1 (6) 2015-03-25 Kursbeskrivning Barns livsvillkor i samhälle och förskola 3 hp, grundläggande nivå, halvfart inom LFÖRB Kurskod: UB05FS Vårterminen 2015 Kursansvarig och examinator Kursadministratör Helena Bergström [email protected] Maria Lund [email protected] Lärare Helena Bergström Margareta Aspán Kerstin Strid [email protected] [email protected] [email protected] Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se [email protected] 2 (6) Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015 Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB05FS. Registrering Information om webbregistrering får du i samband med utskick av välkomstbrev till kursen. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat I kursen belyses och anläggs teoretiska perspektiv på barns uppväxtvillkor i olika rumsliga, sociala, och socioekonomiska sammanhang. Dessa utgör föränderliga aspekter i barns liv som utgör villkor för exempelvis lek, fritid, barnkultur, konsumtion och tillgång till digitala medier. Olika barnsyner och idéer om barns rättigheter diskuteras, där barns rätt till delaktighet problematiseras. I kursen behandlas särskilt förskolans betydelse för barns uppväxtvillkor. Studenten kan -beskriva samhälleliga förutsättningar med betydelse för barns levda barndom inom och utanför förskolans arena, - visa kunskap om barnets rättigheter, - analysera barn och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande, - beakta forskningsetiska frågor i vetenskaplig metod. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, individuella uppgifter och gruppuppgifter. Kommunikation sker också̊ via universitetets internetbaserade lärplattform. Innehåll Föreläsning/seminarium 1: (obligatorisk närvaro) Samhälle, livsvillkor och förskola: Introduktion Lärare: Margareta Aspán och Helena Bergström Innehåll: Kursen introduceras och olika perspektiv på barns livsvillkor diskuteras. Forskningsetiska frågor tas upp. Förberedelse till seminariet: Läs Halldén, Eriksson, Närvänen, Vetenskapsrådet, (Markström) 3 (6) Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015 Föreläsning/seminarium 2: Barn och barndom Lärare: Margareta Aspán och Helena Bergström Innehåll: Barn och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande gås igenom och diskuteras. Förberedelse till seminariet: Läs Jonsdottir, Einarsdottir, Kihlbom Work-shop (obligatorisk närvaro): Lärare: Kerstin Strid Innehåll: Vi arbetar med likabehandlingsplaner och barnkonsekvensanalyser. Obligatorisk närvaro Föreläsning/seminarium 1 (tillfälle 1) och work-shop (tillfälle 3) har obligatorisk närvaro. Vid eventuell frånvaro erbjuds ett uppsamlingsseminarium i augusti, se nedan. För frånvaro från Föreläsning/seminarium 2 (tillfälle 2) ges skriftlig ersättningsuppgift via Mondo. Kurslitteratur Einarsdottir, Johanna, Dockett, Sue & Perry, Bob (2009). Making meaning: children's perspectives expressed through drawings. Early Child Development and Care, 179:2, ss. 217-232. Eriksson, Maria (2014). Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola. I Ann-Christin Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep (red.) Barnrätt. Stockholm: Norstedts juridik, ss.157-174. [Elektronisk resurs] Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson. (sid. 25-80). Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap. Diss. Malmö Studies in Educational Sciences No. 35. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen. (Ca 170 sid.) Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla (2009). Förskola för de allra minsta - På gott och ont. Stockholm: Carlsson. (ca 160 sid.) Markström, Ann-Marie (2007) Hallen – en plats i skärningspunkten mellan privat och offentligt. I Gunilla Halldén (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson. (kursivt s. 97-118). Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2007). Age order and children's agency. I H. Wintersberger, L. Alanen, T. Olk and J.Qvortrup (red.) Childhood, generational order and the welfare state: exploring children's social and economic welfare. Odense: University Press of Southern Denmark, ss. 225-249. Arbetsmaterial: Persson, Sven (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö.Kommission för ett socialt hållbart Malmö. www.malmo.se/kommission Likabehandlingsplaner och barnkonsekvensanalyser som publiceras i Mondo. Vetenskapsrådets etiska riktlinjer: vr.se 4 (6) Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015 Examination Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift som bedöms enligt tvågradig skala. Kursen examineras också genom aktivt deltagande vid de obligatoriska seminarierna. EX01 Individuell skriftlig uppgift 3 hp Del I Redogör för innebörder i begreppet delaktighet utifrån kurslitteraturen och likabehandlingsplanen. Resonera kring begreppets innebörder i relation till barns rättigheter. (1,5 sida) Del II Välj en situation som innefattar frågor om barns plats i förskolan ur kurslitteratur eller din verksamhet. Beskriv situationen kort. I din text ska du sedan beakta det rumsliga, sociala och socioekonomiska sammanhanget. På vilket sätt utgör det du väljer att lyfta fram villkor för den levda barndomen? (2 sid). Omexamination Nästkommande examination äger rum i augusti 2015. Uppgiften publiceras på Mondo den 10/8 och lämnas in på Mondo den 14/8. För deltagande i uppsamlingsseminarium den 25/8 för den obligatoriska work-shopen anmäler studenten deltagande på Mondo senast den 10/8. Student som fått lägst betyget G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget U på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Möjlighet till omexamination ges härutöver minst en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. G. Tillräckligt Redogör för innebörder i begreppet delaktighet och barns rättigheter utifrån kurslitteraturen och likabehandlingsplanen på ett tillräckligt utförligt och nyanserat sätt och koppla det till barns livsvillkor utifrån ett adekvat valt exempel. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. U Underkänd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas. 5 (6) Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015 Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden G på examinationen, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När studenter lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. 6 (6) Barns livsvillkor i samhälle och förskola VT 2015 Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår” Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: [email protected]. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:  Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.  Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg.  Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.