1. No category

2015-11-03
UTLÅTANDE
Detaljplan för Del av Horn 1:18 m. fl.
Västerviks kommun, Kalmar Län
Detaljplan 3
INNEHÅLL:
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTSTÄLLNING
INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER
STÄLLNINGSTAGANDEN OCH OMARBETNING
KVARSTÅENDE, EJ TILLGODOSEDDA SYNPUNKTER
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTSTÄLLNING
Förfarande
Planändringen hanteras med normalt planförfarande. Detaljplanen upprättas enligt PBL 1987:10 eftersom arbetet påbörjades före den 2 maj
2011.
Samråd
Detaljplanen har varit föremål för samråd under tiden 2013-06-10 till
2013-07-17. Under denna tid gavs tillfälle att lämna synpunkter på detaljplaneförslaget. Synpunkter under samrådet redovisas i samrådsredogörelse daterad 2014-01-21.
Utställning
Detaljplanen har varit föremål för utställning under tiden 2014-03-12 till
2014-04-18. Handlingarna har sänts till sakägare enligt fastighetsförteckningen samt till berörda nämnder, organisationer och länsstyrelsen.
Planhandlingarna har även funnits tillgängliga på Västerviks stadsbibliotek, på kommunhuset och de har publicerats på Västerviks kommun
hemsida.
Inkomna yttranden
Under utställningstiden har det funnits tillfälle att lämna synpunkter på
detaljplaneförslaget.
Följande har yttrat sig i ärendet;
INKOMNA YTTRANDEN
1. STATLIGA ORGANINKOM
1.1 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN
2014-04-17
1.2 LANTMÄTERIMYNDIGHETEN2014-03-19
2. KOMMUNALA ORGANINKOM
2.1 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN
2014-06-19
2.2 VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB
2014-04-17
3. SAKÄGAREINKOM
3.1 HORNS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING
2014-04-15
3.2 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:44 2014-04-10
3.3 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:370
2014-04-11
3.4 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:38
2014-04-08
3.5 FASTIGHETSÄGARE HORN 4:122
2014-04-09
3.6 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:39
2014-04-16
3.7 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:438
2014-04-24
3.8 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:84
2014-03-14
3.9 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:418
2014-03-13
4. ÖVRIGA
4.1 FRILUFTSFRÄMJANDET I VÄSTERVIK
4.2 HSO:S REF. GRUPP FÖR SAMHÄLLSFRÅGOR
2
2014-04-11
2014-03-26
INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER
Sammanställning
INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER
Nedan görs en sammanfattning av de synpunkter som har inkommit
under utställningen för detaljplan 3.
1. STATLIGA ORGAN
1.1 Länsstyrelsen i Kalmar län
Kontroll enligt kap 11 PBL
Länsstyrelsen noterar att tidigare lämnade synpunkter i huvudsak beaktats. Vad gäller strandskyddet bedömer dock Länsstyrelsen att områden
med sjöbodar med bestämmelsen N1 inte är förenliga med strandskyddets syften. Då de är belägna i den fria passagen längs stränderna
anser Länsstyrelsen att de kan utgöra ett hinder för allmänhetens tillgänglighet till strandområden. Särskilda skäl för upphävande av strandskyddet för att dessa sjöbodar ska ligga i den fria passagen längs stranden saknas. Planområdenas syften är boendeändamål. Länsstyrelsen
anser inte att detta innebär att sjöbodarna måste ligga strandnära.
/---/
För att strandskyddet ska kunna upphävas genom detaljplan enligt 4
kap. 17 § plan och bygglagen eller enligt 7 kap. 18 § miljöbalken ska det
också göras en intresseavvägning som visar att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Detta uttryckliga krav på intresseavvägning infördes
genom den lagändring som gjordes 2009.
Länsstyrelsen har också enligt 11 kap. 10-11 §§ plan- och bygglagen ett
ansvar för att upphäva kommunens beslut om detaljplan om strandskyddet upphävts i strid med gällande bestämmelser.
Om planen antas i sin nuvarande utformning kan därför länsstyrelsen
komma att pröva planen.
De äldre strandskyddsregler det refereras till i handlingarna är inte til�lämpbara. För att vara det skulle planerna varit antagna före utgången
av år 2011. Länsstyrelsen bedömer dock att detta inte har någon betydelse för Länsstyrelsens ställningstagande i sak.
Den föreslagna detaljplanen aktualiserar i övrigt inga frågor som kan
föranleda prövning enligt plan- och bygglagen 11 kap 10 § vad gäller
riksintressen, mellankommunala frågor, miljökvalitetnormer samt hälsa
och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Övrigt
För brygganläggningar vill länsstyrelsen påminna om att dessa kan
komma kräva anmälan och/eller tillstånd enligt 11 kap miljöbalken.
Kommunens kommentarer
Plankartan har justerats och områdena med sjöbodar med bestämmel-
3
sen N1 har tagits bort och ersatts med bestämmelsen NATUR.
Planbeskrivningen har kompletterats med en intresseavvägning.
Texten kring strandskyddet har reviderats och refererar till strandskyddsreglerna som infördes 1 juli 2009.
Planbeskrivningen har kompletterats med text om att brygganläggningar
kan komma att kräva anmälan och/eller tillstånd enligt 11 kap miljöbalken.
1.2 Lantmäterimyndigheten
Genomgång av planernas granskningshandlingar har skett och följande
generella synpunkter har noterats.
Planbeskrivningar:
Redovisningen av planernas konsekvenser avseende kommande förändringar av de idag befintliga gemensamhetsanläggningarna inom de
beröra planområdena skulle kunna förbättras. Man kan där redogöra för
vad de nya planbestämmelserna medför i form av eventuella omprövningar.
Det finns inom planområdena idag ett antal befintliga gemensamhetsanläggningar som eventuellt ska lösas in enligt lagen om allmänna vattentjänster (§40). Förtydligande kring den processen är önskvärd. När
det gäller framtida fastighetsbildning bör man klargöra att det i samband
med detta sker en prövning huruvida nya fastigheter ska anslutas till
befintliga gemensamhetsanläggningar eller inte. Det avses även fastighetsbildas avseende marköverföring och servituts bildning, det är viktigt
att berörda fastighetsägare är införstådda med att detta är förenat med
kostnader både för eventuellt markköp alt. intrångsersättning och kostnader för fastighetsbildning.
För att ytterligare förtydliga vilka fastighetsbildningsåtgärder som kan bli
aktuella, kan en karta med markerade område biläggas, gärna liknande
den karta i DP3 som visar de möjliga nya områden som efter planens
antagande är möjliga att avstycka.
För information kan nämnas att det inom planområdet 3 pågår en anläggningsförrättning berörande bron till Borgö, ärendenummer H13462.
Plankartor
På samtliga plankartor används begreppet ”tomt” istället för fastighet i
fråga om minsta storlek vid förändring av fastighetsindelningen, justering
bör ske.
Fastighetsförteckning
Dessa är väl genomarbetade med tydliga rättighetskartor och gränser.
I övrigt hänvisas till den muntliga föredragning som hölls på samhällsbyggnadsenheten 14/2-14.
4
Kommunens kommentarer
Informationen om pågående anläggningsförrättning berörande bron till
Borgö, ärendenummer H13462, noteras.
På plankartan har begreppet ”tomt” ersatts med fastighet.
Planbeskrivningen har uppdaterats angående inlösen av gemensamhetsanläggningarna.
Planbeskrivningen har under rubriken Förändrade bostadsfastigheter
kompletterats med en karta som redovisar vilka fastighetsbildningsåtgärder (nya fastigheter och utökning av befintliga fastigheter) som kan bli
aktuella.
2. KOMMUNALA ORGAN
2.1 Miljö- och byggnadsnämnden
Miljö- och byggnadsnämnden framhöll i sitt granskningsyttrande att en
komplett naturvårdsinventering enligt tidigare fattade beslut ska ha genomförts innan nämnden avger ett ställningstagande över granskningshandlingarna för Hornsplanerna 2b, 3, 4a, 4b, 5a och 5b. Planen har
kompletterats med en naturvärdesinventering (Sweco 2014-05-27) inför
antagandet.
Miljö- och byggnadsnämnden ställer sig positiv till föreslagen detaljplan
under förutsättning att justeringar och förtydliganden sker i enlighet med
miljö- och byggnadsnämndens förslag till yttrande.
Det förutsätts att befintlig bebyggelse inte strider mot föreslagen detaljplan vad gäller bla byggnadshöjd, antal våningar, placering på prickad
mark, tillåten byggnadsarea och avstånd till fastighetsgräns. Enligt praxis
är det svårare att medge avvikelser vid bygglovsgivning från en helt ny
detaljplan än från en äldre detaljplan där ett flertal avvikelser lämnats
pga att detaljplanen blivit omodern. Om det finns byggnader som blir
planstridiga med den nya detaljplanen, kan det bli svårt för byggherren
att utnyttja den nya byggrätten.
Bestämmelserna anger att lägsta grundläggningshöjd för huvudbyggnaden är+ 2,5 meter över nollplanet. Bestämmelsen förutsätter att en
större komplementbyggnad/gäststuga inte räknas som huvudbyggnad.
Det kan bli tolkningsdiskussioner om vad som ska ses som huvudbyggnad respektive komplementbyggnad/gäststuga när tillåten byggnadsarea
får fördelas fritt mellan byggnaderna. Planbestämmelsen bör innehålla
en definition av huvudbyggnad respektive komplementbyggnad för att
underlätta bedömningen av grundläggningshöjd.
Vad som menas med grundläggningshöjd beroende på typ av grundläggning måste tydliggöras tex med en illustration. Det bör även förtydligas i planbeskrivningen vad som menas med medelvattenstånd respektive nollplan.
5
Planförslaget visar områden inom vilket byggnader får uppföras i en
våning och områden i två våningar. Enplanshus kan få uppföras med
upp till 250 m2 byggnadsarea och tvåplanshus till 150 m2. Som bestämmelsen är utformad i förslaget kan man uppföra ett enplanshus
inom en fastighet som tillåter tvåplanshus med 250 m2 byggnadsarea.
Om fastighetsägaren i en framtid sedan vill bygga på en våning (helt eller delvis) kan det vara svårt att förhindra då planen tillåter tvåplanshus.
Miljö- och byggnadsnämnden anser att tillåten byggnadsarea bör vara
densamma för 2-planshus som för 1-planshus och att det istället är tomtstorleken som ska avgöra hur byggnadsarean ska fördelas.
Begreppet 1-planshus med inredd vind medger inte de moderna funkishusen med indraget våningsplan, enligt praxis bedöms då husen vara i 2
våningar.
Utnyttjandegrad för 2-planshus omfattar inte någon gräns för fastighetens storlek. Vad gäller för fastigheter större än tretusen kvm där det är
tillåtet med 2 våningar? Den maximala tomtstorleken är inte reglerad. Är
det önskvärt att kunna begränsa maximal tomtstorlek?
Enligt planbestämmelserna får inte byggnad uppföras på prickad mark.
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att planbestämmelserna ska
reglera att inte heller bygglovspliktiga plank och murar får byggas på
prickad mark, då de i bygglovssammanhang i de flesta fall inte kan ses
som en liten avvikelse från detaljplanen.
Enligt planbestämmelserna får inga byggnader placeras närmare
fastighetsgräns än 4,5 m. Detta är ett bindande krav, men planbeskrivningen anger samtidigt att byggnad kan placeras närmare fastighetsgränsen än 4,5 m efter medgivande från granne. Miljö- och
byggnadsnämnden bedömer att planbeskrivningens formulering om
grannemedgivande ska tas bort då det enligt planbestämmelsen inte är
möjligt att placera byggnader närmare fastighetsgräns än 4,5
m. Det är viktigt att det tydligt framgår av plankartans bestämmelser vad
det är som ska gälla.
Under ärendets gång har Friluftsfrämjandet framfört att parkeringsplatser
för allmänheten bör kunna anordnas inom planområdet. Miljö- och byggnadsnämnden instämmer i Friluftsfrämjandets synpunkt. Det förutsätts
att erforderligt utrymme för parkeringsplatser har avsatts för fastigheter
på öarna.
Det finns E-områden, områden för tekniska anläggningar, inlagda i planen. Det förutsätts att dessa är utpekade av Västerviks miljö- och energi
så att de är i rätt läge och antal. l Naturskyddsföreningens inventering av
naturmark framgår att det finns höga naturvärden vilket innebär att det
kan bli svårt att få bygglov på naturmark.
För de E-områden som planeras för avfallshantering är det viktigt att
tillräckliga utrymmen finns för hämtning av avfall samt att områdena är
6
strategiskt placerade (centralt eller i in/utfart till respektive område) så att
inga onödiga transportrörelser uppstår. För att förbereda för permanentboende på öarna är det lämpligt att avsätta tillräckliga E-områden för
källsortering i anslutning till landstigningsplatser.
Den nya detaljplanen bör ha samma yttre plangräns, inklusive
vattenområde, som den nu gällande för att undvika tolkningsproblem
med utrymmen i den nya detaljplanen där gamla bestämmelser fortfarande gäller.
Tillägg bör göras för att reglera sjöbodarnas nockhöjd = f1. Det är
lämpligen nockhöjden som bör regleras. Det förutsätts att det finns
möjlighet att bygga sjöbodar där det behövs, då naturmarken kan bli
svår att få bygglov på.
Vilket argument används för att upphäva strandskyddet för nya och
obebyggda tomter?
För befintliga bryggor bör en form av villkorad amnesti skrivas in i likhet
med hur planerna på Gränsö ser ut. Rimligen borde befintliga bryggor
tillåtas vara kvar så länge de inte inkräktar på allmänhetens möjlighet till
friluftsliv och tillgång till grönområdet. l praktiken skulle det innebära att
bryggorna får vara kvar till dess miljö- och byggnadsnämnden får
in ett klagomål på att någon blivit bortkörd eller liknande. Vidare borde
kommunens strävan vara att det på sikt ska byggas ett fåtal större, gemensamma brygganläggningar i området för de boende.
När dessa kommit till stånd har de privata bryggorna spelat ut sin roll
och ska således också tas bort.
De befintliga bryggorna inom det södra WB-området på Borgö har tidigare genererat klagomål. Dessa tidigare svartbyggda bryggor legaliseras
genom detaljplanen. Det är miljö- och byggnadsnämndens uppfattning
att Borgös södra WB-område bör utformas för en gemensam brygga
istället för de befintliga privata bryggorna.
Det framgår inte var in- och utfart planeras till WB-områden.
Det bör förtydligas att det krävs strandskyddsdispens för anläggande av
bryggor utanför WB-områden (Vattenområde med bad- och båtbryggor).
Detaljplanens bestämmelser saknar ställningstagande till om båtuppläggning får ske i anslutning till Vb-område/småbåtshamn.
Fyra av de nya tomterna som planeras är inte införlivade i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp (VA).
Verksamhetsområdet för VA har tillskapats utifrån det behov som uppstår med bebyggelse i ett större sammanhang. Det är då inte rimligt att
avstycka fastigheter för bebyggelse som inte ingår verksamhetsområdet
inom planen. Samtliga nytillkommande fastigheter ska ingå i verksamhetsområde för allmänt VA. Eftersom verksamhetsområdet är föremål
7
för överprövning kan fler fastigheter komma att omfattas. Det ska också
påpekas att det inte är detaljplanen som medger VA-utbyggnaden av det
allmänna nätet det är verksamhetsområdet för VA som avgör detta.
Inom verksamhetsområdet för VA kan inte enskilda VA-lösningar accepteras. l detta sammanhang kan även påpekas att ytan på tillkommande
tomter kommer att påverka storleken på VA:s anläggningsavgifter.
Nuvarande gemensamhetsanläggningar för VA ska avvecklas när det är
möjligt att anslutna till det allmänna nätet. Finns det behov av allmänna
toaletter i anslutning till bad- och båtplatser? l så fall bör detta rimligen
regleras med lämplig byggnad där VA-anslutning är möjlig.
Planbestämmelserna anger att ”Naturområde ska vara möjlig för
omhändertagande av dagvatten”. Vid hantering av dagvatten är det viktigt att ha vetskap om mängden dränvatten som ska hanteras. Där
det finns mycket grundvatten kan det bli stora mängder vatten som ska
hanteras för att inte husgrunderna ska påverkas negativt eller sankområden eller svallis ska uppkomma. Stora delar av planområdet har nära till
och/eller berg i dagen, varför miljö- och byggnadsnämnden ifrågasätter
om naturmarken är av sådan beskaffenhet att den är lämplig
för lokalt omhändertagande av dagvatten.
Gällande förorenad mark finns det inga registrerade områden inom de
aktuella planområdena. l detta sammanhang bör dock påpekas att platser där båtar förvaras och underhålls kan vara förorenade beroende på
vilka drivmedel och färger som använts och används.
Eftersom det allmänna nätet inte kan säkerställa tillräckligt vattentryck
för bandposter är det viktigt att denna säkerhet löses på annat sätt. Kan
havsvatten vara ett alternativ för brandbekämpning och hur kan det i så
fall lösas. Skulle eventuella dagvattendammar kunna samnyttjas
som branddammar?
Yttrande angående kompletterande naturvärdesinventering
SWECO Environment AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört
en naturvärdesinventering inom rubricerade detaljplaner. Inventeringen
har utförts i huvudsaklig enlighet med Svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000) och har omfattat de områden som i plankartan
betecknas ”natur” samt de nya, föreslagna tomterna inom planområdena.
Inom naturmarken har man använt detaljeringsgraden ”fält standard”
vilket ger en upplösning på 0,1ha och inom de nya tomterna har ”fält
detalj” använts vilket ger en upplösning på 25 m2. De områden där man
påträffat naturvärden har klassats enligt en fyragradig skala enligt nedanstående figur. Områden där inga eller få naturvärden påträffats
har lämnats utan klassning.
Det bör poängteras att klassningsskalan är direkt hämtad från den
svenska standarden vilket betyder att den ska kunna fungera för jämfö-
8
relse mellan olika områdens värden över landet oberoende av naturtyp
eller vem som gjort inventeringen. Detta leder också till att en hög klassning inte bara ska tolkas som att området har höga naturvärden i jämförelse med omkringliggande områden utan också som att naturvärdena
är höga på ett nationellt plan. Områden klassade i de högsta klasserna
(1a och 1b) har så höga värden att de bör skyddas genom naturreservat,
biotopskyddsområde eller liknande.
Inom detaljplan 3 finns sju föreslagna nya fastigheter (betecknade E-K i
kartbild på följande sida), huvuddelen koncentrerade norr om Lilla Bråtviken. Detaljplanen omfattar också 6 öar; del av Borgö, Långholmen,
Alholmen, Tallholmen, Bergholmen och Ekholmen. Av dessa har
endast en del av Borgö och en del av Ekholmen klassats i inventeringen.
Precis som i detaljplan 2b ställer sig miljö- och byggnadsnämnden huvudsakligen bakom SWECOs klassningar. Det bör poängteras
att större delen av naturområdet inom detaljplanen har placerats i klass
1a (högsta naturvärde) och 1b (högt naturvärde). Detta innebär att området håller extremt höga naturvärden och, trots sin begränsade yta, tål att
jämföras med både naturreservat och nationalparker på nationell nivå.
Att naturen inom ett område som övervägs för exploatering håller
sådana värden måste betraktas som helt unikt.
De föreslagna tomterna har av Sweco klassats enligt följande:
E, F
1a (högsta naturvärde)
G,H
3 (visst naturvärde)
I
2 (påtagligt naturvärde)
J, K
1b (högt naturvärde)
Karta från yttrandet som visar de klassade områdena inom detaljplan 3.
9
De påvisade värdena är övervägande knutna till samma typ av
hällmarksskogar som inom detaljplan 2, det som skiljer är främst att
ytorna är större samt att tillgången på död ved är större. Framför allt gäller detta inom det område som SWECO betecknat som fem i kartan
ovan.
Inom detaljplaneområdet finns också höga värden kopplade till ekar,
direkt sydost om den föreslagna fastigheten K, ungefär där siffran 7 står
på kartan finns en hålek som i sig själv bedöms vara mycket värdefull.
Vid inventeringen hittades sju rödlistade lavar bara på det trädet, man
hittade också spår efter sällsynta skalbaggar och flera andra arter som
signalerar höga naturvärden utan att vara rödlistade. Värdefulla ekar har
också påträffats inom SWECOs område 11 på Ekholmen. Det
bör också poängteras att flera stora ekar finns direkt söder om SWECOs
område 10, dessa står dock på mark som sedan tidigare är planlagd
som tomtmarkoch har således inte innefattats i den här inventeringen.
Miljö- och byggnadsnämnden ställer sig något tveksam till SWECOs
klassningar av fastigheterna G,H och l. Dessa områden håller något
lägre värden än omkringliggande mark, framförallt inom den föreslagna
fastigheten G. Jämfört med A och B i detaljplan 2b är det dock fråga om
generellt högre naturvärden. Om ytterligare exploatering ska komma i
fråga inom detaljplan 3 bedömer miljö- och byggnadsnämnden att det
endast kan vara möjligt inom de föreslagna fastigheterna G och H och
även där är lämpligheten tveksam eftersom det leder till en ökad
fragmentering av ett relativt sammanhängande naturområde. Ett beslut
om att tillåta exploatering av G och H ska ses som en politisk ansträngning att gå exploatören till mötes på bekostnad av kända naturvärden.
Dessa naturvärden är dock inte tillräckligt höga för att en kompromiss
ska vara omöjlig.
SWECO skriver i sin rapport att områden som klassats som 1a, 1b eller
2 bör sparas för framtiden. Miljö- och byggnadsnämnden delar konsultens bild att dessa områden håller så höga naturvärden att exploatering
inte kan komma i fråga. Som tidigare beskrivits gäller detta med undantag för den förslagna fastigheten B inom detaljplan 2b där miljö- och
byggnadsnämnden inte delar SWECOs bedömning.
Vidare anser miljö- och byggnadsnämnden att de naturvärden som framkommit i inventeringen är så höga att de bör få någon form av formellt
skydd. Enligt miljö- och byggnadsnämndens bedömning bör flera av
områdena med god marginal uppfylla kriterierna för att upptas i nätverket Natura 2000 i kategorierna Hällmarkstorräng (EU-kod 8230), Silikatbranter (8220) eller Västlig taiga (9010). Det skulle också vara möjligt att
skydda området som antingen naturreservat eller skogligt biotopskyddsområde.
De värden som finns i området bedöms vara starkt hotade eftersom
markägaren antytt att om exploatering inte tillåts i önskad omfattning
överväger man att avverka hela eller delar av skogen inom området en-
10
kom för att göra sig av med naturvärden. Miljö- och byggnadsnämnden
bör, som kommunens naturvårdsorgan, översända SWECOs naturvärdesinventering till Länsstyrelsen i Kalmar län samt till skogsstyrelsen för
utredning av vilket skydd som är mest ändamålsenligt. Man bör också
begära att båda myndigheterna samråder både med varandra och med
kommunen samt att man handlägger ärendet mycket skyndsamt.
Kommunens kommentarer
Planen har kompletterats med en naturvärdesinventering (Sweco 201405-27) efter utställning. Planen innebär att höga naturvärden påverkas
men den sammantagna bedömningen är att området redan är ianspråktaget för bebyggelse till betydande delar och att Hornslandet i
fördjupningen av översiktsplanen pekats ut som lämpligt att förtäta med
ytterligare tomter för bostäder. Två av tomterna ligger inom område
som klassats ha högsta värde. Eftersom tomterna ligger i utkanten av
detta område, utanför den nyckelbiotop som finns i området samt i direkt
anslutning till befintlig bebyggelse, väg och kraftledning bedöms en
förtätning med två tomter vara möjlig trots den höga klassningen av naturvärdesobjektet som helhet. Det intrång som dessa två tomter innebär
är mycket litet i förhållande till områdets totala storlek. En av tomterna
ligger inom område som klassats ha högt värde. Delar av den naturmark som tas i anspråk nyttjas idag för parkering och kan därmed delvis
anses vara ianspråktagen. Övriga tomter ligger inom områden med lägre
naturvärdesklass. Plankartan och planbeskrivningen har reviderats.
Planbeskrivningen har kompletterats med en definition av huvudbyggnad respektive komplementbyggnad.
Planbeskrivningen har kompletterats med en illustration som visar vad
som menas med grundläggningshöjd beroende på typ av grundläggning.
Illustrationen kommer från ”Riktlinjer för byggande nära vatten i Västerviks kommun”, antagen av KF § 139 2013-06-24. Planbeskrivningen har
kompletterats med en definition av medelvattenstånd respektive nollplan.
Planbestämmelserna som reglerar byggnadsarean har justerats och är
anpassade efter fastigheternas storlek samt hur exponerade fastigheterna är mot havet och skärgården.
Bestämmelsen som reglerar våningsantalet har tagits bort från plankartan.
Det är inte önskvärt att kunna begränsa maximal tomtstorlek.
Planbestämmelsen Byggnad får inte uppföras har ersatts av bestämmelsen Byggnad samt bygglovspliktiga plank och murar får inte uppföras.
Planbestämmelsen Byggnader skall placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen har ersatts av bestämmelsen Byggnader ska placeras
minst 4,5 meter från fastighetsgränsen. Byggnad kan placeras närmare
fastighetsgräns efter medgivande från granne.
11
Inom planområdet finns två områden med parkeringsplatser för allmänheten samt för fastigheter på öarna.
E-områdena är utpekade i samråd med Västerviks Miljö och Energi.
De E-områden som planeras för avfallshantering har tillräckliga utrymmen för hämtning av avfall samt är strategiskt placerade (centralt eller
vid in/utfart till respektive område).
Plangränsen har justerats och anpassats efter gällande plan och intilliggande planer. Användningsområdena NATUR, LOKALGATA och W har
utökats.
Bestämmelsen f1 har tagits bort från plankartan eftersom användningen
N1 (Område för sjöbodar. Bostad får ej anordnas.) inte är aktuell längre.
De särskilda skälen för upphävande av strandskyddet för nya och obebyggda tomter redovisas i planbeskrivningen i avsnittet Strandskydd.
Planbeskrivningen har kompletterats med en text som redogör för vad
som gäller för befintliga bryggor.
De befintliga bryggorna inom södra WB-området på Borgö får vara kvar
så länge de inte inkräktar på allmänhetens möjlighet till friluftsliv.
In- och utfart till WB-områden möjliggöras inom NATUR.
Planbeskrivningen har förtydligats avseende strandskyddsdispens för
anläggande av bryggor utanför WB-områden.
Planen möjliggör inte för båtuppläggning i anslutning småbåtshamnen.
De fastigheter som inte är införlivade i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp ska på egen bekostnad dra fram ledningar
och ansluta till allmänt VA vid en av Västervik Miljö & Energi anvisad
förbindelsepunkt.
Naturområden ska vara möjligt för att omhänderta dagvatten där så
är lämpligt. Naturmarken klarar i merparten av planområdet av en viss
infiltration och fördröjning. Dagvattenhanteringen kräver givetvis att en
rimlighetsbedömning görs innan vatten avleds till de olika naturområdena så att vattnet fördelas ut i rimlig omfattning på olika ytor och inte
heller påverkar naturvärden negativt.
Avsnittet Förorenad mark har kompletterats.
Brandvattenförsörjningen ska lösas med det s. k. alternativsystemet.
Planbeskrivningen har kompletterats.
12
De naturvärdesobjekt med höga värden som undantas från
exploatering ligger inom användningen NATUR och möjlighet finns att
skydda dessa områden genom naturreservat, biotopskyddsområde eller
liknande. Detta regleras inte i detaljplanen. En planläggning av området
hindrar inte möjligheten att skydda områdena antingen som naturreservat eller skoglig biotopskyddsområde.
2.2 Västerviks Miljö & Energi AB
/---/
Om det är möjligt anser bolaget att om-, till- och nybyggnation av allmänna tekniska anläggningar såsom transformatorstationer och pumpstationer med överbyggnad inom samtliga planers E-områden ska vara
undantagna bygglov.
Kommunens kommentarer
Denna typ av anläggningar kan även ibland påverka omgivningen och
berörda grannar vilket även framkommit oro för under samråd och
utställning. Det är därför viktigt att även denna typ av byggnader och
anläggningar är föremål för bygglovprövning.
3. SAKÄGARE
3.1 Horns samfällighet genom ordf. Hans Ellervik
Formuleringar som samfälligheten uppskattar:
Stora delar av planområdet är utpekade som naturområden vilka är tillgängliga för såväl allmänhetens som boende i området.
Möjliggöra för permanentboende och att genom förtätning tillskapa fler
tomter för bostadsändamål (och att detta gjorts restriktivt och varsamt).
Nya ledningsdragningar för Va-systemet ska, i så stor utsträckning som
möjligt, förläggas inom vägområdet.
Under 1920-talet byggdes de första ”sportstugorna” i området som med
sin ursprungliga karaktär bedöms ha ett stort kulturhistoriskt värde.
Detaljplanområdet ingår i de delar som den kulturhistoriska utredningen
preciserar som skyddsvärda områden.
Detaljplaneförslaget möjliggör att de samfällda gatornas bredd succesivt
kan breddas och förbättras när huvudmannen (samfälligheten) anser att
detta är skäligt.
Frågeställningar/synpunkter avseende samtliga områden:
l samrådsredogörelsen står att VA-utbyggnaden är avhängig den överklagade särtaxan. Meningen är helt felaktig. Fullmäktige har bestämt att
det skall genomföras. Länsstyrelsen har vid kontakt artikulerat samma
uppfattning.
13
Sjöbodar storlek dock max 15 kvm, två meter breda men djup? På något
ställe anges 2,5 Vad gäller?
Detaljplanen bör antas före sommaren 2014 eftersom planen har försenats avsevärt och behovet att bygga ut är mycket stort i synnerhet
eftersom många har sin semester under sommaren.
Översvämningsrisk
+2,5 över nollplanet eller lägsta tillåtna nivå för färdigt golv i bostadshus
gäller +2,8m bör redovisas som skiss.
Nivåkurvornas betydelse i meter bör anges på alla kartor.
Strandskyddet och dess bestämmelser behöver förtydligas. Vi förstår att
det är Länsstyrelsen som fastställer upphävande eller 100 m eller 300m.
Under administration och genomförande står att genomförandetiden är
15 år från det att planen vunnit laga kraft. Bör klargöras.
/---/
Planbeskrivning 3
Planbeskrivning är bra och bör snarast antas.
Synpunkter se nedan
Tomter
Horns samfällighet anser att tomten norr om 1:44 inte skall tillåtas.
Tomten ligger på naturmark med höga naturvärden som bör behållas.
På naturmarken finns ett antal stigar som bör vara kvar. Stigarna finns
på kartan. Tomten ligger på mycket sluttande vacker mark. Tomten ligger
endast ett fåtal meter från strandkanten, ca 15 meter som kortast. Tomten blir inklämd mellan en äldre strandtomt och en väg. Det är mycket
stora begränsningar av prickad mark resp+mark på den avsedda
tomten vilket gör den oanvändbar. Anslutningsvägen har markering på
flera ställen med utfartsförbud eftersom vägen är alldeles för smal, krokig och kuperad. Den nya tomten ligger på sådant sätt att tomten nedanför kommer uppleva insynsintrång utöver vad som kan accepteras.
Ytvatten från den nya tomten kommer att hamna på 1:44. Vägen i anslutning till den nya tomten ägs av Marginalen AB. Området omfattas av
riksintressen enligt 3 kap. 5och 6§§ MB. Riksintresset för naturvården.
Östersjöns skärgård består av en rik flora och fauna och besöks årligen
av flertalet båtfarare och turister. Hushållningsbestämmelserna enligt 4
kap.2-3 § MB skall beaktas vid exploatering eller andra ingrepp
i naturen. Strandskyddet gäller vid nya planer för all naturmark alltså
även här.
Om strandskyddet är 100 meter skall ytterligare tomter tas bort. Om
Länsstyrelsen bestämmer 300meter måste ytterligare förtätningstomter
bort.
14
/---/
Kommunens kommentarer
Synpunkten noteras. Några revideringar av samrådsredogörelsen kommer dock inte att göras.
Sjöbodarna har tagits bort från plankartan.
Detaljplanen kunde inte antas i juni 2014 eftersom den behövde kompletteras med en naturvärdesinventering. Planhandlingarna har reviderats och detaljplanen ska genomgå utställning 2. Naturvärdesinventeringen bifogas planhandlingarna.
En skiss som visar grundläggningsnivåer har kompletterats planbeskrivningen.
Grundkartan har kompletterats med nivåkurvornas betydelse i meter.
Texten om strandskyddet har förtydligats i planbeskrivningen.
Genomförandetiden har förtydligats i planbeskrivningen.
Plankartan har reviderats och endast en ny tomt föreslås direkt norr om
fastigheten 1:44. Tomten ligger på naturmark som bedöms ha påtagligt
naturvärde (2). Eftersom tomten ligger nära befintlig bebyggelse och i
direkt anslutning till vägen bedöms en förtätning vara möjlig. Mellan den
föreslagna tomten och 1:44 finns ett natursläpp. Endast komplementbyggnader tillåts närmast 1:44. Strandskyddet återinträder men skäl för
upphävande finns; strandlinjen är ianspråktagen av befintlig bebyggelse.
Ytvatten från den nya tomten ska omhändertas så att 1:44 inte påverkas.
Genom övergångsbestämmelserna i den lagändring som trädde i kraft 1
juli 2009 bedömer länsstyrelsen att det generella strandskyddet om 100
meter återinträder i planområdet i och med planläggningen. De särskilda
skäl som anges för upphävande redovisas i planbeskrivnigen i avsnittet Strandskydd. Länsstyrelsen kommer att pröva förutsättningarna för
upphävande av strandskyddet.
3.2 Fastighetsägare Horn 1:44
På nya planen där 2 nya tomter med 9 m höga hus kommer att ligga,
precis bakom vårat hus, får vi insyn från alla håll. Våran tomt ligger lågt
mot de andra och vi får insyn även från framsidan, där vi har bryggor
m.m. Vi anser att det blir en förtätning med tomter, är 70 meter mellan
1:44 och 1:37, är bara berg, ligger på en halvö och vid sprängning rinner
allt vatten ner på våran tomt, finns hålor som tar hand om vattnet nu.
Vi har vedeldning, röken kommer att blåsa över de nya tomterna, eftersom vi ligger så lågt.
Skogsremsan som finns bör få vara kvar, finns fåglar, sandödlor, bär
m.m.
15
Biltrafiken ökar, alla har ju minst 2 bilar var.
Värdet på våran tomt kommer att sjunka, läget har ju varit det attraktiva.
Strandskyddet är ju 100 m från sjön och kommunen ska vara särskilt
restriktiv gällande upphävande av strandskyddet på uddar.
Servitutet gångstigen mellan 1:44 till 1:304 ska inte skrivas som väg på
kartan.
Över de 2 nya tomterna går en gammal gångstig där man kommer upp
så högt att man ser sjön hela vägen, det gör man inte från lokalgatan.
Ytterligare en anledning att ha kvar det skogsområdet som finns kvar.
Tänk på allemansrätten.
Kommunens kommentarer
Plankartan har reviderats och endast en ny tomt föreslås direkt norr om
fastigheten 1:44. Tomten ligger på naturmark som bedöms ha påtagligt
naturvärde (2). Eftersom tomten ligger nära befintlig bebyggelse och i
direkt anslutning till vägen bedöms en förtätning vara möjlig. Mellan den
föreslagna tomten och 1:44 finns ett natursläpp. Endast komplementbyggnader tillåts närmast 1:44. Strandskyddet återinträder men skäl för
upphävande finns; strandlinjen är ianspråktagen av befintlig bebyggelse.
Nockhöjden justeras till 7,5 och våningsangivelsen två våningar har
tagits bort.
Avsikten är att upphäva strandskyddet för de delar som föreslås för
exploatering. Särskilda skäl och en intresseavvägning redovisas i planbeskrivningen i avsnittet Strandskydd.
Gångstigen har idag spelat ut sin roll i och med att fastigheten 1:304 har
möjlighet till tillfart via lokalgata och infart från annat håll. Aktuellt servitut
bör upphävas i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd.
3.3 Fastighetsägare Horn 1:370
Yttrandet omfattar två delar. Här redovisas endast den generella delen
som gäller för samtliga detaljplaner. Till yttrandet finns även fler bilagor,
bl a en Hydrogeoteknisk utredning.
Generellt för samtliga ovanstående detaljplaner
Bakgrund:
En förutsättning för att möjliggöra en utbyggnad av Hornslandet är att
det finns en fungerade helhetslösning for vatten oclt avlopp.
Kommentar:
Under den inledande rubriken SYFTE i den fördjupade översiktplanen
från 2009-01-02 (FÖP) står bl.a:
”Syftet med denna fördjupning av översiktsplanen för Hornslandet är
att få ett samlat grepp över situationen i hela området. Den ska dels
16
skapa förutsättningar för att åtgärda de akuta problemen med vatten och
avlopp i området och dels ge förslag på framtida markanvändning i hela
området.”
”Fördjupningen utgör ett program för kommande detaljplaner och avser
dels att fastställa riktlinjer för Horns framtida utveckling och dels fungera
som ett kunskapsunderlag för detaljplanearbetet. l det framtida detaljplanearbetet ska de nu gällande detalj­planerna revideras för att underlätta
för permanentboende samt att vatten- och avloppsledningar planeras in
för att tillgodose så väl dagens behov som framtida behov .”
Det grundläggande i detaljplanearbetet för att få ett samlat grepp över
situationen i hela området är två kärnfrågor, som i huvudsak skall hanteras i kommande detaljplaner nämligen:
l. Anpassa byggrätten till dagens behov, oavsett om det är permanenteller fritidsboende
2. Anpassa vatten - och avloppsledningar för att tillgodose såväl dagens
behov som framtida behov, oavsett om det är permanent- eller fritidsboende.
I Dp2b/Dp 3 ingår ett antal fastigheter som ej medtagits i det kommunala
verksamhetsområdet för VA , trots att dessa utanförliggande fastigheter
ingår i begreppet. En förutsättning för att möjliggöra en utbyggnad av
Hornslandet är att det finns en fungerande helhetslösning för vatten och
avlopp.
Det förutsättes att samtliga fastigheter i Dp2b/Dp 3 och som innefattas
i den befintliga bebyggelsen på Hornslandet enligt FÖP (m.u.a Horns
gård), skall innefattas i det kommunala verksamhetsområdet for Hornslandet samt, att innan detaljplanerna för etapp 2 fastställes, dessa nu
utanförliggande fastigheters lösning för vatten och avlopp skall utföras
på ett likvärdigt och godtagbart sätt, som övriga fastigheter på Hornslandet och också ingå idet kommunala verksamhetsområdet. Regeringens
proposition 2005/06:78 ”Allmänna vattentjänster” s.42 åberopas
(Bilaga l).
I planbeskrivning för Dp2b/Dp 3 står under Teknisk Försörjning och Vatten och avlopp följande:
”Fastigheter utanför verksamhetsområdet har möjlighet att på egen
bekostnad dra fram ledningar och anslutas till allmänt VA vid en av Västervik Miljö&Energi anvisad förbindelsepunkt”. Detta strider mot syftet i
FÖP och planbeskrivning för resp. detalj­planeområde samt Länsstyrelsens beslut (Bilaga 2).
Syftet med FÖP var ju att få ett samlat grepp över situationen i hela området. I Länsstyrelsen beslut av 2008-03-13, dnr 539-8579-06 (Bilaga
2) står bl.a.: ”Detta ärende avser en lösning för den befintliga bebyggelsen på Hornslandet”, vilket betyder att länsstyrelsens beslut omfattar
all befintlig bebyggelse på Hornslandet, inkluderande även den bebyggelse som ej innefattas i det beslutade verksamhetsområdet.
17
År 2002 genomfördes en enkätundersökning av Miljö- och byggnadskontoret, bland samtliga 550 lagfarna fastighetsägare på Horn och som
framgår av FÖP, framkom en synpunkt att detaljplanebestämmelserna
avseende byggrätter och vatten- och avloppslösningar, ska vara enhetliga och likvärdiga över hela Horn, vilket innebär att i det kommande
verksamhetsområdet, skall innefattas samtlig bebyggelse på Hornslandet.
Detta betyder, att i de nya detaljplanerna skall innefattas reviderade
regler för byggrätt samt att vatten­och avloppslösningarna skall vara får
enliga och likvärdiga med de bestämmelser som ingår i de nuvarande
byggnadsplanerna och vara av samma ”andemening”, dvs 0-utsläppslösning får avlopps­ledning som är avsedd för bortförande av fekalier.
Fram till 1995 har slutna tankar varit tillåtet = 0-utsläppslösning.
I byggnadsplanerna för Lindödjupet+ Hornslandet ( 1955) och Hästhagssjön ( 1960)) står inskrivet: ” att inga byggnader får uppföras vars
använding kräver att avloppsledningar anläggs”. l byggnadsplan för
Målängen ( 1963) står att ”byggnad (får) icke förses med inredning, vars
användande påkallar anläggande av avloppsledning för bortförande
av fekalier”.
Det allmänna ledningsnätet på Hornslandet skall utföras på sådant sätt
att inga som helst utsläpp av wc-vatten kan förekomma. Ledningar skall
vara täta och LTA-enheter, pump­stationer och liknande, där nödbräddning kan förekomma, skall vara försedda med samlings­tank f”ör hindrande att miljöfarligt spillvatten kommer ut i närmiljön. Ev. utsläpp på
Hornslandet skall uppfylla kraven för hög skyddsnivå i Tillsynsplan för
vatten & avlopp 2013-2021.
OBS. Detta skall finnas inskrivet i samtliga detaljplaner generellt.
Den föreslagna tekniska lösningenför va-Hornslandet som huvudmannen Västervik Miljö- och Energi AB (VME) beslutat att utföra, uppfyller ej
miljöbalkens krav med tillhörande förordningar samt EUs
avloppsdirektiv 911271/EEG och är därmed ur miljösynpunkt ej lämplig
som en helhetslösning av vatten och avlopp för Hornslandet.
Under hösten 2013 har det på Tekniska Högkolan i Jönköping utförts ett
examensarbete som bestått i en flödesmätning av LTA-system. Undertecknad har gjort ett utdrag från detta examensarbete och gjort en sammanfattning och slutbedömning. (Bilaga 3 ). Resultatet av denna flödesmätning har blivit, att de LTA-system som normalt förekommer och som
har använts på etapp l/Hornslandet, ej uppfyller kraven enligt EN 1671:
1997, som är en förutsättning för att LTA-system skall godtagas .
Problemet med dessa LTA-enheter är de drift- och underhållsproblem
som är vanligt förekommande och som i de flesta fall innebär nödbräddning av orenat avloppsvatten ut i närområdet för varje LTA-enhet,
f.v.b ut i omkringliggande kustvatten. LTA-system är direkt olämpligt
för områden med fastigheter som till övervägande delen utnyttjas som
18
fritidsbostäder, som Hornslandet (ca 80 %). Naturvårdsverket har gjorts
uppmärksamma på detta (Bilaga 4 ) och det kan förväntas nya råd och
anvisningar med bestämmelser, som med stor sannolikhet innebär stopp
för användandet av LTA­-system for områden med övervägande fastigheter med fritidsboende.
LTA-enheter kräver kontinuerlig tillsyn samt tillgång till vatten och el. året
om. En LTA-enhet skall ”motionsköras” minst en gång per dygn och ej ha
längre uppehållstid än 8 timmar, för att undvika sedimentation och svavelvätebildning i tryckledningsnätet och detta gäller året om. En sådan
”motionskörning” innebär en extraordinär vattenförbrukning varje dygn,
som står istrid med god resurshållning för vatten enligt miljöbalken 2
kap. 5 §.
För Hornslandet med dess strategiska position i skärgårdsområdet,
med större delen av bebyggelsen förlagd i strandskyddsområde och
strandnära samt med hänsyn till den topografi som finns på Hornslandet,
kommer utbyggnaden med LTA-enheter utan samlingstank för det kommunala va-nätet, att medföra en betydande negativ miljöpåverkan och
därför skall det gälla s.k. 0-utsläppssystem för orenat avloppsvatten på
ledningsnätet, ink/. tillhörande L TA-enheter. Gäller även övriga pump­
stationer på det allmänna avloppsledningsnätet som är belägna på
Hornslandet.
Krav för helhetslösning av vatten och avlopp på Hornslandet, är därför
ett s.k. 0-utsläppssytem för avloppsvatten och detta skall finnas inskrivet
i detaljplan.
Sammanfattning av yttrande för etapp 2 = Dp 2 -DpS:
• Samtliga fastigheter som ingår i Dp 2 - Dp5 skall innefattas i det
kommunala verksamhetsområdet för Hornslandet. De fastigheter som
ligger utanför verksamhetsområdet i Dp2b/Dp 3 skall innefattas i det
kommunala utbyggnaden av VA för Hornslandet. Det kan ev.
innebära att dessa fastigheter måste förses med separat kommunal
lösning för vatten och avlopp, men dessa fastigheter skall innefattas i
den totala utbyggnaden av VA. Ev. skälig särtaxa kan vara motiverad
får dessa fastigheter.
• Teknisk lösning får VA-utbyggnaden på Hornslandet med LTA-system
skall ej tillåtas med mindre än att kraven enligt EN 1671:1997 (Bilaga
5 ) uppfylles samt att pumpstationer skall vara försedda med samlingstank för extra skydd vid nödbräddning. För etapp l, Hästhagssjön , har
LTA-enheter av fabrikatet Flygt/Xylem använts. Dessa LTA-enheter är av
samma fabrikat som ingått i flödesmätnings-projektet enligt (Bilaga 3 ).
Dessa enheter och fabrikat saknar samlingstank och uppfyller ej kraven i
EN 1671:1997.
Kommunens kommentarer
Vilka områden som ska omfattas av detaljplan och vilka som ingår i
ett kommunalt verksamhetsområde styrs av olika lagrum och behöver
19
nödvändigtvis inte vara identiska. I den av kommunfullmäktiga år 2011
fastställda avgränsningen av verksamhetsområdet för VA framgår att de
fastigheter som ingår i ett större sammanhang ingår i verksamhetsområdet medan fastigheter som ligger på öar eller är svårtillgängliga och
ligger mera enskilt inte ingår i verksamhetsområdet.
För att möjliggöra för de fastigheter som inte ingår i verksamhetsområdet att tillskapa godtagbara VA-lösningar vid nyttjande av utökad byggrätt möjliggörs som ett alternativ anslutning via avtal till det allmänna
VA-systemet. En översiktsplan är en översiktlig och generell plan som
ger vägledning till detaljplanearbetet varvid denna lösning är den som
bedömts vara rimlig både av miljöskäl och av hänsyn till investeringskostnaderna för enskilda fastighetsägare beroende på i vilken omfattning
fastigheterna nyttjas. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande för
detaljplanen inte haft några synpunkter i denna fråga.
Frågan om teknisk lösning/breddning är inte en planfråga som regleras via plan- och bygglagen utan ingår i VA-huvudmannens ansvar och
skyldigheter att välja teknisk lösning som uppfyller de kram som berörd
tillsynsmyndighet ställer på verksamheten. Tillsynen ligger enligt lag på
Miljönämnden för både allmänna och enskilda avlopp. Några synpunkter
på VA-huvudmannens föreslagna tekniska lösning som påverkar detaljplanens utformning har inte framförts i de yttranden som lämnats av
Miljö- och byggnadsnämnden.
Vid ”motionsdrift” av pumpar tillförs enligt uppgift från VA-huvudmannen
inget extra vatten och pumptiden är ca 1-2 sekunder.
Beslut om vilka fastigheter som skall ingå i det kommunala verksamhetsområdet och de avvägningar som gjorts framgår av Kommunfullmäktiges
beslut 2011-05-02 § 141 där kommunalt verksamhetsområde för vatten
och spillvatten på Hornslandet fastställts. Vissa mindre justeringar av
verksamhetsområdet har skett efter beslut i Statens VA-nämnd.
3.4 Fastighetsägare Horn 1:38
Ni har den 5 mars 2014 översänt förslag till detaljplaner för Hornslandet,
Västerviks kommun, vars syfte är att utöka byggrättema inom de sex
olika detaljplaneområdena på Hornslandet för att möjliggöra en omvandling från fritidshusbebyggelse till permanentboende. Vi, undertecknade
och ägare av fastigheten Horn 1:38, Lilla Bråtviksvägen 17, har beretts
möjlighet att lämna synpunkter på detta förslag. En möjlighet som vi vill
utnyttja.
I april 2012 bereddes vi möjlighet att inkomma med synpunkter på
detaljplan 3 för del av Horn 1:18, Västerviks kommun. En möjlighet som
vi även då utnyttjade genom att i brev av den 21 maj 2012 till Kommunledningskontoret, Västerviks kommun lämna våra synpunkter. Den
16 september 2012 ställde vi, då vi inte hade fått någon återkoppling
på vårt brev, via e-post till planarkitekt Regina Laine, Västerviks kommun en fråga, om ärendets fortsatta handläggning, tidplan och tankar
20
på samråd med berörda fastighetsägare. Regina Laine svarade då, att
kommunen hade samråd med markägaren Marginalen AB för att utreda
placeringen av nya tomter med hänsyn till rådande strandskydd samt
krav från Länsstyrelsen om att genomföra en bebyggelseinventering,
vilket medförde en försening av hela planprocessen. I svaret skrev hon
vidare, att innan detaljplanen antogs av Kommunfullmäktige skulle alla
fastighetsägare fä planhandlingarna utskickade för granskning förhoppningsvis under hösten 2012. Efter detta svar har vi inte hört något från
Västerviks kommun förrän vi nu, mars 2014, erhöll de nu aktuella planerna för området, trots att vi i vår e-post till Regina Laine i september
2012 efterlyste kontakter.
Med detta brev vill vi, undertecknade, framföra våra synpunkter på
detaljplan 3 - detaljplan för del av Horn 1:18 m.fl. Våra synpunkter berör,
liksom tidigare synpunkter från maj 2012 gjorde, i huvudsak det markområde som finns i vår fastighets omdelbara närhet och som omfattar
planering av fem nya tomter för permanentboende vid Lilla Bråtviksvägen.
I den nu gällande detaljplanen finns inte dessa fem nya planerade
tomterna inritade som tomter att kunna bebyggas i framtiden. Liksom i
tidigare brev från 2012 bifogar vi karta över området från fastighetsbildningsmyndigheten, Västerviks lantmäteridistrikt 1984, som
vidimerar detta. Samtliga fem planerade tomter kommer att ligga inom
strandskyddat område. Den planerade tomten närmast vår fastighet
kommer att ligga endast cirka 80 meter från strandlinjen. Hela det markområde, där de fem nya tomterna planeras, är som bredast knappt 200
meter från båda sidors strandlinjer. Detta innebär att samtliga fem tomter
kommer att ligga på mindre än l00 meters avstånd från befintliga strandlinjer, då markområdet utgörs av en udde. Det innebär också, att
tomterna kommer att ta bort det lilla skogs- och naturområde tillgängligt
för allmänheten som finns på denna udde.
Enligt plan- och bygglagen 4 kapitlet 17 § får kommunen i en detaljplan
upphäva strandskydd enligt 7 kapitlet miljöbalken för ett område, om
det finns särskilda skäl för det. Att upphäva strandskyddet förutsätter
alltså, att det finns särskilda skäl enligt 7 kapitlet 18 c § miljöbalken.
Naturvårdsverket och Boverket beskriver i sin handbok 2009, utgåva 2,
februari 2012, ”Strandskydd - En vägledningför planering och prövning”
de särskilda skäl, som kan vara aktuella för dispens från strandskyddet.
Vi kan inte se, att några av dessa särskilda skäl kan vara aktuella för
dispens från strandskyddet beträffade de nu aktuella tomterna. Genom
de nya tomterna och deras bebyggelse kommer också livsvillkoren för
djur- och växtarter att väsentligt förändras.
Vår fastighet liksom befintliga fastigheter utmed strandlinjen tillkom
i början av 1900-talet, då bestämmelser om strandskydd inte hade
utvecklats. Vår fastighet till exempel tillkom 1928. Det kan inte vara
kommuens mening att återgå till vad som gällde innan strandskyddets
tillkomst och helt strunta i den lagstiftning som idag ger skydd för naturen och också allmänheten möjlighet att ta del av den.
21
En av de planerade tomterna ligger precis ovanför vår fastighet, Horn
1:38 på mark, som idag används av oss som gångväg för att kunna nå
vårt hus och också uppställningsyta för fordon. Fram till 1975 saknade
vår fastighet farbar väg. Bilvägen upphörde vid Lilla Bråtviken och var
sedan en gångstig upp till vår och våra grannars fastigheter alternativt
en gångstig från Borgövägen vid bron över till Borgö. Tillsammans med
övriga fastighetsägare bekostade vi den mindre väg som idag finns från
Lilla Bråtviken och kan nyttjas inte bara av oss fastighetsägare utan
också av allmänheten. Vägen ingår idag i Horns samfällighetsförenings
vägnät. Vägen är inte en farbar väg fram till varken vår eller till de flesta
av våra grannars fastigheter och tomtgränser. Vi har cirka 100 meters
gångstig från vägen och den plats, där vi idag kan parkera våra fordon.
Platsen är belägen inom en av de planerade tomterna.
Den plats, som vi idag använder för bilparkering är inte iordningställd
som en parkeringsplats utan en naturlig jämn yta, där vi inte har behövt
förstöra omgivande natur. Det har varit och är viktigt för oss att vara
aktsam om den skärgårdsnatur som finns. Uppställningsplatsen är inte
utmärkt som privat parkering på något sätt och kan därför användas av
vem som helst.
I Er (kommunens) samrådsredogörelse av 2013-04-25 säger ni på sidan
13 följande: ”Kommunen anser att det finns motiv till strandskyddsdispens för tomterna d v s att ny bebyggelse ligger avskurna från stranden
av en väg samt att bebyggda fastigheter i anspråkstar strandlinjen.
Allmänhetens tillträde till strandområdet och havet avses inte försämras
av de föreslagna tomterna ”. Detta stämmer inte. Vägen ligger mitt uppe
på området och natur tillgänglig för allmänheten finns idag på båda sidor
av den smala vägen. Allmänhetens tillträde till naturen skärs i stort sett
helt av av de nya tomterna. Vi kan därför inte förstå, hur man i kommunens planbeskrivning kan göra ovanstående (citerad text) bedömning
utifrån det hänsynstagande till både natur och naturens tillgänglighet för
allmänheten, som är kommunens skyldighet att värna om enligt gällande
lagstiftning.
Om kommunen beslutar sig för att upphäva strandskyddet och ge
fastighetsbolaget Marginalen AB tillstånd att bebygga de fem tomterna,
kommer vi att sakna en framkomlig väg till vår fastighet. Detta kan vi naturligtvis inte acceptera. Kommunen måste i detta fall tillsammans med
fasighetsbolaget Marginalen AB och i samråd med oss tillse att vi bereds
väg till vår fastighets tomtgräns.Vi måste garanteras en tillfart utan extra
kostnader för oss, om en bebyggelse kommer till stånd. Iordningställande av en tillfart liksom bebyggelse av den planerade tomten innebär
sprängning av berg, då större delen av marken är mycket kuperad och
består av berg. En sprängning som förstör och inte tar någon hänsyn till
skärgårdsnaturen. Vi kan också konstatera, att den befintliga skogsnaturen i stort sett kommer att försvinna, när en byggnation av tomterna
påbörjas.
I Er (kommunens) samrådsredogörelse daterad 2013-04-24 sidan 13
22
under rubriken ’’Kommunens kommentar” skriver ni, att den föreslagna
tomten högst upp skjuts åt öster för att parkering till fastigheten Horn
1:38 m.fl. kan vara kvar. Detta stämmer inte med den karta (ritning) som
Ni har skickat med samrådsremissen. Den markbit som vi idag använder
för parkering finns inom den nya tomten och kan därför inte användas
av oss. Vi har svårt att förstå hur Ni i text kan beskriva något som sedan
motsägs av Er kartritning.
Västerviks Miljö och Energi informerade i maj 2011 via sin kundservicechef, Christoffer Olsson, fastighetsägare inom Hornslandet om utbyggnaden av vatten och spillvatten (avlopp). Enligt denna information har
Kommunfullmäktige den 2 maj 2011 beslutat, att ett fåtal strandnära
fastigheter och fastigheter på närliggande öar, som endast kan nås med
båt eller är svårtillgängliga från landsidan inte ska ingå i det verksamhetsområde som är upprättat för vatten och avlopp på Hornslandet. Vi
liksom våra grannfastigheter har informerats om att vi ställs utanför
verksamhetsområdet. Kommer samtliga de fem nya planerade tomterna
också att ställas utanför verksamhetsområdet eller bli en del av det och i
så fall på vilka grunder?
Vi, undertecknade, motsätter oss liksom vi gjorde i tidigare brev av den
21 maj 2012, helt detaljplanens (detaljplan 3) planering av de fem nya
tomterna i naturen längs Lilla Bråtviksvägen upp och förbi vår och våra
grannars fastigheter utifrån de sakskäl, som vi anger i detta brev liksom
tidigare brev. De nya tomterna kommer att innebära en förstörelse av
skärgårdsnatur, som aldrig går att återställa.
Vi vill också påtala, att vi finner det mycket märkligt, att kommunen sedan förra samrådstillfället i maj 2012, då vi skriftligen lämnade våra synpunkter, inte har tagit någon som helst kontakt med oss. Kommunen har
inte på något sätt visat intresse av att få tillstånd en dialog. Kommunens
intresse tycks helt och hållet vara inriktat på att försöka tillgodose
markägaren Marginalen AB:s önskemål att kunna exploatera området
så mycket som möjligt. Vad vi kan se finns det annan mark längs Borgövägen som Marginalen AB skulle kunna använda för nya tomter utan att
strandskyddet överskrids och stora ingrepp i naturen måste ske.
Bifogas: Karta från fastighetsbildningsmyndigheten, Västerviks lantmäteridistrikt från 1984.
Kommunens kommentarer
Planen är nu föremål för ytterligare en utställning och möjlighet finns att
ännu en gång lämna synpunkter på planhandlingarna. Planhandlingarna
har reviderats och kompletterats med en naturvärdesinventering som
genomfördes våren 2014.
Det generella strandskyddet om 100 meter återinträder i planområdet i
och med planläggningen. Fem nya tomter föreslås och områdena mellan
de nya tomterna och strandlinjen är ianspråktagna av väg och bostadsfastigheter. De särskilda skälen för upphävande anges i planbeskrivning-
23
en. Länsstyrelsen kommer att pröva förutsättningarna för upphävande
av strandskyddet.
Planen möjliggör och säkerställer infart till fastigheten 1:38 inom området NATUR. Möjlighet att ställa bilen i anslutning till infarten finns även
fortsättningsvis.
Beslut om vilka fastigheter som ska ingå i det kommunala verksamhetsområdet och de avvägningar som gjorts framgår av Kommunfullmäktiges
beslut 2011-05-02 § 141 där kommunalt verksamhetsområde för vatten
och spillvatten på Hornslandet fastställts. Enligt detta beslut ingår inte
1:38 och de fem nya fastigheterna.
3.5 Fastighetsägare 4:122
Fastighetsägaren har 2014-04-09 lämnat ett yttrande. Fastighetsägaren
har 2014-04-24 inkommit med en komplettering.
Yttrande 2014-04-09:
Färglagd karta.
På kartan finns idag inritat ett antal bryggor på östra sidan på Borgö,
markerade som WB, N1. I och med att dessa bryggor har ritats in på
planbeskrivningen, innebär det att Västerviks kommun då godkänner placering och läge för dessa? Bryggorna är av fastighetsägare på
Horn, byggda på mark som tillhör Statens Fastighetsverk och därmed
”svartbyggen”. En dialog pågår mellan SFV och Horns samfällighet kring
ev arrende av marken/eller byggande av gemensamhetsanläggning
för brygga i sundet. Om bryggorna anses får vara kvar, innebär det att
byggrätt för sjöbodar kan tillkomma? (Se sid 11 i detaljplanen)
Bro till Borgö.
I planen (sid 11) står ”För bron mellan fastlandet och Borgö föreslås ett
vattenområde där bron får uppföras.”
Komplettering av yttrandet, 2014-04-24:
Efter dialog med Planarkitekt Daniel Niklasson, på Samhällsbyggnadsenheten vill jag som boende på Borgö säkerställa att följande avsikter
råder och vidhålles vid fortsatt byggnation enligt planbeskrivningen.
Bron till Borgö
Den är känd av er och medtagen i planeringen. Allmän väg slutar innan
bron. Infartsområdena är till för trafik till och från berörda fastigheter.
Känt är också att vi boende på Borgö byggt upp en ny bro, tillsammans
och med stöd från statens Fastighetsverk (SFV) och att vi ansökt om
bildande av gemensamhetsanläggning för bron i samverkan
med SFV samt att ärendet sedan snart år ligger hos Lantmäteriet i Västervik och ej blivit hanterat på grund av personalbrist. Bron är idag en
gemensamhetsanläggning under bildande, som vi tar ansvar för.
24
Bryggor vid bron
Området som är inritat som WB område, innebär inte att bryggorna har
godkänts av kommunen. WB områdets inritning innebär att bryggor kan
uppföras inom området efter att erforderliga bygglov erhållits från kommunen samt överenskommelse träffats med fastighetsägaren, SFV.
Kommunen föreslår en gemensamhetsanläggning för bryggorna.
Inget bygglov för sjöbodar finns idag inlagt i planen för dessa bryggor.
Under stycket Rätt till båtplats, sid 17 i planbeskrivningen står” flera
fastigheter på öar inom planen har rätt till båtplats på fastlandet.” Det
torde innebära att bryggorna på Borgö som hanteras av fastighetsägare
från fastlandet (utom några enstaka fall) kan erbjudas plats i föreslagna
gemensamhetsanläggningar för bryggor och sjöbodar.
Om detta ej kan bli verklighet, yrkar vi att WB området blir något mindre
då de yttersta bryggorna idag visat sig ligga störande nära fastigheten
4:120. Dvs att hela WB områdets yttersta gräns flyttas närmre bron och
hanteras enligt bygglovsförfarande enligt ovan.
Vi vill inte utestänga alla som är intresserade av att vistas på ön och
besöka de natursköna området. Vi välkomnar alla till fots och till cykel.
Det är bilar på de redan idag undermåliga vägar (stigar) som vi inte vill
ha och ej heller en regelrätt parkering av bilar på Borgö’s sida av bron,
då vi själva vid otjänlig väderlek behöver den lilla platsen, för att till fots
ta oss till våra fastigheter.
Är våra ”vägar” kontrollerade av Räddningstjänsten så de anser sig
kunna ta sig fram om olyckan skulle vara framme? Eller är det då båt
som gäller?
På vilket sätt kommer Kommunens inställning i frågan om permanent
boende på Borgö kunna realiseras, då det i sig kräver tillgång till kommunalt vatten och avlopp, som ej finns med i planen.
Kommunens kommentarer
Lantmäteriet har i sitt yttrande informerat om att en
anläggningsförrättning berörande bron till Borgö pågår (ärendenummer
H13462). Ärendet pågår och och samordnas mellan kommunen och
lantmäteriet.
WB-områdena innebär inte att kommunen godkänt bryggorna. Inom WBområdena bedömer kommunen att bryggor är lämpliga att anlägga. För
uppförande av bryggor krävs bygglov samt tillstånd enligt 11 kap MB.
Kommunen föreslår gemensamhetsanläggning för bryggorna. Sjöbodar
är inte längre aktuellt. Den bestämmelsen är borttagen. WB-området är
justerat.
De befintliga vägarna planläggs inom NATUR och regleras med infart.
Planen föreslår ingen allmän parkering på Borgö.
25
Fastigheter utanför verksamhetsområdet har möjlighet att på egen
bekostnad dra fram ledningar och ansluta till allmänt VA vid en av
Västervik Miljö & Energi anvisad förbindelsepunkt. Det krävs avtal
med Västervik Miljö & Energi för att fastigheter utanför det kommunala
verksamhetsområdet ska kunna ansluta till allmänt VA. En sådan
samordnad lösning finns nu genom enskilt initiativ ”VA-Bråtviken” för ett
flertal fastighter belägna utanför verksamhetsområdet.
De infartsvägar som finns på Borgö är de enskilda fastighetsägarnas
ansvar att säkerställa drift- och underhåll av då de inte ingår i
huvudmannens ansvar.
Brygganläggningar hanteras lämpligen samordnat. Det är lämpligt att
dels inordna rättigheter till båtplatser som finns genom servitut och
dels önskemål om båtplatser från näraliggande fastigheter i samma
brygganläggning. Planen möjliggör en sådan lösning.
3.6 Fastighetsägare Horn 1:39
Fastighetsägaren har lämnat ett yttrande 2014-04-16. Fastighetsägaren
har 2014-04-29 inkommit med en rättelse.
HORN 1:39 åberopar strandskyddet från sin fastighet till HORN 1:44.
Strandskyddet skall räknas både från 1:39 och 1:44 vad gäller strandnära och vad som är udde. Utifrån det är 1:39 beläget på en udde. Vad
gäller uddar är strandskyddet särskilt starkt. Miljön är präglad av berg i
strandnära miljö.
En enskild väg betjänar flera fastigheter och där bland Horn 1:39. Vägen
kan ej belastas för mycket och belastningen av ökad trafik kommer att
förstöra miljön i hela området. Vad gäller tänkta fastigheter vid enskild
väg, Lilla Bråtviken. För att bereda tänkta fastigheter vatten och avlopp
krävs kraftfulla sprängningsarbeten m.m. i denna sköra miljö/Udde.
Enligt Länsstyrelsen skall särskilt strandnära uddar skyddas vad gäller
strandskydd.
Rättelse av avgiven handling 14/4 2014. Från Horn 1:39.
Vad som är udde i strandskyddssynpunkt skall räknas från och med
fastigheten HORN 1:44 rakt över till fastigheten HORN 1:37. Således är
fastigheterna 1:44 och 1:37 och utåt inom strandskyddet för udde. Därmed är HORN 1:39 inom strandskyddet för udde.
Kommunens kommentarer
Det generella strandskyddet om 100 meter återinträder i planområdet i
och med planläggningen. Strandskyddet kommer att upphävas för nya
och befintliga fastigheter. Se de särskilda skäl som anges, avsnittet
Strandskydd i planbeskrivningen.
Den enskilda vägen planläggs som LOKALGATA. Vägen föreslås breddas och justeras för att anpassas till de nya tomterna och möjliggöra en
något utökad trafik.
26
3.7 Fastighetsägare Horn 1:438
Vi har tagit del av kommunens förslag till detaljplan och har en rad synpunkter.
Vi ifrågasätter vilket underlag som ligger till grund för att Västerviks kommun ska anse det rimligt att starta ännu en exploatering av ett naturområde. Inte kan det vara befolkningsprognosen, som pekar på att Västerviks befolkning kommer att minska fram till år 2030. Den enda grupp
som ökar är den över 65 är, och det är ju oftast inte de som bygger
nya hus.
Det kan inte heller vara någon brist på tomter som ligger till grund. Kommunen erbjuder själv 14 byggklara tomter. På nätet hittat man snabbt 22
till. Enligt nyhetsmedier är Västervik den kommun som har flest lediga
tomter per capita Om man ser till försäljningen av tomter på Horns
strand och vid Hästhagssjön, samt övriga Horn under de senaste åren
kan ni ju se att efterfrågan inte är så stor. Till och med tomterna som
kommunen tillskapade på Gränsö hade man svårt att bli av med.
Vi ser denna planläggning som onödig och dessutom negativ för hela
Västervik. Västerviks största tillgång är närheten till skärgård och natur,
inte tillgång till tomter. Men genom att exploatera det ena stadsnära
naturområdet efter det andra spär man sakta ut incitamenten för att att
skaffa hus både i Västervik och de stadsnära naturområdena. I dag finns
inte mycket natur kvar varken på Gränsö, i Piperskärr, på Gertrudsvik
eller på Solbergsudde. Vi tycker det är trist att Västerviks kommun bit
för bit förstör det som är Västerviks största fördel. Ta också i beaktande
att kommunens högsta dröm är en motorväg genom VO-skogen. Sedan
finns det inte mycket stadsnära natur kvar runt Västervik.
Om befolkningsprognosen och efterfrågan på tomter hade sett annorlunda ut hade denna exploatering kanske varit försvarbar, nu ser det
mest ut att bli en tom, men dyr kartritning. Och den notan får ju skattebetalarna bära.
Möjligheter att förtäta och bygga permanentbostäder på Hornslandet och
inom Bråtviken finns ju redan. Det Västerviks kommun nu sjösätter är ytterligare ett luftslott, vars resultat troligtvis bara blir fler sår i naturen och
flera tomma gator på Horn.
Ang riksintressen
De föreslagna åtgärderna sker dock på mark som idag redan är ianspråktagen för sådan verksamhet och anses som nödvändiga för att
möjliggöra för planens syfte. Nya ledningsdragningar för VA-systemet
ska, i så stor utsträckning som möjligt, förläggs inom vägområdet. Planförslaget lämnar stora andelar naturmark helt fria från ingrepp.
Nej, en stor del av de nya tomterna hamnar på områden som i dag är
naturmark. Den VA-lösning som kommunen tvingat på fastighetsägarna
innebär också att många måste spränga ner sina ledningar i berget och
27
att det i varje tomtgräns kommer stå en mindre stuga med pumphus.
Förslaget är en del av tätortsutvecklingen för Västervik i samband med
att Hornslandet detaljplaneläggs ökar tillgängligheten till området, bl. a.
genom förutsättningar att bygga ut och höja standarden på de befintliga
vägarna. Detta anses gynna riksintresset för det rörliga friluftslivet och
allmänhetens tillgänglighet till havet.
Tillgängligheten är redan god, det finns redan vägar till alla områden och
de är i gott skick. Sett till befolkningsprognosen och utbyggnadstakten i
stort i Västervik kommer vägarna på Horn knappast att breddas eller få
någon högre standard inom de närmsta 100 åren.
Borgön anses vara en helhetsmiljö värd att bevara mycket med anledning av den funktion som området haft. Att skydda all bebyggelse med
varsamhetsbestämmelser anses i allt för hög grad motverka
planen syfte med omvandling till permanentboende. Inga skydds- eller
varsamhetsbeslämmelser föreslås på Borgö.
Kanske det mest motsägelsefulla stycket i detaljplanen. Det finns väl ingen fakta som talar för att Borgö inte kan undantas från exploateringen?
Strandskydd
Ställningstagandet har gjorts att Hornslandet utgör en så viktig del av
tätortsutvecklingen för Västervik samhälle och att en omvandling till permanentboende är nödvändig.
Tvärtom, Hornslandet utgör idag en så viktig tillgång för utvecklingen av
Västervik samhälle att en omvandling till permanentboende måste ses
som absolut onödig.
För den befintliga bebyggelsen gäller Förslag till Byggnadsplan för
fritidsområdet Horn 1:18 m.fl. antagen 1980, som reglerar att den sammanlagda byggnadsytan av bostadshus och gårdsbyggnader inte får
överstiga 140m2. Regleringarna innebär, tillsammans med andra utformningbestämmelser, att bostäderna endast kan nyttjas som fritidshus.
Denna slutsats är ju direkt felaktig. Vi anser att det är fullt möjligt att bo
året runt i ett hus som är mindre än 140 m2, och om ni ser er omkring på
Horn skulle ni upptäcka att många gör det.
För fastigheter större än 3000 m2 föreslås största tillåtna byggnadsarea
vara 10% av fastighetsarean som får fördelas fritt mellan huvudbyggnad
och komplementbyggnader.
För 1-planshus, på fastigheter mellan 800-3000 m2 föreslås största til�låtna byggnadsarea vara 250m2 per fastighet som får fördelas fritt mellan huvudbyggnad och komplementbyggnader.
Om detta blir verklighet skulle det verkligen förstöra Hornslandets skärgårds- och småhuskaraktär. Bygga stort får man ju göra på så många
28
andra strandnära platser i närheten av Västerviks centrum. Varför inte
låta Horn ha kvar sin charm och vara en område vikt för mindre byggnader? Allt måste inte se ut som Solsidan.
Ett större bryggområde anses även bidra till att privata bryggor inte tillkommer på otillåtna ytor, vilket innebär att de negativa konsekvenserna
på livsmiljön för växter och djur kan minimeras.
Behovet här verkar inte heller existera, titta på brygganläggningen vid
Pepparängen. Inte en båtplats är uthyrd. Har ni undersökt efterfrågan?
Hur gjorde man på Gränsö?
Sjöbodar ska inrymma utrustning för aktiviteter på vattnet och redskap
för skötsel av strandlinjen och bryggor och anses därmed behöva ligga
vid vattnet.
Det behovet har inte funnits hittills, husen ligger ändå så nära vattnet att
folk orkar bära sina krattor, spadar och metspön. Sjöbodar utmed vattnet
skulle inskränka allmänhetens tillgång till stränderna och öka känslan av
att strandlinjen är privat mark.
Av den utförda behovsbedömningen beräknas ett upphävande av
strandskyddet inte påverka livsvillkoren för växter och djur på ett oacceptabelt sätt, eller medverka till att allmänhetens intressen inte tillgodoses.
Livsvillkoren för växter, djur och människor ändras definitivt på ett oacceptabelt sätt om Västerviks kommun genomför detta. I dag kan man
ströva i skogen och längs strandlinjen utan att ens se hus. Denna möjlighet försvinner i och med detta planförslag. Det påverkar både människor
och djur.
Gator
Om Västerviks kommun har synpunkter på gatornas standard bör vägnätet ägas och skötas av Västerviks kommun.
På Hornslandet finns goda möjligheter för lek och rekreation. Naturen är
varierande, från tät skog
med mossklädd mark till öppet hav och klippor. Inom planområdet finns
stora andelar naturmark som är tillgänglig för såväl boende som allmänhet. Inte minst är havet och aktiviteter knutna till detta viktiga delar av
ytorna för utomhusvistelse och rekreation.
Precis! Och det är tillgängligt för alla, både för boenden i området och för
människor som bor i
andra delar av kommunen och landet. Låt Hornslandet och Bråtviken
vara den tillgång det är för
Västervik!
Kommunens kommentarer
Ställningstagandet att möjliggöra för en permanentning av Hornslandet
29
och därmed möjliggöra en komplettering med bostadsfastigheter togs
när den fördjupningen av översiktsplanen för Hornslandet antogs. I
denna anges att Hornslandet är en viktig resurs för utvecklingen av Västerviks tätort och att området utgör en av tre tänkbara huvudinriktningar
för utbyggnad av staden.
Byggrätterna begränsas i särskilt utsatta partier där en allt för hård
exploatering skulle medföra en allt för stor påverkan på skärgårdsmiljön.
Begränsningen innebär dels en lägre nockhöjd och dels en minskad yta
jämfört med övriga delar av Hornslandet.
Planen möjliggör för gemensamma brygganläggningar som kan utvecklas allteftersom behov uppstår.
Sjöbodar är inte längre aktuellt i området. Plankartan har reviderats.
Inga nya tomter placeras så att allmänhetens tillgänglighet till strandlinjen försämras.
Kommunen ska säkerställa att möjlighet finns att skapa fungerande
infrastruktur i området. Enskilt huvudmannaskap föreslås även fortsättningsvis. Samfälligheten är positiv till fortsatt huvudmannaskap.
3.8 Fastighetsägare 1:84
Observerade på den karta som jag fick över Långholmen och landförbindelse att servitutets placering på land var ändrat/flyttat.
På min ursprungskarta är servitut markerat med ett a (litet) och på min
karta fanns det 2 a. Det ena ligger väl ungefär där den nya röda pricken
är placerad och där är ett brant berg som är helt omöjligt att forcera från
sjön. Det gamla andra gamla a:et, som ligger norrut, är väl ca. 10 m norr
ut och där är det hjälpligt möjligt att ta sig upp (om man är ung).
Markeringen, på er karta, servitut båtplats betyder väl att man har rätt att
förtöja en båt säkert?
Men enligt tidigare kommunikation med er har vi fått besked att vi inte
får ha någon brygga. Hur ska man kunna förtöja? Jag tycker ni ska ta er
ut och själva bilda er en uppfattning om hur geografin ser ut alt. kolla en
topografisk karta.
Kommunens kommentarer
Sammanställningen av rättigheter har varit schematiskt för att försöka
ge en bild av befintliga rättigheter som tillkommit under årens lopp.
Befintliga servitut gäller även fortsättningsvis.
I den avstyckning som gäller redovisas även servituten på detta sätt.
Se utsnittet nedan.
30
3.9 Fastighetsägare Horn 1:418
Vi såg att det står fel fastighetsbeteckning under 2.4 s.9.
”Påpekar att vissa fastigheter................Fastigeternaa 1:43, 1:218 och
1:304 saknar...
Berörd fastighet skall väl vara 1:418, inte 1:218.
Kommunens kommentarer
Noteras.
4. ÖVRIGA
4.1 Friluftsfrämjandet i Västervik genom ordf. Jan Jakobsson
Friluftsfrämjandet i Västervik har yttrat sig i förslagen i Översiktsplanen och den fördjupade Översiktsplanen 29/2 2008 och 18/11 2008. Vi
yttrade oss också över detaljplanerna 1a och 1b 22/10 2010. l juli 2013
yttrade vi oss igen över detaljplanerna 1a och 1b. Ingen hänsyn har tagits i kommunens skrivning eller på annat sätt till våra synpunkter för det
rörliga friluftslivet. Planarkitekt Sara Dolk skrev dock på sin tid att badoch parkeringsplatser kommer att beaktas eftersom det finns ett stort
intresse och friluftsliv på Hornslandet (två mil stränder och ett flertal öar
i närområdet). Kopia av denna sida bifogas. Vid kontakt med nuvarande
planarkitekt Daniel Niklasson om varför inte Friluftsfrämjandets synpunkter på något sätt omnämnts i dessa 6 detaljplaner men väl enskilda
stugägares varierande synpunkter samt olika kommunala organ och
andra t ex Länsstyrelsen, Handikappföreningen, Lantmäteriet m fl, blir
svaret att våra synpunkter var svepande och allmänt hållet. 7 st. preciserade områden är redovisade!
Två mil stränder berör projektet Hornslandet. Man skriver att
”tillgängligheten för allmänheten är god” trots att områdena är fulla av
vägbommar, stenar som hindrar tillfällig parkering och parkeringsförbud
både längs Hornsvägen och flera mindre vägar. Fritidsnämnden
har i flera detaljplaner påtalat att det är svårt att hitta parkering för
allmänheten och att bryggor och strandnära naturmarker svårligen kan
nås av andra än de närmast boende på Hornslandet. Vi väljer därför att
åter redovisa våra synpunkter detaljplan för detaljplan enligt följande:
31
/---/
Detaljplan 3
Även här upplevs naturområdena som privatiserade. Föreslagen parkering måste vara öppen för allmänheten och även utökas för att ge möjlighet för boende på öar att parkera. Badplatsen skall anordnas i sydöstra
delen och antal bryggor måste minska och förlängas. Både Kultur o
Fritidsnämnden och Byggnadsnämnden har lämnat liknande synpunkter.
/---/
Slutord
Det kan tyckas vara många synpunkter för det rörliga friluftslivet, men
Västerviks kommun måste betänka att man inte tagit någon hänsyn till
detta och i övrig planering missat åtkomsten för det rörliga friluftslivet
till Gudingen norr om Gränsö kanal samt i Gamlebyviken vid Gertrudsvik
och på Piperskärrssidan. När så södra infarten blir verklighet kommer
Hornslandet inte bara att vara skärgårdsrekreation för boende i Västervik
utan även fönstret ut för hela besöksnäringen som vill nå vår skärgård
som är klassat som Riksintresse för Naturvården.
Kommunens kommentarer
Inom planområdet avsätts tre ytor för parkering. Stora markområden
avsätts som natur. Byggrätter begränsas i känsliga områden, på öar och
ut mot skärgårdsområdet. Vid Horns udde i tidigare antagen detaljplan
har områden reserverats med möjligheter att på sikt tillskapa ytterligare
anläggningar, parkering m.m. för det rörliga friluftslivets behov.
4.2 HSO:s referensgrupp för samhällsfrågor genom Árpád Mészáros
Vi har tagit del av ovan nämnda detaljplaner och är nöjda med att kommunens Policy för funktionshinderfrågor, kommer att ligga till grund för
fortsatt planering och byggande och att radonrisken kommer att ” hanteras genom radonsäkra byggnationer” (enl MKB). Vi har f. ö. inga andra
synpunkter att framföra.
Kommunens kommentarer
Noteras.
32
STÄLLNINGSTAGANDE
Slutsats
Plansamråd och utställning/granskning har genomförts enligt plan- och
bygglagen 5 kap.
Inkomna synpunktern har föranlett vissa kompletteringar och ändringar
av planhandlingarna. Förutom redaktionella ändringar av texter och
plankarta har följande ändringar genomförts:
Ändringar på plankarta och bestämmelser:
- Grundkartan utökats och uppdaterats.
- Planområdet har utökats och plangränsen har anpassats efter gällande
och intilliggande planer. Planområdet har även utökats i norr och en
större del av Borgö ingår nu i planområdet.
- De fem nya tomterna i norr har justerats.
- Befintlig väg i anslutning till de fem nya tomterna har justerats och
breddats samt kompletterats med en vändplan.
- Bestämmelsen Utfartsförbud mot Användningsgräns har tagits bort.
Vägen justeras så att ufartsmöjligheterna inte behöver begränsas.
- Byggrätterna har justerats och kompletterats med Största tillåtna
byggnadsarea är till 175 m² per fastighet som får fördelas fritt mellan
huvudbyggnad och komplementbyggnader. Denna bestämmelse omfattar främst strandfastigheterna öster om Borgösundet och anges som
e1. För övriga fastigheter gäller de byggrätter som tidigare angivits på
plankartan. Dessa anges nu som e2.
- För de fastigheter som omfattas av e1 har nockhöjden sänkts till 6,0
meter.
- Bestämmelsen N1 Område för sjöbodar. Bostad får ej anordnas. har
tagits bort från plankartan. Dessa delar har ersatts av användningen NATUR. Egenskapsbestämmelserna e1 och f1 som hörde till N1 har också
tagits bort.
- Bestämmelsen I Högsta antal våningar, utöver 1 våning får vind eller
soutterängvåning inredas har tagits bort.
- Bestämmelsen Byggnad får inte uppföras har ersatts med Byggnad
och bygglovspliktiga plank och murar får inte uppföras.
- Bestämmelsen Huvudbyggnad skall uppföras radonsäkert har ersatts
med Huvudbyggnader och byggnader som människor stadigvarande
vistas i ska uppföras radonsäkert.
- Bestämmelsen Byggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen har kompletterats med meningen Byggnad kan placeras
närmare fastighetsgräns efter medgivande från granne.
- Bestämmelsen om upphävande strandskydd har förtydligats.
- Tomtstorlek har ersatts med storlek på fastighet.
- Plankartan har kompletterats med planbestämmelsen Marklov krävs för
sprängning, schaktning, utfyllnad och förändring av marknivån. Marklov
krävs inte inom områden betecknade med LOKALGATA, E, ledning och
u. För VA-servis på egen fastighet krävs inte marklov om marknivån
återställs.
- Plankartan har kompletterats med bestämmelsen Inom öppet vattenområde får sjöledning nedläggas.
- Fastigheterna på öarna samt strandfastigheter som är exponerade mot
skärgården har försetts med ytterligare prickmark.
33
- Fastigheten Horn 4:124 har kompletterats med en varsamhetsbestämmelse (k1).
- De befintliga ladorna på Borgö, som ligger på naturmark och omfattas
av servitut (uthus), säkerställs med bestämmelsen lador Befintliga lador
får finnas inom naturmark.
- Plankartan har försetts med bestämmelsen För de fastigheter som omfattas av bestämmelsen e1 krävs bygglov för åtgärder som anges i PBL
kap 9 4 § första stycket 3, 4 a - 2 b §§.
- En mindre parkeringsplats har placerats på landsidan i anslutning till
bron till Borgö.
- Det södra WB-området på Borgö har minskats.
- Marken på Borgö som omfattas av samfälligheten S:3 har fått användningen B istället för NATUR samt försetts med prickmark och bestämmelsen g.
- Bron till Borgö med användningen W1 har försetts med bestämmelsen
g.
- Justeringsfaktorn har ändrats till 2.
Ändringar i planbeskrivning:
- Samtliga ändringar på plankartan har inneburit att berörda textdelar i
planbeskrivningen har justerats.
- Texten kring strandskyddet har förtydligats.
- Planbeskrivningen har kompletterats med en illustration som förtydligar
planbestämmelsen om lägsta grundläggningsnivå för huvudbyggnader.
- Planbeskrivningen har kompletterats med en intresseavvägning.
- Texten om konsekvenserna för de befintliga gemensamhetsanläggningarna har förtydligats.
- Text från naturvärdesinventeringen har lagts till i planbeskrivningen.
- Kartan som visar förändringar av fastigheter har reviderats.
- Karta som visar vilka fastigheter som inte ingår i verksamhetsområdet
för vatten och spillvatten.
- Text som förtydligar vad som gäller angående marklov.
- Syftet har justerats.
- De särskilda skälen för upphävande av strandskydd har kompletterats.
Kvarvarande synpunkter från granskningen finns från sakägare:
- Fastighetsägare Horn 1:370
- Fastighetsägare Horn 1:44
- Fastighetsägare Horn 1:38
Kommunstyrelsens förvaltning
Daniel Niklasson
Planarkitekt
34
35