Shilers bilder

Barn och ungdomars hälsa i
Norrbotten
Läget i länet
Antal barn
och
ungdomar
Antal
patienter
2013
Andel
Luleå-Boden
18964
1004
5,2
Piteå
11045
566
5,1
Gällivare
9420
347
3,7
Kalix
6007
351
5,8
Antal barn och unga 0 – 17 år i
Norrbotten år 2003 och 2013
År
Antal barn/unga 0-17 år
2003
52901
2013
45436
Minskning
-7456 (14 %)
Totala antalet patienter på BUP i NLL
2003 och 2013
År
2003
2013
Ökning
Totalt antal
pat
1698
2268
+ 570
(33 %)
Antal tonåringar (13-17 år) i NLL och
antalet som varit på BUP år 2013
Fördelat per
upptagningsområde
Luleå-Boden
Antal barn och
Antal barn och
Procentuell andel som
ungdomar 13 - 17 år i ungdomar på BUP i sökt BUP
Norrbotten år 2013
NLL år 2013
5 204
571
11
Gällivare
2 725
210
8
Piteå
3 150
310
10
Kalix
1 853
194
10
Totalt
12932
1285
10
Vårdtillfällen och vårdtider avd 45
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
HSL
76
81
94
96
102
92
97
81
97
108
83
131
LPT+
5
12
9
12
19
11
13
16
15
22
34
27
VTF
81
93
103
108
121
103
110
97
112
130
117
158
Vdg
2290
2134
1537
2110
1702
1607
1793
1802
1827
1341
1627
1421
Perm
678
736
494
863
574
512
407
483
317
264
274
312
Verksamheter i länet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
NLL-alla orter
MBHV/BVC
Ungdomsmottagning
Barnmottagning
BUP
Barnhabilitering
NLL – Gällivare sjukhus
Barnmedicinsk avdelning
NLL-Sunderby sjukhus
Barnmedicinsk avdelning
Barnpsykiatrisk avdelning
NEP-enhet
Samverkan –Familjecentraler i Kalix, Haparanda
Psykisk ohälsa hos barn och
ungdomar
Hur kan vi förstå?
Vad kan vi göra?
Psykisk hälsa handlar bland annat om att
människor upplever sin tillvaro som meningsfull,
att de kan använda sina resurser väl, att de kan
vara delaktiga i samhället och att de har förmåga
att hantera livets vanliga motgångar.
Vad är psykisk hälsa?
• Att kunna älska – goda relationer till föräldrar
och kompisar
• Att kunna arbeta – klara skolan
• Att kunna leka, koppla av
Ohälsa
• Problem för sig själv eller andra
• Nedsatt fungerande i vardagen
Förekomst av psykiska problem
hos barn- och unga
• 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan
• ¼ har huvudvärk
• 1/5 har magont
• ¼ haft psykisk störning under uppväxt
• 1/10 har pågående psykisk störning
Trender i tiden
• ÖKNING
– Antalet barn och unga med mild-måttlig störning som
söker psykiatrisk hjälp ökar stadigt
– Andelen ungdomar som känner ängslan, oro och
nedstämdhet har ökat
– ADHD är mera känt och hindrar mer idag = fler söker
• OFÖRÄNDRAT
– Ingen motsvarande ökning av barn- och ungdomar med
svårare depression, ångestsyndrom eller ADHD
Epidemiologi
frekvens emotionella störningar
• Depressioner (6%)
–
–
–
–
1% förskolebarn, 2% skolbarn, 6% tonåringar
av 16-åringar har 10% ngn gång haft en depression
5% av 16-åringar har gjort ett självmordsförsök
Aktuella självmordsplaner finns hos 6%
• Ångestsyndrom (10%)
–
–
–
–
separationsångest hos 4% av 7-9-åringar
generaliserad ångest (GAD) hos 4% av tonåringar
tvångssyndrom hos 1-2%
social fobi 1%
Självmord
• 1500 självmord/år i Sverige, ca 11%
(170) av dem är i åldern 15-24 år ( 2008)
• Antalet självmord hos unga i åldern 15-19 ökar
1980
2006
2007
2008
pojkar
23
27
38
42
flickor
12
22
17
24
Totalt
35
49
55
66
Epidemiologi
frekvens av ADHD o beteendestörningar
• Uppmärksamhetsstörning (ADHD) hos 3-6%
• Trotssyndrom hos 2-4 %
• uppförandestörning hos 2 (-10?)%
Sjuk eller frisk?
Diagnos eller INTE?
Lätt/möjligt sjuk
Enkel behandling
Säkert sjuk
Svårare att behandla
• Psykiska funktioner
är normalfördelade
• Krav för diagnos
är funktionsnedsättning
skola
hemma
kamrater
fritid
• Moderna livet ställer
högre krav på kognitiva
funktioner och social
anpassning
• Ökad öppenhet att
söka hjälp för psykiatri
Hur kan vi förstå
Inga enkla orsak-verkan samband!
Tid
Livshändelse
Andra svårigheter
Familjeklimat
Band
till
Andra vuxna Utlösande faktor
förälder
Medfödd sårbarhet
Tankar om sig själv
Depression
Andra vuxna Kompisar
Omgivnin
g-faktorer
skyddsfaktorer
Eventuella andra sjukdomar
Psykisk hälsa
Viktiga faktorer
• Utveckling/mognad
– Spädbarn/förskoleåldern
– tonåren
• Risk/skyddsfaktorer
– Hos barnet
– Hos föräldrar
– I miljön
Viktiga faktorer
• Spädbarns/förskoleperioden
– Trygg anknytning viktigaste skyddsfaktor
• Skydda barnet mot faror
• Uppmärksamma barnets behov och prioritera dem
framför sina egna
• Samarbeta med barnet
• Stödja barnets behov av utforskande
• Vara förutsägbar i sina reaktioner
Viktiga faktorer
• Skolåldern
– Mognad
– Goda skolresultat
• Tonåren
– Kritisk period för fastställande av långsiktiga
mönster av anpassning ( på många sätt liknande
de första 4 åren av livet)
Faktorer kopplat till barnet
Personlighetsfaktorer
• låg självkänsla
• bristande självtillit
• interpersonellt beroende
• inlärd hjälplöshet
• ängslighet, oro, perfektionism
Individuella riskfaktorer
• Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta
ord på tankar och känslor.
• Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och
skrivsvårigheter.
• Bristande självkontroll med en låg tolerans för
frustrationer.
• Bristande social kompetens, svårt att få och behålla
vänner.
• Bristande självförtroende och en negativ
självuppfattning. (Hänger ofta ihop med depressiva
känslor som en följd av tidigare misslyckanden.)
Temperament
• Negativ affektivitet, d vs personen har lätt för
att uppleva hög grad av negativa känslor och
svårigheter att reglera dem, och lätt att
klandra sig själv,
• Svårigheter att uppskatta livets glädjeämnen.
Skyddsfaktorer
•
•
•
•
Stödjande och samarbetande föräldrar.
Ett stabilt humör.
Begåvning utan några kognitiva svårigheter.
Förmågan att fungera socialt med jämnåriga och
vuxna.
• Öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga
pröva andras lösningar.
om det behövs.
• Stöd från föräldrar och andra vuxna.
Faktorer relaterade till föräldern
• Den viktigaste riskfaktorn för att utveckla
depression är depression hos modern under
de viktiga barndomsåren upp till 10 års ålder.
• Depression hos modern ökar risken för
bristande trygghet och oförutsägbart
bemötande
Andra föräldrafaktorer
• Psykisk sjukdom hos föräldrarna
• Distans och bristande engagemang hos
föräldern
• Kritiskt negativ attityd
• Ineffektivt föräldraskap
• Försummelse, misshandel, sexuella övergrepp
Andra faktorer
Familjefaktorer
• Långvarig konflikt mellan föräldrarna
• Negativt emotionellt klimat präglat av kritik
och fientlighet i familjen
Omgivningsfaktorer:
• Socioekonomisk stress
• Stress relaterat till skolarbete
• Kamratfaktorer
• Sociala medier
Vad kan vi göra
Insatser på olika nivåer
• Generell nivå- alla behöver en bra familj, en
bra skola
• Första linjens nivå – 20-30% behöver särskilt
stöd på skolan, inom första linjens sjukvård,
socialtjänsten
• Specialist nivå – 2-3% behöver omfattande
insatser
Spädbarns- och förskoleåldern
• MBHV/BVC – stöd till gravida med psykisk
ohälsa, rutiner att upptäcka depression hos
nyförlösta mammor, upptäcka avvikelser i
utvecklingen, följa BVC kontroller
• Samverka med förskolan för att upptäcka barn
som inte mår bra
• Språktest, tillgång till logoped
Skolåldern
• Välfungerande skola, anpassad till allas behov
• Forskning visar på ett samband mellan goda
skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan
med godkända betyg är en stark skyddsfaktor.
• Skolmisslyckande ökar risken för psykisk
ohälsa samtidigt som psykisk ohälsa har en
negativ påverkan på skolresultaten.
• Skolan kan vara hälsofara
NLL
• Psykosocial kompetens(psykologer,
socionomer) inom första linjen/primärvården,
ungdomsmottagningar
• Föräldrastöd, föräldrautbildningar
• Korta väntetider till specialistvården
• Tydlig vårdkedja/process för neuropsykiatriska
utredningar
• Samverka med skola och socialtjänst!
Barn-och ungdomspsykiatrin i
Norrbotten
• 1992 – PBU
• 2012 – BUP
Nya patientgrupper
•
•
•
•
ADHD, autism
Bipolär sjukdom, psykoser
Missbruk
Asylsökande
– Apatiska barn
– Ensamkommande ungdomar
Uppdrag
• Specialist nivå
• Likvärdig vård
• Förstärkt vårdgaranti
– 30 dagar till första besök
– 30 dagar till påbörjad behandling eller utredning
Utmaningar
•
•
•
•
Samverkan
Rekrytering, kompetensförsörjning
Mäta, följa upp, utvärdera
Vårdprogram
Utvecklingsbehov
• BUPs förändrade uppdrag
• Nya diagnoser, nya behandlingsmetoder
• Diagnossättning
• Missbruk – vems uppdrag
•Prestationskrav
•Vårdgaranti
•Vårdplan
•SIP
•Samverkan – skola, socialtjänst, primärvård,
vuxenpsykiatri. NORRBUS, HÖK
•Administration, journalskrivning
Psykisk hälsa- vård på rätt nivå
Högspec
Specialist BUP
Första linjens vård
Tidiga insatser, riskgrupper
Hälsoarbete, primärprevention