View/Open - Malmö högskola

BIM-modell av interiören på ett sjukhus (Healthcare Design Magazine , u.å.)
BIM som ett verktyg för planering och
uppföljning av underhåll
Using BIM for planning and monitoring of maintenance
Examensarbete 15 hp
Patrik Petersson 850425
VT2015
Byggingenjörsprogrammet,
Fastighetsteknik
Handledare MAH: Mats Persson
Utskriftsdatum: 2015-10-07
1
Sammanfattning
Ett effektivt underhållsarbete kräver en effektiv informationshantering, något som BIM i
flertalet studier och i förekommande litteratur påpekats vara ett utmärkt verktyg för. Det stora
problemet vid ett nyttjande av BIM i underhållsarbetet är att det, för det första, finns väldigt få
studier i området, och för det andra, det finns ett stort antal frågetecken som behöver redas ut.
Denna studie, som genomförts under VT2015, syftar till att undersöka vilka möjligheter det
finns att nyttja BIM för planering och uppföljning av underhåll genom att se vilka mervärden
som BIM kan skapa i underhållsarbetet samt hur den så viktiga informationen hanteras.
Rapporten bygger på litteraturstudier om underhåll, BIM samt tidigare studier där BIM
nyttjats i förvaltningen och en kortare beskrivning av ett urval tangerande teknologier och
hjälpmedel. Dessutom har intervjuer med fyra företag utförts i syfte att se hur deras
underhållsarbete utförs idag, vilka eventuella förbättringar som skulle vara önskvärda och hur
detta kan kopplas till BIM. Samt för att kunna reda ut vad företagen vill få ut av BIManvändningen i underhållsarbetet, hur olika typer av information värderas i de olika företagen
och hur informationen skall kunna hållas uppdaterad.
Intervjuerna visade på ett underutnyttjande av underhållshistoriken för erfarenhetsåterföring
till framtida planering av underhållsarbetet. Dessutom upplevde ett par av företagen att
hanteringen av instruktioner var undermålig och att dokumenthanteringen skedde i
pappersform, ett av företagen kunde till och med ge exempel på inaktuell och felaktig
information. Här kan BIM nyttjas för att bättre koppla informationen till förvaltningsobjekten,
framför allt om handhållna enheter nyttjas och enkel navigering underlättas med hjälp av till
exempel QR-koder.
Den stora nyttan som företagen förväntade sig från BIM var informationsmängden från
modellen de ville åt. I övrigt är företagen skeptiska mot användandet och verkar inte benägna
att ge sig in på att använda BIM i underhållsarbetet innan nytta har påvisats av någon annan.
Det företagen däremot är överens om är behovet av att hålla informationen och modellerna
uppdaterade. Hur detta skall göras och av vem är oklart, men stor oro finns att större projekt
inom ramen för underhåll gör modellen inaktuell på kort tid.
2
Abstract
Efficient maintenance requires effective information management, a task that several studies
have shown that BIM can facilitate and promote. The main obstacle for the usage of BIM in
maintenance work is, first of all, that there are few studies in this area of studies, and secondly,
there are a few chinks that need to be sorted out before the technology is ready.
This study took place during the spring of 2015 and is based on a literature study and interviews.
The aim was to examine the possibilities of using BIM in the planning and monitoring of
maintenance.
The interviews shown that little of the information gathered through monitoring and experience
was used for further use in planning of the maintenance work. Furthermore the handling of
maintenance instructions was subject to concern with most of the work being conducted on
paper and one of the interviews showed that the information could be obsolete due to previous
maintenance. The handling of information could be improved by the use of BIM in conjunction
to the use of navigational aids for the model, e.g. QR-codes, and handheld devices.
The companies interviewed agreed on that the amount of information gathered in a BIM-model
would be of good use in the maintenance work, but they were also careful to approach the use
of BIM before its use has been made clear through studies. The interviews also identified the
need to keep the information and the model up to date. By whom and how often is still
questionable, but the amount of projects undertaken in the maintenance work could obsolete
the model in a short time span.
3
Förord
Jag villa passa på att tacka för alla som hjälpt mig med mitt examensarbete och stöttat mig över
tidens gång. Jag vill särskilt tacka:
Jonny för idéer och input
Bob på PQR för kommentarer och feedback
Alden på PQR för korrekturläsning
Mats Persson på Malmö Högskola för en genomläsning av examensarbetet och insiktsfulla
kommentarer
Alla som ställt upp på intervjuerna.
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning .......................................................................................................................... 2
Abstract ....................................................................................................................................... 3
Förord …………………………………………………………………………………………..4
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 5
Ordlista och definitioner ............................................................................................................. 7
1
Inledning .......................................................................................................................... 9
1.1
Bakgrund.................................................................................................................. 9
1.2
Problemformulering............................................................................................... 10
1.3
Syfte ....................................................................................................................... 11
1.4
Avgränsningar........................................................................................................ 11
1.5
Metodbeskrivning .................................................................................................. 11
2
Underhåll ....................................................................................................................... 13
2.1
Allmänt om underhåll ............................................................................................ 13
2.2
Olika underhållsstrategier som kan tillämpas ........................................................ 15
2.3
Att planera underhållsarbetet ................................................................................. 16
2.4
Krav på informationshanteringen .......................................................................... 19
3
BIM ................................................................................................................................ 22
3.1
Vad är BIM? .......................................................................................................... 22
3.2
Varför BIM? .......................................................................................................... 23
3.3
Vilka problem finns med införande av BIM? ........................................................ 25
4
BIM i förvaltningen ....................................................................................................... 27
4.1
Tidigare studier ...................................................................................................... 27
4.1.1
Sydney Opera House............................................................................................ 27
4.1.2
Taiwan, Lin & Su, 2013 ......................................................................................... 27
4.1.3
Taiwan, Lin et al, 2014 ......................................................................................... 27
4.2
Programvara som hanterar BIM i förvaltningen .................................................... 28
4.2.1
Landlord III ........................................................................................................... 28
4.2.2
L.E.B System ......................................................................................................... 28
5
4.3
Ny teknologi .......................................................................................................... 29
4.3.1
Tekniska hjälpmedel ............................................................................................ 29
4.3.2
QR ........................................................................................................................ 30
4.3.3
RFID ...................................................................................................................... 30
4.3.4
AR/VR ................................................................................................................... 30
5
Intervjuresultat ............................................................................................................... 32
5.1
Företag A ............................................................................................................... 32
5.2
Företag B ............................................................................................................... 35
5.3
Företag C ............................................................................................................... 37
5.4
Företag D ............................................................................................................... 39
5.5
Sammanställning av enkätsvar .............................................................................. 41
6
Analys och diskussion ................................................................................................... 43
6.1
Företagens underhållsarbete .................................................................................. 43
6.2
Företagens BIM-användning ................................................................................. 44
6.3
Företagens förväntningar och krav på BIM som ett verktyg i underhållsarbetet .. 45
6.4
Tekniska hinder och möjligheter med BIM i förvaltningen .................................. 46
6.5
Resultatens betydelse för branschen och samhället ............................................... 47
6.6
Metoddiskussion .................................................................................................... 47
7
Slutsatser........................................................................................................................ 48
8
Referenser ...................................................................................................................... 50
9
Bildreferenser ................................................................................................................ 54
Bilaga I – Frågeformulär .......................................................................................................... 55
Bilaga II – Transkriberade intervjuer ....................................................................................... 56
6
Ordlista och definitioner
Definierade uttryck enligt Aff-definitioner 04 (2003) som används i detta arbete:
Akut underhåll
Felavhjälpande underhåll som behöver utföras snarast
Fastighet
Självständig rättslig enhet som är upptagen i eller kan föras in i
fastighetsregister
Fastighetsförvaltning
Process där arbete, kapital och kunnande omvandlas till fungerande
utrymmen för verksamheten
Drift
Åtgärder med ett förväntat intervall mindre än ett år vilka syftar till att
upprätthålla funktionen hos ett förvaltningsobjekt
Felavhjälpande underhåll (reparation/utbyte)
Underhåll som syftar till att återställa en funktion som oförutsett nått en
oacceptabel funktion
Funktion
Användbarhet eller sådan för användbarhet nödvändig egenskap som
normalt konstateras genom mätning, provning eller nyttjande
Förvaltningsobjekt
Fysiskt objekt på vilket förvaltningsarbete utövas
Kontroll
Undersökning för att fastställa om ett objekt eller en tjänst i ett eller flera
avseenden uppfyller ställda krav
Planerat underhåll
Underhåll som är planerat i tid, art och omfattning
Tillsyn
Driftåtgärder
som
omfattar
observation
av
funktion
hos
ett
förvaltningsobjekt, en inredning eller utrustning och rapportering av
eventuella avvikelser
7
Underhåll
Åtgärder
som
syftar
till
att
återställa
funktionen
hos
ett
förvaltningsobjekt, en inredning eller utrustning
Övrigt felavhjälpande underhåll
Felavhjälpande underhåll som inte är akut underhåll
I detta arbete görs även vissa avsteg från Aff-definitioner 04:
Fel
Funktionen för ett förvaltningsobjekt håller inte längre godtagbar
standard
AR – Augmented reality, information från fysiska omgivningen blandas med information ur en
applikation i realtid, till exempel genom att nyttja kameran från en smartphone och lägga till
information i bilden.
BIM – Byggnadsinformationsmodellering
BIMFM – Användande av BIM i facility management.
Brukare – Person som nyttjar ett förvaltningsobjekt (byggnad)
Fi2xml – Svensk standard för fastighetsinformation
FM – Facility management, tjänster som krävs för att en verksamhet skall kunna verka i en
byggnad/fastighet. Kan vara verksamhetsanknuten, exempelvis reception, men i detta arbete
likställs FM med fastighetsanknuten service.
HMS – Hälsa, miljö och säkerhet.
IFC - Industry Foundation Classes, ett öppet filformat för interoperabilitet mellan CADprogram och annan mjukvara.
Interoperabilitet – Flertalet olika program kan kommunicera med varandra, till exempel via
gemensamma filformat som IFC
Kompatibilitet – Att ett program kan nyttja ett specifikt filformat, till exempel IFC
Respondent – Den som intervjuas och svarar på frågorna under en intervju
RFID – Radio Frequency Identification, teknik för att avläsa information från transpondrar och
minnen, taggar för inpassering är ett bra exempel.
QR – Quick Response-kod, en 2-Dimensionell streckkod, ex:
VR – Virtual reality, datorgenererad verklighet
Exempel på QR-kod
(QRStuff.com, u.å)
8
1 Inledning
1.1
Bakgrund
Kostnaderna för underhåll av en byggnad uppgår till någonstans mellan 1,5-5 % av
verksamhetens totalkostnader, beroende på vilken standard som skall upprätthållas och
byggnadens nuvarande status (Bejrum, 1999). I takt med kraven på ökad kostnadseffektivitet i
verksamheten så pressar samma krav även underhållsorganisationen till att bli mer slimmad och
effektiv, det vill säga oftast tilldelas mindre resurser (Lee & Scott, 2009), något som rimmar
illa med Shohets (2006 (citerad i Lavy & Shohet, 2009)) forskningsresultat att en anläggnings
underhåll har en märkbar inverkan på dess verksamhets produktivitet. Att låta bli att underhålla
och låta förvaltningsobjekt fallera kostar även på av andra anledningar, kostnaden för
felavhjälpande underhåll är cirka 3 gånger högre än kostnaden för förebyggande underhåll,
givetvis under förutsättning att möjligheten finns att utföra förebyggande åtgärder och inom
rimlig omfattning (KcKew, 2001 (citerat av Chandrashekaran & Gopalakrishnan, 2008)).
Istället för att minimera kostnaderna så bör fokus ligga på att maximera nyttan och framför allt
hitta effektivare sätt att arbeta på och att utföra planerat underhåll i större utsträckning är en
förutsättning för en effektiv förvaltning.
Även om förebyggande underhåll är att föredra blir det ofta så att planerade reparationer och
underhåll behöver omprioriteras till förmån för oplanerade åtgärder. I mångt och mycket beror
detta på en informationsbrist beträffande de olika delarnas status och brist på uppföljning
(Chandrashekaran & Gopalakrishnan, 2008). Detta stöds av Lin & Su (2013) som påpekar att
effektiv informationshantering är en förutsättning för en effektiv förvaltning. Bland annat såg
de att den manuella pappershanteringen av dokument skapade ineffektiv, och i vissa fall,
bristfällig förvaltning.
I rapporten Informationshantering i förvaltning (2014) där bland andra Akademiska Hus
medverkade lyftes värdet av byggnadsinformationsmodellering (BIM) i förvaltningsskedet
fram som en möjlighet att effektivisera förvaltningen. Bland annat förväntas BIM ge ett bättre
underlag för budget, upphandlingar och allmänt bättre kostnadsuppfattning vid förvaltningen
av ett objekt. BIM lyftes fram som ett verktyg för planering och uppföljning av underhåll som
skapar ökad kvalité och precision i levererad service.
9
1.2
Problemformulering
Även om Hjelseth (2010) är av samma åsikt som Akademiska hus påpekar han att kontroll av
vilken typ av information som finns tillgänglig i en BIM-modell är väldigt viktigt för att det ska
kunna ske någon förbättring av informationsflödet. Information skall inte läggas till i modellen
”bara därför att”. Det kan verka lockande att föra in all data från ett redan färdigt BIM-underlag
som använts i projekteringen, men endast en liten mängd av informationen i modellen har
användbarhet för underhållsverksamheten, vilket gör det svårt att hitta rätt i informationen (Lin
et al, 2014). Behovet av att hitta rätt information på rätt plats blir väldigt påtaglig i ett större
komplex, till exempel ett sjukhus eller en kontorsbyggnad, där det kan finnas hundratals olika
komponenter spridda över en stor yta. Särskilt om det gäller en samhällsviktig funktion som
kan få drastiska konsekvenser vid ett längre avbrott (Legner & Thiesse, 2006).
Dessutom kan modellen behöva integreras med övriga delar av förvaltningen, till exempel
ekonomihantering, hyreskontrakt, städ och nycklar, vilket gör att informationsmängden växer
ytterligare, vilket Hjelseth (2010) varnat för urholkar själva meningen med att nyttja BIM.
Därför är det mycket viktigt att hålla informationen i en BIM-modell relevant, tillgänglig och
uppdaterad för att kunna skapa någon nytta och mervärde av arbetssättet.
Som Chandrashekaran & Gopalakrishnan (2008) påpekat så är planerat och förebyggande
underhåll av stor vikt för att kunna hushålla med underhållsresurserna. Den viktigaste
förutsättningen för att detta skall fungera är att korrekt och aktuell information för det
underhållsarbete som skall utföras finns tillgänglig samt att dokumenterad uppföljning av det
utförda arbetet utförs i syfte att skapa en kunskapsbank för liknande arbete. Detta är något som
BIM bör vara ett bra verktyg för, precis som Akademiska Hus har identifierat, men i de studier
som är tongivande (Olbrich et al (2013), Lin & Su (2013), Kivits & Furneaux (2013)) så har
”hemmasnickrade” alternativ till förvaltningssystem använts som koncept och varit avsedda för
ändamålet att hantera förvaltningen i BIM-miljö.
10
1.3
Syfte
Studien syftar till att undersöka möjligheterna att nyttja BIM för planering och uppföljning av
underhåll, samt vilka hinder som finns för ett införande av detta idag.
Detta görs genom att besvara ett antal frågeställningar:
-
På vilket sätt kan BIM skapa ett mervärde i underhållsarbetet?
-
Vilken information i en BIM-modell är viktig och relevant som ett stöd för planering av
underhållsarbete?
1.4
-
Hur säkerställs att informationen finns tillgänglig när underhållsarbete skall utföras?
-
Hur säkerställs att informationen i BIM-modellen är uppdaterad och aktuell?
Avgränsningar
Studien genomförs under vårterminen 2015 och behandlar några företag i offentlig förvaltning
och hur de nyttjar eller kan tänka sig nyttja BIM i underhållsarbetet.
1.5
Metodbeskrivning
Studien bygger framför allt på en kvalitativ studie i form ett antal semistrukturerade intervjuer
med personer på olika nivåer av respektive företags underhållsorganisationer, från planerande
till utförande. Intervjuerna innehåller såväl öppna frågor om BIM-använding som mer för syftet
specifika frågor. Vidare görs en litteraturstudie över förvaltning med inriktning mot underhåll,
vilken arbetsmetodik som finns och vad det finns för områden som behöver förbättras. BIManvändningen främst inom byggbranschen analyseras, vilka framgångsfaktorer som finns och
vilka problem som kan uppstå. Slutligen görs en sammanfattning av de studier som finns
angående användning av BIM i förvaltningen med deras viktigaste slutsatser, samt även en liten
introduktion av kommande teknologier för att underlätta förvaltningsarbetet.
Den semistrukturerade formen av intervju har valts för att den genom sin blandning av öppna
och slutna frågor ger såväl kvalitativa som kvantitativa data (Lantz, 2013). Detta anser Holme
& Solvang (1997) stärka tilliten till analysresultatet. Syftet med den mer kvalitativa delen med
öppna frågor där respondenten uppmanas att beskriva sitt arbete, utan några avgränsningar från
intervjuaren, är att få en insikt i hur underhållsarbetet utförs, eller som Dalen (2015) uttrycker
det: ”Skapa förståelse för personens verklighet”.
11
Den andra mer kvantitativa delen av intervjun innefattar mer specifika frågor som inriktar sig
på vilken informations som krävs för att utföra arbetet, samt gradera vilken vikt som respektive
post har. Detta görs för att finna en trend bland förutsättningarna och möjliggöra en
prioriteringsordning (Holme & Solvang, 1997).
På insamlad kvalitativ data utför en delanalys där respondenternas utsagor reduceras till
påståenden som kategoriseras i tabellform för att finna mönster att sammankoppla med den
värderingstabell som den kvantitativa delen av intervjun innehåller samt sammanknyta till
studerad litteratur.
Ett vanligt argument mot den kvalitativa metoden är att den alltid kommer ge subjektiva svar
utifrån respondentens egna åsikter och upplevelser (Lantz, 2013). Därför anser Dalen (2015)
det viktigt att påpeka vikten av god struktur i intervjufrågorna, där ledande frågor eller frågor
utanför respondentens kompetens undviks. Dessutom skall respondenten ges tid för eftertanke
vid svaren och inte stressas. Både Dalen (2015) och Lantz (2013) föreslår provintervjuer för att
verifiera intervjufrågorna, öva på intervjumetodik samt ge ett övningsunderlag för den
kommande analysen.
Ett alternativ till den semistrukturerade intervjun hade varit en strikt kvantitativ analys i form
av en enkät där fackkunniga ur underhållsverksamheten graderar vikten av olika delar som ingår
i ett BIM-underlag med avseende på deras användbarhet i förvaltningsskedets underhåll. En
fördel med en sådan undersökning skulle vara enkelheten i att finna trender i svaren (Eliasson,
2013. Trost, 2012).
En undersökning av detta slag hade varit en god komplettering och verifiering av utfallet från
den tilltänka intervjun, men hade förtagit möjligheten att finna svar som inte sökts i inledningen
av intervjuerna.
12
2 Underhåll
Detta kapitel behandlar arbetet med underhåll. Vad underhåll är, hur arbetet planeras
övergripande och hur arbetet påverkar brukarnas verksamhet. De olika underhållsstrategierna
som kan tillämpas presenteras och deras för- respektive nackdelar och användningsområden
diskuteras. Dessutom avhandlas vikten av informationshantering i underhållsarbetet. Kapitlet
syftar till att presentera en bild av komplexiteten i underhållsarbetet och behovet av bra
beslutsstöd och informationshantering.
2.1
Allmänt om underhåll
Underhåll är det arbete som utförs på förvaltningsobjekt över tiden med syfte att återställa och
upprätthålla dess funktion. Till att börja med behöver byggnadens fortsatta värde säkerställas
genom underhåll av byggnadens stomsystem, väderskydd och annat som gör att själva
byggnaden fungerar som en byggnad. Dessutom behöver brukarspecifika installationer och
inventarier tas om hand för att skapa ett mervärde till den verksamhet som pågår i byggnaden
(Nordstrand, 2008).
Son & Yuen (1993) (citerad i Pitt et al (2006)) identifierade fyra kategorier av underhållsarbete:
1. Dagligt arbete, till exempel städning, kontroll och service
2. Felavhjälpande underhåll av redan kända och förväntade fel
3. Omfattande ekonomiska insatser som byte av utrustning
4. Modernisering eller förändringar av omfattande art
Målet med åtgärderna är att hålla minst en för organisationen godtagbar standard för
förvaltningsobjektet. Denna kan vara högre eller lägre än ursprunglig standard från ny-, omeller tillbyggnad.
Vad som anses som godtagbar standard bestäms av tre olika faktorer:
-
Byggregler, regler som styr hälsa, miljö och säkerhet (HMS) samt den verksamhet som
pågår i byggnaden
-
Tilldelningen av resurser till underhållsarbetet
-
Återkopplingen från underhållspolicy och vald underhållsstrategi
Generellt kan sägas att för de organisationer som spenderar väldigt lite pengar på underhåll är
en godtagbar standard i princip detsamma som lagkrav och i de flesta fall en längre standard än
13
den ursprungliga, emedan organisationer med stort fokus på och med mycket resurser för
underhåll tenderar att höja sin standard över tiden (Lee & Scott, 2009).
För att upprätthålla godtagbar standard har förvaltningen två huvudsakliga strategiska val
beträffande ett förvaltningsobjekts underhåll: Ska delen lagas alternativt bytas när den går
sönder? Utförs preventivt underhåll i syfte att undvika att fel uppkommer? (Pitt et al, 2006).
Den strategiska grunden för allt underhåll av alla förvaltningsobjekt är en underhållspolicy.
Underhållspolicyn ger styrningen över hur mycket resurser som tilldelas, vilken standard och
vilken underhållsstrategi som skall användas för respektive förvaltningsobjekt.
Policyn är uppbyggd av fem frågeställningar:
1) Vilken standard skall upprätthållas?
2) Vad är godtagbar tid från upptäckt fel till åtgärdat fel?
3) Vilka eventuella lagkrav måste tas i beaktning?
4) Hur länge skall byggnaden förvaltas för sin nuvarande verksamhet?
5) Vilken livslängd och vilka insatser förväntas för byggnadens ingående delar?
(Lee & Scott, 2009)
Dessa frågeställningar leder till en process, se Figur 2.1.1, som kan nyttjas som beslutsstöd för
val av underhållspolicy för olika förvaltningsobjekt.
Tidsrymd för förvaltning av
objektet i sin nuvarande
använding
• Beakta om förvaltningsobjektets användning ändras
innan underhållsåtgärder krävs
Godtagbar standard, tid från
upptäckt till åtgärdat fel ,
lagkrav samt regelverk
Livscykelanalys över objektets
material och utrustning
• Hur bedöms kostnaderna
fördela sig över tiden?
• Kostar det extra eller lönar det
sig att göra proaktiva insatser?
• Vilka krav finns från brukarna
eller verksamheten samt från
myndigheter?
Beslut om val av
underhållspolicy och
underhållsstrategi
• Utifrån processen tilldela
ekonomiskt utrymme samt välj
vilken underhållsstrategi som
skall tillämpas
Figur 2.1.1 - Process för val av underhållspolicy och underhållsstrategi (Lee & Scott, 2009)
Förutom att se till att själva förvaltningsobjektet fungerar som det ska och inga onödiga
kostnader uppstår så fyller underhåll en annan funktion, nämligen att stödja och säkerställa
brukarnas verksamhet och dess produktivitet.
Narayan (2012) identifierar fyra parametrar som är av vikt för att en verksamhet, en brukare,
ska nå sina verksamhetsmål:
1) Få avbrott i verksamheten
2) Hög kvalitet på levererad service
3) Låga kostnader för drift och underhåll
4) Backupsystem och redundans för produktionen fungerar, men endast när verkligt behov
finns
14
Som framgår av ovan så är (1) och (3) faktorer som direkt kan påverkas av
underhållsorganisationen som stödjer verksamheten.
En väl vald underhållsstrategi minskar alltså inte bara risken för och konsekvenserna av ett fel,
och därmed även de underhållskostnaderna som hör därtill, utan bidrar även till att öka
verksamhetens produktivitet och servicenivå (Pitt et al, 2006).
2.2
Olika underhållsstrategier som kan tillämpas
En underhållsstrategi är det angreppssätt som nyttas för att hantera fel på förvaltningsobjekt.
Flertalet olika möjligheter och val finns för hur valet sker och underhållsstrategierna har alla
sina för- och nackdelar. Till att börja med finns det enligt Horner et al (1997) och Pitt et al
(2006) två huvudsakliga kategorier av underhåll som används för att bibehålla ett
förvaltningsobjekts funktion:

Felavhjälpande underhåll – Åtgärd sker när förvaltningsobjektet går sönder, genom
reparation eller byte, dessa åtgärder benämns som reaktiva.

Förebyggande underhåll – I stället för att åtgärda fel som uppstår med förvaltningsobjektet planeras åtgärder för att tillse att funktionen bibehålls, benämns som
proaktiva.
Lind & Muyingo (2012) har sammanställt de underhållsstrategier som kan tillämpas på ett
förvaltningsobjekt, se Figur 2.2.1, som vart och ett ger olika sätt att lösa förändringar i ett
förvaltningsobjekts status:
Underhåll
Förebyggande
underhåll
Planerat
underhåll
Intervallbaserat
Tillståndsbaserat
Felavhjälpande
underhåll
Opportunistiskt
underhåll
Förutseende
Akut underhåll
Övrigt
felavhjälpande
underhåll
Planerat
opportunistiskt
Figur 2.2.1 - Olika underhållsstrategier, markerade i orange, efter Lind & Muyingo (2012)
15

Felavhjälpande underhåll syftar till att lösa problem med ett förvaltningsobjekt när ett
fel uppträder och kan i sin tur uppdelas i två undertyper beroende på vilken prioritet
åtgärden ges:
o Akut underhåll – Underhåll på förvaltningsobjektet bedöms kräva omedelbar
åtgärd och resurser allokeras från annat håll för att lösa problemet.
o
Övrigt felavhjälpande underhåll – Felet på förvaltningsobjektet anses vara av
sådan art att åtgärden kan utföras inom en sådan tidsrymd att planering av åtgärd
medges och eventuellt samordnas med annat arbete.

Opportunistiskt underhåll är sådant underhåll som utförs i samband med redan
bestämda åtgärder i syfte att kostnadseffektivisera. Till exempel genom att utföra
åtgärder på ett liknande förvaltningsobjekt som ett felavhjälpande underhåll utförs på.

Intervallbaserat
underhåll
innebär
att
underhållsåtgärder
utförs
på
ett
förvaltningsobjekt efter ett förutbestämt tidsschema.

Tillståndsbaserat underhåll bygger på att följa förändringar i förvaltningsobjektets
funktion, antingen genom sensorer eller tillsyn, för att kunna göra underhållsinsatser
innan ett fel uppstår.

Förutseende underhåll bygger på dataanalys av tidigare utförda åtgärder och annan
relevant data för att kunna bedöma ifall det börjar vara dags för underhållsåtgärder för
förvaltningsobjektet. Om mönster uppträder i att ett stort antal åtgärder av samma typ
på liknande förvaltningsobjekt utförs eller att dessa uppvisar höga kostnader kan det
antas att fler åtgärder kommer att krävas till dess att de flesta objekten har åtgärdats
(Hegazy et al, 2010).

Planerat opportunistiskt underhåll är sådana åtgärder som planeras in i samband med
andra underhållsåtgärder i syfte att skapa bättre kostnadseffektivitet och nyttja redan
inplanerat driftstopp.
2.3
Att planera underhållsarbetet
Särskilt inom förvaltningen av offentlig sektor är det viktigt med väl valda underhållstrategier
och en god underhållspolicy. Ett politiskt beslut från ett år till ett annat kan påverka
verksamheten på ett sådant sätt att all planering för 30 år framåt blir överflödig eller inaktuell
(Bejrum, 1999). Horner et al (1997) gör ett träffsäkert uttalande genom att påpeka att ”Det
enklaste och snabbaste sättet att minska sina underhållskostnader är att inte utföra något
underhåll alls”. Vilket givetvis inte stämmer under en längre tidsrymd då underhållsbehovet till
16
slut kommer att kräva omfattande åtgärder, och då oftast dyrare sådana än att utföra underhåll
på vanligt vis. Vad Horner et al (1997) istället föreslår är att utföra underhåll på
förvaltningsobjekt så sällan som tillåts utan inverkan på byggnadens funktion eller brukarnas
verksamhet i stort, något som Bejrum (1999) utvecklar detta till att underhåll skall utföras så
länge och så ofta som är kostnadseffektivt med avseende på nuvarande användningsområde för
förvaltningsobjektet och fastigheten. Generellt kan sägas att proaktivt underhållsarbete är av
stor vikt för att effektivt kunna hushålla med underhållsresurserna (Chandrashekaran &
Gopalakrishnan, 2008). Dessutom kan god planering av underhållsarbetet medföra att fel i vissa
fall kan avvärjas och undvikas innan de inträffar, vilket innebär att behovet av tidskrävande
insatser minskar. Detta i sin tur frigör resurser från reaktivt arbete till proaktivt arbete, vilket
skapar bättre möjligheter för att planera underhåll, se Figur 2.3.1. I slutändan innebär detta en
ökning av produktiviteten för underhållsorganisationen och samtidigt säkerställer brukarnas
driftsäkerhet. (Narayan, 2012).
Planering av
underhåll
Mer proaktivt
arbete
Avvärjer fel
Mindre reaktivt
arbete
Hög
pålitlighetsgrad
Färre haverier
Figur 2.3.1 – Sammanfattning av iterativ gynnsamhet av planerat underhåll, fritt efter Narayan (2012)
Lee & Scott (2009) sammanfattar dock ett par av svagheterna med förebyggande underhåll,
vilka är: Förebyggande underhåll kan medföra för tidiga och onödiga insatser, för få jämförelser
och studier finns för att verifiera dess effektivitet samt att förebyggande underhåll inte alltid är
kopplat till verksamhetens behov och mål. Lind & Muyingo (2012) påpekar å andra sidan att
felavhjälpande underhåll kräver en underhållsorganisation som klarar av att vara på plats inom
rimlig tid vid ett inträffat fel. Dessutom finns alltid risken för att verksamheten råkar ut för ett
driftsstopp till följd av ett haveri, med minskade intäkter till följd.
Kontentan av vad Lee & Scott (2009) samt Lind & Muyingo (2012) menar är att det inte går att
förlita sig på en enda underhållsstrategi. För att tillförlitligt kunna välja vilken
17
underhållsstrategi som skall tillämpas på ett specifikt förvaltningsobjekt krävs kunskap om alla
ingående delar av byggnaden samt dess inverkan på verksamhet och byggnad ifall de skulle
fallera. Med andra ord kunskap om helheten. Dessutom bör typen och sannolikheten av fel på
de ingående delarna på förhand undersökas, mer objektsspecifik information (Horner et al,
1997). Detta för att behovet och omfattningen av underhållsåtgärder kan minskas genom att
studera ett fels konsekvenser på verksamheten och vilka bakomliggande orsaker som finns (Pitt
et al, 2006). En sammanfattning av underhållsstrategierna samt deras olika för- och nackdelar
och föreslagna användningsområden kan ses i Tabell 2.3.1.
Riskerna med fel på ett förvaltningsobjekt kan enligt Horner et al (1997) indelas i tre olika
kategorier utefter hur ett fel påverkar verksamheten och byggnaden:

Allvarliga fel, som i sin tur kan indelas i två undergrupper:
1. Fel som påverkar hälsa, miljö eller säkerhet (HMS) – Eller för att uttrycka det
rakare: Om objektet går i sönder så föreligger risk för skada på person eller
miljö.
2. Fel som påverkar byggnad eller verksamhet ur ett ekonomiskt perspektiv –
Alternativt: Objektets underhållskostnad är lägre än kostnaderna för
konsekvenserna av ett fel.

Icke allvarliga fel:
3. Fel som skapar mycket få olägenheter för varken HMS eller byggnad och
verksamhet.
Utifrån denna indelning finns ett antal generella förhållningssätt till vilken underhållsstrategi
som bör väljas per förvaltningsobjekt:
Felavhjälpande underhåll – Tillämpas på icke allvarliga fel samt fel som påverkar byggnad och
verksamhet men vars underhållskostnader för förebyggande eller tillståndsbaserat underhåll
överstiger kostnaden för ett fel.
Intervallbaserat underhåll – Tillämpas på HMS-objekt vars status inte kan övervakas, HMSobjekt vars status kan övervakas, men informationen blir svårtillgänglig, till exempel att system
inte kan kopplas och avläsas på distans, eller att övervakning blir för kostsamt. Dessutom bör
förebyggande tidsbaserat underhåll tillämpas på fel som påverkar byggnad och verksamhet där
kostnaden för tidsbaserat underhåll är lägre än felahjälpande underhåll och tillståndsbaserat
underhåll är för kostsamt eller inte går att tekniskt tillämpa.
Tillståndsbaserat underhåll – Tillämpas på alla allvarliga fel där tillsyn är möjlig och
kostnadseffektiv.
18
Tabell 2.3.1 – Sammanställning underhållsstrategiernas för- och nackdelar samt rekommenderade
användningsområden för olika förvaltningsobjekt
Underhållsstrategi
Fördelar
Nackdelar
Användningsområde
Felavhjälpande
Kräver ingen
Kräver folk på plats
Förvaltningsobjekt som inte
planering eller
som kan åtgärda
kan övervakas och där ett fel
schemaläggning av
problemet när det
blir av ej allvarlig art.
åtgärder
uppstår
Kostnad för underhåll >
Kostnad för fel
Opportunistiskt
Personalekonomiskt
Förvaltningsobjektet
Alla förvaltningsobjekt,
sunt, finns redan
har sällan uppnått
under förutsättning att
folk på plats
maximal livslängd
ekonomiskt utrymme finns
och fel har en märkbar
inverkan på verksamheten
Intervallbaserat
Enkelt att planera
Planerade åtgärder
Förvaltningsobjekt som inte
åtgärder då de
kan i vissa fall vara
kan övervakas för en rimlig
återkommer vid
onödiga för förvalt-
kostnad och där ett fel blir av
bestämda
ningsobjektets status
allvarlig art. Kostnad för
tidsintervall
Tillståndsbaserat
Förutseende
underhåll < Kostnad för fel
Åtgärder sker med
Kräver övervakning
Förvaltningsobjekt där tillsyn
största möjliga
med sensorer eller
eller övervakning kan utföras
intervall till minsta
genom tillsyn, oftast
på ett kostnadseffektivt sätt
möjliga kostnad
kostsamt och kräver
och där fel har en stor
programvara
inverkan på verksamheten
Kan förebygga fel
Kräver beslutsstöd i
Förvaltningsobjekt som i
innan de
form av insamlad
vanliga fall utförs
uppkommer
data och analys-
felavhjälpande underhåll på
verktyg
Planerat opportunistiskt
Personalekonomiskt
Förvaltningsobjektet
Alla förvaltningsobjekt,
sunt, finns redan
har sällan uppnått
under förutsättning att
folk på plats, kan
maximal livslängd
ekonomiskt utrymme finns
samordna material
och fel har en märkbar
inverkan på verksamheten
2.4
Krav på informationshanteringen
Som kan ses i Tabell 2.3.1 så är inga av de olika underhållsstrategierna allmängiltiga eller
flexibla nog att kunna ensamt användas för samtliga förvaltningsobjekt. Olika objekt kommer
att kräva olika mängder och typer av insatser, få olika konsekvenser vid fel och vara
19
förknippade med olika kostnader. För att kunna hantera dessa på ett korrekt och konsekvent sätt
så ställts stora krav på hanteringen av information i underhållsarbetet.
Behovet av att hitta rätt information på rätt plats blir väldigt påtagligt i ett större komplex, till
exempel ett sjukhus eller en kontorsbyggnad, där det kan finnas hundratals olika komponenter
spridda över en stor yta. Särskilt om det gäller en samhällsviktig funktion som kan få drastiska
konsekvenser vid ett längre avbrott (Legner & Thiesse, 2006).
Lin (2011) (citerat av Lin et al (2014)) gjorde en undersökning av en kommersiell byggnad i
Taiwan och fann att servicepersonalen upplevde ett antal brister i informationshanteringen för
sitt arbete, nämligen att:

Dokumentbaserad data är ineffektivt och av bristande kvalitet

Hitta relevant information för en specifik del av en byggnad är svårt

Inmatning av data från papper har en bakomliggande risk för felinmatning eller annan
kommunikationsmiss
I dagsläget finns få bra verktyg att tillgå i förvaltningsskedet, där arbetet i många fall fortfarande
sker på manuellt vis med hjälp av papper och listor (Olbrich et al, 2013). Ett problem som
hänger samman med detta är att inspektioner och rapporteringar som genomförs och sedan
överförs manuellt via pappersform ger sällan en helt korrekt bild av verkligheten, detta på grund
av rena transkriptionsfel (felavskrivningar), bristande detaljminne eller felaktiga kopplingar i
systemet (Hegazy et al, 2010). Något som bekräftas av så väl Lin & Su (2013) samt Lin et al
(2014) som sett att manuellt pappersarbete är en bidragande faktor till ineffektivitet och
kunskapsluckor i underhålls- och förvaltningsarbetet. Checklistor, rapporter och protokoll
riskerar att hamna efter i införandet till ett traditionellt fastighetssystem på grund av den
omständliga pappershanteringen; Fastighetsförvaltaren skickar ut en arbetsorder, denna mottas
av den som ska utföra arbetet, utfört arbete nedtecknas, papperskopian skickas tillbaka till
förvaltaren som sedan för in den i systemet (Lin & Su, 2013, Lin et al, 2014).
För att kunna bedriva effektiv förvaltning krävs alltså en effektiv informationshantering (Lin &
Su, 2013). Extra viktigt är uppföljningen av utfört underhållsarbete. Att samla och
sammanställa data under en längre period bygger upp ett ”minne” för underhållsorganisationen.
20
Detta minne kan i sin tur nyttjas som stöd i beslut om underhåll samt även ge förslag till
lösningar på likartade problem som uppkommer för organisationen (Chandrashekaran &
Gopalakrishnan, 2008). All övervakning och uppföljning av underhåll skapar en kunskapsbank
för att enklare kunna förutse och förebygga fel i framtiden. Detta i sin tur kan leda till ökad
produktivitet och kvalitet för verksamheten och minskade underhållskostnader (Hegazy et al,
2010. Wood, 2005), se Figur 2.4.1. För att åstadkomma denna grad av detaljering och
informationshantering har BIM lyfts fram som ett verktyg av bland andra Lin & Su (2013), Lin
et al (2014) och Kivits & Furneaux (2013), vilket tas upp i nästa kapitel.
Brukarkrav
Förvaltningsobjekt
Ekonomi
Kontroll
Förvaltningstid
Livscykelhänsyn
Tillåten tid till åtgärd
Tillsyn
Regelverk
Status
Jämförelse
Underhållspolicy
Godtagbar standard
Avvikelse
Rapportering
Kunskapsbank
Om lägre än
godtagbar
standard
Försämring
Uppkommet fel
Uppföljning
Minskning av
underhållsplanering
Underhållsplanering
Kostnadsförhållande 1:3
Frigörande av
underhållsresurser
Proaktivt underhåll
Reaktivt underhåll
Färre oförutsedda avbrott
Fler oförutsedda avbrott
(+)
Effektivitet
(+)
Produktivitet
(-)
Effektivitet
Uppbindande av
underhållsresurser
(-)
Produktivitet
Figur 2.4.1 - Översikt av underhållsarbetet, informations-, resurs- och arbetsflöde
21
3 BIM
I detta kapitel behandlas betydelsen av begreppet byggnadsinformationsmodellering (BIM),
nyttan av BIM som en hantering av informationsflöde beskrivs samt en genomgång av de olika
hinder som finns i användandet och även införandet av BIM.
3.1
Vad är BIM?
BIM är inte detsamma som vanlig 3D-CAD. BIM är en integrerad och interaktiv modell över
hela projektet där all information som hör till projektet finns tillgänglig (Sebastian, 2011). En
mer exakt och entydig beskrivning kan vara svår att finna. Till exempel påstår Björk & Penttilä
(1989) (refererad i Amor & Faraj (2001)) följande om BIM: ”Projektmodeller är koncept av
strukturer som beskriver vilken typ av information som används för att beskriva byggnader och
hur denna information är uppbyggd”. Gann et al (1993) (refererad i Amor & Faraj (2001))
beskriver BIM som ”En enskild projektdatabas som är en elektronisk modell till vilken samtliga
inblandade i projektet refererar till under design-, bygg- samt drift- & underhållsfasen”. Fisher
et al (1997) (refererad i Amor & Faraj (2001) har följande definition ”Projekt-modellering är
objektsmodellering av ett projekt och som inkluderar mer information än bara geometrin”.
Ku & Taiebat (2011) går så långt som att påstå att: ”BIM kan ses som två olika saker, dels som
ett antal processer för att kommunicera, producera och analysera byggnadsmodeller och dels
som en teknik för att modellera byggnader och byggdelar”. En sammanfattning och av
branschen någorlunda antagen sanning är att förkortningen BIM har tre olika innebörder:
1. Building Information Model (produkt) – En strukturerad samling av data som
beskriver en byggnad.
2. Building Information Modeling (process) – Framtagandet och användandet av BIMmodellen.
3. Building Information Management (system) – Ett företags arbets- och
informationsstruktur som syftar till effektivisering och kvalitetsförbättring (Wong &
Fan, 2013).
I detta arbete används definition 2, byggnadsinformationsmodellering, som BIM och den
resulterande produkten benämns BIM-modell.
22
Vad BIM gör som process är att det integrerar information om projektet och tillhörande objekt
med en grafisk modell av objektet. Den minsta enheten i en BIM-modell är ett objekt, till
exempel ett fönster eller en dörr (Hjelseth, 2010). Dessa objekt kan delas in i tre olika
komponenttyper:

Primärkomponenter – Rumsavdelande eller åtkomstrelaterade objekt, till exempel en
dörröppning

Sekundärkomponenter – Detaljer som inte är av vikt för funktionen förrän senare i
projekteringsskedet, till exempel fast inredning

Tertiärkomponenter – Detaljer utan någon större vikt, som utesluts att modelleras och
istället tilldelas plats i modellen som enkel grafik, till exempel möblemang (Weygant,
2011).
3.2
Varför BIM?
I dagsläget så hanterar de flesta byggprojekt olika typer av information separat: Ritningar, rumsbeskrivningar, teknisk dokumentation och så vidare innehåller var för sig delar av projektets
information, men inga direkta kopplingar annat än via nedskrivna referenser. Detta ställer stora
krav på informationsflödet inom projektet, vad avser information som typ, tid och antal
(Hjelseth, 2010).
Det centrala i BIM är just informationen och framför allt informationshanteringen. Från att en
byggnad skisseras läggs komponenter till, primärkomponenter som väggar och fönster.
Komponenterna kompletteras med information såsom U-värde och pris under tidens gång, fler
komponenter läggs till, även sekundär- och tertiärkomponenter, och projektets detaljrikedom
ökar (Weygant, 2011). Den ökande komplexiteten och det växande antal yrkesgrupper
inblandande i ett bygge ökar behovet av ett effektivt och relevant informationsflöde i modellen.
Informationsflödet regleras i en BIM-manual som styr allt från vad som skall ingå till hur olika
delar namnges (Hjelseth, 2010).
BIM väntas öka i användning och skapa bättre förutsättningar för hållbart byggande. I huvudsak
kommer BIM att nyttjas för att planera och kontrollera projekterings-, produktions- och
förvaltningsarbetet (Wong & Fan, 2013).
Syftet med BIM i projektering är att samla och arkivera all data med relevans för projektet. I
förlängningen bör även hela byggnadens livscykel ingå i BIM, där allt från ändringar under
tidens gång till avveckling. Denna datasamling hade kunnat minska att problem och fel
23
upprepas i kommande liknande projekt (Olbrich et al, 2013). Med tillgång till relevant
information kan bättre och mer korrekta beslut tas i ett tidigare skede i projektet och på så sätt
kan problem och därmed kostnader förekommas snarare än lösas när de uppstår genom att ha
ett bra informationsflöde i projektet (Hjelseth, 2010).
All information i modellen är kopplad på så sätt att en ändring på ett objekt påverkar samtlig
information kopplad till objektet. Om till exempel ett fönster läggs till i en vägg så kommer
antalet fönster totalt att öka, fönsterarean kommer att öka, väggens väggarea minskar, Um
kommer förändras, kostnaderna i projektet ändras och så vidare. Detta kan jämföras med
traditionell projektering där eventuella dokument kan ligga kvar även om objektet de krävs för
har tagits bort. Därmed kan olika projektdeltagare granska och uppdatera separata delar av
projektet för feedback under projektets gång (Wong & Fan, 2013).
BIM uppfattas förbättra ekonomin och kvalitén i byggprojekt, då främst genom att spara in tid
vid förändringsarbeten och ren effektivisering i byggandet i form av producerade enheter per
mantimmar (Ku & Taiebat, 2011).
Aranda-Mena et al (2009) fann att de undersökta företagen tyckte att BIM ökar effektiviteten
och minskar behovet av omarbetning. Dessutom rådde samstämmighet kring vinster i
designhänseende, såväl förbättringar som verifiering av designen. Företagen ansåg dessutom
att informationsflödet och samarbetet mellan discipliner förbättras med BIM.
Wong & Fan (2013) fann att BIM upplevdes som ett bra verktyg för att koordinera och
kommunicera mellan olika discipliner inom bygget. Detta i sin tur förväntades leda till ökad
effektivitet, minskat spill och kortare projekttid.
BIM väntas minska energianvändningen, minska miljöpåverkan och förbättra kvalitén för
byggbranschen (Wong & Fan, 2013).
BIM medger att effektivt samarbete kring modellens utformning kan utföras oavsett tid och
plats. Detta är en förutsättning för dynamisk livscykelkostnad, som ställer krav på input och
ändringar i modellen under hela livscykeln och inte bara under projekteringen, för att möta
ändrade krav och förutsättningar (Sebastian, 2011).
Samarbete mellan samtliga discipliner krävs för att skapa ett livscykeltänk redan från
designskedet. Dessutom bör brukare, servicepersonal och tekniker involveras redan i
projekteringen för att säkerställa hållbarhet även under förvaltningsskedet (Sebastian, 2011).
24
BIM marknadsförs ibland som lösningen för informationsflödet inom ett projekt, men det råder
delade
meningar
om
BIM
ensamt
kan
ses
som
en
universallösning
för
all
informationskommunikation (Hjelseth, 2010).
Wong & Fan (2013) konstaterar att BIM som verktyg är väl lämpat för att förbättra
informationsflödet och förenkla kommunikationen i ett projekt och därmed effektivisera
processen i sin helhet, under förutsättning att interoperabilitet och kompitabilitet mellan de
olika ingående mjukvarorna förbättras
3.3
Vilka problem finns med införande av BIM?
Ett flertal orosmoment finns angående införandet och användandet av BIM i byggbranschen:
Resursrelaterade: Till att börja med så anses brist av personal med kunskap inom BIM som ett
stort hinder mot användningen och införandet av BIM i byggbranschen (Ku & Taiebat, 2011).
En studie av Aranda-Mena et al (2009) visade på oro från byggbranschen att införandet av BIM
skulle kräva såväl omorganisation som utbildning för att kunna klara av att leverera BIM.
Dessutom anses den programvara som måste införskaffas vara kostsam (Hjelseth, 2010 &
Wong & Fan, 2013)
Informationsrelaterade: Hjelseth (2010) anmärker att informationen i ett BIM-underlag i
allmänhet innehåller en ganska liten mängd för projektet relevant information, så noggranna
avvägningar bör göras avseende vilken information som är relevant för projektet. Särskild
försiktighet bör iakttagas när mer information tillförs ett projekt under deviserna ”mer
information är bättre” alternativt ”hellre för mycket än för litet”: En växande
informationsmängd kan bidra till svårigheter att särskilja de olika typerna av information.
Hjelseth (2010) uttrycket att: ”Information är kopplingen mellan definierad data och ett
definierat syfte”. En vidare tolkning av detta ger att om syfte saknas så saknas information.
För att skilja på olika typer av information kan denna delas upp i ett par underkategorier efter
deras syfte:

New – Nya krav kan skapa ett behov av ny information, till exempel när Lagen
(2006:985) om energideklaration trädde i kraft så fanns behovet av ny information i
form av energideklarationer

Need – Definierad information som används med känd metod eller standardlösning,
kan även betecknas som relevant information (för projektet relevant)
25

Nice – Information som kan komma användas i projektet, antingen med kända eller
nya metoder. Devisen ”Vi tar med detta för säkerhets skull” är vanligt förekommande
sätt att införa information som är ”Nice”

Noise – Inget urval av informationen har skett, ”All information är bra information”

Nonsense – För projektet helt irrelevant information samt kopior på redan existerande
information (Hjelseth, 2010).
För ett effektivt arbete krävs dessutom en s.k. ”model manager” som inte själv deltar i
designprocessen, utan istället arbetar med själva strukturen och arbetet med BIM-modellen, till
exempel ser till att rätt verktyg finns, gör kollisionskontroll och så vidare, vilket i sig kan ses
som en ökad kostnad för arbete med BIM (Sebastian, 2011).
En annan aspekt som ofta lyfts fram att äganderätten för informationen i BIM-modellen inte
alltid är klart definierad (Aranda-Mena et al, 2009). Sebastian (2011) menar dock att BIM inte
skiljer sig nämnvärt vad gäller äganderätten till det intellektuella kapitalet jämfört med
traditionella samarbetsprojekt; Arkitekten äger fortfarande A-handlingar som utformning och
gestaltning, konstruktören K och så vidare. I mångt och mycket kan BIM hjälpa till att hålla
koll på äganderätterna och inte skapa förvirring.
Mjukvarubaserade: Vidare så ställs krav på interoperabilitet mellan programvara och de
exporterade modellerna (Hjelseth, 2010 & Wong & Fan, 2013). Vad som förväntas är att IFC
skall lösa denna problematik (Hjelseth, 2010). Men även om IFC i sig skall utgöra en garant för
interoperabilitet så är det inte nödvändigt att samtliga objekt kan exporteras i ett IFC-format,
någon som grundar sig i förvirring i samarbetet kring införandet av IFC som standard (Jensen
& Jóhannesson, 2013). IFC i sig är en gångbar standard som stöds och används av flertalet
mjukvarutillverkare, men tyvärr är certifieringen för lättvindig och riskerar urholka själva syftet
med IFC. En certifiering är inte en automatisk garanti för interoperabilitet, vilket kan vara en
bidragande orsak till det låga användandet av IFC-kompatibel BIM i projektering (Sebastian,
2011).
26
4 BIM i förvaltningen
I detta kapitel behandlas implementeringen av BIM i förvaltning och underhåll. De viktigaste
resultaten från tidigare studier tas upp, tillgänglig programvara presenteras samt ny teknik som
kan tänkas implementeras i användandet av BIM presenteras.
4.1
Tidigare studier
4.1.1 Sydney Opera House
Kivits & Furneaux (2013) fann att integreringen av BIM i Sydney Opera Houses FMorganisation förbättrade deras kontroll över livscykelkostnader, gav en snabbare och effektivare
beslutsprocess samt gav upphov till mer integration mellan olika aktörer, till exempel
entreprenörer, främst tack vare att alla jobbade mot samma underlag även om det var flertalet
projekt igång samtidigt. Integrationen av BIM med FM-funktionen kan även säkerställa att
kunskapen om drift & underhåll av byggnaden bibehålls även vid byte av serviceorganisation,
med kortare inkörningsperiod för den nya organisationen. Dessutom upplevdes att historiken
som samlas i BIMFM även kunde ha andra användningsområden än som stöd vid
underhållsplanering. Ett tänkbart scenario är att nyttja den insamlade historiken för att kunna
utvärdera enskilda komponenter, särskilt när samma typ av komponent förekommer i ett större
bestånd med flertalet fastigheter, något som möjliggörs med en effektiv och konsekvent
informationshantering med god uppföljning.
4.1.2 Taiwan, Lin & Su, 2013
I en studie av Lin & Su (2013) undersöktes möjligheten att använda en mobil applikation för
användande av BIM-modeller i underhållsarbetet i en kommersiell byggnad i Taiwan.
Resultaten visade att servicepersonalen upplevde ett bättre informationsflöde och att deras
arbete överlag underlättades med hjälp av deras applikation. Framför allt såg deras applikation
till att informationen för förvaltningen var korrekt och uppdaterad. Dock så uttrycktes problem
för personal som saknade tidigare erfarenhet med BIM när det gällde att hantera all data och
dessutom uttrycktes behovet av att ha en BIM-manager även under förvaltningstiden.
4.1.3 Taiwan, Lin et al, 2014
En utökad studie gjordes av Lin et al (2014) där en del av problematiken med att finna rätt i
systemet avhjälptes med användande av QR-koder för att navigera i BIM-modellen. Även om
förvaltningen var nöjda med systemet i överlag så fanns att det krävdes långt ifrån all
27
information som är tillgänglig i BIM-modellen till förvaltningen och oftast endast en specifik
del av denna mängd. Det ansågs därför nödvändigt att banta ner underlaget innan det skall
användas i BIMFM. En annan lärdom var att uppdela användarna av systemet i grupper som
administratör, användare och visning, där administratör har rättigheter att ändra i BIMmodellen, användare kan kommentera och visning är ett skrivskyddat läge (Lin et al, 2014).
4.2
Programvara som hanterar BIM i förvaltningen
Det finns programvara tillgänglig för förvaltningen även i Sverige som inte är skräddarsydda
för ändamålet såsom de presenterade i föregående kapitel. Framför allt finns det två tillverkare
som sticker ut och påstår sig kunna integrera BIM med förvaltningen: 5D Systemkonsult AB
samt L.E.B. System AB.
4.2.1 Landlord III
Landlord III är ett förvaltningssystem utvecklat av 5D Systemkonsult AB. Det är uppbyggt av
ett flertal moduler för olika behovsändamål, allt från hyres- och kontraktshantering till
arbetsorder och städtjänst. Mjukvaran är utvecklad för att användas i antingen Windowsmiljö,
det vill säga fast enhet (PC), på mobila enheter samt via ett webbgränssnitt, allt mot en
gemensam databas för att säkerställa samma informationsåtkomst i alla gränssnitt (5D
Systemkonsult AB, 2015a).
Det finns även möjlighet att via moduler hantera informationen från förvaltningssystemet
tillsammans med ritningssystem för att på så sätt skapa en fysisk överblick över till exempel
installationers placering i byggnaden innan det ska borras i en vägg eller motsvarande. All
koppling av dokument sker med Fi2XML-standarden (5D Systemkonsult AB, 2015b).
4.2.2 L.E.B System
L.E.B System är ett förvaltningssystem liknande Landlord III och är utvecklat av L.E.B System
AB. I likhet med Landlord III så kan information kopplas mot såväl ritningar som modeller för
att skapa en översikt över beståndet via Fi2XML-format. Systemet finns i tre olika gränssnitt:
Windows, mobilt samt webbaserat (L.E.B System, 2015).
28
4.3
Ny teknologi
4.3.1 Tekniska hjälpmedel
Lin & Su (2013) fann att servicepersonal mycket sällan kan nyttja datorer i sitt arbete, därför
föreslogs användandet av handhållna enheter som smartphones och läsplattor som ett verktyg
för att minska den manuella pappershanteringen och minska antalet steg från påbörjat till
avslutat och rapporterat arbete. Tanken är att servicepersonalen kan se statusen för olika objekt
i realtid. Olika status representeras av olika färger, till exempel grönt – OK, rött – åtgärd krävs,
gult – planerat underhållsbehov inom snart, blått – påbörjat arbete, se Figur 4.3.1.1.
Figur 4.3.1.1 - Status för brandsläckare i en BIM-vy (Lin & Su, 2013)
Detta är dock ett ganska tungt system, i dagsläget kan det ta mellan 2-5 minuter att ladda ner
en BIM-modell för användningen. Möjligheten finns dock att låta den tunga delen (renderingen)
av BIM-modellen skötas av en server och låta de handhållna enheterna komma åt en del av
informationen via ett webbgränssnitt för att minska påfrestningen och åtkomsttiden.
29
4.3.2 QR
Lin et al (2014) föreslår att servicepersonalen ges möjligheten att direkt navigera i systemet via
streckkoder för att hitta fysiskt rätt i systemet och få fram aktuell data, se Figur 4.3.2.1.
Figur 4.3.2.1 - Servicepersonalen scannar en QR-kod och kommer åt BIM-modellen (Lin et al, 2014)
Framför allt förordas användandet av QR-koder, då dessa kan innehålla mycket data och
flertalet datatyper. Dessutom kan de enkelt skapas med hjälp av mjukvara och skrivas ut direkt,
utan någon dyr tillverkningsmetod. Vidare används redan QR-systemet för smartphones och
surfplattor, så det föreligger inget behov av att skaffa specialiserad utrustning (Lin et al, 2014).
4.3.3 RFID
Legner & Thiesse (2006) följer ett annat spår än QR-koder i deras studie av hantering av
underhållsinstruktioner och underhållshistorik vid Frankfurts flygplats. De föreslår nyttjande
av RFID-teknik, framför allt för fast utrustning som aggregat och liknande, där
underhållshistoriken och information om objektet finns tillgängligt via avläsning av dess RFIDtag. Nackdelen är att specifika läsare krävs för att kunna avläsa informationen, på gott och på
ont. Det föreligger liten risk att någon obehörig kommer åt informationen.
4.3.4 AR/VR
Olbrich et al (2013) har i sin rapport Augmented reality supporting user-centric building
information management presenterat ett AR-verktyg som baseras på befintlig teknik,
smartphones och läsplattor med kamera, som sammankopplas med BIM-modeller. Tanken var
att det dagliga arbetet med kontroller och uppföljning skulle kunna skötas av servicepersonalen
själva med hjälp av handhållna enheter. Studien fann att underhållspersonalen uppskattade att
30
kunna hitta relevant information för sitt arbete utan att behöva söka eller bära med sig manualer
och instruktioner i pappersform. Att sammanföra BIM med AR gav även personalen i fält
möjligheten att till exempel ”titta” på installationer som är dolda i väggar innan ett arbete i
sagda vägg påbörjas, se Figur 4.3.4.1.
Figur 4.3.4.1 - Visning av BIM-information i ett konferensrum med hjälp av AR (Olbrich et al, 2013)
Det finns även förväntningar att sammankopplingen med BIM och AR ska kunna ge även
brukarna möjlighet att nyttja och anmäla fel direkt i ett BIMFM-system via till exempel en
smartphone alternativt själva se om deras önskade ingrepp skulle innebära risk för skada på
byggnaden.
31
5 Intervjuresultat
I detta kapitel har intervjuer och enkäter sammanfattats. Totalt har sex intervjuer utförts med
personer från totalt fyra företag inom offentlig förvaltning. Personerna som har intervjuats har
antingen varit insatta i förvaltningen eller i BIM, där vissa har insyn i bägge delar.
Målsättningen har varit att kunna ge en bred bild av vad företagens underhållsarbete och BIManvändning samt vad de tror och förväntar sig att BIM skall kunna tillföra i underhållsarbetet.
Efter respektive intervjusammanfattning finns en tolkning av intervjusvaren samt en
sammanställning av enkätfrågorna. Då minst en av respondenterna avböjde att gå ut med namn
har samtliga intervjuer och företag anonymiserats.
5.1
Företag A
Företaget är en stor aktör i den statliga sektorn med fastigheter i större delen av landet. Det
totala fastighetsvärdet uppgår till drygt 60 miljarder kronor. Inom företaget intervjuades en
teknisk informationssamordnare och en fastighetsförvaltare.
Företagets underhållsarbete bygger till ganska stor del på att brukare själva ringer in och
felanmäler brister på fastigheten. Detta förs in via ett system och anmälan skickas till tekniker
som undersöker problemet och därefter åtgärdar, antingen själva eller via entreprenör.
Återrapportering och uppföljning av utfört arbete sker direkt mot brukare via systemet för
felanmälan.
Återkommande fel kan identifieras via systemet och större åtgärder kan planeras för att avhjälpa
eller bygga bort felet.
Mer tekniskt underhåll, till exempel fläktar, sköts antingen per automatik, via rondering eller
per intervaller ur en 5-årig underhållsplan. Vid inventeringar tas hjälp av tekniska konsulter
externt.
De drift- och underhållsinstruktioner som företaget nyttjar och hanterar skiljer i format,
hantering och uppdatering.
Företaget har ingen direkt uppfattning om omfattningen av planerat kontra felavhjäpande
underhåll.
32
Företagets BIM-användning sker huvudsakligen i projektering av byggprojekt. Tanken är att
kunna nyttja detta i och med införande av ett nytt fastighetssystem med bättre ritnings- och
informationshantering. I dagsläget så kommer dock ingen BIM-relaterad information från
projektering in till förvaltningen. Den främsta anledningen till att de började nyttja BIM var att
de hade tryck på sig som statligt företag att ligga i framkant på utvecklingen. Dessutom fanns
intresse av att försöka se vilka fördelar som finns i informationshanteringen och hur man kan
nyttja informationen som finns. I dagsläget saknas erfarenhetsåterföring från projektering med
BIM till övriga delar av organisationen, men två projekt genomförs i dagsläget med BIM som
verktyg i projektering. Förvaltningen såg dock fördelar med att projekteringen gick ner på
detaljnivå, vilket ansågs kunna nyttjas i förvaltningen senare.
Ett problem som lyftes fram var att det, trots IFC-standard, inte var givet att modellerna kunde
tas emot automatiskt i aktuell programvara och uppdateringar måste därför ske manuellt.
Företaget tror att BIM hade varit ett bra verktyg i underhållsarbetet under förutsättningen att
överföringen från projekt till förvaltning gick på ett smidigt sätt. Bland annat så lyftes
detaljeringen men även helhetsgreppet fram som önskvärda och viktiga egenskaper som skulle
komma underhållsorganisationen och förvaltningen till gagn. Hellre att all information kom
med från projektet än för lite. Även om ett BIM-baserat system är önskvärt så är det långt borta
i tiden för företaget, dessutom står vissa ekonomiska och andra resurshinder som tidsåtgång i
vägen för ett införande. Ett mått på tiden att implementera ett nytt system var att det tar cirka 5
år att komma igång och ha full funktionalitet. Tron var framför allt att nybyggnationer kommer
ha nytta av ett sådant system, då där redan kommer en färdig BIM-modell. För existerande
byggnader ansågs tidsåtgången vara för stor.
Ett av hindren i själva nyttjandet och i kommande skeden var att kunna hitta vem som är
ansvarig för att hålla modellerna uppdaterade och relevanta efter projekt. En tanke var att låta
en extern part hantera införandet av projektets resultat i byggnadens ”relations-BIM” efter
avslut. Med hänvisning att använda denna i kommande projekt så att alla projekt arbetar mot
ett definierat och aktuellt gemensamt underlag.
33
Tabell 5.1.1 – Tolkning av intervjusvar från Företag A
Underhållsarbete
Företaget har flertal olika kanaler
att upptäcka fel, där flertalet
hanteras i ett felanmälanssystem
Felanmälan från brukare
återkopplas alltid
BIM i stort
BIM berör mestadels projektering
BIM i underhåll
Positiva till BIM för
underhållsarbetet
Information fastnar efter
projektering, kommer inte vidare
Tekniskt komplicerade
förvaltningsobjekt statusövervakas
Större förvaltningsobjekt
(mängdmässigt) hanteras i
underhållsplaner
Erfarenhetsåterföring förekommer
Dokumenthantering är inte helt
oproblematisk
Allmän kunskap om
underhållskostnadernas fördelning
saknas
Ser BIM som en samhällsnytta
som de har ansvar att undersöka
Informationsmängden i BIM
intressant, framför allt
detaljeringen
Erfarenhetsåterföring har inte skett
Interoperabilitetsproblem trots
standarder
Krav på standarder och
interoperabilitet vid överföring
från projekt
Informationsmängd inget större
problem
Farhåga att ett system kommer
kräva mycket resurser, nytt system
tar cirka 5 år att implementera
Lämpar sig bäst för nybyggnation
Uppdateringar kommer kräva
mycket tid
Uppdaterade handlingar en
förutsättning för effektivt arbeta
Tabell 5.1.2 - Sammanställning av muntlig enkät Företag A
Hur viktigt skulle det vara för ett system att:
Ej viktigt
0
Mkt viktigt
1
2
3
Fungera
med
övriga
delar
av
förvaltningssystemet
Underhållshistorik för förvaltnings-objekt
4
5
F*
TI*
F/TI
Hitta ett objekts fysiska placering med hjälp
av en virtuell miljö, till exempel med en
läsplatta
Hitta drift- och underhållsmanualer för
förvaltningsobjekt
Se jobbstatus, varningar och felanmälningar i
en virtuell miljö
Påståenden om vilka ingående komponenter och egenskaper som krävs:
F/TI
F
F
Ytor, storheter, plac. (fysisk repr.)
F
TI
TI
F
Komponenters egenskaper exvis Um
TI
TI
Ytskikt, färg
F
TI
Dolda installationer
F
TI
Servicekontrakt/garantier
F
Bärighet, hållfasthet, brand
Inredning/inventarier
Vet ej
TI
TI
F
TI
F
TI
F
Övervakning, regler. exempel styrsystem
* F – Fastighetsförvaltare, TI – Teknisk informationssamordnare
34
5.2
Företag B
Företaget förvaltar cirka 3000 byggnader i Sverige, ofta med kulturminneshistoriskt värde.
Inom företaget intervjuades en projektledare och en fastighetsförvaltare.
I likhet med Företag A så jobbar Företag B mycket med att hantera felanmälningar från
hyresgäster genom ett felanmälningssystem. Vid en felanmälan kommer ett larm ut automatiskt
till drifttekniker som löser problemet direkt eller planerar. Återrapportering till kund sker med
vilka åtgärder som utförts. Utöver felavhjälpande åtgärder via felanmälningssystem så sker
ronderingar efter intervall där tillsyn och kontroll utförs samt även övervakning via styr- och
regler. Fläktar och liknande har ett fast skötselschema för smörjning och liknande insatser.
Förvaltaren uppskattade att cirka 70-75% av underhållskostnaderna var planerade kostnader.
I och med införande av ett nytt system har erfarenhetsåterföringen fallerat från det gamla
systemet. Tanken är att bygga upp en databas under årens gång i samband med kommande
statusbesiktningar. Möjligheten finns att komma åt historiken från det gamla systemet vid
behov. Hanteringen av drift- och underhållsmanualer togs upp som ett problem, då ändringar
och uppdateringar av anläggningar inte alltid avspeglas i dokumentationen.
I dagsläget nyttjas BIM för ett större projekt i projekteringen och produktionen. Anledningen
till att detta projekt valdes var att det skulle ske en större ombyggnad som i princip innebar
rivning av befintlig byggnad och nybyggnation. Företaget tror att BIM medför högre kvalitet i
produktionen, samtidigt anger de att var efter förslag från konsulter som ansåg att det
underlättade samarbete såsom kollisionskontroller. Dessutom såg de att BIM lämpade sig väl
för att presentera till hyresgästerna, men ingen officiell eller klar erfarenhetsåterföring har skett.
Det stora problemet ansågs vara att precisera vad för information som skulle vidare till
förvaltning senare från projekteringen.
Gällande nyttan av BIM för underhållsarbete så fanns frågor om nytta verkligen fanns, det
saknades framför allt belägg för nyttan. I så fall skulle detta vara just vid nybyggnationer, inte
för det befintliga beståndet. En fördel som kunde tänkas kommer förvaltningen till gagn var att
enkelt kunna lyfta ut mängder och annan information. För att kunna dra nytta av BIM i
underhållsarbetet skulle nyinvesteringar i hårdvara krävas till förvaltare och tekniker. Dessutom
krävdes att system hölls uppdaterat av någon för att informationen skulle hållas relevant och
uppdaterad. Oklart vem som sköter detta, företaget inväntade policy från företag som låg längre
fram i utvecklingen.
35
Tabell 5.2.1 – Tolkning av intervjusvar från Företag B
Underhållsarbete
Fel rapporteras ofta av
hyresgäster, ronderingar och
tillsyn fångar upp resten
Felanmälan återkopplas
automatiskt
Teknisk apparatur sköts på
intervaller och övervakas via
system
Erfarenhetsåterföring förväntas
återupptas
Ny data krävs för ny databas
Uppdatering av dokumentation är
en brist
Stor andel planerade
underhållskostnader
BIM i stort
BIM för projektering och
produktion i ett
ombyggnadsprojekt
BIM lämpar sig bäst för
nyproduktion
BIM tillför kvalitet
BIM i underhåll
Resultat från nyttan av BIM i
underhåll/förvaltning saknas.
Bromsar utvecklingen
Ej tillämpbart för nuvarande
bestånd
Informationshantering ses som en
möjlighet
BIM underlättar samarbete
Kräver tillförande av resurser
BIM fungerar bra för visualisering
Uppdateringsfrågan osäker
Tabell 5.2.2 - Sammanställning av muntlig enkät Företag B
Hur viktigt skulle det vara för ett system att:
Ej viktigt
0
Mkt viktigt
1
2
Fungera
med
övriga
delar
av
förvaltningssystemet
Underhållshistorik för förvaltningsobjekt
3
PL*
F*
F
PL
PL
F
PL
Komponenters egenskaper exvis Um
F
F/PL
Ytskikt, färg
F/PL
Dolda installationer
PL
F
PL
F
F
PL
Bärighet, hållfasthet, brand
Övervakning, regler. exempel styrsystem
Vet ej
PL
Ytor, storheter, plac. (fysisk repr.)
Inredning/inventarier
5
F/PL
Hitta ett objekts fysiska placering med hjälp
F
av en virtuell miljö, till exempel med en
läsplatta
Hitta drift- och underhållsmanualer för
förvaltningsobjekt
Se jobbstatus, varningar och felanmälningar i
en virtuell miljö
Påståenden om vilka ingående komponenter och egenskaper som krävs:
Servicekontrakt/garantier
4
F
PL
F
PL
* F – Fastighetsförvaltare, PL – Projektledare
36
5.3
Företag C
Företaget förvaltar offentliga fastigheter av mer komplicerad art. Fastighetsägandet sträcker sig
över alla Sveriges regioner med sina knappa 6500 byggnader. I företaget intervjuades en
projektledare med god insyn i förvaltningen.
Precis som övriga företag så sker felanmälan av hyresgäster till ett system. Tekniker skickas ut
för en kompletterar med ett besök och utför eller planerar åtgärd därefter. Det planerade
underhållet är upplagda som driftplaner som styr vad som utförs veckovis, månadsvis eller
årsvis med instruktioner och checklistor. Arbete som anmälts av hyresgäst återrapporteras
kontinuerligt under arbetets gång, till exempel vid start, materialbeställning och slutligen vid
avslut. Den samlade historiken nyttjas senare mestadels för att följa upp leveranskraven från
upptäckt fel till påbörjat arbete. För att finna mönster och kunna förutsäga fel ligger på de
ansvariga
teknikerna
och
förvaltarna,
inget
automatiskt
larm.
Drift-
och
underhållsinstruktionerna hanteras via en förutbestämd handbok, där grundinformationen är i
pappersform, men de resulterande driftordrarna är digitaliserade. Någon uppgift om andelen
planerat kontra felavhjälpande underhåll finns inte tillgänglig.
I dagsläget jobbar företaget inte med BIM, det finns 3D-modeller men ej objektifierade. I mångt
och mycket anses BIM vara en aning osäkert i sin definition. Även om det finns klasser och
benämningar i programvaran så är det sällan dessa är kompatibla med annan programvara.
Uppfattningen är att standardiseringsarbetet går långsamt och att nyttan med BIM är osäker i
dagsläget, såväl i projektering och produktion som i förvaltning. Det viktigaste upplevs vara
informationen som finns tillgänglig, inte själva modellerna. Förväntningarna på att tekniker
skulle ha användning av att leta upp ett förvaltningsobjekt i en modell innan de åker ut på ett
arbete var väldigt låg. Däremot fanns oro och det påpekades vikten av att hålla ett system
uppdaterat när avsteg görs från underhållsplaner och förändringar görs. Något som ansågs vara
ett omfattande arbete som krävde mycket resurser.
Vad som däremot föreslogs var att ta lärdom av våra nordiska grannar, då Norge och Finland,
där Norge i princip påbörjat arbetet med att nyttja BIM i förvaltningen. En visualisering hur
detta arbete kan se ut finns tillgängligt via BuildingSMART i en kort animerad film.
37
Tabell 5.3.1 – Tolkning av intervjusvar från Företag C
Underhållsarbete
Felanmälan sker ofta via
hyresgäster. Kontroll sker av
tekniker.
Felanmälan återkopplas
automatiskt och kontinuerligt
BIM i stort
Inget arbete med BIM i dagsläget
BIM i underhåll
Inga resultat som visar på nytta i
dagsläget
Barnsjukdomar i BIM
Teknisk apparatur sköts utefter
driftordrar
Historik nyttjas för intern
benchmarking
Digital standard för manualer och
instruktioner
Inga direkta siffror på andelen
planerat underhåll
Kompitabilitetsproblem
Modellanvändning inte av större
vikt för personal som utför
underhåll
Informationen viktigast
Långsamt arbete med
standardisering
Osäkert med nyttan
Uppdateringar kräver mycket
resurser
Inväntar resultat från andra företag
Tabell 5.3.2 - Sammanställning av muntlig enkät Företag C
Hur viktigt skulle det vara för ett system att:
Ej viktigt
0
Mkt viktigt
1
2
3
Fungera
med
övriga
delar
av
förvaltningssystemet
Underhållshistorik för förvaltningsobjekt
PL
PL
PL
Komponenters egenskaper exvis Um
PL
PL
Dolda installationer
PL
Servicekontrakt/garantier
PL
Bärighet, hållfasthet, brand
Övervakning, regler. exempel styrsystem
Vet ej
PL
Ytor, storheter, plac. (fysisk repr.)
Inredning/inventarier
5
PL*
Hitta ett objekts fysiska placering med hjälp
PL
av en virtuell miljö, till exempel med en
läsplatta
Hitta drift- och underhållsmanualer för
förvaltningsobjekt
Se jobbstatus, varningar och felanmälningar i
en virtuell miljö
Påståenden om vilka ingående komponenter och egenskaper som krävs:
Ytskikt, färg
4
PL
PL
PL
* PL – Projektledare
38
5.4
Företag D
Företaget förvaltar byggnader till ett värde om 12 mdkr främst inom vårdsektorn. Inom
företaget intervjuades en fastighetsansvarig.
Företaget jobbar, likt de övriga, med mycket brukarinriktat arbete i sitt felavhjälpande
underhåll. Planering av åtgärder sker efter i samråd mellan kund och förvaltare som sedan
planerar in arbetet att utföras inom ett år. Återrapportering av utförda åtgärder sker mot kund
och införs där i fallet av små åtgärder, större åtgärder förs in i ritningar till företaget. Det
planerade underhållsarbetet uppgår till cirka 50% av de totala underhållskostnaderna.
Återrapporteringen
erfarenhetsåterföring,
av
utfört
men
underhållsarbete
inte
i
någon
nyttjas
stor
i
förekommande
utsträckning.
Den
fall
drift-
för
och
underhållsdokumentationen som företaget får in skickas till en ansvarig person inom företaget
som vidarebefordrar informationen till ansvariga entreprenörer inom vart sitt område.
Avseende BIM-användningen i företaget så håller det på att införas arbete med BIM i
organisationen, men det är ännu oklart hur detta skall nyttjas i förvaltningen.
39
Tabell 5.4.1 – Tolkning av intervjusvar från Företag D
Underhållsarbete
Felanmälan sker ofta via
hyresgäster.
Felanmälan återkopplas och förs
in hos kund vid enklare arbeten
Planerat underhåll i samråd med
kund
Viss erfarenhetsåterföring
förekommer
Instruktioner hanteras av en
funktion inom företaget
50 % planerat underhåll
BIM i stort
BIM påbörjat
BIM i underhåll
Osäkert med nytta av BIM i
förvaltningen
Tabell 5.4.2 - Sammanställning av muntlig enkät Företag D
Hur viktigt skulle det vara för ett system att:
Ej viktigt
0
Mkt viktigt
1
2
3
Fungera
med
övriga
delar
av
förvaltningssystemet
Underhållshistorik för förvaltningsobjekt
4
Vet ej
F*
F
Hitta ett objekts fysiska placering med hjälp
F
av en virtuell miljö, till exempel med en
läsplatta
Hitta drift- och underhållsmanualer för
F
förvaltningsobjekt
Se jobbstatus, varningar och felanmälningar i
en virtuell miljö
Påståenden om vilka ingående komponenter och egenskaper som krävs:
F
Ytor, storheter, plac. (fysisk repr.)
F
Komponenters egenskaper exvis Um
F
Ytskikt, färg
F
Dolda installationer
F
Servicekontrakt/garantier
F
Bärighet, hållfasthet, brand
F
Inredning/inventarier
F
Övervakning, regler. exempel styrsystem
5
PL
F
* F – Förvaltare
40
5.5
Sammanställning av enkätsvar
Totalt 6 respondenter besvarade den kvantitativa delen av intervjun. För att förenkla översikt är
sammanställningen av informationskraven uppdelade i två stycken diagram.
Funktionalitet
Antal respondenter
6
5
4
3
2
1
0
0
1
2
3
4
5
Vet ej
Svarsalternativ, där 0 = ej viktigt och 5 = mycket viktigt
Interoperabilitet
Underhållshistorik
Dokumenthantering
Statusuppföljning
Placering i virtuell miljö
Figur 5.5.1 - Sammanställning av funktionalitetskrav
Informationsinnehåll, del I
6
Antal respondenter
5
4
3
2
1
0
0
1
2
3
4
5
Vet ej
Svarsalternativ, där 0 = ej viktigt och 5 = mycket viktigt
Fysisk representation/storheter
Objektsegenskaper
Ytskikt och finish
Dolda installationer
Figur 5.5.2 - Sammanställning av informationskrav, del I
41
Informationsinnehåll, del II
6
Antal respondenter
5
4
3
2
1
0
0
1
2
3
4
5
Vet ej
Svarsalternativ, där 0 = ej viktigt och 5 = mycket viktigt
Serviceavtal och -kontrakt
Bärighet, hållfasthet, brand
Inredning och inventarier
Styr och reglersystem
Figur 5.5.3 - Sammanställning av informationskrav, del II
42
6 Analys och diskussion
I detta kapitel analyseras intervjuerna med stöd i den litteratur som studerats samt i fallet med
identifierade möjligheter och hinder med BIM som verktyg för underhållsarbetet även mot
tidigare studier som är gjorda i ämnet. Dessutom presenteras tankar på hur ny teknologi hade
kunnat implementeras med BIM och användas ute hos företagen som ett stöd i deras
underhållsarbete efter de problem och önskemål som framkommit.
6.1
Företagens underhållsarbete
Företagens felavhjälpande underhållsarbete är främst kopplad till felanmälan som görs av
hyresgästerna, vilket blir naturligt i och med att det är dessa som brukar fastigheten och vistas
i den, därmed blir det de som påverkas i första hand av ett fel på fastigheten. Något som visar
på stor förståelse och vilja att stödja brukarna i enlighet med såväl Narayan (2012) som Pitt et
al (2006). Företagen har utarbetade system för att hantera felanmälan och är dessutom noga
med att återkoppla till hyresgäst när arbetet är utfört, i vissa fall även löpande under arbetets
gång, något som även avspeglas i enkätsvaren där uppföljningen av arbetet sågs som en viktig
funktion.
Däremot anses återkopplingen till den egna organisationen i form av erfarenhetsåterföring från
tidigare utförda underhållsarbeten vara något av en brist och därmed kan ses som en resurs som
företagen borde bli bättre att nyttja i sitt arbete, i enlighet med Chandrashekaran &
Gopalakrishnan (2008). Ett av företagen förlitade sig på den mänskliga faktorn för att finna
mönster i underhållshistoriken. Ett system eller en algoritm som kan analysera underhållsdata
på det sätt som Hegazy et al (2010) föreslår skulle komma de flesta företag till gagn som ett
beslutsstöd för att effektivisera och planera sitt förebyggande underhållsarbete, speciellt med
tanke på deras omfattande och i många fall komplexa fastighetsbestånd.
Problematiken att hantera historik i form av dokument avspeglas även i hanteringen av driftoch underhållsinstruktioner inom ett par av företagen, där dokumenten hanteras i pappersform
eller i enklare digitaliserad form. Ett av företagen uttryckte dessutom att dokumenten inte
uppdateras i takt med verkligheten efter till exempel utbyte av aggregat. De företag som ansåg
sig ha ett i bristande system för dokumenthanteringen såg möjligheten att hålla denna
information kopplad till förvaltningsobjekt i ett BIM-system som en mycket viktig funktion.
Denna problematik går även att återfinna i flertalet studier, som Hegazy et al (2010), Lin & Su
(2013) och Lin et al (2014) och får anses som väntad och ett viktigt problem att hantera.
43
Det planerade underhållet hos de undersökta företagen var framför allt koncentrerat till de
tekniska installationerna, till exempel ventilation, alternativt större förvaltningsobjekt som tak.
Uppdelningen följer i stor grad den prioritetsordning som Horner et al (1997) föreslår, något
som även avspeglas i enkätsvaren då många anser bärighet, hållfasthet, brand samt även styr
och reglersystem vara viktig information, information som kopplas till HMS.
I hälften av företagen saknades lättillgängliga uppgifter om omfattningen av det förebyggande
underhållsarbetet och andra hälften angav siffror mellan 50-75% av underhållskostnaderna var
planerat underhåll.
6.2
Företagens BIM-användning
De företag som använder BIM nyttjar det idag för projektering och produktion, där
informationshantering och informationsmängder samt möjligheterna till samverkan lyfts fram
som de stora anledningarna till BIM-användning, fördelar som även Weygant (2011) och
Hjelseth (2010) och Wong & Fan (2013) lyfter fram som styrkor med BIM. Dessutom
uppskattade ett av företagen möjligheterna att presentera och kommunicera projekt visuellt med
hjälp av BIM för hyresgäster för att lättare kunna visa på vad som kommer ske och hur resultatet
ser ut, något som även bekräftas av Andersson & Jonssons (2013) studie, där flertalet av
respondenterna hade lyft fram visualisering och enkelheten i att tolka informationen som en
styrka med BIM.
När det kommer till kritik mot BIM är interoperabilitet och kompitabilitet de två största hindren
som identifierats. Framförallt är misstron och kritiken mot IFC-formatet och dess gångbarhet
påtaglig och ännu ett återkommande problem som såväl Andersson & Jonsson (2013),
Johansson & Gälldin (2012) samt även Jensen & Jóhannesson (2013) också funnit.
Ett annat tydligt hinder är att mycket lite erfarenhetsåterföring om BIM-användandet har gjorts
inom företagen. Flertalet företag inväntar att inhämta erfarenheter, antingen från egna projekt
eller från andra projekt, innan de går vidare eller ens påbörjar arbete med BIM. Dock delas inte
denna åsikt av alla företag, då ett av företagen ansåg sig ha ett samhällsansvar att undersöka
möjligheterna i egenskap av en stor aktör på marknaden, något som Johansson & Gälldin (2012)
identifierade som en förutsättning för att utveckla och sprida BIM-användandet till förvaltning.
44
6.3
Företagens förväntningar och krav på BIM som ett verktyg i underhållsarbetet
När det kommer till vilken nytta som finns av BIM i underhållsarbetet så är svaret tydligt, det
är informationsmängden som finns i en BIM-modell som företagen vill åt. Även hantering av
dokument och kopplad information sågs som viktig funktion. Informationshanteringen med
hjälp av BIM är något lyftes fram som en upplevd förbättring i underhållsarbetet vid studierna
utförda av både Kivits & Furneaux (2013) samt Lin & Su (2013), därmed finns belägg för
företagens förhoppningar kring BIM-användandet.
Vilken information och funktion som anses vara viktig eller inte skiljer sig åt i vissa fall
beroende på företagets inställning till BIM och respondentens roll i företaget. Tydligast är
möjligheten att hitta ett förvaltningsobjekt i en virtuell miljö, där förvaltarna inte trodde att
teknikerna som utför underhåll skulle ha nytta av att finna objektet innan felsökning på plats,
något som ansågs som en prioriterad möjlighet i Johansson & Gälldins (2012) studie. Störst
koncensus fanns angående inredning och inventarier, där ingen ansåg denna information som
vital i underhållsarbetet. Dessutom var ytskikt och finish lågt prioriterat för alla utom ett
företag, där företaget mer var av åsikten att all information är av nytta. Som vital information
rådde samstämmighet kring att den fysiska representationen, alltså areor och ytor samt dolda
installationer var av stor vikt. ”Kan man inte se rören så är det inte BIM” var ett uttryck från en
av respondenterna. Annan information som ansågs av vikt var sådan som kunde kopplas till
HMS, som bärighet, hållfasthet och brand samt styr och regler, samt även serviceavtal och
servicekontrakt. Att hantera information som kopplade till objekts övriga egenskaper,
exempelvis U-värde, orsakade störst spridning och osäkerhet kring nyttan med informationen.
Anledningen till detta kan vara hur frågan är ställd och vilket tolkningsutrymme som finns för
respondenten. Ett av företagen gjorde kopplingen till miljöarbete och sluthantering och skattade
denna högt. Ett annat företag såg ingen nytta i att göra energianalyser i efterhand.
Underhållshistorik och statusuppföljning är två funktionalitetskrav skattas högt, något som kan
ha sitt ursprung i det kundorienterade arbetet med felanmälan från hyresgäster. Dessutom var
interoperabilitet ett starkt krav, något som ett företag påpekade var en nödvändighet för att
kunna importera information från avslutade projekt.
Vad företagen var överens om var att BIM inte kunde tillämpas på befintligt bestånd i dagsläget
vilket ligger i linje med vad Johansson & Gälldin (2012) kom fram till i sin studie. Att skapa
ett system/en databas från grunden för en redan existerande byggnad anses vara för
resurskrävande och kanske även onödigt då det redan finns en fungerande organisation med ett
fungerande system. Det fanns ingen möjlighet att väga resursbehovet som en sådan omställning
45
skulle kräva mot nyttan med BIM i underhållsarbetet, information som företagen inväntar från
andra företag som stöd i vilken riktning de skall gå. Gängse uppfattning är att BIM för underhåll
och förvaltning blir aktuellt först vid nybyggnation och större ombyggnationer, inte tidigare.
Den största farhågan med att gå över till BIM var att kunna hantera informationen, att hålla den
uppdaterad och korrekt. Två av företagen uppgav att den stora mängden projekt som sker inom
ramen av underhåll gör att risken finns att en BIM-modell med sin information blir inaktuell
inom kort tid om ingen uppdatering görs efter utfört projekt. Hur detta skall utföras, av vem och
hur ofta fanns det inga av företagen som hade ett rakt svar på, utan de inväntar resultat från
pionjärprojekt och andra företag. Tankar finns om att köpa in tjänsten externt, något som
identifierades av Johansson & Gälldin (2012) eller införa en helt ny tjänst internt, en liknande
slutsats som Lin & Su (2013) drog av sin studie där det visade sig finnas behov av en BIMsamordnare även under förvaltningsskedet.
6.4
Tekniska hinder och möjligheter med BIM i förvaltningen
Från studierna utförda av Lin & Su (2013) och Lin et al (2014) är det tydligt att införande av
BIM även innebär införande av ny teknik och ny teknologi. Det som lyfts fram som styrkan
med BIM är den översikt en 3D-vy ger, något som endast är möjligt att få med hjälp av en dator
eller kraftfullare handhållen enhet, alternativt genom att koppla upp sig mot en server som Lin
& Su (2013) föreslår för att avlasta enheter och påskynda renderingen.
Framför allt införandet av handhållna enheter skapar goda förutsättningar att gå ifrån det
pappersbaserade arbetet som sker i dagsläget och istället kunna jobba direkt mot tillgänglig
information. Systemet som Olbrich et al (2013) provade bedöms kunna få stor användning mot
bakgrund av respondenternas vilja att kunna se dolda installationer. Kopplat med den av Lin et
al (2014) föreslagna metoden med QR-koder för att hitta rätt i modellen får tekniker ett kraftfullt
verktyg som nyttjas för att hitta rätt information på rätt plats och sedan själv föra in information
om utfört arbete på plats utan omvägar via såväl papper som förvaltare. Dessa system är
experimentella och skräddarsydda för plats och ändamål och inte gjorda för att hantera övrig
förvaltningsinformation. Landlord III och L.E.B System är två program som marknadsför sig
kunna ha dessa funktioner i varierande grad och omfattning via tillval i form av moduler. Denna
programvara har i huvudsyfte att vara ett verktyg för förvaltning, såsom hyreshantering,
kontrakt, drift och underhåll, inte bara hantera BIM i underhållsarbetet. Men som ett av
företagen uttryckte sig så tar det cirka 5 år att uppnå önskad funktionalitet i ett system, något
46
som säkerligen avskräcker från att gå över till ett nytt system från ett redan fungerande, med
dagens mått.
6.5
Resultatens betydelse för branschen och samhället
Av resultaten är det mycket som redan är känt sedan tidigare, vilket i sig kan ses som att mycket
litet tillförts i kunskapsbanken, men den stora behållningen är att läget idag är i detsamma som
för 3 år sedan 2012. Ingen utveckling har kunnat spåras med intervjuerna, något som kan
kopplas till att många av aktörerna väntar på någon annans resultat och används ofta som
anledning till att ingen gått vidare.
Däremot finns ett tydligt uttalat behov av personer som kan samordna och kommunicera med
hjälp av BIM mot såväl projekt som mot förvaltning.
6.6
Metoddiskussion
Den genomförda studien kan med sina sju intervjuer inte ge en heltäckande bild av hur BIM
kan nyttjas som ett verktyg för underhållsarbetet på grund av den begränsade mängden data.
Med detta i åtanke bör resultaten nyttjas som en fingervisning över hur läget ser ut i dagsläget
och vad som är värt att ha i åtanke vid mer omfattande studier.
Vad som däremot kan ses är en god redundans och reabilitet uppnåtts genom att nyttja en
kombinerat kvalitativ och kvantitativ analys. Åsikterna som går isär är lätta att hänvisa till att
inställningen till och kunskapen om BIM skiljer sig åt mellan företagen.
Vad som kunde underlätta i intervjuerna skulle vara att på förhand presentera vad som är
studiens definitioner av BIM och Underhåll, vilket hade kunnat leda till mer preciserade svar.
Men risken finns även att svaren inte blivit helt sanningsenliga eftersom respondenterna hade
fått omformulera sig från vad företagen själva har för definitioner.
47
7 Slutsatser
Underhåll är komplicerat och varierande. I och med att olika typer av förvaltningsobjekt bör
hanteras utifrån olika underhållsstrategier ställs automatiskt krav på att information behöver
vara relevant, tillgänglig och uppdaterad. Av detta kommer att god informationshantering är en
förutsättning för att kunna utföra underhållsarbetet effektivt, och då framför allt planerat arbete,
som kan ses i Figur 2.4.1 och därmed vitalt för att kunna hushålla med underhållsresurserna.
Som tidigare påpekats är kostnaderna för förebyggande underhåll mycket mindre än det
felavhjälpande underhållet och dessutom frigörs resurser genom att andelen oförutsedda fel
sjunker, något som kan leda till än mer planering av underhållsarbetet.
Just informationshanteringen är något som BIM enligt studerad litteratur har visat sig vara väl
lämpat för att hantera, även i förekommande fall för underhållsarbetet och förvaltningen. Dock
är de intervjuade företagen fortfarande skeptiska till nyttan i underhållsarbetet och kommer
troligtvis förhålla sig så fram till dess att faktiska studier och resultat i området inkommit från
aktörer åtminstone inom norden.
Till skillnad från studerad litteratur och tidigare studier så har det inte funnits någon direkt
uttalad rädsla att få för mycket information i och med införande av BIM, tvärtom verkar det
finnas mer behov att faktiskt få information från slutförda projekt. Vissa mönster kan urskiljas
att primär- och sekundärkomponenterna är av större vikt även för underhållsarbetet än
tertiärkomponenterna.
Oro kring information och informationshantering är mer kopplat kring hur, vem och när som
ändringar, uppdateringar och införanden av projekt görs. Flertalet av företagen ser att de inte
själva har kunskapen eller resurserna för att sitta och förvalta även en modell i sitt arbete.
Tillförande av ny teknik och kompatibel programvara är av stor vikt för att kunna utföra
uppdateringar och nyttja informationen och alla fördelar med att arbeta med BIM. Den
studerade litteraturen visar på att mobila plattformar har en klar plats i det dagliga
underhållsarbetet, men även att kunskaps- och resurshinder behöver överkommas. Det finns
även färdig programvara från tillverkare som har denna funktionalitet, vilket visar på att
möjligheterna finns redan idag, men som påpekats i en av intervjuerna så tar nya system lång
tid att implementera. Mot bakgrund av detta så är företagen ovilliga att ta risken och använda
48
BIM i underhållsarbetet och i förvaltningen, framför allt att införa BIM som ett verktyg för det
redan bebyggda beståndet.
Den stora behållningen och det absolut största mervärdet BIM kan skapa för underhållsarbetet
är genom att nyttja BIM till det BIM visat sig bra för: Projektering, eller mer exakt projektering
inom ramen för underhåll på en nybyggd fastighet som projekterats och producerats med hjälp
av BIM i alla faser.
Underhållsarbete bedrivs idag till stor del genom projekt och inom detta finns flertalet studier
som visar på att BIM underlättar i samarbetet mellan olika aktörer och minskar mängden
omarbetningar och kollisioner. En förutsättning för kunna nyttja BIM för omprojektering och
underhållsprojekt är att underlaget hålls uppdaterat och ändringar införs efter avslutade projekt
och en ny, uppdaterad relations-BIM skapas för framtida användning.
Av vem dessa uppdateringar skall ske organisatoriskt råder det delade meningar om, men vad
som är uppenbart är att det kommer behövas mycket arbetskraft som kan hantera BIM i
framtiden och en vilja att våga fortsätta framåt.
49
8 Referenser
5D Systemkonsult AB (2015a). Fastighetssystem, förvaltningssystem samt facilitymanagement
system. [www] http://www.5d.se/fastighetssystem/ (2015-06-16)
5D Systemkonsult AB (2015b). Integrationer. [www] http://www.5d.se/fastighetssystem/integrationer (2015-06-16)
Aff: avtal för fastighetsförvaltning. Aff-definitioner 04. (2003). Stockholm: Svensk byggtjänst
Amor, Robert & Faraj, Ihsan (2001). Misconceptions about integrated project databases.
Electronic Journal of Information Technology in Construction, Vol. 6, ss. 57-67.
Andersson, Samuel & Jonsson, Simon (2013). Värdet av BIM i förvaltning – Möjligheter och
krav. Examensarbete 15 hp, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers Tekniska
Högskola. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.
Aranda-Mena, Guillermo, Crawford, John, Chevez, Agustin & Froese, Thomas (2009).
Building information demystified: does it make business sense to adopt BIM? International
Journal of Managing Projects in Business, Vol. 2, No. 3, 2009, ss. 419-433.
Bejrum, Håkan (1999). Se om sitt hus: strategier för underhåll av offentliga fastigheter.
Stockholm: Svenska kommunförbundet
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Chandrashekaran, Anand & Gopalakrishnan, Bhaskaran (2008). Maintenance risk reduction
for effective facilites management. Journal of Facilities Management, Vol. 6, No.1, ss. 52-68.
Hegazy, Tarek, Ahluwalia, Shipra Singh, Attalla, Mohamed (2010). Two condition indicators
for building components based on reactive-maintenance data. Journal of Facilities
Management, Vol. 8, No. 1, ss. 64-74.
Hjelseth, Eilif (2010). Exchange of Relevant Information in BIM-Objects Defined by the Roleand Life-Cycle Information Model. Architectural Engineering and Design Magagement, 6:4, ss.
279-287.
50
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur
Horner, R.M.W., El-Haram, M. & Munns, A.K. (1997). Building maintenance strategy: a new
management approach. Journal of Quality in Maintenance Engineering, Vol. 3, No. 4, ss. 273280.
Informationshantering i förvaltning (2014) [www] http://www.bimalliance.se/~/media/OpenBIM/Files/Projekt/BIM_i_staten/Informationshantering_i_forvaltning.ashx (2015-02-05)
Jensen, Per A. & Jóhannesson, Elvar I. (2013). Building information modelling in Denmark and
Iceland. Engineering, Construction and Architectural Management, Vol. 20, No. 1, ss. 99-110.
Johansson, Simon & Gälldin, Viktor (2012). Möjligheter med Byggnadsinformationsmodellering
inom
förvaltning.
Examensarbete
15
hp,
Institutionen
för
teknik,
Linnéuniversitetet. Växjö: Linnéuniversitetet
Kivits, Robert A., Furneaux, Craig (2013). BIM: Enabling Sustainability and Asset
Management through Knowledge Management. The Scientific World Journal, Vol. 2013, Art.
ID. 983721.
Ku, Kihong & Taiebat, Mojtaba (2011). BIM Experiences and Expectations: The Constructors’
Perspective. International Journal och Construction, Education and Research, 7:2011, ss. 175197.
Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lavy, Sarel & Shohet, Igal M. (2009). Integrated healthcare facilities maintenance
management model: case studies. Facilities, Vol. 27, No. 3/4, ss. 107-119.
L.E.B System AB (2015). Produkter. [www] http://www.lebsystem.se/produktsida (2015-0616)
Lee, Hackman Hon Yin & Scott, David (2009). Overview of maintenance strategy, acceptable
maintenance standard and resources from a building maintenance operation perspective.
Journal of Building Appraisal, Vol. 4, No. 4, ss. 269-278.
51
Legner, Christine & Thiesse, Frédéric (2006). RFID-Based
Maintenance at Frankfurt Airport. IEEE Pervasive Computing, Vol. 5, No. 1, ss. 34-39.
Lin, Yu-Cheng & Su, Yu-Chih (2013). Developing Mobile- and BIM-Based Integrated Visual
Facility Maintenance Management System. The Scientific World Journal. Vol. 2013, Art. ID
124249.
Lin, Yu-Cheng, Su, Yu-Chih & Chen, Yen-Pei (2014). Developing Mobile BIM/2D BarcodeBased Automated Facility Management System. The Scientific World Journal, Vol. 2014, Art.
ID. 374735.
Lind, Hans & Muyingo, Henry (2012). Building maintenance strategies: planning under
uncertainty. Property Management, Vol. 30, No. 1, ss. 14-28.
Narayan, Venkatraman (2012). Business performance and maintenance – How are safety,
quality, reliability, productivity and maintenance related? Journal of Quality in Maintenance
Engineering, Vol. 18, No. 2, ss. 183-195.
Nordstrand, Uno (2008). Byggprocessen. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Olbrich, Manuel, Graf, Holger, Kahn, Svenja, Engelke, Timo, Keil, Jens, Reiss, Patrick, Webel,
Sabine, Bockholt, Ulrich, Picinono, Guillaume (2013). Augmented reality supporting usercentric building information management. The Visual Computer, Vol. 29, No. 10, ss. 10931105.
Pitt, M., Goyal, S., Sapri, M. (2006). Innovation in facilities maintenance management.
Building Services Engineering and Technology, Vol. 27, No. 2, ss. 153-164.
Sebastian, Rizal (2011). Changing roles of the clients, architects and contractors through BIM.
Engineering, Construction and Architectural Management, Vol. 18, No. 2, ss. 176-187.
Trost, Jan (2012). Enkätboken. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Weygant, Robert S. (2011). BIM content development: standards, strategies, and best
practices. Hoboken, N.J.: Wiley
Wong, Kam-din & Fan, Qing (2013). Building information modelling (BIM) for sustainable
building design. Facilities, Vol. 31, No. 3/4, ss. 138-157.
52
Wood, Brian (2005). Towards innovative building maintenance. Structural Survey, Vol. 23,
No. 4, ss. 291-297.
53
9 Bildreferenser
Healthcare Design Magazine (2015). Building Smart In Healthcare. [www] <http://www.healthcaredesignmagazine.com/sites/healthcaredesignmagazine.com/files/imagecache/570x360
/BBF%20BIM%20for%20Healthcare%20Design.jpg> (2015-09-08)
QRStuff.com (u.å). QR CODE GENERATOR. <http://www.qrstuff.com/> (2015-07-03)
54
Bilaga I – Frågeformulär
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Hur ser kedjan ut från upptäckt fel till avhjälpt fel?
Vilka underhållsstrategier jobbar ni med? Exvis intervallstyrt, kontroll/övervakning
Hur stor del av era underhållskostnader utgörs av planerat underhåll?
Hur görs uppföljning och dokumentation av utfört underhållsarbete?
Nyttjas historiken av utförda arbeten i er underhållsplanering/erfarenhetsåterföring?
Hur hanterar ni drift- & underhållsinstruktioner?
Använder ni BIM på något sätt i organisationen idag? Hur?
Vad fick er att börja med BIM?
Vilka fördelar har ni sett med att jobba med BIM?
Vilka problem har ni upplevt med BIM-användningen?
Tror ni ett BIM-baserat system för underhåll hade skapat bättre möjligheter för planering?
Tror ni ett BIM-baserat system hade förbättrat informationshanteringen i
underhållsarbetet?
13. Vilka är de främsta skälen till att ni inte implementerar ett sådant system?
14. Hur tror ni ett sådant system hade fungerat i er verksamhet?
15. Hur skulle ändringar och uppdateringar hanteras, till exempel projekt? Vem är ansvarig?
Hur viktigt skulle det vara för ett system att:
0
1
2
3
4
5
Vet ej
Fungera
med
övriga
delar
av
förvaltningssystemet
Underhållshistorik för förvaltningsobjekt
Hitta ett objekts fysiska placering med hjälp
av en virtuell miljö, till exempel med en
läsplatta
Hitta drift- och underhållsmanualer för
förvaltningsobjekt i den virtuella miljön
Se jobbstatus, varningar och felanmälningar i
en virtuell miljö
Påståenden om vilka ingående komponenter och egenskaper som krävs
Ytor, storheter, plac. (fysisk repr.)
Komponenters egenskaper exvis Um
Ytskikt, färg
Dolda installationer
Servicekontrakt/garantier
Bärighet och hållfasthet
Inredning/inventarier
Övervakning, regler. exempel styrsystem
55
Bilaga II – Transkriberade intervjuer
Hur ser kedjan ut från upptäckt fel till avhjälpt fel
Företag A
Felanmälanssystem där hyresgästerna kan felanmäla. Kopplat till
Fastighetsförvaltare
respektive hus och drifttekniker, de får en felanmälan via systemet
som kvitteras när det påbörjas. Och återkommer. De beställer jobb
eller gör det själv, beroende på fel. Kvitterar och rapporterar tillbaka
till den som anmäls.
Företag A
Två vägar, upptäcker fel på automatlarm, A eller B-larm, dels finns
Teknisk informations- felanmälan från hyresgäst. Dessutom okulär upptäckt vid rond av
samordnare
tekniker. Hyresgäster genererar en felanmälan, automatiken sköter
sig själv.
Företag B
Felanmälningssystem via telefon som man ringer till, skickas en
Projektledare
drifttekniker ut för att lösa problemet
Företag B
Ett alt, hyresgäst upptäcker ett fel och ringer in till kundservice eller
Fastighetsförvaltare
mailar till system till felanmälan. Går med automatik till
organisationen samt till drifttekniker. Dessa kontrollerar om det går
att utföra direkt eller om det måste planeras. Därefter
återrapporteras till kund. Vilka åtgärder som gjorts.
Företag C
Kunden kan felanmäla via telefon, kommer till servicecenter och
Projektledare
anmäler felet. Då går det ut ett systemmeddelande till den
husansvarige som har hand om området. Denna åker ut och
kontrollerar. Antingen ordnar felet själv eller via entreprenör.
Företag D
Akut underhåll. Felanmälan till driftorganisationen, de löser
Fastighetsansvarig
problemet direkt mot kund och efterfakturerar (till Företag D).
56
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
Teknisk informationssamordnare
Företag B
Projektledare
Företag B
Fastighetsförvaltare
Företag C
Projektledare
Företag D
Fastighetsansvarig
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
Teknisk informationssamordnare
Företag B
Projektledare
Företag B
Fastighetsförvaltare
Företag C
Projektledare
Företag D
Fastighetsansvarig
Vilka olika underhållsstrategier jobbar ni med?
Förebyggande genom ronderingar på fasta intervall via arbetsorder.
Till exempel titta i undercentral varje månad. Samt 5-årig
underhållsplan. Uppdateras regelbundet. Tar hjälp av tekniska
konsulter vid inventeringar till exempel tak.
i.u.
Fläktar och dylikt sköts via ett skötselschema med jämna cyklar där
de smörjs, rengörs och så vidare
Finns ronderingar, tillsyn och kontroll. Övervakning via styr- och
regler.
Driftplaner är upplagda i fastighetssystemet som styr vad som ska
göras respektive månad, år, vecka. T.ex. filterbyten, tillsyn
invändigt med checklista. Tittar inte på ytskikt.
Planerat via anmälan från kund till förvaltare och läggs in i
underhållsplan och arbete utförs inom ett år av ramupphandlad
entreprenör.
Hur stor del av era underhållskostnader utgörs av planerat
underhåll?
i.u.
i.u
i.u.
70-75%
i.u.
Grovt uppskattat 50%
57
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
Teknisk informationssamordnare
Företag B
Projektledare
Företag B
Fastighetsförvaltare
Företag C
Projektledare
Företag D
Fastighetsansvarig
Hur görs uppföljning och dokumentation av utfört
underhållsarbete?
Genom felanmälanssystemet så sker återkoppling direkt till
hyresgäst.
i.u.
i.u.
Genom felanmälanssystem sker återkoppling
Dokumenteras via felanmälanssystemet. Efter utfört arbete bockas
det av. Meddelande går till kund som säger att det utförts. Även
statusmeddelanden till kund, till exempel att material är beställt.
Arbete skall ha påbörjats inom 3 dagar efter anmälan.
Akut underhåll införs hos kund, större ingrepp via ritningar
Nyttjas historiken av utförda arbeten som erfarenhetsåterföring?
Jo, det sker, och återkommande fel kan identifieras och större åtgärd
planeras.
i.u.
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
Teknisk informationssamordnare
Företag B
i.u.
Projektledare
Företag B
Nytt system, innan gjordes det manuellt via rapporter. Numera finns
Fastighetsförvaltare
statusbesiktningar och dokumentation i det nya fastighetssystemet.
Ingen databas uppbyggd än, den byggs upp efter hand.
Företag C
Den används mest för uppföljning att tiden från anmält fel till
Projektledare
påbörjat arbete följs. Men inte i större grad för att kontrollera i
vilken grad fel uppstår, men det är grundtanken ändå. Informationen
finns, men inget automatiskt larm. Ligger mer på individen och
teknikerna att anmäla vidare uppåt om trender uppstår.
Företag D
Det görs, en inte i allt för stor utsträckning
Fastighetsansvarig
58
Företag A
Fastighetsförvaltare
Hur hanterar ni drift- och underhållsinstruktioner och manualer
Lite olika, tittar över i bolaget. Vissa har digitaliserade och
välinventerade medan andra har pärmar och digitalt, varierande helt
enkelt.
i.u.
Företag A
Teknisk informationssamordnare
Företag B
i.u.
Projektledare
Företag B
Problemet är att hålla dem uppdaterade. Om komponenter byts ut
Fastighetsförvaltare
så är det inte säkert att detta uppdateras. Upplevs som något av en
brist.
Företag C
Handbok drift, som styr intervaller. Ligger till grund för allt planerat
Projektledare
underhållsarbete. Instruktionerna berättar vad och när det skall
göras. Själva grunden är i pappersform, men digitaliserad i
driftordrar.
Företag D
Skickas till avsedd person som vidarebefordrar till ansvarig
Fastighetsansvarig
entreprenör. Helst pappersformat.
Använder ni er av BIM i organisationen idag? Hur?
I byggprojekt, modell större
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
Inte löpande i verksamheten. Bim används i projekt, från projekt till
Teknisk informations- mottagande i förvaltning så dör hela BIM. Men
samordnare
fastighetsförvaltningssystmet håller på att uppdateras och med den
ritnings och informationshanteringen.
Företag B
I ett projekt används kvalificerad BIM med databaser.
Projektledare
I projektering och under produktionen.
Företag B
Ej i förvaltning. Men däremot i projekt. Diskussion pågår om
Fastighetsförvaltare
förvaltningen skall ta del av detta. Framtiden oviss.
Företag C
Nej, inte i organisationen. Det finns 3D-modeller, men inget BIM.
Projektledare
Företag D
Håller på att införas. Osäker på hur det skall användas i förvaltning.
Fastighetsansvarig
59
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
Teknisk informationssamordnare
Företag B
Projektledare
Företag B
Fastighetsförvaltare
Företag C
Projektledare
Företag D
Fastighetsansvarig
Vad fick er att börja med BIM?
i.u.
Försöka hitta fördelar med informationen som går att få ut. De
kände sig skyldiga att börja bli drivande som statligt ägda.
Företaget tror att BIM inför kvalitet i produktionen, men det finns
få möjligheter då beståndet redan är byggt. I detta projekt skulle
större delen rivas, därför var det lämpligt med BIM
Tryck från konsulter. Fördelar att få ut mängder för upphandling.
Lätt för olika aktörer att göra kollisionskontroller. Samarbete
mellan aktörerna.
i.u.
i.u.
Vilka fördelar har ni sett med att jobba med BIM?
Företag A
Inte så mycket, men stora fördelen är att de går ner på objektsnivå
Fastighetsförvaltare
som kan nyttjas sedan i förvaltningen.
Företag A
Två projekt med BIM, men ingen återföring än. Prata med
Teknisk informations- projektsamordnarna
samordnare
Företag B
Produktionskontroll vid projektering samt presentation för
Projektledare
hyresgäster,
visualisering.
Ingen erfarenhetsåterföring i nuäget.
Företag B
Samarbete mellan entreprenörer/aktörer
Fastighetsförvaltare
Företag C
i.u.
Projektledare
Företag D
i.u.
Fastighetsansvarig
60
Vilka problem har ni upplevt med att använda BIM?
i.u.
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
De går mot IFC standard för kollisionskontroll. Men inget
Teknisk informations- mottagande finns per automatik för filerna. Databas och
samordnare
ritningar/CAD-filer måste fortfarande uppdateras manuellt. Mycket
av filerna kan vara döda. CAD-filer utan projekt. I dagsläget finns
mycket lite integrering mellan programvara.
Företag B
Det svåraste är att precisera hur underlaget skall användas under
Projektledare
förvaltningen.
Den egna kravställningen. Proj enkelt, produktion svårare.
Företag B
Inga direkta problem. Men osäkerhet hur långt man ska gå, vilken
Fastighetsförvaltare
information skall med till förvaltningen? Svårt att veta hur mycket
av informationen till förvaltningen som verkligen kommer
användas. Till exempel kanske mängden toalettdörrar inte är
särskilt viktig.
Företag C
i.u.
Projektledare
Företag D
i.u.
Fastighetsansvarig
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
Teknisk informationssamordnare
Företag B
Projektledare
Företag B
Fastighetsförvaltare
Företag C
Projektledare
Företag D
Fastighetsansvarig
Företag A
Fastighetsförvaltare
Tror ni ett BIM-baserat system för underhåll hade skapat bättre
möjligheter för planering av underhåll?
Det är förhoppningen och tron.
Ja, om de hade kunnat skicka in objektifierade modeller in i
förvaltningen från projekt.
Ja, det är förhoppningen, men belägg i branschen för nyttan saknas
Hade det varit infört så hade det varit lätt att plocka ut mängder och
sådant. Om informationen funnits.
Nej, inte modellen, däremot tror att fördelen kommer av att
information inte skapas flera gånger om innan förvaltningen. Helst
bara skapa informationen en gång. Så den är rätt hela vägen.
i.u.
Tror ni ett BIM-baserat system för underhåll hade förbättrat
informationshanteringen
Helheten, mycket detaljerad information. Hade förbättrat
möjligheten till planering.
61
Företag A
Teknisk informationssamordnare
Företag B
Projektledare
Företag B
Fastighetsförvaltare
Företag C
Projektledare
Företag D
Fastighetsansvarig
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
Teknisk informationssamordnare
Företag B
Projektledare
Företag B
Fastighetsförvaltare
Företag C
Projektledare
Företag D
Fastighetsansvarig
Om lösningen blir mer interaktiv lösning i realtid på plats framför
datorn jämtemot modeller och aggregaten.
Troligtvis, men det kräver ett engagemang med inköp av hårdvara
till förvaltare och husansvarige.
Så länge någon äger informationsuppdateringen.
Känner att detta hamnar på en ny tjänst att hålla systemet ajour.
i.u.
i.u.
Vilka är de främsta skälen till att ni inte implementerat ett sådant
system?
i.u.
Ekonomi och kommit igång sent. Lång process att investera i nya
system. Cirka 5 år att starta upp.
Finns få projekt som lämpar sig. Svårt att kravställa något som man
inte vet hur det skulle bli.
Finns just nu i projekteringen, men innan detta så finns ingen
informationsmängd.
Styrts av byggprojekt. Resursfråga, inte prioritet.
i.u.
i.u.
62
Hur tror ni ett sådant system hade fungerat i er verksamhet?
Företag A
Om det fungerar, inte blir för mycket jobb. Krävs mycket arbete på
Fastighetsförvaltare
befintliga hus. Mer i nybyggnationer.
Företag A
Ja, men det finns sändare och mottagare på alla håll och där finns
Teknisk informations- inte.
samordnare
Företag B
Nytta finns, men oklart hur.
Projektledare
Företag B
i.u.
Fastighetsförvaltare
Företag C
i.u.
Projektledare
Hur skulle ändringar och uppdateringar hanteras efter till exempel
projekt/ombyggnationer? Vem är ansvarig?
Företag A
Finns tekniska informationssamordnare som ansvarar för sådant
Fastighetsförvaltare
införande.
Företag A
Viktig fråga, databasmodeller finns inte i nuläget i den aktuella
Teknisk informations- geografiska regionen. Besked saknas uppifrån vad som är originalet
samordnare
för framtida projekt i byggnaden. Ingen styrning av vad som får
sättas in i ett projekt för att sedan nyttjas i databaser. Som det ser ut
nu så finns inga styrningar. Idag kan det tas in konsult för projekt,
men denna kan inte nyttja databaser eller modeller. Vilket betyder
att projekten kan bli föråldrade snabbt och ingen uppdatering sker.
Svårt att ha en förvaltande del i BIM, oftast sker förändringarna
genom projekt. Cirka 70 projekt per år, uppdateringar via projekten.
En möjlighet är att projekten sammanställs av extern part och
skickas tillbaka till företaget för publicering av modellen för vidare
användning.
Företag B
Ingen policy inom företaget. Hänvisar till ett annat företag som
Projektledare
driver flertalet projekt (100-200) och då är ändringar aktuella, och
de hade inte kommit fram till någon policy
Företag B
Oklart, kanske tal om en ensam person.
Fastighetsförvaltare
Företag C
Upp till respektive organisation, omfattande arbete att hålla
Projektledare
modellen uppdaterad. Kontrollera intervaller, införande av ny
information. Avsteg, hur hanteras dessa? Kommer att vara mycket
att jobba med. Det viktigaste i förvaltningen är informationen.
Serviceansvariga tekniker sitter nog inte och letar rätt på objekten
innan de åker ut. Säger inte vad felet är. Informationen är jätteviktig.
Företag D
i.u.
Fastighetsansvarig
63
Övriga reflektioner från respondenter
Företag A
Fastighetsförvaltare
Företag A
Ingen information är oviktig när en helhet skall uppnås
Teknisk informationssamordnare
Företag B
Projektledare
Företag B
Fastighetsförvaltare
Företag C
Personen sitter med i ett antal grupper som hanterar/arbetar med
Projektledare
BIM
Osäkerhet i definitionen i BIM. När det kommer till BIM i
förvaltning så är informationen viktigast, objektens egenskaper och
dokument kopplade till denna.
BIM väldigt projektbaserat och mjukvarubaserat, där
mjukvarutillverkarna styr. Med egna benämningar och olika sätt att
hantera information. Standardiseringsarbetet med klasser väldigt
viktigt. Upplever inte att arbetet gått så långt. En del av ”fördelarna”
är saker som gått innan det blev BIM genom 3D-modeller, till
exempel kollisionskontroll. Energianalyser kräver extra input, som
söderläge, men inte säker på användningen. Inte säkert att det
finnsnytta i deras verksamhet. Fokus på att ha en fungerande
byggnad som är klimatsmart och miljömässigt bra. Upplever att
energianalys är en skrivbordsprodukt. I dagsläget ligger BIM
ganska långt från förvaltningen. Norge och Finland är längre fram
(försvarsbyggnader), framför allt Norge nosar på förvaltning. Finns
ett antal större projekt som de drivit BIM i som är klara nu. Nu har
de börjat testa ett antal projekt i förvaltningen. Finland omfattar ej
förvaltning. Ingen är hela vägen fram i förvaltningen. Building
SMART är en bra resurs som en kort film.
Företag D
Fastighetsansvarig
64