Delårsrapport mars 2015 Alingsås lasarett 1. Sammanfattning
Sida 1(27) Delårsrapport mars 2015 Alingsås lasarett 1. Sammanfattning Verksamhet Årets första tre månader har inneburit en ökad akutvårdsproduktion med ett ökat antal besök på akutmottagningen, nattjourmottagning samt jourmottagningen som sjukhuset driver på uppdrag av primärvården. Total ökning 9,85 procent jämfört med 2014. Antalet vårdtillfällen har ökat med 8,7 procent på grund av ökad oplanerad vård, antalet vårdagar med 9,8 procent samt de sammanvägda prestationerna med 5,1 procent jämfört med tidigare år. Beläggningsgraden på sjukhuset vårdplatser har under de tre första månaderna varit 97,9 procent. Ökad andel akutoperationer samt vårdplatsbrist har medfört att planerad vård har ställts in. Tillgängligheten 60 dagar per mars uppgår till 90 procent för första besök samt 93 procent för behandling. Kompetens Sjukfrånvaron ligger per mars på 8,2 procent att jämföra med 7,0 procent föregående år. Det är den långa sjukskrivningen som ökat framförallt inom sjuksköterskegruppen. Antalet nettoårsarbetare har ökat jämfört med samma period. Arbetet med bemanning inför sommarmånaderna fortskrider. Anställningsstoppet är borttaget med strikt anställningsprövning kvarstår. Ekonomi Ekonomiska resultatet per mars är – 9,1 mkr. Orsak till detta är en kraftigt ökad produktion pga. det ökade akutflödet som ger en hög beläggning och ökade kostnader samt ökade ohälsotal. Den planerade vården har påverkats negativt. Alingsås lasarett sätter prognosen för helåret till -10 mkr utifrån framtagen åtgärdsplan. Framtid Alingsås lasarett har fått beslut i regionfullmäktige att utvecklas mot ett akutsjukhus med närvårdsprofil. Detta beslut innebär en möjlighet att forma framtidens vård som är trygg och säker för våra patienter samt skapar goda förutsättningar för en god arbetsmiljö samt attraktivitet för blivande medarbetare. Med effektiva processer för den akuta och planerade vården samt utvecklade stödprocesser kan sjukhusets produktivitet öka. Etablering av närvårdsteam och ökad frekvens av hembesök från primärvården för de mest sköra äldre, innebär att fler kan vara kvar i hemmet och inte kräva sjukhusets slutenvårdsresurser. Omvårdnadskoordinatorer på akutmottagningen fokuserar på samma målgrupp och försöker att med stöd av primärvård och kommun kunna få patienter att fortsätta vara kvar i hemmet. Sida 2(27) 4. Verksamheten Verksamhetens mål Vårt arbete utgår från patienternas behov och vi har en helhetssyn på både patient och organisationen där patienten är medaktör i sin vård och behandling. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för varje patients behov. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och närstående. Att arbeta med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling är en del i lasarettets uppdrag för att nå hög kvalitet- och patientsäkerhet. Det handlar både om att ta till vara patienternas och medarbetarnas erfarenheter och kunskap på ett systematiskt sätt, och att genom transparens möjliggöra ökad delaktighet. Vi är en lärande organisation där vi lär av goda exempel och vidareutvecklar verksamheten med ständiga förbättringsarbeten. Att lära från avvikelser är en del i patientsäkerhetsarbetet. Under 2015 kommer processen för akut vård fortsatt att vara ett fokusområde. Syftet med processen är att Alingsås lasarett ska erbjuda patientsäker vård och arbetsmiljö i ett sjukhus med hög tillgänglighet och stor flexibilitet. Detta sker genom att arbeta med att utveckla arbetssätten på sjukhuset för ett optimalt flöde och patientsäkert omhändertagande, samt att skapa en hållbar hemgång för patienterna. Mellan september 2014 och mars 2015 har nytt arbetssätt testats på akutmottagningen. Utvärdering kommer att vara klar i juni månad. Det andra fokusområdet för 2015 är sammanhållen vård för mest sjuka äldre. En del i detta fokusområde är att etablera ett närvårdsteam för att skapa en trygg, säker och välplanerad vård och omsorg för dessa. Effektiva processer med hög säkerhet förutsätter en hög säkerhetsmedvetenhet och effektiv IS/IT. Säkerhetsarbetet utgår ifrån regionens säkerhetsstrategi (2013-2016) och enligt lasarettets IS/IT-plan. Säkerhetsperspektivet beaktas i alla våra processer och verksamhetsmål och ska inte vara ett isolerat arbete. Målet är att uppnå en trygg och säker vård med patienten i fokus, på en trygg och säker arbetsplats. För att nå verksamhetens mål finns det ett flertal framgångsfaktorer: • Patienten som medaktör i sin vård • Hälsofrämjande förhållningssätt • Hög kvalitet och patientsäkerhet • Lärande organisation • Processen för akut vård • Sammanhållen vård för mest sjuka äldre • Säkerhetsmedvetenhet • Miljömedvetenhet Sida 3(27) Med effektiva processer för den akuta och planerade vården samt utvecklade stödprocesser kan sjukhusets produktivitet öka. Etablering av närvårdsteam och ökad frekvens av hembesök från primärvården för de mest sköra äldre, innebär att fler kan vara kvar i hemmet och inte kräva sjukhusets slutenvårdsresurser. Omvårdnadskoordinatorer på akutmottagningen fokuserar på samma målgrupp och försöker att med stöd av primärvård och kommun kunna få Sida 4(27) patienter att fortsätta vara kvar i hemmet. Vid akutmottagningen mäts ledtider varje månad för patienter med prioritet röd, orange och gul. Målet för 2015 är att Tid Till Läkare (TTL) ska vara under 60 minuter för 65 procent av patienterna och att Total VistelseTid (TVT) ska vara under 240 minuter för 70 procent av patienterna. Jämfört med 2014 har andelen patienter med total vistelsetid under 240 minuter ökat med 4 procent. En del av förklaringen kan vara det nya arbetsättet på akutmottagningen. Högprioriterade patienter får tidigare i vårdkontakten utredning och behandling och medarbetarna på akutmottagningen hinner träffa dem och få svar på undersökningar innan fyra timmar har gått. Av samma anledning träffar patienter med mindre akuta åkommor läkarna senare, men då deras besök kan vara av mindre komplicerad art blir flertalet av de patienterna färdiga på akutmottagningen inom fyra timmar. Dock är det fortfarande så att patienter stundtals får ligga långa stunder på akutmottagningen i väntan på plats på vårdavdelning. I Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport till och med mars månad ligger sjukhuset tillsammans med Skaraborgs Sjukhus bäst till i TVT (inbegriper alla patienter /triagefärger). Det höga söktrycket på akutmottagningen bidrar till försämrade ledtider. En ökning av patientflödet utan en ökning av personella resurser kommer leda till fortsatt sämre ledtider. En läkare kan bara handlägga ett visst antal patienter i timmen, oavsett vilket arbetssätt som tillämpas. I VGR:s väntetids- och tillgänglighetsrapport t o m mars månad ligger lasarettet bäst till i TTL (tid till läkare) i jämförelse med övriga akutsjukhus i regionen. (Inbegriper alla patienter/triagefärger). 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet Hög tillgänglighet är en viktig framgångsfaktor för att nå vårdgaranti och säker vård av hög kvalitet. Sida 5(27) Faktisk väntetid till första besök respektive behandling under respektive månad Logopedmottagningen Logopedmottagningen har ökat andelen utförda förstabesök inom 90 dagar. I februari och mars finns inte längre några utförda besök där patienten väntat mer än 180 dagar. Arbetet för ökad tillgänglighet fortskrider och vi kan se resultat närmare vårdgarantin. Mottagningen har infört produktions- och kapacitetsplanering. Antalet remisser har fortsatt öka under perioden. 4.2 Prestationer Inom öppenvården har verksamheternas mottagningar haft samma söktryck som motsvarande period förra året. Däremot kan man mäta av en betydande ökning av antalet patienter på akutmottagningen där läkarbesöken ökar med 5,7 procent och sjukvårdande behandlingar med 28,9 procent. Jourmottagningen ökar läkarbesöken med 10,7 procent och Sida 6(27) nattjourmottagningen ökar läkarbesöken med 10,3 procent. Trenden som visar på ett ökat söktryck från invånarna i Mittenälvsborg till sjukhuset akut- och jourinrättningar fortsätter därmed. Alingsås lasarett har från och med 2015 växlat över ögonverksamheten för mittenälvsborgarna till Södra Älvsborgs sjukhus, varför det inte längre ingår i sjukhusets uppdrag. Slutenvården startade året med betydande överbeläggningar, varför sjukhuset under februari månad öppnade upp fler vårdplatser. Vissa svårigheter har dock varit med att kunna få platserna fullt bemannade. Antalet vårdtillfällen har ökat med 8,7 procent, vilket är den högsta ökningen på flera år. Antalet DRG-poäng har ökat med 6,0 procent jämfört med år 2014 och Case-Mix index, CMI, minskar från 0,97 till 0,95 jämfört med föregående år. Antalet sammanvägda prestationer ökar med 5,1 procent jämfört med föregående år och till det kommer ökningen av antalet besök till jourmottagningen. Sammanvägda prestationer ökar med 11,7 procent mot budget för perioden. Trots att sjukhuset har en betydande ökning av prestationer når sjukhuset inte upp till full produktion avseende tillgänglighetsåtgärderna enligt plan. Basvolymer inom ortopedi och kirurgi nås inte beroende brist på personal inom vissa specialiteter, samt för få dagkirurgiska patienter inom ortopedi enligt regionens produktionsplan. Arbete pågår med införande av det nya produktionsplaneringssystemet och målet är att nå full produktion inom berörda områden. Växling av viss beslutad verksamhet mellan Alingsås lasarett och Södra Älvsborgs sjukhus är ännu inte genomförd. Det innebär sammantaget att trots överproduktion och stort inflöde av akuta patienter så når sjukhuset inte fullt ut budgeterade intäkter för perioden. 4.5 Beläggning Alingsås lasarett har haft en hög beläggsgrad under det första kvartalet. Under februari öppnades platser upp för att klara av vårdplatsbehovet. Trots detta har sjukhuset i mars en samlad beläggningsgrad på 97,9 procent med en variation mellan klinikerna på 90,1 procent – 103,4 procent. Risken för sämre vård och sämre patientsäkerhet föreligger när beläggningsnivåerna blir höga. Sida 7(27) 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Hög kvalitet och patientsäkerhet enligt sjukhusets ledningssystem för God Vård. Sida 8(27) Lasarettet har genomfört den nationella punktprevalensmätningen gällande förekomst av trycksår. Analysarbetet pågår och resultatet redovisas vid nästa bokslut. Sedan hösten 2014 pågår en pilot, att kontinuerligt registrera trycksåren digitalt i patientjournalen. Från och med mars månad 2015 har detta införts på samtliga avdelningar på Alingsås lasarett. Alingsås lasarett genomför punktprevalensmätning månadsvis avseende antibiotikabehandlade vårdrelaterade infektioner. Mätningen för mars visade ett resultat på 2,8 procent. Värdet ligger under regionens målvärde som är 7.0 procent men också under lasarettets eget målvärde på 5,0 procent. Alingsås lasarett fortsätter det förebyggande arbetet med att identifiera patienter i riskzonen för fallskador och vidta förebyggande åtgärder. Vid Alingsås lasarett har det genomförts mätning avseende följsamheten till basala hygienoch klädregler under vecka 12-13. Mätningen visade en följsamhet till 65 procent vilket är en försämring jämfört med föregående års mätning som var 72 procent. Sjukhuset arbetar med fortsatt utveckling av riskbedömning på alla patienter över 75 år. Patienterna riskbedöms för fall, trycksår, undernäring och munhälsa. Enligt ett nationellt krav SOSFS 2012:9 är vårdgivaren skyldig att ge patienter över 75 år med minst fem läkemedel en läkemedelsberättelse vid hemgång. Kravet omfattar även patienter Sida 9(27) med läkemedelsrelaterade problem, eller misstanke om sådana. Syftet är att säkerställa att patienten har kunskap om och förstår vilka läkemedel som getts under vårdtiden, samt vilka läkemedel som ska användas framöver och varför. Vid Alingsås lasarett är målsättningen att alla våra patienter vid utskrivning får sin läkemedelsberättelse. Under året har vi fortsatt vår implementering och utvärdering av detta arbetssätt i våra verksamheter. Januari till mars 2015 har en händelseanalys avslutats. För närvarande finns ingen pågående händelseanalys. Ingen Lex Maria anmälan är gjord under första kvartalet 2015. Antal avvikelser vid Alingsås lasarett var första kvartalet 188 stycken. Jämfört med samma period 2014 har antalet avvikelser minskat med 15 stycken. Resultatet av avvikelseanalyserna återkopplas till verksamheterna som ett led i förbättringsarbetet. Varför volymen avvikelser minskat är för tidigt att dra några slutsatser av. 5. Personal Sjukhusets största utmaningar på personalsidan är den höga sjukfrånvaron och vår kompetensförsörjning. Vi är inte i balans när vår sjukfrånvaro ökar och vi får svårare att rekrytera och behålla medarbetare. Våra fyra framgångsfaktorer i årets verksamhetsplan syftar till att nå en verksamhet i balans och vi tror att genom ett arbete med dessa prioriterade aktiviteter påverkas sjukfrånvaron Sida 10(27) positivt och vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare och därmed underlättar vår kompetensförsörjning. Våra fyra framgångsfaktorer är · Hållbart hälsofrämjande ledarskap & medarbetarskap · Patient- och verksamhetsanpassad bemanning · Strategisk kompetensförsörjning · Utbildningsuppdraget 5.1 Lönestruktur Den regiongemensamma önskvärda lönestrukturen är vägledande för Alingsås lasaretts prioriteringar i årets löneöversyn. Löneutvecklingen på helårsbasis för de prioriterade grupperna har varit 3,04 procent och medellönen har ökat med 824 kronor. För de icke prioriterade grupperna har motsvarande löneutveckling varit 2,2 procent och 701 kronor. Målet har inte kunnat uppnås enligt de lönepolitiska riktlinjerna på 1 procent över de icke prioriterade yrkesgrupperna. I det redovisade underlaget ingår såväl tillsvidareanställda som vikarier. Utfallet för tillsvidareanställda sjuksköterskor uppnådde regionens måltal och hamnade på 3,6 procent. Anledningen till att regionens måltal på de prioriterade yrkesgrupperna inte uppnås på angiven nivå mellan 3,5- 3,8 procent beror bland annat på att där ingår ca 10 vikarier och 12 timanställda samt att det varit en ökad personomsättning där sjuksköterskor med högre lönenivå slutat. Det särskilda strategiska beslutet att anställa 17 vikarierande sjuksköterskor tillsvidare under februari och mars har också påverkat. Alingsås lasarett har särskilt prioriterat specialistsjuksköterskor och första linjens chefer inom priogrupperna under 2014. Dessa har prioriterats inom priogruppen. Specialistsjuksköterskor är de som både Västra Götalandsregionen och sjukhusets egen analys av lönestrukturen visar är i behov av en särskild prioritering. Medellönen har förbättrats för dem men inte tillräckligt för att uppnå den önskvärda lönestrukturen. En anledning till att det behövs ytterligare Sida 11(27) prioritering för att nå måltalet är att specialistsjuksköterskorna sedan ett par år tillbaka fått en ny arbetsvärdering med en högre BAS bokstav mot tidigare år vilket kräver ytterligare satsning för att nå måltalet för den önskvärda lönestrukturen vid sjukhuset. En viss prioritering har gjorts av medicinska sekreterare då denna yrkesgrupp ligger lågt i medellön i en omvärldsanalys Löneutfallet var 2,84 procent med utfall 640 kronor. Det är stor brist på medicinska sekreterare i Västra Götalandsregionen. Inom läkargruppen har en fortsatt satsning gjorts av ST-läkare i form av en ST-stege. Anledningen är att få en jämnare löneutveckling fram till att läkaren blir klar specialist, vilket beräknas ta fem år. Sjukhuset följer regionens tidigare måltal för lönespännvidd på 50 procent. Måltalet har inte helt kunnat uppnås. Det är endast befattningsgruppen läkare som når över 50 procent och då ingår såväl underläkare som överläkare. 5.3 Personalvolym Alingsås lasarett har 734 anställda och det är lika många som förra året samma period. Antalet visstidsanställda respektive tillsvidareanställda har ökat med en person och antalet timavlönade har minskat med motsvarande. Sida 12(27) Antalet nettoårsarbetare (faktisk anställning justerad med ledighetsomfattning över hel månad) har ökat med 13. Sjukhuset har enligt kompetensförsörjningsplanen för 2015 ett efterfrågat behov av 583 tillsvidareanställda årsarbetare (=månadsavlönade och summan av de anställdas sysselsättningsgrader). I mars månad hade lasarettet 583 tillsvidareanställda årsarbetare. Under 2015-2016 förväntas ett ökat rekryteringsbehov av sjuksköterskor, undersköterskor och läkare med anledning av pensionsavgångar och personalomsättning. Lasarettet arbetar med strategisk kompetensförsörjning och med att attrahera ny arbetskraft, under perioden har lasarettet bl. a deltagit på arbetsmarknadsdagar i Borås, Göteborg och Alingsås. En grupp med avdelningschefer från lasarettets kliniker och HR-chef är sammansatt och planerar åtgärder för att klara bemanningen av sjuksköterskor under semesterperioden. Under 2015 års första kvartal har 17 tillsvidareanställda avslutat sin anställning och det har rekryterats lika många. Sjukhusdirektören fattade ett strategiskt beslut om att tillsvidareanställda 13 vikarierande sjuksköterskor för att säkra bemanningen för vår och sommar. Anledning till att medarbetare slutat sin anställning har främst varit att de valt att gå till andra förvaltningar och därefter lämnat Västra Götalandsregionen och gått i pension. Det Sida 13(27) är främst sjuksköterskor som avslutat sin anställning (12 tillsvidareanställda). Anställningsprövning före beslut om rekrytering har tillämpats även under denna period, på grund av att sjukhuset hade för stor personalvolym i förhållande till ekonomi. Det är sjukhusdirektören som fattar beslut om nyrekrytering vid alla anställningar. Nyutbildade sjuksköterskor som anställs får en förstärkt yrkesintroduktion som säkerställer deras möjlighet att få stöd och hjälp att utvecklas i sin yrkesroll samt känna sig trygga i sin profession. Syftet med den fördjupade introduktionen är att säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor på kort och lång sikt. 5.4 Sjukfrånvaro Alingsås lasarett har ett måltal på 5.0 procent sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid och utfallet för mars månad är 8,2 procent. Denna ökning orsakas av att långtidssjukskrivningarna ökat. Hög beläggning och stort inflöde av patienter har påverkat arbetsmiljön. När det gäller korttidssjukskrivningarna har de minskat jämfört med mars förra året. De högsta sjuktalen finns främst inom undersköterske- och sjuksköterskegruppen samt medicinska sekreterare. Sida 14(27) Åtgärder som gjorts för att minska sjukfrånvaron är: · HR-specialist har under våren dialog med berörda chefer angående korttids- och långtidssjukfrånvaron kopplat till de proaktiva riktlinjerna med fokus på tidiga insatser. · Influensavaccinationer har erbjudits för att förebygga infektioner. · Cheferna har ett stöd i Heroma som ger möjlighet till bevakning av när en medarbetare har upprepad frånvaro fler än fyra tillfällen de senaste tolv månaderna. · Sedan flera år tillbaka görs kartläggning över orsaken till långtidssjukfrånvaron. · Alingsås lasarett är en bland 6 förvaltningar som ingår i FHV NySam-projektet vilket står för nya samarbetsformer för strategisk företagshälsovård för att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. En chef per klinik, HR-specialist samt teamet på Hälsan & Arbetslivet har fortlöpande möten för att utveckla samarbetsrutinerna ytterligare. Under 2014 lades fokus på tidig rehab på individnivå. Under 2015 kommer fokus att läggas på proaktiva insatser på gruppnivå. · Soppluncher på Hälsan & Arbetslivet för lasarettets chefer genomförs 1 gång per termin där det sker en dialog kring FHV-NySamprojektet. Dessa soppluncher är välbesökta. · Ett antal aktiviteter för ett hållbart hälsofrämjande ledarskap/medarbetarskap utifrån NySam-projektet och 2015 års verksamhetsplan planeras. Meningen är att de olika aktiviteterna ska haka i varandra med start 29 april med seminarium om salutogen kultur. Vad ett hållbart hälsofrämjande ledarskap/medarbetarskap innebär kommer att belysas i den fortsatta processen via sopplunch för lasarettets chefer på Hälsan & Arbetslivet i maj och temaföreläsning för lasarettets medarbetare efter sommaren med stöd av ISM och Hälsan & Arbetslivet. · Alingsås lasarett har fått klartecken för ombyggnation som startar i slutet av året. Hälsan & Arbetslivet kommer att vara ett stöd när det gäller förbättrad fysisk arbetsmiljö men även hur Sida 15(27) lasarettets medarbetare ska vara rustade inför förändringar i samband med ombyggnationen. 5.5 Bemanningsföretag Kostnaden för bemanningsföretag har ökat under 2015 jämfört med samma period 2014. Kostnader för bemanningsföretag, tkr Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Periodutfall Periodutfall Prognos Dec 2015 2014 2015 2014 1031 1001 4324 4154 300 1031 1001 4624 Alingsås lasarett har i vårdöverenskommelsen med hälso- och sjukvårdsnämnden ett uppdrag att sköta jourmottagningen nattetid. Sjukhuset har även enligt avtal med primärvården i Lerum, Alingsås, Vårgårda och Herrljunga ett uppdrag att sköta jourmottagningen mellan kl 17.00-22.00 alla dagar. För dessa uppdrag har allmänläkare hyrts in då sjukhuset inte har egna anställda allmänläkare. Kostnaderna för dessa bemanningsläkare har uppgått till 855 tkr januari – mars 2015. Läkare för röntgen (70 tkr), gynekologi (50 tkr) och ortopedi (26 tkr) under samma period har hyrts in för att klara tillgänglighetsmålen. Sjukhuset har en efterfrågan av läkare inom gynekologi, kirurgi/ortopedi och anestesi för att klara tillgänglighetsmålen bl. a för semesterperioden och för att det är rekryteringssvårigheter inom specialiteterna. Det finns även en efterfrågan avseende sjuksköterskor för att klara tillgänglighetsmålen under semesterperioden. Prognosen är att kostnaden år 2015 för bemanningsläkare och sjuksköterskor blir 4 624 tkr. 5.9 Personalkostnadsanalys Antalet tillsvidareanställda har ökat med en person och antalet nettoårsarbetare med 13 personer, personalkostnaderna har ökat med 6,5 procent i jämförelse med samma period år 2014.Det innebär överskridande mot periodens budget på 4,2 mkr. Det är främst kostnad för jour och övertid som är anledning till ökning av personalkostnaden. Målsättningen år 2015 är att användandet av mer- och övertid ska minska i förhållande till 2014. På grund av ökat antal vårdtillfällen och vårddagar det första kvartalet har arbetsbelastningen ökat på sjukhuset, vilket medfört att övertiden använts i stor omfattning. En hög sjukfrånvaro har också varit en orsak. Totalt har mer- och övertid ökat med 40,6 procent i jämförelse med samma period förra året. Det är framförallt den kvalificerade övertiden som har ökat och den har ökat med 92,5 procent. Den totala kostnaden för mer- och övertid är 3 588 tkr. Bemanningsservice och timanställd personal arbetar på vakanta tjänster och täcker vid annan frånvaro. Men då det inte finns tillgänglig extrapersonal måste ordinarie personal täcka vid sjukfrånvaro och hög beläggning. Sida 16(27) 6. Ekonomi Ekonomi i balans med utrymme för utveckling Alingsås lasarett har som mål en verksamhet och ekonomi i balans med utrymme för utveckling. Resurserna måste utnyttjas effektivt där vården planeras utifrån patienternas behov och sjukhusets vårduppdrag. Utmönstring av gamla metoder måste ske för att skapa utrymme för utveckling. Nya åtaganden kan inte verkställas utan att både ekonomiska och andra förutsättningar ges. Samverkan mellan sjukhus och andra vårdgivare kommer att stå allt mer i fokus och är en av förutsättningarna för att ge patienten en kvalitetsdriven vård där resurserna används på bästa sätt. • Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans 6.1 Ekonomiskt resultat Periodens ekonomiska resultat Det ekonomiska resultatet till och med mars är -9,1 mkr. Det innebär att sjukhuset har samma negativa start på innevarande år som år 2014 då marsresultatet låg på -9,7 mkr. Bruttokostnadsutvecklingen ligger i rullande 12månadersuppföljning på 3,5 procent. Det är en Sida 17(27) minskning från december 2014 med -1,0 procentenhet. Kostnaderna ligger ändå -5,6 mkr över periodens budget vilket motsvarar – 3,8 procent. De negativa budgetavvikelserna består av personalkostnader i form av ökad övertid och kostnader för läkarjourer, kostnader för material varor och tjänster samt övriga kostnader. Intäkterna ligger -4,0 mkr under periodens budget vilket motsvarar -2,7 procent. Det är en avvikelse som förklaras av ej uppnådd ersättning avseende tillgänglighet samt en fördröjning av ersättning för utskrivningsklara patienter. Alingsås lasarett fortsätter arbetet med att nå en verksamhet i ekonomisk balans. Beslut har tagits av styrelsen att strikt anställningsprövning ska gälla under 2015. Beslutade åtgärder enligt tidigare åtgärdsplan ska arbetas vidare med och nya åtgärder är under framtagande och ska beslutas om under våren. Periodens intäkter Patientintäkterna ligger något över budget med + 0,4 mkr och föregående års utfall. Intäkterna för såld vård, internt och externt, ligger -3,3 mkr under budget och förklaras av ej uppnådd ersättning för tillgänglighetssatsningen. Eftersläpning av fakturering gällande utskrivningsklara patienter kommer att hämta hem viss intäktsminskning för perioden. Försäljning av varor och tjänster har ett utfall -0,6 mkr under budget vilket är ett resultat av minskade röntgenintäkter samt att klinfysintäkter minskat jämför med föregående år. Projektintäkter har för perioden ett lägre utfall motsvarande - 0,3 mkr jämfört med föregående år. Periodens kostnader Personalkostnader. Det första kvartalet har inneburit dyra personallösningar i form av övertid och ökade jourkostnader för läkarna. Övertidskostnaderna har ökat med 62,9 procent eller närmare 1,0 mkr jämfört med samma period förra året. Variation av övertidsuttaget ses mellan verksamheterna där Akutmottagningen, Medicinkliniken och Anestesikliniken står för ökningar medan Kirurg- och ortopedkliniken kan redovisa en minskning. Anestesikliniken har också en betydande ökning av jourkostnaderna där sjukhuset samlat har en ökning på 1,0 mkr vilket motsvarar en höjning med 35,0 procent jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har fortsatt att stiga vilket innebär att man även här ser ökade kostnader både för kort som lång sjukfrånvaro med en kostnadsökning på 11,5 procent jämfört med föregående år. Sjukhuset har inga kostnader för köpt vård. Läkemedelskostnaderna (receptläkemedel och rekvisitionsläkemedel) har samlat för perioden minskat med -1,0 mkr jämfört med föregående år. Kostnaderna för receptläkemedel, inklusive läkemedelsnära produkter, ökar för tillfället med en lägre takt än under fjolåret. Ökningen ligger på 5,0 procent, mot 10,0 procent föregående år. I reella tal innebär det en ökning på 0,4 mkr till 7,7 miljoner på helåret. Det har skett en ökning av diabetshjälpmedel och av TNF- Sida 18(27) alfahämmare. Samtidigt har andra läkemedelsgrupper, som främst används vid cancerbehandling, minskat för perioden beroende på ett för tillfället färre antal patienter. Utvecklingen fortsätter avseende att ett litet antal läkemedel står för en allt större del av sjukhusets receptläkemedelskostnad. Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel är lägre än för förra året. Den stora minskningen ligger på cytostatika, åter kopplat till att vi för tillfället behandlar ovanligt få cancerpatienter. Dock har cancerläkemedlen åter börjat öka i mars. Lokalkostnaderna ligger i nivå med budget. Material, varor och tjänster ligger - 3,2 mkr över budget men ligger 0,7 mkr bättre än föregående år utfall. Här har åtgärder enligt plan inte fått full effekt. Övriga kostnader ligger -1,0 mkr över budget. Här ingår bland annat kostnader för projekt, telefoni, leasing av datorer samt larm och bevakning. Avskrivningar ligger i nivå med planen. Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 Periodutfall Prognos 1 583 tkr 6 000 tkr IT-tjänster har ett periodutfall på 1,6 mkr, prognosen för helåret landar på 6,0 mkr. Externa konsulter har inte nyttjats. 6.2 Eget kapital Alingsås lasarett har som mål att sjukhusets och verksamheternas budget ska vara i ekonomisk balans med ett effektivt resursutnyttjande. En verksamhet i balans med möjlighet till en god verksamhet och med utrymme för utveckling. Alingsås lasarett hade efter några år av negativt resultat, vid början av år 2015 ett ingående eget kapital på -22,2 mkr. Regionfullmäktige beslutade vid mötet i april 2015 att sjukhusens negativa egna kapital skulle avskrivas. 6.3 Investeringar Om - och tillbyggnad av Alingsås lasarett Regionfullmäktige har under våren fattat beslut om den framtida utvecklingen för Alingsås lasarett som bland annat innebär Alingsås lasarett utvecklas som ett akutsjukhus med närvårdsprofil. Alingsås lasarett är en viktig del av utvecklingen av den specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet. Arbetet kommer att påbörjas omgående och berör sjukhusets vårdavdelningar och mottagningar. Sjukhusets låneramar år 2015 Alingsås lasarett disponerar låneramar motsvarande drygt 13 mkr år 2015, vilket är en minskning med 15 procent jämfört med föregående år, fördelat på fastighetsinvesteringar 3,7 Sida 19(27) mkr och utrustningsinvesteringar 9,7 mkr. Investeringsramen till sjukhusets fördelas till verksamheterna efter beredning och prioritering. Investeringar överstigande 1,5 mkr beslutas av sjukhusets styrelse. Viss eftersläpning av utrustningsbehovet är kartlagt då sjukhusets beroende på negativt ekonomiskt resultat har varit restriktiv inom investeringsområdet. Framtida investeringsbehov ses bland annat inom röntgenverksamheten. 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Alingsås lasarett har under en längre tid arbetat med att nå verksamhet och ekonomi i balans. I samband med detta har åtgärder tagits fram inom flera områden. Resultat och effekter har uppnåtts men arbetet måste fortsätta. En regional ägarplan togs fram under 2014 där vissa observationsområden lyftes. Då delårsbokslutet per mars 2015 åter visar på ett negativt resultat, har kompletterande åtgärder tagits fram, med utgångspunkt från en analys av verksamheten och utfallet hittills. Produktionen av vård har ökat betydligt under början av året med bland annat ett mycket högt akutinflöde med överbeläggningar som följd. Syftet med de nu framtagna åtgärderna är att minska behovet av dyra personallösningar i form av övertid med mera, samt se över kostnader för allt som rör patientens vård. Produktions- och kapacitetsplanering är i fokus på sjukhuset. I åtgärdsplanen ingår även att arbeta för att nå de av regionen beslutade tillgänglighetssatsningarna och därmed säkra intäkter. Tillkommande åtgärder år 2015 1. Säkra den regionala tillgänglighetssatsningen. Effekt: Säkrar intäkt 2. Säkra och utveckla samverkan med PV och kommun kring utskrivningsklara patienter. Effekt: Säkra intäkter samt minska akutinflödet. 3. Etablera närvårdsteam och hembesök av PV för de mest sjuka äldre enligt Lidköpingsmodellen med hjälp av regionala projektpengar. Effekt: Minskat akutinflöde som ger en förbättrad beläggningssituation med effektivare vårdprocesser. 4. Omvårdnadskoordinatorer har etablerats på akutmottagningen under första kvartalet 2015. Effekt: Minska behovet av slutenvård genom samverkan med PV och kommun för patienter över 65 år 5. Minska ohälsotalen genom att vakanser kan bemannas och på så sätt minska belastningen på ordinarie personal. Effekt: Bättre arbetsmiljö, lägre ohälsotal samt mindre övertid. 6. Workshifting. Effekt: Se över vilken kompetens behövs för vårdens olika moment. 7. Akutvårdskedjan över hela sjukhuset, från akutens arbete, till arbetet på vårdavdelningen och följande utskrivning. Effekt: Effektivare flöden ger lägre medelvårdtider samt lägre Sida 20(27) frekvens av återinläggningar. Tidigare beslutade åtgärder som fortskrider • Arbete med att minska kvalitetsbristkostnader • Återbesök på rätt vårdnivå • Tidigare hemgång av utskrivningsklara patienter • Relevant läkemedelsbehandling och löpande sortimentsöversyn • Sänkta kostnader diagnostik • Avtalsvård • Standardisering av varusortiment • Strikt anställningsprövning • Minskad sjukfrånvaro • Ökad andel telefon- och videokonferens • Reducerad verksamhet vid klämdagar • Ökat produktionsuppdrag • Förändrad akutprocess • Projekt med bäring på tidigare hemgång • Ökad andel dagkirurgi • Verksamhetsanpassad och flexibel personalbemanning Uppföljning av åtgärder Alingsås lasarett kommer i den fortsatta uppföljningen följa resultatet av vidtagna åtgärder. Resultat kommer redovisas löpande till Alingsås lasaretts styrelse. Sida 21(27) 7. Bokslutsdokument och noter Sida 22(27) Sida 23(27) Noter Sida 24(27) Sida 25(27) Sida 26(27) Sida 27(27)
© Copyright 2024