15 januari 2015 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 1 (12) Diarienr 2015-03-13 Antecknat av Mötesdatum Ingela Grundel, Susanna Ekströmer 2015-01-14 och 15 Närvarande Frånvarande Mötestid Myndighetsmöte 14-15 januari 2015 Nästa möte: 27 augusti 2015 Skicka frågor eller punkter att ta upp på nästa myndighets möte till [email protected] . Förslag till dagordningen: 1. Avstämning för ny process av inhämtning forskningsbehov inom CBRNE 2. Avstämning av det sammanställda resultatet inför 2017. 3. Nyttiggörande av forskning och utveckling 4. Termer och begrepp – Samhället a) försvarsberedskap b) beredskap (ta bort ”det civila samhället”) Plats: Stockholm Tid: 09.30-16.30 Beslut i prioriteringsordning 1. Forskning Frågan ställdes om det är möjligt att använda detta forum för avstämning av det underlag som ska beskriva samhällets behov av forskning inom CBRNE? 27 augusti 2015 På myndighetsmötet i augusti 2015 kommer en av programpunkterna att vara en gemensam avstämning av det underlag som ska rapporteras och ligga till grund för den inriktning av forskning inom CBRNE som FOI ska bedriva från 2017. Som underlag används den förfrågan som MSB ställde till berörda aktörer 2014. Samverkan sker även med FM. Förslag från mötet MSB kontrollerar om det går att anordna ett seminarium med forskningsfrågor på Samhällsäkerhetsmässan hösten 2015. (Ett önskemål är att problematisera om ett faktiskt behov som t.ex. att vi inom en 10-års period behöver en ny skyddsmask.) MSB-52.1 2. CBRNE Glossary Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 2 (12) Diarienr 2015-03-13 Ett bra initiativ som kan ena användning av gemensamma termer och begrepp inom CBRNE i Europa. Med den korta remisstid som medlemsstaterna har fått innebär att en detaljerad kvalitetssäkring inte är möjlig av en så viktigt produkt. De svar som kommer in kommer att skickas med till regeringskansliets beredning. 3. Nästa möte Äger rum i Stockholm den 27 augusti 09.00-16:30 Välkommen: Enhetschef Niklas Andrén hälsade välkommen och informerade om att mötet filmas. Myndighetsmötet för CBRNE kommer att få en egen webbsida och där kommer fortsättningsvis offentlig information att finnas tillgänglig. Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull, propositionen som t.ex. låg till grund för bildandet av MSB. Niklas beskrev myndighetsmötets syfte och mål. • • Syfte – ett mötesforum för alla som arbetar med frågor inom området CBRNE/farliga ämnen – från lokal till central nivå – MSB stödjer ett mötesforum för alla, med alla, där vi gemensamt utformar programmet efter aktuella behov Mål Niklas redovisade MSB alla regeringsuppdrag inom området CBRNE sedan 2009 och fram till 2014. Den samverkan som har skett med alla berörda myndigheter och MSBs ansvar att samordna CBRNE under dessa uppdrag har lett till en tydligare kartbild av vad som görs inom området CBRNE. 2015 har vi inget uppdrag och är därför året som ger oss möjlighet att implementera och utvärdera. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 3 (12) Diarienr 2015-03-13 Forskning inom CBRNE Innan presentationen av MSBs forskningsstrategi presenterades fyra frågor som vi ville att alla skulle ta med sig inför den kommande diskussionen. - Är det skillnad mellan civil och militär forskning? - Hur ser ni på nyttiggörande? - När är det forskning eller när är det utveckling? - Kan myndighetsmötet vara ett forum där avstämning sker för inriktning av forskning inom CBRNE? Sara Brunnberg, forskningsenheten MSB. Forskning är ett strategiskt viktigt medel för kunskapsutveckling i samhället. MSBs finansierar forskning och forskningsenheten har i uppdrag att inrikta och beställa forskning inom området samhällsskydd och beredskap. MSB kan genom sin forskningsfinansiering bidra till att stärka den akademiska kompetensen men forskningen gör störst nytta när resultaten kan komma till användning och nå rätt målgrupper MSBs forskningsmedel 130 Mkr, ca 80 pågående projekt och ca 10 nya projekt per år. 2014 finansierades 7 nya projekt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 4 (12) Diarienr 2015-03-13 MSB satsar nu på tematiska utlysningar som bygger på tydligare behovsinventering. Det har bl.a. lett till att det kommer in färre ansökningar per utlysning och beviljande graden har på det viset ökat och ligger nu på mellan 1020%. 2014 blev MSBs forskningsstrategi färdig för perioden fram till 2018. Den syftar till att göra MSBs roll som finansiär tydligare och att beskriva myndighetens inriktning av forskningen under perioden 2014- 2018. Genom att beskriva vilken forskning som prioriteras, och hur myndigheten arbetar med forskningsfinansiering, är strategin också ett verktyg för att långsiktigt utveckla MSBs forskningsfinansiering. Strategidokumentet finns på MSB.se. Forskningsstrategin består av fyra delar som tillsammans beskriver vad forskningssatsningen ska innehålla, det vill säga sakinnehållet, och hur forskningen bör bedrivas, det vill säga process- och organisationsaspekter. MSB har identifierat fem forskningsområden, och lägger till dessa sex särskilda perspektiv som löper på tvären genom forskningsområdena. Den tredje delen – effekt – handlar om var och på vilket sätt en forskningssatsning avses ge effekt och nytta inom området samhällsskydd och beredskap. Det finns även tio så kallade grundläggande principer. Dessa beskriver hur MSBs forskningssatsningar och arbetet med forskningsportföljen ser ut och vad som i huvudsak karaktäriserar MSBs utlysningar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 5 (12) Diarienr 2015-03-13 Förväntad nytta av forskningen bör specificeras vid utlysningen. Forskningsområdet Skydd mot brand, olyckor och farliga ämnen är det område som om omfattar CBRNE och som Sara har ansvar för. Varje forskningsprojekt har en ansvarig person för uppföljning från MSB och till det finns det också en referensgrupp. Lisa Hörnsten Friberg, FOI FOI har deltagit i nästan 150 EU-projekt. 110 mkr har FOI fått i medfinansiering under 2014. FOI vill att medaktörer i Sverige är med och påverkar vad som ska sökas. Lisa berättade att FOI har fått 2:4 medel för att startat ett arbete med att utveckla en samverkansplattform. Den ska utgöra en grund där samtliga myndigheter ska kunna återfinna vad som är genomfört och vad som är på gång inom säkerhetsforskning. De kommer att startar arbetet med myndigheterna i samverkansområdena men på sikt ska alla nivåer kunna anslutas. Om någon redan nu ser att man vill vara med så går det bra att ta kontakt med Lisa. Projektet är treårigt. Det första året tänker FOI prata med ett antal aktörer för att få in deras behov inom beredskap och hjälpa aktörerna att identifiera forskningsprojekt. De ser också att de ska kunna hjälpa till med att identifiera lämpliga partners som kan leda till medfinansiering av EU-projekt. Det är inte nödvändigt att FOI är deltagare i varje projekt. Det kommer att samverka med kunskapsutvecklingen inom anslaget för forskning inom CBRNE. Fortsatt diskussion om ny kunskap inom CBRNE FOI, FM och MSB har i ett årligen återkommande uppdrag att samordna samhällets behov av forskning inom CBRNE med det militära behovet. MSB frågade aktörerna 2014 och fick in många och bra underlag som kommer att bearbetas inför 2017 års forskningscykel istället för 2016. I samband med förfrågan upptäckte MSB att myndigheternas årscykler inte var i fas. Ett utvecklingsarbete har påbörjat som syftar till att uppnå en samordning beträffande detta. FOI framförde vid mötet att de tycker att forskning inom explosiver också ska vara en del i kommande årscykeln. Vid mötet konstaterades det att de frågor som MSB har ställt beträffande samhällets behov utgår från det militära perspektivet. Vid nästa förfrågan som kommer 2016 ska frågorna även utgå från säkerhetsperspektivet. Terminologin civilt och militärt diskuterades och vad det skulle innebära om civilt tas bort. Under 2015 planeras fortsatt utveckling av processen i samverkan med FM och FOI. Hur olika kanaler för forskning ska kunna beaktas kommer att finnas med i förslaget. En analys och återkoppling av de inskickade underlagen kommer att göras och distribueras inför myndighetsmötet i augusti 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 6 (12) Diarienr 2015-03-13 Finns det en skillnad mellan civil och militär forskning? Det konstaterades att de går in i varandra och har beroenden på olika nivåer och vid olika tillfällen. Behöver samhällets behov omformuleras? I diskussionen framkom det också att det är mycket stuprörsforskning både civilt och militärt. Frivilligorganisationerna är en mottagare av forskningsresultat. För att få tillgång till informationen läser de på hemsidor och prenumererar på nyhetsbrev. De anser att det är ett bra sätt att få informationen. Försvarsmakten framförde att det är viktigt med den sista paketeringen av resultaten från forskning- och utvecklings projekten så att både resultat och information kommer ut till slutanvändarna i ett användbart format. Förslag om att ett seminarium med forskningsfrågor arrangeras på samhällets säkerhetsmässa hösten 2015. Gärna utifrån ett konkret behov som berör många t.ex. en ny skyddsmask behövs inom en 10-års period. Sammanfattning från diskussioner under passet forskning Öka effekten genom att beskriva målbilden tydligare vid beställning av forskning • – ansvar kopplat till nyttan – för vem och vad, vem är användaren för behovet – paketering av behoven – paketering av resultaten – En diskussion om uttrycket ”det civila samhället” uppstod. SKL föreslog att bara använda samhället och FOI föreslog att man under samhället använder försvarsberedskap och beredskap. Säkerhet, skydd och försvar - beskriver det området bättre? Fortsatt arbete behövs, kan vara en punkt på myndighetsmötet i augusti. – Går det att hålla ihop forskning och utveckling utan att direkt koppla det till en penningpåse? – Det är svårt att skilja på tillämpad forskning och utveckling Hur mäter man nytta? Och vad betyder nyttiggörande? – Hur används resultaten? – Praktiska resultat var ska de finnas tillgängliga? På web och i andra viktiga forum? Den här diskussionen bottnade vi inte i och den kommer fortsatt att vara en viktig diskussion i den fortsatta utvecklingsprocessen. • CBRNE Glossary Ett grupparbete genomfördes i mindre grupper där varje grupp fick en del att titta på. En sammanställning av framtagna synpunkter genomfördes på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 7 (12) Diarienr 2015-03-13 plats. Underlagen kommer att användas till det sammanställda svaret till JRC. 15 januari Bengt Källberg verksamhetsansvarig på enheten för samverkan och ledning hälsade välkommen till dag 2. Presenterade sig och gick igenom dagordningen. Susanna tackade för bra arbete igår och informerade om att valda delar av mötet filmas även idag och kommer att finnas på MSBs webb som kan ses som ett demokratiskt sätt att sprida information till alla. Aktuella frågor inom regeringskansliet. Johan Godin, SSK Enheten för samordning av samhällets krisberedskap (SSK) finns sedan den 1 januari 2015 på Justitiedepartementet där Johan arbetar med CBRNE frågor tillsammans med Anders Eklund som ansvarar för t.ex. kärnenergifrågor och Seveso. Respektive departement hanterar sina frågor inom sektorsansvaret men SSK samordnar. De samordnar krisberedskap, civila försvaret, skydd mot olyckor, farliga ämnen, samhällets informations- och cybersäkerhet, skydd av våra hav och kuster, nationellt stöd och internationella insatser. Haverikommissionen ligger också under SSKs verksamhetsområde. Den nya regeringen kraftsamlar omkring krishanteringsfrågor. Frågorna ska tydliggöras och ha ett tydligare fokus. I regeringsförklaringen den 3 oktober 2014 ger underlag till ansvarsfördelning av samhällets krishanteringsförmåga till Justitiedepartementet. Morgan Johansson chef, Anders Ygeman inrikesminister. Samlat ansvar under en inrikesminister. Krishanteringsförmågan stärks. Sammanhållen syn på krisberedskap. Stärkt omvärldsbevakning och analysförmåga och samordning. Samlad uppföljning och styrning. Mer integrerat sammanhållet brottsförebyggande och olycksförebyggande och krisförebyggande arbete. Inriktning av krisberedskapen kommer att komma. Kansliet för krishantering finns numera också under Justitiedepartementet, RKKH. Varje dep. är ansvarigt att hantera en kris inom sitt ansvarsområde men får stöd av RKKH. RKKH bevakar dygnet runt om något inträffar som kan komma att kräva särskild hantering av riksdag och regering. EU:s harmoniseringsdirektiv. Seveso III, Direktiv (SOU 2014:17) frekventa tillsynsbesök. Lst ska fortsatt vara den tillsynsmyndighet som ska utföra tillsynen, men arbetet ska fördelas på ett färre antal länsstyrelser. Översyn inom Sevesoområdet (SOU 2013:14) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 8 (12) Diarienr 2015-03-13 Aktörsgemensam CBRNE-strategi Maria Muribi, Totalförsvarets skyddscentrum Komplext område med många aktörer. Gemensam planering och uppföljning. Strategin finns i två varianter, en ”tunnare” som redovisades till regeringen och en vägledning som är mer detaljerad. Under huvudmålen 2-4 finns ett antal delmål redovisade för det svenska CBRNE-arbetet. Berörda aktörer förväntas implementera målen och delmålen i sina respektive organisationer och får gärna förmedla goda exempel till övriga. Det finns några verktyg till stöd för implementering : -vägledning, tabeller, tomma och med sammanställt material i finns på MSB.se. Projektet processer och prioriterade områden pågår och beräknas vara färdigt i juni med slutkonferens i september 2015. Det finns också medel från anslag 2:4 Krisberedskap att söka för implementering av mål och delmål i strategin. Samordningsprojekt för B-området Ingrid Persson, MSB Projektet syftar till att inrikta och samordna en långsiktig planering för arbetet inom B-området. Komplexiteten i området ligger i att det är flera myndigheter med olika inriktningar från växter och djur till människa. Folkhälsomyndigheten är projektledare - Ta fram en gemensam inriktning för samordning av krisberedskapen inom B-området Nationell aktörsgemensam databas för CBRNE Susanna Ekströmer, MSB Plattform för skyddad behörighetskontroll som är byggd på samma sätt som bankernas databaser (SSL-säkerhet). Fördelen med en gemensam databas för området CBRNE är att den kan skapa en översikt av det samlade arbetet inom CBRNE förutsatt att alla använder den. Framgångsfaktor är engagemang och delaktighet. Under 2015 kommer: - nytt gränssnitt som är kopierat från modulen för RSA. - utbildning kommer att genomföras Förslag på datum för utbildning för regional och central nivå: 10 mars på MSB. - Hur når vi rätt målgrupp för utbildningen? - Videoutbildning nästa steg. Diskussion om hur en ökad användning av databasen ska uppnås? Flera ansåg att medel från anslaget 2:4 inte skulle betalas ut om projektet inte är registrerat i databasen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 9 (12) Diarienr 2015-03-13 Registrering i databasen efterfrågades som en leveransvariabel i inriktningen för att få söka medel från anslaget 2:4 Krisberedskap. Hur ska vi marknadsföra databasen så att alla börjar använda den? - ett faktablad tas fram för distribution till alla - vid alla tillfällen ska det finnas faktablad som kan delas ut - en manual - myndigheter som har regionala aktörer tar ansvar och förmedlar informationen vidare till respektive område. När det gäller att nå kommunerna föreslog SKL att koppla ihop informationen om CBRNE-databasen med lanseringen av RSA-modulen när den tas i drift. Nätverk i allmänhet - en diskussion Cecilia Vahlberg Nationellt forensiskt center, Polismyndigheten. Cecilia som hade väckt frågan inför detta möte berättade om ”forensiskt CBRNEnätverk”, sju myndigheter ingick i projektet för att ta farm nätverket. Så länge projektet pågick och det fanns medel deltog myndigheterna. Senaste mötet deltog endast två myndigheter och nätverket håller därför på att försvinna. Ett antal frågor hade skickats ut innan. Att det finns klara målbilder för det fortsatta arbetet i ett nätverk är viktigt så att deltagande i ett nätverk inte blir personbaserat och slutar fungera om resurser försvinner. Diskussionen ledde också till ett förslag om att projekt som finansieras med 2:4 medel ska redan i ansökan ha en plan för hur förvaltningen ska gå till och finansieras. Projektets nytta ska vara en leveransvariabel som är kopplad till en förvaltningsrutin som beskriver vem som förvaltar. Det är viktigt med samverkan för att ansvarsprincipen ska fungera som det är tänkt. Det krävs samverkan i förebyggande, förberedande och skadeavhjälpande skeden och frågan ställdes om det finns något intresse av att fortsätta arbeta i detta nätverk som är skapat med 2:4 medel men inte längre har någon finansiering och därför inte kommer att leva vidare om det inte finns något intresse. Gemensamma grunder samverkan och ledning Bengt Källberg, MSB Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Det vi ska skydda ur ett aktörsgemensamt perspektiv vid samhällsstörningar. Ett aktörsgemensamt språk som utgår från ansvars-, närhets- och likhetsprincipen. Det geografiska områdesansvaret och sektorsansvaret utgör viktiga parametrar. Viktigt att veta hur andra agerar och kopplar det mot den egna organisationens agerande. För att få det att fungera så behöver gemensamma former etableras. Skapa förutsättningar för att effektivt dela information som kan utgöra underlag för en samlad lägesbild. System för teknisk samordning behöver skapas. Utbilda, öva och lär! Implementeringen av förhållningssättet i gemensamma grunder kommer bl a att ske genom att det kommer att utgöra underlag i bildandet av det civila försvaret. Aktörernas behov av resultatet har formulerats i en strategisk plan för utbildning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 10 (12) Diarienr 2015-03-13 MSB planerar för att certifiera ett antal utbildare som ska kunna bistå i utbildningen. MSB ska ge stöd utifrån aktörernas samlade behov. Det färdiga resultatet kommer att revideras utifrån nya ”insikter”. Det närmaste året satsar MSB på utbildning och på längre sikt finns förhoppningen att grunderna ska tillämpas vid samhällsstörningar. Krisberedskap och antagonistiska CBRN-hot Magnus Normark, FOI Deltagare: Carina Eldsäter Martin Nygren Åsa Scott Magnus Normark Lisa Hörnsten Friberg Ida Andersson Åke Sivertun Toni Dufvenberg Maria Muribi Anna Kanth Tomas Sandström Johan Godin Örjan Martinsson Mats Johansson Gunnar Ohlén Sara Brunnberg Susanna Ekströmer Hans Ekåsen Anna-Karin Engström Ingela Grundel Anders Heyle Bengt Källberg Claes Löfström Matilda Olofsson Ingrid Persson Ylva Ehrlin Gunnar Näslund Peter Lindberg Jenny CD Berglund Victoria Skynäs Diana Fröhler Susannah Sigurdsson Åsa Ljungquist Kenneth Lexell FOI FOI FOI FOI FOI Folkhälsomyndigheten Försvarshögskolan Försvarsmakten SkyddC Försvarsmakten SkyddC Försvarsmakten Jordbruksverket Justitiedepartementet Kustbevakningen Livsmedelsverket Länsstyrelsen Västra Götaland MSB MSB MSB MSB MSB MSB MSB MSB MSB MSB Polisen NBS Polisen Nationell Krisberedskap Polisen Nationell Krisberedskap Polisen Nationell Krisberedskap Salems kommun Sjöfartsverket Socialstyrelsen Socialstyrelsen Stadsledningskontoret Göteborgs stad Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 2015-03-13 Cecilia Vahlberg Elisabeth Sjöberg John Fritsch Christina Arosenius Max Ekberg Sebastian Håkansson Anders Kvarnheden Ola Nerf Bengt-Olof Svensson Rafael Zawilinski Polisen SVA SVK RF Svenska Blå Stjärnan Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Södersjukhuset FoU Trafikverket Tullverket Sändlista: Affärsverket Svenska kraftnät Elsäkerhetsverket Energimyndigheten Försvarsmakten Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försäkringskassan Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Kustbevakningen Livsmedelsverket Läkemedelsverket Länsstyrelserna – se nedan Naturvårdsverket Rikspolisstyrelsen Säkerhetspolisen Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen SOS Alarm Statens kriminaltekniska laboratorium Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges kommuner och landsting Sveriges lantbruksuniversitet Totalförsvarets forskningsinstitut Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Åklagarmyndigheten Länsstyrelser Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping 11 (12) Diarienr Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll Datum 2015-03-13 Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland 12 (12) Diarienr
© Copyright 2024