1. No category

Bilder på omslaget: FSV-GP
Grafisk bearbetning: Produktionsid: 140704-004
Produktionsformat: Word
Tryck: Eventuellt mångfaldigande kan ske som ”print on demand”
1
Handbok Miljö
H Miljö 2014
© Försvarsmakten
2
Publikationsområde: MILJÖ
M-nr: Ej registrerat
3
REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG
Nr
Sida
Omfattning
Datum föredragning
Beslut av
VIDAR
ärende nr
Sida avser sidnummer i den rättade versionen.
Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör.
KOM IHÅG!
Om du läser denna handbok i pappersform – kontrollera att du har den senaste utgåvan.
Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på Försvarsmaktens intranät.
4
Förord
Miljöfrågor är ett chefs- och medarbetaransvar!
Du håller nu i din hand en ny utgåva av Försvarsmaktens Handbok Miljö. Det är min
förhoppning att handboken ska upplevas ge ett bra stöd för ett fortsatt systematiskt miljöarbete i Försvarsmakten. Handboken är förvisso en liten del i arbetet, men viktig för
att vi i slutändan tydligt ska kunna visa hur Försvarsmakten inte bara följer lagar och
förordningar, utan även bidrar till att nå generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen.
Handboken är ett uppslagsverk och beskriver arbetssätt inom miljöområdet. Handboken
gäller för all verksamhet inom Försvarsmakten. Handboken är främst avsedd som stöd
till chefer på olika nivåer och för miljöhandläggare. Den är också en viktig del av Försvarsmaktens miljöledningssystem. Genom att systematiskt använda sig av innehållet i
handboken uppstår flera samordningsvinster inom myndigheten. I denna utgåva av
Handbok miljö har även informationen i Försvarsmaktens miljöledningsinstruktion inarbetats.
Handboken är indelad i tre delar.
Del A innehåller allmän information om miljöproblem, miljölagstiftning, Försvarsmaktens miljöpåverkan och miljöorganisation. Informationen syftar till att ge en övergripande förståelse och kan med fördel även användas som utbildningsunderlag.
Del B beskriver de centrala delarna av miljöledningssystemet och vilka krav som gäller
för miljöledningssystemets innehåll.
Del C beskriver arbetssätt inom särskilda områden inom miljöområdet, t.ex. avfallshantering och kemikaliehantering. Denna del innehåller även till viss del tillämpningsanvisningar till gällande miljölagstiftning samt vissa exempel, blanketter och mallar som
stöd för verksamheten.
Arne Wessner
Försvarsmaktens miljöchef
5
Innehåll
Förord ............................................................................................................................... 5
1.
DEL A. ALLMÄNT OM MILJÖ ............................................................................. 9
1.1.
Hållbar utveckling.............................................................................................. 9
1.2.
Nationella miljökvalitetsmål ............................................................................ 10
1.3.
Miljö, säkerhet och global utveckling.............................................................. 11
1.4.
Klimatförändringen .......................................................................................... 12
1.4.1.
Energi ....................................................................................................... 14
1.4.2.
Transporter och resor ................................................................................ 15
1.5.
1.5.1.
EU-förordningar och direktiv ................................................................... 16
1.5.2.
Internationella överenskommelser ............................................................ 16
1.5.3.
Miljölagstiftning i Sverige ........................................................................ 17
1.5.4.
Ansvar och påföljder ................................................................................ 19
1.6.
Försvarsmaktens miljöpåverkan ...................................................................... 19
1.6.1.
Utsläpp till luft .......................................................................................... 20
1.6.2.
Utsläpp till vatten ..................................................................................... 20
1.6.3.
Utsläpp till mark ....................................................................................... 21
1.6.4.
Resursförbrukning .................................................................................... 21
1.6.5.
Avfallsproduktion ..................................................................................... 21
1.6.6.
Ljus och ljud ............................................................................................. 21
1.6.7.
Påverkan på den biologiska mångfalden .................................................. 21
1.6.8.
Indirekt miljöpåverkan från Försvarsmaktens beslut ............................... 22
1.7.
2.
Lagstiftningens struktur i Sverige .................................................................... 16
Försvarsmaktens miljöarbete ........................................................................... 22
1.7.1.
Centralt miljöarbete .................................................................................. 22
1.7.2.
Lokalt miljöarbete..................................................................................... 23
1.7.3.
Tillsyn ....................................................................................................... 23
DEL B. MILJÖLEDNINGSSYSTEMET .............................................................. 24
2.1.
Krav på miljöledningssystemet ........................................................................ 24
2.1.1.
2.2.
Miljöpolicy....................................................................................................... 25
2.3.
Planering .......................................................................................................... 25
2.3.1.
Försvarsmaktens miljömål........................................................................ 26
2.3.2.
Handlingsplaner ........................................................................................ 26
2.3.3.
Miljöaspekter ............................................................................................ 27
2.3.4.
Identifiering av lagar och andra krav ........................................................ 28
2.4.
6
Struktur och implementering .................................................................... 24
Genomförande ................................................................................................. 29
2.5.
3.
Uppföljning ...................................................................................................... 29
2.5.1.
Uppföljning av identifierade lagar och andra krav ................................... 29
2.5.2.
Revision och uppföljning av miljöledningssystemets verkan .................. 29
2.5.3.
Övervakning och mätning ........................................................................ 30
DEL C. SÄRSKILDA OMRÅDEN ....................................................................... 31
3.1.
Prövningsförfarandet för tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet ......... 31
3.1.1.
Tillståndspliktig verksamhet..................................................................... 31
3.1.2.
Anmälningspliktig verksamhet ................................................................. 34
3.2.
Miljörapport ..................................................................................................... 35
3.3.
Miljörisker ....................................................................................................... 37
3.4.
Hantering av avvikelser ................................................................................... 37
3.5.
Egenkontroll och kontrollprogram m.m. ......................................................... 37
3.5.1.
Egenkontroll ............................................................................................. 37
3.5.2.
Kontrollprogram ....................................................................................... 38
3.5.3.
Periodisk besiktning ................................................................................. 38
3.5.4.
Provtagning............................................................................................... 39
3.6.
Förorenade områden ........................................................................................ 39
3.6.1.
Upphandling ............................................................................................. 39
3.6.2.
Miljöpåverkan från ammunition och OXA .............................................. 39
3.6.3.
Dokumentation ......................................................................................... 39
3.6.4.
Sanering av förorenade områden .............................................................. 39
3.7.
Kemikalier ....................................................................................................... 40
3.7.1.
Försvarssektorns kriteriedokument .......................................................... 40
3.7.2.
Inköp ......................................................................................................... 40
3.7.3.
Substitution ............................................................................................... 41
3.7.4.
Undantag från kriterierna i Försvarssektorns kriteriedokument ............... 42
3.7.5.
Hantering och förvaring............................................................................ 42
3.7.6.
Bekämpningsmedel .................................................................................. 45
3.8.
Avfall ............................................................................................................... 45
3.8.1.
Avfallsplaner ............................................................................................ 46
3.8.2.
Försvarsmakten och avfall ........................................................................ 46
3.8.3.
Försvarsmakten och farligt avfall ............................................................. 47
3.8.4.
Mer information om avfall ....................................................................... 48
3.8.5.
Lagstiftning och regler om avfall ............................................................. 49
3.9.
Miljöhänsyn vid övningar och insatser ............................................................ 50
3.9.1.
3.10.
Lagstiftning och regelverk ........................................................................ 51
Infrastruktur .................................................................................................. 52
7
3.11.
Avveckling ................................................................................................... 53
3.11.1.
Avveckling av fastigheter ..................................................................... 53
3.11.2.
Avveckling materiel .............................................................................. 54
3.12.
Miljökrav vid upphandling ........................................................................... 54
3.12.1.
Lagstiftning och regler .......................................................................... 54
3.12.2.
Att ställa miljökrav ............................................................................... 54
3.12.3.
Materielanskaffning .............................................................................. 55
3.13.
Tvätt och avspolning av fordon, båtar och materiel ..................................... 56
3.13.1.
Krav på avloppsvatten från tvätt och avspolning av fordon och materiel
56
3.13.2.
Provtagning ........................................................................................... 58
3.13.3.
Användning av kemikalier .................................................................... 58
3.13.4.
Oljeavskiljare och rening ...................................................................... 58
3.13.5.
Golv- och detaljtvättvatten.................................................................... 58
3.13.6.
Båtbottentvätt ........................................................................................ 58
3.13.7.
Avspolning av fordon på annan plats än tvätthallar.............................. 58
3.14.
Köldmedia .................................................................................................... 59
3.14.1.
3.15.
Förbud och undantag ............................................................................ 59
Halon ............................................................................................................ 60
3.15.1.
Rapportering ......................................................................................... 60
3.16.
Miljörelaterad kommunikation ..................................................................... 60
3.17.
Utbildning..................................................................................................... 61
3.17.1.
Miljöutbildning för miljöhandläggare .................................................. 61
3.17.2.
Miljöutbildning av tillsvidareanställd personal och personal vid
hemvärnsförband .................................................................................................... 61
3.17.3.
Miljöutbildning för personal som ska i Insats ...................................... 62
3.17.4.
Miljöutbildning av Förbandschefer (motsvarande) .............................. 62
Bilaga 1. Blankett för förorenade områden .................................................................... 63
Bilaga 2. Generellt exempel för SOP Insatsförband Egenkontroll Yttre Miljö ............. 66
Bilaga 3. Begrepp ........................................................................................................... 90
Bilaga 5. Bildförteckning ............................................................................................... 94
8
1.
DEL A. ALLMÄNT OM MILJÖ
1.1.
Hållbar utveckling
Enligt den kommission som leddes av Gro Harlem Brundtland 1987, är hållbar utveckling "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den ekonomiska, sociala och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt
stödja varandra. Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 erkändes begreppet hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete.
EU:s strategi för hållbar utveckling syftar till att främja en dynamisk ekonomi med full
sysselsättning, hög nivå på utbildning, hälsoskydd, social och territoriell sammanhållning, miljöskydd i en fredlig och säker värld där kulturell mångfald respekteras.
Ekonomisk utveckling
Social utveckling
Ekologisk utveckling
Bild 1. De tre delarna av hållbar utveckling.
Det svenska arbetet för hållbar utveckling beskrivs i Strategiska utmaningar – en vidareutveckling av en svensk strategi för hållbar utveckling (Regeringens skrivelse, Skr
2005/06:126). Genom de nationella miljökvalitetsmålen och myndigheternas sektorsansvar för ekologisk hållbarhet preciseras den miljömässiga hållbarhetsdimensionen.
Försvarsmaktens uppdrag är formulerat enligt följande:




”Försvarsmakten ska i första hand värna Sveriges värden och intressen. Ensamt och
tillsammans med andra genom insatser både i Sverige, i närområdet och utanför det.
Försvarsmakten stödjer det övriga samhället vid katastrofer.
Försvarsmakten skickar förband till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser
runtom i världen. Dels för att hjälpa andra, dels för att stödja svenska säkerhetspolitiska intressen.
Försvarsmaktens unika kompetens är väpnad strid."
Att ta hänsyn till miljön, att ha ett effektivt samarbete med andra myndigheter och att
systematiskt följa upp vår egen verksamhet är viktiga delar av Försvarsmaktens arbete.
9
1.2.
Nationella miljökvalitetsmål
De nationella miljökvalitetsmålen syftar till ”att främja människors hälsa, att värna den
biologiska mångfalden och naturmiljön, att ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, att bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt att trygga
en god hushållning med naturresurserna”. Miljökvalitetsmålen är generationsmål, och
ska uppnås till 2020. För klimatmålet finns en tidsram till 2050.
Riksdagen har i bred majoritet beslutat om ett begränsat antal miljökvalitetsmål för att
ge tydlig struktur för miljöarbetet. Det har sedan utvecklats till det vi i dag kallar miljömålssystemet. Miljömålssystemet är den centrala gemensamma plattformen för aktörer i det svenska miljöarbetet.



Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken och innebär att vi till
nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är
lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta
förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang.
De 16 miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet
ska leda till. Till miljökvalitetsmålen finns ett antal preciseringar som tydligare definierar vilket miljötillstånd som ska uppnås.
Etappmålen ska tydliggöra de samhällsförändringar som är nödvändiga för att vi ska
nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.
De nationella miljökvalitetsmålen är:
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
10
Bild 2. Illustrationer för de 16 nationella miljökvalitetsmålen
Illustratör Tobias Flygar
För att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen har regeringen presenterat två
strategier med insatser; en strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och en
strategi för giftfri miljö. Från och med den 1 januari 2015 har regeringen tillsatt en nationell miljömålssamordnare med syfte att stärka samverkan med näringslivet.
Enligt förordningen med instruktion för Försvarsmakten ska Försvarsmakten ”ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Inom ramen för detta miljöarbete ska Försvarsmakten
bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen
har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.”
1.3.
Miljö, säkerhet och global utveckling
Miljö och säkerhetsfrågor är ofta nära kopplade till utvecklingsfrågor och biståndspolitik och i det svenska globala utvecklingsarbetet finns ambitionen att överbrygga gapet
mellan konflikt och långsiktigt hållbar utveckling. Tre prioriterade frågor vid militära
eller civila internationella fredsfrämjande insatser som rör säkerhet och miljö är:



Environmental Peacemaking ‐ stöd till parter i konfliktområdet att komma igång
med förhandlingar eller praktisk verksamhet för att lösa gemensamma miljöproblem.
Force Health Protection ‐ skydd av den egna insatspersonalen mot miljö‐ och hälsorisker i insatsområdet.
Environmental Protection ‐ miljösäkring av den egna insatsen, så att inte miljösituationen i insatsområdet försämras.
11
Det finns flera strategier och dokument som syftar till att skapa samstämmighet och
beskriver hur Sverige ska bidra till den globala utvecklingen:



I förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten anges att myndigheten
ska kunna stödja och genomföra insatser för säkerhetssektorreform och bidra till
uppbyggnaden av andra länders försvarsförmåga samt med myndighetens befintliga
förmåga och resurser bidra till stöd för humanitär verksamhet.
Den svenska politiken för global utveckling (Skr 2007/08:89) syftar till att skapa
samstämmighet och samverkan mellan olika politikområden för att hantera globala
utmaningar.
Den nationella strategin för svenskt deltagande i internationell freds‐ och säkerhetsfrämjande verksamhet (Skr 2007/08:51) ger vägledning för svenskt agerande i internationell freds‐ och säkerhetsfrämjande verksamhet.
Bild 3. Sverige har en lång tradition av deltagande i internationella fredsbevarande insatser. Sedan den
första FN-insatsen vid Suezkanalen 1956 har över 100 000 svenska soldater, sjömän och officerare deltagit i insatser som syftat till att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
Alexander Karlsson/Försvarsmakten
1.4.
Klimatförändringen
Klimatförändringen är en av de största globala utmaningarna idag. Sambanden mellan
klimatförändring, säkerhet och utveckling är tydliga. Klimatförändringen och dess effekter kommer att innebära påfrestningar för redan utsatta system, både ekologiska och
mänskliga. I många fall kan minskande vatten‐ och livsmedelstillgång leda till befolkningsomflyttningar, vilket i sin tur kan bidra till att förstärka redan existerande konflikter eller att nya konflikter mellan befolkningsgrupper uppstår. Det behövs krafttag för
att förhindra det som kallas ”farlig uppvärmning”, det vill säga en uppvärmning med två
grader eller mer jämfört med medeltemperaturen under förindustriell tid.
12
Bild 4. Svensk FN-insats Somalia 1980. Kvinnor och barn hämtar vatten från brunn.
Försvarsmakten
Det internationella klimatarbetet bedrivs främst genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC)
och det tillhörande Kyotoprotokollet. FN:s klimatpanel, (Intergovernmental Panel on
Climate Change, IPCC) har i uppgift att utvärdera den omfattande klimatrelaterade
forskningen som pågår världen över och som därmed lägger grunden för de internationella överenskommelser som fattas.
Vid FN:s klimatförhandlingar i Doha, Qatar i december 2012 beslutades om en förlängning av Kyotoavtalet. Detta innebär att en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet
nu är på plats och att parterna tagit några viktiga steg på vägen mot det nya avtalet som
ska komma på plats senast 2015 och gälla från 2020. Det är oerhört betydelsefullt att vi
nu fått en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet. Tyvärr är det väldigt få länder
som har valt att gå med och 85 procent av världens utsläpp omfattas fortfarande inte av
några bindande åtaganden.
Kyotoprotokollet omfattar växthusgaserna koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid
(N2O) (lustgas), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid
(SF6).
FN:s klimatpanel (IPCC) presenterade den 13 april 2014 sin tredje delrapport om åtgärder för att begränsa växthusgasutsläppen. Rapporten är en del av IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5). I rapporten konstaterar IPCC att det går att hindra klimatförändringarna och hålla den globala temperaturökningen under två grader. För att klara
tvågradersmålet krävs en omställning från ökande till kraftigt minskande utsläpp inom
en snar framtid. IPCC visar också att det blir dyrare ju längre vi väntar med åtgärderna.
Första delen om den vetenskapliga grunden för klimatförändringarna presenterades av
IPPC i Stockholm i september 2013. I rapporten konstaterar IPCC att den globala uppvärmningen fortsätter och att forskningen nu ännu tydligare än i den förra IPCCrapporten visar på att den till största delen kan knytas till människans aktiviteter.
13
Andra delen om klimatförändringarnas effekter, behov och möjligheter till anpassning
samt sårbarhet presenterades av IPPC Japan 29 mars 2014 och en syntesrapport av delarna publicerades i oktober 2014. Syftet är att ge världens beslutsfattare bästa möjliga
vetenskapliga underlag för klimatrelaterade beslut.
Den Svenska klimatpolitiken har under senare år utvecklats mot en starkare EUintegration och ett djupare internationellt samarbete. En sammanhållen klimat‐ och
energipolitik presenterades av regeringen i mars 2009 och ger vägledning för det
svenska klimatarbetet, både nationellt och i internationella sammanhang.
Mål för den svenska klimat- och energipolitiken till år 2020 är;



att minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar,
att utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år
1990,
att energieffektiviteten ökas med 20 procent.
Visionen är att de svenska nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll år 2050.
1.4.1. Energi
Energiindustrin står för en femtedel av de svenska koldioxidutsläppen i Sverige. Utsläppen från denna sektor har minskat de senaste decennierna. För att minska energisektorns växthusgasutsläpp till noll behövs ytterligare omställning från kol- och oljebaserad
uppvärmning kombinerat med både energispar‐ och energieffektiviseringsåtgärder. Lagen (2006:985) om energideklarationer syftar till att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Lagen omfattar alla typer av byggnader
men undantag kan göras för byggnader av hemlig natur. Från och med årsskiftet
2008/09 ska specialbyggnader och flerbostadshus vara energideklarerade. Exempel på
specialbyggnader är byggnader som används för försvarets ändamål eller ekonomisk
försvarsberedskap om byggnaderna inte är fristående industriella anläggningar. Regeringens propositioner om en sammanhållen klimat‐ och energipolitik innehåller en
handlingsplan för energieffektivisering i bebyggelsen och en handlingsplan för att
främja förnybar energi.
14
Bild 5. Flygbild över Bodens garnison. Inom en garnison förbrukas el- och värmeenergi vid drift och
användande av byggnader och anläggningar.
Foto Försvarsmakten
1.4.2. Transporter och resor
Vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser. För
att minska utsläpp av växthusgaser från vägtrafiken behöver antalet transporter reduceras, ställas om och fordonsparken effektiviseras genom byte till energieffektivare fordon. De bränslen som används måste vara förnybara.
Då det tar lång tid att ställa om transportsystemet är det viktigt att kontinuerligt jobba
med att minimera onödiga transporter genom exempelvis användning av virtuella mötestekniker såsom videokonferenser och telefonmöten. I de fall en resa görs bör tåg ersätta flygresor där det är möjligt, främst vid resor kortare än 50 mil. Det är viktigt att
planera sin resa och att så långt det är möjligt genomföra möten via telefon- och videokonferens. För myndigheter gäller från 2009 att alla bilar som köps in eller leasas ska
vara miljöbilar. Regeringens propositioner om en sammanhållen klimat‐ och energipolitik innehåller en handlingsplan för en fossiloberoende transportsektor.
”De personbilar som en myndighet köper in eller ingår leasingavtal om ska vara miljöbilar.”
5§ SFS 2009:1
15
Bild 6. Kolonn med stridsfordontransportlastbilar lastade med stridsfordon 90.
Marcus Åhlén/Försvarsmakten
1.5.
Lagstiftningens struktur i Sverige
En lag beslutas av riksdagen, en förordning beslutas av regeringen, och en föreskrift
beslutas av en myndighet. I regeringsformen, som är grundlag, finns bestämmelser om
vilka frågor som måste regleras i lag och vilka som i stället får beslutas i förordning
eller i föreskrifter.






Författning – samlingsnamn på lag, förordning och föreskrift
Lag – beslutas av riksdagen
Balk – huvudavdelning i Sveriges rikes lag. Balkarna är: brottsbalken, byggningabalken, föräldrabalken, handelsbalken, jordabalken, miljöbalken, rättegångsbalken,
socialförsäkringsbalken, utsökningsbalken, äktenskapsbalken och ärvdabalken
Förordning – beslutas av regeringen
Föreskrift – beslutas av myndighet
Allmänt råd – tas fram av myndighet, men är inte tvingande
1.5.1. EU-förordningar och direktiv
Inom EU-samarbetet finns olika typer av rättsakter. EU-direktiv ska införlivas i den
nationella lagstiftningen, medan EU-förordningar gäller i alla medlemsländer oberoende
av nationell lagstiftning.
1.5.2. Internationella överenskommelser
Internationella överenskommelser sluts på många olika områden för att täcka varierande
behov. De förekommer under flera olika benämningar, t.ex. traktater, konventioner och
protokoll. Avtalen kan vara bilaterala och multilaterala. Även unilaterala, ensidiga, viljeförklaringar kan innehålla folkrättsligt bindande åtaganden.
16
1.5.3. Miljölagstiftning i Sverige
När miljöbalken trädde i kraft ersatte den 16 lagar, som därmed upphävdes. Av lag
(1998:811) om införande av miljöbalken framgår att föreskrifter som gällde vid miljöbalkens ikraftträdande anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelse i miljöbalken, om inte regeringen föreskrivit annat. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar
utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Balken gäller för all verksamhet som har, eller kan ha miljöpåverkan.
Miljöbalken består av sju avdelningar som innehåller 33 kapitel och ungefär 500 paragrafer. Till detta hör ett stort antal förordningar och föreskrifter, som har meddelats med
stöd av bestämmelser i miljöbalken. Miljöbalkens regelsystem omfattar sammanlagt
tusentals bestämmelser.
Hänsynsreglerna
Hänsynsreglerna återfinns i miljöbalkens andra kapitel, paragraferna 1 – 9, och är rättsligt bindande och kan läggas till grund för förelägganden och förbud enligt miljöbalken.
De är tillämpliga för såväl verksamhetsutövare som privatpersoner. Om inget annat
framgår gäller de allmänna hänsynsreglerna.
1§ Bevisbörderegeln
Regeln innebär att den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en
åtgärd ska visa att hänsynsreglerna iakttas.
2§ Kunskapskravet
Kunskapskravet anger de krav på kunskap om hälso‐ och miljöproblemen som krävs av
dem som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd.
3§ Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik
Försiktighetsprincipen innebär att redan då det finns en risk för skador och olägenheter
på miljön eller människors hälsa så finns det en skyldighet för verksamhetsutövaren att
vidta åtgärder för att förebygga negativa effekter på hälsa och miljö.
Principen om bästa möjliga teknik innebär att vid yrkesmässig verksamhet ska bästa
möjliga teknik användas för att förebygga skador på miljön och olägenheter för människors hälsa.
4§ Produktvalsprincipen
Produktvalsprincipen innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter och biotekniska organismer, som kan innebära risk för människors hälsa och
miljön.
5§ Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Hushållnings‐ och kretsloppsprinciperna innebär att ”alla som bedriver en verksamhet
ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och
återvinning”. I första hand ska förnybara energikällor användas.
17
6§ Lokaliseringsprincipen
Lokaliseringsprincipen innebär att den verksamhetsutövare som tar i anspråk ett mark‐
eller vattenområde ska välja en sådan plats så att minsta möjliga intrång och olägenhet
för miljön sker.
7§ Skälighetsregeln
Skälighetsregeln innebär att hänsynsreglerna ska tillämpas så att en avvägning mellan
nytta och kostnader görs. ”Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder”. När
det är en fråga om en totalförsvarsverksamhet eller en åtgärd som behövs för totalförsvaret, ska det vid avvägnigen tas hänsyn till detta förhållande.
8§ Skadeansvarsregeln och principen att förorenaren betalar
Regeln innebär att förorenaren ansvarar för avhjälpande av skada eller olägenhet för
miljön, som dennes verksamhet har orsakat.
Principen om att förorenaren betalar, PPP (Polluter Pays Principle) innebär att det är
den som orsakat en negativ påverkan på miljön som ska betala för att undanröja skadan.
9§ Stoppregeln
Stoppregeln innebär att en verksamhet som kan innebära betydande skada, eller olägenhet, trots att hänsynsreglerna tillämpas ska stoppas av prövningsmyndigheten. Stoppregeln utgör en lägsta gräns för godtagbara nivåer för hälso‐ och miljöskyddet.
Koppling till andra lagar
Flera lagar är kopplade till miljöbalken, till exempel skogsvårdslagen, luftfartslagen och
väglagen. Kopplingen innebär att lagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken, som
ska tillämpas vid prövningar och bedömningar enligt lagen.
Det finns även miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken, t.ex. plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets föreskrifter, arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, lagen om brandfarliga och
explosiva varor, förordningen om brandfarliga och explosiva varor och Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps föreskrifter.
När det gäller hantering av brandfarlig och explosionsfarlig vara inom Försvarsmakten,
hänvisas till Försvarsmaktens föreskrifter om brandfarliga varor, BVKF; Försvarsmaktens instruktion för åtgärder mot brand- och explosionsfara, vattenförorening samt kemisk hälsopåverkan från brandfarliga varor och IFTEX; Försvarsmaktens instruktion för
förvaring och transport av ammunition och övrig explosiv vara.
Koppling till EU:s miljöbestämmelser
EU-direktiv ska införlivas i den nationella lagstiftningen, medan EU-förordningar gäller
i alla medlemsländer oberoende av nationell lagstiftning. EU-direktiv inom miljöområdet införlivas i miljöbalken.
EU-förordningar inom miljöområdet finns bland annat avseende kemiska ämnen och
blandningar, kosmetiska produkter, luft, miljöinformation och natur.
18
Sveriges internationella överenskommelser - miljörätt
Sverige ingår varje år ett stort antal internationella överenskommelser med andra stater
och internationella organisationer. Totalt har Sverige ingått mer än 40 internationella
överenskommelser inom miljörätt, till exempel:




Konvention för reglering av handeln med vissa utrotningshotade djur och växter.
Montrealprotokollet om ämnen som bryter ner ozonskiktet.
Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.
MARPOL (International convention for the prevention of pollution from ships).
1.5.4. Ansvar och påföljder
Straffbestämmelserna finns samlade i miljöbalkens 29 kapitel. Där beskrivs påföljder
för olika typer av brott. För straffbarhet krävs att gärningen begåtts med uppsåt eller
oaktsamhet. Endast fysiska personer kan dömas till brott och ansvarsfrågan fastställs i
samband med brottsutredningen. Brott som regleras i miljöbalken är:











Miljöbrott/grovt miljöbrott
Brott/förseelse mot områdesskydd
Artskyddsbrott/grovt artskyddsbrott
Miljöfarlig kemikaliehantering
Olovlig kemikaliehantering
Kemikalieregistreringsbrott/grovt kemikalieregistreringsbrott
Otillåten miljöverksamhet
Otillåten avfallstransport
Försvårande av miljökontroll
Bristfällig miljöinformation
Nedskräpning/nedskräpningsförseelse
Förseelser av mer administrativ karaktär omfattas inte av straffbestämmelserna utan
regleras istället enligt förordningen om miljösanktionsavgifter. Denna förordning fastställer vid vilka förseelser miljösanktionsavgift ska utdömas samt till vilket belopp. Vid
upprepad förseelse kan beloppet dubbleras. Miljösanktionsavgiften betalas av verksamhetsutövaren.
1.6.
Försvarsmaktens miljöpåverkan
Försvarsmaktens varierande verksamhet påverkar miljön på många olika sätt. Dels sker
en negativ påverkan genom att resurser som energi, värme och drivmedel förbrukas och
att utsläpp sker till luft, mark och vatten. Men myndighetens arbete kan också ha en
positiv inverkan på miljö. Exempelvis kan det samverkansarbete som Försvarsmakten
deltar i både nationellt och internationellt medföra att miljömedvetenheten höjs och nya
standarder med en mindre miljöpåverkan utvecklas och sprids bland ett stort antal aktörer. Ett annat exempel är den positiva effekt på den biologiska mångfalden som övningsverksamhet har på våra övnings- och skjutfält.
Försvarsmaktens aktiviteter som ger eller kan ge upphov till miljöpåverkan, negativ så
väl som positiv, finns kartlagda i en miljöutredning genomförd 2014. Verksamhetens
betydande miljöaspekter, d.v.s. de aktiviteter som påverkar miljön mest, är följande:
19
Direkta betydande miljöaspekter:
 El-användning
 Värme-användning
 Tjänsteresor
 Förbrukning av icke-förnybara drivmedel
 Vattenanvändning
 Användning av materiel och system som innehåller miljöfarliga ämnen
 Övningsverksamhet på land och i vatten
Indirekta betydande miljöaspekter:
 Planering inför övningar och insatser nationellt
 Planering inför övningar och insatser internationellt (inklusive avveckling)
 Materielsystemanskaffning
 Samverkan/samarbete avseende miljöfrågor nationellt och internationellt
 Anskaffning av övrig materiel
 Information till egen personal och externa intressenter
Försvarsmaktens varierande verksamhet påverkar mer eller mindre alla nationella miljökvalitetsmål. De miljökvalitetsmål som myndighetens verksamhet har mest påverkan
på är:





Giftfri miljö
Begränsad klimatpåverkan
Ingen övergödning
Ett rikt växt- och djurliv
Levande sjöar och vattendrag
Det är viktigt att de som är ansvariga för Försvarsmaktens olika verksamheter känner
till vilken miljöpåverkan den egna verksamheten medför. Nedan beskrivs Försvarsmaktens miljöpåverkan i stora drag.
1.6.1. Utsläpp till luft
Försvarsmaktens verksamhet ger upphov till utsläpp till luft av olika luftföroreningar,
framför allt av växthusgasen koldioxid (CO2). En ökad andel växthusgaser i atmosfären
bidrar till de globala klimatförändringarna. Växthusgasutsläpp genereras vid el- och
värmeanvändning, tjänsteresor, förbränning av drivmedel och när köldmedia från kyloch frysanläggningar släpps ut. Det är framför allt flyget och fastigheterna som bidrar
till de största utsläppen av koldioxid. Som enskild energikälla är det användningen av
flygfotogen som ger upphov till störst utsläpp av koldioxid.
Försvarsmaktens verksamhet bidrar även till andra utsläpp till luft, så som av kväveoxider, partiklar, svaveldioxid mm vilket bidrar till t.ex. övergödning, försurning av mark
och vattendrag samt negativa hälsoeffekter för människor. Det är framför allt förbränningen av fossila bränslen för transporter, tjänsteresor och övningsverksamhet som ger
upphov till dessa utsläpp.
1.6.2. Utsläpp till vatten
Försvarsmaktens verksamheter kan på olika sätt ge upphov till utsläpp till vatten som
kan ha en negativ miljöpåverkan. Kemikaliehantering, användning av bekämpningsme20
del, övningsverksamhet, användning av ammunition, vapensystem och annan utrustning
kan på olika sätt medföra utsläpp till vatten som kan ha en negativ påverkan på t.ex.
växt- och djurlivet men även bidra till övergödningen. Spillvatten från fartyg, tvätthallar
och brandövningsplatser är andra exempel där föroreningar kan följa med vattnet och
orsaka skada hos recipienter.
1.6.3. Utsläpp till mark
Försvarsmaktens verksamheter kan på olika sätt ge upphov till utsläpp till mark som kan
ha en negativ miljöpåverkan. Kemikaliehantering, övningsverksamhet, användning av
ammunition, vapensystem och annan utrustning kan på olika sätt medföra utsläpp till
mark som kan ha en negativ påverkan på t.ex. växt- och djurlivet. Försvarsmakten innehar ett antal markområden som klassats som förorenade. Det kan vara mark som förorenats av drivmedel, metaller eller explosivämnen där dessa ämnen kan urlakas till den
omgivande miljön.
1.6.4. Resursförbrukning
Försvarsmakten förbrukar både förnybara och icke-förnybara resurser. Förnybara resurser som elenergi från vattenkraft, kontorspapper och dricksvatten förbrukas löpande.
Även icke-förnybara resurser som fossila drivmedel används i stora mängder. Därtill
sker en stor resursförbrukning i och med de inköp av materielsystem och övrigt materiel
som görs genom FMV. I insatsområden kan förbrukning av resurser som vatten och
energi ha extra stor inverkan på den lokala miljön och för lokalsamhället då resurserna
är knappa och redan hårt belastade.
1.6.5. Avfallsproduktion
En del av den resursförbrukning som sker ger upphov till avfall. Avfall uppstår både vid
förbrukning av förnybara och icke-förnybara resurser. I Sverige sorteras avfall i hög
grad för olika typer av behandling. Viss del materialåtervinns, annat bränns och blir till
energi och en del går till deponi. Farligt avfall tas om hand för slutligt omhändertagande. Materielsystem och utrustning säljs ibland vidare vid avveckling vilket innebär
att det återanvänds. I insatsområden kan det ibland saknas infrastruktur för en bra avfallshantering.
1.6.6. Ljus och ljud
Försvarsmakten använder sig av laser som kan vara skadligt vid direkt kontakt med
ögat. Man använder även sonar för undervattensspaning som kan påverka de djur som
lever i vattnet. Vid Försvarsmaktens verksamheter uppstår ljudvågor framför allt från
flygrörelser, övnings- och skjutfält samt i marin miljö. Höga ljud kan upplevas som störande av människor och även påverka djurlivet.
1.6.7. Påverkan på den biologiska mångfalden
Genom att Försvarsmakten använder naturområden för övningsverksamhet påverkas
också flora och fauna av verksamheten. På flera sätt är påverkan positiv. T.ex. gynnas
vissa arter av det markslitage och som sker vid övningsverksamhet. Utsläpp av olika
slag kan ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden.
21
1.6.8. Indirekt miljöpåverkan från Försvarsmaktens beslut
Som myndighet har Försvarsmakten ofta en stor möjlighet att indirekt påverka miljön
positivt. Exempelvis kan de beslut som myndigheten fattar eller den information som
ges göra att tredje person tar beslut eller vidtar en åtgärd som är mindre negativ eller
rent av gynnsam för miljön. Försvarsmakten deltar även i nationella och internationella
samverkansforum där initiativ och standarder för minskad miljöpåverkan tas fram och
sprids bland ett stort antal aktörer.
1.7.
Försvarsmaktens miljöarbete
Sveriges nationella miljökvalitetsmål samt Försvarsmaktens miljöpolicy och miljömål
utgör den övergripande inriktningen för miljöarbetet. Verksamheten ska bedrivas enligt
gällande lagar och andra krav.
Ansvar och uppgifter regleras i Försvarsmaktens-, Högkvarterets- samt organsationsenheternas arbetsordningar. Nedan följer en översiktlig beskrivning över olika roller inom
miljöområdet.
Bild 7. Försvarsmaktens miljöarbete har pågått sedan tidigt -90 tal. Lika länge har miljöarbetet symboliserats av Försvarsmaktens miljösymbol – Igelkotten. Tillsammans med vår slogan ”värt att försvara, värt
att bevara!” symboliserar den ett uthålligt försvar som tar ansvar för den miljöpåverkan som verksamheten orsakar.
1.7.1. Centralt miljöarbete
Försvarsmaktens miljöchef
Försvarsmaktens miljöchef, tillika chef PROD MILJÖ vid Högkvarteret, leder och utvecklar det strategiska miljöarbetet inom Försvarsmakten samt Försvarsmaktens internationella miljösamarbete.
Högkvarterets miljöfunktion
Miljöavdelningen vid Högkvarteret är utsedd att leda, samordna, utveckla och följa upp
det strategiska miljöarbetet inom Försvarsmakten. För det strategiska miljöarbetet utgår
styrning i form av miljöpolicy, miljömål, bestämmelser och uppdrag till organisationen
för genomförande av det operativa miljöarbetet. Miljöavdelningen samordnar även Försvarsmaktens internationella miljöarbete och lämnar stöd till regeringskansliet avseende
internationellt försvarsmiljösamarbete.
22
Miljöprövningsenheten
Miljöprövningsenheten, MPE, funktionsleds av Högkvarteret PROD INFRA men ingår
organisatoriskt i Ledningsregementet. MPE leder arbetet vid Försvarsmaktens samtliga
tillståndsprövningar enligt miljöbalken, leder omhändertagande av OXA samt leder arbetet avseende undersökning samt omhändertagande av förorenade områden.
Juridiska staben
Juridiska stabens uppgift är att leda Försvarsmaktens juridiska verksamhet och verka för
att Försvarsmaktens verksamhet bedrivs i enlighet med gällande författningar. Juridiska
staben handlägger samt beslutar i miljörättsliga ärenden. Även rådgivning ingår i stabens uppgifter. Därutöver företräder Juridiska staben Försvarsmakten inför domstol.
1.7.2. Lokalt miljöarbete
Chefer med ansvar för tillstånds‐ och anmälningspliktig verksamhet
Chef med ansvar för tillstånds‐ och anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet enligt
miljöbalken är personligen ansvarig, enligt delegation i Försvarsmaktens arbetsordning,
Högkvarterets arbetsordning och andra beslut, för att gällande villkor och krav på egenkontroll uppfylls.
Övriga chefer
Chefer som bedriver miljöfarlig verksamhet eller annan verksamhet som kan ha en negativ påverkan på miljön ansvarar för att deras verksamhet följer kraven i gällande miljölagstiftning och andra krav samt interna bestämmelser, till exempel egenkontroll av
verksamheten.
Miljöhandläggare
Miljöhandläggare ska vara chefens kompetens och stöd inom miljöområdet. Miljöhandläggaren ska dessutom leda och samordna det lokala miljöarbetet och kontrollera att
verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar samt i enlighet med Försvarsmaktens miljöpolicy, miljömål och övriga bestämmelser inom området. Det är därför viktigt att miljöhandläggaren är informerad om projekt, planer och övningsverksamhet som pågår inom organisationsenheten, så att miljöhandläggaren i ett tidigt skede har
möjlighet att informera ansvarig chef om lagstiftningen riskerar att överträdas.
1.7.3. Tillsyn
Generalläkaren
Generalläkarens uppgift är att utöva tillsyn så att lagar följs inom områdena miljö‐ och
hälsoskydd, livsmedel, djurskydd, djurhälsovård, djursjukvård samt hälso‐ och sjukvård
och smittskydd. Generalläkaren bedriver tillsyn över Försvarsmaktens verksamhet enligt de mandat som beskrivs i gällande miljölagstiftning. I sin tillsynsroll lyder Generalläkaren under regeringen och inte Försvarsmakten. Generalläkarens roll motsvarar
kommunens eller länsstyrelsens roll för civil verksamhet. Generalläkaren har möjlighet
att förelägga Försvarsmakten att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla lagstiftningens krav och gällande tillstånd.
23
2.
DEL B. MILJÖLEDNINGSSYSTEMET
2.1.
Krav på miljöledningssystemet
I Totalförsvarets regleringsbrev 2001 blev Försvarsmakten ålagd att införa ett miljöledningssystem och redovisa sitt miljöarbete. ”Miljöledningssystemet ska uppfylla kraven
enligt standarden ISO 14001, kompletterat med kraven på offentlig miljöredovisning
enligt den europeiska standarden EMAS. Uppdraget innebär inte ett krav på certifiering
enligt standarden. ”1 I övergångsbestämmelserna punkt 2 till förordning (2009:907) om
miljöledning i statliga myndigheter anges att uppdraget kan anses vara fullföljt om man
uppfyller kraven i förordningen. Miljöledningssystemet ska också skapa förutsättningar
för att bidra till de nationella miljökvalitetsmål som Försvarsmakten har i uppdrag att
arbeta med.
Bild 8. Miljöledningssystemet baseras på ISO 14001-standarden som bygger på ett systematiskt sätt att
Planera, Genomföra, Följ upp och Förbättra (PDCA) verksamheten.
Foto i illustrationen: Lasse Sjögren/Försvarsmakten
Att ha ett miljöledningssystem kan inte likställas med att automatiskt uppfylla lagstiftning. Ett verksamhetsledningssystem är ett verktyg, som om det används på rätt sätt,
kan hjälpa till för att säkerställa att man uppfyller de krav som ställs på verksamheten.
Vikten av att all personal i organisationen är medveten om vilken påverkan
verksamheten har på miljön och hur denna kan minskas kan därför inte nog betonas. Det
krävs därför både kunskap om hur Försvarsmakten påverkar sin omgivande miljö men
också hur den omgivande miljön påverkar Försvarsmakten. Försvarsmaktens huvuduppgift ska så lång som möjligt vara i fokus och miljöledningssystemet ska skapa förutsättningar för att bedriva vår huvuduppgift, alternativt öka den operativa förmågan.
2.1.1. Struktur och implementering
De bästa förutsättningarna för att få ett mervärde ur miljöarbetet inom Försvarsmakten
skapas genom att miljöaspekter integreras i Försvarsmaktens verksamhetsledningssy1
Utdrag ur Totalförsvarets regleringsbrev 2001 där Försvarsmakten blev ålagd att införa ett miljöledningssystem.
24
stem på alla nivåer. Miljöledningssystemet är därför inte avgränsat till endast denna
handbok utan omfattar centrala och lokala processer, uppdrag, order, interna bestämmelser och andra handböcker.
Innehållet i handboken är huvudsakligen områden som gäller över hela Försvarsmakten.
Organisationsenheter och förbandschefer ska därför efter behov komplettera med lokala
bestämmelser för att uppfylla externa och interna krav. Organisationsenheternas styrningar integreras med fördel i befintliga verksamhetsledningssystem och orderverk. Om
förutsättningar finns så bör styrningar samordnas på garnisonsnivå.
KOM IHÅG!
Försvarsmaktens miljöledningssystem omfattar både central och lokal styrning. För att
hela systemet ska fungera krävs att organisationsenheter och andra verksamhetsutövare
kompletterar miljöledningssystemet med lokala rutiner. Försvarsmakten ska på alla nivåer uppfylla kravelementen i ISO 14001.
2.2.
Miljöpolicy
Miljöpolicyn ska spegla myndighetsledningens vision och åtagande för att Försvarsmakten ska bidra till att generationsmålet2 och att de nationella miljökvalitetsmål som
riksdagen har fastställt nås.
Miljöpolicyn återfinns i och är en del av Försvarsmaktens strategiska inriktning (FMSI).
Försvarsmaktens miljöpolicy ska bestå av två delar. Första delen är sektorgemensam
och den andra delen är specifik för Försvarsmakten.
Försvarsmaktens miljöpolicy ska förstås och tillämpas av alla medarbetare. Miljöpolicyn ska finnas tillgänglig för både anställda och för allmänheten och ska kommuniceras
till alla personer som jobbar inom eller på uppdrag av Försvarsmakten. Revidering och
förbättring av policyn genomförs av HKV PROD MILJÖ och ska ske löpande efter behov. Miljöpolicyn ska kommuniceras på FM hemsida och på intranätet. På FM hemsida
ska miljöpolicyn även presenteras på engelska.
2.3.
Planering
Planering omfattar hur Försvarsmakten identifierar sina betydande miljöaspekter, tar
hänsyn till tillämpliga lagar och formulerar miljömål med tillhörande handlingsplaner.
2
Från propositionen svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (Prop.2009/10:155). Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
25
Strategisk Inriktning
Miljöpolicy
FM VP
Sveriges nationella
miljökvalitetsmål
FM betydande miljöaspekter
Miljömål
Försvarssektorns övergripande miljömål
Handlingsplaner på
förbandsnivå
Bild 9. Förhållande mellan nationella miljökvalitetsmål, miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner.
2.3.1. Försvarsmaktens miljömål
Försvarsmaktens miljömål ska vara formulerade så att vi med utgångspunkt från vår
miljöpolicy genom ständiga förbättringar bidrar till ett hållbart samhälle samtidigt som
vi uppfyller de uppdrag som ställs till Försvarsmakten.
Försvarsmaktens miljömål återfinns i och är en del av Försvarsmaktens verksamhetsplan (FM VP)3. Försvarsmaktens miljömål grundar sig på miljöpolicyn, de betydande
miljöaspekterna, Försvarssektorns övergripande miljömål m.m.
Målen ska vara formulerade enligt metoden för SMARTa4 mål samt kunna svara på
följande frågor:




Skapar målet bättre förutsättningar att utföra vår huvuduppgift?
Gör målet att vi förflyttar oss i rätt riktning?
Skapar målet förutsättningar för framtida åtgärder?
Är det tillräckligt god avkastning på eventuella investeringar?
Detaljer om miljömålen och uppföljning regleras i uppdrag till organisationsenheter.
Central uppföljning av miljömålen ska ske minst två gånger per år inom ramen för ordinarie återrapportering, men kan vid behov tillfälligt utökas. Organisationsenheter kan på
eget initiativ lägga till egna miljömål utöver Försvarsmaktens miljömål.
2.3.2. Handlingsplaner
Samtliga förband upprättar, genomför och följer upp handlingsplaner för miljömålen
som inarbetas i verksamhetsorder (VO) eller motsvarande.
3
Miljömålen återfinns i FM VP från och med kvartal 1 2015, intill dess är miljömålen en del av Överbefälhavarens uppdrag.
4
Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta
26
2.3.3. Miljöaspekter
Försvarsmakten ska kartlägga den direkta och indirekta miljöpåverkan som myndighetens
verksamhet ger upphov till, i en miljöutredning. Miljöutredning och bedömning av miljöaspekter leds av HKV PROD MILJÖ. Utredningen resulterar i att FM miljöaspekter
identifieras och sammanställs i en miljöaspektlista. En miljöaspekt är en aktivitet i FM
verksamhet som ger, eller kan ge, upphov till positiv eller negativ påverkan på den yttre
miljön. Verksamhetens miljöaspekter kan beskrivas som direkta eller indirekta:
FAKTA!
Direkt:
Indirekt:
Miljöpåverkan som genereras inom FM till följd av vår verksamhet.
Miljöpåverkan som genereras utanför FM till följd av vår verksamhet.
Enligt en modell som beskrivs nedan värderas de identifierade miljöaspekterna, för att
avgöra vilka som är de betydande miljöaspekterna.
Förteckning över Försvarsmaktens miljöaspekter och betydande miljöaspekter ska hållas dokumenterad och aktuell. Miljöaspekterna ska kontrolleras årligen inför genomgången av miljömålen så aspekterna hålls aktuella. Vid väsentliga förändringar i verksamheten ska behovet av att uppdatera hela miljöutredningen övervägas.
Värdering av miljöaspekter
Utifrån tillgänglig information görs en värdering av miljöaspekterna. Vid värderingen
ska hänsyn tas till de nationella miljökvalitetsmålen. Försvarsmakten har två värderingsmodeller, en för direkta och en för indirekta miljöaspekter. När värderingen av
miljöaspekterna dokumenteras ska det beskrivas hur man resonerat när man gjort sin
bedömning.
Värdering av direkta miljöaspekter
Direkta aspekter värderas i två steg. Steg ett innebär en värdering av miljöpåverkan från
alla identifierade miljöaspekter. Steg två innebär en värdering av miljöaspekternas
kvantitet i verksamheten. Miljöpåverkan och kvantitet bedöms enligt skalan 1-3, se modell nedan.
Miljöpåverkan
Miljöpåverkan bedöms utifrån fyra olika kriterier: miljöfarlighet, knapphet/ändlighet,
känslighet och risk. För varje del anges poäng mellan 1-3. Dessa poäng läggs sedan
ihop till en summa och beroende på vad summan av poängen är så blir aktiviteten bedömd med 1-3 poäng (4-6 = 1 p, 7-9 = 2 p, 10-12 = 3p).
Aktiviteter kan även medföra en positiv påverkan för miljön. Dessa bedöms på samma
sätt som övriga aspekter med en kommentar i miljöaspektlistan att de medför positiv
miljöpåverkan.
Kvantitet
Kvantitet värderas inbördes relativt Försvarsmaktens totala verksamhet. Vid värderingen tas inte hänsyn till förutsättningarna eller resursåtgång för att reducera miljöpåverkan
eller vad det skulle kosta. När aktiviteterna värderas förs ett resonemang kring varför
miljöpåverkan och omfattning bedöms på ett visst sätt. Ett poängsystem används som
kompletterar resonemanget, där aktiviteterna poängsätts, se nedan. Observera att man
endast gör en intern relativ jämförelse avseende kvantitet eller omfattning.
27
Tabell 1. Modell för värdering av direkta miljöaspekter.
Kriterium
3 poäng
2 poäng
1 poäng
Miljöpåverkan
Miljöaspekten bedöms
ha stor miljöpåverkan
Kvantitet
Stor
Miljöaspekten bedöms
ha medelstor miljöpåverkan
Medelstor
Miljöaspekten bedöms
ha liten eller ingen miljöpåverkan
Liten
Värdering av indirekta miljöaspekter
Indirekta aspekter värderas också i två steg. Steg ett innebär (som för direkta aspekter)
en värdering av miljöpåverkan. I steg två görs en bedömning av Försvarsmaktens påverkansmöjlighet på de identifierade aspekterna. Miljöpåverkan och påverkansmöjlighet
bedöms enligt skalan 1-3, se modell nedan.
Miljöpåverkan
Vid värdering av de indirekta miljöaspekterna görs en bedömning av vilken miljöpåverkan aspekten har. I jämförelse med de direkta aspekterna är det här ofta svårare att bedöma en konkret miljöpåverkan, eftersom aspekten kan påverka miljön på många olika
sätt. Både positiv och negativ miljöpåverkan vägs in.
Påverkansmöjlighet
Därefter görs en värdering av vilken möjlighet Försvarsmakten har att påverka den aktuella aspekten. I vissa fall kan man ha stor möjlighet att påverka, t.ex. vilken information man ger ut. I andra fall är möjligheterna mer begränsade.
Tabell 2. Modell för värdering av indirekta miljöaspekter.
Kriterium
3 poäng
2 poäng
1 poäng
Miljöpåverkan
Positiv eller negativ
Miljöaspekten bedöms
ha stor miljöpåverkan
Påverkansmöjlighet
Stor
Miljöaspekten bedöms
ha medelstor miljöpåverkan
Medelstor
Miljöaspekten bedöms
ha liten eller ingen miljöpåverkan
Liten
Betydande miljöaspekter
De miljöaspekter som vid en summering av de två värderingsstegen erhåller en hög
sammanlagd värdering (5 och 6 poäng) är de betydande miljöaspekterna. De av Försvarsmaktens miljöaspekter som identifierats som betydande ska ha styrda metoder och
arbetssätt inom Försvarsmakten.
2.3.4. Identifiering av lagar och andra krav
Försvarsmakten ska ha en laglista som innehåller den miljölagstiftning som berör verksamheten. Miljölagstiftning samt laglista (yttre miljö) finns tillgänglig via extern tjänst
på internet. Mer detaljer om webadress och inloggning finns tillgängligt på emilia.
Laglistan behöver inte vara tillgänglig för all personal utan det är tillräckligt att det är
tillgängligt för de som har särskilda uppgifter kopplat till miljölagstiftning. Laglistan
ska även omfatta gällande lokala bestämmelser som t.ex. vattenskyddsföreskrifter, renhållningsordning samt andra regionala och centrala myndighetsbeslut. HKV PROD
MILJÖ säkerställer att lagstöd finns som uppfyller kraven i ISO 14001.
28
2.4.
Genomförande
Denna del av miljöledningssystemet behandlar hur vi genomför arbetet för att uppfylla
de krav som finns på verksamheten samt hur vi arbetar för att minimera vår negativa
miljöpåverkan.
FAKTA!
Del C i denna handbok innehåller till stor del hur vi genomför arbete inom vissa särskilda områden.
2.5.
Uppföljning
2.5.1. Uppföljning av identifierade lagar och andra krav
För att säkerställa att verksamheten har tillräckliga rutiner för att uppfylla gällande lagar
och övriga krav ska förbandschef systematiskt utifrån sin egen verksamhet, följa upp
hur verksamheten uppfyller lagar och andra externa krav utifrån den bruttolaglista
(miljö) som finns genom en så kallad lagefterlevnadskontroll. Detta ska ske systematiskt med det tidsintervall som förbandschef beslutar. Lagefterlevnadskontrollen ska
dokumenteras.
TIPS!
Detaljer för hur lagefterlevnadskontrollen genomförs finns att tillgå på lagstödets hemsida (se emilia för mer info). Lagefterlevnadskontrollen behöver inte göras för all lagstiftning samtidigt, utan dela gärna upp den i olika lagstiftningsområden. All tillämplig
lagstiftning ska dock gås igenom på ett systematiskt sätt.
2.5.2. Revision och uppföljning av miljöledningssystemets verkan
Central kontroll av organisationsenheternas miljöverksamhet planeras och leds av C
PROD MILJÖ. Revisionerna ska samordnas med andra revisioner och inspektioner från
Högkvarteret. Omfattningen och detaljer om revisonerna styrs via uppdrag till organisationsenheterna. Organisationsenhet kan även vid behov genomföra lokal revision.
Revisionsledaren reglerar detaljerna vid varje revisionstillfälle. Revision ska ske enligt
ISO 19011:2011.
Förbandschef ska i sin ledningsgrupp eller motsvarande, minst en gång per år utvärdera
arbetssättens lämplighet, tillräcklighet och verkan, vilket bör omfatta;








resultat från lokala revisioner och utvärdering av hur organisationen uppfyller lagar
och andra krav som den berörs av;
information från externa intressenter, inklusive klagomål;
organisationens miljöpåverkan;
i vilken omfattning miljömål och handlingsplaner mål har nåtts;
status för korrigerande och förebyggande åtgärder;
uppföljning av åtgärder beslutade vid tidigare utvärderingar;
förändrade förhållanden, inklusive utveckling av lagar och andra krav som kan relateras till organisationens verksamhet samt
rekommendationer till förbättringar.
29
TIPS!
Följande redovisande dokument är av stor hjälp vid ledningens genomgång:
 Lagefterlevnadskontroll
 Revisionsrapporter
 Redovisning av handlingsplaner för miljömålen (från ÅR/DÅR)
 Miljöavvikelser
2.5.3. Övervakning och mätning
För att kunna mäta miljöpåverkan från Försvarsmaktens verksamhet krävs flera typer av
uppföljning som generellt kan delas in i följande områden:



Uppgifter för extern rapportering enligt lagkrav; ex lagar, förordningar och förskrifter
Uppgifter för extern rapportering enligt övriga krav; ex regleringsbrev, offentlighetsprincipen och uppföljning från miljömålsansvariga myndigheter etc.
Uppgifter för intern uppföljning; ex miljömål, transporter, resor, avfallshantering
o.s.v. kopplat till Försvarsmaktens betydande miljöaspekter.
Försvarsmakten är skyldig att mäta, följa upp och rapportera enligt miljölagstiftning,
regleringsbrev m.m. Även samhället ställer krav på Försvarsmakten att arbeta systematiskt med ständiga förbättringar av verksamhetens miljöpåverkan och att redogöra för
detta i Försvarsmaktens miljöredovisning. HKV PROD MILJÖ utarbetar Försvarsmaktens miljöredovisning. Intern återrapportering från FM förband styrs i huvudsak av Försvarsmaktens verksamhetsuppdrag (FM VU).
Försvarsmakten redovisar sitt miljöarbete genom årsredovisning, miljöredovisning samt
diverse miljörapporter till ansvariga kontrollmyndigheter. I Försvarsmaktens årsredovisning redovisas bl.a. strategiska miljöbedömningar enligt krav i Regleringsbrevet samt
utfall av miljömålsarbete.
Rapportering sker till kontrollmyndigheter som t.ex. Generalläkaren, Naturvårdsverket,
Energimyndigheten och Kemikalieinspektionen. Respektive verksamhetsutövare ser till
att efterfrågat underlag rapporteras in till kontrollmyndigheten.
TIPS!
Mer detaljer om uppföljningen, med nyckeltal m.m. återfinns på intranätet emila.
30
3.
DEL C. SÄRSKILDA OMRÅDEN
3.1.
Prövningsförfarandet för tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet
Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd regleras i 9 kap Miljöbalken. Miljöbalkens 2
kap tar upp de allmänna hänsynsreglerna. Reglerna kring Miljökonsekvensbeskrivningar och samråd regleras i 6 kap Miljöbalken. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd regleras i 9 kap Miljöbalken. Prövningsförfarandet regleras i kapitel 16 till 25 i Miljöbalken och Miljöprövningsförordningen. Det finns olika typer av prövningar beroende på
verksamhetens omfattning och art och delas in enligt följande:




A‐verksamhet är tillståndspliktiga större verksamheter. Tillstånd söks hos mark och
miljödomstolen. Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för tillsynen över dessa civila anläggningar. Försvarsmakten har idag inga A‐verksamheter.
B‐verksamhet är tillståndspliktiga verksamheter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsens
miljöprövningsdelegation. Generalläkaren är ansvarig för tillsynen av de tillståndspliktiga verksamheterna.
C‐verksamhet är anmälningspliktiga och en anmälan ska göras minst sex veckor
innan verksamheten påbörjas till Generalläkaren som även är tillsynsmyndighet.
U‐verksamhet är övrig miljöfarlig verksamhet som inte omfattas av kategorierna
ovan men ska ändå följa lagar och regler på miljöområdet.
Miljöprövningsförordningen (2013:251) trädde i kraft den 18 juni 2013 och innehåller
bestämmelser om tillståndsplikt och anmälningsplikt för verksamheter och åtgärder som
avses i 9 kap Miljöbalken, d.v.s. miljöfarlig verksamhet.
3.1.1. Tillståndspliktig verksamhet
Tillståndsplikt regleras numera av 1 kap 3§ samt 2-32 kap i miljöprövningsförordningen.
För att få bedriva tillståndspliktig verksamhet krävs tillstånd. I vissa fall kan Generalläkaren förelägga Försvarsmakten att söka tillstånd för verksamhet som inte är tillståndspliktig. MPE leder arbetet med Försvarsmaktens samtliga tillståndsprövningar. Ansvarsfördelning och beskrivning av arbetsgången vid tillståndsprövningar framgår av VU
samt sakområdesdirektiv för infrastrukturförsörjningsprocessen.
Verksamheten ska kontinuerligt ses över så att pågående verksamhet följer givna tillstånd och kommande verksamhetsinriktningar kan fullföljas. Varje verksamhetsutövare
ska kontrollera giltigheten på gällande tillstånd inom sin verksamhet. Vid ändrad verksamhet eller behov av ändrad verksamhet som inte ryms inom gällande tillstånd ska
behov inrapporteras enligt anvisningar i VU.
Ansvarsfördelningen för tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska finnas delegerad genom arbetsordningar eller andra beslut.
De chefer som har ansvar för tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska dokumentera vilka anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter som ryms inom eget ansvarsområde. Stöd i miljörättsliga och miljötekniska frågor lämnas av MPE.
31
Prövning av Försvarsmaktens tillståndspliktiga verksamheter görs hos Länsstyrelserna.
Om deras beslut överklagas görs detta hos Mark- och miljödomstolen, som bereder
ärendet och därefter överlämnar det med förslag till beslut till regeringen.
Tillståndsbesluten kan vara förenade med villkor och besluten kan tidsbegränsas. Erhållna tillstånd kan även återkallas och verksamheten kan förbjudas under vissa särskilt
angivna omständigheter. Tillståndsinnehavaren kan själv begära att ett tillstånd upphävs
eller ändras, om det är uppenbart att ett visst villkor inte längre behövs.
Inom Försvarsmakten är skjutfält, flottiljflygplatser och viss vattenverksamhet exempel
på tillståndspliktig verksamhet. Ett tillstånd innebär förpliktelser men innebär även ett
skydd av verksamheten, d.v.s. det medför en rättighet att bedriva den.
Bild 10. Vid Kråks skjutfält några mil utanför Skövde genomförs skjutprov med stridsfordon 90.
Johan Lundahl/Försvarsmakten
Ändring av tillståndspliktig verksamhet
Om en verksamhet som är tillståndspliktig eller som omfattas av tillstånd utan att vara
tillståndspliktig behöver ändras, så kan det antingen innebära en tillståndsprövning eller
en anmälan. Ändring av tillståndspliktig verksamhet regleras i 1 kap 4 § och 1 kap 11 §
miljöprövningsförordningen.
32
Omfattar ändringen något av
tillståndets särskilda villkor?
Ja
Sök tillstånd
Nej
Är ändringen i sig en sådan
verksamhet eller åtgärd som är
tillståndspliktig enligt 2-32
kap miljöprövningsförordningen?
Ja
Sök tillstånd
Nej
Innebär ändringen i sig eller
tillsammans med tidigare
ändringar att en olägenhet av
betydelse för människors
hälsa eller miljön kan uppkomma?
Ja
Sök tillstånd
Nej
Anmälan till
Generalläkaren
Bild 11. Flödesschema vid ändring av tillståndspliktig verksamhet.
En ändring som innebär att ett särskilt villkor i tillståndet behöver ändras är alltid tillståndspliktig. För att det ska räcka med en anmälan får ändringen endast påverka innebörden i det allmänna villkoret i verksamheten, givet att det inte faller inom några av
kriterierna för tillståndsplikt nedan.
Om ändringen i sig innebär en sådan verksamhet eller åtgärd som är tillståndspliktig
enligt de efterföljande kapitlen 2-32 i miljöprövningsförordningen, krävs det tillstånd
och ändringen ska tillståndsprövas.
Om ändringen i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär att en olägenhet av
betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma, ska ändringen tillståndsprövas.5
Bedömer organisationsenheten att ändringen i sig inte innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma, går man vidare och bedömer
om ändringen tillsammans med tidigare ändringar innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Här ska ändringen endast jämföras med tidigare ändringar som omfattar samma sak som den ändring som man nu vill
genomföra. Bedömer organisationsenheten att ändringen tillsammans med de tidigare
5
Miljöbalken 9 kap. 3 § fastställer att ”med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt
medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig”
33
ändringarna innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan
uppkomma, ska ändringen tillståndsprövas enligt ovan. Vid tveksamhet kontakta MPE.
Om organisationsenheten inte bedömer att ändringen i sig eller tillsammans med de
tidigare ändringarna innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller
miljön kan uppkomma, anmäler organisationsenheten ändringen till Generalläkaren.
Anmälan6 till Generalläkaren bör minst innehålla följande:









Med vilket lagstöd som anmälan görs (med i ärendemeningen).
En beskrivning av den ändring man vill göra.
Relevanta ritningar och tekniska beskrivningar.
En utförlig och noggrann motivering av varför det inte rör sig om en olägenhet av
betydelse för människors hälsa eller miljön.
Om man gjort liknande ändringar (d.v.s. rör de samma sak) tidigare (från tillståndets
början och framåt), beskriver man dessa tidigare ändringar tillsammans med en utförlig och noggrann motivering av varför ändringen tillsammans med de tidigare
ändringarna inte rör sig om en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller
miljön.
Information om det tidigare förekommit några klagomål rörande samma sak.
Information om hur förbandet tänker informera omgivningen om verksamhetsändringarna.
En beskrivning av hur ändringen står sig mot de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap
Miljöbalken.
Information om vilken typ av ändring det rör sig om. Anmäler man en permanent
ändring eller en tidsbegränsad ändring, exempelvis 5 år.
Generalläkaren handlägger därefter ärendet och gör en prövning enligt bland annat 2
kap Miljöbalken. Generalläkaren beslutar i ärendet (avslår, med försiktighetsmått eller
utan åtgärd). Alternativt att verksamhetsutövaren måste söka miljötillstånd.
3.1.2. Anmälningspliktig verksamhet
Anmälningsplikten regleras i miljöprövningsförordningen 1 kap 10 § och 1 kap 11 §.
En anmälan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamhetens eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. Anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor7 efter anmälan är inlämnad till Generalläkaren.
Anmälan görs av organisationsenheten som ansvarar för verksamheten. Stöd vid framtagandet av anmälan kan fås av MPE.
Exempel på anmälningspliktiga verksamheter i Försvarsmakten är hamnar, skjutbanor,
drivmedelsanläggningar, tvätthallar, lagringsplatser för farligt avfall och viss vattenverksamhet.
6
Minimum på vad en anmälan ska innehålla regleras i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 25 §.
7
Åtta veckor gäller för anmälningspliktig vattenverksamhet.
34
Ändring av anmälningspliktig verksamhet
Anmälningsplikt gäller även ändringar av en anmälningspliktig verksamhet om ändringen har betydelse från störningssynpunkt, se 1 kap 11 § miljöprövningsförordningen.
Har ändringen betydelse
från störningssynpunkt?
Nej
Ingen anmälan
krävs
Ja
Anmälan till
Generalläkaren
Informera
Generalläkaren
Bild 12. Flödesschema vid förändring av anmälningspliktig verksamhet.
Har ändringen som ska göras en betydelse från störningssynpunkt, gör organisationsenheten en anmälan till Generalläkaren. Generalläkaren beslutar därefter i ärendet (avslår,
med försiktighetsmått eller utan åtgärd). Alternativt att verksamhetsutövaren måste söka
miljötillstånd.
Anmälan8 till Generalläkaren bör minst innehålla följande:







Med vilket lagstöd som anmälan görs (med i ärendemeningen).
En beskrivning av den ändring man vill göra.
Relevanta ritningar och tekniska beskrivningar.
Information om det tidigare förekommit några klagomål rörande verksamheten.
Information om hur förbandet tänker informera omgivningen om verksamhetsändringarna.
En beskrivning av hur ändringen står sig mot de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap
Miljöbalken.
Information om vilken typ av ändring det rör sig om. Anmäler man en permanent
ändring eller en tidsbegränsad ändring, till exempelvis 5 år.
3.2.
Miljörapport
För all tillståndspliktig verksamhet ska en miljörapport lämnas till Generalläkaren. Rapporteringen ska göras senast den 31 mars året efter det kalenderår som miljörapporten
avser lämnas för. Rapporteringen sker på Naturvårdsverkets miljörapporteringsportal
(https://smp.lansstyrelsen.se). Anmälningspliktiga verksamheter där Generalläkaren
beslutat om årlig rapportering ska skickas direkt till Generalläkaren. Generalläkaren
granskar sedan rapporten och kräver eventuella kompletteringar. Generalläkaren kan
även förelägga om att redovisa andra uppgifter som är relaterade till miljöbalkens tilllämpningsområde. Som vägledning för miljörapporteringen finns Naturvårdsverkets
8
Minimum på vad en anmälan ska innehålla regleras i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 25 §.
35
föreskrifter, NFS 2006:9. Kontrollera alltid gällande version av föreskriften innan rapporteringen genomförs för att säkerställa att inga ändringar har gjorts.
Miljörapporter för Försvarsmaktens del omfattar endast grunddelen och textdelen enligt
NFS 2006:9. För miljörapportens textdel ska Naturvårdsverkets ”mall för textdel” användas. Nedan finns vissa förtydliganden till rapportering av textdelen.
Tabell 3. Förtydliganden till Försvarsmaktens redovisningar av textdelen i miljörapporter. Ytterligare
förklaringar finns även i Naturvårdsverkets mall för textdelen.
Punkt
1
2
3
4
5
6
7
8-9
10-16
36
Förklaring
Verksamhetsbeskrivning
Kortfattad beskrivning. Använd gärna uppgifter från verksamhetsbeskrivning och sammanfattande miljökonsekvenser i miljökonsekvensbeskrivningen i tillståndsansökan. Ta även med delar som inte är huvudverksamhet. Beskriv eventuella förändringar under året.
Tillstånd
Datum, tillståndsgivande myndighet och kort förklaring till vad besluten
avser, ex. gällande tillståndsbeslut, prövotidsbeslut.
Anmälningsärenden under året
Beskriv samtliga anmälningsärenden under året.
Andra gällande beslut
Här ska alla tidigare beslut som fortfarande gäller redovisas. Exempel kan
vara gamla anmälningsärenden som fortfarande gäller.
Tillsynsmyndighet
Generalläkaren.
Tillståndsgiven och faktisk produktion
Här redovisas den totala tillståndsgivna omfattningen av verksamheten
som inte är reglerat i särskilda villkor som redovisas under punkt 7.
Gällande villkor i tillstånd
Redogör för hur var och ett av villkoren har uppfyllts. Om verksamhet
som omfattas av villkor i tillståndet har gått över till annan verksamhetsutövare (FMV, civil entreprenör etc.) så ska denna verksamhet inte rapporteras av Försvarsmakten. Säkerställ med den nya verksamhetsutövaren
att de är medvetna om att de måste genomföra rapporteringen.
Naturvårdsverkets föreskrifter samt årlig kontroll av automatiska mätsystem
Försvarsmakten omfattas inte av dessa punkter i dagsläget och behöver
därför inte redovisas.
Olika redovisningar som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar
Redovisa under respektive punkt de åtgärder och förbättringar som är
vidtagna under året.
Redovisa endast Försvarsmaktens vidtagna åtgärder, inte andra verksamhetsutövares.
Redovisa gärna siffror där de finns tillgängliga, men siffrorna ska då
kommenteras och jämföras med tidigare års uppgifter.
Lägg inte in hela analysresultat från exempelvis mark- och vattenprovtagningar utan ta endast med en sammanfattning och resonera, förklara
och jämför resultaten med tidigare resultat.
Miljöutbildningar kan redovisas under punkt 11.
17
18
3.3.
Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som
verksamheten tillverkar.
Försvarsmakten tillverkar inga varor och redovisar därför inte denna
punkt.
Slutsatser om bästa tillgängliga teknik, BAT-slutsatser.
Ingen redovisning krävs för Försvarsmaktens verksamheter.
Bilageförteckning
Eventuella bilagor som är aktuella för verksamheten.
Miljörisker
Miljörisker ska bedömas med FM gemensamma riskhanteringsmodell som grund. Miljörisker ska så långt som möjligt tas med inom ramen för andra riskanalyser och inte
hanteras separat. Exempel på verksamheter som kan ha separata miljöriskanalyser är de
verksamheter som kräver dokumenterade egenkontrollprogram enligt förordningen
(1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.
Som hjälp vid identifiering av risker kan bl.a. checklistor och innehåll från egenkontrollprogram, eller innehållsförteckning till en Environmental Baseline Study (EBS)
användas. När riskerna dokumenteras ska det beskrivas hur man resonerat när man gjort
sin bedömning.
3.4.
Hantering av avvikelser
Miljöavvikelser ska hanteras inom ramen för befintliga avvikelsehanteringssystem. Exempel på avvikelser som bör rapporteras är utsläpp, villkorsöverträdelser och klagomål.
Vid olyckor eller tillbud i verksamheten som kan ha större påverkan på yttre miljö ska
förbandschef säkerställa att andra berörda (exempelvis Garnisonschef och fastighetsägaren) uppmärksammas om händelsen.
Notera även att kravet på underrättelse till Generalläkaren vid eventuell föroreningsskada eller driftstörningar som skulle kunna påverka miljön negativt gäller dygnet runt
och måste tas hänsyn till i VB-rutiner, se även avsnitt om Förorenade områden.
FAKTA!
Eventuellt kommer denna del utvecklas när det gemensamma avvikelsehanteringssystemet i PRIO införts.
3.5.
Egenkontroll och kontrollprogram m.m.
3.5.1. Egenkontroll
Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön fortlöpande planera och kontrollera
verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver
sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd ska också genom egna undersökningar eller
på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön.
26 kap 19 § MB
37
Respektive förbandschef svarar för att egenkontrollen beskrivs och genomförs för den
verksamhet som bedrivs enligt miljöbalken 26 kap 19 § och förordning (1998:901) om
verksamhetsutövarens egenkontroll. Om flera partners, t.ex. Fortifikationsverket, FMV,
andra organisationsenheter inom FM eller civila aktörer omfattas av verksamheten ska
egenkontrollen utarbetas i samråd med berörda för att säkerställa en överlappande egenkontroll.
Beskrivningen av egenkontrollen ska vara dokumenterad. Enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll ska följande finnas med i egenkontrollen:




Fördelning av det organisatoriska ansvaret (uppgifter och befogenheter) för miljöfrågor.
Förteckning över de kemiska produkter som används i verksamheten.
Systematisk undersökning och bedömning av de risker som uppkommer utifrån
verksamheten från hälso- och miljösynpunkt och hur avvikelser och driftstörningar
rapporteras.
Rutiner för driftkontroll.
Den lokala beskrivning av organisation och ansvar, rutiner m.m. som respektive organisationsenhet tar fram för sitt miljöarbete är viktiga delar i Försvarsmaktens miljöledningssystem och kompletterar de delar av miljöledningssystemet som är gemensamma
för Försvarsmakten.
FAKTA!
Bilaga 2, Generellt exempel för SOP Insatsförband Egenkontroll Yttre Miljö, visar hur
egenkontroll kan läggas upp och dokumenteras. Detta exempel kan även ses som insatsförbandets miljöledningssystem. Senaste version av exempel för SOP Insatsförband
Egenkontroll Miljö kan fås av HKV PROD MILJÖ.
3.5.2. Kontrollprogram
I kontrollprogrammet beskriver verksamhetsutövaren hur denne tänker kontrollera de
villkor eller krav eller råd som föreskrivits för verksamheten.
Krav om upprättande av kontrollprogram kan ställas i tillståndsbeslut för verksamheten
eller på begäran av tillsynsmyndigheten, Generalläkaren. Den som bedriver verksamhet
eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller
påverka miljön ska enligt miljöbalken 26 kap 19 § lämna förslag till kontrollprogram
eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det.
Detta innebär för Försvarsmaktens del att krav på upprättande av kontrollprogram
normalt har ställts för tillståndspliktig verksamhet, som därmed ska ha upprättat
kontrollprogram. Generalläkaren kan även ställa krav på att upprätta kontrollprogram
för verksamhet som inte omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt.
3.5.3. Periodisk besiktning
Med periodisk besiktning avses en teknisk genomgång och granskning, ur miljösynvinkel, av en verksamhet som bedriver miljöfarlig verksamhet. Krav på periodisk besiktning kan finnas i tillståndsbesluten för verksamheten. Besiktningen ska utföras av en
opartiskt och kunnig besiktningsförrättare och besiktningsprotokollen ska skickas till
Generalläkaren.
38
3.5.4. Provtagning
All provtagning och analys där FM trovärdighet rörande resultaten kan ifrågasättas ska
göras av en oberoende part enligt gällande ramavtal.
Övrig provtagning, i form av viss övervakning inom ramen för egenkontroll eller kontrollprogram, kan genomföras av egen utbildad personal för miljöprovtagning. Proven
skickas sedan för analys till analysföretag enligt gällande ramavtal.
KOM IHÅG!
På intranätet emilia finns en samarbetsyta (FM Provtagning Miljö: Mark, Luft och Vatten) där alla nya analysresultat från miljöprovtagningar ska läggas in. Samarbetsytan är
till för att samla samtliga analyssvar på ett ställe. På så sätt kvalitetssäkras även att uppgifterna sparas över tiden och möjliggör sökbarhet bland analyssvaren.
3.6.
Förorenade områden
Sammanhållande för dokumentering och hantering av förorenade områden inom Försvarsmakten är MPE.
När en förorening upptäcks ska underrättelse ske direkt till Generalläkaren enligt gällande rutiner för direktrapport. Krav på detta finns i miljöbalken 10 kap 11§ ”den som
äger eller brukar en fastighet ska oavsett om området tidigare ansetts förorenat genast
underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.” Underrättelse ska även göras till fastighetsägaren och kontakt bör omgående tas med MPE.
3.6.1. Upphandling
Konsulter och tjänster vid undersökningar, provtagningar och saneringsåtgärder vid
förorenade områden ska avropas enligt Försvarsmaktens gällande ramavtal. Beställning
av tjänst genomförs av MPE.
3.6.2. Miljöpåverkan från ammunition och OXA
Sanering av oexploderad ammunition (OXA) på land och till sjöss är generellt inte direkt kopplat till hantering och sanering av förorenade områden. Oexploderad ammunition kan under vissa omständigheter medföra föroreningar i omgivningen. Som stöd vid
bedömning om ammunition eller OXA kan vara en föroreningskälla kan flödesschemat i
”FOI Memo 3412 Spridningsförutsättningar i detonationsstörd mark” användas.
3.6.3. Dokumentation
När en ny förorening upptäcks ska förutom underrättelse till tillsynsmyndigheten, fastighetsägaren och MPE även ”Blankett förorenade områden”, fyllas i och skickas till
MPE. Blanketten återfinns bilaga 1. Någon miljöriskbedömning med MIFO-klassning
av områden ska inte göras av rapporterande enhet utan utförs av konsulter på uppdrag
av MPE. MPE för in uppgifterna i Försvarsmaktens totala databas över förorenade områden. Kontakta MPE för tillgång till databasen.
3.6.4. Sanering av förorenade områden
Inför all sanering av förorenade områden ska en anmälan om efterbehandlingsåtgärder
alltid skickas till Generalläkaren. Denna anmälan görs alltid av MPE.
39
Planerad sanering
Planerad sanering av förorenade områden sker huvudsakligen efter det att objekt är uppsagda och ska avyttras. Undantag kan exempelvis vara förorenade områden där verksamhet bedrivs och där stor risk föreligger för att föroreningar kan sprida sig till omgivningen. Dialog i ärenden sker mellan MPE, LplE, FortV och aktuell organisationsenhet.
Arbetsgången vid avveckling sker enligt Handbok avveckling/avyttring avseende mark
och byggnader (blå pärmen).
Akut sanering
Akut sanering hanteras av förbandet. Mer information om förbandens ansvar återfinns i
VU GO55. Vid akut sanering genomförs rapportering enligt gällande nödlägesrutiner
(där bland annat direktrapportering ingår). Rapport ska även skickas till Generalläkaren
och MPE. Räddningstjänsten stödjer vid akut sanering på land och i hamnar. Kustbevakningen stödjer vid akut sanering till sjöss. Övergår ärendet till en ej akut fas så kontaktas MPE för övertagande av saneringen.
3.7.
Kemikalier
3.7.1. Försvarssektorns kriteriedokument
Ett av de gemensamma övergripande miljömålen inom försvarssektorn är att begränsa
påverkan från hälso- och miljöfarliga ämnen i kemiska produkter och varor. För att
uppnå detta mål samarbetar Försvarsmakten och försvarssektorns övriga myndigheter i
frågan och arbetet leds av en specialistgrupp, försvarssektorns kemigrupp. Gruppen består av representanter från samtliga myndigheter inom försvarssektorn.
Försvarssektorns kemigrupp har tagit fram Försvarssektorns kriteriedokument – kemiska ämnen, kemiska produkter och varor, för att undvika hälso- och miljöfarliga ämnen i kemiska produkter och varor. Genom att flera myndigheter tagit fram gemensamma kriterier inom kemikalieområdet så får vi en gemensam bild i kravställning mot
leverantörer samt flera samordningsvinster i arbetet med substitution.
Kriteriedokumentet uppdateras en gång per år och den senaste uppdateringen finns bl.a.
på Försvarsmaktens hemsida www.forsvarsmakten.se.
Kriteriedokumentet innehåller endast en beskrivning av de gemensamma kriterier som
tagits fram tillsammans mellan myndigheterna. Varje myndighet beslutar sedan tillämpningen av kriterierna.
I Försvarsmakten ska kriterierna användas som krav vid upphandling t.ex. inköp av nya
kemiska produkter, men är även ett stöd i verksamheternas interna arbete med att byta
ut farliga kemikalier mot mindre farliga (substitution).
3.7.2. Inköp
Anskaffningen av kemiska produkter till Försvarsmakten ska i huvudsak ske via FMV
som på uppdrag av Försvarsmakten säkerställer att miljölagstiftningen följs och att det
finns aktuella säkerhetsdatablad till de produkter som köps.
40
Bild 13. Underhåll av HMS Carlskrona.
Niklas Ehlén/Försvarsmakten
Inköp av kemiska produkter kan generellt ske på två sätt inom Försvarsmakten:
1. Beställning av kemiska produkter som finns materielstyrda (har M-nummer).
2. Inköp via kundvagn i PRIO (har inte M-nummer)
 Produkter som finns i ”Katalog”
 Produkter som köps in via ”Fritext”
 Produkter som köps in via ”Limitorder”
Inköp ska i båda fallen genomföras enligt FMV Anvisning Inköp/avrop av kemiska produkter. Kontakta FMV Resmat för att få den senaste versionen av anvisningen. FMV
Anvisning Inköp/avrop av kemiska produkter reglerar både förfarandet vid inköp av
kemiska produkter som är registrerade i PRIO samt nya kemiska produkter (inte registrerade i PRIO).
OBSERVERA!
Om köp av kemikalier görs via stående order (limitorder), ansvarar beställaren för att
kontrollera mot kraven i kriteriedokumentet samt för att se till att alla övriga lagkrav
uppfylls. Miljöhandläggare eller arbetsmiljöhandläggare stödjer vid behov beställaren
med de bedömningar som krävs.
3.7.3. Substitution
För kemiska produkter som är materielstyrda, leder produktledare hos FMV arbetet med
substitution av kemikalier som inte uppfyller kriterierna. Försvarsmakten ska vid behov
stödja produktledaren i detta arbete.
För kemiska produkter som inte är materielstyrda, utan köps via kundvagn med fritext
eller limitorder i PRIO, ansvarar beställaren för arbetet med substitution enligt kraven i
kriteriedokumentet. De produkter som köps via kundvagn och katalog i PRIO ligger inte
på beställarens ansvar utan görs centralt från FMV Resmat.
41
TIPS!
Stöd i detaljfrågor angående undantag och substitution kan fås av HKV PROD MILJÖ,
PERSS och FMV Resmat. Information om substitution kan även hittas på Kemikalieinspektionens hemsida (www.kemi.se).
3.7.4. Undantag från kriterierna i Försvarssektorns kriteriedokument
OBSERVERA!
Om det för funktionens skull behövs undantag från kriteriedokumentets krav (utöver de
fastställda undantagen som redan anges i dokumentet), ska beslut om avsteg tas av Förbandschef.
Undantag får endast medges om det inte strider mot gällande lagstiftning. Om avsteg
medges görs inköp (kundvagn) enligt ordinarie rutiner i PRIO, och berörd verksamhet
genomför en riskbedömning kopplat till användningen av den kemiska produkten.
3.7.5. Hantering och förvaring
I verksamheter där hälso- och miljöfarliga kemikalier hanteras och förvaras ska lokal
styrning finnas som minimum reglerar följande aktiviteter/områden:








Riskbedömning av kemiska produkter innan hantering påbörjas
Förvaring i enlighet med gällande regelverk
Aktuella kemikalieförteckningar
Inventering och mätning av förbrukade mängder kemikalier
Tillgång till aktuella säkerhetsdatablad
Märkning av kemiska produkter
Hantering av spill och eventuell sanering
Avfallshantering av kemiska produkter
Säkerhetsdatablad
För kemiska produkter som är farliga ska det finnas säkerhetsdatablad (förr varuinformationsblad). Vid yrkesmässigt bruk ska säkerhetsdatabladen lämnas till kunden senast
vid första leveransen. Säkerhetsdatablad ska innehålla den information som användaren
behöver för att kunna hantera produkten på ett säkert och miljömässigt acceptabelt sätt.
Lagstiftningen för säkerhetsdatablad är harmoniserad inom EU genom kemikalieförordningen Reach. Ett säkerhetsdatablad ska innehålla 16 standardiserade huvudrubriker och
vara skrivet på svenska för kemiska produkter som säljs på den svenska marknaden. Det
finns inget lagkrav som reglerar hur gammalt ett säkerhetsdatablad får vara, men praxis
är att det inte ska vara äldre än 3 år för att säkerställa att ny lagstiftning har tagits omhand. Säkerhetsdatablad ska uppdateras när en ny upplaga finns tillgänglig, när en produkt byts ut eller när ny produkt tillkommer.
Säkerhetsdatablad finns i PRIO och kan även fås från utlämnande förråd. Säkerhetsdatabladen kan ha många användningsområden som till exempel att användas som underlag för riskbedömningar av miljö‐ och hälsorisker som är förknippade med den aktuella kemiska produkten. De kan också användas då nya krav på tillstånd kommer eller
då ämnen blir förbjudna.
42
Förvaring
Hantering av kemiska produkter ställer krav på förvaringen. Farliga kemiska produkter
ska förvaras i förrådsutrymmen som är anordnade så att eventuellt spill inte sprids och
där ventilationen är tillräcklig och rätt utformad. Förrådslokalen ska ha lämplig utrustning för sanering av spill, bekämpning av mindre bränder samt för första hjälpen. Vissa
ämnen får inte förvaras tillsammans.
Regler om förvaring av brandfarliga och explosiva varor finns i lagen och förordningen
om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande tillämpningsföreskrifter från Myndigheten för samhällskydd och beredskap, i Försvarsmaktens föreskrifter om brandfarliga varor samt i Försvarsmaktens instruktion för åtgärder mot brand- och explosionsfara, vattenförorening samt kemisk hälsopåverkan från brandfarliga varor (BVKF). Det
återfinns även regler i Försvarsmaktens instruktion för förvaring och transport av explosiva varor (IFTEX). Vid fältmässiga övningar gäller även Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition m.m. (SäkI).
Beroende på vilka kemikalier som hanteras i verksamheten kan det finnas särskilda regelverk enligt arbetsmiljölagstiftningen som måste beaktas och omsättas i lokal styrning. Exempel är arbeten med härdplaster, användning av cancerframkallande, arvsmasse-påverkande (mutagena) och reproduktionsstörande ämnen, och ämnen som kräver tillstånd för hantering från Arbetsmiljöverket.
Märkning och kemikalieförteckning
Kemikalierna ska normalt förvaras i sina originalförpackningar som ska vara märkta
enligt lagstiftningen för överlåtelse. Behöver man mindre mängd av ett ämne ska den
nya förpackningen vara lämpad för ändamålet. Märkningen ska ske i enlighet med originalförpackningen. Det ska alltid gå att förstå vilket ämne förpackningen innehåller
och vilka risker liksom föreligger.
Bild 14. Farosymboler med farobeteckningar enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7)
43
Bild 15. Faropiktogram enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (Klassificeringsförordningen eller CLPförordningen)
Bild 16. Övergångsregler från farosymboler till faropiktogram
44
Förteckning över kemiska produkter är en viktig grund för riskhantering. I förordningen
om verksamhetsutövarens egenkontroll och Arbetsmiljöverkets föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker finns krav på förteckning. I förteckningen ska förrådsbenämning, för‐
rådsbeteckning, handelsnamn och produkternas hälso‐ och miljöfarlighet framgå.
Inventering och mätning av förbrukade mängder kemikalier
Verksamheten ska systematiskt inventera de kemikalier som används i verksamheten
samt följa upp omfattningen av användningen (mängder).
Riskbedömning
Enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll och Arbetsmiljöverkets
föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker ska riskerna med en verksamhet utifrån hälso‐ och
miljösynpunkt systematiskt undersökas och bedömas. Vid en bedömning av kemiska
produkter ska hänsyn tas till produktens egenskaper och hur produkten hanteras.
Aspekter som ska bedömas är hälsofarlighet, miljöfarlighet, brandfarlighet och explosionsfarlighet, tekniska egenskaper, och mängd.
Med riskbedömningen som underlag ska beslut om produktval, arbetsmetod, arbetsutrustning och plats för arbetet fattas i syfte att motverka riskerna. Resultatet av riskbedömningen och besluten om riskreducerande åtgärder ska dokumenteras på lämpligt sätt
med hänsyn tagen till hur allvarliga riskerna är. Ny verksamhet får inte påbörjas förrän
riskbedömning är utförd och nödvändiga åtgärder vidtagits.
3.7.6. Bekämpningsmedel
Kemiska och biologiska produkter som är bekämpningsmedel indelas i biocider och
växtskyddsmedel och omfattas av särskilda regelverk.
Endast av Kemikalieinspektionen godkända bekämpningsmedel får användas. Det kan
finnas särskilda krav på hanteringen av bekämpningsmedel, t.ex. skyddsutrustning, som
måste beaktas vid användning.
FAKTA!
Generalläkaren handlägger ärenden om bekämpningsmedelsanvändning där det krävs
tillstånd eller anmälan.
3.8.
Avfall
”Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser
eller är skyldig att göra sig av med.”
15 kap. 1 § MB
Oavsett om avfallet uppstår i normal verksamhet, vid övningar, insatser, olyckor eller i
samband med avveckling ska det samlas in och omhändertas på ett miljömässigt bra
sätt.
Varje organisationsenhet är skyldig att genomföra sortering av uppkommet avfall och
ska bland annat följa bestämmelserna i miljöbalken, avfallsförordningen, kommunal
renhållningsordning samt Generalläkarens föreskrifter.
45
FMLOG har sakägaransvar inom avfallsområdet vilket bland annat innebär organisera
omhändertagandet av avfall och farligt avfall samt vårda avtal med avtalsparter. Avtalsparterna tillhandahåller kärl, genomför tömning av kärl efter avrop från FMLOG och
agerar i övrigt utifrån gällande avtal.
3.8.1. Avfallsplaner
För respektive verksamhetsort ska avfallsplaner utarbetas. FMLOG ansvarar för att ta
fram avfallsplanerna och arbetet sker i samverkan med organisationsenheterna. Avfallsplanerna fastställs av Garnisonschefen. Syftet med planerna är att de ska fungera som
informationsmaterial om källsortering på orterna och på så vis underlätta källsorteringen
för att nå en ökad sorteringsgrad samt säkerställa att lagkraven följs.
KOM IHÅG!
När de lokala avfallsplanerna utarbetas måste hänsyn tas till den kommunala renhållningsordningen och till Generalläkarens föreskrifter.
3.8.2. Försvarsmakten och avfall
Det är respektive organisationsenhet som ansvarar för sorteringen av avfallet. Enligt
Generalläkarens föreskrifter (FFS 2004:4) om avsteg från tillämpningen av vissa föreskrifter i miljöbalken och avfallsförordningen i fråga om hantering av hushållsavfall och
farligt avfall får vissa undantag göras för hushållsavfall som uppkommer inom Försvarsmaktens verksamhet. Hushållsavfall får transporteras bort av myndigheten själv
om avfallet kommer från en anläggning som av sekretesskäl omfattas av särskilda föreskrifter för säkerhetsskydd, eller från verksamhet i samband med en militär övning.
Avfallsslag som ingår i producentansvarssystem ska omhändertas så att det anpassas till
producentens insamlingssystem. Enligt Generalläkarens föreskrifter får även fältlatriner
och gropar för matavfall anordnas där det kan ske utan risk för olägenhet för människors
hälsa eller miljön och under förutsättning att den som äger marken har lämnat sitt medgivande till det.
Insamling av avfall
Sortering i lämpliga kärl ska ske vid det enskilda verksamhetsstället. Insamlingsplatser
ska ordnas så att sortering i olika fraktioner kan ske. I avfallsplanerna beskrivs hur källsorteringen ska bedrivas, var avfall ska avlämnas och hur mottagning av farligt avfall
vid miljöstationen ska ske. Vid övningar bör minst följande avfallsslag separeras och
förvaras skilt från varandra:





Brännbart avfall
Glas
Metall
Farligt avfall
Stickande-, skärande-, smittförande- och läkemedelsavfall.
Olika typer av farligt avfall ska hållas skilt från varandra och från övrigt avfall.
Transport av avfall
För att få lämna avfall som uppkommit i en yrkesmässig verksamhet till någon annan
för transport eller annan hantering krävs att den som ska hantera avfallet har gjort den
46
anmälan eller har det tillstånd som krävs för hanteringen, och att den som lämnar avfallet har kontrollerat att detta är uppfyllt. Med andra ord krävs tillstånd från, eller anmälan
till, i avfallsförordningen angiven myndighet för yrkesmässig transport av avfall, utom
hushållsavfall, som kommunerna är skyldiga att transportera.
Omhändertagande och förvaring av avfall
Det är flera olika aktörer som hanterar det avfall som uppstår i samband med Försvarsmaktens verksamhet.
Kommunerna
Kommunernas renhållningsordningar beskriver hur hanteringen av hushållsavfall och
därmed likvärdigt avfall från annan verksamhet, såsom avfall från personalmatsalar och
vårdinrättningar, ska ske i respektive kommun. Generalläkaren får meddela undantag
för Försvarsmakten.
Producenterna
Producenterna ansvarar för omhändertagande av de avfallsslag för vilka det finns producentansvar för; returpapper, däck, förpackningar, bilar, elektriska och elektroniska
produkter, belysningskällor, batterier, läkemedel samt radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor. För bygg‐ och rivningsavfall finns frivilligt producentansvar.
Förbanden
Förbanden ansvarar för att avfall som uppstår vid verksamheten hanteras så att källsortering underlättas.
FMLOG
FMLOG har uppgiften att organisera hanteringen av avfall och farligt avfall och utgör
stöd till organisationen i sakfrågor kring avfall och dess hantering. Avtalspartner tillhandahåller kärl och genomför tömning av kärl och agerar i övrigt utifrån gällande avtal. FMLOG vårdar avtal med avtalsparten.
Fortifikationsverket
Fortifikationsverket ansvarar för avfall som uppstår vid vissa fasta anläggningar, såsom
avskiljare för bensin, fett, sand och olja. Fortifikationsverkets ansvar omfattar även
drift, skötsel och tömning av dessa anläggningar. För skötsel av andra fasta anläggningar kan lokala överenskommelser finnas.
3.8.3. Försvarsmakten och farligt avfall
Farligt avfall är varor och produkter som innehåller ozonnedbrytande, toxiska, mutagena, reproduktionsstörande ämnen (CMR), persistenta, bioackumulerbara och toxiska
(PBT) ämnen eller tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver. Andra ämnen klassas som farliga för att de är ekotoxiska, explosiva, oxiderande, frätande, irriterande,
giftiga, smittförande, brandfarliga m.m.
FAKTA!
I avfallsförordningen (2011:927) bilaga 1 och bilaga 4 finns listor på vad som klassificeras som farligt avfall.
47
Insamling och omhändertagande
FMLOG ansvarar för omhändertagande av farligt avfall på varje ort och vid varje garnison. FMLOG organiserar även insamling av elektriskt och elektroniskt avfall från Försvarsmaktens verksamheter. När det gäller militär sjöfart stödjer FMLOG den hamnansvarige vid insamling av farligt avfall. FMLOG tar dock inte om hand om farligt avfall
enligt nedan:




kasserad ammunition,
batterier som omfattas av producentansvaret (hanteras istället som en egen avfallsfraktion),
farligt avfall som uppkommer vid de särskilda sanerings‐ eller avvecklingsprojekt
som MPE leder och som genomförs av entreprenörer samt
farligt avfall från oljeavskiljare, stoftavskiljare m.m. vilket tas om hand om av Fortifikationsverket enligt överenskommelse med FM.
Den som lämnar farligt avfall ska upprätta en avlämningsdeklaration som lämnas till
FMLOG. FMLOG som ansvarar för mottagandet av det farliga avfallet ska säkerställa
att följande uppgifter om avfallet dokumenteras:




slag och mängd av avfall som omhändertagits
ursprung – varifrån det kommer
till vem avfallen lämnas för vidare hantering
vilken metod som har använts för att slutligen omhänderta avfallet.
Anteckningarna ska föras i kronologisk ordning och bevaras i minst 3 år. Tillsynsmyndigheter kan begära att få ta del av uppgifterna. Farligt avfall som uppkommer inom
Försvarsmakten transporteras normalt bort av FMLOG upphandlad entreprenör som har
tillstånd för detta. Enligt avfallsförordningen är den som låter transportera farligt avfall
skyldig att kontrollera att transportören har tillstånd för aktuella transporter. Aktuella
tillstånd för upphandlade entreprenörer samt FM egna tillstånd finns på intranätet emilia.
3.8.4. Mer information om avfall
Naturvårdsverket definierar hushållsavfall som ”avfall som kommer från hushåll samt
därmed jämförligt avfall från annan verksamhet”. Med hantering av avfall avses ”en
verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall”. I det svenska arbetet med att minska miljöpåverkan från avfall fastslår
Naturvårdsverket följande arbetsprinciper:




Arbeta förebyggande för att minska mängden och farligheten.
Avgifta kretsloppet.
Tillvarata avfallet som resurs så effektivt som möjligt.
Minimera miljöpåverkan från avfallet.
Försvarsmakten ska minimera uppkomsten av avfall i första hand. Därefter ska återvinning (d.v.s. både återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning) av avfall
eftersträvas, och i sista hand kan lämplig metod för bortskaffande övervägas. EUs av-
48
fallstrappa/avfallshierarki9 med beaktande av Naturvårdsverkets principer kan fungera
som riktlinje för avfallshanteringen i Försvarsmakten.
För att bättre skydda miljön ska medlemsstaterna vidta åtgärder för hantering av avfall
enligt följande hierarki som ska tillämpas i prioritetsordning:
1. Förebyggande - Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt
blivit avfall.
2. Förberedelse för återanvändning.
3. Materialåtervinning - Varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål.
4. Annan återvinning - Varje förfarande vars främsta resultat är avfall som har ett
nyttigt ändamål t.ex. energiåtervinning.
5. Bortskaffande.
Bild 17. EU:s avfallshierarki
3.8.5. Lagstiftning och regler om avfall
Lagstiftningen om avfall syftar till att skydda människors hälsa och miljön mot skadliga
effekter som uppkommer i samband med insamling, transport, behandling, förvaring
och deponering av avfall. I grunden finns EUs avfallsdirektiv som implementerats i
svensk lagstiftning genom 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927).
Avfallslagstiftningen klassificerar avfallet och reglerar på vilket sätt olika avfallsslag
ska tas om hand, och vem som ansvarar för att det görs på ett korrekt sätt.
Annan lagstiftning inom avfallsområdet som är av relevans för Försvarsmakten är följande:
9
EU:s avfallstrappa/avfallshierarki är fastställd i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/CE av
den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv.
49




förordning (2001:512) om deponering av avfall,
förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,
förordningarna om producentansvar (förpackningar, returpapper, batterier, däck,
bilar, elektriska och elektroniska produkter, glödlampor och vissa belysningsarmaturer, vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor samt läkemedel).
Generalläkarens föreskrifter (FFS 2004:4) om avsteg från tillämpningen av vissa
föreskrifter i miljöbalken och avfallsförordningen i fråga om hantering av hushållsavfall och farligt avfall.
3.9.
Miljöhänsyn vid övningar och insatser
Arbetssätten för hur miljöhänsyn ska tas ska vara densamma oberoende om det handlar
om övningar eller insatser. Att på ett bra sätt ta miljöhänsyn innan, under och efter en
övning eller insats ökar förutsättningarna för en bra relation till närboende och möjligheten att använda områdena för framtida övningar. Försvarsmaktens anseende kan lätt
påverkas negativt om vi missköter oss.
Bild 18. Swedint genomför övning på Almnäs vid Södertälje.
Försvarsmakten
Vad som bestämmer omfattningen av den miljöhänsyn som behöver tas beror på ett
flertal faktorer, bl.a. storlek på övningen/insatser, lokalisering samt tidsaspekter. Följande två frågeställningar ska alltid tas hänsyn till:
1. Hur påverkar övningen/insatsen den omgivande miljön?
2. Hur påverkar den omgivande miljön övningen/insatsen?
Utöver det som står i detta kapitel så finns mer detaljer och information i Environmental
guidebook for military operations för insatser samt NATO BI-SC Collective training
and exercise directive (CT&ED) 75-3 för övningar.
Till övningsordern eller operationsordern ska det finnas ett miljöannex där det ska anges
vilka miljöskyddande åtgärder som ska vidtas under övningen eller insatsen. Omfatt50
ningen av innehållet ska anpassas efter behovet. Förslag på orderpunkter kan exempelvis inarbetas i förbandets stående orderverk. Följande punkter är exempel på aspekter
som bör belysas och vid behov beskrivas i miljöannexet:













Området för övningen eller insatsen.
 Befintliga övningsområden.
 Begränsningar i verksamheter med hänsyn till gällande tillstånd (t.ex. flygtider,
flyghöjder, skjuttider, ammunitionstyper).
Övriga områden.
 Begränsningar i verksamheter med hänsyn till miljösituationen (naturreservat,
Natura 2000, fågelskyddsområde, biotopskydd, kulturskydd, rödlistade arter
m.m.).
Rekognosering av platsen.
 Behövs en ”Environmental Baseline Study” för att dokumentera miljösituationen på plats?
 Försörjning av vatten och kvalitet på vattnet (krävs provtagning?).
 Spill- och dagvattenhantering.
 Buller.
Information och samarbete med lokalbefolkning.
Miljöriskanalys.
Utbildningsbehov.
Hantering av avfall och farligt avfall.
Miljöfarliga material och kemikalier, inklusive bekämpningsmedel.
Förebyggande arbete med utsläpp av oljor och farliga kemikalier samt beredskap
och övning inför eventuell miljöolycka.
 Rapporteringsvägar.
 Spilldukar.
 Uppsamlingskärl.
 Tillgång till gällande säkerhetsdatablad.
Utsläpp till luft.
Vattentäktskarta till drivmedelsfordon.
Vid avslutad övning eller avveckling.
 Städning av grupperingsplatser.
 Behövs en ny platsspecifik miljöundersökning genomföras och dokumenteras?
Denna miljöundersökning jämförs sedan med den platsundersökning som gjordes i inledande fasen för att fastställa eventuella behov av marksanering och för
att undvika skadeståndsanspråk från markägaren.
Erfarenheter (lessons learned).
KOM IHÅG!
Miljöfrågor bör även ingå i orderuttag under pågående övning för att öka handlingsfriheten och löpande ha möjlighet att hantera uppkommande frågor på ett systematiskt sätt.
3.9.1. Lagstiftning och regelverk
Nationellt
Nationellt gäller svensk lagstiftning, EU-rätt och Försvarsmaktens interna bestämmelser. För utländsk trupp som övar på svenskt territorium ska sådan verksamhet bedrivas
51
enligt svensk lagstiftning och de bestämmelser som Försvarsmakten anger för just den
övningen eller insatsen. Mottagande chef är ytterst ansvarig för verksamheten.
Om övningar sker på Försvarsmaktens övningsområden ska det kontrolleras att verksamheten (även utländska bidrag) faller inom ramen för gällande tillstånd. Övningar ska
i så stor utsträckning som möjligt genomföras på våra befintliga övningsområden. Om
övningar genomförs på mark som inte redan hyrs av Försvarsmakten ska Försvarsmakten ha tillstånd från markägaren att använda marken.
Generalläkaren kan genomföra tillsyn på övningar vilket även kan inkludera utländska
trupper.
Internationellt
Vid internationell verksamhet ska värdnationens miljölagstiftning och bestämmelser
tillämpas. I de fall sådan miljölagstiftning saknas ska svensk trupp tillämpa svensk lagstiftning så långt det är möjligt. Överträdelser av svensk miljölagstiftning kan dock inte
leda till några juridiska sanktioner utomlands. Regelverk finns även framtagna inom
FN, EU och NATO som de truppbidragande nationerna förväntas följa för att säkra miljön vid en internationell insats. Sammanfattningsvis gäller följande fyra olika typer av
lagar och bestämmelser i olika utsträckning vid internationell verksamhet. De redovisas
här i den prioritetsordning som bör gälla:




Internationella konventioner (miljölagstiftning, överenskommelser och sedvanerätt).
Nationell miljölagstiftning i värdnationen.
Svenska miljölagar och bestämmelser.
Föreskrifter, standarder eller rekommendationer inom miljöområdet som utfärdats av den organisation eller land som leder insatsen, till exempel EU, FN eller
NATO.
Hur och i vilken omfattning olika miljöbestämmelser ska tillämpas beror på typ av insats, lokala förhållanden m.m. och ska fastställas i insatsens planeringsfas.
3.10. Infrastruktur
Infrastruktur i form av fastigheter, byggnader och anläggningar är en förutsättning för
att kunna bedriva verksamhet nationellt och internationellt. Negativ miljöpåverkan uppkommer i någon form i vid anskaffning, vidmakthållande och avveckling. Det är därför
viktigt att man tidigt i processen belyser hela livscykeln för att minimera kostnader och
negativa miljöeffekter. Energioptimering, minskad resursåtgång vid byggnation och
drift samt minimal användning av farliga kemiska produkter och varor ska eftersträvas
genom hela livscykeln för Försvarsmaktens infrastruktur. För detaljer inom infrastrukturproduktion, se sakområdesdirektiv för infrastrukturprocessen, processbeskrivning
samt tillhörande handböcker.
FAKTA!
Verksamhetsutövaren ska enligt 3 § i FFS 1987:27 kontakta Generalläkaren om bl.a.
byggnader och anläggningar väsentligt förändras.
52
3.11. Avveckling
Avveckling kan ske genom omfördelning inom Försvarsmakten, överlåtelse/försäljning
eller destruktion/skrotning. Inom Försvarsmakten förekommer två olika typer av avveckling, dels avveckling av anläggningar, mark och byggnader, och dels avveckling av
materiel.
En avveckling/avyttring ska genomföras så kostnadseffektivt och praktiskt som möjligt.
Vid avveckling ska krav ställas på säkert omhändertagande av sådant som är miljöfarligt
och på att produkter och material återanvänds eller återvinns så långt som möjligt. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska tillämpas. Vid avveckling ska även, förutom risker för yttre miljö, säkerhets‐ och hälsorisker förebyggas.
När en avveckling genomförs måste även den avvecklingsansvarige kontrollera att den
som anlitas för ändamålet har erforderliga tillstånd och behörighet.
3.11.1.
Avveckling av fastigheter
Vid avveckling av mark och byggnader har Försvarsmakten enligt Miljöbalken ansvar
för de miljöbelastningar som är verksamhetsrelaterade. Avvecklingsarbetet regleras i
överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket i handbok avveckling/avyttring avseende mark och byggnader den s.k. ”Blå pärmen”. I Blå Pärmen finns
beskrivet hur en process för avveckling/avyttring av olika typer av objekt ska ske. I
handboken finns även mallar och checklistor som är till hjälp vid avveckling/avyttring
samt information om hur en miljöinventering ska gå till.
Försvarsmakten har kartlagt och riskklassificerat förorenade områden enligt Naturvårdsverkets metodik, Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Resultatet av bedömningen innebär att objekten inordnas i en
av fyra riskklasser. Föroreningar kan till exempel bestå av petroleumprodukter, ammunitionsrester på skjutplatser eller målområden samt dumpad ammunition. Vrak av fartyg
och flygplan, äldre deponier och andra enstaka föroreningar finns också registrerade.
Tabell 4. MIFO-systemets riskklasser
Riskklass Risk
1
Mycket stor risk akut miljöfara
2
Stor risk
3
Måttlig risk
4
Liten risk
Åtgärd
Åtgärdas omedelbart
Ska åtgärdas enligt plan
Kan lämnas under uppsikt eller åtgärdas enligt plan
Behöver inte åtgärdas
De flesta av Försvarsmaktens registrerade miljöfarliga lämningar återfinns i riskklass 3
och 4.
Undersökningar och efterbehandlingar pågår alltjämt, varför antalet miljöfarliga lämningar och deras klassificering kan förändras. MPE ansvarar för registrering och föreslår
prioriteringar av åtgärder för HKV för Försvarsmaktens förorenade områden. Om nya
förorenade områden upptäcks ska dessa anmälas till MPE samt Generalläkaren.
53
3.11.2.
Avveckling materiel
FMV anskaffar förnödenheter på uppdrag av FM. FMV ansvarar för att analysera vilka
risker avvecklingen kan innebära för yttre miljö, säkerhet och hälsa. Från miljösynpunkt
gäller samma prioritering som vid all avveckling, se avfallstrappan/EU:s avfallshierarki,
som förklaras i kapitlet om avfall.
Vid upphandling av destruktion/skrotning ska det bland annat ställas krav på att miljöfarliga ämnen och komponenter ska demonteras och omhändertas separat och att avfall
omhändertas enligt gällande lagar och förordningar. Material som omfattas av producentansvar enligt Miljöbalken ska sorteras ut.
3.12. Miljökrav vid upphandling
Miljöanpassad upphandling är ett prioriterat styrmedel inom FN, OECD och EU. EU‐
direktiven om offentlig upphandling innehåller riktlinjer för hur upphandlande myndigheter och enheter kan bidra till att skydda miljön och främja en hållbar utveckling, samtidigt som förmånliga inköp med avseende på kvalitet och pris görs.
I Sverige har regeringen tagit fram en handlingsplan, ”Miljöanpassad offentlig upphandling”, med de tre huvudmålen att öka andelen offentliga upphandlingar, andelen ramavtal med väl formulerade miljökrav samt andelen myndigheter inom stat, kommun och
landsting som regelbundet ställer miljökrav.
3.12.1.
Lagstiftning och regler
EG‐direktiven om offentlig upphandling ligger till grund för lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena
vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). I dessa regleras i stort sett all svensk
offentlig upphandling av varor, tjänster och entreprenader.
Principerna handlar om krav på icke‐diskriminering, likabehandling, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande och är grundläggande för upphandling av varor,
tjänster och byggentreprenader inom EU. De är avgörande för hur och när miljökrav kan
ställas.
Bestämmelser finns även för statlig inköpssamordning i förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning. Förordningen gäller alla myndigheter under regeringen och anger
att det ska finnas ramavtal för varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i
stor omfattning eller som uppgår till stora värden.
EU:s ministerråd antog 11 februari 2014 tre nya direktiv för offentlig upphandling. Utrymmet att ställa miljökrav har tydliggjorts och offentlig upphandling som ett verktyg
för att nå de miljömål har betonats i de nya direktiven. Medlemsstaterna har 24 månader
på sig att införliva EU-direktiven i de nationella lagstiftningarna.
3.12.2.
Att ställa miljökrav
Försvarets materielvek är den myndighet som genomför upphandling åt Försvarsmakten
och är även ansvariga för att miljökrav ställs. Ansvarsförhållandena och detaljer beskrivs i samverkansavtal mellan myndigheterna samt Försvarslogistikplanen. Försvarsmakten ska vid behov stödja upphandlare med formulering av krav.
54
Miljökrav som ställs ska vara relevanta. Beställare som vill att ett specificerat miljökriterium ska vara uppfyllt måste ange det som ett skall‐krav i förfrågningsunderlaget.
Verktyg och metoder kan vara till hjälp då miljökrav ska ställas i vid upphandling. På
Miljöstyrningsrådets webbplats exemplifieras sådana som kan användas vid upphandling:






Miljömärkning
Energieffektiv upphandling
Miljövarudeklarationer (EPD)
Livscykelkostnader (LCC)
Miljöstyrningsrådets kemikaliestrategi – upphandling för en giftfri miljö
Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier
o spjutspetskriterier
o krav på leverantörens systematiska miljöarbete/miljöledning.
Miljöstyrningsrådets upphandlingsverksamhet har från och med den 1 juli 2014 gått
över i Konkurrensverket (KKV). Miljöstyrningsrådets hemsida www.msr.se kommer att
finnas tillgänglig fram till årsskiftet 2014/15, under tiden som kriterierna och det stöd
som Miljöstyrningsrådet hittills gett integreras i KKV:s nya verksamhet för upphandlingsstöd.
3.12.3.
Materielanskaffning
Syftet med materielanskaffning är att utveckla, anskaffa, vidmakthålla och avveckla
materiel och tjänster åt Försvarsmakten. All materiel genomlöper inte samtliga faser då
en del materiel som anskaffas som COTS eller MOTS (Commercial- eller Military offthe shelf) i stort är färdigutvecklad och bara vissa modifieringar behövs.
Försvarsmakten och Försvarets Materielverk (FMV) ska tillämpa ”Riktlinjer för miljöanpassad försörjning av försvarsmateriel” (Fö98/511/MIL) vilka klargör att båda myndigheterna har ett gemensamt ansvar för att materielförsörjningen miljöanpassas och att
livscykelperspektivet ska genomsyra myndigheternas miljöarbete.
FMV ansvarar för avveckling av materiel. FMV ansvarar även för att i anskaffningsprocessen analysera vilka risker avvecklingen kan komma att innebära för yttre miljö, säkerhet och hälsa. Försvarsmaktens miljöpåverkan uppstår huvudsakligen genom användning av materielen. Det är därför viktigt att integrera miljöarbetet i hela materielprocessen, från tidig planering via utveckling av nya system till avveckling av materiel
som nått slutet av sin livscykel.
I materielförsörjningsprocessen lägger Försvarsmakten beställningar till FMV, i en
”Försvarslogistikplan”, utifrån identifierade behov. I Försvarslogistikplanen ställs Försvarsmaktens krav på den nya materielen på en övergripande nivå. FMV lägger sedan
beställningar som omfattar studier, utveckling, anskaffning, underhåll och avveckling
till leverantörer.
De krav som ställs vid konceptutvecklingens tidiga fas görs på en övergripande nivå och
består främst av funktionskrav då materielens design- och tekniska lösning oftast inte är
klar. Mer detaljerade miljökrav skrivs sedan av FMV i samråd med Försvarsmakten när
design- och tekniska krav specificeras mot leverantören.
55
De miljökrav som ställs syftar till att minimera negativ miljöpåverkan under produktens
eller systemets hela livscykel, d.v.s. utveckling, användning och avveckling. För att
minska påverkan på den yttre miljön ställs krav på materialinnehåll (främst innehåll av
farliga kemiska ämnen) energiförbrukning, emissioner (inklusive ljudnivåer), avveckling, återvinning etc. Även krav på miljöinformation, till exempel att säkerhetsdatablad
(SDB) ska tillhandahållas. Inom ramen för miljöinformationen ingår även framtagning
av en återvinningsmanual för mer komplexa system.
3.13. Tvätt och avspolning av fordon, båtar och materiel
OBSERVERA!
Detta avsnitt belyser inte sanering av personal och materiel där det finns separata bestämmelser.
Bild 19. Det är nödvändigt att ta miljöhänsyn vid tvätt av fordon, båtar och materiel.
Mattias Nurmela/Försvarsmakten
3.13.1.
Krav på avloppsvatten från tvätt och avspolning av fordon och materiel
Fordonstvättar kan vara anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordning (2013:251)
23 kap 1 § verksamhet beroende på hur många fordon som tvättas per år.
Fortifikationsverket är fastighetsägare för Försvarsmaktens tvätthallar, spolhallar och
spolplattor. Via Fortifikationsverkets avloppsnät leds avloppsvattnet antingen till kommunens spillvattennät, dagvattennät eller till Fortifikationsverkets egna avloppsreningsverk. När vattnet släpps till kommunens nät ställer kommunen krav på innehållet i vattnet. Försvarsmakten, i egenskap av hyresgäst, tillika verksamhetsutövare, ska ha kontroll över att verksamheten följer gällande krav. Utöver miljöbalkens allmänna hänsynsregler och krav på egenkontroll ska följande bestämmelser beaktas:
Riktlinjer för användning av Fortifikationsverkets vatten- och avloppsnät
I egenskap av fastighetsägare till de avloppsnät som Försvarsmaktens fordonstvättar är
kopplade till ställer Fortifikationsverket krav på sina hyresgäster. I Riktlinjer för använ56
dande av Fortifikationsverkets vatten- och avloppsnät framgår bland annat att Försvarsmaktens verksamhet ska planeras, utformas och kontrolleras utifrån den kommunala VA-huvudmannens kravställning och miljölagstiftningen i övrigt. Det framgår
även att Fortifikationsverket inte tar emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig
mån skiljer sig från hushållsspillvatten. Föroreningar ska förebyggas så nära källan som
möjligt, och i de fall väsentliga mängder föroreningar tillförs avloppsvattnet ska detta
renas på lämpligt sätt innan det släpps på avloppsnätet.
ABVA
ABVA står för Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Bestämmelserna utfärdas av den kommunala VA-huvudmannen,
och beskriver förutsättningar för användandet av den allmänna VA-anläggningen.
Svenskt Vatten P95
I Svenskt Vatten P95 beskrivs parametrar angivna med momentanvärden och varningsvärden som inte bör överskridas då det kan medföra påverkan på ledningsnät, reningsprocess etc. Fortifikationsverket tar prover på utgående spillvatten vid anslutningspunkt
till kommunens spillvattennät. Analyserna jämförs med nyss nämnda momentan- och
varningsvärden. Om dessa överskrids ska Fortifikationsverket ställa krav på hyresgästen
att redovisa vilka halter föroreningar utgående spillvatten innehåller. Beroende på vad
provtagningen visar ska lämpliga åtgärder vidtas.
Kommunal policy för dagvatten
I de fall avloppsvatten kopplas till det kommunala dagvattennätet gäller kommunens
dagvattenpolicy. Generellt innebär det krav på längre gående rening än om vattnet
släpps på spillvattennätet, då dagvattnet når recipient utan att passera ett externt reningsverk. I de fall avloppsvatten släpps till Fortifikationsverkets dagvattennät gäller
Fortifikationsverkets platsspecifika begräsningsvärden för dagvatten.
Kommunal policy för fordonstvätt
Flera kommunala nämnder har antagit policy för fordonstvätt. De innehåller riktvärden
för vilka utsläppshalter som ska gälla för fordonstvättar i en kommun. Ofta är detta angivet per tvättat fordon och relaterat till vattenförbrukning. Det förekommer ofta skillnader i riktvärden mellan personbilar och tunga fordon. Beroende på hur policyn är utformad behövs olika typer av provtagningsmetodik för att i egenkontrollen utreda om
riktvärdena följs. Om det finns en kommunal policy för fordonstvätt, eller motsvarande
dokument, gäller den för Försvarsmakten (oavsett vilket ledningsnät avloppsvattnet
släpps på, och vilka övriga bestämmelser som är tillämpliga).
Beslut från tillsynsmyndigheter
Generalläkaren kan förelägga Försvarsmakten att vidta försiktighetsmått gällande tvätt
och avspolning av fordon. I vissa fall omfattas tvätt- och spolhallar av något av Försvarsmaktens tillstånd enligt miljöbalken. Generalläkaren har inte föreskrivit några generella riktvärden eller andra bestämmelser för Försvarsmakten gällande tvätt- och
spolhallar. I de fall Generalläkaren väljer att förelägga Försvarsmakten om försiktighetsmått grundar de ofta sina beslut på vilka förutsättningar som gäller i kommunen i
fråga.
57
3.13.2.
Provtagning
För att kontrollera att verksamheten uppfyller gällande bestämmelser krävs provtagning
av utgående vatten efter oljeavskiljare och övriga reningssteg. Det är Försvarsmaktens
ansvar, att upprätta rutiner för provtagning i sin egenkontroll. Rutinerna för provtagning
ska utformas efter gällande mätparametrar, mät-/analysmetoder och tillämpliga rikt/begränsningsvärden för verksamheten. Utformning och omfattning av provtagningen
kan därmed variera mellan olika verksamheter och platser.
3.13.3.
Användning av kemikalier
Kemikalier (som avfettningsmedel, tvättmedel, fällnings- och flockningskemikalier
m.m.) ska vara anpassade för den oljeavskiljare och eventuella reningsanläggning som
tvätthallen är ansluten till.
3.13.4.
Oljeavskiljare och rening
Befintliga anläggningar som saknar reningssystem utöver oljeavskiljare kan användas så
länge de uppfyller gällande utsläppskrav, samt att inget annat är beslutat från Generalläkaren. Vid nybyggnation när oljeavskiljare ansluts är det är viktigt att en lämplig typ
väljs samt att den dimensioneras rätt. Lämplig teknik för att rena utgående avloppsvatten ska utredas där hänsyn tas till gällande krav och lokala förutsättningar.
Metoder för att minska vattenförbrukning ska eftersträvas, möjligheter till recirkulerande vattensystem ska beaktas. Detta kan vara extra viktigt att uppmärksamma vid internationell verksamhet då vattentillgången kan vara en kritisk faktor.
3.13.5.
Golv- och detaljtvättvatten
Golv- och detaljtvättvatten ska omhändertas som farligt avfall om inte tillstånd för omhändertagandet erhållits från VA-huvudmannen och Länsstyrelsen enligt 9 kap miljöbalken. Möjlighet till att omhänderta tvättvattnet i lokalt reningsverk bör utredas.
3.13.6.
Båtbottentvätt
För att minimera spridning av miljöfarliga ämnen förordar Havs- och vattenmyndigheten att alla hamnar där båtar tvättas återkommande finner en lämplig lösning för båtbottentvättning. Syftet är att tillgodose att de miljöfarliga restavfallet som uppkommer vid
tvätt av fartyg målade med miljöfarlig båtbottenfärg omhändertas på ett lämpligt sätt.
Havs- och vattenmyndigheten menar att dessa lösningar kan se olika ut beroende på
lokala förutsättningar. Begränsningsvärden för utsläpp från båtbottentvätt efter reningssteg kan vara reglerat i Försvarsmaktens lokala miljötillstånd eller i föreläggande från
Generalläkaren. I de fall det inte finns förelagda begränsningsvärden ska Försvarsmakgen följa riktvärden från kommunen, Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten.
Det kan vara tillåtet att skölja fartyg på annan plats än anvisad båtbottentvätt utan högtryck i syfte att spola bort saltvatten. Det kan också vara tillåtet att spola av fartyg med
högtryck om de inte är målade med miljöskadlig färg. Det ska dock alltid kontrolleras
mot eventuella miljötillstånd. Om det finns oklarheter ska det stämmas av med Generalläkaren.
3.13.7.
Avspolning av fordon på annan plats än tvätthallar
Efter övningar eller andra sammanhang när stridsfordon, vägfordon m.m. blivit nedsmutsade krävs i vissa fall avspolning, exempelvis för att kunna lasta fordon på en trai58
ler för transport. Avspolning av denna karaktär får enbart ske när avspolning i tvätteller spolhall inte är möjlig, och då får enbart vatten användas. Tvättmedel eller avfettningsmedel får inte användas.
Det avspolade vattnet ska kunna infiltrera utan risk för förorening av grundvatten eller
ytvatten. Därför får avspolning inte ske i områden där spolvattnet rinner direkt ut i hav,
sjöar eller vattendrag. Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken ska beaktas. Observera att det även är viktigt att kontrollera att avspolning inte sker på en plats där det
strider mot något av Försvarsmaktens miljötillstånd.
3.14. Köldmedia
Köldmedia finns bland annat installerat i kyl- och frysutrustning samt luftkonditioneringsaggregat. Användning, kontroller och rapportering av köldmedier regleras i EUförordningar och svenska föreskrifter.
Periodisk läcksökning (kontroll) av köldmedia ska göras för alla aggregat och anläggningar som innehåller 3 kg köldmedium eller mer. Den periodvisa läcksökningen ska
utföras med följande frekvens10:
Köldmediefyllning aggregat
≥ 3 kg men < 30 kg
≥ 30 kg men < 300 kg
Frekvens
12 månader maximalt (365 dagar)
6 månader maximalt
Den periodiserade kontrollen ska genomföras av certifierad person på ett certifierat företag eller egen anställd personal med eget personligt certifikat.
En årlig köldmedierapport ska skickas till Generalläkeren för anläggningar som innehåller ett eller flera aggregat med minst 3 kg fyllnadsmängd och dessa aggregat tillsammans innehåller mer än 10 kg köldmedium. Årsrapporten avser ett helt kalenderår och
lämnas till tillsynsmyndigheten senast 31 mars efterföljande år.
3.14.1.
Förbud och undantag
Enligt SFS 2007:846 gäller följande förbud med specifika undantag för Försvarsmakten:
1. CFC och övriga CFC är förbjudna att använda om det inte användas som arbetsmedium i en stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning av typ enhetsaggregat med högst 900 gram köldmedium, om utrustningen var i bruk den 1 januari
2005 och sedan dess har fortsatt och fortsätter att vara i bruk på samma plats, eller om
det överlåts och saluhålls i den mån detta är tillåtet enligt EU-förordningen om ozonnedbrytande ämnen.
2. HCFC är förbjudna att använda men får användas av Försvarsmakten fram till och
med den 31 december 2014 för påfyllning av en kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning, om utrustningen var i bruk den 1 juni 2002 och sedan dess har fortsatt
och fortsätter att vara i bruk och HCFC inte kan ersättas med något annat ämne.
10
OBS! Från och med 1 januari 2015 ändras kriterierna för vad är rapporteringsskyldigt när förordning
(EU) 517/2014 om fluorerade växthusgaser ska tillämpas.
59
Mer om bestämmelserna om köldmedier kan läsas i följande förordningar och föreskrifter:




Kontrollmetoden EG/1516/2007 för de obligatoriska läcksökningarna
Förordningen om fluorerade växthusgaser EG/842/2006 (upphävs 1 jan 2015)
Förordning (EU) 517/2014 om fluorerade växthusgaser (tillämpas från 1 jan 2015)
Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen SFS 2007:846
3.15. Halon
Användning, kontroll och rapportering av halon regleras i EU-förordningar samt svensk
lagstiftning. Generellt gäller ett förbud för användning av halon, men Försvarsmakten
har undantag för viss användning. Mer information om slutdatum för användning, nyinstallation m.m. i olika typer av materielsystem finns i bilaga 6 till EU förordning nr
744/2010.
3.15.1.
Rapportering
En årsrapport avseende halon ska sändas in till Generalläkaren senast den 31 januari
efterföljande år. Årsrapporten ska innehålla följande information:






När anordningen installerades.
Förbrukad mängd halon genom läckage respektive utlösning av anordning vid
brandtillbud.
Påfyllda mängder halon i anordningen.
Kasserade mängder halon som har lämnats till destruktion, återvinning, lagring eller
export.
Mottagare av det kasserade halonet.
Lagrade mängder halon.
Mer om bestämmelserna om halon kan läsas i följande förordningar och föreskrifter:



KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 744/2010 av den 18 augusti 2010 om
ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen
som bryter ned ozonskiktet.
SFS 2007:846 Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen.
SNFS 1993:7 Föreskrifter om hantering av brandsläckningsanordningar med halon
m.m.
3.16. Miljörelaterad kommunikation
Försvarsmakten kommunicerar sitt miljöarbete både internt och externt. Internkommunikation sker främst via intranätet och externkommunikation på Försvarsmaktens hemsida.
Försvarsmakten ska ha en kommunikationsplan för området yttre miljö.
Högkvarteret ska anordna informationsträffar med miljöhandläggare från organisationsenheterna samt övriga intressenter inom Försvarsmakten eller från stödmyndigheter.
60
På intranätet finns information om Försvarsmaktens miljöarbete samt organisationsstruktur för miljöbefattningar (vem gör vad). Det finns även ett antal samarbetsytor för
alla inom Försvarsmakten som arbetar med miljö eller som kommer att vara involverade
i projekt där miljöhänsyn ligger i fokus. Samarbetsytorna är ett forum där man kan dela
och redigera dokument, lägga upp nyheter och föra dialoger.
I Försvarsmaktens miljöredovisning redovisas årligen Försvarsmaktens miljöarbete enligt kraven i Regleringsbrev, förordning (2007:1266) om instruktion för Försvarsmakten, FM ArbO, ÖB U samt FM UP. Miljöredovisningen är en öppen handling som internt såväl som externt sprider information om Försvarsmaktens miljöarbete under det
gångna året.
Försvarsmakten har möjlighet att anordna temadagar i syfte att kommunicera sin verksamhet och sitt miljöarbete med externa intressenter så som andra myndigheter, försvarsindustrin, departement, lokal befolkning, intresseorganisationer, länsstyrelse och
kommuner. Exempel på sådana temadagar är Försvarssektorns miljödag, förbandsdagar,
rekryteringskampanjer, myndighetsdagar etc.
3.17. Utbildning
Organisationen ska säkerställa att varje person som utför uppgifter som kan orsaka sådan miljöpåverkan som Försvarsmakten identifierat som betydande, har kompetens
grundad på lämplig teoretisk och praktisk utbildning eller erfarenhet. Detta gäller alla
personer anställda inom Försvarsmakten eller som utför uppgifter åt Försvarsmakten.
Alla anställda inom Försvarsmakten ska ha fått grundläggande miljöutbildning samt
känna till och följa Försvarsmaktens miljöpolicy. Därutöver ska ansvarig personal inom
FM olika verksamheter ha relevant miljöutbildning för de arbetsuppgifter som tjänsten
medför. Miljöutbildningen ska inte ses som ett separat ämne utan ska vara en del av den
ordinarie introduktions- och befattningsutbildningen.
Miljöutbildning, grundläggande så väl som kompetenshöjande, ska ske vid organisationsenheterna, på militärhögskolorna, vid Försvarshögskolan samt vid internationella
skolor och centra.
3.17.1.
Miljöutbildning för miljöhandläggare
Chef som bedriver miljöfarlig verksamhet ska biträdas av miljöhandläggare med tillräcklig utbildning och erfarenhet för att kunna utföra sina arbetsuppgifter inom miljöområdet.
För att miljöhandläggare effektivt ska kunna följa visionen och ambitionen i Försvarsmaktens miljöpolicy och vidmakthålla kunskap om miljölagstiftningen m.m. bör dessa
ges möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning.
3.17.2.
Miljöutbildning av tillsvidareanställd personal och personal vid hemvärnsförband
För att öka miljömedvetandet ska all personal ges grundläggande miljöutbildning. Därutöver behöver vissa befattningshavare specialkunskap för att lösa sin uppgift. Målet
med utbildningen är att de ska känna till de egna arbetsuppgifternas påverkan på miljön
samt hur man minimerar och förebygger denna. Utbildningen ska minst innehålla:
61






Orsaken till miljöproblemen och principer för att åtgärda dem.
Försvarsmaktens miljöpolicy.
Försvarsmaktens miljömål och organisationsenhetens handlingsplaner.
Lokala miljöbestämmelser, källsortering m.m.
Den egna organisationsenhetens miljöpåverkan.
Rutiner för larmning vid miljöolycka.
Fortlöpande ska all personal informeras om sådana förändringar i verksamheten, miljölagstiftningen, arbete, rön m.m. som påverkar respektive medarbetares eller organisationsenhets arbetsuppgifter.
3.17.3.
Miljöutbildning för personal som ska i Insats
Den grundläggande miljöutbildningen för fast anställd personal ska kompletteras med
framtaget utbildningsverktyg ”Toolbox for Deploying forces”. Detta gäller för alla som
ska genomföra en utlandsmisson. Utbildningen bör kompletteras med lokala förhållanden och landets miljölagstiftning.
3.17.4.
Miljöutbildning av Förbandschefer (motsvarande)
Utbildning av chefer omfattar främst chefsansvaret enligt miljöbalken, inklusive tillståndsprocessen, samt chefens ansvar i miljöledningssystemet. Utbildningen ska minst
innehålla:



62
Kunskap om chefsansvar enligt miljölagstiftningen.
Förståelse avseende tillståndsprövningen, villkor, kontrollprogram och miljörapportering.
Kunna tillämpa miljöhänsyn vid planering och genomförande av större övningar.
Bilaga 1. Blankett för förorenade områden
1. Lokalisering
Län:
Kommun:
Fastighetsbeteckning:
Position: (skriv vilket system
som använts)
Position: (skriv vilket system
som använts)
Plats:
X=
Y=
2. Verksamhet
Kategori (se sidan 3 för kategorier):
Då ansvarig myndighet:
FÖRSVARSMAKTEN
Typ av verksamhet:
När pågick verksamheten:
Pågående:
Dåvarande markägare:
Nuvarande markägare:
Ansvarigt förband:
3. Miljörisk
Riskklass (Mifo):
Dokument med Mifo:
Bedömd miljörisk:
4. Övrig information
63
5. Geologiska förhållanden
6. Uppgiftslämnare
Uppgiftslämnare:
Tänkbara uppgiftslämnare:
7. Genomförda detaljundersökningar
8. Genomförda åtgärder
Finns kontrollprogram:
Underskrift:
Namnförtydligande:
______________________
________________________
Skickas till:
Miljöprövningsenheten
Pl 920
749 81 Enköping
64
9. Kategoriindelning
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.7
1.8
2.1
2.2
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
4.1
4.2
4.3
4.4
Dumpad ammunition
Ammunitionsrester på skjutfält
Ammunitionsrester på nedlagda skjutfält
Ammunitionsrester på tillfälliga skjutplatser
Ammunitionsrester i vatten
Ammunitionsrester i kulfång i drift
Ammunitionsrester i nedlagda kulfång
Rester från ammunitionstillverkning
Rester efter CBRN- och brandutbildning
Övriga kemikalier
Petroleumanläggningar i drift
Fatförråd i drift
Nedlagda petroleumanläggningar
Nedlagda fatförråd
Icke permanenta tankningsplatser
Petroleumspill
Metallskrotplatser
Soptippar och bränngropar
Vrak
Övrigt
FAKTA!
Blanketten finns även tillgänglig i word-format på intranätet emilia under samarbetsytan
”Miljöarbete i FM”.
65
Bilaga 2. Generellt exempel för SOP Insatsförband Egenkontroll
Yttre Miljö
OBSERVERA!
Denna bilaga är endast ett exempel på egenkontrollprogram taget från ISAF med syfte
att ge exempel på hur ett egenkontrollprogram kan läggas upp. Egenkontrollprogram
måste alltid anpassas till verksamheten varför rutiner i detta exempel inte alltid kan användas i samma lydelse.
Allmänt
Syfte
Beskriva hur kravet på egenkontroll, i enlighet med 26 kap 19 § miljöbalken samt förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901), avseende yttre miljö uppfylls.
Omfattning
Denna SOP omfattar all verksamhet med miljöpåverkan inom insatsen.
Ansvar
INSATSSPECIFIKT – Detta avsnitt ska kompletteras utifrån insatsens ansvarsförhållanden.
Genomförande
Egenkontrollen baseras på en verksamhetsbeskrivning, utifrån den kan relevant lagstiftning identifieras och rutiner tas fram. Egenkontrollen pågår kontinuerligt som en del av
verksamheten. Vid verksamhetsförändringar ska egenkontrollarbetet anpassas. Samtliga
resultat inklusive eventuella åtgärdsplaner ska dokumenteras.
Denna SOP ska finnas tillgängliga hos förbandet samt hos INSS J4. Då förbandet uppdaterar SOP:en ska kopia på denna skickas till INSS J4.
Verksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivningen är en förutsättning för att kunna genomföra egenkontroll.
Vid behov ska det finnas en mer detaljerad verksamhetsbeskrivning för respektive område i aktuell rutin. För framtagning av en verksamhetsbeskrivning kan mallen i 1a användas.
Lagförteckning
I enlighet Handbok Miljö ska Förbandschefen utifrån sin egen verksamhet följa upp hur
miljölagar och andra krav som är tillämpliga for verksamheten föjls.
66
Instruktioner, rutiner etc.
VHT som omfattas av MB
1. Övergripande
2. Riskanalys
3. Kontroll av lagefterlevnad
4. Utbildning av personal
5. Kemikaliehantering
6. Avfallshantering
7. Förorenad mark
8. Verkstad
9. Oljeavskiljare
10. Spolplatta
11. Drivmedelshantering
12. Förbränning av materiel
13. Avlopp
14. Köldmedia
15. Sanering av materiel
16. Avvikelser (inkl. GL,
driftstörn etc)
Grunddokument
Verksamhetsbeskrivning Yttre miljö
Rutin - Överlämning till nytt förband
H Miljö
FM gemensamma riskhanteringsmodell
H Miljö
Checklista - Lagefterlevnad Miljö
H Miljö
HKV Utbildningsdirektiv
H Miljö
Mall - Kemikalieförteckning
H Miljö
Rutin - Avfall
Rutin - Transport av avfall från internationella
insatser
H Miljö
Rutin - Omhändertagande av oljeförorenad
jord
Avsnitt
1a
1b
Rutin - Oljeavskiljare
Handbok Miljö
BVKF
Säkerhetskontroll enligt BVKF
Rutin - Förbränningsugn
Rutin - Mediburn
9a
Rutin - Köldmedia
Saneringsinstruktion för Försvarsmakten
Rutin - Avvikelser
14a
3a
5a
6a
6b
7a
12a
12b
16a
Redovisande dokument
Redovisande dokument i enlighet med SOP Egenkontroll sparas i en separat mapp för
egenkontroll i insatsområdet. Dokumenten ska sparas i minst fem år och arkiveras enligt
anvisningar från stabsexpeditionen.
Styrande dokument
INSATSSPECIFIKT – Detta avsnitt ska kompletteras och styrningar som inte gäller för
insatsen ska tas bort.
Internationella avtal och överenskommelser



MARPOL 73/78 Int överenskommelse om att förhindra förorening från fartyg
ICAO Annex 16 Safe transport of Dangerous Goods by Air
The Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Flora and
Fauna
67

Baselkonventionen och Förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall
NATO













MC 469 NATO Military Principles and Policies for Environmental Protection
(Mandatory)
MC 547 Code of conduct for the use of active sonar to ensure the protection of
marine mammals within the framework of alliance maritime activities
STANAG 7141 Joint NATO doctrine for environmental protection during
NATO-Led Military Activities
STANAG 2510 Joint NATO Waste management Requirements during NATOLed Military Activities
STANAG 7102 Environmental Protection Handling Requirements for Petroleum
Handling Facilities and Equipment
STANAG 2545 NATO Glossary on Environmental Protection
STANAG 2909 Commanders Guidance On Defensive Measures Against Toxic
Waste
STANAG 7121 Annex A Planning, B Cmdr responsibilities, C Training
AJEPP-1 (STANAG 2581 Ratification draft 1, 14 Jul 10)
AJEPP-2 (STANAG 2582 Ratification draft 1, 14 Jul 10)
AJEPP-3 (STANAG 2583 Ratification draft 1, 14 Jul 10)
STANAG 2982 Essential Field Sanitary Requirements
STANAG 2535 Deployment Health Surveilance
FN

UN DPKO/DFS, Environmental Policy for Field Missions (NY: UN Dept for
Peacekeeping Operations/Dept of Field Service), 2009

European Union Military Concept on Environmental Protection and Energy Efficiency for EU-led military operations EEAS 01574/12, 14 september 2012
EU
Lagstiftning i värdlandet

Miljölagstiftning i Host Nation och andra nationer där FM verksamhet bedrivs
Svensk lagstiftning

Miljöbalken (SFS 1998:808)
FM interna dokument





68
SOFI INT 2014
Handbok Miljö
Försvarsmaktens Saneringsinstruktion
Handbok Preventiv Medicin
FM gemensamma riskhanteringsmodell


Environmental Guidebook for Military Operations (Sve, Fin, US)
Environmental Toolbox for Deploying Forces
FM insatsspecifika dokument





MOU
TA
Insatsdirektiv
Camporder
MEDUND Hotrapporter
69
1a. Verksamhetsbeskrivning Yttre Miljö
Verksamhetsbeskrivningen tas fram av förbandet och är en förutsättning för att kunna
genomföra egenkontroll. I den ska ansvarsförhållanden samt arbetsfördelning framgå.
Verksamhetsbeskrivningen ska gås igenom en gång per år och uppdateras vid behov.
Nedanstående checklista utgör ett stöd till de vanligaste verksamheterna med miljöpåverkan.
Förband:________________________
Datum (upprättad / uppdaterad):______/_____Av:__________________________
Verksamhetsansvarig:_________________________________________________
Verksamhet
Finns Driftsansvarig
ja/nej
Tillstånd brandfarliga varor
Miljöstation
Farligt gods egen transport
Verksamhetsavfall
Farligt avfall
Drivmedelsanläggning (cistern
under jord eller gårdscistern)
Annan cistern (t ex spillolja)
Uppställningsplats för fordon
(>1 månad)
Påfyllning av syra i batterier
Kemikalieförvaring
Kemikaliehantering övrig
Om ja vilken:
Oljeförråd
Rengöring av cisterner, tankar
eller fat
Spolplatta
Hantering av köldmedia
Måleri
Plast- el kompositbearbetning
Blästringsarbeten
Maskinell metallbearbetning
Organiska lösningsmedel förbrukas i stor mängd
Hantering av köldmedia
Vapenverkstad
Återvinning av lösningsmedel
Miljöfarliga lämningar
Annan verksamhet
Om ja, vilken:
70
1b. Rutin Överlämning till nytt förband
Omfattning
Denna rutin redogör för hur efterlevnad av SOP Egenkontroll säkerställs vid byte av
förband.
Hänvisning


Miljöbalken
Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll
Ansvar
Förbandschefen för hemroterande förband är ansvarig för att nedroterande förband får
en överlämning av egenkontrollarbetet och tillhörande SOP med bilagor. EHO stödjer i
utförandet.
Genomförande
EHO tar fram en checklista för kritiska punkter att gå igenom vid överlämning. Överlämning av rutiner och redovisande dokument sker till nedroterande EHO.
Checklistan
Följande punkter ska vanligtvis kontrolleras att de har överlämnats vid HOTO. Listan
kan anpassas till verksamheten.
Ja
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Nej Avvikelse
SOP Insatsförband Egenkontroll Miljöskydd
Kemikalieförteckning
SDB finns för de kemiska produkter som används
Lista på avsteg för förbränningsugnen
Karta över oljeavskiljare
Dokumentation över föroreningar
Rapporteringskrav
Avfallsplan
Genomförda riskanalyser
Avvikelser
Journalföring
Checklistan skrivs under av representant för de båda förbanden och förvaras hos EHO.
Rapportering
Avvikelser dokumenteras och rapporteras till ansvarig chef.
Datum för granskning: _______________
Föredragande
Signatur hemroterande Förbandschef
_______________
____________________
71
3a. Checklista - Lagefterlevnad Miljö
Datum:
Förband:
Deltagare vid kontrollen:
Checklista Allmän del
Ansvar
Ja Nej Behov av åtgärd
Finns dokumentation av ansvarsfördelning mellan förbandet
och andra organisationer ex FortV / Campdriftsentreprenör?
Egenkontroll
Följs SOP Egenkontroll?
Har rutiner tagits fram/uppdateras inom aktuella områden?
Riskhantering
Är Riskanalysen med ev. handlingsplan uppdaterad och aktuell?
Miljöolycka
Känner personalen till vem de ska kontakta i samband med en
miljöolycka?
Korrigerande åtgärder
Vid avvikelser – har åtgärder vidtagits för att komma till rätta
med avvikelsen?
GL Tillsyn
Vid ev. förelägganden/beslut från GL: Har personalen tillgång till och känner till innehållet i dessa samt åtgärder, vidtagna eller planerade?
Markera med kryss vilka specifika verksamhetsområden som kontrollerats:
☐ Avfall
☐ Kemikalier inkl. brandfarliga varor
☐ Miljöstation för mottagning av farligt avfall
☐ Spolplats
72
Checklista lagefterlevnad Avfall
Ja
Nej Behov av åtgärd
Vet samtlig personal vad som räknas som verksamhetsresp. farligt avfall?
Vet samtlig personal vart verksamhets- resp. farligt avfall
ska lämnas?
Finns sorteringsanvisning och karta över insamlingsplatser?
Rapporteras ev. oklarheter med entreprenören till upphandlaren på FSV?
Har förbandet arbetat för att minska mängden avfall?
Finns det en årsredovisning för resp. avfallskod avseende:
Vilken mängd avfall (kg) som omhändertagits?
Vilka anläggningar avfallet lämnats till?
73
Checklista lagefterlevnad Kemikaliehantering inkl. hantering av brandfarliga varor
Ja
Följs bestämmelser för kemikaliehantering avseende
 Sker inköp av kemikalier endast av FSV/Resmat?
 Finns aktuell kemikalieförteckning?
 Finns aktuella SDB?
 Vid ompackning till egna förpackningar, sker märkning
av den egna förpackningen?
 Har personalen kompetens att hantera kemikalier?
Ansvar
Finns ansvarig för kemikalieförteckning, och vid behov
ersättare, utsedd?
Förvaring och beredskap
Förvaras kemikalier så att miljö-, hälso-, och olycksrisker
undviks? (Se information i SDB samt H Miljö)
Finns risk för att eventuellt spill eller läckage av flytande
kemikalier kan nå avlopp, t ex via golvbrunnar?
Finns ändamålsenlig saneringsutrustning? (Se ”Åtgärder
vid oavsiktliga utsläpp” i SDB.)
Finns ändamålsenlig brandskyddsutrustning? (Se ”Brandbekämpningsåtgärder” i SDB.)
Anläggning och utrustning
Finns invallning, avledning eller annan teknisk lösning för
att förhindra att utsläpp sprids vid olycka enligt de krav
som ställs enligt LBE/FBE och miljöbalken?
Är cisternerna skyddade mot skada genom sättningar, trafik, nedfallande föremål, uppvärmning och andra yttre faktorer, detta gäller även fundament och andra anordningar
som bär upp cisternerna?
Är cisternerna placerade på jämnt bärande underlag av
obrännbart material?
Kan cisternerna vid behov dräneras från vatten för att undvika korrosionsskador?
Kan vätskenivån i cisternerna fastställas på ett tillförlitligt
sätt?
Har cisternerna installationsbesiktigats? (BVKF ansvarig
har dessa uppgifter)
Kontrolleras cisternerna i enlighet med instruktioner från
BVKF-föreståndaren?
Är tankplatsen utformad så att ev. spill från tankning kan
omhändertas och inte når mark eller närliggande vattendrag?
Finns saneringsutrustning vid tankplatsen?
74
Nej Behov av åtgärd
Checklista lagefterlevnad Miljöstationer
Ja
Nej Behov av åtgärd
Organisation och ansvar
Finns miljöstationsföreståndare och ersättare utsedda?
Tillgång till rutiner
Har miljöstationspersonalen tillgång till uppdaterade FArutiner?
Lagar och krav
Finns transportdokument sparade?
Finns avfallskoder angivna på transportdokumenten?
Är journalföringen korrekt och dokumenteras i 3 år?
 Vilken mängd avfall som mottagits?
 När avfallet mottogs, Datum?
 De slag av avfall som mottagits? Avfallskod?
 På vilket sätt avfallet transporterades och när?
 Vilka anläggningar avfallet lämnats till?
Märks emballaget med ADR-klass före transport?
Krävs transportkort? Är sådana upprättade för transporterna?
Anläggning och utrustning
Är skyddsavstånd till kringliggande bostäder/vattendrag
tillräckliga?
Är invallning tillräcklig för att förhindra spill till omgivningen?
Är avfallet skyddat för nederbörd?
Förvaras olika typer av avfall separat?
Finns möjlighet att förvara frostkänsligt avfall frostfritt?
Är tillgängligheten begränsad via inhägnad eller lås?
Är belysningen tillräcklig?
Har elutrustning avsedd klassning, ex EX-klassning?
Är ventilation godtagbar?
Finns brandskyddsutrustning?
Finns saneringsutrustning?
Skylt om rökning förbjuden?
Finns lämpliga behållare för avfallet?
Är behållarna märkta med avfallsslag?
Är spilloljecistern märkt med vilka avfallstyper som får
lämnas där?
Förvaras oidentifierat avfall separat?
Övervakning/mätning
Kontrolleras eventuellt nivålarm för drivmedels/lösningsmedelsavfall minst 1 gång/år? Journalförs kontrollen?
Kontrolleras nivå i cisterner i regelbundet?
Utbildning
Har miljöstationsföreståndare och ersättare fått relevant
utbildning?
75
Checklista lagefterlevnad Spolplats
Ja
Organisation och ansvar
Finns driftansvarig utsedd?
Tillgång till rutiner
Har driftansvarig tillgång till uppdaterade rutiner såsom ex.
Rutin - Oljeavskiljare?
Lagar och krav
Omhändertas vatten från spolplatsen på ett ur miljösynpunkt acceptabelt sätt?
Används vatten så resurssnålt som möjligt?
Anläggning och utrustning
Är skyddsavstånd till kringliggande bostäder/vattendrag/dricksvattenbrunnar tillräckliga?
Tvättas fordonen endast med vatten (dvs ej med tvättkem)?
Töms eventuell OA vid behov?
Övervakning/mätning
Kontrollera eventuell OA okulärt alt. larm i enlighet med R
Oljeavskiljare?
Tas prover på utgående vatten från eventuell OA i enlighet
med Rutin - Oljeavskiljare?
Utbildning
Har driftansvarige fått relevant utbildning?
76
Nej Behov av åtgärd
5a. Mall – Kemikalieförteckning
Exempel på mall för kemikalieförteckning.
Datum:
Kemikalieförteckning
Plats:
Produktnamn M-nummer Leverantör Anv.område
Enhet/avd:
Inventerare:
Ansvarig chef:
Eventuella
Finns
andra särskilda
Årsförbrukning Faropiktogram/ Riskfraser för
Datum på
hygieniskt
regler ur
(kg eller liter)
farosymbol
produkten säkerhetsdatablad gränsvärde
arbetsmiljö(JA/NEJ)
synpunkt
77
6a. Rutin - Avfall
Omfattning
Denna rutin redogör för hur avfallshanteringen sker. Med avfall avses varje föremål,
ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med
eller avser eller är skyldig att göra sig av med och inkluderar även farligt avfall.
Hänvisning



Miljöbalken, kap 2.
Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.
H Miljö
Ansvar
Förbandschefen är ansvarig för att avfallshanteringen sker på ett ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt godtagbart sätt. EHO stödjer med kontroll. Eventuell entreprenör ansvarar för driften.
Genomförande
En riskanalys ska upprättas avseende avfallshanteringen där särskild hänsyn ska tas till
det farliga avfallet.
Det ska även upprättas en avfallsplan i vilken hanteringen av samtliga avfallsslag ska
redovisas. I avfallsplanen ska följande finnas:




En lista och karta över större avfallsgenererande verksamheter och uppsamlingsplatser för olika avfallsslag samt kontaktpersoner.
En lista över olika avfallslag som uppkommer i verksamheten, uppskattade volymer samt hur omhändertagandet sker.
En lista över lokala myndigheter, lokala lagar och föreskrifter och godkända lokala entreprenörer.
En redogörelse hur olika avfallsslag sorteras, förvaras på ett säkert sätt samt slutligen omhändertas.
Omhändertagande av avfall respektive farligt avfall
Avfallshanteringen sker i möjligaste mån med stöd av lokala entreprenörer efter upphandling av FMV Marknad och inköp. Avfallshantering i egen regi sker i möjligaste
mån enlight H Miljö.
Omhändertagande av farligt avfall kontrolleras extra noggrant. Om inget lämpligt sätt
att omhänderta det farliga avfallet ur miljö- och hälsoskyddsynpunkt finns, ska möjligheten att skicka det till Sverige alternativt annat land övervägas. Transporter av avfall
från internationella insatsområden sker i enlighet med Rutin - Transport av avfall från
internationella insatser.
Förbränning av materiel i förbränningsugn sker i enlighet med Rutin - Förbränningsugn
och Rutin - Mediburn.
78
Driftövervakning och skötsel
EHO kontrollerar att upphandlad entreprenör uppfyller kraven i avtalet och kontaktar
FMV Marknad och inköp vid avvikelser.
Journalföring
Journalföring sker av eventuell entreprenör i enlighet med avtal. EHO begär kopior vid
behov. Om entreprenör saknas sker journalföring av förbandet.
Tillbud, avvikelser, driftstörningar och olyckor
Varje driftstörning, avvikelser, tillbud eller olycka ska rapporteras till EHO. Vid större
driftstörningar, olyckor eller avvikelser från gällande bestämmelsen ska taktisk stab
informeras snarast.
79
6b.Rutin - Transport av avfall från internationella insatser (utdrag från
FMLOG rutin)
80
81
7a. Rutin - Omhändertagande av oljeförorenade jord
Orientering
Spill som utgörs av petroleumprodukter ska saneras för att undvika miljöskador på
människan och miljön och för att risken för framtida skadeståndskrav från fastighetsägare ska minimeras. Sanering av mark ska ske när halterna i de petroleumförorenade
massorna överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för MKM (Mindre känslig markanvändning). Att sanera är en nationell skyldighet och ska genomföras enligt principen
PPP11. Inom Försvarsmaktens internationella insatser saneras mark med hjälp av två
olika metoder, biologisk behandling respektive kemisk behandling. Utöver dessa metoder kan de förorenade massorna transporteras till en ur miljösynpunkt godtagbar lokal
deponi.
Ansvar
MPE ansvarar för upphandling av ramavtalskonsult samt fattar beslut om hur omhändertagandet ska ske inför kommande åtgärder. Detta ansvar gäller såväl under etableringsfasen som vidmakthållande och vid avveckling av campen/anläggningen. Kontrollen av sanering av en förorening genomförs normalt av ramavtalskonsult. Detta beror
dock på spillets omfattning. Kontakt tas med MPE inför kommande sanering/provtagning.
Styrande dokument





H Miljö
Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark, rapport 5976, september 2009
Miljölagstiftning i Host Nation och andra nationer där FM verksamhet bedrivs
MOU
Myndighetstillstånd för införsel eller förflyttning av växter, skadegörare eller
odlingssubstrat för försök, arbete med sorturval eller annat vetenskaplig verksamhet (utfärdat enligt direktiv 2008/61/EG av Jordbruksverket)
Genomförande
Biologisk nedbrytning av oljeförorenade jordmassor
Petroleumprodukter som spillts ut i mark bryts sakta ner på naturlig, organisk väg med
hjälp av de bakterier som finns i naturen, detta kan dock pågå i 10 tals år med anledning
av begränsad tillgång till syre, vatten eller näringsämnen. Den naturliga nedbrytningsprocessen av petroleumprodukter påskyndas genom att tillföra en kolkälla (t.ex halm),
näring (t.ex. konstgödsel), vatten samt syre genom regelbunden omblandning.
Anvisning
1. Kontakta om möjligt MPE.
2. Förorenad jord grävs upp med hjälp av maskin och läggs upp på lastbilsflak för
transport. Under grävarbetet tas prover ut varje halvmeter och analyseras med
PID. Som en tumregel kan halter under 100 ppm accepteras.
11
Poluter Pays Principle (förorenaren betalar)
82
3. De uppgrävda massorna körs till av EHO anvisad plats. Marken ska antingen
vara tät och hårdgjord, d.v.s. asfalt alt. betong. Finns ingen tät yta att tillgå läggs
en tät oljebeständig presenning eller motsvarande under, kanterna på presenningen vallas upp med hjälp av sandsäckar. Observera att massorna ska placeras
på en horisontell, hårdgjord yta. Massorna läggs på en halmbädd som är en halv
meter tjock. När jordmassorna läggs ut pressas halmen ihop. Lägg ut så mycket
massor att bäddens höjd blir ca 0,5-0,7 m. Ytan anpassas givetvis efter hur
mycket massor som grävts bort, men det är viktigt att det finns halm under massorna.
4. Ovanpå bädden strös det ut handelsgödsel i ett jämt skikt, ca 1 kg handelsgödsel
per m3 jordmassor. Vid behov vattnas bädden så att den blir ordentligt genomvattnad.
5. Vänd strängen med hjullastare så att allt blandas.
6. Låt därefter bädden ligga och låta bakterierna i jorden sköta resten.
Oxidering av oljeförorenad mark med hjälp av RegenOx
Nedanstående tabell avser mängdförhållande vid behandling av petroleumförorenade
massor med halter över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM.
Petroleumförorenade
massor (kbm)
2,5
5
10
20
Regenox
1 hink Regenox = 13.6 kg
Part A
Part B
1 st x 13,6
1 st x13,6
2 st x 13,6
2 st x13,6
4 st x13,6
4 st x13,6
8 st x13,6
8 st x13,6
Vatten (l)
150
300
600
1200
Blandning vatten/Regenox sker i tunnor eller direkt i grävskopa, se bifogad blandnings
instruktion. Massorna ska hållas fuktiga under komposteringen. Behandlingen tar ca 1
månad.
Provtagning
Under behandlingstiden tas prover ut varannan vecka och analyseras med PID. Analys
av jordmassor i laboratorium sker efter det att de att den biologiska behandlingen efter 2
månader. Jordprov tas på fem ställen på två djup (10 cm och i botten) proven blandas
samman och bildar ett prov som skickas på analys till ackrediterat laboratorium i Sverige (FM-avtal finns). Med transporten av jordprover till Sverige ska en kopia av Jordbruksverkets Myndighetstillstånd för införsel eller förflyttning av växter, skadegörare
eller odlingssubstrat för försök, arbete med sorturval eller annat vetenskaplig verksamhet (utfärdat enligt direktiv 2008/61/EG) skickas med.
Rapportering
Vid uppkomst av förorenad mark ska dessa anmälas till den taktiska staben och MPE
snarast. En sanering ska dokumenteras/rapporteras med bilder, text, kartor och koordinater för den aktuella platsen och val av metod för nedbrytning/deponi och dess resultat.
Hanteringen av de förorenade massorna ska dokumenteras med fotografier och skriven
text. Resultaten sammanställs och sparas hos förbandet samt skickas till MPE.
83
9a. Rutin - Oljeavskiljare
Omfattning
Denna rutin redogör för hur skötsel och kontroll av förbandets oljeavskiljare (OA) sker.
Hänvisning
 Miljöbalken
 Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll
Ansvar
Förbandschefen är ansvarig för att skötsel och kontroll av OA sker. EHO stödjer med
kontrollen. Driftansvarig ska utses.
Genomförande
En karta över placeringen av förbandets OA ska finnas samt en beskrivning av dessa.
Driftövervakning och skötsel
Om OA saknar larm ska driftansvarig kontrollera OA okulärt varannan vecka vad gäller
slamskikt och oljenivå. Om OA har larm ska larmets funktion kontrolleras en gång per
månad. Tömning av oljeavskiljare görs av upphandlad entreprenör vid behov, dock
minst en gång per år. Om möjligt ska OA återfyllas med vatten efter tömningen för att
säkra dess funktion snabbare. Rengöring av oljeavskiljaren görs enbart vid behov.
Provtagning på utgående vatten
För att säkerställa oljeavskiljarens funktion tas prov på utgående dagvatten. Provtagning
tas två gånger per år och följande parameter ska ingå i analysen:
Analysparametrar Tillåtna utsläppshalter (mg/l)
Oljeindex
5 ppm
Provutrustning
Brun glasflaska,
2st/prov
Ansvar för provtagningen är EHO i samråd med driftsansvarig. Provet tas som ett prov,
dvs. det behöver inte vara ett samlingsprov. Provet tas efter oljeavskiljaren i en uppsamlingsbrunn som ligger innan dagvattnet släpps ut i dagvattendiket. Om analysmöjligheter saknas i insatsområdet skickas proven hem i en kylväska till ackrediterad upphandlat
laboratorium i Sverige med flyg.
Journalföring
Utförda kontroller journalförs hos driftansvarig. Analysprotokoll från utgående vatten
ska förvaras hos EHO.
Tillbud, driftstörningar och olyckor
Varje driftstörning, tillbud eller olycka ska rapporteras till EHO och Fortoff omedelbart.
Vid större driftstörningar eller olyckor ska taktisk stab informeras snarast.
84
12a. Rutin - Förbränningsugn
Omfattning
Denna rutin redogör för hur användning, skötsel och kontroll av förbandets förbränningsugn12 sker.
Hänvisning



Miljöbalken, kap 2.
Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll
Tillverkarens instruktioner
Ansvar
Förbandschefen är ansvarig för att förbränningsugnen används på ett sätt som inte skadar människors hälsa eller miljön. EHO stödjer med kontrollen. Driftansvarig ska utses.
HKV INSS J4 ansvarar för att besluta om vilken materiel som får brännas i ugnen.
Genomförande
En riskanalys ska göras avseende ugnens placering. Dominerade vindriktning samt omgivande bebyggelse ska beaktas. Askan som uppkommer vid förbränning ska hanteras
som farligt avfall. Instruktion från tillverkaren ska följas för att säkerställa ugnens
funktion. Förbränning av materiel får ske enligt Grundlista Förbränning. Vid avsteg ska
EHO kontakta taktisk stab för beslut av HKV INSS J4.
Driftövervakning och skötsel
En driftinstruktion tas fram av insatsförbandet. EHO bevakar att instruktionen följs.
Ugnen har också automatik som gör att förbränningen avbryts vid störning i ugnens
funktion.
Grundlista Förbränning
Produkter som får brännas i förbränningsugn:
 Biologiskt material (bandage, sanitetsprodukter etc.)
 Pappersprodukter, kartong, dokument, kuvert etc.
 USB-stickor och CD-skivor med sekretessbelagd eller annan skyddsvärd information
 Uniformer och andra kläder (metall, exempelvis dragkedjor och andra mindre
detaljer är ok).
 Spillolja, absol och trasor med sådana vätskor
Produkter som inte får brännas i förbränningsugn:
 Produkter som består av metall
 Farligt avfall (t ex bekämpningsmedel, lysrör). Undantag är permethrinbehandlade uniformer och spillolja, enl. ovan.
 Vätskor (t ex bensinprodukter, rödsprit och isopropanol)
12
Förbränningscontainer 20 fot (M5584-204011 FÖRBRCO20 135K/T)
85




Plast och gummi (liggunderlag, gummistövlar etc.)
Glas
Elektronik
Batterier
Avsteg från Grundlista Förbränning



EHO kontaktar taktisk stab vid behov av avsteg från Grundlista Förbränning.
Produkten ska beskrivas tydligt, t ex med M-nummer.
Beslut om avsteg tas av INSS J4 som tar stöd av miljö- och hälsoskyddskompetens.
EHO dokumenterar avsteg och håller en aktuell lista på materiel som har prövats
för avsteg, inklusive beslut för eller emot avsteg. Denna lista ska lämnas över till
nästkommande förband.
Journalföring


Utförda kontroller journalförs hos driftansvarig.
Listan på avsteg förvaras hos EHO.
Tillbud, driftstörningar och olyckor
Varje driftstörning, tillbud eller olycka ska rapporteras till EHO. Vid större driftstörningar eller olyckor ska taktisk stab informeras snarast.
86
12b. Rutin - Mediburn
Omfattning
Denna rutin redogör för hur användning, skötsel och kontroll av förbandets Mediburn13
sker.
Hänvisning



Miljöbalken, kap 2.
Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll
Tillverkarens instruktioner
Ansvar
Förbandschefen är ansvarig för att förbränningsugnen används på ett sätt som inte skadar människors hälsa eller miljön. EHO stödjer med kontrollen. Driftansvarig ska utses.
Genomförande
En riskanalys ska göras avseende ugnens placering. Dominerande vindriktning samt
omgivande bebyggelse ska beaktas. Askan som uppkommer vid förbränning ska hanteras som farligt avfall. Instruktion från tillverkaren ska följas för att säkerställa ugnens
funktion. Mediburn ska enbart användas för medicinskt avfall och ska låsas för att
hindra otillbörlig eldning.
Driftövervakning och skötsel
En driftinstruktion tas fram av insatsförbandet. EHO bevakar att instruktionen följs.
Produkter som får brännas i Mediburn

Medicinskt avfall enligt anvisning från ugnens tillverkare och INSS J4.
Journalföring

Utförda kontroller journalförs hos driftansvarig.
Tillbud, driftstörningar och olyckor
Varje driftstörning, tillbud eller olycka ska rapporteras till EHO. Vid större driftstörningar eller olyckor ska taktisk stab informeras snarast.
13
FÖRBRUGN MEDIBURN, M6739-104010
87
14a. Rutin Köldmedia
Omfattning
Denna rutin redogör för hur kontroll och rapportering av köldmedieaggregat sker. Rutinen gäller egen materiel samt i tillämpliga fall av FM upphandlad kontraktors materiel.
Hänvisning




Miljöbalken, kap 2.
Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll
Förordningen om fluorerade växthusgaser EG/842/2006.
Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen SFS
2007:846
 Kontrollmetoden EG/1516/2007 för de obligatoriska läcksökningarna.
Ansvar
INS J4 ansvarar för att periodisk läcksökning (kontroll) och rapportering av köldmedia
görs i enlighet med Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen SFS 2007:846. Förbandschefen ansvar för att det finns ett register över samtliga
köldmediesystem som innehåller 3 kg köldmedium eller mer.
Genomförande
Köldmedia finns installerat i kyl- och frysutrustning samt AC-aggregat på camperna.
Det rör sig främst om enhetsaggregat. Periodisk läcksökning (kontroll) av köldmedia
ska göras för alla aggregat och anläggningar som innehåller 3 kg köldmedium eller mer.
Den periodvisa läcksökningen ska utföras med följande frekvens:
Köldmediefyllning aggregat
Frekvens
≥ 3 kg men < 30 kg
12 månader maximalt (365 dagar)
≥ 30 kg men < 300 kg
6 månader maximalt
Den periodiserade kontrollen ska genomföras av ett certifierat företag eller egen anställd
personal med eget personligt certifikat. En kyltekniker sänds ner en gång under kvartal
3 för att göra den årliga kontrollen. Denna har även till uppgift att uppdatera sammanställningen över befintliga aggregat. Ett register över köldmediesystem som innehåller 3
kg köldmedium upprättas av insatsförbandet. Registerföringen och dess historik ska
vara tillgänglig vid framtida arbeten.
Rapportering
Årlig rapport över anläggningen ska av INSS J4 insändas till Generalläkaren för den
anläggning (t.ex. camp) som innehåller ett eller flera aggregat med minst 3 kg fyllnadsmängd och dessa aggregat tillsammans innehåller mer än 10 kg köldmedium. Årsrapporten avser ett helt kalenderår och lämnas till tillsynsmyndigheten senast 31 mars efterföljande år.
Tillbud, driftstörningar och olyckor
Varje driftstörning, tillbud eller olycka ska rapporteras till EHO. Vid större driftstörningar eller olyckor ska INS J4 informeras snarast.
88
16a. Rutin - Avvikelser
Omfattning
Denna rutin redogör för avvikelsehantering avseende yttre miljö. I begreppet avvikelse
enligt denna rutin omfattas bland annat anmärkningar vid GL-inspektion, driftstörningar, tillbud, miljöolyckor etc.
Hänvisning



Miljöbalken, kap 2.
Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll
H Miljö
Ansvar
Förbandschefen ansvarar för att avvikelsen så snart som möjligt handläggs, dokumenteras och om möjligt åtgärdas. Om avvikelsen medför åtgärder som kräver beslut på högre
nivå ska ärendet lyftas till taktisk stab. Taktisk stab ansvarar för att handlägga avvikelser som lyfts från insatt förband.
Genomförande
Varje avvikelse såsom ex. driftstörning, tillbud eller olycka ska rapporteras till EHO
omedelbart. EHO ansvar för att underrätta förbandschefen. EHO handlägger ärendet
enligt följande punkter:
Analys






Finns krav på rapportering och/eller informationsspridning?
Vad är grundorsaken till att avvikelsen har uppstått?
Vilka åtgärder bör vidtas för att korrigera avvikelsen?
Vilka åtgärder är redan vidtagna?
Finns det skäl att påskynda handläggningen?
Finns det några styrningar, riktlinjer, avgränsningar?
Åtgärder




EHO ger förbandschefen förslag på åtgärder och stödjer i genomförandet.
Uppföljning och förebyggande åtgärder
Dokumentation
Avvikelser, analys, eventuella beslut, åtgärder samt uppföljning ska dokumenteras skriftligt.
Rapportering
INSS J4 ska snarast informeras vid större driftstörningar eller när stöd behövs. Om avvikelsen medför åtgärder som kräver beslut på högre nivå, vanligtvis rörande beslutsmandat och/eller resursbehov, ska en hemställan göras till HKV.
89
Bilaga 3. Begrepp
Avfall
Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en av
EU:s avfallskategorier (bilaga 1, direktivet 91/156/EEG)
och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är
skyldig att göra sig av med.
Behandling av avfall
Fysikaliska, kemiska, termiska eller biologiska processer
som ändrar avfallets egenskaper så att dess mängd eller
farlighet minskas, varigenom hanteringen underlättas
och återvinningen gynnas.
BVKF
Försvarsmaktens instruktion för åtgärder mot brand- och
explosionsfara, vattenförorening samt kemisk hälsopåverkan.
CFC
Fullständigt halogenerade klorfluorkarboner; ämnen
innehållande klor, fluor och kol.
CLP
Classification, Labelling and Packaging, d.v.s. en EGförordning under framtagande om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier.
Direkt miljöaspekter
Miljöpåverkan som genereras inom Försvarsmakten till
följd av vår verksamhet.
Energieffektivitet
Att använda mindre energi för att utföra en viss funktion
eller tjänst.
Farligt avfall
Freoner
Sådant avfall som finns upptaget i bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063) eller annat avfall som uppvisar någon eller några av de egenskaper som anges i bilaga 3 till förordningen.
Avfall som bedöms utgöra ett särskilt starkt hot mot miljön och som därför måste omhändertas med särskild försiktighet och som hanteras och transporteras enligt särskilda bestämmelser.
Handelsnamn för vissa CFC, även HCFC och HFC. Används i första hand som köldmedia.
Generalläkaren.
GL
Generationsmålet
90
Utövar tillsyn enligt miljöbalken på Försvarsmaktens
verksamhet.
Det övergripande målet för miljöpolitiken i Sverige och
innebär att vi till nästa generation ska kunna lämna över
ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan
att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveri-
ges gränser
Halon
Handelsnamn för fullständigt halogenerade ämnen innehållande klor och/eller fluor samt brom. Används främst
i brandsläckare.
HCFC
Ofullständigt halogenerade klorfluorkolväten; ämnen
som innehåller väte, klor, fluor och kol eller beredningar
där sådana ämnen, men inte CFC och halon eller övriga
CFC, ingår.
HFC
Kolväteföreningar innehållande endast väte, fluor och
kol eller beredningar där sådana ämnen ingår.
Hushållsavfall
Avfall som kommer från hushåll eller liknande avfall
som kommer från andra verksamheter som t.ex. kontor
och skolor.
Hållbar utveckling
Enligt Brundtlandsdefinitionen ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Indelas
ofta i en ekologisk, en social/kulturell och en ekonomisk
dimension.
IFTEX
Försvarsmaktens instruktion för förvaring och transport
av explosiva varor.
Indirekt miljöaspekt
Miljöpåverkan som genereras utanför Försvarsmakten
till följd av vår verksamhet.
IPCC
Intergovernmental Panel on Climate Change. FN:s samlade vetenskapliga panel för klimatförändringarna.
ISO 14001
Internationell standard för utformning av och innehåll i
miljöledningssystem.
Klimatförändringen
Variationer av jordens klimat över tiden, lokalt eller globalt. Förändringarna kan ha naturliga orsaker men kan
också orsakas av mänskliga aktiviteter.
MB
Miljöfarlig verksamhet
Miljöbalken.
Samlad lagstiftning på miljörättens område.
Verksamhet som kan medföra störning för omgivningen
genom förorening, buller, skakning, ljus och dylikt. Den
som utövar miljöfarlig verksamhet har att iaktta särskilda
försiktighetsregler. För vissa verksamheter krävs tillstånd enligt miljöbalken. Exempel på sådana verksamhetsställen inom försvaret är flottiljflygplatser, övningsoch skjutfält.
91
Bedömning av vilka effekter en viss verksamhet kan få
för miljön. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är avMiljökonsekvensbeskrivning sett att vara en del i underlaget för de avvägningar och
förhandlingar som föregår beslutet i frågan. MKB ska
alltid ingå som en del i en tillståndsansökan enligt MB.
Miljömål
Miljöpolicy
Miljömål baserade på den miljöpolicy, som en organisation bestämmer sig för att uppfylla och som är kvantifierbara där så är möjligt.
Av organisationen antagen inriktning som, förutom att
den uppfyller alla tillämpliga krav i miljölagstiftningen,
även bör innebära åtaganden om lämpliga fortsatta förbättringar av verksamhetens miljöarbete.
Miljöpolicy utgör grunden för de övergripande och de
detaljerade miljömålen.
Miljöpåverkan
Varje förändring i miljön, antingen negativ eller positiv,
som helt eller delvis är ett resultat av organisationens
aktiviteter/verksamhet, produkter eller tjänster.
Miljöledningssystem.
MLS
Den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis,
rutiner, processer och resurser för att utveckla, införa,
uppfylla, revidera och underhålla miljöpolicyn.
MPE
Miljöprövningsenheten vid Ledningsregementet.
Nationella miljökvalitetsmål
Mål fastställda av riksdagen som syftar till att främja
människors hälsa, att värna den biologiska mångfalden
och naturmiljön, att ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, att bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning med naturresurserna
NATO
North Atlantic Treat Organisation
Natura 2000
Ett europeiskt nätverk fastställt i rådets direktiv
92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur
och växter. De områden som ingår i nätverket ska bestå
av olika typer av opåverkad natur eller hysa skyddsvärda
arter.
OXA
Oexploderad ammunition
PPP
Polluter Pays Principle, är principen om förorenarens
betalningsansvar
92
Producentansvar
Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för
att samla in och ta omhand uttjänta produkter. Producentansvaret är ett styrmedel som ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare
att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.
Reach
EU:s kemikalieförordning, Registration, Evaluation,
Authorisation of Chemicals
Riksintresse
Ett område, plats eller enstaka objekt som är skyddade
och anses viktiga ur en nationell synvinkel.
SDB
Säkerhetsdatablad
SOFI
Försvarsmaktens stående order för internationella insatser
STANAG
Standardization Agreements (inom NATO)
VU
Verksamhetsuppdrag
Växthusgaser
Gaser som absorberar och släpper ifrån sig värmestrålning. Gaserna finns naturligt i atmosfären och bidrar till
uppvärmning av atmosfären. De vanligaste växthusgaserna i atmosfären är koldioxid, vatten, metan, kväveoxid och ozon.
Växthuseffekten
Den ökning av jordens medeltemperatur som kan bli
följden om halterna av vissa gaser (främst koldioxid,
vattenånga, freoner och metan) fortsätter att öka i atmosfären. Dessa gaser har den egenskapen att de kraftigt
absorberar långvågig värmestrålning från jorden medan
de släpper igenom den kortvågiga strålningen från solen.
Återanvändning
Förnyad användning av material och produkter till i huvudsak samma funktion som de tidigare använts för.
Återvinning
Förfarande som definieras i bilaga till avfallsdirektivet
omfattar t.ex. utvinning av ett antal ämnen och produkter, omraffinering och användning av avfall som bränsle.
93
Bilaga 5. Bildförteckning
Bild nr
1
2
94
Fotograf
Carl-Henrik Olofsson
Tobias Flygar
3
Alexander Karlsson
4
Försvarsmakten
5
Försvarsmakten
6
Marcus Åhlén
7
8
Lasse Sjögren
9
10
Carl-Henrik Olofsson
Johan Lundahl
11
12
13
Carl-Henrik Olofsson
Carl-Henrik Olofsson
Försvarsmakten
14
Niklas Ehlén
15
16
17
18
Försvarsmakten
19
Mattias Nurmela
Notering
Egen illustration
De aktörer som ingår i miljömålssystemet får
använda miljömålsillustrationerna för att informera om de svenska miljömålen.
FM mediaportal:
fbb_KS16_cc009_027_2
FM mediaportal:
D0000257
FM mediaportal:
98004078
FM mediaportal:
20111117_TrangR_BatOvn_marols22_0205
Bilden är med i FM grafiska profil
FM mediaportal:
12680076
Eget flöldesschema
FM mediaportal:
20110302_johlun18_jobbet_181
Eget framtaget flödesschema
Eget framtaget flödesschema
FM mediaportal:
99000085
FM mediaportal:
20130706_nicehl01_BERIT_RONKEN0373
Ur KIFS 2005:7
Ur EG-förordning nr 1272/2008
Ur EG-förordning 2008/98
FM mediaportal:
99000085
FM mediaportal:
20140325_matnur01_DDB_befattningsbilder_I1
9_758
95