Varför CAD-krav i förvaltning? Bild Ulrika Palmqvist, stadsfastigheter Malmö stad Per Erlandsson, BIM Alliance Sweden Kort historik - brytpunkter  1993 första CAD-kravspecifikationen, Malmö Skolfastigheter  1996 första CAD-kravspecifikationen, Malmö Stadsfastigheter  1999 Kommunförbundet Skåne + Regionfastigheter Kravspec  2001 första modellorienterad CAD-kravspecifikation i Point. Resan startade med Regionservice  2004 modellorienterad CAD-kravspecifikation, Point, Malmö SF  2005 projekt CAD-kravspecifikation ADT2006 utveckling mot informationsmodeller, (SF+RS i samarbete med 10 stora fastighetsförvaltare ~ 14 miljoner m², nuvarande BIM-nätverket)  2007 CAD –kravspecifikation, Förvaltningsinformation, Malmö SF + Regionservice  2011 Tillämpningsanvisningar Fi2, MEP2012, Malmö SF + Regionservice gemensam information till konsulterna  2012 CAD-Skånegruppen beslutade att anta Tillämpningsanvisningar Fi2 (se minnesanteckningar 2012-04-11)  2014…? CAD-Skånegruppen Bakgrund År 1998 startade ett samarbete med LTH i Lund för att samarbeta i CAD-frågor och för att ta fram en gemensam specifikationen för CAD-krav för Skånekommunerna. Stadsfastigheter via Skolfastigheter började redan 1993. Syfte Samma krav från kommunerna i Skåne till konsulterna. Få in uppgifter digitalt i enhetligt format för att kunna ta in informationen i fastighetssystemen. CAD-Skånegruppens arbete        Möten 2 gånger om året, ett referensgruppsmöte samt ett stormöte där kommuner bjuds in. Referensgruppens arbete var att uppdatera CAD-kravspecifikationen Stafettpinnen har vandrat mellan deltagarna att hålla i möten och arrangera ett studiebesök per år 3 st enkätundersökningar, en skriftlig 2005, en telefonintervju 2006 samt en interaktiv 2009 3 gånger har gruppen varit inbjuden till fastighetschefträffarna – 2007, 2009 samt nu 2014 Utvecklingstrappan 2009 Regelbundna uppdateringar av CAD-kravspecifikationen Nyttan med en kravspecifikation Ur minnesanteckningar 2012-04-11 delgivet Göran Orup med frågan om fortsättning – svar ja 4. 5. 6. CAD-Skånegruppens fortsatta framtid - Ska vi fortsätta med Skånegruppen? Ja, svaret var entydigt bland deltagarna med motiveringen att det är viktigt med samverkan och erfarenhetsutbytet. Behovet av en CAD-kravspecifikation - Finns det behov av en gemensam kravspecifikation för CAD? Ja, svaret var entydigt bland deltagarna med motiveringen att en grupp är starkare och har lättare att få genomslag. Dessutom slipper var och en att hitta egna lösningar och ”uppfinna hjulet” själva. CAD-kravspecifikationen i förhållande till Tillämpningsanvisningarna Fi2 - Fortsätta med nuvarande CAD-kravspecifikation eller gå över till Tillämpningsanvisningarna Fi2? Gå över till Tillämpningsanvisningar Fi2, svaret var entydigt bland deltagarna. Utvecklingstrappan visades på fastighetschefsträffen 2009 CAD-Skånegruppen – reflektioner kring den       Storträffarna har sedan 2006 tunnats ut med allt färre deltagare och referensgruppen är ungefär samma kärntrupp år efter år Referensgruppen gjorde en skriftlig enkät hösten 2005, men bara 14 kommuner svarade Våren 2006 ringde vi i stället samtliga kommuner och resultatet sammanställdes på hösten. Svaren från framförallt de mindre kommunerna kan sammanfattas med resursbrist i form av tid, personal och pengar. Referensgruppens gemensamma arbete har fortsatt och även innefattat dialog om olika lösningar att hantera ritningsfiler och information i system – vi sitter med samma frågor Referensgrupp och storgrupp har mer och mer blivit samma grupp Några kommuner väljer egna vägar Resultat från telefonenkäten 2006 ( ingen kontakt med 8 kommuner) Använder ni kravspecifikationen Ja – 11 st Lite – 3 st Nej – 8 st Intresse att använda kravspecifikation i framtiden Ja – 13 st Lite/kanske – 5 st Nej – 1 st Vill ni deltaga i CAD-gruppen Ja – 8 st Kanske – 5 st Nej – 11 st Övriga kommentarer: Ritar lite i CAD – 2 st Vill ha kontakt – 1 st Egen kravspec – 4 st Samarbetar Skåne NO – 2 st • Informationsleveranser • Per Erlandsson • Astacus AB Informationsbygget Informationsleveranser • Leveranser i öppna format – IFC- grafik – fi2xml-information • Tillämpningsanvisning – Digitala informationsleveranser till och från förvaltning • Listor med styrd information – värdelistor – klasslistor • Verktyg – För att hantera krav och leveranser digitalt Tillämpningsanvisning Listor med styrd information värde- och klasslistor Verktyg • Tools BIM Alliance.se Förvaltning standarder och verktyg • Läser information till och från FM systemen • Kravställer i BIM Alliance vertyg klara för pilot Q1 2015 • Publicerar listor med kravställd information Förvaltning standarder och verktyg • Kontrollera mot befintliga standarder Förvaltning standarder och verktyg • Demo Bilder från modeller Punktmoln och IFC modell Samarbeta och gör det enkelt Samarbeta utan att vara leverantörsstyrd så slipper vi dessa tidningsrubriker. Databaser för hantering av information strukturerat, sökbart och ordning & reda Informationsmodellen med ingående delsystem och intressenter Anvsvar arkiv Lokal Cad- och dok.samord Förvaltare/ Drift Lokal planerare/ inredning Städplanerare Projektledare CADsamord i projekt ITT Övriga intent/ externt Startpaket uppdaterade relationshanlingar Entreprenör 1, osv Projektnavet Projektör 2, osv Hyresfördelning Kvalitetssäkrade relationshandlingar HyperDoc Conisio Originalmodeller Tekniska beskrivningar Speglas Rasterritningar Publicerade handlingar Projektets data Projektör 1 Projektakt Kompletta handlingar Ekonomi, juridik, teknik Landlord Fastighetsdatabas Informationutbyte mellan systemen Nyttan med förvaltningsinformation BIM ? – information om byggnad och mark för förvaltning Informationsmodell Stadsfastigheter ställer krav på information till konsulterna med modellen som informationsbärare och arbetar med standarder   1 600 000 m2 byggnad Skanningsprojekt – laserskannat skolor för BTA till nya skolavtalen Tillgänglig information Publicerad objektsmodell med rumsinformation i förvaltningssystem Förvaltningsinformation Areaklasser för avtal, sammanställningar och rapporter Förvaltningsinformation Golvmaterial för städ och underhållsplaner och möjlighet att mängda Underlag för markskötsel och upphandlingar  4 600 000 m2 markyta  522 st fastighetsobjekt Markarea med koder för skötsel möjliggör rapporter för sammanställningar av mängder och längder Symboler för bänkar, lekredskap, skyltar och träd med information om trädet möjliggör rapporter för sammanställningar av antal och sorter Planer för snöröjning tydliggör vad som ska snöröjas och hur för entreprenad och upphandling Krav och tillämpningar i projekteringen möjliggör grunden för en kostnadseffektiv fastighetsförvaltning Tack! Ulrika Palmqvist och Per Erlandsson