Dialog Älvsjö Örby - Stockholm växer
Dialog Älvsjö Örby Rapport 2015-06-25 Visionsprocess Älvsjö Örby är ett uppdrag beställt av Stockholms stad som genomförts av White arkitekter. Kontakt Stockholms stad: Christoffer Carlander Kontakt White arkitekter: Anna Ågren Foto på denna sida liksom fram- och baksida: Lennart Johansson, Stockholms stad. Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Innehåll Sammanfattning sid 4 Inledning sid 6 Bakgrund6 Syfte6 Metod7 Sammanhållen stad sid 10 Samspel och möten sid 18 Vardagsliv sid 28 Identitet och upplevelse sid 38 Miljö, hälsa och säkerhet sid 44 The Money is in the Vision sid 46 Infrastruktur och trafikbarriärer 10 Social uppdelning 12 Framtid14 Offentliga platser 18 Föreningsliv21 Kulturhistoriska platser 22 Platser som saknas 23 Ekonomisk geografi 24 Framtid24 Boende28 Arbetsplatser30 Service31 Kommunikationer33 Fritid och rekreation 34 Trygghet35 Vardagsekonomi36 Framtid36 Programområdet38 Älvsjö39 Örby och Örby slott 40 Hagsätra41 Social tillhörighet 42 Framtid42 Hårt trafikerad miljö 44 De minsta och säkerhet 44 Framtid44 Bostadsbyggare Att skapa arbetsplatser Det samhällsekonomiskt långsiktiga 46 47 48 Slutsatser50 3 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Sammanfattning Stockholms invånarantal växer och i takt med det behövs bostäder, arbetsplatser och service. Älvsjö är i Stockholms stads översikts plan utpekad som ”Tyngdpunkt”, vilket innebär att platsen anses lämplig för utveckling. Det finns ett politiskt beslut att utreda förut sättningarna för 7 000 till 10 000 nya bostäder och ett stort antal ar betsplatser i området Älvsjö Örby. Stockolms stad har i samband med programarbetet initierat en visionsprocess i syfte att utveckla en vision för området baserat på dialoger med a llmänheten, kom munens förvaltningar och bolag samt byggbolag och potentiella framtida investerare. Denna kon sultrapport summerar resultatet av dialogen. Totalt har ca 165 personer involverats i dialogen som genomförts genom fokusgruppsintervjuer, genskjutsinter vjuer och workshops. Göteborgs stads modell för sociala konsekvensanalyser har använts för analys av resultatet. Sammanlänka Programområdet präglas av infra struktur och trafikbarriärer som separerar de olika bostadsområdena från varandra. Förutom fysiska barriä rer finns också en mental och en admi nistrativ uppdelning. Invånarna i res pektive område är, trots många likheter, noga med att skilja på Älvsjö och Örby 4 som två helt olika områden. Invånare i Älvsjö uppger att de aldrig eller sällan är i Hagsätra. Okunskapen om området är stor och det anses ligga ”långt bort”. Det finns en vilja från stadens sida att genom utveckling av programområ det sammankoppla staden såväl fysiskt som socialt. Genom den fysiska struk turen kan barriärer b rytas och stråk ska pas som uppmuntrar människor att röra sig obehindrat mellan områden. Mobilitet och orienterbarhet Förutsättningarna att resa kollektivt kommer att vara mycket goda i området. Älvsjö har pendeltågsstation och är också en knutpunkt för busstrafiken i Söderort. Utredning pågår om en förlängning av tunnelbanan från Hagsätra till Älvsjö samt byggnation av spårväg Stockholm Syd som förenar Älvsjö med Skärhol men och Fruängen. Ett eventuellt stopp för fjärrtåg i Älvsjö har diskuterats. För gångtrafikanten och cyklisten är programområdet idag svårnavigerat och otryggt. Området är planerat för bilar men upplevs vara svårt att hitta i även för bilföraren. Mässan – en nyckelspelare Stockholmsmässan, som upptar en fem tedel av programområdet, är områdets största identitetsmarkör, arbetsgivare och är med sina 1 miljon besökare per år områdets största mötesplats. Till och från mässan är det vid evenemang stora befolkningsströmmar. Däremellan upplevs mässan och dess kringområden Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby som ödsliga och otrygga. Hur mässan utvecklas för att bli en del av stadsbilden kommer att vara avgörande för hur hela det nya området kommer att upplevas. Addera framsidor Programområdet upplevs av allmänhe ten som ensligt och öde. De allra flesta tillfrågade känner sig därför otrygga här, särskilt kvälls- och nattetid. Genom att tillföra hus med lokaler i bottenvå ningarna, tydliga stråk och ”framsidor” liksom funktioner som genererar ett flöde av människor under dygnets olika timmar kan programområdet i framti den upplevas som ett tryggt område att röra sig inom. Addera offentliga platser Stockholms stad vill att den framtida Älvsjö Örby ska vara en levande och inkluderande stad där det finns plats för alla. Ett område där också boende i Älvsjö, Örby och Hagsätra kan finna anledning att mötas. I programområdet är det för när varande ont om offentliga platser att vistas i, Älvsjöbadet och Turingeparken undantaget. I takt med att förskolornas gårdar blir allt mindre blir de också mer beroende av offentliga grönytor och parker för utomhuslek. Bra boende Bostadsköpare idag är relativt prag matiska, en avvägning görs mellan kostnad och läge. Oavsett var männis kor bor, uppges lugn och ro, närhet till kommunikationer och service liksom närhet till grönområden vara parame trar som uppskattas. I dialogen har vik ten av lugn och ro i vardagen betonats. Huddingevägen ses idag som ett hinder för en lugn boendemiljö. Att tillföra arbetsplatser Staden vill tillföra ett stort antal arbets platser i programområdet. Tidigare för sök med att hyra ut kontorsarbetsplatser i Älvsjö har visat sig vara svårt. En tyd lig strategi, ett politiskt ledarskap och en organisation med mandat och resur ser krävs för att kunna uppnå målet om ett stort antal arbetsplatser. En rekommendation som framkom mit från investerare är att utgå från ett klustertänk, baserat på existerande verk samheter och identitet i området idag. Skolor, handel och annan service Förskolor och skolor bör planeras för i ett tidigt skede för att undvika dyra kompletteringar eller ombyggnationer i efterhand. Önskemål har framförts om att ge verksamheter som riktar sig till barn bra mikroläge, d.v.s. bra läge inom det nya området. Byggbolagen tipsar om att göra en ordentlig handelsutredning för platsen liksom att i ett tidigt skede planera för funktionella handelslokaler. Aktiv fritid Idrottsledare i Älvsjö och Örby med omnejd vittnar om stor brist på idrotts hallar och anläggningar i hela Stock holm, och så även i detta område. Sena träningstider och en tidig elitfokuse ring för barn och unga blir konsekven ser av denna brist. Tillförsel av platser för organiserad och spontan idrott ses som nödvändig vid utveckling av nya områden. Förutom en stimulerande fritid bidrar idrotten till ökad folkhälsa, integration och en social fostran. Också Kulturskolan uppger att lokalbrist begränsar deras verksamhet. En gemensam identitet? De tre, runt programområdet kringlig gande områdena har alla olika iden titet och karaktär. Älvsjö beskrivs som ”staden i staden”, med en stark Älvsjöanda. En plats som av utom stående associeras främst med mäs� san och pendeltåget. Örby upplevs av utomstående som ett diffust område, med villor och idylliska trädgårdar. Hagsätra beskrivs som ett mångkultu rellt område med utmaningar kopplat till integration. Många med inifrånperspektiv i Hagsätra trivs mycket bra, medan människor med ett utifrånperspektiv uppfattar Hagsätra som ett otryggt ställe. Återta sjön Den tidigare, numera utdikade, sjön i Älvsjö har varit ett återkommande tema under dialogen. En rekonstruktion av delar av sjön eller någon form av vat tenpark skulle kunna stärka områdets attraktivitet och i dentitet. 5 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Inledning Stockholm växer. Varje år ökar an talet invånare i staden med drygt 10 000 personer. För att möta be hovet av bostäder planerar staden att bygga 140 000nya bostäder till år 2030. Älvsjö är, tillsammans med ett antal olika områden i ytter staden, utpekat som ”tyngdpunkt” i Promenadstaden, Stockholms stads översiktsplan. Här ska staden växa med bostäder, arbetsplatser och service. Det finns ett politiskt beslut att utreda området Älvsjö Örby för ett tillskott på cirka 7 000 till 10 000 nya bostäder och ett stort antal arbetsplatser. White arkitekter har fått i uppdrag av Stockholms stad att genomföra en visionsprocess i samband med pro gramarbete för Älvsjö Örby. Visionen ska vara en ledstjärna i det fortsatta planarbetet. Visionen ska vara baserad på och förankrad i områdets befintliga värden, eller kärna. I syfte att kartlägga befintliga värden, d.v.s. kärnan för visionen, har en dialog genomförts med allmänheten och representanter för olika föreningar och grupper i Älvsjö, Örby, Örby slott och Hagsätra. I denna rapport presenteras resultat och analys av dialogen. Två visionsworkshopar har genomförts i syfte att formulera en vision. Resultaten från dessa worksho par presenteras i ett separat dokument: ”Idéer och värden – dokumentation från visionsworkshopar Älvsjö Örby februari–mars 2015.” 6 Bakgrund Stockholms stads övergripande mål om att skapa ett tätare, och mer samman kopplat Stockholm liksom att främja en levande stadsmiljö i hela staden finns beskrivet i Promenadstaden, Stock holms stads översiktsplan I den flerkärniga staden finns för utom bostäder också arbetsplatser och service, centrerat kring ett flertal tyngd punkter med goda kollektivtrafikslägen. Syftet med den flerkärniga staden är att avlasta innerstaden och förkorta pend lingstiden för människor som bor och lever runtom i staden. Det finns en politisk vilja att Älv sjö Örby ska utvecklas till en hållbar, tät blandstad med stora urbana och gröna kvaliteter som är väl samman kopplad med omgivande stadsdelar. I Bostadspotential Stockholm har Älvsjö utpekats som ett område med relativt gles bostadsbebyggelse, med plats för fler bostäder. Syfte Stockholms stad vill genom dialog i ett tidigt skede skapa en ökad förståelse för platsens förutsättningar och sociala kvaliteter utifrån ett brukarperspektiv. Dialogen ska kartlägga sociala värden och kvaliteter i området. Genom att söka upp olika grupper i samhället i ett tidigt skede inkluderas och beaktas synpunkter också från människor som normalt inte söker sig till ett samråd. Modell över värdebaserad stadsplanering, framtagen av Åsa Bjerndell, Arkitekt SAR/MSA White. Kärnan, som den värdebaserade stadsplaneringen utgår ifrån, motsvaras av det som framkommit under dialogen och som presenteras i denna rapport. Det ligger till grund för visionen som i sin tur ligger till grund för ledstjärnor, strategier och verktyg för implementering. Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Uppstart definiera Genom förande dialog Åter koppling Visions workshopar Rapport skrivning Visionsprocess Älvsjö Örby. Resultatet av dialogen är ett underlag till visionsworkshopar. En rapport dokumenterar dialogen och en rapport dokumenterar resultatet av visionsworkshopar. Planering och återkoppling är viktiga komponenter för ett lyckat resultat. Metod Process Visionsprocessen är indelad i fem, väl integrerade delmoment: 1. Uppstart/definiera, 2. Genomförande dialog, 3.Återkoppling, 4.Visionsworkshopar, 5.Rapportskrivning av underlags rapport och dokumentation av visionsworkshopar. Genskjutsintervjuer och fokusgrupper har använts vid dialog. Illustration: Karolina Embring. Själva genomförandet av dialogerna är det som har tagit mest tid i anspråk, följt av rapportskrivning. Framtagande av intressentanalys och prioriterade målgrupper togs fram av Stockholms stad innan konsulten involverades. Urval av deltagare i dia logen genomfördes baserat på stadens intressent kartläggning. Urvalet ska representera människorna som bor och verkar i Älvsjö, Örby, Örby slott samt Hagsätra. Särskilt intressant bedömdes det att vara att fånga upp perspektiv som vanligtvis inte framkommer i en samrådsprocess. Det handlar exempel vis om barn, ungdomar och unga vuxna som är underrepresenterade i samråd. Utöver allmänheten är Stockholms stad intresserade av hur potentiella byggbolag och framtida näringsliv kan uppfatta Älvsjö Örby som en attraktiv stadsdel att investera i. Stadsbyggnadsprojekt tar tid. Det tar många år från inledande programar bete och visionsformulering till ett för sta spadtag och senare färdigställande. Att bjuda in till medborgardialog, eller dialog med kollegor i kommunen inne bär att människor bidrar med sin tid och sitt engagemang vilket väcker förvänt ningar. Det är viktigt att processledaren tydligt kommunicerar vilken grad av inflytande deltagarna kan förvänta sig i processens olika steg. Risken är annars stor, särskilt bland allmänheten, att det skapas orealistiska förväntningar, vil ket kan minska viljan till delaktighet längre fram i processen. Dialog Det som framkommer i processen ska hanteras på ett medvetet sätt från början till slut. Val av metoder och övningar har genomförts med tanke på slutresultat, genomförbarhet utifrån tidplan och årstid samt återkoppling. För att samla in kunskap och idéer från allmänheten har det genomförts fokusgruppsintervjuer och så kallade genskjutsintervjuer. Vid fokusgrupps intervjuerna har mellan tre och tio personer deltagit i ett strukturerat sam tal under ledning av White arkitekter. Fokusgruppsintervjuerna syftar till att genomföra djupa, kvalitativa inter vjuer på ett effektivt sätt. Totalt har tretton fokusgruppsintervjuer genom förts. Projektets tidsmässiga förutsätt ningar har innebar en utmaning. Några av fokusgrupperna fick delas upp på två tillfällen då representanterna inte kunde närvara samtidigt med kort varsel. En fokusgrupp kompletterades med en telefonintervju. Totalt har ca 165 personer, i varierande grad, varit involverade i dialogen. Åldersspan net på deltagarna har varit 8 till 81 år och könsfördelningen har varit jämn. Kvaliteten på framkommet material har varit god, och materialet får där för anses vara representativt och fullt möjligt att dra slutsatser utifrån. Det som kan diskuteras är den geografiska representativiteten, där representanter från Hagsätra saknas i gruppen för skola/skola, idrottsledare, föreningar och ungdomar. Hagsätra finns istället representerat genom boende och via genskjutsintervjuer. Genskjutsintervjuer innebär korta intervjuer enligt frågeformulär med 7 Dialog Älvsjö Örby Dialog Älvsjöstaden Deltagare i dialogprocess, privatpersoner: ÅlderÅlder Fokusgrupper Antalkvinnor män min max Boende Älvsjö 6 st 5 st 1 st 20 år 65 år Boende Örby 5 st 1 st 4 st 37 år 73 år Boende Hagsätra 5 st 2 st 3 st 38 år 72 år Totalt 16 st 8 st 8 st 20 år 73 år Genskjutsintervjuer Älvsjö Örby Hagsätra Tullinge Huddinge Hammarby Sjöstad Totalt 20 st 10 st 19 st 6 st 5 st 10 st 70 st änniskor som befinner sig på eller pas m serar en viss plats vid en viss tidpunkt. Fördelen med genskjuts intervjuer är att många personer kan tillfrågas u nder en relativt kort tid, vilket ger en bra överblick över olika synsätt och åsik ter. Genskjutsintervjuer har genomförts i närheten av projektområdet i stads delarna Älvsjö, Örby och Hagsätra. I syfte att fånga upp åsikter om projekt området från allmänhet som inte bor i området samt från allmänhet som bor i en nybyggd stadsdel så har genskjuts intervjuer genomförts också i Huddinge, Tullinge och Hammarby Sjöstad. För att tillvarata den kunskap och kompetens som finns inom stadens olika förvaltningar, bolag och myndigheter anordnades en gemensam workshop där området diskuterades ur olika perspek tiv, skalnivåer och de fem aspekterna: sammanhållen stad, samspel, vardagsliv, identitet samt hälsa och miljö. Analys Göteborgs stads modell för sociala konsekvensbeskrivningar har används för att analysera området utifrån ett mänskligt perspektiv. Modellen inne bär ett processinriktat arbetssätt, där vi i detta skede plockat ut matrisen för att analysera områdets sociala värden och kvaliteter och inleda en diskussion om hur vi skulle vilja att området ser ut i framtiden. Matrisen är uppbyggd kring fyra teman, ibland fem, då vi i detta fall även lagt till miljö och hälsa. Matrisen han terar förutom själva programområdet (plats och byggnad), närområde, stads 8 9 st 6 st 10 st 4 st 2 st 6 st 37 st 11 st 4 st 9 st 2 st 3 st 4 st 33 st 17 år 15 år 15 år 39 år 25 år 18 år 15 år 81 år 71 år 77 år 74 år 65 år 70 år 81 år delar, staden som helhet och region. odelllen är framtagen i samarbete M med akademin och anses vara ”best practise” i Sverige vad gäller att inklu dera sociala aspekter i stadsplanering. Vision Två stycken workshopar har genomförts med representanter från stadens olika förvaltningar i syfte att formulera en vision baserat på resultatet från dialo gen. Resultaten från dessa workshopar finns dokumenterade i ett separat doku ment. Processen med att slutföra visio nen för Älvsjö Örby fortgår under 2015 i Stockholms stads regi. Rapportens disposition Denna rapport är en summering och analys över vad som framkommit i dia logen, för vilken konsulten är ansva rig.Varje tematiskt kapitel inleds med en kort bakgrund (ingress) om vad rubriken innebär och vill förmedla. Bakgrunden är delvis hämtad från Göteborgs SKA-modell och delvis konsultens verk. Efter det presenteras framkommet resultat från dialogen. Varje kapitel avslutas med underrubri ken ”Framtid”, under vilken konsulten lyfter fram slutsatser kring områdets framtida utveckling. Här integreras synpunkter från dialogen med konsul tens kunskap i ämnet och kommentarer kring framtiden. Dessa framtidsavsnitt är de som bygger upp slutsatserna i slutet. Ett kapitel skiljer sig från res terande – Ekonomi för hållbarhet och genomförbarhet – beaktar framförallt byggbolagens och framtida investera res syn på utvecklingen. Deltagare i dialogprocess, representanter: Antal Förskola, skola, kulturskola 8 Föreningar 1 6 Föreningar 2 11 Föreningsidrott 8 Näringsliv5 Bostadsbyggare 14 Framtida näringsliv 5 Ungdomar 10 Totalt67 Workshop med representanter från 12 av stadens förvaltningar, Huddinge kommun & regionala aktörer: Stadsbyggnadskontoret Exploateringskontoret Kulturförvaltningen Utbildningsförvaltningen Älvsjö stadsdelsnämnd Miljöförvaltningen Stockholm parkering Huddinge kommun Trafikförvaltningen Stockholm Vatten Länsstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning social aspekt analysnivå Dialog Älvsjö Örby Dialog Älvsjöstaden BYGGNAD & PLATS NÄRMILJÖ STADSDEL vad som sker precis utanför dörren STAD REGION vad som sker på gatan/ kvarteret utanför och kring… vad som sker i det närmaste, funktionella området… vad som sker i hela staden eller påverkar andra områden… vad som sker i hela regionen eller påverkar andra områden Sammanhållen stad Samspel Vardagsliv Identitet Göteborgs stads modell för Sociala Konsekvensanalyser (SKA). I detta projekt har en femte aspekt, Miljö, hälsa och säkerhet, lagts till vilken vanligvis finns med i modellen för Barnkonsekvensanalyser (BKA). Den dialog som nu genomförts motsvarar steg ”inventering” i ”Göteborgsmodellen”. Visionsformuleringen skulle kunna jämföras med ”målformulering” och programhandlingen med ”förslag”. Källa: Göteborgs stad. Programområdet Älvsjö Örby i södra Stockholm med kringliggande områden som nämns i rapporten. Illustration: Yaël Bratel. 9 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Sammanhållen stad Ett nytt område som binder samman Älvsjö, Örby och Hagsätra. I en socialt sammanhållen stad ser människor från olika sociala grupper varandra i det dagliga livet. Deras rörelsemönster i det offentliga rummet korsar varandra och ett samspel uppstår. Människor i den socialt sammanhållna staden får inblick i varandras vardag och livsvillkor oavsett ålder, kön, klass eller etnicitet. Genom en rumsligt sammanhållen och blandad stad får människor med olika bakgrund möjlighet att dela varandras var dagsliv vilket är en förutsättning för ökad förståelse i mellanmänsk liga relationer. Infrastruktur och trafikbarriärer Programområdets geografiska läge och dess goda kommunikationer är områdets största kvalitet men också en stor utmaning. Älvsjö förknippas av de flesta med sin pendeltågsstation, från vilken man når Stockholm C på 10 minuter. Älvsjö är den station längst söderut där båda pendeltågslinjerna stannar, vilket innebär en god turtät het för dem som åker tåg härifrån in till stan. När projekte Citybanan är färdig ställt kommer turtätheten för pendeltå gen att bli ännu bättre då kapaciteten genom ”getingmidjan” i stan ökar. Järnvägen bidrar som sagt till goda kommunikationerna i Älvsjö, men delar också upp området, fysiskt och mentalt. Flertalet tillfrågande i Älvsjö 10 hänvisar till ”denna sidan järnvägen”, respektive ”på andra sidan” eller ”på Örbysidan”. Älvsjö är en av knutpunkterna för busstrafiken i söderort. Många kollek tivtrafikresenärer besöker Älvsjö enbart när de byter mellan buss och pendeltåg. Trots att det går bussar från Älvsjö till olika delar av Söderort upplevs det av många som svårt att åka kollektivt ”på tvären” i Stockholm. Boende i Hag sätra uppger att bussförbindelserna för visso har blivit bättre de senaste 10 åren, men att de gärna får bli ännu bättre. Älvsjö beskrivs också som en bra plats att bli upphämtad på i söderort för dem som ska vidare med bil, exempel vis ut till väg E4. Huddingevägen, som löper söder om Stockholmsmässan och parallellt med Örby, skär som en barriär genom programområdet och ”hjälper” järn vägen att på ett effektivt sätt separera Älvsjö från Örby. Magelungsvägen, fortsättningen på Älvsjövägen löper genom programom rådets södra del och vidare till Farsta. Trafikplats Älvsjö tar bilisten mellan Magelungsvägen och Huddingevägen genom en trafikkarusell dimensionerad för en motorväg. Dessutom finns ytterli gare en på- respektive avfart som servar trafiken till och från Stockholmsmässan. De stora trafikapparaterna bidrar till att programområdet upplevs som svårt och otryggt att gå och cykla i. Området är planerat för motorfordon, snarare än enligt Promenadstadens och Framkom ”Vi har en otrolig barriär p.g.a. vägplaneringen, ”det Östtyska vägsystemet.” Det är konstigt planerat. Man har utvecklat en by på ena sidan utan att den hängt ihop med den andra sidan.” Ur Fokusgrupp Näringsliv Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Flygfoto över programområdet från syd, med industriområdet, idrottsplatsen, trafiklösningar och Stockholmsmässan. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad. ”Har svårt att se hur detta ska bli ett attraktivt område om inte barriärerna tas bort.” Ur Fokusgrupp Byggbolag lighetsstrategins principer. Trafiklös ningarna innebär också att Älvsjö IP ligger relativt isolerat från övrig bebyg gelse i området. Olika verksamheter inom programområdet uppger att deras besökare har svårt att hitta till dem då de måste köra runt för att hitta fram. Hyresgäster och besökare inom pro gramområdet upplever det som otryggt att promenera i området under dygnets mörka timmar. För boende i Örby är Huddingevä gen en bullermatta. Det finns de som menar att man vänjer sig, och har man valt att flytta hit så får man acceptera bullret. Andra menar att de aldrig skulle vilja flytta till ett område som är loka liserat så nära Huddingevägen. Oro för barnens hälsa till följd av luftföro reningar och buller är två anledningar. Representanter från olika bostadsfö retag anser att Huddingevägen måste hanteras för att området ska kunna bli ett attraktivt bostadsområde. Mässan Stockholmsmässan, eller ”mässan” som den kallas, sätter Älvsjö på kartan och bidrar starkt till Älvsjös identitet. Det är Nordens största mässa med över en miljon besökare per år från hela världen. Utmaningen för Älvsjö är att den dryga miljonen besökare åker till mässan – inte till Älvsjö – och sedan tillbaka. Bortsett från dem som bor på hotellet intill, så finns det ingen större anledning att stanna kvar i Älvsjö. Vid stora mässor och event fylls pendel tåget och området runt mässan av stora folkströmmar, för att under övrig tid vara ett öde område. Stockholmsmässan, inklusive dess parkeringsplatser, upptar ca 20 av programområdets 100 hektar, och kommer således vara en viktig aktör i den fortsatta utvecklingen av området. Synpunkter som framkommit under dialogen om mässan är att den upplevs som introvert och som en barriär. Det som händer i mässområdet sker inom mässans väggar. Den finns ett flöde på framsidan, medan baksidan upplevs som öde. Dagarna innan och efter stora mässor är området i princip som en byggarbetsplats med mycket trafik till och från området. 11 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Ett ogästvänligt ingenmansland Själva programområdet är det få kring boende som uppger att de vistas i, bort sett från Älvsjöbadet och Älvsjö IP. Programområdet runtom Stockholms mässan beskrivs överlag i termer som ”finns inget där”, ”finns ingen anledning att gå dit”, ”snårigt”, ”svåråtkomligt” och ”otillgängligt”. O mrådet mellan Stockholmsmässan och Örby villaom råde används idag av fotgängare för att ta sig emellan, ta sig igenom eller att ta sig bort eller hem. Det som karakte riseras som ”grönområde” är ingenting som används. Social uppdelning Många påtalar den mentala uppdelning som finns mellan Älvsjö, Örby och Hag sätra, orsakad av infrastrukturen och administrativa gränser. Älvsjö har en egen stadsdelsnämnd medan Örby och Hagsätra tillhör Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd. Successivt framkom även en annan uppdelning, baserad på socioekonomiska förutsättningar. Pedagoger av olika slag ser skill nader i barns förutsättningar bero ende på var de bor. De menar att barn från villaområdena i Älvsjö och Örby generellt har mycket goda förutsätt ningar. Grundskolorna i Älvsjö, Örby och Hagsätra har idag relativt homo gena upptagningsområden. Exempel vis finns en önskan från Örbyskolan att elevunderlaget på skolorna ska se ut som befolkningsstrukturen i övrigt. En representant från skolan menar att ett alltför homogent elevunderlag med för brister i elevernas sociokulturella kompetens. Örbyskolan skulle vilja ha ett större upptagningsområde som även inkluderar Hagsätra. Idag är skolan fylld, och de tvingas därför att säga nej till elever från Hagsätra. Älvsjö – staden i staden Älvsjö beskrivs som en blandad del av Stockholm, eller ”staden i staden”. I Älvsjö finns både villakvarter med sekelskiftesshus och flerbostadshus från 1980-talet. En yrkesverksam med god lokal kännedom beskriver en tydlig upp delning mellan villakvarteren å ena 12 sidan och hyresrätterna i ”80-talsom rådet” å andra sidan beträffande socio ekonomiska förutsättningar. Samtidigt uppger hen att segregationen minskat något efter nyproduktion av flerbo stadshus i centrum samt ombildning av hyresrätter till bostadsrätter i området. Många av de ungdomar och unga vuxna som deltagit i dialogen uppger att de trivs mycket bra i Älvsjö, och gärna vill bo kvar här i framtiden, oav sett boendeform. Älvsjö är hemma, och här vill man bo kvar. Ett orosmoment är de stigande bostadspriserna och ungdo mar och unga vuxna funderar på hur de ska ha råd att bo kvar i Älvsjö. ”Älvsjö är en komplex stadsdel, det är väldigt olika i olika delar. Min del har inget gemensamt med övriga Älvsjö, Örby eller Liseberg. […] Älvsjö är som en liten stad.” Representant förskola, Älvsjö Örby – villakvarter med generationsväxling Örby kännetecknas framför allt av villa bebyggelse men där finns också en del flerbostadshus längs med gamla Hud dingevägen. Örby beskrivs av boende som ett lugnt och tryggt villaområde med pågående generationsväxling. De som byggde villorna som egnahem på 1940-talet säljer idag till barnfamiljer med relativt god ekonomi. För en utomstående upplevs Örby som ett diffust område som är svårt att hitta till och orientera sig i. För Älvsjö borna är Örby ”andra sidan”. Boende i Örby tar gångbron över Huddingevägen mellan Älvsjö och Örby för att ta sig till och från pendel tåget alternativt tar tunnelbanan från Högdalen när de ska transportera sig kollektivt. Bussar passerar också ige nom området. Gångbron är den vikti gaste befintliga kopplingen och stråket i programområdet, vilken upplevs som ödslig och otrygg när det är mörkt. Örby slott och Liseberg – okänt för gemene man Örby slott – området är döpt efter just slottet, och det närliggande Liseberg, är för gemene Stockholmare ett relativt anonymt område. Området är lokalise rat mellan järnvägen och Huddinge vägen och gränsar till Östberga i norr och programområdet i söder, och består mestadels av villakvarter men har även ett flerbostadsområde. Brännkyrka, i områdets västra del, ligger geografiskt mycket nära Solberga i Älvsjö, men ”När man gick i skolan fick man aldrig åka till Hagsätra. Mycket bråk. När vi var små fick vi ju inte ens gå till Solberga. Nu är det lugnt där.” Kvinna 26 år uppväxt i Älvsjö villaområde Dialog Älvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby ”Jag kallar dom för Grillarna, jag gick ner dit en gång [Älvsjöbadet]. Tänkte att det kanske är jag som ska integrera mig. Jag blev inbjuden av alla att komma och sitta och äta. ’Men hur ska jag umgås med er? Jag kan inte arabiska’, sa jag. Men jag tog ett lammspett och gick. Det var jättegott. De är trevliga – G rillarna.” Ur fokusgrupp boende Hagsätra Gångpassage mellan Älvsjö och Örby över Huddingevägen och grönområde. Foto: Malin Dahlhielm, Spacescape. med ett längre mentalt avstånd. Kopp lingen till Älvsjö fungerar bra för bilis ter, men är inte lika trevlig för gång trafikanter, cyklister eller barngrupper på utflykt. Hagsätra – tunnelbana, Älvsjöbadet och skamfilat rykte Hagsätra har av utomstående fått utstå en del hårda ord och omdömen. ”miljonprogram”, ”grått”, ”stökigt”, ”kriminalitet” är några vanliga associationer. ”(För) mycket invandrare” är en annan synpunkt, som framkommit också från personer med utländsk härkomst. Hag sätra uppfattas som motsatsen till en blandad och integrerad del av staden. Centrum i Hagsätra består av fler bostadshus varav många är hyres rätter. I västra delen av Hagsätra har bebyggelsen kompletterats med bland annat radhus i bostadsrättsform. Antydningar har framkommit att det finns ett visst mått av ”vi och dom”uppdelning även i Hagsätra. Detta ”vi och dom” baseras både på upplåtelse form av bostad och på etnicitet. ”Gril larna” är en benämning som används av några av de boende i Hagsätra för andra boende i Hagsätra med utländsk härkomst som nyttjar det offentliga rummet, särskilt vid Älvsjöbadet, för att grilla om somrarna. Boende i Älvsjö och Örby uppger att de sällan eller aldrig besöker Hag sätra. Det mentala avståndet till Hag sätra är långt. Unga vuxna beskriver att de aldrig var där under skolåren. Äldre säger att Hagsätra är ”inget som man besöker”. En tredje boende har svårt att placera Hagsätra på kartan och blandar ihop det med Haninge. Den största anledningen att besöka Hagsätra är Älvsjöbadet, även om många Älvsjöbor enligt uppgift anser att detta ligger i Älvsjö och inte i Hag sätra. Älvsjöbadet i Hagsätra är hur som helst en förenande plats, även om medverkande i dialogen beskriver att olika grupper besöker badet vid olika tider på dygnet enligt ett återkom mande mönster. Älvsjö Örby i Stockholmsregionen Flera av deltagarna i dialogen har gett uttryck för att Älvsjö är ”centrum” i Söderort. Förutom goda kommunika tioner in till stan knyter bussförbin delserna ihop Älvsjö med både Farsta centrum och Kungens kurva. Diskussioner finns om att Spår väg syd ska knyta ihop Älvsjö med Fruängen och att tunnelbanan ska för längas från Hagsätra till Älvsjö. Angå ende kopplingen till Fruängen så hän visar några av deltagarna i dialogen att de rent geografiskt har närmare till Telefonplan. Örbyborna hänvisar till Högdalen som närmaste centrum med service och tunnelbana. 13 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Infrastrukturen runt programområdet. Illustration: Yaël Bratel. Den äldre indelningen med för samlingar samspelar inte med dagens administrativa indelning. Brännkyrka församling spänner över tre stads delsområden och har förutom i Hag sätra och Älvsjö också verksamhet i Fruängen. Från Örby slott är det geo grafiskt nära till Årsta och Årstafältet. Från och med år 2014 går det pen deltåg mellan Älvsjö och Arlanda. Av Stockholmsmässan beskrivs detta som ett lyft för de internationella gästerna. 14 Framtid Överbrygga barriärerna En av de viktigaste faktorerna för att kunna skapa ett attraktivt område, och ett av de ursprungliga syftena med pro jektet är att sammankoppla staden ge nom att bryta trafikbarriärerna. Framförallt är det Huddingevägen och Magelungsvägen med Trafikplats Älvsjö som avses, men även järnvägen. Sammankopplingen och de brutna bar Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby riärerna är viktiga för att undvika enkla ver och för att stärka områdets identitet och attraktivitet. Stockholmsmässan upplevs också som en barriär. För att bli en del av den nya staden är det många som anser att mässan behöver bli mer extrovert. Gå och cykla mellan kringliggande områden Tjänstemän, bostadsbyggare och all mänhet är överens om behovet att om rådet ska ha goda kommunikationer och god tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter. Trygghet och orienterbarhet Staden förespråkar levande botten våningar för att bidra till transparens, siktlinjer och orienterbarhet. Idag upp levs det som svårt att hitta i området, och tillgängligheten upplevs som dålig. Utformningen av spårväg och tun nelbana kommer att bli viktig för hur området upplevs. Det är viktigt att inte skapa ytterligare trafikbarriärer. Social integration Stockholms stad har ett mål om att skapa en socialt integrerad stadsdel. Blandade upplåtelse- och boendeom råden på kvartersnivå kommer att vara viktiga i målet om den socialt integre rade staden, liksom variation i boende storlekar. I både Älvsjö och Hagsätra har det framkommit en social uppdel ning kopplat till geografi vilket skapat en distans mellan människor, ett ”vi och dom”. Social acceptans från kringliggande områden? Noterbart är att en majoritet av de till frågade i Älvsjö, Örby och Hagsätra i dagsläget inte ser att det nya området Fantastiska kommer att påverka dem nämnvärt. I kollektivtrafikmöjligheter Älvsjö anser man att området ligger En fortsatt god och vidareutvecklad ”på Örbysidan”. I Hagsätra anser man kollektivtrafik är viktig för områdets inte att det är någon direkt påverkan attraktivitet. Med Spårväg Syd och för såvida man inte rör Älvsjöbadet eller längning av tunnelbanan får Älvsjö Örby Kolbottnen. En viss oro finns från alla fantastiska kollektivtrafiksmöjligheter. berörda att Älvsjö Örby ska bli ”trång”. Stockholms stad har under dialogen Många uppger att det redan är mycket framfört önskemål om att få fjärrtå människor på pendeltåget och tunnel gen att göra ett stopp i Älvsjö i syfte banan, samt ont om parkeringar. Även att ytterligare stärka Älvsjö som en del om många uppger att de är positiva till av den flerkärniga staden och regionen. att det byggs bostäder, vilket man an Den visionära ser möjligheten att också ser behövas, finns en oro över att lug knyta Älvsjö samman med Skavsta net ska störas genom ökad trafik och genom ett tågstopp. trängsel. 15 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby 2 6 1 4 3 3 3 1 7 7 2 2 1 2 1 8 5 2 1 1 6 11 5 4 4 4 Karta över platser som beskrivs och diskuteras i rapporten. Illustration: Yaël Bratel. 16 2 DialogÄlvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby Parker och grönområden 1. Turingeparken 2. Kristallparken 3. Sjörövarparken 4. Älvsjöskogen 5. Hagsätraskogen 6. Solbergaskogen 7. Aspöparken 8. Blåklockan/Hemköpsparken 9. Utkiksberget 10. Grytet 11. Kolbottnen 3 3 Service 1. Hemköp Örby 2. Willys Älvsjö 3. Coop Konsum 4. Matdax Hagsätra Idrott och fritid 7 9 1. Långbrohallen 2. Sjöängsskolans grusplan 3. Lisebergsplanen 4. Hagsätra IP 5. Älvsjö IP 6. Älvsjöbadet 7. Stockholmsmässan och parkering Buller och trygghet 10 1. Passage under Magelungsvägen 2. Stenkross Kulturhistoriska platser och kyrkor 1. Park Folkets Hus 2. Älvsjö gård 3. Örby slott 4. Brännkyrka kyrka Skola/ungdomsgård 1. Ungdomens hus 2. Örbyskolan 3. Sjöängsskolan 17 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Samspel och möten Det är ett grundläggande mänsk ligt behov att träffa andra män niskor. Både de nära relationerna till familj och vänner, men också så kallade ”weak ties”. Det kan vara människor som går i samma skola, arbetar på samma arbets plats, som är medlemmar i samma förening eller som man byter några ord med i affären. Människor med många sociala nätverk känner ofta en större delaktighet i samhäl let och tillit till andra människor än de med få nätverk. Samhälls planeringens roll är att skapa de fysiska förutsättningarna för att människor ska kunna mötas, sam spela och känna delaktighet. Mässan är en plats för möten för män niskor med liknande intressen eller inom samma branscher. Men, mässan vänder sig inåt – till de betalande gästerna, och bidrar inte till stads- eller gatulivet. Offentliga platser Inom själva programområdet finns idag, på pappret eller på kartan, ”all män platsmark”. Dock består denna allmänna platsmark av högt gräs och vass i bullerutsatt läge. I praktiken fungerar den allmänna platsmarken i stora delar av programområdet inte som en offentlig plats. Inga föräldrar eller förskolepedagoger släpper ut barn att leka i mellanrummet mellan Älvsjö och Örby. Istället undviks detta område 18 i möjligaste mån på grund av bilism och ödslighet. I Örby, på vägen mot Hagsätra, i området mellan gamla Huddingevägen och Magelungsvägen ligger Turinge parken som är omtyckt av boende i såväl Örby som Hagsätra. Förskolorna går gärna hit för att leka. Där har tidi gare funnits lekredskap för barn, vilka av oklar anledning har monterats ned. Till programområdet hör också delar av Älvsjöbadet, en mycket uppskattad inrättning med utomhuspool och stora gräsytor med beachvolleyplan, lekplats och kiosk sommartid. Gående från Hag sätra till Älvsjö station passerar både genom Älvsjöbadet och Turingeparken. En grusplan finns i programområ dets norra del vilken nyttjas av Sjöängs skolan och Örby IS. Älvsjö Älvsjö beskrivs av allmänheten som ett område med god tillgång på parklekar och rekreationsmöjligheter för barn och vuxna. Två av de mer populära parkerna, åtminstone bland barn och deras föräldrar, är Kristallparken och Sjörövarparken. I Kristallparken, som är bemannad och innehåller djurhåll ning och plaskdamm, pågår i skrivande stund en upprustning. I Älvsjö är det också nära till Älv sjö- och Solbergaskogen, vilka båda är mycket uppskattade och välbesökta. Älvsjöskogen (delen väster om järn vägen) planeras bli naturreservat med förväntat beslut under år 2015. Kristallparken i Älvsjö är en populär plats för rekreation. Foto: Stockholms stad. Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Älvsjöbadet är en populär mötesplats sommartid för sitt bad och grillmöjligheter på gräsmattorna runtom. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad. Ungdomens hus eller 5:e elementet, som det också kallas, drivs av Stock holms stad och är ett ungdoms- och kul tur-/aktivitetshus i Älvsjö. Den öppna verksamheten vänder sig till ungdomar i 15–20 årsåldern, medan idrott- och kulturverksamheten vänder sig till unga i alla åldrar. Örby ”Visst är det en förmån att få växa upp i Örby, det är ett tryggt område med egna träd gårdar o.s.v. men det finns inte så många gemensamma ytor.” Ur fokusgrupp skola/förskola I Örby sneglar invånarna med viss avund sjuka på Älvsjös fina och välvårdade parker. Allmänheten anser att parkerna i Örby är för få och eftersatta, med undan tag för Aspöparken som nyligen renove rats. Detta bekräftas av Stockholms stad som uppger att det är brist på grönområ den och parker i Örby. Blåklockan, eller Hemköpsparken som den kallas då den ligger centralt intill Hemköp, uppges vara sliten med mycket fimpar och skräp i. Utkiksber get och intilliggande Grytet är ett skogs område och tidigare parklek. Parken beskrivs som ”bortglömd” av staden, men nyttjas av barn, föräldrar, hundä gare m.fl. Här fanns tidigare Örbys enda pulkabacke, vilken försvann i samband med radhusbyggnation. I Örby finns ett centrum, om än i mindre skala. Enligt uppgift så upp lever tonåringar att det inte finns så många platser att ”hänga” på i Örby, utanför skolorna, eller på McDonald’s är platser som nämns av de vuxna. Många umgås hemma hos varandra. Ungdomarna själva säger att de hellre ”hänger” på stan där de går i skolan eller åker till Farsta centrum. För närvarande pågår ett arbete inom staden för att utveckla Örby cen trum till en mötesplats. Örby slott Örby slott har fått sitt namn efter just slottet i Örby. För närvarande är slot tet uthyrt till Vietnams ambassad, men slottsparken är öppen för allmänhe 19 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Ovan: Örby slottspark med Örby slott i bakgrunden. Parken är till för allmänheten medan slottet är uthyrt till en ambassad. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad. ten och innehåller bland annat en liten damm för barn att bada i. Slottsparken är relativt okänd bland allmänheten. Staden anser att slottet har ett stort kul turhistoriskt värde och att dess potential som framtida mötesplats bör utredas. Brännkyrka med tillhörande kyr kogård och intilliggande ängs- och kulturmark är också lokaliserat intill Örby slott. Kyrkan har olika former av aktiviteter och är en mötesplats för människor. Brännkyrka hembygdsförening är en aktiv förening som arrangerar regel bundna träffar i hembygdsgården. Park Folkets Hus i Örby slott kan hyras av privatpersoner för olika tillställningar. Det finns en stolthet över att både Anna Odell och Kent har spelat in film respektive musikvideo här. Hagsätra Älvsjöbadet med kringliggande gräs ytor är en populär mötesplats sommartid. Många är de som plockar med sig grillen och grillar här med vänner och familj. 20 Skogspartiet mellan Älvsjöbadet och Hagsätra IP har under dialogen benämnts som ”Hagsätraskogen”, men har det officiella namnet Kolbott nen, efter kvarteret Kolbottnen. Detta område används av närboende för rekreation och hundrastning m.m. Hagsätraskogen kallas även den del av Älvsjöskogen som ligger öster om järnvägen, intill Hagsätra. I Hagsätra centrum driver Svenska kyrkan bland annat ett internationellt kvinnokafé. Barn och offentliga platser I takt med att förskolornas gårdar minskar (se även under Vardagsliv/ offentlig service) nyttjar förskolorna de allmänna utemiljöerna i högre utsträckning än tidigare. Förskolepe dagoger vittnar om konkurrens mel lan förskolorna om allmänna lekytor i Älvsjö och Örby med omnejd. Det gäl ler att komma iväg tidigt annars är lek platserna upptagna av annan förskola på utflykt. DialogÄlvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby I Örby råder parkbrist. De offentliga utemiljöerna blir allt viktigare för förskolorna då förskolegårdarna generellt minskar. Foto: Lennart Johansson , Stockholms stad. Föreningsliv Älvsjö Miljöråd är ett nätverk av fören ingar och intresseorganisationer med bas inom Älvsjö stadsdelsnämnds geo grafiska område. Föreningen bevakar områdets boendemiljö genom att föra dialog med stadsdelsförvaltningen i frå gor som rör parker, grönområden och förtätning i trädgårdsstaden. Medlem mar i Älvsjö Miljöråd är bland annat Brännkyrka Hembygdsförening, Stock holms Naturskyddsförening och ett par villa- och fastighetsägarföreningar. Ett flertal av föreningarna uppger att de har brist på lokaler för sammankomster. Bibliotek finns i såväl Älvsjö, som Örby, Hagsätra och Högdalen. Fritids gårdar finns i Älvsjö, Örby och Råg sved. Svenska kyrkan har verksamheter i Hagsätra och Örby slott. Örby scout kår finns i Örby men med scoutstuga i Erstavik, Tyresö. Föreningsidrott Föreningsidrott är mycket populärt i Älvsjö och Örby. Älvsjö AIK är med sina 18 000 medlemmar den största för eningen i området. Klubben är kanske mest känd för sin fotbollsverksamhet på Älvsjö IP men bedriver också inne bandy, simning och gympa i Långbro hallen genom Älvsjö AIK Fritid. På Älvsjö IP tränar varje kväll cirka 500 barn och ungdomar i olika åldrar fotboll. På helgerna när det är matcher besöker ca 2 000 personer Älvsjö IP. Klubben har nyligen fått ok på att öppna en fritidsgård. Örby IS är en något mindre fören ing som bedriver fotboll, innebandy och ishockey. Fotbollsverksamheten bedrivs bland annat på grusplanen intill Sjöängsskolan i programområdets norra del. Klubben bedriver också verksamhet på Lisebergsplanen, men upplever sig ha andra tjing efter Öst berga i det området. Föreningen sak nar ett eget kansli eller klubbhus, men skulle gärna ha ett sådan till 100-års jubileet om fyra år. Sannadals SK är en handbollsfören ing som grundades i Gröndal men som 21 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby har spridit sig. Hemmaplan är nu i Väs tertorpshallen men med ett stort upp tagningsområde i Älvsjö och Solberga med omnejd. I Västertopshallen huse rar även SOL-flickorna med verksam het inom gymnastik. Brännkyrkahallen i Hägersten är hemmaplan för bland annat Spårvägen handbollsklubb. Hammarby IF Friidrott har sin hem maarena på Enskede IP under utomhus säsongen. Vintertid tränar de flesta grupperna i Sätrahallen, medan rena barngrupper tränar i olika gymnastik salar runtom i hela söderort. Det finns en stor frustration bland ledare och aktiva över bristen på idrottsanläggningar i Stockholm. Del tagare i dialogen pekar på jämförel ser med andra städer där Stockholm i snitt har en fullstor idrottshall per 48 000 invånare, medan Göteborg har 1 per 14 900 invånare och Malmö 1 per 17 000 invånare. (Källa:www.halla ristockholm.nu). Medan idrottsaktiva i andra delar av landet pratar problem med att rekrytera utövare och ledare är Stockholms stora problem bristen på hallar. Det poängteras att Älvsjö är den enda stadsdelen i Stockholm som sak nar en fullstor inomhushall. Bristen på anläggningar leder också till konflikt mellan klubbar och mel lan olika idrotter. Fotboll har blivit en åretruntsport där man tränar och spelar inomhus på vintern, och därmed kon kurrerar om hallar med andra idrotter liksom Korpenlag. Idrotten hamnar emellanåt också i konflikt med närboende och bostads byggande. Deltagare i dialogen är frustrerade över att små spontana idrottplatser försvinner till förmån för bostadsbyggande. Bygg företagen får ibland bygga en hall som kompensation, och där skulle idrottsföreningarna vilja vara med och påverka utformningen. Närboende är inte alltid överförtjusta i att ha en större idrottsanläggning som granne med strålkastare och högta laranläggningar. Hammarby friidrott undviker i möjligaste mån att slå på belysningen på Enskede IP för att inte störa närboende. En oro finns att när boende ska klaga om Älvsjö IP flyttas till ett annat område, närmare befintlig bebyggelse. 22 En stark frustration finns över upplevelsen av att politiker och tjänstemän ser idrottsytor enbart som en kostnad och inte ser de samhällseko nomiska nyttorna som idrotten medför i form av bättre folkhälsa, fostran av barn och ungdomar, integration och brottsförebyggande. Kultur Kulturskolan, Stockholms stads kom munala verksamhet där barn och ungdo mar får lära sig musik, drama och annan estetisk verksamhet, har verksamhet i Älvsjö, Örby och Hagsätra. Kultursko lan uppger att även de har brist på loka ler. Med bättre tillgång på lokaler skulle de lätt kunna ta emot ytterligare 100 elever i Älvsjö, där söktrycket är hårt på Kulturskolan. Representanter från Kulturskolan uppger att barnen i Älvsjö ofta håller på med både idrott och kul turaktiviteter. En jämförelse görs med andra delar av Stockholm där barnen antingen sysslar med kultur eller idrott. Kulturhistoriska platser Inom och i nära anslutning till program området finns ett flertal kulturhistoriskt intressanta byggnader och platser. Älv sjö gård är en av Stockholmstraktens äldsta herrgårdar och omnämns första gången i mitten på 1500-talet. Nuva rande byggnad är troligtvis från 1600talet. Gården som är lokaliserad mitt emot Stockholmsmässan ägs och dis poneras av Stockholmsmässan. Älvsjö gård är m öjlig för företag att hyra för konferenser och dylikt. Den nyreno verade gården är låst och omgärdas av staket och skyltar som hänvisar till att området är privat. På tiden då Älvsjö gård grundlades sträckte sig Brännkyrkasjön, eller Kyrk sjön som den även kallades, från går den upp till Örby slott och Brännkyrka i norr. Sjön torrlades i omgångar under 1900-talets mitt. Runt 1970 byggdes Stockholmsmässan och dess parkeringar på sjöns västra del. Den östra delen är det område som kallas Sjöängen. Örby slott är som tidigare nämnts uthyrt till Vietnams ambassad idag och dess slottspark är öppen för allmänheten. ”All idrottsyta ses bara som en kostnad, inte som en vinst. Politikerna ser inte de mjuka värdena – vi pratar om de samhällsekonomiska nyttorna.” Ur fokusgrupp Idrottsledare Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby På Älvsjö IP samlas ca 500 barn och ungdomar varje vardagskväll för att spela fotboll. På helgerna besöks platsen av ca 2 000 personer i samband med matcher. Älvsjö AIK har nyligen fått klartecken på att öppna fritidsgård. Både stora och små idrottsföreningar i Älvsjö Örby med omnejd påtalar en stor brist på idrottsanläggningar. Foto: Lennart Johansson. Kyrkan med dess omgivningar och vyn därifrån har beskrivits som en vacker och rekreativ plats som männis kor i närområdet uppskattar. Platser som saknas ”Klubbar i andra delar av re gionen eller landet pratar om problem med att rekrytera fler deltagare eller ledare. I Stock holm är våra tre största prob lem hallar, hallar och hallar.” Ur fokusgrupp Idrottsutövare Allmänheten och planerare är alla överens om att det i Örby saknas gemensamma platser i det offentliga rummet. Örby karakteriseras av vackra villaträdgårdar som uppskattas såväl av boende som besökare och av de som värnar om biologisk mångfald. Men grönskan är privat. Det finns en efterfrå gan på fler gemensamma grönytor och iordningställda parker från såväl försko lerepresentanter, boende och tjänstemän. I Älvsjö är de flesta nöjda med de parker och rekreationsmiljöer som finns, men de instämmer med övriga deltagare i dialogen om vikten av att det nya området måste innehålla plat ser för rekreation och kontemplation, exempelvis i parkmiljö. Idrottsföreningarna har som tidi gare beskrivits en stor brist på idrotts anläggningar, liksom Kulturskolan. De bibliotek som finns uppskattas men upplevs av bl.a. förskolepersonal som för små. Efterfrågan på någon form av kulturhus har framkommit under dialogen. De restauranger som finns i områ det idag ligger inom mässans väg gar och är inte tillgängliga för ickemässbesökare. I Älvsjö centrum finns sedan en tid tillbaka ett kafé och i Örby pizzeria. I övrigt är det ont om kaféer och restauranger i programområdet och dess närhet. Uppfattningen är att Älvsjö har bra parker och dylikt för små barn men sämre offentliga ytor för större barn och ungdomar. Också i Örby har bris ten på platser för ungdomar påtalats. Det har framkommit känslor av otrygg het bland vuxna på grund av ungdomar som ”hänger” vid pendeltågsstationen eller utanför Willys. 23 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Brännkyrka. Foto: Stockholmskällan Stockholms stad. Ekonomisk geografi Det fria skolvalet har medfört att barn och unga inte nödvändigtvis går i skola i närheten av sin bostad. Under dialo gen framkom det att unga vuxna från Älvsjö exempelvis aldrig vistades i Hagsätra som barn, bland annat på grund av ”skolrevir”. Medan ungdomar i Hammarby Sjöstad som tillfrågats mycket väl kände till Örby då de hade klasskompisar från innerstadsskolorna som bor där. 24 Framtid Bostadsbristen i Stockholm är akut för många som står utan bostad. För alla dessa är naturligtvis ett tillskott på 7 000 till 10 000 nya bostäder mycket välkommet. Men för att bygga en långsiktigt attraktiv och hållbar stad så krävs det mer än enbart tillförsel av bostäder i området. En tillförsel av 7 000 till 10 000 bostäder innebär en befolknings ökning i Älvsjö Örby i samma stor ”En exploatering kan vara positiv och bidra till samhörighet. Men den kan också skada om den görs på fel sätt.” Ur fokusgrupp Föreningar DialogÄlvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby Älvsjö gård. Foto: Stockholmsmässan. ”Jag är för att man förtätar. Men man måste ha oaser i staden.” Ur fokusgrupp Föreningar leksordning som av en mindre svensk stad eller tätort. Befolkningsmässigt är det ett nytt Kiruna, Norrtälje, Näs sjö, Mariestad eller Ludvika som till förs. Eller ungefär lika många som bor i nuvarande Örby, Örby slott, Hag sätra och centrala Älvsjö tillsammans (Långbro och Solberga exkluderat). För invånarna i alla dessa områden krävs privat och offentlig service, arbetsplatser liksom platser för fritid och rekreation. Levande stad Stockholms stad vill som tidigare nämnts bygga stad i Älvsjö Örby. Som tyngdpunkt ska Älvjsö Örby i fram tiden vara ett alternativ eller komple ment till City. En del av staden där människor förutom att bo och arbeta vill vistas och mötas på fritiden. Älvsjö Örby ska vara en levande och inkluderande stad för alla grup per i samhället; unga som gamla, rika och fattiga. Det bör finnas platser för kommers men också platser som inte kostar pengar att besöka. Barn, ung domar, yrkesverksamma, pensionärer, människor med funktionsnedsätt ningar – alla ska kunna ta del av och vara delaktiga i staden. Idrott och kultur Ett av stadens mål med Älvsjö Örby är att stärka idrotten i området. Med ett stort tillskott på människor som ska bo och leva i området kommer trycket på idrotts anläggningar och föreningar att öka i ett område där det idag redan är konkurrens om träningstider på anläggningar. Idrottsledarna anser att idrottsan läggningar kan planeras smartare än vad som görs idag. Fotbollsledarna skiljer på tränings- och matchhallar, där träningshallarna för vardagsbehoven är det viktigaste. Fullstora matchhallar behövs just för att spela matcher, men inte för att öva skotträning en tisdags kväll. Inte heller friidrotten behöver alltid tillgång till fullstora anläggningar, utan klarar sig oftast med något mindre hallar. Förutom ytor för föreningsidrott efterfrågas platser för spontanidrott. Också Kulturskolan kommer att behöva ha tillgång till lokaler i det nya området. I de fall Kulturskolan har egna lokaler upplevs förvaltningen som betungande i relation till de resur ser som finns. Ibland är de lokaler som tillhandahålls via skolor inte ändamåls enliga för exempelvis en blåsorkester. Önskemålet är att Kulturskolan ska finnas nära barnen, i närheten av skola 25 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Exempel på grön mötesplats för människor i en urban miljö. Foto: Anna Ågren, White. eller fritids för att minska behovet av transport för barnen. Rekreation När stadens tjänstemän får drömma om det framtida Älvsjö Örby ser många en stadspark av högsta kvalitet framför sig. Gärna i närheten av en återskapad sjö med tillhörande strandlinje där männ iskor tar med lunchen ut i solen, prome nerar eller bara kopplar av. Det gröna och rekreativa bidrar till den levande staden där människor kan m ötas; spon tant eller planerat. Förskolepersonal ser i sin tur ett behov av lekytor för större barn. I takt med att bostadspriserna ökar väljer fler och fler barnfamiljer att bo kvar längre i små lägenheter, varför antalet äldre barn uppges ha ökat i exempelvis Älv sjös flerbostadsområden. En deltagare i dialogen har framfört att hen gärna skulle vilja se fler fasta grillplatser då både delar av Älvsjö och Hagsätra är mångkulturellt med en stark ”grill-kultur”. Fasta grillplatser blir då mer miljövänligt än många engångsgrillar. 26 Samutnyttjande, samverkan och synergier För att bygga en attraktiv stad i Älv sjö Örby, vars geografiska område är relativt begränsat och antalet bostäder, arbetsplatser, funktioner och värden som ska tillföras är stort, kommer det att krävas en innovativ planering och byggnation. För att få plats med antalet bostäder, arbetsplatser och stadsmil jökvaliteter kommer det sannolikt att krävas olika former av samnyttjande av resurser. Samutnyttjande av lokaler stäl ler krav på samarbete och en tydlig ansvarsfördelning i f örvaltningsfasen. Det kan låta självklart, men under dialogen har det framkommit ett visst missnöje och exempel på när samnyttjande inte fungerat optimalt. Orsaker till detta kan spåras både till individer men också till organi satoriska strukturer. Ett visst mått av konkurrenstänkande mellan olika aktörer har framkommit, men också människor som visar vilja till att dela med sig. DialogÄlvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby Skolorna som nav? Örbyskolan kommer att behöva bygga ut sina lokaler sedan besluts tagits att utöka till högstadium. Detta kommer att ställa krav på en ny idrottshall. Från skolans ledning är anser man att det är resursslöseri att inte dela idrottshallen med Sjöängsskolan eller idrottsför eningar som kan nyttja den på kvällar och helger. Likaså är man positiv till att dela med sig av skolans musikrum till Kulturskolan. Kulturskolan i sin tur vill gärna ha verksamhet nära där barnen är för att barnen ska slippa flänga runt. Mässan – en del av staden Även om det sällan görs så går det att bygga parkeringshus med verksamhe ter och en inbjudande miljö i gatunivå. Ta hand om kulturpärlorna Befintliga platser inom och i nära anslutning till programområdet kan nyttjas och förstärkas för att skapa värden och identitet till det nya och kringliggande områden. Platser som nämnts i dialogen som skulle kunna stärkas och gynna allmänheten är bland annat Örby slott, Älvsjö gård, Turinge parken, Stockholmsmässan, och Älv sjöbadet (utbyggnation). Årligen besöker ca 1 miljon människor Socialt kapital Stockholmsmässan. Idag besöker de En gemensam oro bland de boende mässan – inte Älvsjö. Att få Mässans i dagens Älvsjö, Örby och Hagsätra besökare att vilja stanna kvar en kväll är att det nya området ska bli alltför eller en dag i Älvsjö Örby skulle bidra storskaligt när många nya bostäder starkt till de kommersiella förutsätt ska tillföras. I Älvsjö har det fram ningar i området. kommit två parallella mycket starka Mässan har kök ock restauranger ” vi-känslor”, dels bland dem som bott för sina olika event, något som saknas där i generationer men också bland i övriga området. Dessa restauranger ungdomarna i flerbostadshusen”. Örby skulle, åtminstone i teorin, kunna beskrivs som ett lugnt och tryggt villa lokaliseras så att de är tillgängliga område där man har koll på g rannarna. också för allmänheten som vill äta I Hagsätras radhusområde berättas det lunch eller middag. Att nyttja mässans om en stark gemenskap inom och mel tak till idrott, rekreation eller andra lan bostadsrättsföreningarna. publika verksamheter har varit ett åter En tolkning är att det upplevt kommande förslag under dialogen. småskaliga bidrar till trygghet. Det är en utmaning att bygga mycket nytt på relativt kort tid och samtidigt skapa Att hantera parkeringsplatser Mässan uppger att de har behov av att en ”vi-känsla” och integrera detta med ha kvar dagens 4 000 parkeringsplat kringliggande befintliga områden. Den ser. Ett flertal av dessa används dock fysiska strukturen mellan och inom olika kvarter kan antingen stärka eller mycket sällan. Parkeringsplatserna i området skulle kunna samlokalise motverka att grannar möts och träffas, spontant eller planerat. ras med annan besöksparkering, med reservation för att mässan kan ha före träde vid vissa tillfällen. 27 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Vardagsliv Ett fungerande vardagsliv Ett vardagslivsperspektiv innebär att människors vardagliga rutiner och aktiviteter blir utgångspunkt för planeringen. En god stadsmiljö är organiserad så att återkom mande behov och sysslor – som att ta sig till och från jobb och skola, handla mat, umgås med vänner och släkt, hämta barn, motionera, delta i föreningsliv eller kultur aktiviteter – är lätta att hantera. Den fysiska strukturen kan, beroende på utformning, underlätta eller för svåra dessa sysslor och behov. Den fysiska miljön påverkar våra vardags liv olika, beroende på ålder, kön, livs fas, om vi har en fysisk eller psykoso cial funktionsnedsättning etc. Upplevd trygghet och tillgänglighet påverkar hur människor rör sig i stadsrummet alternativt begränsas i att ta del av olika former av service och aktiviteter. Sta dens uppgift blir att skapa förutsätt ningar för en fysisk miljö som gynnar ett bra utbud och en hög tillgänglighet för människor i olika livsfaser och med olika behov, och där närhet och kom munikationer är två nyckelord. Boende Varför väljer människor att flytta till ett nyproducerat område? Ett enkelt svar är såklart för att man behöver någonstans att bo. En del har möjlighet att välja boende medan andra tar vad som erbjuds eller vad man har råd med. 28 En boende i Örby skojande om att Hemnet styr våra liv. Egentligen letade de boende vid Telefonplan men Hem net tipsade istället om en bostad i Örby. Viktigt när vi väljer vi bostad Frågor har ställts till boende i Ham marby Sjöstad, Huddinge och Tullinge om vad som är viktigt när man väljer bostadsområde och vad de uppskat tar i sina respektive områden. Flera var pragmatiker som vägde kostnad gentemot läge och kommunikationer. Småbarnsföräldrar poängterade att det ska vara bra för barnen, både vad gäl ler bostadsyta men också närhet till förskolor och skolor. De något äldre ser en fördel med lägenhet efter det att huset blivit tungrott. Man vill man gärna bo nära barn och barnbarn. Goda kommunikationer, lugnt och nära till grönområden ligger också högt upp på önskelistan för många oavsett livsfas. En kvinna i Hammarby Sjöstad poäng terar att hon kan betala för sig men vill i gengäld ha mycket för pengarna, i form av en trevlig miljö och god service. En viss oro finns för att det vid nyproduk tion byggs för tätt, för ensidigt i fråga om skala och lockar en alltför homogen befolkning. ”Örby är ett område som man söker sig till/letar hus när man vill flytta ut ur Stockholms innerstad. Bättre villapriser än i Nacka.” Man 47 år, Hammarby Sjöstad Upplevelse av det befintliga boendet Hammarby Sjöstad uppskattas för att det är lugnt och fint. Läget nära stan och goda kommunikationer ses som positivt liksom utbudet av ser vice och restauranger. Det börjar bli Goda kommunikationer är viktiga när vi väljer bostadsområde. Foto: Niklas Darnell, ur Stockholms stads bildarkiv. Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby ”Jag vill ha nära till kommunika tioner. Det är en fördel med H.S. Man behöver inte bil här. Sen vill man att de ska se snyggt ut. Det är också bra om byggnad erna har lite personligheter.” Man 18 år, Hammarby Sjöstad. Bostadsbristen är stor i Stockholm. Hammarby Sjöstad uppskattas för att det är lugnt och fint, har bra läge och goda kommunikationer. Foto: Stockholms stads bildarkiv. ”inbott” och känns inte supernytt längre. Negativa aspekter som framkommit är för lite variation i gestaltningen och för tätt. Några saknar ett centrum eller en definierad ”mitt”. Närboende upplever att ljudvolymen från lekande barn vid vattenlek sommartid blir lite väl hög. I Huddinge och Tullinge upplevs det också som positivt med lugn och ro och nära till grönområden. De till frågade har bott i både villa och lägen het. En villaägare är missnöjd med snöröjningen medan en lägenhets boende tycker det är skönt att slippa skotta själv. Bristen på lägenheter, sär skilt hyresrätter och bostäder till unga lyfts fram som något negativt. I Tul linge är de boende ganska nöjda med själva bostaden medan det låga utbudet av service ses som negativt. I Älvsjö uppskattas den småskaliga miljön, läget och kommunikationerna in till stan samt att det är lugnt och skönt och de boende känner varandra. Att Coop har öppnat i centrum upplevs som postivit. Flera kan inte hitta något nega tivt med Älvsjö medan andra nämner bristen på parkeringsplatser i centrum. I Örby och Örby slott uppskattas också den småskaliga miljön, lugnet och tryggheten. Som negativt nämns det låga serviceutbudet. Enligt uppgift är det mest äldre som handlar i centrum. Kommunikationerna upplevs både som bra och dåliga. Enligt uppgift finns en bosättning på ängarna mellan Örby och Huddingevägen, inom program området. En boende i Örby uppger att det i sig inte är något problem, men att det har dragit åt sig högerextrema kraf 29 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Stockholmsmässan, Älvsjös största arbetsgivare och dominant i Älvsjös näringsliv. Foto: Stefan Bohlin, ur Stockholms stads bildarkiv. ter som affischerat runtom i området vilket upplevs som otrevligt. Boende i Hagsätra nämner krimi nalitet som ett problem i området. Bil bränder, skjutningar och sönderslagna fönsterrutor i centrum leder till otrygg het bland många, även om de uppger att det handlar om gängkriminalitet och interna uppgörelser snarare än att all mänheten utsätts. Fina promenadstråk, öppet och tyst, samt mycket frivilliga krafter beskrivs som positivt i Hagsätra. Arbetsplatser Befintliga arbetsplatser Mässan är områdets största arbets givare och dominerar näringslivet i området. Älvsjö företagarförening består av ca 100 företag som är verk samma i Älvsjö med omnejd. Med lemsföretagen består av allt ifrån mässan till enmansföretagare. Det är allt från butiker till mäklare, egenfö retagare och entreprenörer av olika slag. Mest kända företag i Älvsjö är Kavlifabriken och Erikssons numera nedlagda kabelfabrik där det planeras att byggas bostäder. Direkt söder om programområdet finns ett industriom råde med ett flertal olika verksamheter där Bosch är det kanske mest kända företaget. 30 Det finns få kontorsarbetsplatser i Älvsjö vilket Stockholms stad vill ändra på. Ett stort antal arbetsplatser ska tillföras så att människor kan bo och arbeta i samma del av staden. Utmaningar i söderort Ett projektutvecklingsföretag försökte under flera år hyra ut 10 000 kvadrat meter kontorsarbetsplatser i befintlig fastigheter innan de tvingades ge upp och fick ok på att bygga om kontors husen till studentbostäder. Analysen företaget gjorde var att det krävs en kri tisk massa av företag. Det går inte att locka tre företag att flytta sina kontor till Älvsjö. Det måste vara 40 företag som flyttar in. Professionella fastighetsutvecklare inom kontor och handel är skeptiska till idén att investera i kontorsarbets platser i Älvsjö Örby. ”Vi skulle aldrig satsa där”, ”tror inte att vi skulle ta den risken”, ”inte högst prio i portföljen” och ”vi har ett innerstadsfokus” är några spontanta reaktioner från några av landets största kontorshyresvärdar. Anledningen är flera. Söderort upplevs som svårt, då de flesta företag ligger antingen i stan eller i Norrort, Solna och Sundbyberg. Företag vill ha nära till andra företag av samma karaktär och det tar tid att resa genom stan för att träffa kunder och samarbetspartner. ”Jag tror inte att vi skulle ta risken att satsa där.” [Älvsjö Örby]” Ur fokusgrupp investerare/ framtida näringsliv Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Tips från byggbolag och allmänheten – planera för skolor och förskolor från början. Foto: Yanan Li, ur Stockholms stads bildarkiv. ”Jag hoppas att det byggs en del så det skapas underlag för service.” Ur fokusgrupp boende Örby Arlanda ligger norr om stan och många beslutsfattare som i slutändan är de som bestämmer var företagen ska flytta bor i Norrort. Goda kommunikationer ses som en h ygienfaktor när företag ska välja lokalisering och inte ett argument i sig att flytta. Man ser också en viss potentiell konkurrenssituation med Telefonplan och Slakthusområdet. För att ha en möjlighet att lyckas tror dessa aktörer att det förutom ett tydligt politiskt ledarskap och en långsiktig vision krävs att man utgår från befintliga verksamheter i Älvsjö Örby, men också att man sneglar på hela Söderort och även Södermalm, och sedan skapar kluster kring det. Det är ingen idé att försöka kopiera något annat område eller innerstaden, utan man bör snarare skapa en ny nisch alternativt se vilken typ av lokaler som s aknas. Människor som tillfrågas i egenskap av privatpersoner är positivt inställda till tillförsel av arbetsplatser i Älvsjö Örby. Läget och de goda kommunika tionerna gör området intressant. För att trivas som kontorshyresgäst i ett område är service och attraktiva ute miljöer viktiga aspekter. Service Förskolor och skolor Med 7 000 till 10 000 nya bostäder så kommer också den offentliga servicen att behöva byggas ut. Det som mesta dels har diskuterats under dialogen är behovet av förskolor och skolor. Jäm förelser har gjorts med Hammarby Sjö stad där det inte planerades för försko lor och skolor då man inte förutsett att det skulle flytta in barnfamiljer. Konkurrensen om marken i Stockholm påverkar i högsta grad barns och för skolors miljöer. Vid nyproduktion 31 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Röster har höjts för att ge barn och unga bra mikrolägen i det nya området. I dagens nybyggnation förläggs förskolor till bostadshusens bottenvåningar varpå bostadsgård och förskolegård sammanfaller, vilket inte är optimalt vare sig ur förskolans eller boendes perspektiv. Foto: Yanan Li, ur Stockholm stads fotoarkiv. lokaliseras förskolor i bottenvåningar i bostadshus snarare än som tidigare som enskilda byggnader. Det medför att förskolegården blir desamma som bostadsgården för de boende. Enligt byggbolagrepresentanter är det inte sällan till nackdel både för de boende och barnen. Förskolegårdar av detta slag uppges av förskolerepresentanter vara i minsta laget och personalen ställs många gånger inför utrymmeskonflikter. Lekytor ställs mot möjligheter att käll sortera eller barnvagnsuppställning. Inom staden pågår för närvarande en utredning om riktlinjer för förskolegår dar. För privata aktörer finns inga krav på skolgård. Det finns inga lagkrav om yta per barn på skolgårdar, men forsk ningen rekommenderar ca 25-60 kva dratmeter per barn, beroende på ålder och verksamhet. Det har i dialogen framkommit öns kemål om att förskolor och s kolor ska få bra mikrolägen i området utifrån ett trafikperspektiv. Som jämförelse kan nämnas att Göteborgs stad har gjort en GIS-kartläggning som visar att stadens förskolor och mest trafikförorenade områden dessvärre sammanfaller all deles för väl. 32 Boende hänvisar till att förskolorna i Hagsätra har bra rykte. Samtidigt är det många i Hagsätra som vill få in barnen på Örbyskolan. Dessa har för närvarande fullt och kan inte ta emot fler. Dessutom behöver de bygga ut för att klara ett högstadium. Sjukvård och kommande behov av detta har inte diskuterats under dialogen. Handel Den privata servicen är av varierande karaktär i Älvsjö, Örby respektive Hagsätra. Inom programområdet lig ger Willys matbutik där många handlar. Dock krävs det i princip bil för att ta sig dit. Coop öppnade nyligen en butik i Älvsjö centrum vilket uppskattas av många. Hemköp i Örby är en liten butik där många kompletteringshand lar mjölk och bröd men inte så mycket mer. Matdax i Hagsätra är mycket upp skattad av de boende i Hagsätra, och beskrivs som Stockholms billigaste mataffär. Mest missnöjd med servicen är de boende i Örby. I Älvsjö är invå narna mer nöjda då det har tillkommit en del service på sistone och flera små ärenden kan uträttas på plats. För service åker många till Kung ens kurva för handel där både matbu ”Allt finns i centrum – utom Systembolaget – tack och lov!” Ur fokusgrupp boende H agsätra Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Älvsjö station är en knutpunkt för kollektivtrafiken i Söderort, med pendeltåg och bussar. Förutom en ny stationsbyggnad har en ny bussterminal och ett cykelparkeringshus byggts som en del av resecentrum. Älvsjö torg har genomgått en förvandling och innehåller numera en populär matbutik. Sista etappen av Älvsjö torg kommer att färdigställas under 2015. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad. tiker och Systembolaget finns. De som saknar bil tar bussen dit från Älvsjö station. De som jobbar i stan brukar också passar på att uträtta ärenden efter arbetet. Representanter från boende i Örby och Hagsätra har uttryckt nöjd het med att Systembolaget inte finns i deras områden, med hänvisning till exempelvis Högdalen. En representant för handel poängte rar vikten av att också planera för han del i tidigt skede. Den befolkningsök ning som planeras för här kräver stora ytor för mataffär. De ordinarie lokaler som erbjuds i bottenvåningarna på bostadshus om ca 160 kvm räcker inte till. Det krävs betydligt större ytor, vil ket är svårt och dyrt att skapa i efter hand. Synpunkter har lämnats på att området har ett bra läge för volymhan del, vilket också är något som skapar arbetstillfällen. Kommunikationer Kollektivtrafik Älvsjö är som tidigare nämnts en knut punkt i kollektivtrafiken med pen deltåg och bussar. I Älvsjö centrum pågår ett större arbete med att skapa ett nytt centrum med torg och resecen trum. Resecentrum omfattar ett cykel parkeringshus för 700 cyklar som är välanvänt, en ny bussterminal och en inbyggd stationsbyggnad och gångbro. Från allmänheten har det framkommit synpunkter om att tågstationen upplevs som otrygg kvällstid. Likaså uppger några av de tillfrågade att det är svårt att hitta till rätt buss såvida man inte är välbekant med stationsområdet. I Hagsätra upplever man att buss förbindelserna har förbättrats på senare år men önskar ännu tätare bussförbin delser mellan Älvsjö och Hagsätra. 33 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby De stora parkeringsytorna i programområdet upplevs som ödsliga och otrygga vid mörker. För gående och cyklister är det ingen trevlig miljö. Ovan syns gångbron som förbinder Älvsjö med Örby. I bakgrunden skymtas bilar på Huddingeägen. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad. nder dygnets ljusa timmar är det U många som promenerar från Hagsätra till pendeltåget i Älvsjö. Likaså i Örby – där de boende antingen promenerar eller tar bussen till Älvsjö station alternativt Högdalens tunnelbana. Bilism och parkeringsplatser Både Älvsjö och Örby villaområde är bilburna. I Älvsjö är många invånare irriterade över bristen på besöks parkeringar. Förskolepersonal uppger att föräldrar oftast hämtar och läm nar med bil trots dåliga parkerings möjligheter i både Älvsjö och Örby vil ket skapar problem. Också i nordvästra Hagsätra uppges det vara problem när föräldrar som är stressade till förskolan kör fort på vägarna mellan husen. Det finns en allmän oro över att det ska bli brist på parkeringsplatser i det framtida Älvsjö Örby. Idag finns stora parkeringsy tor inom programområdet som används och behövs vid specifika tillfällen. Gående och cyklister En majoritet är överens om att området behöver anpassas till gåendes och 34 cyklisters behov. Många upplever att det är svårt för fotgängare att röra sig i området idag. Väster om järn vägen, i Älvsjö, är de flesta nöjda med befintliga gång- och cykelvägar, även om pågående byggen försvårar framkomligheten. Älvsjös nya cykelgarage uppges ha fyllts snabbt. Samtidigt finns det en grupp ungdomar som bor alldeles intill som inte alls förstår syftet med cykel garaget och anser det vara slöseri med pengar. Fritid och rekreation Vardagsnära rekreationsområden I Älvsjö är man stolt och nöjd över de fina rekreationsområden som finns. Älvsjöskogen är under utredning för naturreservat. I Hagsätra finns både Hagsätra skogen (Östra Älvsjöskogen) och Kolbottnen som gränsar till Hagsätra IP. En liten del av Kolbottnen ingår i programområdet. Många skulle gärna se att gångvägen mellan Hagsätra och Dialog Älvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby Örby blev tryggare kvälls- och nattetid, men man vill inte att det ska byggas i eller ledas in trafik i skogsområdet. Från Örby är det relativt långt till närmaste skog. Närmaste vägen till Älvsjö-/Hagsätraskogen går genom Älvsjö industriområde. Det är inte en självklar väg till ett skogsområde och enligt uppgift är det många i Örby som inte känner till denna koppling. Utkiks berget i Örby är det närmaste skogs mark som man kommer. Kyrkoområdet i Örby slott är en fin kulturmiljö i en bullerutsatt miljö. Konsekvenser av ”idrottsbristen” Lokalbristen för idrottsutövare medför ett flertal oönskade konsekvenser. För det första måste klubbarna prioritera när anläggningarnas tider inte räcker till åt alla. En del väljer att sluta själv mant till följd av dåliga träningstider. Andra barn och ungdomar fortsätter, många gånger trots sena träningstider i hallar långt ifrån hemmet, vilket kan påverka såväl skolarbete som sömn negativt. Det påverkar även föräldrarna som kanske måste skjutsa fram och till baka i en tidskrävande Stockholmstra fik. Barn som reser själva i kollektivtra fiken vistas utomhus på tider på dygnet då de kanske borde vara hemma. Gällande den allt tidigare elit satsningen bland barn och unga som kritiserats i den offentliga debatten under senare år hänvisar idrottsledarna krasst till bristen på hallar. Alla kan inte få vara med när det inte finns plats. En ledare säger att klubben gärna skulle vilja inkludera barn med särskilda behov i verksamheten eller arbeta med integration av nyanlända genom idrot ten, men att lokalbristen inte möjliggör detta. Trygghet ”Jag hade råd att flytta hit tack vare dåligt rykte och jag trivs jättebra!” Ur fokusgrupp boende H agsätra Under dygnets mörka timmar upplevs i princip hela programområdet som ett otryggt område bland de allra flesta till frågade. Tryggheten i Älvsjö centrum och vid pendeltågsstationen uppges ha förbätt rats de senaste tio åren. Men fortfarande upplever en del detta område inklusive ungdomsgården och cykelgaraget som otryggt kvälls- och nattetid, främst på grund av förekomst av ungdomsgäng som ”hänger”. Ungdomarna själva tycker att Älvsjö är lugnt och anser att polisens cirkulation i området är onödig. Gångbron mellan Älvsjö och Örby upplevs också den som otrygg, med då det är det enda sättet att promenera från pendeltåget till Örby så nyttjar männis kor gångbron ändå. För dem som ska vidare till Hag sätra så upplever många gångvägen under Magelungsvägen och järnvägen och vidare upp via Älvsjöbadet som otrygg, eftersom där är mörkt och öds ligt kvälls- och nattetid. En man poäng terar å det bestämdaste att han aldrig är otrygg när han promenerar i detta område oavsett tid på dygnet. Industriområdet söder om idrotts platsen som gränsar till Hagsätra beskrivs som ett ogästvänligt område för fotgängare vilket det inte finns någon anledning att besöka kvällseller nattetid. Området attraherar enligt uppgift därför ett visst busliv, med akti viteter som kabelbränning och annat. I industriområdets utkant, intill Huddingevägen ligger ett referensbo ende, ett boende för dem som behöver en referens för att kunna få en ”vanlig” lägenhet. Detta skapar viss oro bland grannarna i Hagsätra: vilka är dom? Vad för de med sig hit? Droger? I både Örby och Hagsätra har det skett uppmärksammade skjutningar och värdetransportrån de senaste åren. Detta är dock inget som påverkat del tagarna i dialogen eller deras upplevda trygghet av respektive hemområden. ”Det är andra som kommer hit, det har med individer att göra – inte området”, säger en man i Örby. ”Skjutningar och värdetransportrån – det händer överallt.” Och ”de tar med sig kriget hit” resonerar deltagare från Hagsätra. Upplevd trygghet handlar både om fysiska strukturer men också om soci ala parametrar, så som att känna sitt område och sina grannar. En boende i Örby beskriver Högdalen som otryggt på grund av ”A-lagare”, för att i nästa stund säga att de även finns i Örby, ”men dem har man ju koll på och vet att de inte är farliga.” Deltagare som arbetar i Högdalen har uppgett att de 35 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Stockholms stad vill bygga blandstad så att fler ska få närmare till arbete och service. Allmänheten poängterar vikten av att ha närhet till rekreation och fritid i vardagen. Byggbolagen vill att det planeras för service i ett tidigt skede och att kommunikationerna fungerar väl även under byggfasen. Foto: Lennart Johansson, ur Stockholms stads bildarkiv. aldrig känner sig otrygga där på grund av missbrukare och aldrig hört talas om att det hänt något. blir därför extremt viktigt att dels få till dessa arbetsplatser men också att kommunicera att syftet med projektet bland annat är att underlätta vardags livet för boende i söderort. Med Vardagsekonomi mindre pendlingsavstånd, förbättrade Många beskriver Älvsjö och Örby kommunikationer, mer närservice samt som välmående villakvarter där barn nya platser för fritid och rekreation kan som växer upp har mycket goda förut projektet bidra till ökad livskvalitet sättningar i livet. Men det finns de som – inte bara för dem som flyttar in utan framhåller att bakom vackra fasader också för kringboende. kan det också finnas misär. Människor betalar ibland mer än vad de har råd Hantera bostadsbristen med för sina hus och har sedan inte råd Många i dialogen har poängterat att det att köpa jackor till barnen. är dyrt att bo i Stockholm och att den Människor som har det tuffare ökning av bostadspriser som skett de ekonomiskt trängs ut ifrån området när senaste åren är oroväckande. Många är villapriserna ökar. Flyttströmmarna oroliga över ungdomars möjligheter på från Älvsjös flerbostadshus går mot bostadsmarknaden och man vill gärna Huddinge-hållet när de ska köpa bostad se ekonomiskt överkomliga bostäder, alternativt något annat hyresrätts särskilt till unga. Projekt Älvsjö Örby område. På sistone är det många som kommer att bidra till att minska bostads flyttat till Kungsholmen. bristen, vilket många ser som positivt. Framtid Den flerkärniga staden Det huvudsakliga syftet med den fler kärniga staden är att minska behovet av pendling. Det ska gå att bo, arbeta och leva i olika delar av staden. Det 36 Människors oro Samtidigt som många välkomnar nya bostäder finns en oro över att det ska byggas för mycket på just deras bak gård. En tät stad och planer på stadska raktär i Älvsjö Örby skapar funderingar och oro. ”Hur ska de få plats på pendeln?”, ”Var ska de parkera?” ”Det är Dialog Älvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby redan fullt…” och så vidare. En anledning till oro kan vara att ”stan” uppfattas som stressig och jäktig. Att komma hem till förorten med dess villakvarter kan upplevas som en skön kontrast till det höga tempot i stan. Ett av de viktigaste budskapen som män niskor har förmedlat är att de vill ha platser för lugn och ro, vilket betonar vikten av platser för rekreation i det stora och lilla. Smart och rätt från början Det är dyrt och svårt att bygga om lokaler till skolor, förskolor och handel i efterhand. Betydligt enklare är det att planera för dessa verksamheter från början. Ytor för den service som man vet krävs för motsvarande befolknings underlag bör planeras för i tidigt skede, inklusive ytor för rekreation och en meningsfull fritid för m änniskor i olika åldrar och livsfaser. För barn och unga bör det finnas en närhetsprincip som innebär att de ska ha möjlighet att ägna sig åt det som de vill (lek, idrott, fritid m.m.) i sitt närområde. Invånare och service Bostadsbyggarna vill inte peka ut någon specifik målgrupp, man vill att området ska vara för alla. Samtidigt så uppger en representant från byggbola gen att 1970- och 1980-talister är en stor målgrupp vid nyproduktion, men att det krävs en bra blandning för att attrahera barnfamiljer. Det bästa är att ha en flexibilitet och planera för nuva rande och kommande behov för männ iskor i olika livsfaser. Exempelvis bör det finnas möjlighet att göra bostads karriär i området. Även om det finns viss oro för ett stort tillskott av människor så finns det också de som vill att det ska byggas mycket, då det skapar underlag för service. Det finns också profissionella aktörer som antytt att området borde ha förutsätt ningar för en mer omfattande handel och service, bland annat volymhandel. Trygghet Trygghet, orienterbarhet och tillgäng lighet för gångtrafikanter och cyklister behöver bli bättre. Barn ska kunna gå till sina kompisar och till skola och fritidsaktiviteter själva på ett tryggt sätt. För jobbpendlare i Örby måste kopplingen till pendeltåget bli tryggare. Unga tjejer ska kunna känna sig trygga när de p romenerar hem själva från pen deltåget på kvällen. En deltagare tipsar om att hämta inspiration för projektet i Malmö, där man har gjort annorlunda parkerings lösningar med avsikt att öka tryggheten. Transport Mikroläget kommer sannolikt att spela roll för hur vardagslivet uppfattas inom projektområdet. Det kommer sannolikt att uppfattas som annorlunda att bo nära pendeltåget eller en bit därifrån. Det kan exempelvis påverka det upp levda behovet av att ha egen bil. Oav sett var i området man bor måste det vara möjligt och tryggt att promenera till pendeltåget. Om utbyggnationen av tunnelbanan eller spårvägen inte går lika fort som byggnation av bostäder kan det vara klokt att utreda alternativa möjlighe ter till kollektivtrafik som temporär lösning. Det handlar om att ”lära” de boende att de kollektiva transportsätten fungerar, och att de inte måste göra sig bilberoende. Det bör finnas goda förut sättningar att få ned bilismen i området. Representanter från kommunen har framfört att det på sikt skulle kunna behövas ytterligare en uppgång från pendeltåget i Älvsjö. Arbetsplatser Att skapa ett stort antal arbetsplat ser inom området kommer att bli en utmaning. De som utvecklar kontorsfastigheter idag är skeptiska då det ses som ett alltför riskfyllt projekt. Man bedömer utifrån den erfarenhet som finns att det kommer bli svårt att få kontorshyresgäster att flytta dit. Ingen vill investera i fastigheter som riskerar att bli svåruthyrda. Utan investerare som tror på projektet kommer det inte att bli några arbetsplatser. Därför ägnas ett eget avsnitt i rapporten åt detta – Ekonomi och vilja att investera. 37 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Identitet och upplevelse Mässa, villaområden och kollektivtrafik Identitet och upplevelse handlar om två innebörder av ordet iden titet och samspelet dem emellan. Dels handlar det om människorna och deras identitet, och dels om den byggda miljöns karaktär. I sam spelet mellan människa och miljö skapas identiteter på olika sätt. Vad säger det om min i dentitet att jag bor i ett visst område? Hur påverkas min identitet av de olika miljöer jag använder mig av, är delaktig i eller har tillgång till? Ett områdes identitet och den byggda miljöns karaktär kan bedömas utifrån olika perspektiv: • Det professionella. Ex. samhälls planerare och arkitekter. • Media. Den bild som skapas via tidningar, sociala medier och nätet. • Brukare. De som bor och verkar på platsen. • Kollektiv bild/anda. Många människor som interagerar och samspelar med den fysiska miljön skapar en kollektiv bild. • Utifrån. Den bild som utomstående har av en plats. Stockholms stad har som övergripande mål för avsikt att stärka identiteten i 38 programområdet. För att kunna göra detta behöver man veta vad program området och dess kringområden har för identitet idag. Programområdet Den stora identitetsmarkören inom programområdet är utan tvivel Stock holmsmässan. Det är mässan som män niskor främst associerar till Älvsjö och programområdet. Förutom mässan så associeras programområdet till en stor trafik apparat och öppna, tomma fält. ”Det känns som en utkant fastän det inte är det” – är en kommentar om ängarna mellan Älvsjö och Örby. ”En hård miljö” – är en annan kommentar avse ende infrastrukturen i programområdet. Programområdet förknippas också med Älvsjö IP vilken uppges vara fin, men omringad av en i övrigt rätt trist miljö, med vägar och parkeringsplatser. Värt att notera är att Älvsjö gård inte nämnts av allmänheten som identitets markör i programområdet. Deltagarna i fokusgrupper (som i de flesta fall hölls på Älvsjö gård) hade aldrig varit där tidigare och kände inte heller till att det fanns, även om många av dem säkert passerat gården vid ett flertal tillfällen. Hotellet intill mässan nämndes däremot. Dialog Älvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby Vad tänker du på när jag säger Älvsjö? Ordmoln över samtliga svar från genskjutsintervjuer. Älvsjö Identitetsmarkörer ”Älvsjöbon är som ’B’ här. Man bor i generationer, man åter kommer, man är genuin. Man engagerar sig. Personer här är vana att kunna ställa krav.” Ur fokusgrupp Föreningar Platser som Älvsjö associeras med förutom mässan som tidigare nämnts är pendeltågsstationen, Älvsjö bageri, idrottsplatserna samt enskilda byggna der som ses som lokala små pärlor med kulturhistoriskt värde. Älvsjö associe ras framför allt med mycket småhusbe byggelse men även med flerbostadshu sen i centrum. Älvsjö upplevs av många som småskaligt och charmigt. Inifrånperspektiv Älvsjö beskrivs som en ort där många av invånarna bott i generationer. Dessa känner i regel starkt för sin hembygd. De är vana att engagera sig och att ställa krav. De beskriver också att det finns många nyinflyttade som kommer hit på grund av läget. Också många av de ungdomar som är uppväxta i Älvsjö, men som inte bott i g enerationer, har gett uttryck för en stark ”vi-känsla” i Älvsjö. I Älvsjö är man nöjd med och värnar om de offentliga parker, parklekar och skogsområden som finns. Utifrånperspektiv Älvsjö är ett område som alla tillfrågade känner till, har besökt eller åtminstone har en uppfattning om. Många har besökt mässan, om än för länge sedan, alternativt passerat med pendeltåget eller bytt kollektivtrafikslag i Älvsjö. Mässan och pendeltågsstationen defi nierar Älvsjö för en utomstående. 39 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Vad tänker du på när jag säger Örby? Ordmoln över samtliga svar från genskjutsintervjuer. Örby och Örby slott Identitetsmarkörer En plats och byggnad som sticker ut och bidrar till platsidentitet är Örby slott. Själva slottet har det från allmän hetens sida inte pratats så mycket om. Däremot kyrkan, hembygdsgården och de kultur historiska miljöerna därom kring finns det många som värnar om. Inifrånperspektiv Örby och Örby slott beskrivs båda som lugna villaområden med trädgår dar av invånarna själva. Just villaträd gårdarna, trädgårdsidyll och den privata grönskan har lyfts fram av många med inifrånperspektiv i Örby. De privata utemiljöerna blir viktiga för människor då Örby inte har något egentligt centrum och att de offentliga parkerna i Örby ses som eftersatta och ”ruffiga”. Bristen på parker och gemen samma grönytor blir mest påtaglig för dem som bor i flerbostadshus, vilket också finns i Örby. 40 Örby beskrivs som ett medelklass område med pågående generations skifte. En del äldre påpekar att de som flyttar in idag har det bättre ställt än de som en gång byggde husen, vilket de menar syns på bilar och annat i o mrådet. Örby och Örby slott beskrivs som kringskuret av trafikleder, så som Huddingevägen. ”Örby är trevligt. Det är ganska fint. Villaområde med träd. Inte så många butiker, det är dåligt. Går i skola i stan så jag hänger mest där.” Man 15 år, Örby Utifrånperspektiv För en utomstående uppfattas Örby som diffust. Detta kan bero på flera saker, men avsaknad av centrum och de runtgående trafiklederna är två inte allt för vilda gissningar. Det finns få anled ningar att besöka Örby om man inte känner och besöker någon som bor där. Många av de tillfrågade i Älvsjö och Hagsätra kunde inte komma på någonting att associera Örby med. Flera av dem uppgav att de aldrig hade varit där. En ung kvinna som ofta passe rar med bussen beskriver det som ”det står Örby överallt men jag har ingen känsla för vad Örby är!” ”Ärligt talat vet jag ingenting om Örby. Fast det ligger så nära har jag noll koll.” Kvinna 28 år, Hagsätra Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Vad tänker du på när jag säger Hagsätra? Ordmoln över samtliga svar från genskjutsintervjuer. ”Ändhållplats för gröna linjen. Bråkigt. Avskilt. Har aldrig varit där. Känner ingen som kommer därifrån, kan inte komma på någon därifrån.” Tillfällig besökare i Älvsjö boende i Norrort Hagsätra Identitetsmarkörer De fysiska attribut som Hagsätra asso cieras med är framför allt tunnelbanan och slutet på gröna linjen. Många asso cierar även Hagsätra med höghus i cen trum, samt med Älvsjöbadet. Inifrånperspektiv ”Hagsätras identitet? Nej. Vi kanske vet för lite, vi bor i bostadsrätter.” Ur fokusgrupp boende Hagsätra Boende i Hagsätra har tudelad upp fattning om sitt område. Vissa menar att området är stökigt med växande otrygg het medan andra anser att Hagsätra är lugnt och har oförtjänt dåligt rykte. Flera boende beskriver kriminalitet och skadegörelse som ett problem, andra menar på att det är lite stökigt men att man vänjer sig. En tredje förvånas över medias rapportering av Hagsätra vil ken inte stämmer med individens upp levelse av platsen. Några uppger att de vantrivs i Hagsätra och hellre skulle bo någon annanstans, medan flera uppger att de trivs jättebra. Underlaget är egentligen för litet för att dra några säkra slutsatser, men ett visst mönster kan anas där trygghet respektive oro varierar beroende på avstånd till centrum och om invånarna bor i hyres- eller bostadsrätt. Där invå narna i bostadsrätt en bit ifrån centrum känner sig mer trygga än de som bor i hyresrätt i centrum. Självbilden av Hagsätra gränsar mellan att vara närförort och ligga i periferin. Tunnelbanan är uppskattad, men meningarna delade huruvida det är nära eller långt in till stan. Flera av de tillfrågade upplever att de offentliga miljöerna i Hagsätra känns nedgångna och icke prioriterade. Utifrånperspektiv Hagsätra är bland de tillfrågade i Älv sjö ett relativt okänt område. Flera kommer inte på någonting att associera Hagsätra med. En kvinna, boende i Älvsjö sedan många år, blandade ihop Hagsätra med Haninge. ”Stökigt” är ett ord som återkommer bland dem som kommer på associationer. I Örby är Hagsätra inte lika okänt som i Älvsjö, men fler uttrycker sig negativt om Hagsätra. ”Miljonprogram, höghus, kriminalitet, utanförskap, sjangserat centrum” är några av omdömena. Hag sätra beskrivs generellt av utomstående som ett mångkulturellt område med integrationsproblematik. 41 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Social tillhörighet Mässan – navet i Älvsjö Örby I bostadsbristens Stockholm trissas Mässan är utan tvekan områdets star bostadspriserna upp, så även i Älvsjö kaste identitetsmarkör och en central och Örby. I både Älvsjö och Örby vil byggnad i programområdet. För att laområden pågår ett generationsskifte kunna skapa en sammanhängande, och gentrifieringsprocess. I Örby trygg och attraktiv stadsdel anser sta skedde mycket byggnation på 1940- den att mässan behöver transformeras talet. Egnahemsidén var rådande, och från barriär till en integrerad del av sta det var arbetarna som flyttade ut från den och stadslivet. staden för att skapa sig en bättre livs De professionella aktörerna anser miljö i villastaden. De som flyttar in att en näringslivsutveckling av områ idag är relativt välbeställda barnfa det bör bygga vidare på mässans verk miljer. Det har framkommit uppgifter samheter. Några av mässans största i dialogen om att de som har det lite utställningar är inom arkitektur/inred tuffare ekonomiskt trängs ut ifrån ning, mat och vin samt hälsa och fitness. området. Tidigare huserade även modemässan Trots prat om att det är stor skillnad här, vilken man förlorade till Köpen på Älvsjö och Örby så är det tydligt att hamn som satsade på modekluster. boende i Älvsjös villaområden har mer På Stockholmsmässan visar utstäl gemensamt med villaboende i Örby än lare inom olika branscher varje år upp de boende i Älvsjös ”80-talsområden”. det senaste de har att komma med. Vardagsliv och förutsättningar präglas Kommunens tjänstemän ser gärna att mer av socioekonomi och social till detta ”det senaste” också kommer att hörighet än om man bor i Älvsjö eller avspegla sig i den nya stadsdelen genom Örby. Även om de boende i Älvsjös en spännande och kontrastrik arkitektur, hyresrätter identifierar sig starkt med innovationer och framtidsvisioner. Älvsjö och absolut inte med Hagsätra så har många sannolikt mer gemensamt Staden i staden med boende i hyresrätter i Hagsätra Älvsjö har under dialogen beskrivits än sekelskifteshusen i gamla Älv som ”staden i staden”, och i det nya sjö. Boende i Hagsätras radhus- och området vill Stockholm tillföra mer bostadsrättsföreningsområde identifie ”stad”. Bilden av vad detta innebär i rar sig hellre med Örby än med Hag praktiken varierar självfallet utifrån sätra trots att man geografiskt är mer människors olika upplevelser och pre ferenser. sammankopplat med Hagsätra. Stockholms stad vill att Älv sjö Örby ska vara en storstad. I det Framtid begreppet inkluderas faktorer som Att hitta en gemensam identitet för kompakthet, folkmyller, levande bot programområdet utifrån att stärka tenvåningar, folkliv dygnet runt, fla befintliga identiteter i närområdena nerabara gator och offentliga platser är en utmaning. Det är kanske inte liksom parkmiljöer. Det inkluderar alla identiteter som man vill stärka, också en vision om höga, spännande utan snarare modifiera. Det har under hus som bidrar till områdets identitet. dialogen framkommit ett par olika Staden vill vidare att taken i området spår på vilka en framtida identitet tas tillvara och fylls med ett innehåll. och karaktär kan byggas. Dessa spår Att gå och cykla ska vara det naturliga presenteras nedan. Värt att beakta valet i Älvsjö Örby. är att många tillfrågade, framför allt Allmänheten efterfrågar en lugn boende i Hagsätra men även i Älv och trygg miljö. Samtliga grupper i sjö, idag inte ser hur ett sådant här dialogen har varit noga med att övriga projekt kan eller kommer att påverka funktioner som behövs i en stad, så som dem. En del motiverade det med att förskolor, skolor, idrottsytor och kul turverksamheter, ska få ta plats i Älvsjö ett genomförande ligger långt fram i tiden, andra med att de aldrig rör sig i Örby. Att bostäder blandas med kon torsmiljöer ses generellt som positivt. området som berörs. 42 Dialog Älvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby En viss oro för att det ska bli högt och tätt har kunnat anas. Särskilt i anslut ning till befintlig bebyggelse. Trädgårdsstad möter miljonprogram ”Det första man tänker på och sedan lätt glömmer bort är: var är sjön i Älvsjö?!” Representant Stockholms stad Både i programområdet och dess kring områden finns befintlig bebyggelse och mänsklig vardag att ta hänsyn till. Även om delar av programområdet ”inte används” idag finns det människor som bryr sig om vad som kommer att hända där i framtiden. Att tillföra flerbostads hus intill småskalig villabebyggelse, trädgårdsstad och kulturmiljöer är en utmaning att hantera i planeringen. Även om en del uttryckt oro för höga hus så finns det inom programområdet redan en hög hotellbyggnad, vilket inte verkar störa någon. Oro verkar snarare handla om att människor inte vill ha ett nytt ”miljonprogram” eller ”inget ghetto”. Allmänheten är istället noga med att området ska kännas hemtrev ligt och personligt. Med 7 000 till 10 000 nya bostäder och ett stort antal arbetsplatser så är det inte en ny villastad som kommer att byggas, utan flerbostadshus. Men Träd gårdsstadens kvaliteter kan appliceras även i det nya. Grönskan, odling och planeringar kan fortfarande få finnas mellan husen, i parker, på tak och bal konger. Önskemål har framkommit att tänka in ekosystemtjänster i den tidiga planeringen. I programområdet finns idag många pilträd, vilka det finns en önskan om att bevara istället för att fälla och plantera nya. Känslan av upp växta träd innebär för många att områ den inte känns lika ”nytt”. Uppväxta, befintliga träd bidrar till att skapa en känsla av inboddhet och karaktär. Ett av stadens syften med området är att sammanbinda tre olika områdena Älvsjö, Örby och Hagsätra. Fysiskt kan detta göras genom att minska bar riärer och inrätta gång- och cykelstråk. För att sammanbinda områdena soci alt behöver det också adderas platser där möten kan ske mellan människor från de olika områdena. I mindre skala kan gårdar, lokaler och aktiviteter planeras så att männis kor får anledning att träffas och känna samhörighet och gemenskap vilket leder till ökad trygghet. Återta sjön! Brännkyrkasjön, eller Kyrksjön som den ibland kallades, var lokaliserad i stora delar av programområdet. Det finns sedan tidigare en vattendom för vattenverksamhet i programområdet. En delvis restaurerad sjö eller våt mark skulle tillföra många positiva värden i form av identitet, karaktär, rekreation och ekologiska värden. Det skulle bland allmänheten ses som något mycket positivt för Älvsjö Örby. Eller som en deltagare i dialo gen framförde det: ”Det är strålande med de gamla idéerna om en vattenpark. Den skulle förlåta mycket!” 43 Dialog Älvsjö Örby Dialog Älvsjöstaden Miljö, hälsa och säkerhet Miljö, hälsa och säkerhet är alla tre omfattande ämnen med ett flertal olika dimensioner. I denna rapport berör vi dessa ämnen kortfattat utifrån vad som framkommit under dialogprocessen, som ett kom plement till vad som framkommit i tidigare avsnitt om exempelvis gröna miljöer för rekreation. Hårt trafikerad miljö Buller och luftföroreningar Huddingevägen medför mycket buller för boende i Örby. På Huddingevägen förekommer street race på somrarna, vilket stör närboende. Likaså orsakar Älvsjövägen och järnvägen trafikbuller. Hur bullerutsatta människor är beror på avstånd från bullerkällor men också ålder på husen. Människor med redan nedsatt hörsel hör ännu sämre i bullriga miljöer. En stenkross är lokaliserad intill Magelungsvägen och Huddingevägen i anslutning till Hagsätra. Även om idrott i sig är hälsosamt så har det framkommit funderingar kring huruvida Älvsjö IP är lokaliserad i en hälsosam miljö, omringad av trafikle der och bilism. Gång- och cykeltrafikanter Det finns en enighet kring att gång- och cykeltrafikanter inte är prioriterade i programområdet. Det är svårt och vid många tider på dygnet otryggt att cykla och gå i området. 44 De minsta och säkerhet I både Örby och Hagsätra har allmän heten klagat på att bilister kör för fort inom bostadskvarter trots diverse väghinder. Föräldrar och representanter från förskola och skola berättar om problem med bilism runt förskolor och skolor i dagens Älvsjö, Örby och Hagsätra. Vid brist på korttidsparkeringar finner stressade föräldrar kreativa lösningar för att ändå hämta och lämna med bil, vilket leder till påkörningsrisker. En pedagog som arbetade i Ham marby Sjöstad när det var nytt, gör en jämförelse angående visioner och barns säkerhet. I Hammarby Sjöstad fanns en vision om att området skulle vara öppet. Exempelvis skulle för skolorna inte ha några grindar, vilket gjorde det svårarbetat för pedagogerna då det inte fanns någonting som stop pade upp barnen mellan förskolan och tvärbanan eller vattnet. Överdäckning önskas för en trevligare boende- och livsmiljö. Foto: Lennart Johansson, ur Stockholms stads bildarkiv. Framtid Bygg bort bullret Det råder enighet kring att bullret i programområdet behöver byggas bort för att en trevlig och attraktiv miljö ska kunna skapas i programområdet. Framför allt är det Huddingevägen som avses men även trafikplatserna vid Magelungsvägen kommer att behöva hanteras på något sätt så att skalan samspelar med området i övrigt. ”Det [programområdet] är ingen människovänlig miljö.” Ur fokusgrupp Föreningar Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby En knuff i rätt riktning Trygga gång- och cykelvägar stödjer miljö vänliga och hälsosamma transporter. Foto: Lennart Johansson, ur Stockholms stads bildarkiv. ”Att utveckla hållabart – är inte det en självklarhet idag?” Ur fokusgrupp Byggbolag Både buller och luftkvalitet styrs delvis av hur vi människor transporterar oss. Genom att förbättra förutsättningarna för gångtrafikanter, cyklister och kol lektivtrafikresenärer kommer fler att välja alternativa transportsätt. Bilen kan reduceras till att användas bara när den verkligen behövs. Det nya området bör, om man vill ha en hållbarhetsprofil, stödja hållbara livsstilar. Man kan inte tvinga männis kor att leva hållbart eller ställa bilen, men strukturen och planeringen kan ge människor en knuff i rätt riktning genom att göra det enkelt att göra ”rätt”. Bostadsbyggarna ser inte en hållbar hetsprofil på området som något märk värdigt idag utan som ett självklart krav. Att husen ska vara miljövänliga sägs vara en hygienfaktor. Bland allmänheten finns många som värnar om de gröna värdena i området och önskar att dessa ska förstärkas. Önskemål och synpunkter som inkom mit visar på att människor är insatta i och bevakar miljöfrågorna. Det hand lar om önskemål om att bygga in eko systemtjänster, tänka i lokala kretslopp, man vill ha grönska på höjden och trä dalléer liksom att bevara de träd som finns i området idag. Hälsosamma och säkra miljöer Det har i dialogen framkommit syn puntker på och ifrågasättande av vilka miljöer som skapas för för barn och unga genom placering av exempelvis skolor och idrottsanläggningar. Många gånger planeras dessa i mindre attrak tiva lägen, vilket flera vill ska undvikas denna gång. Barn och unga har rätt till hälsosamma och säkra miljöer. Önskemål har också framkommit att också beakta de ”icke-normalas” perspektiv beträffande tillgänglighet och hälsosamma miljöer. Barn och unga med fysiska och psykiska funk tionsnedsättningar är i extra stort behov av lugna och trygga miljöer. Bra gångoch cykelvägar behövs till miljöer där barn vistas ofta liksom säkra platser att hämta och släppa av barn i de fall då bilskjuts behövs. Att planera för fysisk aktivitet En viktig del av hälsobegreppet är hur den fysiska miljön stödjer ett rörligt, aktivt och hälsosamt liv. Samhällsut vecklingen har gjort att vi har mer stil lasittande jobb idag än tidigare och åker mera bil till olika vardagsaktiviteter. Inte minst gäller det barnen som i allt större utsträckning skjutsas till skolan och olika aktiviteter. Ungefär hälften av den vuxna befolkningen beräknas antingen föra ett stillasittande liv eller når inte upp till rekommendationen för fysisk aktivitet ur hälsosynpunkt. Det är en betydande riskfaktor för ett stort antal kroniska sjukdomar. Genom att planera för trygga och trevliga rekreationsmil jöer, förenkla för gång- och cykeltrafi kanter, stödja spontanidrott liksom orga niserade idrottsaktiviteter kan fysisk aktivitet och förbättrad hälsa främjas. 45 DialogÄlvsjöstaden Älvsjö Örby Dialog The Money is in the Vision – Ekonomi för hållbarhet och genomförbarhet Den fysiska miljö som byggs idag kommer att påverka människors liv och livsmiljöer idag och i fram tiden. Det finns ett politiskt mål att förse stadens invånare med bo städer samtidigt som det finns ett ansvar att skapa goda livsmiljöer idag och för framtida generationer. En förutsättning för att projektet ska bli av är att det finns bygg- och fastighetsutvecklingsföretag som vill investera i området. Bostads byggare måste kunna sälja eller hyra ut bostäderna med viss vinst marginal efter det att mark- och byggkostnader är borträknade. De som bygger kontor måste ha en tro på att lokalerna går att hyra ut för att vilja gå in i ett projekt. För att skapa goda livsmiljöer och rea lisera projektets vision behöver hänsyn tas både till projekt- och samhällseko nomi, vilket många gånger är två olika saker. Med en stark vision, politisk vilja och ledarskap och vilja till innovativa lösningar finns goda förutsättningar att skapa en attraktiv miljö som genererar värden för närboende och framtida bru kare liksom bidrar till samhällsekono min. The Money is in the Vision! Bostadsbyggare Bostadsbyggarna vet i princip redan vilka marknadspriser de kan ta för bostäder i Älvsjö Örby idag. De vet också ungefär vilket markpris Stockholms stad kan tän 46 kas ta för marken i Älvsjö Örby. Bostads byggarna ser inga problem med att klara projektekonomin så länge grundlägg ningsförutsättningarna är goda. Geotekniska utmaningar I fallet Älvsjö Örby är består delar av programområdet av gammal sjöbotten d.v.s. djup lera vilket oroar bostadsbyg garna. Även om det är tekniskt möjligt att att bygga i djup lera, så är det en för svårande och fördyrande omständighet. Det innebär ökad risk och osäkerhet i projektekonomin. Bostadsbyggarna uppger att det är svårt att, även med låga avkastningskrav, klara projekteko nomin vid svåra eller osäkra grund läggningsförhållanden i Stockholm. Gemensamt mål Tydliga spelregler, god kommunika tion och bra samarbete mellan staden och byggbolagen kommer att krävas framöver för att få till en bra process som möjliggör byggnation. Från bygg bolaghåll efterfrågas i tidigt skede en kostnadsberäkning för grundläggning. Innovativa upphandlingar om marken, exempelvis som i Norra Djurgårdssta den, ses som positivt. Vid traditionell budgivning om mark i tidigt skede är risken stor att bostadsbyggaren låser in sig i vilken typ av byggnad som de kan uppföra för att få ekonomi i projektet. Genom att ha ett gemensamt mål om vad området ska bli, dela på risker och förtjänster torde sannolikheten öka för att uppnå målet. ”Ta reda på vad det kostar med grundläggningen fram till bottenplatta, så får vi se om det är realistiskt.” Ur fokusgrupp Byggbolag Dialog Örby Dialog Älvsjö Älvsjöstaden En förutsättning för att byggplanerna ska realiseras är att investerarens projektekonomi går ihop. Bostadsbyggarnas frågetecken i Älvsjö Örby gäller grundläggningskostnaderna på lera. De som äger och förvaltar kontorsfastigheter är skeptiska till möjligheterna att hyra ut i Älvsjö Örby. Foto: Fredrik Persson, ur Stockholms stads bildarkiv. ”Acceptabla kommunikationer, natur, inte för dyrt. Bor här mest av pragmatiska skäl än något annat.” Man 39 år, Tullinge ”Priset. Jag vill ha mycket för mina pengar. Jag kan betala med det ska vara värt det. Det är klart att läget också spelar en stor roll. Pris och läge kom mer nog först. Sedan service.” Kvinna 29 år, Hammarby Sjöstad Bostadsköpare Bostadsköpare i dagens Stockholm är många gånger pragmatiska. Få skulle beskriva det som köparens marknad. Boendet ska vara ekonomiskt överkom ligt. Kommunikationer får gärna vara bra, närhet till grönområden och ser vice är ett plus. De med stark ekonomi har råd att ställa högre krav och välja eller välja bort områden och bostadstyp. I slutändan styr också slumpen en del var människor bosätter sig. Ett tips från Hemnet eller en god vän kan innebära att människor köper någon annanstans än ursprungligt planerat. Att skapa arbetsplatser För att kunna skapa ett stort antal arbetsplatser i Älvsjö Örby, vilket är ett övergripande mål från stadens sida, behövs det företag som är villiga att investera i kontorslokaler. Represen tanter från ledande fastighetsbolag som deltagit i dialogen är i dagsläget skep tiska till möjligheterna att skapa ett stort antal kontorsarbetsplatser i Älvsjö Örby. Anledningen: företag vill vara i stan eller norr om stan. Närheten till andra företag är mycket viktig. Det tar för lång tid att åka genom hela stan för ett möte ”på andra sidan”. Närheten till Arlanda är viktig liksom det faktum att många beslutsfattare i företagen själva bor norr om stan. Erfarenheter från Telefonplan och Kista Några av deltagarna har jämfört Älvsjö Örby med situationen i Telefonplan för 15 år sedan, mendan andra menar på att områdena inte kan jämföras. Vid Tele fonplan var det befintliga lokaler som totalrenoverades och att fylla dem med 47 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby nya hyresgäster tog många år. Planen var att skapa ett kreativt kluster med Konstfack som ”dragare”. En majoritet av de hyresgäster som finns vid Tele fonplan idag har dock väldigt lite med Konstfack och kreativa näringar att göra, vilket visar på svårigheterna att ”bestämma” eller planera för en viss typ av hyresgäster. Likaså görs jämförelsen med Kista, som är lokaliserat norr om stan, där arbetet med att skapa ett IT-kluster tog ca 30 år av planering och hårt, medve tet arbete att få till. Utgå från det befintliga Deltagarna i fokusgrupp byggbolag/ näringsliv är överens om att det för att skapa en arbetsplatsutveckling krävs en stark nod och goda kommunika tioner. Det krävs en kritisk massa av företag för att få till arbetsplatser i ett område. Den enda motorn som finns i Älvsjö Örby är Stockholmsmässan. Vill staden skapa arbetsplatser i området bör man utgå från mässan och den kompetens som finns där. Att locka andra företag och utbildningar som är kopplat till detta ses som ”lågt hängande frukter”. Det kan handla om kommunikation, display, teknik, dekoration, event och logistik. Andra förslag om hur området skulle kunna utvecklas för arbetslivs perspektiv rör etablering av samhälls funktioner och utbildning snarare än rena kontorsarbetsplatser. Det kan handla om någon form av campusmiljö (vilket planeras i Barkarby). Någon för fram vikten av att skapa något rik tigt attraktivt, som en opera, vilket i sin tur kan locka andra. Någon menar på att musikbranschen har ett enormt behov av lokaler. Idag trängs de i små studios på Södermalm. Halvt på skämt och halvt på allvar görs kopplingen till Rågsveds betydelse för svensk punk, och kan det vara något att bygga vidare på? Musiklokaler som kan ta 4 000–5 000 personer uppges det vara brist på. En tredje funderar även om inte Fryshuset snart sitter på lite väl dyra lokalkostnader. Likaså spelindu strin uppges gilla den södra delen av stan. Kan något utvecklas kring detta? 48 Kommunikationer Goda kommunikationer ses som en hygienfaktor. Tunnelbana nämns som ett magiskt ord, samtidigt som man menar på att det är tid och inte avstånd som är det viktiga. Ändhållplatsen på en ”lång” tunnelbanelinje hävdar sig inte mot innerstaden eller närför ort. Citybanan kommer att bli ett lyft för pendeltåget till Älvsjö. Samtidigt menar en av deltagarna att pendeltå get fortfarande är en mental barriär för många och det krävs en mental förflytt ning för att få beslutsfattare i företagen att se pendeltåget som ett snabbt och smidigt alternativ. ”Det skulle kunna vara intres sant att bygga runt mässan, men en utmaning. Det skulle få låg prioritet i vår portfölj.” Ur fokusgrupp Byggbolag/ näringsliv Intern konkurrens? Slakthusområdet och den utveckling som sker där ses som en potentiell kon kurrent till arbetsplatser i Älvsjö Örby. Medan Älvsjö Örby ses som ”långt bort”, ses Slakthusområdet som ”nära” och med bra läge. Näringslivets bästa råd Byggbolag med kunskap om närings livets huvudsakliga budskap är att oav sett vad staden väljer att gå vidare med så bör följande beaktas: – Försök inte att efterlikna något annat som redan finns. Hitta istället en ny nisch. – Var realistisk och utgå från platsen och dess förutsättningar. Två huvudsak liga spår har diskuterats: Mässan med dess kompetenser och företagskontak ter liksom Södermalm och Söderort med musik, spel och ungdomar. – Det kommer att krävas en väldigt stark vision, ett tydligt politiskt ledarskap samt ett 30-årsperspektiv för att lyckas. Bella center i Köpenhamn nämns som ett referensprojekt där bostäder och arbetsplatser byggt i anslutning till ett mässområde. Det samhällsekonomiskt långsiktiga Bostadsbristen – ett hot mot ekonomin Enligt Stockholms Handelskammare utgör bostadsbristen ett hot mot den ekonomiska utvecklingen i Stockholm. ”Allt handlar om vad som går att hyra ut.” Ur fokusgrupp Byggbolag/ näringsliv Dialog Älvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby Företag har svårt att rekrytera personal från andra delar av landet på grund av bostadsbrist och höga priser på boende. Bostäder och arbetsplatser är en förut sättning för fortsatt ekonomisk tillväxt. all anledning att försöka skapa ett nytt område där människor med olika socio ekonomiska förutsättningar har möjlig het att bo, leva och ta del av varandras vardag. Skapa värden Att förebygga ohälsa Begränsa segregationen Värdet av det gröna Attraktiva områden genererar på sikt ett högre ekonomiskt värde än mindre attraktiva områden. För att skapa ett attraktivt område krävs att det finns plats för livets olika delar. Människor är eniga om att de vill bo i lugna och trygga områden, med goda kommu nikationer, bra service och närhet till fritid och rekreation. Föräldrar vill att deras barn ska gå i bra förskolor och skolor. De allra flesta människor vill också se en blandning i befolkningen där de bor liksom en variation i arkitek tonisk utformning. Ett nytt område bör också, för att få en social acceptans och bidra till attraktivitet, ge någonting tillbaka till sin omgivning. Hur kan boende i Älv sjö, Örby och Hagsätra gynnas av en utveckling i programområdet? ”Jag önskar ett långsiktigt tänkande utifrån socioekonomi, hälsa och social hållbarhet.” Ur fokusgrupp Föreningar Bostäder i nyproduktion har en ten dens att bli relativt dyra. Viktigt att ha i beaktande är att områden med enbart höginkomsttagare bidrar lika mycket till segregation som ”miljonprograms områden”. Konsekvenser av och kost nader för segregation och utanförskap finns att läsa om i exempelvis Telge Hovsjös rapport Det omöjliga tar bara något längre tid. Den kortfattade beskrivningen är att det ur ett samhälls ekonomiskt perspektiv är väldigt dyrt med segregerade miljöer. Ur ett sam hällsekonomiskt perspektiv finns det Det finns en uttalad frustration från idrottsledare då de upplever att staden många gånger ser idrotten enbart som en kostnad, när det i själva verket bidrar till en långsiktig samhällsekonomisk vinst. Förutom rena hälsovinster får ungdomar en fostran genom idrotten och sannolikheten är högre att de hål ler sig borta från vandalism och annat bus, vilket kostar mer pengar än stöd till idrotten. Förutom idrottsplatser kan sam hällsplaneringen skapa förutsättningar för hälsosamma och trygga miljöer som uppmuntrar människor till fysisk aktivitet vilket i sin tur minskar kost naderna för sjukvården. New York stad har exempelvis tagit fram Active Design Guidelines för att stimulera folkhälsa i planeringen. Deltagare i dialogen har varit inne på grönskans betydelse för rekreation och välmående. Bostadsbyggare har nämnt att hållbarhetsaspekter känns som självklarheter. Önskemål har framförts om att inkludera ekosystemtjänster i planeringen av Älvsjö Örby. Genom att beakta ekosystemtjänster räknar man med vad de gröna värdena tillför, inte bara vad de kostar, i form av stödjande, reglerande, kulturella och försörjande tjänster. För mer informa tion, se handboken Ekosystemtjänster i Stadsplanering från c/o City. 49 Dialog Älvsjöstaden Dialog Älvsjö Örby Slutsatser Åtta slutsatser har utkristalliserats från dialogen. I slutsatserna fram kommer både mål och medel för att uppnå målen, som särskilt kom mit att beaktas under dialogen. Staden i staden de boende. Täthet, bra kommunikationer och god service medför att det är nära till allt. Ett kontinuerligt flöde av män niskor, lokaler i bottenvåningarna och en tydlig stadsstruktur bidrar till trygghet för gående och cyklister, under dygnets olika timmar. Stockholm växer och nya bostäder behöver byggas. Ett tillskott om 7 000 till 10 000 nya bostäder innebär en befolkningsökning som motsvarar en mindre svensk stad. För att nya och gamla invånare ska kunna bo och leva i området krävs det att det inte bara byggs bostäder. Funktioner som arbetsplatser, kommunikationer, skola, handel, ser vice, nöje, fritid och rekreation måste också tillföras för att området ska upp levas som trevligt och attraktivt att bo i. Det har i dialogen framkommit att det idag råder brist på idrottshallar, kul turskola, parker och lekytor i kringlig gande områden. Det nya området behö ver kunna bidra också till kringliggande områden. Älvsjö har av flera i dialogen kallats för ”staden i staden”. Stockholms stad vill att det ska bli mer av den varan. Avgörande för att kunna skapa en att raktiv ”stad i staden” och ett av pro jektets initiala mål är att bryta de stora barriärerna som finns i området och att fysiskt ”bygga ihop” Älvsjö med Örby och Hagsätra. Det har i dialogen fram kommit starka önskemål om att åtgärda Huddingevägen som idag ses som en stor barriär. Men även Älvsjö trafik plats, Magelungsvägen, järnvägen och Stockholmsmässan med dess parke ringsplatser har utpekats som barriärer. Järnvägen är en stark mental barriär i det kollektiva medvetandet mellan Älvsjö och Örby. Mässan med dess, till stora delar av året, öde parkeringsplat ser upplevs av många som otrygg just på grund av ödslighet. Förenklat vardagsliv Att locka näringslivet En grundidé i promenadstaden med dess idé om den flerkärniga staden, är att för enkla människors vardagsliv. Det ska vara möjligt för fler att bo och arbeta söder om stan, vilket minskar behovet av pend ling. Genom att i tidigt skede planera för skolor, förskolor, handel, kollektivtrafik med mera skapas goda förutsättningar för ett enkelt och smidigt vardagsliv för 50 Bort med barriärerna En nyckel för att lyckas med att få till den blandade staden och tyngdpunkten i Älvsjö är att locka hit näringslivet. I dagsläget råder en skepsis bland dem som bygger och förvaltar kontorsfas tigheterna över utsikterna att skapa ett näringslivskluster i Älvsjö Örby. Före tag vill vara lokaliserade nära andra företag, i City eller nära Arlanda. Att DialogÄlvsjö Älvsjöstaden Dialog Örby investera i Älvsjö Örby ses idag som alltför riskfyllt, och med betydligt lägre prioritet än exempelvis Slakthusområ det. Investerarna menar att det kommer att kräva ett starkt, målmedvetet och långsiktigt arbete för att kunna attra hera delar av näringslivet att flytta till Älvsjö. Att utgå från platsen och män niskorna som bor där, mässan, och Södermalm – Söderort, se till vilken typ av lokaler som saknas är goda råd som framförts. Att försöka efterlikna något annat, som redan finns i City eller Norrort, ses som föga framgångsrikt. Att samsas på liten yta Det är många bostäder, arbetsplatser och funktioner som ska tillföras på en relativt liten yta. En viss oro har fram kommit under dialogen: hur ska alla få plats på pendeltåg och tunnelbana, det råder redan brist på idrottsytor etc. I dialogen framför människor att de vill ha plats för lugn och ro och rekreation. Att få plats med mycket på en liten yta kräver en smart och innovativ plane ring. Samnyttjande, smarta ytor och att utnyttja taken är förslag som fram kommit under dialogen. För att detta ska bli lyckat och fungera långsiktigt är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog med dem som kommer att behöva sam nyttja, anpassa sig och förvalta lokaler på ett annorlunda sätt i framtiden. En annan strategi som framkommit under dialogen är att stärka det befint liga i kringliggande områden som ett sätt att skapa mötesplatser och iden titet/karaktär till området. Det gäller både kulturhistoriskt intressanta platser och byggnader, allmänna platser i Örby, Älvsjöbadet liksom kopplingen mellan Örby och Älvsjöskogen. Hälsosamma och miljövänliga transporter Älvsjö kommer i framtiden, om allt slår in, att ha mycket god kollektivtrafikför sörjning. Pendeltågsstationen och bus sarna finns redan. Utredningar pågår om förlängd tunnelbana från Hagsätra till Älvsjö samt att låta Spårväg syd samman binda Älvsjö med Fruängen och Skärhol men. I dialog med kommunens förvalt ningar och bolag framkom en vilja att få till också ett regionalt tågstopp i Älvsjö. Situationen för gående och cyklister i programområdet behöver förbättras avsevärt, vilket också är stadens ambi tion. Allmänheten upplever idag områ det som ogästvänligt för gående och cyklister, liksom otryggt under dygnets mörka timmar. Att uppmuntra fler att gå och cykla har multipla fördelar, det bidrar till minskad bilism, bättre miljö och ökad folkhälsa. Mässan Det är omöjligt att diskutera program området Älvsjö Örby utan att förhålla sig till Stockholmsmässan. Förutom att den upptar en femtedel av programom rådet, är den Älvsjös största identitets markör, besöksmål och arbetsgivare. Till mässan kommer människor från hela världen för att besöka konferenser och utställningar. Besökarna åker idag till mässan, inte till Älvsjö. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv upplevs mässan som introvert. Det som händer på mässan händer innanför väg garna, genom vilka insyn saknas. Res taurangerna är tillgängliga för dem som löst entré vid evenemang. De tillhö rande parkeringsytorna upplevs oftast som tomma och öde. Allmänheten upp ger att de finns få eller inga anledningar att besöka området ”bakom mässan”. Att låta mässan bli en del av staden, öppna upp och skapa funktioner som kan serva både mässan och närboende är en framtidsvision bland kommunens förvaltningar och bolag. Förslag har framkommit på att nyttja mässans tak till publika verksamheter. Att bygga stad kring mässan kan få fler mässbesökare att vilja stanna kvar och besöka Älvsjö. Trädgårdsstad + miljon programsområde = sant Det har i dialogen framkommit en upp delning inom och mellan Älvsjö, Örby och Hagsätra, baserat på socioekono miska förutsättningar. Uppdelningen har förstärkts av den rumsliga upp delningen, bostädernas karaktär och fysiska barriärer. De mentala avstån den mellan Älvsjö, Örby och Hagsätra är större än de geografiska. Både Älvsjö och Örby karakteri seras till stor del av villaområden och 51 Dialog Älvsjö Örby Dialog Älvsjöstaden trädgårdsidyll. Många uppskattar villa områdenas lugna och gröna karaktär för dess småskalighet och charm. Hagsätra uppfattas av utomstående som ett seg regerat miljonprogramsområde vilket man inte besöker. De boende uppger däremot att de trivs mycket bra och att området har många kvaliteter, såsom läge, kommunikationer, service och rekreationsmöjligheter. Önskemål har framförts i dialo gen om att man hoppas att staden ska planera in ekosystemtjänster i det nya området, liksom bevara de befintliga pilarna i området. En restaurering av den tidigare utdikade sjön skulle av många upplevas som positivt. 52 Att bygga i samma skala som i befintliga villaområde kommer inte att vara möjligt om det ska få plats 7 000 till 10 000 bostäder, ett stort antal arbetsplatser och service i programom rådet. Det kommer att behöva byggas på höjden. Många av de värden som uppskat tas i befintliga områden kan tillföras i det nya. Tak, balkonger, gator och allmänna platser kan tillföras gröna och rekreativa värden, samtidigt som bostäder, arbetsplatser, service och fri tidsaktiviteter tillförs. Det bästa från respektive område och årsringar för enas i Älvsjö Örby. Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya lägenheter till år 2030. Älvsjö är utpekat som tyngdpunkt i Promenad staden, Stockholms stads översiktsplan. Det innebär att o mrådet anses lämpligt att förtäta med nya bostäder och arbetsplatser. Under 2014– 2016 pågår ett programarbete som syftar till att utreda möjligheterna att bygga 7 000 till 10 000 bostäder och ett stort antal arbetsplatser i Älvsjö Örby. En visionsprocess för området inleddes under första kvartalet 2015 med en dialog. Representanter från allmänheten, byggbolag och näringsliv samt tjänstemän på stadens olika förvaltningar deltog i dialogen som genomfördes av White arkitekter. Allmänheten har bidragit med kunskap om o mrådets sociala värden, vardagsliv och identitet samt syn på framtida utveckling. Med byggbolag och närings liv diskuterades förutsättningar för ett lyckat genomförande. Stadens olika förvaltningar har bidragit med kunskap om nuläget, men också om framtida behov utifrån olika perspektiv. Denna rapport summerar resultatet av dialogen, där ca 165 personer har deltagit. 54
© Copyright 2024