Nutid och framtid 2015:4 - Pendling

2015:4
Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar
Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt.
Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis och – även om inpendlingen
minskat med 500 personer jämfört med 2012 – både in- och utpendling sker till landets
samtliga kommuner. Här redovisas pendlingens omfattning både in och ut men också den
mycket omfattande inomregionala pendlingen med bland annat kommunala jämförelser. 1
Stockholms län – hela Sveriges arbetsmarknad
Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Regionen
präglas också av en dynamisk arbetsmarknad som lockar personer från landets samtliga kommuner.
Inpendlingen svarar för 8,4 procent av arbetsmarknaden i länet. Det är den lägsta andelen under den
senaste 10-årsperioden vilket förklaras av att inpendlingen minskat något, och av en fortsatt hög
sysselsättningsgrad bland länets invånare. Inpendlingen är dock en mycket viktig del av
kompetensförsörjningen i huvudstadsregionen. Den i särklass största pendlingsströmmen över
länsgräns sker mellan Stockholms och Uppsala län, där nästan en femtedel av Uppsala läns
förvärvsarbetande har sin arbetsplats i Stockholms län (Diagram 3).
Diagram 1 och 2. Antal in- och utpendlare till/från Stockholms län 2004–2013
Utpendling över länsgräns
Inpendling över länsgräns
Män
Kvinnor
Män och kvinnor
Kvinnor
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
120000
100000
80000
60000
40000
20000
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
0
1
Män
Källa: Om inte annat anges så är källan SCB:s arbetsmarknadsstatistik (RAMS) för 2012
1
Män och kvinnor
Nutid & framtid − Om Stockholmsregionens utveckling
Diagram 3. Andel inpendlare till Stockholms län i förhållande till antalet
förvärvsarbetande i respektive län (%)
20
18
17,3
16
14
12,7
12
10
8
6
4
2
4,2 4,1
2,3 2,1 2,1 2,0
1,7 1,6 1,6 1,3 1,3 1,3 1,3 1,2
1,1 1,0 1,0 1,0
0
Stockholms län – hela Sveriges kompetensförsörjning
Länet bidrar med 36 803 personer som pendlar ut till andra regioner, varav 34 807 pendlar till andra
delar av Sverige och 1 996 till utlandet (Diagram 4). Även när det gäller utpendling är Uppsala län i
särklass. Fler pendlar till Västra Götalands län än till Södermanlands län. I förhållande till 2012 har
den största relativa ökningen skett till Jämtland med över 11 procent följt av Dalarna, Västmanland
och Kalmar, samtliga med cirka 6 procent. Utpendlingen till Halland, Blekinge, Örebro och Gotland
har minskat.
2
Nutid & framtid − Om Stockholmsregionens utveckling
Diagram 4. Antal utpendlare till respektive län 2013
10000
9000
8823
8000
7000
6000
5000
4000
4955
3697
3296
3000
2000
1000
1848 1834
1323 1151 1124
971 769
747 673 639 572 554 530
498 481 322
0
Som framgår av diagram 4 så går utpendlingen till samtliga län. Mindre känt är kanske att
Stockholms län normalt sett också bidrar med förvärvsarbetande i landets samtliga kommuner, det
vill säga det finns minst en förvärvsarbetande i landets 290 kommuner som har sin bostad i
Stockholms län.
Inpendlingen en viktig pusselbit för att klara den framtida
kompetensförsörjningen
Länsstyrelsen har på olika sätt understrykt vikten av att öka andelen elever som först tar sig
igenom grundskolan med godkända betyg och därefter även klarar gymnasieskolan för att vara
konkurrenskraftiga på den framtida arbetsmarknaden. Viktigt är också att vi har en infrastruktur
som underlättar pendlingsströmmarna, inte minst inom Mälarregionen och att pendlingen i
huvudsak kan ske via fungerade tågtrafik.
Efterfrågan på arbetskraft ökar med 200 000
De kommande 10 åren förväntas efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län öka med 200 000 personer.
Merparten av ökningen (150 000) kommer att ske för personer med en eftergymnasial utbildning. Efterfrågan
på gymnasieutbildade väntas öka med 64 000 medan efterfrågan på personer med endast förgymnasial
utbildning beräknas minska med 12 000 personer.
Brist på arbetskraft förväntas framför allt uppstå inom områdena vård, pedagogik, lärarutbildning,
tjänster samt inom teknik och tillverkning. Störst brist beräknas inom hälso- och sjukvård samt
social omsorg. Inom tjänsteområdet och teknik och tillverkning beräknas efterfrågan på exempelvis
arkitekter och högskoleingenjörer överstiga tillgången. I enskilda utbildningsgrupper beräknas stora
brister inom till exempel omvårdnadsutbildade, förskolelärare och högskoleingenjörer. Gemensamt
3
Nutid & framtid − Om Stockholmsregionens utveckling
för många av de områden där det förväntas råda brist på utbildade är att där även finns en skev
fördelning mellan kvinnor och män.
Tabell 1. Utbildningsgrupper med beräknad brist på tillgång 2020
Utbildningsgrupp
Beräknad brist 2020
Förskolelärare
Fritidspedagoger
Yrkeslärare
Högskoleingenjörer
Barn och fritid (gymnasium)
Biomedicinska analytiker
Sjuksköterskor
4 400
1 000
1 100
5 100
4 000
1 200
1 600
Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 2020
En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos
Den inomregionala pendlingen är den i särklass största
Inpendlingen från andra län är ett viktigt tillskott för länets utveckling men den stora
pendlingsströmmen sker inom länet. Den inomregionala pendlingen (bor i en kommun och arbetar
i en annan) är nästan fem gånger så stor som inpendlingen från annat län. Det är mot den
bakgrunden minst lika viktigt att det inomregionala trafiksystemet (pendeltåg, tunnelbana, bussar
och inte minst cykelstråk) fungerar väl.
Tabell 2. Förvärvsarbetande 16+ år i länet 2013
Nattbefolkning
Utpendling till annat län
Kvar av nattbefolkning
Arbetar i hemkommunen
Arbetar i annan kommun inom länet
Tillkommer från annat län
Dagbefolkning
Totalt
1 092 462
36 803
1 055 659
567 037
488 622
97 042
1 152 701
Män
560 579
22 352
538 227
279 154
259 073
61 225
599 452
Kvinnor
531 883
14 451
517 432
287 883
229 549
35 817
553 249
Män
51,3%
60,7%
51,0%
49,2%
53,0%
63,1%
52,0%
Kvinnor
48,7%
39,3%
49,0%
50,8%
47,0%
36,9%
48,0%
Med nattbefolkning menas förvärvsarbetande som har sin bostad i länet
Könsskillnaderna är relativt små i den inomregionala pendlingen medan männen dominerar såväl insom utpendlingen över länsgränsen. I jämförelse med 2012 är könsskillnaderna i stort sett
oförändrade. 2
2
Mer utförlig redovisning av pendlingen uppdelad på kön i ett kommande Nutid & framtid
4
Nutid & framtid − Om Stockholmsregionens utveckling
Den inomregionala pendlingen – kommunala jämförelser
Som redovisats ovan är den inomregionala pendlingen betydande. Nästan hälften av de
förvärvsarbetande i länet har sin bostad i en kommun och arbetar i en annan. Det föreligger dock
stora variationer mellan kommunerna där Solna har en dagbefolkning som är nästan två gånger så
stor som nattbefolkningen, det vill säga Solna har nästan dubbelt så många arbetsplatser som
antalet förvärvsarbetande som bor i kommunen även om kvoten minskat med 7 procentenheter
jämfört med 2012. Det omvända gäller Salem där dagbefolkningen motsvarar knapp 40 procent av
nattbefolkningen (Diagram 5). Förutom Solna är det små skillnader jämfört med 2012.
Diagram 5. Kvot dagbefolkning i förhållande till nattbefolkning 2013 –
förvärvsarbetande
2,0
1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
Salem
Vaxholm
Tyresö
Österåker
Nykvarn
Vallentuna
Värmdö
Lidingö
Nynäshamn
Botkyrka
Ekerö
Haninge
Upplands-Bro
Nacka
Täby
Upplands Väsby
Järfälla
Sollentuna
Norrtälje
Sundbyberg
Huddinge
Länet
Södertälje
Danderyd
Stockholm
Sigtuna
Solna
0,0
Värdet för länet överstiger alltid 1,0 när inpendlingen från andra län är större än utpendlingen
När det gäller utpendlare i förhållande till antalet förvärvsarbetande som bor och arbetar i samma
kommun så är även där skillnaderna stora mellan länets kommuner. Sundbyberg och Salem toppar
med över 4 i kvot, det vill säga 80 procent av kommunens förvärvsarbetande arbetar i annan
kommun. Stockholm har ett kvotvärde på 0,35 men genom sin storlek motsvarar det ändå en
utpendling på över 124 000 förvärvsarbetande eller knappt en fjärdedel av länets samlade
utpendling (Diagram 6).
5
Nutid & framtid − Om Stockholmsregionens utveckling
Diagram 6. Utpendling i förhållande till antalet förvärvsarbetande i den egna
kommunen 2013
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
Stockholm
Norrtälje
Södertälje
Sigtuna
Länet
Nynäshamn
Ekerö
Värmdö
Österåker
Haninge
Järfälla
Upplands Väsby
Lidingö
Upplands-Bro
Vaxholm
Nacka
Botkyrka
Vallentuna
Täby
Huddinge
Tyresö
Nykvarn
Sollentuna
Solna
Danderyd
Salem
Sundbyberg
0,0
In- och utpendling över tid – kommunala jämförelser 2004–2013
Värmdö har passerat Nykvarn avseende den största ökningen av inpendlingen under de senaste 10
åren och båda tillsammans med Vallentuna har en ökning på över 50 procent. Vaxholm är den
enda kommun där inpendlingen minskat under perioden 2004-2013 (Diagram 7). Störst relativ
ökning jämfört med 2012 finns i Norrtälje med drygt 7 procent följt av Upplands-Bro, Tyresö och
Solna med cirka 5,7 procent. Jämfört med 2012 har Värmdö den största ökningen med drygt 8
procent följt av Vallentuna med en ökning på drygt 5 procent.
Samtliga kommuner har ökat sin utpendling under perioden vilket ytterligare understryker en
geografiskt växande arbetsmarknad för alltfler människor. Solna toppar listan över störst ökning i
antalet utpendlare för perioden 2004–2013 (Diagram 8). Solna kännetecknas av höga värden i
samtliga fall, hög andel dagbefolkning, hög andel inpendling och hög andel utpendling. Jämfört
med 2012 har Sundbyberg ökat med 4,8 procent följt av Södertälje 4,4 procent, Sigtuna 3,8
procent och Solna 3,7 procent.
6
7
Nynäshamn
Sigtuna
Täby
Upplands Väsby
Vaxholm
Norrtälje
Järfälla
Danderyd
Nykvarn
Österåker
Stockholm
Danderyd
Lidingö
Sollentuna
Huddinge
Botkyrka
Tyresö
Norrtälje
Nacka
Österåker
Upplands-Bro
Salem
Ekerö
Vallentuna
Nykvarn
Värmdö
Sundbyberg
0%
Ekerö
5%
Solna
10%
Tyresö
15%
Järfälla
20%
Salem
25%
Södertälje
30%
Lidingö
35%
Länet
40%
Haninge
Diagram 8. Förändring utpendling 2004-2013
Upplands-Bro
-20%
Täby
Vaxholm
Värmdö
Haninge
Upplands Väsby
Botkyrka
Sollentuna
Nynäshamn
Länet
Vallentuna
Huddinge
Nacka
Stockholm
Sigtuna
Södertälje
Sundbyberg
-10%
Solna
Nutid & framtid − Om Stockholmsregionens utveckling
Diagram 7. Förändring inpendling 2004-2012
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Nutid & framtid − Om Stockholmsregionens utveckling
Tabell 3. Sammanställning kommunvis – förvärvsarbetande 16+ år 2013
Förvärvsarbetande Nattbefolk Inpendling Inpendling Utpendling Utpendling Utpendling Dagbefolkn
ing
16+ 2013
ning
inom länet
utom
inom länet annat län
övrigt
länet
(utland)
Upplands Väsby
Vallentuna
Österåker
Värmdö
Järfälla
Ekerö
Huddinge
Botkyrka
Salem
Haninge
Tyresö
Upplands-Bro
Nykvarn
Täby
Danderyd
Sollentuna
Stockholm
Södertälje
Nacka
Sundbyberg
Solna
Lidingö
Vaxholm
Norrtälje
Sigtuna
Nynäshamn
Länet
20 725
16 475
20 482
20 413
33 041
13 366
49 814
39 504
7 730
39 755
21 914
11 953
4 894
32 702
14 532
33 614
472 952
40 918
47 508
22 646
39 368
21 284
5 604
27 504
21 120
12 644
1 092 462
6 929
3 502
2 572
3 467
11 822
2 980
27 907
10 489
1 323
11 132
4 608
2 979
810
13 222
13 757
14 919
234 372
13 195
17 922
14 425
56 764
5 008
860
1 789
10 603
1 266
488 622
1 848
553
288
443
2 163
471
2 331
1 294
167
1 278
370
1 716
491
1 322
1 120
2 641
51 550
7 285
1 771
1 455
7 496
662
103
866
7 196
162
97 042
13 421
11 145
12 354
12 323
21 481
7 962
34 556
26 658
5 990
24 468
15 335
7 584
3 323
22 218
10 380
23 746
106 282
12 523
31 789
17 630
27 705
13 958
3 704
7 042
8 595
6 450
488 622
802
445
480
428
973
349
1 120
800
191
761
435
666
234
964
536
1 074
15 819
1 511
1 175
755
1 496
659
153
1 192
1 508
281
34 807
22
15
16
46
25
9
58
40
7
55
22
8
4
56
32
45
1 100
29
96
33
79
45
20
89
14
31
1 996
15 257
8 925
10 492
11 526
24 547
8 497
44 318
23 789
3 032
26 881
11 100
8 390
2 634
24 008
18 461
26 309
635 673
47 335
34 141
20 108
74 348
12 292
2 690
21 836
28 802
7 310
1 152 701
Kontakt
Om Nutid & framtid
Vill du veta mer kan du kontakta:
Kjell Haglund
Chefsanalytiker
Länsstyrelsen Stockholm
Tfn 010-223 13 46
Nutid & framtid är en serie nyhetsbrev från Länsstyrelsens analysfunktion.
Syftet med serien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional
utveckling i Stockholms län. På www.lansstyrelsen.se/stockholm kan du
anmäla dig för prenumeration och ladda ner samtliga nyhetsbrev.
8