1. No category

f ONo
National Library
of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1 9 2 4 : 51
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
INGENJÖR
N. EKWALLS
UTREDNINGAR.
2
(Fortsättning å Kungl. Eleklrifieringskommitténs meddelanden)
UTREDNING
BETRÄFFANDE
PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN
INOM ÖREBRO LÄN
S T O C K H O L M
19 2 4
Statens offentliga utredningar 1924
Kronologisk
Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus.
2S s. I'.
Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 19 JO—1921 och 1921—1922. Av L. Nanneson.
Meddelande frän Kung]. Lantbruksstyrelsen nr 247
(nr 6 1923'. Svanbäck. (0), 107 s. Jo."
Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig e iktrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. is jkman. 47 s. 2 kart.
Jo.
4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat.
Repr.-anst. 10 s. Ju.
5. Betänkande med utredning och förslag angående det
fria och frivilliga folkbildning-arbetet. Eklund, vij,
208 s. K.
C. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön ocli
Vänern, Göta kanal, jämte b) han g, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren
och Väuern, Svea kanal. Meddelanden från Kung). Kanalkommissionen. Nr 4. Hasggström. 173 s. 3 kart. K.
7. Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 511 s. E.
8. Kungl. Elektrifierjngskommitténs meddelanden. 13. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart.
Jo.
9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. Jo.
10. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av lands
bygden inom Blekinge län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo.
Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo.
Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. Utredning beträffande, planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. Beckman. 19 s. 1 karta. Jo.
Eörslag till lönereglering för befattningshavare vid rikets
allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. fl.
läroanstalter. Tullberg. 413 s. E.
Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike 1918—
1922. Av Nils Karlcby. Tiden, vij, 111 s. Fi.
Bet svenska tobaksmonopolet. En undersökning av
dess verksamhet 1915—1922. Av M. Marcus. Tiden,
vij, 10G s. Fi.
16. Betänkande med förslag till gruvlag. Norstedt. 400 s. Ju.
17. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 19. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. Beckman. 77 s. 2 kart.
Jo.
18. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Beckman. 146 s. 3 kart. Jo.
19. Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken.
Blom. 24 s. K.
20. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. Förslag till
lag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk. Marcus.
123 s. H.
21. Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. Sammandrag av inkomna yttranden över fastighetsregisterkommissionens föi-slag den 25 augusti 1923 angående
tillsynen å fastighetsregistreringen m. m. Palmquist.
79 s. Ju.
22. Statens järnvägar. Kortfattad översikt av deras tillkomst, ekonomi och organisation. Av M. Marcus.
Tiden, vij, 149 s. Fi.
23. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för
landskommuner. Marcus. 16 s. K.
24. K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens
betänkanden 1—5. Norstedt. 346 s. E.
25. Normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk av
betong och armerad betong (betongbestämmelser). Norstedt. 42 s. K.
förteckning
26—27. Betänkande med förslag till ett systematiskt .utforskande av den svenska allmogekulturen. 1. Huvudbetänkande och förslag, viij, 156 s. 1 pat.-'.ab. 2. Allmogeforskningen i Sverige och dess nordiska grannländer, iv, 204 s. V. Fetters»n. K.
28. Kungl. Elektrifieri gskommitténs meddelanden. 16. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. Beckman. .1 s. 2 kart.
Jo.
29. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 20. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. Beckman. 59 s. 2 kart.
Jo.
30. Statens järnvägar som allmänt affärsverk. Tide] 41". s.
Fi.
31. Utredning rörande kungl. teaterns ekonomi och konstnärliga verksamhet. Norstedt. (2), 63, 27 .'. E
32. Halmkommissionens slutbetänkande. Utredning angående nyttiggörandet av statens norrländska main
heter. Beckman. 346 s. H.
33. Malmtillgången i Norrbottens län. Utredning, ingående
i malmkommissionens betänkande den 31 mtrs 1)23. Av
Kliv. S. Berglund. Beckman. 130 s. H.
34. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 26. Ljusindustrien samt tillverininjen av
glycerin med särskild hänsyn till förhållindi
världskriget. Av J. Lublin. ' Tullberg, iv, 119 s. Fi.
35. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 27. Ylleindustriens produktionsförhållanden.
Av K.-G. Hagström. Marcus, iv, 110 s. Fi.
3G. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 28. Den svenska tegelindustriens utveckling
1881—1913 med särskild hänsyn till dess stillniig åren
närmast före världskriget. Av B. Ohlin, Harcis. iv,
79 s. Fi.
37—3K. Tull- och traktatkommitténs utredningar »ch betänkanden. 36. Betänkande angående ti llsy item-.ts
verkningar i Sverige före världskriget, Manus, Del i.
xix, 365 s. Del 2. 354 s. Fi.
30. Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion.
Av S. Lubeck. Tiden. 15 pl., viij. 140 s. Fi.
40. Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. Palnquist.
iv, 368 s. Ju.
41. Utredning med förslag till lag om lärlingsväsendet i
vissa yrken. Norstedt. 104 s. E.
42. Förbrukning av virke till husbehov på Värmlands lins
landsbygd. Norstedt. 79 s. Jo.
43. Domänstyrelsens utlåtande den 28 maj 1924 ned forslag till kolonisation å kronoparker i Norrli
Dalarna. Tullberg. 76 s. Jo.
44. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 17. Utredning beträffande planmässig elektrifiering ai landsbygden inom Jönköpings län. Beckman. 64 s. 2 kart.
Jo.
,
45. Kommunal affärsverksamhet i de svenska städarna. Av
H. Lindholm och G. Bergqvist. Tiden, vi;, 33! s. Fi.
46. ingenjör N. Ekwalls utredningar. 1. Utiedniig beträffande planmässig elektrifiering av landsl ygdm inom
Östergötlands län. Beckman. 38 s. 2 kar:. Ji.
47. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 4. Utrednng boträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom
Kronobergs län. Beckman. 24 s. 2 kart. Jo.
48. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. !2. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige år
1923. Beckman. 125 s. 1 väggkarta i särskild bihga. Jo.
4f'. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 3. Utrednng beträffande planmässig elektrifiering av landsl ygdm inom
Östergötlands län. Beckman. 32 s. 2 kar:. J».
50. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden.T 7. Utredning beträffande planmässig elektrifiering a landsbygden inom Kristianstads län. Beckman. :08 s 2 kart.
Jo.
51. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 2. Utrednng beträffande planmässig elektrifiering av landsl ygdm inom
Örebro län. Beckman. 36 s. 2 kart. Jo.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynndsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jorlbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas
utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.
STATENS
OFFENTLIGA
UTREDNINGAR
1 9 2 4 : 51
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
INGENJÖR
N. EKWALLS
UTREDNINGAR.
2
(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)
UTREDNING
BETRÄFFANDE
PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN
INOM ÖREBRO LÄN
STOCKHOLM 1924
K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI
[827 24]
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Inledning
5
Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Örebro län
Vattenkrafttillgångarna inom Örebro län
Energi- och effektbehov
Förslag till planmässig elektrifiering av Örebro län
Kraftkällor
Ortsdistributionen
K o s t n a d e r n a för elektrifiering av Örebro län
Sammanfattning
5
9
10
12
12
12
14
15
FÖRTECKNING ÖYER BILAGOR.
Tabell över befintliga elektriska anläggningar med uppgifter om vissa tekniska data
bilada 1
K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Örebro
län
» 2
Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade
områdenas utsträckning
» 3
Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda
distributionsområdena i Örebro län
»
5
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av
landsbygden inom Örebro län.
Inledning.
Örebro län består liksom Västmanlands län av dels ett nordligare parti,
bergslagsbygden, och ett sydligare parti, slättbygden, men har dessutom i sina
sydligaste delar skogstrakter av samma karaktär som t. ex. Smålandsbygden.
Inom bergslagsbygden har jordbruket mycket liten omfattning under det att den
industriella verksamheten, särskilt järnhanteringen, där är av betydenhet. Slättbygden eller den s. k. Närkesslätten kännetecknas av ett tämligen intensivt jordbruk, vilket där är den huvudsakligaste näringsgrenen. De sydligaste skogsbygderna äro mycket glesa såväl med avseende på åkerareal som befolkning.
Samtidigt som sålunda en betydande skillnad råder mellan länets nordligare och
mellersta resp. sydligare delar beträffande näringslivet, så kan också en av denna
skillnad beroende olikhet i kraftbehoven och dessas tillgodoseende iakttagas
inom länets olika delar. I bergslagsbygden finnes ett flertal relativt betydande
vattenfall, vilka ' sedan lång tid tillbaka hava utnyttjats i industriens tjänst. De
sydligare delarna däremot äro ej så rikligt försedda med egen vattenkraft, utan
de därstädes förekommande kraftbehoven hava varit hänvisade till kraft från
andra trakter. På senare tider hava likväl där utbyggts betydande distributionsnät för elektrifiering av det i dessa delar förefintliga jordbruket. På detta sätt har
mom länet uppstått ett betydande antal såväl egna kraftstationer som distributionsnät, de senare stundom matade från angränsande läns kraftkällor. En ingående kännedom om alla dessa elektriska anläggningar är förutsättningen för
planläggandet av den fortsatta elektrifieringen. I det följande skall därför i första
hand lämnas en beskrivning över dessa elektriska anläggningar.
Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Örebro län.
Genom Aktiebolaget Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning under medverkan av Örebro Läns Elektriska Förening hava vissa grundläggande uppgifter
beträffande de elektriska företagen inom länet anskaffats och ställts till förfogande.
Med tillhjälp av det sålunda erhållna underlaget hava utarbetats dels bifogade
karta, bilaga 2, utvisande samtliga befintliga elektriska kraftstationer, ledningsnät
och transformatorstationer, dels bifogade tabell, bilaga 1, i vilken data för de å
kartan inritade anläggningarna sammanställts.
Av kartan visas, att Statens Vattenfallsverk från sin sekundärstation i Finspång
i Östergötlands län framdragit en bygdeledning för 40 kV till trakten av Hallsberg, medelst vilken en betydande del av Närkesslätten elektrifierats. Samma
ledning har _ vidare framdragits förbi Örebro till Axbergshammar. Från denna
del av ledningen har likväl ännu ingen landsbygdsdistribution ägt rum. Länet
genomkorsas vidare av statens kraftledning Västerås—Trollhättan, den s. k. västra
stamlinjen, vilken vid Hallsberg kommer att erhålla anslutning till det nyss
omtalade distributionsnätet.
För att förse Örebro stad med elektrisk kraft bildades ursprungligen Örebro
Elektriska Aktiebolag, som i Svartälven utbyggt kraftstationerna Skråmforsen och
6
Brattforsen, varifrån en kraftledning för 15 kV överför energien till Örebro. I
Örebrotrakten är en mindre del av landsbygden ansluten till denna ledning.
Örebro Elektriska Aktiebolag samarbetar numera med Kraft Aktiebolaget Gullspång—Munkfors, som från kraftstationen i Gullspång på gränsen mellan Värmland och Skaraborgs län framdragit en ledning för 40 kV, vilken anknutits till
Örebro Elektriska Aktiebolags ledning för samma spänning, vilken utgår från
Örebro. Från sistnämnda ledning elektrifieras viss del av landsbygden å Närkeslätten. Särskilt må nämnas Pålsboda Elektriska Aktiebolag. Vidare har från
Örebro Elektriska Aktiebolag vissa delar av norra och södra Hjälmarestranden
elektrifierats medelst ett ledningsnät för 15 kV. E t t relativt betydande distributionsnät, som tillgodoser vissa delar av landsbygden inom östra delen av länet
mot gränsen till Västmanlands län, har utbyggts av Lindesbergs Stads Elektricitetsverk. Den använda spänningen är 20 kV. Vidare har trakten av Askersund
elektrifierats från Motala Ströms Kraft Aktiebolag, som dit framdragit en ledning
för 20 kV, till vilken bolagets kraftstation Starketorp är ansluten.
Inom länets nordligare delar finnas så gott som uteslutande endast industriella
anläggningar, bland vilkas ledningsnät må nämnas Hällefors—Guldsmedshyttesystemet med 20 resp. 35 kV, Stjärnfors—Ställdalensystemet med 20 kV, Nora
Bergslags Elektriska Aktiebolags ledningsnät för 9 kV samt Aktiebolaget Bofors—
Gullspångs kraftstationer med tillhörande ledningsnät för 7 kV. Från dessa industriella anläggningar hava vissa partier av landsbygden här och var blivit elektrifierade.
Förutom de nu nämnda anläggningarna finnes ävenledes ett visst antal kraftstationer med tillhörande distributionsnät, vilka enbart tillkommit för tillgodoseende av den omgivande landsbygdens behov, t. ex. Lönnhyttans Elektriska
Distributionsförening, Bjurtjärns Elektriska Andelsförening med flera.
De inom länet befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det
sätt, som framgår av följande tabell:
Slag av anläggning
Strömart
Drivkraft
Kraftstationer, som
Kraftstationer, som
uteslutande eller till uteslutande eller till
väsentlig del äro dispoväsentlig del äro
disponerade för stor- nerade för landsbygdens borgerbga behov
industriens och.
och småindustri
städernas behov
Antal
Installerad
generatoreffekt
Samtliga
kraftstationer
Antal
Installerad
generatoreffekt
Antal
Installerad
generatoreffekt
st.
kVA
st.
kVA
st.
kVA
Växelström .. Vatten
Värme
61
3
c:a 36 500
» 6 000
26
c: a 1 500
»
100
87
3
c: a 38000
» 6100
Vatten
Värme
12
1
c:a
400
100
28
c:a
400
40
1
c:a
77
c:a 43 000
54
c:a 2 000
131
Likström
Summa
800
100
c:a 45000
Av tabellen framgår, att den i länets elektriska kraftstationer installerade
generatoreffekten uppgår till c:a 45 000 kVA. Förutom dessa kraftstationer leverera
även utanför länets gränser belägna anläggningar kraft till Örebro län. Den på
sådant sätt disponerade generatoreffekten kan uppskattas till c:a 2 000 kVA, vadan
länets elektrifiering för närvarande tager i anspråk i runt tal 47 000 kVA. Härav
7
belöpa sig c:a 5 000 kVA på landsbygdselektrifieringen. Av tabellen framgår
vidare, att i Örebro län liksom i ett flertal andra län ett ej obetydligt antal
mycket små likströmsstationer finnas utbyggda. Deras sammanlagda generatoreffekt
är emellertid mindre än 1/10 av den effekt, som landsbygden i sin helhet disponerar,
vadan dessa småstationer spela en my eket underordnad roll för länets kraftförsörjning.
Omfattningen av den landsbygdselektrifiering, som verkställts med olika förbrukningsspänningar, framgår av nedanstående tabell:
Distributionssystem
Strömart
Växelström
Elektrifierad åkerareal
Förbrukningsspänning
Hektar
110, 220 och 2 x 220 volt
—
110 och 220 volt
380 »»
c: a 23 000
» 45 400
%
c:a
—
1600
c: a 68 400
c:a
c:a 32-3
» 65'4
2'3
c:a 97-7
—
—
Summa
c:a 70 000
100
Härav visas, att förbrukningsspänningen 380 volt kommit till användning ungefär
i dubbelt så stor omfattning som samtliga andra spänningar tillsammantagna.
I vilken utsträckning olika distributionsspänningar kommit till användning
framgår av nedanstående tabell:
Elektrifierad
Distributionssystem
Strömart
Systerntyp
Distributionsspänning
Likström .... Enspänningssystem
Lågspänning
Växelström.. Enspänningssystem
Lågspänning
Tvåspänningssystem
v
Trespänningssystem
%
Hektar
—
20 000 volt
10 000 »
9 000 »
7 000 »
6 000 »
5 000 »
3 000 »
2 000 »
1500 .»
1000 »
800 »
500 »
c:a
»
»
3 450
9 650
800
1550
2 050
600
4 000
2 950
800
1200
100
150
6 000 volt
5 000 »
3 000 »
1500 »
500 »>
c:a
1000
»
6 200
800
Summa
åkerareal
»
»
»
»
»
»
»
c:a 1600
—
2-3
c:a
—
0-7
27 300
4-9
13-7
11
2-2
2-9
0-9
5-7
4-2
11
1-9
0-2
0-2
39-0
40 600
1-4
0-7
46-o
• 8-8
1-1
58-o
500
»
500
» 32100
a
—
c: a 70 000
100
Av tabellen framgår, att trespänningssystemet tillämpats vid omkring 60 %
och tvåspänningssystemet vid omkring 40 % av den utförda elektrifieringen. Inom
de områden, där trespänningssystemet använts, är 3 000 volt den mest förekommande ortsspänningen. Vid tvåspänningssystemet däremot har 10 000 volt använts
i flera fall än 3 000 volt, men jämsides med dessa spänningar har även ett
flertal andra använts i ej obetydlig omfattning.
Landsbygdselektrifieringen inom länet är i regel organiserad enligt det vid statens
bygdedistribution i allmänhet begagnade andelssystemet. Sålunda hava andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida,
samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar. Det är endast i
få undantagsfall, som detta system ej vunnit tillämpning, och detta huvudsakligast i
bergslagsbygden, där detalj distribution direkt till konsumenterna oftast äger rum.
Enligt tabellerna å föregående sidor äro c:a 70 000 hektar åker elektrifierade.
Då länets hela åkerareal utgör c:a 164 000 hektar, omfattar elektrifieringen c:a
43 % av länets hela odlade areal. I regel avser denna elektrifiering den elektriska
energiens utnyttjande för såväl motordrift som belysning.
I tabellen, bilaga 1, uppgives för vissa av därstädes upptagna anläggningar
storleken av den anslutna effekten och energiförbrukningen. Emellertid finnas
ej sådana uppgifter för samtliga distributionsföretag inom länet. Här nedan
lämnas en uppställning över de summasiffror, vilka kunna erhållas för ett visst
antal av de i bilaga 1 upptagna företagen:
Elektrifierad åkerareal
37 000 hektar
Antal personer, anslutna till de elektriska näten
35 000
Ansluten belysningseffekt
1 120 kW
Ansluten effekt av tröskmotorer
2 095 »
Ansluten effekt av småmotorer
430 »
Total nyttig energiförbrukning
964000 kWh.
Den angivna energiförbrukningen kan med ledning av de uppgivna anslutningsvärdena fördelas på olika konsumtionsgrupper på följande sätt:
Belysning
c:a 460000 kWh
Tröskmotorer
» 420000 »
Småmotorer
» 84000 »
Summa c:a 964 000 kWh.
Med stöd av ovanstående siffror och under antagande, att dessa äro representativa även för de företag, för vilka ej motsvarande siffror uppgivits, har följande
tabell över de sannolika värdena för hela länet av motoranslutning och energiförbrukning uppställts.
Konsumtionsgrupp
Belysning, hushållsapparater
J o r d b r u k e t s motordrift
Srnåindtistri
Energiförluster
Summa
Anslutningsvärde
Energiförbrukning
Användningstid
kW
kWh
timmar
c:a 2 100
»> 5 300
» 1750
c: a 840 000
» 1050 000
»
870 000
» 1640 000
c: a 400
» 200
» 500
c:a 9150
c: a 4 400 000
c:a 480
9
För belysning synes av ovanstående siffror att döma det specifika anslutningsvärdet vara c:a 32 watt per person och den specifika energiförbrukningen c:a 13 kWh
per person, vilka värden rätt väl överensstämma med normalvärdena, angivna i
Elektrifieringskommitténs meddelande 5.
För tröskmotorer är det specifika anslutningsvärdet omkring 57 watt per hektar
åker, motsvarande 90 watt per ton tröskad säd, vilket värde ävenledes kan anses
normalt. För de förut omtalade företagen är den genomsnittliga storleken av
tröskmotorer c:a 14 kW, vilken siffra huvudsakligast gäller slättbygden. I bergslagsbygden och de glesare partierna i länets sydligaste delar torde motorstorleken
vara betydligt mindre, sannolikt ej mera än 7 ä 8 kW. Energiförbrukningen för
tröskmotorer synes vara 12 kWh per hektar, vilken torde fördela sig med 8 kWh
för tröskning och 4 kWh för sågning, stenkrossning och dylikt, vilka siffror ävenledes överensstämma med normalsiffrorna i_ nyssnämnda meddelande 5. Ovan
angivna anslutningsvärde för småmotorer motsvarar 20 watt per hektar, men
torde vara väsentligt mindre i de nordligaste resp. sydligaste delarna av länet.
Särskilt i bergslagsbygden torde det i landets nordligare delar för övrigt vanligaste systemet vara tillämpat, nämligen att samma motor användes för alla
arbetsoperationer, varvid inga särskilda småmotorer blivit installerade. Den förefintliga småmotorinstallationen är sålunda väsentligt mindre än den normalsiffra,
som angivits i Elektrifieringskommitténs meddelande 5, ett förhållande, som har
sin ^motsvarighet i ett flertal mellansvenska län. Även energiförbrukningen för
nu ifrågavarande ändamål är mindre än den normala, i det att densamma endast
uppgår till 3 kWh per hektar åker.
Vattenkrafttillgångarna inom Örebro län.
Örebro läns norra del tillhör kraftdistriktet Bergslagen, dess mellersta del kraftdistriktet Göta Älv—Gullspång samt dess sydligaste del kraftdistriktet Motala
Ström,, för vilka kraft distrikt utredning om vattenkrafttillgångarna verkställts i
Elektrifieringskommitténs meddelande 8.
Denna utredning visar, att Bergslagsdistriktets krafttillgångar, som huvudsakligast äro förlagda till Dalälven, för relativt lång tid framåt torde bliva tillräckliga
för täckande av distriktets kraftbehov. Det synes därvid dock bliva nödvändigt
att från Dalälven överföra kraft till de delar av detta kraftdistrikt, som falla inom
Örebro läns gränser. Kraftöverföringen bör ske över ledningar, avpassade för
anslutning till de storindustriella ledningsnäten. Dessa senare äro redan framdragna över hela ifrågavarande del av länet på ett sådant sätt, att landsbygden
kan anslutas till desamma utan större kompletteringar.
Inom de delar av länet, som tillhöra kraftdistrikten Göta Älv—Gullspång samt
Motala Ström, finnes endast ringa tillgång på vattenkraft. Tillförsel av energi
från distriktens mera kraftrika delar har också etablerats, och tämligen betydande
distributionsnät med därtill anslutna ortsnät för landsbygdens elektrifiering hava
redan utbyggts, så att landsbygden inom dessa delar kan få hela sitt kraftbehov
Då sålunda varje del av Örebro läns landsbygd på ett ändamålsenligt sätt
kan erhålla elektrisk energi i tillräcklig myckenhet över redan existerande större
ledningsnät, behöva för landsbygdsdistributionen avsedda, mera lokala kraftstationer
icke vidare utbyggas.
827 24
2
10
Det är på denna grund icke behövligt att verkställa en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet eller speciella lämplighet för utnyttjande till bygdedistribution. E n dylik undersökning måste dessutom taga hänsyn
till sådana omständigheter av lokal eller juridisk natur, som knappast kunna
behandlas i denna utredning.
Energi- och effektbehov.
Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava
tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde»,
avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period
av c:a 20 år eller däromkring.
I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs
meddelande 5 uppställda principerna och hava sålunda i första
hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan
anses normal för bygd av inom länet förekommande karaktär. Resultatet av
dessa beräkningar visas av följande tabell:
Landsbygdens kraftbehov vid fullständig elektrifiering
Konsumtions grupp
för närvarande
milj. k W h
c:a
».
»
»
Belysning, hushåll och hantverk
Jordbrukets motordrift
Småindustri
Summa
3'2
4-2
4-o
4-1
c:a 15"5
om c a 20 år
milj. k W h
c:a
»
.»
»»
5'9
6-6
6-3
5-3
c:a 24o
Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 6 700 resp.
9 500 kW hänfört till kraftstationerna.
För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt,
som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Som därstädes framhållits, är det särskilt ifråga om de elektrotermiska industrierna mycket vanskligt
att uppskatta den framtida utvecklingen. I Örebro läns bergslagsområden är
järnindustrien sedan mycket länge av betydenhet, och det är därför att förmoda,
att elektriska masugnar komma att anläggas därstädes. Storleken av de kraftbelopp, som kunna bliva erforderliga inom länet för dylikt ändamål, kan emellertid
för närvarande ej ens gissningsvis bedömas, och torde ej heller vara av betydelse
för frågan om landsbygdens elektrifiering. I nedanstående tablå angives därför
det totala krafibehovet med bortseende från den elektrotermiska industrien.
11
Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört
till kraftstationerna
Konsum tionsgrupp
för n ä r v a r a n d e
om c:a 20 år
maximienergi- utnyttjn.effekt
behov
tid
kW
|milj. k W h
tim.
Landsbygden
c:a 6 700 c:a 15-5
Städerna
» 7 000J *
13-5
Storindustrien (på landsbygden)
» 22 000; » 106-7
Järnvägarna
» 13 300; »
35-s
Summa
c:a 45 000
c-.a 168-0
2 300
1900
4 900
2 700
3 700
maximieffekt
kW
energiutnyttjn.behov
tid
milj. k W h |
tim.
c:a 9 500 c:a
» 10 000 »
24-o
25-0
2 500
2 500
.» 141-0
»
60o
5 000
2 700
c:a 65 000 c:a 245-0
3 800
.» 28 000
» 22 000
Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 109 milj. kWh,
vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör c:a 65 %. Fördelningen på
resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell:
Konsumtionsgrupp
Landsbygden
Städerna
Storindustrien
Järnvägarna
Verklig förbrukn i n g av elektrisk
energi för närvarande
Energibehov vid
100 % elektrifieringsgrad för
närvarande
Elektrifieringsgrad för närvarande
milj. k W h
milj. k W h
%
4*4
12-0
93-0
c:a 15'5
»
13-5
» 106-7
»
35-8
c;a 28
» 90
»> 87
c:a 109-4
c:a 168-0
c:a 65
c:a
Summa
Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde
densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 %. Som sannolika värden vid nämnda
tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses.
Konsumtionsgrupp
Landsbygden
Städerna
Storindustrien
Järnvägarna
Summa
Energibehov
omkring år 1940
vid fullständig
elektrifiering
Sannolik
elektrifieringsgrad
omkring år 1940
Sannolik
förbrukning av
elektrisk energi
omkring år 1940
milj. k W h
%
milj. k W h
c:a 24-0
» 25'o
» 141-0
» 60-o
c:a
»
»
»
60
95
90
50
c:a 14-5
»
24-0
» 127-0
»
30o
y.a 245-0
c:a 80
c:a 195'5
12
I ovanstående, för år 1940 beräknade kraftbelopp ingår, som ovan antytts, ej
eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska eller elektrokemiska anläggningar, ehuru naturligtvis stora förutsättningar för anläggande av dylika finnas
inom länet, särskilt ifråga om elektriska masugnar hos de stora järnindustrierna.
Förslag till planmässig elektrifiering av Örebro läns landsbygd.
Kraftkällor.
Som förut framhållits, kan och bör landsbygden inom Örebro län få sitt kraftbehov fyllt antingen från de i länets mellersta och sydligaste delar befintliga
större distributionsnäten, tillhörande Motala Kraftverk, Örebro Elektriska Aktiebolag m. fl. privata kraftdistributörer, eller också från de i de nordligare partierna
befintliga industriella ledningsnäten. E n ytterligare utbyggnad av särskilda, för
landsbygden avsedda kraftstationer är därför, som ovan antytts, obehövlig. I den
mån sådan utbyggnad i några fall kommit till stånd, böra de lokala kraftanläggningarna anslutas till de större ledningsnäten.
E t t samarbete mellan sistnämnda företag är att rekommendera. Åtgärder i
dylikt syfte hava redan vidtagits. Så t. ex. har Aktiebolaget Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, i vilken flertalet industriella anläggningar i bergslagsområdet äro intresserade, framdragit en sammanbindningsledning, till vilken Aktiebolaget Stjärnfors—Ställdalen samt Hällefors—Guldsmedshyttenätet äro anslutna,
och vilken passerar och dessutom sammanbinder ett flertal ledningsnät i Västmanlands län. Vidare har, såsom förut beskrivits, samarbete etablerats mellan
Gullspångssystemet och Örebro Elektriska Aktiebolags kraftnät, vilket senare
jämväl kan hopkopplas med Motala Kraftverks ledningsnät i Örebro. Mellan
Motala Ströms Kraftaktiebolags ledningsnät och Motala Kraftverks är sammanknytning verkställd i Motala. Omedelbart samarbete äger sålunda rum mellan
ett flertal, gruppvis ordnade företag inom länet, men även dessa grupper samarbeta
indirekt med varandra via Statens Vattenfallsverks kraftledningar, i det att till
dessa äro anslutna Bergslagens Förvaltnings nät inom Västeråsområdet, Gullspångsnätet inom Trollhätteområdet och, som nyss omtalades, Motala Strömsnätet
inom Motalaområdet. De kompletteringar, som erfordras för ernåendet av en
fullständig sammanknytning mellan länets alla elektriska företag, bliva därför
relativt obetydliga. Ett förslag till de anordningar, som erfordras för ernåendet
av fullständigt samarbete, visas av kartan, bilaga 2.
Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna.
Bygden i Örebro län är genomgående s. k. »utbredd bygd». (Se Elektrifieringskommitténs meddelande 6.) Inom länets mellersta och i regel även inom dess
sydligare delar är bygdens täthet tillräcklig för att trespänningssystemet där
skulle vara att föredraga. Inom bergslagsområdet däremot är bygden synnerligen
gles, vadan tvåspänningssystemet där bör tillämpas. Vid den utförda elektrifieringen har också denna princip i regel blivit tillämpad.
Enligt de synpunkter, som framlagts i Elektrifieringskommitténs meddelande 6,
är 3 000 volt den lämpligaste ortsspänningen inom de delar av länet, där, enligt
vad nyss anförts, trespänningssystemet bör användas. Denna spänning har också
i övervägande grad kommit till användning därstädes. Inom bergslagsområdet
13
torde någon bygdeelektrifiering icke komma till stånd på grund av bygdens gleshet
i annan mån än som industriledningarna medgiva. Det är därför naturligt, att
vid den elektrifiering av landsbygden, som där kan verkställas, använda de för
industrierna avpassade överföringsspänningarna såsom ortsspänning. Endast i
undantagsfall torde för landsbygdens del särskilt utbyggda nät kunna komma till
stånd. I dylika fall torde 10 000 volt vara en lämplig spänning, för så vitt man
ej i en tämligen isolerad trakt med små effektbehov kan åtnöja sig med 3 000
volt. De i dessa trakter ofta använda mellanspänningarna, 5, 6 och 7 000 volt
med flera mindre normala spänningar borde icke få komma till användning vid
nyelektrifiering.
I vissa partier av bergslagsområdet är bygden så gles, att en elektrifiering
från sammanhängande ledningsnät där synes vara mycket problematisk; i dylika
trakter torde småstationssystemet vara den rationellaste lösningen.
A slättbygden är, som ovan omtalats, den genomsnittliga tröskmotoreffekten
c:a 14 kW, vadan systemet högspänningströskning därstädes torde vara att föredraga. Under sådana förhållanden borde en gårdsspänning av 220 volt vara fullt
tillräcklig. I bergslagsområdet, där tvåspänningssystemet tillämpats, och relativt
höga överföringsspänningar använts, torde icke så små fördelär vinnas genom
användande av 380 volt, vadan denna spänning där sannolikt i fortsättningen
liksom hittills blir standard, vilket även torde bliva fallet i de glesare skogstrakterna
i länets sydligare delar.
I enlighet med vad ovan anförts borde sålunda följande standardsystem för
elektrifiering av Örebro läns landsbygd komma till användning:
I bergslagsbygden: tvåspänningssystem och lågspänningströskning med för de
industriella behoven avpassade bygdespänningarna och 380 volts gårdsspänning.
A slättbygden: trespänningssystem och i regel högspänningströskning med
I" skogsbygden: trespänningssystem och i regel lågspänningströskning med
3 000/380 volt.
I den mån den hittillsvarande elektrifieringen avviker från nyssnämnda standardsystem, bör naturligtvis hänsyn tagas därtill, så att icke ändringar rekommenderas i sådana fall, där kostnaden för ändring av det bestående skulle mer än
motväga fördelarna av införandet av standardsystemet. I de fall, där elektrifieringen redan erhållit nämnvärd omfattning, torde därför de redan använda spänningskombinationerna få bibehållas, även om de avvika från här ovan angivna
standard.
Som ovan omtalats, har landsbygdselektrifieringen inom Örebro län i regel
organiserats enligt den vid Vattenfallsstyrelsens bygdedistribution genomförda
principen med andelsföreningar, vilkas verksamhetsområden avpassats efter ortsnätens tekniskt lämpliga distributionsrayon. Det är dock endast vid Vattenfallsstyrelsens egen distribution som fixerade gränser mellan de olika ortsnätsområdena uppdragits. Detta kooperativa system torde vara lämpligt för länet i sin
helhet och rekommenderas därför även för de delar, där det hittills icke funnit
tillämpning. Särskilt viktig torde indelning i distributionsområden med fixerade
gränser vara, E t t förslag till sådan indelning lämnas å kartan, bilaga 2. I bilaga
4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och
ett av dessa områden.
Det har här ovan påvisats, att den utförda elektrifieringen icke omfattar s. k.
»småmotordrift» i den utsträckning, som skulle kunna påräknas inom trakter av
14
Örebro läns karaktär. En större mångsidighet i motorkraftens användande i jordbrukets tjänst skulle kunna bidraga till att större valuta erhålles av de väsentliga kapital, som redan nedlagts å landsbygdselektrifieringen, och vilkas förräntning och amortering mångenstädes äro betungande.
Kostnaderna för elektrifiering av Örebro län.
I tabellen, bilaga 1, över de befintliga elektriska anläggningarna inom länet
angivas för vissa av dessa anläggningar ävenledes anläggningskostnadens storlek.
För övriga anläggningar kunna motsvarande kostnader uppskattas med ledning
av ledningslängder, transformatorantal etc. enligt kartan, bilaga 2, eller kraftstationernas generatoreffekt enligt tabellen, bilaga 1.
På sådant sätt har beräknats, att de för närvarande inom länet befintliga elektriska anläggningarna betinga en anskaffningskostnad enligt följande specifikation:
Kraftstationer
...
c:a 15'4 milj.
Industriella och andra större överföringsledningar, transformatorcentraler och dylikt
» 6'2 »
Distributionsanläggningar för landsbygden
» 9'4 >
Summa c:a 31"o milj.
kr.
»
»
kr.
I denna summa kan anses ingå även de mindre delar av anläggningar utanför
länets gränser, vilka utnyttjats för Örebro läns kraftförsörjning. De angivna
kostnaderna motsvara det i verkligheten använda kapitalet och hänföra sig alltså
till de olika prislägen, som varit rådande under utbyggnadsperiodens olika skeden.
En mera objektiv grund för jämförelse med kostnadssiffror från andra län erhålles,
om anläggningskapitalet hänföres till ett visst, fixerat prisläge. Vid 1914 års prisläge utgöras ovan angivna, å Örebro län belöpande kostnader av följande:
Kraftstationer
c:a 13s milj.
Industriella och andra större överföringsledningar, transformatorcentraler och dylikt.
» 4'8 »
Distributionsanläggningar för landsbygden
» 4" 5 »
Summa c:a 22*6 milj.
kr.
»
»
kr.
En approximativ uppdelning av dessa kostnader på landsbygden och på storkonsumenterna utvisar, att på landsbygdselektrifieringen belöpa sig c:a 13-6 milj.
kr. av de förut omtalade 31 milj. kr. Dessa motsvara vid 1914 års prisläge
följande belopp:
För landsbygden avsedda kraftstationer
c:a
»
»
»
distributionsnät
»
Del i storindustrien och andra större ledningar eller kraftstationer
»
Summa c:a
1*1 milj. kr.
4'5 » »
1'4
» »
7'0 milj. kr.
En summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle erfordras för
ernåendet av en fullständig elektrifiering av länets landsbygd vid nuvarande kraftbehöv, visar följande resultat, hänfört till 1914 års prisläge:
15
Ytterligare del av större kraftstationer etc
Sammanbindningsledningar, bygdenät
Ortsdistributionsanläggningar
c:a
»
»
2 milj. kr.
0*7 » »
8-3 » »
Summa c:a l l o milj. kr.
E n fullständig elektrifiering av Örebro läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov och 1914 års prisläge skulle alltså uppskattningsvis kunna anses betinga
en sammanlagd kostnad av i runt tal 18 milj. kr.
Sammanfattning.
I det föregående lämnas i första hand en beskrivning över de för närvarande
befintliga elektriska anläggningarna inom Örebro län. Därav framgår, att en viss
del av länets landsbygd elektrifierats från statens kraftverk i Motala, men dessutom förefinnes ett betydande antal enskilda kraftanläggningar, varav flera hava
kraftdistribution till uppgift, under det a t t andra, särskilt i länets norra del, äro
rent industriella företag. Som exempel på det förra slaget må nämnas Örebro
Elektriska Aktiebolag, vilket samarbetar med Kraft Aktiebolaget Gullspång—Munkfors. Bland de industriella företagen märkas särskilt Hällefors—Guldsmedshyttesystemet, Stjärnfors—Ställdalensystemet med flera.
Som en följd av att sålunda ett betydande antal elektriska kraftföretag finnes
inom länet, har en mångfald olika distributionssystem kommit till användning.
Liksom flerstädes i mellersta och norra Sverige hava många små likströmsstationer
utD
.Yggts, # vilka dock till följd av den i dessa stationer installerade ringa generatoreffekten icke äro av nämnvärd betydelse för länets elektrifiering. Av använda
förbrukningsspänningar intager 380 volt första rummet, i det att denna spänning
förefinne^ i ungefär dubbelt så stor omfattning som samtliga övriga tillsammantagna. Såsom ortsspänning vid trespänningssystemet, vilket kommit till användning huvudsakligast å den tätare slättbygden, har 3 000 volt den största utbredningen. Vid tvåspänningssystemet, som tillämpats i de mera glest bebyggda
delarna av länet, har 10 000 volt funnit den största användningen.
Av länets hela åkerareal, vilken omfattar c:a 164 000 hektar, äro i runt tal
70 000 hektar eller c:a 43 % elektrifierade. Ehuru denna elektrifiering oftast avser
energiens utnyttjning för såväl motordrift som belysning, är likväl den nuvarande
förbrukningen av elektrisk energi blott c:a 4'4 milj. kWh, vilket motsvarar omkring 28 % av den mot fullständig elektrifiering svarande siffran. Den låga
procentsatsen förklaras av att den elektriska motordriften å landsbygden ännu
icke fått sådan omfattning, som kan betecknas som normal för nuvarande förhållanden.
Konsumtionen av elektrisk energi inom länet uppgår för närvarande till c:a
110 milj. kWh. Vid fullständig elektrifiering skulle kraftbehovets nuvärde uppgå
till c:a 170 milj. kWh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden ä r c : a 6 5 % .
Detta värde är sålunda betydligt högre än motsvarande siffra för enbart landsbygden, vilket_ förhållande sammanhänger med att storindustrien och städerna blivit
elektrifierade i stor omfattning. I en framtid kommer elektrifieringsgraden sannolikt
att stiga. Det kan förmodas, att av hela det för år 1940 beräknade kraftbehovet,
vilket vid fullständig elektrifiering skulle utgöra c:a 245 milj. kWh, omkring 80 %
eller c:a 195 milj. kWh komma att uttagas såsom elektrisk energi. Häri äro då
ej medräknade de kraftbelopp för elektrotermisk och elektrokemisk industri, vilka
16
komma att förbrukas av eventuellt inom länet så småningom anlagda fabriker av
detta slag.
E t t förslag till planmässig elektrifiering av länet har framlagts, enligt vilket
länets kraftförsörjning skulle ske över sammanhängande distributionsnät, till vilket
de befintliga smärre, fristående landsbygdsanläggningarna skulle anslutas. Samarbete mellan de större kraftföretagen inom länet har redan påbörjats, i det att
t. ex. i Aktiebolaget Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning flera av de större
bergslagensindustrierna sammanslutit sig för gemensam kraitförsörjning.
Vid den fortsatta bygdeelektrifieringen bör i länets sydligare delar, särskilt på
slättbygden, trespänningssystemet komma till användning. Ä den tätare slättbygden torde därvid högspänningströskning med 3 000/220 volt vara fördelaktigast,
under det att i skogsbygden lågspänningströskning med 3 000/380 volt torde vara
lämpligare. I länets norra del eller bergslagsbygden måste i regel landsbygden
anslutas direkt till de industriella ledningarna och sålunda tvåspänningssystemet
där tillämpas. Därvid torde 380 volts gårdsspänning komma att bliva mest använd. En systematisk indelning i distributionsområden med fixerade gränser bör
genomföras. Ett förslag till sådan indelning har uppgjorts och återfinnes å kartan,
bilaga 2. Inom de olika distributionsområdena, vari länet förslagsvis uppdelats,
bör ortsdistributionen ordnas så som omtalas i bilaga 4.
Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast helt summariskt kunnat beräknas. De nu befintliga elektriska anläggningarna inom länet betinga en total
anläggningskostnad av c:a 31 milj. kr., vilket belopp vid 1914 års prisläge beräknats motsvara c:a 23 milj. kr. Härav falla c:a 7 milj. kr. på landsbygdens elektrifiering. En fullständig elektrifiering av landsbygden inom Örebro län vid nuvarande kraftbehov har beräknats betinga vid 1914 års prisläge c:a 18 milj. kr.
Stockholm den 11 september 1923.
Nils
Ekwall,
Bilaga 1.
TABELL
över befintliga elektriska anläggningar inom Örebro län
med uppgifter om vissa tekniska data.
'827 24
18
Tabell över befintliga elektrisl
Företagets
n a m n , ägare
eller innehavare
Spänningssystem
Kraftstationens
n a m n eller läge
10
Mosjö
Lantbrukarnas El.
A.-B
Viby,
Knista A b . fr. Motala
Mosjö, T ä b y
Kraftverk
Vintrosa.Tyss
linge, Gäller
stu,Hallsberg
Kumia.Harde
nio, Kräklinge
Hackvad,
Tångeråsa,
Edsberg
och
T y s s l i n g e , Vin- G a r p h y t t a n
Nyhammar
trosa
L
a
n
n
a
f
o
r
s
.
.
. .
Vintrosa
A.-B. G a r p h y t t e
Bruk
Strömsnäs Järnverks A.-B.
Örebro E l . A.-B. . . T y s s l i n g e
Tränat.-stat. vid Latorp
Gräveby E l . Distr.
För.
Ekers och L ä n g b r o
El. För.
Örebro E l . A.-B. . .
Transf.-stat. vid
Liudbacka
Th. Bieden
40:00.3000/380
310
6000/ .
ca 00
430/250
15000/500/220
Längbro
15000/ .
Örebro m e d
omgivning
1906
7000/30000.1500/ 1897—1902
/3S0 r e s p . 190 1902—1907
Samarbete med
Ö r e b r o E l . A.-B.
Örebro s t a d s Bl.verk
V om
1 700
1500/ .
150
480
L ä n g b r o , Ånsta
Längbro
21 131!
1918—1919
15000/ .
Gräve,
T y s s - Ab. fr. Ö r e b r o E l .
A.-B.
linge, V i n t r o s a
Ab. fr. K a r l s l u n d
Eker
Motala Kraftverk . .
Trai-Sf.-stat. vid
Örebro
11
15000/1500/220
Ab. fr. Ö r e b r o El.
A.-B.
Mosjö E l . A.-B.
o a>
p j H-
Ab. fr. Ö r e b r o E l .
A.-B.
Ö r e b r o reservstation
Skebäck
Örebro
Örebro E l . A.-B. . . Almby
Transf.-stat. vid
Näsby
Södra
H j ä l m a r e - Almby, Mels t r a n d e n s E l . Distr. lösa, Asker
A.-B.
Motala Kraftverk . . Axberg
Traiisf.-stat.
vid
Axbergshammar
Ab. fr. Ö r e b r o El,
A.-B.
F r i h . G. Åkcrhielm
Dylta E l . F ö r . . . .
Dylta kvarn . . .
Ab.fr. D y l t a k v a r n
40000/
5 om
2 000
15000/3000,380
2x220
)
•MO
1100 r e s p . 1500
15000/ .
15000/3000/220
40000/ .
G l a n s h a m m a r s El. G l a n s h a m m a r , Ab. fr. Ö r e b r o E l .
A.-B.
Rinkaby,
Distr. F ö r .
Lillkyrka
Sickelsjö
Mindre dietr.-före-! G ö t l u n d a
tag
O r t s d i s t r i b u t i o n e n ii G ö t l u n d a , Lill- Ab. fr. L i n d e s b e r g s El.-verk
kyrka
Norra L i l l k y r k a
10000/ .
10000/380 r e s p .
220
15000/3000,380
L
3-fas
2i0
20000/
1919
1920
950
900
6 000
5 000
19
ggningar i Örebro län.
1
krer
1
B
SmåÖvriga
motore r apparat
Övriga
***
P
B
p
B
3
P
P
p
B
P
B
B
B
Motore
W
B
B'
05
Övriga
' apparat
P
B
B
p
3
3
B
P
p
EP
B
bd
CG
c
3
3
i.5'
B
B
05
p
B
H
0
L
B
B
B
p
X
abonnenter
CG
Total per år
inköpt eller producerad energi
Jordbruksabonnenter
g
o1
cp1
B
p
. B
p
B
3
p
05
5'
tW
st.
kW
st.
kW
kW
kW
St.
kW
St.
kW
kW
kW
kW
kW
kWh
18
19
20
21
22
23
24
2 5 | 20
27
28
29
30
3r
32
33
Ärlig energiförbrukning för industri och
hantverk vid förbrukningsplatsen
n s 1 u t 11 i n
Ärlig energiförbrukning i elektrifierade
lantgårdar vid f örbrukningsplatsen
A
kWh
kWh
34
06,>
K)
54
-
lj
16E
I
io:!
4f
721
1 99(
2'.
13,
öl
P p:
gg
Anmärkningar
(Siffrorna
h ä n v i s a till
kolumnerna)
Nr
5
05
kr.
30
37
1
;
—
—
ÖE
35
1
4)
H
0
p
P? p
0
te p
4
139
OJ
88 00(
70C
839 OOC
.
10) F ö r
industriel
är spänningssyst
15000/380 v o l t
1
K
63
2 059
5 4 7 00(
1
1
22 00C j 2 6 5 8 O0C
2
4) 2 k r a f t s t a t i o n e r
finnas
3
4
5
6
7
8
85
30
35
20
100
50
270
300
c a 300
570
.
d 3 000
v 800 0 0 0
2 7 2 000
33) Å r
1916
9
10
2
285
36
75
30
20
100
480
6
57-0
147
35c
•'
93-2
150
8 007
8 800 0 0 0
93-2
160 000
630
193
640 0 0 0
2 3 1 9 000
(33) Å r | 1 9 1 6
229 000 \ 2 ) B å g l a m p s b e l y s n .
136 0 0 0
278 000
11
}l2
'
13
14
15
'85
1
3
210
42
90
5
-
'25
113
25
100
425
-L — — — _
1
48
0-5
•_
113
*40
40 000
48 TJ
473-c!
138
206 0 0 0
1
16
17
25
kWh/har
4 5 000
18
19
II
20
20
"Tr>l
Ödeby E l . F ö r .
. . Ödeby
Lerbäcksortens
Diätr. F ö r .
El. Lerbäck,
Hammar
M a r i e d a m s E l . Distr. L e r b ä c k
För.
Skvllbergs B r u k s
A.-B.
Åstro
Ålderdomshem
V r e t s t o r p s E l . B e l . Viby
Fir.
Laxå B r u k s Å.-B. . . B a m u n d e b o d a
A.-B. B a c k a Kraft E d s b e r g , K r ä k
linge o. K u m l a
stition
Knista
F j u g e s t a E l . Kraft
A.-B.
Gust. A n d e r s s o n . . H i d i n g e och
Knista
20000/ .
540
Linlesbergs
stads
El-verk
Brevensfallet.
Brevens B r u k . . . A sker
N o r r Ab. fr. Örebro E l .
P å h b o d a E l . A.-B. Asker,
A.-B
b y a s , Ekoby.
Svennevad,
Sköllersta
Haddebo . . .
Miridre distr.-f ö r e t a g S v e n n e v a d
Skogaholm . .
Hjortkvarn . .
Greve H.D. H a m i l t o n Bo
Beservstation
Hallsberg
Motala Kraftverk
Trinsf.-stat. vid
Hallsberg, F r y s huset
Ab. fr. Örebro El.
A.-B. H a l l s b e r g s El.A.-B
verk
Ab. fr. Örebro El.
Kumla
Örebro E l . A.-B. .
A.-B
T r m s f . - s t a t , i Halls
berg
Yxl-ults S t e n h u g g e r i
A.-B.
K u m l a E l . A.-B. . .
363
20000/1500/380
Ab. fr. L i n d e s b e r g s El.-verk
Bingaby
24
L
3-fas
60
1914
1905—191
220
40000/10000/220
220
110
2000/220
ca 45
ca 15
50
90
6 000
1000
1000
40000/ .
7 om
1 495
40000/3000/190
40000/380
10000/ .
Ab. fr. Örebro E l .
A.-B.
Ab. fr. H a l l s b e r g s
El.-verk
Ab.
fr. Motala
S t r ö m s Kraft
A.-B
Ab.
fr.
Motala
S t r ö m s Kraft
A.-B
Mariedam . . .
10000/380
20000/6000/380
20000/6COO/220
220
110
Åsbro
Ab.
fr.
Motala
Kraftverk
Nyhammar . .
Lassåna kvarn
3-fas
3-7
2-3
11
L a x å valsverk
Köfors
. . . .
Backa
Ab. fr. Hasselfors
B r u k s A.-B.
Skärmartorp . . .
Nyhyttan
3000/380
380
10
2 SO
L
3-fas
110
10000/380 o. 220
5000/380
45
2-5
2000/380
Yxtults Stenhuggeri Hidinge
A.-B.
Lelhyttans El. För.
K l r n k h y t t e E l . Bol.
H i c i n g e b r o E l . Anläggn.
Tovetorp
3000/ .
Lekhyttan . .
Klunkhyttan .
Hidingebro kvarn
220
2x220
110
Viliingsbergs A.-B.
Per N i l s s o n s A.-B. K v i s t b r o ,
Knista
M u l l h y t t a n s El. A.-B. K v i s t b r o
Villingsberg .
Gropen . . . .
Svarta B r u k s A.-B.
Ab. fr. Haseelfor
B r u k s A.-B.
Svarta
M i t d r e distr.-företag
Mullhyttemo ,
Gu=t. K a r l s s o n .
Slestorp
1913
1916
1908
7
240
120
5000/350
1896—1917
1920
5000/1500/380
1871-73
1914
. . ,
Verkhyttan.
Lais Larsson . . .
Hasselfors .
Skagershult,
Haäselfors B r u k s
R
a
m
u
n
d
e
b
o
d
a
,
A.-B.i
K n i s t a , Kvistbro
4301
150/ 3-fas
50 20000/5000/220
ca 500
21
20 I 21
22
23
24
28
29
33
30
34
:;s
100 i
50
320
SO
887
7) U t b y g g n a d
om
270 kVA p l a n e r a s
33) År 1916
25 000
688 000
600
-too
1 310 000
29
32) A b o n . effekt
80
81
32
33
34
35
40 000
33) År 1916
10 000
33) År 1916
822
56
25
32) Abon. effekt
18 000
ca 200 000
33) År 1916
7) M i n d r e
krafts t a t i o n för
eget
behov
7)
D:o
809 000
33) År 1916
22
1
3
2
Kudskoga och Ny- Nysund
sunds El. Distr.
För.
B
60 Mindre distr.-föret.
i Däldenäs
59
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
Nora Stads Belysn. Nora stad och
Nora landsoch Vattenverk
kommun
76 Nora Bergslags El.
Nora landskomA.-B. mun, Viker,
Järnboås
77 Nora Bergslags El.
»
»
A.-B. o
78 Fogdhytte Ljusför. Nora landskommun
80
81
82
83
84
85
80
87
88
89
Guldsmedshytte
,
A.-B.
Boms Kraft A.-B. .
»
»
Nitroglycerin A.-B.
»
»
Gyttorp
Nitroglycerin A.-B.
»
»
Gyttorp
Hammarby Yxe A.-B.
•
Nora Bergslags El. Viker
A.-B.
P. E. Larsson m. fl.
»
Nora Bergslags El. Järnboås
A.-B.
Nora Bergslaga El.
•
A.-B.
Tolvsbörds El. För.
A.-B. Stjärnfors—
Ställdalen
*
5
Ab.fr. Kraft A.-B.
Gullspång—
Munkfors
Ab.fr. Kraft A.-B.
Gullspång—
Munkfors
v.
Starketorp
Motala Ströms Kraft Askersunds
A.-B. landskommun
Ab. fr. Motala
Linds El. För. . . .
»
»
Ströms Kraft
A.-B.
Ab. fr. Motala
Diverse distr. s . . .
Ströms Kraft
'
'
A.-B.
Dohnafors . . . .
Dohnafors såg och
.
kvarn
Askorsunds El.-verk Askersund
Ab. fr. Motala
Ströms Kraft
A.-B.
Ab.
fr. Motala
Lunna El. And. För. Hammar
Ströms Kraft
A.-B.
B
Ab. fr. Motala
Harge El. And. För.
Ströms Kraft
A.-B.
i.
Motala Ströms Kraft
—
A.-B.
Transf.-stat.
vid
Zinkgruvan
Ab. fr. Motala
Diverse distr. . . .
>
Ströms Kraft
A.-B.
Åmmeberg . . . .
Bol. Vieille MonAb. fr. Motala
tagne
Ströms Kraft
A.-B.
Joh. Olsson
Mårsäter
>
•
Mindre anläggn. . .
Aspa Bruk . . . .
Olshammar . . .
..
»
Tycke El. Distr. För.* Suavlunda
75
79
4
Hagby
Nora dieselcentral
Västgöthyttefors
i
8
9
- - ! 3-fas 50
11
10
—
15 o
v.
—
12
13
14
"
1
2000/ .
2
—
L
—
500
210
3
20000/ .
8
-
J-fas 50
3
220
—
20000/380
250
20000/380
450
123
—
—
— »
»
20000,0000
—
—
— »
»
20000/ .
»
»
å.
v.
»
4—4-0
-9
d.
v.
Born
Övre krutbruks- i »»
fallet
\a.
Nedre krutbruks- v.
fallet
Hyttfallet . . . . "
Dalkarlsberg . . . »
»
*
»
Ab.
fr.
Nora
Bergslags El.
A.-B.
Hultatorp . . . . v.
5—6
—
100
1
.
7
20000/380
10
30
30
L
—
» —
» —
55 3-fas
220
145
\ ,
1 040
I
i( »
440
50
220
220
220
—
—
—
—
0000/380
1897—981
1905—14)
9000/1500/380
r e s p . 110
1
4*8
—
3
»
45
33 1 »
38
r
20 j
4-G—5
17
50
270
9000/ .
(1905—08j
• •
»
"
45 3-fas
525
5'S—5-8
250
65
1913
30000/7000
3000/380
fiooo-on
15000/380
*
"
"
50
"
"
<
l
M
*
1912—14
9000/ .
1912—14
5000/ .
—
6
1906 >
1913 >
3000 o. 10000/380
9000/ .
9000/380
2D—35
1
1921
9-u—10-5
8
11807—991
„
1
1 800
—
—
—
11
9000/500/220
5-7
—
—
1
20000/ .
v.
15
10000/1500/380
10000/380
'
*
|
Ab.
fr.
Nora
Bergslags El.
A.-B.
Kockesholm . . . v.
Kopparhyttan . .
7
20000/380
Stribergs gruvfält å.
Skrekarhyttan . .
Kastälvskvarn . .
6
~
4
23
25
26
27
28
29
30
33
34
35
2) Se n r 209 i Värm
lands län
70 000
20
100
336
250
840 000
3 080 000
33) År 1916
(33)Årl916varprod.
1 200 000 k W h . —
313 000 •{30) I n b e r . 90 kW,
I s o m l e v e r e r . till
\ Pershytte gruvb.
588 000
680
33) År 1916
18 000
5 785 000
33) År 1916
v. 126 000
d. 55 000
15 000
33) År 1916
HO
81
33) År 1916
82
88
81
860
1 320 000
180
660 000
132 000 i 2 ) Se för övr. n r i s
} 76,77.
71 000 ' 33) År 191
33) År 1916
85
80
87
24
1 |
2
4
fö |
Fernhyttan . . . .
v.
Vassland
»
»
3
6
7
|
8
9
10
11
12
13
14
15 |
1
90
Kläcka
Lerbergs Järnboås
Gruv A.-B.
91 Georg J o h a n s s o n ,
Järnboås
92 A.-B. Stjärnfors—
Hjulsjö
Ställdalen
93 A.-B. Stjärnfors—
Ställdalen
94 A.-B. Stjärnfors—
Ställdalen
•
'
'
95
96
97
98
•
A.-B. Stjärnfors—
Ställdalen
Örebro E l . A.-B. . . K a r l s k o g a
—
6-5
Nedre
5-5
38
6—65
210
»
"
Grängshyttan . .
•
*
>
A.-B. Bofors Nobelkrut
A.-B. Bofors—Gullspång
»
Björkborn
102 L i n n e b ä c k s E l . För.
103 B o b ä c k e n s E l . D i s t r .
För.
104 Aggeruds Bel. För.
,
*
*
•
>
*
>
'
99
100
101
•
»
» . .
105
B r e g å r d s t o r p s Bel.
För.
F i s k s j ö n s Bel. F ö r .
Skogskärrs £ 1 . Distr.
För.
108 F i n n e b ä c k s B e l . F ö r .
109 A.-B. H ö g å s e n s torvströfabrik
106
107
Odlingens E l . Distr.
För.
111 L o v i s e l u n d s E l . Bel.
För.
112 L ä m å s L y s e F ö r . .
113 Västra L ö v å s e n s Bel.
För.
114 Karlskoga El. För.
110
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
S t o l p e t o r p s E l . Bel.
För.
Strönisnäs Järnv.
A.-B.
Lönnhyttans El.
Distr. F ö r .
Stockfors Kraft
A.-B. 2
G r a n b e r g s Dals A.-B
Katrinefors A.-B. .
Eric Ericsson . . . .
G. E . E l f s t r ö m s
sterbhns
Villingsbergs A.-B.
Mindre distr.-f öretag
•
>
»
»
>
*
»
.
»
»
»•
.
•
,
*
*
.
•
»
»
>
»
»
>
.
»
'
•
>
. . . . v.
.
»
*
.
Degerfors
. .-
—
_
—
.. —
—
. . . . v.
Lönnhyttan
Ab. fr. Ö r e b r o Bl.
A.-B.
Stockforstorp . .
-
34
10-5—13 3 100
15-5—17 4 300
20000
»
*
»
*
2000
1906
20000/2000
1906
•
»
5000
»
»
»
15000 o. 6000
1899—1900
15000 o. 7000
1903, 1906
7000/380 o. 220
•
7000/220
-
7000
s
15000/7000 o.
3000
4—4-5
340
•
—
—
—
—
—
—
"
—
—
—
_
6-9
-
— }•
— >
— •
— *
•
— »
— '
»
'
•
—
—
—
—
2 170
501
-i
Silverhyttan . . .
Sågfallet
Utterbäck . . . .
Immetorp . . . .
„
13
20
5
28
>
50
12-E-14-1 2 900
70
Lanfors
Blankafors . . . .
2X220
—
—
*
»
»
»
»
ca 16
7-5
ca 11
ca 22
ca 9
50
.
20
1800
1
1
»
*
»
*
—
L
—
—
Högfors
»
>
500
»
»
'
»
50
Valåsen
60
1401 3-fas
250)
54
v.
Lanhöjden . . . .
Knappsfors . . .
Våtsjötorp . . . .
Bjurtjärn
B j u r t j ä r n s E l . And B j u r t j ä m
För.
A l k v ä t t e r n s A.-B.
Guldsmedshytte
Grythyttan
A.-B. t
»
»
—
—
»
—
—
' ' • •—
•
—
, . - . . > »
—
' *
—
»» «i
—
.
i
•
Bofors
Ab. fr. Örebro El.
A.-B.
Ab. fr. Bofors . .
>
>
*
,
>
>
»
*
ca 4
B r e d s j ö , övre o.
nedre
å.
ö v r e N y h a m m a r v.
Skråmforsen . . .
Brattforsen . . .
Ab. fr. Ö r e b r o E l .
A.-B.
Ab. fr. Ö r e b r o E l .
A.-B.
A.-B. J o r d b r u k s s m i d en
Karlsdals El. För.
21 3-fas
5
.
1893-1903
};
•
. '
1885
1916—1917
7000/380
7000/380
495
250
429
185
7000/380
102-5
102-5
7000/380
24-f
24-5
—
—
—
-
»
"
»
'
7000/380
7000/380
135
141-5
135
1415
—
7000/380
7000/380
2415
*
7000/380
*
»
*
*
»
7000/380
•
. /380
„
>
. /220
u
3-fas
i
"
•
»
„
•
•
»
*
•
j
a
L
»
»
»
»
»
»
3-fas
>
'
3000/380
3000/380
3000/190
2x110
50
—
—
—
—
_
—
—
50
1»
—
6000/380
—
348
—
143
240
—
318
—
*240
—
_
—
•
.
}
1917
1 500
1400
-
1911
—
—
.
ca 30
ca 50
ca 200
•
220
220
1904
10000/380
1919
1000/220
7000/190
5
12
1000/380
2 x 220
220
2x220
2x120
•
1899
1500/ .
2000/ .
. 1
2*000
1*300
ca 100
1914
• —
—
—
—
—
—
—
2
2
—1
i
—
—
—
—
15
3
1
25
18
19
20
21
22
23
24
25
20
27
28
30
29
31
32
|
33
34
35
30
37
1
90
91
240 fv. 54(6 000
\å. 648 000
330
1
}
) -
33) Å r 1916
92
| 93
45
30O 000
33) Å r 1916
l»4
33 310
—
-
9
319
80
540 000
7 500
5 900
29 OOO 000
319
130
175
2
2
-_ _
...
6-5
—
3
8
2
3
- -
—
7
1
8
0-5
—
—
-
—
—
—
-
14
3-1
66
9-6
8
14-5
2-9
5
—
5-6
—
6-5
16
14
._
11
52
_
—
_
—
1
30
-
-
— —
—
— —
—
—
-
—
—
_
—
—
52
_
—
33) Å r 1916
; 96
197
98
32) A b o n . effekt
8 060
2 000
102
103
14-5
5 670
104
2 460
105
16
2 840
2 470
106
107
2 880
108
109
66
61 c
24
30
—
-
14
6 135
110
—
7
7
—
1
—
—
1
—
2-8
12-5
9-s
20-5
—
—
—
_
99
1 6 9 " 000
0-9
-
95
( 4) N y anläggn. äri
{
under byggn.
\ 100
{ 33) Å r 1916
)
101
•
50
•
•
33) Å r 1916
9-8
20-5
111
1 790
15 300
112
113
•
114
115
116
3
35
40
75
1 17-5
17-5
92 5
40
117
118
•
119
120
121
122
123
•
124
9
70
1
2-5
40 112-5
112-5
.
30
1320
125
126
127
128
7 000
5 295 000
33) Å r 1916
129
130
26
1 1
131
132
133
134
135
2
Älvestorp . .
GuldsmedshytteA.-B. G r y t h y t t a n
F a b r . E n g b e r g & Co.
Finnhyttan .
Saxhytte El. LjusSaxhyttan . .
för.
»
och H a m m a r f a l l e t
Hällefors B r u k s A.-B.
Hällefors
Hällefors
Sikfors
>
•
.
.
»
•
a
»
»
»
•
136
137
133
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
133
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
•
i
i
>
•
»
»
»
»
5
6
7
. .
. .
. .
v.
8-7
3 040
. .
„
36
»
5-2
7.5
»
»
»
3-8
5-7
6
14-6
16
4
3
|v.
lå.
S i l v e r g r u v a n . . . v.
Hällefors
Risforsen
. . . .
(I:
Lindesbergs
GuldsmedshytteGuldsmedshytte
A.-B. l a n d s k o m m u n fallen
Stripa G r u v e b o l a g . L i n d e s b e r g s
d.
landskommun
L
i
n
d
e
s
b
e
r
g
s
v.
»
>
landskommun
o. E a m s b e r g
A.-B. S t o r a M a s u g n L i n d e s b e r g s
Stora H y t t a . . .
landskommun
D a l k a r l s h y t t e A.-B. L i n d e s b e r g s
Dalkarlshyttan
landskommun
•
>
M å l r o - R y a El. D i s t r . L i n d e s b e r g s
För.
landskommun
G. N o r e l i u s
Lindesbergs
landskommun
o. Nora l a n d s kommun
Vedevåg— K o p p o m B L i n d e s b e r g s
A.-B.
landskommun
B r u k s ä g . G. Olsson L i n d e s b e r g s
landskommun
Mindre distr.-f ö r e t a g L i n d e s b e r g s
landskommun
Gusselbo El. Distr. Lindesbergs
För.
landskommun
Aspa El. Distr. F ö r . L i n d e s b e r g s
landskommun
Lindesbergs
Stads Lindesberg,
El.-verk s a m t abon- L i n d e s b e r g s
nenterna Björkhyt- landskommun,
t a n s El. F ö r . m. fl. F e l l i n g s b r o ,
Näsby
Stråssa G r u v A.-B. R a m s b e r g
A.-B.
Bergslagens
Gemensamma
Kraftförvaltning
Transf.-stat.
vid
Stråssa
•
»
,
Bruksägare
Nils E r i c s o n
Rockhammars Bruks
A.-B.
Erik Landström . .
A.-B. Stjärnfors—
Ljusnarsberg
Ställdalen
A.-B. Stjärnfors—
Stäildalen
A.-B. Stjärnfors—
Stäildalen
A.-B.
Bergslagens
Gemensamma
Kraftförvaltning
Transf.-stat. i Kopparberg
A.-B. B å n g b r o Rörverk
A.-B. Svartviks
Gruvor
,
»
5
10
»•
440
290
1 300
1 865
350
635
640
550
210
1 750
—
105
10-12
800
5 "5
400
4—5
100
•
9
3-fas
50
»
»
,
»
1-»
»
>
,
»
}•
•
»
11
Vedevåg
. . .
"
•
3—5
20
Östra B o h r . . . .
rt
Ab. fr. D a l k a r l s h y t t e A.-B.
Ab. fr. D a l k a r l s h y t t e A.-B.
Kraf tlev. fr.Ringaby
-—
—
—
Skogsforsen
. . .
v.
54
Ramshyttan . . .
v.
Gammelbo . . . .
Nederhyttan . . .
Lilla K u m l a n . .
Ställdalen
. . . .
Stjärnfors
. . . .
•
,
"
56
25
»
"
»
»
»
.
30000/20000
7000/ .
11
12
13
i4 r^ 5 1
i
1907
—
c a 200
1902
3
.
3
1914
1910
1910
1896
1
!
.
!
.
1900
1896
1917
'
13000/380 r e s p . }
\ 220
f
3000/380 •
3
9
•
3000/380
L
—
* —
* ~
— 3-fas 50
" »
442
10
» 380
» 380
» 5000/ .
» 5000/ .
• 30000/20000/5000
20000/ .
» 20000/5000
» 5000
» 20000/ .
»
» 30000/7000
* >7000/ .
» )
40
öskevik
Kvarnberga
8
>
»
»
—
» _
440 och 110
2x220
3000/ .
3000/ .
C20000/1500/2201
< o. 20000/500/>
l 220
•*
7000/ .
30000/7000
•
3000/500/190
15
L
220
*85 3-fas
lå.
12
90
250
v.
27
1 000
}'
»
50
»
»
ca 130
220
80
38
8
1
1907—1908;
1 "
19C6
20000/3000
1895
20000/ .
11
ca 150
1911
220
3000/ .
'
•
•
1C06—07
30000/20000
•
•
Bångbro
Il:
32
750)
250|
»
»
30000/380
Iv.
Is.
9-5
190|
»
»
500
60/
1872
1913—14
2
•
27
|
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28
29
30
31
32
|
33
34
35
36
1
37
!
2 170
8 072 OOO
33) År 1916
270
1 709 COO
98 OOO: 33) År 1916
134
70 000; 33) År 1916
•135
131
132
133
•
(
3 500
207
767 000
„„„( v. 3 802 OOO|
7661 å. 834 000
462
1 076 000
2 200 000
2 307 000
170 | v. 187 0001
l ä. 4 000 /
750
536 000
<
277
567
450
33) År 1916
136
80 OOo! 33) År 1916
161 000 33) År 1916
119 OOOj 33) År 1916
137
138
139
140
141
.
.
33) År 1910
2 018 000
33) År 1910
i 142
\
143
144
450 000
•
33) År 1916
145
146
cam
147
148
149
150
151
152
153
442
721 000
33) År 1910
(i) Två kraftsta' tioner finnas.
1.33) År 1916
55 000
*
•
85
80
100
1 000
750
•
154
155
\
i
156
157
420 000
33) År 1916
158
159
530 000
33) År 1916
160
4 100 000
33) År 1916
161
102
v. 2 014 000
300 { å. 876 000 1
160
810 000
33) År 1916
103
75 OOOj 33) År 1916
1G4
28
106 Högfors A.-B. . . . L j u s n a r s b e r g
106
107
168 S t ä l l b e r g s G r u v Å . - B
168
Högfors
Segerfors . . . .
Högbergsforsen
Hörksälv . . . .
Blyhyttan . . .
26-5
17
23-5
15
10-5
84
250
510
160
140
1500/
1500/
1500/
1000/
170
Ställberg
14-9
24
225
360
1000/
171
Diverse d i s t r . - a n l . .
172
A.-B. H ö r k s M a s u g n
J o h . Carlsson . . .
17;:
A.-B. Sv. Metallverken
Ramsberg
Ljusnarsberg
175 Moberg, L i l l ä n g . ,
R o c k h a m m a r s Trä- F e l l i n g s b r o
170
massefabrik
Rockhammars Trä
177 m a s s e f a b r i k
O p p b o g a A.-B. . .
178
E . A. A n d e r s s o n ,
179
Djupdalen
180
181
Ax. W. H å k a n s s o n
F r ö t u n a A.-B. .
Götlunda
Fellingsbro
östra Fellingsbro
E l . K o n s . För.
Fellingsbro
183 N o r r a
Distr. F ö r .
184 A. A l m q v i s t . . .
182
187
Finnåkers Bruk .
Frövifors Bruks
A.-B
Lia El. För. . . .
188
V. H y b i n e t t e . . .
189
Stockholms Super
fosfatfabr. A.-B. 7
185
186
. . . .
Ab. fr. Grängesb e r g s G r u v A.-B.
Hörks kvarn . . .
Rällså damm . ,
Näsby
Krokfors
1892, 1908
1898, 1906
1920
1899-1912
8000/
L
3-fas
4—4-;
220
5000/
8-3
Björkäng . .
Lustholmen
10
220
2x220
380
Stensta .
800
3000/380
Oppboga
410
1911—16 o.
1920
3-fas
3000/380
Österhammar
Frötuna . . .
3000/ .
1000/380
1 325
Ab. fr. L i n d e s bergs El.-verk
Ab. fr. L i n d e s b e r g s El.-verk
Norrby gård . .
20000/1500/220
1 500
1 372
ca3(
20000/220
1 500
1 250
ca3(
130
130
48
48
391
391
Finnåker . . . .
Frövifors
nedre
fall
A b . fr. L i n d e s
b e r g s El.-verk
Ab. fr. L i n d e s b e r g s EL-verk
Axbergshammar
800/110
L
400 3-fas
220
3000/220
1904—06
20000/1500/380
20000/3000/220
20000/1500/220
i H ä r i i n g å ä v e n : B ä l s å s E l . F ö r e n . , P o r l a B r u n n s A.-B.
1
»
>
» : Dalsmunds El. Fören., Granberga El. Fören., Granåsens El. Fören.
3
»
»
» : Läggesta E l . F ö r e n . , S t j ä r n s u n d s e g e n d o m .
4
»
»
» : Svinnersta El. Fören., Tiveds El. Fören.
6
»
»
» : Stadra e g e n d o m .
o
»
»
» : Ås L j u s f ö r e n . , Å k e r b y E l . F ö r e n .
7
»
>
» : Ortsdistributionen i Ervalla.
2(
1917-18
29
107
407
SO
240
33) År 1916
33) År 1916
272 000
525 000
165
166
167
168
169
170
171
172
173
72 000
100
7) D e s s u t o m loko
m o b i l o m 150 h k r
820 000
33) År 1916
530 000
32), 33) Ar 1916
176
176
177
178
179
50
—
140
140
32) År
1916
var
m a x . - b e l . 60 kW
48
30
1 ;,•.";
135
ca 20
40
290
290
ca 20
ca 2
1
24-5
ca 3
11
11
9-o
18-0
70 000 ca 35 000
180
181
182
ca 70 000
183
12-5
184
10
375
1 469 000
185
186
33) År 1916
13-
187
32) A b o n . effekt
188
4) H u v u d s a k l i g e n
i n d u s t r i e l l drift
189
KARTA ÖVER BEFINTLIGA
OCH PROJEKTERADE
ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR
NOM
ÖREBRO LÄN PÅ UPPDRAG
AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV
CIVILINGENJÖR NILS EKWALL
år 1923
SKALA 1:200 000
TECKENFÖRKLARING:
Vattenkrnrtstatlon atom» In 8.000 kVA.
D
Vattankraftatatlon mattan 200 och 5.000 kVA.
D
Vattenkreftatatlon mindre In 200 kVA.
Vlrmekrartatation etorro In 3.000 kVA.
0
0
Vflrmokrattatntion mellan 200 och 3.000 kVA.
Vormokraftotatlon mlndra In 200 kVA.
'4 Jl
Tranaformatorcentrnl onsluton till atamllnle.
'Q/
Tronaiormntorcontral ansluten till landallnjo.
$
Bugdetranaformatoratation.
o
Ortatranaformetorstation.
•^•»* • • • • » ^ • ^
Stamllnta.
^m ^m ^m ^m ^m ^m
Landetlnje.
— ^ ~ — • • • ~••——.
Bygdellnje.
———————
Ortallnjo.
Q'Ina fflr dtatributionaomrade.
'* *'
1 2
'•
J
Nummer I oloktrioko anläggningar orilQt tabellen bilaga 1.
3 -—
'
Nummer & föreslagna distributionsområden enligt bilaga 4.
STATE\J KEPTODUKTlONSANSTALT
HE ^fc
O
KARTA OVER
:
DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UT*
STRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS
F Ö R D E L N I N G I N O M Ö R E B R O LÄN
F co
- v4
-
UPPRÄTTAD ÅR 1924 AV
CIVILINGENJÖR
NILS
EKWALL
MED FIL. DR. J. ANRICKS »KARTA ÖVER
SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOgVl UNDERLAG
-
iH
-
TH
SS«J
=m
= «4
- M
- t4
JJ
- n
="»4
BETECKNINGAR
1 kvkm åker
elektrifierat område
SKALA 1 :1000000
t
±Q
20
30
40
50
60
D u l l m l m i l i ti i h i n l i n i l i i n i H i i l i . n t i n i I n n i ; m i n . l i n il i i m : : ii
TO km.
STATENS
REPRODUKTIONSANSTALT
31
Bilaga 4.
Redogörelse
för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Örebro län.
Nr 1. Mosjö Elektriska Aktiebolag. Området erhåller kraft från Örebro Elektriska
Aktiebolag medelst 15 000/1 500/220 volt. Det nämnda systemet bör bibehållas.
Nr 2. Lantbrukarnas Elektriska Aktiebolag (Leabolaget).
Området erhåller kraft från
Motala Kraftverk över 40 000 volts ledningen Finspång—Hallsberg. Distributionssystemet är 40 000/3 000/380 volt. Detsamma bör bibehållas.
Nr 3. Vretstorps Elektriska Belysningsförening.
Området erhåller kraft från Motala
Kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas.
Nr 4. Hidinge distributionsområde. Inom detta område finnes för närvarande ett
flertal mindre distributionsanläggningar, nämligen Gustav Anderssons kraftstationer,
Skämartorp och Nyhyttan, med ett dit anslutet distributionsnät för 2 000/380 volt,
Yxhults Stenhuggeri med ett distributionsnät för 3 000 volt, Garphytte Bruk med ett
distributionsnät för 6 000 volt samt några smärre stationer för lågspänningsdistribution.
En enhetlig elektrifiering bör ske med användande av standardsystemet
3 000/ 380 volt. Ortsnäten böra anslutas till Örebro Elektriska Aktiebolags 40 000 volts
ledning.
Nr 5. Gräveby Elektriska Distributiousföreuing.
Området erhåller kraft från Örebro
Elektriska Aktiebolag. Det använda distributionssystemet 15 000/500/220 volt kan
bibehållas.
Nr 6. Ekers Elektriska Förening. Området är elektrifierat från Karlslunds kraftstation med 1 500 volt, vilket system bör bibehållas.
N r 7. Örebro stads distributionsområde. Inom detta område finnes ett flertal anläggningar, tillhörande Örebro Elektricitetsverk samt Karlslunds kraftstation. Såväl 3 000
som 1 500 volt hava använts såsom ortsspänningar. En enhetlig elektrifiering bör
genomföras med 3 000/380 volt, varvid ortsnätet bör anslutas till Örebro Elektricitetsverk.
Nr 8. Glanshammars Elektriska Distributionsförening.
Området erhåller kraft från
Örebro Elektriska Aktiebolag med 15 000/3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas.
Nr 9. Götlunda distributionsområde.
Inom detta område har hittills ingen bygdedistribution ägt rum. E n elektrifiering bör ske från Örebro Elektriska Aktiebolag med
a n v ä n d a n d e av systemet 15 000/3 000/380 volt.
Nr 10. Södra Hjälmarestrandens Elektriska Distributions Aktiebolag. Området är elektrifierat på samma sätt som omtalats beträffande område nr 8.
N r 11. Kilsmo distributionsområde.
Om detta område gäller vad ovan sagts om område n r 9.
Nr 12. Pålsboda Elektriska Aktiebolag. Området erhåller kraft från Örebro Elektriska Aktiebolag med 40 000/10 000/220 volt. Då området är så gott som fullständigt elektrifierat med detta system, bör detsamma bibehållas.
Nr 13. Brevens Bruk.
Endast bruket med omgivningar har hittills elektrifierats.
Kraft erhålles från brukets egen kraftstation, vilken är utförd för 220 volt likström.
32
En fullständig elektrifiering bör ske med användande av växelström och spänningssystem 15 000/3 000/380 volt, varvid kraften bör tagas från Örebro Elektriska Aktiebolag.
Nr 14. Hjorikvams
kraftstation.
Området är delvis elektrifierat från egen kraftstation med 2 000/220 volt. E h u r u en övergång till standardsystemet med 3 000 volts
ortsspänning är önskvärd, torde dock det redan utbyggda nätets omfattning lägga
hinder i vägen därför. Det befintliga nätet bör anslutas till Motala Kraftverks 40
kV ledning, som framdragits i närheten av Hjortkvarns kraftstation.
Nr 15. Haddebo distributionsområde. Detta område har hittills icke elektrifierats.
Landsbygden är inom detsamma så gles, att en mera allmän elektrifiering sannolikt
ej kan genomföras. I den m å n vissa delar av området kunna komma att bliva elektrifierade, torde detta komma att ske medelst småstationer.
Nr 16. Lerbäcks distributionsområde.
Även detta område är hittills så gott som
oelektrifierat. Endast en liten kraftstation för lågspänning finnes. Vid en allmän
elektrifiering bör området anslutas till Motala Kraftverks 40 kV ledning till Hallsberg
och 3 000/380 volt användas för ortsdistribution.
Nr 17. Lerbäcksortens Elektriska Distributionsförening.
Området är elektrifierat från
Motala Ströms Kraft Aktiebolag med 6 000/380 volt, vilket system kan bibehållas.
Nr 18. Mariedams Elektriska Distributionsförening.
Området är elektrifierat från
Motala Ströms Kraft Aktiebolag med 6 000/220 volt, vilket system kan bibehållas.
Nr 19. Hammars distributionsområde.
Området är delvis elektrifierat från Motala
Ströms Kraft Aktiebolag med 20 000/380 volt. Om en fullständigare elektrifiering
skall genomföras, bör systemet 20 000/3 000/380 volt användas.
Nr 20. Askersunds stads distributionsområde.
Området är elektrifierat från Motala
Ströms Kraft Aktiebolag med 20 000/380 volt. Till följd av det utbyggda nätets omfattning torde en förändring till standardsystemet icke kunna genomföras.
Nr 2 1 . Olshammars distributionsområde.
Inom detta område finnas endast 2 smärre
kraftstationer för likström. Vid en fullständigare elektrifiering bör området anslutas
till Motala Ströms Kraft Aktiebolag och ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt
användas.
Nr 22. Askersunds västra distributionsområde. Beträffande detta område gäller vad
ovan anförts angående område nr 21.
Nr 23. Tycke Elektriska Distributionsförening.
Området är delvis elektrifierat från
egen kraftstation vid Torpa med 6 000/380 volt, vilket system kan bibehållas.
Nr 24. Laxå Bruks distributionsområde.
Inom detta område finnes ett flertal kraftstationer för industriell drift. Från en vid Laxå järnvägsstation befintlig transformatorstation, ansluten till Hasselfors Bruks Aktiebolags 20 kV ledning, har utdragits
ett ledningsnät för 5 000 volt. En eventuell elektrifiering av landsbygden, som inom
detta område är mycket gles, bör kunna ske genom anslutning till nyssnämnda 5 000
volts ledningar.
Nr 25. Hasselfors Bruks Aktiebolag. F r å n Hasselfors Bruk har landsbygden delvis
elektrifierats medelst 5 000/220 volt. Detta system kan bibehållas.
Nr 26. Mullhjttans Elektriska Aktiebolag. Området erhåller kraft från Hasselfors
Bruk. För ortsdistributionen har använts 5 000/1 500/380 volt. Detta system kan
bibehållas.
Nr 27. Kvidbro distributionsområde.
En mindre del av områdets landsbygd är elektrifierad från Per Nilssons Aktiebolags kraftstation med 5 000/380 volt, vilket system
kan bibehållas. Nätet bör sammankopplas med Hasselfors Bruks 5 kV ledning till
Fjugesta.
33
Nr 28. Svarta Bruks distributionsområde.
Området är hittills oelektrifierat. I den
m å n en elektrifiering av områdets landsbygd, som är tämligen gles, kan åstadkommas,
bör densamma ske från Örebro Elektriska Aktiebolag med användande av ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt.
Nr 29. Strömsnäs Järnverks Aktiebolag. Området har redan elektrifierats från egen
kraftstation Degerforsen med 3 000/190 volt, vilket system bör bibehållas.
Nr 30. Bofors distributionsområde är elektrifierat från Bofors kraftstation, huvudsakligast med 7 000/380 volt, vilket system bör bibehållas.
Nr 31. Bjurtjärns Elektriska Andelsförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 10 000/380 volt, som bör bibehållas.
Nr 32. Alkvätterns Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation med
det onormala systemet 1 000/220 volt, vilket torde få bibehållas till följd av det redan
utbyggda nätets omfattning.
Nr 33. Lönnhyttans Elektriska Distributionsförening.
Området är elektrifierat från
egen kraftstation med 6 000/380 volt och erhåller dessutom kraft från Skråmforsens
kraftstation. Det hittills använda distributionssystemet kan bibehållas.
Nr 34. Stockfors Kraft Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation
med 1 500 volt, vilket system bör bibehållas.
Nr 35. Katrinefors Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation med
1 000/380 volt. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts angående område
nr 32.
Nr 36. Granbergs Dals Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation
med 2 000 volt. I övrigt gäller vad ovan anförts angående område nr 32.
Nr 37. Skråmforsens distributionsoynråde är delvis elektrifierat från Örebro Elektriska
Aktiebolags kraftstation Skråmforsen med 15 000 och 7 000 volt, som transformeras
direkt till förbrukningsspänning. Dessutom finnas 3 stycken små kraftstationer med
lågspänningsdistribution. Vid en mera allmän elektrifiering hade ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt varit fördelaktigare.
Nr 38. Kils distributionsområde. Detta område har hittills icke elektrifierats. Ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt är det lämpligaste. E t t blivande ortsnät bör anslutas till Motala Kraftverks 40 kV ledning till Axbergshammar.
Nr 39. Dylta Elektriska Förening. Området erhåller kraft från Dylta kvarns kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas.
Nr 40. Axbergshammars distributionsområde.
Området är delvis elektrifierat från
Axbergshammars sulfitfabrik med systemet 20 000/1 500/220 volt, vilket system bör
bibehållas.
Nr 4 1 . Lia Elektriska Förening. Detta område erhåller kraft från Lindesbergs
Elektricitetsverk med 20 000/1 500/380 volt, vilket system bör bibehållas.
Nr 42. Frövi—Näsby distributionsområde. Området är elektrifierat från Lindesbergs
Elektricitetsverk med 20 000/3 000/220 volt, vilket system bör bibehållas.
Nr 43. Ödeby Elektriska Förening. Området erhåller elektrisk energi från Lindesbergs Elektricitetsverk. Det använda distributionssystemet är 20 000/1 500/380 volt.
Detsamma kan bibehållas.
Nr 44. Norra Lillkyrka distributionsområde.
Se område nr 43.
Nr 45. Frötuna Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation med
1 000/380 volt. I övrigt gäller beträffande detta område vad ovan sagts angående
område nr 32.
Nr 46. Östra Fellingsbro Elektriska Distribidionsförening.
Området är elektrifierat
från Lindesbergs Elektricitetsverk med 20 000/1 500/380 volt. Detta system bör bibehållas.
827 24
5
34
Nr 47. Mellersta Fellingsbro Distributionsförening.
Området är elektrifierat från
Lindesbergs Elektricitetsverk med 20 000/380 volt. Ehuru införandet av mellanspänningen 3 000 volt skulle underlätta ytterligare elektrifiering av områdets landsbygd,
torde dock det redan befintliga ledningsnätets utsträckning lägga hinder i vägen för en
dylik ändring.
Nr 48. Norra Fellingsbro distributionsområde.
Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 47.
Nr 49. Spannarboda distributionsområde.
Området erhåller kraft från egen kraftstation. Det använda ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas.
Nr 50. Rockhammars Bruks distributionsområde,
Öm detta område gäller vad ovan
anförts beträffande område nr 49.
Nr 51. Östra Bohrs distributionsområde.
Området är elektrifierat från Lindesbergs
Elektricitetsverk delvis med 1 500/380 volt, delvis med 20 000/380 volt. Det förstn ä m n d a systemet bör föredragas vid framtida nyanslutningar.
Nr 52. Målro—Rya Elektriska Distribidionsförening. Om detta område gäller vad ovan
anförts beträffande område nr 49.
Nr 53. Lindesbergs stads distributionsområde.
Området är redan delvis elektrifierat
från Lindesbergs Elektricitetsverk. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts angående område nr 51.
Nr 54. Gusselby distributionsområde. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts angående område nr 49.
Nr 55. Mårshyttans distributionsområde.
Detta område är hittills icke elektrifierat.
Vid en eventuell elektrifiering bör ett ortsnät för 3 000/380 volt anslutas till Guldsmedshyttesystemets 30 kV ledning.
Nr 56. Guldsmedshyttans distributionsområde.
Inom detta område finnes ett flertal
industriella företag, såsom Guldsmedshyttans Aktiebolag, Stripa Gruvbolag, Aktiebolaget Stora Masugn samt Stråssa Gruv Aktiebolag. Flertalet av dessa företags kraftstationer äro förbundna med varandra medelst ett ledningsnät för 7 000 volt, till
vilket ävenledes vissa delar av landsbygden anslutits. En eventuellt utvidgad elektrifiering av landsbygden måste ske med användandet av detta distributionssystem.
Nr 57. Ramshyttans distribidionsområde.
F r å n egen kraftstation distribueras elektrisk energi till landsbygden inom detta område vid 3 000/190 volt. Detta system
bör bibehållas.
Nr 58. Rällså distributionsområde.
F r å n egen kraftstation har utdragits ett ortsnät
för 5 000 volt, vilken spänning torde få användas även i framtiden.
Nr 59. Kopparbergs distributionsområde.
Inom detta område finnas flera storindustriella kraftstationer, nämligen Aktiebolaget Stjärnfors—Ställdalens kraftstation vid
Stjärnfors, Bångbro Rörverks kraftstation vid Bångbro samt Svenska Metallverkens
kraftstation vid Krokfors. Landsbygden har emellertid icke elektrifierats från någondera av dessa anläggningar. En eventuell landsbygdselektrifiering inom området bör
ske med a n v ä n d a n d e t av 3 000/380 volt.
Nr 60. Ställdalens distributionsområde. Även inom detta område finnas flera industrianläggningar, nämligen Aktiebolaget Stjärnfors—Ställdalens kraftstationer vid Ställdalen och Lilla Kumlan samt Aktiebolaget Svartviks Gruvor. I den mån landsbygden kommer att elektrifieras, bör densamma anslutas till Stjärnfors—Ställdalens ledningsnät, varvid ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt bör användas.
Nr 6 1 . Högfors Aktiebolag. Inom området äro Högfors Aktiebolags kraftstationer,
Högfors, Segerfors och Högbergsforeen, belägna. Desamma äro förbundna med var-
35
a n d r a medelst ett ledningsnät för 1 500 volt, varifrån ävenledes viss del av landsbygden elektrifieras. Detta system bör bibehållas.
Nr 62. Ställbergs Gruv Aktiebolag.
F r å n Ställbergs Gruv Aktiebolags ledningsnät för 1 000 volt har viss del av landsbygden elektrifierats. Detta system kan bibehållas.
Nr 63. Hjulsjö distributionsområde.
Inom området finnas Aktiebolaget Stjärnfors—
Ställdalens kraftstationer, Hultatorp, Grängshyttan, Övre och Nedre Nyhammar samt
Övre och Nedre Bredsjö. Desamma äro förbundna sinsemellan, dels medelst 5 000
volt, dels medelst 20 000 volt. I den mån detta glest bebyggda område kan ekonomiskt elektrifieras, bör detta ske från n y s s n ä m n d a ledningsnät genom direkt transformering till lågspänning, varvid 380 volt torde bliva använt.
Nr 64. Nora Bergslags distribidionsområde.
Området erhåller kraft från Nora Bergslags Elektriska Aktiebolag, som inom området äger ett flertal kraftstationer samt ett
ledningsnät för 9 000 volt. Till detta ledningsnät bör landsbygden anslutas på samma
sätt som ovan anförts beträffande område nr 63.
Nr 65. Öskeviks distributionsområde.
Beträffande detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 49.
N r 66. Boms Kraft Aktiebolag. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts
beträffande område nr 49.
N r 67. Nora stads distributionsområde.
F r å n stadens kraftstation distribueras elektrisk energi till den omgivande landsbygden med ortsdistributionssystemet 1 500/380
volt, vilket system bör bibehållas.
Nr 68. Vikers distributionsområde.
Från kraftstationen vid Skrekarhyttan distribueras kraft medelst 3 000/380 och 10 000/380 volt, av vilka det förstnämnda helst bör
bibehållas.
N r 69. Detta område är så glest bebyggt, att någon mera allmän elektrifiering
medelst ett sammanhängande ledningsnät knappast kan på ett ekonomiskt sätt komma
till stånd. I den mån enstaka delar av området bliva elektrifierade, torde detta
komma att ske från små kraftstationer med lågspänningsdistribution, avsedda endast
för den närmaste omgivningens behov.
Nr 70. Hällefors Bruks distributionsområde. Inom området finnes ett flertal av Hällefors Bruks Aktiebolags kraftstationer belägna, vilka äro förbundna med varandra
genom ledningar för 30, 20 resp. 5 kV. Området är så glest bebyggt, att någon självständig bygdeelektrifiering icke kan komma till stånd. I den mån enstaka partier av
landsbygden skola elektrifieras, bör detta ske genom anslutning till de n ä m n d a industriledningarna, varvid direkt transformering till lågspänning 380 volt bör äga rum. I
vissa fall kunna även små kraftstationer tänkas vara lämpliga.
N r 71. Kilsbergen. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område
nr 69.
N r 72. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 69.
36
Förteckning
över K. Jordbruksdepartementets hittills publicerade elektrifieringsutredningar.
Löpande
Serie
nr
nr
N a m n
Elektrifieringskommitténs meddelanden.
1
2
C: I
A: I
2
B: I
3
C: II
4
C: III
5
C: IV
6
C: V
7
B: II
8
A: II
9
B: III
10
B: IV
11
B: V
12
B: VI
13
B: VII
14
B: VIII
15
B: I X
16
B:X
17
B: X I
18
B: XII
19
B: XIII
20
B: XIV
21
C: VI
22
C: VIII
Redogörelse för en studieresa till Danmark.
Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende
på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående
Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande
av elektrifieringens utveckling.
Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution.
Utredning beträffande en generell metod för beräkning av
distributionsnät för landsbygdsdistribution.
Utredning beträffande en generell metod för beräkning av
energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.
Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden
inom Kristianstads län.
Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för
elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden
inom Hallands län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden
inom Gävleborgs län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden
inom Blekinge län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea
inom Kopparbergs län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea
inom Västmanlands län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea
inom Värmlands län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea
inom J ä m t l a n d s län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea
inom Norrbottens län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden
inom Jönköpings län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea
inom Gotlands län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea
inom Västernorrlands län.
Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea
inom Västerbottens län.
K o r t redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samn
förslag till organisation av statens verksamhet beträffandi
landets elektrifiering.
Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige år 1925.
(Forts, ä omsl. sid. B.)
Löpande
nr
Serie
nr
N a m n
Ingenjör Nils Ekwalls utredningar.
(Fortsättning av Elektrifieringskommitténs utredningar efter kommitténs upplösning.)
1
2
—
3
—
4
U t r e d n i n g beträffande planmässig
inom Östergötlands län.
Utredning beträffande planmässig
inom. Örebro län.
Utredning beträffande planmässig
inom Kalmar län.
Utredning beträffande planmässig
inom Kronobergs län.
elektrifiering av landsbygden
elektrifiering av landsbygden
elektrifiering av landsbygden
elektrifiering av landsbygden
Statens offentliga utredningar 1924
Systematisk
förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning.
Statsförfattning.
Rättskipning.
Fångvård.
Allmän statsförvaltning.
Yattenväscn. Skogsbruk. Bergsbruk.
Betänkande med förslag till gruvlag. [16]
Malmkommissionens slutbetänkande. [32] Malmtillgåiifen
i Norrbottens län. :!)!
Förbrukning av virke till husbehov pä Värmlands lins
landsbygd. [42
Kom m ii nal fö i-T.il tning.
Statens och kommunernas finansväsen.
Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden.
26. Ljusindustrien. [34] 27. Ylleindustrien.
industrien. [361 36. Betänkande ang. tulls;
ningar. Del 1. [37] Del 2. [38]
roliti.
Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. 23^
Socialpolitik.
Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14]
Det svenska tohaksmonopolet. [15]
Statens järnvägar.
Statens järnvägar som allmänt affärsverk. [30]
Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. [39]
Kommunal affärsverksamhet. [45
Hälso- ocli sjukvård.
Allmänt näringsväsen.
K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kristianstads län. [50] 9. Ang.
elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18J
11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge lan.
[10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [8] 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom
Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] 16. Ang. elektrifiering av
landsbygden inom Norrbottens län. [28 17. Ang. elektrifiering av landebygden inom Jönköpings lan. -it 18. Ang.
elektrifiering av landsbygden inom Gotlands i,
19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlanda län. [17j 20. Ang. elektrifiering av landsbygden
inom Västerbottens län. [29] 22. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige ar 1023. IM
Ingenjör N. Ei
Lningar. 1. Ang. elektrifiering av
landsbygden inom Östergötlands län. 16 2. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Örebro län. 61] 3. Ang.
elektrifiering av landsbygden inom Kalmar län. [49]
4. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kronobergs
län. [47]
Förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa yrken. [41]
Fast egendom. Jordbruk nicd binäringar.
Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2]
Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. [21]
Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. [40]
Kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna. [43]
Industri.
Cement- och betongbestämmelsei'.
25
Handel ocli sjöfart.
Skeppstjänslkommitterades betänkande. 3. [20]
Kommunikations väsen.
Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön <ch
Vänern jämte bihang. [6]
Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. 19]
Bank-, kredit- och nenningväscn.
Försäkrings väsen.
Kyrkoväseu. Undervisningsvägen. Andlig odling i övrigt.
Supplement nr 2 till Sverges familjonamn 1920. [4]
Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [51
Betänkande och förslag angående läroverks- och lan Isbibliotek. [7]
Förslag till lönereglering för befattningshavare vid allmänna
läroverk m. 11. läroanstalter. [13]
K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 1—5. [24]
Systematiskt utforskande av allmogekulturen. 1. [26] 2. .27]
Utredning rörande kungl. teaterns verksamhet. [31]
Försvarsväscn.
Utrikes ärenden. Internationell rätt.
Angående ordnandet av statens kommersiella informations'
verksamhet. [1]
Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1924.
827 24