1. No category

Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap
Institutionen för hälsovetenskaper
Helene Bäckström
Akut omhändertagande av patienter på psykiatriska
vårdavdelningar
Sjuksköterskestudenters uppfattning
Acute care of patients in psychiatric wards nursing
student’s perception
Examensarbete i omvårdnad 30 högskolepoäng
H09OMAD93
Datum 2015-06-01
Handledare: Birgitta Bisholt
Examinerande lärare: M L Hall Lord
Examinator: Bodil Wilde Larsson
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Förord
Det har varit en lång resa fylld med utmaningar och tvivel.
Känslan av att sitta fast i tjära fanns stundvis och boktiteln ” Två år i varje klass”
(Zetterström 1923) är en slående beskrivning för upplevelsen av hela processen.
Tack till alla härliga sjuksköterskestudenter, för att ni ville och hade möjlighet att ge av
er tid för intervjustudien. Jag är mycket glad och tacksam för Er insats.
Tack, Birgitta Bisholt för allt du gjort för mig under din handledning i mitt arbete, ditt
enorma tålamod och stöd har varit enormt värdefullt under processen.
Tack till Ola Lindgren, för ditt engagemang. Ledorden kan vara att ingen kunskap är
tung att bära på och att människan inte är felfri.
Min familj Linda, Michaela och Joachim, ni har stått ut med en frånvarande mamma
men förstått och tagit min situation för vad den var. NI betyder oerhört mycket för mig
och jag hoppas vi kan ta igen förlorad tid efter min examination.
Ija och Els Britt, mina nära väninnor, tack för att ni var med mig på vägen.
Livet passerade parallellt under studietiden med oanade händelser som frös förmågan
till kreativitet. Att under den tiden fokusera på studiearbetet var stundtals omöjligt.
Innevarande studie tillskriver jag postumt min älskade lillebror Mats Karjel som avled
hastigt i juli månad år 2012.
Mats, DU var alltid intresserad av forskning och hade dina kontakter inom den
akademiska världen som du inspirerades av. Älskad och enormt saknad!
SAMMANFATTNING
Titel: Akut omhändertagande av patienter på psykiatriska akuta vårdavdelningar
Sjuksköterskestudenters uppfattningar
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Karlstads universitet
Kurs: Examensarbete i omvårdnad 30 högskolepoäng
Författare: Helene Bäckström
Handledare: Birgitta Bisholt
Examinerande lärare: Marie Louise Hall Lord
Examinator: Bodil Wilde Larsson
Sidor: 37
Månad och år för examination: 06 2015
Nyckelord: Nursing students, psychiatric acute care, perceptions
Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen är treårig. I den ingår teoretisk och
verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrisk vård. Studenter behöver förberedas
med att träna för att få förmågan att möta och hantera patienter med psykisk ohälsa.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskestudenter uppfattar
akuta omhändertaganden av patienter på psykiatriska akuta vårdavdelningar. Metod:
En kvalitativ induktiv metod valdes. Tio intervjuer med semistrukturerade
intervjufrågor genomfördes med studenter under termin tre på sjuksköterskeprogram
i Mellansverige. Datamaterialet analyserades med manifest innehållsanalys enligt
Graneheim och Lundman(2004). Resultat: Ur analysen framkom två kategorier:
sjuksköterskans arbetssituation och studentens reflektion över patientens situation.
Vidare framkom fem subkategorier: speciellt att sätta gränser och vårda inom akut
psykiatrisk vård, anpassa stöd och samtal, använda sig själv som ett redskap, etiska
reflektioner och olika perspektiv. Konklusion: Studien visar att studenterna inte har
tillräcklig teoretisk eller erfarenhetsmässig kompetens i rollen som
sjuksköterskestudent på en psykaitrisk akutavdelning när de ska utföra VFU. Med
anledning av avdelningsinriktning, kort placering och akuta situationer de möts av
inom psykiatrisk verksamhet, finns behov för studenterna att få mer
psykiatrikunskap innan den kliniska praktiken utförs. Akuta omhändertaganden i
psykiatriska situationer uppfattas därmed mer sensitivt, svårförstådda och svåra att
hantera av studenterna.
ABSTRACT
Title: Acute care of patients in emergency psychiatric wards-Nursing students'
perceptions
Faculty: Faculty of Health, Science and Technology Karlstad University
Course: Degree project - Nursing, 30 ECTS
Author: Helene Bäckström
Supervisor: Birgitta Bisholt
Examinerande lärare: Marie Louise Hall Lord
Examinator: Bodil Wilde Larsson
Pages: 37
Month and Year for the examination: 06 2015
Keywords: Nursing students, psychiatric acute care, perceptions
Background: Training to become a nurse is three years and includes
theoretical and clinical training in psychiatric care. Students need to be
prepared to practice to get the ability to meet and manage patients with mental
illness. Objective: The aim of this study was to examine how nursing students
perceive the emergency care order of patients on acute psychiatric wards.
Method: A qualitative inductive method was chosen and ten interviews with
semi-structured interview questions were conducted with students during the
kort men in
tydlig
beskrivning
av det
innehållet
thirdensemester
nursing
programs
in huvudsakliga
central Sweden.
The data were analyzed
by content
analysis according Graneheim and Lundman (2004). Results: From
Ne
the analysis revealed two categories: Nurses work situation and student
reflection on the patient's situation. It was also found five subcategories:
especially to set limits and take care in emergency psychiatric care, customize
support and conversation, using her own as a tool, ethical reflections and
different perspectives. Conclusion: The study shows that students do not have
sufficient theoretical or experiential expertise in the role of a nursing student,
in a psychiatric emergency department. Because of the departments focus,
where students are located and emergency situations they encounter in
psychiatry, there is a need for students to gain more knowledge before
psychiatry clinical practice is carried out. Acute psychiatric nursing care in
situations perceived therefore more sensitive, difficult to understand and
difficult to manage by the students.
departments focus, where students are located and emergency situations they
encounter in psychiatry, there is a need for students to gain more knowledge before
psychiatry clinical practice is carried out. Acute psychiatric nursing care in situations
perceived therefore more sensitive, difficult to understand and manage by the
students.
Innehållsförteckning
Introduktion .................................................................................................................................. 5
Bakgrund ....................................................................................................................................... 6
Hälso- och sjukvårdens perspektiv på psykisk sjukdom ........................................................... 6
Akut omhändertagande ............................................................................................................. 7
Omvårdnad ................................................................................................................................ 8
Problemformulering .................................................................................................................. 9
Syfte............................................................................................................................................... 9
Metod .......................................................................................................................................... 10
Undersökningsgrupp ............................................................................................................... 10
Datainsamling och tillvägagångssätt ....................................................................................... 11
Förförståelse ....................................................................................................................... 12
Dataanalys ............................................................................................................................... 12
Etiska överväganden ........................................................................................................... 13
RESULTAT ................................................................................................................................ 15
Sjuksköterskans arbetssituation ............................................................................................. 15
Speciellt att sätta gränser och vårda inom akut psykiatrisk vård ....................................... 15
Anpassa stöd och samtal ..................................................................................................... 17
Använda sig själv som ett redskap ...................................................................................... 18
Sammanfattning .................................................................................................................. 18
Studentens reflektion över patientens situation ....................................................................... 19
Etiska reflektioner ............................................................................................................... 19
Olika perspektiv ...................................................................................................................... 20
Sammanfattning av kategorin.............................................................................................. 21
Diskussion.................................................................................................................................... 22
Resultatdiskussion ................................................................................................................... 22
Metoddiskussion ..................................................................................................................... 27
Slutsats ........................................................................................................................................ 29
Klinisk betydelse och förslag till vidare forskning ................................................................. 29
Referenser………………………………………………………………………………………31
Bilaga1 Förfrågan till sjuksköterskestudenter
Bilaga2 Förfrågan till prefekt
Bilaga3Information till verksamhetschef
Bilaga4 Samtyckesblankett
Bilaga5 Frågeguide
Introduktion
Sjuksköterskeutbildningen är treårig och leder fram till en kandidatexamen. I
utbildningen ingår olika ämnen och i huvudområdet omvårdnad ingår även psykiatrisk
omvårdnad såväl inom teori som inom praktik (Furåker 2001). Studenten behöver under
den verksamhetsförlagda utbildningen få möjlighet möta och hantera akuta psykiatriska
patienter (Surgenor et al. 2005). Allmänhetens uppfattning och stigmatisering kring
psykisk ohälsa speglar studentens, verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrisk vård
ger möjlighet att möta patienter vilket avdramatiserar och förbättrar studenters attityd
till psykiskt sjuka patienter (Emrich et al. 2003), dessutom visar studier att utbildning
som genererar ökad kunskap om ohälsa ger en attitydförändring (Altindag et al. 2006;
Surgenor et al. 2005 & Emrich et al. 2003). I innevarande studie fokuseras intresset på
att undersöka hur sjuksköterskestudenter uppfattat ett akut omhändertagande av
patienter på psykiatriska akutvårdsavdelningar.
5
Bakgrund
I Socialstyrelsens utredning (2009) påvisas brister, olikheter innehållsmässigt och
skillnader avseende den utbildningstid som läggs på psykiatriavsnittet i
sjuksköterskeutbildningen nationellt. Utredningen visar att det skiljer sig mellan
lärosäten i Sverige när det gäller omfattning och innehållsmässigt i utbildningen. Några
har teoretisk undervisning och praktik medan andra endast har teoretisk utbildning inom
området. Psykiatriavsnittet i sjuksköterskeutbildningen skiljer sig dessutom gällande
omfattning och innehållsmässigt. Varje lärosäte i Sverige är självständiga enligt
autonomiprincipen. Autonomiprincipen utgår från ett individualistiskt synsätt och
innebär att värna om allas rätt till självbestämmande, respekt för andras förmåga,
medbestämmande och integritet (ICN 2007, SOSFS 1995:15, Wiklund Gustin 2010).
Universitet och högskolor har stort utrymme att precisera egna yrkanden för
utbildningarnas innehåll, pedagogik och examinationer, vilket är genomförbart inom
ramen för examensbeskrivningarna i Högskoleförordningen (1993:100). Därtill finns
nationella mål som utbildningen ska bygga på (Högskolelag 1992:1). Med anledning av
det formulerar varje lärosäte program, utbildningsplaner och kursplaner (Furåker 2001),
vilket har betydelse för att det blir skillnader mellan lärosäten. I de
sjuksköterskeutbildningar som ingick i Socialstyrelsens utredning (2009) framkommer
att de som undervisade inom psykiatrisk omvårdnad genomgående var sjuksköterskor
med specialistkompetens inom psykiatri. Det påvisades vidare att de skiftande
intresseområden kliniska adjunkter har, är en anledning till de olikheter som uppstår
inom programmens innehåll. I utbildningarna ingår teoretisk undervisning och praktik
inom psykiatrisk vårdverksamhet. Dessutom framkom i rapporten att utbildningen inte
motsvarar vårdens behov vid de lärosäten man haft en verksamhetsanknuten praktik i
psykiatri (ibid).
Tully (2004) och Fisher (2002) menar att psykisk sjukdom kan framkalla förutfattade
meningar hos studenter, eftersom det fortfarande idag finns okunskap om psykisk
ohälsa. Studenter anser sig vara oförberedda i mötet och kontakten med psykiskt sjuka
patienter. Det påvisas i studier att studenter ofta känner oro, känslomässig stress och
rädsla för att genomföra verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrisk
vårdverksamhet (ibid).
Hälso- och sjukvården är i förändring med en minskning av antalet psykiatriska
slutenvårdsplatser och en ökad andel öppenvårdsplatser vilket kan innebära att
studenters möjligheter att möta patienter i akuta situationer inom den psykiatriska
slutenvården kan minska. I utredningar som utförts (Socialstyrelsen 2009; 2010)
beskrevs att patienter har rätt till en god vård och med detta fokus finns behov att vården
ständigt ska vara uppdaterad och få möjlighet att ta emot kompetent personal.
Patienter med psykisk ohälsa kan förekomma inom alla vårdformer inom hälso- och
sjukvården. För att ha möjlighet att ta hand om psykiskt sjuka patienter krävs att
studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen möter dessa patienter inom
den psykiatriska slutenvården.
Hälso- och sjukvårdens perspektiv på psykisk sjukdom
Hälso- och sjukvården har ett ansvar för att möta de behov som uppstår hos människor i
samband med psykisk ohälsa. Hur ett samhälle förmår att ta hand om de mest utsatta är
ett mått på hur samhället fungerar. I Folkhälsorapport (Socialstyrelsen 2005a) framhålls
att tjugo till fyrtio procent av svenska medborgare lider av psykisk ohälsa. Psykisk
ohälsa inkluderar allt från allvarlig psykisk sjukdom som exempelvis psykossjukdom
6
till mindre allvarliga diagnoser så som ångest, oro samt sömnsvårigheter. Primärvården
ansvarar för mindre allvarliga till medelsvåra psykiska sjukdomar, och enligt
Socialstyrelsen (2003) har cirka en femtedel av patienterna inom primärvården någon
form av psykisk sjukdom. Sedan psykiatrireformen 1995 startade, har antalet
slutenvårdsplatser i Sverige minskat med drygt 50 procent. Den utvecklingen har
fortsatt även under senare år men ser olika ut i olika delar av landet (SOU 2006:100).
Psykiska sjukdomar är svåra att avgränsa och diagnostisera. Diagnoskriterier för
psykisk sjukdom finns framställda i klassifikationssystemet DSM-V (Diagnostic and
Statistical Manual of Mental Disorders 2013). Att samverka mellan psykiatri, övrig
hälso- och sjukvård, socialtjänst och andra samhällsinstanser anser Socialstyrelsen
(2003) vara nödvändigt för att människor med svår psykiatrisk problematik ska få
optimala förutsättningar att leva ett så normalt liv som möjligt och vara en del av
samhällsgemenskapen.
Enligt Magnusson (2010) är det problematiskt att definiera vad som är psykisk hälsa
och psykisk ohälsa. Hälso- och Sjukvården har en föråldrad syn på psykisk ohälsa vilket
handlar om en människosyn som inte är underbyggd med forskningsbaserad evidens
(ibid). Hos sjukvårdspersonal är det vanligt med stigmatisering av patienter med
psykisk ohälsa och dessutom gentemot närstående till patienter med psykisk ohälsa
(Rao et al 2009 & Angell et al 2005). Schafer et al (2011) menar att sjuksköterskors
synsätt beträffande psykisk ohälsa innehåller många faktorer och att
sjuksköterskestudenter under utbildning fortlöpande har behov att möta dessa patienter
för att få möjlighet att reflektera över egna förutfattade meningar angående patienter
med psykisk ohälsa. Björkman (2005) menar att människor med psykisk ohälsa
fortfarande uppfattas av samhället som farliga, smittsamma och oönskade. Tully (2004)
och Fisher (2002) påvisade i sina studier att studenter ofta känner oro, känslomässig
stress och rädsla för att genomföra verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrisk
vårdverksamhet.
Akut omhändertagande
Begreppet akut omhändertagande används flitigt utan någon enhetlig definition varken
nationellt eller internationellt (Elmqvist 2011). Karaktäristiskt är överlämnande av
patientansvar till person med specialistkompetens och resurser. Detta utmärks av
livräddande handlingar av medicinsk karaktär utan uppdelning mellan medicinska eller
existentiella behov samt helhetssyn främst ur patientens perspektiv. Ett akut vårdtillfälle
innebär som definition ”ett vårdtillfälle när patientens tillstånd kräver omedelbart
omhändertagande”(Socialstyrelsens termbank 2003) och kan motsvaras av "akut
omhändertagande av akut sjuk eller skadad patient från insjuknande till definitiv
behandling och vård" vilket förekommer i olika handlingar men inte kan ses som en
vedertagen definition. Enligt Lindskog (2008) betyder ordet akut plötsligt inträdande,
hastigt förlöpande. Ett akut omhändertagande av patient innebär omhändertagande utan
tidsfördröjning av skadade eller sjuka patienter utanför sjukhus. Som exempel en
olycksplats eller insjuknandeplats, eller på sjukhuset vid akutmottagning eller andra
mottagningar (Medicinsk ordbok 2014). Hela vårdkedjan berörs, från första hjälp på
skade- eller insjuknandeplats över larm, ambulansvård eller annan transport,
akutmottagning, diagnostik till definitiv behandling. Det akuta omhändertagandet av
patienter förutsätter att personalen har kompetens och resurser för att ställa diagnos och
ge terapi inom flera verksamhetsområden. I praktiken innebär det att tillgänglighet och
kompetens finns för hjärt-lungräddning (HLR), invasiva ingrepp samt psykiatriskt
omhändertagande som kan bli aktuellt under den akuta omhändertagandefasen. Med
invasiva ingrepp menar Meyers et al. (2002), alla ingrepp som kan innefatta påverkan
7
av huden med ett stick eller kirurgiskt snitt av kroppen (Medicinsk ordbok 2014) eller
genomträngande av kroppens naturliga hinder för den yttre miljön (Meyers et al 2002).
Det kan uppkomma akuta patientsituationer som kräver sjuksköterskestudenternas
engagemang i bemötandet av patienter när de genomför verksamhetsförlagd utbildning.
Att ha förståelse för och förmåga att hantera patienten med professionell hållning är då
av vikt. Patienten hamnar i en interpersonell kris där konfrontation mellan verklighet
och egna känslor i den akuta krisbearbetningssituationen kräver ett öppet klimat, där
känslor ska tillåtas komma fram utan fördömanden, straffande och hämmande
reaktioner från vårdpersonalen (Renck 1998). Det sociala och emotionella stöd
personalen ger patienten och de anhöriga förstärker möjligheten att bemästra situationen
och informationsutbytet ska vara sanningsenligt, begripligt och aktuellt för patienten
(ibid).
Omvårdnad
Omvårdnadens syfte och värdegrund är att tillfredsställa patientens behov av hälsa,
livskvalitet och lindra lidandet (SSF 2010). Sjuksköterskan planerar och ansvarar för
patienternas omvårdnad och ska se till patientens personliga integritet, samtidigt arbeta
personcentrerat, oberoende av patientens hälsotillstånd, tillvarata det friska hos
patienten, tillgodose omvårdnadsbehov av såväl fysisk, psykisk, social, kulturell och
andlig karaktär samt stödja patientens rätt till autonomi i den mån det kan utövas (SoS
2005, Skärsäter 2010, Kousmanen et al. 2007). I kompetensbeskrivning för
sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2005) klargörs att sjuksköterskan skall arbeta utifrån ett
etiskt förhållningssätt baserat på vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet.
Patienter ska ha delaktighet i sin vård. En ny lag har tagits i bruk från januari 2015
vilken stärker patienters ställningstagande (SOU 2014). Syftet med lagen är
tydliggörande av och respekt inför patienters självbestämmande samt säkerställa
patienters integritet (SOU 2014, Martinsen 2003, SFS 1998:531) vilket påvisar de
styrande beståndsdelarna i god omvårdnad (ibid).
Omvårdnad baseras på en humanistisk grund (Skärsäter 2010) och skall utföras i
enlighet med gällande författningar, lagar och förordningar (Socialstyrelsen 2005).
Skärsäter et al (2005) påvisar i sin studie aspekter som syftar till omvårdnad och
omvårdnadshandlingar inom den psykiatriska vården. Omvårdnadsinsatserna beskrivs
som en process vilken består av två delar, den vårdhandling som ska utföras och den
relation och samspel patienten har till den vårdpersonal där vårdhandlingen utförs (ibid).
Sjuksköterskans omvårdnadsarbete har starkt fokus på känslobetonade eller praktiska
perspektiv beroende av patientens omvårdnadsbehov. Samspel och kommunikation med
patienten är viktiga aspekter för att upprätthålla en relation (Skärsäter et al 2005).
Hälsofrämjande omvårdnad bygger på att skapa tillit och god samvaro genom att
underlätta individens hälsoprocesser, skydda personens värdighet samt stärka
delaktighet och inflytande i vården. En god omvårdnad kan vara avgörande för att lindra
det mänskliga lidandet (ibid). Ett gott bemötande anser Arvidsson och Skärsäter (2006)
har stor betydelse i hälsofrämjande omvårdnad.
Helhetsperspektivet i omvårdnadsarbetet ska beaktas och utföras av sjuksköterskan
genom ett holistiskt och etiskt förhållningssätt med förmåga till kontinuitet, härbärgera
psykisk smärta och maximalt stötta patienten (Socialstyrelsen 2005).
Den psykiatriska omvårdnaden kan innebära insatser som syftar till att hjälpa patienten
hantera känslor av meningslöshet, stärka känslan av kontroll över sitt liv, utveckla egna
8
strategier att hantera sjukdomen samt dess konsekvenser, formulera rimliga livsmål och
stödja patientens progression för att nå maximal psykisk hälsa (SSF 2008).
Sjuksköterskan ska informera, undervisa och förklara omvårdnadsarbetet för patienter
och närstående (Socialstyrelsen 2005). Sjuksköterskan skall vara vaksam och lyhörd
inför patientens sjukdomsupplevelse på ett professionellt sätt samt ha förmågan att
kunna lindra den adekvat och möta patienten, anhöriga samt personal med respekt.
Surgenor et al (2005) visar att möjligheten att vårda personer med psykisk sjukdom
påverkar sjuksköterskestudenters förhållningssätt och attityder då ett samspel sker.
Sjuksköterskestudenters attityder till psykiatrisk vård och psykisk sjukdom undersöktes
i en enkätstudie genomförd på Nya Zeeland. Studien påvisade att studenterna var mest
negativa till en framtid inom områden som folkhälsovetenskap och psykiatri. Studenter
som haft tidigare kontakt med personer som har psykisk sjukdom använde sig av mer
positiva attityder gentemot psykisk sjukdom. Vidare visar den att
sjuksköterskestudenter har olika uppfattning och attityder om psykisk sjukdom samt
psykiatrisk vård. De mest negativa attityderna fanns hos studenterna under det första
året på sjuksköterskeutbildningen. Studien visade även att vid möten med personer som
har psykisk sjukdom och delaktighet i psykiatrisk verksamhet förbättras
sjuksköterskestudenternas attityder (ibid).
Emrich et al (2003) framhåller i sin undersökning att sjuksköterskestudenters attityder
stämmer med allmänhetens uppfattning om psykiskt sjuka människor. Emrich visade att
korrekt information om psykiatriska sjukdomar, möjligheter att interagera med personer
som har psykisk ohälsa, undersökning av behandlingsmöjligheter, metoder samt att
använda strategier för att minimera rädsla och oro hade ett positivt inflytande på
sjuksköterskestudentens attityder inför människor med psykisk sjukdom (ibid).
Eriksson (1992) framhåller att som sjuksköterska ge av sig själv, går ut på att våga möta
den lidande människan med en humanistisk framförhållning vilket betyder att se
människan som ett autonomt subjekt och därmed inte om ett objekt.
Problemformulering
I och med att de psykiatriska slutenvårdsplatserna minskar och fler människor lider
av psykisk ohälsa kan sjuksköterskan möta dessa patienter inom olika vårdformer.
Det innebär att det ställs krav på att sjuksköterskan ska klara att möta och hantera
olika psykiatriska vårdsituationer. Inom sjuksköterskeutbildningar i Sverige skiljer
sig omfattningen av teoretisk och klinisk utbildning inom psykiatri, och inom vissa
saknas klinisk utbildning inom psykiatri helt. Med begränsad teoretisk och klinisk
kunskap av psykiatriskt sjuka patienter kommer studenterna efter utbildningen få
svårigheter att möta och hantera akuta psykiatriska patientsituationer. Studien är
angelägen att genomföra då studenter har en förhållandevis kort verksamhetsförlagd
utbildningstid inom psykiatrisk vård vilket bidrar till studenters sämre möjligheter att
öva sig i psykiatriska patientsituationer.
Syfte
Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskestudenter uppfattar akuta
omhändertaganden av patienter på psykiatriska vårdavdelningar.
9
Metod
En deskriptiv kvalitativ design har valts för att djupgående fånga innebörden i
sjuksköterskestudenternas uppfattningar angående akut omhändertagande på
psykiatriska vårdavdelningar (Hseih & Shannon 2005). Studier omfattande kvalitativa
data kräver ett objektivt förutsättningslöst förhållningssätt och en opartisk granskning.
Det ger möjlighet att beskriva, synliggöra, den förklarar och är mer djupgående
avseende människors subjektiva uppfattningar. Metoden kan skapa medvetenhet och
mening om mänskliga fenomen, beskriva och skapa förståelse angående det som är
centralt (Polit & Beck 2013, Lundman & Hällgren Graneheim 2008). För att erhålla de
data studien krävde tillfrågades sjuksköterskestudenter som avslutat sin psykiatriska
praktik om de önskade delta i studien. Kvalitativ metods utgångspunkt är induktiv,
generella slutsatser och teorier kan bildas från givna data och karaktäriseras av strävan
att nå helhetsförståelse i undersökningens sammanhang, ett holistiskt perspektiv (Polit
& Beck 2013). Kvalitativ metod är och tillåts vara flexibel, forskaren förflyttar sig fram
och tillbaka mellan metodens olika steg med syfte att förstå helheten av fenomenet
(Lundman & Hällgren Graneheim 2008).
Undersökningsgrupp
Studien utvecklades genom intervjuer med tio sjuksköterskestudenter som studerade vid
grundutbildningen på 180 hp (högskolepoäng) vid universitet i Mellansverige och
avslutat sin verksamhetsförlagda utbildning inom psykiatrisk vård. Studenterna hade
under sin sjuksköterskeutbildning en psykiatrisk placering under två och en halv vecka i
psykiatrisk verksamhet. Alla deltagare i studien kommer fortsättningsvis kallas
studenter.
Målet var att nå de studenter som erhållit reell erfarenhet av akutpsykiatrisk klinisk
praktik och därmed möjligheter att bidra med data.
Inklusionskriterier för medverkan i studien var sjuksköterskestudenter som under tredje
terminen av sjuksköterskeutbildningen fullgjort sin verksamhetsförlagda utbildning
(VFU) inom psykiatrisk akutvårdsavdelning.
Exklusionskriterier var de studenter som haft psykiatrisk VFU på allmänna avdelningar
eller inte slutfört sin VFU. Ett strategiskt urval på detta sätt utfördes för att få en så bred
bild det var möjligt om studenternas uppfattning av akuta omhändertaganden (Forsberg
& Wengström 2008). Studien hade inget bortfall utan genomfördes som planerat.
Urvalet utfördes i tre steg för att nå studenter som uppfyllde inklusions- och
exklusionskriterier i studien. I första steget utvaldes vilka avdelningar som skulle ingå i
studien. Steg två innebar skriftlig förfrågan till prefekt vid universitet och
verksamhetschef för psykiatrisk slutenvård angående tillstånd att genomföra intervjuer
(Bilaga 2 och 3). Prefekt godkände genomförandet inom ramen för den kliniska
utbildningen för studenterna, vidare togs personlig kontakt med verksamhetschef på
vuxenpsykiatrisk klinik. Verksamhetschefen fick skriftlig och muntlig information om
studien och dess syfte samt beslutade att den fick genomföras.
Deltagarna i studien valdes ut via ett webbaserat program med information om klinisk
utbildning, praktikplatser och var i verksamheten studenterna placerats. I tredje steget
uppsöktes studenterna vid respektive avdelning de var placerade vid och nitton
sjuksköterskestudenter tillfrågades personligen om medverkan och samtidigt gavs
10
muntlig och skriftlig information om studien och dess syfte (Bilaga1). Av de nitton
tillfrågade samtyckte tio studenter till medverkan vid telefonavstämning. Under
telefonsamtalet bestämdes tid och plats för intervjun vilken var förlagd till lokal utanför
universitet och enhet de praktiserat vid inom sjukhuset. Skriftligt samtycke till studien
erhölls i samband med intervjuerna (Bilaga 4).
Av de tio studenterna var åtta kvinnor och två män, deras ålder varierade mellan 20 till
26 år. Deras arbetslivserfarenhet varierade från sex månader till fyra år inom olika
arbetsfält, inom vårdsektorn hade de flesta av studenterna enbart sina kliniska
placeringar som vårderfarenhet. I tabell 1 visas en översikt av samlade demografiska
data.
Tabell 1. Deltagarnas demografiska data.
Demografiska data
%
Medel
Median
Andel män/kvinnor
20/80
-
-
Ålder
-
22
22
Arbetslivserfarenhet
(månader)
-
29,5
30
Tidigare
(månader)
-
11,1
3
vårderfarenhet
Datainsamling och tillvägagångssätt
Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod då syftet var att
identifiera, beskriva, besluta och förstå (Polit & Beck 2013). Med semistrukturerade
frågor fanns möjligheter att med en grund öppna sig och tala fritt då samma frågor ställs
till alla informanter, frågorna har öppna svarsmöjligheter vilket resulterar i att
studenterna ges överensstämmande möjlighet att säga sin åsikt om samma frågor (Kvale
& Brinkmann 2009, Polit & Beck 2013).
Intervjuguide (Bilaga 5) användes för att alla studenter skulle ha samma utgångspunkt
under intervjun. Frågornas innehåll och mening i intervjuguiden granskades och
analyserades av handledaren som är forskare inom området och utformningen av någon
fråga ändrades därefter. I de inledande bakgrundsfrågorna beskrev studenterna
demografiska data som kön, ålder och tidigare arbetslivserfarenhet.
Huvuddragen i studien fokuserade på studenters uppfattning om att vårda, akut
omhändertagande och situationsbeskrivning på psykiatrisk akutvårdsavdelning.
Svarsalternativen i studiens frågor var halvöppna med möjlighet för studenterna att
vidareutveckla svaren.
Studenterna var studerande vid universitet i Mellansverige och fyra avdelningar ingick i
studien. Totalt genomfördes tio intervjuer vilka utgjorde intervjuunderlaget för studiens
resultat. För att prova och eventuellt justera frågorna samt öva på intervjuteknik
utfördes en provintervju som föll väl ut och ingår i studiens resultat. Samtliga intervjuer
utfördes i lokal utanför universitet och avdelning i ett avskilt rum så intervjun kunde
pågå utan störningsmoment. Samtliga intervjuer spelades in digitalt och lades som
ljudfil på en lösenordsskyddad dator, vilket resulterade i att ingen information
förlorades. Intervjuerna pågick mellan 20 till 45 minuter och genomfördes från
11
december till och med april månad år 2012 och 2013. I samband med intervjun fick
studenterna skriftlig och återigen muntlig information (Bilaga 1) om studien och dess
syfte. Tystnadsplikt och handlingssekretess utfördes enligt Sekretesslagen (SFS 1
995:352), skriftligt samtycke för medverkan i studien skrevs på innan den faktiska
intervjun utfördes.
Förförståelse
Utgångspunkten, den förförståelse människor har, bestämmer den verklighet människan
ser. Den tolkning som sjuksköterskan gör kan skilja sig markant från den tolkning
studenten gör (Silen, Bolander Laksov 2013). Förförståelse finns efter många års
arbetslivserfarenhet genom olika roller inom psykiatrisk akutvård samt i arbetet som
huvudhandledare för sjuksköterskestudenter. Tolkning och analys av datamaterialet har
utförts så objektivt och kritiskt det varit möjligt under hela studieprocessen men det går
inte att utesluta att studien är influerad av författaren till detta arbete(Granskär &
Höglund Nielsen 2008).
Dataanalys
En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod för att för att på
djupare nivå försöka fånga studenternas uppfattning och beskriva det manifesta synliga,
innehållet i datamaterialet så objektivt och förutsättningslöst som möjligt, samt
förtydliga innebörden i datamaterialet (Hseih & Shannon 2005, Graneheim & Lundman
2010, Kvale & Brinkmann 2009). När tydliga uppfattningar ska erhållas används
manifest ansats (Kvale & Brinkmann 2009, Graneheim Lundman 2004). Kvalitativ
innehållsanalys fokuserar på tolkning av texter eller beskriva variationer genom att
identifiera skillnader och likheter i ett textinnehåll (Graneheim & Lundman 2004,2010).
Metoden är induktiv vilket innefattar en förutsättningslös analys av textmaterial som
kan vara grundade i människors upplevelser.
Graneheim och Lundman (2004, 2010) menar att kvalitativ innehållsanalys kan utföras
manifest, en beskrivning av det synliga och uttalade innehållet som texten ger uttryck
för, med så låg grad av tolkning i texten som möjligt. Den kan också tolkas latent. I den
latenta innehållsanalysen tolkas den underliggande meningen i texten med att påvisa
skillnader. I båda analyserna arbetas med tolkning, men de varierar i djup och
abstraktionsnivå (Graneheim & Lundman 2004).
Steg ett i dataanalysen innebar att avlyssna de digitala inspelningarna och transkribera
datamaterialet ordagrant till en text. De tio intervjuerna resulterade i 41 sidors löpande
text, där den utskrivna textmassan var analysenheten. Samtliga intervjutexter lästes
upprepade gånger för att få helhetskänslan och reflektera över innehållet i
datamaterialet. I steg två delades texten in i meningsbärande enheter. Ord, meningar och
fraser som hörde ihop med innehåll och sammanhang nämndes som meningsenheter och
grundlade analysen. Text som inte svarade mot studiens syfte uteslöts. Kondenserade
meningsenheter bildades i steg tre från de bildade meningsenheterna, vars syfte var att
korta ned texten, se till att det centrala innehållet bevarades så inget väsentligt skulle
förloras. I steg fyra abstraherades de kondenserade meningsenheterna till en högre
logisk nivå och bildade en kod. En kod är en beteckning som kortfattat beskriver
meningsenhetens innehåll (Graneheim & Lundman 2010).
Koden skapades som verktyg för att möjliggöra reflektion över texten på ett nytt sätt
och hänsyn togs till kontexten i meningsenheterna. För att ha ett systematiskt arbetssätt
under analysförfarandet användes Lundman och Graneheims (2008) analysschema. I
steg fem skrevs alla koder ut. De jämfördes från likheter och skillnader i texten och
sorterades in i fem underkategorier. I den kvalitativa innehållsanalysens sista steg sex
skapades två huvudkategorier. Huvudkategorin kunde utgöras av en eller fler
underkategorier, inga data fick hamna mellan två huvudkategorier eller passa in i två
12
eller fler huvudkategorier (Graneheim & Lundman 2008). Delar av analysprocessens
utförande visas i tabell 2, se nedan.
Tabell 2 Schematiskt utdrag från analysprocessen
Meningsenhet
Kondenserad mening
Kod
”Lite speciellt eftersom
man ju mest sett vanliga
avdelningar, mycket
gränssättning märker jag”
Speciellt eftersom man
mest sett vanliga
avdelningar, mycket
gränssättning
Jämförelse av avdelningar
”alla har ju med sig ett
bagage men på något sätt
så kan ju bagaget bli för
tungt. Det gjorde att man
funderade himla mycket på
att är det så att några
orkar mer eller mindre
eller orkar”…
Alla har med sig ett
bagage men på något sätt
kan det bli för tungt.
Funderade mycket är det
så några orkar mer eller
mindre
Egna reflektioner
Gränssättning
Subkategori
Kategori
Speciellt att sätta
gränser och vårda
inom akut
psykiatrisk vård
Sjuksköterskans
arbetssituation
Etiska reflektioner
Studentens
reflektion över
patientens situation
För att försäkra trovärdigheten i arbetet var det av vikt att reflektera och föra en
diskussion med handledaren med syfte att nå samstämmighet vid tolkningen av texterna
(Lundman & Graneheim 2008). Att skapa kondenserade meningsenheter, koder,
subkategorier och huvudkategorier innebar en rörelse fram och tillbaka i textmaterialet
mellan helheten och delar av textmassan. Processen betraktas som cirkulär vilket ökade
giltigheten i materialet då tillvägagångssättet säkrade att viktig information inte
förlorades under kondenserings- och abstraktionsförfarandet (ibid).
Etiska överväganden
Studien utfördes enligt de etiska riktlinjerna för omvårdnadsforskning (SSN 2005,2007,
Vetenskapsrådet 2003), där autonomiprincipen, att göra gott, att inte skada och
rättviseprincipen beaktats och fusk, ohederlighet, förvrängning, plagiering eller stöld av
data inte ska förekomma (Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden 2005).
Etiska principer i omvårdnadsforskning (SSN 2005,2007) bygger på FN:s allmänna
deklaration om mänskliga rättigheter (1948, 2008). Enligt Etiska riktlinjer för
omvårdnadsforskning i Norden (2005), har forskaren ansvar att tillvarata deltagarens
integritet, vilket innebär anonymitet och konfidentialitet.
Varje informant kunde välja om de ville delta i studien eller inte, beaktande av
autonomiprincipen. Informationsbrev utgavs till psykiatrisk verksamhetschef och
prefekt för universitet för godkännande av studien. Informationen innehöll syftet med
studien, förståelse för och uppläggning av studien, eventuella risker samt vilken metod
som användes (Olsson & Sörensen 2007). När godkännandet inhämtats valdes
informanterna ut. Alla informanter fick muntlig såväl som skriftlig information om
studiens syfte och metod vilket visar att informationskravet uppfyllts (ibid).
Autonomiprincipen, rätten till självbestämmande, beaktades på nytt då informanterna
inför intervjutillfället återinformerades om studiens syfte, frivilligt deltagande och rätten
att när som helst avbryta deltagandet i intervjustudien utan närmare motivering (ibid).
Informationskravet innebar information om studien till informanten med krav på
13
begriplighet och samtycke. Informerat samtycke ska dokumenteras, med anledning av
det inhämtades skriftliga samtycken från samtliga deltagare innan de egentliga
intervjuerna startade.
Alla informanter fick överensstämmande frågor under intervjun. Intervjuerna spelades
in digitalt, överfördes och sparades som ljudfiler på lösenordsskyddad dator. De digitala
ljudfilerna och de transkriberade intervjuerna ska raderas och destrueras när studien blir
godkänd. Informanterna har garanterats full konfidentialitet vilket innebar att utskrifter
av insamlat material förvarats i kassaskåp oåtkomligt för obehöriga (Codex 2015 &
Helsingforsdeklarationen 2013). Konfidentialitetskravet beaktades ytterligare genom att
information och uppgifter som framkommit i materialet har redovisats så ingen enskild
person eller avdelning ska kunna identifieras. Intervjuerna avidentifierades och kodades
med ett nummer.
Att göra gott principen innebär att forskningen ska vara till nytta för omvårdnad eller
den grupp forskningen avser (SSN 2005, 2007). I denna studie har utgångspunkten varit
att sträva efter att göra gott på ett så effektivt sätt som möjligt och nå ny väsentlig
kunskap inom området (Vetenskapsrådet 2003). Alla informanter, chefer och
omvårdnadspersonal kommer att få möjlighet att ta del av studien i föreläsningsform för
att verksamhetsanknyta och använda resultaten i verksamheten. Vidare kommer de
informanter som ingått i studien att få ett eget exemplar och studien att publiceras
elektroniskt med syfte att så många som möjligt ska ha möjlighet att ta del av och få
användning av studiens resultat.
Att inte skada principen innebar att forskningen inte ska ha någon skadlig inverkan för
de personer som deltar i studien (SSN 2005, 2007). Inventering av eventuella risker för
skada, obehag och att vidta åtgärder för att förhindra och minimera dessa risker ska
utfördas av forskaren på största tänkbara sätt. Kvalitativa intervjuers djupa frågor kan
belysa känslor av rädsla och ångest (Polit & Beck 2013). Av den anledningen
genomfördes intervjuerna i ett rum avskilt från arbetsplats och universitet där intervjun
kunde utföras ostört.
I yrkesrollen som huvudhandledare inom den psykiatriska verksamheten ingår dagligt
arbete med sjuksköterskestudenter vilket kan innebära en risk för studenterna att utsättas
för en beroendesituation. Huvudhandledaren sätter inte betyg, utför bedömningar,
handleder inte eller granskar studenter. Då yrkesrollen innebar att samordna, reflektera
och samverka med universitet samt finnas till hands för studenterna valdes att inte ingå i
något av dessa forum under tiden för intervjustudien.
14
RESULTAT
Studiens resultat presenteras i form av två kategorier och fem subkategorier (tabell 3).
Första kategorin ”Sjuksköterskans arbetssituation” beskriver hur studenter uppfattat hur
den akuta psykiatriska vården av patienten skiljer sig i relation till vårdandet av
patienten inom somatisk slutenvård. Det handlade också om skillnader i gränssättning i
vården av patienter, att utförandet av vård innebar en högre grad av individanpassat stöd
och samtal till patienter samt hur sjuksköterskan arbetade samt använde sin egen
kunskap och erfarenhet i omvårdnaden av patienter.
I den andra kategorin ”Studentens reflektion över patientens situation” beskrev
studenten sin egen etiska reflektion i olika vårdsituationer och hur studenten uppfattade
patienten då det i vårdandet kan framträda olika sätt att se patienten, intrycket kan
förändras under ett samtal med anledning av den information patienten delger.
Resultatet presenteras i löpande text med hjälp av citat från intervjuerna, varje
informants citeringar har kodats med en siffra.
Tabell 3 Översikt av kategorier och subkategorier.
Kategori
Subkategori
Sjuksköterskans
arbetssituation
Speciellt att sätta gränser och
vårda inom akut psykiatrisk vård
Anpassa stöd och samtal
Använda sig själv som ett redskap
Studentens reflektion över patientens Etiska reflektioner
situation
Olika perspektiv
Sjuksköterskans arbetssituation
Studenterna uppfattade att sjuksköterskans arbetssituation i vårdandet av akut sjuka
patienter inom sluten psykiatrisk akutsjukvård skiljde sig jämfört med vården av
patienter inom sluten somatisk vård. De jämförde den psykiatriska placeringen med sin
tidigare somatiska erfarenhet. Deras uppfattning var att patienter har ett uttryckligt
större behov av gränssättning inom psykiatrin. Patienterna vårdades med sina
psykiatriska behov i förgrunden. Sjuksköterskan hade förmågan att förmedla ett lugn,
ingav trygghet och säkerhet i patientsituationen samt hade möjligheter att utföra
stödåtgärder och samtal. Inom somatisk vård sattes kroppen främst och känslomässiga
behov i andra hand, inom psykiatrisk vård var de känslomässiga behoven centrala. En
ytterligare aspekt av att vården skiljde sig var att patienter vårdades utifrån det själsliga
psykiatriska perspektivet. Vården innebar att se och ha respekt för hela människan, på
ett tydligt sätt förmedla behärskning och lugn, inge trygghet och säkerhet samt utföra ett
individanpassat förhållningssätt inför patienten. Studenterna framhöll att tiden fanns för
stödsamtal och att tillgodose patientens emotionella behov inom psykiatrin, till skillnad
från den somatiska vården där tiden inte räckte till för att tillfredsställa dessa.
Speciellt att sätta gränser och vårda inom akut psykiatrisk vård
Studenter beskrev att vården av en akut sjuk psykiatrisk patient var speciell genom att
sjuksköterskan satte tydliga gränser och var konsekvent i kontakten med patienten.
15
Gränssättningen handlade om säkerhet för patienten, medpatienter och personal. Vidare
om att sjuksköterskan inte fick komma för nära patienten i relationen så den kunde
missuppfattas och patienten tro att relationen med sjuksköterskan innebar mer än en
professionell relation. Det krävdes en tydlighet i den akuta psykiatriska vården så
patientens oroliga beteende inte förstärktes. Personalens ansvar var att förmedla
gränssättning inför patienten. Tydliga gränser kunde behövas för att patienten skulle
veta vilka regler som gällde, för att förhindra att patienten tog över kontrollen och
säkerheten på avdelningen riskerades. Studenterna menade att dylika situationer kunde
övergå till att bli riskfyllda, instabila och kritiska för personal och övriga inneliggande
patienter.
”Då vill det ju till att man är lite på sin vakt och frågar hur det var förut om man inte
vet, är säker och sätta tydliga gränser att här är det faktiskt vi som bestämmer och vi
har rutiner och regler och policy och det är du som ska rätta dig efter dom” (Intervju 2)
”För annars blir det lite att dom kan dom tror att dom får göra som dom vill och det är
inte bra för det kan bli farligt för både personal och andra vårdtagare” (Intervju 2)
Vid tillfällen när sjuksköterskan ställdes inför att en orolig patient omedelbart var
tvungen att avskiljas från övriga patienter på avdelningen var personalberedskapen hög.
Avdelningens personal agerade med att snabbt komma till undsättning och hanterade
situationen akut med att återföra patienten från dagrum eller avdelning tillbaka till det
rum patienten hade och avskilja patienten i säkerhetssyfte.
”Ähmm, ibland då är det vissa patienter som om man var t.ex. i dagrummet så kunde
man höra hur någon patient höjde rösten t.ex. ute i korridoren och så där. Och då
sprang alla ut och för att se vad som hände, det var bara nån som var lite upprörd och
så fick dom… bar man dom in på rummet igen.”(Intervju 9)
Studenten hade möjligheten att utföra sin psykiatriska VFU - placering på en låst
avdelning inom psykiatrisk slutenvård, vilket skilde sig från att vara på en öppen
somatisk slutenvårdsavdelning. Inom psykiatrin vårdades patienten utifrån den själsliga
dimensionen vilket skilde sig från den somatiska vården där det fysiska tillståndet var
centralt. Studenterna menade att det ofta inom psykiatrin fanns behov av gränssättningar
i mötet mellan sjuksköterskan och patienten.
”Lite speciellt eftersom man ju mest sett vanliga avdelningar inte låst avdelning som
man är på nu. Mycket gränssättningar märker jag. Mycket mer man jobbar med det
själsliga än kanske just det fysiska som det är på andra avdelningar”( Intervju 2)
Studenterna framhöll vidare att vid sjuksköterskans omvårdnad av patienter måste
sjuksköterskans förmåga att använda sig själv på ett annat sätt finnas. De uppfattade att
personalgruppen måste ha ett lugnt förhållningssätt i relation till patienten, dessutom
krävdes förmågan att läsa av hur patienten kände sig. Studenterna skulle inte ta för
mycket plats i mötet, de skulle vara återhållsamma i kontakten med patienten för att
minimera eventuell oro. Att avväga en akut situation handlade enligt studenternas
mening om att både ha en närhet men ändå en distans till patienten.
”Man måste vara väldigt lugn, försöka och läsa av hur mycket plats man ska ta”
(Intervju 5)
Studenterna
patienternas
undvikande
svårigheter
ansåg att sjuksköterskan hade en begränsad patientkontakt i arbetet då
sjukdomstillstånd och sinnestämning medförde att de kunde vara mer
i sin kontakt med sjuksköterskan och var en faktor som bidrog till
i omvårdnaden. Sjuksköterskan hade patientsamtal, administrerade
16
mediciner och lade huvuddelen av arbetstiden på journaldokumentation. Studenterna
beskrev att de ansåg att mediciner och samtal var vårdhandlingar som var till hjälp för
somliga patienter.
”Tog och delade läkemedel och pratade lite med patienterna. Kändes mest som att de
satt och läste journaler eller skrev journaler” (Intervju 10)
”Vissa var väldigt inåtvända och andra mer utåtagerande… men det var svårt tyckte
jag för det enda man gjorde var ju medicinering och samtal och för vissa hjälpte det”
(Intervju 9)
Studenterna beskrev också att utmaningen under den verksamhetsförlagda utbildningen
var känslan av att vara utsatt, otrygg, otillräcklig och osäker inför det oväntade. De
framhöll sin oförmåga att vårda, de saknade den kunskap och erfarenhet som krävdes
för att kunna hantera akuta psykiatriska patienter. Studenterna kände sig inte säkra i
patientarbetet och kunde inte hantera tröstande situationer med patienten. Vidare
beskrev de, att de inom psykiatrin lärt sig hur man ska tänka säkerhetsmässigt med att
alltid använda larm inom enheten dessutom att ensamtjänstgöring utan möjlighet till
assistans i riskfyllda situationer inte accepterades.
”För man känner sig ju ganska… som student att inte man har den kunskapen utav det
själv, jag känner mej inte trygg i något av det här… den tröstande eller den… man har
inte det med sig så man kan ta den situationen” (Intervju 10)
”Jag ska ha ett larm. Jag ska stå närmast dörren kanske när jag är inne hos patienten.
Där det var akutakut, där var jag inte själv”(Intervju 2)
Anpassa stöd och samtal
Studenterna framhöll att sjuksköterskan ofta hade individanpassade stödsamtal med
patienter då arbetstiden räckte till för det, till skillnad mot somatisk vård där den
stressade arbetssituationen gör att det inte hinns med. Studenterna berättade att samtal
och stödåtgärder utgick från patientens behov, hade en lugnande inverkan för patienten
och gav en känsla av trygghet. Studenterna framställde att patienten kunde hantera sina
känslor på ett bättre sätt i de akuta patientsituationerna som uppstod när sjuksköterskan
utgick från patientens behov under samtalet, lyssnade och bekräftade patienten.
”Lite annorlunda är det ju, det är ju samtal där, det är helt fascinerande för jag menar
på psyk har du faktiskt tillfälle att prata det ingår i ditt jobb, medan alltså på en annan
avdelning så är det så att du får ta det om du hinner ja det är lite stressigt” (Intervju 3)
”Det blir ju mycket samtal och stöd, det beror ju på vem personen är, vad den behöver
för att bli lugn och trygg”( Intervju 5)
Sjuksköterskestudenterna beskrev att de inte hade tillräcklig kunskap om hur
bemötandet skulle utföras av en psykiatriskt sjuk patient. Att i akuta lägen avgöra hur
man skulle möta patienter i samtalssituationer uppfattade studenterna som
problematiskt. De framhöll dessutom att det var svårt att avväga vad som kunde
förmedlas till patienterna i akuta situationer och beskrev att de var försiktiga och
avvaktande i sin framförhållning i början av ett samtal, för att känna in hur patienten
verkade må i sin sjukdom så mötet kunde bli det bästa möjliga för patienten.
”Bemötandet att man kanske alltså vilken nivå man ska lägga det på, vad man ska
kunna säga och vad man inte bör säga”( Intervju 3)
”I början kanske man får vara lite mer vad ska jag säga försiktig eller” (Intervju 5)
17
När studenterna i vissa situationer var tvungna att lämna patienten och följde sin
handledare istället för att umgås med patienten kunde patienten uttrycka besvikelse och
bli ledsen. Studenterna uppfattade sig då som otillräckliga och känslan var att
bemötandet från sjuksköterskan brast. De ansåg att situationen kunde skötas med att ta
den tid i anspråk som behövdes så patienten inte kände sig övergiven utan mer nöjd. De
framhöll att det kunde vara bra om sjuksköterskan lyssnade på patienten i samtalet då
det kunde räcka med att vara närvarande, empatisk och inkännande när patienten
önskade ha den sociala kontakten.
”Då så vart hon jätteledsen och frågade ju då men kan vi inte gå och titta på tv istället?
eller sådär och då sa jag nej tyvärr jag måste gå…” (Intervju 9)
”Tror att alltså det är bättre att lyssna på dem än att säga… ja… än att prata själv, om
dom kommer till en och vill prata så behöver man bara sitta där och liksom titta på dem
och nicka och liksom, för ofta tror jag att det är dom som bara vill”(Intervju 9)
Använda sig själv som ett redskap
Studenterna framhöll att sjuksköterskan använde sig själv som ett redskap i vården av
patienten genom användande av sin förvärvade formella kunskap och reella erfarenhet.
En akut situation hanterades snabbt då sjuksköterskan teoretiskt och erfarenhetsmässigt
visste hur hon skulle lösa den. Studenterna beskrev att sjuksköterskan tydligt visade sin
omvårdnadsförmåga med att visa säkerhet och trygghet i situationen. Att i studentrollen
se ovana situationer medförde osäkerhet hos dem själva, men att se sjuksköterskans
agerande och hur situationen hanterades gav dem ändå en trygghetskänsla. De
uppfattade hur sjuksköterskan agerade, hanterade och analyserade en komplex
patientsituation och därmed erhöll studenterna förståelse för hur den kunde lösas.
”Utan det just att... man får använda sitt eget, bara sig själv som redskap” (Intervju 10)
”Det märks ju att dom har mycket mer erfarenhet så det gick ju väldigt dom tog ju
hand om honom väldigt fort”(Intervju 8)
Sammanfattning
Verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrin kunde innebära att studenterna
placerades på en låst psykiatrisk slutenvårdsavdelning vilket uppfattades som
annorlunda jämfört med den tidigare erfarenhet studenten erhållit inom somatisk
sjukvård. Sjuksköterskans arbetssituation inom psykiatrin innehåller osäkra situationer
där gränssättning av patienter kan bli aktuell, rutiner och regler ska följas för att undvika
säkerhetsrisker. En utmaning under den verksamhetsförlagda utbildningen studenterna
ställdes inför var känslan av att vara osäker, utsatt, otrygg och otillräcklig. Praktiktiden
var kort och studenterna hann inte få den kunskap eller erfarenhet de hade behov av för
att kunna vårda i en akut situation. Studenterna menade dock att sjuksköterskan använde
sig själv som ett verktyg i vårdarbetet och hade genom formell och reell kunskap
förmågan att snabbt analysera och hantera akuta situationer. Att i studentrollen se ovana
komplexa omvårdnadssituationer och känna osäkerhet gav dem ändå en känsla av
trygghet med att se hur sjuksköterskan hanterade och löste dem, med teoretisk och
erfarenhetsbaserad kunskap.
18
Studentens reflektion över patientens situation
Den andra huvudkategorin beskriver känslor som uppkom hos studenterna under skilda
patientsituationer. Studenterna hamnade i olika etiska dilemman och hade svårt att
avgöra hur de skulle handla. Svårigheten låg i att varje patient hade sin egen historia
med sig och hanterade sin sjukdom på olika sätt. Patienterna hade också olika
sjukdomstillstånd som krävde skilda åtgärder. Etiska dilemman som kunde uppstå i
akuta patientsituationer medförde att studenterna kände förtvivlan, maktlöshet och
uppgivenhet. Särskilt påtagligt för studenterna var deras känslor under och efter ett
komplicerat akut omhändertagande. Studenterna framhöll att en bra insats för patienten
gav dem tillfredsställelse med det arbete som utförts.
Etiska reflektioner
Studenterna beskrev att de reflekterade över de etiska principer de lärt sig förhålla sig
till i samband med den patientkontakt de hade under sin VFU. Motsatsförhållandet i de
etiska ställningstaganden sjuksköterskan inom psykiatrin bedömt var i fokus. Som
exempel vad var rätt och fel för patienten, vad var gott och ont, när utförde
sjuksköterskan omvårdnadshandlingar med tvång och när användes autonomi, hur
gjorde sjuksköterskan gott för patienten med tvång och när kunde sjuksköterskan avstå
från tvångshandlingar. Situationer de reflekterade över var jämgamla patienter som inte
kände att livet var värt att fortsätta leva. Vidare reflekterade de över vad som gjorde att
det kunde bli på det sättet och att det kunde bli för tungt för vissa patienter att hantera
alla svårigheter som kunde uppstå i livet. De uppfattade att vissa patienter kunde hantera
svårigheter mer fördelaktigt medan andra inte hade förmågan att åstadkomma det.
Studenterna framhöll att den akuta psykiatrin var komplicerad att hantera, med
anledning av att de kunde hamna i utsatta situationer som inte kunde kontrolleras. De
etiska principer de lärt sig förhålla sig till var svåra att bevara vid vissa situationer.
Studenterna kände i dessa situationer uppgivenhet och frustration de beskrev
hanterandet av patienter som oförsvarbart.
”Kom såna som var lika gamla och inte ens tyckte att livet var värt att leva. Vad kan gå
så fel? Alla har ju med sig ett bagage men på något sätt kan bagaget bli för tungt. Det
gjorde att man funderade himla mycket på att är det så att några orkar mer eller
mindre eller orkar…”(Intervju 8)
”Inte bara det här att det är spännande, andra aspekter, etiska aspekter, jag kan ju
tänka att det inte är etiskt för fem öre överhuvudtaget att sätta nån på ett bältesrum och
sådär, har man inget annat val så har man ju inte”(Intervju 4)
I det etiska dilemmat finns alltid en konflikt mellan två principer, såsom rätten till liv
och rätten till god och säker vård. Studenter reflekterade över patientsituationer när
läget ställdes på sin spets där patienter med livshotande tillstånd relaterade till
överdosering av narkotika, behandlades oetiskt. Studenterna upplevde motstridiga
känslor när patienten hanterades på ett sätt och studenterna teoretiskt lärt sig att
situationen skulle hanterats annorlunda. De kunde också se att det i vissa akuta
patientsituationer inte fanns andra alternativ att hantera situationen än hur det utförts av
sjuksköterskan. När akuta situationer säkerställts upplevde studenten tillfredställelse och
var nöjd med de beslut som togs och hade förståelse för hur situationen hanterats kring
patientens omvårdnad.
”Ingen av dem kan ta ett snabbt beslut, ge klyx [menar klysma stesolid] eller om det ska
direkt till somaakuten. Jag kände mej.. då blir man ju väldigt frustrerad” (Intervju 7)
”Och då känns det ändå som om man gjort något bra”(Intervju 9)
19
Olika perspektiv
Studenterna mötte under VFU patienter med olika sjukdomstillstånd. Studenterna
beskrev att patienterna skiljer sig och har olika tillvägagångssätt i sin sjukdomsbild trots
att de har identisk diagnos. Vidare anser de sig ha förståelse för att skillnader finns hur
patienter hanterar sina problem i samband med den akuta fasen i sjukdomen, vilket
kräver att sjuksköterskan är empatisk, inkännande och flexibel i vårdandet.
”Har fått väldigt olika bild av alla. Alla hanterar ju problemen på olika sätt”
(Intervju 5)
Studenterna medverkade i vårdarbetet med patienter som hade likadana eller varierande
diagnoser och de uppmärksammade att patienter hade olika sätt att hantera sin
frustration i de oroliga situationerna. Komplexa aggressiva situationer som att kasta
stolar i ett väntrum där andra medpatienter sitter, kunde göra att studenten inte visste
eller kunde förstå att patienter kan reagera på det viset och hur en sådan situation ska
avvärjas. I en sådan situation reagerade studenten med ovisshetskänslor om vad som
kan hända, förvåning över att patientens frustration och oro tog sig dessa uttryck och att
situationen blev på det viset. Studenterna blev obehagligt överraskade.
”En gång då började en slänga stolar i väntrummet. Då blev jag så himla
ställd.”(Intervju 8)
Flera studenter framhöll att de under sin VFU hamnat i turbulenta patientsituationer
med patienter skrikandes i avdelningskorridoren redan den första VFU dagen när de
skulle till handledaren på avdelningen. När de upplevde sådana situationer var känslan
att fly situationen påtaglig, de uttryckte att de önskade byta praktikplats då rädsla,
otrygghet och obekvämhetskänsla var framträdande i studentrollen.
”Jag kände ju liksom... jag backade då direkt bara, kände att… nej, kanske jag kan få
byta avdelning.” (Intervju 3)
Studenterna ansåg att VFU-perioden var tidsmässigt kort för att hinna lära sig det flertal
skilda sjukdomstillstånd som förekom inom psykiatrin. De menade att patienters
sjukdom och tillstånd varierade på en avdelning. Ibland hamnade de i oroliga
patientsituationer och ibland i patientsituationer av mindre allvarlig karaktär. Det kunde
till och med vara så att under mer lugna faser på avdelningen inte alls kom i kontakt
med akut psykiatriskt sjuka patienter.
”Jag var ju där i 2,5 vecka tio dar tror jag det var och det är inte särskilt
mycket”(Intervju 9)
”Hände det väl inget sådär jätteakut det vill jag inte påstå”( Intervju 9)
Studenterna framhöll att de funderade mycket på det som inte syntes och var uppenbart
hos patienterna. Deras känsla var att de utfört något positivt under det akuta vårdandet
för patienterna. Patienterna kunde vara återhållsamma med information om sitt tillstånd
i början av ett samtal och studenternas fick då en vision av hur patientens välbefinnande
verkade vara. Under samtalets gång kunde ytterligare information framkomma vilket
kunde förändra studenternas uppfattning om varför patienten var i behov av hjälp. Det
var en ambivalent känsla för studenterna.
”Man funderar väldigt mycket på det man inte ser direkt. Det känns bra på något sätt
att man gör nånting bra för dom” (Intervju 5)
20
”Från att man hade en bild av den här människan men sen fick man en annan bild”
(Intervju 4)
Sammanfattning av kategorin
Studenter reflekterade över olika etiska situationer under sin VFU. De hade inte
förmågan att förstå att jämnåriga kunde känna att de inte ville leva mer och de
reflekterade över hur det kunde bli så för vissa men inte för andra. De belyste det akuta
psykiatriska omhändertagandet personalen utförde och menade att det var komplicerat.
Att medverka i akuta situationer som inte kändes etiskt försvarbara uppfattades som
känslomässigt svårt och väckte motstridiga känslor samtidigt som förståelse fanns för
att andra alternativ inte fanns i den specifika situationen. När etiska dilemman och
oroliga situationer uppkom på avdelningarna var otillräcklighetskänslor hos studenterna
påtagliga och centrala.
21
Diskussion
Studiens syfte var att redogöra för sjuksköterskestudenters uppfattningar om akuta
omhändertaganden
av
patienter
på
en
psykiatrisk
akutvårdsavdelning.
Resultatdiskussionen fokuserar på kategorierna ”Sjuksköterskans arbetssituation” och
”Studentens reflektion över patientens situation”. Kategorierna visade att studenterna
har tydliga uppfattningar om skillnader mellan somatisk och psykiatrisk vård, dessutom
inför arbetssituationen på en låst akut psykiatrisk avdelning. Vidare framkom att
studenterna ansåg förberedelserna inför verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrin
som bristfälliga i många situationer då erfarenhet och färdigheter i det praktiska arbetet
saknades. Samtidigt utvecklade studenterna sin kompetens inom yrket då de erhöll egna
erfarenheter inom området under tiden i verksamhetsförlagd utbildning.
Resultatdiskussionen kommer att belysa skillnader och likheter i relation till tidigare
forskning. Metoddiskussionen avslutas med ett resonemang där studiens trovärdighet
debatteras.
Resultatdiskussion
Verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrisk verksamhet innebar att studenterna
kunde placeras på en låst psykiatrisk slutenvårdsavdelning, vilket uppfattades som
speciellt jämfört med den erfarenhet studenten tidigare erhållit inom somatisk sjukvård.
Vården inom psykiatrin innehåller osäkra situationer där tydliga gränssättningar av
patienter kan bli aktuella och rutiner och regler ska följas för att undvika
säkerhetsrisker.
Resultatet visade att studenterna ställdes inför utmaningar under den
verksamhetsförlagda utbildningen. Känslan av att vara utsatt, otrygg och otillräcklig var
genomgående för alla studenter. De ansåg att praktiktiden var kort, utbildningen inte
tillräckligt utförlig och deras känsla var att de inte hade den kunskap eller erfarenhet de
behövde för att kunna vårda i en akut situation. Deras åsikter stämmer med
Socialstyrelsens utredning (2009) och med andra studier som påvisar att
sjuksköterskestudenter inte känner sig tillräckligt förberedda och att kontakt med dessa
patienter förändrar synsätt och attityder inför psykisk ohälsa (Chan et al., 2009, Jimenez
et al., 2010, Corlett 2000, Reeve et al., 2013, Shaban et al., 2012, Suresh et al., 2012,
Chambers et al 2010, Happell 2008a, 2008 b, Björkman et al 2008). Detta kan ses som
ett globalt fenomen inom psykiatrisk verksamhetsförlagd utbildning.
Studenterna reflekterade över etiska situationer under sin praktik. De hade till exempel
inte förståelse för jämnårigas starka dödslängtan, jämförde deras synsätt med sin egen
livsglädje och reflekterade över människors skilda förmågor att hantera svåra
situationer. Studentens förtvivlan och medkänsla över att inte ha potential att hjälpa
sjuka patienter hamnar i fokus. De reflekterade vidare över hur det akuta psykiatriska
omhändertagandet utfördes och tyckte det var svårt och komplext då sjuksköterskan
ibland måste agera paternalistiskt vilket kunde leda till etiska dilemman i
omvårdnadsarbetet (Harnett & Greaney 2008). Studenterna deltog passivt observerande
i de akuta situationerna (Videbeck 2014). Situationerna uppfattades som motsägande
och känslomässigt svåra att hantera och arbeta med för de orutinerade studenterna.
I studien framkom att studenterna ansåg att det var speciellt att vårda psykiatriska
patienter och de uppfattade skillnader mellan hur omvårdnad bedrivs inom den
psykiatriska vården jämfört med tidigare somatisk erfarenhet. Sjuksköterskan gränssatte
oroliga patienter och kunde begränsa dem till deras rum, i syfte att bevara egen, övrig
personals och patienters säkerhet. Björkdahl, Palmstierna och Hansebo (2010) styrker
detta i sin studie, vilken visar överensstämmande motiv till begränsningsåtgärder för
patienter inom psykiatrisk vårdverksamhet. Deras förklaring var normalisering av
22
lägessituationen, upprätthålla säkerhet, göra gott och hjälpa patienter (ibid).
Sjuksköterskan ansågs vidare vara konsekvent i patientkontakten med att hålla de löften
som gavs till patienten. Studenterna påtalade att sjuksköterskor inom psykiatrin vilka
har formell kompetens, dessutom bör ha reell erfarenhetsbaserad kompetens vilket de
uppfattade brast vid vissa situationer. Detta är ett problem inom psykiatrin där
grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor inte finns att tillgå med anledning
av stora pensionsavgångar (SCB 2012 & Socialstyrelsen 2013).
Då många erfarna sjuksköterskor avslutar sin tjänstgöring eller byter arbetsplats,
nyutexaminerade sjuksköterskor anställs, finns inga rollmodeller eller mentorer att tillgå
för att stötta den professionella yrkesutvecklingen varken för studenter och
sjuksköterskor. Silen och Bolander Laksov (2014) menar att utrymme och motivation i
yrkesrollen som sjuksköterska förstärks av mentorer vilka har svar på viktiga frågor och
ger motivation i yrket. Med anledning av det kan bemötande och omhändertagandet av
patienterna brista och inarbetade metoder vid patienthantering kan gå förlorade,
dessutom ställer det stora krav på resterande personal i arbetsgruppen med större ansvar
för patienternas omvårdnad. Att vårda patienter psykiatriskt uppfattades som en
komplex utmaning. Studenterna ansåg att sjuksköterskan i sin yrkesroll använde sig
själv som ett verktyg i vårdarbetet och hade förmågan att snabbt analysera och hantera
akuta situationer. Sjuksköterskans krav i yrkesrollen är att vara lyhörd, följsam, ha
förmåga att avvakta i en situation, reflektera, gränssätta och använda vetenskaplig
kunskap (Wiklund Gustin et al. 2011). Studenterna framhöll att sjuksköterskan hade den
erfarenhet som behövdes, förmåga att använda sig själv i vårdarbetet med den
erfarenhetsbaserade och teoretiska kunskap som erhållits, ett lugnt förhållningssätt samt
förmåga att analysera, värdera och hantera en akut komplex patientsituation. Sjögren
(2008) anser att ett accepterande beteende ska visas av sjuksköterskan som kan behöva
ta en uppfostrarroll gentemot patienten. Sjuksköterskan ska ha förmågan att se på sig
själv och sina erfarenheter objektivt och vara beredd på att beröra och beröras
känslomässigt i patientmötet (ibid). Somatisk vård, som studenterna hade erfarenhet
från, använde inte begränsningar för patienter på det sätt situationer hanterades inom
psykiatrin, vilket medförde att psykiatriska gränssättningssituationer uppfattades
annorlunda. Videbäck (2014) menar att studenter inte ska vara inblandade eller
delaktiga under oroliga patientsituationer. De har inte den erfarenhet eller träning inför
dessa situationer utan det kan äventyra deras säkerhet (ibid), men studenter kan vara
observatörer i situationer för att tillvarata de kunskapstillfällen som erbjuds. Att bilda en
allians mellan sjuksköterska och patient var enligt studenterna komplicerat och
tidskrävande samtidigt som känslan var utmanande och värdefull när förtroende och
tillit vunnits i relationen. Detta stämmer överens med Shatell et al (2006) som i sin
studie påvisar att relationen måste fungera mellan sjuksköterska och patient för att
omvårdnaden ska fungera optimalt och patienten ska förstås på rätt sätt, vilket är av
största vikt för patienten. Det var besvärligt och stressigt för studenterna att förstå hur
de skulle bemöta akut sjuka psykiatriska patienter, deras uppfattning var att deras
kunskap och erfarenhet inte räckte för att hantera situationen. Videbeck (2014) menar
dock att inget man gör och säger till patienter blir fel om man i rollen som vårdgivare
förklarar för patienten hur det som sades egentligen menades. Personers tolkningar av
ord stämmer inte alltid överens med varandra då våra livsvärldar skiljer sig.
Vid samtliga psykiatriska avdelningar skiljer sig organisationen för studentomhändertagande åt. Fisher (2002) visar i sin studie att studenterna behöver personalens
och lärarens stöd för att medvetandegöra processer, lösa oroligheter och personliga
konflikter utifrån avdelningens profilering. Ett bra studentomhändertagande minskar det
stereotypiska tänkandet för studenter om psykisk sjukdom och de kan få en förståelse
för patienter som personer med rättigheter och behov (ibid).
23
Några avdelningar menar att studenterna ska följa patienter, vilket innebär olika
handledare vid varje arbetspass. Andra avdelningar anser att studenterna ska följa en
yrkeshandledande sjuksköterska under hela praktiktiden. Det kan vara stressande för
studenterna att inte ha en personlig handledare att gå med och via den personen få det
erkännande som behövs vid enskilda moment samt inte komma in i den
socialiseringsprocess och gemenskap (Bisholt 2009) arbetsgruppen kan ge och samtidigt
ha pågående studier som ska utföras under tiden praktiken verkställs. Nationellt
konstaterades att sjuksköterskestuderanden har ökade symptom av utbrändhet och stress
vilket identifierades vid 20 av 26 lärosäten i Sverige (Gustavsson et al 2014). Att gå
med olika yrkeshandledare varje skift studenterna praktiserar bidrar till osäkerhet och
kan åstadkomma stress.
Blomberg et al (2014) menar att avdelningens karaktär och undervisningens
organisation gör skillnad på hur sjuksköterskestudenter upplever stress. För att mildra
stressnivån och stressfaktorer kan avdelningschefer se över avdelningsnormer,
taktfullhet och roller i arbetslaget samt planera för sjuksköterskornas
studentomhändertagande med syfte att studenternas arbetsmiljö optimeras. Att
säkerställa studentens nivåanpassning i den kliniska undervisningen kan betyda att
studenten har behov av att gå med en och samma handledare (Carlson 2010). Det
yttersta ansvaret för studenternas lärande och arbetsmiljö under den kliniska praktiken
vilar på avdelningschefer och lärosätet (Blomberg et al 2014).
Att genomföra individuella samtal på egen hand visade sig vara svårt för studenterna.
Under samtalen avvägde de vad som kunde sägas till patienten, för att undvika felaktig
eller alltför omfattande information till patienten. Det var viktigt att ha den balansen
vilket de ansåg vara komplicerat. Studenterna ansåg vidare att de konfronterades med
sin egen osäkerhet i samtalen, då de inför en främmande människa skulle samtala om
känsliga och personliga problem, det var svårt och utmanande. Videbeck (2014) menar
att studenter är rädda för att säga fel saker, inte vet vad de ska göra, rädda för att bli
avvisade och rädda för att bli fysiskt hotade av patienter. För studenterna är
medvetenhet om egna känslor, brister, sina övertygelser, sin egen attityd, egna
värderingar och självmedvetenhet nödvändiga egenskaper, för utövandet av psykiatrisk
omvårdnad under den kliniska praktiken (ibid).
Videbäck (2014) belyser studenternas farhågor angående bemötandet av patienter inför
praktiktiden inom psykiatri, där hon menar att deras sjukdom inte kan förvärras om
sjuksköterskan använder sig av motiveringar till det som sagts(ibid). Som sjuksköterska
kan man använda sig av så kallad tyst kunskap som bygger på levda erfarenheter,
faktakunskap och fortgående reflektion. Denna kunskap växer fram från sjuksköterskors
möten med patienter i skilda och unika situationer (Rydenlund & Kulzer 2011). Tyst
kunskap innebär att använda sinnesintryck, uppfattningar, sociala ordningar och normer
som ses som självklara i människors ageranden (Carlgren & Marton 2001). Studenterna
ansåg att det var svårt, utmanande, osäkert och att de hade kunskapsbrister reellt och
formellt för att kunna uppfatta och hantera akuta psykiatriska situationer. De belyste att
de hade liten teoretisk kunskap och kortvarig klinisk praktik, vilket resulterade i
svårigheter att uppfatta psykiatrins framträdande drag och en objektiv bild av psykiatrin.
Detta gjorde att de uppfattade känslan av otillräcklighet, osäkerhet och otrygghet som
dominerande i patientkontakten och påverkade studenterna emotionellt. Det
reflekterades ur lärandeperspektiv över oroliga svårbedömda akuta situationer, där
etiska principer inte efterföljdes på det sätt studenterna lärt sig under utbildningen,
känslorna var kluvna och de kände förståelse och acceptans för att andra alternativ till
lösning inte existerade sett ur patient, personal- och säkerhetsperspektiv. I det etiska
dilemmat finns alltid en konflikt mellan två principer, såsom rätten till liv och rätten till
24
god och säker vård, människovärdesprincipen (SOU 1995:5). De hade motstridiga
känslor inför jämngamla patienter som önskade ta sitt liv och jämförde deras synsätt
med sin egen livsinställning. Det var förvånansvärt för studenterna att enskilda patienter
var så olika i sin sjukdomsbild och problemhantering trots samma diagnos. Patienter
hanterade lidande och problematik på skilda sätt utifrån sin egen referensram.
Studenternas uppfattning om patienten kunde förändras och omvärderas och ses ur ett
annat perspektiv under och efter ett samtal eller vårdtillfälle.
Det gällde att försöka få patienten att nå sjukdomsinsikt och förståelse inför den
behandling patienten hade behov av och leda patienten till ett bättre välbefinnande
vilket patienten inte alltid har förståelse för. Lindström (1995) anser att trygghet hos
patienter kan uppstå genom att inskränka patienters frihet med begränsningar och
tvångsåtgärder som är genomtänkta och motsvarar patientens behov (ibid). På låsta
avdelningar existerar en hög säkerhetsberedskap relaterad till den personliga tryggheten
för patienter, anhöriga och personal. Detta innefattar att personalen bär larm, finns med
vid akuta omhändertaganden vid larmsituationer och gränssätter patienter.
Den begränsade autonomin för patienten i psykiatrisk omvårdnad existerade inte på
likartat sätt inom den somatiska vården vilken var den vårdform studenterna jämfört
med under sin psykiatriska praktik. Inom den somatiska vården hade patienten full
autonomi, rätt att bestämma över sig själv (Smer 2014), förmåga att ta till sig
information samt vetskap och insikt i sin sjukdom och behandling, vilket ibland
saknades hos patienter som var psykiskt sjuka (DSM-V, 2013, Cullberg, 2003, Ottosson
et al 2004 ).
Studiens resultat överensstämmer med Charleston och Happell (2005) som menar att
osäkerhet och brister finns i individens kunskapsinhämtande och färdigheter för att få
möjligheter att uppfatta förståelse inför att vårda patienter på psykiatrisk avdelning. Det
överensstämmer dessutom med andra studier som visar att studenter inte får en riktig
bild av vad psykiatrisk vård innebär (Blegeberg et al 2008). Den studien belyste att
bristfällig kunskap och kort teoretisk och praktisk utbildning medverkade till att
studenterna inte har förmåga att urskilja sjuksköterskans roll (ibid).
Sjuksköterskestudenternas enda möjlighet att erhålla utökad kunskap och lära sig
bemöta patienter inom psykiatrin är under kliniska lärsituationer vilket delvis kan
uppnås via klinisk verksamhetsförlagd placering. Om jämförelser görs av
undervisningstiden i utbildningen visar det sig att den psykiatriska undervisningstiden
är liten i förhållande till den utbildningstid som förläggs inom den somatiska delen
(Kursplan 2014). En undran kan vara om sjuksköterskor enbart utbildas för att utföra
somatisk vård och den psykiatriska delen som ska ingå i helhetssynen av patienter
glöms. Det resulterar i att universitet och högskolor huvudsakligen verkar förbereda
sjuksköterskestudenterna för somatisk vård.
Kunskapsbrist i ämnet psykiatrisk ohälsa är enligt Blegeberg och Blomberg (2002) en
avgörande faktor till att sjuksköterskor inte söker specialistutbildning inom psykiatrisk
vård. Utbildade psykiatrispecialistsjuksköterskor är idag en bristkompetens inom den
psykiatriska verksamheten i hela Sverige. Pensionsavgångar, hög medelålder och dåligt
med sökande sjuksköterskor till specialistutbildningen är några av orsakerna till det.
Önskvärt vore att locka fler nyutbildade sjuksköterskor att specialistutbilda sig inom
området då bristen på specialistkompetens inom psykiatrisk vård för sjuksköterskor är
påtaglig (ibid).
Den kliniska praktiken inom psykiatri kan vara för tidigt lagd i utbildningen.
Sjuksköterskestudenterna mognar och socialiseras in i sin yrkesroll och ska känna sig
som en i arbetslaget vid omvårdnadssituationer (Bisholt 2009 & Manninen 2014). Vid
25
varje praktik de utför pågår socialiseringsprocessen och de skaffar sig fördjupad
kunskap och klinisk erfarenhet, vilket kan ha betydelse för hur kunskapen om psykisk
ohälsa inhämtas under den kliniska praktiken om den kan läggas under en senare
termin.
Informanternas ålder i studien varierade mellan 20 till 26 år. Medelålder och
medianvärde i studien var 22 år, vilket dessutom är representativt för all
högskoleutbildning där det visade sig att vid 22 till 23 års ålder har högskolestudenter
högst deltagande i högskoleutbildningar (Högskoleverkets årsrapport, 2012).
Genusfördelningen i innevarande studie var 20 % män och 80 % kvinnor. Detta skiljer
sig jämfört med det senaste decenniets resultat för högskolestudenter där
genusfördelningen varit 40 % män och 60 % kvinnor (ibid). Studenternas
arbetslivserfarenhet varierade inom olika arbetsfält, samtliga informanter hade minst en
månads erfarenhet av vårdrelaterade arbeten. Med en utökad och senarelagd klinisk
placering inom den psykiatriska vårdverksamheten och möjlighet att erhålla ytterligare
psykiatrisk utbildning från lärosätet tillförskaffar sig studenterna utökad kunskap och en
större trygghet i rollen som sjuksköterskestudent inom psykiatrin. Med ett utökat antal
kliniska placeringar förlagda innan den psykiatriska, kan studenterna få möjlighet att
erhålla avgörande kunskap och reell erfarenhet inom sjuksköterskearbetet. Lilja
Andersson och Edberg (2012) visar i sin studie vikten av klinisk utbildning i anslutning
till den teoretiska i sjuksköterskeprogrammet samt påvisar vikten av att använda
reflektion och verklighetsbaserad inlärning.
Detta kan vara av betydelse under den psykiatriska praktiken där patienterna kan ha
somatiska, sociala, dock i huvudsak övervägande psykiatriska akuta åkommor. Vidare
kan en längre placering inom psykiatrin implementera ett säkrare förhållningssätt med
att hantera uppkomna akuta situationer då studenterna är ovana att vårda psykiatriskt
sjuka patienter. Studenterna var unga i innevarande studie och hade förhållandevis liten
praktisk erfarenhet inom vårdyrket då speciellt inom psykiatri. Studenterna visade i
studien att de hade behov av ytterligare kunskap och känna trygghet i rollen som
sjuksköterska för att ha en möjlighet att kliniskt verka vid en akut psykiatrisk avdelning.
Genom att senarelägga den psykiatriska kliniska praktiken till en annan termin, utöka
praktiktiden och den teoretiska utbildningen kan sjuksköterskestudenten få möjlighet att
uppnå ytterligare förståelse, större insikt i vårdarbetet och det psykiatriska akuta
omhändertagandet och därmed ha förmågan att uppfatta akuta omhändertaganden ur
andra perspektiv. Därmed kan intresset för psykiatrin som yrke och arbetsplats öka.
26
Metoddiskussion
Kvalitativ metod används enligt Polit och Beck (2010, 2013) med fördel när mänskliga
fenomen ska undersökas. Det handlar om att skapa en mening och förståelse kring de
fenomen som är i fokus i detta fall studenternas uppfattningar om psykiatrisk vård och
patientsituationer inom den psykiatriska akutverksamheten. Det naturliga valet för att
fånga studenters uppfattningar angående akuta komplexa omvårdnadssituationer var att
använda kvalitativ metod. Data insamlades via intervjuer. Intervjuguiden prövades för
att fånga svagheter och det visade sig att den fungerade bra, korrigering behövdes inte.
Trovärdighet för studiens datainsamling bedömdes som god då reflektion och
metoddiskussion mellan handledaren och författare användes för att nå samsyn,
dessutom belystes syftet från olika aspekter (Graneheim & Lundman 2004).
Åtta kvinnor och två män inkluderades i studien och åldersspannet var mellan 20 till 26
års ålder. Informanterna hade liten eller inte någon tidigare psykiatrisk vårderfarenhet.
Trovärdigheten i en studie ökar om en intervjuguide utarbetats och intervjuer och analys
utförts av samma person, vidare att förförståelse och erfarenhet inom området är
klargjort (Lundman & Hällgren Graneheim 2008).
Författaren har genomfört alla steg i forskningen som intervjuer, datainsamling och
analysprocess på egen hand och inte haft någon medförfattare i innevarande studie.
Resultatet har styrkts med citat ur intervjuerna vilka bidrar till att öka studiens
trovärdighet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats ansågs lämplig som
analysmetod då studenters uppfattningar belystes och analyserades. Det kan vara en
styrka att vara fler personer i analysprocessen. Analysprocessen underlättades med stöd
av handledaren. Ett strategiskt urval utfördes för att försöka få en variation och
inkludera informanter som hade mycket att berätta om ämnet, vilket överensstämde med
studiens syfte (Forsberg & Wengström 2008). Att inkludera båda könen i en studie
stärker studien giltlighet (Lundman & Hällgren Graneheim 2008). Både män och
kvinnor var representerade, en styrka gällande trovärdighet, dock var männen i studien
fåtaliga i förhållande till antalet kvinnor. Studiens syfte är illustrerat från olika aspekter,
studiens kontext och analysmetod välbeskrivna vilket visar en kvalitativ studies
trovärdighet och överförbarhet(ibid).
Tio studenter intervjuades vilket ansågs vara tillräckligt forskningsunderlag för studien
och data insamlades utifrån dessa kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Enligt
Graneheim och Lundman (2008) ökar trovärdigheten på studien med en större mängd
datamaterial. Däremot anser Kvale och Brinkmann(2009), att det är materialets substans
och inte mängden avgör datas kvalitet. Intervjuerna utfördes i samspel mellan
intervjuaren och informanten (Polit & Beck 2010). Ett mindre antal informanter kan ha
stor substans i sin berättelse, beskriva fenomenet ur många perspektiv och ge en stor
datamängd (ibid) men det går inte att utesluta att nya inslag skulle kunna uppstå om
antalet informanter ökas. En forskningsintervju är enligt Kvale och Brinkmann (2009)
ett hantverk. Att lära sig intervjua är dessutom en process som kräver övning under lång
tid (ibid). Författaren hade aldrig utfört en forskningsintervju tidigare och det går inte
att utesluta, att det kan ha påverkat intervjuteknik, intervjusituation och resultat.
Stabilitet vid intervjuerna styrks med att samma intervjuguide användes som stöd för
alla utförda intervjuer (Polit & Beck 2010). Det som kan ha påverkat tillförlitligheten
var att författarens intervjuteknik under tiden för datainsamlingen blev mer utvecklad
och preciserad. Begränsningen som kan ses var att det var första gången författaren
utförde en prov- och resterande forskningsintervjuer, vilket kan påverka tillförlitligheten
om samma studie skulle utföras av en van intervjuare med samma typ av informanter. I
27
innevarande studie kan det anses att det var en styrka att författaren själv utförde alla
intervjuer.
En kvalitativ innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundmans (2008) modell
för att analysera det transkriberade datamaterialet. En kvalitativ innehållsanalys
beskriver variationer av ett fenomen till exempel studenters uppfattningar, med att
identifiera skillnader och likheter i en text, datamaterialet (ibid). Vidare användes
manifest ansats för att forskaren skulle få fram informanternas uppfattning (Kvale &
Brinkmann 2009). Allt datamaterial som infångats i transkriberingen av intervjun är lika
värdefullt (Thorne 2011). Inget väsentligt datamaterial har avsiktligt uteslutits och inget
oväsentligt ingår i studien. I metoddelen beskrevs tillvägagångssättet noga vilket
genererade ytterligare giltighet och trovärdighet för studien då meningsbärande enheter,
koder, subkategorier och kategorier var presenterade, urvalsbeskrivning samt
analysarbetet noggrant skildrat (Lundman& Hällgren Graneheim 2008). Kvalitativ
innehållsanalys är passande som metod för att analysera känsliga fenomen inom
omvårdnad. Fördelen är att en stor datamassa kan hanteras och användas som
bekräftande evidens (Elo & Helvi Kyngnäs 2008). Allwood (2004) menar att metoden
kan vara inkonsekvent med anledning av att informanternas uppfattning är en
beroendefaktor och subjektiv, resultaten kan på grund av detta sakna generaliserbarhet
och objektivitet. Kvale och Brinkmann (2009) menar istället att subjektivitet kan ses
som positivt då det hanterar en mångsidig syn på den uppfattade världen. Syftet med
kvalitativ forskning är att åstadkomma trovärdighet och relevans (Polit & Beck 2010).
Det kvalitativa datamaterialet är begränsat vilket innebär att läsaren måste lita på att
författaren försökt göra allt för att uppnå trovärdighet och värna om rättsinne och
objektivitet (ibid). Polit och Beck (2010) menar att forskare ska beakta alternativa
förklaringar till forskningsfynden och oavsett vilken metodansats som valts vara
uppmärksam på att begränsningar i metoden kan ha inverkat på studien.
Under forskningsprocessen bör förförståelse i ämnet läggas åt sidan av författaren. Vid
genomläsning av datamaterialet var ståndpunkten att inte påverkas av den egna
förförståelsen och fördomar, utan försöka se materialet så objektivt som möjligt, vilket
överensstämmer med Polit och Becks (2010, 2013) uppfattning. Resultatet av
intervjustudien kan dock inte ses som oberoende av författaren på grund av delaktighet
under intervjuerna och medskapare av det transkriberade datamaterialet (Lundman &
Hällgren Graneheim (2009). Författaren har många års erfarenhet av arbete inom akut
psykiatrisk vård genom olika yrkesroller och har tagit hand om och undervisat studenter
i sjuksköterskearbetet. Arbetet som huvudhandledare med sjuksköterskestudenter ger
uppdaterad kunskap hur arbetet ska utföras och insikt i hur studenterna kan uppfatta
akuta situationer och studentarbetet kunde utgöra en beroendeställning för studenterna.
För att undvika studenternas beroendeställning fastställdes att inte närvara vid
obligatoriska introduktions- reflektions- och examinationsforum. Studenternas
beroendeställning kunde då minskas kontra huvudhandledaren. Författaren var
medveten om egna förutfattade meningar och försökte vara så objektiv som möjligt,
men det går inte att förbise att förutfattade meningar ändå kunde finnas. Författaren kan
ha påverkat informanterna utan att det har varit ett medvetet agerande. Lundman och
Hällgren Graneheim (2008) menar att studiers resultat kan anses giltigt om
representativa karaktärsdrag visas, vilka var avsedda att presenteras. Elo och Kyngnäs
(2007) framhåller att läsaren ges möjlighet att bedöma resultatets giltlighet, vilket också
gäller i innevarande studie. Handledaren har granskat studien, koder och kategorier
stämde överens med textinnehållet, benämningarna var rimliga och tolkningen trovärdig
(Lundman & Hällgren Graneheim 2008). Handledningen har varit en lärsituation för
författaren där handledaren ifrågasatt, bedömt och kommit med nya infallsvinklar i
28
studien, vilket överensstämmer med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) åsikt,
att låta någon insatt i ämnet och med kunskap i metoden läsa och bedöma arbetet.
Författaren har inte utfört en kvalitativ innehållsanalys tidigare, vilket kan ses som en
begränsning och samtidigt en fördel att med öppet sinne analysera datamaterialet.
Metoden är anpassningsbar, den går att använda oberoende av nivå datamaterialet
abstraheras och tolkas på (Lundman& Hällgren Graneheim 2008). För att möjliggöra
trovärdiga kategorier eller teman klargjordes betydelsen av att författaren känner till det
sammanhang materialet skapats under (ibid). Styrkan var att författaren har förstått de
delar som kommer före och efter den uttagna texten. Textmaterialet har bearbetats
självständigt utan stöd från medförfattare, helheten i textmassan har därmed
implementerats vilket styrks av Lundman och Hällgren Graneheim(2008) som menar att
texten inte betraktas som autonom och obunden från sitt sammanhang.
I vilken grad kvalitativa fynd kan omvandlas till andra kontext eller grupper, innebär att
en tillräckligt stor del av datamaterialet presenterats (Polit & Beck 2010, 2013). En
författare kan skapa förutsättningar för överförbarhet, men läsaren avgör om resultatet
är överförbart till andra sammanhang (Lundman& Hällgren Graneheim 2008).
Författaren har i studien beskrivit urval, deltagare, datainsamling, analysprocess och
förhållanden som omfattar studien grundligt (ibid). I hela processen har författaren varit
delaktig och utfört alla steg. Då samspelet med studenterna i intervjusituationen innebar
att vara medskapare till textmaterialet och förförståelse kan ha påverkat
tolkningsprocessen (Lundman & Hällgren Graneheim 2008) kan studien inte ses som
oberoende av författaren. Intervjustudien utfördes med studenter från ett lärosäte vilket
genom den begränsningen kan ha påverkat resultatet. Kvalitativ innehållsanalys som
metod kan med fördel användas för att kartlägga, beskriva och undersöka uppfattningar
inom liknande områden (ibid).
Slutsats
Resultatet visade att sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning inom
psykiatrin inte var tillräckligt förberedda teoretiskt eller erfarenhetsmässigt inför den
kliniska placeringen. De såg skillnader mellan somatisk och psykiatrisk omvårdnad och
hade inte förmågan att kunna bemöta psykiskt sjuka patienter eller hantera de akuta
komplexa situationer som sjuksköterskans arbetssituation krävde. Studenternas
uppfattningar som framkom i studiens resultat motsvarade studiens syfte. Innevarande
studies resultat överensstämmer med andra utförda studier inom området, vilket
tydliggörs i studien. Tiden för verksamhetsförlagd utbildning uppfattades vara kort och
studenterna tyckte inte de hann uppfatta patienters psykiska ohälsa på det vis de
förväntat sig. De ifrågasatte hur etiska känsliga situationer löstes av personalen med
anledning av att studenternas etiska kunskap inte överensstämde med hur de uppfattade
att personalen agerade. Hur man gör gott med tvång vilket innefattar begränsningar i
patientens autonomi kändes inte försvarbart av studenterna. Samtidigt hade de förståelse
för att begränsningar inom psykiatrin var en nödvändighet. De kände osäkerhet och
otrygghet vilket kan bero på den oerfarenhet studenterna hade, då de inte arbetat med
psykiatri eller varit med om olika komplexa situationer som kan uppkomma av att
arbeta med psykisk ohälsa.
Klinisk betydelse och förslag till vidare forskning
Studiens resultat är viktigt att förankra i vårdverksamheten och av betydelse för hela
studentomhändertagandet. Studien kan bidra till att personal, chefer och lärosäten kan få
en bättre insikt och förståelse för hur sjuksköterskestudenter uppfattar vården inom
psykiatriska akutvårdsavdelningar. Resultatet belyser värdet av ökad utbildning inom
psykiatridelen vilket kan öka studenters förmåga att uppfatta omvårdnaden vid psykisk
29
ohälsa. Det kan också vara av intresse att följa studenterna när de skriver
reflektionsanteckningar om hur de upplever att genomföra VFU inom psykiatrin vilket
kan användas som förbättringsredskap och kvalitetssäkring som genomförs i samverkan
med lärosätet i psykiatriutbildningen och den psykiatriska verksamheten. Vid fortsatt
forskning kan det vara intressant att ta reda på vilka attityder studenterna har innan de
ska ut i psykiatrisk VFU, kanske göra fokusgrupper med flera studenter tillsammans,
eller göra en jämförelsestudie mellan upplevelser och attityder före och efter en
psykiatrisk praktik.
30
Referenser
Allwood, C. M.(Red). (2004) Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Altindag, A., Yanik, M., Ucok, A., Alptekin, K., & Ozkan, M. (2006).Effects of an
antistigma program on medical students' attitudes towards people with schizophrenia.
Psychiatry & Clinical Neurosciences, 60(3), 283-288.
Angell, B., Cooke, A. & Kovac, K. (2005). First- person accounts of stigma. P.W
Corrigan B. (Ed). On the Stigma of mental Illness: Practical Strategies for research and
Social Change. Washington DC: American Psychological Association.
Athlin E., Larsson M., & Söderhamn, O. (2012). A model for a national clinical final
examination in the Swedish bachelor programme in nursing. Journal of Nursing
Management, 20, 90-101.
Arvidsson, B. & Skärsäter, I. Psykiatrisk omvårdnad – att stödja hälsofrämjande processer.
Lund: Studentlitteratur.
Bisholt, B. (2009). Nyutexaminerade sjuksköterskors yrkessocialisation - Erfarenheter
av ett introduktionsprogram. Doktorsavhandling, Institutionen för hälsa och vård vid
Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
Björkdahl, A., Palmstierna., & Hansebo, G. (2010). The bulldozer and the ballet dancer:
Aspects of nurses caring approaches in acute psychiatric intensive care. Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing 17 (6), 510-518.
Björkman, T. (2005) Stigma. Ingår i D. Brunt & L. Hansson (red). Att leva med psykiska
funktionshinder: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund:
Studentlitteratur.
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with
mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic
care. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 22(2), 170-177.
Blegeberg, B. & Blomberg, A-C. (2002). Uppfattningar av operationssjuksköterskans
och psykiatrisjuksköterskans yrkesfunktion. D - uppsats i omvårdnad. Institutionen för
hälsa och vård, Karlstads universitet.
Blegeberg, B., Blomberg, A-C.& Hedelin, B. (2008). Nurses conceptions of the
professional role of operation theatre and psychiatric nurses. Vård i Norden 28 (3) 9-13.
Blomberg, K., Bisholt, B., Kullen Engström, A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A. &
Gustafsson, M. (2014). Swedish nursing students experience of stress during clinical
practice in relation to clinical setting characteristics and the organisation of the clinical
education. Journal of Clinical Nursing 23 (15-16): 2264-2271.
Carlgren, I.& Marton, F. (2001) Lärare av imorgon. Pedagogiska magasinets skrift 1 sid
131. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Carlson, E. (2010). Sjuksköterskan som handledare: Innehåll i och förutsättningar för
sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning- en etnografisk
studie. Doktorsavhandling 2010:2, Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola.
Holmbergs: Malmö
31
Chambers, M., Guise,V ., Valimaki,M., Botelho,M., Scott,M., Staniuliene,V.&
Zanotti,R.(2010).Nurses attitudes to mental illness: a comparison of sample of nurses
from five European countries. International Journal of Nursing Studies, 47 (3), 350362.
Chan, K.L. C. & So, K.W. W. & Fong, Y.T. D. (2009) . Hong Kong baccalaureate
nursing students´ stress and their coping strategies in clinical practice. Journal of
Professional Nursing, 25(5), 307-313.
Charleston, R. & Happell, B. (2005).Coping with uncertainty within the preceptorship
experience: the perceptions of nursing students. Journal of Psychiatric and Mental
Health Nursing 12: 303-309.
Corlett, J. (2000).The perceptions of nurse teachers, student nurses and preceptor’s of
the theory- practice gap in nurse education. Nurse Education Today, 20(6): 499-505.
Codex Vetenskapsrådet (2015). Forskarens etik. (hämtad elektroniskt 2015-02-25)
http://codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Crisp, A., Gelder, M.G., Rix, S., Meltzer, H.I. & Rowlands, O. J. (2000). Stigmatization
of people with mental illness. British Journal of Psychiatry 177:4-7
Cullberg, J. (2003). Dynamisk Psykiatri. Stockholm: Natur och Kultur
DSM-V (2013). .American Psychiatric Association: Diagnostic and Statistical Manual
of Mental Disorders Fifth Edition. Arlington, VA, American Psychiatric Association,
2013.
Elmquist, C. (2011). Akut omhändertagande – i mötet mellan patienter, närstående och
olika professioner på skadeplats och på akutmottagning. Akademisk avhandling för
filosofie doktorsexamen Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Växjö 2011 Göteborg: Intellecta Infolog
Elo, S. & Kyngnäs , H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing 62(1), 170-115 .
Emrich, K., Thompson, T. C ., & Moore , G . (2003). Positive attitude. An essential
element for effective care of people with mental illnesses. Journal of Psychosocial
Nursing and Mental Health Services, 41(5), 18–25.
Eriksson, K. (1992). Vårdprocessen. Almqvist & Wiksell: Stockholm
Fisher J.E. (2002). Fear and learning in mental health settings. International Journal of
Mental Health Nursing 11, 128-134.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003, 2008). Att göra systematiska litteraturstudier.
Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur: Stockholm.
Furåker, C. (2001). Styrning och visioner - sjuksköterskeutbildning i förändring.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational
Sciences, 158. (Doktorsavhandling).
FN (1948, 2008) Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna. Hämtad 2012-05-12 http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gorvad/forenta-nationerna/fn-s-allmanna-forklaring
32
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24 (2), 105-112.
Gustavsson, P., Jirwe, M., Frögeli, E. & Rudman, A.( 2014). Orsaker till ökande
problem med stress under sjuksköterskeutbildningen – En longitudinell analys. Rapport
B2014:1 Karolinska Institutet: Stockholm
Happell, B. (2008a). The importance of clinical experience for mental health nursing
part 1: undergraduate nursing students' attitudes, preparedness and satisfaction.
International Journal of Mental Health Nursing, 17(5), 326-332.
Happell, B. (2008b). The importance of clinical experience for mental health nursing.
Part 2: relationships between undergraduate nursing students' attitudes, preparedness,
and satisfaction. International Journal of Mental Health Nursing, 17(5), 333-340.
Harnett P.J. & Greaney A.M. (2008) Operationalizing autonomy: solutions for mental
health nursing practice. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 15 2-9.
Helsingforsdeklarationen, (1964) . WMA declaration of Helsinki – Ethical Principles
for Medical Research Involving Human Subjects. (Rev 2013).
http://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf Hämtad elektroniskt
2014-08-22
Hseih, H. F. & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis.
Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.
Högskolelag 1992:1 434. Utbildningsdepartementet, regeringskansliet/lagrummet.
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/
[Hämtad elektroniskt 2013-04-16]
Högskoleverket (2007). Studentspegeln 2007. Rapport 2007:20
http://www.hsv.se/download/18.5b73fe55111705b51fd80002526/0720R.pdfwww.hsv.s
e [Hämtad elektroniskt 2011-03-28]
Högskoleverkets årsrapport 2012. Rapport 2012:10 R
http://www.hsv.se/publikationer/rapporter/2012/universitetochhogskolorhogskoleverket
sarsrapport2012/universitetochhogskolorhogskoleverketsarsrapport2012.5.8b3a8c21372
be32ace80003122.html Hämtad elektroniskt 2014-05-28
ICN (2007): International council of Nurses, IcN. (2007). ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening: Stockholm
Jimenez, C., Navia-Osorio, P.M. & Diaz, C.V. (2010) . Stress and health in novice
and experienced nursing students. Journal of Advanced Nursing 66(2), 442-455.
Kursplan (2014) OMG 203. Omvårdnad vid symptom och tecken på ohälsa I, 30.0 hp
(Nursing in relation to symptoms and signs of illness I, 30.0 ECTS
http://www3.kau.se/kursplaner/sv/OMG203_20141_sv.pdf
Kvale, S. (1997). Interviews - An introduction to qualitative research interviewing.
Thousands Oaks, CA: Sage Publications.
33
Kvale, S. & Brinkmann,S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. ( 2 uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Lilja Andersson, P. & Edberg, A-K. (2012). Swedish nursing students experience of
aspects important for their learning process and their ability to handle the complexity of
the nursing degree program. Nurse education Today 32: (4) 453-457
Lindskog, B. I. (2008). Medicinsk Terminologi. Stockholm: Bengt I Lindskogs och
Norstedts Akademiska Förlag
Lindström, U. Å. (1995). Ensamhetskänslan sviker inte. En kvalitativ studie rörande
patienters upplevelser av vårdkultur och vårdrelation på psykiatriskt sjukhus. 6/1995,
Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi: VASA
Lundman, B., Hällgren Graneheim, U.(2008). Kvalitativ innehållsanalys Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvården. ( pp 159-172)
Lund: Studentlitteratur
Madianos, M.G., Priami, M., Alevisopoulus, G., Koukia, E. & Rogakou, E. Nursing
student’s attitude change towards mental illness and psychiatric case recognition after a
clerkship in psychiatry. Issues in Mental health nursing, 26: 169-183, 2005. Taylor &
Francis Inc.
Magnusson, A-S. (2010). Bilden av psykiatriområdet. Nyhetsrapportering i Rapport
1980-2006. Doktorsavhandling, Institutionen för journalistik och masskommunikation.
Vardalinstitutet, Göteborgs Universitet Hämtad elektroniskt 2011-03-22
http://gupea.ub.se
Manninen, K., Welin Henriksson, E., Scheja, M. & Silen, C. (2012). Authenticity in
learning – nursing students experiences at a clinical education ward. Health Education
113, 2, 132-143.
Martinsen, K. (2003). Omsorg sykepleie og medisin. Historisk – Filosofiske essays
(2.utgave) Oslo: Universitetsforlaget.
Medicinsk Ordbok, (2014) http://medicinskordbok.se/ hämtad online 2014-08-14
Meyers, T.A., Eichhorn, D.J., Guzzetta, C.E., Clark, A.P., Klein, J.D. & Taliaferro, E.
(2000). Family Presence during invasive procedures and resuscitation: The experience
of family members, nurses, and physicians. American Journal of Nursing, 100(2), 3243.
Olsson, H & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Författarna och Liber AB
Ottosson, J-O., Ottosson, H., Ottosson, M. & Åsgård, U. (2004). Akut Psykiatri.
Stockholm: Liber AB
Polit, D, F. & Beck, C, T. (2010). Essentials of Nursing Research, Methods, Appraisal
and Utilization. (7th rev edition) Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D, F. & Beck, C, T. (2013). Essentials of Nursing Research, Methods, Appraisal
and Utilization. (8th rev edition) Lippincott Williams & Wilkins.
34
Rao, H., Mahadevappa, H., Pillay, P., Sessay, M., Abraham, A.& Luty, J. (2009).A
study of stigmatized attitudes towards people with mental health problems among health
professionals. Journal of Psychiatric and Mental Nursing 16 (3), 279-284.
Reeve, K. L., Shumaker, C. J., Yearwood, E. L., Crowell, N. A. & Riley, J. B.,
(2013). Perceived stress and social support in undergraduate nursing students
Educational experience. Nurse Education Today, 33. 419-424.
Renck, H. (1998). Svikt av vitala funktioner. Torekov: Aniva Förlag.
Schafer, T., Wood, S. & Williams, R. (2011). A survey into student nurses attitudes
towards mental illness: Implications for nurse training. Nurse Education Today, 31 (4),
328-332.
SCB (2012). Arbetskraftsbarometern. ”Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar”.
Information om utbildning och arbetsmarknad 2012:2 SCB, prognosinstitutet
Statistics Sweden, Forecast Institute SCB tryck: Örebro. Hämtad elektroniskt
2015-03-13
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0505_2012A01_BR_AM78BR1202.pdf
Shaban, I., Khater, W. & Akhu-Zaheya, L. (2012). Undergraduate nursing
students’ stress sources and coping behaviors during their initial period of clinical
training: A Jordanian perspective. Nurse Education in Practice. 12, 204-209.
Shatell, M., Mc Allister, S., & Thomas, S, P. (2006). “She took the time to make sure
she understood: Mental patients experiences of being understood” Archives of
psychiatric nursing 20(5), 234-241.
Silen, C. & Bolander Laksov, K. (2013). Att skapa pedagogiska möten i medicin och
vård. Studentlitteratur: Lund
Sjögren, R. (2008). En vision om det evidensbaserade rättspsykiatriska vårdandet.
Rättspsykiatriskt vårdande. Studentlitteratur: Malmö
Skärsäter, I., Enarsson, P., Iggström, E., Wållberg, M-L. & Brodd, R.(2005).
Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor med specialisering i psykiatrisk omvårdnad.
Stockholm: Psykiatriska Riksföreningen. Elektroniskt hämtad 2011-05-10
http://www.psykriks.se/remiss/remiss.pdf
Skärsäter, I. (2010). Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundläggande nivå.
Studentlitteratur. Lund
Smer, (2014). Statens medicinsk-etiska råd. http://smer.se/etik/ Elektroniskt hämtad
2014-06-27
SSN (2005). Sjuksköterskornas Samarbete i Norden. Etiska Riktlinjer för
omvårdnadsforskning i Norden.
http://www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs % 20etiske %
20retningslinjer.pdf
SFS 1998:531. Lagen om Yrkesverksamhet på Hälso- och Sjukvårdens område.
Stockholm: Socialstyrelsen
35
SFS 1995:532 (2010:659). Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialstyrelsen
http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20100659.htm
SOSFS, 1995: 15. Kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska.
Socialstyrelsens allmänna råd. Stockholm: Socialstyrelsen. Liber AB, Stockholm.
Socialstyrelsen (2003). Utredning av händelserna i Åkeshov och Gamla stan och dess
möjliga brister samband med brister i bemötande och behandling inom den psykiatriska
vården och socialtjänstens verksamhet. Hämtad elektroniskt 2011-03-22
http://www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen (2003). Socialstyrelsens termbank. Stockholm: Socialstyrelsen hämtad
elektroniskt 2015-06-11 http://socialstyrelsen.iterm.se/
Socialstyrelsen (2005a). Folkhälsorapport 395. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/2009-12672_200912672_rev2.pdf.(20101202).
Socialstyrelsen (2009). rapport ”Utbildning i psykiatri- en explorativ studie av läkaroch sjuksköterskeutbildningarna”. Artikelnummer: 2009-126-193
www.socialstyrelsen.se (elektroniskt hämtad 2009-06-15).
Socialstyrelsen (2010). Rapport ”Psykiatrisk vård – ett steg på vägen”. Artikelnummer
2010-6-6 Publicerad www.socialstyrelsen.se juni 2010
Socialstyrelsen (2013). Rapport ”Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård
och socialtjänst Lägesrapport 2013.” Artikelnummer 2013-2-2 Socialstyrelsen hämtad
2015-03-13 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18955/201302-02.pdf
SOU 2006:100. Ambition och ansvar” Nationell strategi för utveckling av samhällets
insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder”.
www.regeringen.se/Stockholm2006
SOU 1995:5. Socialutskottet regeringsproposition 1995:5 ”Prioriteringar inom hälsooch sjukvården, vårdens svåra val”. Socialutskottet: Stockholm. Hämtad 2015-06-08
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/1995/03/sou19955/
SSF, (2008). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård. Hämtad 2014-10-14
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Kompetensbeskrivningar
Publikationer/Kompetensbeskr.pdf
SSF (2010). Värdegrund för omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 201411-03 http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/Vardegrund-foromvardnad/
SSN (2005, 2007). Etiske retningslinjer for sykepleieforskning i Norden. Ethical
guidelines for nursing research in the Nordic Countries © Sykepleiernes Samarbeid i
Norden (SNN). Northern Nurses’ Federation (NNF). Vård i Norden 4 2003 publ. nr 70
36
Suresh, P., Matthews, A. & Coyne, I. (2012). Stress and stressors in the clinical
Environment: a comparative study of fourth-year student nurses and newly
Qualified general nurses in Ireland. Journal of Clinical Nursing, 22, 770-779.
Surgenor, L. J., Dunn, J ., & J, Horn. (2005). Nursing student attitudes to psychiatric
nursing and psychiatric disorders in New Zealand. International Journal of Mental
Health Nursing, 14(2), 103–108.
Thorne, S. (2011). Toward Methodological Emancipation in Applied Health Research.
Qualitative health research 21(4) 443-453 Canada.
Tully, A. (2004).Stress, sources of stress and ways of coping among psychiatric
nursing students. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 11, 43-47.
Utbildningsplan (2010). Sjuksköterskeprogrammet 180hp. fastställd 2010-02-24 (Dnr
FAK3 2010/49), att gälla antagna från och med vårterminen 2011. Hämtad 2011-04-06
http:// www.student.kau.se/utbildning/utbildningsplaner/ VGSSK.pdf
Vetenskapsrådet, (2003). Etik i forskning. Hämtad elektroniskt 2014-03-05
http://www.vr.se/etik.4.3840dc7d108b8d5ad5280004294.html
Videbeck, S. L. (2014). Psychiatric Mental Health Nursing. 6th edt. Wolters Kluwer
Health & Lippincott Williams & Wilkins. USA: Iow
Wiklund Gustin, L., Rydenlund, K. & Kulzer, S. (2010). Att vara
specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård. Vårdande vid psykisk ohälsa- på
avancerad nivå. ( sid 395-421). Lund: Studentlitteratur
37
Bilaga 1
Förfrågan till sjuksköterskestudenter termin 3 vid Karlstads Universitet
Du tillfrågas härmed om deltagande i en studie med syftet med att undersöka hur
sjuksköterskestudenter uppfattar akuta psykiatriska patientsituationer på en psykiatrisk
akutvårdsavdelning. Mitt namn är Helene Bäckström och jag är psykiatrisjuksköterska
och ska nu genomföra ett examensarbete, 30 högskolepoäng, i en magisterutbildning
inom omvårdnad.
Under höstterminen 2012 kommer intervjuer med sjuksköterskestudenter att
genomföras. Intervjuerna beräknas ta 30-60 minuter och genomförs enskilt med var och
en. Intervjuerna kommer att spelas in digitalt och transkriberas ordagrant. I samband
med intervjun kommer skriftligt informerat samtycke inhämtas från er. Medverkan är
frivilligt och deltagandet i studien kan avbrytas när som helst utan närmare motivering.
Intervjuerna avidentifieras och de uppgifter som samlas in kommer att behandlas
konfidentiellt. All data kommer att avmagnetiseras efter att examensarbetet är godkänt.
I resultatet kommer inte avdelningens namn, enskilda personer eller kön att kunna
identifieras. Ni får gärna själva välja intervjuplats. Min förhoppning med studien är att
få nya kunskaper som kan tillämpas inom yrket. Resultatet kommer att publiceras i form
av ett examensarbete på avancerad nivå. Undersökningen kommer att påbörjas under
vecka 43. Jag kommer att kontakta Dig för att höra om du är villig att medverka.
För ytterligare upplysningar kontaktas:
Helene Bäckström
Handledare:
Leg. Sjuksköterska, studerande
Birgitta Bisholt
Karlstads universitet
Karlstads universitet
E-post: [email protected]
E-post: [email protected]
Tel: 0708-88 08 35
Te: 054/700 19 52
Bilaga 2
Förfrågan till Prefekt på Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet
Under vår- och höstterminen 2012 kommer en intervjustudie med
sjuksköterskestudenter i termin 3 genomföras. Syftet med studien är att undersöka hur
sjuksköterskestudenter uppfattar akuta psykiatriska patientsituationer på en akut
psykiatrisk vårdsavdelning. Mitt namn är Helene Bäckström och jag är
psykiatrisjuksköterska och ska nu genomföra ett examensarbete, 30 högskolepoäng, i en
magisterutbildning inom omvårdnad.
Studien har en kvalitativ metod. Intervjuerna beräknas ta ca 30-60 minuter och
genomförs individuellt. Intervjuerna kommer att spelas in digitalt och transkriberas
ordagrant. I samband med intervjun kommer skriftligt samtycke inhämtas från
sjuksköterskestudenterna. Intervjuerna kommer att avidentifieras och de uppgifter som
samlas in kommer att behandlas konfidentiellt. All data kommer att avmagnetiseras
efter att examensarbetet är godkänt. Studentens medverkan är frivillig och deltagandet i
studien kan avbrytas när som helst utan närmare motivering. I resultatet kommer inte
avdelningens namn eller enskilda personer att kunna identifieras. Resultatet kommer att
publiceras i form av ett examensarbete på avancerad nivå.
Jag avser att efter godkännande kontakta sjuksköterskestudenter för intervju.
För ytterligare upplysningar kontaktas:
Helene Bäckström
Handledare:
Leg. Sjuksköterska, studerande
Birgitta Bisholt
Karlstads universitet
Karlstads universitet
E-post: [email protected]
E-post: [email protected]
0708-88 08 35
Tel: 054/700 19 52
Bilaga 3
Information till verksamhetschef inom psykiatriska slutenvården, Landstinget i
Värmland
Under vår- och höstterminen 2012 kommer en intervjustudie med
sjuksköterskestudenter i termin 3 genomföras. Syftet med studien är att undersöka hur
sjuksköterskestudenter uppfattar akuta psykiatriska patientsituationer på en akut
psykiatrisk vårdsavdelning. Mitt namn är Helene Bäckström och jag är
psykiatrisjuksköterska och ska nu genomföra ett examensarbete, 30 högskolepoäng, i en
magisterutbildning inom omvårdnad.
Studien har en kvalitativ metod. Intervjuerna beräknas ta cirka en timme och genomförs
individuellt. Intervjuerna kan komma att genomföras i landstingets lokaler. Intervjuerna
kommer att spelas in digitalt och transkriberas ordagrant. I samband med intervjun
kommer skriftligt samtycke inhämtas från sjuksköterskestudenterna. Intervjuerna
kommer att avidentifieras och de uppgifter som samlas in kommer att behandlas
konfidentiellt. All data kommer att avmagnetiseras efter att examensarbetet är godkänt.
Studentens medverkan är frivillig och deltagandet i studien kan avbrytas när som helst
utan närmare motivering. I resultatet kommer inte avdelningens namn eller enskilda
personer att kunna identifieras. Resultatet kommer att publiceras i form av ett
examensarbete på avancerad nivå.
För ytterligare upplysningar kontaktas:
Helene Bäckström
Leg. Sjuksköterska, studerande
Karlstads universitet
E-post: [email protected]
Tel: 0708-88 08 35
Handledare:
Birgitta Bisholt
Karlstads universitet
E-post: [email protected]
Te: 054/700 19 52
Bilaga 4
Samtyckesblankett
Till sjuksköterskestudenter i termin 3 inför intervju för studien hur
sjuksköterskestudenter uppfattar akuta psykiatriska patientsituationer inom en akut
psykiatrisk vårdavdelning.
Jag har tagit del av informationen om studien och samtycker till att medverka i intervju.
Ort och datum:……………………………………
Namn:.................................................................................................................................
Helene Bäckström
Leg. Sjuksköterska, studerande
Karlstads universitet
E-post: [email protected]
Tel: 0708-88 08 35
Handledare:
Birgitta Bisholt
Karlstads universitet
E-post: [email protected]
Tel: 054/700 19 52
Bilaga 5
Frågeguide
Din ålder?
Kan du berätta om din tidigare arbetslivserfarenhet?
Kan du berätta om din tidigare utbildningsbakgrund?
Kan du berätta hur det är att vårda patienter inom/på en akut psykiatrisk vårdavdelning?
Kan du beskriva ett akut omhändertagande av en patient inom/på en akut psykiatrisk
vårdavdelning?
Kan du beskriva en situation där du själv deltagit i ett akut omhändertagande av patient
inom/på en psykiatrisk vårdavdelning?
Vad kände du i denna situation?