Årsredovisning 2014 - Sörmlands Sparbank
Årsredovisning 2014 Innehåll VD-kommentar ............................................................................... Förvaltningsberättelse .................................................................... Fem år i sammandrag .................................................................. Resultaträkning ................................................................................ Balansräkning ................................................................................. Rapport förändringar i eget kapital ........................................... Kassaflödesanalys ......................................................................... Redovisningsprinciper och noter ............................................... Noter resultaträkning .................................................................... Noter balansräkning ..................................................................... Övriga upplysningar ........................................................................ Kapitaltäckning ................................................................................. Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen ......... Underskrifter ........................................................................................ Revisionsberättelse ........................................................... Styrelse ............................................................................ Affärsledning .................................................................................... Bolagsstyrning ................................................................................. Utgående mandatperioder .............................................................. Huvudmän ......................................................................................... Lokalstyrelser och revisorer ......................................................... Offentliggörande av uppgifter om ersättningar ......................... 4 12 22 26 28 30 31 34 61 71 78 83 86 87 88 90 92 94 96 96 98 99 Grafisk form, fotografering och produktion: bybloo.se – 2015 230 Börsutvecklingen 220 210 Långsam global återhämtning 200 190 12 Den globala ekonomin uppvisade 180 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron en mixad 170 bild under 2014 där USA 11 160 visade framfötterna, medan återhämt- EUR/SEK 150 ningen i eurozonen blev en besvikel- 10 140 se. Arbetsmarknaden i USA utveckla130 des starkt och tillväxten var högre än 9 Globalt börsindex (MSCI) 120 väntat, gynnad av sjunkande energi110 8 priser och100 lägre räntor. 7 Hushållens90 konsumtion, som utgör USD/SEK 80 mer än två tredjedelar av ekonomin, 70 6 Nasdaq Index svarade för merparten av tillväxt60 ökningen. Även om den amerikanska 50 5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2007 2008 till 2,6% 2009 BNP-tillväxten varvade ned 2010 20 i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5% i det tredje kvartalet, är den Börsutvecklingen 230 220 amerikanska centralbanken, Federal 210 2007 Reserve, positiv om den amerikan- Ränteutvecklingen i Sverige 10,0 1806 sina obligationsköp i höstas, står 7,5 170 Federal Reserve i begrepp att höja 1605 Riksbankens styrränta 150 130 120 110 100 90 5,0 sin viktigaste styrränta under 2015 för Stockholmsbörsen första gången sedan 2007, även om 2,5 4 ett lågt underliggande inflationstryck 10-årig statsobligation 3 0,0 om tidpunkten för en reser frågor Globalt börsindex (MSCI) räntehöjning. Procentuell förändring 140 2 -5,0där den ökade geopoliän förväntat 1 Procent 700 Nasdaq 60 2007 tiska osäkerheten till följd av Ukraina- 3-månaders statsskuldväxel 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 50 14 2007 4 -2,5 I euroområdet blev tillväxten svagare 80 Index Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procen ska ekonomin. Efter att ha avslutat 190 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 -7,5 krisen och sanktionerna gentemot 2007 2008 2009 Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konVD-kommentar 10,0 2010 20 23 junkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att 22 Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05% i höstas. ECB:s beslut om ett omfat- 21 tande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljard euro fram till september 2016 var ytterligare 20 ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken 19 12 från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till och rekordlåga nivåer. Detta har även Den svenska kronan gentemot dollarn euron 18 satt avtryck på valutamarknaderna där euron påtagligt har försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna 17 11 16 uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten EUR/SEK växlade ned ytterligare och i slutet av 15 förra året var BNP ökningen 7,3% i årstakt, 10 vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis 14 en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin 13 och bristande reformer drog ned tillväxten9 ytterligare under fjolåret, medan den indiska ekonomin börjat skörda 12 frukterna av de strukturreformer som har implementerats. 11 8 10 9 Hushållen driver svensk ekonomi 7 USD/SEK 8 7 6 Index Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med5 2% under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk 6 5 2007 2008 2009 2010 2012 2013 2014 efterfrågan, där den privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade2011 för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3% i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fort- 7 satt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Ränteutvecklingen i Sverige 10 7 6 Inflationen i svensk ekonomi sjönk 5 5 ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med Riksbankens styrränta 2 4 0,2% jämfört med 2013. Samtidigt 10-årig statsobligation historiskt låga noll procent. 0 Procentuell förändring 3 sänkte Riksbanken sin reporänta, till 2 Den låga svenska inflationen, fallanexpansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att VD-kommentar 1 Procent de inflationsförväntningar och ECB:s 3-månaders statsskuldväxel 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 5 -2 -5 -7 Ind 50 2014 2007 10,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 genomföra fler penningpolitiska Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring åtgärder för att på sikt kunna då 7,5 inflationsmålet på 2%. Riksbankens räntesänkningar, samtidigt som 5,0 framtida räntehöjningar skjutits på 2,5 framtiden, har lett till en svagare krona, i synnerhet mot den ame- Procentuell förändring 0,0 2014 rikanska dollarn, men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja -2,5 svensk exportindustri. -5,0 -7,5 2007 6 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 VD-kommentar Sörmlands Sparbank – starkare än någonsin Många års goda resultat är ackumulerade i vår balansräkning vilket skapar stabilitet och styrka för att fortsätta bedriva våra båda uppdrag med att: 1. Vara en långsiktigt självständig sparbank. 2. Bistå vårt lokalsamhälle i arbetet med att skapa utveckling, hållbarhet och tillväxt. Vi har aldrig heller varit mer sårbara Konkurrensen hårdnar för varje månad. Alltfler aktörer dyker upp och vill ha en del av den kaka som utgör våra affärer med våra kunder. Det dyker upp ”mellanhänder” som vill hjälpa kunderna till bästa pris, det väller fram nätaktörer som erbjuder en liten del av vårt erbjudande till lågt pris och med ny teknik, det finns jämförelsesajter och den mediala uppmärksamheten över bankernas vinster bara växer. Det finns således gott om alternativ till oss – de är synliga, transparenta och många gånger bara en knapptryckning bort. Det fungerar ju dessbättre åt båda håll. Även VI är bara en knapptryckning bort. I Agenda 2014 – som avslutades vid årsskiftet – var huvudtemat att stärka lönsamheten i vår sparbank för att själva kunna äga agendan i sämre tider, för att kunna vara starka i priskonkurrens och för att kunna investera i kompetens, utveckling och marknad. Vi satte upp många nyckeltal och aktiviteter och när vi nu gör bokslut har det mesta också genomförts och gett goda resultat. Lönsamheten har också starkt förbättrats under perioden. Vi kan se tillbaka på tre goda år för Sörmlands Sparbank, vilka stärkt våra möjligheter inför framtiden. I det resultat som presenteras på följande sidor kan konstateras att 2014 innebar få besvikelser – däremot många glädjeämnen varav några särskilt bör lyftas fram: • Vi försvarade och ökade bolånevolymerna under ett år av prispress och tilltagande konkurrens. • Vi ökade affärsvolymen med 6% i ett ganska svagt tillväxtklimat. • Finansverksamheten avkastade 4% till en mycket låg – och sjunkande – risknivå. • Kostnadsbudgeten klarades med marginal. • Kreditförlusterna är 0 för femte året i rad. • Nöjd-Kund-Index överträffade våra förväntningar och landade på toppnivån 82 för sparbanken totalt. Den process vi är indragna i efter Panaxia-konkursen har inneburit en stämning mot sparbanken om 145 mkr. Vi väntar oss ett avslut på det under 2015 – men förutser fortsatt inga kostnader med anledning av detta. VD-kommentar 7 Sörmlands Sparbank har inga aktieägare att dela ut vinsterna till. Vi använder våra vinstmedel för att i framtiden kunna växa med våra kunder. Vi avsätter cirka 10% av vårt resultat – 18 mkr under 2014 och enligt förslaget till vinstdisposition 15 mkr för 2015. Totalt har vi avsatt över 100 mkr de senaste åtta åren till olika aktiviteter inom områdena utbildning, entreprenörskap och miljö. Mer om detta under avsnittet Marknad. @2017 Vi startar nu nästa treårsperiod under rubriken ”@2017”, vilket speglar en del av den utmaning vi står inför. Teknologi och digitalisering förändrar våra liv, vårt sätt att umgås, handla, göra affärer och inte minst spara, låna och betala. Den centrala frågan är hur vi ska fortsätta att bli valda av våra kunder. De kommer att välja en partner som de tycker om och som de vill göra affärer med. De kommer dock inte att göra det till vilket pris som helst. Jakten på att vara attraktiva, effektiva, jobba smart, hålla fokus på kostnader är fortsatt centralt för att vi ska vara relevanta för kunderna. Som sparbank har vi en historia, ett DNA och en ”säljbar skillnad”, som tillsammans särskiljer oss från alla andra alternativ. Vi är inte som andra. Vår främsta intressent är kunderna och vår lokala omvärld. Kan vi göra allt det vi gör synligt, kommer många fortsätta att gilla oss. Våra utmaningar Grundutmaningen för oss som tjänsteleverantör är densamma. Vi ska erbjuda en kompetens och ett 8 VD-kommentar utbud av produkter och tjänster som kunderna behöver samt klara hygienfaktorer som tillgänglighet, servicenivå etc. Klarar vi det kan vi bygga långsiktiga relationer med våra kunder, vilka därmed köper mer av oss och stannar längre, det vill säga grunden för en långsiktig lönsamhet. Digitalisering och mobilitet innebär bland annat att kunderna har allt lättare att byta och kan agera mer ”fragmenterat”, med andra ord välja olika leverantörer för olika behov. I en värld där transparensen aldrig varit större och där konkurrensen skärps, alltmer går att göra på nätet eller på distans och villkor kan jämföras sekundsnabbt – där växer varumärkets betydelse. Vi måste fortsätta vara omtyckta av våra kunder. Att leva efter våra värderingar och att förstärka samt kommunicera det vi gör är avgörande för vår fortsatta framgång. Våra huvudutmaningar för framtiden skärps till att vara framförallt två: 1. Säkerställa att vi kan ”följa” kunderna in i den digitala värld där de själva bygger sitt gränssnitt samt att klara dialog, kompetenstillförsel och värdeskapande i den miljön. 2. Förstärka varumärket så att Sörmlands Sparbank är en attraktiv leverantör, det vill säga att kunderna ”gillar oss” och ha en relation med sparbanken. 2015 Under 2015 räknar vi med att tappa lite av räntenettot, främst beroende på den räntesänkning som Riksbanken genomförde 2014 – men att det nu bottnar under året. Vi ser ett ökat tryck på avgifter avseende fondförvaltning, vilket redan lett till betydande sänkningar av Roburs fondavgifter och därmed våra intäkter. Det finns en klar risk att vi, utöver budgeterade minskningar, får se en fortsättning under 2015. Det annalkande provisionsförbudet, vilket träder i kraft 1 januari 2017, kommer att få en stor påverkan på hela branschen och väntas leda till helt ny prislogik och pressade priser på hela spar- och försäkringsområdet. Arbetet med den anpassningen kommer att pågå under hela 2015. Inom finansverksamheten är en fortsatt utmaning att få högre verkningsgrad på den mycket goda likviditet som idag avkastar mycket litet. Kompetens- och bemanningsfrågorna är fortsatt avgörande för att skapa nöjda kunder. Vi lägger starkt fokus på de utvecklingssamtal alla medarbetare har och kommer också under 2015 att förstärka stödet för att finna rätt utvecklingsinsatser per individ. VD-kommentar 9 Vi kommer att utveckla och fördjupa samarbetet med de strategiska partners vi har. Särskilt samarbetet med Swedbank är av avgörande betydelse för sparbankens möjlighet att hålla kostnaderna nere och ge medarbetarna goda förutsättningar för systemstöd i det dagliga arbetet. Under 2015 förväntas vi skriva under ett förlängningsavtal med Swedbank som då kommer sträcka sig till 30 juni 2020. Indecap, Sveland, Folksam, Sparbankernas Försäkring AB och Sparbankernas Kort AB är alla viktiga samarbeten med stark lönsamhetspåverkan och vi intar även här en fortsatt offensiv och deltagande hållning. Under 2015 fortsätter vi utveckla metodiken att i mycket högre grad utgå från de förutsättningar som råder i respektive grupp. Vi drar därmed ned på antalet huvudmål och lägger energi på de gruppvisa diskussionerna om gruppens och individens mål. I enlighet med detta har vi också förändrat sparbankens resultatandelssystem till att koncentreras på resultat, nöjda kunder och att träffa de viktigaste kundgrupperna. Tillväxten i affären kommer främst att ske inom sparaområdet, där inlåningen fortsatt är viktig för att generera volymer för utlåning i egen balansräkning. Även pensionsområdet för privatpersoner och företagare är särskilt intressant ur ett tillväxtperspektiv, liksom konsumtionskrediter, där större satsningar görs under året. Bland tillväxtsegment kan särskilt framhållas Guldeken – och i viss mån Företagsaffären – där en offensiv satsning fortsätter. Vi kommer under året också att inleda en offensiv prospektbearbetning av privatkunder, till exempel genom att vända oss till ”utflyttade”. Vi fortsätter varumärkesarbetet med en fortsatt stark tonvikt på ungdomssatsningar och där kommer vi att fortsätta kommunicera begreppet ”Skicka vidare” och ge det en tydligare innebörd under året. I det arbetet kan särskilt nämnas arbetet med matlänet Sörmland under parollen ”Stolt mat i Sörmland”, arbetet med riskkapitalförsörjning genom Sörmlandsfonden, vårt uthålliga arbete med skolan, satsning på anti-drogprojekt samt att vi under våren kommer att bjuda in till en inspirationsdag om utveckling/omvärldsbevakning under rubriken ”Vårt Ekonomiska Läge”. Sammanfattningsvis Vi räknar med en måttlig volymtillväxt under året, där tillväxten på kreditsidan framförallt beror på omläggning av hypotekskrediter och en expansion på företagssidan. Räntenettot väntas sjunka något medan provisionsnettot är relativt stabilt med något lägre hypoteksprovisioner beroende på nämnd omläggning och tidigare nämnd oro avseende fondavgifter. På kostnadssidan är ambitionen att dessa inte stiger i reala termer jämfört med 2014. Sammantaget ger detta en resultatutveckling som är något sämre än det gångna verksamhetsåret. 10 VD-kommentar Finansverksamheten bedrivs med låg risk och vi förväntar oss en något lägre avkastning för det kommande året. Vi förväntar oss ett resultat före kreditförluster om cirka 155 mkr för 2015 vilket är cirka 25 mkr sämre än utfallet för 2014. Våra huvudmål för 2015 är: Resultat: Styrelsens avkastningsmål. Nöjd-Kund-Index: >80 Träffa viktiga kunder: Andel träffade kunder i utvalda segment. Så – se till att vi är relevanta för våra kunder med produkter, priser, tjänster och tillgänglighet. Se till att de gillar oss för vårt uppdrag, vårt sätt att agera och ”Skicka vidare”. Då bygger vi hållbar relation med våra kunder som gör att vi fortsatt blir valda. Där är receptet och däri ligger också vårt uppdrag! Januari 2015 Joacim Lindgren, VD VD-kommentar Förvaltningsberättelse Styrelsen för Sörmlands Sparbank (organisationsnummer 516401-9639) avger härmed årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, sparbankens 24:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Sörmlands Sparbanks verksamhetsområde omfattar Flens, Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds och Vingåkers kommuner. Sörmlands Sparbank tillhandahåller in- och utlåningstjänster och verksamhet som har samband därmed, varav kan nämnas: ställande av garantier, arbitragerörelse, betalningsförmedling, notariatverksamhet, värdepappersrörelse, förvaring, rembursverksamhet, resevalutarörelse, förmedling av köp och försäljning av fastigheter, ekonomisk rådgivning, förmedling av försäkringar samt pensionssparrörelse. Kontorsnät Vid årets slut var Sörmlands Sparbank representerad på följande orter: Flen, Katrineholm, Malmköping, Nyköping, Oxelösund och Vingåker. Marknad Ett av sparbankens huvudmål är säkerställandet av att kunderna i våra prioriterade segment upplever en proaktivitet från oss. Under 2014 har vi lyckats leva upp till våra ambitioner att träffa de kunder vi haft som mål inom både privat- och företagsmarknad. Vår rådgivning till privatpersoner har fokus på att ge våra kunder en sund och hållbar ekonomi med inriktning på enklare vardag, trygghet, framtid och finansieringsbehov. Allt med syfte att kunderna ska känna sig ”Helt 100”, vilket vi även använt som begrepp i vår marknadsföring. Under det första halvåret lanserade vi ett utökat kundvårdsprogram som hanteras centralt i sparbanken. Allt för att säkerställa att kunderna upplever en proaktivitet som stärker relationen med oss. I programmet ingår till exempel en bearbetning av alla föräldrar till nyfödda, vilka får en premie på 300 kr till ett fondsparande för barnet. Ett annat inslag, som blivit mycket uppskattat, är ett gåvobevis med en hotellövernattning, vilket alla kunder med något av våra erbjudande får när de fyller 50 eller 60 år. Vi har intensifierat vår offensiv med att bearbeta privatkunder som inte är kunder i sparbanken. Kundträffar med intressanta innehåll för att presentera Guldeken och vårt Premiumerbjudande har lockat många nya kunder. Vi avser att fortsätta med dessa aktiviteter även under 2015. 12 Förvaltningsberättelse Vi är även proaktiva på våra kontor där medarbetare i kundtjänst ska ställa en extra fråga för att möjliggöra en eventuell meraffär. Detta mäts och våra interna målsättningar överträffades med god marginal. Vi mäter även hur kunderna upplever sina besök på våra kontor genom en apparat där kunden får trycka på glad eller ledsen figur. Något som vi hoppas ska bidra till en ännu bättre servicekänsla hos våra medarbetare. Vi har under året lanserat vårt nya bolåneerbjudande, vilket vi marknadsför i Fastighetsbyråns alla objektsbeskrivningar. Bolåneaffären utvecklades positivt under främst det andra halvåret. Konkurrensen om bolånen är hård. För att stärka vårt kunderbjudande erbjuder vi upp till 85% belåning med bundna räntevillkor. Lån med en belåningsgrad över 50% läggs i egen balansräkning med en sund amorteringstakt. För att hitta nya bolånekunder och visa på ett bra alternativ vid byte av boende, fortsätter vårt nära samarbete med Fastighetsbyrån. Vi sitter nu under samma tak även i Katrineholm, vilket vi nu gör på alla orter förutom i Flen där vi hoppas hitta en lösning under 2015. En affär som vi lägger mycket energi på är att få våra kunder att samla sina så kallade konsumtionskrediter till sparbanken. En affär som både kunden och sparbanken är vinnare i. Kunden får lägre kostnader och vi får en bra och utökad affär. Det går dock trögt och vi kommer under 2015 att intensifiera aktiviteter för att öka volymerna i en lönsam affär. Vårt betal- och kreditkort är ett led i detta, där vi förser kunden med inköpsmöjligheter när behoven av mer kapitalkrävande köp uppstår. Som den del i detta har vi knutit ett antal intressanta detaljister, vilka lämnar bra rabatter och erbjudanden om man använder vårt betal- och kreditkort för köp hos dem. Något som gör att kunden kan spara tusenlappar, vilket också allt fler upptäcker. Vår affär när det gäller sakförsäkringar till konsument, genom vårt samarbete med Sveland, har utvecklats mycket väl under 2014 och överträffade uppsatta mål rejält. Vårt företagserbjudande under namnet ”Bättre affärer”, är fortsatt en framgång. Erbjudande består av tjänster som underlättar vardagen för småföretagaren, ett nyhetsbrev och ett servicelöfte. Vi bearbetar företagsmarknaden med en allt mer offensiv prospektbearbetning, men även genom ett antal gruppreklamutskick till alla företag i sparbankens verksamhetsområde. Där profilerar vi oss som den lokala banken för mindre företag med lokal kompetens inom till exempel tjänstepensionsområdet, bekväma vardagstjänster och nya mobila banktjänster. Under 2014 antogs ett beslut i Riksdagen om att sänka avdragsrätten för individuellt pensionssparande, vilket påverkar många av våra kunders sätt att spara till pensionen. När beslutet togs i slutet av förra året kommunicerade vi intensivt med våra kunder om förändringen. Det resulterade i ovanligt många kundförfrågningar till vår telefonbank och kundbokningar på våra kontor. Vår generella rekommendation är att öppna ett sparande i Investeringssparkontot, ISK. En sparform som innebär en schablonbeskattning, men ingen reavinstbeskattning. Tack vare kundernas stora intresse kring pensionssparande slutade året mycket positivt avseende försäljningen av nya sparprodukter. Förvaltningsberättelse 13 Vi har under 2014 fortsatt arbetssättet med kunderna rörande frågan ”Hur ska jag ta ut min pension”. I första hand är det hos våra Guldeken och Premiumkunder som vi erbjuder råd i denna komplexa fråga. Vi fortsätter satsningen på vår digitala närvaro där alltfler kunder väljer att besöka oss. Arbetet med att förse våra kunder med bekväma digitala tjänster som Mobilbanken, Swish och Mobilt BankId går fortsatt framåt i en bra takt. Vid årsskiftet har cirka hälften av våra privatkunder med erbjudande laddat ner Mobilbanksappen. Vi bedömer dock att det är många fler som idag har en smart telefon. Vi kommer därför att bearbeta kunderna för att få dem att ha vår app i sin telefon. Betalningstjänsten mellan privatpersoner, Swish, har nu utökad funktionalitet, då även företag och föreningar kan vara mottagare av Swishbetalningar. Antalet privatkunder med Swish översteg årsmålet med drygt 25% och uppgår nu till drygt 12.500 st. Satsningen på sparbankens närvaro i sociala medier fortsätter att utvecklas mycket väl. Vi har till exempel drygt 12.600 som följer oss på Facebook. För att fortsatt utveckla vår närvaro i digitala medier och sprida sparbankens positiva varumärke har resurserna på Marknadsavdelningen förstärkts med en person, vars huvudarbetsuppgift är att hantera vår närvaro i sociala medier. Allt fler vill ta till sig information och upplevelser genom rörliga medier. Vi fortsatte därför att visualisera och levandegöra våra erbjudanden genom korta instruktionsfilmer, vilka finns att se på YouTube och vår hemsida. För att visa möjligheterna med internet och hjälpa främst äldre personer att våga komma igång med internetanvändning och våra mobila tjänster, har vi fortsatt med studiecirklar tillsammans med ABF. Världsmiljödagen den 5:e juni uppmärksammades detta år med en så kallad Flashmob på torgen i Nyköping och Katrineholm. Vi upplevde mycket uppmärksamhet kring årets tema ”Höj din röst för miljön, men inte havsnivån”. Vi genomförde för femte året i rad aktiviteten ”Ung entreprenör”, vilket är en aktivitet mot ungdomsarbetslösheten. I år blev det 14 st ungdomar som startade upp egna företag under sommaren. Under de fem år vi har genomfört Ung Entreprenör har totalt 38 st riktiga företag startats. Startkapital, försäkringar, tävlingar och en utbildningsinsats ingick i upplägget. Vi fortsatte även under 2014 arbetet med satsningen för att utveckla företagandet i Sörmland genom Sörmlandsfonden. Från Sörmlandsfonden har nu två företag erhållit riskkapital, vilket är ett genombrott. Vi tecknade, tillsammans med Sparbanken Rekarne, ett nytt treårsavtal med Ung Företagsamhet och är fortsatt deras huvudsamarbetsparner. Vi har startat ”Stolt mat i Sörmland” som drivs för att förverkliga Sörmlands matstrategi och samfinansieras av Länsstyrelsen i Södermanland, Regionförbundet Sörmland, Sörmlands Sparbank och Sparbanken Rekarne. Projektet ska utveckla konceptet ”Stolt mat i Sörmland” genom att koordinera olika mataktiviteter i länet, samla till en gemensam agenda kring den sörmländska maten. Syftet är att öka länets attraktionskraft och skapa produktiva, innovativa mötesplatser för hela matbranschen. 14 Förvaltningsberättelse Ung Företagsamhet i Sörmland ger elever möjlighet att driva ett så kallat UF-företag i gymnasieskolan. Vi stöttar denna fina aktivitet med betydande belopp till UF Sörmland, vilket vi nu har förlängt med tre år. Vi bekostar även läromedelspaket som UF tar fram för grundskolan för att öka intresset kring företagsamhet och samhällskunskap bland de yngre. Vi har även förlängt avtalet med NE, Nationalencyklopedin, så att den finns tillgänglig i alla grundskolor och gymnasier i vårt verksamhetsområde. De, sedan ett antal år tillbaka, etablerade Kunskapsdagarna genomfördes 2014 för tionde året i rad, med knappt 1.300 st medverkande sjundeklassare. Vi samlar eleverna till en klasstävling där målet är att öka samhörigheten när många elever kommit till nya klasser. Under hösten lanserades ”Skickar vidare Ungdom” i hela sparbankens verksamhetsområde efter en mycket lyckad pilot i Vingåker. Eleverna får förbinda sig att inte använda alkohol och tobak under högstadiet. Eleven får då ett kort från oss, vilket ger rabatter i butiker, inträden med mera. En mycket lyckad satsning som uppskattats av skolan, elever och föräldrar. Under sommaren genomfördes en rejäl profilering av sparbankens unika varumärke, där vi berättar om vår särart som sparbank och att ”Vi skickar vidare” delar av vinsten till vårt lokala samhälle. Vi har kommunicerat sparbankens värderingar ”Kunniga, Omtänksamma, Skickar vidare, Tillgängliga och Håller löften” externt genom tavlor i våra kundmiljöer på alla våra kontor. Vi hoppas att allt detta ska bidra till en ökad kunskap och förståelse om vad som skiljer oss från andra banker. Förhoppningsvis bidrar detta till att våra kunder gillar oss än mer. Profileringen av Sörmlands Sparbanks unika särkskiljande fördelar var en av årets större marknadsföringsinsatser. Våra båda filmer har visats på TV, bio och på webben. Flygplanet är vår symbol för sparbankens samhällsengagemang – att vi är en sparbank som ”Skickar vidare”. Ett arbete som vi kommer att fortsätta med oförminskad kraft under 2015. Att kunderna tycker om oss genom att veta vad sparbanken gör och står för som en god samhällsaktör, blir allt viktigare i våra utmaningar framöver. I vår kundenkät, som gjordes i slutet på, 2014 kan vi glädjande nog konstatera att allt fler kunder vet vad som särskiljer sparbanken från andra banker. Andelen har ökat med 10 procentenheter sedan 2009. I slutet på året gjorde vi en aktivitet i sann ”Skickar vidare”-anda, där vi skänkte 41 st hjärtstartare till föreningar i vårt verksamhetsområde, vilket blev mycket uppskattat. I Sörmlands Sparbank har vi valt att fortsatt erbjuda kontanter över disk på alla våra kontor, till skillnad från många av våra konkurrenter. Vi har en prissättning för dessa tjänster på kontoren som innebär att kontanthantering för icke kunder nu har ett pris. I år gick våra mycket uppskattade seniorresor till Oslo, Krakow, Budapest och Barcelona där totalt drygt 120 st glada kunder reste med oss. Förvaltningsberättelse 15 I slutet av 2014 genomförde vi vår kundenkät. Mycket glädjande kan vi konstatera att våra kunder är signifikant nöjdare med sparbanken, än vad var fallet vid förra mätningen (2012). Vi fick nu ett Nöjd-Kund-Index på 82, vilket ska jämföras med 78 i samband med föregående mätning. En av våra utmaningar är att fortsatt hålla kundnöjdheten på denna höga nivå. Vi måste lyckas med att få kunderna att uppleva en dialog och relation med sparbanken. Därtill behöver vi arbeta ännu hårdare för att få kunderna att verkligen gilla Sörmlands Sparbank. Något vi kommer att göra under 2015 med ytterligare profilering av våra ”Skickar vidare”-aktiviteter och att vi lever upp till våra värderingar i varje stund. Som ett led i detta kommer vi under 2015 att ta fram en bok som blir berättelsen om Sörmlands Sparbank. Vi kommer att dela ut den i kundmöten i stor omfattning med ambitionen att fler ska känna till vad som särskiljer oss från andra alternativ. Finansiella risker I Sörmlands Sparbanks verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Sörmlands Sparbanks styrelse, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för kreditgivning, finansförvaltning och sparbankens verksamhet i sin helhet. Under 2014 har en revidering skett av sparbankens metoddokument för den interna kapitalutvärderingen (IKU). Det reviderade metoddokumentet antogs av styrelsen i november 2014. Sörmlands Sparbank utvärderar kvartalsvis sitt kapitalbehov i förhållande till de risker sparbanken kan utsättas för. Utvärderingen har visat att sparbankens kapitalbas väl täcker interna och externa (legala) krav. Sörmlands Sparbank kommer under våren 2015 att genomföra en översyn av det ovan nämnda metod dokumentet, med anledning av Finansinspektionens promemoria ”FI.s metoder för bedömning av enskilda risktyper inom pelare 2” (FI Dnr 14-14414). Funktionerna för Risk resp Compliance handlas, sedan maj 2013, upp via externa samarbetspartners. Redogörelse för finansiella risker och hur dessa hanteras lämnas i not 3. 16 Förvaltningsberättelse Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Affärsvolym Sparbankens affärsvolym hade en fortsatt positiv utveckling även under 2014. Affärsvolymen uppgick vid årets utgång till 36.194 mkr, vilket motsvarade en ökning med 2.031 mkr eller 5,9%. Sparande In- och upplåning från allmänheten ökade under året med 431 mkr (motsvarande 4,9%) och uppgår därmed till 9.130 mkr. Kundernas volymer i långsiktigt sparande (direktsparande via fonder samt försäkringsrelaterat sparande) uppgick vid årets utgång till 8.427 mkr, vilket motsvarade en ökning med 1.155 mkr. Ökningen förklaras av såväl positiva värdeförändringar, som ett positivt nettoflöde. Antalet anslutna kunder till PPM-förvaltningen, via det oberoende fondförvaltningsföretaget Indecap, ökade under året från 6.853 st till 6.974 st. Den förvaltade PPMvolymen uppgick vid årets utgång till cirka 849 mkr (751 mkr). Kundernas köp avseende direktsparande i fonder uppgick till 724 mkr, medan försäljningen/inlösen uppgick till 501 mkr. Nettoflödet avseende direktsparande i fonder uppgick således till 223 mkr, vilket är den högsta siffran på många år. Inbetalda premier i kapital- och pensionsförsäkringar via Swedbank uppgick under året till 199 mkr (196 mkr). Utflödet för motsvarande period uppgick till 215 mkr (173 mkr). Nettoflödet var således något negativt. Kundernas totala förmögenhetsvärde avseende kapital- och pensionsförsäkringar via Swedbank uppgick vid årets slut till 1.986 mkr (1.784 mkr). Försäljningen av strukturerade produkter (aktieindexobligationer m m), uppgick under året till 165 mkr (92 mkr). Förvaltningsberättelse 17 Utlåning Efter avdrag för befarade kreditförluster uppgick den totala utlåningen till allmänheten per årsskiftet till 7.974 mkr, vilket innebär en ökning med 697 mkr, eller 9,6% jämfört med föregående år. Årets kreditförluster (netto) uppgick till +1 mkr (- 1 mkr). Återföringarna översteg således förlusterna/reserveringarna. Det var för övrigt femte året i rad som sparbankens kreditförluster låg nära noll. Sörmlands Sparbank har sedan länge ett nära samarbete med Swedbank Hypotek för finansiering av bottenlån till fastigheter. Vid utgången av 2014 har sparbanken förmedlat fastighetslån på totalt 7.019 mkr (7.525 mkr), vilket motsvarar en minskning med 505 mkr, eller 6,7%, jämfört med föregående år. En allt större del av sparbankens bolånekrediter finansieras nu via den egna balansräkningen, vilket främst förklaras av en fortsatt god likvid situation. Likviditet Primärlikviditeten, kassa och banktillgodohavanden, uppgick vid årets slut 1.259 mkr (1.617 mkr). Sparbankens resultat Rörelseresultatet för verksamhetsåret uppgick till 181 mkr (179 mkr), vilket motsvarade det näst bästa resultatet någonsin för sparbanken. Räntenettot uppgick till 209 mkr (214 mkr). Minskningen förklaras av sjunkande marknadsräntor. Sparbankens in- och utlåningsvolymer har ökat, vilket också gäller sparbankens innehav i obligationer. Utdelningarna uppgick till 66 mkr (62 mkr), varav cirka 64 mkr (60 mkr) avsåg utdelning på sparbankens innehav i Swedbank. Innehavet ökade under året med 230.000 st aktier och uppgår numera till 6.330.000 st aktier. Provisionsnettot ökade något under året. Nettointäkterna uppgick till 133 mkr (129 mkr). Allmänt kan sägas att, beroende på ytterligare ett gynnsamt år på de finansiella marknaderna, ökade de värdepappersrelaterade intäkterna jämfört med föregående år. Nettoresultatet av finansiella transaktioner utgörs bland annat av resultatet från sparbankens aktivt förvaltade finansportfölj. Även 2014 får beskrivas som ett bra år i detta avseende. Avkastningen i portföljen uppgick under året till 4,01% (4,29%). Förklaringen till det goda resultatet förklaras främst av sparbankens relativt stora innehav av så kallade strukturerade produkter (till exempel aktieindexobligationer). Cirka 30% av sparbankens värdepappersportfölj utgörs av denna typ av instrument. 18 Förvaltningsberättelse Övriga rörelseintäkter uppgick till cirka 4 mkr (6 mkr) och avser huvudsakligen externa hyresintäkter från, de av sparbanken ägda, fastigheterna. De allmänna administrationskostnaderna uppgick till totalt 232 mkr (224 mkr) och utgörs av följande poster: personalkostnader 141 mkr (139 mkr), IT-kostnader 42 mkr (41 mkr), lokal- och fastighetskostnader 18 mkr (18 mkr), revisions- och konsulttjänster 13 mkr (5 mkr), portokostnader 2 mkr (2 mkr) samt övriga allmänna administrations-kostnader 16 mkr (19 mkr). Årets avskrivningar uppgår till 13 mkr (10 mkr). Från och med 2015 övergår hyresavtalat avseende automathallen i Nyköping på BAB (Bankomat AB), varför restvärdet avseende aktiverade byggnadsinventarier hyrd lokal skrivs ner till noll. Nedskrivningen motsvarade cirka 2 mkr. De övriga rörelsekostnaderna uppgick till 18 mkr (20 mkr) och utgörs främst av kostnader för marknadsföring branschavgifter, tillsynsavgifter, försäkringskostnader samt kostnader för larm och bevakning. Årets kreditförluster uppgick, netto, till cirka +1 mkr (-1 mkr). Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår av not 10. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Vi bedömer att resultatet för 2015 kommer att bli något lägre än vad som var fallet för 2014. Orsakerna till denna bedömning är flera. Vi räknar med ett, i nominella tal, sjunkande räntenetto under 2015, vilket förklaras av sjunkande marknadsräntor samt lägre marginaler. Vi förväntar oss också ett klart lägre resultat i sparbankens finansförvaltning för det kommande verksamhetsåret. Risknivån i portföljen kommer att dras ner ytterligare något framöver, vilket främst förklaras av en fortsatt anpassning till kommande krav på så kallade ”högkvalitativa tillgångar” (i huvudsak stat, kommun samt säkerställda hypoteksobligationer). Vi har utgått från att sparbankens finansförvaltning kommer att ge cirka 2,0%, vilket då torde förutsätta vissa börsuppgångar (vilket gynnar sparbankens innehav av aktieindexobligationer). Vi förväntar oss något högre utdelningar avseende vårt innehav av Swedbank-aktier. Enligt aktuellt utdelningsförslag kommer Swedbank-aktien ge en utdelning på 11,35 per aktie (10,10). Vi bedömer att fondprovisionerna kommer att sjunka under 2015, vilket beror på avgiftssänkningar inom delar av Swedbank Roburs sortiment. Förvaltningsberättelse 19 En ombyggnation av kontoret i Flen har planerats för 2015, vilken kortsiktigt kommer att ha vissa negativa konsekvenser på kostnadssidan. Vi bedömer att kreditförlusterna kommer att hamna på en högre nivå under det kommande verksamhetsåret. Storleken på dessa är givetvis mycket svårbedömda. Vi budgeterar för 0,25% i kreditförlusten på den ingående utlåningsvolymen, vilket skulle motsvara cirka 20 mkr. Sammantaget innebär detta att vi bedömer att 2015 års resultat före kreditförluster kommer att hamna på cirka 155 mkr före kreditförluster och cirka 135 mkr efter kreditförluster. Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Sörmlands Sparbanks aktieinnehav i Swedbank AB uppgick vid årets ingång till 6.100.000 och det totala värdet på innehavet uppgick till 1.104 mkr (varav orealiserad värdeförändring cirka 743 mkr). Under året förvärvades ytterligare 230.000 st aktier och innehavet vid årets utgång uppgår således till 6.330.000 st aktier. Det totala värdet på innehavet per den 31 december 2014 uppgick till 1.238 mkr (varav orealiserad värdeförändring cirka 835 mkr). Sörmlands Sparbank mottog under hösten 2013 en stämning om totalt 145 mkr, med anledning av konkursen i värdetransportföretaget Panaxia. Under året har processen fortskridit i Nyköpings tingsrätt och Sörmlands Sparbanks uppfattning är alltjämt att det saknas grund för stämningen, vilket innebär att någon reservering inte gjorts för beloppet. I januari 2014 mottog sparbanken en skrivelse från en konkursförvaltare för bolag till vilka sparbanken tidigare varit kreditgivare. Konkursförvaltaren gav i skrivelsen sin syn på en omstrukturering där sparbanken medverkat som finansiär och gjorde gällande att ett bristtäckningsansvar eventuellt kunde bli aktuellt. Sparbanken svarade under våren 2014 på skrivelsen och bestred därvidlag det betalningsansvar konkursförvaltaren ville lägga sparbanken till last. Sparbanken har inte hört av konkursförvaltaren sedan i maj 2014 och det är således oklart om någon talan kommer att väckas i anledning av skrivelsen, varför det inte går att ha någon uppfattning om eventuella konsekvenser för sparbanken i form av kostnader eller processrisk. 20 Förvaltningsberättelse Information om icke-finansiella resultatindikatorer Sörmlands Sparbank är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2005. Under 2014 genomfördes en revision för omcertifiering, varvid ett beslut om förlängd certifiering erhölls. Beslutet gäller till den 5 juli 2017. Sparbankens Miljöpolicy, vilken antas av sparbankens styrelse, nämner att sparbanken ska: -minska sin egen direkta miljöpåverkan och arbeta för en ständig förbättring, -ta miljöhänsyn i sin kreditgivning, -utbilda och uppmuntra sin egen personal till ett naturligt miljötänkande samt -ta miljöhänsyn vid inköp och val av leverantörer. Sedan 2011 är Sörmlands Sparbank certifierade som ett ”Klimatneutralt företag”, vilket innebär att sparbanken kompenserar för den koldioxidpåverkan vi orsakar. Under 2013 omcertifierades Sörmlands Sparbank för Investors in People. Certifieringen gäller till och med 24 januari 2016. En certifiering sker efter en utvärdering av en auktoriserad examinator. Investors in People är en internationell standard för att förbättra organisationens resultat genom att utveckla medarbetarna. Investors in People bidrar till att skapa ett ledarskap som uppmuntrar medarbetarna till ständigt lärande och utveckling, så att det blir en naturlig och integrerad del av verksamheten. Sörmlands Sparbanks allmännyttiga satsningar bedrivs inom ramen för ”Skicka vidare”. Årligen avsätter Sörmlands Sparbank 5-10% av årets resultat efter skatt för satsning på allmännyttiga ändamål. Sparbanken bidrar årligen till grundskolan, miljön och nyföretagande i vårt verksamhetsområde. Verksamheten påbörjades redan 1999 och var då helt inriktad på grundskolan. Under senare år har satsningar på miljön resp nyföretagande tillkommit. Under åren 1999-2014 har Sörmlands Sparbank totalt betalat ut cirka 82 mkr (varav cirka 8 mkr under 2014) till allmännyttiga ändamål. Vid årets slut var 184 (183) personer tillsvidareanställda i sparbanken, varav 129 kvinnor (70,1%) och 55 män (29,9%). Därutöver var 11 personer tillfälligt anställda vid årsskiftet. Sammanlagt har tio personer nyanställts och nio personer slutat under året. Totalt var 41 personer deltidsarbetande vid årsskiftet (22,3%). Förvaltningsberättelse 21 20142013 2012 20112010 Fem år i sammandrag - nyckeltal Volymutveckling Affärsvolym, ultimo, mkr36.194 34.163 32.826 31.459 31.326 - förändring under året, %5,9 4,14,3 0,42,6 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital +78,0% av obeskattade reserver i % av balansomslutningen22,0 21,317,7 16,116,7 Kapitaltäckningsgrad, % Kapitalbas/riskvägt belopp 18,0 17,915,6 15,415,6 18,0 15,315,6 15,415,6 Primärkapital, % Primärkapital/riskvägt belopp Resultat Medelränta utlåningen 3,0 3,5 4,2 4,42,9 Medelränta inlåningen 0,5 0,9 1,4 1,40,4 1,7 1,8 1,9 2,0 1,8 1,8 1,9 2,2 2,2 1,8 inklusive kostnad för insättningsgarantin Räntemarginal Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exklusive genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym1,3 1,31,3 1,11,2 22 Fem år i sammandrag 2014 20132012 20112010 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym0,5 0,50,6 0,30,2 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,6 6,5 7,9 4,7 3,8 0,72 0,80 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exklusive kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,59 0,59 0,57 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inklusive kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,59 0,590,57 0,720,79 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 89 80 84 84 62 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker)0,2 0,40,3 0,41,2 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exklusive banker)0,00,00,0 0,00,0 Övriga uppgifter Medelantal anställda 168 167 176 180 189 Antal kontor7 77 77 Fem år i sammandrag 23 2014 20132012 20112010 Resultaträkning - mkr Räntenetto209 214220 211166 Provisioner, netto134 129125 124121 Nettoresultat av finansiella transaktioner32 2250 -770 Övriga intäkter70 67 39 28 8 • Summa intäkter444 433434 355365 Allmänna administrationskostnader-232 -224-221 -230-264 1 Övriga kostnader -32 -31 -28 -27 -27 Kreditförluster1 -1 1 01 • Summa kostnader-263 -255 -248 -257 • Rörelseresultat 181 179 187 -290 98 76 Bokslutsdispositioner0 39-39 0 0 Skatter-27 -36-31 -23 -6 • Årets resultat154 182 117 75 69 Balansräkning - mkr Tillgångar Kassa14 14 57 51 58 Utlåning till kreditinstitut1.245 1.6041.739 1.3691.190 Utlåning till allmänheten7.974 7.277 7.045 6.457 Räntebärande värdepapper1.005 773 705 882 5.981 921 Aktier och andelar1.403 1.3101.024 745 744 Materiella tillgångar133 146152 160165 Övrigt • Summa tillgångar 1 24 89 80 86 97 124 11.864 11.204 10.808 9.762 9.182 = Inklusive av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Fem år i sammandrag 2014 20132012 20112010 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut9 1637 3141 In- och upplåning från allmänheten9.131 8.700 8.726 8.030 7.553 Övrigt71 73 94115 49 Avsättning för pensioner m m42 3224 1510 • Summa skulder och avsättningar9.253 8.821 8.882 8.191 7.653 Obeskattade reserver0 039 0 0 Eget kapital2.611 2.383 1.887 1.570 1.529 • Summa skulder, avsättningar och eget kapital 11.864 11.204 10.808 9.762 9.182 Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 153.953.893,16 kr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: – Anslag till allmännyttiga ändamål eller därmed jämförliga ändamål – Överföring till reservfonden 15.000.000,00 kr 138.953.893,16 kr Sparbankens primärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 18,0% (17,9%). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Fem år i sammandrag 25 Not 20142013 Resultaträkning - tkr Ränteintäkter 255.916 292.648 Räntekostnader -47.314-78.243 • Räntenetto 4 208.602 214.405 Erhållna utdelningar 5 65.885 61.670 Provisionsintäkter6 158.138 151.681 Provisionskostnader7-24.542-22.297 Nettoresultat av finansiella transaktioner 831.76722.332 Övriga rörelseintäkter 9 • Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader 3.856 5.543 443.706433.334 10-232.114-223.721 Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader -13.105-10.405 11 • Summa kostnader före kreditförluster • Resultat före kreditförluster -18.542 -20.127 -263.762-254.254 179.945 179.080 12 898 -529 • Rörelseresultat 180.843 178.552 Kreditförluster netto Bokslutsdispositioner130 39.130 Skatt på årets resultat 26 14 -26.889 -35.986 • Årets resultat 153.954 181.696 Resultaträkning 20142013 Rapport över totalresultat - tkr 1 januari – 31 december Årets resultat Övrigt totalresultat 153.954 181.696 Poster som senare kan återföras till resultaträkningen - Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 92.032326.129 - Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat • Årets övriga totalresultat • Årets totalresultat Resultaträkning -400 91.992326.129 245.946 507.825 27 Not 20142013 Balansräkning - tkr Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 14.239 13.830 Utlåning till kreditinstitut 15 1.245.075 1.603.984 Utlåning till allmänheten 16 7.973.9157.277.361 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 1.005.467 772.985 Aktier och andelar 18 1.403.208 1.309.805 0 2.284 Immateriella anläggningstillgångar 19 Materiella tillgångar 20 - inventarier - byggnader och mark 11.23415.692 122.206 130.268 Övriga tillgångar 21 40.723 26.892 Uppskjuten skattefordran 14 3.034 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 • Summa tillgångar 2.841 45.30547.942 11.864.406 11.203.885 8.615 16.114 Skulder Skulder till kreditinstitut23 In- och upplåning från allmänheten 249.131.3718.699.660 Övriga skulder 2534.669 33.911 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 36.399 39.072 Avsättningar 28 - Uppskjuten skatteskuld 14 0 - Övriga avsättningar 27 42.203 • Summa skulder och avsättningar 9.253.257 316 31.609 8.820.682 Balansräkning Not 20142013 Eget kapital Reservfond 1.613.2171.449.521 Fond för verkligt värde 843.977 751.985 Årets resultat 153.954 181.696 • Summa eget kapital 2.611.148 2.383.201 • Summa skulder, avsättningar och eget kapital 11.864.406 11.203.885 Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder - Kapitalförsäkring för pensionsåtagande 28 11.09910.393 Ansvarsförbindelser29 157.384112.394 - Garantier 74.568 - Övriga ansvarsförbindelser 82.81669.545 Åtaganden30 Balansräkning 2.018.005 42.849 1.557.686 29 Rapport förändringar i eget kapital - tkr Fond för Årets Totalt eget verkligt värde resultat kapital 425.856 116.617 1.886.977 0 181.696 181.696 0 326.129 0 326.129 1.344.504 751.985 Reservfond Ingående eget kapital 2013-01-01 1.344.504 Årets resultat 0 Årets övriga totalresultat • Årets totalresultat Vinstdisposition 105.017 298.313 2.394.802 0-105.017 0 Anslag till allmännyttiga ändamål 0 0 -11.600 -11.600 • Utgående eget kapital 2013-12-31 1.449.521 751.985 181.696 2.383.202 Ingående eget kapital 2014-01-01 1.449.521 751.985 181.696 2.383.202 Årets resultat 0 0 153.954 153.954 Årets övriga totalresultat 0 91.992 0 91.992 • Årets totalresultat 1.449.521 843.977 Vinstdisposition 163.696 335.650 2.629.148 0-163.696 0 Anslag till allmännyttiga ändamål 0 0 -18.000 -18.000 • Utgående eget kapital 2014-12-31 1.613.217 843.977 153.954 2.611.148 Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. 30 Rapport förändringar i eget kapital 20142013 Kassaflödesanalys - tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 180.843 178.552 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde Under perioden, netto (+/-) 0 -599 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -32.36627.359 Av-/nedskrivningar (+) 13.105 10.405 Kreditförluster (+) 1.018 2.061 Bokslutsdisposition 0-39.130 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 135 38.892 Betald inkomstskatt (-) 26 889 35.986 189.624 253.526 Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -691.287 -223.960 Ökning/minskning av värdepapper (+/-) -230.881 -63.511 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 431.711 -26.847 • Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -7.499-21.100 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -56.032-43.222 Förändring av övriga skulder (+/-) 3.860 -6.674 • Kassaflöde från den löpande verksamheten -360.504-131.788 Kassaflödesanalys 31 20142013 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 50.3095.526 Investering i finansiella tillgångar (-) -41.315-41.577 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar (-) 0 0 Avyttring av materiella tillgångar (+) 3.593 455 Förvärv av materiella tillgångar (-) -2.579 -4.528 • Kassaflöde från investeringsverksamheten 10.008 -40.124 Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) -8.004 -6.227 • Kassaflöde från finansieringsverksamheten -8.004 -6.227 • Årets kassaflöde -358.500 -178.139 • Likvida medel vid årets början • Likvida medel vid årets slut 1.259.3141.617.814 1.617.814 1.795.953 Följande delkomponenter ingår i likvida medel - tkr Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 14.239 13.830 Utlåning till kreditinstitut 744.785 1.099.074 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 500.290 504.910 • Summa enligt balansräkningen 1.259.314 1.617.814 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med följande utgångspunkter: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer - De kan lätt omvandlas till kassamedel - De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten 32 Erhållna räntor 249.209283.756 Betalda räntor 34.881 64.108 Kassaflödesanalys Noteringar: 33 Noter till de finansiella rapporterna 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sörmlands Sparbank (516401-9639) som är en sparbank med säte i Katrineholm. Adressen till huvudkontoret är Köpmangatan 11, Katrineholm. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Ändra till ”Sparbanken tillämpar Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) vid upprättande av sina finansiella rapporter. FFFS 2008:25, så kallad lagbegränsad IFRS, innebär att International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de godkänts av EU, är tillämpliga för upprättandet av de finansiella rapporterna, med de begränsningar och tillägg som följer av RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt FFFS 2008:25. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 februari 2015. Resultat- och balansräkningen blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 15 april 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. 34 Redovisningsprinciper och noter Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ytterligare information framgår av not 32 Viktiga upplysningar och bedömningar. Nya standarder samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av Sörmlands Sparbank Nedan anges de standarder som Sörmlands Sparbank tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och som har en väsentlig inverkan på sparbankens finansiella rapporter: - Ändring av FFFS 2008:25 rörande upplysningar om kapitaltäckningsanalys. Ingen av de IFRS eller IFRC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskpasår som började 1 januari 2014 har haft någon väsentlig inverkan på sparbankens resultaträkning eller balansräkning. Tillkommande upplysningskrav till följd av ändringar i FFFS 2008:25 framgår av not 33. Kapitaltäckning. IFRS 9 ”Finansiella instrument” hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats, men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Redovisningsprinciper och noter 35 Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen, men det finns en möjlighet att vid första redovisningstillfället välja att redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulderändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen, baserat på verkligt värde alternativet. IFRS 9 förändrar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80-125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Sömlands Sparbank har ännu inte utvärderat effekterna. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar, som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på Sörmlands Sparbank. Utländsk valuta Valutakursresultat som uppkommer vid betalning av transaktioner i utländsk valuta och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat från finansiella transaktioner. Ränteintäkter/räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och 36 för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Redovisningsprinciper och noter - Kostnader för den statliga insättargarantin (IG) redovisas som en räntekostnad. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisioner och avgifter Sparbankens provisionsintäkter består huvudsakligen av stockprovisoner på förmedlade volymer till Swedbank Robur samt Swedbank Hypotek. Vidare ingår också de avgifter sparbanken tar ut för sina olika kunderbjudanden (Guldeken, Premium samt Eken). Intäkterna redovisas i den period de intjänas. Under provisionskostnader redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för betalningsförmedling samt kostnader hänförliga till värdepappershandeln. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade värdeförändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument). - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. -Valutakursförändringar. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal- och fastighetskostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representations-kostnader samt övriga administrationskostnader. Redovisningsprinciper och noter 37 Skatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsmässig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader 38 Redovisningsprinciper och noter förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen Sparbanken placerar delar av sin överskottslikviditet i noterade värdepapper. Hit hör aktier, obligationer, fonder samt strukturerade produkter. För finansiella instrument som innehas för detta ändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. I denna grupp ingår även finansiella tillgångar för handelsändamål. Sparbanken innehar emellertid ej några sådana tillgångar. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt kundfordringar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas efter avdrag för osäkra fordringar. Se även under rubriken Nedskrivningar av Lånefordringar och Kreditförluster. Finansiella tillgångar som kan säljas Sparbankens strategiska innehav redovisas som finansiella tillgångar som kan säljas. Som exempel på detta kan nämnas Swedbank AB, Sparbankernas Kort AB samt Indecap AB. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar, vilka redovisas i resultaträkningen. Redovisningsprinciper och noter 39 För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid första redovisningstillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Eget kapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ned om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20,0% som betydande och en period om minst nio månader som utdragen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella garantier Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, vilket oftast motsvaras av den erhållna premien, under posten upplupna intäkter. Det initiala verkliga värdet periodiseras över instrumentets löptid som en provisionsintäkt. Därefter värderas garantierna, och redovisas i balansräkningen, till det högre av en periodiserad garantiavgift och en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av det belopp som behövs för att reglera aktuellt åtagande. Avsättningar och förändringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtalsbeloppen enligt finansiella garantier redovisas som Poster inom linjen under Ansvarsförbindelser. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (till exempel ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels 40 Redovisningsprinciper och noter ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, att sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen i resultaträkningen. Derivat används för att ekonomiskt säkra betydande ränteriskexponeringar som sparbanken är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar sparbanken säkring av verkligt värde (portföljsäkring). Sparbanken identifierar och dokumenterar säkringsrelationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Sparbanken dokumenterar att säkringsrelationen är och förväntas vara mycket effektiv. Säkringsredovisning tillämpas på derivat vars syfte till exempel är att minska ränterisken i en portfölj av fordringar med fastförräntad utlåning eller portfölj med fordringar med räntetak. Värdeförändringen i derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat från finansiella poster till verkligt värde. Upplupen ränta hänförlig till derivaten redovisas som en ränteintäkt. Den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten redovisas antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder. Sparbanken upphör med säkringsredovisning när: - Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument. - Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in. - Den säkrade posten förfaller eller säljs eller betalas tillbaka. När säkringsredovisning upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid. Metoder för bestämning av verkligt värde För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till exempel courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med Redovisningsprinciper och noter 41 lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall där ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fast ställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Förtaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt framgår av not 31. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). Nedskrivningar av lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, det vill säga det belopp som lånats ut till låntagaren med tillägg för direkta transaktionskostnader. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar samt specifika och gruppvisa reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende befarade kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende befarade förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. 42 Redovisningsprinciper och noter Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: - säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller - det observerbara marknadsvärdet. Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge samt kostnader för att realisera panten. Motsvarande värdering görs av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom. Reservering avseende befarade kreditförluster görs om fordran är osäker och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker sparbankens kapitalfordran. Individuell bedömning av nedskrivningsbehov Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån utom för blanco- och borgenskrediter till konsumenter intill ett belopp om 200 tkr. Lån som bedöms på portföljnivå För gruppen borgens-/blancokrediter till konsumenter på mindre belopp, det vill säga upp till 200 tkr, beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, till exempel i form av räntenedsättning, till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken ”Avsättningar”. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Redovisningsprinciper och noter 43 Immateriella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder: - Byggnader, rörelsefastigheter . . . . . . . . . . . . . . . se nedan - Maskiner och andra tekniska anläggningar . . . . . . . . 5-10 år - Inventarier, verktyg och installationer . . . . . . . . . . . . 5-10 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på femtio år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Ersättningar till anställda Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd förmån en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att 44 Redovisningsprinciper och noter de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillfällig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera de befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom en diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3. Risker i verksamheten I Sörmlands Sparbanks verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Sörmlands Sparbanks styrelse, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för kreditgivning, finansförvaltning och sparbankens verksamhet i sin helhet. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Under 2014 har sparbanken fortsatt utveckla sina riskpolicys och sitt interna regelverk för identifiering och hantering av risker i all sin verksamhet. Parallellt har sparbanken genomfört en intern, både kvalitativ och kvanti- Redovisningsprinciper och noter 45 tativ, utvärdering av sitt kapitalbehov visavi de risker sparbanken kan utsättas för och därvid funnit att sparbankens kapitalbas, tills nästa utvärdering sker, täcker såväl externa som interna krav. I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kredit- och motpartsrisker Med kreditrisk avses risken att kredittagare inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot sparbanken eller risken för att ställda säkerheter eller borgen inte täcker sparbankens fordran om kredittagaren brister i betalningsförmåga. Sörmlands Sparbanks kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll, som ska medverka till en låg riskprofil och sund kreditgivning som baseras på såväl kundens som sparbankens nytta av affärsutbytet. Bland annat är dualitet en genomgående princip i Sörmlands Sparbank, vilket innebär att alla kreditbeslut normalt fattas av minst två personer. Den avgörande bedömningsgrunden för Sörmlands Sparbanks kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av krediterna dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter eller andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken följer löpande och tidsbundet upp och rapporterar kreditgivningen för företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För alla kreditengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att företagskrediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för fallissemang och risken vid eventuellt obestånd. Vid nybeviljning av kredit till privatpersoner utnyttjas en scoringmodell som beslutsstöd. Sörmlands Sparbanks rutiner för övervakning av betalningar och fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Beträffande sparbankens kreditexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till tabell sid 51. 46 Redovisningsprinciper och noter Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste riskerna av ränte-, likviditets-, valuta- och aktiekursrisker. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta till exempel att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den så kallade gap-analys, som återfinns på sid 56, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande tolvmånadersperiod med 3.363 tkr. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. Sparbankens likviditetshantering regleras i Kapital- och Finanspolicyn, vilken antas av styrelsen. I denna fastställs regler för hur hantering av likviditetsrisker ska organiseras, följas upp och rapporteras. Vidare ska policyn säkerställa att sparbanken alltid har en reserv av likvida tillgångar för att kunna möta perioder med särskild påfrestning på sparbankens likviditet. I policyn fastställer också styrelsen olika toleransnivåer för sparbankens likviditetsrisker. Redovisningsprinciper och noter 47 Sparbankens riskhantering fokuserar på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär exempelvis att placeringar via finansverksamheten främst sker i värdepapper som bedöms ha en god likviditet. Stora delar av värdepappersportföljen bedöms kunna omsättas till likvida medel inom en vecka. Sparbankens överlikviditet (tillgodohavanden av mera tillfällig natur) placeras i regel i form av bunden inlåning hos andra kreditinstitut (i normalfallet på en till tre månaders löptid). Likviditeten beräknas på daglig basis och likviditeten definieras i Likviditetspolicyn. Sparbankens likviditets beredskap i form av kassa, dagslåneräkning, utlåning till kreditinstitut (med förfall inom 30 dagar) samt likvida värdepapper får, enligt styrelsens riktlinjer, lägst uppgå till 10,0% av posten Inlåning från allmänheten. Tanken är givetvis att sparbanken ska kunna möta större uttag från allmänheten under en begränsad period. Per den 31 december 2014 uppgick denna relation till 37,4% (38,2%) och relationen har under året aldrig understigit 30,0%. Därutöver sker också en beräkning av så kallade ”högkvalitativa tillgångar”. Denna definition är snävare än den ovan beskrivna och omfattar endast kassa, dagslåneräkning, utlåning till kreditinstitut (med förfall inom 30 dagar) samt värdepapper med en AA-rating. Även dessa tillgångar relateras till posten Inlåning från allmänheten. Enligt styrelsens uppfattning får denna relation aldrig understiga 5,0%. Per den 31 december 2014 uppgick relationen till 16,0% (19,9%) och relationen understeg aldrig 13,0% under 2014. Därutöver stresstestas likviditeten enligt ett antal parametrar som finns angivna i Likviditetspolicyn. Syftet är att säkerställa att sparbanken även ska kunna hantera situationen vid mycket extrema förhållanden. I detta sammanhang finns även en beredskapsplan upprättad. Denna anger vilka tänkbara åtgärder som ska vidtas av den verkställande direktören i den mån sparbanken skulle komma ner mot de toleransnivåer som styrelsen har angivit i Kapital- och Finanspolicyn. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen på sid 58. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Valutarisk Sparbanken är endast begränsat utsatt för valutakursrisk. Eventuella valutaexponeringar som kan uppstå via transaktioner i kundverksamheten säkras regelmässigt bort. I sparbankens finansförvaltning förekommer direkta valutakursrisker i en begränsad omfattning. Vissa av sparbankens innehav i så kallade strukturerade produkter kan påverkas av förändrade valutakursrelationer. Det är dock endast eventuell avkastning på placeringen som är utsatt för valutakursrisk. Den underliggande obligationen är alltid utfärdad i SEK. 48 Redovisningsprinciper och noter Aktiekursrisk Sparbanken saknar numera innehav av aktier vilka löpande marknadsvärderas via resultaträkningen. Däremot har sparbanken ett antal strategiska aktieinnehav (vilka framgår av not 18). Värdeförändringar på dessa innehav redovisas i normalfallet över balansräkningen. Innehavet av Swedbank är det enda av dessa som är börsnoterat. En förändring med en procentenhet av aktiekursen har i normalfallet ingen påverkan på periodens resultat. Förändringen påverkar endast rapport över totalresultat samt fond för verkligt värde i balansräkningen. Fond för verkligt värde påverkas med +/-12.675 tkr vid en förändring med en procent av Swedbanks aktiekurs (en eventuell realisationsvinst på innehavet bedöms i sammanhanget som skattefri). Operativa risker Med operativ risk avses risken för att sparbanken förorsakas oväntade (direkta eller indirekta) ekonomiska eller förtroendemässiga förluster, som en följd av interna fel eller brister i rutiner, intern kontroll, system, teknisk utrustning, mänskliga fel, oegentligheter eller som en följd av yttre händelser. De operativa riskerna motverkas genom ökad kunskap, riskmedvetenhet och intern kontroll. Detta sker i en ständigt pågående process i sparbanken och omfattar bland annat: - En för ändamålet anpassad organisation med lämplig bemanning. - Kravet på att det ska finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner. - Klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna. - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller. - Rådgivningsstöd (IT-baserat), vilket säkerställer ett enhetligt arbetssätt för en professionell rådgivning och att sparbanken följer gällande lagstiftning på området. - Behörighetssystem som motverkar obehöriga intrång. - Interna rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering. - Informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbanken och dess kunders tillgångar. Redovisningsprinciper och noter 49 I syfte att följa upp, identifiera, mäta och värdera de operativa riskerna använder sig sparbanken av ett antal metoder för utvärdering av de operativa riskerna. Dessa metoder är självbedömning samt risk- och sårbarhetsanalys. Metoderna syftar till att åtgärda och förebygga potentiella risker. Därutöver samlar sparbanken operativa förluster i en förlustdatabas, vilken gör det möjligt att lära av begångna fel. De operativa riskerna har minskat under året. Identifierade risker har åtgärdats i större omfattning än året innan samtidigt som faktiska fel av väsentlig art är färre såväl till antal som till belopp. 50 Redovisningsprinciper och noter Kreditriskexponering brutto och netto, 2014 Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av exponering Avsättning värde säkerheter (före nedskrivning) Total kreditrisk- exponering efter avdrag 1 Krediter mot säkerhet av: 2 Statlig och kommunal borgen 171.111 0 171.111 171.111 0 Pantbrev i: 3 - villa- och fritidsfastigheter 2.525.392 1.161 2.524.231 2.492.463 4 954.661 0 954.661 954.144 517 - jordbruksfastigheter 1.143.545 0 1.143.545 1.142.626 919 - andra näringsfastigheter 1.448.657 5.461 1.443.196 1.442.260 936 - flerfamiljsfastigheter Företagsinteckning 5 545.9754.451 541.524 31.768 525.725 15.799 Övriga 2.531.010 90.289 2.440.721 1.472.794 967.927 Varav: kreditinstitut 1.259.682 0 1.259.682 1.259.682 0 • Summa 9.320.351 101.362 9.218.989 8.201.123 1.017.866 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ 6 - AAA 90.345 090.345 090.345 - AA 65.067 065.067 065.067 Andra emittenter - AAA 136.038 0 136.038 135.000 1.038 - AA 111.837 0 111.837 100.000 11.837 - A 390.491 0 390.491 262.000 128.491 68.697 0 68.697 0 68.697 - BBB eller lägre - Utan rating • Summa 142.992 1.005.467 0142.992 0 1.005.467 0142.992 497.000 508.467 Derivat - A • Summa Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier • Summa • Total kreditriskexponering 4270 427 0 427 4270 427 0 427 1.200.851 0 1.200.851 0 817.154 0 817.154 817.154 1.200.851 0 157.384 0 157.384 63.413 93.971 2.175.389 0 2.175.389 880.567 1.294.822 12.501.634 101.362 12.400.272 9.578.690 2.821.582 1 = Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgens åtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 = inklusive krediter till stat och kommun. 3 = Inklusive bostadsrätter. 4 = Inklusive bostadsrättsföreningar. 5 = Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning. 6 = I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating. Redovisningsprinciper och noter 51 Kreditriskexponering brutto och netto, 2013 Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av exponering Avsättning värde säkerheter (före nedskrivning) Total kreditrisk- exponering efter avdrag 1 Krediter mot säkerhet av: 2 Statlig och kommunal borgen 125.475 0 125.475 125.475 0 Pantbrev i: 3 - villa- och fritidsfastigheter 4 - flerfamiljsfastigheter 2.078.494 2.024 2.076.470 2.018.133 58.337 780.591 0 780.591 756.127 24.464 - jordbruksfastigheter 1.055.952 0 1.055.952 1.053.677 2.275 - andra näringsfastigheter 1.379.793 2.795 1.376.998 1.344.879 32.119 Företagsinteckning 5 Övriga 558.778 8.594 550.184 543.223 6.961 3.008.892 93.217 2.915.675 1.803.643 1.112.032 Varav: kreditinstitut 1.631.428 0 1.631.428 1.631.428 0 • Summa 8.987.975 106.630 8.881.345 7.645.157 1.236.188 31.178 0 31.178 20.000 11.178 - AAA 158.339 0 158.339 158.000 339 - AA 105.051 0105.051 - A 314.813 0 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ 6 - AAA Andra emittenter 90.000 15.051 314.813 240.000 74.813 - BBB eller lägre 76.129 076.129 - Utan rating 87.475 0 87.475 0 87.475 772.985 0 772.985 508.000 264.985 • Summa 076.129 Derivat - A • Summa Åtaganden 2.970 02.970 02.970 2.970 02.970 02.970 1.078.304 0 1.078.304 0 1.078.304 Utställda lånelöften 479.382 0 479.382 479.382 0 Utställda finansiella garantier 112.394 0 112.394 30.943 81.451 • Summa • Total kreditriskexponering 1.670.080 0 1.670.080 510.325 1.159.755 11.434.010 106.630 11.327.380 8.663.482 2.663.898 1 = Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgens åtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 = inklusive krediter till stat och kommun. 3 = Inklusive bostadsrätter. 4 = Inklusive bostadsrättsföreningar. 5 = Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning. 6 = I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating. 52 Redovisningsprinciper och noter 2014 2013 Oreglerade och osäkra fordringar - tkr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 3.4901.261 Fordringar förfallna > 60 dgr-90 dgr 55397 Fordringar förfallna > 90 dgr-180 dgr 10246 Fordringar förfallna > 180 dgr-360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr 40 27 2.783 • Summa 4.176 4.187 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 1.13229.016 - företagssektor 3.731.0343.449.433 - hushållssektor 4.290.733 varav enskilda företagare 1.438.0101.379.579 - övriga 52.37851.069 • Summa 8.075.277 3.854.473 7.383.991 varav: Osäkra lånefordringar 113.675133.072 - företagssektor 103.580120.340 - hushållssektor 10.09512.732 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 97.817103.501 - företagssektor 93.68297.254 - hushållssektor 4.1356.247 Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar: - företagssektor - hushållssektor Redovisningsprinciper och noter 3.545 3.128 00 3.545 3.128 53 2014 2013 Lånefordringar, nettoredovisat värde 54 - offentlig sektor 1.13229.016 - företagssektor 3.654.4013.369.976 - hushållssektor 4.266.313 3.827.300 varav enskilda företagare 1.421.274 1.361.787 - övriga 52.06951.069 • Summa 7.973.9157.277.361 Redovisningsprinciper och noter Noteringar: 55 Räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder - Ränteexponering, 2014 Högst 1 mån Längre än 1 mån men högt 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden 0 0 0 0 0 0 0 14.239 14.239 Utlåning till kreditinstitut 1.184.942 hos centralbanker 50.000 0 0 10.133 0 0 0 1.245.075 Utlåning till allmänheten 7.025.305 401.011 22.337 35.818 321.103 156.208 12.133 0 7.973.915 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 639.618 0 0 0 0 0 365.849 1.005.467 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 1.625.710 1.625.710 • Summa 8.210.247 1.090.629 22.337 35.818 331.236 156.208 12.133 2.005.798 11.864.406 Skulder Skulder till kreditinstitut 8.615 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 8.213.947 421.723 323.466 120.246 29.199 7.364 0 15.426 9.131.371 0 0 0 0 0 0 0 113.272 113.272 0 0 0 0 0 0 0 2.611.148 2.611.148 Övriga skulder 8.615 Eget kapital och obeskattade reserver • Summa skulder, eget kapital och obeskattade reserver 8.222.562 Differens tillgångar och 421.723 323.466 120.246 29.199 7.364 0 2.739.846 11.864.406 skulder -12.315 668.906 -301.129 -84.428 302.037 148.844 Kumulativ exponering -12.315 656.591 355.462 271.034 573.071 721.915 12.133 -734.048 734.048 0 0 Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 3.363 tkr (6.053), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. 56 Redovisningsprinciper och noter Räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder - Ränteexponering, 2013 Högst 1 mån Längre än 1 mån men högt 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden 0 0 0 0 0 0 0 13.830 13.830 Utlåning till kreditinstitut 1.553.984 hos centralbanker 50.000 0 0 0 0 0 0 1.603.984 Utlåning till allmänheten 6.484.246 449.479 19.253 17.349 174.965 128.349 3.720 0 7.277.361 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 422.647 0 0 0 0 0 350.338 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 1.535.725 • Summa 8.038.230 922.126 19.253 17.349 174.965 128.349 772.985 1.535.725 3.720 1.899.893 11.203.885 Skulder 875 0 0 0 0 0 0 15.239 16.114 Inlåning från allmänheten 7.586.558 Skulder till kreditinstitut 472.102 239.801 272.831 72.710 38.260 0 17.398 8.699.660 0 0 0 0 0 0 0 104.909 104.909 0 0 0 0 0 0 0 2.383.202 2.383.202 Övriga skulder Eget kapital och obeskattade reserver • Summa skulder, eget kapital och obeskattade reserver 7.587.433 Differens tillgångar och 472.102 239.801 272.831 72.710 38.260 0 2.520.748 11.203.885 skulder 450.797 450.024 -220.548 -255.482 102.255 90.089 Kumulativ exponering 450.797 900.821 680.273 424.791 527.046 617.135 3.720 -620.8550 620.855 0 Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 6.053 tkr (4.356), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Redovisningsprinciper och noter 57 Löptidsinformation - Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid, 2014 Längre än Längre än Totalt På Högst 3 mån men 1 år men Längre än Utan redovisat anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år 5 år löptid värde Tillgångar Kassa och tillgodohavande 14.239 0 0 0 0 0 14.239 Utlåning till kreditinstitut hos centralbanker 1.084.394 150.548 0 10.133 0 0 1.245.075 Utlåning till allmänheten 417.691 173.235 376.075 2.043.301 4.963.613 0 7.973.915 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 1.005.467 0 0 0 0 1.005.467 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 1.625.710 1.625.710 1.516.324 1.329.250 376.075 2.053.434 4.963.613 590 8.025 0 0 0 • Summa tillgångar 1.625.710 11.864.406 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 8.615 Inlåning från allmänheten 8.086.755 549.192 443.436 36.562 0 0 9.115.945 Upplåning från allmänheten Övriga skulder • Summa skulder 15.426 0 0 0 0 0 15.426 0 0 0 0 0 2.724.420 2.724.420 2.724.420 11.864.406 8.102.771 557.217 443.436 36.562 0 Oredovisade lånelöften 0 0 0 0 0 0 0 Utfärdade finansiella garantier 0 0 0 0 0 0 0 -6.586.447 772.033 -67.361 2.016.872 4.963.613 -1.098.710 0 • Total skillnad Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen ovan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 58 Redovisningsprinciper och noter Löptidsinformation - D iskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid, 2013 Längre än Längre än Totalt På Högst 3 mån men 1 år men Längre än Utan redovisat anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år 5 år löptid värde Tillgångar Kassa och tillgodohavande 13.830 0 0 0 0 0 13.830 Utlåning till kreditinstitut hos centralbanker 1.503.984 100.000 0 0 0 0 1.603.984 Utlåning till allmänheten 451.860 183.572 356.624 1.780 869 4.504 436 0 7.277.361 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 772.985 0 0 0 0 772.985 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 1.535.725 1.535.725 1.969.674 1.056.557 356.624 1.780.869 4.504.436 16.114 0 0 0 0 • Summa tillgångar 1.535.725 11.203.885 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 16.114 Inlåning från allmänheten 7.544.360 618.402 511.703 7.797 0 0 8.682.262 Upplåning från allmänheten Övriga skulder • Summa skulder 17.398 0 0 0 0 0 17.398 0 0 0 0 0 2.488.111 2.488.111 7.577.872 618.402 511.703 7.797 0 2.488.111 11.203.885 Oredovisade lånelöften 0 0 0 0 0 0 0 Utfärdade finansiella garantier 0 0 0 0 0 0 0 -5.608.198 438.155 -155.079 1.773.072 4.504.436 -952.386 0 • Total skillnad Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen ovan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Redovisningsprinciper och noter 59 Derivat och säkringsredovisning 2014 - tkr Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Derivat för verkligtvärde-säkringar Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Ränterelaterade kontrakt - CAP 129.000 325.000 30.000 • Summa 484.000 427 0 484.000 Valutarelaterade kontrakt - Terminer 12.971 4.820 0 17.791 0 0 - Swappar 4.046 0 0 4.046 0 85 427 85 • Summa Total summa 146.017 329.820 30.000 21.837 505.837 Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 2.862 tkr och på säkringsinstrument säkringsinstrument (derivat) till -599 tkr. Mellanskillnaden är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på räntecap som används för säkring av takräntelån. Derivat och säkringsredovisning 2013 - tkr Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Derivat för verkligtvärde-säkringar Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Ränterelaterade kontrakt - CAP 310.000 284.000 60.000 • Summa 654.000 1.804 0 654.000 Valutarelaterade kontrakt - Terminer 5.824 17.811 0 23.635 486 486 - Swappar 2.671 4.046 0 6.717 217 0 2.507 486 • Summa Total summa 318.495 305.857 60.000 30.352 684.352 Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 6.969 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till -3.170 tkr. Mellanskillnaden är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på räntecap som används för säkring av takräntelån. 60 Redovisningsprinciper och noter 20142013 Noter Resultaträkning - tkr 4. Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga • Summa 10.96619.051 234.825 262.231 10.10211.304 2361 255.916 292.648 Varav ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR Varav ränteintäkt från osäkra fordringar 0 859 1.0421.509 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten -76-113 -43.858-74.950 - varav kostnad för insättningsgaranti -7.201-7.409 Övriga -3.380-3.179 • Summa -47.314 • Summa räntenetto 208.602214.405 Noter Resultaträkning -78.243 61 20142013 5. Erhållna utdelningar - tkr Aktier och andelar 65.885 61.670 • Summa 65.885 61.670 6. Provisionsintäkter - tkr Betalningsförmedlingsprovisioner 34.577 37.077 Utlåningsprovisioner 42.336 41.700 Inlåningsprovisioner 10.088 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 9.249 724 648 Värdepappersprovisioner 50.380 44.150 Avgifter från kredit- och betalkort 3.453 2.387 Övriga provisioner 16.579 16.470 • Summa 158.138 151.681 Betalningsförmedlingsprovisioner -19.398 -16.812 Värdepappersprovisioner -5.144 -5.485 7. Provisionskostnader - tkr • Summa 62 -24.542 -22.297 Noter Resultaträkning 2014 2013 8. Nettoresultat av finansiella transaktioner - tkr Aktier/andelar 2.579-1.451 Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar • Summa -3912.444 29.14720.727 432612 31.767 22.332 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 31.84727.594 87-6.040 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde 2313.663 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar • Summa -830-3.497 432612 31.767 22.332 Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat 91.992 326.129 9. Övriga rörelseintäkter - tkr Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar 3.610 3.698 0269 Övriga rörelseintäkter 2451.577 • Summa 3.8565.543 Noter Resultaträkning 63 20142013 10. Allmänna administrationskostnader - tkr Personalkostnader - löner och arvoden -76.927 -76.467 - sociala avgifter -30.337-30.207 - kostnad för pensionspremier - avsättning till vinstandelsstiftelse, inklusive löneskatt -11.305-7.844 - övriga personalkostnader • Summa personalkostnader -141.232-139.195 -13.868 -8.794 -14.659 -10.019 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -1.598 -1.730 - IT-kostnader -41.948 -40.884 - konsulttjänster -8.673 -4.191 - revision -4.361-1.160 - hyror och andra lokalkostnader -2.180 - fastighetskostnader -15.980 - övriga -16.143 -18.852 • Summa övriga allmänna administrationskostnader • Summa -232.114-223.721 -90.883 -1.992 -15.718 -84.526 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2014 Sparbankens ledning och styrelse Löner Tantiem Sociala kostnader • Summa 2013 Övriga Sparbankens anställda ledning och styrelse -15.006-61.921 -14.235-62.232 00 -4.715-25.622 -19.721 -87.543 Övriga anställda 00 -4.473-25.734 -18.708 -87.966 64 Noter Resultaträkning Beredningsprocess Ersättningar till verkställande direktören, verkställande direktörens ställföreträdare samt övriga ledande befattningshavare bereds i presidiet och ersättningarna fastställs av styrelsen. Ersättningar till ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fasta arvoden enligt sparbanksstämmans beslut. Därutöver erhåller styrelseledamöterna (exklusive ordförande) ersättning per bevistat sammanträde (vilka kan utgöras av styrelsemöte, lokalstyrelsemöte, kreditutskott samt risk- och revisionsutskott). Dessa arvoden redovisas under Övriga ersättningar och fastställs av sparbanksstämman. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, del i personalens vinstandelssystem, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de elva personer som tillsammans med den verkställande direktören utgör sparbankens affärsledning. Sedan 2005 har den verkställande direktören ingen rörlig lön. För andra ledande befattningshavare utgår från och med verksamhetsåret 2009 ingen rörlig ersättning. Pensionsförmåner och övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som en del av den totala ersättningen. Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2014 - tkr Grundlön styrelsearvode Rörlig ersättning Övriga förmåner ** Pensions- kostnad Vinstandels- system Övriga ersättningar Summa Styrelsens ordförande 311 0 0 0 0 72 383 Benita Vikström 111 0 0 0 0 127 238 Staffan Jonsson 89 0 0 0 0 90 179 Jan Lewenhaupt 89 0 0 0 0 74 163 Dot Gade Kulovuori 89 0 0 0 0 73 162 Thomas Lybäck Verkställande direktören 11 000 0 3445 3.116 0 166 1.433 35 0 4.749 Bankledning (11 personer) 10.719 0 914 4.084 360 0 16.077 • Summa 14.535 0 1.080 5.516 394 471 21.997 ** Avser huvudsakligen ränte-, kost- samt bilförmån. Noter Resultaträkning 65 Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2013 - tkr Grundlön styrelsearvode Rörlig ersättning Övriga förmåner ** Pensions- kostnad Vinstandels- system Övriga ersättningar Summa Styrelsens ordförande 310 000 02 312 Jan Karlsson 0 Benita Vikström 22 0 0 0 111 000 18 40 0 64 175 Staffan Jonsson 89 0 0 0 0 66 155 Jan Lewenhaupt 89 0 0 0 0 61 149 Dot Gade Kulovuori 89 0 0 0 0 53 141 Thomas Lybäck 45 0 0 0 0 41 86 3.171 0 206 1.443 35 0 4.855 Bankledning (11 personer) 10.006 0 547 3.965 348 0 14.866 • Summa 13.931 0 753 5.408 383 305 20.779 Verkställande direktören ** Avser huvudsakligen ränte-, kost- samt bilförmån. Bonus Den verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares anställningsavtal innehåller, som ovan nämnts, inte någon rörlig ersättning utöver den ordinarie avsättningen till personalens vinstandelssystem. Pensioner Verkställande direktören har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Pensionspremien ska uppgå till 70,0% av den pensionsgrundande lönen för belopp mellan 0-20 basbelopp, 50,0% för belopp mellan 20-30 basbelopp samt 40,0% för belopp över 30 basbelopp. Pensionsvillkoren för övriga elva ledande befattningshavare följer BTP-planen. Med pensionsgrundande lön avses i sammanhanget grundlönen samt vissa förmåner. Samtliga pensioner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning. 66 Noter Resultaträkning Avgångsvederlag Vid uppsägning på egen begäran har verkställande direktören en uppsägningstid på sex månader. Vid uppsägning från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader. Vid uppsägning från sparbankens sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till två årslöner. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida kan ett avgångs vederlag på två årslöner komma att utgå. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Vid uppsägning på egen begäran har den verkställande direktörens ställföreträdare en uppsägning på sex månader. Vid uppsägning från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader. Vid uppsägning från sparbankens sida erhålles ett avgångsvederlag som uppgår till två årslöner. Vid uppsägning från den verkställande direktörens ställföreträdare sida utgår inget avgångsvederlag. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. För övriga ledande befattningshavare följer uppsägningstiden gällande kollektivavtal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap lämnas på sidan 99. 20142013 Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och vice verkställande direktör (ställföreträdande för VD) Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 32.24720.730 3.128 4.050 • Summa 35.37524.780 Av ovan angivna lånefordringar avser 35.021 tkr lån mot bostadsfastigheter, 125 tkr lån mot övriga säkerheter samt 228 tkr lån utan underliggande säkerhet. Lån till ledning samt personalrepresentanter följer sedvanliga personalvillkor och lån till övrigastyrelseledamöter följer marknadsmässiga villkor. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor - varav män 5051 • Totalt Noter Resultaträkning 118 168 116 167 67 20142013 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor 44 - antal män 46 Övriga ledande befattningshavare inklusive verkställande direktören - antal kvinnor 33 - antal män 99 Arvode och kostnadsersättning till revisorer EY Andra uppdrag 4.458 903 PwC Revisionsuppdrag 611245 Andra uppdrag 24912 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag. 68 Noter Resultaträkning 20142013 11. Övriga rörelsekostnader - tkr Avgifter till centrala organisationer -3.447 -2.793 Försäkringskostnader -3.381 -3.514 Säkerhetskostnader -1.738 -1.894 Marknadsföringskostnader -8.882 -8.448 Realisationsförlust vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar -135 -623 Övriga rörelsekostnader -1.392 -2.422 • Summa -18.542 -20.127 12. Kreditförluster netto - tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) -5.757-8.612 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) 5.925 7.315 Årets nedskrivning för kreditförluster (+) -4.717 -8.211 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) 1.464 1.532 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar 2.423 4.005 5.508 11.982 Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) -1.064 -1.741 Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster (+/-) -417 -2.067 Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -1.481 -3.808 Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-) -44 -725 • Årets nettokostnad för kreditförluster Noter Resultaträkning 898 -529 69 2014 2013 13. Bokslutsdispositioner - tkr Avsättning till periodiseringsfond 00 Återföring av periodiseringsfond 039.130 • Summa 039.130 14. Skatter - tkr Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad (-) Periodens skattekostnad -27.263 -36.327 Justering av skatt hänförlig till tidigare år -135 555 Uppskjuten skattekostnad Totalt redovisad skattekostnad 509-214 -26.889 -35.986 Resultat före skatt 180.843 217.682 Skatt enligt gällande skattesats -39.785 -22,0% -47.890 -1,2%-2.161 -0,9% -2.018 6,2% 13.581 Avstämning av effektiv skatt Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter -22,0% 8,1% 14.684 Skatt hänförlig till tidigare år -0,1%-135 0,3%555 Effekt av omvärdering av uppskjuten skatt 0,3%509-0,1% -214 Redovisad effektiv skatt -14,9% -26.889 -16,5% -35.986 Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Uppskjuten skattefordran U ppskjuten skatteskuld Materiella tillgångar 70 20142013 2014 Netto 20132014 2013 0 0 Pensionsavsättningar 3.034 2.841 0316 00 3.034 0-316 Skattefordringar/-skulder, netto 3.034 2.841 0316 3.0342.525 2.841 Noter Resultaträkning 20142013 Noter balansräkning - tkr 15. Utlåning till kreditinstitut - tkr Kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta 60.965 33.541 1.184.110 1.570.443 • Summa 1.245.0751.603.984 16. Utlåning till allmänheten - tkr Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta • Summa Varav: osäkra - individuell nedskrivning (specifikation se nedan) - gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar Redovisat värde, netto 8.047.002 7.361.080 28.27522.911 8.075.277 7.383.991 113.675133.072 97.817 103.501 3.545 3.128 7.973.9157.277.361 Förändring av nedskrivningar Ingående balans 1 januari Årets nedskrivning för kreditförluster 106.629115.347 5.134 10.278 -5.508 -11.982 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december Noter Balansräkning -4.893-7.015 101.362 106.629 71 20142013 17. Obligationer och andra räntebärande värdepapper - tkr Emitterade av offentliga organ Redovisat Redovisat värdevärde - svenska kommuner 155.41331.178 Summa emitterade av offentliga organ 155.41331.178 Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut - icke-finansiella företag - finansiella företag • Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper Varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 72 50.000 95.674175.517 237.153 213.026 - utländska emittenter • Summa emitterade av andra låntagare 136.038 381.189303.264 850.054 741.807 1.005.467 772.985 980.467 747.985 25.00025.000 Noter Balansräkning 20142013 18. Aktier och andelar - tkr Kreditinstitut 1.237.5151.104.100 Övriga 165.693205.705 • Summa aktier och andelar 1.403.208 1.309.805 varav: Noterade värdepapper på börs 1.363.853 1.270.068 Onoterade värdepapper 39.355 39.737 Antal Börsvärde Redovisat värde Företag Aktier - Swedbank AB - Indecap Holding AB 6.330.000 117 1.237.5151.237.515 -30.139 - Sparbankernas Försäkring AB 3.576 -4.027 - Sörmlandsfonden 4.000 -4.000 - Sparbankernas Kort AB - Panaxia AB i KK 937 61 500 -1.064 00 Övrigt Andelar i värdepappersfonder - Övriga - • Summa - 126.338 126.338 -126 1.363.853 1.403.208 19. Immateriella anläggningstillgångar - tkr Anskaffningsvärden 0 3.807 Ackumulerade avskrivningar 0 -1.523 Redovisat värde 0 2.284 Noter Balansräkning 73 20142013 20. Materiella tillgångar - tkr Inventarier - anskaffningsvärden - ackumulerade avskrivningar -99.050 -117.967 110.284 133.659 Redovisat värde 11.234 15.692 Byggnader och mark - anskaffningsvärden 156.970 162.680 - ackumulerade avskrivningar -34.764 -32.411 Redovisat värde 122.206130.268 21. Övriga tillgångar - tkr Positivt värde på derivatinstrument 427 2.020 Förfallna räntefordringar 5 15 Aktuell skattefordran 17.277 8.213 Kapitalförsäkring 11.099 10.393 Övriga tillgångar 11.915 6.252 • Summa 40.723 26.892 22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - tkr 74 Förutbetalda kostnader 4.056 2.536 Upplupna ränteintäkter 6.706 8.892 Övriga upplupna intäkter 34.543 36.514 - varav provisioner Swedbankgruppen 33.037 31.474 • Summa 45.305 47.942 Noter Balansräkning 20142013 23. Skulder till kreditinstitut - tkr - svensk valuta 590 1.253 - utländsk valuta 8.025 14.860 • Summa 8.615 16.114 24. Inlåning från allmänheten - tkr - svensk valuta 9.054.444 8.664.816 - utländsk valuta 76.927 34.844 • Summa 9.131.371 8.699.660 Inlåning per kategori av kunder Offentlig sektor 371.910 162.468 Företagssektor 1.257.5201.196.697 Hushållssektor 7.260.1707.092.323 Varav: enskilda företagare 1.154.5931.067.300 Övriga 241.771 248.172 • Summa 9.131.371 8.699.660 85 0 25. Övriga skulder - tkr Negativt värde på derivatinstrument Preliminärskatt räntor 10 8.770 Anställdas källskattemedel 2.374 2.209 Övriga skulder 32.200 22.932 - varav leverantörskulder 10.9195.625 • Summa 34.669 33.911 Noter Balansräkning 75 20142013 26. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - tkr Upplupna räntekostnader 9.105 13.891 Övriga upplupna kostnader 26.011 24.073 Förutbetalda intäkter • Summa 36.399 1.283 1.108 39.072 27. Övriga avsättningar - tkr Garantiåtaganden 0500 Direktpension 13.791 Anslag till allmännyttiga ändamål Övrigt • Summa 12.914 27.64117.645 771550 42.20331.609 Övriga avsättningar Totalt redovisat värde vid periodens ingång 31.60924.213 Avsättningar som gjorts under perioden 19.648 Belopp som tagits i anspråk under perioden -8.554-6.227 Outnyttjade belopp som har återförts under perioden -500-250 Totalt redovisat värde vid periodens utgång 42.20331.609 13.873 28. Ställda säkerheter - tkr I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar - Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden 11.099 10.393 • Summa ställda säkerheter 11.099 10.393 76 Noter Balansräkning 20142013 29. Ansvarsförbindelser - tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter 1.7752.310 - Garantiförbindelser - övriga 72.79340.539 Övriga ansvarsförbindelser • Summa 82.816 69.545 157.384112.394 30. Åtaganden - tkr (nom belopp) Övriga åtaganden - Kreditlöften 817.154 479.382 1.200.851 1.078.304 2.018.005 1.557.686 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter • Summa Noter Balansräkning 77 Övriga upplysningar - tkr 31. Finansiella tillgångar och skulder Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella tillgångar och skulder som redovisas nedan. Enligt IFRS 13.93 (b) ska upplysningar lämnas per klass av finansiella instrument om de verkliga värden som redovisas i balansräkningen med uppdelning av de verkliga värdena i tre nivåer: Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till exempel courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Nivå 2: Utifrån antingen direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkludera i nivå 1 Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknas med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad. Det verkliga värdet har beräknats med ledning av utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsräntan som tillämpas. Nivå 3:Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden För finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet är därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att sparbanken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknads faktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Sparbanken har antagit en instruktion som hanterar värderingsprinciper för sparbankens finansiella placeringar samt strategiska aktieinnehav. Undantagsvis förekommer det att sparbanken kategoriserar finansiella instrument i nivå 3. Instruktionen omprövas i sparbankens Finanskommitté två gånger per år. Några överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 har ej skett under 2014 och några överföringar in till nivå 3 har ej heller skett under 2014. 78 Övriga upplysningar 31. Finansiella tillgångar och skulder, 2014 *Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde Lånefordringar och kund- Finansiella *Finansiella skulder tillgångar som värderade till verkligt värde Andra finansiella skulder Derivat som används i Summa redovisat Verkligt värde värde kan säljas via resultaträkningen säkrings via resultaträkningen fordringar redovisning Kassa 014.239 0 0 0 0 Utlåning till kreditinstitut 01.245.075 0 0 0 0 1.245.075 14.239 1.245.075 14.239 Utlåning till allmänheten 07.973.915 0 0 0 0 7.973.915 7.986.244 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1.005.467 0 0 0 0 0 1.005.467 1.005.467 Aktier och andelar 126.338 0 1.276.870 0 0 0 1.403.208 1.403.208 Upplupna intäkter 0 6.706 0 0 0 0 6.706 Övrigt 0 0 0 0 0 427 427 6.706 427 • Summa 1.131.8059.239.935 1.276.870 0 0 427 11.649.037 11.661.366 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 8.615 0 8.615 8.615 In- och upplåning från allmänheten 0 0 0 0 9.131.371 0 9.131.371 Övrigt 0 0 0 0 0 85 85 85 Upplupna kostnader 0 0 0 0 9.105 0 9.105 9.105 • Summa 0 0 0 0 9.149.091 85 9.149.176 9.152.271 9.134.466 Finansiella tillgångar och skulder, 2013 Summa Verkligt Derivat som redovisat värde används i värde säkrings redovisning *Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Finansiella *Finansiella skulder tillgångar som värderade till verkligt värde kan säljas via resultaträkningen Andra finansiella skulder Kassa 0 13.830 0 0 0 0 13.830 Utlåning till kreditinstitut 01.603.984 0 0 0 0 1.603.984 1.603.984 13.830 Utlåning till allmänheten 07.277.361 0 0 0 0 7.277.361 7.282.681 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 722.985 50.000 0 0 0 0 Aktier och andelar 165.968 0 1.143.837 0 0 0 Upplupna intäkter 0 8.892 0 0 0 0 8.892 Övrigt 0 0 0 0 0 1.804 1.804 1.804 888.9538.954.067 1.143.837 0 0 1.804 10.988.661 10.993.981 16.114 • Summa 772.985 1.309.805 772.985 1.309.805 8.892 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 16.114 0 16.114 In- och upplåning från allmänheten 0 0 0 0 8.699.660 0 8.699.660 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 0 Upplupna kostnader 0 0 0 0 13.891 0 13.891 13.891 • Summa 0 0 0 0 8.729.665 0 8.729.665 8.737.478 8.707.473 * Inga innehav för handelsändamål finns Övriga upplysningar 79 31. forts... I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden Finansiella tillgångar och skulder 2014 - tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Utlåning till allmänheten 0 7.973.915 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 980.468 25.000 1.005.468 Aktier och andelar 1.237.515 156.476 9.216 1.403.207 Övriga tillgångar 0 427 0 427 Upplupna räntor 0 1.000 0 1.000 • Summa 1.237.515 9.112.286 In- och utlåning från allmänheten 0 3.095 0 Övriga skulder 0 85 0 85 • Summa 0 3.180 0 3.180 0 7.973.915 34.216 10.384.017 3.095 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats som verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar data (nivå 3). Aktier och Övriga Övriga andelar tillgångarskulder Öppningsbalans 2014-01-01 Totalt 9.598 25.000 0 34.598 - redovisat i årets resultat 35 0 0 35 Totalt redovisade vinster och förluster - redovisat direkt i övrigt totalresultat -108 0 0 -108 Anskaffningsvärde försäljning -309 0 0 -309 Förflyttning in till nivå 3 0 0 0 0 Förflyttning ut från nivå 3 0 0 0 0 Utgående balans 2014-12-31 9.216 25.000 0 34.216 0 0 0 0 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar 80 och skulder som ingår i den utgående balansen 2014-12-31 Övriga upplysningar 31. forts... Finansiella tillgångar och skulder 2013 - tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Utlåning till allmänheten 0 7.277.361 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 697.985 25.000 722.985 Aktier och andelar 1.104.100 196.107 9.598 1.309.805 Övriga tillgångar 0 2.020 0 2.020 Upplupna intäkter 0 700 0 700 • Summa 1.104.100 8.174.173 34.598 9.312.871 In- och utlåning från allmänheten 0 7.813 0 7.813 Övriga skulder 0 0 0 0 • Summa 0 7.813 0 7.813 0 7.277.361 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats som verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar data (nivå 3). Aktier och Övriga Övriga andelar tillgångarskulder Öppningsbalans 2013-01-01 Totalt 9.541 93.170 0 102.711 74 1.830 0 1.904 Totalt redovisade vinster och förluster - redovisat i årets resultat - redovisat direkt i övrigt totalresultat 559 0 0 559 Anskaffningsvärde förvärv -576 -70.000 0 -70.576 Förflyttning ut från nivå 3 0 0 0 0 Förflyttning in till nivå 3 0 0 0 0 Utgående balans 2013-12-31 9.598 25.000 0 34.598 0 0 0 0 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2013-12-31 Övriga upplysningar 81 32. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskrivningar av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. - Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. - Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificeras som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara högt effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Vid redovisning av derivat som kassaflödessäkringar ska den säkrade kassaflödesexponeringen hänföra sig till högst sannolika framtida kassaflöden. Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara. Gruppvis förlustreservering tillämpas för kreditförluster i portföljer av fordringar med liknande ekonomiska egenskaper då objektiva tecken tyder på att det finns en förlustrisk i portföljen, men den osäkra fordran till vilken förlusten är hänförlig kan ännu inte identifieras. Vid bedömningen av behovet av gruppvisa kreditförlustreserveringar beaktar sparbanken faktorer som kreditkvalitet, portföljstorlek, koncentrationer och ekonomiska faktorer. För att kunna uppskatta den erforderliga nedskrivningen görs antaganden för att definiera hur förlusterna är modellerade och för att fastställa erforderliga parametrar baserade på historisk erfarenhet och gällande ekonomiska villkor. Precisionen/riktigheten i nedskrivningarna beror på noggrannheten i dessa uppskattade framtida kassaflöden för specifika motpartsreserveringar och modellantaganden samt använda parametrar för att fastställa gruppvisa nedskrivningar. Vissa värdepappersinnehav Vissa av sparbankens värdepappersinnehav är inte föremål för en regelbunden omsättning och har av denna anledning värderats till den av motparten angivna köpkursen. Bedömningar av avsättningar med anledning av tvister med mera Sparbanken gör regelbundet en bedömning avseende eventuella reserveringsbehov med anledning av pågående tvister. 82 Övriga upplysningar 33. Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, kapitaltäckningsförodningen (EU nr 575/2013), lagen om kapitalbuffertar (2014:966) samt Finans inspektionens föreskrifter och allmänna råd om tillsynskrav och kapitalbuffertar (FFFS 2014:12). Syftet med reglerna är att säkerställa att sparbanken hanterar sina risker och skyddar insättarna. Reglerna säger att sparbankens kapitalbas ska täcka kapitalbehovet inklusive minimikapitalkravet (kapitalkravet för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk). Sparbankens kapitalsituation kan summeras på följande sätt: 20142013 Reservfond 1.613.2171.449.521 • Summa kärnprimärkapital Immateriella tillgångar Avdrag aktier, väsentliga innehav Avdrag aktier, ej väsentliga innehav 1.613.217 1.449.521 0 -2.284 -4.000-4.000 -266.381 -225.808 1.342.836 1.217.429 Riskexponeringsbelopp7.472.086 6.796.388 • Total kapitalbas Kapitalkrav - varav kapitalkrav för kreditrisk - varav kapitalkrav för operativ risk 544.337 494.872 53.430 48.839 • Summa kapitalkrav 597.767 543.711 Kärnprimärkapitalrelation 17,97%15,25% Primärkapitalrelation 17,97%17,91% • Total kapitalrelation 17,97%17,91% Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav 7,00% - varav Kapitalkonserveringsbuffert - 2,50% - - varav Kontracyklisk buffert 0,00% - - varav Systemriskbuffert 0,00% - Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert Kapitaltäckning 13,47%- 83 20142013 Specifikation Kapitalkrav - tkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 0 7 Institutsexponeringar 49.23034.460 Företagsexponeringar Hushållsexponeringar 161.326133.583 Exponeringar med säkerhet i fastighet 74.21469.562 224.188 223.418 Oreglerade poster 1.2981.535 Exponeringar i form av säkerställda obligationer 1.0881.362 Övriga poster 32.99330.945 • Summa kapitalkrav för kreditrisker 544.337494.872 Operativa risker - tkr 84 Schablonmetoden 53.43048.839 • Summa kapitalkrav för operativa risker 53.43048.839 • Totalt kapitalkrav 597.767543.711 Kapitaltäckning Kapitalplanering Sparbankens strategier och metoder för att värdera och upprätthålla kapitalbaskraven enligt förordningen (EU) nr 575/2013, följer av sparbankens riskhantering. Riskhanteringen syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och för att sätta lämpliga begräsningar (limiter) och försäkra att kontroller finns på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslår förändringar i styrdokument och processer såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom kreditrisk, ränterisk, valutarisk, användning av derivatinstrument samt placering av överlikviditet. För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet och för att säkerställa att kapitalbasen har rätt storlek och sammansättning, har sparbanken en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Sparbankens metoddokument för den interna kapitalutvärderingen är föremål en årlig revidering. Sparbankens interna kapitalbehov beräknas (och rapporteras till styrelsen) kvartalsvis. Utgångspunkten för sparbankens IKU är riskidentifierings- och självutvärderingswork-shops med ledande befattningshavare. Med denna riskanalys som bakgrund har därefter varje individuell risk analyserats och hanteringen av denna risk har dokumenterats. Riskerna har därefter kvantifierats baserat på den metod som företaget har ansett varit lämplig för respektive riskslag. En bedömning för varje riskslag har därefter gjorts avseende om ytterligare kapital är nödvändigt för att täcka det specifika riskslaget. Bedömningen baseras på Pelare 1 kapitalkravet och ytterligare kapital läggs till vid behov för övriga risker. Den interna kapitalutvärderingen har därefter stressats för att säkerställa att sparbankens kapitalnivå kan upprätthållas även under ett stressat marknadsläge. Sammanfattningsvis innebär beräkningarna, per 2014-12-31, följande för sparbankens del: 20142013 - Internt beräknat kapitalkrav (mkr): 772,3 707,3 - Legalt beräknat kapitalkrav (mkr): 597,7 543,7 - Kapitalbas (mkr): 1.342,8 1.217,4 Noterbart är att ingen del av årets resultat ingår i den ovan angivna kapitalbasen för 2014. Den av stämman föreslagna överföringen till reservfonden sker omedelbart efter det att stämman har fastslagit förslaget till disposition beträffande sparbankens vinst. Sparbankens kapitalbas överstiger sålunda det internt beräknade kapitalkravet med 73,9% (72,1%) och det legala kapitalkravet med 124,7% (94,9%). Styrelsens bedömning är att modellen ger ett rimligt resultat och att denna också omfattar alla väsentliga risker som verksamheten kan utsättas för. Styrelsen bedömer även att sparbankens kapitalbas täcker det kapitalbehov sparbankens verksamhet kräver med hänsyn till de risker som förekommer i verksamheten. Kapitaltäckning 85 34. Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sörmlands Sparbank har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 30 juni 2017. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring. Sörmlands Sparbank har per 31 december 2014 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 7.019 mkr (7.525 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 6.441 mkr (5.488 mkr) och försäkringssparande på 1.986 mkr (1.784 mkr). Provisionen för såväl fond som försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. De totala provisionerna avseende de ovan nämnda volymerna uppgick under 2014 till cirka 80,2 mkr (77,9 mkr). 35. Närståenderelationer Det finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i sparbanken. Krediter till dessa närstående företag uppgår till 23 mkr (25 mkr). Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt med marknads mässiga villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för sparbankens ställning eller resultat. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10 Allmänna administrationskostnader. 86 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Underskrifter Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts av styrelsen den 24 februari 2015. Sparbankens resultatoch balansräkning blir föremål för fastställande på årsstämman den 15 april 2015. Sven-Olov Carlsson Ordförande Benita Vikström Vice ordförande Joacim Lindgren Verkställande direktör Dot Gade Kulovuori Staffan Jonsson Jan Lewenhaupt Annelie Boncek Britt-Marie Högström PersonalrepresentantPersonalrepresentant Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har avgivits den 6 mars 2015. PricewaterhouseCoopers AB Marcus Robertsson Underskrifter Auktoriserad revisor 87 Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Sörmlands Sparbank Organisationsnummer 516401-9639 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Sörmlands Sparbank för år 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur banken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sörmlands Sparbanks finansiella ställ- 88 Revisionsberättelse ning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Sörmlands Sparbank för år 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen samt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i banken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot banken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kredit institut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 6 mars 2015 PricewaterhouseCoopers AB Marcus Robertsson Revisionsberättelse Auktoriserad revisor 89 Styrelse Sörmlands Sparbank Staffan Jonsson Dot Gade Kulovuori Sven-Olov Carlsson Ordförande Benita Vikström Vice ordförande Anneli Boncek Personalrepresentant Joacim Lindgren Verkställande direktör Britt-Marie Högström Personalrepresentant Jan Lewenhaupt Affärsledning Sörmlands Sparbank Ulf Gustafsson Kreditchef 4 Mats Berghagen Controller Pär Axelsson Chef Guldeken Lars Fogelberg Säkerhets- och affärsstödschef Joacim Lindgren Verkställande direktör Katarina Jansson Privatmarknadschef Britt Tham Personalchef Hans-Olof Ebbesson Regionchef ONYX Mattias Molander Chefsjurist Richard Caspary Marknadschef Camilla Ettehag Gruppchef Affärsstöd Håkan Bennetoft Regionchef KFV Bolagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För en sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 50 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Flens, Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds och Vingåkers kommuner, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidorna 96-97. Sparbanksstämman beslutar bland annat om tillsättning av styrelse, styrelsens ordförande och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgjordes under året av Lilian Persson som sammankallande samt ledamöterna Björn Andersson, Anders Hasselbo, Jan-Åke Olsson och Rigmor Pettersson. Det är alltså valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen, styrelsens ordförande, men även på nya huvudmän samt förslag till arvoden uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja VD som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. 94 Bolagsstyrning Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse har bestått av åtta ledamöter. Fem av ledamöterna utses av sparbanksstämman. Därtill ingår VD enligt lag och vidare företräds medarbetarna av två arbetstagarrepresentanter. Av styrelsens ledamöter är fyra stycken kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse återfinns på sidorna 90-91. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen samt på sidorna 99-100. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och VD, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordförande ser bland annat till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordförande en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa policies för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid elva tillfällen. Styrelsen har även genomfört styrelseseminarier inom bland annat kreditbedömning, kreditanalys, finansrelaterad juridik, strukturerade produkter, penningtvätt, intresse konflikter samt riskhantering. Sparbankens chefsjurist har varit sekreterare i styrelsen. Styrelsens utskott Centrala kreditdelegationen fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktionen fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår styrelsens ordförande, VD och sparbankens kreditchef. Sparbankens Risk- och revisionsutskott hanterar frågor riskstrategi, riskhantering, regelefterlevnad intern- och externrevisionsfrågor samt kapitalfrågor. Även detta protokollförs och rapporteras till styrelsen. I utskottet sitter styrelsens ordförande, vice ordförande och VD. Föredragande är Riskchefen. Bolagsstyrning 95 Utgående mandatperioder och revisionsberättelse I tur att avgå bland huvudmännen är Björn Andersson, Kjell Eriksson, Dot Gade Kulovuori, Anne Hofstedt, Tell Melander, Annika Olsson, Carina Wallin, Lisbeth Brevig, Jan-Åke Olsson, Ewa Callhammar, Karin Carlsson, Lennarth Dahlberg, Göran Dahlström, Inger Fredriksson, Anneli Hedberg, Claes Holm, Monica Johansson, Fredrik Olovsson, Gunilla Andersson, Jan-Eric Carlsson, Kjell Ericson, Nicklas Franzén, Stefan Landmark, Johan Munthe, Lilian Persson, Kent Pettersson, Sören Viking, Thomas Tjäderhane, Jan Widegren, Olle Olsson samt Tommy Persson. I tur att avgå ur styrelsen är Sven-Olov Carlsson och Staffan Jonsson. Huvudmän Valda av huvudmännen Andersson, Björn Vingåker Hultberg, Per 2011 - 2015 Carlsson, Henrik Katrineholm 2014 - 2018 Johansson, Torbjörn 2013 - 2017 Carlsson, Sven-Olov Flen Nyköping Nyköping 2012 - 2016 Karlsson, Bo 2013 - 2017 Katrineholm 2013 - 2017 Claesson, Lena Ljung, Tommy Nyköping Nyköping 2012 - 2016 Eneman, Marie-Louise Nyköping 2014 - 2018 Eriksson, Kjell Nyköping 2012 - 2016 Mellander, Tell Nyköping 2011 - 2015 Olsson, Annika 2011 - 2015 Katrineholm 2011 - 2015 Fornander, Eleonor Palmberg, Torbjörn Flen Flen 2014 - 2018 Gade Kulovuori, Dot Nyköping 2011 - 2015 Gillstam, Marie Katrineholm 2012 - 2016 2014 - 2018 Katrineholm 2014 - 2018 Valla 2013 - 2017 Toll, Stefan 2014 - 2018 Hofstedt, Anne Katrineholm 2012 - 2016 Stenberg, Olle Hasselbo, Anders Oxelösund Björkvik Staf, Susanne Gustafsson, Christer Nyköping 2013 - 2017 Pettersson, Rigmor Malmköping 2013 - 2016 Uddin, Annika 2011 - 2015 Vingåker 2014 - 2018 Wallin, Carina Nyköping 96 2012 - 2015 Utgående mandatperioder och Huvudmän Valda av Flens Kommun Flen Nyköping 2011 - 2015 2012 - 2015 Carlsson, Jan-Eric Olsson, Jan-Åke Flen Valda av Nyköpings Kommun Andersson, Gunilla Brevig, Lisbeth Nyköping 2011 - 2015 2011 - 2015 Eriksson, Kjell Oxelösund Valda av Katrineholms Kommun Nyköping Callhammar, Ewa Katrineholm Nyköping Nyköping 2011 - 2015 Nyköping Nyköping Nyköping 2011 - 2015 Oxelösund 2011 - 2015 2011 - 2015 Widegren, Jan Olovsson, Fredrik Katrineholm Valda av Oxelösunds Kommun Tjäderhane, Thomas Johansson, Monica Katrineholm 2011 - 2015 2011 - 2015 Holm, Claes Katrineholm 2011 - 2015 Viking, Sören 2011 - 2015 Hedberg, Anneli Katrineholm 2011 - 2015 Pettersson, Kent 2011 - 2015 Fredriksson, Inger Katrineholm 2011 - 2015 Persson, Lilian Dahlström, Göran Katrineholm 2011 - 2015 Munthe, Johan 2012 - 2015 Dahlberg, Lennarth Sköldinge 2011 - 2015 Landmark, Stefan 2011 - 2015 Carlsson, Karin Björkvik 2011 - 2015 Franzén, Nicklas Oxelösund 2011 - 2015 2011 - 2015 Valda av Vingåkers Kommun Olsson, Olle Vingåker 2012 - 2015 Persson, Tommy Vingåker Huvudmän 2011 - 2015 97 Lokalstyrelser och revisorer KFV-regionen Katrineholm ONYX-regionen Nyköping Lewenhaupt, Jan/Ordförande Gade Kulovuori, Dot/Ordförande Katrineholm Nyköping Dahlström, Göran Claeson, Henrik Katrineholm Nyköping Gillstam, Marie Ljung, Tommy Katrineholm Nyköping Staf, Susanne Mellander, Tell Katrineholm Nyköping Toll, Stefan Wevel, Axel Malmköping Vrena Flen Oxelösund Enkvist, Leif/Ordförande Vikström, Benita/Ordförande Flen Oxelösund Lagerbäck, Siw Fernqvist, Mathias Malmköping Oxelösund Rudengren, Per Fredriksson, Catarina Mellösa Oxelösund Svensson, Marie Njuki, Caxton Malmköping Nyköping Vingåker Jonsson, Staffan/Ordförande Vingåker Andersson, Björn Vingåker Olsson, Jerker Sparbankens ordinarie revisor PricewaterhouseCoopers AB Huvudansvarig revisor Marcus Robertsson Vingåker Uddin, Annika Vingåker 98 Lokalstyrelser och revisorer Offentliggörande av uppgifter om ersättningar Beslutsgången Jämlikt Finansinspektionens författningssamling, FFFS 2009:06, ska en redogörelse för Sörmlands Sparbanks ersättningar offentliggöras i samband med årsredovisningens fastställande. Styrelsen har fastställt en Policy för ersättningar i vilken understryks att ersättningssystem till anställda är styrelsens angelägenhet och att styrelsens presidium (ordförande och vice ordförande) bereder, granskar och följer upp ersättningsfrågorna. Resultatkriterier som ligger till grund för rörliga ersättningar I sparbanken är samtliga anställda anslutna till ett målbonussystem (Stiftelsen Guldeken). Avsättning till detta system sker årligen utifrån uppfyllandet av de mål som styrelsen fastställer för verksamheten. För verksamhetsåret 2014 maximerades den möjliga avsättningen per individ till 50.000 kronor och grundade sig på följande kriterier: - Resultatet: i den mån resultatet minst uppgick till 152,2 mkr före kreditförluster (motsvarade styrelsens avkastningskrav) avsattes ett belopp på 16.650 kronor. - Proaktivitet utvalda kundgrupper Företag: i den mån vi genomförde minst ett kundmöte med 60% av våra rådgivarmärkta Företag avsattes ett belopp på 8.350 kronor. - Proaktivitet utvalda kundgrupper Privat: i den mån vi genomförde minst ett kundmöte med 45% av våra privatkunder inom segment P10-P20 avsattes ett belopp på 8.350 kronor. - Nöjda Kunder: i den mån utfallet i kundundersökningen förbättrades jämfört med föregående mätning, avsattes ett belopp på 16.650 kronor. Samtliga mål enligt ovan uppfylldes. I samband med fastställandet av årsredovisningen kommer därmed en total avsättning på 50.000 kronor (2013: 34.643 kronor) att göras för en heltidstjänst. Rörliga ersättningar i övrigt utgår ej. Offentliggörande av uppgifter om ersättningar 99 Principerna för uppskjuten betalning Andelarna i Stiftelsen Guldeken fonderas under minst en femårsperiod. Därefter får den anställde ett erbjudande om att ta ut hela (eller delar) av det årets avsättning. Om inget uttag sker omfonderas andelarna i ytterligare minst fem år. Riskanalys Sparbankens långsiktiga huvudmålsättning är att bedriva verksamheten så att sparbankens förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras, vilket inbegriper riskhantering, sundhet och öppenhet. Ersättningssystem till anställda får aldrig innebära att de äventyrar sparbankens huvudmålsättning. Senaste räkenskapsårets utbetalda belopp Ledning Övriga anställda som påverkar Övriga anställda (12 st) sparbankens risknivå (3 st) (199 st) 13.836 1.425 63.804 394 104 5.820 Löner och arvoden (tkr) Målbonussystem (tkr) Rörliga ersättningar utgår endast, som ovan har nämnts, i form av ersättningar till Stiftelsen Guldeken. Sparbankens Riskchef respektive Complianceansvarig (tjänsterna köps sedan 2013-05 in från externa konsulter) omfattas ej av sparbankens målbonussystem. Avsättningarna är möjliga att lyfta i kontanter först efter fem år. Under 2014 utbetalda ersättningar till styrelse och ledning framgår också av årsredovisningen sidan 65. Ackumulerade uppskjutna ersättningar Några ackumulerade uppskjutna ersättningar (utöver reservering för 2014 års målbonussystem) finns inte redovisade i Sörmlands Sparbank. Uppgifter om avgångsvederlag Villkor rörande avgångsvederlag framgår av årsredovisningen sidan 67. Några sådana ersättningar har vare sig utbetalats eller kostnadsförts under 2014. 100 Offentliggörande av uppgifter om ersättningar www.sormlandssparbank.se 0771 - 350 350 Huvudkontor Köpmangatan 11 Box 156 641 22 Katrineholm Telefax: 0150 - 759 22 e-post: [email protected] Flen Drottninggatan 1 Malmköping – Kungsgatan 24 Nyköping Väster Privat, Västra Storgatan 9 Öster Privat, Östra Storgatan 1 Öster Företag, Östra Storgatan 3 Katrineholm Köpmangatan 11 Vingåker Bondegatan 14 Oxelösund Järntorget 2 101
© Copyright 2024