ÅRSREDOVISNING 2014 - Sölvesborg

ÅRSREDOVISNING
2014
Bli vår Nyckelkund!
Bankservice 29:-/mån.
På omslaget ser vi Jan “Banne” Persson som
är Privatrådgivare på Sölvesborg-Mjällby
Sparbank. Han, tillsammans med andra
medarbetare, var med i vår kampanj ”29:an”, som
vi lanserande under 2014 när vi införde vårt
kundvårdsprogram, Nyckelkund.
Anledningen till att vi införde Nyckelkund är
att vi erbjuder fler tjänster och produkter än de
flesta andra banker. Det gör oss attraktiva för
många olika kunder och vi välkomnar alla. För
att skapa rättvisa vad gäller våra avgifter, vill vi
att de som är trogna banken får fördelar jämfört
med dem som bara vill använda någon enstaka
tjänst.
Som Nyckelkund betalar man 29 kronor i månaden för våra grundtjänster och får förmånliga
priser på övrigt. Andra kunder betalar ordinarie
avgifter för respektive banktjänst.
Vi fokuserade på Nyckelkund under hela året
och nådde ut till samtliga kunder i banken. Det
resulterade i att 80 % av våra kunder som har
inkomstinsättning hos oss är Nyckelkund.
Det är vi väldigt glada för!
www.smsparbank.se/nyckelkund
INNEHÅLL
VD kommenterar.......................................... 2
Förvaltningsberättelse................................... 4
Fem år i sammandrag..................................... 6
Resultaträkning............................................. 8
Balansräkning................................................ 9
Rapport över förändringar i eget kapital......10
Kassaflödesanalys.........................................11
Noter till de finansiella rapporterna.............12
Revisionsberättelse......................................46
Företagsstyrning...........................................47
Huvudmän, styrelse m m.............................48
SPARBANKSSTÄMMAN
med huvudmännen äger rum fredagen den 8 maj 2015
med början kl 17.00 i Sparbankens lokaler på Södergatan 17 i Sölvesborg
1
VD kommenterar
Nu har ännu ett år passerat och vi har alla blivit ett år äldre. Även
banken har blivit ett år äldre och nu har det etthundrasjuttiofemte
året i bankens historia passerat. Det gångna året har självklart varit speciellt. Dels då vi har haft massor med jubileumsaktiviteter,
men mycket har också hänt i vår omvärld som påverkar oss nu och
som framförallt kommer att påverka oss framöver. För vi kommer
att påverkas av att 2014 var det varmaste året i vår världs historia.
Vi kommer att påverkas av de oroshärdar som finns runt omkring
oss. Vi kommer att påverkas av hur Grekland och EU löser sina
förehavanden. Vi kommer att påverkas av den digitala revolution som just nu exploderar och påverkar vårt och våra kunders
beteenden. Vi kommer att påverkas av den historiskt låga räntan.
Vi kommer att påverkas av att vårt samhälle och många andra samhällen blir allt mer tudelade där framförallt förmågan att utbilda
sig och göra sig anställningsbar kommer vara det som delar. Kort
sagt, vi går en spännande tid till mötes och det enda vi kan göra
det är att försöka ha en uppfattning om vad vi tror händer och vad
vi tror ska hända. Vad vi sedan får göra, det är att förhålla oss till
det och göra det vi tror är rätt - så gott vi bara kan.
”De pratar om G.U.D”
Mycket händer just nu. Företagsledare, framtidsforskare och även
vanliga ”förstå sig påare” pratar många om samma sak. De pratar
om G.U.D. Och Gud står för globalisering, urbanisering samt
digitalisering. Och de menar att vi som företag måste hitta vårt
förhållningssätt till dessa tre förändringsströmmar. När jag lyssnar
in vad som sägs så kan jag bara hålla med om att dessa tre trender
driver på. I princip allt är globalt, urbaniseringen är ett faktum
och digitaliseringen ser vi dagligen inom vår sektor via Mobilbanken, Swish och andra olika appar.
Vi påverkas som tjänsteleverantör och våra kunder påverkas
som konsumenter. Vi vill ha det annorlunda och våra kunder vill
ha det annorlunda. Vi vill att man som kund ska kunna sköta sina
vardagstjänster utifrån hens egna behov. Vi vet att våra kunder vill
kunna flytta pengar och betala räkningar dygnet runt, alla dagar
i veckan. Men vi på banken vet också att våra kunder kommer
vilja träffa människor. Människor som förstår sig på det där med
ekonomi och som ger råd utifrån kundens livssituation och behov.
Någon man känner sig trygg med. Någon som man kan be om
hjälp. Så någon nedmontering av det personliga mötet tror inte jag
på. Digitaliseringen kommer tvärtom att öka efterfrågan på råd
och det personliga mötet. Detta eftersom information skickas ut
i en obegränsad skala och som konsument vill många inte lägga
tiden på att sålla bland all information – utan man vill snacka och
bolla med någon som vet, och det är där vi kommer in. Både idag
men även i morgon och i övermorgon. Det är en del av Sparbanksidén, en del av vårt DNA.
Annat som händer runt om i världen är att ekonomierna vägrar
att komma igång riktigt. Trots stimulanser via centralbanker som
sänker sina räntor och köper massiva poster av obligationer för att
pressa ner räntor och valutakurser. Trots att ett halverat oljepris
borde frigöra massor av kapital för konsumtion. Men det kommer
inte riktigt igång, vilket egentligen är märkligt – men vem vet, det
kanske har skett ett skifte från ett konsumtionsinriktat beteende
till ett beteende där sparande blir allt viktigare. Säkert drivet av
att många funderar på vad som händer med vår värld, min kontinent eller i mitt land om 20-30 år. Finns det pengar till pensioner,
finns vården, finns skolorna? Och framförallt, finansieras det som
idag eller måste jag betala mer själv? Jag har inte svaret men det
kan mycket väl vara så. D.v.s. att vi alla har små funderingar kring
2
att vi måste bekosta allt mer själva i framtiden och då måste det
sparas, inte bara handlas.
Stora händelser som påverkade vårt avlånga land
Under 2014 var det verkligen stora händelser som påverkade vårt
avlånga land. Vi hade också ett riktigt varmt år. En lång sommar
som egentligen varade från påsk till allhelgonahelgen. Vi hade val
och regeringskris med hot om extraval. Vi hade räntesänkningar
och en börs som gick som tåget. Som tåget gick även bankerna
som tjänade mer pengar än någonsin. Något som skapar rubriker
och protestplakat. Men att sedan Apple tjänar 18 miljarder på ett
kvartal, det är bara coolt och effektivt.
Men varför tjänar bankerna i Sverige mycket pengar. Jo,
framförallt för att de är effektiva och för att de inte har speciellt
mycket kreditförluster, d.v.s. de är duktiga på att bedöma risker.
För det är faktiskt inte för att bankkunderna har dåliga villkor. Jag
skulle faktiskt vilja påstå att de svenska bankkundernas villkor är
bäst i Europa. Avgifterna är relativt låga och skillnaden mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan är låg och sjunkande. Vinsterna
beror främst på att bankerna är effektiva, där frukterna av år av
investeringar i teknik nu kan skördas. Bankerna hanterar större
volymer till allt lägre kostnader, men frågan är – kan denna resa
fortsätta? Min tro är att den säkert kan fortsätta, gränsen går när
bankernas spariver går ut över själva kundmötet och när vi är vid
en punkt där kund faktiskt flyttar till den bank som faktiskt möter
kunds krav på service, tillgänglighet, kompetens och allmänt
uppförande. Och det är då som den bank som tänkt mest rätt, och
rätt i mina ögon, är den som tänkt mest på kund, som är den stora
vinnaren. Kanske inte när det gäller kortsiktigt resultat, men över
tiden, på lång sikt måste kundnyttan vinna.
Sölvesborg växer
Fler flyttar hit än härifrån. Tillväxt på aktiebolag är högst i Blekinge. Många positiva projekt är i full gång, både vad det gäller
bostäder samt olika investeringar i ortens företag. Att detta sker
är självklart inga tillfälligheter utan det är många olika variabler
som samverkar och några av dem är positiva, synliga och aktiva
politiker. Ett väl fungerande näringslivskontor som gör mycket för
att hjälpa till med både det ena och det andra. Dessutom så vill
jag nog säga att bankerna på orten fungerar. De konkurrerar och
de tar ansvar och gör det de ska när det gäller att låta både företagare och privatpersoner att realisera sina framtidplaner genom att
vara aktiva bollplank och sunda kreditgivare. Och förhoppningsvis
kommer mer positivt att inträffa. Jag tror själv mycket på det vindkraftsprojekt som planeras i Östersjön utanför vår kommun. Jag
hoppas också att våra rikspolitiker snart kommer till skott med ett
positivt beslut. För jag tror inte att vi kan överskatta hur mycket
denna megainvestering kommer att föra med sig för vårt lokala näringsliv. Men det gäller att ta chansen, att hålla sig framme. Många
aktörer utanför vår kommun kommer att försöka slåss om de kakor
som kommer att bli en konsekvens av Sveriges största investering
någonsin.
Mycket är alltså bra, men något som gör mig lite orolig är
föreningslivet. I och med att banken är en stor sponsor till många
föreningar av olika snitt så finns en hyfsad insyn i hur de har det.
Sammantaget så kan man säga att de gör fantastiska insatser. Man
utbildar massor med barn och ungdomar, i många fall får man dem
till att röra på sig vilket är nog så viktigt då allt mer tid spenderas framför datorer, telefoner och iPads. En annan mindre skoj
gemensam nämnare är att de flesta föreningar har ont om pengar,
eller mycket ont om pengar. Problemet är dock inte att föreningarna är slösaktiga utan man kokar verkligen soppa på en spik.
Problemet är istället att intäkterna inte hänger med kostnaderna.
Och vad man ska göra åt det, vet inte jag. Vad jag dock vet är att
föreningar är viktiga, speciellt de föreningar som riktar sig till
barn och ungdomar då de både präglar, vägleder och fostrar i ung
ålder då man fortfarande är påverkbar och under utveckling. Så
föreningslivet behövs, nöten att knäcka är hur de ska finansieras
och hur vi ska hitta människor som är beredda att engagera sig i
dessa jobb när framförallt fritiden tycks stressa oss i allt ökande
omfattning.
Sölvesborg-Mjällby Sparbank är en stark bank med
hjärtat i bygden
Banken fortsätter på inslagen linje. D.v.s. att värna om sitt oberoende och sin ställning som fristående sparbank. Detta gör vi
genom att vi fortsätter att vara en lagom lönsam bank som sätter
det vi tror våra kunder efterfrågar i centrum. Men även genom
att vi samarbetar med andra banker kring frågor som vi själva inte
resursmässigt kan hantera, men som ändå är viktiga. Områden
där vi samarbetar med andra är försäkringar, juridik, men även
när det gäller att bedöma olika risker, såväl risker i stort men även
kreditrisker. Dock så gör vi inte detta för att det är ett egenvärde
i sig att vara fristående och oberoende. Utan vi gör det för att vi
vill att banken ska ha sitt säte i Sölvesborgs kommun. Detta är
viktigt då det är då vi kan driva bank på Sölvesborgsvis och på
ett sätt som uppskattas just här. Och kvittot på detta är att vi är
den bank som rankas högst, både på privat- och företagsmarknaden när Svenskt Kvalitetsindex gör sin årliga kundnöjdhetsmätning av just banker.
Banken fortsätter även att växa. Det var inte länge sedan vi
passerade 7 miljarder i affärsvolym och när detta skrivs har vi
passerat 8 miljarder. I procent så växte banken med 6,5 % under
2014. Orsaken till detta kallas lokal tillväxt men även att fler
och fler uppskattar vårt koncept med att vara lokala, att vi har
en trogen och lojal skara medarbetare som man kan arbeta upp
en relation med och på så sätt skapa ömsesidigt förtroende för
varandra. Vidare så blir fler och fler medvetna om att när man är
kund i sparbanken så stödjer man indirekt bygden då vi investerar
stora vinstmedel i att stödja olika föreningar, projekt och aktiviter
runt om i vår kommun, allt för att det ska vara lite mer kul och
spännande att bo och verka i vår fina kommun.
Årets resultat uppgår till 44,4 miljoner kronor före kreditförluster vilket är det bästa resultatet i bankens historia. Detta gör
att en finansiellt stark bank blir än starkare och bankens soliditet
ökar från 18,6 % till 20,3 %. Noterbart är att bankens egna kapital
har gjort en fin resa. För fem år sedan var detta 222 miljoner kr
och uppgick vid årets utgång till 536 miljoner kr.
Vilka är det då som gör vår bank till den fina bank den
faktiskt är?
Det är alla våra lojala och trogna kunder. Generation som följer
generation och på så vis bidrar till att hålla sparbanksidén vid liv
men även vital. Det är ni som är grunden och säkrar att vi har en
lokal bank på orten som både tror på Sölvesborg som kommun
och på dess invånare och den kraft som de besitter.
Det är bankens huvudmän och styrelse som fungerar som fina
ambassadörer och förebilder när det gäller att stå upp för banken
och sprida bankens historia, dess ursprung men även vägleda oss
om vart framtiden tar vägen.
Det är våra duktiga och lojala medarbetare som brinner för
att göra ett bra jobb, ge goda råd och finnas tillgängliga för samtal
och vägledning i olika livssituationer. Detta gäller såväl de som
sitter i kundledet men även alla andra som jobbar mer i det dolda
för att banken ska fungera, för att det ska vara ordning och reda
och att vi med råge klarar alla krav, både regelkrav och andra
finansiella krav som olika myndigheter ställer på oss. Medarbetarnas inställning och engagemang för att bygga banken kan aldrig
underskattas. Vi har världens bästa medarbetare och ett bra mått
på detta är att vi från år till år hela tiden träffar fler och fler kunder, att vi knappt har några kundklagomål och som sagt var, fler
och fler gillar oss, så även på Facebook.
Ett hjärta som bankar för framtiden
Både jag, styrelsen, ledningen och bankens medarbetare är fullt
övertygade om att vi hela tiden rör oss i rätt riktning. Att valet att
satsa på det digitala i kombination med möjligheten till personliga
och långvariga relationer med personer man har förtroende för
är det rätta. Att banken fortsätter att utveckla sin balansräkning
för att skapa kuddar inför framtiden är redskapet för att säkra vårt
oberoende och därmed säkra att banken har sitt säte i kommunen
även i morgon.
Givetvis finns det mängder av utmaningar. En är självklart
den räntemiljö som vi befinner oss i och som säkert kommer att
fortsätta i ett par år till. Den påverkar våra marginaler negativt.
Vidare så påverkar den prispress som finns på fondsidan våra marginaler på ett för oss icke gynnsamt sätt. Detta är dock saker som
vi kommer att hantera, och sättet är att vi blir än mer effektiva, att
vi kan hantera mer volym per medarbetare och att vi har koll på
våra kostnader.
Men mina vänner, framtiden är ljus – i alla fall så ljus man gör
den till. Och vi tror på framtiden, vi tror på Sölvesborg och vi tror
på Sparbanksidén och vårt DNA. Vi ska bara fortsätta att leverera
på inslagen linje och följa vårt hjärta, det hjärta som finns i bygden
och samma hjärta som bankar för framtiden.
Sölvesborg i mars 2015
Richard Karlsson
3
Förvaltningsberättelse
Redovisning för verksamhetsåret 2014
Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisationsnummer 536200-9457, får härmed avge årsredovisning för
sparbankens verksamhet 2014, bankens 176:e verksamhetsår.
Allmänt om verksamheten
Sölvesborg-Mjällby Sparbank bildades 1839 och drivs som en
”traditionell” sparbank. Verksamhetsområdet omfattar hela
Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Sparbanken har två kontor - ett i Sölvesborg och ett i Mjällby.
Sparbanken är ”annorlunda” än de andra bankerna. Sparbank som företagsform är unik, eftersom verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Detta innebär att vi kan ta ett
stort socialt ansvar och dela med oss av överskottet till bygden. Varje år sponsrar Sölvesborg-Mjällby Sparbank idrott,
kultur, näringsliv, samhälle och ideell verksamhet med betydande belopp. Vi är dessutom en av få banker som verkar lokalt. Detta ger oss en unik närhet till kunderna och
kännedom om kundernas behov.
Vi är bygdens bank och verkar under devisen - Med hjärtat i bygden.
Omvärlden
År 2014 har kännetecknats av viss osäkerhet i den globala
ekonomin. Det har visserligen kommit positiva signaler ifrån
USA, men osäkerheten kvarstår, framförallt beroende på konflikten i Ukraina och den ekonomisk/politiska osäkerheten i
Grekland.
Resultatet av det svenska valet resulterade i ett svagt parlamentariskt läge, men hotet om nyval undanröjdes genom
regeringens och allianspartiernas decemberöverenskommelse.
I Sverige fortsatte konjunkturen att förbättras, framför allt
driven av en god tillväxt i hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar. Inflationen är dock fortsatt låg och därför
sänkte Riksbanken reporäntan i november med till 0,00 %.
Riksbanken anser att reporäntan behöver vara kvar på en låg
nivå tills inflationen tydligt tagit fart.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och
ställning
Balansomslutning
Balansomslutningen ökade under året med 1,4 % till 2 640,8
mkr. Medelomslutningen ökade med 5,1 %, vilket skall jämföras med 5,8 % som är genomsnittet för sparbanker anslutna
till Sparbankernas Riksförbund.
4
Inlåning och fondsparande
Inlåningen från allmänheten uppgick till 2 084,6 mkr, en minskning jämfört med föregående år med 17,6 mkr eller 0,8 %.
Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur
Fonder och Swedbank Försäkring ökade med 212,7 mkr (14,6
1800
%)
och uppgick till 1 668,7 mkr.
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
2010
2006
2011
2012
2013
2009
2014
2007
2008
2010
Försäkring
Fond
2010
2011
2012
2013
2014
2010
2011
2012
2013
2014
Egen portfölj
Utlåning
Utlåningen till allmänheten uppgick till 1 990,4 mkr, en ökning
jämfört med föregående år med 129,6 mkr eller 7,0 %. Den
2200
förmedlade
lånestocken till Swedbank Hypotek ökade under
året2000
med 31,8 mkr (2,3 %) och uppgick till 1 397,0 mkr.
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
2010
2006
2011
2007
Hypotek
2012
2008
2013
2009
2010
2014
Egen portfölj
Obligationer m m
Sparbankens värdepappersportfölj består av säkerställda obligationer (Covered Bonds) i Swedbank Hypotek på nominellt
60,0 mkr (90,0 mkr) och Svenska Statens Premieobligationer
på nominellt 12,8 mkr (0,0 mkr).
Aktier
Under året har Sparbanken avyttrat aktierna i 1826 Försäkra
AB, samt förvärvat 671 aktier i Sparbankernas Försäkrings AB.
Likviditet
Sparbankens likviditetsreserv uppgår till 349,0 mkr. Härutöver finns likviditetsresurser i form av aktier i Swedbank AB
med ett marknadsvärde på totalt 250,0 mkr (se även not 18
”Aktier”).
bruari 2015 beslutade att sänka reporäntan med ytterligare
0,10 procentenheter. Reporäntan blir med andra ord negativ
efter sänkningen. Negativ reporänta har inte prövats i Sverige
tidigare, så osäkerheten om hur detta påverkar räntenettot är
stor.
Sparbankens resultat
Rörelseresultatet uppgick till 38,6 mkr (35,5 mkr), vilket är
en ökning med 8,8 %.
Räntenettot uppgick till 49,9 mkr (49,8 mkr). Stabilitetsavgiften har belastat årets räntenetto med 0,8 mkr (0,7 mkr)
samt insättningsgarantin 1,5 mkr (1,5 mkr).
Aktieutdelningen var 12,9 mkr (12,7 mkr) och avser utdelning i Swedbank AB.
Provisioner (netto) ökade med 3,1 mkr till 25,7 mkr. Provisionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktieoch värdepappersfonder uppgick till 7,4 mkr (6,9 mkr),
Swedbank Försäkring 2,1 mkr (2,1 mkr) och provisioner för
förmedling av krediter till Swedbank Hypotek 7,9 mkr (7,3
mkr).
De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster,
uppgår till 46,7 mkr, vilket är en minskning med 0,5 mkr.
Personalkostnaderna uppgick till 24,4 mkr (24,9 mkr).
Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter uppgår
till 19,2 mkr, vilket är en minskning med 0,2 mkr från föregående år. Pensionskostnaderna minskade med 0,2 mkr.
Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,4 mkr (1,8
mkr). Antalet arbetade timmar i banktjänst minskade med 2
497 och uppgick till 48 663 timmar.
IT-kostnaderna ökade med 0,5 mkr och uppgår till 6,7
mkr och av dessa är 1,8 mkr (1,4 mkr) utvecklingskostnader.
Årets kreditförluster ökade med 2,2 mkr och uppgår till
5,8 mkr. Detta motsvarar en kreditförlustnivå på 0,3 % (kreditförluster i % av ingående balans för Utlåning till allmänheten).
För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till
nyckeltalen under rubriken ”Fem år i sammandrag” som utgör
en del av förvaltningsberättelsen.
Principer för ersättning till personer i ledande ställning
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
För år 2015 förväntas både inlåningen och utlåningen växa
med ca 3 %. I resultatbudgeten för 2015 räknar sparbankens
styrelse med ett resultat före kreditförluster om 44,2 mkr. I
detta belopp ingår utdelning på aktier i Swedbank AB på 14,6
mkr. Det kan dock finnas behov till omprövning av det i budgeten ingående räntenettot, eftersom Riksbanken den 18 fe-
Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen.
För detaljuppgifter hänvisas till not 10.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank är medveten om
samtliga risker, men bedömer kreditrisken och ränterisken
som de enskilt viktigaste riskerna.
Sparbankens riskhantering
I all finansiell verksamhet uppstår risker. Målet för verksamheten är att med sunt affärsomdöme och genom iakttagande
av styrelsens policyer effektivt förvalta sparbankens balansräkning och likviditet förenat med lågt risktagande.
Målsättningen är också att ha en effektiv riskhantering.
Ett led i detta är bland annat att ha en för ändamålet lämplig
organisation, dokumenterade policyer, effektivt datastöd samt
en bemanning som möjliggör denna målsättning.
Sparbankens riskhantering bygger på tre försvarslinjer:
Första försvarslinjen utgår från styrelsens riskpolicy med
mål, strategier, policyer och riktlinjer, organiserade i en effektiv operativ struktur samt med en enkel och tydlig rapporteringsstruktur. En kapitalutvärdering sker genom analyser och
stresstester av hur händelser i omvärlden och samhällsekonomin riskerar påverka sparbankens kapitalstruktur.
Andra försvarslinjen är bankens risk- och complianceorganisation som är oberoende från affärsverksamheten och som
ansvarar för identifiering, kvantifiering, analys och rapportering av samtliga risker.
Tredje försvarslinjen är bankens internrevision som är en
oberoende granskningsfunktion som arbetar direkt på uppdrag av styrelsen. Funktionen utvärderar bankens kontrollprocesser och biträder med lämpliga åtgärdsplaner och tidplaner
i det fall brister identifieras.
En närmare beskrivning av Sparbankens finansiella risker
presenteras i not 3.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt,
hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med
tillhörande bokslutskommentarer.
5
Fem år i sammandrag
Nyckeltal
Volym Affärsvolym ultimo, mkr förändring under året, % (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78,0 % av obeskattade reserver i %
av balansomslutningen
Summa riskvägt exponeringsbelopp
20142013201220112010
7 846,4
6,5
7 368,1
7,8
6 835,1
5,8
6 459,4
2,2
6 321,8
7,4
20,318,616,113,613,2
1 504,4
1 402,7
-
-
-
Kärnprimärkapitalrelation
Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp
21,1
18,0---
Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp
21,118,016,815,212,8
Total kapitalrelation
Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp
Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 21,118,016,815,212,8
Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym 1,21,21,21,21,0
Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,50,50,40,50,3
Avkastning på totala tillgångar
Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 1,31,40,81,00,7
Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt
eget kapital 5,96,46,17,35,2
K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation
till räntenetto + rörelseintäkter 0,510,550,600,590,67
K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation
till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reser veringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra
fordringar brutto 0,580,590,640,610,69
Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning
till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,71,10,60,50,5
Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning
till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor 0,30,20,20,10,1
6
1,92,02,22,42,1
43,342,757,158,059,6
29
2
30
2
31
2
31
2
32
2
Fem år i sammandrag
Resultat- och balansräkning, mkr
20142013201220112010
Resultaträkning Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
49,949,851,453,445,0
25,722,620,319,018,6
0,5
0,4
0,6
0,6
-1,0
15,013,57,54,60,7
Summa intäkter
91,286,479,877,663,3
Allmänna administrationskostnader
Övriga kostnader[1]
Kreditförluster
-38,6-38,2-40,7-38,4-36,3
-8,2-9,0-7,2-7,1-6,1
-5,8-3,6-3,2-2,0-1,4
Summa kostnader
-52,5-50,9-51,1-47,5-43,8
Rörelseresultat
38,635,528,730,119,5
Bokslutsdispositioner
Skatter
0,05,6-5,60,00,0
-5,5-6,4-4,4-7,0-5,7
Årets resultat
33,134,718,723,113,8
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier
Materiella tillgångar
Övrigt
7,411,515,719,015,9
281,0373,8304,1291,1175,2
1 995,2
1 863,3
1 777,1
1 780,8
1 895,6
73,591,291,259,9 5,0
250,9233,0164,1115,8122,6
26,625,324,425,525,8
6,36,06,54,06,1
Summa tillgångar
2 640,8
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övrigt
Avsättningar för pensioner m m
0,0
0,1
4,2
130,7
250,8
2 084,6
2 102,2
1 971,7
1 830,3
1 685,2
18,615,619,420,211,9
1,9
1,8
1,7
1,8
1,6
Summa skulder och avsättningar
2 105,1
Balansräkning Obeskattade reserver
Eget kapital
2 119,8
2 383,0
1 997,0
2 296,0
1 983,1
2 246,2
1 949,5
0,00,05,60,00,0
535,7484,3380,4312,9296,7
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
[1]
2 604,1
2 640,8
2 604,1
2 383,0
2 296,0
2 246,2
inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Förslag till disposition beträffande bankens vinst
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr
Styrelsen föreslår att detta belopp
disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden
33 146
33 146
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar
innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas
som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker,
marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparban-
kens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition
uppgår till 21,09 %. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 317,2 mkr (252,8 mkr) och minimikapitalkrav till
120,4 mkr (112,2 mkr). Specifikation av posterna framgår av not
om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan
bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom
det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande
till verksamhetens omfattning och risk.
7
Resultaträkning
1 januari - 31 december
tkr
Not 2014
2013
Ränteintäkter 68 786
75 676
Räntekostnader -18 930
-25 844
Räntenetto4
49 856
49 832
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
5
6
7
8
9
12 915
29 709
-3 981
545
2 106
12 660
26 968
-4 326
353
868
Summa rörelseintäkter 91 150
86 355
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
10
19
11
-38 550
-1 281
-6 889
-38 219
-1 762
-7 272
Summa kostnader före kreditförluster -46 720
-47 253
Resultat före kreditförluster 44 430
39 102
Kreditförluster, netto
12
-5 827
-3 610
Rörelseresultat 38 603
35 492
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
13
14
0
-5 457
5 611
-6 407
Årets resultat 33 146
34 696
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
tkr Årets resultat 20142013
33 146
34 696
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
18 325
69 150
18 325
69 150
Årets totalresultat 51 471
103 846
8
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Balansräkning
Per den 31 december
tkr
Not 2014
2013
Tillgångar
7 369
11 541
Utlåning till kreditinstitut
Kassa 15
280 974
373 790
Utlåning till allmänheten
16
1 990 401
1 860 836
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 4 809
2 446
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
17
73 461
91 192
Aktier
18
250 868
232 971
3
46
398
Derivat Materiella tillgångar
19 - Inventarier 842
1 402
- Byggnader och mark 25 759
23 891
14, 20
4 489
3 395
21
1 790
2 215
Summa tillgångar 2 640 808
2 604 077
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut
22
0
121
Inlåning från allmänheten
23
2 084 619
2 102 243
Derivat 3
3 547
859
Övriga skulder
24
5 154
4 062
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
25
9 908
10 721
- Avsättningar för pensioner
26
566
446
- Avsättningar för uppskjuten skatteskuld
14
1 286
1 368
Summa skulder och avsättningar 2 105 080
2 119 820
Reservfond 315 170
280 474
Fond för verkligt värde 187 412
169 087
Årets resultat 33 146
34 696
Avsättningar
Eget kapital
27 Summa eget kapital 535 728
484 257
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 640 808
2 604 077
566
446
Poster inom linjen Ställda säkerheter 28
Ansvarsförbindelser
29
31 551
7 812
Åtaganden
30
279 612
246 684
9
Rapport över förändringar i eget kapital
Fond för
Reserv
verkligt värde
Årets Totalt eget
tkr
fond
reserv resultatkapital
Ingående eget kapital 2013-01-01
261 775
99 937
18 699
380 411
Årets resultat
0
0
34 696
34 696
Årets övrigt totalresultat
0
69 150
0
69 150
Årets totalresultat
0
69 150
34 696
103 846
18 699
0
-18 699
0
Utgående eget kapital 2013-12-31
280 474
169 087
34 696
484 257
Ingående eget kapital 2014-01-01
484 257
Vinstdisposition
280 474
169 087
34 696
Årets resultat
0
0
33 146
33 146
Årets övrigt totalresultat
0
18 325
0
18 325
Årets totalresultat
0
18 325
33 146
51 471
34 696
0
-34 696
0
315 170
187 412
33 146
535 728
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2014-12-31
2010
Affärsvolym, mkr
2011
2012
2013
Affärsvolym/anställd, mkr
ERSÄTT
2010
10
2011
2012
2013
2014
2010
2011
2012
2013
2014
2014
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
tkr
20142013
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-)
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)
Av-/nedskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+)
Ökning/minskning av värdepapper (-/+)
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-)
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)
Investering i finansiella tillgångar (-)
Avyttring av materiella tillgångar (+)
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet
från den löpande verksamheten
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
38 603
35 492
0
167
1 281
6 221
-5 457
12
0
1 762
3 882
-6 407
40 815
34 741
-138 149
644
-17 624
-121
-317
3 005
-111 747
-90 069
0
130 554
-4 055
453
-3 712
30 093
-12 745
65
-2 654
240
0
148
-2 808
14 759
-2 420
-96 988
65 492
67 912
385 331
319 839
288 343
385 331
7 369
280 974
11 541
373 790
288 343
385 331
20142013
12 915
68 786
18 930
12 660
75 676
25 844
11
Noter till de finansiella rapporterna
Angivna belopp är i tusental kronor (tkr) och bokfört värde om ej annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.
1 Uppgifter om sparbanken
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sölvesborg-Mjällby Sparbank (org nr 536200-9457) med säte i
Sölvesborg. Sparbanken bildades 1839 och drivs som en ”traditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av
den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50. Sparbanken har två kontor, ett på Södergatan 17 i Sölvesborg och ett på Centrumvägen 2 i
Mjällby. Adressen till huvudkontoret är Sölvesborg-Mjällby
Sparbank, Box 77, 294 22 Sölvesborg.
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga
belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2,
FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska
personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad
IFRS och med detta avses standarder som har antagits för
tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och
FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS til�lämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning
och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen
den 18 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål
för fastställelse på sparbanksstämman den 8 maj 2015.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats
konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens
­finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade
till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32)
eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt
värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som
kan säljas.
12
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella
­rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar
tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade
beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande
förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars
framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika
från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen
görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den
period ändringen görs och framtida perioder om ändringen
påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under
kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid
upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räkenskapsår och
framåt planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Finansiella Instrument kommer att ersätta IAS 39
Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9
träder i kraft 1 januari 2018 och tidigare tillämpning är tillåten
givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna standarden under 2015. Förändringen torde få endast marginella
effekter på sparbanken.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan
till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till
den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på
balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla
uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet
av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader
inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra
skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden
och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
-- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas
till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.
-- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som
tillgängliga för försäljning.
-- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald
och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat
som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del
av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på
derivat redovisas i posten ”Nettoresultat av finansiella
transaktioner” (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de
ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden
på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de
utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att
slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas
enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att
intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens
färdigställandegrad på balansdagen.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda
tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana
avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån, samt
avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ
av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten
kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att
­tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller
annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för
ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner
periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs.
Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken
erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling
av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för
kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till
en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision)
redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst
­utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs
över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut.
Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till
en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de
inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och
bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan
redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner” innehåller
de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat
av finansiella transaktioner består av:
13
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair
value option.
- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan
säljas.
- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument), i den mån det inte särredovisats på egen rad.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.
- Valutakursförändringar.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och
representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid
tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är
beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör
även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden
med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade
och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med
tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den
mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
14
Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte
längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under ”Skatt på årets resultat” redovisas aktuell skatt,
uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med
reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar och räntebärande
värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital
återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och
en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala,
även om faktura inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en
finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt
utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när
det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller
att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på
affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att
förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i
balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i
samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets
verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom
för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell
tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första
redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS
39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat
som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära
förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper
och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet
värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det
vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell
skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta
val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
pital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar
(se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa
instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå
i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och
därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå
i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad
vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet
anskaffningsvärde.
­resultaträkningen
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till
verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I denna kategori ingår derivat med positivt verkligt
värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar
som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och
lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs
efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och
omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i
denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust
på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller
ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande
värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till
det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand
bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/
hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras
netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de
lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än
marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori
eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till
verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget ka-
Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de
risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För
att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs
att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten,
15
att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten
kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara
tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom
spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet
till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där
resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning
bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning
mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller
inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den
säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning
utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som
säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring)
2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
-- risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan
-- risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt
värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen
och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till
verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör
från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.
För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt
värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken
utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en
effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse
16
av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med
förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med
avseende på den säkrade risken (risken för förändring i
swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit
inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen ”Förändring i verkligt
värde på räntesäkrad post i portföljsäkring”. Till den del som
säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten
fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
Avbrott av säkringsredovisning
Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten
finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den
säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen, så resultatförs den tidigare redovisade
värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad
om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs,
hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet
och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv
marknad återfinns i balansposterna ”Aktier” samt ”Obligationer och andra räntebärande värdepapper”. Den största delen
av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde
med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar
företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög
utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget
kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och
prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används
för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns
tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad
inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i
verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar
som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella
­instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns
objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i
behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en
inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången, såsom:
----
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas
-- med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana
uppgifter inte finns tillgängliga till
-- framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de
fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är
marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är
indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i
de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.
Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett
tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför
stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har
ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära
framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 871 (1 516) tkr.
----
--
--
betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller
gäldenär,
ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska
skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska
svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte
hade övervägt,
det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs
eller annan finansiell rekonstruktion,
upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på
grund av finansiella svårigheter, eller
observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena
från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen
ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de
enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive
negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i
gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin
kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller
inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen
(exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas
geografiska område, en minskning av fastighetspriserna
avseende hypotekslån i berört område, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som
inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att
återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen
minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell
placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
17
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet
­anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och
om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla
lån.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga
effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen
redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter
nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade
värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det
nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte
beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena.
Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall
däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller
återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter
redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet
av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas
återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så
klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i
allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom
genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer
eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens
kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter
till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren
har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg
om att lånet är osäkert. Utöver nedskrivningsprövningen som
baseras på individuell nivå sker nedskrivning även på gruppnivå för lånefordringar med likartade kreditriskegenskaper.
Historisk statistik ger dock endast stöd för en marginell reservering på gruppvis nivå.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar
tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall
och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida
18
kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde
då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en
kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell
tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och
skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit
utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20
% som betydande, och en period om minst 9 månader som
utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är
klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i
eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet och den ackumulerade förlust som omklassificeras från
eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs
av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt
verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den
finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en
förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen
av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller
omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på
lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. En genomförd nedskrivning på egetkapitalinstrument redovisad som finansiell
tillgång återförs aldrig.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller
lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Gjorda
nedskrivningar på eget kapitalinstrument som kan säljas återförs aldrig.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från
balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad,
vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits
på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre
i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på
resultatraden ”Kreditförluster netto”.
Materiella tillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska
fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång
tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller
förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en
tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/
kostnad.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på
rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av
sparbankens totala tillgångar är relativt liten. Byggnader avskrivs planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och
inventarier med 20 % per år.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärde
och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK).
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan
plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera
arbetsgivare.
Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets
kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionering i egen regi
För VD tecknades ett pensionsavtal 2011-10-01, vilket innebär att han utträdde ur SPK:s BTP-plan och själv helt ansvarar för förvaltning och således även för framtida utfall. Pensionsavtalet består av tjänstepension och direktpension.
Premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.
Kapitalförsäkring inklusive löneskatt redovisas till anskaffningsvärde.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna
erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden
för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en gällande
rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar
till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser
eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en
skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella
risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och
operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt
policyer och instruktioner för kreditgivningen och den övriga
finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för
sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion
inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner.
Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
19
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och
analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och
att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och
kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicyer och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att
kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande
marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår
sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig
riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars
uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att
göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria
sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för
att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också
den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank
Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken
begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den
bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti,
ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens
kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom
vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.
Kreditutskottet och kreditdelegationen rapporterar regelbundet till styrelsen.
20
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål
med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående
princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas
av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i
förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter
dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra
bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i
enlighet med av styrelsen fastställd Instruktion för finansverksamhet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna
förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång
årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med
nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna
klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem
hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av
förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd
av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och
påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt
koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
Kreditriskexponering, brutto och netto 2014
Total kreditrisk- exponering
Ned- (före ned-
skrivning/
Redovisat
skrivning)
Avsättning
värde
Värde av
säkerheter
Total
avseende
kreditriskposter i
exponering
balans- efter avdrag
räkningen av säkerheter
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut Summa 65 804
974 952
190 107
155 430
216 894
85 824
312 566
3 338
0
2 151
0
0
0
2 913
6 112
0
65 804
972 801
190 107
155 430
216 894
82 911
306 454
3 338
65 804
934 297
187 857
155 375
212 374
80 635
28 325
3 338
0
38 504
2 250
55
4 520
2 276
278 129
0
2 001 577
11 176
1 990 401
1 664 667
325 734
Värdepapper
Statspapper
- AAA6
Andra emittenter
- AAA6
12 745
0
12 745
0
12 745
60 716
0
60 716
0
60 716
Summa
73 461
0
73 461
0
73 461
Derivat
- A6
46 046 046
Summa
46 046 046
Åtaganden
Outnyttjad del av bev räkn kred
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
231 011
48 601
31 551
0
0
0
231 011
48 601
31 551
0
0
0
231 011
48 601
31 551
Summa
311 163
0
311 163
0
311 163
2 386 247
11 176
2 375 071
1 664 667
710 404
Total kreditriskexponering
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför
balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid
utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2
inklusive krediter till stat och kommun
3
inklusive bostadsrätter
4
inklusive bostadsrättsföreningar
5
inklusive krediter utan säkerhet
6
I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating
1
21
Kreditriskexponering, brutto och netto 2013
Total kreditrisk- exponering
Ned- (före ned-
skrivning/
Redovisat
skrivning)
Avsättning
värde
Värde av
säkerheter
Total
avseende
kreditriskposter i
exponering
balans- efter avdrag
räkningen av säkerheter
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut Summa 65 865
905 917
207 105
150 486
176 718
91 656
277 797
1 282
0
874
0
0
300
2 595
10 939
0
65 865
905 043
207 105
150 486
176 418
89 061
266 858
1 282
65 865
865 996
204 855
150 444
172 141
84 170
25 235
1 282
0
39 047
2 250
42
4 277
4 891
241 623
0
1 875 544
14 708
1 860 836
1 568 706
292 130
Värdepapper
Andra emittenter
- AAA6
91 192
0
91 192
0
91 192
Summa
91 192
0
91 192
0
91 192
Derivat
- A6
398
0398
0398
Summa
398
0398
0398
Åtaganden
Outnyttjad del av bev räkn kred
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
220 041
26 643
7 812
0
0
0
220 041
26 643
7 812
0
0
0
220 041
26 643
7 812
Summa
254 496
0
254 496
0
254 496
2 221 630
14 708
2 206 922
1 568 706
638 216
Total kreditriskexponering
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför
balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid
utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2
inklusive krediter till stat och kommun
3
inklusive bostadsrätter
4
inklusive bostadsrättsföreningar
5
inklusive krediter utan säkerhet
6
I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating
1
22
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för
att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet
för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av detta
verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal,
extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat
för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att
få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag
används även av Swedbank samt andra fristående sparbanker.
Banken bedömer att de finansiella tillgångar som varken
har förfallit till betalning eller blivit föremål för nedskrivning
har fullgoda säkerheter.
Finansiella tillgångar som har omförhandlats uppgår till
2 677 tkr (3 096 tkr).
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar
2014
2013
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
2 565
735
1 955
825
4 150
3 396
3 304
511
2 983
994
10 230
11 188
Summa
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
20142013
0
0
700 376
1 300 929
397 317
272
638 116
1 237 122
394 810
306
2 001 577
1 875 544
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
20 659
2 908
17 751
26 274
11 223
15 051
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
25 798
6 729
19 069
34 481
14 784
19 697
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
11 176
3 791
7 385
14 708
10 580
4 128
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
0
696 585
1 293 544
395 690
272
0
627 536
1 232 994
394 156
306
Summa
1 990 401
1 860 836
Summa
varav:
23
Likviditetsexponering, 2014
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
Nominella kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid
På
Högst
anfordran
3 mån
Längre än
3 mån men
högst 1 år
Längre än
1 år men
Längre
Utan
högst 5 år
än 5 år
löptid
Summa
redovisat
värde
Tillgångar
Kassa Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer m m
Derivat
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
0
280 974
119 618
Summa tillgångar
Skulder Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Avsättningar
Summa skulder
24
0
0
83 948
0
0
321 536
0
0
1 394 146
7 369
0
0
7 369
280 974
1 990 401
0
0
0
0
0
0
89 4 173
547
0
4 809
0
33 334
40 127
0
0
73 461
0 0 0 46 046
0
0
0
0
26 601
26 601
0
0
0
0
255 357
255 357
0
0
0
0
0
1 790
1 790
400 592
71 153
117 371
365 836
1 394 739
291 117
2 640 808
0
1 502 404
0
0
0
358 297
0
0
0
221 236
0
0
0
2 682
3 547
0
0
0
0
0
0
0
0
5 154
0
2 084 619
3 547
5 154
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
9 908
1 852
9 908
1 852
358 297
221 236
6 229
0
16 914
2 105 080
-287 144
-103 865
359 607
1 394 739
274 203
535 728
1 502 404
Total skillnad
0
0
71 153
-1 101 812
Likviditetsexponering, 2013
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
Nominella kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid
På
Högst
anfordran
3 mån
Längre än
3 mån men
högst 1 år
Längre än
1 år men
Längre
Utan
högst 5 år
än 5 år
löptid
Summa
redovisat
värde
Tillgångar
Kassa Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer m m
Derivat
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
0
373 790
137 789
Summa tillgångar
Skulder Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Avsättningar
Summa skulder
0
0
94 887
0
0
350 045
0
0
1 246 332
11 541
0
0
11 541
373 790
1 860 836
0
0
0
0
0
0
132 1 950
364
0
2 446
0
30 098
61 094
0
0
91 192
0
0 62 336
0398
0
0
0
0
25 293
25 293
0
0
0
0
236 366
236 366
0
0
0
0
0
2 215
2 215
511 579
31 783
125 117
413 151
1 247 032
275 415
2 604 077
121
0
0
0
1 437 149
434 757
224 007
6 330
0 0 92 767
0
0
0
0
0
0
1 437 270
Total skillnad
0
0
31 783
0
0
121
0
0 2 102 243
0
0859
0
4 062
4 062
0
0
0
0
0
0
0
0
10 721
1 814
10 721
1 814
434 757
224 099
7 097
0
16 597
2 119 820
-402 974
-98 982
406 054
1 247 032
258 818
484 257
-925 691
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader.
Förutom ovan redovisad likviditetsexponering för inlåning från allmänheten och skulder till kreditinstitut, tillkommer utflödet
av räntor inom tolv månader, vilka beräknas till 9 798 tkr (20 812 tkr).
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på
grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av
marknadsrisker; valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I
finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna
av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I
sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de
övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på
sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s
risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i
samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i
kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken.
Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar
kassaflödesrisken.
25
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande
ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på
sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i
viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d v s avtal enligt vilka
sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Banken
har dessutom antagit begränsningar beträffande storleken av
räntebunden utlåning med löptid överstigande 1 år. Ett sätt att
indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns
nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av
marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenet-
tot för kommande 12-månadersperiod med 1,7 mkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar
för att identifiera och hantera denna exponering.
Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat
lån och ränteswapen, se vidare i not om redovisningsprinciper.
Per den 31 december 2014 hade sparbanken ränteswapar
med ett kontraktsvärde på 80 000 tkr (90 000 tkr) och CAPar
till ett nominellt värde av 140 000 tkr (190 000 tkr).
Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december
2014 till -3 547 tkr (-859 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr
(0 tkr) och skulder om 3 547 tkr (859 tkr). CAParnas verkliga
värde netto uppgick till 46 tkr (398 tkr) (tillgångar).
Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2014
Längre LängreLängre Längre Längre
än 1 mån än 3 mån än 6 mån
än 1 år
än 3 år
menmenmenmenmen
Högsthögsthögsthögsthögsthögst
Längre
Utan
1 mån
3 mån
6 mån
1 år
3 år
5 år än 5 år
ränta
Totalt
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring Obligationer m m
Övriga tillgångar
Summa
0 0000 0
0
7 369
7 369
280 974 0000 0
0 0
280 974
1 453 599
323 857
4 316
28 759
125 490
54 380
0
0 1 990 401
0
0
0
0
0
0
0
2 131 0
89
31 203 0
2 307
35 387
0
1 866
4 740
0
547
0
0
0
0
283 794
1 734 573
323 857
6 447
60 051
163 184
60 986
547
291 163 2 640 808
4 809
73 461
283 794
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Eget kapital
0
0
0
0
0
0
0
1 611 829
0
0
0
220 677
0
0
0
143 078
0
0
0
86 337
0
0
0
3 585
1 681
0
0
0
1 866
0
0
0
0
0
0
19 113 2 084 619
0
3 547
16 914
16 914
535 728 535 728
Summa skulder
och eget kapital
1 611 829
220 677
143 078
86 337
5 266
1 866
0
571 755 2 640 808
122 744
103 180
-136 631
-26 286
157 918
59 120
547
Differens tillgångar
och skulder 0
-280 592
0
0
Räntederivat,
80 000000 0
0 0
80 000
rörlig ränta erhålls 1 0
Räntederivat,
fast ränta erläggs 1
0
0
0
30 000
50 000 0
0
0 80 000
Kumulativ
exponering
1
26
Nominellt värde
122 744
305 924
169 293
113 007
220 925
280 045 280 592
0
Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2013
LängreLängreLängreLängre Längre
än 1 mån än 3 mån än 6 mån
än 1 år
än 3 år
menmenmenmen men
Högst högsthögsthögsthögst högst
LängreUtan
1 mån
3 mån
6 mån
1 år
3 år
5 år än 5 år
ränta
Totalt
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring Obligationer m m
Övriga tillgångar
Summa
0 0000 0
0
11 541
11 541
373 790 0000 0
0 0
373 790
1 448 249
215 099
13 676
21 261
89 034
73 517
0
0 1 860 836
0
0
0
0
0
0
0
0
0
132
30 098 0
1 121
61 094
0
829
0
0
364
0
0
0
0
264 272
1 822 039
215 099
13 676
51 491
151 249
74 346
364
275 813 2 604 077
2 446
91 192
264 272
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Eget kapital
121
0
0
0
0
0
0
1 597 043
0
0
0
242 573
0
0
0
119 478
0
0
0
112 136
92
0
0
7 612
458
0
0
0
309
0
0
0
0
0
0
23 401 2 102 243
0
859
16 597
16 597
484 257 484 257
Summa skulder
och eget kapital
1 597 164
242 573
119 478
112 228
8 070
309
0
524 255 2 604 077
224 875
-27 474
-105 802
-60 737
143 179
74 037
364
Differens tillgångar
och skulder 0
-248 442
121
0
Räntederivat,
rörlig ränta erhålls 1 0
90 000000 0
0 0
90 000
Räntederivat,
fast ränta erläggs 1
0
0
0
10 000
30 000 50 000 0
0 90 000
Kumulativ
exponering
1
224 875
287 401
181 599
110 862
224 041
248 078 248 442
0
Nominellt värde
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör +/- 1 708 tkr (+/- 1 838 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i valutakurser.
Sparbanken är dels exponerad i lager av resevaluta för
kunders räkning och dels i inlåning respektive utlåning i utländsk valuta.
Sparbankens lager av resevaluta är bokfört till 941 tkr
(1 770 tkr) och risken kan betraktas som försumbar. I spar-
bankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 742
tkr (624 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.
Utlåningen till allmänheten i utländsk valuta är bokförd
till 12 272 tkr (16 965 tkr) och Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 12 188 tkr (16 894 tkr), se tabell på nästa sida.
27
Utlåning till allmänheten i utländsk valuta
2014
2013
Utländsk SvenskUtländsk Svensk
valuta valuta valutavaluta
DKK
17,0
EUR
650,8
GBP
21,7 740,7884,4
6 172,8
0,3
634,3
5 649,6
3,2 0,32,8
NOK
67,9
THB
49,0 11,6 0,00,0
USD
768,2
Summa
71,2 67,971,8
5 991,7
1 601,3
12 272,2
10 356,4
16 965,0
Inlåning från allmänheten i utländsk valuta
2014
2013
Utländsk SvenskUtländsk Svensk
valuta valuta valutavaluta
DKK
14,9
EUR
650,1
GBP
19,0 738,7882,0
6 166,3
0,2
NOK
63,2
THB
633,7
5 643,7
2,9 0,22,5
66,3 63,266,9
49,0 11,6 0,00,0
USD
759,2
Summa
5 921,7
12 187,8
1 592,4
10 299,1
16 894,2
Inlåning respektive utlåning i utländsk valuta är täckta genom identiska motaffärer med Swedbank, vilket innebär att bankens valutarisk är marginell. Med riskavtäckning avses att vid varje kundaffär skapar systemet automatiskt en interbankaffär som motaffär till samma interbankpris som ligger till grund för kundpriset. På detta sätt elimineras valutarisken.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida
kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i
marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer
relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller
faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som
det handlas med på marknaden).
En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med
approximativt 0 tkr (0 tkr) för året som slutar 31 december
2014, samt påverka eget kapital med 2 500 tkr (2 315 tkr).
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av
bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt,
ingår i den operativa risken.
28
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll.
Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar
-- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och
instruktioner,
-- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
-- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem
med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
-- behörighetssystem,
-- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a
tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
sparbankens riskexponering, samt
-- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda
sparbankens och kundernas tillgångar.
Derivat och säkringsredovisning, 2014
Derivat för verkligtvärdessäkringar
Nominellt belopp/ återstående löptid Positiva
Negativa
Upp
marknads-marknadstill 1 år
> 1 år - 5 år
>5år
Total
värden
värden
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Cap-instrument
Total summa
0
40 000
80 000
80 000
0
20 000
80 000
140 000
0
46
3 547
0
40 000
160 000
20 000
220 000
46
3 547
Nominellt belopp/ återstående löptid Upp
till 1 år
> 1 år - 5 år
>5år
Total
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknadsvärden
Derivat och säkringsredovisning, 2013
Derivat för verkligtvärdessäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Cap-instrument
Total summa
10 000
50 000
80 000
120 000
0
20 000
90 000
190 000
0
398
859
0
60 000
200 000
20 000
280 000
398
859
2014
2013
4 Räntenetto
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper Övriga
1 873
3 994
65 579
69 901
1 327
1 769
712
Summa
68 786
75 676
Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR
Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar
67 459
646
73 907
872
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
varav: kostnad för insättningsgaranti
Derivat - säkringsredovisning
Övriga
0
-253
-16 382
-23 515
-1 444
-1 471
-1 792
-1 307
-756-769
Summa
-18 930
-25 844
Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR
-18 930
-25 844
Summa räntenetto
49 856
49 832
2014
2013
1,751,80
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader
i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
Medelränta utlåningen, under året
Medelränta inlåningen, under året (inkl. kostnad för insättningsgarantin)
1,93
3,29
0,80
2,02
3,83
1,19
29
5 Erhållna utdelningar
20142013
Aktier
12 915
12 660
Summa
12 915
12 660
6 Provisionsintäkter
2014
2013
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Avgifter från kredit- och betalkort
Övriga provisioner
3 630
9 522
1 609
177
9 931
561
4 279
4 438
8 954
692
106
8 312
481
3 985
29 709
26 968
2014
2013
Summa
7 Provisionskostnader
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
-2 807
-3 205
-784-785
-390
-336
Summa
-3 981
-4 326
2014
2013
Aktier/andelar
Räntebärande värdepapper
Valutakursförändringar
0-271
-197
0
742624
Summa
545353
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
2014
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
Valutakursförändringar
-197
-271
742624
Summa
545353
Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas
som redovisats i övrigt totalresultat.
18 325
2013
69 150
9 Övriga rörelseintäkter
20142013
Intäkter från rörelsefastigheter
Realisationsvinst vid avyttring av aktier
Övriga rörelseintäkter
695
1 350
61
691
0
177
Summa
2 106
868
30
10 Allmänna administrationskostnader
2014
2013
-13 900
-5 259
-2 365
-149
-1 410
-1 270
-14 173
-5 263
-2 577
-148
-1 768
-988
-24 353
-24 917
-901
-6 657
-1 137
-841
-1 022
-731
-2 908
-927
-6 121
-996
-955
-1 000
-796
-2 507
Summa övriga allmänna administrationskostnader
-14 197
-13 302
Summa -38 550
-38 219
Personalkostnader
- löner och arvoden
-
sociala avgifter
kostnad för pensionspremier
andra pensionskostnader
avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
-
porto och telefon
IT-kostnader
konsulttjänster
revision
hyror och andra lokalkostnader
fastighetskostnader
övriga
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
20142013
Spar- Sparbankens Övriga
bankens
Övriga
ledning anställda
ledninganställda
Löner
Sociala kostnader
1 876
589
12 024
4 670
1 827
574
12 346
4 689
Summa
2 465
16 694
2 401
17 035
Av sparbankens pensionskostnader på 2 514 tkr (2 725 tkr) avser 569 tkr (568 tkr) sparbankens VD.
Av de löner och ersättningar till övriga anställda som lämnats i tabellen, avser 3 670 tkr (3 519 tkr) andra ledande befattningshavare än styrelse och VD.
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen.
Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av
verkställande direktör.
sen. VD och övrig banklednings ersättning utgörs av
grundlön. Med övrig bankledning avses de sex personer som
tillsammans med VD utgör bankens ledningsgrupp.
Lön och ar voden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode
och sammanträdesarvode, vars nivåer omfattas av sparbanksstämmans beslut. Ersättning till VD har beslutats av styrel-
31
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2014
Grundlön Samman- Pen-
Vinst-
Övriga
/styrelse- trädes- Övriga sions- andels ersätt-
arvode arvodeförmånerkostnad stiftelse ningarSumma
Styrelsens ordf. Per-Olov Larsen
Vice ordf. Thomas A Borstam
Per-Anders Johansson
Gunlög Kjerstensson
Ulrika Karlsson
Christian Nilsson
Stefan Alm
Niclas Nilsson
Verkst. dir. Richard Karlsson
Andra ledande befattningshavare
(6 personer)
78
33
22
22
22
22
22
22
1 217
45
39
35
46
39
35
42
39
0
0
0
0
0
0
0
0
0
68
0
0
0
0
0
0
0
0
569
3 670
0
278
995
Summa
5 130
320
346
1 564
0
0
0
0
0
0
0
0
0
49
17
0
0
14
0
0
14
0
1 854
246
0
5 189
246
94
7 700
172
89
57
68
75
57
64
75
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2013
Grundlön Samman- Pen-
Vinst-
Övriga
/styrelse- trädes- Övriga sions- andels ersätt-
arvode arvodeförmånerkostnad stiftelse ningarSumma
Styrelsens ordf. Per-Olov Larsen
Vice ordf. Thomas A Borstam
Per-Anders Johansson
Gunlög Kjerstensson
Ulrika Karlsson
Christian Nilsson
Stefan Alm
Niclas Nilsson
Verkst. dir. Richard Karlsson
Andra ledande befattningshavare
(6 personer)
78
33
22
22
22
22
22
22
1 217
37
40
28
35
35
22
35
31
0
0
0
0
0
0
0
0
0
68
0
0
0
0
0
0
0
0
568
0
0
0
0
0
0
0
0
0
32
37
0
7
7
7
7
7
0
1 853
3 511
8
175
989
300
0
4 983
Summa
4 971
271
243
1 557
300
104
7 446
Kommentar till tabellen
Övriga förmåner avser ränte- och bilförmån. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat resultatet. Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för övrig bankledning som för
övriga medarbetare. För VD sker ingen avsättning till vinstandelsstiftelse. Övriga ersättningar avser styrelseledamöternas kompensation för förlorad arbetsförtjänst i samband med deltagande i
seminarier, konferenser och andra sammankomster för styrelsen.
Pensioner
För VD tecknades ett pensionsavtal 2011-10-01, vilket innebär
att han utträdde ur SPK:s BTP-plan och själv helt ansvarar för
32
147
110
50
64
64
51
64
60
förvaltning och således även för framtida utfall. Pensionsavtalet består av tjänstepension och direktpension. Premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.
Avgångsvederlag
I anställningsavtal mellan sparbanken och VD gäller en uppsägningstid som från sparbankens sida utgör 12 månader, och
från VD:s sida 6 månader. Eventuellt avgångsvederlag upphör
att utbetalas om VD erhåller lön från annan arbetsgivare.
Lån till ledande befattningshavare
2014
2013
Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
1 057
4 102
1 118
14 523
Summa 5 159
15 641
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 230 tkr (244 tkr) i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 640 tkr (600 tkr). Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten
eller till övrig personal.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar och ersättningspolicy som skall lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS
2011:1 2 kapitlet lämnas på sparbankens hemsida, www.smsparbank.se.
Medelantalet anställda
2014
2013
Sparbanken
- varav kvinnor
- varav män
16
13
18
12
Totalt
2930
Könsfördelning i ledningen Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
2014
2013
3
8
3
8
4
3
4
3
2014
2013
KPMG, Anders Östblom
Revisionsuppdrag
357373
KPMG
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
484
582
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra, samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
33
11 Övriga rörelsekostnader
20142013
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader -858
-890
-438-482
-556-590
-5 037
-5 298
0
-12
Summa
-6 889
-7 272
12 Kreditförluster, netto
20142013
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-)
-9 746
-4 185
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets
bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) 8 396
2 585
Årets nedskrivning för kreditförluster (-)
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+)
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+)
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
-6 436
394
1 565
-5 827
-4 484
272
2 202
-3 610
Årets nettokostnad för kreditförluster
-5 827
-3 610
13 Bokslutsdispositioner
20142013
0
5 611
Summa
0
5 611
34
Återföring av periodiseringsfond
14 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
Aktuell skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Upplösning av uppskjuten skatt, avseende uppskrivning av fastighet
Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt
2014
2014
2014
2013
-5 506
-6 456
22
27
22
27
-5 457
-6 407
2013
2013
Resultat före skatt
38 603
41 103
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Schablonränta på periodiseringsfond
22,0%
0,3%
-8,1%
0,0%
8 492
110
-3 145
0
22,0%
0,3%
-6,8%
0,0%
9 042
141
-2 790
13
Redovisad effektiv skatt
14,1%
5 457
15,6%
6 407
Redovisat i balansräkningen
Uppskjutna skattefordringar och -skulder
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Uppskjuten skattefordran
Materiella tillgångar
201420132014
20132014
2013
Skattefordringar/-skulder, netto
Uppskjuten skatteskuld
Netto
0
0
1 286
1 368
-1 286
-1 368
0
0
1 286
1 368
-1 286
-1 368
15 Utlåning till kreditinstitut
20142013
Swedbank
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
141 653
12 272
127 049
172 228
16 965
184 597
Summa
280 974
373 790
35
16 Utlåning till allmänheten
20142013
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
2 001 577
1 875 544
Summa
2 001 577
1 875 544
25 798
34 481
Varav: osäkra
Individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Redovisat värde, netto
11 176
14 708
1 990 401
1 860 836
Förändring av nedskrivningar
Individuellt värderade
osäkra lånefordringar
Ingående balans 1 januari 2014
14 708
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut
redovisas som konstaterade förluster 6 436
-1 572
Utgående balans 31 december 2014
11 176
-8 396
17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Emitterade av offentliga organ
- svenska staten
Emitterade av andra låntagare
- svenska bostadsinstitut
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
20142013
Verkligt Redovisat Verkligt
Redovisat
värde värde värdevärde
12 748
12 745
0
0
60 716
60 716
91 192
91 192
73 464
73 461
91 192
91 192
73 461
91 192
varav: Noterade värdepapper på börs Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden
716
1 192
5
0
18 Aktier
20142013
Kreditinstitut Övriga Summa aktier varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 249 997
871
231 455
1 516
250 868
232 971
249 997
871
231 455
1 516
Redovisat
AntalBörsvärde värde
Företag
36
Aktier - Swedbank AB
- Sparbankernas Försäkrings AB
- Sparbankernas Kort AB
1 278 755
671
116
249 997
0
0
249 997
755
116
Summa
1 279 542
249 997
250 868
19 Materiella tillgångar
Byggn. och
Inventarier
markTotalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2013
Förvärv
Avyttringar
17 294
24 529
41 823
395
2 413
2 808
-873
0-873
Utgående balans 31 december 2013
16 816
26 942
43 758
Ingående balans 1 januari 2014
16 816
26 942
43 758
48
2 606
2 654
Förvärv
Avyttringar
-1 588
0
-1 588
Utgående balans 31 december 2014
15 276
29 548
44 824
0
5 927
5 927
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari 2013
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp
0
-169
-169
Utgående balans 31 december 2013
0
5 758
5 758
Ingående balans 1 januari 2014
0
5 758
5 758
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp
0
-169
-169
Utgående balans 31 december 2014
0
5 589
5 589
-15 115
-8 240
-23 355
-1 024
-569
-1 593
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2013
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2013
725
0
725
-15 414
-8 809
-24 223
-15 414
-8 809
-24 223
-543
-569
-1 112
Ingående balans 1 januari 2014
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2014
1 523
0
1 523
-14 434
-9 378
-23 812
Redovisade värden
Per 1 januari 2013
2 179
22 216
24 395
Per 31 december 2013
1 402
23 891
25 293
Per 1 januari 2014
1 402
23 891
25 293
842
25 759
26 601
2014
2013
Upplupna ränteintäkter på swappar
Förfallna räntefordringar
Fordran aktuell skatt
Övriga tillgångar
5
8
3 019
1 457
21
10
2 069
1 295
Summa
4 489
3 395
Per 31 december 2014
20 Övriga tillgångar
37
21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Övrigt
Summa
20142013
578
641
880
1 333
332241
1 790
2 215
22 Skulder till kreditinstitut
20142013
Swedbank AB
- svensk valuta
0
Summa
0121
121
23 Inlåning från allmänheten
20142013
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
2 072 431
12 188
2 085 349
16 894
Summa
2 084 619
2 102 243
Offentlig sektor Företagssektor
Hushållssektor Varav: enskilda företagare
Övriga
53 641
408 281
1 610 550
321 721
12 147
80 137
443 104
1 566 817
296 490
12 185
Summa
2 084 619
2 102 243
Inlåningen per kategori av kunder
24 Övriga skulder
20142013
Upplupna räntekostnader på swappar
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Övriga
663
1 585
680
2 226
645
1 866
658
893
Summa
5 154
4 062
25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
20142013
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
3 622
6 089
197
4 599
6 008
114
Summa
9 908
10 721
38
26 Avsättning för pensioner
Allmän beskrivning av pensionsavtal med VD
Sparbankens styrelse har avtalat med VD om tjänstepension och direktpension. Avtalet om direktpension, som omfattar ålderspension och efterlevandepension, har säkerställts genom fondsparande i kapitalförsäkring. Sparbanken äger försäkringen, men
försäkringen är pantsatt till VD och VD äger rätt att begära överföring av den pantsatta försäkringen till valfritt bolag. Panträtten
omfattar även utfallande belopp. Ålderspensionen skall vid varje tillfälle utgöra den summa som Sparbanken erhåller från försäkringsbolaget. Löneskatt eller annan skatt eller avgift som kan komma att tas ut på pensionsutbetalningen skall bekostas av Sparbanken och VD betalar inkomstskatt på utfallande belopp.
Förändring i nettoskulden
2014-12-312013-12-31
Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden
+ i resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering exklusive skatter
446
120
326
120
= Nettoskuld vid årets slut
566
446
27 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital, se rapport
över förändring i eget kapital.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av
nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad
förlust. 28 Ställda säkerheter
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som
kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar
redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen.
20142013
Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden
566
446
Summa ställda säkerheter
566
446
29 Ansvarsförbindelser
(nom belopp)
2014
2013
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
3 737
27 814
345
7 467
Summa
31 551
7 812
30 Åtaganden
(nom belopp)
2014
2013
Övriga åtaganden
- Kreditlöften
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
48 601
231 011
26 643
220 041
Summa
279 612
246 684
39
31 Närstående
Närståenderelationer
Sparbanken har närståenderelation med företag som ägs och leds av ledamot i bankens styrelse.
Sammanställning över närståendetransaktioner
2014
2013
Skuld till närstående per 31 december
6 181
91 644
Låne- Investe- Finansiella Derivat som
fordringar
ringar
tillgångar
Andra
används i Summa
och kund- som hålles som kan finansiella
säkrings- redovisat
fordringar till förfall
säljas
skulder redovisning
värde
Verkligt
värde
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.
32 Finansiella tillgångar och skulder
2014
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring Obligationer m m
Aktier
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga tillgångar
7 369
280 974
1 990 401
Summa
0
0
0
0
0
0
0
7 369
0
280 974
0 1 990 401
7 369
280 974
1 990 363
0
0
0
73 461
0
250 868
0 0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4 809
4 809
0
73 461
73 464
0
250 868
250 868
4646 46
0
1 790
1 790
0
4 489
4 489
2 289 832
0
324 329
0
46 2 614 207
2 614 172
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader 0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2 084 619
0
5 154
9 908
0
0
0 2 084 619
3 547
3 547
0
5 154
0
9 908
0
2 084 605
3 547
5 154
9 908
Summa 0
0
0
2 099 681
3 547 2 103 228
2 103 214
Låne- Investe- Finansiella Derivat som
fordringar
ringar
tillgångar
Andra
används i Summa
och kund- som hålles som kan finansiella
säkrings- redovisat
fordringar till förfall
säljas
skulder redovisning
värde
Verkligt
värde
2013
4 809
0
0
0
1 790
4 489
0
0
0
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring Obligationer m m
Aktier
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga tillgångar
11 541
373 790
1 860 836
Summa
2 254 223
2 446
0
0
0
2 215
3 395
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
11 541
0
373 790
0 1 860 836
11 541
373 790
1 860 777
0
0
0
91 192
0
232 971
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2 446
2 446
0
91 192
91 192
0
232 971
232 971
398398 398
0
2 215
2 215
0
3 395
3 395
0
0
398 2 578 784
324 163
2 578 725
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader 0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
121
0 2 102 243
0 0
0
4 062
0
10 721
0
121
121
0 2 102 243 2 102 210
859859 859
0
4 062
4 062
0
10 721
10 721
Summa 0
0
0
859 2 118 006
40
2 117 147
2 117 973
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2014
Nivå 1
Obligationer
Aktier
Derivat, tillgångar
73 46100
73 461
249 997
0
871
250 868
0
46
0
46
Nivå 2
Nivå 3
Summa
323 458
46
Summa
871
324 375
Derivat, skulder
0
3 547
0
3 547
Summa
0
3 547
0
3 547
2013
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Obligationer
Aktier
Derivat, tillgångar
91 19200
91 192
231 455
0
1 516
232 971
0
398
0
398
Summa
322 647
398
1 516
324 561
Derivat, skulder
0
859
0
859
Summa
0859
0859
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats
till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).
AktierTotalt
Öppningsbalans 2013-01-01
1 756
Totalt redovisade vinster och förluster:
- redovisat i årets resultat -237
Försäljningslikvid försäljning
-3
1 756
Utgående balans 2013-12-31
1 516
1 516
-237
-3
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar
som ingår i den utgående balansen 2013-12-31
0
0
Öppningsbalans 2014-01-01
Anskaffningsvärde förvärv
Försäljningslikvid försäljning
Utgående balans 2014-12-31
1 516
755
-1 400
1 516
755
-1 400
871
871
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar
som ingår i den utgående balansen 2014-12-31
00
41
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som
främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella
instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för
transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga
på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid
en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en
aktiv marknad återfinns i balansposterna ”Aktier” samt ”Obligationer m m”.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv
marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls
från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av
den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad
har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av
underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella
marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av
företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Innehavet i Sparbankernas Kort AB och Sparbankernas
Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärde, vilket bedöms motsvara verkligt värde.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som
tillämpas.
Den samlade resultateffekten från finansiella tillgångar och
skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen och
som är värderade med hjälp av värderingstekniker där antagandena inte stöds av priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument, uppgick till 0 tkr (0 tkr).
33 Kapitaltäckning
Kapital
Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom
skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna
minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom
skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker.
Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på
-- sparbankens riskprofil,
-- identifierade risker med avseende på sannolikhet
och ekonomisk påverkan,
-- s.k. stresstester och scenarioanalyser,
-- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
-- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
42
Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Behovet
följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut
och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella
och framtida kapitalbehov.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast
lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om
kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida
www.smsparbank.se.
Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller
rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.
Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.
Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgifter för
2013 är beräknade utifrån det regelverk som gällde då och
har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som
trätt ikraft under 2014.
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
20142013
Kärnprimärkapital: instrument och reserver
Reservfond
315 170
280 474
Fond för verkligt värde
187 412
169 087
Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar
33 146
34 696
535 728
484 257
Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar
Innehav av kärn primärkapitalinstrument i den finansiella sektorn där
sparbanken har ett väsentligt innehav
-31 068
-
Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster
Avräkning av aktier
-187 412
-
-231 455
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital
-218 480
-231 455
317 248
252 802
Kärnprimärkapital
Kapitalbas
317 248
252 802
Kapitalrelationer, buffertar m m
Summa riskvägt exponeringsbelopp
20142013
1 504 371
1 402 714
Kärnprimärkapitalrelation, %
21,09
-
Primärkapitalrelation, %
21,09
18,02
Total kapitalrelation, %
21,09
18,02
2,50
-
2,50
-
10,59
-
31 517
-
Buffertkrav, %
varav kapitalkonserveringsbuffert, %
Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert, %
Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en
väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet 10,00 %)
43
Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp
2014201420132013
Kapital-
Riskvägt
krav
exp. belopp
Kapital-
Riskvägt
krav
exp. belopp
Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut
4 503
56 281
5 890
73 625
Exponeringar mot företag
28 876
360 950
23 616
295 200
Exponeringar mot hushåll
45 897
573 710
38 208
477 600
Säkrad genom panträtt i fast egendom
22 874
285 919
28 895
361 188
1 293
16 165
1 105
13 813
486
6 072
730
9 125
Fallerade exponeringar
Exponeringar i form av säkerställda obligationer
Aktieexponeringar
2 521
31 517
0
0
Övriga poster
2 567
32 091
3 630
45 375
109 016
1 362 705
102 074
1 275 926
Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden
Operativ risk
Operativ risk enligt basmetoden
11 308
141 353
10 143
126 788
Summa exponeringsbelopp för operativ risk
11 308
141 353
10 143
126 788
25
313
-
-
120 350
1 504 371
112 217
1 402 714
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk
enligt schablonmetoden
Totalt minimikapitalkrav
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att
ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har banken en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU).
Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett
tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla
de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning
av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår
att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den Interna kapitalutvärderingen genomförs årligen.
34 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas
i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank
AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för
närvarande gäller till och med 2017-06-30.
Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till
Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Swedbank Försäkring.
Sölvesborg-Mjällby Sparbank har per 2014-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 1 397,0 mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 7,9 mkr, som redovisas under
utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad
44
kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp
till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.
Till Robur Fond och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 1 251,4 mkr och försäkringssparande på 417,3 mkr. För detta har Sparbanken erhållit 7,4
mkr respektive 2,1 mkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond
och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde
dag för dag.
Sölvesborg den 18 mars 2015
Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade
uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som
skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.
Per-Olov Larsen, Styr.ordf.
Thomas Andersson Borstam, Styr. v.ordf.
Richard Karlsson, VD
Gunlög Kjerstensson
Per-Anders Johansson
Christian Nilsson
Ulrika Karlsson
Stefan Alm
Niclas Nilsson
Margareta Appelqvist
Joachim Larsson
Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 mars 2015.
Sparbankens resultat- och balans­räkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 8 maj 2015.
Revisorspåteckning
Min revisionsberättelse har avgivits den 30 mars 2015.
Anders Östblom
Auktoriserad revisor
45
Revisionsberättelse
Till sparbanksstämman i Sölvesborg-Mjällby Sparbank,
organisationsnummer 536200-9457.
Rapport om årsredovisningen
Jag har utfört en revision av årsredovisningen för SölvesborgMjällby Sparbank för år 2014.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den
interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval
av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland
annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i
årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av
den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken
upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En
revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en
utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
ning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört
en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Sölvesborg-Mjällby Sparbank för år 2014.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
enligt sparbankslagen och det är styrelsen som har ansvaret
för förvaltningen enligt sparbankslagen, lagen om bank- och
finansieringsrörelse och sparbankens reglemente.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget
till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust
och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till
dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har
jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot
sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på
annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om
bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt
förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av Sölvesborg-Mjällby Sparbanks finansiella
ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovis-
46
Sölvesborg den 30 mars 2015
Anders Östblom
Auktoriserad revisor
Företagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga
ägare. Detta kommer till uttryck i Sparbankslagen som anger
att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för
dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i Sparbankslagen
och Lagen om bank- och finansieringsrörelse”.
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den
svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som
i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av
sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och
­verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken 50 huvudmän. Tjugotre av dessa väljs av Sölvesborgs kommun och två
väljs av Bromölla kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ.
Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 48.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse
och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i
tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Maria Knutsson
som ordförande samt ledamöterna Ann-Christin Berndtsson,
Thomas Arvidsson, Martin Larsen och Mats Svensson. Det är
valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter
i styrelsen samt förslag till arvode för ordförande och övriga
ledamöter.
Det ankommer på styrelsen att inom sig välja styrelseordförande och en eller två vice ordföranden. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska
leda verksamheten i sparbanken.
sive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i
not 10 till posten ”Allmänna administrationskostnader” i resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden
och verkställande direktören, frekvensen och formerna för
styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom
styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl
organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina
uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete,
samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s
arbete. Härutöver gör styrelseledamöterna en utvärdering av
ordförandens arbete.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak
sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är
att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policyer/
instruktioner för verksamheten, behandla större kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna
kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.
Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen och
tre av styrelsens ledamöter har deltagit i en tvådagars grundläggande styrelseutbildning. Vid styrelsesammanträdena har
bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, prognos för
kommande år, policyer inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisionsrapporter. Sparbankens jurist har varit sekreterare i styrelsen.
Internrevision
Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar
sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning
omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning
överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består
av lägst 7 och högst 9 ledamöter och högst 2 suppleanter. Utöver ovan angivet antal styrelseledamöter ingår sparbankens
verkställande direktör som ledamot och verkställande direktörens ställföreträdare som suppleant, samt 2 personalrepresentanter. Av styrelsens ledamöter är 3 kvinnor.
Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse
och mandattider för dessa återfinns på sidan 48. Upplysningar
om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklu-
Styrelsens kreditutskott
Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande
styrelsemöte. I utskottet ingår som ledamöter styrelsens ordförande, vice ordförande och ytterligare en ordinarie ledamot
samt VD, VD:s ställföreträdare och företagschef.
47
Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter, revisorer
och kontorsförteckning
Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer, framgår
av nedanstående uppställning.
Huvudmän
Namn
Valda av Bromölla kommun
Dufva, Leif
Hansson, Werna
Valda av Sölvesborgs kommun
Bengtsson, Jesper
Bernhardsson, Marcus
Björklund, Tobias
Cerrudo, Macarena
Colliander, Hillevi
Gadd, Monica
Henningsson, Sten-Inge
Högman, Ida
Jansson, Nils-Rune
Jeppsson, Petra
Johansson, Uno
Karlsson, Bengt-Åke
Karlsson, Benny
Knutsson, Maria
Lindekvist, Marco
Nilsson, Gullvi
Olofsson, Viveka
Pilthammar, Jan-Erik
Rosengren, Patrik
Rosenlund, Mikaela
Rosenqvist, Anneli
Svensson, Mats
Wald, Ingrid
Valda av huvudmännen
Carlsson, Marie
Karlsson, Hans
Karlsson, Lars
Kilim, Nihada
Robertsson, Niclas
Rosenlund, Johan
Björklund, Helene
Bogren, Arne
Eliasson, Håkan
Larsen, Martin
Nilsson, Niclas
Saleskog, Anette
Arvidsson, Thomas
Bengtsson, Lina
Johansen, Petra
48
”Mandatperiod
per årsstämma”
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2014-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2012-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
Namn
Johansson, Patrik
Knutsson, Bo
Sunesson, Pernilla
Berndtsson, Ann-Christine
Bertilsson, Gun
Jeppsson, Peter
Johansson, Pia
Månsson, Evonne
Nilsson, Rolf
Olsson, Jörgen
”Mandatperiod
per årsstämma”
2013-2017
2013-2017
2013-2017
2014-2018
2014-2018
2014-2018
2014-2018
2014-2018
2014-2018
2014-2018
Styrelseledamöter
Ordinarie
Larsen, Per-Olov, ordförande
2014-2015
Andersson Borstam, Thomas, v ordf.
2013-2016
Karlsson, Richard, VD
Alm, Stefan
2012-2015
Kjerstensson, Gunlög
2012-2015
Johansson, Per-Anders
2013-2016
Nilsson, Christian
2013-2016
Nilsson, Niclas
2013-2016
Karlsson, Ulrika
2014-2017
Appelqvist, Margareta, personalrepresentant
Larsson, Joachim, personalrepresentant
Suppleant
Claesson, Håkan, VD:s ställföreträdare
Revisorer
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2013-2017
2013-2017
2013-2017
Ordinarie
Östblom, Anders, auktoriserad revisor
Suppleant
Månsson, Bengt, auktoriserad revisor
Kontorsförteckning
Sölvesborg, Södergatan 17
Mjällby, Centrumvägen 2
tel 0456-424 00
tel 0456-424 00
Hemsida/internetbankwww.smsparbank.se
[email protected]
Mixi Print AB, Olofström
Box 77, 294 22 Sölvesborg
0456-424 00 • smsparbank.se • [email protected]