1. No category

Uppföljning patientlagen del II hinder och framgångsfaktorer
Patient- och brukarrådet
Vårdanalys har uppdraget att följa upp patientlagen ur
ett patientperspektiv
Regeringsuppdrag (S2014/2207/FS)
• Följa införandet och implementeringen av patientlagen utifrån ett medborgaroch patientperspektiv.
• Belysa om patientlagen får avsedd effekt
• Peka på bristande genomförande eller oförutsedda effekter så att
överväganden om åtgärder eller justering av lagstiftning kan göras
• Genomföra en baslinjemätning som rapporterades i mars 2015 och
återkommande uppföljningar
• En andra rapportering i mars 2016
• Uppdraget slutredovisas januari 2017
Patientlagen
•
•
•
•
1 januari 2015
Syfte
– Stärka och tydliggöra patientens ställning i vården
– Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet
Merparten av bestämmelserna med samma innehåll i sak har tidigare funnits i andra
författningar
Vårdens skyldigheter som regleras i lagen, inte patientens rättigheter
För många av patientlagens bestämmelser har det sedan tidigare
funnits bestämmelser med motsvarande innehåll i sak i andra
författningar
•
Nya krav kan sammanfattas enligt följande:
–
–
–
–
Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
Klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patients samtycke.
Möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
Patienten ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen
specialiserad vård i hela landet.
–
När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
Källa: Patientlagen i praktiken- en baslinjemätning (2015:1)
Patientlagens kapitel
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Inledande bestämmelser
Tillgänglighet
Information
Samtycke
Delaktighet
Fast vårdkontakt och individuell planering
Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel
Ny medicinsk bedömning
Val av utförare
Personuppgifter och intyg
Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet
En första lägesrapport presenterade resultaten av
baslinjemätningen
•
Syftet var att beskriva
– i vilken omfattning vården arbetade på det
sätt som patientlagen föreskriver redan
innan lagen trädde i kraft. Detta för att
kunna följa vilka effekter lagen kommer att
få framöver.
– vilka initiativ som tagits av olika aktörer för
att förbereda genomförandet innan lagen
trädde i kraft
Källa: Patientlagen i praktiken- en baslinjemätning (2015:1)
Var femte patient får sällan eller aldrig information om
vad de ska vara uppmärksamma på när de kommer
hem
Patienters åsikt om i vilken mån de fick information om:
Data finns på landstingnivå
Källa: Patientlagen i praktiken- en baslinjemätning (2015:1)
Resultat från första lägesrapporten
• Vården lever inte fullt ut upp till gamla lagkrav
− Många av de bestämmelser som gällt sedan tidigare enligt andra författningar, i många fall i
mer än 30 år, följs inte fullt ut
− Att åstadkomma ett ökat genomslag ses som en utmaning för både för hälso- och
sjukvården och statliga myndigheter
− I varierande omfattning ses en förbättringspotential på alla områden som patientlagen
omfattar
• Initiativ för att stärka lagens efterlevnad verkar vara lågt prioriterade i landstingen
− Landstingen uppfattar implementeringen av patientlagen som utmanande
− Patientlagen är ingen tydlig drivkraft för verksamhetscheferna
• Samtliga aktörer med ansvar i sektorn behöver driva ett brett och långsiktigt arbete med
genomförandet av patientlagen
Källa: Patientlagen i praktiken- en baslinjemätning (2015:1)
Svensk vård kan bli bättre på att informera patienter om
behandlingsmöjligheter
Andel personer som svarade ”alltid/ofta”
Cirka 60 procent av de som
besökt specialist fick alltid/ofta
veta behandlingsmöjligheter
Källa: IHP 2014
Sverige är sämre än andra länder på information till patienten
vid utskrivning från sjukhus
Andel personer som svarade ”ja”
Drygt 50 procent har fått
skriftlig information om
symtom och vad de ska göra
när de kommer hem från
sjukhuset
Källa: IHP 2014
Sverige är sämre än andra länder på att koordinera vården för
dem som behöver det
Andel personer som svarade ”alltid/ofta”
45 procent anger att de
alltid/ofta får hjälp av
ordinarie personal/mottagning
att koordinera sin vård
Källa: IHP 2014
– Varje system är perfekt utformat för att
ge exakt de resultat det ger
– Vårdens resultat skapas där patienter
och professioner möts i vardagen
– Därför nyttiggörs kunskap i form av
bättre resultat för patienter först när
den omsätts i praktisk handling
Förstalinjens chefer en nyckel för att förbättra
resultaten
• De är närmst där resultaten skapas
• Resten av organisationens
prioriteringar får sitt uttryck i
förstalinjen
• Deras prioriteringar har betydelse
för vad som görs i verksamheten
Chefers syn på förbättringsarbete
I vilken grad anser du att följande påståenden stämmer överens med den generella uppfattningen av
förbättringsarbetet i din verksamhet?
Förbättringsarbetet är något positivt
Förbättringsarbetet möter aktuella behov
Förbättringsarbetet stämmer överens med värderingar
Tidigare förbättringsarbete ger tydliga resultat
IT-systemen motverkar nya arbetssätt
Analyskompetens saknas för verksamhetsutveckling
Förbättringsarbetet är i konflikt med dagliga arbetsuppgifter
Lätt få tillgång till data som beskriver verksamheten
Förbättringsarbetet är i konflikt med yrkesgruppers roller
Angreppssätt/metoder för förbättring är svåra att använda
Förbättringsinitiativ är svåra att testa i begränsad skala
1
n= 456 - 475
Inte alls
2
3
4
5
I hög grad
Drivkrafter till förbättring
Var kan revisionsrapporter tänkas finnas?
Medarbetarnas goda idéer
Det dagliga arbetet fungerar inte optimalt
Personal- eller arbetsmiljöproblem
Problem med tillgänglighet
Hantera anmälningar och klagomål
Stärka patientens ställning
Annan drivkraft
I vilken grad har
följande varit
drivkrafter i ert
förbättringsarbete
under de senaste 12
månaderna?
Beslut från högre chefer
Problem med ekonomin
Statens prestationsbaserade satsningar
Ersättningssystem eller andra styrsystem
Lagstiftning och myndigheters förordningar
Problem med patientsäkerhet
Patientens utökade valmöjligheter
Nya/reviderade nationella riktlinjer
Medicinska innovationer
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården
Genomförandet av patientlagen
Förekomsten av tillsyn
Viljan att ta en större marknadsandel
Dåliga utfall i nationella kvalitetsregister
n= 276 - 472
Inte alls
1
2
3
I hög grad
4
Vilka förbättringspotentialer finns
Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet
Vårdkedjor mellan kommuner och landsting
Den egna organisationens vårdkedjor
Tillvarata patienters upplevelser (t ex i förbättringsarb.)
Medarbetartillfredsställelse
Verksamhetens organisation och struktur
Hur stor
förbättringspote
ntial anser du att
din verksamhet
har avseende:
Införandet eller utveckling av vårdprogram
Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser
Ledningssystem för kvalitet
Att stärka patienternas ställning
Patientsäkerheten
Genomförandet av patientlagen
Användning av nationella kvalitetsregister
Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.)
Ekonomin
Hantering av patienters anmälningar och klagomål
Annat
n= 226 - 480
1
Inte alls
2
3
4
I hög grad
Vad har prioriterats
Patientsäkerheten
Verksamhetens organisation och struktur
Den egna organisationens vårdkedjor
Medarbetartillfredsställelse
Vad har du i
huvudsak lagt tid
och resurser på
för att förbättra
din verksamhet
under de
senaste 12
månaderna?
Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.)
Ekonomin
Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser
Hantering av patienters anmälningar och klagomål
Ledningssystem för kvalitet
Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet
Införande eller utveckling vårdprogram
Vårdkedjor mellan kommuner och landsting
Att stärka patienternas ställning
Annat
Användningen av nationella riktlinjer
Tillvarata patienters upplevelser (tex i förbättringsarb.)
Genomförandet av patientlagen
n= 276 - 472
1
Inte alls
2
3
4
I hög grad
Hur har man arbetat
I vilken utsträckning
har följande
arbetssätt eller
insatser använts i det
förbättringsarbete
som du drivit de
senaste 12
månaderna?
n= 276 - 472
Förbättringar av egna vårdkedjor
Incidensrapporteringssyst. för patientsäkerhet
Ändring av arbetsfördelning/arbetsuppgifter
Utbildningssatsningar
Verkat för ekonomisk förstärkning
Hantering av patienters anmälningar och klagomål
Pilotprojekt dvs. att testa förändring i liten skala
Processkartläggningar/ processbeskrivningar
Förbättring av psykosociala arbetsmiljön
Förbättringar av vårdkedjor över verksamhetsgräns
Ledarskapsutveckling
Arbete med vårdprogram/medicinska riktlinjer
Förbättring av arbetstidssystem, schemaläggning
Framtagande av metodböcker, handlingsprog. etc
Möjliggöra reflektion och dialog
Utv. av uppföljningssyst. tex balanserade styrkort
Användning av nationella kvalitetsregister
Användning av nationella riktlinjer
Införandet av behandlingsmetoder
Verksamhetsutv. utifrån patienttillfredsställelse
Stärka patientens ställning
Lean Production
Informationssystem som stöd
Användning av öppna jämförelser
Utveckling egenvård för patienter
Samarbete FOU eller akademisk institution
Annat angreppssätt
Stöd av förbättringsexperter/konsulter
Teamträning eller simulatorträning
Belönings- och incitamentsystem
1
2
3
4
Vad anser man har förbättrats
Hur vårdkedjor fungerar
12
Medarbetartillfredsställelse
På vilket sätt har
följande delar av
verksamheten
påverkats av det
förbättringsarbete
som genomförts de
senaste 12
månaderna?
61
17
Patientsäkerheten
9
Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser
9
53
23
39
Ekonomin
14
35
Patienternas ställning
6
38
Införandet av vårdprogram
7
37
Tillvarata patienters upplevelser
8
29
40
34
50
48
29
10
49
21
4
0%
31
42
13
Genomförandet av patientlagen 2
29
57
Användning av nationella kvalitetsregister
Administration i patientnära arbetet
23
61
Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.)
Andra resultat
24
25
19
52
51
62
50%
Mycket positivt
Ganska positivt
Ingen påverkan
Ganska negativt
Mycket negativt
Aktiviteter på området har ej varit prioriterat
100%
%
Vilken data finns om belägger förbättring
Ekonomin
83
Tillgänglighet (kontakt, vård inom
vårdgarantin, etc.)
77
Medarbetartillfredsställelse
Har du data som
stödjer ditt påstående?
69
Användningen av nationella
kvalitetsregister
49
Patientsäkerheten
47
Medicinska resultat av vård- och
behandlingsinsatser
44
Hur vårdkedjor fungerar
Ja
39
Införandet av vårdprogram
21
Patienternas ställning
20
Att tillvarata patienters upplevelser
19
Administrationen i det patientnära arbetet
19
Andra resultat
Nej
10
Genomförandet av patientlagen
8
0
25
50
75
100
%
Patientdrivet förbättringsarbete är eftersatt
I vilken grad anser cheferna att "att tillvarata patientens upplevelser
t.ex. genom att systematiskt involvera dem i vårdens förbättringsarbete" är:
60%
Tillvarata patienters upplevelse*
Median
54%
50%
47%
42%
39%
38%
40%
34%
30%
32%
24%
19%
18%
20%
10%
0%
Ett område med
förbättringspotential
Ett område där man lagt Ett område där man gjort
tid och resurser
insatser i samband med
förbättringsarbete
Ett område som
påverkats positivt av
förbättringsarbete
Ett område där man har
data som visar på resultat
av förbättringsarbete
Grafen visar andelen som angett 4 eller 5. Som jämförelse visas medianen för andelen som svarat 4 eller 5 för samtliga områden inom
respektive frågeområde.
* På frågan om vilka insatser/arbetssätt man använt lyder den exakta formuleringen "verksamhetsutveckling baserad på patientens
tillfredsställelse med vården/omsorgen" istället för "att tillvarata patientens upplevelser"
Resultaten av förbättringsarbetet i mycket hög
grad värt ansträngningen 2014 och 2007
I vilken grad anser du att
De sammantagna
resultaten av allt
förbättringsarbete som
gjorts under de senaste
12 månaderna är värt
insatsen?
2014
2007
1
Inte alls
2
3
4
5
I mycket hög grad
Iakttagelser ur materialet - BNV
De har mandat
Chefer har mandat att driva utveckling, ser positivt på utvecklingsarbetet de
driver, det ligger i linje med normer och värderingar
Drivkrafterna är
huvudsakligen interna
Interna drivkrafter så som medarbetarnas goda idéer, att det dagliga arbetet
inte fungerar optimalt och personal- eller arbetsmiljöproblem är starkare än
externa drivkrafter så som öppna jämförelser, lagstiftning, tillsyn m.m.
Hinder i utvecklingsarbetet är brist på analyskompetens, IT system och
svårigheter att avsätta tid i vardagen
Potentialer finns i
samverkan utanför deras
mandat
Störst utvecklingspotentialer finns i att arbeta tillsammans med resurser
utanför egen verksamhet t ex vårdkedjor mellan kommuner och landsting ,
tillvarata patienters upplevelser genom att t ex systematiskt involvera dem i
vårdens förbättringsarbete m.m.
Potentialer prioriteras ej
I praktiken prioriteras andra områden än de med störst potential. Till exempel
medarbetartillfredsställelse, patientsäkerhet, hur verksamheten är organiserad
och strukturerad
De gör vad de kan
Flera av de huvudsakliga angreppssätten att förbättra riskerar att ha indirekt
betydelse för patienterna till exempel incidentrapporteringssystem och
utbildningssatsningar
Mycket tyck & lite data
Chefer anser sig få effekt inom prioriterade förbättringsområden men saknar
data för att belägga framstegen. Det man har handlar om ekonomi,
tillgänglighet och medarbetartillfredsställelse. Saknas gör till exempel
patientcentrering
Svagt patientfokus
Även om viljan finns är förmågan att bygga på och involvera patienter i
utvecklingsarbetet eftersatt
BNV och ledare
“Every manager supposes that he is
doing his best. He is, and this is the
problem.”
Deming 1986 p. 36
25
Lite har hänt sedan den första mätningen 2003
Bilden som framträder 2014 är lik den som framkom 2003 och 2007.
Om detta säger forskarna:
The predominating components of this
strategy were not aligned with current evidence for
successful improvement initiatives
Enligt forskarna är följande typiskt för framgångsrika organisationer:
They put emphasis on patient focus, measuring outcomes,
feedback of data, interorganizational collaboration, learning and
knowledge, communication/information, culture, and
development of administration and management.
Thus these organizations center their attention towards
behavioral changes supported by data.”
Vissa brister kan skönjas
Potentialer i statens och landstingens
styrinstrument riskerar att inte nyttiggöras –
GÖR EN BILD av DETTA
Patientlagen - Under 2015 ska Vårdanalys bidra med nya
kunskaper om framgångsfaktorer och hinder för införandet av
patientlagen
•
Målsättningen är att bidra till att förbättra förutsättningarna för att påskynda och stärka
genomslaget av lagen
Huvudfrågeställningar:
– Hur har landstingen hittills arbetat för att stärka patientlagens genomslag?
– Vilka är de huvudsakliga hindren för patientlagens genomslag?
– Finns exempel på framgångsfaktorer som kan bidra till att stärka patientlagens genomslag?
– Vad kan stat, landsting och andra aktörer göra för att stärka patientlagens genomslag?