1. No category

Befolkningsprognos
2015-2025
Stadskontoret
Upprättad
Datum:
2015-06-26
Ansvarig:
Erik Broman
Förvaltning:Stadskontoret
Enhet:
Avdelningen för samhällsplanering
Mer information: Ladda ner prognosen och ytterligare material från Malmö stads webb: www.malmo.se/statistik
Sammanfattning
på prognosen och den förväntade förändringen
av antalet Malmöbor. I genomsnitt väntas 5200
fler Malmöbor tillkomma årligen. Under 2015
antas mer än en tredjedel (1 965) av den totala
ökningen ske i den prognostiserade nybyggnationen. Fram till 2020 är den totala effekten av
all nybyggnationen en ökning med drygt 13 700
Malmöbor.
5 300 fler Malmöbor år 2015
Under 2015 väntas den totala befolkningen öka
med 5 300 personer i Malmö, vilket motsvarar en
tillväxttakt på 1,7 procent. Cirka 5 400 förväntas
födas och 2 650 avlida vilket ger ett födelsenetto
på 2 750. Inflyttningen beräknas öka till cirka
21 150 och utflyttningen till 18 600 vilket ger ett
flyttningsnetto på 2 550. Den totala befolkningen
förväntas vid utgången av 2015 vara cirka
323 400 Malmöbor.
57 000 nya Malmöbor år 2025
År 2021 förväntas Malmös befolkning passera
350 000 invånare. Både in- och utflyttningen
förväntas öka under hela prognosperioden fram
till 2025. År 2025 förväntas ett årligt födelsetal
på strax under 6 000 barn i Malmö. Födelsenettot
kommer successivt att öka under prognosperioden
och utgöra en större del av befolkningstillväxten
än flyttnettot. År 2025 förväntas invånarantalet
uppgå till omkring 375 500. Totalt förväntas befolkningen då ha ökat med cirka 57 350 personer
vilket motsvarar hela befolkningen på Gotland.
Stor ökning av antalet barn och äldre
Vid utgången av 2014 fanns det ca 22 500
1-5åringar i Malmö och år 2025 bedöms antalet
uppgå till 25 850, en ökning med 3 400 barn.
Även 6-15åringarna förväntas öka och vara 43 500
år 2025, en ökning med ca 12 600 barn, vilket
motsvarar en ökning med 41 procent. Antalet
16-19åringar förväntas minska fram till år 2017
för att sedan börja öka igen och fram till år 2025
beräknas antalet vara cirka 15 700 personer. Bland
de äldre sker ökningarna framförallt i åldersgrupperna 65-74 och 75-79 år, en ökning med sammanlagt strax under 7 800 personer. Gruppen 8084 år ökar med strax över 2 000 personer medan
åldrarna däröver totalt sett förväntas minska fram
till år 2025.
En tredjedel av nya Malmöbor i nybyggnation
Bostadsbyggandet i kommunen har stor inverkan
Bostadsproduktionen behöver öka
Den huvudsakliga befolkningstillväxten sker i befintlig bebyggelse. Befolkningstillväxten medför en
ökad efterfrågan på bostäder och ställer krav på ett
varierat bostadsbestånd. Att få fram fler bostäder
som fler kan efterfråga är en särskild utmaning för
Malmö.
Hållbara investeringar krävs
Befolkningsförändringarna ställer stora krav på
kommunen att arbeta långsiktigt och förebyggande för att tillgodose olika åldersgruppers efterfrågan och behov av kommunal service. Detta gäller
till exempel utbyggnad av lokaler och rekrytering
av rätt kompetenser, såväl som utbyggnad av infrastruktur, bostäder och möjliggörande av platsmark
för näringslivet. Befolkningstillväxten ger också
en ökad efterfrågan på och konsumtion av privata
tjänster och produkter.
Ökad försörjningsbörda
År 2014 hade varje Malmöbo i yrkesaktiv ålder
1,60 invånare att försörja genom sitt arbete,
inklusive sig själv. Utifrån befolkningsprognosen
kommer den siffran nå 1,66 år 2025 och därmed
ökar försörjningsbördan.
150 000 fler Malmöbor år 2040
Utöver ordinarie prognos har en längre framskrivning gjorts av Malmös totala folkmängd fram till
och med år 2040. Den visar att staden om 25 år
kommer att ha vuxit med drygt 150 000 invånare,
jämfört med 2014.
-2Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Innehållsförteckning
Förord...................................................................................................................................................4
Befolkningsprognos 2015-2025 ..........................................................................................................5
Inledning ................................................................................................................................6
Sammanfattning av antaganden för prognosen.........................................................................7
Var fjärde skåning är Malmöbo ...............................................................................................8
57 000 fler Malmöbor år 2025 ................................................................................................9
150 000 fler Malmöbor år 2040 ..............................................................................................9
Malmö - en ung stad..............................................................................................................10
5 200 fler Malmöbor i genomsnitt per år fram till år 2025.....................................................11
Bostadsbyggandets effekt på prognosresultatet ......................................................................11
Stark befolkningstillväxt i Malmös utbyggnadsområden ........................................................12
26 000 1-5åringar i Malmö år 2025 .....................................................................................13
12 600 fler barn i grundskoleåldrar 2025 ..............................................................................14
Ökning av 16-19åringar fram till 2018 .................................................................................15
3 450 fler 75-79åringar år 2025 ............................................................................................16
Hållbar planering och befolkningstillväxt.........................................................................................18
Konsekvenser för den kommunala planeringen .....................................................................19
Samhällsservicens utbyggnad.................................................................................................19 Bostadsförsörjning ................................................................................................................19
Trafik ....................................................................................................................................20
Parker och mötesplatser ........................................................................................................20
Social hållbarhet, arbete och försörjning ...............................................................................21
Kommunalekonomiska konsekvenser av befolkningsökningen.... .................................................22
Både sociala och demografiska faktorer påverkar....................................................................23
Konsekvenser för kommunens intäkter .................................................................................23
Ökad efterfrågan och konsekvenser för kommunens kostnader .............................................24
Förändrad befolkningsstruktur ger ökad försörjningskvot .....................................................24
Slutsatser ............................................................................................................................................25
Bilaga 1Prognosantaganden för Malmö
Bilaga 2Tabeller
Förord
Malmö är en dynamisk och levande stad i ständig
förändring och utveckling. För att ha en god
handlingsberedskap för framtidens kommunala
verksamhet behöver vi blicka framåt. Om 25 år är
vi ytterligare 150 000 fler Malmöbor, och närmar
oss en halv miljon invånare.
Befolkningsutvecklingen i Malmö och var stadens
nya invånare bosätter sig har stor inverkan på
utbyggnaden av bl.a. bostadsområden, skolor,
förskolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar.
För den ekonomiska planeringen är befolkningsutvecklingen viktig bland annat vid beräkning av
skatteunderlag och den ekonomiska resursfördelningen.
Malmö är Skånes största stad och har vuxit stadigt
de senaste 30 åren och mer än en tredjedel av
Skånes totala befolkningstillväxt sker i Malmö.
Malmö är den demografiska och ekonomiska motorn för Skåne. Att Malmö är en fortsatt attraktiv
och konkurrenskraftig stad är en fråga för hela
regionen och Sverige.
Antalet födda ökar stadigt varje år och många
väljer att flytta till Malmö från andra städer och
länder. Med Malmöborna som utgångspunkt
ställer det krav på hur vi planerar den framtida
kommunala verksamheten. Malmö är den nära
storstaden med samlade kvalitéer och ett varierat utbud av kultur, service, konsumtions- och
arbetsmöjligheter. Det handlar om att fortsätta att
ge alla Malmöbor, oavsett ålder, kommunal service
med hög kvalitet. Den förväntade stora ökningen
av antalet barn gör utbyggnadstakten av skolverksamheten till en särskild utmaning för staden.
Det råder bostadsbrist och utbudet behöver i
högre grad motsvara behovet och utvecklas på
ett sådant sätt att fler Malmöbor kan efterfråga
bostäderna. Genom utbyggnad av kollektivtrafik
och infrastruktur kan befolkningstillväxten mötas
så att alla som reser i eller pendlar till och från
Malmö upplever vardagen som enkel och effektiv.
Malmö är en spännande stad med en mångfald
av människor och mötesplatser. Storstadsutbudet,
både det allmänna och det kommersiella, finns
nära till hands till fots och med cykel.
Det är svårt att förutsäga framtiden men genom
att metodiskt analysera omvärlden försöker vi
förstå samtiden vi befinner oss i. På så sätt kan
analysen ge stöd i kortsiktiga och långsiktiga prioriteringar för den framtida kommunala verksamheten, där social sammanhållning står högst upp
bland stadens framtida utmaningar.
Malmö 2015-05-19
Jan Haak
Planeringsdirektör
-4Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Prognosresultat
Inledning
Stadskontoret tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö. Prognosen görs utifrån
det aktuella läget samt data och kunskap som
finns tillgänglig vid tillfället för framtagandet.
Prognosmodellen är genom sina antaganden en
förenkling av verkligheten. Genom att applicera
den historiska utvecklingen på framtiden försöker
man förutspå befolkningens storlek och fördelning med avseende på kön, ålder och geografi. Vid
användande av befolkningsprognosen är det därför
viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går
att fastställa exakt vilken storlek och sammansättning den framtida befolkningen kommer att ha.
Skillnaden mellan prognosen och det faktiska
utfallet kan både bero på slumpmässiga fel och
felaktiga antaganden.
Årets prognos sträcker sig till år 2025 för staden
som helhet och fram till år 2020 på delområdesnivå. Ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig
desto större osäkerhet gentemot det faktiska utfallet. Om situationen i samhället förändras, gällande
till exempel arbetslöshet, bostadspriser, in- och
utvandring eller ekonomiska konjunkturer får det
effekter på bland annat fruktsamhet, flyttningsmönster och den totala folkmängdsförändringen.
Prognosen har sin utgångspunkt i den befolkning
som fanns i Malmö den 31 december 2014. Som
underlag har bland annat Statistiska centralbyråns prognos över Sveriges framtida befolkning
använts samt Region Skånes befolkningsprognos
2014-2023 för att sätta Malmö i sitt geografiska
sammanhang.
Rapporten inleds med ett kort avsnitt om Region
Skånes regionala prognos och därefter kommer
prognosresultat för Malmö för perioden 20152025. Antagandena för prognosen finns i bilaga
1. Fastighetskontoret, gatukontoret och stadsbyggnadskontoret samt stadskontorets ekonomiavdelning och välfärdsavdelning har bidragit med
analys av vad prognosresultatet får för konsekvenser för den kommunala verksamheten. Samtliga
prognostal och vissa befolkningstal avrundas för
att öka läsvänligheten.
-6Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Sammanfattning av antaganden för prognosen
Befolkningsprognosen beräknas i april varje år och
utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31 december föregående år. Därefter
görs en beräkning där befolkningen skrivs fram
ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet,
dödsrisker, samt in- och utflyttning. Den totala
folkmängden i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det
befintliga bostadsbeståndet, dels på bostadsbyggandets utveckling och den förväntade befolkningsutvecklingen som sker där.
I prognosen baseras flyttmönstren på observerade
köns- och ålderspecifika flyttdata för åren 20122014 i Malmö. Antalet invånare som antas flytta
från Malmö beräknas genom att utflyttningsrisker
appliceras på befolkningen. I prognosen används
en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal
för Malmö 2012-2014. Utflyttningsriskerna anger
sannolikheten att flytta ut från kommunen under
ett år för personer i olika åldrar. Utflyttningsrisken
för åren 2012-2014 ger fler utflyttade jämfört med
föregående års prognos fram till 2020 och därefter
färre.
Hur många barn som föds beror på hur många
kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen av dessa som föder barn. I
prognos-beräkningen används ett fruktsamhetsindex som beräknas utifrån antalet födslar i Malmö
2012-2014.
Hur många människor som avlider under
prognosperioden beror bl.a. på befolkningens
ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och
könsspecifika dödsrisker enligt SCB:s riksprognos
appliceras på befolkningen. I Malmö stad gäller
att dödligheten ligger 6 procent över riket för män
(index 106) och att kvinnorna ligger 1 procent
över (index 101) för åren 2012-2014.
Antagande om bostadsbyggandet består av vilken
typ (bostadsrätt, hyresrätt, småhus osv), när det
beräknas vara färdigställt samt att fastställa inom
vilket statistikområde som byggnationen kommer
att ske. Förväntat antal färdigställda bostäder fram
till år 2020 är 6000. Utbyggnaden väntas främst
att ske i stadsområde Norr och Väster. Förseningar, uteblivet bostadsbyggande eller lägenheter som
inte blir bebodda inom utsatt tid har stor inverkan
på prognosresultatet. Att förutsäga när bostadsbyggandet kommer att vara färdigställt och till
vilken upplåtelseform är ofta svårt då processerna
varierar från område till område. Antagandena om
bostadsbyggandet är en förutsättning för prognosresultatet men samtidigt en osäkerhetsfaktor.
-7Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Var fjärde skåning är Malmöbo
I Befolkningsprognos för Skåne 2014-2023 anges att
den totala befolkningen i Skåne förväntas öka med
cirka 103 000 invånare, varav cirka 35 procent av
denna ökning förväntas ske i Malmö. Totalt sett
väntas befolkningen i Skåne öka från cirka
1 274 100 till cirka 1 375 000. Malmös befolkning antas då utgöra 25 procent av den totala
befolkningen i Skåne1.
I Skåne, som i övriga Sverige, kommer de relativt
stora barnkullarna födda runt 1990 in i barnafödande ålder runt år 2020, vilket tillsammans med
en högre inflyttning innebär att det kommer att
födas många barn i Skåne .
Till följd av det ökade barnafödandet förväntas
antalet barn i förskole- och grundskoleåldern öka
och påverka åldersstrukturen i Skåne. 0-6åringarna förväntas öka med 7 procent och åldersgruppen 7-15 år med 19 procent fram till år 2023.
Genom att barnkullarna födda runt 1990 allt
eftersom har lämnat gymnasieåldern de senaste
åren så har detta inneburit att antalet i gymnasieåldern i Skåne har minskat och kommer att
fortsätta att minska i början av prognosperioden.
Antalet personer i arbetsför ålder, mellan 20-64 år
förväntas öka i Skåne genom bland annat inflyttning. Samtidigt som barngrupperna ökar kommer
även åldersgruppen 65-79 år att vara 13 procent
fler år 2023 jämfört med 2013. En något större
ökning med 16 procent förväntas i åldersgruppen
80 år och äldre. Ökningarna av de yngre och äldre
i Skåne är större än ökningen av dem i arbetsför
ålder vilket innebär att försörjningskvoten2 i
Skåne kommer att öka, från 1,71 till 1,77 fram till
20232 . Den förändrade ålderstrukturen innebär
nya utmaningar för såväl kommunerna som hälsooch sjukvården i Skåne.
Malmö, Lund och Helsingborg är de kommuner
i Skåne som förväntas öka sin befolkning med
störst antal personer. Tillsammans svarar de för 57
procent av befolkningstillväxten i regionen fram
till 2023. Andelsmässigt förväntas utöver de stora
kommunerna i Skåne även Lomma och Staffanstorp att öka sin befolkning till följd av förväntad
nybyggnation under prognosperioden. Mot slutet
av prognosperioden antas befolkningen öka i
nästan samtliga kommuner i Skåne.
I prognosen framkommer även att unga människor i allt större utsträckning kommer att bo i
städerna och skillnaden mellan befolkningsstrukturen i städerna och på landsbygden kommer att
öka. När allt fler yngre väljer att bosätta sig i städer
kan man även anta att många av dessa kommer att
få sitt första barn när de fortfarande bor i städerna.
Den procentuella andelen av alla barn som föds i
Skåne antas därför öka i Malmö, Helsingborg och
Lund. Samtidigt förväntas städernas andelar av
länets äldre att minska.
Skånes Befolkningsprognos 2013-2022
Se närmare förklaring av försörjningskvoten på sidan 28
3
Skånes Befolkningsprognos 2013-2022
4
Skånes Befolkningsprognos 2013-2022
1
2
-8Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
57 000 fler Malmöbor år 2025
Befolkningsutvecklingen i Malmö har stor påverkan på utvecklingen och planeringen av den
kommunala servicen inom många olika områden.
Befolkningsförändringar inom åldersgruppen barn
(0-18 år) får relativt snabbt konsekvenser för den
kommunala planeringen då just utbildningsverksamhet tillhör ett av kommunens huvuduppdrag.
Årets befolkningsprognos för gruppen 1-5 år
innebär små skillnader under de närmaste åren
gentemot fjolårets prognos, och därefter en något
mindre ökning från och med 2018. För gruppen 6-15 år förväntas en något större ökning än i
fjolårets prognos. Antalet 16-19åringar skrivs ned
med mellan 0,5 och 1,8 procent i årets befolkningsprognos.
Befolkning 1960-2014 och prognos till år 2025
Prognos 2025: 375 450
400 000
Prognos 2020: 348 950
Prognos 2015: 323 400
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
20
10
Pr
og
no
s2
01
Pr
5
og
no
s2
02
Pr
0
og
no
s2
02
5
05
20
00
20
95
19
90
19
85
19
80
19
75
19
70
19
65
19
19
60
0
Källa: SCB och Malmö stadskontor
I diagrammet ovan visas befolkningsutvecklingen
i Malmö från år 1960 och fram till år 2014 samt
prognos fram till år 2025. Malmö har ökat sin
befolkning 30 år i rad sedan 1985 och det senaste
decenniets stora ökningar väntas fortsätta fram till
år 2025 med mellan 5 000 och 5 700 fler Malmöbor varje år. År 2025 prognostiseras en total
befolkning i Malmö om 375 500 Malmöbor.
150 000 fler Malmöbor år 2040
Utöver den ordinarie prognosen har en längre
framskrivning gjorts av Malmös totala folkmängd
fram till och med år 2040. Den visar att staden
om 25 år kommer att ha vuxit med drygt 150 000
invånare, jämfört med 2014. Malmö har ökat sin
befolkning varje år sedan 1985 och de senaste 25
åren, från 1990, har den totala befolkningstillväxten uppgått till drygt 84 000. Det innebär att
Malmö den kommande 25-årsperioden väntas öka
nära nog dubbelt så mycket som de gångna 25
åren.
-9Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Malmö - en ung stad
I befolkningspyramiden nedan är det tydligt att
åldersgruppen mellan 25 och 35 år är en dominerande grupp i Malmö. En naturlig följd av detta är
att gruppen 0-5 år också är en relativt stor grupp.
De senaste årens stora födelsekullar och ett fortsatt
stort antal födda de kommande åren innebär en
stor ökning av gruppen barn i grundskoleåldrarna
(6-15 år). Från och med 2019 får denna ökning
genomslag bland 16-19åringarna. För gruppen mellan 20 och 25 år är ökningarna relativt
blygsamma fram till år 2025. De som är födda
mellan 1940 och 1950 kommer år 2025 att utgöra
åldersgruppen 75-84, som inom ett par år väntas
börja öka i en stadig takt.
Ungdomarna blir fler och männen lever längre 2025
Kvinnor 2014
Kvinnor 2025
Män 2014
Män 2025
Ålder
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
4 000
3 000
2 000
1 000
0
1 000
- 10 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
2 000
3 000
4 000
Antal
Skillnaden mellan könen, där kvinnor i genomsnitt lever längre, syns tydligast bland de allra
äldsta åldersgrupperna. Prognosen fram till 2025
innebär inte att vi ser några ökningar bland de
som är 90 år och äldre. Det är först närmare år
2030 då 1940-talisterna är mellan 80 och 90 år
som man eventuellt kan komma att se ökningar i
dessa grupper.
5 200 fler Malmöbor i genomsnitt per år fram till år 2025
Antalet födda väntas öka stadigt under hela
prognosperioden och under 2025 förväntas strax
under 6 000 barn att födas i Malmö. Antalet avlidna visar på relativt små variationer över tid och
vi kommer inte att se några ökningar av antalet
avlidna under prognosperioden fram till år 2025.
Detta innebär sammantaget att födelsenettot
(antalet födda – antalet döda) successivt kommer
att öka och utgöra en allt större del av den totala
folkökningen i Malmö. Inflyttningen har ökat och
kommer att fortsätta att öka vilket också gäller för
utflyttningen. Tillfälliga variationer i in- och utflyttningen är svåra att förutse och kan påverkas av
ett flertal faktorer såsom oroshärdar och konflik-
ter i omvärlden. En relativt stor inflyttning från
utlandet under många år påverkar också utflyttningen i form av ökad utvandring. Benägenheten
att utvandra beror på en rad olika faktorer såsom
födelseland, ålder, vistelsetid i Sverige, var man
har sitt medborgarskap och om man har barn eller
inte. Arbetskraftsinvandrare återutvandrar i större
utsträckning än individer som kommer till Sverige
av andra skäl5. Flyttningsnettot (Antalet inflyttade
– antalet utflyttade) väntas minska fram till 2022
och utgöra en mindre andel av den totala folkökningen jämfört med de senaste åren. Därefter
väntas det öka.
Befolkningsförändringar 2014 och prognos fram till år 2025
År
Folkmängd
Födda
Döda
Födelsenetto
Inflyttande
Utflyttande
Flyttningsnetto
Folkökning
2014
318 107
5 252
2 697
2 555
21 460
18 919
2 531
5 113
2015
323 410
5 400
2 645
2 755
1 150
18 605
2 545
5 300
2016
328 635
5 485
2 610
2 875
21 205
18 850
2 355
5 230
2017
333 830
5 565
2 585
2 980
21 285
19 075
2 210
5 190
2018
338 905
5 630
2 560
3 070
21 290
19 285
2 005
5 075
2019
343 920
5 695
2 540
3 150
21 340
19 475
1 865
5 015
2020
348 970
5 740
2 525
3 210
21 495
19 660
1 835
5 045
2021
353 985
5 770
2 520
3 255
21 615
19 855
1 765
5 015
2022
359 045
5 805
2 515
3 290
21 815
20 045
1 770
5 060
2023
364 265
5 840
2 515
3 325
22 155
20 255
1 900
5 220
2024
369 715
5 875
2 520
3 355
22 585
20 490
2 095
5 450
2025
375 450
5 920
2 535
3 385
23 100
20 755
2 345
5 730
Källa: SCB och Malmö stadskontor
Födelsenettot och flyttningsnettot har under
senare år bidragit ungefär lika mycket till folkökningen. Under hela prognosperioden ökar födelse-
nettot samtidigt som flyttningsnettot under större
delen av perioden minskar och bidrar allt mindre
till befolkningsökningen.
Bostadsbyggandets effekt på prognosresultatet
Bostadsbyggandet i kommunen har stor inverkan
på prognosen och den förväntade förändringen av
antalet Malmöbor. Totalt förväntas befolkningen
öka med 5 300 personer under 2015. Av denna
5
totala ökning antas mer än en tredjedel, 1 965
personer, ske i den prognostiserade nybyggnationen. Fram till 2020 så är bostadsbyggandets
effekt ackumulerad och är alltså inte årliga tillskott
Återutvandring efter tid i Sverige 2011 SCB
- 11 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
i tabellen nedan. Bostadsbyggandet har en stor
inverkan på befolkningsutvecklingen och prognosen för antalet färdigställda bostäder är ett av
flera viktiga antaganden som ligger till grund för
prognosen och dess resultat.
Befolkningsförändringar 2014 och prognos fram till år 2025
Prognos 2015
Prognos 2020
Därav i:
Därav i:
Ålder
Befintlig
bebyggelse
Nybyggnation
Totalt
Befintlig
bebyggelse
Nybyggnation
Totalt
0
5 255
55
5 315
5 320
320
5 640
1-5
22 695
210
22 905
23 165
1 590
24 755
6-15
32 215
160
32 375
37 875
1 395
39 265
16-19
11 810
60
11 870
12 415
355
12 770
20-39
108 910
770
109 675
108 215
5 025
113 235
40-64
91 110
500
91 610
96 210
3 505
99 715
65-74
26 365
140
26 505
27 665
975
28 640
75-79
8 795
35
8 830
10 365
285
10 645
80-89
11 230
35
11 260
11 195
260
11 455
90-w
3 050
5
3 055
2 810
30
2 845
Summa
321 440
1 965
323 410
335 230
13 735
348 970
Källa: SCB och Malmö stadskontor
Stark befolkningstillväxt i Malmös utbyggnadsområden
Den prognostiserade ökningen fram till år 2019
sker i nästan hela staden men är inte jämt fördelad. De största befolkningsökningarna antas
ske i de förväntade utbyggnadsområdena såsom
Västra hamnen (3 130), Limhamns hamnområde
(1 930), Hyllievång (1 815) och Bunkeflostrand
(1 690). Relativt stora ökningar förväntas också
ske i områden där det inte förväntas byggas nya
bostäder som t.ex. Örtagården (860) och Herrgården (840). I några områden förväntas den totala
befolkningen att minska såsom Borgmästargården med 200 personer och Gröndal med 170
personer fram till år 2020. I nästan 50 delområden förväntas befolkningsförändringen vara inom
intervallet ±20 personer.
Område
Total förändring 2020
Västra Hamnen
3130
Limhamns hamnområde
1930
Hyllievång
1815
Bunkeflostrand
1690
Elinelund
1140
Segevång
1080
Klagshamn
1045
…
…
Hyllieby
-75
Fridhem
-85
Bellevue
-90
Södertorp
-110
Gröndal
-170
Borgmästaregården
-195
Nybyggda bostäder ger stor folkökning i bland annat I Västra hamnen
- 12 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
26 000 1-5åringar i Malmö år 2025
Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning
av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av
2014 fanns det ca 22 500 1-5åringar i Malmö. De
kommande två åren, 2015 och 2016, beräknas
antalet 1-5åringar öka med mellan 300 och 500
barn per år. Jämfört med prognosen från 2014 för
åren 2014-2019 visar prognosen för 2015-2020
på en något lägre ökning under de kommande
åren. Anledningen till denna förändring är ett
förnyat prognosunderlag, en ny prognos över
bostadsbyggandet, högre utflyttning och en något
lägre inflyttning (se bilaga 1 med antaganden för
prognosen). Alla dessa faktorer har särskilt stor
påverkan just på utvecklingen av gruppen 1-5 år.
År 2025 bedöms antalet barn 1-5 år uppgå till
25 900, en ökning med 3 400 barn jämfört med
31 december 2014. Tendensen är att den årliga
ökningen mattas av i slutet av prognosperioden,
ökningen under 2025 uppgår till 200 barn.
Antal 0-åringar och 1-5åringar 1970-2014 samt prognos till år 2025
30 000
1-5 år
25 000
0 år
20 000
15 000
10 000
25
20
20
20
15
20
10
20
05
20
00
20
95
19
90
19
85
19
80
19
75
19
19
70
5 000
Källa: SCB och Malmö stadskontor
Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för
att bedöma behovet av antalet förskoleplatser i
Malmö och tillhörande personalförsörjning. Det
måste samtidigt framhållas att även andra faktorer
är av stor betydelse när det gäller att fastställa
det platsantal som krävs. Det ska också noteras
att befolkningsförändringarna skiljer sig mellan
olika områden av staden. Ökningar sker över hela
staden men framförallt i utbyggnadsområdena
som till exempel Västra hamnen med cirka 420
fler 1-5åringar fram till 2020 samt Limhamns
hamnområde och Hyllievång med 200 respektive
190 fler 1-5åringar fram till 2020. I några områden förväntas antalet 1-5åringar att minska. Den
största minskningen antas ske i Herrgården med
cirka 110 färre 1-5åringar. I strax över 80 delområden är förändringen av antalet 1-5åringar inom
intervallet ±20.
Område
1-5åringar
Västra Hamnen
420
Limhamns hamnområde
200
Hyllievång
190
Elinelund
170
Gamla Staden
140
…
…
Riseberga
-50
Örtagården
-55
Djupadal
-60
Tygelsjö by
-85
Herrgården
-110
Ökningen av 1-5åringar är störst i Västra hamnen. Den största
minskningen väntas ske i Herrgården.
- 13 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
12 600 fler barn i grundskoleåldrar 2025
Grundskolan omfattar elever i åldersspannet 6-15
år. I Malmö fanns det år 2014 totalt 30 898 barn i
åldern 6-15 år. Fram till år 2025 antas gruppen ha
ökat till 43 500 personer, en ökning med
ca 12 615 barn vilket motsvarar 41 procent. Fram
till år 2025 kommer varje åldersgrupp 6-9 år,
10-12 och 13-15 år att ha ökat markant, i andel
räknat 30, 47 respektive 52 procent.
Antal 6-9, 10-12 och 13-15åringar 1970-2014 samt prognos till år 2025
20 000
13-15 år
10-12 år
15 000
6-9 år
10 000
25
20
20
20
15
20
10
20
05
20
00
20
95
19
90
19
85
19
80
19
75
19
19
70
5 000
Källa: SCB och Malmö stadskontor
Åldersgruppen 6-9 har sin absolut största ökning
de närmsta fyra åren, med ökningar årsvis från
840 barn 2015 till 395 barn 2018. Efter detta
planar ökningen ut och kommer ligga kring cirka
250 barn varje år. I åldersgruppen 10-12 når
ökningen sin kulmen under perioden 2015-2020
med årliga ökningar på mellan 460 och 585 barn.
Den sista åldersgruppen som berör grundskolan är
åldersgruppen 13-15 och har sin topp åren 20172023 med ökningar på 405-540 barn varje år.
Precis som för 1-5åringarna sker ökningarna av
6-15åringar framförallt i de olika utbyggnadsområdena i staden, främst i Bunkeflostrand och
Västra hamnen med 710 respektive 590 fler fram
till och med 2020. Men de senaste årens stora
barnkullar innebär också att det sker ökningar i
många områden utan planerad nybyggnation. I
relativt få områden kommer antalet 6-15åringar
att minska eller förbli samma antal som 2014.
Område
6-15åringar
Bunkeflostrand
710
Västra Hamnen
590
Nydala
260
Ribergsborg
255
Limhamns hamnområde
255
Västra Sorgenfri
250
Möllevången
250
...
...
Nya Bellevue
-20
Rosenvång
-25
Stenkällan
-25
Bellevue
-75
Ökningen av barn i grundskoleåldrarna är störst i utbyggnadsområdena Bunkeflostrand och
Västra hamnen.
- 14 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Ökning av 16-19åringar från 2018
År 2014 fanns det cirka 12 150 individer i åldern
16-19 år i Malmö stad. Antalet i åldern 16-19 år
förväntas under prognosperioden att minska fram
till och med 2017 för att sedan börja öka igen från
och med 2018 till och med år 2025 då antalet
beräknas vara 15 700 individer.
Antal 16-19åringar 1970-2013 samt prognos till år 2025
20 000
16-19 år
15 000
10 000
25
20
20
20
15
20
10
20
05
20
00
20
95
19
90
19
85
19
80
19
75
19
19
70
5 000
Källa: SCB och Malmö stadskontor
Fram till år 2020 kommer antalet 16-19åringar att
minska eller förbli samma antal som 2014 i relativt många områden i Malmö. De ökningar som
sker i utbyggnadsområdena är relativt små.
Det går inte att förutsäga hur många elever det
kommer att finnas totalt sett i gymnasieskolan
genom befolkningsprognosen eftersom ett flertal
olika faktorer påverkar det totala antalet gymnasieelever. För elever som i grundskolan är behöriga
till nationella program bedrivs gymnasieskolan
i många fall under tre år. Det är dock många
elever som väljer om till nytt program efter ett år
eller blir beviljade omgång av år 1, 2 eller 3 på
grund av dåligt studieresultat. Om Malmö stads
satsningar på grundskolan lyckas och fler blir
behöriga till nationellt program varje år kommer
genomgångstiden i gymnasieskolan att minska.
Förhoppningen är därmed att den kommande
elevökningen kan kompenseras av att färre elever
går mer än tre år i gymnasiet.
Område
16-19åringar
Bunkeflostrand
190
Klagshamn
140
Västra Hamnen
95
Östra Skrävlinge
80
Limhamns hamnområde
65
Tygelsjö by
60
…
…
Kulladal
-30
N Sofielund
-30
Kroksbäck
-35
Kryddgården
-35
Lindängen
-40
Västra Söderkulla
-50
Törnrosen
-50
Gymnasieungdomarna väntas öka mest i Bunkeflostrand och Klagshamn till följd av inflyttning.
- 15 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
3 450 fler 75-79åringar år 2025
Befolkningsförändringar av antalet äldre individer
är enklare att förutspå av den anledningen att
denna grupp har en lägre rörlighet jämfört med
till exempel 20-29åringar, det vill säga att det inte
sker någon stor in- och utflyttning i dessa åldrar.
Det innebär också att prognosen ger relativt goda
möjligheter att proaktivt försöka planera utifrån
den förväntade utvecklingen. I prognosen antas
antalet äldre över 75 år i Malmö öka fram till
år 2025. Gruppen äldre är dock inte homogen
utan befolkningsutvecklingen varierar för olika
åldersgrupper inom intervallet 75 år och äldre.
Kvinnorna förväntas vara i majoritet även 2025
men männen ökar procentuellt sett betydligt
mer än kvinnorna med 38 respektive 13 procent.
75-79åringarna står för en stor andel av ökningen
inom denna grupp med cirka 3 450 fler personer
eller 39 procent. 80-84åringarna ökar med ungefär 2 050 personer, motsvarande 31 procent, fram
till år 2025. Gruppen 85 år och äldre förväntas
minska med cirka 300 personer fram till år 2025,
vilket motsvarar 4 procent av antalet 2014.
Antal 75-79-, 80-84- och 85-w-åringar 1970-2014 samt prognos till år 2025
15 000
85- w år
12 000
80-84 år
75-79 år
9 000
6 000
25
20
20
20
15
20
10
20
05
20
00
20
95
19
90
19
85
19
80
19
75
19
19
70
3 000
Källa: SCB och Malmö stadskontor
Område
75-79åringar
Västra Hamnen
185
Oxie Kyrkby
120
Limhamns hamnområde
105
Sibbarp
100
Ribersborg
95
Gamla Staden
90
…
…
Västra Söderkulla
-35
Almhög
-35
Bellevuegården
-40
Gröndal
-40
Nydala
-50
Störst ökning av 75-79åringar i utbyggnadsområdet Västra hamnen.
- 16 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Precis som för de yngre åldersgrupperna skiljer
sig utvecklingen av antalet äldre åt mellan olika
områden i staden. De ökningar som sker fram
till 2020 är relativt små på delområdesnivå men
sker i relativt många områden. Det är framförallt
gruppen mellan 75- och 79 år som ökar under
perioden 2017-2021 och året därpå blir det större
ökningar av antalet 80-84åringar.
Kommunen har som ett av flera huvuduppdrag
ansvar för vård och omsorg. Kommunfullmäktige
har beslutat att Malmös äldre ska känna att de får
den vård och omsorg de behöver. En prognostiserad befolkningsutveckling bland de som är 75 år
och äldre anger endast en ökning av antalet men
inte något kring hur det framtida behovet och
efterfrågan av vård och omsorg kan komma att
utvecklas.
I Rapport om boendeplanering för äldre i Malmö
stad, 2014 (STK-2014-44) anges att förändringen
av antalet äldre i prognosen fram till år 2018-2020
antagligen inte kommer att innebära ett ökat
behov av antal lägenheter i särskilt boende. Det
är däremot efter åren 2020-2025 som den relativt
stora 40-talistgenerationen kan tänkas efterfråga
särskilda boendeformer. Utvecklingen kommer an-
6
tagligen innebära att ett större antal äldre kommer
att bo kvar i sitt ordinarie boende. Utformningen
av det ordinarie boendet gällande exempelvis tillgänglighet påverkar möjligheten att bo kvar och få
insatser i det egna boendet av kommunens hemtjänst eller hemsjukvård. Kompetensutveckling
där hemtjänsten erbjuder t.ex. demensteam och
rehabilitering i hemmet påverkar också möjligheterna att bo kvar längre i det ordinära boendet.
Det kan också tänkas att framtida förväntningar
gällande kvalitet både på boende- och på utemiljö
kan innebära att en del särskilda boenden behöver
byggas om.
I kartläggningen Så bor 80+ i Norden6 förs en diskussion kring olika svårigheter och problem som
är möjliga att förutse för framtiden. Dels handlar
det om den offentliga ekonomins begränsningar
och dels om personalförsörjning. Båda dessa faktorer kan innebära att prioriteringar behöver göras
inom den kommunala verksamheten. Vidare förs
diskussionen kring att det behöver finnas vidare
lösningar där framtidens äldreboende är en av flera
viktiga aspekter i utvecklingen av samhällsplaneringen, bostadsförsörjningen och samhällsservicen.
Så bor 80+ i NORDEN, (2013) Nordens Välfärdscenter
- 17 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Hållbar planering
och befolkningstillväxt
Konsekvenser för den kommunala planeringen
Befolkningsprognosen är ett viktigt instrument i
den kommunala planeringen. I 2014 års prognos
valde vi att särskilt lyfta fram skolsystemets utmaningar som kommer av den stora tillväxten bland
barn och ungdomar. I år har fastighetskontoret,
gatukontoret och stadsbyggnadskontoret bidragit
med en konsekvensanalys kring den pågående och
framtida fysiska planeringen av Malmö.
Samhällsservicens utbyggnad
En utgångspunkt i Översiktsplanen har varit en
fortsatt tillväxt med omkring 5000 nya malmöbor
per år. Befolkningsprognosen visar på ett fortsatt
stort behov av bostadsbyggande. Generellt står
bostadsförsörjningen i Malmö inför stora utmaningar. Att öka bostadsbyggandet är en viktig del
i arbetet för att tillgodose behov och efterfrågan
av bostäder för den ökande befolkningen. Av
översiktplanen framgår att en stor utmaning ligger
i att skapa plats för samhällsservice, särskilt skolor
och förskolor. Befolkningsprognosen understryker
vikten av att arbeta vidare med dessa frågor. Ett
viktigt konstaterande i Översiktsplanen är också
att en fortsatt kraftig befolkningsökning kräver
omfördelning av trafikslagens andelar.
Den fortsatta prognostiserade ökningen av barn
och unga ställer höga krav på utbyggnad av framförallt förskola och grundskola, men på sikt även
gymnasieskola. Utöver den samhällsservice som
liksom de olika skolformerna genereras av en viss
ålderssammansättning i befolkningen, behöver
planeringen också bereda plats för annan slags
samhällsservice som inte alltid är lika lätt att utläsa
ur den demografiska sammansättningen, men som
ändå behövs när staden växer. Hit hör bland annat
behov av LSS-bostäder, särskilda boenden för
äldre, boenden för ensamkommande flyktingbarn,
anläggningar och ytor för fysisk aktivitet, anläggningar för kulturverksamhet, fritidsgårdar och
sociala mötesplatser.
Utmaningen är dels att lyckas skapa tillräckligt
mycket samhällsservice, dels att göra det enligt
den planeringsinriktning som utstakats i översiktsplan för Malmö. Att åstadkomma den nära,
täta, gröna och funktionsblandade staden med
avseende på samhällsservice innebär ett ökat fokus
på markbesparande åtgärder, exempelvis genom
multifunktionalitet, integrerade lösningar och
samutnyttjande. Genom Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö bedrivs ett förvaltningsövergripande arbete som strävar just mot att ta
fram principer och riktlinjer för att åstadkomma
samhällsservice som motsvarar behoven i Malmö
och som svarar mot översiktsplanens planeringsinriktning.
Bostadsförsörjning
Befolkningsprognosens pekar tydligt på behovet
av fortsatt arbete med bostäder för unga. Dels
sker en generell ökning inom alla åldersgrupper
där 20-29åringarna ökar med 5 procent fram till
2025. Den riktigt stora ökningen väntas direkt
därefter, då stora årskullar börjar lämna skolan
för vuxenlivet. Gymnasieungdomarna (16-19 år)
väntas öka med nästan 30 procent fram till 2025.
år i byggklara detaljplaner.
Om för få bostäder byggs i förhållande till
befolkningsökningen kommer det att fortsätta
påverka tillväxt, välfärd och folkhälsa negativt.
Arbetet med att ta fram detaljplaner för bostäder
har under många år pågått intensivt vilket gör att
det i Malmö finns förutsättningar för bostadsbyggande kommande år. Stadsbyggnadskontoret har
de senaste åren haft mellan 6000-9000 bostäder i
pågående detaljplaner per år, varav knappt hälften
på kommunal mark. I dagsläget finns drygt 7 000
bostäder kvar i byggklara detaljplaner som är under utbyggnad i olika skeden. Under den senaste
sexårsperioden har detaljplaner för 13 200 bostäder vunnit laga kraft, vilket är 2 200 bostäder per
Att ha en god planberedskap är viktigt eftersom
det faktiska utfallet av nya bostäder också beror på
andra faktorer. Sett till planförutsättningar finns
det möjligheter för uppemot 2 000 byggstartade
bostäder kommande år. Men mot bakgrund
av konjunkturläge, bostadsmarknadsläge och
ekonomi, samt att det under de senaste tio åren i
snitt har byggstartats nära 1 300 bostäder per år i
Malmö, så bedöms antalet byggstarter de kommande åren hamna runt 1 200-1 300 bostäder
årligen. Det är svårt att överblicka när i tiden
bostäderna blir av och även till viss del hur många
som byggs i respektive område. Det här påverkar i
sin tur befolkningsprognosens förutsättningar.
En växande befolkning kräver ett ökat utbud av
bostäder med varierad upplåtelseform, storlek och
prisnivå. Malmö stad arbetar aktivt för att möta
detta behov. Arbetet har till största del handlat
om att skapa goda förutsättningar genom de
verktyg som staden har rådighet över, det vill säga
- 19 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
planer, mark och allmännyttan. Även då dessa
mål har uppnåtts har inte bostadsbyggandet skett
i tillräcklig omfattning. En viktig orsak till det är
att bostadsbyggandet främst sker på marknadsmässiga villkor och påverkas negativt av nedgångar
i ekonomin där hushållens efterfrågan och inte
behov varit avgörande för att bostadsbyggandet
ska komma igång. Att bygga hållbart ekonomiskt,
socialt och miljömässigt innebär många målkonflikter som kan vara svåra att reda ut. Exempel på
utmaningar för staden och bostadsbyggnadsaktörerna är förtätning och att föra en strategisk dialog
för att öka antalet bostäder som fler kan efterfråga,
särskilt barnfamiljer.
Trafik
För transporter och infrastruktur har befolkningsprognosen relevans på både kort och lång sikt.
Investeringar sker redan idag utifrån principerna
att länka samman staden och stödja social hållbarhet, bland annat genom att satsa på hög framkomlighet, bättre komfort och större kapacitet för
gång-, cykel- och kollektivtrafik samt motverka
dålig luftkvalitet och buller. Men befolkningstillväxten, liksom en ökad turism, kommer bidra
till ett ökat tryck på stadskärnan och gatukontorets verksamheter. Förtätningsstrategin kommer
medföra att nya miljöer införlivas i centrum och
nya funktioner tillförs, vilket påverkar människors rörelsemönster i staden. Detta ställer höga
krav på gestaltning, trafiklösningar och socialt
hållbara lösningar både på befintliga och nya ytor.
Befolkningstillväxten ställer även ökande krav
på distributionstrafiken och avfallshanteringen i
Malmö. Byggandet av nya bostäder och verksamheter kommer även påverka flödena av byggnadsmaterial och schaktmassor.
Den regionala befolkningsprognosen visar att befolkningsökningen i hög utsträckning sker i sydvästra Skåne. Då efterfrågan på resor till stor del
följer befolkningsutvecklingen och sysselsättningsgraden kommer tillväxten leda till ett ökat resande
inom staden, men också över kommungränsen i
form av in- och utpendling. För att hantera detta
bör hållbara färdmedel ytterligare förstärkas i stadens planering och pendlingsmöjligheterna med
hållbara trafikslag utökas. Några av de viktigaste
utmaningarna framöver är därmed förbättrad
kollektivtrafik och gång- och cykelsatsningar. Kollektivtrafikens attraktivitet måste stärkas samtidigt
som satsningar på ökad trafiksäkerhet och bättre
tillgänglighet kommer att göras.
Utvecklingen av en Öresundsmetro kan i framtiden bidra till att öka trafiksystemets kapacitet. Kombinationen av Öresundsmetron och
Öresundsbron kan också stärka Malmös och
Köpenhamns gemensamma bostads- och arbetsmarknad. Vidare kommer arbetet med att öppna
Malmöringen för trafik, med en ny station i bland
annat Rosengård, vara viktigt när staden växer.
Sverigeförhandlingen och stadsmiljöavtalen kommer också innebära nya möjligheter att hantera
både befolkningstillväxten och behovet av ett mer
hållbart stadsbyggande.
Befolkningstillväxten och kohorternas storlek
innebär ett fortsatt fokus på stadens barn och
ungdomar. Den stora ökningen av barn i skolåldern gör att planeringen av skolor, skolvägar och
samnyttjande av grönytor blir än mer relevant.
Arbetet för barns rätt till en säker, miljövänlig och
trygg skolväg och vistelse i staden blir därmed
än mer betydelsefullt. Gatukontoret måste hitta
säkra och hållbara trafiklösningar så att även de
minsta barnen kan färdas till och från förskolor
och skolor.
Parker och mötesplatser
Ökningen av barn och unga gör att trycket på
Malmös parker och lekattraktioner med största
sannolikhet kommer att fortsätta öka. Gatukontoret kommer i större utsträckning än tidigare etablera nya arrangemang riktade till barn och unga
i stadsområdena. Detta är ett steg i ambitionen
att bättre sprida ut arrangemang och mötesplatser
geografiskt, samt att aktivera nya platser och så
många malmöbor som möjligt. Även frågor kring
grönytor, mötesplatser och samnyttjande av ytor
kommer att få ökat fokus. Eftersom Malmö redan
är en tät stad måste staden säkerställa att Malmös
gröna och blå kvalitéer tillvaratas och utvecklas.
- 20 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Social hållbarhet, arbete och försörjning
Den stora ökningen av unga som förutspås i
befolkningsprognosen förstärker bilden av vikten
av olika typer av satsningar på unga. En lång rad
av de åtgärder som redovisas av Kommissionen
för ett socialt hållbart Malmö tar sikte på unga
och befolkningsprognosen pekar på betydelsen av
att genomföra långsiktiga och bestående insatser. Kortsiktiga ekonomiska överväganden kan
försvåra kontinuitet vilket i sin tur kan innebära
att satsningar inte ger förväntat resultat. Den här
typen av långsiktigt arbete kräver också samsyn
och samordning över förvaltningsgränser och
mellan nämnder, för att kunna behålla fokus på
de nyttor som staden tillförs. Hållbarhetsarbetet
inkluderar inte bara fysisk planering utan också
delaktighetsprocessor som inkluderar medborgare,
föreningsliv, organisationer och näringsliv. Sådana
processer har på många platser varit en framgångsfaktor för att öka förståelse för olika perspektiv
och öka tilliten mellan både enskilda och grupper.
Ökad tillit betyder ökat socialt kapital och mänskliga mellanhavanden, vilket kan gynna det lokala
områdets utveckling.
En ökad befolkning innebär även ett ökat behov
av arbetstillfällen. Malmö måste kunna erbjuda
ett varierat utbud av mark för olika former av
verksamheter som skapar olika kategorier av
arbetstillfällen. Det gäller t.ex. mark för kontor,
service, handel, småindustri, upplag och tyngre
logistikverksamheter.
- 21 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Kommunalekonomiska
konsekvenser av
befolkningsökningen
Både sociala och demografiska faktorer påverkar
Kommuner betraktar ofta en växande befolkning
som något positivt och eftersträvansvärt. Det ses
som tecken på att kommunen är attraktiv med
en fungerande infrastruktur och med hög kvalitet
i kommunens verksamheter. Befolkningstillväxt
förväntas också bidra till ekonomisk tillväxt,
eftersom det innebär högre skatteintäkter (även
om behovet av service samtidigt ökar). I praktiken är dock sambanden inte lika tydliga mellan
befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling
i kommunen, eftersom en mängd faktorer utöver
det faktiska invånarantalet påverkar både kommunens intäkter och efterfrågan på tjänster som
kommunen producerar.
därmed generera både inkomster och kostnader
utöver den kommunalskatteintäkt invånaren bär
med sig eller den kommunala service invånaren
efterfrågar.
Det kommunalekonomiska utjämningsystemet,
som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för landets kommuner, är en viktig
faktor i detta sammanhang. Utjämningssystemet
styr hur en kommuns intäkter påverkas av ändrad
befolkning, främst genom inkomstutjämning
och kostnadsutjämning7. Varje ny invånare kan
Dessa faktorer gör att det är svårt att förutsäga de
ekonomiska konsekvenserna av den förväntade
befolkningstillväxten i Malmö de närmsta åren.
Folkökningen med cirka fem tusen individer om
året består enligt prognosen ungefär till hälften av
födelsenetto och till hälften av flyttningsnetto. De
närmaste åren kommer flyttnettot att utgöra en
allt mindre del av ökningen, strax över en tredjedel år 2019 och efter. Dock väntas antalen av både
inflyttade och utflyttade öka. Flyttströmmarna
omfattar cirka 6 procent av den totala befolkningen och hur de påverkar kommunens ekonomi
beror i stor utsträckning på vilka individer som
flyttar till och från staden. Nedan förs ett resonemang om potentiella kommunalekonomiska
konsekvenser av folkökningen.
Konsekvenser för kommunens intäkter
Hur kommunens intäkter påverkas av ett ökat
antal invånare beror främst på vilka åldersgrupper
dessa invånare tillhör, men också vilken förvärvsinkomst de har samt civilstatus (i kostnadsutjämningen utgår tillägg för ogifta äldre).
Generellt gäller att en inflyttare med förvärvsinkomst innebär en högre skatteintäkt men ett försämrat utfall i inkomstutjämningen (hur mycket
det försämras beror på storleken på årsinkomsten).
Om inflyttaren istället är utan förvärvsinkomst
erhåller kommunen ingen skatteintäkt men samtidigt förbättras utfallet i inkomstutjämningen.
Detta gäller oavsett om kommunen totalt sett får
ett bidrag eller betalar en avgift i inkomstutjämningen. Det exakta utfallet beror på relationen
mellan kommunens egen skattesats och den
länsvisa skattesatsen som används i inkomstutjämningen8.
Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för
behovsskillnader som kommunerna inte själva kan
råda över. Utjämningen syftar därmed till att ge
alla invånare möjlighet att få sina behov tillgodosedda oavsett vilken kommun de är bosatta
i. Åldern har här en avgörande roll för vilken
marginaleffekt en befolkningsförändring får. Till
exempel förväntas personer i arbetsför ålder ha
små behov av kommunal service och försämrar
därför kommunens utfall i kostnadsutjämningen,
medan barn och de allra äldsta förbättrar utfallet i kostnadsutjämningen eftersom de förväntas
ha större behov av kommunal service. Utöver
ålder beaktas en rad socioekonomiska faktorer
i utjämningssystemet. Från 2014 har dessutom
nya utjämningskriterier tillkommit som ger viss
kompensation för exempelvis individer i arbetsför
ålder utan förvärvsinkomst med långvarigt försörjningsstöd9.
Befolkningsprognosen innehåller inte data över
förvärvsinkomster eller andra socioekonomiska
faktorer och det är därför svårt att beräkna konsekvenserna av befolkningsförändringen på Malmö
stads intäkter framöver.
SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, 2014-04-17, SKL:s dnr. 14/2556
SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, 2014-04-17, SKL:s dnr. 14/2556
9
SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, 2014-04-17, SKL:s dnr. 14/2556
7
8
- 23 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Ökad efterfrågan och konsekvenser för kommunens kostnader
Hur kommunens kostnader påverkas av den
prognostiserade befolkningsökningen beror på befolkningens socioekonomiska struktur samt i stor
utsträckning på den befintliga kapaciteten i kommunens verksamheter. Till följd av den befolkningsökning som skett i Malmö de senaste åren
är många av stadens verksamheter antingen redan
vid fullt kapacitetsutnyttjande, eller åtminstone
väldigt nära. Detta syns inom förskola och skola,
där utbyggnad pågår, men även inom äldreomsorg
och stöd och service till funktionshindrade. När
inte platser finns inom befintlig verksamhet för att
bemöta nya invånares behov blir marginalkostnaden för att tillgodose ytterligare efterfrågan, och
ibland även ett större behov, relativt hög då det
exempelvis krävs utbyggnad med nya lokaler.
Den förväntade befolkningsökningen innebär
också ökade krav på infrastrukturens kapacitet
och kollektivtrafikens utbud och kvalitet, såväl på
kommunal som på regional nivå. Mellankommunal samverkan och samverkan med Region Skåne,
i dess egenskap av huvudman för Skånetrafiken, är
viktig för att utbudet och kvaliteten på kollektivtrafiken ska ligga i linje med vad den växande
befolkningen efterfrågar.
Befolkningstillväxten medför även en ökad efterfrågan på bostäder och ställer krav på ett varierat
bostadsbestånd. I den årliga lägesrapporten för
bostadsbyggandet i Malmö påpekas bl.a. att det
är en stor utmaning för Malmö att få fram fler
bostäder som fler kan efterfråga. Likaså pekar
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
ut bostadsfrågan som en särskild utmaning för
staden. Befolkningsprognosen visar att mer än
hälften av tillväxten sker i det befintliga bostadsbeståndet. Som nämnts tidigare förväntas relativt
stora ökningar ske i till exempel Herrgården (840)
och Lindängen (650). Detta bör återspeglas i
arbetet med en utbyggnadsstrategi för Malmö, där
man måste ta höjd för en växande befolkning och
i prioriteringsordningen för utbyggnaden beakta
var i staden befolkningen i huvudsak väntas öka.
Förändrad befolkningsstruktur ger ökad försörjningskvot
Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för
framtiden är att relatera hela befolkningen till
antalet personer i yrkesaktiv ålder (20-64 år) i t.ex.
en kommun. Detta kallas för försörjningskvoten.
Försörjningskvoten visar hur många inklusive
sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder ska försörja
genom sitt arbete.
Försörjningskvoten = hela befolkningen / befolkningen 20-64 år11.
I täljaren finns hela befolkningen och i nämnaren
befolkningen i yrkesaktiv ålder, dvs. de som skall
producera de varor och tjänster som hela befolkningen skall leva av. Den på detta vis beräknade
”försörjningskvoten” visar hur många, inklusive
sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja
genom sitt arbete.
Försörjningskvoten är ett grovt mått och givetvis
finns det fler faktorer som avgör hur framtiden
kommer att utveckla sig. Exempelvis så beror
antalet varor och tjänster som olika individer
efterfrågar och konsumerar i stor utsträckning på
vilken ålder de har. Det är inte heller alla individer i åldern 20-64 år som yrkesarbetar på heltid.
Samtidigt finns det både personer som är under
20 år och över 64 år som yrkesarbetar även om de
står för en mindre andel av det totala antalet av
det totala antalet arbetade timmar.
Trots sin enkelhet kan måttet visa på skillnader
mellan olika regioner och förändringar över tiden
av försörjningssituationen.
År 2014 var försörjningskvoten 1,60 för Malmö,
utifrån befolkningsprognosen fram till år 2025
beräknas försörjningskvoten att öka till 1,66. I
Malmö förblir andelen 65 år och äldre av den
totala befolkningen oförändrad fram till år 2025.
Åldersgruppen 0-19 år ökar sin andel av den
totala befolkningen med 2 procentenheter fram
till år 2025. Samtidigt minskar åldersgruppen 2064 år sin andel av befolkningen från 62 procent
år 2014 till 60 procent år 2025. En förändrad
försörjningskvot ställer än högre krav på att
befolkningen i arbetsför ålder är sysselsatt. Förskjutningen av en större andel unga samtidigt som
andelen i yrkesaktiv ålder minskar kan innebär
utmaningar för verksamheter så som förskola och
skola som är personalintensiva och samtidigt svåra
att rationalisera med bibehållen kvalitet.
10 Lägesrapport 2014-årilg uppföljning och analys av bostadsförsörjningen, SBK Malmö stad
11 Källa: SCB
12 Försörjningskvoten 2014 för: Sverige: 1,73 Stockholm: 1,56 Göteborg 1,58
- 24 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Slutsatser
Malmö är Skånes största stad
De kommande årens befolkningsutveckling kommer att påverka staden ur ett flertal perspektiv.
Malmö står inför en rad utmaningar inom framförallt områdena utbildning, arbete och bostäder
som är grundläggande för att utveckla välfärden.
En förväntat hög befolkningstillväxt sätter därför
ett ännu tydligare fokus på dessa utmaningar då
efterfrågan på kommunal service kommer att öka.
Befolkningsökningen i både Malmö och Skåne
innebär ökat behov av samarbete och samverkan
mellan olika aktörer för att tillgodose den gemensamma befolkningens behov.
Behov av integrerade planeringsprocesser
Att många vill bo och verka i Malmö är något som
både Malmöborna och Malmö stad ska vara stolta
över. Men en växande befolkning ställer också allt
högre krav på att de olika välfärdstjänsterna som
kommunen och regionen ansvarar för utvecklas
på ett sådant sätt att de ger goda möjligheter för
alla Malmöbor att utvecklas, verka och leva ett
gott liv i staden. De stora ökningarna av antalet
barn innebär utmaningar för staden både gällande
utbyggnad av lokaler, tillgång på rätt kompetens
inom ett flertal yrkeskategorier och gällande
ökad efterfrågan på fritids- och kulturaktiviteter.
Ökningen av antalet äldre kommer troligtvis
att påverka efterfrågan på vård och omsorg i
det ordinära boendet. Den fysiska planeringen
av staden kommer att behöva utformas efter en
växande befolkning. Ett verktyg för att nå en
hållbar utveckling är till exempel markbesparande
åtgärder. En annan viktig del i det långsiktiga
hållbarhetsarbetet är omfördelning av trafikslag
samt att balansera stadens in- och utflöden mellan
olika transportleder.
Byggtakten behöver öka
Samtliga åldersgrupper ökar i antal och vi ser en
särskilt hög tillväxt bland barn och ungdomar.
Efter år 2025 kommer dessa grupper att bli
unga vuxna som efterfrågar boende. Givet denna
förändring krävs strategier för öka bostadsbyggandet, som redan idag är för lågt i förhållande till
befolkningstillväxten. Efter åren 2020-2025 kan
den relativt stora 40-talistgenerationen komma att
efterfråga särskilda boendeformer. Det kan också
tänkas att denna generation efterfrågar andra typer
av boende- och utemiljöer vilket kan innebära att
en del särskilda boenden behöver byggas om. Mot
bakgrund av den rådande bostadsbristen och den
kommande befolkningstillväxten, både generellt
och i specifika åldersgrupper, behöver takten i
bostadsbyggandet öka väsentligt.
Färre försörjer fler
Befolkningen i arbetsför ålder väntas utgöra
en minskad andel av den totala befolkningen.
Detta innebär en utmaning både för staden som
helhet och för kommunen som organisation.
Försörjningskvoten ökar fram till år 2025 vilket
ställer ännu högre krav på att en så stor andel
som möjligt av befolkningen i arbetsför ålder har
en sysselsättning. I relation till detta finns både
möjligheter och utmaningar för kommunens egna
verksamheter, varav många är personalintensiva.
Det är avgörande att det både finns tillräcklig
mängd personal och att denna har rätt kompetens
för att kvaliteten i verksamheten ska bibehållas.
Plan för hållbar finansiering
Malmö väntas öka med 150 000 invånare under
de närmaste 25 åren, vilket nästan är en fördubbling av ökningstakten jämfört med motsvarande
period bakåt i tiden. Kombinationen av en fortsatt
växande befolkning och utmaningar i staden
ligger till grund för arbetet med en ekonomisk
långtidsprognos för Malmö stad, som stadskontoret påbörjar under hösten 2015. Uppdraget
omfattar framtagandet av en långsiktig finansiell
plan som baseras på nulägesförutsättningar och
demografiska trender och tendenser i Malmö och
omvärlden. Långtidsprognosen väntas ge en god
bild av kommunens ekonomiska och demografiska förutsättningar på längre sikt och resultatet
kommer att utgöra grunden för det fortsatta
arbetet för ett attraktivt och hållbart Malmö.
Storstadsfrågor ur ett nationellt perspektiv
En stabil trend är att befolkningskoncentrationen
riktas till de tre storstäderna Stockholm, Göteborg
och Malmö. Ur ett nationellt storstadsperspektiv
är det viktigt att de gemensamma utmaningar som
våra storstäder står inför, och som befolkningstillväxten medför, vad gäller samhällsservicens utbyggnad, stadsutveckling och transportinfrastruktur, hanteras i en gemensam dialog storstäderna
emellan och med den nationella nivån.
- 25 Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025
Bilaga 1.
Prognosantaganden
TIllhörande Befolkningsprognos 2015-2025
Innehållsförteckning
Prognosantaganden för Malmö år 2015-2025 ....................................................................................1
Geografiska områden i befolkningsprognosen .........................................................................1
Bostadsbyggande i Malmö 2015-2020 ....................................................................................1
In- och utflyttning i Malmö ....................................................................................................2
Antal födda barn .....................................................................................................................3
Antalet avlidna ........................................................................................................................4
Prognosantaganden för Malmö år 2015-2025
Befolkningsprognosen beräknas i april varje år och
utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31 december föregående år. Därefter
görs en beräkning där befolkningen skrivs fram
ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttning och utflyttning. Den
totala folkmängden i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutveck-
lingen i det befintliga bostadsbeståndet, dels på
bostadsbyggandets utveckling och den förväntade
befolkningsutvecklingen som sker där. Analysen
av utfallet från föregående års prognos är gjord på
alla statistikområden som det finns folkbokförd
befolkning i.
Geografiska områden i befolkningsprognosen
Malmö är uppdelat i fem stadsområden och
därefter 136 delområden, som i sin tur består av
totalt cirka 400 så kallade statistikområden. Alla
delområden och statistikområden tas inte med i
prognosen utan endast de områden med folkbokförd befolkning eller som i prognosen är identifierade som utbyggnadsområden. Områden utan
folkbokförd befolkning och som inte planeras att
bebyggas inom perioden 2015-2020 finns därför
inte med i prognosen (detta gäller områden som
Pildammsparken och vissa hamnområden för att
nämna några exempel).
Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer
av bebyggelse. Bostadsområden med liknande
förutsättningar utvecklas ofta på liknande sätt.
Bostäder har därför delats in i så kallade TYKO,
typkodsområden, utifrån:
Prognosens utgångspunkt är som tidigare nämnts
befolkningen den 31 december. Statistiken baserar
sig på de individer som är folkbokförda i staden
vid denna tidpunkt. Personer som bor i staden
men som saknar folkbokföringsadress eller som är
folkbokförda i en annan kommun inkluderas inte i
prognosen. På samma sätt blir personer som är folkbokförda i Malmö men som bor i annan kommun
”felaktigt” inkluderade i prognosen. Den officiella
statistiken över antalet Malmöbor och det verkliga
antalet (som antagligen är omöjligt att fastställa
exakt) kommer alltså alltid att skilja sig åt.
• Hustyp – småhus eller flerbostadshus
• Juridisk form – äganderätt, bostadsrätt eller
hyresrätt
• Nybyggnadsår
• Ortsstorlek
• Nivåfaktor -samvarierar med taxeringsvärdet. Ju
högre nivåfaktor, desto högre taxeringsvärde
Alla statistikområden1 där det finns folkbokförda
individer har klassats med olika TYKO och
därmed fått specifika antaganden beroende på
områdestyp. Om ett statistikområde har blandad
bebyggelse, t.ex. både småhus och flerbostadshus
så har det blivit viktat utifrån dessa förutsättningar.
Bostadsbyggande i Malmö 2015-2020
Människors möjligheter att flytta till och inom
kommunen påverkas bland annat av nybyggnation
av bostäder. I kommuner med stabil efterfrågan på
bostäder, som i Malmö, är det vanligt att planerat
bostadsbyggande utgör underlag för beräkning av
befolkningsprognosen.
Antaganden om bostadsbyggandet består av flera
delar, både vilken typ (bostadsrätt, hyresrätt osv)
samt när det beräknas vara färdigställt. Även om
alla prognostiserade bostäder blir färdigställda
i tid och med tänkt upplåtelseform så kvarstår
också att befolkning ska flytta in det angivna året
i prognosen. Om en nybyggnation beräknas vara
färdig i december ett givet år flyttas ofta denna
nybyggnation till året efter i prognosen, eftersom
1
ett färdigställt hus i prognosen innebär att en viss
folkmängdsökning ska ha skett fram till årets slut.
Generellt brukar man anta att det i genomsnitt
flyttar in 2,1 personer per lägenhet i flerbostadshus och 3,2 personer i småhus. Trots att antagandena i prognosen försöker ta hänsyn till en viss
eftersläpning i inflyttning så händer det att endast
hälften av lägenheterna blir bebodda samma år
som huset färdigställts och resterande lägenheter
blir bebodda först året efter. Detta innebär att
prognosen har överskattat inflyttningen och skillnaden mellan prognos och utfall blir relativt stor
trots att antagandena i prognosen varit korrekta
enligt planerat antal färdigställda bostäder. Denna
typ av avvikelser är mycket svåra att förutse då
det kan variera från år till år och från område till
Malmö stad är indelad i olika geografiska nivåer, stadsområden, delomården och sedan statistikområden.
-3Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025 - Bilaga 1, Prognosantaganden för Malmö år 2014-2025
område. Avvikelser från det prognostiserade bostadsbyggandet utifrån att byggnation blir färdigt
tidigare eller blir försenat innebär per automatik
att prognosen kommer att vara avvikande gent-
emot utfallet. Bostadsbyggandet utgör ett av flera
viktiga antaganden i prognosen men innehåller på
flera års sikt många osäkra faktorer.
Beräknat antal färdigställda bostäder i Malmö år 2015-2020
År
Totalt antal
Därav i
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
71
2015
922
236
0
125
490
2016
1 152
405
160
34
553
2017
1 177
402
93
0
682
2018
936
286
50
88
512
2019
865
267
25
80
493
2020
1 001
560
50
97
294
2015-2020
6 053
2 156
378
424
3 024
71
Källa: Malmö stadskontor och Malmö stadsbyggnadskontor
Störst beräknad utbyggnad kommer att ske i
Stadsområde Väster med drygt 3 000 bostäder
under perioden 2015-2020, följt av Stadsområde
Norr med över 2 100 bostäder. I delområdena
Västra Hamnen, Hyllievång, Limhamns hamn-
område och Bunkeflostrand förväntas över hälften
av de totalt 6 053 bostäderna att byggas under
perioden 2015-2020. För år 2020-2025 antas
antalet färdigställda bostäder bli 1 000 per år för
staden som helhet.
In och utflyttning i Malmö
För att prognostisera in- och utflyttning i en
befolkningsprognos behöver man göra antaganden
om hur det framtida flyttmönstret kommer att se
ut. Flyttningsbenägenhet beror mycket på ålder
och kön. I kommunprognosen baseras flyttmönstren på observerade köns- och ålderspecifika
flyttdata för åren 2012-2014 i Malmö.
Inflyttningsfördelning till Malmö 2012-2014
Källa: SCB
Inflyttningsfördelningen är en relativ fördelning
av kön och åldrar som flyttar till Malmö. Fördelningen visar att många yngre människor flyttar
till Malmö och att det i åldrarna 20-28 är fler
kvinnor än män som flyttar in. För de yngre och
äldre åldersgrupperna är mönstret likartat för båda
könen.
-4Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025 - Bilaga 1, Prognosantaganden för Malmö år 2014-2025
Utflyttningsrisk för Malmö 2012-2014
Källa: SCB
Antalet invånare som antas flytta från kommunen
beräknas genom att utflyttningsrisker appliceras
på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Malmö
2012-2014. Utflyttningsriskerna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för
personer i olika åldrar. Varje nyckelkodsområde
har klassats som ett visst typområde, där varje typområde har specifika åldersstrukturer på utflyttningsrisker och inflyttning som dessutom är olika
för män och kvinnor. I diagrammet ovan kan man
utläsa att yngre kvinnor (framförallt 20-26 år)
flyttar i större utsträckning än yngre män i samma
ålder. Flyttbenägenheten är högre för barn i yngre
åldrar än till exempel skolbarn i lite äldre åldrar.
Med de yngre barnen kommer givetvis deras föräldrar som också har en högre risk att flytta ut. Ett
negativt flyttnetto för småbarnsfamiljerna är inte
unikt för Malmö utan mönstret går igen även i
andra storstäder såsom Stockholm, Göteborg och
Köpenhamn. Flyttbenägenheten minskar markant
med åldern och är därför relativt låg för både män
och kvinnor i pensionsålder och däröver.
Antal födda
I Sverige varierar antalet födda barn kraftigt över
tid. Om befolkningen ska kunna reproducera
sig själv (utan hjälp av invandring) behöver varje
kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn under sitt liv.
Eftersom ett fåtal flickor och kvinnor avlider före
sin fruktsamma ålder och eftersom inte alla kvinnor föder barn behöver reproduktionstalet vara
lite mer än 2,0. I vissa delar av världen behöver
kvinnorna föda mer än 2,1 barn i genomsnitt för
att befolkningen ska öka, det beror på att risken
att avlida i yngre åldrar är högre än jämfört med
Sverige. I Sverige var under slutet av 1800-talet
antalet barn per kvinna runt 4,0 (den så kallade
summerade fruktsamheten). Det har sedan skett
en kraftig minskning, 1970 var det 1,92 barn per
kvinna och år 1990 blev en babyboom med 2,12
barn per kvinna. År 1999 hade den summerade
fruktsamheten sjunkit till 1,5 barn per kvinna för
att sedan successivt öka till 1,89 år 2013.
I Sveriges framtida folkmängd 2014-2060, gör
SCB ett antagande om att den summerade fruktsamheten kommer att öka de kommande tio åren
och sedan avta på längre sikt. En topp kan förväntas kring 2020, då de som tillhörde babyboomen
på det tidiga 90 talet kommer in i barnafödande
åldrar.
-5Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025 - Bilaga 1, Prognosantaganden för Malmö år 2014-2025
Fruktsamhetstal för Malmö och Sverige 2012-2014
Källa: SCB
Hur många barn som föds beror på hur många
kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn.
Fruktsamhetstalen för Malmö skiljer sig något åt
från Sverige som helhet. I kurvan ovan blir det
tydligt att man i Malmö föder fler barn i yngre
och äldre åldrar jämfört med Sverige som helhet. I
prognosberäkningen används ett fruktsamhetsindex som beräknas utifrån antalet födslar i Malmö
2009-2013. Indexet anger hur Malmö förhåller
sig till Sverige som helhet. Malmös index används
som utgångsvärde för beräkning av fruktsamheten, därefter antas fruktsamheten i Malmö följa
rikets utveckling enligt SCB:s riksprognos. Fruktsamhetstalet i diagrammen ovan och nedan anger
antalet levande födda barn per 1 000 kvinnor i
respektive åldersklass.
Fruktsamhetstal för Malmö de enskilda åren 2009, 2011 och 2013
Källa: SCB och Malmö stad
I diagrammet ovan visas fruktsamhetstalen för
Malmö för tre enskilda år. Hade antagandena
baserat sig endast på det senaste eller två senaste
årens fruktsamhet hade olikheter för ett enskilt
år som kanske inte är representativt över tid fått
ett stort genomslag. Exempelvis var fruktsamhe-
ten bland 20-åringarna tillfälligt högre år 2009
jämfört med 2011 och 2013. Därför används
alltid ett genomsnitt för ett flertal år tillbaka för
att få en mer utjämnad effekt på fruktsamheten i
prognosen som kan antas vara mer representativ
över tid.
-6Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025 - Bilaga 1, Prognosantaganden för Malmö år 2014-2025
Antal avlidna
Sedan mitten av 1800-talet har dödligheten
minskat kontinuerligt i Sverige, samtidigt har det
skett en ökning av medellivslängden. Den första
ökningen av medellivslängden berodde främst på
att dödligheten bland barn minskade. Sedan har
det från mitten att 1900-talet (kvinnor) och början av 1980-talet (män) varit en minskad dödlighet bland äldre som har bidragit till att medellivslängden ökat i Sverige. Minskad dödlighet har ett
flertal orsaker, de som påverkar mest är förbättrade
levnadsförhållanden och utveckling av medicinska
metoder. Minskad rökning har under de senaste
decennierna bidragit till att framförallt dödligheten hos män minskat. Det finns också faktorer
som påverkar dödlighet i en negativ riktning, ett
sådant exempel kan vara ökad alkoholkonsumtion.
Hur många människor som avlider under prognosperioden beror bland annat på befolkningens
ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna
beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker enligt SCB:s riksprognos appliceras på befolkningen. Den egna kommunens
dödlighet efter kön i förhållande till riket uttryckt
som ett indextal, riket = 100. Vid beräkningen
justeras dödsriskerna efter lokala variationer. I
Malmö gäller att dödligheten ligger 6 procent över
riket för män (index 106) och att kvinnorna ligger
1 procent över riket (index 101) för åren 20122014.
-7Stadskontoret - Befolkningsprognos 2015 - 2025 - Bilaga 1, Prognosantaganden för Malmö år 2014-2025
Bilaga 2 Tabeller
Tabell total befolkning 2014 och prognos till år 2025 uppdelat på åldersklasser för Malmö
Ålder/Årtal
0
1-5
6-15
16-19
20-29
30-39
40-49
50-64
65-74
75-79
80-84
85-89
90-w
Summa
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
5 213
22 474
30 898
12 136
54 031
54 307
39 716
50 409
25 668
8 770
6 648
4 741
3 096
318 107
5 320
22 900
32 380
11 880
54 580
55 100
40 480
51 120
26 500
8 840
6 540
4 720
3 060
323 400
5 400
23 220
34 000
11 860
54 680
56 020
41 160
51 920
27 260
8 920
6 600
4 580
3 000
328 640
5 480
23 720
35 380
11 860
54 840
56 800
41 960
52 700
27 700
9 240
6 740
4 460
2 940
333 820
5 540
24 100
36 780
12 060
54 820
57 520
42 820
53 360
28 120
9 580
6 900
4 400
2 900
338 900
5 600
24 440
38 060
12 360
54 660
58 100
44 020
53 960
28 300
10 180
7 060
4 360
2 840
343 920
5 640
24 760
39 260
12 760
54 580
58 660
45 080
54 640
28 640
10 640
7 140
4 320
2 840
348 960
5 680
25 020
40 360
13 280
54 680
59 080
46 020
55 340
28 960
11 180
7 220
4 380
2 780
353 980
5 700
25 260
41 280
13 860
54 920
59 460
46 960
56 060
29 240
11 540
7 500
4 500
2 720
359 040
5 740
25 460
42 180
14 400
55 420
59 900
47 800
56 940
29 420
11 860
7 800
4 620
2 700
364 260
Källa: SCB och Malmö stadskontor
2024
5 780
25 660
42 900
15 040
56 100
60 360
48 420
58 100
29 680
11 940
8 300
4 760
2 680
369 720
2025
5 840
25 880
43 520
15 700
56 980
60 960
49 060
59 100
30 000
12 200
8 700
4 820
2 700
375 440
Tabell befolkningsprognos förändring i antal och procent fram till år 2020
Ålder
Befolkning år 2014
0
1-5
6-15
16-19
20-29
30-39
40-49
50-64
65-74
75-79
80-84
85-89
90-w
Summa
5 213
22 474
30 898
12 136
54 031
54 307
39 716
50 409
25 668
8 770
6 648
4 741
3 096
318 107
Källa: SCB och Malmö stadskontor
Prognos år 2020
5 640
24 755
39 265
12 770
54 580
58 660
45 080
54 635
28 640
10 645
7 135
4 320
2 845
348 970
Förändring antal år 2020
427
2 281
8 367
634
549
4 353
5 364
4 226
2 972
1 875
487
-421
-251
30 863
Förändring procent år
2020
8%
10 %
27 %
5%
1%
8%
14 %
8%
12 %
21 %
7%
-9 %
-8 %
10 %
Tabell befolkning 2014 befolkningsprognos 2025 förändring i antal och procent fram till år 2025
Ålder
Befolkning år 2014
0
1-5
6-15
16-19
20-29
30-39
40-49
50-64
65-74
75-79
80-84
85-89
90-w
Summa
Källa: SCB och Malmö stadskontor
5 213
22 474
30 898
12 136
54 031
54 307
39 716
50 409
25 668
8 770
6 648
4 741
3 096
318 107
Prognos år 2025
5 830
25 875
43 515
15 700
56 990
60 960
49 060
59 100
30 005
12 210
8 700
4 815
2 695
375 450
Förändring antal år 2025
617
3 401
12 617
3 564
2 959
6 653
9 344
8 691
4 337
3 440
2 052
74
-401
57 343
Förändring procent år
2025
12 %
15 %
41 %
29 %
5%
12 %
24 %
17 %
17 %
39 %
31 %
2%
-13 %
18 %
Tabell Total befolkning 2014 befolkningsprognos 2025, 5-årsklasser
Ålder
0-4
5-9
10-14
15-19
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
45-49
50-54
55-59
60-64
65-69
70-74
75-79
80-84
85-89
90-w
Summa
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
23 562
18 183
23 895
19 220
24 445
19 810
24 835
20 495
25 210
20 940
25 535
21 290
25 820
21 540
26 055
21 965
26 265
22 275
26 460
22 585
26 655
22 870
26 860
23 135
14 087
14 889
23 132
30 899
29 691
14 730
14 620
23 015
31 560
29 860
15 565
14 660
22 860
31 820
30 140
16 330
14 785
22 765
32 065
30 350
17 200
15 125
22 645
32 175
30 630
18 090
15 545
22 560
32 105
31 045
18 965
16 110
22 465
32 110
31 465
19 480
16 835
22 555
32 120
31 670
20 075
17 500
22 745
32 185
31 885
20 470
18 270
23 110
32 305
32 065
20 800
19 070
23 580
32 515
32 180
21 050
19 870
24 195
32 795
32 385
24 616
20 617
19 099
18 504
25 245
21 320
19 170
18 900
25 885
21 845
19 315
19 315
26 455
22 400
19 550
19 515
26 895
22 910
19 920
19 550
27 055
23 385
20 625
19 400
27 195
23 870
21 210
19 470
27 410
24 375
21 655
19 610
27 575
24 840
22 125
19 820
27 825
25 220
22 585
20 155
28 180
25 410
23 010
20 790
28 570
25 595
23 465
21 335
16 423
15 482
14 242
11 426
8 770
16 695
15 525
14 540
11 965
8 830
16 900
15 710
14 690
12 575
8 915
17 250
15 945
14 730
12 965
9 240
17 780
16 025
14 800
13 315
9 585
18 450
16 100
14 950
13 355
10 175
18 810
16 355
15 000
13 640
10 645
19 185
16 550
15 180
13 790
11 185
19 375
16 870
15 400
13 840
11 550
19 435
17 360
15 495
13 930
11 870
19 340
17 975
15 585
14 085
11 935
19 440
18 320
15 845
14 160
12 210
6 648
4 741
3 096
318 107
6 540
4 725
3 055
323 410
6 590
4 585
3 005
328 635
6 745
4 470
2 935
333 830
6 900
4 400
2 895
338 905
7 065
4 355
2 840
343 920
7 135
4 320
2 845
348 970
7 210
4 380
2 780
353 985
7 500
4 500
2 715
359 045
7 805
4 625
2 695
364 265
8 310
4 750
2 675
369 715
8 700
4 815
2 695
375 450
Källa: SCB och Malmö stadskontor
Tabell befolkning 2014 befolkningsprognos 2025, 5-årsklasser, kvinnor
Ålder
Kön
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
0-4
Kvinnor
11 578
11 760
12 030
12 215
12 380
12 590
12 730
12 845
12 950
13 045
13 140
13 245
5-9
Kvinnor
8 856
9 360
9 715
10 090
10 340
10 505
10 640
10 850
11 000
11 135
11 315
11 445
10-14
Kvinnor
6 937
7 230
7 570
7 940
8 355
8 775
9 200
9 505
9 825
10 045
10 205
10 335
15-19
Kvinnor
7 190
7 105
7 180
7 225
7 435
7 620
7 875
8 170
8 490
8 855
9 230
9 615
20-24
Kvinnor
12 254
12 160
12 070
12 045
11 975
11 960
11 960
12 045
12 130
12 340
12 565
12 870
25-29
Kvinnor
16 284
16 605
16 705
16 830
16 830
16 755
16 740
16 745
16 790
16 850
16 980
17 150
30-34
Kvinnor
14 633
14 775
14 980
15 035
15 255
15 490
15 695
15 780
15 890
15 940
15 970
16 050
35-39
Kvinnor
11 616
11 990
12 380
12 805
13 070
13 245
13 355
13 505
13 555
13 730
13 925
14 115
40-44
Kvinnor
9 714
10 095
10 325
10 635
10 980
11 225
11 520
11 835
12 175
12 405
12 570
12 685
45-49
Kvinnor
9 328
9 330
9 360
9 455
9 580
9 860
10 190
10 385
10 660
10 965
11 190
11 460
50-54
Kvinnor
9 137
9 285
9 535
9 630
9 650
9 600
9 610
9 640
9 735
9 855
10 115
10 425
55-59
Kvinnor
8 086
8 265
8 395
8 545
8 835
9 190
9 325
9 550
9 645
9 675
9 645
9 670
60-64
Kvinnor
7 930
7 920
7 970
8 075
8 010
8 010
8 175
8 295
8 435
8 700
9 030
9 165
65-69
Kvinnor
7 399
7 575
7 645
7 595
7 660
7 740
7 735
7 785
7 885
7 840
7 850
8 010
70-74
Kvinnor
6 085
6 280
6 615
6 865
7 030
7 020
7 185
7 255
7 220
7 285
7 365
7 375
75-79
Kvinnor
4 987
5 020
4 980
5 075
5 235
5 545
5 725
6 020
6 250
6 405
6 410
6 560
80-84
Kvinnor
4 073
3 975
3 980
4 050
4 100
4 160
4 200
4 170
4 270
4 410
4 685
4 845
85-89
Kvinnor
3 133
3 090
2 990
2 905
2 865
2 820
2 770
2 790
2 855
2 905
2 955
2 990
90-w
Kvinnor
2 285
2 265
2 235
2 180
2 130
2 080
2 070
2 025
1 975
1 950
1 925
1 925
Summa
Kvinnor
161 505
164 090
166 650
169 205
171 710
174 195
176 700
179 200
181 725
184 335
187 065
189 935
Källa: SCB och Malmö stadskontor
Tabell befolkning 2013 befolkningsprognos 2025, 5-årsklasser, män
Ålder
Kön
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
0-4
5-9
Män
Män
11 984
9 327
12 140
9 860
12 415
10 095
12 620
10 405
12 830
10 600
12 945
10 780
13 090
10 895
13 210
11 115
13 315
11 275
13 415
11 450
13 515
11 555
13 620
11 690
10-14
15-19
20-24
25-29
30-34
Män
Män
Män
Män
Män
7 150
7 699
10 878
14 615
15 058
7 505
7 515
10 855
14 955
15 080
8 000
7 480
10 790
15 115
15 160
8 390
7 565
10 720
15 235
15 315
8 845
7 690
10 670
15 350
15 375
9 310
7 920
10 600
15 350
15 555
9 765
8 230
10 505
15 370
15 770
9 975
8 665
10 510
15 375
15 890
10 245
9 010
10 620
15 390
15 995
10 425
9 415
10 770
15 455
16 125
10 595
9 840
11 015
15 540
16 210
10 710
10 255
11 325
15 645
16 335
35-39
40-44
45-49
50-54
Män
Män
Män
Män
13 000
10 903
9 771
9 367
13 255
11 220
9 840
9 615
13 500
11 525
9 960
9 785
13 645
11 765
10 095
9 885
13 820
11 935
10 340
9 900
13 810
12 160
10 765
9 800
13 840
12 350
11 020
9 865
13 905
12 540
11 265
9 970
14 025
12 665
11 470
10 090
14 100
12 815
11 620
10 300
14 260
12 840
11 820
10 675
14 460
12 910
12 005
10 915
55-59
60-64
65-69
70-74
75-79
Män
Män
Män
Män
Män
8 337
7 552
6 843
5 341
3 783
8 430
7 605
6 965
5 680
3 810
8 505
7 735
7 045
5 960
3 935
8 705
7 865
7 130
6 100
4 165
8 950
8 015
7 140
6 285
4 355
9 265
8 090
7 210
6 335
4 630
9 485
8 180
7 265
6 455
4 925
9 635
8 255
7 390
6 535
5 165
9 730
8 435
7 515
6 625
5 300
9 760
8 660
7 655
6 645
5 465
9 695
8 945
7 740
6 725
5 525
9 770
9 155
7 835
6 790
5 645
80-84
85-89
90-w
Summa
Män
Män
Män
Män
2 575
1 608
811
156 602
2 565
1 635
790
159 315
2 615
1 595
770
161 985
2 695
1 565
760
164 625
2 800
1 535
765
167 195
2 905
1 535
760
169 730
2 935
1 550
775
172 270
3 040
1 585
755
174 785
3 230
1 645
745
177 320
3 395
1 720
740
179 930
3 625
1 795
750
182 650
3 855
1 825
770
185 510
Källa: SCB och Malmö stadskontor