åhörarkopior gällande föreläsning Vårdhygien
Basala hygienrutiner Sjuksköterskeprogrammet T1, 2015 Carina Andersson Hygiensjuksköterska Vårdhygien 1 ”Att samla ett stort antal sjuka under ett tak har många fördelar men en allvarlig nackdel: att den sjukdom en lider av kan tänkas överföras till andra” Att förebygga vårdrelaterade infektioner, Socialstyrelsen BILD: Forskning.se 2 Vårdrelaterade infektioner • Ungefär 10% av patienterna som vårdas för en sjukdom eller skada drabbas av en infektion i samband med vården - Sköter vi hygienreglerna kan vi reducera de vårdrelaterade infektionerna med 1/3! 3 Mikroorganismer En mängd bakterier finns normalt på kroppen och gör det svårare för sjukdomsalstrande bakterier att etablera sig Men bakterier som är bra för mig och bra att ha på ”rätt ställe” kan orsaka sjukdom hos patienten som i många fall är försvagad och mottaglig för infektion 4 Hudflora Resident (bofast) hudflora • Egen bakterieflora som skyddar Transient (tillfällig) hudflora • Bakterier som tillförs utifrån • Kan minskas med tvåltvätt ca 100 ggr, handdesinfektion ca 10 000 ggr 5 Antibiotika Enorma medicinska vinster: – minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner – en förutsättning för modern sjukvård 6 Trimetoprim Oxazolidinoner Streptograminer Kinoloner Glycopeptider Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Aminoglykosider Betalaktamantibiotika Sulfa 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 7 Multiresistenta bakterier, MRB Bakterier som förvärvat resistens mot flera antibiotikasorter eller mot förstahandsvalet av antibiotika Inte mer aggressiv, men svårare att behandla när bakterien orsakat infektion 8 MRB - multiresistenta bakterier • • • • MRSA VRE ESBL (ett enzym) m.fl. BILD: Forskning.se 9 Antal fall av MRB i Skåne 2007-2014 VRE MRSA ESBL ESBLcarba 1400 1282 1261 1229 1200 1000 935 775 800 600 490 488 371 400 289 200 313 284 272 394 384 369 159 6 5 17 6 3 8 10 7 19 2 25 7 0 2007 2008 2009 2010 2011 Smittskydd Skåne /Eva Gustafsson 2012 2013 2014 10 Hur ska jag tänka för att förebygga smittspridning? Finns det risk för smitta? Smittväg? Hur kan smittan förebyggas? 11 Smittvägar Kontaktsmitta Droppsmitta Tarmsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta via livsmedel 12 Kontaktsmitta • Direkt – Smitta överförs mellan smittkälla och mottaglig individ utan mellanled • Indirekt – Smitta överförs från en individ till en annan via händer, kläder eller föremål som är förorenade med smittämnen 13 Droppsmitta, dropp/kontakt • Hosta, nysning, kräkning – dusch av stora tunga, droppar. Når en ”armlängds avstånd”, t ex: – Luftvägsinfektioner – Influensavirus – Calicivirus 14 Luftburen smitta • Små aerosoler som tas upp i luften och kan spridas med luftströmmar till och från luftvägar - Vattkoppor - Mässling - Tuberkulos 15 Tarmsmitta • Smittämnen utsöndras med tarminnehåll och når munnen via t ex händer, vatten, livsmedel, t ex: – Salmonella – ESBL, VRE – Calici 16 Blodsmitta • Smitta då mikroorganismer överförs med blod/blodprodukter/blodtillblandade kroppsvätskor direkt till mottagarens blod eller via slemhinna – Hepatit B – Hepatit C – HIV 17 Hur undviker vi smittspridning? - Bryter smittvägar med basala hygienrutiner! • Personalen ska inte smitta patienten • Patienten ska inte smitta andra patienter • Patienten ska inte smitta personalen Basala hygienrutiner är inte valfritt utan en föreskrift från Socialstyrelsen 2007:19 och gäller i all vård och oavsett profession. 18 Basala hygienrutiner • Handhygien, alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt • Arbetskläder • Handskar • Plastförkläde/skyddsrock • Långt hår ska vara uppsatt 20 Bakteriegömmor I ett trasigt nagelband 21 Handtvätt • Tvätta händerna med tvål och vatten – då de känns eller är synligt smutsiga – efter vård av patient med diarré/kräkningar • Torka torrt • Alltid handdesinfektion efter tvåltvätt 22 Handdesinfektion • Före och efter varje patientkontakt • Före rent och efter smutsigt arbete • Före och efter användning av handskar 23 Rätt handdesinfektion • Ta rikligt med handsprit 3-4 ml (två tryckningar). • Gnid in spriten noggrant mellan fingrarna. • Gnid in spriten noggrant på fingertoppar och naglar. • Desinfektera tummarna med roterande rörelser. • Avsluta med handlederna. 24 Ringar Bild: Birgitta Holmström 25 Händer Bild: Birgitta Holmström 26 Efter handtvätt Bild: Birgitta Holmström 27 Efter enbart sprit Bild: Birgitta Holmström 28 Efter 20 minuter Bild: Birgitta Holmström 29 Arbetskläder • Byts dagligen • Kort ärm nära patienten 30 Handskar • Alltid vid kontakt med blod, sekret, urin, avföring och biologiskt material • Byt handskar mellan orent och rent arbete • Kasta alltid handskarna direkt efter användning – får ej desinfekteras • Förorenade handskar sprider smitta på samma sätt som en oskyddad hand 31 Plastförkläde • Vid kontakt med kroppsvätskor, biologiskt material • Vid risk för stänk • Vid våta arbetsmoment • Engångs 32 Stänk- och andningsskydd • Munskydd • Andningsskydd, mot luftburen smitta • Visir eller visir med munskydd skyddar mot stänk i ögonen 33 Ta av i följande ordning – Handskar – Desinfektera händerna – Munskydd – Rock/förkläde – Desinfektera händerna 34 Städrutiner • Alltid punktdesinfektion vid spill • Desinfektionsmedel av brits, säng, sängbord och de patientnära ytorna mellan patienterna • Glöm inte medicinteknisk utrustning och hjälpmedel – rengöring mellan patienterna 35 Sammanfattning • Indirekt kontaktsmitta via personalens händer är vanligaste smittvägen i vården • Basala hygienrutiner är till för att skydda patienten, medpatienter och dig själv från smittämnen! • Vi vet inte vem som bär på smitta – därför använder vi oss alltid av basala hygienrutiner 36 Länkar • www.skane.se/vardhygien - eller ring oss! Telefonnummer till hygiensjuksköterskor finns på hemsidan. • www.vardhandboken.se - ett nationellt kunskapsunderlag om kliniska riktlinjer och metoder 37 Lycka Till! 38 Handcheck 39
© Copyright 2024