Kursbeskrivning UB201Z VT15 - Barn

1 (26)
20150220
Kursbeskrivning
Ämnesdidaktik, läroplansteori,
Bedömning, 15 hp
Grundnivå, helfart
Kurskod: UB201Z
Vårterminen 2015
Kursansvarig och
examinator
Lars Lagergren
[email protected]
08-1207 6216
Kursadministratör
Carina Lindblad
[email protected]
08-1207 6499
Lärare
Gudrun Schön Johansson
[email protected]
08-1207 6544
[email protected]
08-1207 6521
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Anneli Hippinen Ahlgren
Ketil Thorgersen
Catrine Björck
Maria Pemsel
Eva Kane
Stockholms universitet
Besöksadress:
Telefon: 08-16 20 00 (vxl)
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
[email protected]
106 91 Stockholm
www.buv.su.se
2 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer
samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där
du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en
kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.
Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med
hjälp av kurskoden UB201Z.
Registrering
Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på
kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig.
Webbregistreringen är öppen mellan 19 januari – 25 januari 2015. Om du inte
webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på
kursen.





Logga in på http://mitt.su.se/.
Välj fliken ”Studier”.
Välj ”Kursregistrering” i vänsterspalten.
Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB201Z) och klicka på ”Välj”.
Klicka sedan på knappen ”Registrera”. Registreringen är nu klar.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
Delkurs I och II: 15hp
* kunna använda olika modeller för formativ och summativ bedömning samt skriftliga
omdömen,
* visa förmåga att utveckla underlag för att kunna observera, dokumentera, analysera och
bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
* visa kunskap om grunderna i läroplansteori samt förmågan att kritiskt tolka styrdokumenten.
3 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
* visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna
och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat genom ett problembaserat arbetssätt
(PBL),
* visa förmåga att självständigt och med andra utveckla underlag för en process som skall
leda till att kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den
pedagogiska verksamheten i övrigt,
* visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för arbetet som lärare med
inriktning mot fritidshem där även en medvetenhet om didaktiska positioner redovisas.
Kursens upplägg
Kursen består av två delmoment och pågår mellan 150323-150605. Undervisningen består av
föreläsningar, seminarier, gruppundervisning, litteraturbearbetningar, projektarbeten (PBL),
redovisningar och inlämningsuppgifter.
Inom studiegruppen bildas studentarbetslag på 5-7 personer, som tillsammans ansvarar för

uppgifter och LPP skrivande

att utgöra arbetsgrupp i PBL

skriva gemensam text till en bok

visa arbetsuppgifter vid seminarier

diskussioner kring studenttexter, logg och LPP

ge feedback till annan student
Obligatorisk närvaro
Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare.
Vid frånvaro över 45 % av obligatorisk delkurs anses studenten inte ha gått kursen och måste
omregistrera sig för att fullfölja kursen vid senare kurstillfälle
Examinationer och uppgifter
Delkurs 1:
Examineras genom:
Delexamination: Muntlig och gestaltande gruppuppgift, LPP för utomhusverksamhet, 1,5 hp
som bedöms enligt betygsskala U–G.
Exa 1: Muntlig examination: Analys av lokal pedagogisk planering 2 hp som bedöms enligt
betygsskala A-F
Exa 2: Skriftlig individuell examination: LPP och teoriavsnitt 4 hp som bedöms enligt
betygsskala A-F
Delkurs 2:
Examineras genom:
- EXA3 Skriftlig individuell examination 3,5 hp, som bedöms enligt
4 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
betygsskala A-F,
- EXA4 Skriftlig gruppuppgift 2 hp, som bedöms enligt betygsskala U-G,
- EXA5 Gestaltande examination 2 hp, som bedöms enligt betygsskala
U-G.
I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Schema
Uppdaterat schema finner du på TimeEdit så det är viktigt att hålla koll på förändringar där.
Innehåll
Delkurs 1:
Obligatorisk kursstart: Kursintroduktion och föreläsning
När: Måndagen den 23/3
Tid: kl. 13-15
Plats: Sal BUV 121a/b, Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga
institutionen. Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen,
Brunnsviken.
Kursstarten innehåller en timme kursintroduktion med Anneli Hippinen Ahlgren samt en
timme föreläsning om Fritidshemmets didaktik.
Här följer beskrivningar av de olika undervisningstillfällena i kursen, för
undervisningslokal och eventuella förändringar se TimeEdit.
Undervisningstillfälle 1, Seminarium:
25/3, kl 9-12 grupp A, kl 13-16 grupp B
Fritidshemmets didaktik, planering och bedömning samt introduktion av examination 1 och
uppgifter.
Undervisande lärare: Anneli Hippinen Ahlgren
Läs: Pihlgren: Fritidshemmets didaktik, kap.1,4,5,6
Klerfelt och Haglund: Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker, s 42-60, 80-94, 182203.
Anderson: Bedömning av barn på fritidshem
5 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
Undervisningstillfälle 2, Föreläsning:
27/3, kl 9-12, båda grupperna
Läroplansteori.
Undervisande lärare: Ketil Thorgersen
Läs: Inför passet ska ni ha läst: Bedömningsstöd för Musik; Skolverket.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.174424!/Menu/article/attachment/Bedomningsstod_Mus
ik_Forskning.pdf
Arbete i studentarbetslag och individuellt, v 14:
Arbete i studentarbetslag:
*Läslogg Lindström och Andersson.
Arbetsgång: Inför studentarbetslaget ska du läsa s. 9-58, 85-125, 155-208 i Lindström m.fl
Pedagogisk bedömning och skriva en läslogg. Avsluta läsloggen med att formulera en egen
frågeställning utifrån bokens innehåll som du skulle vilja diskutera. Definiera även de
centrala begreppen i delarna du har läst.
Läs Andersson: Nya fritidspedagoger… s. 65 – 172.
Definiera centrala begrepp. Reflektera över Andersson i relation till Lindström och skriv in
reflektionen i läsloggen.
Lägg in den individuella loggen i inlämningsmappen på Mondo senast kl 12.00 den 7 april.
I SA gruppen diskuterar ni era centrala begrepp och skillnader i hur ni uppfattar dem.
Sammanställ era centrala begrepp till seminariet den 8 april samt formulerar en
gemensam diskussionsfråga.
*Utforma LPP till delexaminationen LPP för utomhusverksamhet.
Arbetsgång: Se beskrivning för delexaminationen under rubriken examinationer.
Påbörja även din individuella LPP inför provexaminationen den 15 april.
Undervisningstillfälle 3, Seminarium:
8/4, kl 9-12 grupp B, kl 13-16 grupp A
Bedömning, IUP, Utvecklingssamtal och skriftliga omdömen. Diskussion av
studentarbetslagens frågor.
Undervisande lärare: Anneli Hippinen Ahlgren
6 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
Undervisningstillfälle 4, Seminarium:
9/4, kl 10-12 grupp A, kl 13-15 grupp B.
Att skriva vetenskapligt.
Undervisande lärare: Lars Lagergren
Undervisningstillfälle 5, Seminarium:
14/4, kl 9-12 grupp Bild
Workshop kring betygssättning
Undervisande lärare: Catrine Björck
Läs: Kursplan Bild; Skolverket (finns på Mondo).
Undervisningstillfälle 6, Seminarium:
14/4, kl 13-16 grupp Musik
Workshop kring betygssättning
Undervisande lärare: Maria Pemsel
Läs: Kursplan Musik; Skolverket (finns på Mondo).
Undervisningstillfälle 7, Seminarium:
15/4, kl 9-12 grupp A, kl 13-16 grupp B
Bedömning på fritidshem fortsättning, kvalitetsarbete samt övning inför muntlig
tentamen.
Undervisande lärare: Anneli Hippinen Ahlgren
Läs: Skolverket: Fritidshemmet: lärande i samspel med skolan.
Skolverket: Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem
Tag med din påbörjade individuella LPP.
Undervisningstillfälle 8, Delexamination:
20/4, kl 9-16 grupp B
22/4, kl 9-16 grupp A
Delexamination, LPP för utomhusverksamhet (se examinationsbeskrivning).
Examinerande lärare: Anneli Hippinen Ahlgren och Gudrun Schön Johansson
Medtag matsäck och kläder efter väder, samt det som ni ska ha med er till redovisningen.
Undervisningstillfälle 9
21/4, kl 9-16 båda grupperna
Utvecklingsarbete med fokus på lek på fritidshem, i praktik och teori.
Undervisande lärare: Kacper Roszanski, Sharon Rubin och Eva Kane
7 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
Läs: Pihlgren: Fritidshemmets didaktik, kap. 7
Undervisningstillfälle 10, Muntlig examination:
24/4, kl 9-12 SA grupp 5 och 6, kl 13-16 SA grupp 7 och 8
27/4, kl 9-12 SA grupp 1 och 2, kl 13-16 SA grupp 3 och 4
Examinerande lärare: Anneli Hippinen Ahlgren
Lägg in din LPP i inlämningsmappen på Mondo senast kl 12.00 den 22 april. Kom ihåg att
förbereda diskussionsfrågor i SA gruppen inför den muntliga examinationen.
Inlämning av den skriftliga examinationen senast kl 24.00 den 29 april till Lars
Lagergren.
Delkurs 2:
Obligatorisk kursstart: Kursintroduktion och val av PBL ämne
När: Måndagen den 4 maj
Tid: kl. 9-12 grupp B, kl 13-16 grupp A
Plats: Sal BUV 101, Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Brunnsviken.
Kursstarten innehåller kursintroduktion och ämnesval till PBL arbetet med Anneli Hippinen
Ahlgren samt ett seminarium med Lars Lagergren om Syfte – förutsättningar för att kunna
undersöka.
Undervisningstillfälle 11, Seminarium:
Start PBL arbete
Undervisande lärare: Gudrun Schön-Johansson
5/5, grupp A
Tider i studentarbetslag:
SA 1, kl 9-10.30
SA 2, kl 10.30-12
SA 3, kl 13-14.30
SA 4, kl 14.30-16
6/5, grupp B
Tider i studentarbetslag:
SA 5, kl 9-10.30
SA 6, kl 10.30-12
8 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
SA 7, kl 13-14.30
SA 8, kl 14.30-16
Undervisningstillfälle 12, Föreläsning:
7/5, kl 13-15, båda grupperna
Att förstå på ett vetenskapligt sätt.
Undervisande lärare: Lars Lagergren
Undervisningstillfälle 13, Seminarium:
11/5, kl 8.45-10.45 grupp A, kl 11-13 grupp B
Förberedelser inför artikelsökning – att arbeta vetenskapligt.
Undervisande lärare: Lars Lagergren
Undervisningstillfälle 14, Seminarium:
12/5, kl 13-15 båda grupperna
Artikelsök
Undervisande lärare: Lars Lagergren och Anneli Hippinen Ahlgren
En av salarna är en datasal, men det är bra om så många som möjligt kan ta med sig datorer
eller plattor.
Undervisningstillfälle 15, Seminarium:
13/5, tider i Studentarbetslag
Grupphandledning
Undervisande lärare: Gudrun Schön Johansson
SA 1, kl 9-9.45
SA 2, kl 9.45-10.30
SA 3, kl 10.30-11.15
SA 4, kl 11.15-12
SA 5, kl 13-13.45
SA 6, kl 13.45-14.30
SA 7, kl 14.30-15.15
SA 8, kl 15.15-16
Tag med valfri metodbok.
9 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
Undervisningstillfälle 16, Seminarium:
20/5, tider i Studentarbetslag
Grupphandledning
Undervisande lärare: Gudrun Schön Johansson
SA 8, kl 9-9.45
SA 7, kl 9.45-10.30
SA 6, kl 10.30-11.15
SA 5, kl 11.15-12
SA 4, kl 13-13.45
SA 3, kl 13.45-14.30
SA 2, kl 14.30-15.15
SA 1, kl 15.15-16
Undervisningstillfälle 17, Seminarium:
21/5, kl 9-16 hela gruppen
Arbete med kapitelskrivande
Undervisande lärare: Gudrun Schön Johansson
Studentarbetslagen arbetar med kapitlen till boken. Ett utkast till kapitlet visas för den
undervisande läraren.
Undervisningstillfälle 18, Examination:
29/5, kl 9-16 grupp A
2/6, kl 13-17 grupp B
Gestaltande examination
Examinerande lärare: Gudrun Schön Johansson
Undervisningstillfälle 19, Seminarium:
3/6, kl 9-12 grupp B, kl 13-16 grupp A
Redovisa studiebesök på VFU platser
Undervisande lärare: Gudrun Schön Johansson
Inlämning av individuell skriftlig examination till Lars Lagergren senast den 1 juni kl
24.00.
10 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
Inlämning av studentarbetslagets kapitel till redigeringsgruppen senast den 3 juni kl
24.00.
Redigeringsgruppen lämnar in boken till Gudrun Schön Johansson senast den 5 juni kl
24.00.
Litteratur
Information om litteratur finns i kursplanen på kurshemsidan.
Arbetsmaterial i båda delkursen




Skolverket.(2011)Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet .
Stockholm:
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575> [2012-09-18].
Skolverket(2007) Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer).
Stockholm:
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727> [2012-09-18].
Skolverket (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring. En kunskapsöversikt
av forskningsläget kring fritidshemmen. (140 s.) Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=597> [2012-09-18].
Utdrag ur lokala arbetsplaner och kommunala verksamhetsplaner. (ca 30 s.)
Delkurs 1. Läroplansteori, bedömning och introduktion till ämnesdidaktik 7,5
hp





Andersson, B.(2003). Om integration av kunnande. I Jorde, D. & Bungum, B.
(Red.). Naturfagdidaktikk - perspektiver, forskning, utveckling. Oslo: Gylldendal. s.
296-309. (13 s.) Tillhandahålls på Mondo.
Andersson,B.(2013)Nya fritidspedagoger -i spänningsfältet mellan tradition och
nya styrformer.Diss.Umeå:Umeå universitet. Avhandling om bedömning i
fritidshem. Kan laddas ner från Umeå universitet: http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma?: Om elevers motivation,
kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 11(2), 94115 (21 s.) Tillhandahålls på Mondo.
IUP-processen: arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga
omdömen . (2009). Stockholm: Skolverket (82 s.) www.skolverket.se. Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=2300>. [2012-09-10]
Klerfelt, A. & Haglund, B. (Red.). (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier
och praktiker. Stockholm: Liber. ( 240 s.) Valda delar.
11 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
















Korp, H.(2003). Kunskapsbedömning - hur, vad och varför. Forskning i fokus, 13.
Stockholm, Myndigheten för skolutveckling. (175 s.) Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=1823>. [2012-09-10].
Kvalitet i fritidshem . (2010). Stockholm: Skolinspektionen. (60 s.) Tillgänglig:
<http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-granskning/Overgripanderapporter/>. [2012-09-10].
Lindström, L. Lindberg, V. & Pettersson, A. (Red.). (2011). Pedagogisk bedömning:
att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. 2., uppdaterade uppl. Stockholm:
Stockholms universitets förlag. (253 s.)
Nielsen, C. Hansen Orwehag, M. Johansson, E. M. Lundström, M. Wernersson, I. &
Vikström, R. (2011). Konsten att navigera mellan individ och grupp – lärarens
uppdrag i skola, förskola och fritidshem. Malmö: Gleerups, 9-43, 67-89, 111-132
(77 s.)
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur. (149 s.)
Pihlgren, A. S. (Red). (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.
(250 s.)
Saar, T. Löfdahl, A. Hjalmarsson, M. (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska
fritidshem. Nordisk barnehageforskning 2012 5(3), s. 1–13. Tillhandahålls på
Mondo.
Skolverket (2010). Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Fritzes:
Stockholm (50 s.) Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=2389>. [2012-09-10].
Skolverket.(2011)Fritidshemmet: lärande i samspel med skolan . Stockholm
Skolverket (2012) Bedömningsgrunder Musik
Skolverket Kursplan Bild
Skolverket Kursplan Musik
Sutton-Smith, B. (2001[1997]). The ambiguity of play. Cambridge, Mass.: Harvard
University Press. (214 s.)
Vallberg Roth, A-C. (2010). Att stödja och styra barns lärande – tidig bedömning
och dokumentation. I: Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns
lärande. Kunskapsöversikt. Fritzes kundservice. Stockholm. (15 s.) Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=2393>.
Vallberg Roth, A-C. (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utveckling från 1800talets mitt till idag. I: Pedagogisk forskning i Sverige 2001, 6 (4), s. 241-269.
Tillhandahålls på Mondo.
Valbar speciallitteratur utifrån fördjupningsområde, delkurs 1, se nedan (skall
omfatta minst 350 s.)
Valbar doktorsavhandling/speciallitteratur:

Granath, G. (2008). Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som
disciplineringstekniker. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet (207 s.)
12 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015

Hofvendahl, J.(2006). Riskabla samtal - en analys av potentiella faror i skolans
kvarts- och utvecklingssamtal. Doktorsavhandling, Linköpings universitet (268 s.)

Elfström, I. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner? En studie om
utvärderingsverktyg i förskolan. Individ, omvärld och lärande/ Forskning, nr 26.
Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i
Stockholm.

Andersson, B. (2010). Introducing Assessment into Swedish Leisure–time Centres–
pedagogues’ attitudes and practices. Education Inquiry, 1:3 2010, s. 197–209.
Annan litteratur kan också ingå, efter överenskommelse med kursansvarig.
Delkurs 2. Fritidshemmets ämnesdidaktik, 7,5 hp
Valbar speciallitteratur utifrån fördjupningsområde.
Annan litteratur kan också ingå, efter överenskommelse med kursansvarig.
Tematiskt utforskande ämnesarbete










Abildtrup Johansen, B. Rathe, A-L. & Rathe, J. (2002): Möjligheternas barn i
möjligheternas skola: en pedagogisk profil - från idé till verklighet. Sveriges
Utbildningsradio: Stockholm, (184 s.).
Anderberg, E. (2001): Tema Sverige. Stockholm: Natur och Kultur. (ca 100 s.).
Bergström, M. (1997). Svarta och vita lekar: kaos och ordning i hjärnan - om det
lekande barnet. Stockholm: Wahlström & Widstrand. (147 s.)
Brodin, J. & Sandberg, A.(2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur. (168 s.)
Dahlgren, L-O. (Red.). (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö
blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. (205 s.)
Duesund, L. (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber
utbildning.
Falkenberg, C. & Håkonsson, E.(Red).(2004). Storylineboken, Handbok för lärare.
Stockholm: Runa förlag. (336 s.).
Gustavsson, B.(Red.). (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.
(223 s.)
Hughes, B. (2001). Reflective practice in playwork. London: Routledge. (250 s.)
Jensen, M. & Harvard, Å.(Red.). (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och
kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (256 s.)

Klerfelt,A.& Qvarsell,B(red.)(2012)Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken.
Prepress TeamMedia Sweden AB: Gleerups



Nilsson, J. (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur. (246 s.)
Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Rasmusson, V. & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från
dramaövningar till utvecklingsarbete. 3., förnyade uppl. Lund: Studentlitteratur
(281 s.)
13 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015

Rohlin,M.(Red.). (2013)Meningsskapande fritidshem.Lund:Studentlitteratur (155 s)

Roberts, T. (1998): The power of Paideia schools. Defining lives through learning,
ASCD: Alexandria, Virginia, (86 s.).
Elevinflytande och ansvar


Freinetskolan Mimer (2006). Lärande möten, Utvecklingssamtal som leds av barn
och ungdomar. Norrtälje: Norna förlag. (42 s.)
Jensen, M. Fjällhed, A.(2013). Barns livsvillkor och mötet med skola och
fritidshem.Lund:Studentlitteratur

Klerfelt,A. Haglund,B(Red.).(2011).Fritidspedagogik -fritidshemmets teorier och
praktiker Stockholm, Liber sid.80-94 (246 s)

Nordheden, Inger (2004). Det trevande försöket, En bok om Freinetpedagogik,
Norsborg: Förlag Kastanjen. (132 s.)
Pihlgren, A. S. (2012). Demokratiska arbetsformer – värdegrundsarbete i skolan.
Lund: Studentlitteratur. (237 s.)
Tuisko, J. (2009). "Elevers inflytande under fritidshemsverksamheten. Metoder för
att få barn att bli mer aktiva och delaktiga i sin tid på fritids". Skolporten,
Forskning och utveckling, artikelnummer 1/2009, [email protected]
Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Studentlitteratur: Lund,
(222 s.)



Värdegrundsarbete, sociala processer och att träna konfliktlösning i elevgrupper







Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur. (178 s.)
Hedin, C. & Lahdenperä, P.(2002). Värdegrund och samhällsutveckling, HLS förlag:
Stockholm. (58 s.)
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.
(128 s.)
Johansson, E. Johansson, B. & Elde, A_K. (2003). Etiska möten i skolan: värdefrågor
i samspel mellan yngre skolbarn och deras lärare. Stockholm: Liber. (269 s.)
Korczak, J. (1988). Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och kultur. (96 s.)
Pihlgren, A.S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen, Studentlitteratur: Lund
(129 s.)
Skolverket (2009). På tal om mobbning - och det som görs. Stockholm: Fritzes.
(203 s.)
Tillgänglig: <http//:www.skolverket.se/sb/d/192> [2012-09-28]
Elever med särskilda rättigheter

Brodin, J. (Red. (2008). Barn i utsatta livssituationer. 1. uppl. Malmö: Gleerups
utbildning. (191 s.) Valda delar.
14 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015






Gustavsson, L, H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet, Lund: Studentlitteratur.
(160 s.)
Hjörne, E. & Säljö, R. (2009). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling
om normalitet i den svenska skolan. [med samtalsguide]. 2. uppl. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag. (182 s.)
Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber. (280
s.)
Kinge, E. (2008). Barnsamtal - den framgångsrika samvaron och samtalets
betydelse för barn med samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)
Liljegren, B.(2003). Elever i svårigheter: familjen och skolan i samspel, Lund:
Studentlitteratur. (254 s.)
Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd - några perspektiv. (128 s.)
Tillgänglig: <www.skolverket.se> [2012-09-28].
Valbar doktorsavhandling utifrån fördjupningsarbete inom delkurs 2










Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater. Om skolan i demokratin och demokratin
i skolan. Uppsala:cta Universitatis Upsaliensis. (223 s.)
Bartholdsson, Å.(2007). Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig
maktutövning i två svenska skolor. Stockholms universitet, socialantropologiska
institutionen. (229 s.)
Dahl,M.(2011)Barns sociala liv på fritidshemmet.En studie om praktikgemenskaper
och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter. Licentiats avhandling, Göteborg:
Göteborgs universitet
http://www.avhandlingar.se/avhandling/8199a7003e/
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. (237 s.)
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers
arbete med samlingar i skolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs
universitet. (251 s.)
Hansen,M(1999)Yrkeskulturer i möte.Lärare,fritidspedagogen och
samverkan.Göteborg Studies in Educational Sciences 131). Göteborg: Acta
Universitatis Gothenburgensis.
Hellman, A.(2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och
normalitet på en förskola. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig:
<http://hdl.handle.net/2077/22776> [2012-09-28].
Henricsson, L.(2006). Warriors and worriers. Development, protective and
exacerbating factors in children with behaviour problems. A study across the first
six years of school, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. (130 s.)
Heurlin-Norinder, M. (2005). Platser för lek, upplevelser och möten: om barns
rörelsefrihet i fyra bostadsområden. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Hofvendahl, J. (2006). Riskabla samtal: en analys av potentiella faror i skolans
kvarts- och utvecklingssamtal. Serien Arbetsliv i omvandling, 2006:1. Linköping:
Linköpings universitet, Arbetslivsinstitutet. (268 s.)
15 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015








Ihrskog, M. (2006). Kompisar och Kamrater. Barns och ungas villkor för
relationsskapande i vardagen. Doktorsavhandling. Växjö: Växjö Universitet. (191
s.)
Ljusberg, A_L. (2009). Pupils in remedial classes. Stockholm: Stockholms
universitet, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap. (64 s.)
Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek: en arena för kulturellt och socialt
meningsskapande. Diss. Karlstad: Karlstads universitet.
Munkhammar,I.(201).Från samverkan till integration. Arena för gömda
motsägelser och förgivet tagna sanningar .En studie av hur förskollärare
,fritidspedagoger och lärare formar en samverkan. Doktorsavhandling/Luleå
tekniska universitet
Rohlin,M.(2001)Att styra i namn av barns fritid:en nutidshistoria om konstruktion
av dagens fritidshem i samordning med skolan.Avhandling. Stockhoplms
Universitet, HLS.
Schürer, A. (2006). Utveckling av skolmiljöer, aktiviteter och mening i småskaligt
arbete. Göteborg: Göteborgs universitet. (357 s.)
Ursberg,M.(1996).det möjliga mötet :en studie av fritidspedagogers
förhållningssätt i samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen. Akademisk
avhandling, Stockholm: Almqvist &Wiksell International
Wetso, G_M. (2006). Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola:
När aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducerar
utslagning. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ,
omvärld och lärande, HLS förlag. (286 s.)
Andra doktorsavhandlingar kan också ingå, efter överenskommelse med
kursansvarig.
Referenslitteratur inom delkurs 2



Bergström, G. & Boréus, K. (Red.). (2005). Textens mening och makt - metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Cederborg, A-C. (2000). Barnintervjuer - vägledning vid utredningsarbete.
Stockholm: Liber.
Einarsson, Charlotta & Hammar Chiriac, Eva (2002). Gruppobservationer. Teori
och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Examinationer
Delkurs I
Delexamination: Muntlig och gestaltande gruppuppgift, LPP för utomhusverksamhet,
1,5 hp.
Delexaminationen innehåller två olika delar:
1. LPP skrivning i grupp (där LPP:n utgår från mallen i bilaga 1) relaterat till en
årsplanering för utomhusverksamhet på ett fritidshem, där gruppen själva får välja
16 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
fokus för årsplaneringen, till exempel med fokus på naturkunskap, lek, fantasi, skilda
ämnesområden såsom språk/matematik eller flera sammanvävda delar. LPP:n läggs in
på Mondo senast den 17 april.
2. Redovisning och genomförande av aktiviteter utomhus med hela gruppen A eller B
samt aktivt deltagande i andras redovisningar. Vid redovisningen beskrivs den skrivna
LPP:n kortfattat för att sedan fokusera innehållet i redovisningen på ett praktiskt
genomförande med en röd tråd genom aktiviteterna där varje individuell deltagare i
gruppen visar förmågor avseende ledarskap och fritidshemsdidaktik. Redovisningarna
ska pågå mellan 30 och 45 minuter och genomförs i Stora Skuggans naturområde
under en heldag ute, 22 april för grupp A och 20 april för grupp B. Medtag det
material ni behöver för redovisningen samt matsäck och tänk på - kläder efter väder.
Examinationen bedöms i skalan G eller U.
Examinationsuppgift 1: Muntlig examination: Analys av lokal pedagogisk planering
2 hp
Syftet med den muntliga examinationen är tvådelad där den ena delen handlar om att kunna
granska och ge feedback och den andra delen berör studentens förmåga att använda
kursrelevanta begrepp i en diskussion.
Den individuellt skrivna LPP:n ligger till grund för den muntliga examinationen.
Arbetsgången börjar med att två studentarbetslag ger feedback på den varandras LPP:er, vem
som läser vems LPP bestäms under provexaminationen. Examinationstillfället genomförs på
följande sätt:

Två studentarbetslag genomför examinationen tillsammans, där den ena gruppen
samtalar och den andra gruppen observerar för att sedan ge feedback.

Den gruppen som börjar samtala inleder med att varje student sammanfattar den LPP
som studenten blivit tilldelad i 2-3 minuter.

Sedan diskuterar studentarbetslaget de gemensamt framskrivna diskussionsfrågorna
som utgår från de lästa pedagogiska planeringarna i ungefär 20 minuter. Dessa
diskussionsfrågor har som syfte att teoretiskt fördjupa olika områden kring
pedagogiska planeringar.

Efter diskussionen ger det lyssnande studentarbetslaget individuell feedback.
 Studentarbetslagen byter plats och uppgifter med diskussion och feedback.
Under examinationen är det viktigt att studenterna i den grupp som samtalar följer varandras
diskussionstrådar och att varje student både ger plats och tar plats i samtalet där
kurslitteraturen vävs in. Den muntliga examinationen äger rum den 24/4 för grupp B och
27/4 för grupp A.
Examinationsuppgift 2: Skriftlig individuell examination: LPP och teoriavsnitt 4 hp
Den skriftliga examinationsuppgiften har den framskrivna LPP:n från den muntliga
examinationen som grund. Uppgiften är att i förhållande till den lokala pedagogiska
planeringen skriva fram ett teoretiskt avsnitt. Examinationen består av två delar:
17 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
1. LPP, lokal pedagogisk planering för en grupp på fritidshemmet. Se bilaga 1,
Instruktioner för lokal pedagogisk planering, för vilka delar som måste vara med.
2. Med stöd i litteraturen förklarar studenten hur LPP:n är framskriven samt reflekterar
och analyserar delar i LPP:n genom centrala begrepp i förhållande till didaktik (tänk
på exempelvis de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem) och bedömning. I
examinationen ska studenten även reflektera över och analysera frågan: På vilket sätt
når aktiviteterna målen i den framskrivna LPP:n? Studenten bör också reflektera,
utifrån ett kritiskt förhållningssätt, hur LPP:n kan användas i praktiken.
Del 2 ska vara 4-5 sidor med enkelt radavstånd. Använd APA manualen för
referenshantering.
Examinationen lämnas till Lars Lagergren senast kl. 24 den 29 april 2015.
Delkurs II
Examinationsuppgift 3: Skriftlig individuell examination 3,5 hp
Uppgiften är att skriva ett individuellt avsnitt inom ramen för PBL-arbetet. Detta avsnitt
lämnas in för bedömning. Följande rubriker bör finnas med i avsnittet:

Inledning – Varför har det område/den fråga jag valt ett allmänt intresse?

Syfte – här preciserar du vad du vill du göra -/uppnå med din undersökning

Frågeställning – de frågor du använder dig av för att uppfylla ditt syfte

Litteraturstudier – Så här beskrivs och problematiseras det valda området/frågan

Funderingar kring insamlingsmetoder – var och på vilket sätt samlar jag in relevant
material

Referenslista – korrekt uppsatt enligt APA.
Texten ska omfatta 4-6 sidor i formatet A4, Times New Roman, radavstånd 1,5 stl. 12.APA
För betyget E krävs hänvisning till en doktorsavhandling och litteratur från fyra olika källor,
varav två ska vara hämtade från peer-review-granskade vetenskapliga tidskrifter (journals).
(Ta hjälp av bibliotekarie för sökning i databaser om ni behöver.) För högre betyg krävs
hänvisningar till fler källor.
Examinationsuppgift 4: Skriftlig gruppuppgift 2 hp
Sammanställning av de individuella avsnitten till ett sammanhängande kapitel som utgör en
del av den gemensamma boken, studenterna skriver tillsammans. Boken bör ha en annan
utformning än studenternas individuella skriftliga examinationstexter.
Examinationsuppgift 5: Gestaltande examination
I examinationen redovisar varje grupp innehållet i det gemensamma kapitlet i ett gestaltande
seminarium.
18 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Kortfattad information om kursens olika examinationsuppgifter och övriga kurskrav.
Betygskriterier
Delexamination
Förväntade studieresultat:
* visa förmåga att utveckla underlag för att kunna observera, dokumentera, analysera och
bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
* visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för arbetet som lärare med
inriktning mot fritidshem där även en medvetenhet om didaktiska positioner redovisas.
Godkänt:
Studenten har tillsammans med studentarbetslaget aktivt planerat och skrivit en LPP för
utomhusverksamhet på fritidshem. LPP:n ska vara tydligt framskriven i förhållande till
angivna anvisningar.
Studenten har aktivt planerat för redovisningen av utomhusverksamhet och visat ett aktivt
deltagande i redovisningarna. Studenten visar goda förmågor avseende ledarskap och
fritidshemsdidaktik samt kommunicerar på ett tydligt sätt.
Underkänt:
Studenten har ej deltagit aktivt vid planering och framskrivning av LPP.
Studenten har ej deltagit aktivt vid planering av redovisning och ej visat på ett tydligt och gott
ledarskap under genomförandet av redovisningen.
EXA1, 2 hp: Muntlig examination: Analys av lokal pedagogisk planering
Förväntade studieresultat:
* kunna använda olika modeller för formativ och summativ bedömning samt skriftliga
omdömen,
* visa förmåga att utveckla underlag för att kunna observera, dokumentera, analysera och
bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
* visa kunskap om grunderna i läroplansteori samt förmågan att kritiskt tolka styrdokumenten.
* visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för arbetet som lärare med
inriktning mot fritidshem där även en medvetenhet om didaktiska positioner redovisas.
19 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
A
Studenten kan på ett problematiserande och nyanserat sätt analysera sambandet mellan mål,
undervisning och bedömning i en undervisningsplanering, och i analysen hänvisa till
relevanta styrdokument samt med god säkerhet tillämpa centrala begrepp om bedömning och
fritidshemmets didaktik. Studenten kan fördjupa och nyansera resonemang, t.ex. genom att
ställa relevanta följdfrågor eller fokusera på avgörande aspekter.
B
Studenten uppfyller till stor del, men inte helt, kriterierna för A.
C
Studenten kan analysera sambandet mellan mål, undervisning och bedömning i en
undervisningsplanering, och i analysen hänvisa till relevanta styrdokument samt med god
säkerhet tillämpa centrala begrepp om bedömning och fritidshemmets didaktik. Studenten kan
i ett samtal medverka till att talutrymmet fördelas jämt inom gruppen samt hänvisa till och
bygga vidare på andras inlägg och bidra till en vidare förståelse av ämnet.
D
Studenten uppfyller till stor del, men inte helt, kriterierna för C.
E
Studenten kan analysera sambandet mellan mål, undervisning och bedömning i en
undervisningsplanering, och i analysen hänvisa till relevanta styrdokument samt tillämpa
centrala begrepp om bedömning och fritidshemmets didaktik. Studenten kan delta i ett samtal
med rimligt stort talutrymme, redogöra för sina tankegångar på ett tydligt sätt och bidra till att
hålla fokus i samtalet.
Fx
Studenten brister i något eller flera av kriterierna för betyget E.
F
Studenten uppfyller inte något av kriterierna för E.
EXA 2, 4 hp: Skriftlig individuell examination: LPP och teoriavsnitt
Förväntade studieresultat:
Efter genomgången kurs ska studenten
* kunna använda olika modeller för formativ och summativ bedömning samt skriftliga
omdömen,
* visa förmåga att utveckla underlag för att kunna observera, dokumentera, analysera och
bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
* visa kunskap om grunderna i läroplansteori samt förmågan att kritiskt tolka styrdokumenten.
* visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för arbetet som lärare med
inriktning mot fritidshem där även en medvetenhet om didaktiska positioner redovisas.
20 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
A
Studenten har planerat en lärandeaktivitet, där mål, aktivitet och bedömning visar på mycket
god inbördes samordning, så kallad alignment. Studenten uppvisar mycket goda insikter i
villkor och förutsättningar för lärande, didaktik och bedömning på fritidshem och i skola.
Studenten kan analysera bedömning och didaktik kritiskt med utgångspunkt från forskning
och litteratur. Studenten formulera sig självständigt t.ex. genom att visa på mönster i, och
motsättningar och likheter mellan olika källor.
B
Studenten närmar sig betyget för A men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
C
Studenten har planerat en lärandeaktivitet, där mål, aktivitet och bedömning visar inbördes
samordning, så kallad alignment. Studenten kan skriva en logisk och strukturerad teoretisk
text med tydlig tematik samt genomgående tillämpa en professionsanknuten begreppsapparat.
Texten belyser lärande, didaktik och bedömning på fritidshem och/eller i skola med
utgångspunkt från forskning och litteratur.
D
Studenten närmar sig betyget för C men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
E
Studenten kan:
- planera en lärandeaktivitet med mål, aktiviteter och bedömning definierade och med
någorlunda inbördes samordning
- skriva en i huvudsak sammanhållen teoretisk, tematiserad text
- definiera centrala begrepp med anknytning till bedömning samt didaktik inom fritidshemmet
- välja ut avsnitt ur styrdokument och forskning om bedömning med relevans för ämnet och
referera till dessa.
Fx
Studenten brister i något eller flera av kriterierna för betyget E.
F
Studenten uppfyller inte något av kriterierna för E.
EXA 3, 3,5 hp: Skriftlig individuell examination:
Förväntade studieresultat:
Efter kursen ska studenten
* visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna
och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat genom ett problembaserat arbetssätt
(PBL),
21 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
A
Studenten beskriver, förklarar, ser konsekvenser av handlingar inom det valda PBL området
utifrån minst tre exempel. Fördjupade resonemang och frågeställningar utifrån bl.a. litteratur
gällande det valda PBL-området analyseras. Texten har hänvisning till fler än en
doktorsavhandling och fyra peer review artiklar samt övrig relevant litteratur.
B
Studenten närmar sig betyget för A men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
C
Studenten beskriver, förklarar, ser konsekvenser av handlingar inom det valda PBL området
utifrån minst två exempel. Resonemang och frågeställningar kring det valda PBL området
redovisas. Texten har hänvisning till fler än en doktorsavhandling och minst tre peer review
artiklar samt övrig relevant litteratur.
D
Studenten närmar sig betyget för C men motsvarar inte kriterierna fullt ut.
E
Studenten beskriver, förklarar, ser konsekvenser av handlingar inom det valda PBL området
utifrån minst ett exempel. Resonemang kring det valda PBL området redovisas. Texten har
hänvisning till en doktorsavhandling och minst två peer review artiklar samt övrig relevant
litteratur.
Fx
Studenten brister i något eller flera av kriterierna för betyget E.
F
Studenten uppfyller inte något av kriterierna för E.
EXA4, 2 hp: Skriftlig gruppuppgift:
G
Studenten har tillsammans med sitt studentarbetslag sammanställt och i tid levererat ett
kapitel till den gemensamma boken. Studenten har deltagit i grupphandledningstillfällena.
U
Studenten uppfyller inte kriterierna för G.
EXA5, 2 hp: Gestaltande examination:
G
Studenten har tillsammans med sitt studentarbetslag aktivt planerat och genomfört ett
gestaltande seminarium.
22 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
U
Studenten uppfyller inte kriterierna för G.
Betyg på hel kurs
För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive examination samt att alla
uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget
blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt.
Omexamination
Student som fått lägst betyget E eller G på examination får inte genomgå förnyad
omexamination för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på
studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en
vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära
att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras
till ansvarig studierektor.
Nästkommande omexamination äger rum våren 2015.
Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål
om omexamination till ansvarig lärare.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
23 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga individuella
studentexaminationer. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning.
24 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student
möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en
kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat
sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör
eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen.
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,
skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar,
seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på:
http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för
studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet:
[email protected].
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:

Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.

Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att
skriva ut intyg.

Webbmail: Kommunikation kring kursen med dig kommer att ske via din
studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. (Förslagsvis skriva så?)

Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver
som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat
mm.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
25 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
26 (26)
Kursbeskrivning, Ämnesdidaktik, våren 2015
Bilaga 1.
Instruktioner för lokal pedagogisk planering
Du ska skriva en lokal pedagogisk planering för en grupp, antingen i skolan eller på
fritidshemmet. Åldersgrupp väljer du själv. Texten ska formuleras med elever som mottagare.
Dokumentet ska alltså anpassas efter vald åldersgrupp. Följande rubriker ska finnas med:
Beskrivning av elevgrupp
Beskriv kortfattat elevgruppens intressen, kunskaper och erfarenheter kring det tänkta ämnet
och arbetsområdet. Detta för att ge en bakgrund för oss läsare.
1. Syfte
Som utgångspunkt använder ni mål- eller syftesbeskrivningen för Lgr11, Allmänna råd för
fritidshem och/eller grundskolans kursplan. Precisera vilka delar av styrdokumentets mål eller
syften som arbetsområdet utgår från.
2. Långsiktigt mål
Ange ett eller ett par långsiktiga mål för undervisningen/aktiviteten.
3. Konkreta mål
Konkretisera de långsiktiga målen, så att du anger mål bara för de moment som du kommer
att beröra och bedöma.
4. Arbetssätt
Ange arbetssätt och arbetsformer som du bedömer som lämpliga för elevgruppen och som kan
möta dina planerade syften. Beskriv hur och i vilka delar eleverna kommer ha inflytande. (Läs
läroplanens andra del: Övergripande mål och riktlinjer).
5. Bedömning
Identifiera vad eleverna ska ha uppnått/lärt sig och ange hur eleverna ska få visa sitt kunnande
(se även grundskolans läroplan 2.7, respektive gymnasieskolans läroplan 2.5).
6. Dokumentation
Beskriv hur ska arbetet och bedömningen kommer att dokumenteras och utvärderas. Beskriv
också hur föräldrarna kommer att involveras i arbetet.
Omfång: Anpassas efter behov och mottagargrupp. Max 3 A4, TNR 12 punkter. Ett och ett
halvt radavstånd. Eventuella matriser kan bifogas som bilaga.