Basala hygienrutiner
Sjuksköterskeprogrammet T1, 2015
Carina Andersson
Hygiensjuksköterska
Vårdhygien
1
”Att samla ett stort antal sjuka under ett tak
har många fördelar men en allvarlig nackdel:
att den sjukdom en lider av kan tänkas
överföras till andra”
Att förebygga vårdrelaterade infektioner, Socialstyrelsen
BILD: Forskning.se
2
Vårdrelaterade infektioner
• Ungefär 10% av patienterna som vårdas
för en sjukdom eller skada drabbas av en
infektion i samband med vården
- Sköter vi hygienreglerna kan vi reducera
de vårdrelaterade infektionerna med 1/3!
3
Mikroorganismer
En mängd bakterier finns
normalt på kroppen och
gör det svårare för sjukdomsalstrande bakterier att
etablera sig
Men bakterier som är bra för mig och bra att ha på
”rätt ställe” kan orsaka sjukdom hos patienten som i
många fall är försvagad och mottaglig för infektion
4
Hudflora
Resident (bofast) hudflora
• Egen bakterieflora som skyddar
Transient (tillfällig) hudflora
• Bakterier som tillförs utifrån
• Kan minskas med tvåltvätt ca 100 ggr,
handdesinfektion ca 10 000 ggr
5
Antibiotika
Enorma medicinska vinster:
– minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella
infektioner
– en förutsättning för modern sjukvård
6
Trimetoprim
Oxazolidinoner
Streptograminer
Kinoloner
Glycopeptider
Linkosamider
Kloramfenikol
Tetracykliner
Makrolider
Aminoglykosider
Betalaktamantibiotika
Sulfa
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
7
Multiresistenta bakterier, MRB
Bakterier som förvärvat resistens mot flera
antibiotikasorter eller mot förstahandsvalet
av antibiotika
Inte mer aggressiv, men svårare att
behandla när bakterien orsakat infektion
8
MRB - multiresistenta bakterier
•
•
•
•
MRSA
VRE
ESBL (ett enzym)
m.fl.
BILD: Forskning.se
9
Antal fall av MRB i Skåne 2007-2014
VRE
MRSA
ESBL
ESBLcarba
1400
1282
1261
1229
1200
1000
935
775
800
600
490
488
371
400
289
200
313
284
272
394
384
369
159
6
5
17
6
3
8
10
7
19
2
25
7
0
2007
2008
2009
2010
2011
Smittskydd Skåne /Eva
Gustafsson
2012
2013
2014
10
Hur ska jag tänka för att förebygga
smittspridning?
Finns det risk för smitta?
Smittväg?
Hur kan smittan förebyggas?
11
Smittvägar
Kontaktsmitta
Droppsmitta
Tarmsmitta
Blodsmitta
Luftburen smitta
Smitta via livsmedel
12
Kontaktsmitta
• Direkt
– Smitta överförs mellan smittkälla och
mottaglig individ utan mellanled
• Indirekt
– Smitta överförs från en individ till en annan via
händer, kläder eller föremål som är
förorenade med smittämnen
13
Droppsmitta, dropp/kontakt
• Hosta, nysning, kräkning – dusch av stora
tunga, droppar.
Når en ”armlängds avstånd”, t ex:
– Luftvägsinfektioner
– Influensavirus
– Calicivirus
14
Luftburen smitta
• Små aerosoler som tas upp i luften och
kan spridas med luftströmmar till och från
luftvägar
- Vattkoppor
- Mässling
- Tuberkulos
15
Tarmsmitta
• Smittämnen utsöndras med tarminnehåll
och når munnen via t ex händer, vatten,
livsmedel, t ex:
– Salmonella
– ESBL, VRE
– Calici
16
Blodsmitta
• Smitta då mikroorganismer överförs med
blod/blodprodukter/blodtillblandade
kroppsvätskor direkt till mottagarens blod
eller via slemhinna
– Hepatit B
– Hepatit C
– HIV
17
Hur undviker vi smittspridning?
- Bryter smittvägar med basala hygienrutiner!
• Personalen ska inte smitta patienten
• Patienten ska inte smitta andra patienter
• Patienten ska inte smitta personalen
Basala hygienrutiner är inte valfritt utan en
föreskrift från Socialstyrelsen 2007:19 och
gäller i all vård och oavsett profession.
18
Basala hygienrutiner
• Handhygien, alltid handdesinfektion,
ibland också handtvätt
• Arbetskläder
• Handskar
• Plastförkläde/skyddsrock
• Långt hår ska vara uppsatt
20
Bakteriegömmor
I ett trasigt
nagelband
21
Handtvätt
• Tvätta händerna med tvål och vatten
– då de känns eller är synligt smutsiga
– efter vård av patient med diarré/kräkningar
• Torka torrt
• Alltid handdesinfektion efter tvåltvätt
22
Handdesinfektion
• Före och efter
varje patientkontakt
• Före rent och efter
smutsigt arbete
• Före och efter
användning av handskar
23
Rätt handdesinfektion
• Ta rikligt med handsprit 3-4 ml (två
tryckningar).
• Gnid in spriten noggrant mellan
fingrarna.
• Gnid in spriten noggrant på
fingertoppar och naglar.
• Desinfektera tummarna med
roterande rörelser.
• Avsluta med handlederna.
24
Ringar
Bild: Birgitta Holmström
25
Händer
Bild: Birgitta Holmström
26
Efter handtvätt
Bild: Birgitta Holmström
27
Efter enbart sprit
Bild: Birgitta Holmström
28
Efter 20 minuter
Bild: Birgitta Holmström
29
Arbetskläder
• Byts dagligen
• Kort ärm nära patienten
30
Handskar
• Alltid vid kontakt med blod, sekret,
urin, avföring och biologiskt material
• Byt handskar mellan orent och rent
arbete
• Kasta alltid handskarna direkt efter
användning – får ej desinfekteras
• Förorenade handskar sprider smitta på
samma sätt som en oskyddad hand
31
Plastförkläde
• Vid kontakt med kroppsvätskor, biologiskt material
• Vid risk för stänk
• Vid våta arbetsmoment
• Engångs
32
Stänk- och andningsskydd
• Munskydd
• Andningsskydd, mot luftburen smitta
• Visir eller visir med munskydd skyddar mot
stänk i ögonen
33
Ta av i följande ordning
– Handskar
– Desinfektera händerna
– Munskydd
– Rock/förkläde
– Desinfektera händerna
34
Städrutiner
• Alltid punktdesinfektion vid spill
• Desinfektionsmedel av brits, säng, sängbord och de
patientnära ytorna mellan patienterna
• Glöm inte medicinteknisk utrustning och hjälpmedel –
rengöring mellan patienterna
35
Sammanfattning
• Indirekt kontaktsmitta via personalens
händer är vanligaste smittvägen i vården
• Basala hygienrutiner är till för att skydda
patienten, medpatienter och dig själv från
smittämnen!
• Vi vet inte vem som bär på smitta – därför
använder vi oss alltid av basala
hygienrutiner
36
Länkar
• www.skane.se/vardhygien
- eller ring oss! Telefonnummer till
hygiensjuksköterskor finns på hemsidan.
• www.vardhandboken.se
- ett nationellt kunskapsunderlag om
kliniska riktlinjer och metoder
37
Lycka Till!
38
Handcheck
39