Dp 5297 - Malmö stad
datum diarienummer 2015-05-18 2010-00936 Dp 5297 Till berörda av pågående planering enligt sändlista UNDERRÄTTELSE OM UPPRÄTTAT FÖRSLAG TILL DETALJPLAN Detaljplan för fastigheten Kranen 2 m fl. i Hamnen i Malmö Stadsbyggnadskontoret har upprättat rubricerade förslag till detaljplan. Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd med Länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. De synpunkter som har kommit in finns redovisade och kommenterade av Stadsbyggnadskontoret i en samrådsredogörelse. Den som inte godkänner att förslaget till detaljplan antas i den utformning som redovisas i bifogade handlingar ges härmed tillfälle att lämna sina synpunkter. Förslaget finns tillgängligt för granskning på www.malmo.se samt på stadsbyggnadskontoret, August Palms plats 1. Planområdet ligger i Västra Hamnen mellan Östra Varvsgatan och Dockgatan. Strukturen formas framförallt av befintlig (bevarandevärd) bebyggelse. Linjen (f.d. kulturstråket, angivet som gågata i detaljplanen) utgör det centrala stråket inom området och utformas med lägre bebyggelse och stor andel centrumfunktioner. En högre bebyggelse möjliggörs mot de större omgivande gatorna. Användningen görs flexibel med möjlighet att skapa både bostäder och centrumfunktioner. Delar av fastigheterna Kranen 2 och 5 avses i förslaget tas i anspråk till allmän platsmark. Planförslaget är upprättat i överensstämmelse med översiktsplanen. Planen antas inte medföra någon betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. §11 miljöbalken. V 150511 Synpunkter på förslaget skickas till epostadress [email protected] eller postadress Malmö stadsbyggnadskontor, 205 80 Malmö. Synpunkter ska lämnas skriftligt och med namn och adress. 1 (3) Senast 2015–06–22 måste eventuella synpunkter ha kommit in till Stadsbyggnadskontoret. Den som inte framfört skriftliga synpunkter på förslaget senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen. Stadsbyggnadsnämnden Upplysningar lämnas av Ted Gustavsson Planhandläggare telefon 040 34 22 77 eller [email protected] 2 (3) SÄNDLISTA Till berörda av pågående planering enligt fastighetsförteckning (sakägare). Fastighetsförteckningen finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret. Länsstyrelsen, [email protected] Lantmäterimyndigheten, [email protected] Region Skåne (för Skånetrafiken, Hälsa- och sjukvård) [email protected] Tekniska nämnden, [email protected] Ann-Charlotte Lindén, gatukontoret, [email protected] Erik Nelson, fastighetskontoret, [email protected] Miljönämnden Miljönämnden, [email protected] Stadsområdesnämnd Norr, [email protected] Fritidsförvaltningen Serviceförvaltningen [email protected] ( Gymnasieförvaltningen [email protected] Grundskoleförvaltningen [email protected] Förskoleförvaltningen [email protected] Malmö Museer, [email protected] Malmö Muséer, [email protected] Malmö Museer, [email protected] Räddningstjänsten Syd, [email protected] VA SYD, [email protected] VA SYD, [email protected] VA SYD, [email protected] E.ON Elnät Sverige AB, [email protected] E.ON Gas Sverige AB: [email protected] E.ON Värme Syd Sverige AB, [email protected] TeliaSonera, Skanova Access AB, [email protected] Tele 2, [email protected] Hyresgästföreningen, Box 17203, 200 10 Malmö CMP, Copenhagen Malmö Port, Leif Nordholm, Box 566, 201 25 Malmö Malmö Högskola, Gemensam förvaltning, 205 06 Malmö Skånes Dansteater, [email protected] FÖR KÄNNEDOM Malmö Museer, [email protected] Stadsbyggnadskontoret, Informationsavdelningen, [email protected] 3 (3) datum diarienummer 2015-05-06 2010-00936 Dp 5297 GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Kranen 2 m fl. i Hamnen i Malmö Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Ett allmänt samrådsmöte för sakägare hölls den 15 augusti 2013 tyvärr utan deltagande från allmänheten. Följande sammanställning redovisar samråds- och remissynpunkter. Stadsbyggnadskontorets kommentarer redovisas i kursiv stil. MYNDIGHETER Länsstyrelsen meddelar i yttrande 2013−08−12 att: Strandskydd Delar av planområdet är beläget inom 100 meter från havet och är planlagt sedan tidigare. Enligt lagen (l998:811) om införande av miljöbalken inträder strandskydd när en detaljplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan enligt plan- och bygglagen. Detta gäller även när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan. Strandskyddet kommer således att inträda vid detaljplanering inom 100 meter från strandlinjen och kommunen måste pröva planerna mot strandskyddslagstiftningen. Kommunen får, genom en administrativ bestämmelse i en detaljplan, upphäva det återinträdda strandskyddet för ett område, om det finns särskilda skäl och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Länsstyrelsen kan i nuläget inte se att strandskyddsbestämmelserna skulle hindra den i planförslaget föreslagna markanvändningen.(1) V 130710 Av planförslaget framgår att byggnaderna, framförallt de som vetter ut mot Östra Varvsgatan, kommer att utsättas för höga bullernivåer. Gällande riktvärden för trafikbuller (infrastrukturpropositionen 1996/97:53) innebär bland annat att 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Enligt Boverkets allmänna råd (2008:1) bör huvudregeln vara att ny bebyggelse placeras så att riktvärdena kan följas. Vidare anges att avsteg från huvudregeln kan vara motiverade i vissa fall, exempelvis i centrala delar av städer och större tätorter. 1 (21) Planförslaget utgör genom den goda kollektivtrafikförsörjningen ett exempel på läge där avsteg kan göras, under förutsättning att Boverkets allmänna råd avseende avsteg iakttas. De allmänna råden kring intresseavvägning vid avsteg frän huvudregeln innebär bland annat att nya bostäder kan medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 55—60 dBA, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dBA vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45—50 dBA vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. När ekvivalent trafikbullernivå ligger i intervallet 60-65 dBA bör enligt de allmänna råden bostäder endast i vissa fall medges under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida. Illustrationen till plankartan uppvisar ett bra exempel på en kvartersstruktur där en ljuddämpad eller tyst sida uppnås. Detta återspeglas dock inte på plankartan. Länsstyrelsen ber Malmö stad överväga att prickmarkera mitten av byggrätterna, för att inte riskera byggnader där en ljuddämpad eller tyst sida inte kan skapas.(2) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. En administrativ bestämmelse att strandskyddet upphävs inom hela planområdet har införts. 2. En bullerutredning har utförts som visar att riktvärdena 55 dBA ekvivalentnivå överskrids vid fasad längs Östra Varvsgatan och Lilla Varvsgatan. Riktvärdena för maximalnivåer 70 dBA överskrids vid fasad längs Östra Varvsgatan och Lilla Varvsgatan samt i den västra delen av Fartygsgatan. Utredningen visar också att det finns möjlighet att skapa en ljuddämpad sida. Planbestämmelsen byggnad får ej uppföras styr bebyggelsen mot en kvartersstruktur enligt illustrationen. Lantmäterimyndigheten Malmö stad meddelar i skrivelse 2013-09-09 att: Planavgränsningen mot intilliggande detaljplaner bör justeras. Fastighetsrättsliga konsekvenser skall framgå för alla fastigheter i planbeskrivningen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planhandlingarna har ändrats enligt Lantmäteriets synpunkter. KOMMUNALA OCH REGIONALA ORGAN Tekniska nämnden meddelar i skrivelse 2013−09−03 att: Allmänt Det nu aktuella planförslaget skiljer sig från vad som är överenskommet i arbetet med värdeprogrammet. Det gäller framför allt förhållandet mellan allmän platsmark och kvartersmark, samt att det s.k. Kulturstråket (nord-sydliga gågatan) blivit smalare. Det 2 (21) är av stor vikt att värdeprogrammet följs. Programmet togs fram för att ta ett helhetsgrepp och skapa samsyn mellan byggherrar och våra förvaltningar. Plankartans utformning Gågatan i nord-sydlig riktning – Kulturstråket har blivit smalare än i värdeprogrammet och är nu väldigt trång. Det finns ambitioner att göra gröna platser lika de inre platserna i Bo01 längs denna sträcka, men den grönska som planerats kommer inte att få plats i detta förslag. Detta måste utredas och förprojekteras innan plangränser låses. (1) En allmän park har tillkommit på yta som i värdeprogrammet redovisas som kvartersmark. Denna park kan inte ersätta upplevelsen av grönska längs ett helt stråk. Lokalgatan söder om Dansteatern ska vara på kvartersmark. Den är väldigt smal och här kommer det ske mycket angöring till verksamheterna. "Gågata" i nord-sydlig riktning behöver då inte brytas av med "Lokalgata" utan vara genomgående. Om det nordöstra torget skall vara allmän platsmark, så måste elcentralen flyttas från torget. Alternativt får detta bli ett torg på kvartersmark. (2) Höjdutredning och höjder saknas. De befintliga byggnaderna ligger lågt. (3) Det behövs utfartsförbud längs Östra Varvsgatans kvartersmark så att det inte blir inoch utfarter som måste passera både kollektivtrafik, gång- och cykelbana. Endast enstaka utfarter skall tillåtas mot Lilla Varvsgatan.(4) Det behövs hörnavskärningar på bottenvåningarna i de nya byggnaderna. (5) De fastighetsrättsliga konsekvenserna är svåra att utläsa, i synnerhet är det svårt att utläsa var gränsen mellan kvartersmark och Lilla Varvsgatan går. Det kan dock konstateras att den södra gränsen mot Lilla Varvsgatan inte stämmer. Denna måste rättas upp och justeras för att stämma enligt Dp 4983. Dessutom är gränserna mellan kvartersmark och allmän platsmark utformade så att den följer alla utbuktningar som finns i befintliga huskroppar. Detta innebär att kvartersgränserna blir mycket oregelbundna (gäller det nordöstra torget samt den östra kanten av den nord-sydliga gågatan). Man bör se över detta i det fortsatta planarbetet. (6) Det saknas en ledningsutredning. Majoriteten av ledningar som idag ligger i kommande allmän platsmark är privata och det är oklart hur dessa kan flyttas, ifall de skall ersättas eller ifall de ska utgå. (7) På gågator och lokalgator som utformas med gångytor som inte är tydligt avskilda med kantsten, skall fri höjd vara 4,70 meter även över yta som är att betrakta som gångbana. (8) Planbestämmelsen "utbyggnad-1" är något otydlig. Tekniska nämnden förutsätter att utskjutande byggnadsdelar inte tillåts skjuta ut över allmän plats. (9) Planbeskrivning Det framgår inte hur behovet av förskoleplatser, som genereras i denna detaljplan, skall omhändertas. Det är önskvärt att få med en förskola i den nu aktuella 3 (21) detaljplanen. Antal genererade skolplatser och hur dessa skall omhändertas nämns inte. (10) Det bör nämnas att det längs gatan utanför planområdet går kollektivtrafik; idag stombuss, nästa år Expressbuss och att det är en av linjerna som utreds för spårvagn. I planbeskrivning saknas text avseende räddningstjänstens tillgänglighet då det står träd i vägen. Text ang. krav på TR2 trapphus m.m. ska skrivas in. Nätstationer på allmän platsmark är ej aktuellt, varpå sista stycket under rubriken "Tekniska genomförandefrågor" kan tas bort. Det bör förtydligas att exploateringsavtal måste vara tecknat innan planen antas. Det bör även framgå att ett exploateringsavtal behandlar mer än iordningställandet av allmän plats. I sista stycket under rubriken "Ekonomiska genomförandefrågor", bör det tydliggöras att planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning. (11) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. Detaljplanen följer Värdeprogrammet. Kulturstråket har breddats något. 2. Passagen söder om Dansteatern och torget har ändrats från allmän plats till kvartersmark. 3. En höjdutredning har utförts. Plankartan har kompletterats med föreskriven höjd över nollplanet. 4. Utfartsförbud har införts längs Östra Varvsgatan. Det bedöms dock inte som nödvändigt med enstaka utfartsförbud läng lilla Varvsgatan eftersom Gatukontoret har möjlighet att styra detta på egen hand. 5. Hörnavskärningar har införts. 6. Gränsen mot Lilla Varvsgatan har ändrats. Det nordöstra torget har ändrats från allmän plats till kvartersmark. Utbuktningarna av kvartersmark på den västra delen av ”högskolebyggnaden” maximerar allmän plats i anslutning till byggnaden. 7. Ledningarna kommer att anpassas efter den nya bebyggelsestrukturen och detaljplanen enligt Dockan ab. 8. Detaljplanen har ändrats till att mot allmän platsmark får balkonger och burspråk utföras lägst 4,7 m över allmän plats. 9. Utbyggnad1 är befintlig och utgör en förbindelse mellan högskolan och Ubåtshallen. Gågatan under utbyggnad utgör en viktig del i Linjen f.d. kulturstråket och ska vara allmänt tillgänglig. 10. I värdeprogrammet Västra Dockan föreslås två förskolor norr om planområdet. Skolbehovet som genereras kommer att tas om hand i Västra Hamnen. Det finns en grundskola idag i Västra Hamnen och det planeras för ytterligare två. 11. Planhandlingarna har kompletterats enligt tekniska nämndens synpunkter. 4 (21) Miljönämnden meddelar i skrivelse 2013−09−09 att: Förvaltningens synpunkter På grund av bristande underlag avseende CMPs påverkan på planområdet kan Miljöförvaltningen i nuläget inte ta ställning till planförslagets lämplighet. Inför utställningsskedet bör detaljplanen kompletteras i detta avseende. (1) Miljöförvaltningen vill även framföra följande synpunkter som bör beaktas i det fortsatta planarbetet. I detaljplanebeskrivningen förs ett bra resonemang kring parkeringsnormen som visar på flexibilitet efter bebyggelsetyp och ambition. Även samnyttjandet med det framtida parkeringshuset borde ge förutsättningar för en sänkning av det antal parkeringsplatser som staden kräver. Då parkeringsnormen utgör stadens minimikrav skapar en lägre norm en större valfrihet för byggherren och möjliggör en reglering av antalet parkeringsplatser efter hyresgästernas behov. Det är en stor kvalitet att i den täta stadsmiljö med små bostadsgårdar, som möjliggörs genom denna detaljplan, föreskriva att avfallshanteringen placeras i bottenvåningen av husen. Miljöförvaltningen anser att motsvarade resonemang bör föras kring bostädernas cykelparkeringsplatser, som även dessa bör beredas plats i byggnadernas bottenvåningar. Detta bör om möjligt även regleras genom en planbestämmelse. (2) Miljöförvaltningen kan redan nu konstatera att detaljplanens bestämmelser gällande störningsskydd med avseende på trafikbuller sannolikt inte kommer att kunna följas. Bostadshusens placering och utformning, de små gårdarna och det stora antalet hörnlägenheter gör att andelen lägenheter som inte kan uppfylla ljudkrav 4 (50 dBA utanför fönster till minst hälften av bostadsrummen i varje bostad, varav minst ett rum ska vändas mot en gårdssida) sannolikt blir mycket stor. (3) Miljöförvaltningen anser att texten om miljökvalitetsnormer för vatten bör kompletteras. Hamnen som dagvattenrecipient anges i klassningen för dagvattenrecipienter i Malmö som känslig för närsalter (klass 2) samt mycket känslig för föroreningar (klass 1). För att bidra till att hamnen uppnår god kemisk status innan 2015 samt god ekologisk status innan 2021 anser Miljöförvaltningen att detaljplanen bör ange att dagvattnet ska fördröjas i öppna system, till exempel i en damm, innan det når dagvattenledningarna eller recipienten. Dagvattendammar ger förutom fördröjning och i viss mån rening av dagvattnet även förutsättningar för ett rikare växt- och djurliv. Att ha kunskap om de föroreningar som finns i dagvatten är nödvändigt i arbetet för en hållbar vattenförvaltning i syfte att uppnå en god vattenstatus inne i städer. På plankartan anges under rubriken "Varsamhet" att byggnaden märkt k1 ska bibehålla sin takbeläggning av takpapp. En undersökning bör göras av föroreningshalter i avrinningsvatten från taket, framförallt med avseende på PAH, och åtgärder vid behov vidtas för att minska föroreningshalterna. Vid nybyggnation och renoveringar bör koppar och zink undvikas som material i takoch fasadplåt och stuprör. (4) Av samrådshandlingarna framgår att markundersökningar är utförda i vissa delar av planområdet. Ingen heltäckande provtagning har genomförts utan merparten av undersökningarna har skett i samband med exploatering. Undersökningarna har 5 (21) påvisat att det i fyllnadsmaterialet finns föroreningar i varierande grad. Med anledning av den verksamhet som tidigare bedrivits inom området, i form av bland annat oljehamn och varvsverksamhet, är det rimligt att misstänka förekomst av föroreningar i marken. Miljöförvaltningen anser därför att det av detaljplanen bör framgå att markundersökningar inom planområdet ska genomföras för att utreda om det föreligger behov av avhjälpande åtgärder. I detaljplanehandlingarna hänvisas till beräknade platsspecifika riktvärden som tagits fram för området Dockan. Miljöförvaltningen anser att platsspecifika riktvärden kan användas under förutsättning att samtliga avsteg som görs från Naturvårdsverkets riktvärdesmodell redovisas och motiveras. Miljöförvaltningen vill påtala att det i varje enskilt fall måste göras en bedömning utifrån ärendets specifika förutsättningar. Förvaltningen kommer inte i nuläget att ta ställning till om de beräknade platsspecifika riktvärdena kan tillämpas inom hela området som omfattas av detaljplanen. (5) Barnkonventionen har beaktats vid handläggningen av detta ärende genom att ärendet granskats med barnens bästa i främsta rummet. Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1 Detaljplanen har kompletterats med en bullerutredning och planbestämmelse avseende industribuller. 2 I detaljplanen säkerställs att gården inte bebyggs med miljöhus och cykelförråd med planbestämmelsen att byggnad får ej uppföras. 3 En bullerutredning har utförts som visar att riktvärdet 55 dBA ekvivalentnivå överskrids vid fasad längs Östra Varvsgatan och Lilla Varvsgatan. Riktvärdet för maximalnivåer 70 dBA överskrids vid fasad längs Östra Varvsgatan och Lilla Varvsgatan samt i den västra delen av Fartygsgatan. Utredningen visar också att det finns möjlighet att skapa en ljuddämpad sida. 4 Längs Lilla Varvsgatan anges att förgårdsmarken ska innehålla inslag av vatten vilket också kan användas till fördröjning och rening av dagvatten. Enligt va-syd finns det inget behov av fördröjningsåtgärder inom Västra Hamnen, med avseende på befintliga va-ledningars kapacitet. Va-syd anser att dagvatten från bostadsområde och lågtrafikerade gator inte alstrar så mycket föroreningar att dagvattnet ska behöva renas, i enlighet med dagvattenstrategin för Malmö Stad. Taket på Skånes dansteater har renoverats. Nuvarande takpapp innehåller inga gifter som avrinningsvattnet från taket kan föra med sig. 5 Planhandlingarna har kompletterats med att markundersökningar inom planområdet ska genomföras för att utreda om det föreligger behov av avhjälpande åtgärder. Stadsområdesnämnd Norr meddelar i skrivelse 2013−09−02 att: Stadsområdesnämnd Norr anser det viktigt att området är varierat och får bostäder med olika upplåtelseformer samt en tidig planering för en god samhällsservice såsom skolor, förskolor och smidiga, miljövänliga kommunikationer.(1) Stadsområdesnämnd Norr uppskattar att värdeprogrammet för området har tydlig fokus på hållbarhet, vilket återspeglas i föreliggande förslag till detaljplan. Inte minst den sociala dimensionen genomsyrar skrivningen, där det så kallade Kulturstråket 6 (21) med plats för många aktiviteter särskilt lyfts fram, med mötesplatser, grönska och omväxlande stadsbild. Stadsområdesnämnd Norr menar att detta är viktigt att ta fasta på och att den gamla industrikaraktären är intressant att bevara och att kunna förena med modernt byggande.(2) Västra hamnen har idag en generell brist på grönska. Grönska är en faktor som har stor betydelse för människors välbefinnande. Detta har väl beskrivits i bland annat sociala kommissionens slutrapport och forskningsrapporter. Dessutom spelar grönska en viktig roll som koldioxidsänkor och för att påverka den lokala temperaturen. Färre och mindre grönytor leder till att barn rör sig mindre, vilket på sikt kan ge negativa hälsoeffekter. Detta påverkar hur väl planen tillfredsställer barns bästa enligt FNs barnkonvention. Allmänna parker tillfredsställer inte per automatik barns behov av grönytor – de behövs i omedelbar närhet och ska vara lättillgängliga för barnen. Det underlättar fri lek och kräver inte arrangemang som en parkutflykt kräver. Grönytefaktorerna för skola är satt lägre än för bostäder, något som inte gagnar barnen och som kan behöva justeras.(3) Planen stödjer en förtätning av staden med fler bostäder. Det finns dock ett stort behov av hyreslägenheter i staden som planen ej tillgodoser. Det är viktigt att området är varierat och får bostäder med olika upplåtelseformer. Det är också viktigt i en sådan bostadsökning med utbyggd samhällsservice, såsom t.ex. förskolor och skolor. Detta bör planeras i god tid så att de kan stå klart vid inflyttningsdatum. Malmö har stor brist på förskolor och förskollärare och en god framförhållning underlättar rekryteringen medarbetare. Det bör också planeras på ett tidigt stadium för smidiga och miljövänliga kommunikationer.(4) I förslaget till detaljplan menar man att dagligvaruhandeln är tillräcklig med Netto, som finns norr om planområdet. Eftersom Malmös bostadspolitiska mål är att staden ska vara diversifierad, med varierade upplåtelseformer och funktioner, bör detaljplanen sträva efter fler öppningar för kommersiell verksamhet utöver bostäderna. Bokaler prövas i Rosengård och det kan vara av värde att pröva det i ett område som har en annan profil. (5) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. I detaljplanen kan inte upplåtelseform regleras. I övrigt delar Stadsbyggnadskontoret stadsdelens synpunkt. Förskolor finns inte med i denna detaljplan. I värdeprogram för Västra dockan anges två förskolor i värdeprogrammets norra del. 2. Stadsbyggnadskontoret delar stadsdelens synpunkt. 3. Detaljplanen har ändrats så att förskola till årskurs 9 inte tillåts i de delar där skola anges med tanke på brist på skolgård. Grönytefaktorn är lägre för skola eftersom den omfattar samma områden som har användningen centrum som har lägre grönytefaktor eftersom behov av rekreation inte är lika stort för centrumverksamhet som vid bostäder. Inom allmänna plats finns även möjlighet att skapa grönska. I planen anges också att det ska finnas fasadgrönska längs Fartygsgatan. 4. Stadsbyggnadskontoret delar stadsdelens synpunkt att det finns ett behov av hyreslägenheter. Hyreslägenheter kan inte regleras i detaljplanen. I Västra Hamnen finns idag en blandning av hyres- och bostadsrätter. Enligt värdeprogram för Västra 7 (21) Dockan så kommer förskolor att placeras norr om denna detaljplan. I anslutning till planområdet planeras för Expressbuss och för en framtida spårvagn. Gång- och cykeltrafik prioriteras inom området. 5. I detaljplanen beskrivs endast att dagligvaruhandel finns norr om planområdet. Detaljplanen ger möjlighet för kommersiell verksamhet och ställer krav på att det ska finnas centrumfunktioner i en del lägen däremot anges inga krav på att det specifikt ska utgöras av dagligvaruhandel. VA-syd avfall meddelar i skrivelse 2013−08−20 att: I planbeskrivningen anges att det uppkomna avfallet löses på kvartersmark och utformas i samråd med VA SYD. Då innegårdarna är för små kommer avfallsutrymmena att placeras i bottenvåningarna. Planbeskrivningen och plankartan anger var avfallsutrymmet ska placeras i bottenvåningarna. För att VA SYD ska kunna avgöra om avfallsutrymmet uppfyller de krav VA SYD har på hämtning av avfall måste detta markeras ut och beskrivas tydligare. För hämtning av avfall gäller följande krav: Hämtvägen ska vara hårdgjord och inte överstiga 50 meter. Utrymmet ska anläggas i markplan, om anläggning sker i annat än markplan ska det finnas hjälpmedel såsom hiss för att underlätta transporten till markplan. Sopbilarna ska kunna hämta avfallet utan att backning behöver ske och vägen och hämtstället ska upplevas säker för alla parter. Vid dimensionering av avfallsutrymmen ska det göras för fullständig sortering, vilket innebär åtta fraktioner; nämligen rest-, matavfall, tidningar och papper samt förpackningar av metall, papper och plast. Till god service hör även till att erbjuda insamling av batterier, och glödlampor samt småelektronik. Utvecklingen på avfallsområdet går fort och i framtiden kommer det med största sannolikhet att vara fler fraktioner för insamling, därför är det viktigt att ta till yta för avfallsutrymme så att det finns flexibilitet för framtiden. (1) VA Syd håller på med en utredning kring kvartersnära återvinningscentraler. Dessa ska fungera som insamlingsplatser för mindre grovavfall, elavfall, farligt avfall samt bedriva verksamhet kring byte av saker. Platsen ska också fungera som en mötesplats och lokala variationer på utbud kan komma att finnas så som olika evenemang och caféverksamhet. Denna verksamhet har ytkrav på ca 100-150 kvm. Verksamheten som omfattas av kvartersnära återvinningscentraler passar väl in i visionen för Västra Dockan vad gäller hållbarheten och bidrar till att liv och aktivitet skapas. Det är av vikt att tanken på kvartersnära återvinningscentraler etableras i området. (2) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. Det finns möjlighet att komma åt kvarteren med 12 m lastbil. 2. Beskrivning av kvartersnära återvinningscentral har lagts till i planbeskrivningen. Stadsbyggnadskonteret delar VA-syds synpunkt att verksamheten som omfattas av kvartersnära återvinningscentraler passar väl in i visionen för Västra Dockan. Under planprocessen har idén om kvartersnära återvinning diskuterats med Dockan Exploatering ab. 8 (21) VA-syd meddelar i skrivelse 2013−08−13 att: Planbeskrivning. Tidigare ställningstaganden, s 5: Även Dagvattenstrategin för Malmö bör finnas med i uppräkningen över övriga handlingar som man måste ta hänsyn till vid fortsatt planering. Planbeskrivning. Förutsättningar. Ledningar. s 7: Anslutningspunkter för vatten och avlopp finns avsatta längs planområdets ytterkanter. Planbeskrivning. Planförslag. I höjdsättning. s l0: Befintliga byggnader är placerade under de föreslagna +3 metrarna och omgivande gator ligger till stor del över planområdets befintliga marknivå. Det är därför viktigt att höjdsättning av planområdet görs i samråd med gatukontoret för att kunna planera för bortledning av vatten som inte direkt kan avledas via de allmänna dagvattenledningarna, t ex från s.k. katastrofregn. (1) Planbeskrivningen. Planförslag. Teknisk försörjning, (ev Dagvattenhantering), s 11; Exploateringen av planområdet kommer antagligen att förbättra kvalitén på det dagvatten som ansamlas inom området med tanke på planerad grönytefaktor. Befintlig bebyggelse och stora asfaltytor har hittills inneburit direkt avrinning. I det fortsatta planarbetet kan man se över möjligheterna till att göra ytterligare förbättringar som ett led i arbetet med att bygga hållbara system för dagvattenhantering och dess recipienter. (2) Planbeskrivningen. Planförslag. Teknisk försörjning. VA. s 11; VA SYD anlägger den delen av den allmänna va-anläggningen som placeras i den planerade allmänna platsmarken, och som ska förse nya abonnenter med vattenoch avloppsanslutningar. VA SYD räknar inte med att ta över några eventuella befintliga va-ledningar inom planområdet. Exploatör ska räkna med att dräneringsvatten och eventuellt annat avlett vatten från underjordiska garage måste pumpas till förbindelsepunkt. Planbeskrivningen. Miljökonsekvenser. Hälsa och säkerhet. Markföroreningar, s 14. och Genomförandet av detaljplanen: Vem står för saneringen av blivande allmän platsmark? Hanteringen av förorenad mark inom kvartersmark styrs upp i samband med bygglov, men inget sägs om sanering av blivande gator och torg. Detta måste hanteras i samband med att exploateringsavtal skrivs. Planbeskrivningen. Tekniska genomförandefrågor. s 5; Nödvändiga markundersökningar förutsätts tas fram i samarbete med kommunen, men bekostas av exploatören. Planbeskrivningen. Tekniska genomförandefrågor. s 15; Förutom höjdsättning med tanke på ledningars självfall så är det också viktigt att höjdsättning av planområdet görs i samråd med gatukontoret för att kunna planera för bortledning av vatten som inte direkt kan avledas via de allmänna dagvattenledningarna, t ex från s.k. katastrofregn. (3) 9 (21) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. Planhandlingarna har kompletterats enligt VA-syds synpunkter. Stadsbyggnadskontoret delar va-syds synpunkter. Detaljplanen ger möjlighet för förbättrad kvalité på dagvattnet både från kvartersmark genom grönytefaktorn och genom utformningen av allmän plats. 2. I exploateringsavtal bestäms att exploatören ska stå för sanering av den mark som i detaljplanen läggs ut som allmän platsmark. Höjdutredning har utförts i samarbete med gatukontoret. Under rubriken Genomförandet av detaljplanen organisatoriska genomförandefrågor s 10 beskrivs att: Kommunen ansvarar genom gatukontoret för genomförandet av de delar av detaljplanen som utgör allmän platsmark. Respektive fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. 3. Under rubriken Genomförandet av detaljplanen genomförandefrågor s 10 beskrivs att: Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller elledningar bekostas av exploatören. Region Skåne meddelar i skrivelse 2013−08−13 att: Region Skåne har mottagit rubricerad samrådshandling för synpunkter. Detaljplanen syftar till att göra det möjligt att uppnå visionen enligt värdeprogram för Västra Dockan och beräknas ge utrymme för cirka 200 lägenheter och blandad centrumverksamhet. En väl balanserad bostadsmarknad är en förutsättning för Skånes utveckling och det är därför viktigt att Malmö stad planerar för ett ökat bostadsbyggande. Region Skåne är positiva till planförslaget, som utgör ett led i att göra kvarteren kring Västra Dockan mer stadslika. Fler bostäder i området innebär att stadsdelen blir befolkad dygnet runt - även efter kontorstid, vilket är positivt ur attraktivitets- och trygghetssynpunkt. Region Skåne har i övrigt inget att erinra ur ett regionalt perspektiv. Räddningstjänsten meddelar i skrivelse 2013−08−08 att: Räddningstjänsten Syd har tagit del av insända handlingar och har följande synpunkter: Riskhänsyn Inget att erinra. Brandvattenförsörjning Brandposter finns/kommer att anläggas i Dockgatan och Östra Varvsgatan. Insatstid Planområdet är beläget inom normal insatstid, 10 minuter. Räddningstjänstens tillgänglighet Avstånd mellan respektive byggnads angreppspunkt (normalt entrén) och uppställningsplats för räddningstjänstens fordon får uppgå till maximalt 50 meter. 10 (21) Räddningstjänstens maskinstege kommer att kunna nå lägenheter som vetter mot gata på en höjd understigande 23 m. Avstånd mellan uppställningsplats och fasad får ej överstiga 9 meter. Enkelsidiga lägenheter mot innergård/baksida med utrymningsstrategi som bygger på räddningstjänstens stegutrustning är endast möjlig under förutsättning att höjd till balkongräcke/fönster är maximalt 11 meter och att bärbar stege kan transporteras in på gård och att uppställningsplats kan anordnas. Eventuella lägenheter som inte kan nås med räddningstjänstens stegutrustning, exempelvis pga. trädplantering eller parkeringsplatser längs gator, kan förses med Tr2trapphus alternativt två av varandra oberoende utrymningsvägar. (1) Övrigt Det framstår på illustrationskartan som att avstånd mellan vissa byggnader inom planområdet understiger 8 meter, vilket är det krav till skydd mot brandspridning som gäller även inom en fastighet från och med införandet av BBR 19. (2) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. Planbeskrivningen har kompletterats med information om att eventuella lägenheter som inte kan nås med räddningstjänstens stegutrustning, exempelvis pga. trädplantering eller parkeringsplatser längs gator, kan förses med Tr2-trapphus alternativt två av varandra oberoende utrymningsvägar. 2. Plankartan har justerats så att det är minst 8 m mellan byggnader. FÖLJANDE HAR INGET ATT ERINRA MOT FÖRSLAGET Fritidsnämnden enligt skrivelse 2013−08−19 Malmö Museer Serviceförvaltningen Trafikverket ” ” ” 2013−07−11 2013−08−14 2013−07−02 SAKÄGARE OCH ÖVRIGA E.ON Värme Sverige (EVS) meddelar i skrivelse 2013−07−11 att: 11 (21) Produktionsanläggning (KVP), akfiver- fjärrvärme- och fjärrkyla ledningar finns inom planområdet, se bifogad skiss. I samrådshandlingen under rubriken" Teknisk Försörjning", "Ledningar" framgår det att fjärrvärmeledningar löper inom området, här kan tilläggas akvifer och fjärrkyla samt att det kan innebära viss flytt för att genomfora detaljplanen. Om det kommer att bli aktuellt med att utföra åtgärder på ledningarna för akvifer, fjärrvärme och fjärrkyla så förutsätter EVS att exploatören står för samtliga kostnader. Även här ska det framgå akvifer och fjärrkyla under rubriken "Ekonomiska genomförandefrågor". I samband med genomförandet av detaljplanen finns det risk för att ledningarna utsätts för belastningar som de inte är dimensionerade för. Det är därför också viktigt att exploatören skaffar sig kännedom om ledningarnas förläggningsdjup vid planering av hur utbyggnaden inom planområdet ska ske. För att undvika skada på person och egendom är det viktigt att arbete i närheten av ledning utförs enligt de grävningsföreskrifter som EVS har tagit fram. EVS förutsätter att exploatören skaffar sig kunskap om dessa föreskrifter (bifogas) i god tid innan sådant arbete påbörjas. EVS vill bli kontaktade i god tid innan arbetet påbörjas. Med beaktande av ovanstående synpunkter ställer sig EVS positiva till planförslaget, och att kunna ansluta de nya fastigheterna till fjärrvärme- och fjärrkylanätet. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planhandlingarna har kompletterats enligt E.ON värmes synpunkter. 12 (21) E.ON Elnät meddelar i skrivelse 2013−07−23 att: Vi har inom planområdet befintliga elanläggningar såsom fyra nätstationer samt högspännings- och lågspänningsledningar. Tre nätstationer är friliggande och är placerade öster om Högskolan. En nätstation är inhyst i Båghallarna. Om någon av våra befintliga elanläggningar måste flyttas eller ändras till följd av planläggningen eller plangenomförandet skall, enligt vår mening, den part som begär eller förorsakar flyttningen eller ändringen betala samtliga kostnader för åtgärden. Beträffande elledningar framgår detta ansvar av planhandlingarna. Det framgår dock inte av planhandlingarna att detta ansvar även gäller befintliga nätstationer. Vi föreslår därför att meningen som börjar med "Eventuell nödvändig ...." under "Ekonomiska genomförandefrågor" i Planbeskrivningen kompletteras med ordet "nätstation".(1) För vår del är ovan nämnda komplettering särskilt angelägen eftersom det i planhandlingarna redovisas att en av de tre befintliga nätstationerna öster om Högskolan bör flyttas för att förstärka entrén mot Ubåtshallen. Vi har inget emot om nätstationen flyttas. Det är dock inte möjligt att flytta nätstationen till den plats som vi antar planförfattaren tänkt sig. l direkt anslutning till de båda andra befintliga nätstationernas södra gavlar. På nätstationernas gavlar finns öppningsbara ventilationsgaller som inte kan blockeras. Det är därför inte heller möjligt att placera en nätstation direkt norr om de båda nätstationerna. Vi har som sagt inget emot om någon av de befintliga nätstationerna öster om Högskolan flyttas om det är tekniskt möjligt. Byggrätten för nätstation på plankartan måste dock överensstämma med verkligheten. Eftersom nu föreslagen byggrätt inte är teknisk möjlig måste byggrätten för nätstation justeras på plankartan. Enligt ett avtal mellan Utvecklings AB Kranen och E.ON övertog vi den befintliga nätstationen i Båghallarna i början av 1990-talet. Nätstationen har från början ingått i det elnät som försörjde varvsområdet med el. Eftersom planerna i området inte varit klara har vi avvaktat med att utföra några större arbeten i nätstationen. Vi har bara utfört de åtgärder i nätstationen som varit absolut nödvändiga med avseende på person- och leveranssäkerhet. För att säkerställa den befintliga nätstationen i planen och för att underlätta framtida förändringar av nätstationslokalerna föreslår vi att en byggrätt för nätstation redovisas på plankartan och i planbestämmelserna. För att kunna försörja planområdet med el behövs inga nya nätstationer inom planområdet. Vi bedömer att den nya bebyggelsen inom planområdet kan försörjas med el från de befintliga nätstationerna samt från andra befintliga nätstationer utanför planområdet. Byggrätten för nätstation nordväst om Ubåtshallen kan därför tas bort.(2) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. Planbeskrivningen har kompletterats enligt E.ON:s yttrande. 2. Planhandlingarna har ändrats så att yta för de tre befintliga nätstationerna öster om Högskolan säkerställs i detaljplanen. Den i samrådshandlingarna föreslagna byggrätten för 13 (21) nätstation nordväst om Ubåtshallen har tagits bort. Planhandlingarna har ändrats så att nätstation tillåts i båghallarna. E.ON Gas anför i skrivelse 2013−08−20 att Inom planområdet har E.ON Gas en distributionsledning för natur- och biogas, se bifogad karta. Distributionsledningar är underkastade Energigasnormens regler (EGN 2007) som bland annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan ledning och byggnad på två meter. Flytt av ledning bekostas av den som det begär om inget annat föreskrivs i avtal eller lagstiftning. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret delar E.ON Gas synpunkter. Dockan Exploatering ab anför i skrivelse 2013−08−21 att: Vi har granskat samrådshandlingen avseende detaljplan Dp 5297 och har följande synpunkter som bör inarbetas i planen. Vi önskar påbyggnadsmöjlighet med ytterligare två våningar på idag befintlig byggnad i nordväst (Pannverkstaden). Till samma byggnad saknas förgårdsmark (1,5 meter) mot väster, norr och söder. Vidare sker angöring till byggnadens troliga huvudentré i söder över en intilliggande gång och cykelbana vilket upplevs ligga för nära byggnaden. Angöring med bil måste säkras.(1) 14 (21) Kvarter för bostäder och centrumverksamhet direkt väster om Båghallarna ligger för nära Båghallarna. Den befintliga entréplatsen till Dansteatern kommer att försämras avsevärt och vi anser att avståndet behöver ökas. Nuvarande byggnad för Högskolan kommer de närmaste åren att genomgå ombyggnader i större eller mindre omfattning. Vi anser att huvudentréer erfordras både mot väster och öster för att skapa liv i och omkring byggnaden. Vi känner en tveksamhet till lösningen i öster där angöring till byggnadens huvudentré sker över torg. Vi vill säkra angöring och tillgänglighet med bil via denna yta samtidigt som vi önskar behålla ambitionen med kulturstråket, numera linjen. Vidare studium av denna plats bör göras innan dp fastställes. Vidare finns ett antal befintliga ledningar för bl.a. energiförsörjning som kan komma i konflikt med nya byggrätter i väster och söder. Dess lägen bör definieras innan nya byggrätter planeras. Befintliga ledningar kan vara mycket kostsamma att flytta och detta bör undvikas. Ubåtshallen bör kompletteras med möjlighet till Skola.(2) Ljudkraven, enligt Malmö stads egen bullerpolicy, kräver slutna kvarter söder om panncentralen och söder om u-båtshallen.(3) Generella punkter: Täta strukturer i kvarteren, med små gårdar etc., gör att en grönytefaktor om 0,45 0,5 kan anses som ett mera rimligt krav. Vår erfarenhet säger att bostadsrättsföreningen i slutänden styr huruvida kraven långsiktigt kommer att få genomslag, de boende beslutar ju ytterst om förvaltningen. Om exempelvis klängväxter på fasad skall finnas kvar är deras beslut. Samma gäller för gräsytor, vattenspeglar etc. Bäst är att finna en nivå som är lätt att förvalta och ej står i konflikt med andra önskemål som t.ex. cykelparkering.(4) Vi anser att parkering bör tillåtas under alla byggrätter, speciellt viktigt under kvarteret för parkeringshus och centrumverksamhet direkt väster om Ubåtshallen.(5) Våningshöjder är olika hos bostäder och centrumverksamhet. Dessa höjder bör klarläggas så att samförstånd råder innan planen beslutas.(6) Vi anser att förgårdsmark med inslag av vatten kan komma att försvåra/ hindra tillgängligheten till byggnaderna.(7) Alla byggnader bör ha en förgårdsmark med djup/bredd om minst 1,5 meter Minsta husdjup för centrumverksamhet bör vara 16 meter.(8) Takvåning bör medges på samtliga byggrätter.(9) Färdigt golv i nivå 3.0 i höjdsystem RH 2000 kan inte tillämpas i de byggrätter som läggs till befintliga byggnader samt inom nuvarande Panncentral.(10) Texten "Bygglov får inte ges innan markförorening är avhjälpta" bör ändras till "Startbesked ges inte förrän miljöföroreningar är avhjälpt".(11) 15 (21) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1 Planhandlingarna har ändrats så att Pannverkstaden utgår. 2 Planhandlingarna har kompletterats enligt Dockan Exploatering ab:s synpunkter. Enligt önskemål från Dockan Exploatering ab så kommer ledningarna att anpassas efter den nya bebyggelsestrukturen och detaljplanen. 3 Bullerutredning har utförts som visar att det är möjligt att uppfölja krav enligt Malmö Stads bullerpolicy även om kvarteren söder om pannverkstaden och söder om ubåtshallen inte är slutna. 4 En översiktlig beräkning av grönytefaktorn visar att en grönytefaktor på 0,6 för bostäder är möjlig. 5 Parkering tillåts i kvarteret för parkeringshus och centrumverksamhet direkt väster om Ubåtshallen. De östra bostadskvarteren tillåts byggas under med parkering däremot tillåts inte parkering under de övriga, mindre, innergårdarna. Syftet med detta är att ge bättre möjlighet för gröna gårdar och att samla parkeringsplatser i parkeringshus. En samlad parkering ger större möjlighet till samutnyttjande av parkeringsplatser vilket gör att det krävs färre parkeringsplatser. 6 Våningshöjder har ändrats till högsta totalhöjd. 7 Vattentema finns som ett genomgående tema längs Lilla Varvsgatan från Bo01 till Dockan. Detaljplanen anger endast inslag av vatten vilket beskrivs mer ingående i planbeskrivningen. 8 Planhandlingarna har kompletterats enligt Dockan Exploatering ab:s synpunkter. 9 Möjlighet till takvåning har införts genom bestämmelse om takvåning. 10 Planbestämmelsen har ändrats till att endast gälla för bostäder. 11 Planhandlingarna har kompletterats enligt Dockan Exploatering ab:s synpunkter. Skånes dansteater anför i skrivelse 2013−09−03 att: Den största farhågan som vi ser att vi hamnar på en ”bakgata”, inklämda utan ett eget ansikte utåt. Vi önskar att torget, eller som vi hellre ser det allaktivitetsytan öppnas upp. Dels via att fastigheten framför högskolan snedställs mot denna yta och att husen direkt framför oss ritas om mer liknande den bifogade ritningen. Detta skulle ge en yta som man skulle kunna nyttja bättre och ge oss en framtida möjlighet att bygga t.ex. ett orangeri framför vår entré. Detta för att öppna upp huset och skapa en mötesplats där vi kan bjuda in befintlig men framför allt ny publik på tider då teaterhuset inte är öppet. Tanken är att ha någon form av servering men fortfarande vara ett öppet och fritt utrymme där alla är välkomna oavsett om man tänker fika, delta i någon aktivitet eller bara ”hänga”. Allaktivitetsytan ser vi som en naturlig del av projektet ”linjen” som stadsbyggnadskontoret håller. Jag bifogar en kort skrift från detta projekt som beskriver hur våra visioner för ytan ser ut.(1) När folk kommer körande på östra Varvsgatan är dessutom risken stor att de inte ser oss då den föreslagna öppningen är relativt liten. Så om man inte vet exakt vart man skall är risken stor att man missar svängen och hamnar väldigt fel. Då vägmiljön med 16 (21) mittrefug inte tillåter en att vända och att man inte kan ta nästa väg till höger, då den inte leder till oss. Att öppna upp torget framför oss skulle dessutom ge plats för evenemang likt minifestivaler, gatuartister, nycirkus och en plats för möten och aktiviteter där folk kan vara och ”hänga”. Det vore kanske en idé att dessutom på något sätt länka den med Stapelbäddsparken. Att dessutom knyta den till projektet ”Linjen” och skapa en bra plats för kommunikation här nere. Regionskåne äger ett ljudkonstverk (Ljuden av Skåne)som dessutom hade varit intressant att ställa ut här.(2) Ett annat problem som vi upptäckt är att avståndet mellan fasaderna på vår fastighet och den tänkta framför oss endast är 8m vilket kommer göra att fönstren hamnar väldigt nära varandra. Dessutom är det en överhängande risk att det blir dåligt med naturligt ljus och skapar ännu mer känsla av bakgata eller gränd.(3) Transportvägar till vår inlastning måste klara 24m lastbilar och överdimensionerade trailrar. Enligt ritningen kommer de troligen inte klara svängen in på baksidan då huset står för nära. Jag antar att beräkningarna är gjorda på mindre lastbilar och bilar. Vi föreslår att fasaden dras in minst 3m (eller vad som krävs enligt beräkningar) och att man tillåter ytterligare en huskropp för att ersätta den ytan som försvinner från framsidan av vår fastighet i och men förstoringen av allaktivitetsytan. Dessutom se över hela körvägen in till oss. Jag ser det som man kör in före högskolan och rundar dess baksida. När man sedan skall köra härifrån fortsätter man framåt och över torget. Detta kräver att det inte finna hinder på denna väg, framförallt i svängarna.(4) Vi tycker det är väldigt synd att riva halva pannverkstaden, ta istället tillfället att skapa en scen/multi arena för olika konstformer. Vi menar att i och med rivningen av den delen skulle vi förlora stora delar av den positiva industrimiljön som finns kvar här nere. Det skulle bli fantastiska lokaler med enkla handgrepp. Bara genom att glasa alla ljusinsläpp som i dag är tråkiga.(5) Hur kommer bottenplaner se ut i fastigheterna, vi förstår att ni inte kan bestämma vilka hyresgäster som får hyra affärslokalerna men finns det någon möjlighet att göra det attraktivare för lämpliga kandidater. Vi behöver grannar som kan skapa rätt atmosfär.(6) Jag är ingen mästerritare men har lagt till svarta block där vi har förslag på annorlunda placeringar eller former. 17 (21) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. Planhandlingarna har i stora drag kompletterats enligt Skånes dansteaters synpunkter. Stadsbyggnadskontoret anser dock inte att en byggrätt direkt mot Skånes dansteater ska medges eftersom det skulle motverka tankarna om att synliggöra dansteatern samt bryta av Linjen (fd kulturstråket). Däremot ges möjlighet för aktiviteter t ex café eller restaurang i byggnad i den norra delen av torget mot Skånes dansteater. 2. I Västra Hamnen prioriteras gång- cykel och kollektivtrafik. Endast angöring kommer att vara tillåtet på torg i anslutning till Skånes dansteater. Torget har justerats något efter samrådet för att tydliggöra entrén mot Skånes dansteater. Torget ger möjligheter för de aktiviteter som Skåne dansteater beskriver. 3. Avståndet mellan fasaderna har ökats från ca 8 m till 13,5 m. 4. I detaljplanen ges möjlighet för inlastning med 24 m lastbilar. 5. Även den västra delen av Pannverkstaden tas med i detaljplanen. 6. I bottenplanet vid torget (vid skånes dansteater) anges på den norra sidan och i den sydöstra delen att det ska finnas centrumfunktioner till 50 %. Utformning av torget kan underlätta för t ex uteserveringar. Det är Dockan Exploatering ab som avgör vilka hyresgäster det blir. Brf Kajhusen anför i skrivelse 2013−08−15 att: 1. I detaljplan 4704 framgår att gräsytan mellan Dockgatan och Högskolans lokaler INTE får bebyggas. När Brf Kajhusen byggdes och färdigställdes hösten 2009 har många medlemmar frågat både stadsbyggnadskontoret, JM m.fl. vad som skall ske med denna tomt. Svaret har konsekvent varit att det skulle upprättas ett torg, vilket också visas i Dp4704. Enligt planen får tomten INTE bebyggas överhuvudtaget. Att bygga, ett hus, som ni Dp 5297 anger skall vara mellan 18-21 meter högt strider helt mot den 18 (21) gällande planen. När JM 2012 och 2013 marknadsför nyproducerade lägenheter i Brf Bryggan (Dockgatanll-17) sägs fortfarande att det inte skall bebyggas. Våra medlemmar kan uppfatta det som falsk marknadsföring.(1) 2. På sidan 7 i Dp5297, sista stycket under rubrik Parker, gröningar och planteringar skriver ni att "grönska utgör ett dominerande inslag genom att utbreda sig från parken in bland bostadshusen......." De grönytor som finns längs med Lilla Varvsgatan och mellan Högskolan och Dockgatan avser ni att bebygga enligt den förlagan ändrade detaljplanen. Om detta genomförs innebär det, att det inom det rödmarkerade område som anger Dp 5297 inte kommer att finnas några gräsytor alls på marken. Samtidigt som ni skriver enligt ovan; grönska utgör dominerande inslag. På sidan 5 med rubrik Grönplan, konstaterar ni i Grönplan för Malmö att det saknas grönytor i denna del av Malmö. De få som finns vill ni ta bort och ersätta med hus !!! Vi boende i Brf Kajhusen tycker att det saknas mycket grönytor i hela Dockan. Vilket också konstateras i Grönplan för Malmö. På de få grönytor som finns och framförallt på gräsytan mellan Högskolan och Dockgatan, träffas hundägare och pratar, hundarna leker. Barn och föräldrar spelar kubb, folk ligger och solar i gräset, företag har picknick i gräset. Låt boende mötas och träffas utanför sina lägenheter. Skapa en trivsam mötesplats, och ett levande torg där det är avsett att vara ett torg. Att bebygga denna yta tar bort alla sådana möjligheter. (2) 3. Av de planerade hus som finns beskrivna i detaljplanen Dp 5297 har husen längs Lilla Varvsgatan och längs med Östra Varvsgatan betydligt större avstånd till närliggande hus på respektive gata. Huset som planeras mellan Högskolan och Dockgatan är enligt ritningen betydligt närmare själva Dockgatan än vad nästa hus, Båghallarna, är "placerat" på gatan. Vi saknar solstudier/solanalyser i detaljplanen om hur ett nytt hus mellan Högskolan och Dockgatan får för konsekvenser av skugga för de lägenheter i Brf Kajhusen som har utsikt mot Högskolan. Höjden och placeringen av det planerade huset mellan Högskolan och Dockgatan kan inte annat än skugga Brf Kajhusens lägenheter, möjligen bortsett från översta våningen.( 3) 4. Utredning om Ubåtshallens, Mediagymansiets, Högskolans och Båghallarnas framtid I utredningen kallar ni dessa byggnader för Hallarnas rike. Samtidigt som Dockans västra sida håller på att bebyggas och färdigställas med promenadstråk längs vattnet mellan Brf Kajhusen ner till kommande Brf Dockporten (sista huset på västra sidan) inför ni något som kallas Kulturstråket. Det naturliga promenadstråket finns skäl att tro att det blir längs havet, från Mercedeshusets baksida längs trädäcket. I ett dokument som Malmö stad själva tagit fram är visionen att promenadstråket går längs vattnet inte något kulturstråk i Hallarnas rike. Högskolan kommer flytta sin verksamhet när nya lokaler står klara, Mediagymnasiets framtid i Ubåtshallen är förbi. 19 (21) Vi saknar utredning om dessa byggnaders framtid, skall de stå kvar, skall de rivas, kan de anpassas till andra verksamheter när befintliga verksamheter flyttar, behövs de som skolor eller vad ? En plan för dessa byggnader bör finnas innan man beslutar om eventuella ändringar av detaljplanen runt dessa byggnader.(4) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. Gällande detaljplan anger torg och småindustri. Nu prövas ny bebyggelse i denna detaljplan. 2. Detaljplanen anger park för en mindre del mellan Lilla Varvsgatan och Ubåtshallen. Förutom parken kommer de ytor som utgör allmän plats, framförallt torgen, innehålla en stor andel grönska. En hög grönytefaktor vilket beskrivs i planbeskrivningen och finns som bestämmelse i plankartan bidrar till ökad grönska på kvartersmark. I detaljplanen anges även att fasaderna mot Fartygsgatan ska utgöras av grönska. Enligt Värdeprogram för Västra Dockan föreslås en större park med norr om båghallarna/Skånes dansteater. 3. Avståndet mellan Skånes dansteater och bebyggelsen och föreslagen bebyggelse enligt detaljplanen på den östra sidan om Dockgatan varierar från ca 17 m i söder till ca 21 m i norr. Avståndet mellan föreslagen byggnad och befintlig bebyggelse i öster är ca 19 m. Planbeskrivningen har kompletterats med en solstudie. 4. I detaljplanen ges en stor flexibilitet för att kunna använda lokalerna till olika ändamål under lång tid framöver. Eftersom byggnaderna har ett kulturhistoriskt värde så anges att byggnaderna varsamhetsbestämmelse samt att byggnaderna inte får rivas. FÖLJANDE HAR INGET ATT ERINRA MOT FÖRSLAGET TeliaSonera Tele 2 Copenhagen Malmö Port AB E.ON Gas enligt skrivelse ” ” ” 2013−08−01 2013−06−24 2013−07−10 2013−08−20 I övrigt har inga anmärkningsskrivelser från kända sakägare och övriga inkommit mot förslaget. SAMRÅDSMÖTE Samrådsmöte om planförslaget hölls 2013−08−15. Mötet utlystes genom brev till berörda sakägare. Tyvärr kom inga av dessa sakägare samrådsmötet. SAMMANFATTNING AV ÄNDRINGAR EFTER SAMRÅDET Med anledning av synpunkter som kommit in under samrådet samt vidare bearbetning inom stadsbyggnadskontoret har följande ändringar har gjorts i planhandlingarna: PLANBESKRIVNING Planbeskrivningen har kompletterats med beskrivning av fastighetsrättsliga konsekvenser för alla fastigheter. Planhandlingarna har kompletterats med att markundersökningar inom planområdet ska genomföras för att utreda om det föreligger behov av avhjälpande åtgärder. 20 (21) Beskrivning av kvartersnära återvinningscentral har lagts till i planbeskrivningen. Planbeskrivningen har kompletterats med en solstudie. PLANKARTA En administrativ bestämmelse om att strandskyddet upphävs inom hela planområdet har införts. Kulturstråket, gågata i detaljplanen, har breddats från 8 till 13 m. Passagen söder om Dansteatern och torget har ändras från allmän plats till kvartersmark. Plankartan har kompletterats med föreskriven höjd över nollplanet. Utfartsförbud har införts mot Östra Varvsgatan. Gränsen mot Lilla Varvsgatan har ändrats så att den stämmer överens med fastighetsgränsen. Det nordöstra torget har ändrats från allmän plats till kvartersmark. Planbestämmelse har lagts till att mot allmän platsmark får balkonger och burspråk utföras lägst 4,7 m över allmän plats. Detaljplanen har ändrats så att förskola till årskurs 9 inte tillåts i de delar där skola anges med tanke på brist på skolgård. Planhandlingarna har ändrats så att yta för de tre befintliga nätstationerna öster om Högskolan säkerställs i detaljplanen. Den i samrådshandlingarna föreslagna byggrätten för nätstation nordväst om Ubåtshallen har tagits bort. Plankartan har ändrats så att befintlig nätstation tillåts i båghallarna. Detaljplanen har ändrats så att den nordvästra delen av planområdet, Pannverkstaden har utgått. Plankartan har kompletterats med förgårdsmark med bredd om minst 1,5 meter och att största husdjup för centrumverksamhet är 16 meter. Bestämmelsen om färdigt golv i nivå + 3.0 i höjdsystem RH 2000 har ändrats till att endast gälla för bostäder. Texten "Bygglov får inte ges innan markförorening är avhjälpta" har ändrats till "Startbesked ges inte förrän miljöföroreningar är avhjälpt" Antal våningar har ändrats till att istället ange totalhöjd. Lokalgata vid entrén mot båghallarna (Skånes dansteater) har ändrats till torg. Gränserna för torget har justerats så att Skånes dansteater blir mer synligt från Östra Varvsgatan. Torg öster om högskolan har ändrats till kvartersmark. Torget öster om Ubåtshallen har minskats något för att inrymma cykelparkering på kvartersmark. Planen har ändrats så att de östra bostadskvarteren tillåts byggas under med parkering. Josephine Nellerup Ted Gustavsson Planchef Planhandläggare 21 (21) datum diarienummer 2015-05-06 2010-00936 Dp 5297 GRANSKNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Kranen 2 m fl. i Hamnen i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planen är att göra det möjligt att uppfylla visionen enligt värdeprogram för Västra Dockan: ”Visionen är att Dockan skall fungera, uppfattas och omtalas som en långsiktigt hållbar stadsdel med tydlig identitet, många aktiviteter och inbjudande rum längs kulturstråket. Det är mångfalden av stråk, platser och grönska som gör Västra Dockan unik. Variationen i bebyggelsen, stadsrummen och främst kulturstråkets utformning och skala skapar upplevelserikedom och de omväxlande platserna är utgångspunkter för mötesplatser för människors olika behov och kynnen.” SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Strukturen formas framförallt av befintlig (bevarandevärd) bebyggelse. Linjen (f.d. kulturstråket, angivet som gågata i detaljplanen) utgör det centrala stråket inom området och utformas med lägre bebyggelse och stor andel centrumfunktioner. En högre bebyggelse möjliggörs mot de större omgivande gatorna. Användningen görs flexibel med möjlighet att skapa både bostäder och centrumfunktioner i stora delar. Vid några platser framförallt längs Linjen anges att det ska finnas bostäder för att skapa mer liv och rörelse på kvällstid. Vid viktiga lägen anges också att det ska finnas publika verksamheter i bottenvåningen framförallt mot Linjen men även mot de större omgivande gatorna. Detaljplanen omfattar ca 90000 kvm BTA i ny och befintlig bebyggelse. Planen ger möjlighet att bygga omkring 20000 kvm BTA bostadslägenheter vilket ger ca 200 lägenheter som avses bli bostadsrätter. Upplåtelseform kan inte regleras i en detaljplan. Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen. PLANHANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan, samrådsredogörelse, fastighetsförteckning (finns tillgänglig på Stadsbyggnadskontoret) och denna planbeskrivning. PLANFÖRFARANDE V 130815 Detaljplanen handläggs enligt PBL 2010:900 och har bedömts vara av den karaktären att den ska hanteras med normalt planförfarande och kommer att antas av 1 (20) Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe i enlighet med 5 kap 27§ planoch bygglagen. PLANDATA Områdets area är ca 4,7 ha och består av en yta som är omkring 250 * 180 meter. Marken består av fastigheterna Kranen 2, 6 och 8 som ägs av Utvecklings AB Kranen. Dessutom ingår delar av fastigheten Kranen 5 som ägs av Dockan Exploatering AB. Pannverkstaden Båghallarna, Skånes dansteater Högskolan Ubåtshallen, Mediagymnasium BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN Planområdet ligger inom område som omfattas av riksintresse för kustzon. Riksintresset medger dock komplettering av bebyggelse inom befintliga tätorter. ÖVERSIKTSPLAN I Översiktsplanen är området angett som blandad stadsbebyggelse. STRANDSKYDD Enligt miljöbalkens 7 kap 13§ gäller strandskydd vid havet och vid insjöar och vattendrag. Eftersom detta förslag till detaljplan ersätter en tidigare detaljplan innebär 2 (20) detta (i enlighet med MB 7 kap 18 g §) att strandskyddet återinträder och måste prövas på nytt. I MB 7 kap 18c § anger: ”Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser redan är ianspråktaget”. Eftersom planområdet utgörs av ett område som i många år använts som industri- och hamnområde vill stadsbyggnadskontoret med hänvisning till denna paragraf föreslå att upphäva strandskyddet inom hela planområdet. Upphävandet träder i kraft då detaljplanen vinner laga kraft. PLANPROGRAM Planprogram för Kranenområdet godkändes år 2000 och samtidigt togs ett kvalitetsprogram fram för hela Dockanområdet. Båda behandlade området mellan Östra Varvsgatan, Stora Varvsgatan och havet i norr och öster. FÖRSTUDIER / PARALLELLA UPPDRAG På grund av att utvecklingen av hela Västra Hamnen framskridit sedan planprogrammets tillkomst år 2000 fanns ett behov av ett mer uppdaterat underlag för detaljplaner. Ett parallellt uppdrag genomfördes för Dockanområdets västra delar. Programmet för det parallella uppdraget utvecklades av Gehl arkitekter i samråd med Stadsbyggnadskontoret Malmö stad. Uppdragsgivare var Dockan Exploatering ab, som tillsammans med Wihlborgs fastigheter äger marken. Förslaget från Nyréns arkitekter blev underlag till detaljplanen (DP4983, Väster om Hallenborgs gata) för Västra Dockans södra delområde, som vann laga kraft i slutet av år 2010. VÄRDEPROGRAM Värdeprogram, se bild nedan, för Västra Dockan har godkänts av styrgruppen 201206-26 och presenterats på Stadsbyggnadsnämnden 2012-09-20. Syftet med värdeprogrammet är att skapa samsyn på stadsutvecklingen för Västra Dockan mellan Malmö Stad och Dockan Exploatering AB. 3 (20) Värdeplan från Värdeprogram för Västra Dockan GÄLLANDE DETALJPLANER Området är tidigare planlagt. Berörda gällande detaljplaner är Dp 4007 laga kraft 1989−06−14 med användningen industri. ÄDp 4557 laga kraft 1999−09−16, Dp 4226 laga kraft 1991−06−04 Dp 4843 laga kraft 2004−09−03. Användningen för dessa planer är skola, kontor och småindustri som inte får vara störande för omgivningen. 4 (20) Dp 4704 laga kraft 2003−04−22. Användningen är skola och kontor, småindustri som inte får vara störande för omgivningen samt torg och gata. Dp 4859 laga kraft 2004−12−07. Användningen är kultur, icke störande hantverk, idrott, tekniska anläggningar. Gällande detaljplaner upphör att gälla inom planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN BEFINTLIG BEBYGGELSE Planområdet består av tidigare varvsbebyggelse, se kulturhistorisk värdefull miljö nedan. Befintliga hyresgäster är Skånes dansteater, kunskapsgymnasiet, Malmö högskola och byggymnasium. KULTURMILJÖ Under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet köpte Kockums marken norr om Stora Varvsgatan. På området hade under 1900-talets första hälft stadens oljehamn varit placerad och här byggde nu Kockums moderna stora verkstadsbyggnader för utrustande av fartyg längs kaj 25. Flertalet av dessa byggnader ritades av arkitekt Sture Kelfve och ingenjör Nils Centerlöf. Byggnaderna från denna period är i huvudsak uppförda i rött tegel. De bärande konstruktionerna i byggnaderna utgörs av betongskelett som ofta bevarats synliga i murlivet, ett vanligt förekommande arkitektoniskt grepp för tiden. Verkstadshallarna som ligger väster om Stora Dockan är kraftigt förändrade genom att industriella attribut såsom traversarmar tagits bort. Dessutom har byggnaderna delvis klätts in eller glasats upp för att anpassas till den skol- och kontorsverksamhet som inryms här idag. Byggnadskropparnas volymer är dock viktiga att bevara i Västra Hamnen som spår av Kockums utbredning och verksamhet. TOPOGRAFI OCH LANDSKAP Förutom befintlig bebyggelse består området mestadels av hårdgjorda ytor, till stor del parkering. En mindre del utgörs av vegetation framförallt i form av en gräsyta norr om Lilla Varvsgatan och öster om högskolan. KOLLEKTIVTRAFIK I Östra Varvsgatan i anslutning till planområdet går idag kollektivtrafik genom stombuss. Sedan 2014 trafikeras gatan av Expressbuss och det är en av linjerna som utreds för spårvagn. TRAFIK Det finns inga allmänna gator inom planområdet. Planområdet består till stor del av markparkering. TEKNISK INFRASTRUKTUR Ledningar för El-, VA -, tele-, fjärrvärme-, fjärrkyla- akvifer- och gas löper framförallt i passagen mellan Ubåtshallen och Högskolan samt i passagen mellan Högskolan och båghallarna Det finns tre nätstationer nordöst om Ubåtshallen och en i båghallarna. 5 (20) Anslutningspunkter för vatten och avlopp finns avsatta längs planområdets ytterkanter. BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE Inom planområdet finns kunskapsskolan, Malmö högskola och ett byggymnasium. Dagligvaruhandel finns genom Netto vid Östra Varvsgatan väster om planområdet. Vårdcentral finns på Hallenborgsgatan ca 150 m söder om planområdet. Förskola finns vid Fregattgatan ca 150 m väster om planområdet. PLANFÖRSLAG BEBYGGELSESTRUKTUR Strukturen formas framförallt av befintlig (bevarandevärd) bebyggelse. Linjen (f.d. kulturstråket, angivet som gågata i detaljplanen) utgör det centrala stråket inom området och utformas med lägre bebyggelse och stor andel centrumfunktioner. En högre bebyggelse möjliggörs mot de större omgivande gatorna. Användningen görs flexibel med möjlighet att skapa både bostäder och centrumfunktioner i stora delar. Vid några platser framförallt längs kulturstråket anges att det ska finnas bostäder för att skapa mer liv och rörelse på kvällstid. Vid viktiga lägen anges också att det ska finnas publika verksamheter i bottenvåningen framförallt mot kulturstråket men även mot de större omgivande gatorna. För att anpassa ny bebyggelsen till den befintliga äldre bebyggelsen men även till ny bebyggelse kring Dockan anges i plankartan att kvartersenheter ska på yttersidorna i huvudsak ha fasader av rött eller rödbrunt tegel eller fasadklinker. För inre gårdsfasader ska ljus färgskala användas. För solitärer och tillbyggnader på bevarandevärd bebyggelse får merparten av fasaderna även utföras i lätt material av metall, trä, glas, slätputs eller liknande. 6 (20) Fartygsgatan Fartygsgatan, illustration Gehl Architects. 7 (20) GRÖNSTRUKTUR OCH PARK PARK Föreslagen park norr om Lilla Varvsgatan utgör en fortsättning på det grönstråk som planeras söder om planområdet. Parken ger också möjlighet till inblick mot befintlig tegelbyggnad (Ubåtshallen). Den till ytan lilla parken ska fungera som en vilsam och grönskande plats, som en grön lunga i kontrast till den omgivande staden. Platsen ska vara rik på växtlighet med en trädvariation av olika bladformer, blomning och höstfärg och inrymma bänkar och bord där man kan slå sig ned mellan träden. I Ubåtshallen i anslutning till parken finns en restaurang. Det ger möjligheter för uteservering i parken. Inlastningen till restaurangens kök sker på kvartersmark norr om parken men enligt överenskommelse med Dockan Exploatering ab ska även denna yta gestaltas/projekteras som en del av parken. Eftersom många av passagerna (gågator och lokalgata) är smala och pga. av befintliga ledningar är det framförallt i parker och på torg som det finns möjlighet för större träd. TORG (I ÖSTRA DELEN AV PLANOMRÅDET) Torgbildningen kan genom sitt läge och breddning öppna upp och markera entrén till det livfulla stråket. Här finns det plats för träd och bänkar i kombination med en mindre aktivitetsyta. En gestaltning med vertikala element förutom träden och spännande belysning kan förstärka entrémotivet. STRÅK (GÅGATA) Huvudstråket ska skilja sig från omgivande gator genom en unik och sammanhållen karaktär. Detta skapas genom olika gestaltningselement som t.ex. beläggningsmaterial/-kulör, unika bänkar eller belysning. Längs stråket kan mindre platsbildningar skapas men då det endast ryms ett fåtal träd kan andelen grönska ökas med hjälp av vegetation på fasader och i urnor. TORG (I VÄSTRA DELEN AV PLANOMRÅDET) Torget har ett strategiskt läge mellan Östra Varvsgatan och varvshallarna vid stråket. Utformningen av det till karaktären publika torget ska vara flexibel men ha en stomme av träd och annan rumsskapande vegetation. Mångsidigheten möjliggör plats för både uteserveringar och tillfälliga arrangemang. GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK I värdeprogrammet Västra Dockan anges att: ”Grönska utgör ett dominerande inslag genom att utbreda sig från parken in bland bostadshusen. Kulturstråkets intensitet förstärks i de utvidgade platserna där liv och upplevelser koncentreras. Platserna är mestadels intima, urbant gröna med träd eller andra former av grönt på marken eller på husväggar. De är klimatskyddade och kontrasterar både mot det större gröna parkrummet i norr och mot den stora skalan i omgivningen. Hallarna och byggnader präglas av olika former av grönska, som hänger på hallarnas väggar eller klänger på ställningar och skärmar i stadsrummen.” Mot Lilla Varvsgatan anges att förgårdsmarken ska innehålla inslag av vatten. Detta utgör en del i en tematisk vattenaxel i öst-västlig riktning längs Lilla Varvsgatan från Scaniaplatsen till Dockplatsen. Vattnet kan utformas i olika skalor och ha helt olika uttryck, från stor vattenanläggning i Varvsparken till mindre vattenanläggningar t.ex. vattensprut, fontäner eller öppen hantering av dagvatten. 8 (20) Under planarbetet har det framkommit idéer om fickparker (Pocket parks) på kvartersmark t.ex. längs Lilla Varvsgatan. En referens är Paley park i New York, se bild nedan. Paley park i New York. Kantzonen mellan bebyggelse och gata kan rätt utformat bidra till variation, liv och grönska i gatumiljön. Kantzonen ger en buffert eller övergångszon till byggnaden. I detaljplanen regleras detta genom förgårdsmark. Beroende på läge kan förgårdsmarken variera. I attraktiva lägen som mot föreslagen park vid Lilla Varvsgatan är förgårdsmarken bredare. Detta gäller även för Fartygsgatan vilket ger möjlighet till stor variation, se bild från Gehl s 6. Till största delen är förgårdsmarken 2 m vilket ger möjlighet till planteringar, bänkar och cykelparkering. Exempel på användning av kantzoner/förgårdsmark. 9 (20) GRÖNYTEFAKTOR I detaljplanen anges grönytefaktorn 0,6 för bostäder och 0,3 för centrumfunktioner, skola och parkering. Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. De olika delytorna inom tomten får ett värde mellan 0,0 och 1,0 beroende på vilka förutsättningar de erbjuder för växtligheten och för den lokala dagvattenhanteringen samt det lokala mikroklimatet. Uppfyllande av grönytefaktorn kommer att ingå i bygglovgranskningen. En redovisning i plan, fasad (vid eventuell delfaktor för grönska på väggar) och i text med beräkningar ska bifogas bygglovansökan. Riktlinje för grönytefaktor godkändes av Stadsbyggnadsnämnden 2014. REKREATION Möjlighet för rekreation och lek finns framförallt längs kulturstråket, på torg och i parken samt på gårdar på kvartersmark. TRAFIK Detaljplanen bygger på att gång- och cykeltrafik prioriteras och att biltrafiken får en underordnad roll. Biltrafik sker på de gåendes villkor men gatustrukturen möjliggör handikappangöring, sop- och varutransporter och framkomlighet för räddningstjänsten. Den västra delen av Fartygsgatan och fortsättningen mot Lilla Varvsgatan anges som lokalgata, och utgör en kopplande öst-västlig riktning genom Västra Dockan. Speciell omsorg krävs av utformningen där gatan möter det småskaliga kulturstråket, så att inte stråket upplevs som en fortsättning av lokalgatan. Utformningen ska uppmana till låga hastigheter till och från parkeringshuset. Det gäller också gatans fortsättning mot Lilla Varvsgatan. Passagen mellan Skånes dansteater och högskolan anges som kvartersmark som inte får bebyggas. I den här passagen finns möjlighet till angöring för högskolan och Skånes dansteater. Stråkets västra del vidgas till torg och entrérum för Skånes dansteater. PARKERING Malmö stads parkeringsnorm för bil och cykel ska följas. Parkeringsnormen för cykelparkering innebär 2,5 cykelplatser per lägenhet, minst en cykelplats per lägenhet ska vara lättillgänglig. För arbetsplatser gäller 0,4 cykelplatser per anställd. Utöver detta tillkommer cykelplatser för besökare till arbetsplatserna, där behovet varierar med typ av verksamhet. Cykelplatsernas placering och utformning är avgörande för hur väl de kommer att nyttjas. För arbetsplatser är parkeringsnormen 0,2 bilplatser per anställd. Utöver detta tillkommer bilplatser för besökare till arbetsplatserna, behovet varierar med typ av verksamhet. Parkeringsnormen anger ett spann på 0,5-1,0 bpl/lägenhet exklusive besöksparkering för flerbostadshus. Spannet ger en flexibilitet att anpassa behovstalen efter bostädernas läge, tillgång till service i närområdet, kollektivtrafikförsörjning, lägenhetssammansättning m.m. I det fall stor omsorg läggs på utformning och tillgång på cykelparkeringar samt bilpool anordnas föreslås parkeringar för bostäderna vara 0,65 bpl/lgh (exkl. besöksplatser). Byggs övervägande andel små lägenheter (1:or och 2:or) kan parkeringsnormen sänkas ytterligare. Bedömningen grundar sig på att kollektivtrafikförsörjningen är god avseende lokal busstrafik med korta gång- och cykelavstånd till hållplats och att avståndet till regional kollektivtrafik är i snitt 1,3 km. 10 (20) En parkeringsutredning har utförts av Ramböll, 2014-10-28. Parkeringsutredningen visar på ett behov av ca 1000 bilplatser den utgår dock från en parkeringsnorm på 0,8 men med åtgärder som beskrivs ovan skulle behovet av parkeringsplatser minska. Den visar på ett behov av ett parkeringshus i den sydvästra delen av planområdet samt underjordiska garage i de östra bostadskvarteren. Detaljplanen ger möjlighet till detta. TEKNISK FÖRSÖRJNING DAGVATTEN Planområdet ansluts till VA Syds dagvattenledningar. AVFALLSHANTERING Avfallshanteringen ska lösas i enlighet med Avfallsplan 2011-2015 för Malmö stad och Burlövs kommun. Avfallshanteringen löses på kvartersmark och utformas i samråd med VA Syd:s avfallsavdelning. Med tanke på att innergårdarna är förhållandevis små så placeras avfallshanteringen i bottenvåningarna. VA Syd studerar möjligheter till kvartersnära återvinningscentraler. Dessa ska fungera som insamlingsplatser för mindre grovavfall, elavfall, farligt avfall samt bedriva verksamhet kring byte av saker. Platsen ska också fungera som en mötesplats och lokala variationer på utbud kan komma att finnas så som olika evenemang och caféverksamhet. Denna verksamhet har ytkrav på ca 100-150 kvm. Under planprocessen har idén om kvartersnära återvinning diskuterats med Dockan Exploatering ab. Lokal återvinningsstation inryms inom planbestämmelsen centrum. Exempel på återvinningsstation i Köpenhamn. 11 (20) EL I detaljplanen ges möjlighet för bevarande av befintliga nätstationer nordöst om Ubåtshallen samt inom båghallarna (Skånes dansteater). LEDNINGAR Anslutning kan ske till det befintliga kommunala VA-nätet. Ledningar för vatten, spillvatten och dagvatten kommer inom planområdet att förläggas till allmän platsmark. Anslutningspunkter för vatten och avlopp finns avsatta längs planområdets ytterkanter. El-, VA -, tele-, fjärrvärme-, fjärrkyla- akvifer- och gasledningar löper inom och i anslutning till området. Dessa redovisas i grundkartan. Till stor del ligger ledningar i delar som föreslås bli allmän platsmark men förslaget kan innebära flytt av vissa ledningar. Ytterligare en möjlig placering av nätstation är i eller i anslutning av parkeringshuset. HÖJDSÄTTNING Höjder inom planområdet varierar från 2,5-3 m. I detaljplanen anges att höjd på färdigt golv för bostäder ej får understiga + 3,0 m i höjdsystemet RH 2000. Lokaler, källare eller liknande som uppförs under denna nivå bör utföras vattentäta upp till denna höjd. I detaljplanen anges föreskriven höjd över nollplanet. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kommunen ansvarar genom gatukontoret för genomförandet av de delar av detaljplanen som utgör allmän platsmark. Respektive fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas mellan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet. E.on ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1). TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Nödvändig grundundersökning förutsätts tas fram av byggherren i samband med bebyggandet av området. VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall. I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningsrätter för el och VA utredas. Räddningstjänstens tillgänglighet till området är inom normal insatstid. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA SYD. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherren ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov. Tillträde för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg 12 (20) och husens entré får inte överstiga 50 meter. Byggherren ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovansökan. Om lägenheter som inte kan nås med räddningstjänstens stegutrustning, exempelvis pga. trädplantering eller parkeringsplatser längs gator, kan förses med Tr2-trapphus alternativt två av varandra oberoende utrymningsvägar. I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs. EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Avtal ska träffas mellan kommunen och fastighetsägare angående iordningsställande av allmänna platser inom planområdet, s.k. exploateringsavtal. Exploateringsavtal ska vara tecknat innan planen antas. Kostnaden för utarbetandet regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets verksamhet, antagen av kommunfullmäktige 2011-04-20. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, fjärrkyla-, akvifer-, gas-, va, tele-, eller elledningar bekostas av exploatören. Planens genomförande förutsätter en lantmäteriförrättning. Lantmäteriförrättning ska bekostas av fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas. FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR FASTIGHETSBILDNING Nya fastigheter inom området kommer att bildas genom avstyckning. Övriga förändringar av fastighetsindelningen kommer att ske genom fastighetsreglering. Den mark som ska ingå i allmän platsmark ska genom fastighetsreglering överföras till en av kommunen ägd park- eller gatumarksfastighet. Inom planområdet läggs kvartersmark ut för bland annat bostäder. Kvartersmarken förmodas delas in i ett antal fastigheter mellan vilka samverkan måste ske. För fastigheternas gemensamma behov inom kvartersmark bildas gemensamhetsanläggningar. Fastighetsägare ansöker om fastighetsbildning och anläggningsförrättning. Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för dess ändamål. Initiativ till bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare. Ansökningar om förändringar av fastigheter och ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten, Malmö stad. DETALJPLANENS KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER STADSBILD Utbyggnad enligt detaljplanen innebär en förändring av stadsbilden. Höjder på ny bebyggelse är i ungefär samma nivå som omgivande bebyggelse. Med en högre bebyggelse längs de större gatorna och lägre och mer varierande höjder i kvarterets inre delar. En viktig aspekt har varit att skapa inblickar mot befintlig bevarandevärd bebyggelse från omgivande gator. 13 (20) MIKROKLIMAT Den förhärskande vindriktningen, för planområdet, är från sydväst. De varierade gaturummen framförallt i det inre stråket, Linjen, bryter vinden, se bild nedan. I detaljplanen ges möjligheter för tillbyggnader i en våning på befintlig bebyggelse vilket bryter vinden som dras ner från den högre bebyggelsen, se bild nedan. Variation i bebyggelsen dämpar vinden. Lägre byggnadsdelar i anslutning till högre byggnader dämpar vinden. De mest vindutsatta delarna är Fartygsgatan som är relativt lång och rak samt torget mot Skånes dansteater som ligger i förhärskande vindriktning. I dessa delar föreslås vegetation vilket bidrar till att dämpa vinden. Solstudie nedan visar planområdet under höstdagjämningen, 22 september, kl. 9, kl. 12 och kl. 15. Brf Kajhusen a väster om Dockan påverkas på eftermiddagen och kvällen framförallt i den norra delen vilket visar på skuggstudie nedan. Bebyggelsen skuggas även av Ubåtshallen. 22 september, kl 9 22 september, kl 12 14 (20) 22 september, kl 15 22 september, kl 12 22 september, kl 15 KULTURMILJÖ Planen innebär att kulturhistoriskt värdefulla byggnader skyddas genom rivningsförbud. RISKER OCH SÄKERHET Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga med hänsyn till säkerhet och risker. LUFTKVALITET Inom planområdet finns endast måttliga halter av NO2. VATTENKVALITET Planområdet gränsar till vattenområdet Malmö hamnområde. Hamnområdet är i VISS, Vatteninformationssystem Sverige kategoriserat som Kust. Områdets hamnfunktion gör att det kan betraktas som en konstgjord och kraftigt modifierad vattenförekomst. Målet för Malmö hamnområde är att God ekologisk status ska uppnås innan år 2021 samt att God kemisk status ska uppnås innan år 2015. Dagvatten inom planområdet avvattnas idag till Malmö hamnområde. Andelen hårdgjord yta kommer att vara likvärdig eller minska inom planområdet vid ett 15 (20) genomförande av detaljplanen. Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormer. MARKFÖRORENINGAR En markundersökning har utförts i september 2012 av Kemakta konsult ab. Undersökningen visar att Dockanområdet består av fyllning från förra seklet och har använts som oljehamn och varv. Detta medför att marken har påverkats av föroreningar, framför allt tyngre alifater och tunga PAH-föreningar, men ställvis förekommer även höga halter av metaller såsom bly, koppar och zink. I de analyser som är underlag för utredningen har halterna av barium, kobolt och vanadin generellt varit låga. I rapporten redovisas beräknade platsspecifika riktvärden för dessa ämnen i marken inom Dockanområdet. De beräknade riktvärdena anger en nivå under vilken risk för oönskade effekter på människors hälsa eller miljön inte föreligger vid den planerade markanvändningen. De beräknade riktvärdena tar hänsyn till: • Hälsoeffekter pga. intag via munnen eller hudkontakt med jord • Hälsoeffekter pga. damning av jord • Hälsoeffekter pga. spridning av ångor in i byggnader och till utomhusluft • Effekter på markmiljön • Skydd mot spridning av föroreningar till dockan/småbåtshamnen Exponerings- och spridningsförutsättningar varierar med djup från markytan. För mark på större djup är risken för exponering lägre och den effektiva exponeringstiden kortare. Vidare är även risken för spridning av ångor mindre från djupare liggande delar av marken. Generellt gäller att riskerna med barium, kobolt och vanadin är förknippade med markmiljön. På större djup, där direkta effekter på markmiljön är liten, blir spridning av föroreningar styrande. Osäkerheten i bedömningen av miljöeffekter är större än för hälsoeffekter, både vad gäller effekter inom området och vad gäller spridning till ytvatten. För att säkerställa att riskerna inte underskattas har försiktiga värden valts vid beräkningarna av riktvärdena. Mer heltäckande markundersökningar inom planområdet ska genomföras av byggherre för att utreda om det föreligger behov av avhjälpande åtgärder. Påträffande av markföroreningar ska omgående meddelas miljöförvaltningen och en åtgärdsplan för sanering tas fram som ska godkännas av tillsynsmyndigheten. ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Nätstationer nordöst om Ubåtshallen är placerade mer än 5 meter från planerad bostadsbebyggelse. Befintlig nätstation i båghallarna bevaras. INDUSTRIBULLER Tyréns har utfört bullerutredning (2015-04-20) med avseende på bullernivån från CMPs verksamhet inom planområdet. Av utredningen framgår att utanför ca 8085 % av bostadsbyggnadernas fasadyta uppfylls nu gällande riktvärden för externt industribuller under dag- och nattetid. Under kvällstid gäller att vid ungefär 60 % av fasadytan uppfylls riktvärdet. I utredningen rekommenderas att för de bostadsfasader där gällande riktvärden överskrids tillämpas i den fortsatta planeringen att bostäder ska ha en ljuddämpad sida t ex enligt det sätt som beskrivs såväl av Boverket som av Malmö stads 16 (20) tillämpningsskrift för trafikbuller. Principen med ljuddämpad sida har sedan länge tillämpats för bostäder som exponeras för trafikbuller över gällande riktvärden. I remissversionen av den nya vägledningen för externt industribuller har myndigheterna aviserats att det ska vara möjligt att tillämpa detta även för industrioch verksamhetsbuller. Vid det fortsatta arbetet med planering av byggnaderna och lägenheternas planlösning ska hänsyn tas till den samlade bullersituationen dvs. såväl trafikbuller som buller från CMPs område ska beaktas. Det kan bland annat innebära att det kan krävas anpassningar såsom detaljutformning av byggnadernas fasader. En planbestämmelse har införts på plankartan som anger riktvärde på ljuddämpad sida för den sammanlagda bullernivån på 50 dB(A) på dagen och 45 dB(A) på natten. TRAFIKBULLER En bullerutredning har genomförts av Akustikgruppen (2013-12-10) som redovisar beräknade bullernivåer . Utredningen visar att riktvärdena 55 dBA ekvivalentnivå överskrids vid fasad längs Östra Varvsgatan och Lilla Varvsgatan. Riktvärden för maximalnivåer 70 dB(A) överskrids vid fasad längs Östra Varvsgatan och Lilla Varvsgatan samt i den västra delen av Fartygsgatan. Enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 ska följande riktvärden innehållas vid nybyggnad av bostäder: Utomhus 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad Utomhus 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats Inomhus 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå Inomhus 45 dB(A) maximal ljudnivå nattetid Stadsbyggnadskontoret tillämpar ovanstående riktvärden med det tillägget att avsteg kan göras från ekvivalentvärdet utomhus på 55 dB(A). Om detta krav inte kan uppnås kan bebyggelsen ändå accepteras om det utanför fönster till minst hälften av boningsrummen i varje bostad är högst 50 dB(A) ekvivalent och högst 70 dB(A) maximal bullernivå. Av de rum som vetter mot den ljuddämpade sidan ska minst ett rum vara vänt mot en gårdssida. Minst halva gårdsytan måste ha en ekvivalent trafikbullernivå som inte överstiger 50 dB(A). Riktvärdena för trafikbullernivå inomhus och på uteplats ska alltid innehållas. En planbestämmelse har införts på plankartan som anger att dessa riktvärden ska klaras och vad som gäller vid avsteg. KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETERNA KRANEN 6, 7 och 8 Fastigheterna kommer att erhålla kvartersmark. KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETERNA KRANEN 2 OCH 5 Fastigheterna berörs av inlösen av mark som i detaljplanen utgörs av allmän platsmark. Nya fastigheter kommer att styckas från Kranen 2 och 5. 17 (20) SAMHÄLLSKONSEKVENSER BOSTADSPOLITISKA MÅL Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål. Målen ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och bygglagen. Detaljplanen ger framförallt förutsättningar för att uppfylla målet att staden ska verka för en funktionsblandad stad, där bostäder blandas med arbetsplatser och annan service. BARNPERSPEKTIV Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Planområdet har goda förutsättningar att bli en bra miljö för både barn och vuxna genom gågator (kulturstråket), park och torg som ger möjlighet för rekreation och lek. Några av de föreslagna bostadsgårdarna är små vilket är en nackdel ur ett barnperspektiv. KOMMUNAL SERVICE Förslaget beräknas ge upphov till cirka 40 förskoleplatser och 40 skolplatser. I förslaget ges möjlighet för skola i Ubåtshallen men brist på utemiljö gör att förskola eller grundskola inte är lämplig i denna del. ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 10 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft. VILLKOR FÖR BYGGLOV I detaljplanen anges att startbesked får ej lämnas innan markföroreningar inom området är avhjälpta. UPPHÄVANDE AV STRANDSKYDD Enligt miljöbalkens 7 kap 13§ gäller strandskydd vid havet och vid insjöar och vattendrag. Eftersom detta förslag till detaljplan ersätter en tidigare detaljplan innebär detta (i enlighet med MB 7 kap 18 g §) att strandskyddet återinträder och måste prövas på nytt. I MB 7 kap 18c § anges: ”Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser redan är ianspråktaget”. Eftersom planområdet utgörs av ett område som i många år använts som industri- och hamnområde vill stadsbyggnadskontoret med hänvisning till denna paragraf föreslå att upphäva strandskyddet inom hela planområdet. Upphävandet träder i kraft då detaljplanen vinner laga kraft. Bestämmelse om upphävande av strandskydd har införts på plankartan. UNDERLAG TILL PLANARBETET FÖRSTUDIER/PARALLELLA UPPDRAG/ARKITEKTTÄVLING Ett parallellt uppdrag genomfördes för Dockanområdets västra delar. Programmet för det parallella uppdraget utvecklades av Gehl arkitekter i samråd med 18 (20) Stadsbyggnadskontoret Malmö stad. Uppdragsgivare var Dockan AB, som tillsammans med Wihlborgs fastigheter äger marken. Förslaget från Nyréns arkitekter blev underlag till detaljplanen (DP4983, Väster om Hallenborgs gata) för Västra Dockans södra delområde, som vann laga kraft i slutet av år 2010. PROGRAM OCH UTREDNINGAR TILLÄMPNINGSSKRIFT OM TRAFIKBULLER Dokumentet beskriver vilka krav Malmö stad ställer vid planering och byggande av bostäder och är godkänd av stadsbyggnadsnämnden. Malmö stads tillämpning är till viss del en anpassning av Boverkets allmänna råd 2008:1 om planläggning för bostäder i bullerutsatta miljöer. RIKTLINJER FÖR GRÖNYTEFAKTOR Riktlinjer för Grönytefaktor (godkänd av Stadsbyggnadsnämnden 2014), beskrivs hur grönytefaktorn ska användas i arbetet med att ta fram detaljplaner och hur formeln och delfaktorer för att räkna fram grönytefaktorn tillämpas. GRÖNPLAN Grönplan för Malmö (godkänd av Kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. I en bristanalys konstateras att det saknas grönska i denna del av Malmö, något som behöver kompletteras när området omvandlas för att inrymma bostäder och kontor. BOSTADSPOLITISKA MÅL Kommunfullmäktige antog 2012-11-22 bostadspolitiska mål i tio punkter. Planer och program för genomförande ska utgå från dessa mål. MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2009-2020 Miljöprogrammet fungerar som en gemensam utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt genomförande bidra till den hållbara utveckling som eftersträvas. ENERGISTRATEGI FÖR MALMÖ Energistrategin är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och är samordnat med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi har antagits av kommunfullmäktige. TRAFIKSTRATEGI FÖR MALMÖ Trafikstrategin, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en målmedveten strategi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens Malmö med tre huvudmål: trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en starkare region och effektivare transporter. TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2017 Trafikmiljöprogrammet, antaget av tekniska nämnden, har som övergripande målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassar transportsystem. 19 (20) FOTGÄNGARPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2018 Fotgängarprogrammet utgör grunden för gångstråksplanen i vilken viktiga stråk för gående pekas ut. Programmet antogs av tekniska nämnden 2012. PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen av KF september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning. AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN Avfallsplanen innehåller mål och strategier för avfallshanteringen. DAGVATTENSTRATEGI FÖR MALMÖ ”Dagvattenstrategi för Malmö” är ett viktigt strategiskt dokument och en teknisk plattform i strävan att uppnå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. HÅLLBART RESANDE VÄSTRA HAMNEN Det är en strategi med syfte att understödja hållbart resande i Västra Hamnen. Ambitionen är att minska bilresornas andel av trafiken i Västra Hamnen. För att uppnå detta krävs såväl fysiska lösningar som beteendeförändringar, vilka redovisas i strategin. VÄSTRA HAMNEN 2031 Västra Hamnen 2031 är en förvaltningsövergripande överenskommelse om utvecklingen av Västra Hamnen. Dokumentet baseras på och utvecklar tidigare visionsformuleringar för Västra Hamnen som handlar om den blandade staden och nationellt exempel på hållbar stadsutveckling. För att varumärket Västra Hamnen ska fortsätta vara starkt och för att Västra Hamnen ska fortsätta ligga i framkant avseende hållbar stadsutveckling, har ambitionerna höjts ytterligare. MEDVERKANDE Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningen deltagit. Josephine Nellerup Planchef Ted Gustavsson Planhandläggare 20 (20) PLANKARTA + 2.95 n1 GCV BC ÄG g BC n7 +2.95 n2 BC + 2.7 7 + 2.7 n7 e70 B Cn1 BC ÄG n7 n7 GCV g n7 B C1 TORG n7 n7 +2.95 n8 C4 NGSGATA AMLI U PPS GRÄNSER n7 B1C1 n6 CS q1 k2 GATA n5 C4 + 2.6 BC S UPPS C q1 k2 n8 e50 C n8 n4 A SGAT A GÅGAT NG AMLI C2 (P) C3 P LOKAL Lokal trafik Gångtrafik Uppsamlingsgata GÅGATA Anlagd park Gång- och cykelväg PARK Torg Kvartersmark BC BC1 C SE q1 k3 g C S CS CSP q1 k2 C B1C1 B1C BCS Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. Från våning två och uppåt endast bostäder. Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. Minst 50 % av bottenvåningen ska utgöras av centrumfunktioner. Från våning två och uppåt endast bostäder. Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. Bostäder. Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. Skola, ej förskola eller grundskola. e50 n7 n7 B C S1 q1 k1 n7 BC CS A GÅGAT C3P n3 E B C1 +2.79 B C2 TORG n7 10 5 0 10 40 vån ten bot et i 50 M öpp Pannverkstaden 30 n inge ILLUSTRATIONSKARTA 20 Skala 1:1000 (A1) Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning medges i bottenvåning. Parkering i parkeringshus. Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. Mot Lilla Varvsgatan ska finnas minst en centrumfunktion i bottenvåningen. Parkering under mark. Tekniska anläggningar Föreskriven höjd över nollplanet. Största byggnadsarea i procent av den yta där egenskapsbeteckningen gäller. Högsta totalhöjd i meter. Byggnad får ej uppföras. Marken får byggas under med planterbart bjälklag. Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. n3 n2 n1 Kvarteret ska bestå av minst fem byggnader och minst fem entréer. Byggnaderna ska utföras så att det skapas variation mellan byggnader i fönstersättning och uttryck. Kvarteret ska bestå av minst tre byggnader och minst tre entréer. Byggnaderna ska utföras så att det skapas variation mellan byggnader i fönstersättning och uttryck. Utöver totalhöjd medges takvåning till 75% av takytan med en totalhöjd av 25,6 m. Kvarteret ska bestå av minst två byggnader och minst två entréer. Byggnaderna ska utföras så att det skapas variation mellan olika byggnader i höjd, fönstersättning och uttryck. n5 Utöver totalhöjd tillåts hiss- och trapphus. Förgårdsmarken ska innehålla inslag av vatten. n6 n4 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Körbar utfart får inte anordnas. Grönytefaktor på 0,6 ska uppnås på fastigheter med bostäder. Grönytefaktor på 0,3 ska uppnås på fastigheter med centrum, skola eller parkering. MARKENS ANORDNANDE g BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE e 00 UTNYTTJANDEGRAD +0.0 UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS E C2(P) n4 C S GÅGATA C Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. Skola, ej förskola eller grundskola. BCS utbyggnad1 C + 2.7 50 Ce utbyggnad1 q1k2 50 Ce BC e75 CS PARK utbyggnad1 + 2.97 Bostäder. Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. Minst 50 % av bottenvåningen ska utgöras av centrumfunktioner. CS Bostäder. Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. Mot Lilla Varvsgatan ska finnas minst en centrumfunktion i bottenvåningen. CSP Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. Skola, ej förskola eller grundskola. Parkering i parkeringshus. BC2 Bostäder. Centrumfunktioner där även vård medges i begränsad omfattning. TORG GCVÄG UPPSAMLINGSGATA LOKALGATA ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser Egenskapsgräns Användningsgräns Planområdesgräns Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. PLANBESTÄMMELSER GÅGATA Båghallarna Skånes dansteater Högskolan n7 Utöver totalhöjd tillåts teknikutrymmen i begränsad omfattning. Utöver totalhöjd medges takvåning (inklusive teknikutrymmen) för 60% av takytan. Denna ska placeras minst 1,5 m från byggnads liv i kvarterens ytterkant. Frontespis tillåts. Trapphus får finnas i fasadliv. Ubåtshallen Mediagymnasium n8 Höjd på färdigt golv för bostäder får ej understiga + 3,0 m i höjdsystemet RH 2000. Maximalt husdjup är 13 m för bostäder och 16 m för centrumfunktioner. Gäller ej befintlig bebyggelse. Mot allmän platsmark får balkonger och burspråk utföras lägst 4,7 m över allmän plats. Mot allmän platsmark får balkonger och burspråk utgöras av ca 70 % av fasadlängden och högst 2 m ut från fasadliv. Entréer ska vara genomgående och ansluta i nivå med gata, entrégård och gård. Kvartersenheter ska på yttersidorna i huvudsak ha fasader av rött eller rödbrunt tegel eller fasadklinker. För inre gårdsfasader ska ljus färgskala användas. För solitärer och tillbyggnader på bevarandevärd bebyggelse får merparten av fasaderna även utföras i lätt material av metall, trä, glas, slätputs eller liknande. utbyggnad2 utbyggnad Från huvudbyggnad utskjutande delar tillåts till en fri höjd av minst 4,7 m över mark. Högsta tillåtna totalhöjd är 10,5 m. Från huvudbyggnad utskjutande delar tillåts till en fri höjd av minst 4,7 m över mark. Högsta tillåtna totalhöjd är 12 m. 1 utbyggnad 3 Byggnaden får inte rivas. Ändringar ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag, volym och kulturhistoriska värden tas tillvara. Byggnadens industriella karaktär, den stora skalan, de bågformiga taken belagda med svart papp samt fasaderna med rött tegel nertill och lätta material upptill utgör värdefulla egenskaper. Ändringar ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag, volym och kulturhistoriska värden tas tillvara. Byggnadens industriella karaktär, den stora skalan, fasaderna i rött tegel, takets tvärgående lanterniner samt det utskjutande kontrollrummet på byggnadens nordvästra hörn utgör värdefulla egenskaper. Ändringar ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag, volym och kulturhistoriska värden tas tillvara. Byggnadens industriella karaktär, den stora skalan, fasaderna med rött tegel nertill och lätta material upptill, den stora porten mot väster samt i interiören det centrala, öppna utrymmet med fri takhöjd utgör värdefulla egenskaper. Från huvudbyggnad utskjutande delar tillåts till en fri höjd av minst 4,7 m över mark. Högsta tillåtna totalhöjd är 21 m. Varsamhet k1 k2 k3 Värdefulla byggnader q1 GRUNDKARTEBETECKNINGAR Fastighets/Traktgräns/Gränspunkt 3D Fastighetsgräns Elledning (i mark) Vatten- och avloppsledning Teleledning (i mark) Fjärrvärmeledning (i mark) Gasledning (i mark) Byggnad Skärmtak Staket eller plank Buskage Mur Stödmur Ekvivalent ljudnivå 45 dBA (I) Maximal ljudnivå Ekvivalent ljudnivå dygn 50 dBA Ekvivalent ljudnivå dag (06-18) 45 dBA Ekvivalent ljudnivå natt (22-06) 45 dBA Ekvivalent ljudnivå kväll och natt (18-06) samt lör-, sön- och helgdag (06-18) Miljökonsekvensbeskrivning Planprogram Fastighetsförteckning Illustrationskarta Samrådsredogörelse Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser HANDLINGAR ORIENTERINGSKARTA Park Kvartersmark Föreslagen bebyggelse Befintlig bebyggelse Gång- och cykelbana/Vägkant Teckenförklaring illustration Kantsten Träd Befintlig markhöjd i RH 2000 Traktnamn Kvartersnamn Registerbeteckningar Gemensamhetsanläggning Servitut STÖRNINGSSKYDD Bostäder ska lokaliseras och utformas så att följande ljudkrav uppnås: 30 dBA Trafikbuller Inomhus 55 dBA Miljö 1 Vid fasad Ljudkrav 2 70 dBA (III) 55 dBA 70 dBA (IV) Vid uteplats (II) 50 dBA 3 Utanför fönster till minst hälften av bostadsrummen i varje bostad, varav minst ett rum ska vändas mot en gårdssida. 50 dBA I. Kl 22-06 II. Får vara gemensam III. Får överskridas 3 ggr/h 4 Vid minst hälften av gårdsytan (V) 50 dBA Industribuller. Totalnivåer, samtliga ljudkällor 5 Ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus. IV. Om spårtrafik V. 1,5 meter ovan mark Ljudkrav 2-5 avser frifältsvärden 6 7 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Startbesked får ej lämnas innan markföroreningar inom området är avhjälpta. Strandskyddet upphävs inom hela planområdet. Dp 5297 Ewa Rannestig Allan Almqvist Stadsingenjör Stadsingenjör Grundkartan upprättad 2015-03-26 GRANSKNINGSHANDLING 2015-05-06 Detaljplan för fastigheten Kranen 2 m fl i Hamnen i Malmö Ted Gustavsson Arkitekt Upprättad av Malmö Stadsbyggnadskontor Josephine Nellerup Planchef Antagen av stadsbyggnadsnämnden Betygar Laga kraft Malmö stad 1 (2) Grundskoleförvaltningen Datum Tjänsteskrivelse 2015-06-03 Vår referens Drilon Iberdemaj Utredningssekreterare [email protected] Förslag till detaljplan för fastigheten Kranen 2 m fl. i Hamnen i Malmö GRF-2015-7174 Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har översänt rubricerat detaljplaneförslag för granskning. Syftet med detaljplanen är att uppfylla visionen enligt värdeprogram för Västra Dockan som skall ”[…] fungera, uppfattas och omtalas som en långsiktigt hållbar stadsdel med tydlig identitet, många aktiviteter och inbjudande rum längs kulturstråket”. I linje med detta ger planen möjlighet att bygga omkring 20 0000 kvm BTA bostadslägenheter vilket uppges kunna ge c:a 200 lägenheter som avses bli bostadsrätter. Grundskoleförvaltningen ställer sig positivt till förslaget och har inga större synpunkter på rubricerat detaljplaneförslag utan snarare en uppmaning i det generella planeringsarbetet. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att yttra sig till stadsbyggnadskontoret i enlighet med förvaltningens framlagda förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Beslutsunderlag Korrespondens om granskningsutskick för Dp 5297 Planbeskrivning Plankarta Samrådsredogörelse Underrättelse G-Tjänsteskrivelse Detaljplan för fastigheten Kranen 2 m fl. i Hamnen i Malmö Yttrande Detaljplan för fastigheten Kranen 2 m fl. i Hamnen i Malmö Beslutsplanering Grundskolenämnden 2015-06-18 Ärendet SIGNERAD 2015-06-04 Stadsbyggnadskontoret har översänt rubricerat detaljplaneförslag för granskning. Syftet med detaljplanen är att uppfylla visionen enligt värdeprogram för Västra Dockan som skall […] fun- 2 (2) gera, uppfattas och omtalas som en långsiktigt hållbar stadsdel med tydlig identitet, många aktiviteter och inbjudande rum längs kulturstråket. I linje med detta ger planen möjlighet att bygga omkring 20 0000 kvm BTA bostadslägenheter vilket uppges kunna ge c:a 200 lägenheter som avses bli bostadsrätter. Grundskolenämnden har inga invändningar mot detaljplanens utformning men vill för kännedom informera om att grundskoleförvaltningen utreder lokalisering för en fjärde grundskola i Västra Hamnen på uppdrag av Styrgrupp för Västra Hamnen. Grundskolenämnden vill betona vikten av att rent generellt skapa handlingsutrymme i planeringen av grundskoleutbyggnaden genom att i detaljplanearbete och övrig kommunal planering avstå från att definiera bort framtida placeringar för grundskola på grund av idag osäkra platsbehov. Grundskolenämnden eftersträvar därför generella detaljplaner för att således inte begränsa den framtida utbyggnaden av skolplatser. Ansvariga Nedim Buric Enhetschef Helen Nyman Ekonomichef Anders Malmquist Förvaltningschef Malmö stad 1 (2) Grundskolenämnden Datum 2015-06-18 Yttrande Adress Rönnbladsgatan 1 B Diarienummer Till GRF-2015-7174 Stadsbyggnadskontoret Granskningsutskick gällande detaljplan för fastighet Kranen 2 m.fl. i Hamnen SBN 2010-00936 Grundskolenämnden föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har översänt rubricerat detaljplaneförslag för granskning. Syftet med detaljplanen är att uppfylla visionen enligt värdeprogram för Västra Dockan som skall ”[…] fungera, uppfattas och omtalas som en långsiktigt hållbar stadsdel med tydlig identitet, många aktiviteter och inbjudande rum längs kulturstråket”. I linje med detta ger planen möjlighet att bygga omkring 20 0000 kvm BTA bostadslägenheter vilket uppges kunna ge c:a 200 lägenheter som avses bli bostadsrätter. Grundskolenämnden ställer sig positiv till förslaget och har inga större synpunkter på rubricerat detaljplaneförslag utan snarare en uppmaning i det generella planeringsarbetet. Yttrande Stadsbyggnadskontoret har översänt rubricerat detaljplaneförslag för granskning. Syftet med detaljplanen är att uppfylla visionen enligt värdeprogram för Västra Dockan som skall […] fungera, uppfattas och omtalas som en långsiktigt hållbar stadsdel med tydlig identitet, många aktiviteter och inbjudande rum längs kulturstråket. I linje med detta ger planen möjlighet att bygga omkring 20 0000 kvm BTA bostadslägenheter vilket uppges kunna ge c:a 200 lägenheter som avses bli bostadsrätter. Grundskolenämnden har inga invändningar mot detaljplanens utformning men vill för kännedom informera om att grundskoleförvaltningen utreder lokalisering för en fjärde grundskola i Västra Hamnen på uppdrag av Styrgrupp för Västra Hamnen. Grundskolenämnden vill betona vikten av att rent generellt skapa handlingsutrymme i planeringen av grundskoleutbyggnaden genom att i detaljplanearbete och övrig kommunal planering avstå från att definiera bort framtida placeringar för grundskola på grund av idag osäkra platsbehov. Grund- 2 (2) skolenämnden eftersträvar därför generella detaljplaner för att således inte begränsa den framtida utbyggnaden av skolplatser. Ordförande Anders Rubin Grundskoledirektör Anders Malmquist
© Copyright 2025