KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2014

KYRKSLÄTTS KOMMUN
BOKSLUT 2014
Kommunstyrelsens förslag 30.3.2015 till fullmäktige 15.6.2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Kommundirektörens översikt
Kommunens organisation
Allmän ekonomisk utveckling
Utveckling av verksamhet och ekonomi i Kyrkslätts kommun
Ordnande av kommunens interna kontroll
Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamheten
Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet
Styrning av koncernens verksamhet
Behandling av räkenskapsperiodens resultat
1
2
3
6
11
13
18
19
19
BUDGETUTFALL
Förverkligande av de bindande målen uppställda för år 2014
Uppnående av målen för koncernsamfunden
Driftsekonomins utfall
Revisionsnämnden
Kommunstyrelsen
Vård- och omsorgsnämnden
Bildningsnämnden
Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden
Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden
Idrottsnämnden
Ungdomsnämnden
Samhällstekniska nämnden
Byggnads- och miljönämnden
Nämnden för serviceproduktion
Direktionen för Eriksgård
Resultaträkningsdelen
Investeringsdelen
20
24
28
29
30
30
36
51
57
63
68
72
75
80
83
104
106
107
BOKSLUTSKALKYLER
Resultaträkning
Finansieringsanalys
Kommunens balansräkning
Koncernens resultaträkning
Koncernens finansieringsanalys
Koncernens balansräkning
Vattenförsörjningsverkets resultaträkning
Vattenförsörjningsverkets finansieringsanalys
Vattenförsörjningsverkets balansräkning
116
117
118
119
121
122
123
125
126
127
NOTER TILL BOKSLUTET
Förteckning över använda bokföringsböcker
Kommunstyrelsens och kommundirektörens underskrifter
Revisorernas revisionsanteckning
128
143
1
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT
År 2014 visade sig vara ett exceptionellt år på många sätt inom kommunvärlden. Många kommuner deltog antingen tvingade av statsmakten eller frivilligt i olika regionala kommunutredningar.
Dessutom blev många kommuner som ansetts vara välbärgade tvungna att tillgripa samarbetsförfarande för att balansera sin ekonomi. Inte heller Kyrkslätt besparades från dessa åtgärder.
I sina utlåtanden till Helsingforsregionens metropolförvaltning uttryckte vår kommun sin mycket reserverade ståndpunkt. Man ansåg att särskilt den planerade förvaltningsmodellen för att koordinera områdets markanvändning, boende och trafikfrågor var tungrodd och begränsar kommunens
egen beslutandemakt. Metropolstadsutredningen som bereddes parallellt med metropolförvaltningen placerade Kyrkslätt tillsammans med Vichtis kommun utanför metropolområdets kärna som
den s.k. västra dimensionen. Utredningen ledde inte till fortsatta åtgärder. Under år 2014 genomfördes också den s.k. EKKV-utredningen där Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichits på eget initiativ
jämförde sätt att genomföra sina kommunala tjänster och karlade eventuella möjligheter till samgång. Också beredningen av lagen om ordnande av social- och hälsovårdsservice och vår kommuns kritiska utlåtande till den samt godkännandet av avtalet mellan staten och kommunerna i
Helsingforsregionen för stödjande av stora infraprojekt och befrämjande av boende hörde till de
regionalt och riksomfattande betydande ärendena.
Uppsägningarna som genomfördes av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker samt p.g.a.
omorganisering av verksamheten verkställdes under den första halvan av året. Till följd av arrangemang inom bl.a. förvaltningen och daghemmens kosthåll frigjordes totalt 26 personers arbetsinsats. Totalt uppgick personalstyrkan vid Kyrkslätts kommun till 2293 personer i slutet av året,
dvs. ca hundra personer färre än året innan. Den minskade personalmängden i kombination med
1-2 veckors permittering som berörde personalen på ett omfattande sätt minskade personalkostnaderna med sammanlagt ca fyra miljoner euro i jämförelse med året innan. Permitteringarnas inverkan på serviceutbudet förblev mindre än befarat till följd av god planering men naturligtvis förutsatte de gemensamma ansträngningar av både arbetsgivar- och arbetstagarsidan.
Bedömt med nyckeltal som mäter kommunekonomin klarade sig Kyrkslätt lite bättre under bokslutsåret än den uppgjorda budgeten förutspådde. Räkenskapsperiodens resultat (-1,75 miljoner euro)
förblev en knapp milon euro bättre än beräknat men uppvisade ändå fortsättningsvis för tredje året
i rad en förlust. Särskilt tack vare just minskningen i personalkostnader samt lite överraskande ökningen i skatteintäkter var vår kommuns förmåga att reagera på nya situationer ändå starkare än
året innan. Å andra sidan förutsätter de stora ackumulerade investeringsbehoven och finansieringen av dem oberoende av finansieringssätt en förstärkning av vår kommunekonomi från den nuvarande situationen.
Ett år är en kort tidsperiod vid bedömningen av kommunens verksamhet och därför ska framtiden
byggas planerat i enlighet med de riktlinjer man gemensamt kommit överens om. Sådana godkända strategiska handlingar som styr beslutsfattandet och den operativa verksamheten var under
bokslutsåret bl.a. Kyrkslätts servicenätutredning ur fastighetsstrategins synvinkel, uppdateringen
av gränsvärdena för programmet för balansering av ekonomin, personalstrategin, utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt, planläggningsprogrammet, det näringslivspolitiska programmet, välfärdsplanen för barn och unga samt planen enligt äldreomsorgslagen. Med tanke på
framgången i Kyrkslätts kommun är det centralt att vi förbinder oss till dessa och andra beslut vi
fattat.
Jag vill tacka våra fullmäktigeledamöter och andra förtroendevalda som påverkar i de olika organen för deras aktiva insats för utvecklingen av Kyrkslätt till en ännu bättre plats att bo och verka i.
Också kommunens personal har under bokslutsåret 2014 uppvisat förmåga att vara flexibel i
trängda situationer, ett särskilt tack för det! Härifrån är det gott att fortsätta - tillsammans och med
sikte på en gemensam viljeyttring.
TARMO AARNIO
Kommundirektören
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2
Bokslut 2014
KOMMUNENS ORGANISATION 2014
REVISIONSNÄMNDEN
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommunfullmäktiges
beredningskommitté
Personalsektionen
KOMMUNSTYRELSEN
Koncernsektionen
KOMMUNDIREKTÖREN
CENTRALVALNÄMNDEN
KONCERNFÖRVALTNINGEN
·
·
·
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN
Vård- och omsorgssektionen
BILDNINGSNÄMNDEN
Förvaltnings- och utvecklingsenheten
Ekonomienheten
Personalenheten
VÅRD- OCH OMSORGSVÄSENDET
·
·
·
·
·
·
FINSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH
UTBILDNINGSNÄMNDEN
·
·
·
SVENSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH
UTBILDNINGSNÄMNDEN
·
Förvaltningstjänster
Socialtjänster
Hälsotjänster
Stödtjänster för funktionsförmågan
Välfärdstjänster för de äldre
BILDNINGSVÄSENDET
Handlednings-, utvecklings- och förvaltningstjänster
Finska utbildningstjänster
Finska tjänster inom småbarnsfostran
Svenska dagvårds- och utbildningstjänster
Fritidstjänster
IDROTTSNÄMNDEN
UNGDOMSNÄMNDEN
SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN
SAMHÄLLSTEKNISKA VÄSENDET
BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN
·
·
·
·
·
NÄMNDEN FÖR SERVICEPRODUKTION
·
Vägsektionen
DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD
Förvaltningstjänster
Kommunalteknik
Vattenförsörjningsverket
Resultatområdet markanvändning
Resultatområdet myndighetsverksamhet
Resultatområdet serviceproduktion
3
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
ALLMÄN EKONOMISK UTVECKLING
Ekonomin som helhet och prognosutveckling 2014 - 2016
Utvecklingen av den internationella ekonomin förutspås fortsätta svag på hela euroområdet förutom i Sverige. I Förenta Staterna och Stor-Britannien förväntas en tillväxt på ca tre procent år
2015. Tillväxtprognosen i Tyskland har försvagats och torde förbli på ca 1,5 % under de kommande åren.
Enligt Statistikcentralens preliminära siffror för nationalekonomin kvartalvis växte Finlands ekonomi
under det tredje kvartalet 2014 med 0,2 % från kvartalet innan. Den privata konsumtionen ökade
med 0,3 % trots hushållens oförändrade realinkomster. Enligt finansministeriets nationalekonomiska avdelnings prognos uppgår tillväxten år 2015 till 0,9 % och år 2016 till 1,3 %. Den inhemska
efterfrågans betydelse förblir större än tidigare år och ökningen i den privata konsumtionen försnabbas till en knapp procent tack vare sysselsättningsläget och hushållens förhöjda förtroende.
Den officiella arbetslösheten kommer kanske länge att förbli hög även om antalet registrerade arbetslösa börjar minska då tillväxten kommer igång. Sysselsättningsförväntningarna är fortsättningsvis negativa även om antalet lediga arbetsplatser har vänt till en försiktig tillväxt under senare
halvan av år 2014. Sysselsättningsutvecklingen bedöms vara svag under de närmaste åren även
om sysselsättningsläget enligt prognosen börjar förbättras år 2015 med anspråkslösa 0,1 %. Tillväxtprognosen för år 2016 beräknas bli 0,3 %.
Minskningen i löntagarnas sammanräknade disponibla realinkomst, dvs. köpkraften beräknas vara
0,6 % år 2014. Minskningen i köpkraften har påverkats av det försvagade sysselsättningsläget,
långsammare förtjänstutveckling samt skattehöjningar. Köpkraften förväntas förbli på samma nivå
år 2015 till följd av den bromsande inflationen. Enligt Finansministeriets nationalekonomiska avdelnings prognos ökar inkomsterna med 1,2 % år 2015, ökningen i konsumtionspriserna förutspås
bli 0,8 %.
CENTRALA PROGNOSSIFFROR
2013* md
euro
2011
2012*
2013*
2014**
2015**
2016**
procentuell volymförändring
Bruttonationalprodukt till marknadpris
Import av varor och tjänster
Totalutbud
Export av varor och tjänster
konsumtion
privat
offentlig
Investeringar
privata
offentliga
Totalefterfrågan
inhemsk efterfrågan
201
78
289
2,6
6,0
3,5
-1,5
1,3
-0,7
-1,2
-3,2
-1,8
0,1
0,0
0,1
0,9
2,6
1,4
1,3
4,0
2,0
76
161
111
50
43
34
8
281
204
2,0
2,0
2,9
-0,1
4,1
3,8
5,4
3,4
4,0
1,2
0,3
0,1
0,7
-2,5
-3,3
1,6
-0,7
-1,4
-2,3
0,1
-0,7
1,5
-4,8
-6,8
4,4
-1,4
-1,1
1,7
0,1
0,0
0,3
-4,4
-5,3
-0,8
-0,3
-1,1
3,3
0,3
0,3
0,2
0,9
1,0
0,5
1,4
0,6
4,2
0,7
0,8
0,6
3,2
3,9
0,4
2,0
1,2
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
4
Bokslut 2014
Övriga centrala prognossiffror
2011
2012*
2013*
2014**
2015**
2,8
0,5
-1,1
0,7
1,3
Tjänster, volymförändring, %
-0,6
-8,4
-2,0
-0,9
1,6
Industri, volymförändring, %
1,0
-2,1
0,6
0,6
0,8
Arbetets produktivitet, förändring, %
1,1
0,4
-1,1
-0,4
0,1
Sysselsatta, förändring, %
68,6
69,0
68,5
68,4
68,6
Sysselsättningsgrad, %
7,8
7,7
8,2
8,6
8,8
Arbetslöshetsgrad, %
3,4
2,8
1,5
1,1
0,8
Konsumentprisindex, förändring, %
2,7
3,2
2,1
1,4
1,2
Förtjänstnivåindex, förändring, %
-3,5
-3,9
-2,9
-3,2
-2,7
Bytesbalans, md euro
-1,8
-1,9
-1,4
-1,6
-1,3
Bytesbalans, % av BNP
1,4
0,6
0,2
0,3
0,1
Korta räntor (3 mån, Euribor), %
3,0
1,9
1,9
1,5
0,8
Långa räntor (statens obligationer, 10 år), %
54,4
56,3
57,8
58,5
58,5
Offentliga sektorns utgifter, % av BNP
42,1
42,9
44,0
44,5
44,7
Skattegrad, % av BNP
-1
-2,1
-2,4
-2,7
-2,6
Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP
-3,2
-3,7
-3,5
-3,2
-2,5
Statens finansiella sparande, % av BNP
48,5
53
56
58,9
61,1
Offentliga sektorns bruttoskuld, % av BNP 1)
40,5
42,2
44,6
46,6
48
Statens skuld, % av BNP
1) Den offentliga skulden är på grund av statistikreformen en prognos även för åren 2011, 2012 och 2013.
2016**
1,8
2,2
1,3
0,3
68,9
8,6
1,7
1,5
-2,7
-1,2
0,2
1,2
58,1
44,7
-2,1
-2,3
62,3
48,7
Källa: Finansministeriet Nationalekonomiska avdelningens ekonomiska publikationer
Kommunernas ekonomi år 2014
Lånestocken för kommuner i Fasta Finland uppgick i slutet av år 2014 till 14,9 miljarder euro. Ökningen blev långsammare i jämförelse med året innan och var 7,9 procent. Kommunernas årsbidrag försvagades med 1,6 procent, vilket påverkades av bl.a. att statsandelarna minskade med 1,3
procent. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade i jämförelse med föregående år med moderata
1,0 procent.
Statsandelar, skatteintäkter, årsbidrag och lånestock år 2003-2014 i kommuner i Fasta Finland*
*Bokslutsprognoser
Ökningen i kommunernas verksamhetsutgifter har blivit långsammare och verksamhetsbidragen
försvagades med 1,5 procent. Kommunernas skattefinansiering, dvs. ökningen i statsandelar och
skatteinkomster minskade med 1,4 procent från fjolåret. Kommunernas statsandelar minskade
med 105 miljoner euro från fjolåret. Ökningen i skatteinkomster med 516 miljoner euro behöll utvecklingen i skattefinansieringen svagt positiv. Endast 14 kommuner beräknaar att årsbidraget förblir negativt år 2014, då årsbidraget enligt bokslutsuppgifter för fjolåret var negativt i 28 kommuner.
I sin helhet försvagades årsbidragen med 1,6 procent.
5
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Kommunernas sammanräknade lånestock uppgick i slutet av år 2014 till 14,9 miljarder euro. Lånestocken ökade med 1,1 miljarder euro jämfört med föregående år. Ökningen i lånestocken blev
långsammare jämfört med fjolåret och kommunernas lånestock räknat per invånare var 2 733
euro, då motsvarande siffra föregående år var 2 542 euro.
År 2014 påverkades kommunernas och samkommunernas bokslutsberäkningar av ändringen i
kommunallagen som ålade kommunerna och samkommunerna att bolagisera sina affärsverk och
andra enheter som verkar på marknaden före slutet av år 2014. Till följd av bl.a. det mångdubblades räkenskapsperiodens resultat i kommunerna och samkommunerna i Fasta Finland från fjolåret
till följd av bokföringsmässiga vinster som antecknats i slumpmässiga poster. Dessutom ökade
kommunernas investeringsutgifter och -inkomster i brutto avsevärt från föregående år. Nettoinvesteringarna ökade ändå med endast 1,0 procent jämfört med föregående år. De slutgiltiga bokslutsinverkningarna av bolagiseringen preciseras i prognosen av kommunernas och samkommunernas ekonomiska statistik som publiceras i juni.
Källa: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 4 kvartalet 2014, Statistikcentralen.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
6
Bokslut 2014
UTVECKLING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI I KYRKSLÄTTS KOMMUN
Befolkningstillväxt
Kommunens invånarantal växte under året med 322 personer (0,9 %). År 2013 var motsvarande
ökning 332 personer (0,9 %). Befolkningsökningen har hållit sig på fjolårets nivå och enligt statistikcentralens befolkningsprognos från år 2012 kommer befolkningsökningen år 2010 - 2015 att
vara över 400 personer per år i Kyrkslätt. Flyttningsrörelsen mellan kommunerna har piggnat till en
aning men invandringen har sjunkit från föregående år.
Förändringar i befolkningen 2008-2014
31.12.
2008
0-6 år
7-15 år
16-19 år
20-64 år
65-74 år
75-84 år
85- år
%
4 060 11,3 %
4 837 13,4 %
1 834 5,1 %
21 748 60,4 %
2 237 6,2 %
1 006 2,8 %
259 0,7 %
35 981 100 %
2009
%
2010
4 075 11,2 %
4 887 13,4 %
1 898 5,2 %
21 941 60,1 %
2 372 6,5 %
1 047 2,9 %
289
1%
36 509 100 %
%
2011
4 083 11,1 %
4 942 13,4 %
1 961 5,3 %
21 982 59,5 %
2 558 6,9 %
1 099 3,0 %
317 0,9 %
36 942 100 %
%
2012
4 014 10,8 %
5 014 13,5 %
1 972 5,3 %
21 910 58,9 %
2 804 7,5 %
1 160 3,1 %
318 0,9 %
37 192 100 %
%
3 954 10,5 %
5 049 13,4 %
1 978 5,3 %
21 987 58,5 %
3 047 8,1 %
1 219 3,2 %
333 0,9 %
37 567 100 %
2013
%
3 870 10,2 %
5 111 13,5 %
1 987 5,2 %
21 985 58,0 %
3 272 8,6 %
1 317 3,5 %
357 0,9 %
37 899 100 %
2014*
%
2 543 6,7 %
5 853 15,3 %
2 539 6,6 %
22 007 57,6 %
3 499 9,2 %
1 402 3,7 %
378 1,0 %
38 221 100 %
förändring
840
528
433
250
375
332
322
förändrings-%
2,39 %
1,47 %
1,19 %
0,68 %
1,01 %
0,88 %
0,85 %
Källa: Statistikcentralen. Åldersklassificeringen för 2014 års preliminära uppgifter är avvikande: 0-4 år, 5-14 år, 15-19 år, 20-64 år, 65-74 år,
75-84 år och över 85 år
Befolkningsökningens struktur 2008-2014
Källa: Statistikcentralen / månads uppgifter om befolkningsförändringar
Kyrkslätt
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014*
Levande födda
502
508
504
510
523
496
535
475
474
448
411
Avlidna
154
158
152
173
188
180
174
188
187
178
203
Nativitetsöverskott
348
350
352
337
335
316
361
287
287
270
208
Flyttning inom landet: inflyttning
2 727
2 677
2 484
2 596
2 466
2 308
2 160
2 196
2 180
2 081
2 232
Flyttning inom landet: utflyttning
2 076
2 282
2 125
2 303
2 045
2 206
2 157
2 307
2 250
2 178
2 230
Flyttning inom landet: netto
651
395
359
293
421
102
3
-111
-70
-97
2
Inflyttning till landet
153
178
187
216
173
198
196
208
293
283
233
Utflyttning från landet
82
116
100
103
101
95
130
130
144
131
121
Flyttning till landet: netto
71
62
87
113
72
103
66
78
149
152
112
Förändringar totalt
Folkmängden totalt
Befolkningsförändring
1 070
807
798
743
828
521
430
254
366
325
322
32 772
33 581
34 389
35 141
35 981
36 509
36 942
37 192
37 567
37 899
38 221
2,5 %
2,4 %
2,2 %
2,4 %
1,5 %
1,2 %
0,7 %
1,0 %
0,9 %
0,8 %
*Uppgifterna för år 2014 är prelim inära (befolkningsprognos i september för 2014 var 38125)
Sysselsättningens utveckling
Enligt arbets- och näringslivsförvaltningens statistik var kommunens arbetslöshetsgrad i december 2014 9,5 % (2013: 8,2 %, 2012: 6,5 %, 2011: 5,5 %, 2010: 6,2 %) och det totala antalet arbetslösa 1 827 (2013: 1561, 2012: 1243, 2011: 1052, 2010: 1179). Arbetslöshetsgraden i Nyland var i slutet av 2014 11,1 % och i hela landet 13,9 %. Av dem hade i december 2014 636 varit arbetslösa i över ett år (2013: 501). Arbetslöshetsgraden bland unga
var 10,8 % (2013: 10,6 %). Arbetslösheten stiger fortfarande och antalet långtidsarbetslösa
ökar både i Kyrkslätt och i hela landet.
7
Bokslut 2014
Arbetslöshetsgraden åren 2006 – 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
8
Bokslut 2014
Kommunens näringslivsväsende
Kommunen deltog år 2014 i utvecklandet av företagstjänsterna genom att styra och finansiera YritysEspoos verksamhet (nyföretagscentral) i samarbete med Esbo stad och andra intressentgrupper. Företagsrådgivarens regelbundna mottagning i kommunhuset har tagits
väl emot i Kyrkslätt och man känner bättre till servicen. Sammanlagt stod Kyrkslättborna för
135 kundbesök vid företagsrådgivningen i Otnäs servicekontor och kommunhuset. I slutet
av året kom man inom Pääkaupunkiseudun Yrityskummit ry överens om att också deras
service riktasomfattar Kyrkslätt och man inleder regelbunden mottagning i kommunhuset i
början av år 2015.
Kyrkslätt har ökat sitt samarbete med Espoon Matkailu Oy och Kyrkslätt utnyttjar som köptjänst marknadsföringskanalen www.visitespoo.fi och marknadsföringspaket riktade till företag inom turism som utvecklats av Espoon Matkailu Oy.
Under den nationella företagardagen 5.9.2014 genomfördes Kyrkslätts Business Forum i
kommunhuset där 10 betydande anbudsgivare inom företagsservice presenterade sin verksamhet i kommunhusets nedre aula såsom på en mässa. Tillfället lockade fullmäktigesalen
full av åhörare som lyssnade till de sakkunnigas presentationer om teman som intresserar
företag. Responsen som man fick om tillfället var mycket positiv.
Kyrkslätt deltog i KUUMA-kommunernas konkurrenskraftsarbetsgrupp med vars hjälp man
riktade finansiering till viktiga utvecklingsprojekt för år 2015 och t.ex. för POKAteknologiprojektets del för längre tid. Företagsfostrararbetsgruppen verkade på ett fungerande sätt år 2014. Det är fråga om en koordinerande arbetsgrupp som drar upp riktlinjer
och som stöder lärare och skolor i deras praktiska företagarutbildningsarbete. Konkurrenskraftsarbetsgruppen beredde och säkrade den fortsatta finansieringen för projektet YES företagarfostran.
Näringslivsväsendet deltog år 2014 i styrningen för naturcentret Haltia via verksamhetsgrupparbete.
För resultaten av kommunens interna samarbetes del är det viktigaste resultatet för näringslivsväsendets del principavtalet om överföring av det obebyggda företagsområdet i Kiilakallio med markbytesaffär från Lemminkäinen Oyj till kommunens ägo under år 2015. Tomtärendena befrämjades också för Perälänjärvi i Veikkolas del eftersom företagsområdets
kommunalteknik blev klar före slutet av året.
Under år 2014 såldes en företagstomt på Strömsby industriområde. De allmänt svaga ekonomiska utsikterna märktes i tomtaffärerna som brist på intresse och tillräcklig finansiering
bland kunderna.
Kommunens personalpolitik
Genomförandet av resultaten av samarbetsförhandlingarna som inleddes i oktober 2013 inleddes genast i januari 2014. Samarbetsförfarandena berodde på ekonomiska orsaker, produktionsorsaker och orsaker som föranleddes av omorganiseringar. Kyrkslätts kommuns
ekonomiska situation hade försvagats. Sparmålet var uppställt på sex miljoner euro och en
minskning med 150 årsverken. Som resultat av samarbetsförhandlingarna meddelades besparingseffekter om ca hundra årsverken och ca fyra miljoner euro under år 2014.
Man uppnådde besparingar på 1,619 miljoner euro till följd av permitteringarna och 344 000
till följd av uppsägningarna år 2014. Det totala antalet uppsagda var 37 personer. Inbesparingsbeloppet av de uppsagda träder till fullo i kraft år 2015 och den kalkylerade besparingen är 787 000 euro. Alla ovanstående besparingar sammanlagt uppgår till 2,750 miljoner
euro.
9
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Dessutom gjordes strukturella förändringar inom sektorerna. Från bildningsväsendet flyttades 17 daghemsbiträden till samhällstekniken. Dessutom koncentrerades registraturerna till
koncernförvaltningen. Från bildningsväsendet överfördes två personer och från vård- och
omsorgsväsendet en person till den nya registraturen.
Antalet anställda i Kyrkslätts kommun utan stödsysselsatta och timlärare i bisyssla uppgick
vid utgången av 2014 till 2 184 personer, vilket var 74 personer färre än vid utgången av
2013. Under året minskade antalet fast anställda med 41 personer, antalet visstidsanställda
minskade med 44 och antalet anställda i bisyssla minskade med 14 personer (tabell 1). Orsaken var uppsägningarna enligt samarbetsförhandlingarna.
Personalstyrkan åren 2010 – 2014*
Förändring i
%
2010
2011
2012
2013
2014
2013-2014
Antal personer
2 399
2 426
2 450
2 392
2 293
-4,14 %
Fast anställda
1 851
1 850
1 848
1 851
1 810
-2,22 %
Visstidsanställda
427
456
475
427
383
-10,30 %
Anställda i bisyssla
121
120
127
114
100
-12,28 %
*Siffrorna innehåller en mångdubbel bemanning då t.ex. en sjukledig anställd kan ha vikarie
för viss tid.
Sjukledigheternas genomsnitt minskade fortsättningsvis med 0,1 dagar till 13,4 dagar (år
2013 var genomsnittet 13,5 sjukdagar). Nästan alla pengar som inriktats på personalens
välmående ströks av besparingsorsaker. Det var ändå möjligt att på basis av ansökan
skaffa redskap som förbättrar ergonomin inom ramen för anslagen.
Målet för utvecklingen av kunnandet var tre utbildningsdagar per arbetstagare. Målet
upnnåddes inte och man blev tvungen att inhibera många utbildningar till följd av lågt deltagarantal. Cheferna motiverade varför de inte skickar arbetstagare på utbildning med permitteringar och stor arbetsmängd. 7 utbildningar inhiberades och 13 genomfördes och bara
den ena av esimiespassi-utbildningsserien. Genomsnittet för de genomförda utbildningarna
var 3,85.
Den första ansökan om utbildningsersättning har gjorts och sänts 28.1.2015 för år 2014:s
del. I ansökan hade man skrivit personalantal vid utbildningarna år 2014. Det är oroande att
över hälften av personalen inte har fått ens en dgas utbildning. Situationen är inte riktigt så
här dålig eftersom man inte får ersättning för för utbildning kortare än 6 timmar och de har
inte räknats med. Man fick tillbaka ett belopp på 43 146,54 euro för utbildningsersättning.
Det returnerades till år 2014.
Antal utbildningsdagar i ansökan om utbildningsersättning från år 2014
Antal utbildningsdagar
1
2
3
Antal personer
310
198
527
Utbildningsdagar totalt
310
396
1 581
Totalt
Totalt antal personer
Utan utbildning längre 6 timmar
1 035
2 184
1 149
2 287
52,6 %
År 2014 genomfördes totalt 327 rekryteringar i kommunen (år 2013 var antalet 371 år 2012
258 rekryteringar). Det fanns 470 lediga arbetsplatser (år 2013 426).
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
10
Bokslut 2014
Antalet rekryteringar enligt sektor.
Sektor
Rekryteringar, antal
Bildningsväsendet
Vård- och omsorgsväsendet
Samhällstekniska väsendet
Koncernförvaltningen
TOTALT
Lediga jobb, antal
215
88
22
2
327
218
179
71
2
470
Kommunens personalstruktur 31.12.2014
Sektorernas personalantal och procentandelar (heltids- och deltidsanställd personal)
Koncernförvaltningen
Bildningsväsendet
Samhällstekniska väsendet
Värd- och omsårgsväsendet
Verk
HEL- OCH
DELTIDSANSTÄLLDA
I bi-
Fast anVisstids31.12.2014
ställda
Vikarier anställda Totalt
syssla
Koncernförvaltningen
36
2
38
Grundskolor och
gymnasier, lärare
366
49
76
491
16
Dagvård
465
63
29
557
Bildningsväsendet
övriga
225
20
23
268
84
Bildningsväsendet
totalt
1056
132
128
1316
100
Samhällstekniska
väsendet
239
2
7
248
Vård- och omsorgsväsendet
479
65
38
582
Totalt 31.12.2014
1810
201
173
2184
100
Totalt utan
Anställda
anställda med
sysselsättning- med sysselsättsmedel
ningsmedel
38
3
507
557
352
1416
248
582
2284
6
9
ORDNANDE AV KOMMUNENS INTERNA KONTROLL
Kommunstyrelsen i Kyrkslätt godkände 25.3.2013 § 177 den allmänna anvisningen för intern kontroll. Enligt den allmänna anvisningsn ska kommunens verksamheter ordnas och
verksamheten ska ledas så att det finns en tillräcklig intern kontroll på alla organisationsnivåer och i all verksamhet. Med den interna kontrollen avses kommunens och kommunkoncernens interna förfarings- och verksamhetssätt med vars hjälp man eftersträvar att säkerställa uppnåendet av organisationens mål och verksamhetens laglighet. Intern kontroll är en
del av lednings- och förvaltningssystemet med vars hjälp man eftersträvar att kommunens
11
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
ledning får organisationen att fungera på det sätt som den önskar och som producerar tillräckliga uppgifter om organisationens tillstånd och prestationer för ledningen. Faktorer inom
den interna kontrollen är ledningssätt och organisationskultur, riskkontroll, rapportering och
informationsspridning, tillsynsåtgärder samt uppföljning och bedömning.
Ordnande av tillräcklig intern kontroll ligger i sektorerna på organens (nämnderna, direktionerna) ansvar. I direktiven för intern kontroll som godkänts av kommunstyrelsen finns mer
detaljerade beskrivningar av hur den interna kontrollen ska ordnas. Anvisningarna för den
interna tillsynen har uppdaterats. Kommunstyrelsen godkände i mars 2013 de allmänna anvisningarna för intern tillsyn i Kyrkslätts kommunkoncern. Inarbetningen av anvisningen för
den interna kontrollen inom sektorerna pågår.
Iakttagande av stadgarna, bestämmelserna och besluten
Med hjälp av förfarandet med rätten att ta ärenden till behandling som stadgas i 51 § i
kommunallagen övervakas att organens och tjänsteinnehavarnas beslut är fattade i enlighet
med lagar och bestämmelser. I förvaltningsstadgan finns bestämmelser över användningen
av rätten att ta ärenden till behandling. För andra besluts del är laglighetskontrollen på
nämndernas ansvar.
Riskhantering är en del av den interna kontrollen
Med riskhantering identifierar, bedömer och kontrollerar man faktorer som äventyrar uppnåendet av målen. Ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen är en del av ledningen av kommunen och kommunkoncernen.
Målet för riskhanteringen är att säkerställa uppnåendet av de uppställda funktionella och
ekonomiska målsättningarna. En risk är en eventuell händelse som kan äventyra uppnåendet av målen på kort eller lång sikt eller hota kommunens rykte. En risk är inte endast att
något negativt eventuellt händer, utan kan även innehålla att något gott som möjliggörs av
resurserna inte förverkligas. Risken kan hänföra sig till brister i uppnående av resultat, laglighet och god förvaltning eller till förlorande av tillgångar eller egendom samt till en ineffektiv användning av dem.
Till riskhantering hör identifiering och utvärdering av riskerna samt iakttagande av dem vid
planeringen av verksamheten och uppställandet av målen. Riskhanteringen ger också möjligheter att hitta nya verksamhetslösningar med vars hjälp målsättningarna kan nås. Riskerna ska identifieras på ett helhetsbetonat sätt ur så många synvinklar som möjligt. Senaste
år har man betonat risker i anslutning till personalen och kunnandet, ledningskunnande,
upprätthållande av ryktet, informationens kvalitet, datasystem, upprätthållande av infrastruktur, tillräcklig inkomstbildning och risker i anslutning till ekonomisk balans.
Skyldigheten att ordna riskhantering ingår på ett ännu mer betonat sätt i den nya kommunallagen som riksdagen godkände i mars 2015.
Riskhantering, plan för ibruktagande
De representanter för sektorerna som kommunens ledningsgrupp utsåg år 2014 har uppgjort en plan för ibruktagande av riskhanteringen. Avsikten är att ta ibruk riskhanteringen vid
uppgörandet av budgeten för år 2016 dvs. under år 2015. Riskhanteringen knyts till de bindande målen som berör hela kommunen och till sektorernas verksamhetsmål, dvs. mål som
berör s.k. nyckelfunktioner. Sektorerna har nutnämnt sina nyckelfunktioner, vilka är:
-
vatten- och avloppsservice
primärvård
socialskydd och -vård
dagvård (verksamheten koncentreras vid behov till vissa daghem)
grundläggande utbildning (verksamheten koncentreras vid behov till vissa skolor)
kostservice till anstalter och skolor
underhåll av vissa byggnader (sjukhus, hälsocentral, vårdhem, centralkök, ovannämnda
skolbyggnader, ovannämnda daghem)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
12
Bokslut 2014
-
miljö- och hälsoskydd (avtal med Esbo)
avfallsservice (avtal med HRM)
tryggande av kommunens operativa ledning och förtroendeorganens beslutsfattande
kommunikation och tillgång till tillräcklig situationsinformation (inklusive tillräckliga informationsredskap)
- löneutbetalning och ekonomiförvaltning i tid (fakturor och avgifter)
Målsättningarna som berör nyckelfunktionerna tilläggs också i budgetboken.
Man utnämner ansvarspersoner som genomför och rapporterar om målen och riskerna
Man utnämner en ansvarsperson för målsättningarna som ansvarar för att målsättningarna
uppfylls och uppgör utfallsuppgifter för delårsöversikterna. Kommunens ledningsgrupp behandlar delårsöversikterna och sänder dem till kommunstyrelsen för godkännande. I den
nuvarande situationen tillställs uppföljningsuppgifterna kommunstyrelsen endast för kännedom.
Målsättningens ansvarsperson bedömer också de risker som inriktas på uppfyllande av målet. För de mest betydande riskerna uppgörs en riskhanteringsplan och man utnämner en
ansvarsperson för riskhanteringen. Riskhanteringens ansvarsperson följer med uppfyllandet
av målsättningen och också risken i anslutning till det. Till uppföljningen av riskerna hör att
ansvarspersonen förmedlar information som gäller utveckling av riskerna till målsättningens
ansvarsperson. Uppföljningsinformation för riskerna tillställs kommunens ledningsgrupp och
också kommunstyrelsen för kännedom.
Kommunstyrelsen godkänner riskhanteringsplanen
Kommunstyrelsen godkänner riskhanteringsplanen samtidigt samtidigt som med anvisningarna för uppgörande av driftsekonomiplanen. Beslutet innehåller också en anvisning till sektorerna om riskhantering. Uppföljningsuppgifter för utfallet av risker tillställs kommunstyrelsen i augusti i samband med delårsöversikten och bokslutet. Kommunstyrelsen godkänner
uppföljningsuppgifterna.
Vid riskhanteringen är det bra att använda ett omfattande riskbegrepp. I anvisningarna ingår
en minneslista för bedömningen av risker som säkerställer att riskbedömningen görs tillräckligt mångsidigt.
Riskbedömningen som verksamhet preciserar i bästa fall också kommunens mål. Målsättningarna ska vara betydelsefulla, motiverande och inom kommunens befogenheter.
Kompletteringar i kommunens förvaltningsstadga
Ibruktagning av riskhanteringen förutsätter att kommunens förvaltningsstadga kompletteras
med anvisningar som berör riskhanteringens grunder. Fullmäktige godkänner grunderna
som en del av förvaltningsstadgan.
Med grunder avses definition av riskhanteringens uppgifter och ansvar, arbetsfördelning,
verksamhetssätt samt rapporteringsplikter. Grunderna utgörs också av riskhanteringens
verksamhetsprinciper:
- hur risker klassificeras
- hurudana risker man särskilt fäster vikt vid
- hur man förhåller sig till konstaterade risker (godkänner, håller ett öga på, avlägsnar)
- hur man rapporterar om riskerna
Kommunstyrelsen ansvarar för handledningen av den interna kontrollen och riskhanteringen
och för vederbörligt ordnande samt övervakning av verkställandet och resultaten i enlighet
med de grunder fullmäktige har beslutat om.
Riskhanteringen sak täcka hela kommunkoncernen.
Ovan beskrivna plan för ibruktagande av riskhantering är avsedd att godkännas i kommunstyrelsen under våren 2015 och kompletteringen i förvaltningsstadgan under innevarande
år. Förvaltningsstadgan godkänns av fullmäktige. Planens detaljer kanske ännu preciseras.
13
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERING AV
VERKSAMHETEN
Resultaträkning och nyckeltal
2014
2013
8 682
12 472
4 403
4 008
29 565
7 745
13 425
4 899
5 805
31 874
-71 540
-75 425
-16 683
-3 338
-88 185
-11 707
-16 592
-4 668
-212 712
-183 147
-17 204
-4 508
-86 292
-12 026
-17 692
-4 601
-217 747
-185 874
Skatteinkomster
Statsandelar
Finanseialla intäkter och kostnader
Ränteintäkter
Övriga finansiella kostnader
Röntekostnader
Övriga finansiella kostnader
174 981
21 630
171 133
23 251
85
404
-1 989
-30
-1 531
123
433
-2 033
-104
-1 581
Årsbidrag
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Räkenskapspe riodens resultat
Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens
Ökning (-) eller minskning (+) av fonder
11 777
6 930
-13 660
-1 882
25
-50
-25
-1 751
-13 552
-6 623
27
141
168
-6 455
Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, %
Årsbidrag i procent av avskrivningarna
Årsbidrag, euro/invånare
13,9 %
14,6 %
87,4 %
51,1 %
312
183
Invånarantal 31.12.
38 221
37 899
Kommunen och vatten (externa poster)
1 000 €
Verksamhetsintäkter:
Försäljningsintäkter
Avgiftsintäkter
Understöd och bidrag
Övriga intäkter
Verksamhetskostnader
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Övriga lönekostnader
Köp av tjänster
Material, förnödenheter och varor
Understöd
Övriga finansiella kostnader
Verksamhetsbidrag
Räkenskapsperiodens overskott/underskott
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
14
Bokslut 2014
Finansieringsanalys och dess nyckeltal
2014
2013
11 934
-333
11 444
6 930
-2 056
4 874
-12 157
595
348
-11 214
386
-15 021
234
2 615
-12 172
-7 298
0
0
-65
0
-65
10 000
-10 883
2 093
1 210
10 000
-8 791
-204
1 006
-25
-19
-1 525
613
-800
2
0
4 046
1 876
5 925
Kassaflödet för finansieringens del
639
-433
Förändring av likvida medel
639
-433
20 756
20 117
20 117
20 550
103,2 %
53,2 %
1,1 %
20 756
31
46,9 %
29,3 %
0,9 %
20 117
14
38 221
37913
1 000 €
Kassaflödet i verksamheten
+Årsbidrag
-Rättelseposter till internt tillförda medel
Kasaflödet för investeringarnas del
-Investeringsutgifter
-Finansieringsandelar för investeringsutgifter
-Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
Kassaflödet för finansieringens del
Förändringar av utlåningen
-Ökning av utlåningen
-Minskning av utlåningen
Förändringar av lånebeståndet
+Ökning av långfristiga lån
-Minskning av långfristiga lån
+-Förändringar av kortfristiga lån
Övriga förändringar av likviditeten
Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital
Förändring av omsättningstillgångar
Förändring av fordringar
Förändring av räntefria skulder
Förändring av kassamedel
+Kassamedel 31.12.
-Kassamedel 1.1.
Intern finansiering av investeringar, %
Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, %
Låneskötselbidrag
Kassamedel 31.12.
Likviditet, kassadagar
Invånarantal
15
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Kommunens balansräkning och dess nyckeltal
Kommunen och vatten (externa poster)
AKTIVA
1000 €
2014
2013
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
Övriga utgifter med lång verkningstid
186 912
1 910
295
1 615
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
Byggnader
Fasta konstruktioner och anordningar
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och
pågående anskaffningar
Placeringar
Aktier och andelar
Övriga lånefordringar
Övriga fordringar
157 025
24 919
82 683
46 752
1 522
6
1 143
189 024
2 128
346
1 782
0
159 756
24 387
85 117
46 785
2 236
6
1 225
27 977
25 993
1 450
429
27 140
25 157
1 450
534
434
2
94
339
458
2
76
380
30 165
425
423
1
28 139
405
405
1
Fordringar
Långfristiga fordringar
Övriga fordringar
8 984
429
429
7 616
571
571
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
8 556
4 497
3 182
877
7 044
4 243
2 090
711
206
206
207
207
20 551
217 669
19 911
217 620
FÖRVALTADE MEDEL
Statliga uppdrag
Donationsfondernas särskilda täckning
Övriga förvaltade medel
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter
Färdiga produkter
Finansiella värdepapper
Aktier och andelar
Kass a och bank
AKTIVA TOTALT
PASSIVA
2014
2013
82 839
59 990
566
24 034
-1 751
84 590
59 990
566
30 489
-6 455
842
866
235
606
260
606
3 826
2
3 397
427
3 825
2
3 332
490
130 161
89 642
76 849
2 610
1 145
9 037
0
40 520
10 306
577
0
13 635
2 007
13 995
217 669
128 339
89 565
77 155
3 187
1 662
7 560
0
38 774
8 214
577
8
10 315
2 322
17 339
217 620
Soliditetsgrad, %
Relativ skuldsättningsgrad, %
Ackumulerat överskott, 1 000 €
Ackumulerat överskott, €/inv.
Lånestock 31.12., 1 000 €
Lånestock 31.12., €/inv.
Lånefordringar, 1 000 €
38,6 %
57,0 %
22 283
583
90 343
2 364
1 450
39,6 %
56,0 %
24 034
634
89 133
2 352
1 450
Invånarantal
38 221
37 899
EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder
Räkenskapsperiodens över-/underskott
AVSKRIVNINGSDIFFERENS
OCH RESERVER
Avskrivningsdifferens
Reserver
FÖRVALTAT KAPITAL
Statens uppdrag
Donationsfondernas kapital
Övrigt förvaltat kapital
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar
Lån från offentliga samfund
Erhållna förskott
Skulder till leverantörer
Kortfristigt
Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar
Lån från offentliga samfund
Erhållna förskott
Skulder till leverantörer
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
16
Bokslut 2014
Resultaträkning och nyckeltal
Verksamhetsinkomster och -utgifter
Verksamhetsinkomsterna sjönk med 2,3 miljoner euro (-5,7 %) år 2014 i jämförelse med föregående år. En sänkning i verksamhetsinkomsterna berodde på mindre försäljningsvinster
från anläggningstillgångar samt minskade ersättningar för markanvändningsavtal. Vinster
från anläggningstillgångar var ca 1,7 milj. euro mindre och ersättningarna för markanvändningavtal en knapp miljon mindre än föregående år. Budgeten för försäljningsvinster från anläggningstillgångar utföll inte enligt planerna delvis till följd av att markaffärerna i Tolls
(värda 1,3 milj. euro) överfördes till år 2015. Intäktsföringen för markanvändningsavtalens
kostnader itföll inte heller som planerat år 2014.
Också verksamhetskostnaderna sjönk från år 2013 med ca fem milj. euro (2,3 %). Den
största enskilda faktorn för inbesparingar i kommunen var de uppsägningar och permitteringar som genomfördes i kommunen, tack vare vilka lönesumman sjönk med över fem milj.
euro. Också i bidragen och material, förnödenheter och varor lyckades man spara, men
kostnaderna för köp av tjänster ökade med knappa två milj. euro.
Skatteinkomster och statsandelar
Skatteintäkterna ökade från föregående år med 3,8 milj. euro (+2,2 %). Kommunens inkomstskatt ökade med ca två milj. euro, intäkterna av samfundsskatten med ca 1,3 milj.
euro och fastighetsskatten med ca en halv miljon euro. Inkomstskattesatsen höjdes med 0,5
procentenheter från början av år 2013 men fastighetsskattesatsen har förblivit desamma. Av
statsandelarna inflöt 1,6 milj. euro mindre (-7 %) vilket är en direkt följd av statsandelsförnyelsen.
Årets resultat
Tack vare sparåtgärdena förbättrades verksamhetsbidraget (-183 milj. euro) med 2,7 milj.
euro (1,5 %) och underskred också den målsättning som uppställdes i budgeten. Också
årsbidraget (11,9 milj. euro) förbättrades så mycket som inbesparingen i verksamhetsutgifterna, även om försäljningsvinsterna från anläggningstillgångarna och avtalsersättningar
från markanvändning minskade från föregående år. Årsbidraget var också ättre än i budgetprognosen. Årsbidraget räckte ändå inte riktigt till för att täcka de planenliga avskrivningarna (87,4 %).
Bokslutsårets årsbidrag för år 2014 var per invånare 312 euro (2013: 184 euro och 2012:
127 euro). Verksamhetsårets resultatet uppvisar ett underskott på -1,8 milj. euro.
Finansieringsanalys och dess nyckeltal
Verksamhetens och investeringarnas penningflöde berättar hur mycket man efter den
egentliga verksamheten har behövt utomstående finansiering för att genomföra investeringarna. År 2014 vände nyckeltalet till positivt och var knappt 400 000 euro. Dvs. de investeringar som genomfördes år 2014 har kunnat finansieras med verksamhetsutgifter (investeringarnas inkomstfinansiering 103,2 %) då man föregående år behövde över 7 milj. euro utomstående finansiering för att genomföra investeringarna (investeringarnas inkomstfinansiering 46,9 %).
Finansieringens penningfölde berättar om ändringar i lånestocken och betalningsbredskapen. Lånestocken har förändrats med ca en miljon euro, dvs. man har lyft 10 milj. euro i nytt
lån och ca 10,8 milj. euro av de gamla lånen har betalats bort. Kommunens fordringar har
minskat med 1,5 milj. euro vilket beror på överföring av vattnets balansenhets lån till interna.
Låneskötselbidraget anger om kommunens inkomstfinansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Nyckeltalet förbättrades från föregående år med två procentenheter (1,1 %) och anger att inkomstfinansieringen har räckt till för skötsel av lån förmågan att sköta lån har stigit från föregående år från svag (0,9 %) till tillfredsställande.
17
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Ändringen i penningtillgångar berättar om ett positivt kassaflöde år 2014. Under året har
pengar och bankfordringar ökat med ca 640 000 euro. Kassans tillräcklighet har stigit från
två veckor till en månad (31 dagar) dvs. betalningsberedskapen har stigit avsevärt från föregående år och är under bokslutsdagen tillräcklig.
Balansräkning och nyckeltal
Det överskott som ackumulerats i balansen per 31.12.2014 är totalt 22,3 milj. euro och 583
euro per invånare (föregående år 634 euro per invånare).
Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, tolerans för underskott och förmåga att klara
av sina förbindelser på lång sikt. Nyckeltalet var 38,6 % under bokslutsdagen och sjönk från
föregående år med en procentenhet då överskottet minskade. Den relativa skuldsättningen
anger hur mycket av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för att återbetala det
främmande kapitalet. Nyckeltalets värde var under bokslutsåret 57 %. Självförsörjningen
och den relativa skuldsättningen är på en nöjaktig nivå. Självförsörjningsgradens goda nivå
är över 50 % och på motsvarande sätt är den relativa skuldsättningen på en god nivå då
den är under 50 %. Kommunen har fortfarande beredskap att sköta sin skuldbelastning på
år 2014:s nivå ifall verksamhetsbidraget förblir på samma nivå.
Kommunens lånestock anger beloppet främmande kapital och var vid årets slut 90,3 milj.
euro och 2 364 euro per invånare (2013: 89,1 milj. e, 2 351 e/inv.; 2012: 88,1 milj. euro, 2
345 e/inv. och 2011: 84,8 milj. euro, 2 281 e/inv.). Lånestocken per invånare är under landets genomsnitt (år 2013 i genomsnitt 2 540 e/inv.) och har förblivit på fjolårets nivå.
Totalinkomster och -utgifter
Kalkylen över totalinkomsterna och -utgifterna har utarbetats utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, som endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansieringstransaktioner.
INKO MSTER
O rdinarie verksamhet
Verksamhetsintäkt er
Skatteinkomster
Statsandelar
Ränteintäkter
Övriga finansiella intäkt er
Extraordinära intäkter
Rättelseposter till internt tillförda medel
Överlåtelsevinster på nyttigheter som hör
till bestående aktiva
tillgångar
Inve ste ringar
Finansieringsandelar för investeringsutgifter
Försäljningsinkomster av tillgångar
bland bestående aktiva
Finansie ringsve rksamhe t
Minskning av utlåningen
Ökning av långfristiga lån
Ökning av kortfristiga lån
Ökning av eget kapital
Totala inkomste r, sammanlagt
euroa
%
29 564 964,91
174 981 283,94
21 630 318,72
84 841,91
403 743,98
0,00
-332 943,93
594 507,18
348 154,13
0,00
10 000 000,00
192 243,36
0,00
237 310 458,20
12
74
9
0
0
0
UTGIFTER
euroa
%
O rdinarie ve rksamhe t
%
Verksamhetskostnader
-212 711 724,50
90 %
%
0,00
0%
%
Räntekostnader
-1 989 419,92
1%
%
Övriga finansiella kostnader
-30 225,41
0%
%
Ext raordinära kostnader
0,00
0%
%
Rättelseposter till internt tillförda medel
+/- förändring i reserver
0,00
0%
Förluster av försäljning av
anläggningstillgångar
0,00
Inve steringar
0%
Investeringar i anläggningstillgångar -12 157 108,52
0%
0 % Finansie ringsverksam he t
Ökning av utlåningen
0%
Minskning av långfristiga lån
4%
Minskning av kortfristiga lån
0%
Minskning av eget kapital
0 % Totala utgi fte r, sammanlagt
100 %
0,00
-8 982 457,70
0,00
0,00
-235 870 936,05
0%
5%
0%
4%
0%
0%
100 %
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
18
Bokslut 2014
KONCERNSTRUKTUREN I KYRKSLÄTTS KOMMUN 31.12.2014
Dotterbolag
Intressesamfund
Samkommuner
Kyrkslätts hyresbostäder Ab
100 %
As Oy Hofmaninpelto
45,4 %
Nylands förbund
2,7 %
Kiint. Oy Kirkkonummen
Männistönmuori 99,3 %
As Oy Kirkkonummen Matinmäki
33,7 %
Helsingfors och Nylands
sjukvårdsdistrikt 2,2 %
Kiint. Oy Kirkkonummen Keskustapysäköinti 64,7 %
Kiint Oy Kirkkonummen Pankkitalo
41,2 %
Eteva kuntayhtymä 2,6 %
As Oy Masalan Tupa
36,05 %
Kårkulla samkommun
3,2 %
Kirkkonummen Liikekeskus Oy
33,3 %
Espoon seudun koulutuskuntayhtymä
Omnia 11,5 %
As Oy Kirkkonummen Masalanhovi
46,04 %
EVTEK kuntayhtymä 7 %
Länsi-Uudenmaan ammattikoulutuskuntayhtymä 1,4 %
Västra Nylands folkhögskola 12,5 %
HRT 3,3 %
19
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
SAMMANSTÄLLNING AV DE SAMFUND SOM INGÅR I
KONCERNBOKSLUTET
Dottersamfund, samkommunsandelar
samt
sekä osakkuusyhteisöt
intressesamfund
Hemkommun Kommunens Koncernens Kommunkoncernens andel (1 000 e)
ägarägarav
av
av räkensk.
andel, %
andel, %
eget
främmande
periodens
kapital
kapital
vinst/förlust
Dottersamfund
Kyrks lätts Hyresbostäder Ab
Kiint. Oy Kirkkonummen Männis tönmuori
Kyrks lätt
Kyrks lätt
Kiint. Oy Kirkkonummen Kes kustapys äköinti
Kyrks lätt
100
99,3
64,7
100
99,3
64,7
4 535
70
4 066
8 671
46 341
814
6
47 161
66
0
2
68
2,7
2,2
2,6
3,2
11,5
7
1,4
3,3
12,5
43
9 450
276
337
6 732
1 086
304
1 427
143
19 798
50
12 559
1 361
576
1 661
18
71
3 171
62
19 529
3
102
28
-24
248
2
21
163
0
543
45,4
37,4
36,1
41,2
33,3
46,04
767
530
212
119
201
588
2 417
701
147
1
50
1 199
227
2 325
0
0
-1
-7
0
0
-8
Totalt
Samkommuner
Nylands förbund
Helsingfors
Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdis
Helsingfors
trikt
Eteva kuntayhtymä
Mäntsälä
Kårkulla samkommun
Pargas
Espoon s eudun koulutus kuntayhtymä Omnia
Esbo
EVTEK ky
Vanda
Länsi-Uudenmaan ammattikoulutuskuntayhtymä
Lojo
Helsingforsregionens trafik
Helsingfors
Samkommunen Västra Nylands folkhögskola
2,7
2,2
2,6
3,2
11,5
7
1,4
3,3
12,5
Karis
Totalt
Intressesamfund
As Oy Hofmaninpelto
As.Oy Matinm äki
As Oy Masalan Tupa*
Kiinteistö Oy Kirkkonummen Pankkitalo
Kirkkonummen Liikekes kus Oy
Kyrks lätt
Kyrks lätt
Kyrks lätt
Kyrks lätt
Kyrks lätt
As. Oy Kirkkonummen Masalanhovi
Kyrks lätt
45,4
37,4
36,1
41,2
33,3
46,04
Totalt
As Oy Masalan Tupa har förenats med uppgifterna för år 2013 eftersom bokslutsuppgifterna
för år 2014 inte blev klara i tid.
Koncernkalkylen och nyckeltalen för Kyrkslätts kommun har presenterats i avsnittet bokslutskalkyler som börjar på sidan 121.
STYRNING AV KONCERNENS VERKSAMHET
Koncernstyrningen har i kommunen ordnats i enlighet med § 25 a i kommunallagen. I koncernstyrningen iakttas koncerndirektiven som godkänts av kommunfullmäktige. Dotterbolagens representant vid bolagsstämmor rapporterar till kommunstyrelsen om dotterbolagens
situation när bolagens verksamhetsberättelser har behandlats i bolagsstämmorna.
BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
Kommunstyrelsen föreslår följande gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat,– 1 725 718 euro:
· beloppet på 24 832 euro som motsvarar räkenskapsperiodens planenliga avskrivningar på avskrivningsdifferensprojekten intäktsförs av den tidigare gjorda avskrivningsdifferensen,
· Till C.F. och Maria von Wahlbergs fond överförs 50 000 euro för att utjämna det positiva verksamhetsbidraget för Eriksgårds jordbruks- och skogslägenhet.
· Räkenskapsperiodens underskott, 1 750 886 euro, överförs till kontot räkenskapsperiodens över-/underskott i balansräkningen.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
20
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
DRIFTSEKONOMINS UTFALL
Driftsekonomins bindande verkan
Kommunfullmäktige har beslutat att den sammanräknade skillnaden mellan verksamhetsinkomster
och -utgifter för varje förtroendeorgans verksamheter, dvs. verksamhetsbidraget, är bindande för fullmäktige. Målen under rubriken ”Verksamhetsmål” i motiveringarna för verksamheterna i driftsekonomidelen är bindande för fullmäktige.
Nyckeltalen i motiveringarna för driftsekonomidelen är vägledande, men väsentliga avvikelser från
dem ska rapporteras i delårsöversikterna och årsberättelsen.
Driftsekonomidelens utfall enligt organ
BUDGETENS DRIFTSEKONOMIDEL 12 / 2014
Budget 2014
Budgetändr.
Budget2014
Utfall 2014
Avvikelse
Utfalls-%
KONCERNFÖRVALTNINGEN
Verks.intäkter
3 049 959
maa-ersättningar o.
Verks.kostnader
-11 169 914
Verks.bidrag (B)
-8 119 955
-78 000
3 049 959
2 709 143
340 816
88,8%
-11 247 914
1 906 736
-10 133 411
-1 114 503
90,1%
-8 197 955
-5 517 532
-2 680 423
67,3%
VÅRD- OCH OMSORGSV.
Verks.intäkter
Verks.kostnader
Verks.bidrag (B)
9 571 683
9 571 683
9 348 352
223 331
97,7%
-100 444 178
-103 322 178
-102 676 742
-645 436
99,4%
-93 750 495
-93 328 390
-422 105
99,5%
-90 872 495
-2 878 000
BILDNINGSV.
300 Bildningsnäm nden
Verks.intäkter
876 800
876 800
1 024 448
-147 648
116,8%
-10 592 744
-10 592 744
-10 035 472
-557 272
94,7%
-9 715 944
-9 715 944
-9 011 024
-704 920
92,7%
4 141 312
4 141 312
4 828 318
-687 006
116,6%
Verks.kostnader
-57 523 929
-57 523 929
-56 526 255
-997 674
98,3%
Verks.bidrag (B)
-53 382 617
-53 382 617
-51 697 937
-1 684 680
96,8%
Verks.kostnader
Verks.bidrag (B)
340 F förskoleverks.- o. utbildn.nämnden
Verks.intäkter
360 S förskoleverks.- o. utbildn.nämnden
Verks.intäkter
678 000
678 000
957 488
-279 488
141,2%
Verks.kostnader
-13 753 651
-13 753 651
-13 767 101
13 450
100,1%
Verks.bidrag (B)
-13 075 651
-13 075 651
-12 809 613
-266 038
98,0%
718 750
718 750
845 490
-126 740
117,6%
Verks.kostnader
-2 900 045
-2 900 045
-2 893 624
-10 442
99,6%
Verks.bidrag (B)
-2 181 295
-2 181 295
-2 048 135
-137 181
93,7%
400 Idrottsnäm nden
Verks.intäkter
450 Ungdomsnäm nden
Verks.intäkter
270 590
270 590
265 591
4 999
98,2%
Verks.kostnader
-1 373 085
-1 373 085
-1 254 873
-118 212
91,4%
Verks.bidrag (B)
-1 102 495
-1 102 495
-989 282
-113 213
89,7%
6 685 452
6 685 452
7 921 335
-1 235 883
118,5%
Verks.kostnader
-86 147 475
-86 147 475
-84 477 326
-1 670 149
98,1%
Verks.bidrag
-79 462 023
-79 462 023
-76 555 990
-2 906 033
96,3%
BILDNINGSV. TOTALT
Verks.intäkter
21
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
SAMHÄLLSTEKNIK
600 Samhällstekniska näm nden
Verks.intäkter
888 500
888 500
534 328
354 172
60,1%
Verks.kostnader
-7 039 424
-7 039 424
-6 833 514
-205 910
97,1%
Verks.bidrag (B)
-6 150 924
-6 150 924
-6 299 185
148 261
102,4%
682 564
682 564
714 589
-32 025
104,7%
-1 196 413
-1 196 413
-1 118 591
-77 822
93,5%
-513 849
-513 849
-404 002
-109 847
78,6%
650 Byggnads- och miljönämnden
Verks.intäkter
Verks.kostnader
Verks.bidrag (B)
710 Nämnden för serviceproduktion
Verks.intäkter
31 697 462
31 439 203
258 259
99,2%
-34 468 854
-32 316 400
-2 152 454
93,8%
-2 693 392
-2 771 392
-877 197
-1 894 195
31,7%
192 000
192 000
202 135
-10 135
105,3%
Verks.kostnader
-428 549
-428 549
-366 599
-61 950
85,5%
Verks.bidrag (B)
-236 549
-236 549
-164 464
-72 086
69,5%
Verks.kostnader
Verks.bidrag (B)
31 697 462
-34 390 854
-78 000
790 Direktionen för Eriksgård
Verks.intäkter
SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT
Verks.intäkter
33 460 526
33 460 526
32 890 256
570 270
98,3%
-43 055 240
-43 133 240
-40 635 104
-2 498 136
94,2%
-9 594 714
-9 672 714
-7 744 848
-1 927 866
80,1%
52 767 620
52 767 620
54 775 823
-2 008 203
103,8%
Verks.kostnader
-240 816 807
-243 846 786
-237 922 582
-5 928 225
97,6%
Verks.bidrag
-188 045 167
-191 079 166
-183 146 760
-7 936 427
95,8%
Verks.kostnader
Verks.bidrag
TOTALT
Verks.intäkter
Koncernförvaltningens försäljningsintäkter innehåller försäljningsvinster från anläggningstillgångar samt markanvändningsavtalsersättningar, totalt 1 906 736 euro. Verksamhetsbidraget utan dessa är - 185 045 496 euro.
Verks.bidrag (B) anger den bindande nivån för nämnden.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
22
Bokslut 2014
Resultaträkningens utfall
RESULTATRÄKNING
(innehåller interna poster)
Verksam hetsintäkter
Budget 2014
Budgetändringar
Budget2014
Utfall 2014
Avvikelse
utfalls-%
52 897 903
52 897 903
52 869 087
-28 816
Försäljningsintäkter
21 224 707
21 224 707
19 154 966
-2 069 741
90 %
Avgiftsintäkter
11 314 447
11 314 447
12 488 136
1 173 689
110 %
4 189 654
4 189 654
4 403 029
213 375
105 %
16 169 095
16 169 095
16 822 956
653 861
104 %
-240 943 070 -237 922 582
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetsintäkter
Verksam hetskostnader
-240 943 070
100 %
3 020 488
99 %
Personalkostnader
-95 587 778
-95 587 778
-91 560 459
4 027 319
96 %
Köp av tjänster
-98 478 794
-2 800 000 -101 278 794
-99 822 999
1 455 795
99 %
Mater., förnödenh. o. varor
-11 999 039
-11 999 039
-12 205 606
-206 567
102 %
Understöd
-16 926 721
-16 926 721
-16 592 536
334 185
98 %
Övriga verks.kostnader
-17 950 738
-18 184 738
-17 740 983
443 755
98 %
-3 034 000 -191 079 167 -185 053 495
6 025 672
97 %
Verksam hetsbidrag
-188 045 167
Skatteinkomster
-234 000
176 759 000
176 759 000
174 981 284
-1 777 716
99 %
Statsandelar
21 948 135
21 948 135
21 630 319
-317 816
99 %
Finans. intäkter o. kostn.
-2 385 000
-2 385 000
-1 531 059
853 941
64 %
8 276 968
5 242 968
10 027 048
4 784 080
191 %
anläggn.tillg.
2 500 000
2 500 000
332 944
-2 167 056
13 %
.
2 570 000
2 570 000
1 573 792
-996 208
61 %
13 346 968
10 312 968
11 933 784
1 620 816
116 %
-16 000 000
-16 000 000
-13 659 501
2 340 499
85 %
-2 653 032
-5 687 032
-1 725 718
3 961 314
30 %
Förändr. i avskr.differens
0
0
24 832
-24 832
0
Förändring i fonder
0
0
-50 000
50 000
0
-2 653 032
-5 687 032
-1 750 886
3 936 146
Årsbidrag I
Årsbidrag II
Avskrivn. och nedskrivn.
Räk.periodens resultat
Räkenskapsperiodens
överskott +/ - underskott
Interna verksamhetsintäkter
Interna verksamhetsutgifter
25 210 858
-25 210 858
31 %
23
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Driftsekonomidelen
Utfallet av verksamhetsutgifterna i driftsekonomidelen av budgeten för år 2014 var 100 %. Ökningen i avgiftsinkomster (1,2 milj. euro) och andra inkomster (0,9 milj. euro) kompenserar för bortfallet utfall av ersättningar för markanvändningsavtal samt försäljningsvinster för anläggningstillgångar. Verksamhetsinkomsterna minskade ändå i jämförelse med föregående år med ca 2,3 milj. euro (7 %).
Driftsekonomidelens utfall för verksamhetsutgifter underskred anslagen i den ändrade budgeten med
tre miljoner euro. I jämförelse med verksamhetsutgifterna för föregående år sparade man så mycket
som fem miljoner euro (2,3 %). Inbesparingen beror på de genomförda anpassningsåtgärdena inom
personalen.
Resultaträkningsdelen
Det totala inflödet av skatteinkomster, 175 milj. euro, var 3,8 milj. euro (2,2 %) större än året innan. Statsandelarna uppgick till 21,6 milj. euro, dvs. 1,6 milj. euro (7 %) mindre än året innan. Den totala influtna
skattefinansieringen var 196,6 milj. euro (1,1 %) mer än föregående år (2013: ökade med 6,2 %; 2012:
minskade med 0,6 %; 2011: ökade med 3,6 %; 2010: ökade med 10,6 %).
Försäljningsvinsterna från anläggningstillgångar och markanvändningsavtalsersättningarna uppgick sammanlagt till 1,9 milj. euro, 3,2 milj. euron mindre än i den ursprungliga budgeten. Försäljningsvinster uppgick till 0,33 milj. euro, dvs. 2,2 milj. euro under den ursprungliga budgeten och
markanvändningsavtalsersättningar till 1,5 milj. euro, dvs. 1 milj. euro under budgeten. Av intäkterna från
försäljningsvinster överfördes 1,3 milj. euro till tillgångar under kommande år till följd av markaffärerna i
Tolls. Användningsersättningar för markanvändningsavtal inkomstförs under kommande år.
Årets resultat
Årsbidrag II var 11,9 milj. euro (2013: 5,5 milj. e; 2012: 4,8 milj. e; 2011: 23,1 milj. e; 2010: 21,9 milj.
e), vilket inte helt räckte till för att täcka avskrivningar enligt plan. Årets resultat uppvisade ett underskott på - 1,7 milj. euro (2013: 6,5 milj. e; 2012: 8,3 milj. e; 2011: +10,4 milj. e; 2010: +8,9 milj. e).
Investeringsdelen
Av nettoutgifterna i den ändrade investeringsdelen förverkligades 51,4 %, dvs. 11,5 milj. euro.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
24
Bokslut 2014
FÖRVERKLIGANDE AV DE BINDANDE MÅLEN UPPSTÄLLDA FÖR ÅR
2014
BINDANDE MÅL FÖR ÅR 2014
För genomförandet av kommun- och servicestrategin ställer man för år 2014 upp följande bindande mål på kommunnivå:
KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN (perspektiv)
Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur
Kritisk framgångsfaktor
Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur
Bedömningskriterium
Utarbetande av en utvecklingsbild för markanvändningen i Kyrkslätt för åren 2015–2035
Mål 1
Målnivå år 2014
Utvecklingsbilden för markanvändningen blir färdig.
Utvecklingsbilden för markanvändningen i
Kyrkslätt godkänns av fullmäktige våren 2014.
Utfall 31.12.2014
Utvecklingsbilden för markanvändningen godkändes i kommunfullmäktige 1.9.2014 (§ 73).
Ansvar:
Kommunstyrelsen / Koncernsektionen
Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur
Kritisk framgångsfaktor
Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur
Bedömningskriterium
Bostadsproduktionen stämmer överens med intentionsavtalet mellan staten och kommunerna i
Helsingforsregionen gällande markanvändning, boende och trafik 2012–2015.
Mål 2
Målnivå år 2014
Målet för bostadsproduktion;
i genomsnitt 330 bostäder/år
Utfall 31.12.2014 367 st.
andelen ARA-bostadsproduktion och
den detaljplanlagda våningsytan som förutsätts av
produktionsmålet genomförs enligt avtalet.
i genomsnitt 20 %
Utfall 31.12.2014, 0 % inledda ARA-bostäder 45 st.
dvs. 13,6 %
i genomsnitt 30 000 v-m2/år
Utfall 31.12.2014 var 11 387 kem2
Ansvar:
Kommunstyrelsen / Koncernsektionen
25
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
ETT SERVICENÄT SOM FÖRNYAS (perspektiv)
Mål: Kundorienterade och effektiva tjänster
Kritisk framgångsfaktor
Att stödja ungas kontroll över sitt liv
Bedömningskriterium
Fullföljande av samhällsgarantin för unga
Mål 3a)
Målnivå år 2014
Andelen personer under 25 år som är utanför utbildning minskar.
Situation 31.12.2014: Mindre än 10 % av personerna
under 25 år.
(11 % utanför utbildning år 2013)
Ansvar:
Kommunstyrelsen
Bedömningskriterium
Fullföljande av samhällsgarantin för unga
Mål 3b)
Målnivå år 2014
Andelen personer under 25 år som är utanför arbetslivet minskar.
Situation 31.12.2014: Mindre än 6 % av personerna
under 25 år.
Utfall 9,3 % arbetslösa ungdomar år 2014
Ansvar:
Kommunstyrelsen
Mål: Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Kritisk framgångsfaktor
Ett effektivt och fungerande sätt att ordna service
Bedömningskriterium
Utvärdering av antalet förtroendeorgan och arbetsfördelningen mellan dem
Mål 4a)
Målnivå år 2014
Minskning av antalet förtroendeorgan och t.ex. utredning av ett processartat verksamhetssätt och revidering av instruktionerna
Besluten i början av 2014;
ikraftträdande fr.o.m. 1.8.2014
Centraliserad rekrytering
Ställning 31.12.2014:
Kommunfullmäktiges beredningskommitté som består av fullmäktigegruppernas ordförande beslutade
vid sitt sammanträde 7.4.2014 att
man ordnar ett fullmäktigeseminarium i början av år
2015 om ändring av organstrukturen. Ändringen av
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
26
Bokslut 2014
organstrukturen föreläggs fullmäktige för behandling
hösten 2015 på så sätt att ändringarna i organstrukturen träder i kraft från och med början av den nya
fullmäktigeperioden. Förvaltningsdirektören bereder
tidtabellen mer i detalj för kommunfullmäktiges beredningskommité.
Genomförande under 2014
Ställning 31.12.2014:
Rekryteringsutredningen har gjorts och den behandlas 3.9.2014 i personalsektionen och 22.9.2014 i
kommunstyrelsen. I planerna ingår att flytta en sekreterare från förvaltningstjänsterna till personalenheten under slutet av året.
Mål 4b)
Målnivå år 2014
Utredning och utveckling av nya verksamhetsmodeller
Tillgänglig när rambeslutet för år 2015 fattas.
Ställning 31.12.2014:
Verksamhetsmodeller har utvecklats inom alla sektorer i anslutning till bl.a. dokumenthanteringen, förnyade organisationsmodeller, kosttjänsternas utveckling m.m. Behandlades i samband med rambeslutet och behandlingen fortsätter som en del av
budgetbehandlingen.
Ansvar:
Kommunstyrelsen
EN BALANSERAD EKONOMI (perspektiv)
Mål: Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Kritisk framgångsfaktor
Ett verksamhetsstyrningssystem som reagerar på förändringar
Bedömningskriterium
Uppföljning av budgetutfallet år 2014
Mål 5
Målnivå år 2014
Verksamhetsbidraget för hela kommunen är minst
detsamma som i budgeten 2014.
Verksamhetsbidrag 31.12.2014: Högst – 188,0 miljoner euro.
Ställning 3.12.2014:
Verksamhetsbidrag per 31.12.2014 är -185 milj.
euro. Målet uppnåddes.
Ansvar:
Kommunstyrelsen
27
Bokslut 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
EN KUNNIG OCH ENGAGERAD PERSONAL (perspektiv)
Mål: En välmående personal som är engagerad i målen och samarbete
Kritisk framgångsfaktor
Säkerställande av samarbete
Bedömningskriterium
Ökad växelverkan
Mål 6
Målnivå år 2014
Aktivering av kommunens samarbetsgrupper samt
arbetsplatsmöten
Ställning 31.12.2014:
Sektorspecifika möten minst 4 gånger/år
St
Kommunen
Koncernförvaltningen
Vård- och omsorgsväsendet
Bildningsväsendet
Samhällstekniska väsendet
8
3
Totalt
26
5
4
6
Namnen på sektorernas arbetsplatsmöten varierar mellan sektorerna men de har gemensamt
att personalen får ta upp saker de anser nödvändiga på mötena.
Koncernförvaltningen har varje vecka en arbetsgemenskapspalaver där personalen kan ta
upp saker till behandling. Dessa måndagspalavrar har delvis avlägsnat behovet av en samarbetsgrupp.
Inom samhällstekniken håller resultatenheterna
regelbundet med minst en månads mellanrum
arbetsplatsmöten där man uppgör en promemoria.
Ansvar:
Kommunstyrelsen / personalsektionen
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
28
Bokslut 2014
MÅL FÖR KONCERNSAMFUNDEN
Kyrkslätts Hyresbostäder Ab
Kyrkslätts Hyresbostäder Ab är ett allmännyttigt hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun.
Bolagets verksamhetsprincip är att underhålla och bygga högklassiga och förmånliga hyresbostäder, där de boende har en trivsam och trygg boendemiljö med behövliga tjänster. Bostäderna
har i huvudsak byggts med aravalån och kommunens stöd.
Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori
Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori är ett hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts
kommun och Senatfastigheter. Bolagets hyreshus finns i Obbnäs. Kommunen äger 149 av bolagets aktier och Senatfastigheter äger 1 aktie.
Kiinteistö Oy Kirkkonummen keskustapysäköinti
Kyrkslätts kommun äger 64,7 % av aktiestocken i Kiinteistö Oy Kirkkonummen keskustapysäköinti. Bolaget äger parkeringshuset på Ervastvägen 9.
Mål
Målnivå år 2014
Verksamheten är ordnad på ett ekonomiskt, effektivt Kyrkslätts Hyresbostäder Ab
och kundorienterat sätt så att förutsättningarna för
- bostädernas beläggningsgrad är minst 98 %
skötseln av bolagens basuppgift tryggas.
- kreditförlusterna uppgår till högst 0,5 % av totalinkomsten
Beläggningsgraden följs upp månatligen, kreditförlusterna rapporteras i samband med bokslutet.
Utfall 31.12.2014
- Användningsgraden i bostäderna var 98,3 %.
- Kreditförlusterna av totalinkomsten 1 % förverkligades inte
Underhållet av bolagens byggnadsbestånd är ordnat
så att dess värde bevaras.
Planen för renovering av bolagets byggnadsbestånd
och planens utfall rapporteras i samband med delårsöversikterna och bokslutet.
Kiinteistö Oy Kirkkonummen Kunnantalo
Kyrkslätts kommun har med Kommunernas pensionsförsäkring (Keva) bildat det ömsesidiga
fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Kirkkonummen kunnantalo. Enligt stiftelseurkunderna är
kommunens ägarandel i samföretaget 19 % och Kevas 81 %. Bolaget äger och besitter tomten
och byggnaden på den.
Mål
Målnivå år 2014
Förtydligande av kommunens roll och revidering av
avtalen.
Färdigställande av öppna punkter i bolagets avtal.
Förbättring av den interna kontrollen och målstyrningen av bolaget.
Utfall 31.12.2014 Avtalsförhandlingarna slutfördes
år 2015 varvid man också gjorde en revision för bolaget på kommunens försorg. Ur den framkom inget
att anmärka på.
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Allmän förvaltning
29
DRIFTSEKONOMINS UTFALL
Budgetutfall
Ursprunglig
budget
2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
2014
Utfall
2014
Avvikelse
2014
0
0
0
442
-442
Verks.utgifter
-73 500
0
-73 500
-74 548
1 048
Verks.bidrag
-73 500
0
-73 500
-74 106
606
Kommunstyrelsen
Verks.inkomster
0
0
0
1 862 736
-1 862 736
Verks.utgifter
0
0
0
0
0
Verks.bidrag
0
0
0
1 862 736
-1 862 736
Resultatområden
Revision
Verks.inkomster
Förtroendeförvaltning
Verks.inkomster
50 461
0
50 461
53 404
-2 943
Verks.utgifter
-772 888
-78 000
-850 888
-762 154
-88 734
Verks.bidrag
-722 427
-78 000
-800 427
-708 750
-91 677
Reserveringar/Projekt (kst)
Verks.inkomster
60 000
0
60 000
25 918
34 082
Verks.utgifter
-815 635
0
-815 635
-656 195
-159 440
Verks.bidrag
-755 635
0
-755 635
-630 277
-125 358
Koncernförvaltningen
Verks.inkomster
535 000
0
535 000
586 323
-51 323
Verks.utgifter
-6 849 328
0
-6 849 328
-6 460 241
-389 087
Verks.bidrag
-6 314 328
0
-6 314 328
-5 873 918
-440 411
2 404 498
0
2 404 498
2 087 056
317 442
Verks.utgifter
-2 658 563
0
-2 658 563
-2 180 273
-478 290
Verks.bidrag
-254 065
0
-254 065
-93 217
-160 848
3 049 959
0
3 049 959
4 615 879
-1 565 920
-11 169 914
-78 000
-11 247 914
-10 133 411
-1 114 503
-8 119 955
-78 000
-8 197 955
-5 517 532
-2 680 423
Interna tjänster
Verks.inkomster
TOTALT
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Allmän förvaltning
30
Bokslut 2014
REVISION
Budgetutfall
Koncernförvaltningen
Ursprunglig
budget
2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
2014
Utfall
2014
Avvikelse
2014
Revisionsnämnden sammanträdde elva gånger under år 2014.
KOMMUNSTYRELSEN
Ursprunglig
budget
2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
2014
Utfall
2014
Avvikelse
2014
50 461
0
50 461
53 404
-2 943
Verks.utgifter
-772 888
-78 000
-850 888
-762 154
-88 734
Verks.bidrag
-722 427
-78 000
-800 427
-708 750
-91 677
Förtroendeförvaltning
Verks.inkom ster
Reserveringar/Projekt (kst)
Verks.inkom ster
60 000
0
60 000
25 918
34 082
Verks.utgifter
-815 635
0
-815 635
-656 195
-159 440
Verks.bidrag
-755 635
0
-755 635
-630 277
-125 358
535 000
0
535 000
586 323
-51 323
Verks.utgifter
-6 849 328
0
-6 849 328
-6 460 241
-389 087
Verks.bidrag
-6 314 328
0
-6 314 328
-5 873 918
-440 411
2 404 498
0
2 404 498
2 087 056
317 442
Verks.utgifter
-2 658 563
0
-2 658 563
-2 180 273
-478 290
Verks.bidrag
-254 065
0
-254 065
-93 217
-160 848
3 049 959
0
3 049 959
4 615 879
-1 565 920
-11 169 914
-78 000
-11 247 914
-10 133 411
-1 114 503
-8 119 955
-78 000
-8 197 955
-5 517 532
-2 680 423
Ursprunglig
budget
2014
50 461
Budgetändringar
2014
0
Budget efter
ändringarna
2014
50 461
Utfall
2014
Avvikelse
2014
53 404
-2 943
Verks.utgifter
-772 888
-78 000
-850 888
-762 154
-88 734
Verks.bidrag
-722 427
-78 000
-800 427
-708 750
-91 677
Koncernförvaltningen
Verks.inkom ster
Interna tjänster
Verks.inkom ster
TOTALT
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
FÖRTROENDEFÖRVALTNING
Budgetutfall
Förtroendeförvaltning
Verks.inkom ster
Kommunfullmäktige
Fullmäktige sammanträdde tolv (12) gånger under året då man inkluderar fullmäktigeseminarierna
och behandlade 142 ärenden. Ledamöterna lämnade 10 fullmäktigemotioner och kommunstyrelsen svarade på 19 fullmäktigemotioner.
Bokslut 2014
31
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Allmän förvaltning
Kommunfullmäktiges mest betydande beslut 2014
Godkännande av utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt
Kommunfullmäktige godkände en ny utvecklingsbild för markanvändningen i kommunen. Utvecklingsbilden definierar:
•
kommunens utvecklings- och tillväxtmål (t.ex. befolkning, arbetsplatser, service- och
centrumnät) på lång sikt (till år 2040 )
•
tyngdpunktsområden för tillväxten
•
fördelning av tillväxten i kommunens olika tätorter/delområden
•
tätorternas och Kyrkslätts olika delområdens profiler och särdrag.
Godkännande av ett näringslivspolitiskt program för åren 2014–2015
Kommunfullmäktige godkände ett nytt näringslivspolitiskt program för åren 2014 - 2015 som är
uppgjort i intensivt samarbete med Kyrkslätts Företagare r.f.
Godkännande av målsättningarna i anslutning till planen för barns och ungas välfärd 2014-2017
Kommunfullmäktige godkände planen för barns och ungas välfärd för åren 2014 - 2017.
Som ledande principer för verksamheten i planen för barns och ungas välfärd för åren 2013-2017
valdes fördjupat samarbete mellan vård- och omsorgsväsendet och bildningsväsendet för stödjande av barn och unga i behov av särskilt stöd med hjälp av en gemensam klientprocess samt
iakttagande av behovet av finsk- och svenskspråkiga tjänster och ökat samarbete med tredje sektorn gällande välfärdstjänster för barn och unga.
Kyrkslätts kommuns plan enligt äldreomsorgslagen för åren 2014 - 2017
Kommunfullmäktige behandlade planen enligt äldreomsorgslagen först vid ett delseminarium i anslutning till budgetseminariet och godkände planen enligt äldreomsorgslagen för år 2014 - 2017
vid sitt sammanträde i november. Planen uppgjordes som ett mångprofessionellt samarbete.
Godkännande av personalstrategin 2014–2016
Kommunfullmäktige godkände den nya personalstrategin för åren 2014-2016.
Uppdatering av projektanvisningarna för husbyggnadsprojekt
Kommunfullmäktige godkände de nya projektanvisningarna för husbyggnadsprojekt som har anpassats i enlighet med allmän best practice inom byggbranschen och där de olika parternas roller
har preciserats för att göra projektprocessen smidigare.
Kommunens utlåtande om mellanrapporten från den arbetsgrupp som bereder metropollagstiftningen
Kommunfullmäktige gav ett rätt kritiskt utlåtande om mellanrapporten från den arbetsgrupp som
bereder metropollagstiftningen till finansministeriet.
Kyrkslätts kommuns utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lagen om ordnandet av
social- och hälsovården
.
Kommunfullmäktige godkände vid sitt sammanträde i oktober kommunens utlåtande om den s.k.
Sote-lagen. Lagen om ordnande av social- och hälsovård har inte till följd av grundlagsmässiga
problem genomförts under den nuvarande riksdagsperioden.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen sammanträdde 23 gånger under året och behandlade 492 ärenden.
Tyngdpunktsområden för verksamheten
Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och verksamhet inom de av kommunfullmäktige godkända allmänna målen och riktlinjerna. Målet är att kommuninvånarna har tillgång till god basservice till ett totalekonomiskt fördelaktigt pris.
Till kommunstyrelsens uppgifter hör särskilt
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Allmän förvaltning
§
§
§
§
§
§
§
32
Bokslut 2014
ärenden som berör byggprojekt och styrande av projekt
ärenden som berör kommunens ekonomi
givande av utlåtanden om utvecklingsprojekt
ärenden som berör markanvändning och tomter
planberedning / planberedning för kommunfullmäktige
styrande av regionalt samarbete
personalärenden
Förvaltning och ekonomi
Ekonomi
Kommunstyrelsen beslutade efter avslutandet av samarbetsförfarandet att säga upp totalt 26 personer och permittera nästan hela personalen under år 2014.
Kommunstyrelsen har noggrant följt med utvecklingen av ekonomin med hjälp av månadsrapporter.
RESERVERINGAR OCH PROJEKT
Budgetutfall
Ursprunglig
budget
2014
60 000
Budgetändringar
2014
0
Budget efter
ändringarna
2014
60 000
Utfall
2014
Avvikelse
2014
25 918
34 082
Verks.utgifter
-815 635
0
-815 635
-656 195
-159 440
Verks.bidrag
-755 635
0
-755 635
-630 277
-125 358
Ursprunglig
budget
2014
535 000
Budgetändringar
2014
0
Budget efter
ändringarna
2014
535 000
Utfall
2014
Avvikelse
2014
586 323
-51 323
Verks.utgifter
-6 849 328
0
-6 849 328
-6 460 241
-389 087
Verks.bidrag
-6 314 328
0
-6 314 328
-5 873 918
-440 411
Reserveringar/Projekt (kst)
Verks.inkom ster
KONCERNFÖRVALTNINGEN
Budgetutfall
Koncernförvaltningen
Verks.inkom ster
Verksamhetsmål och uppnående av dem
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Utveckling av förvaltningens verksamhetsmodell
Ett centraliserat registratorskontor har grundats före september 2014.
Ställning 31.12.2014:
Den centraliserade registraturen grundades i juni 2014.
Utvecklingen av registratursfunktionerna fortsätter.
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Allmän förvaltning
33
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En kunnig och engagerad personal / En välmående personal som är engagerad i målen och samarbete
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Förebyggande av olycksfall
År 2014 är antalet olycksfall väsentligt mindre än år 2013.
Som mätare används sjukfrånvarodagar till följd av
olycksfall i arbetet.
Ställning 31.12.2014:
Tid
1.1 - 30.4.
Genomförande av mätning av arbetstrivseln
2013
Sjukskrivningsdagar
som beror
394
2014
på olycksfall
i arbetet
antal
412
1.1 - 31.8.
919
785
1.1 - 31.12.
1373
1070
Förebyggande av olycksfall i arbetet har hållits framme.
Man har hållit många kurser i ämnet och det har tagits
fram i chefsbrev.
År 2014 mäts arbetstrivseln med en mer omfattande enkät om arbetshälsa. Man ska välja minst ett utvecklingsobjekt och följa det i delårsöversikterna.
Ställning 31.12.2014:
Personalsektionen beslutade vid sitt sammanträde
7.5.2014 att år 2014 konkurrensutsätts mätandet av arbetstrivsel för åren 2015, 2017 och option för åren 2019
och 2021.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen / Ökning av tillgängligheten på tjänster riktade till företagen
Mål 3 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Utveckling av rådgivningen för nya och verksamma företag i samarbete med instanser som erbjuder service.
Upphandling av tjänster inom rådgivning för nya företag
för att användas av kommunens företagare.
FöretagsEsbos kundantal jämfört med år 2013. Målet
ökat antal kunder.
Ställning 31.12.2014:
135 st. kundbesök (139 st år 2013 och 37 st. grundade företag i Kyrkslätt (45 st. år 2013). Det utmanande konjunkturläget syns i ett sjunkande antal grundade företag.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen / Förbättring av företagens verksamhetsförutsättningar
Mål 4 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Utarbetande av ett nytt näringspolitiskt program i samarbete med Kyrkslätts företagare och inledande av genomförandet av programmet i samarbete med centrala intressentgrupper.
Uppdatering av det näringspolitiska programmet tillsammans med företagare, inkl. läroanstalter på andra stadiet,
före utgången av maj 2014 och lägesbedömning av de
centrala åtgärderna i programmet före utgången av år
2014.
Ställning 31.12.2014:
Det nya näringslivspolitiska programmet har godkänts i
fullmäktige och man har börjat genomföra det.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Allmän förvaltning
34
Bokslut 2014
INTERNA TJÄNSTER
Budgetutfall
Ursprunglig
budget
2 404 498
Budgetändringar
0
Budget efter
ändringarna
2 404 498
Utfall
2014
2 087 056
Avvikelse
2014
317 442
Verks.utgifter
-2 658 563
0
-2 658 563
-2 180 273
-478 290
Verks.bidrag
-254 065
0
-254 065
-93 217
-160 848
Interna tjänster
Verks.inkom ster
Verksamhetsmål och uppnående av dem
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Byte av Thin Client-plattformen i skolornas elevdatorer till
ett mer kostnadseffektivt alternativ.
Den nya teknologin i virtuella arbetsstationer tas i bruk
före utgången av året.
Ställning 31.12.2014:
Systemet är skapat och testat. Uppdateringsprogrammet
har byggts och testutbredningen har gjorts.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och investeringar / effektivering av verksamheten och kostnadseffektivitet
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Beskrivning av verksamhetsprocesser och helhetsarkitektur. Klara och produktifierade tjänster som utgår från kunden.
Verksamhetsprocesserna har beskrivits. Helhetsarkitekturen har beskrivits. En produktkatalog är i bruk.
Ställning 31.12.2014:
Man har fått en systemkarta av alla sektorer. Man har hållit
halvdags-kartläggningsmöten med sektorerna och på basis av dem har man beskrivit nuläget. Kommunens helhetsarkitektur har beskrivits och man har gjort en utvecklingsstig för den.
Kostnader och tjänster är entydiga och transparenta.
Ställning 31.12.2014:
Definieringsarbetet för kostnaderna för arbetsstationer har
gjorts, vissa verksamhetsställens noggranna kostnader har
uträknats och detta arbete fortsätter.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och
investeringar. Upprätthållande av säkerheten och tillgängligheten
Mål 3 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Målet är
·
bättre datasäkerhet
·
förutsägelse av risker och återställningsplaner
Ett nytt datasäkerhetsprogram tas i bruk på arbetsstationer
och servrar.
Ställning 31.12.2014:
Ett nytt dataskyddsprogram är i bruk och fungerar väl.
Så många verksamhetsställen som möjligt omfattas av
802.1x autentiseringen.
Ställning 31.12.2014:
För de trådlösa nätverkens del omfattas alla de objekt av
autenticeringen där man upprättat nya trådlösa nätverk
bl.a. i skolor och daghem. Detta arbett fortsätter på varje
verksamhetsställe. Autenticeringen av lan-nätet pågår i
Bokslut 2014
35
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Allmän förvaltning
kommunhusets auditorium och fram till slutet av oktober i
hela huset.
Återställningsplan
Ställning 31.12.2014:
Kuuma-kommunernas gemensamma återställningsplan
har gjorts och skräddarsytts för kommunens behov. För
sektorernas del görs arbetet under våren 2015.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och investeringar. Elektronisk expediering
Mål 4 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
E-tjänster för kommuninvånare.
Elektroniska blanketter och system för kommuninvånares
bruk. Uppföljning av användningen.
Ställning 31.12.2014:
Elektronifieringen av blanketter har fortsatt. Man har bekantat sig med nya elektroniska servicekanalser för program som är i många personers bruk och sektorerna överväger ibruktagande.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
36
Bokslut 2014
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN
Budgetutfall
Ursprunglig
budget 2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
10 000
-1 313 881
-1 303 881
0
-78 000
-78 000
10 000
-1 391 881
-1 381 881
22 846
-1 193 873
-1 171 027
-12 846
-198 008
-210 854
Socialtjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
3 721 075
-15 037 885
-11 316 810
0
0
0
3 721 075
-15 037 885
-11 316 810
3 209 568
-14 422 777
-11 213 209
511 507
-615 108
-103 601
Hälsovårdstjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
1 600 794
-14 325 825
-12 725 031
0
0
0
1 600 794
-14 325 825
-12 725 031
1 580 825
-13 373 020
-11 792 195
19 969
-952 805
-932 836
Specialiserad
sjukvård
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
0
-32 523 505
-32 523 505
0
-2 800 000
-2 800 000
0
-35 323 505
-35 323 505
175 912
-36 573 510
-36 397 598
-175 912
1 250 005
1 074 093
Stödtjänster
för
funktionsförmågan
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
390 521
-15 903 376
-15 512 855
0
0
0
390 521
-15 903 376
-15 512 855
529 561
-16 181 897
-15 652 336
-139 040
278 521
139 481
Välfärdstjänster
de äldre
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
3 849 293
-21 339 706
-17 490 413
0
0
0
3 849 293
-21 339 706
-17 490 413
3 829 641
-20 931 666
-17 095 190
19 652
-408 040
-388 388
9 571 683
-100 444 178
-90 872 495
0
-2 878 000
-2 878 000
9 571 683
-103 322 178
-93 750 495
9 348 353
-102 676 743
-93 328 390
223 330
-645 435
-422 105
Resultatområden
Förvaltningstjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
TOTALT
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
för
Sparkravet för år 2014 på 3,5 miljoner euro inom den egna verksamheten samt det extra sparkrav på
0,2 - 0,3 miljoner euro som ålades vård- och omsorgsnämnden i juni 2014 förverkligades som större
än beräknat. För övriga anslags del än specialiserad sjukvård underskreds anslagen med 1,3 miljoner
euro varav ca 445 000 euro är en följd av periodiseringen av löner. Verksamhetsbidraget för den specialiserade sjukvården överskred den ursprungliga budgeten med ca 3,874 miljoner euro. Överskridningen är ca 1,074 miljoner euro jämfört med den förhöjda budgeten.
Hela sektorns verksamhetsbidrag underskreds med 0,422 miljoner euro jämfört med den förhöjda
budgeten, vilket innebär en ökning i verksamhetsbidraget med 0,7 procent i jämförelse med bokslutet
2013.
År 2014 var hela vård- och omsorgsväsendets personal permitterad i två veckor med undantag av
arbetstagarna inom enheterna för dygnetrunt-vård. Detta innebar en förlust från servicen på nästan
600 arbetsveckor dvs. ca 14 årsverken. En stor del av chefernas arbetstid gick åt till arrangemang i
anslutning till permitteringarna, såsom uppgörande av permitteringsplaner, distribution av permitte-
Bokslut 2014
37
TALOUSARVION TOTEUTUMINEN
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
ringsanmälningar och arbetsarrangemang. Sammanlagt gick under januari - maj ca 1200 timmar åt till
uppgifter i anslutning till permitteringarna enligt vård- och omsorgsväsendets chefers egen beräkning.
Detta timantal innehåller i viss mån också de timmar som cheferna använde för att sköta sina medarbetares arbete då dessa var permitterade. Så länge permitteringarna pågick fick inga nyrekryteringar
göras till de permitterades uppgifter, vilket medförde sina egna svårigheter. Tack vare god förhandsplanering och gott chefsarbete lyckades man undvika svåra skador till följd av permitteringarna.
Utöver permitteringarna skar man ner 24 befattningar med olika arrangemang, huvudsakligen genom
att användningen av befattningar man ansökt om antingen permanent eller för viss tid. Dessutom
minskade personalresurserna inom hemvården för äldre med ca fem årsverken till följd av mobilapparaturen. Genomförandet av den förminskade personaldimensioneringen inom enheterna för dygnetrunt-vård för äldre inleddes.
Vård- och omsorgsväsendets personalanslag underskreds med 1,030 miljoner euro år 2014. Jämfört
med år 2013 minskade personalkostnaderna med 1,385 milj. euro (4,8 %).
Det är beaktansvärt att verksamhetsbidraget för vård- och omsorgsväsendets verksamhet (utan specialiserad sjukvård) år 2014 är 1,981 miljoner euro, dvs. 3,4 % mindre än året innan. Däremot ökade
kostnaderna för den specialiserade sjukvården med 7,6 %.
Det är anmärkningsvärt att utgifterna för utkomststödet har slutet öka. Utgifterna ifråga sjönk som
netto med 325 000 euro och 10,3 % i jämförelse med år 2013. Samtidigt ökade antalet hushåll som är
klienter inom utkomstskyddet med 3,2 %. Grunderna för beviljande av utkomststöd granskades stegvis till den del man beaktar boendekostnader (fr.o.m. 1.1.2014 och 1.7.2014). Den största förändringen gällde ensamboende erhållare av utkomststöd. På motsvarande sätt ändrade vård- och omsorgsnämnden anvisningarna som gäller beviljande av utkomststöd för personer med utländsk bakgrund.
Enligt regeln beviljas utkomststöd fr.o.m. 1.7.2014 inte till personer som har vistats i landet mindre än
fem år och som inte kan försörja sig själva. Personer som redan var klienter gavs tre månaders tid att
anpassa sig till förändringen, så för deras del trädde förändringen i kraft fr.o.m. 1.10.2014.
Betydande enskilda överskridningar av anslagen år 2014 var överskridningen i arbetsmarknadsstödets kommunandel 274 000 euro och i handikapptjänsterna 673 000 euro. Det är beaktansvärt att
ökningen i handikapptjänster förblev under 10 procent då ökningen var 7,4 procent.
Även om år 2014 till följd av samarbetsförhandlingarna och anpassningen av verksamheten var utmanande och tungt för personalen och cheferna, lyckades man på många håll göra ett gott och långsiktigt utvecklingsarbete. Många personer deltog i Apotti-projektets olika arbetsgrupper. Man utvecklade
aktiveringen av dem som varit länge utan arbete bl.a. genom att en rehabiliteringsläkare inledde mottagningsverksamhet i Toimari. Under hösten uppgjordes en fortsatt plan för utveckling av aktiveringen.
Den riksomfattande förnyelsen av social- och hälsovården har återspeglats på vård- och omsorgsväsendets verksamhet. I anslutning till förnyelsen har man berett utlåtanden vid flera tillfällen - senast
gällande utkastet till lagen om ordnande av social- och hälsovård i slutet av året. År 2014 bereddes
planen för äldreomsorg enligt den nya lagen. Därmed uppdaterades kommunens strategiska dokument för äldreomsorg som godkänts i slutet av år 2011.
Resultatområdet förvaltningstjänster
Budgetutfall
Förvaltningstjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
10 000
-1 313 881
-1 303 881
Budgetändringar
2014
0
-78 000
-78 000
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
10 000
-1 391 881
-1 381 881
22 846
-1 193 873
-1 171 027
-12 846
-198 008
-210 854
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
38
Bokslut 2014
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
QPR-kontrollprocessbeskrivningen för
avtalen har uppgjorts före utgången av år
2014.
Processbeskrivningarna blir klara före
utgången av år 2014.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Planen för intern kontroll för år 2014 har
beretts för godkännande vid vård- och
omsorgsnämndens sammanträde, där
man godkänner dispositionsplanen
Planen för intern kontroll färdigställs för
behandling vid samma sammanträde
som vård- och omsorgsnämnden behandlar dispositionsplanen.
Utfall 31.12.2014
Man har gjort en QPRprocessbeskrivning av avtalen
som täcker den praxis som
ansluter till övervakning av
avtalet. Vid övervakningen av
köpta tjänster finns också ett
överenskommet förfaringssätt,
utöver vilket man gjort processbeskrivningar också beträffande
reklamationer som gjorts över
både kommunens serviceproducenter och klienternas service.
Utfall 31.12.2014
Målet uppnåddes. Vård- och
omsorgsnämnden
godkände
30.1.2014 § 3 i samband med
dispositionsplanen
sektorns
plan för intern kontroll.
Resultatområdet socialtjänster
Budgetutfall
Socialtjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
3 721 075
-15 037 885
-11 316 810
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
3 721 075
-15 037 885
-11 316 810
3 209 568
-14 422 777
-11 213 209
511 507
-615 108
-103 601
Prestationer / nyckeltal
SOCIALTJÄNSTER
Utkomststöd, hushåll
Barnskydd
Barn som omfattas av öppenvårdens stödåtgärder
Unga som omfattas av eftervård
Köpt service inom barnskydd, vårddygn
Familjevård inom barnskydd, vårddygn
BS
2012
1 589
BS
2013
1 524
Budget
2014
1530
BS
2014
1 578
Utfall %
103,1
Förändring i
%
3,5 %
402
56
13 718
14 214
589
53
14 409
13 477
440
46
15800
13700
621
55
13 564
13 068
141,1
119,6
85,8
95,4
5,4 %
3,8 %
-5,9 %
-3,0 %
Socialtjänsternas budgetutfall är mycket gott. Verksamhetsutgifterna var 96,3 % av anslagen som
reserverats i budgeten. Utkomststödets antal klienthushåll ökade med 3,5 % från föregående år. Vuxensocialarbetets verksamhetsutgifter har sjunkit med 13,1 procent i jämförelse med föregående år.
Under året inkom totalt 810 st. barnskyddsanmälningar. Antalet klienter inom barnskyddets öppenvård
har under innevarande år varit 621. Ökningen i jämförelse med föregående år är 32 barn. Vårddygn
utom hemmet som upphandlats som köpta tjänster har minskat med 845 dygn. Också dygnen inom
familjevård är 409 dygn färre än år 2013.
Bokslut 2014
39
TALOUSARVION TOTEUTUMINEN
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
Antalet personer som varit länge utan arbete har stadigt ökat och i december 2014 var 265 personer
på arbetsmarknadsstödets kommunandelslista. Sammanlagt 57 nya personer har kommit med på
listan fr.o.m. 1.5.2014 och fram till slutet av december.
Inom vuxensocialarbetet ansvarar man för upprättandet av aktiveringsplaner för alla personer under
30 år som finns på arbetsmarknadsstödets kommunandelslista i samarbete med arbetskraftsförvaltningen. Dessutom aktiverar man inom vuxensocialarbetet klienter med 0-inkomster i alla åldrar.
De fyra hemvårdarna inom hemservicen för barnfamiljer (4 arbetstagare fr.o.m. 1.10.) har gjort sammanlagt 860 besök hos barnfamiljer. Arbetet i familjen varar antingen en hel eller en halv dag. Tyngdpunkten för verksamheten har i år varit arbete som stöd i olika krissituationer hos familjer som klientfamiljer inom barnskyddet och rådgivningen.
Klientmängden inom ekonomi- och skuldrådgivningen har hållits ungefär på samma nivå som tidigare
år och totalt fanns det 367 klienter (år 2013 376 klienter), varav 231 var nya klienter (år 2013 206 nya
klienter). I Kyrkslätt betjänar två ekonomi- och skuldrådgivare hela Västra Nylands område.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Ett servicenät som förnyas
Mål 1 / Målnivå
Mätare/uppföljningssätt
år 2014
Vuxensocialarbete
Utgångsnivå: 7/2013 fanns 227 långAktivering av långtidsarbetslösa och tidsarbetslösa på de långtidsarbetslöeffektivering av pensionsutrednings- sas kommunandelslista.
arbetet.
Målnivå De långtidsarbetslösas antal är
Minskning av antalet personer som i genomsnitt 190 per månad under år
finns
på
arbetsmarknadsstödets 2014.
kommunandelslista med hjälp av aktivering och rehabiliterande arbetsverksamhet och samarbete med TEcentralerna.
Antalet aktiveringsplaner. Utgångsnivå:
31.7.2013 52 st.
Målnivå 70 st. / år
Utfall 31.12.2014
På
kommunandelslistan
fanns 31.12.2014 265 personer. Under tiden 1.5 31.12.2014 (uppgifter finns
endast för tiden fr.o.m. 1.5)
kom 57 nya personer på
listan Målet nåddes inte.
Under
tiden
1.1
31.12.2014
antecknades
133 st. aktiveringsplaner.
Målet har uppnåtts.
Resultatområdet hälsovårdstjänster
Budgetutfall
Hälsovårdstjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
1 600 794
-14 325 825
-12 725 031
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
1 600 794
-14 325 825
-12 725 031
1 580 825
-13 373 020
-11 792 195
19 969
-952 805
-932 836
Underskridningen av anslag inom hälsovårdstjänsterna ökades av beredskapsersättningen för sjuktransporter. Man hade reserverat 0,5 milj. euro i anslag för ändamålet inom hälsovårdstjänsterna men
i enlighet med kommunernas enhetliga linje skrevs ersättningen på den specialiserade sjukvårdens
resultatområde.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
40
Bokslut 2014
Prestationer / nyckeltal
Hälsovårdstjänster
Rådgivningsbesök totalt hos hälsovårdarna
Rådgivningsbesök totalt hos läkare
Besök hos skolhälsovårdare
Besök hos skolläkare
Mottagningsverksamhet
Besök hos vårdare på mottagning, inkl. jour
Läkarbesök på mottagningarna
Munhälsovård, klienter
BS
2012
17 608
5 503
12 112
2 356
BS
2013
19 205
5 437
13 314
2 297
Budget
2014
19100
5900
13450
2500
BS 2014
17 247
4 858
13 927
2 106
Utfall
%
90,3
82,3
103,5
84,2
Förändring i %
-10,2 %
-10,6 %
4,6 %
-8,3 %
24 834
41 085
13 943
22 558
41 331
14 883
21100
41000
14960
23 925
41 172
14 061
113,4
100,4
94,0
6,1 %
-0,4 %
-5,5 %
Mottagningsverksamhet
Personalen inom mottagningsverksamheten permitterades för två veckor under våren 2014, med undantag av skötarna inom jouren. Skötarnas vikariepool (fem sjukskötare) lämnades utanför permitteringarna och de vikarierade särskilt inom jouren under permitteringarna. Läkarna hade möjligheten att
byta semesterpenningen mot ledighet istället för permittering men endast en läkare använde den möjligheten. Alla andra arbetstagare inom mottagningsverksamheten var permitterade under två veckor
under perioden 5.3 - 20.5.2014. Till följd av permitteringen av personalen var Veikkola hälsostation
stängd 5.3-18.3 och Masaby hälsostation 2.4-15.4. Personalen vid hälsocentralen i centrum var permitterad i två omgångar eftersom bl.a. jouren, bäddavdelningarna och rådgivningens verksamhet inte
kunde avslutas. I centrum sköttes hela kommunens brådskande ärenden under tiden för permitteringarna och jouren var uppenbart mer belastad än normalt. Tack vare god planering lyckades man undvika större farosituationer inom jouren. Läkarstyrkan var koncentrerad till det mest nödvändiga arbetet,
så kötiderna inom jouren blev inte oskäligt långa. Tidvis hade jouren ändå mycket bråttom, vilket krävde mer planeringsförmåga och tänjande av personalen.
Centrum
Masaby
Veikkola
28.1…
4.2.…
11.2…
18.2…
25.2…
4.3.…
11.3…
18.3…
25.3…
1.4.…
8.4.…
15.4…
22.4…
29.4…
6.5.…
13.5…
20.5…
27.5…
3.6.…
10.6…
17.6…
24.6…
1.7.…
8.7.…
15.7…
22.7…
29.7…
5.8.…
12.8…
19.8…
26.8…
2.9.…
9.9.…
16.9…
23.9…
30.9…
7.10…
14.1…
21.1…
28.1…
4.11…
11.1…
18.1…
25.1…
2.12…
9.12…
16.1…
23.1…
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Väntetiden till läkarmottagning (T3-tid) under år 2014. Den stående kolumnen beskriver dagar.
Läkarstyrkan hade flyttats till jouren vilket innebar att köerna till icke-brådskande mottagningstider blev
längre. Före permitteringarna var väntetiden ca två veckor och under permitteringarna upp till sex
veckor. Permitteringarna förorsakade kalkylmässigt 1,4 förlorade läkarårsverken, vilket motsvarar ca
2800 läkarbesök. För skötarnas del innebar permitteringarna en förlust på ca ett skötarårsverke. Under tiden från det att samarbetsförhandlingarna inleddes (oktober 2013) till permitteringarnas slut (maj
2014) fick man inte anställa nya läkare. Till följd av den normala omsättningen, moderskapsledigheter
och uppsägningar var läkartjänster obesatta under sammanlagt 11 månader (fem olika husläkare under några månaders tid). Under våren var fem läkartjänster obesatta (till följd av permitteringar). Det
var redan tidigare utmanande att rekrytera läkare till hälsocentralarbetet. Finlands Läkartidning skrev
under våren om permitteringarna i Kyrkslätts kommun, vilket försvårade rekryteringen. Kyrkslätt är den
enda kommun som permitterat läkare för så här lång tid.
För att trygga patientsäkerheten koncentrerade sig personalen under våren 2014 nästan helt på patientarbete. Alla möten, utbildningar, semestrar och annan planerad frånvaro försökte man minimera.
Bokslut 2014
41
TALOUSARVION TOTEUTUMINEN
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
Hälsocentralen i Kyrkslätt fungerar som Helsingfors universitets undervisningshälsocentral, men universitetets och t.ex. Läkarförbundets utbildningskrav kunde inte uppfyllas under våren till följd av permitteringarna. Överläkarna deltog betydligt mer än vanligt i patientarbetet. Överläkarna kunde inte
delta i t.ex. HUS-områdets samarbetsmöten under tiden för permitteringarna p.g.a. patientarbetet.
Många administrativa arbeten, utvecklingsarbete och t.ex. utvecklingssamtal flyttades framåt.
De lagstadgade hälsokontrollerna inom rådgivningen och skolhälsovården försökte man sköta i måna
av möjlighet i enlighet med förordningen trots permitteringarna. Chefernas arbetsinsats behövdes under våren nästan uteslutande för att planera och genomföra arrangemang under permitteringarna.
Personalen inom mottagningsverksamheten har under de senast åren haft rätt hög trivsel i arbetet
tack vare förändringar i verksamheten och förkortade köer som gjorts i samband med projektet Bra
mottagning. Personalen uttryckte sin besvikelse över att många års arbete med att få kontroll över
köer gick omintet då köerna igen blev t.o.m längre än i utgångsläget.
Sjukfrånvaron ökade märkbart under våren vilket ytterligare ökade trycket på personalen på jobb.
Många flyttade sin semester till sommaren och hösten vilket syntes i verksamheten under slutet av
året. Den ledande överläkaren och hälsosocialarbetaren sade upp sig.
Hälsovårdstjänster
Vid mödrarådgivningarna prioriterades besöken under slutet av graviditeten samt andra nödvändiga
besök. Under permitteringarna var två rådgivningspunkter (av tre) öppna och under tiden då t.ex. rådgivningen i centrum var stängd styrdes kunderna till Veikkola och Masaby rådgivningar. Under sommaren var också Masaby rådgivning stängd i två veckor och Veikkola rådgivning i en vecka till följds
av personalbrist. Telefontid ordnades varje vardag kl. 12-13 vid de rådgivningar som höll öppet.
Under tiden för permitteringarna, 5.3 - 15.4 vårdades vid rådgivningarna i första hand nyfödda och upp
till ett år gamla spädbarn. På samma sätt prioriterade man under sommarsemestertiden då man inte
kunde använda sommarvikarier. Barnrådgivningens 6-årsgranskning gjordes i förkortad version och
innehöll enbart vaccineringen. Tiden som användes för mottagningsbesök förkortades då mottagningarna överbelastades av bl.a. nyfödda och till följd av väntande mammor under specialuppsyn p.g.a.
riskgraviditeter. Man var tvungen att minska de extra besöken för tidigt stöd (under permitteringarna
och under sommaren). En del av barnrådgivningens ålderskontroller sköts fram till följd av permitteringarna och vikarieförbudet så att granskningarna inte nödvändigtvis kunde göras inom två månader
från barnets födelsedag (vilket är rekommendationen för barn i lekåldern vid neurologiska bedömningar, Lene). Hembesök efter förlossning gjordes knappt alls p.g.a. resursbrist. Mödrarådgivningens omfattande hälsokontroll, hälsovårdarens andel, blev i vissa fall mer avskalad än rekommendationen. Det
var väldigt begränsad tillgång till preventivrådgivningens tjänster under tiden för permitteringarna. Under sommaren var preventivrådgivningen stängd i sex veckor. Vid barnrådgivningen har det tidigare
varit möjligt att komma till rådgivningen för tiomånaderskontroll. Denna kontroll föll helt bort år 2014.
Skol- och studerandehälsovårdens tjänster fanns inte tillgängliga då hälsovårdaren var permitterad,
vilket skedde inom tiden 5.3 - 15.4 och 7 - 20.5 på olika områden. Inom skol- och studeranderådgivningen prioriterade man de omfattande hälsokontrollerna, förhandshälsogranskningar av elever i uppbådsåldern samt vaccineringar. Vissa personers omfattande hälsokontroll flyttades till juni eller höstterminen. 225 elever förblev utan årlig fastställd hälsokontroll. Inom skol- och studerandehälsovården
förblev tidsbundna hälsokontroller ogjorda (närmast för 2-, 4- och 7-klassister). Ifrågavarande elever
granskades först under höstterminen. Under våren vaccinerades 9-klassisterna men för några elevers
del genomfördes den tidsbundna hälsokontrollen som snävare än vanligt. Man eftersträvade att minimera sjukvården inom skolhälsovården till ett minimum under hela våren. Det var inte möjligt att genomföra flickornas läkargranskning inom studerandehälsovården under våren. Förstaårsstuderande
erbjöds tid till hälsokontroll men om tiden förblev outnyttjad erbjöds ingen ny tid.
De interna samarbetsmöten som planerats för våren annullerades, så utvecklingen av verksamheten
förblev ringa. Tiden som användes för chefsarbete minskade ännu mer och cheferna gjorde mer patientarbete än tidigare. Utvecklingssamtalen förblev helt och hållet ogjorda under år 2014.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
42
Bokslut 2014
Munhälsovård
Inom munhälsovården minskade alla besök under året med 4 959 besök och kundantalet minskade
med 823 kunder i jämförelse med år 2013. 74 % av minskningen inriktades på vuxna kunder vilket
ledde till att också avgiftsinkomsterna minskade med ca 130 000 € från år 2013. Inom besöken motsvarade minskningen ca 2,5 tandläkares arbetsinsats. Orsaken till minskningen i beslk och kundantal
var permitteringarna, obesatta vikariat och avslutande av användningen av köpta tjänster. Permitteringarna inom munhälsovården genomfördes under tiden 25.4 - 8.6.2014. Kön som man helt och hållet lyckats bli av med under år 2013 växte till följd av inbesparingarna. I slutet av år 2014 fanns det
715 patienter i kön och kötiden var fem månader. Besöken inom de köpta tjänsterna tog helt slut före
april, då patienternas pågående vård blev klar. Under året gjordes 160 sådana besök (år 2013 1 223
sådana besök). Den direkta kontakten försvårades till följd av vikariestoppet och permitteringarna.
Inom munhälsovården lindrade de åtgärder som gjorts inom projektet Bra mottagning inverkningarna
av inbesparingarna och permitteringarna.
3. vapaa aika (päivien lkm)
3T aika
100
80
HML tark
60
HML jatkoh
40
OIKOJAT
20
SHG
0
1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53
Munhälsovårdens T3-tid till tandläkarkontroll och fortsatt vård efter kontrollen, regleringsvård och till tid munhygienisten under år 2014.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Kundorienterade och effektiva tjänster
Genomförande enligt målsättningarna i hälso-och sjukvårdslagen och författningen rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande munhälsovård
Mål 1 / Målnivå år 2014
1.
2.
3.
Mätare/uppföljningssätt
Kontrollerna enligt rådgivningsförord- 1.
ningen genomförs till 100 %
patienter ska enligt lagen få ickebrådskande vård inom tre månader, 2.
inom munhälsovården inom sex månader
omedelbar kontakt enligt lagen förverkli- 3.
gas inom mottagningsverksamheten och
munhälsovården
Utfall 31.12.2014
Antalet hälsokontroller inom rådgivning- 1.
en och skolhälsovården i förhållande till
målsättningarna (bedöms på årsbasis)
Tillgång på icke-brådskande vård: väntetiden till läkarmottagning och munhälsovård
2.
Procenten för telefonsvarande efter fem
minuter är 80 %
3.
En del av hälsovårdarens
tidsbundna kontroller förblev ogjorda under vårterminen 2014. Målet förblir därför delvis ouppfyllt.
Väntetiden till läkare är ca
en månad och till munhälsovården tre månader.
Målet har uppnåtts.
Svarsprocenten för telefonsamtal vid mottagningen var 92. Målet har uppnåtts. Vid munhälsovården var svarsprocenten i
slutet av året 65 och målet
förblev ouppfyllt.
Bokslut 2014
43
TALOUSARVION TOTEUTUMINEN
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/Befolkningens goda liv
Elektronisk respons kan ges via internet och med hjälp av den kan man förbättra verksamheten
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Utfall 31.12.2014
Patienten/klienten kan efter sitt besök Ett system med elektronisk respons är i an- THL förbereder ett riksomfatge elektronisk respons om hälsovårds- vändning inom hälsovårdstjänsterna
tande elektroniskt feedbacktjänsterna.
system inom SAD-projektet i
anslutning till Kaste-projektet.
Systemet kan tas i bruk under
år 2015. Hälsovårdstjänsterna
och
munhälsovården
har
meddelat om sitt deltagande i
ibruktagandet av det riksomfattande feedback-systemet.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En kunnig och engagerad personal/En fungerande kommunorganisation och arbetsgemenskap
Fungerande vårdutrymmen, målet är att minska arbetet som går till spillo
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Resultatenheterna avbildar enhetliga
vårdrum för olika yrkesgrupper
Utfall 31.12.2014
Vid varje resultatenhet har man beskrivit
och avbildat en arbetspunkt
Man har inte ännu avbildat ett
vårdrum inom mottagningen.
Målet har inte ännu uppnåtts.
Inom munhälsovården i hälsocentralen har man avbildat
vårdrummen på ett enhetligt
sätt. Målet har uppnåtts.
Specialiserad sjukvård
Budgetutfall
Specialiserad
sjukvård
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
0
-32 523 505
-32 523 505
Budgetändringar
2014
0
-2 800 000
-2 800 000
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
0
-35 323 505
-35 323 505
175 912
-36 573 510
-36 397 598
-175 912
1 250 005
1 074 093
Förändringar i verksamheten
Verksamhetsbidraget inom den specialiserade sjukvården ökade med 2,59 milj. euro, dvs. 7,65 % i
jämförelse med bokslutet för år 2013. Ökningen förklaras med att besöken inom den öppna vården
ökat med 5,9 % och enhetskostnaderna med 3 %. Vårddagarna inom psykiatrin sjönk med 10,1 %,
men enhetspriset ökade med 9,8 %, så faktureringen låg på nästan samma nivå. Antalet somatiska
vårdperioder ökade med 5,6 % och kostnaderna med 7,3 % och de genomsnittliga enhetspriserna
med 1,6 %. De dyraste patientspecifika kostnaderna täcks delvis genom ett utjämningssystem för dyr
vård.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
44
Bokslut 2014
Resultatområdet stödtjänster för funktionsförmågan
Budgetutfall
Stödtjänster för
funktionsförmågan
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
390 521
-15 903 376
-15 512 855
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
390 521
-15 903 376
-15 512 855
529 561
-16 181 897
-15 652 336
-139 040
278 521
139 481
Prestationer / nyckeltal
Rehabiliteringstjänster
Besök hos specialarbetstagare totalt
Besök inom köpt service
Mentalvårdstjänster,
besök hos specialarbetstagare
Välfärdsstationen för unga, besök totalt
Missbrukarvård
A-kliniken, besök totalt
Rehabiliteringscentralen, vårddagar (9 vårdplatser)
Missbrukarvårdens köpta tjänster:
Besök inom öppenvården
Vårddagar
Familjerådgivning
Familjerådgivning, kommunens egen, besök
Familjerådgivningen, klienter
Specialomsorg om utvecklingsstörda:
Egen arbetscentral, verksamhetsdagar
Boendetjänster för utvecklingsstörda, boendedygn
Anstaltsvård för utvecklingsstörda, vårddygn
Lagstadgad handikappvård:
Serviceboende, klienter
Transportstöd (handikappservicelagen), klienter
Transportservice för äldre (socialvårdslagen),
klienter
Personlig assistans, klienter
Stöd för närståendevård, klienter under 65 år
BS
2012
12 909
5 083
BS
2013
10 118
4 449
Budget
2014
12000
5000
BS 2014
10 143
2 678
Utfall %
84,5
53,6
Förändring i %
0,2 %
-39,8 %
1 092
1 656
599
1250
950
1 383
450
110,6
47,4
-16,5 %
-24,9 %
2 534
3 067
2600
2 717
104,5
-11,4 %
1 919
1 628
2300
2 232
97,0
37,1 %
1 156
1 929
1 158
857
850
900
275
162
32,4
18,0
-76,3 %
-81,1 %
2 428
286
3 704
622
3800
410
3 504
420
92,2
102,4
-5,4 %
-32,5 %
8 538
9 178
9000
9 344
103,8
1,8 %
19 919
3 303
23 884
3 604
27000
3600
22 845
3 740
84,6
103,9
-4,4 %
3,8 %
73
44
88
41
46,6
-6,8 %
755
804
800
753
94,1
-6,3 %
128
-
161
93
93
165
86
100
158
102
125
95,8
118,6
125,0
-1,9 %
9,7 %
34,4 %
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN
Kostnaderna för Handikappservicen ökade under år 2014 med 7,4 %. Tillväxtprocenten är den lägsta
jämfört med åren 2009 - 2014, vilket är en tid man fäst särskild uppmärksamhet vid ökningen i kostnader.
Klienter inom närståendevård under 65 år ökade med 34 %. År 2014 verkade 144 personer som närståendevårdare i Kyrkslätt.
Inom handikappservicen har man inte haft någon ledande socialarbetare under tidsperioden
15.11.2013 - 26.5.2014. Socialservicechefen vikarierade den ledande socialarbetaren vid sidan av sitt
eget arbete och den övriga personalen blev tvungen att sköta de permitterades klientarbete. En vikarie
för den ledande socialarbetaren började jobba 26.5.2014. Tjänsten som koordinator för personlig assistans var obesatt i fyra månader till följd av moderskapsvikariat och att vikarien sade upp sig. Till följd
av personalbristen kunde handikappservicens målsättning om uppgörande av program för specialomsorger för utvecklingsstörda inte uppfyllas. Man har gjort specialomsorgsprogram för alla nya klienter samt för klienter vars serviceplan har granskats.
Bokslut 2014
45
TALOUSARVION TOTEUTUMINEN
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
Hälsosocialarbetarna blev underställda den ledande socialarbetaren inom handikapptjänster. En ny
arbetstagare började jobba 1.4.2014 då den tidigare arbetstagaren avgick med pension. Den nya arbetstagaren slutade i augusti och den pensionerade arbetstagaren kom tillbaka till arbetet på halvtid i
september. Uppgiftsbeskrivningen för hälsosocialarbetare inom öppenvården tillämpades under slutet
av året på halvtid. En socialarbetarstuderande började jobba 1.12.2015 som andra hälft av befattningen som arbetspar. Socialarbetarna arbetar också med projekt för långtidsarbetslösa.
Arbetscentralen för utvecklingsstörda i Kyrkslätt sköter dag- och arbetsverksamheten för utvecklingsstörda i Kyrkslätt. Några nya klienter har kommit till den öppna arbetsverksamheten. Sammanlagt har
det funnits 56 klienter i arbetscentralen under år 2014, varav 26 i det öppna arbetet.
Man anställde en ny ansvarig handledare till eftermiddagsverksamheten vid Papinmäki i augusti. Barnen har ökat i antal från hösten och man har varit tvungen att anställa mera personal. Man har utvecklat morgon- och eftermiddagsverksamhetens innehåll att bli mer ändamålsenlig.
Planerna för RK-bostäder för byggande av en boendeenhet för utvecklingsstörda invid arbetscentralen
fortskred i samarbete med samhällstekniska väsendet.
Inom rehabiliteringstjänsterna innebar år 2014 en tid av förändring till följd av anpassningsåtgärdena.
Rehabiliteringstjänsternas helhet har verkat sedan hösten 2007 och med resultatansvar sedan år
2008. Från 1.6.2014 blev man tvungen att organisatoriskt decentralisera verksamheten med en
minskning på två befattningar (ledare för rehabiliteringstjänsterna från 1.6.2014 och fysioterapeut från
16.1.2014).
Talterapeuterna flyttades att bli underställda ledaren för mentalvårdstjänster och hälsosocialarbetarna
blev underställda den ledande socialarbetaren inom handikappservicen. Rehabiliteringstjänsterna omfattar fr.o.m. 1.6.2014 fysioterapi-, ergoterapi- och hjälpmedelsservice, där fysioterapeuter, ergoterapeuter, en konditionsskötare och ett hälsocentralbiträde verkar underställda en ledande fysioterapeut.
Då ledaren för rehabiliteringstjänster övergick till en annan arbetsgivare 2.10.2013 skötte den ansvariga fysioterapeuten de uppgifterna utöver sitt eget arbete. Av ledande fysioterapeutens uppgifter överfördes genomförande av arbetsskiftsuppföljningen och färdigställande av betalningsförbindelser för
hjälpmedel till två fysioterapeuter och för att besvara denna verksamhet som minskade terapitjänsterna fick man för tiden 7.10.2013 - 31.5.2014 anställa en fysioterapeut som tidigare verkat som vikarie
inom fysioterapitjänsterna. Fr.o.m. 1.6.2014 har ca 1,5 fysioterapeuter färre än tidigare jobbat inom
terapiarbetet.
Trots personalens två veckors permittering har den egna verksamhetens klientbesöksantal hållits på
ungefär samma nivå jämfört med föregående år förutom gällande köp av terapitjänster, där besöken
varit 39 % färre än föregående år. Detta påverkades av begränsningarna i skrivandet av betalningsförbindelser inom köpt service under den senare halvan av året samt kriterierna för köp av terapitjänster som trädde i kraft 1.10.2013 och var strängare än tidigare. Detta syna i att besöksantalen inom
köpt service där man fakturerade kommunen 1-7/2013 var 2859 och under motsvarande tidpunkt år
2014 endast 1280, dvs. en minskning på 1579 terapibesök. På motsvarande sätt var besöksantalet
under tiden 8-12/2013 som fakturerades kommunen 1590 st. och år 2014 var besöksantalet 1412,
varvid minskningen mot motsvarande tidpunkt var endast 178 terapibesök. Dvs. år 2014 var användningen av köpta terapitjänster nästan på den nivå med vilken man med egen verksamhet och köpta
tjänster tillsammans kan besvara kommuninvånarnas behov av rehabilitering.
De pengar som reserverats för år 2014 var nästan helt bundna till köp av terapitjänsternas del. Det
riktas tryck mot behovet av köpta tjänster bl.a. eftersom FPA har skärpt sina egna kriterier för under
65-åringars del och vi har redan varit tvungna att köpa terapi för klienter som tidigare fått rehabilitering
med FPA:s anslag. Fysioterapeuternas och ergoterapeuternas hembesöks (bedömning av hur man
klarar sig hemma, bedömningar av hjälpmedel och handledning) andel av besöken inom öppen terapi
är 9 %. Här är en ökning på 0,3 % från föregående år.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
46
Bokslut 2014
Hjälpmedelservicens stöd bl.a. för att klara sig hemma är betydande. År 2014 ökade antalet hälpmedel som lånades ut till kommuninvånarna ur hjälpmedelsförrådet med 14 % och utöver det fattades
307 beslut om betalningsförbindelser för individuella hjälpmedelsanskaffningar: med en betalningsförbindelse har klienten kunnat få flera hjälpmedel från samma serviceproducent. Hjälpmedelstjänsten
förutsätter god och fungerande tvätt, service, reparation och hemtransport eller borttransport av
hjälpmedel. Denna service produceras i vår kommun av Toimaris rehabiliterande arbetsverksamhet
under verkstadshandledarens övervakning och handledning. Antalet framställningar till hjälpmedelsservicen ökade med 25 % från år 2013 till 2014.
Som en följd av anpassningsåtgärdena var det 31.12.2014 fortfarande kö till familjerådgivningen. I fall
som bedömdes som icke-brådskande får man tid till en första bedömning efter ca två månader. I jämförelse med slutet av augusti 2014 har situationen ändå förbättrats något till den delen. I december
2014 fick man dessutom familjerådgivningens resursunderskott korrigerat vilket möjliggör förkortande
av kön i framtiden. Antalet prestationer har för hela familjerådgivningens del minskat med 5 % från år
2013. Minskningen i prestationer är mer flack än väntat då man tar i beaktande att personalen varit
permitterad i två veckor och den ena befattningen som familjerådgivare har i 11,5 månader under år
2014 varit obesatt.
Den klart svagare utvecklingen på årsnivå än väntat av Välfärdsstationen för unga påverkades av att
den ena arbetstagaren övergick till annan arbetsgivares tjänst i mitten av april. Från början av augusti
lyckades man styra en personresurs till den planerade nivån och i oktober - december har antalet prestationer klart stigit. För prestationernas del har blivit efter med 25 % från nivån år 2013. Ifall man ställer antalet prestationer i förhållande till antalet arbetstagare kan man konstatera en liten ökning i antalet prestationer på årsnivå. Fr.o.m. 1.9 övergick dessutom Välfärdsstationen för unga till samma patientdatasystem som t.ex. hälsovårdstjänsterna och detta har för sin del gjort hänvisningen till servicen
smidigare och ökat antalet besök under hösten. Verksamheten har dessutom i någon mån preciserats
/ avgränsats för att motsvara den minskade personalresursen.
Vuxna personers besöksantal inom mentalvårdsarbetet har minskat med 16,5 % på årsnivå jämfört
med år 2013. Med iakttagande av anpassningsåtgärdena och de deltidsarrangemang som inletts
inom ifrågavarande arbetsgrupp under året var minskningen i prestationer väntad. Under höstens lopp
ökade efterfrågan på tjänster kraftigt och man eftersträvade att besvara den genom att snabbare
komma igenom och prioritera. I fall som bedömdes som icke-brådskande kunde i slutet av året ett
första besök ordnas efter ca tre veckor.
Dagsverksamhetscentralen Ankkuris verksamhetsdagar har trots anpassningsåtgärdena ökat med ca
fem procent på årsbasis i jämförelse med motsvarande tidpunkt föregående år. Anpassningsåtgärdena har förorsakat en viss oro hos klienterna. Vid ett arbetsplatsbesök fäste företagshälsovården
uppmärksamhet vid att vissa av Ankkuris utrymmen var oändamålsenliga. Man har gjort en plan för att
förbättra situationen. En väsentlig fråga med tanke på verksamheten är ändå den allmänna otillräckligheten av utrymmet som anvisats för verksamheten.
Som ny verksamhet inom mentalvårdstjänsterna har man fr.o.m. 1.5.2014 haft social- och hälsovårdshandledning för rehabiliteringsklienter inom mentalvården. Man fick resursen genom att överföra socialhandledarens arbetsinsats från Välfärdsstationen för unga till denna verksamhet. Social- och hälsovårdshandledningen eftersträvar att precisera och inrikta stöd i rätt tid för boende riktat till rehabiliteringsklienter inom mentalvård med målet att hitta den stödnivå som motsvarar klientens behov och
indirekt också spara de medel som används för stöd.
Som en del av de anpassningsåtgärder som genomfördes inom rehabiliteringsenheten överfördes
vård- och omsorgsväsendets talterapeuter 1.6.2014 till att bli underställda chefen för mentalvårdstjänster och flyttade på samma gång till vård- och omsorgsväsendets våning i kommunhuset. Inom
talterapiverksamheten har under slutet av år 2014 fortsatt en stor omsättning bland personalen. Den
svenskspråkiga talterapeuten sade upp sig i slutet av år 2014 och rekryteringsprocessen för den här
befattningens del verkar mycket utmanande. Under år 2014 har man intensifierat samarbetet med
bildningsväsendets talterapeuter och deras chefer med målet att förenhetliga servicen och göra övergången från en service till en amman smidigare. Talterapeuternas besöksprestationer har minskat
Bokslut 2014
47
TALOUSARVION TOTEUTUMINEN
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
med ca 20 % i jämförelse med år 2013. Minskningen förklaras i huvudsak av anpassningsåtgärdena,
verksamheten som fungerar med ofullständig besättning och personalens omsättning.
Inom missbrukarvårdstjänsterna har A-klinikens verksamhet och klientantalet stabiliserats på en god
nivå. Inom besöksantalen finns en liten minskning från föregående år vilket delvis förklaras av de två
veckornas permittering. Besöksantalen har ändå i flera års tid hållits på en god nivå då man granskar
besöken per arbetstagare.
Klientantalet inom Nissniku rehabiliteringscenter har efter renoveringen ökat klart i jämförelse med de
föregående två åren. För år 2014:s del är målet att höja husets användningsgrad och komma tillbaka
till en mängd på ca 2200 vårddygn. Till följd av verksamhetens natur är en realistisk och uppnåbar
användningsgrad ca 70 - 80 procent. Användningsgraden för år 2014 är 68 procent. Många personbyten har skett inom arbetsgruppen men situationen ser nu bra ut då nya fastanställda arbetstagare har
anpassat sig till arbetsgruppen och verksamhetssätten.
För de köpta tjänsternas del har prestationerna fortsatt att sjunka eftersom tyngdpunkten till följd av
den skärpta ekonomin under hela året varit inom de egna tjänsterna och betalningsförbindelser skrevs
endast på goda grunder och efter stort övervägande. Missbrukarvårdstjänsterna har ett köptjänstavtal
med Esbo stad om tjänster vid tillnyktringsstationen (till vilken också häktet och dygn inom polisfängelset ingår) samt social- och hälsorådgivningens tjänster. För dessas del finns inga större förändringar
i besöksantal till föregående år.
Missbrukarvårdstjänsterna har redan i många års tid samarbetat intensivt med aktörer inom tredje
sektorn och församlingen. Den nämnda samarbetsgruppen Selvästi Terveempi Elämä har under två år
ordnat evenemanget De bostadslösas natt, deltagit fyra gånger i Kyrkslättdagarna samt ordnat otaliga
gemensamma evenemang och läger. I denna arbetsgrupp genomförs på ett bra sätt kommunens ansvar för att på ett mer effektivt sätt än nu koordinera de offentliga, tredje sektorn och privata sektorns
service till en fungerande servicehelhet. Via samarbetet har erfarna experter och personer med liknande erfarenheter kommit med i planeringen, genomförandet och bedömningen av mentalvårds- och
missbrukarvårdsarbete på ett intensivt sätt.
Sysselsättningsenheten för rehabiliterande arbetsverksamhet Toimari har under år 2014 utvecklat
samarbete med projektarbetarna inom det av Työmajakka ry administrerade NTM-projektet. Deras
uppgift är att söka möjligheter till arbetsförsök och sysselsättning bland privata arbetsgivare för klienter
som aktiverats via Toimaris rehabiliterande arbetsverksamhet.
Den rehabiliterande arbetsverksamheten och verkstadsverksamheten i anslutning till den har utvecklats så att klientens målsättningsplan utformas bättre och de centrala hindren för sysselsättning kan
minimeras på en så kort tid som möjligt. Den nya praxisen har tagits i bruk på hösten 2014 med hjälp
av mångprofessionellt samarbete.
Genomförandet de ungas pilotprojekt i enlighet med den ursprungliga planen har inte ännu lyckats.
Klientmängden inom den rehabiliterande arbetsverksamheten har vuxit med 30 % under granskningsperioden (50 -> 75) tack vare intensifierade aktiveringsåtgärder. Pilotprojektets praxis fogas till fungerande delar av den rehabiliterande arbetsverksamheten.
Man har hänvisat 45 klienter inom den rehabiliterande arbetsverksamheten till elektroniska STARhälsokontroller för arbetslösa. Samtidigt har TE-centralen anvisat 19 klienter med en uppgjord aktiveringsplan till hälsokontroller.
Praxisen med hälsokontroller för kommuninvånare utan arbete som inleddes på våren har under året
utvecklats så att det vid Toimari 31.12.2014 fanns en rehabiliteringsläkare på deltid och fyra sjukskötare gör hälsokontroller i centrum, Masaby och Veikkola på basis av vilka man bedömer behovet av
läkartjänster. Vid Toimari inleddes 1.8.2014 intensifierad utredning av situationen för klienter på kommunandelslistan. Med interna resursförändringar kunde man ordna inledande kartläggningar för klienterna, på basis av vilka man bedömer behovet av fortsatt stöd för klienter som varit länge utan arbete.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
48
Bokslut 2014
Utökad aktivering har ökat avtalen inom rehabiliterande arbetsverksamhet och klientmängden inom
Toimari. Prognosen över prestationer gällande klienters närvarodagar enligt budgeten 2014 har överskridits med 3000 dagar.
VERKSAMHETSMÅL
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi
Mål / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Utfall 31.12.2014
Kostnaderna för handikappservicen ökar Den procentuella ökningen i kostnader för Tillväxtprocenten 2013-2014 var
inte med mer än 10 procent under år 2014 i handikappservicen i jämförelse med år 7,4%.
jämförelse med föregående år. (åren 2013.
Målet har uppnåtts.
2009/2010 var ökningen 10,7 %, åren
2010-2011 12,2 % och åren 2011-2012 12,2
%)
Resultatområdet välfärdstjänster för äldre
Budgetutfall
Välfärdstjänster för
de äldre
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
3 849 293
-21 339 706
-17 490 413
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
3 849 293
-21 339 706
-17 490 413
3 829 641
-20 931 666
-17 095 190
19 652
-408 040
-388 388
Prestationer / nyckeltal
Tjänster som stöder boende hemma:
Klienter inom regelbunden hemvård
Klienter inom tillfällig hemvård
Klienter som omfattas av stöd för närståendevård
Dygnet runt-omsorg:
Egen verksamhet:
Effektiverat serviceboende, vårdplatser
Anstaltsvård, egen (Lindgården, förändring
2012)
Köpta tjänster:
Effektiverat serviceboende, vårdplatser
Långvårdsplatser inom anstaltsvården
Hälsocentralsjukhuset (50 platser)
Hälsocentralsjukhuset, vårdperiodens längd
Intervallplatser
Dagklientplatser
Budget
BS 2012 BS 2013 2014
341
349
385
389
362
390
BS 2014 Utfall %
385
100,0
249
63,8
Förändring i
%
10,3 %
-31,2 %
99
113
105
113
107,6
0,0 %
66
69
69
70
101,4
1,4 %
69
66
66
65
98,5
-1,5 %
69
2
63
2
62
2
64
2
103,2
100,0
1,6 %
0,0 %
19
11
16
21
9
12
21
9
10
24
8
10
114,3
88,9
100,0
14,3 %
-11,1 %
-16,7 %
Antalet regelbundna klienter inom hemvård har ökat med 10,3 % från år 2013. Antalet tillfälliga klienter
har däremot minskat med över 30 %. Förändringarna ansluter till kriterierna för hemvård som godkändes år 2013 och befolkningsökningen. En del av de tidigare tillfälliga klienterna har överförts till regelbunden hemvård, en del har helt och hållet avslutat hemvården och en del klienter uppfyller inte
längre de nya kriterierna utan de har styrts till annan service eller privata sektorn. Hemvårdens mobila
styrsystem för verksamheten, den elektroniska dörröppningen och tidsbaserad klientfakturering inleddes i april 2014. Planen var att inleda verksamheten redan i januari men till följd av tekniska problem
skjöts genomförandet framåt. Systemet kräver ännu finjusteringar särskilt gällande statistikföringen.
Den omedelbara arbetstiden var vid årsskiftet möjligt att få per arbetstagare men inte per arbetstagargrupp eller något områdesvist sammandrag. Inom år 2014 har man gjort ca 5 % färre besök än under
Bokslut 2014
49
TALOUSARVION TOTEUTUMINEN
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
föregående år. Man har minskat befattningarna inom hemvården med fem st. som en del av kommunens ekonomiska anpassningsåtgärder.
År 2013 genomfördes en minskning i de köpta tjänsterna inom dygnetrunt-vård och Volshemmets
Metsäpirtti drogs in. Detta har lett till antalet som väntar på sjukhus har ökat och att sjukhuset stockas
av dem som väntar. Stockningen lättades under hösten genom att köpa vissa vårdperioder av Bolarskogs sjukhus i Esbo. Den genomsnittliga vårdperioden på sjukhusets bäddavdelning har förlängts
eftersom de långa vårdperioderna förlängs ytterligare p.g.a. väntetiden.
Inom välfärdstjänsterna för äldre har permitteringarna närmst berört personalen inom förvaltningen.
Permitteringarna tillsammans med förnyandet av chefsorganisationen har vait utmanande och belastat
särskilt närchefsarbetet. Kontrollen över sjukfrånvaro har t.ex. varit utmanande då cheferna vikarierat
varandra under semestrarna och dessutom under permitteringarna. Också genomförandet av strategiuppdateringen som mångprofessionellt arbete har varit utmanande under tiden för permitteringarna.
Permitteringarna delades ut inom välfärdstjänster för äldre under hela året. Den tyngre arbetsbördan
till följd av permitteringarna har synts också i belastningen av permitterade personalgrupper, såsom
chefer och avdelningssekreterare.
Kommunens plan enligt äldreomsorgslagen - strategi för år ren 2014 - 2017 godkändes i kommunfullmäktige i november 2014. Planen drar upp riktlinjerna för servicen, sektorerna och samarbetet med
tredje sektorn samt målsättningarna.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin:
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen: Befolkningens goda liv
Kritiska framgångsfaktorer: Befrämjande av förebyggande arbete och befolkningens välmående i kommunens olika funktioner, en trygg miljö som främjar hälsan, goda inre och yttre trafikförbindelser, enhetlig samhällsstruktur, ökning av kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Ställning 31.12.2014
Uppdatering av strategin för välfärdstjänster Den uppdaterade strategin godkänns i kom- Kommunens plan enligt äldreför äldre att till sitt innehåll motsvara lagen munfullmäktige år 2014.
omsorgslagen har godkänts i
om stöjdande av den äldre befolkningens
fullmäktige i november 2014.
funktionsförmåga och social- och hälsovårdstjänster för äldre som trädde i kraft
1.7.2013.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas: Kundorienterade och effektiva tjänster
Kritiska framgångsfaktorer: Ändamålsenlig service som utgår från kundens behov
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Ställning 31.12.2014
Förebyggande av utslagning och minskning
av hälsomässiga skillnader genom att inrikta
förebyggande hälsoundersökningar på riksgrupper.
Målgruppen är ålderspensionerade närståendevårdare samt ålderspensionerade klienter inom vuxensocialarbetet.
Man inleder seniorrådgivningsverksamhet
där en hälsoundersökning årligen erbjuds
ålderspensionerade närståendevårdare (ca
80 personer) och ålderspensionerade klienter inom vuxensocialarbetet. (80-90 personer)
Seniorrådgivningens verksamhet pågår. Före utgången av
december 2014 hade 71 besök
gjorts vid seniorrådgivningen.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet
50
Bokslut 2014
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 1 Man siktar mot en täckningsgrad enligt kvalitetsrekommendationen för år 2013 fram till Mätare/uppföljningssätt
år 2016. (i parentes situationen
30.8.2013 / målet i rekommendationen) /
Målnivå år 2014
Ställning 31.12.2014
Andelen i % 75 år fyllda som omfattas av
regelbunden hemvård (%) vid tidpunktens
tvärsnitt
10,51 % av 75 år fyllda omfattades i december 2014 av
regelbunden hemvård.
Andelen i % av 75 år fyllda Kyrkslättsbor
som omfattas av närståendevård vid
tidpunktens tvärsnitt
4,48 % av 75 år fyllda kommuninvånare omfattades av
närståendevård.
Närståendevården omfattar minst 6 %
av personerna över 75-år (4,25 % / 6-7
%).
Andelen i % av 75 år fyllda Kyrkslättsbor
som omfattas av effektiverat serviceboende vid tidpunktens tvärsnitt
5,38 % av över 75-åriga
Kyrkslättsbor var i intensifierat
serviceboende.
Minst 6 % av de 75 år fyllda Kyrkslättsborna bor i effektiverat serviceboende.
(5,73 % / 6-7 %)
Andelen i % av 75 år fyllda Kyrkslättsbor
som omfattas av långtidsanstaltvård vid
tidpunktens tvärsnitt
3,05 % var i långtidsanstaltsvård, utöver vilket 11 st. över
75-åringar (0,66 %) väntade
på sjukhuset på boendeplats i
antingen intensifierat serviceboende eller på anstalt.
Minst 13 % av dem som fyllt 75 år omfattas av regelbunden hemvård (10,57 % /
13-14 %)
Under 3 % av över 75-åriga Kyrkslättsbor
är i anstaltsvård.
(3,29 % / 2-3 %)
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
51
BILDNINGSNÄMNDEN
Budgetutfall
Ursprunglig
budget 2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
Förvaltnings- och
kanslitjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
0
-2 025 120
-2 025 120
0
0
0
0
-2 025 120
-2 025 120
1 673
-1 892 164
-1 890 491
-1 673
-132 956
-134 629
Utbildningsväsendets
gemensamma tjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
173 000
-4 431 827
-4 258 827
0
0
0
173 000
-4 431 827
-4 258 827
147 677
-3 887 604
-3 739 927
25 323
-544 223
-518 900
Fritt bildningsarbete
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
650 800
-2 236 805
-1 586 005
0
0
0
650 800
-2 236 805
-1 586 005
736 114
-2 336 220
-1 600 106
-85 314
99 415
14 101
Biblioteksväsendet
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
53 000
-1 898 992
-1 845 992
0
0
0
53 000
-1 898 992
-1 845 992
138 984
-1 919 484
-1 780 500
-85 984
20 492
-65 492
876 800
-10 592 744
-9 715 944
0
0
0
876 800
-10 592 744
-9 715 944
1 024 448
-10 035 472
-9 011 024
-147 648
-557 272
-704 920
Resultatområden
TOTALT
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
Det av fullmäktige i budgeten beslutade verksamhetsbidraget för nämnden underskreds i slutet av
året. Den mest betydande underskridningen av anslagen skedde inom skolskjutsar.
Förvaltnings- och kanslitjänster
Förvaltningskanslitjänster
och
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
0
-2 025 120
-2 025 120
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
0
-2 025 120
-2 025 120
1 673
-1 892 164
-1 890 491
-1 673
-132 956
-134 629
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Interna förändringar
Permitteringarna som genomfördes för att balansera ekonomin samt omorganiseringen av verksamheterna avspeglades betydligt i verksamheten 2014. Centraliseringen av registraturens verksamhet
förändrade de administrativa processerna inom sektorn.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
52
Bokslut 2014
Undervisningsväsendets gemensamma funktioner
Budgetutfall
Utbildningsväsendets
gemensamma tjänster
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
173 000
-4 431 827
-4 258 827
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
173 000
-4 431 827
-4 258 827
147 677
-3 887 604
-3 739 927
25 323
-544 223
-518 900
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Externa förändringar
Lagen om elev- och studerandevård trädde i kraft 1.8.2014. I och med lagändringen ska elev- och
studerandevård vara tillgängliga från förskolan till andra stadiet. Dessutom ska en elev eller studerande i och med lagändringen få diskutera med en psykolog eller kurator inom sju dagar från begäran. I brådskande fall bör diskussionen ordnas samma eller följande dag.
Interna förändringar
I fråga om ordnandet av skolskjutsar skedde en betydande ändring hösten 2014 då kommunen fr.o.m.
11.8.2014 övergick till avtalstrafik med Helsingforsregionens trafik (HRT). Den största delen av skolskjutsarna ordnas genom att bevilja en elev som är berättigad till skolskjuts ett resekort till den allmänna kollektivtrafiken. Den allmänna kollektivtrafiken kompletterades enligt behov genom beställningstrafik.
En annan central ändring gällande skolskjutsar var införandet av systemet Koululiitu våren 2014. Med
hjälp av systemet bedöms från elev till elev om skolvägen är för farlig.
Budget 2014
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/Befolkningens goda liv
Mål / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Elevvård/ god tillgång till service
· En elev inom den grundläggande utbildningen och en studerande i gymnasiet har möjlighet att diskutera med en psykolog eller kurator på den sjunde dagen från begäran, i
brådskande fall samma eller följande dag, diskussionernas
utfallsgrad inom den ovan nämnda tidsgränsen 100 %.
Utfall 31.12.2014
Diskussionen utfördes inom den lagstadgade
utsatta tiden i 86,8 % av klientfallen. Målnivån
uppnåddes inte.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Skolskjutsar:
Effektivt ordnade skolskjutstjänster/
Utfall 31.12.2014
- Skolskjutsarnas produktivitet hålls på minst samma nivå som år
2013
Skjutsarnas produktivitet förbättrades +15 %. Målnivån uppnåddes.
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
53
Nyckeltal / Prestationer
Nyckeltal / Undervisningsväsendets gemensamma
BS 2012
Budget
2013
Budget
2014
Utfall
31.12.2014
Skolskjutsar; Elever som omfattas av skjutsförmånen
1383
1348
1396
1322
Skolskjutsar; Kostnader euro / elev
1283
1274
1230
938
Elevvårdens kostnader euro / elev
450
444
422
333
Fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning och kultur
Budgetutfall
Fritt bildningsarbete
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
650 800
-2 236 805
-1 586 005
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
650 800
-2 236 805
-1 586 005
736 114
-2 336 220
-1 600 106
-85 314
99 415
14 101
Kyrkslätts musikinstitut
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Interna förändringar
Ytterligare möjligheter till strukturförändringar inom undervisningstjänsterna i fråga om nybörjarundervisning kartlades. Man inrättade startgrupper, varvid flera barn med samma ekonomiska insats
kunde delta i den grundläggande konstundervisningen. Med anledning av detta har man kunnat erbjuda elevplats till 50 % av dem som avlagt inträdestestet.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Ett effektivt musikinstitut
- musikinstitutets produktivitet hålls på minst samma nivå
som år 2013
Mätare/uppföljningssätt
Utfall 31.12.2014
Musikinstitutets produktivitet minskade 2%, den eftersträvade nivån uppnåddes inte.
Medborgarinstitut
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Interna förändringar
En utredning om koordinering av verksamheten vid Kyrkslätts medborgarinstitut, bildkonstskola och
musikinstitut färdigställdes och den behandlades i kommunstyrelsen 1.12.2014 § 457. I beslutet
ingick inga förslag på ändringar i verksamheten.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Ett effektivt medborgarinstitut
- medborgarinstitutets produktivitet hålls på minst samma
nivå som år 2013
Utfall 31.12.2014
Medborgarinstitutets produktivitet förbättrades +5 %, målnivån uppnåddes.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
54
Bokslut 2014
BILDKONSTSKOLAN
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
En effektiv bildkonstskola
- bildkonstskolans produktivitet hålls på minst samma nivå Utfall 31.12.2014
som år 2013
Bildkonstskolans produktivitet förbättrades +2%, målnivån
uppnåddes.
Kulturtjänster
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Externa förändringar
I anslutning till kulturmiljön i förändring genomfördes projektet "Eriksstigen" som presenterar den
värdefulla kulturmiljön vid Eriksgård i samarbete med direktionen för Eriksgård och lokala föreningar.
I Masaby genomfördes en miniatyrutställning i samarbete med invånarföreningen. Kulturdirektören
deltog i styrgruppen för inventeringen av den byggda kulturmiljön. Kvaliteten och tillgången på uppgifter om den lokala kulturmiljön förbättras.
Inom föreningssektorn meddelade fyra länge verksamma lokala kulturföreningar om väsentlig
minskning av verksamheten och de avstod från ansökan om bidrag. En ny aktör omfattas av bidragen och genom konstnärsstipendier har man bl.a. understött ett konstprojekt som aktiverar till medborgarverksamhet. Då den traditionella föreningsverksamheten avtar, kan verksamhet av projektkaraktär ge upphov till nya verksamhetsformer.
Interna förändringar
Permitteringarna och de knappa resurserna förhindrade ordnande av ledd verksamhet på museiområdet och nivån på skötseln av området blev sämre. Samarbetet med Omnian ammattiopisto genomfördes, restaureringen av de gamla perennbänkarna utfördes som arbetspraktik. Utbudet på verksamhetslokaler förbättrades på prov genom att föreningar ordnade evenemang på museiområdet.
Kyrkslättsdagarnas verksamhetsstruktur ändrades, utomhusevenemangen genomfördes under ledning av föreningar och den gemensamma informationen och koordineringen blev kvar hos kulturväsendet. Responsen var bra och verksamhetsmodellen fortsätter.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/Befolkningens goda liv
Mål / Målnivå år 2014
Livskraftig lokal kultur:
Minst 1000 besökare inom lokal kultur- och museiverksamhet.
Utbud av hembygdsinformation:
Småskrifter och utställningar, minst 2 st
Mätare/uppföljningssätt
Antalet besökare inom lokal kultur- och museiverksamhet
Utfall 31.12.2014
1560 besökare Målnivån uppnåddes.
Utfall 31.12.2014
Antalet producerade småskrifter och utställningar
två (2) st., (Småpublikation: Eriksstigen.pdf, utställning:
Masalaa kuvissa ja kartoilla). Målnivån uppnåddes.
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
55
Nyckeltal / Prestationer
BS
2012
Nyckeltal / Fritt bildningsarbete
Musikinstitutet; kostnader (netto) euro / undervisningstimme
Musikinstitutet: elev/antal studerande på grundnivå
Medborgarinstitutet; kostnader (netto) euro / undervisningstimme
Medborgarinstitutet: elev/antal studerande
Bildkonstskolan; kostnader (netto) euro / undervisningstimme
Bildkonstskolan: elev/antal studerande
Kulturväsendet; kostnader (netto) euro / invånare
Budget
2013
Budget
2014
Utfall
31.12.2014
46
44
47
47
275
275
270
283
51
46
50
51
8153
8500
8500
7669
49
59
49
48
280
260
280
337
8
9
9
8
Biblioteksväsendet
Budgetutfall
Biblioteksväsendet
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
53 000
-1 898 992
-1 845 992
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
53 000
-1 898 992
-1 845 992
138 984
-1 919 484
-1 780 500
-85 984
20 492
-65 492
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Interna förändringar
Ombudsposten i Masaby som inledde sin verksamhet 29.4 har fört med sig nya bibliotekskunder. Antalet fysiska besök har ökat med 8,4 %. Postverksamheten har inte ökat bibliotekets nettoutgifter.
De förkortade öppettiderna under sommaren som berodde på permittering av personalen samt den
låga nivån på anslagen för materialanskaffningar åren 2010-2013 minskade låneantalen med ca -2 %
jämfört med året innan (2013).
Biblioteket beviljades bidrag totalt 47 080 euro. Bidraget för bibliotekets projekt Läslust har möjliggjort
ett försök med nya arbetsformer, vilket har fördjupat samarbetet med skolorna. Dessutom har man
kunnat erbjuda barn och unga verksamhet som stärker läslusten och läskunnigheten även utanför
skoltid.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Ekonomiska och effektiva bibliotekstjänster
Utfall 31.12.2014
Bibliotekets produktivitet var 2014 på samma nivå som
2013. Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.
·
·
Bibliotekets produktivitet förbättras jämfört med år
2013
Bibliotekets effektivitetstal (förhållandet mellan
personalen och materialanskaffningen gentemot
fysiska besök och den totala utlåningen) är på
landets genomsnittsnivå.
Utfall 31.12.2014
Det förverkligade effektivitetstalet är 1,10 då landets genomsnitt är 1,47 (ju mindre värde effektivitetstalet är, desto
effektivare har verksamheten varit enligt utvärderingssättet
i fråga). Målnivån nåddes.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
56
Bokslut 2014
Nyckeltal / Prestationer
Nyckeltal / Biblioteksväsendet
Kostnader euro/invånare
Antal utlåningar
Besökarantal
BS 2012
54
784 187
605 000
Budget
2013
50
750 000
560 000
Budget
2014
50
735 000
550 000
Utfall 31.12.2014
49
757 555
675 381
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
57
FINSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Budgetutfall
Ursprunglig
budget 2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
F Barndagvård
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
3 276 312
-24 840 720
-21 564 408
0
0
0
3 276 312
-24 840 720
-21 564 408
3 098 767
-24 025 225
-20 926 458
177 545
-815 495
-637 950
F Skolväsendet
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
865 000
-32 679 188
-31 814 188
0
0
0
865 000
-32 679 188
-31 814 188
1 729 551
-32 501 030
-30 771 479
-864 551
-178 158
-1 042 709
TOTALT
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
4 141 312
-57 519 908
-53 378 596
0
0
0
4 141 312
-57 519 908
-53 378 596
4 828 318
-56 526 255
-51 697 937
-687 006
-993 653
-1 680 659
F Skolväsendet
Nämndens budget förverkligades inom ramen för verksamhetsbidraget som fullmäktige fastställt i
budgeten. Användningen av personalanslagen i budgeten underskred anslagen enligt budgeten särskilt inom dagvården då efterfrågan på dagvårdstjänster var lägre än nivån som beräknats i budgeten.
Finsk barndagvård
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Externa förändringar
Antalet 0-6 år gamla finskspråkiga barn 31.12.2014 var 3095, prognosen i budgeten var 3333 barn.
Antalet 0-6-åriga finskspråkiga barn i kommunal dagvård var totalt 1633 31.12.2014, prognosen var
1666 barn. Inom den privata dagvården var antalet 357 barn, prognosen var 434 barn. 64 % av 0-6åringarna var i dagvård, prognosen var 63 %. I förskoleverksamhetens klubbar i de kommunala daghemmen gick dessutom 72 barn. Antalet kundbesök i Släntgårdens invånarpark år 2014 var i genomsnitt 63/dag (besök totalt 13056: barn 7768, skolelever 199, vuxna 5089).
Efterfrågan på kommunal dagvård underskreds med 33 jämfört med beräkningen i budgeten. Köpta
tjänster hade 1.8.2014 köpts från 60 privata serviceproducenter. Detta har inverkat på att det inte funnits behov av att besätta alla befattningar för fostringspersonal inom den kommunala dagvården och
att underskridningen av målet för den privata dagvården (77) inverkar på köpet av ovan nämnda köptjänster. Ovanstående har inverkat på dagvårdens totalbidrag som underskridning av kostnaderna.
På basis av antalet besökare i Släntgårdens invånarpark samt kundresponsen, kan man konstatera
att användarna hittat invånarparkens tjänster och att de är mycket nöjda med verksamheten. Behovet
av öppen verksamhet stöder också målet att grunda en invånarpark i alla områden. Resurserna i budgeten 2015 möjliggör inledandet av verksamhet på centrumområdet. Målet är även att ökat antalet
klubbar i daghemmen på alla områden 2015.
Interna förändringar
Inom specialdagvården inledde två grupper för intensifierat stöd inledde sin verksamhet i Masabyområdet i Nissnikun päiväkoti och på Kommuncentrums område i Kolsarin päiväkoti 1.8.2014. Gruppen
för intensifierat stöd har minskat behovet av assistenter med 6. Gruppens strukturerade verksamhet
och specialpedagogiska kunskaper har inverkat positivt på barnens rehabilitering och bidragit till framskridandet av barnets utveckling och inlärningsförmåga. Grupperna för intensifierat stöd har gjort det
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
58
Bokslut 2014
möjligt för de andra barngrupperna i daghemmen i området att fungera bättre pedagogiskt och de har
gjort det möjligt att bättre genomföra planen för småbarnsfostran och planen för förskoleundervisning.
I samarbete mellan bildningsväsendet specialdagvård och vård- och omsorgsväsendets talterapeuter
har man bearbetat enhetliga verksamhetssätt för talterapeuter. Målsättningen är att beskriva processerna inom talterapin för att förenhetliga kundbetjäningen.
Upinniemen päiväkoti (33 vp) lades ner 31.5.2014. Gårdskarlsbostaden i Kantvikin koulu iståndsattes
till utrymmen för förskoleundervisningen fr.o.m. 1.8.2014 (14 platser).
Finnsbackan päiväkotis utrymmen stängdes 11.6.2014 på grund av problem med inneluften. Daghemmets verksamhet flyttade från tillfälliga ersättande utrymmen till egentliga ersättande utrymmen
fr.o.m. 1.12.2014.
Tidtabellen för byggandet av Sepänkannaksen päiväkoti sköts upp till åren 2015-2016.
Dagvårdsverksamheten koncentrerades under tiden 30.6-1.8.2014 till daghemmen Laajakallio, Kartanonranta, Kolsari och Koskentori.
Permitteringarna av dagvårdspersonalen genomfördes i regel under perioden 2.6-10.8.2014.
Kosthållstjänsterna övergick i sin helhet från daghemmen till samhällstekniska väsendet fr.o.m.
1.8.2014.
Från den finska dagvården minskades under år 2014 44 tjänster/befattningar av vilka 15 överfördes till
samhällstekniska väsendet i samband med överföringen av kosthållstjänsterna.
Privata daghemmen: Tanskarlan lastentarha (21 vp) och Tenava Startti (21 vp) avslutade sin verksamhet 31.7.2014. Det privata daghemmet Touhula (84 vp) inledde sin verksamhet i Kolsarby
1.8.2014. Av Touhulas vårdplatser har kommunen köpt totalt 40 vårdplatser.
31.12.2014 omfattades totalt 722 barn av hemvårdsstödet. Prognosen för 31.12.2014 var 860 barn
(fi+sv).
Fr.o.m. 1.3.2014 betalades under 3-åringar 165 €/mån och över 3-åringar 60 €/mån i hemvårdsstödets kommuntillägg.
Utvecklingen av dagvårdens informations- och kommunikationsteknologi inom tjänster och förvaltning
genomfördes som beredning av övergång till ett elektroniskt passerkontrollsystem genom att komplettera infrastrukturen och apparaturen i daghemmen under år 2014. De elektroniska processerna inom
serviceutbudet har i samarbete med CGI finslipats för att bli smidigare.
Inom familjedagvården kompletterades de informations- och kommunikationsteknologiska applikationerna för personaladministration och den elektroniska passerkontrollen av barnen bereddes så att den
genomförs i början av 2015.
Utvecklingen inom pedagogiken av informations- och kommunikationsteknologi för dagvården genomfördes så att till förskoleundervisningsgrupperna skaffades AV-redskap och AV-utrustningen kompletterades för medialek under 2014. I daghemmen används iPad för medialek. Medialekutbildningen genomfördes under år 2014 bland daghemmens personal. Utbildningen som organiserades genom
Kuuma-kommunernas projekt för informations- och kommunikationsteknik ordnades för förskolelärarna och utbildningar genom BusinessForum ordnades för daghemmens personal i användningen av
AV-redskap.
Som ett exempel på mediafostran kan man nämna Nissnikun päiväkoti som år 2014 belönades som
en vinnare i EV3-robotteknikserie och licens.
Bokslut 2014
59
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
Projektet Intohimoa työhön där man utvecklade arbets- och verksamhetsmetoder för kontextuellt ledarskap samt verktyg för ledarskapet upphörde 30.4.2014. Nya verksamhetsmetoder och verktyg har
tagits i bruk i alla daghem och de har främjat genomförandet av de pedagogiska målen.
Permitteringarna av personalen och personalminskningarna inom dagvården har inverkat på arbetets
belastning och ökat antalet sjukfrånvarodagar år 2014 jämfört med år 2013, speciellt i fråga om fostringspersonalen. Problem med inneluften har också delvis inverkat på det totala antalet sjukfrånvarodagar.
Dagvårdsavgifterna steg fr.o.m. 1.8.2014 på grund av indexhöjning (bnd 2.4.2014, § 27).
Budget 2014
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Effektivt fungerande dagvårdstjänster
den kommunala dagvårdens
produktiviteten hålls på minst
samma nivå som år 2013
Utfall 31.12.2014
Produktiviteten inom den kommunala dagvården förbättrades med +6 %
(ändring i produktiviteten både inom den kommunala daghemsvården
och inom familjedagvården +6 %). Målnivån nåddes.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En kunnig och engagerad personal/Att möta produktionsbehovet och -sätten för tjänster
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Pedagogiskt kunnig och tillräcklig fostringspersonal i dagvården
Utfallet 31.12.2014 i över 5 månader långa vikariat:
·
Den stadigvarande fostringspersonalens behörighetsgrad 100 % inom den av barnträdgårdslärarna 73 %
av specialbarnträdgårdslärarna 100 %
kommunala dagvården
av närvårdarna 79,5 %
av familjedagvårdarna 31 %
Rekryteringen av fostringspersonal har blivit allt svårare och det inverkar på att man inte får behörig personal till lediga tjänster/befattningar
eller till över 5 månader långa vikariat. Rekryteringen 2014 har försvårats bl.a. av permitteringarna av personalen samt av arbetsförhållandena i de äldre daghemmen (inneluftsproblem). Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.
·
Personalomsättningen är under
10 %
Utfall 31.12.2014
Omsättning: alla ordinarie 16,3 % och fostringspersonal (barnträdgårdslärare och närvårdare) 14 %. Avgångsomsättning: alla ordinarie
11,7 % och fostringspersonal 9,2 %. Målet uppnåddes endast i fråga
om fostringspersonalens avgångsomsättning. (orsakskoder: uppsägning 7, ålderspension 8, arbetsplatsbyte 6, annan orsak 22). Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.
·
Den relativa andelen personalens sjukUtfall 31.12.2014
frånvarodagar underskrider nivån
Sjukfrånvarodagarna för fostringspersonalen i medeltal 16,85/person
2013.
och alla ordinarie i medeltal 18,04/person. Sjukfrånvarodagarnavar år
2013 för fostringspersonalen i medeltal 15,11/person och alla ordinarie i medeltal 17,84/person. Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.
·
Relationstalet för fostringspersonalen
Utfall 31.12.2014
för barn och daghem är högst 4,0 för
under 3-åringar och högst 7 för över 3- Relationstalet granskades vecka 13 och vecka 43 i kommunala och
privata daghem med hjälp av 7 mätningspunkter/dag. Relationstalet
åringar.
stämde under granskningsveckorna i varje daghem överens med 6 § i
dagvårdsförordningen, dvs. 4 barn under 3 år/1 fostringsperson och 7
barn över 3 år/1 fostringsperson (i genomsnitt under dagen). Enskilda
underskridningar av relationstalet skedde under granskningsveckorna
vid mätningstidpunkterna kl. 7.45, 14.30 och 15.30. Målnivån nåddes.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
60
Bokslut 2014
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 3 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
En trygg småbarnsfostran
Utfall 31.12.2014
·
Säkerhetsnivån i kommunala daghem
I kundenkäten var den beräknade nivån för säkerheten 8,75 i den av
och inom familjedagvården är minst på
Sosiaalitaito utförda enkäten (bedömningsmätare på skalan 4-10, vitsgod nivå
ord 8-9 betyder god nivå). Målnivån nåddes.
Nyckeltal / Prestationer
Nyckeltal / Finsk barndagvård
Antal 0-6-åringar 31.12 (finskspråkiga)
BS 2012
BS
2013
Budget
2014
Utfall
31.12.2014
3309
3231
3333
3095
61
64
63
64
1661
1677
1666
1633
354
375
434
357
8242
8876
8364
8 392
915
794
860
722
Nettokostnader för dagvård € / åldersgrupp 0-6 år (F+S) / barn
6740
6904
6847
6 688
Antal 0-6-åringar 31.12 (F+S)
3948
3949
3968
3686
Andelen barn i dagvård i % av åldersklassen 0-6-åringar
Barn i kommunal dagvård
Barn i privat dagvård
Nettokostnaderna för kommunal dagvård, euro/barn (finskspråkiga)
Barn som omfattas av hemvårdsstödet 31.12 (Fi + Sv)
Finskt skolväsende
Externa förändringar
Utbildningsstyrelsen fastställde grunderna för planen för förskoleundervisningen 22.12.2014. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen blev färdig i december 2014. Regeringen föreslog inte förlängning av läroplikten. Statsandelsreformen pågår.
Interna förändringar
Utarbetandet av en med de nya grunderna förenlig plan för förskoleundervisningen i kommunen inleddes redan våren 2014. Läroplanen som gäller elevhälsan inom den grundläggande utbildningen förnyades hösten 2014.
Verkställigheten av elevhälsoplanen inom förskoleundervisningen inleddes hösten 2014 med specialdagvårdens befintliga resurser. Resurserna riktades i enlighet med förskoleundervisningens elevhälsoplan till förskoleelevernas behov.
Man har genom investeringsanslag kunnat utöka antalet anordningar som används för undervisning i
skolorna. Skolorna underhåller nuförtiden själva ca 65 % av anordningarna som används för undervisning, informationsförvaltningen erbjuder nätförbindelserna som anordningarna behöver. I slutet av
året blev den elektroniska inlärningsplattformen Edison färdig för Kyrkslätts del. Den egentliga ibruktagningen inleds i början av år 2015.
Fortbildning har ordnats i fråga om båda Osaava-projekten. Undervisningspersonalen har deltagit aktivt i utbildningar. Osaava-projektet i Västra Nyland tog slut i slutet av 2014. Utbildningssamarbetet
fortsätter ändå fortfarande. I anslutning till projektet Edu10 ordnades i Vuorenmäen koulu evenemanget KuumaPOP som var avsett för alla lärare och rektorer i Kuuma-kommunerna.
Utbildningsväsendet har i fråga om ungdomsgarantin börjat samarbeta tätare med koulutuskuntayhtymä Omnia och kommunens eget ungdomsväsende. Man kan erbjuda alla unga som
avslutar sina grundläggande studier en utbildningsplats på andra stadiet eller någon annan studieplats
till de unga som behöver ytterligare eller specialstöd t.ex. på grund av orsaker som hänför sig till livskontroll.
De nya läroplanerna för elevhälsa utarbetades i samarbete med vård- och omsorgsväsendet.
Bokslut 2014
61
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
I administrationsprogrammet Helmi infördes en ny blankett för tjänsteinformation för lärare, ett avsnitt
för pedagogiska dokument och ett avsnitt för skolskjutsar som utvecklades i samarbete med bildningsväsendet i Nurmijärvi kommun.
Utarbetandet av en utvecklingsplan för utbildningsanordnaren har påbörjats. Utbildningsväsendets
ledning deltar i utbildningsstyrelsens utbildning i ärendet, vilket stöder färdigställandet av planen i augusti 2015.
I Porkkalan lukio har man infört noggrannare uppföljning av hur studierna framskrider. Man har kontaktat sådana studerande vars studier knappt framskridit och deras situationer har utretts. En del av
dem har efter det tagit skiljebetyg. Flera sådana studerande i vars svaga studieframskridning man
aktivt ingripit har ansökt om och fått plats vid vuxengymnasiet i Esbo. Några av dem har antagits
som under 18-åringar, men i allmänhet har de som flyttat varit myndiga. En del av dem som erhållit
skiljebetyg har endera fortsatt sina studier vid något gymnasium i Esbo eller inom yrkesutbildningen.
Budget 2014
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Effektivt fungerande förskoleundervisning,
grundläggande undervisning och gymnasieutbildning
· Förskoleundervisningens, den
grundläggande utbildningens och
gymnasieutbildningens produktivitet hålls åtminstone på samma
nivå som år 2013
Utfall 31.12.2014
Förskoleundervisningens produktivitet förbättrades +6 %, den grundläggande utbildningens +8 % och gymnasieutbildningens +4 % jämfört med
nivån år 2013. Målnivån nåddes.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
·
Alla barn i förskoleåldern deltar i
förskoleundervisning
Utfall 31.12.2014
Antalet barn i förskoleundervisningen 31.12 var 483, vilket är 99 % av antalet barn i förskoleålder. Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.
·
Andelen elever av åldersklassen
som gått ut grundskolan = 100
%
Utfall 31.12.2014
99,4 % (3 elever erhöll inget avgångsbetyg, de fortsätter sina studier). Den
eftersträvade nivån uppnåddes inte.
·
Genomströmningen inom gymnasieutbildningen effektiveras
jämfört med år 2011
Utfall 31.12.2014
2011 tog 121 studenten, 2008 inledde sammanlagt 164 studierna (Porkkala
+ Masala). Genomgångsförhållandet alltså 121/164 = 0,74
2014 tog 124 studenten, 2011 inledde sammanlagt 136 studierna vid det
sammanslagna gymnasiet. Genomgångsförhållandet alltså 124/136 = 0,91
Målnivån nåddes.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
62
Bokslut 2014
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 3 / Målnivå år 2013
Mätare/uppföljningssätt
Eleverna/studerandena får tillräckligt stöd
i att genomföra sina studier.
·
Antalet elever som fått beslut
om särskilt stöd är mindre än år
2012.
·
Antalet gymnasiestuderande
som avbrutit sina studier är
mindre än år 2013.
Utfall 31.12.2014
Med beslut om särskilt stöd studerade 20.9.2012 297 elever av 3941 elever
inom den grundläggande utbildningen, alltså 7,5 % av eleverna och
31.12.2014 var antalet elever som behöver särskilt stöd 253/4072, alltså 6,2
%. Man har kunnat ingripa i de stödbehövande elevernas situationer i ett tidigare skede genom allmänt och intensifierat stöd, och på det här viset har
man kunnat minska antalet och andelen elever som behöver särskilt stöd
jämfört med år 2012 som jämförelseobjekt. Målnivån nåddes.
Utfall 31.12.2014
2013 avbröt 18 studerande studierna och år 2014 avbröt 20. Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.
Nyckeltal / Prestationer
Nyckeltal / Finskt utbildningsväsende
Förskoleundervisning: elevantal
BS 2012
BS 2013
Budget 2014 Utfall 31.12.2014
528
497
506
483
4 021
3 991
4 118
4 066
5 855
6341
6 397
6 559
464
480
494
499
6 113
6 484
6 372
6 262
Grundskolan
Grundskolan: elevantal
Kostnader euro / elev
Gymnasieutbildning
Gymnasieutbildning: elevantal (dagsgymnasium)
Kostnader euro / elev
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
63
SVENSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden
Budgetutfall
Ursprunglig
budget 2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
S Barndagvård
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
602 000
-4 599 890
-3 997 890
0
0
0
602 000
-4 599 890
-3 997 890
599 641
-4 411 461
-3 811 820
2 359
-188 429
-186 070
S Skolväsendet
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
76 000
-9 153 761
-9 077 761
0
0
0
76 000
-9 153 761
-9 077 761
357 847
-9 355 640
-8 997 793
-281 847
201 879
-79 968
TOTALT
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
678 000
-13 753 651
-13 075 651
0
0
0
678 000
-13 753 651
-13 075 651
957 488
-13 767 101
-12 809 613
-279 488
13 450
-266 038
Resultatområden
Beräkning av inkomstflödet och anslagens tillräcklighet
Nämndens verksamhetsbidrag förverkligades till ett mindre belopp är verksamhetsbidraget som
fullmäktige beslutat i budgeten.
Svensk barndagvård
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Interna förändringar
591 barn hade registrerats som svenskspråkiga 31.12.2014.
327 barn deltog i svenskspråkig kommunal dagvård och 15 barn i klubbverksamhet 31.12.2014. I den
privata dagvården deltog 122 barn och antalet barn som fick hemvårdsstöd (fi+sv) var 722.
Verksamheten i gruppen Röda Stugan i Evitskogs daghem upphörde 31.1.2014. För de 10 barn som
hade dagvårdsplats där ordnades dagvårdsplats i Evitskogs daghems grupper i Lappböle och Veikkola. Detta ledde till att grupperna i Lappböle och Veikkola blev fullsatta och att vårdnadshavarna
som sökte dagvårdsplats i Norra Kyrkslätt anvisades plats på andra områden.
Daghemmens kosthållsservice överfördes till samhällstekniska väsendet 1.8.2014. I samband med
den strukturella ändringen av kosthållstjänsterna blev en kosthållsarbetare och ett daghemsbiträde
uppsagda. Två kosthållsarbetare flyttades till samhällstekniska väsendet.
I samband med effektiviseringen av dagvårdstjänsterna sades 5 personer upp i januari 2014. En person gick i pension 31.5.2014. Även denna befattning drogs in.
Under år 2014 var nästan hela personalen permitterade i två veckor. Permitteringarna verkställdes i
regel 2.6-10.8.2014. Tidpunkten valdes så att barnen och familjerna skulle försorsakas så lite besvär
som möjligt. 23.6-3.8.2014 koncentrerades all svenskspråkig dagvård till Hommas daghem i Masaby.
22-31.12.2014 koncentrerades dagvården till Prästgårdsbackens daghem i centrum för att genomföra
de sista permitteringarna och för att personalen skulle ha möjlighet att ta ut semesterdagar. Detta
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
64
Bokslut 2014
medförde svårigheter för en del familjer med barn i dagvård, eftersom det blev lång väg till dagvårdsplatsen. De permitteringar som inte kunde verkställas under dessa tidpunkter verkställdes under höstterminen, vilket medförde att det var svårt att uppnå relationstalet mellan lagstadgad fostringspersonal
och barn.
Genom ovanstående uppsägningar och flyttningar av befattningar samt genom permitteringar har den
svenska dagvården uppnått sparmålet.
Fr.o.m. 1.3.2014 är hemvårdsstödets kommuntillägg för under 3-åringar som är berättigade till
lagstadgat hemvårdsstöd 165 €/månad/barn. För barn över 3 år är beloppet 60 €/månad/barn.
Inom öppen småbarnsfostran planerades inledning av klubbverksamhet hösten 2014 i Prästgårdsbackens daghem i centrum och i Hommas daghem i Masaby. Efter den egentliga ansökningstiden för
dagvårdsplatser för verksamhetsåret 2014-2015 hade det inkommit tillräckligt med ansökningar för att
kunna inleda klubbverksamheten i Prästgårdsbackens daghem. Det inkom inte tillräckligt med ansökningar till Hommas daghem, vilket innebar att klubbverksamheten inte kunde inledas där.
I Prästgårdsbackens daghem inleddes klubbverksamheten 11.8.2014. 15 barn deltog i verksamheten,
sju barn i tvådagarsklubben och åtta barn i tredagarsklubben. Verksamhetstiden är kl. 9.00-11.30.
Genom klubbverksamheten har vårdnadshavarna fått en komplettering till småbarnsfostran utöver deloch heldagsvården.
Ledandet av daghemmen har utvecklats så att daghemsföreståndarna och de biträdande föreståndarna deltagit i utbildningen Osaamisen johtamisella ammatilliseksi työyhteisöksi. Detta har framför allt
lett till att man kunnat utveckla det pedagogiska ledarskapet i daghemmen.
5-åringarnas grupper i de kommunala daghemmen fick en stor LCD-skärm och en dokumentkamera
för stöd i inlärningen som en del av utvecklingen av IKT inom småbarnsfostran. Daghemmens infrastruktur och tekniska utrustning har iordningställts för genomförande av passerkontroll år 2015. Utvecklingen av IKT inom småbarnsfostran har gett pedagogerna bättre möjlighet att dokumentera verksamheten med barnen och undersöka olika ämnesområden tillsammans med barnen.
Daghemsavgiften höjdes fr.o.m. 1.8.2014 på grund av indexhöjning. (Bildningsnämnden 2.4.2014 §
27)
Externa förändringar
Budget 2014
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Effektivt fungerande dagvårdstjänster
·
Den kommunala dagvårdens
produktivitet hålls på minst
samma nivå som år 2013.
Utfall 31.12.2014
Produktiviteten inom den svenskspråkiga daghemsvården förbättrades med
+10 %, produktiviteten inom familjedagvården förbättrades med +18 %.
På resultatet inverkade att 10 personers anställningsförhållande upphörde
inom den svenskspråkiga dagvården år 2014. En av dessa var reservvårdare inom familjedagvården. På resultaten inverkade även att hela personalen var permitterad i två veckor.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En kunnig och engagerad personal/ Att möta produktionsbehovet och –sätten för tjänster
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
En pedagogiskt kompetent och tillräcklig fostringspersonal inom dagvården
• Den ordinarie fostringspersonalens kompe- Utfall 31.12.2014:
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
65
tensgrad 100 %
Andelen behöriga barnträdgårdslärare är 86 % (2013: 80 %)
Andelen behöriga närvårdare är 61 % (2013: 55 %)
Andelen behöriga specialbarnträdgårdslärare är 100 % (2013:
100 %)
Andelen behöriga familjedagvårdare är 25 % (2013: 25 %)
Andelen behöriga barnträdgårdslärare har ökat jämfört med år
2013. I slutet av år 2014 har även andelen behöriga närvårdare
ökat. Det är fortfarande svårt att få behöriga barnträdgårdslärare,
varför daghemmen besatt lediga närvårdarbefattningar hösten
2014 och lämnat lediga barnträdgårdslärarbefattningar obesatta.
På andelen obehöriga närvårdare inverkar det faktum att inom
den svenskspråkiga dagvården finns några läroavtalsstuderande
som avlägger närvårdarexamen samt det att obehöriga närvårdare vikarierar för behöriga närvårdare som är lediga från sina
befattningar.
Utfall 31.12.2014:
Omsättning av den ordinarie personalen
6,15 %
• Personalomsättning < 10 %
Utfall 31.12.2014:
• Frånvarodagarnas relativa andel mindre än Under perioden 1.1-31.12.2014 var det genomsnittliga antalet
år 2013
frånvarodagar bland den ordinarie fostringspersonalen 90,4 (sjukfrånvaro, semesterar och övriga, lagstadgad frånvaro borträknad). Motsvarande tal 1.1-31.12.2013 var 99,5.
Under sampelveckorna (veckorna 10-11 och 43-44) uppföljdes
relationstalen för daghemmen koncentrerat och effektiviserat (5
·
Antal barn och fostringspersonal i dag- gånger per dag). Uppföljningen visar att relationstalen både inom
hemmen: högst 4 under 3-åriga barn/1 fost- den kommunala och den privata dagvården för det mesta låg
ringsansvarig, högst 7 över 3-åriga barn/1 fost- minst på nivån enligt 6 § i dagvårdsförordningen (4 under 3-åriga
barn/1 fostringsansvarig och 7 över 3-åriga barn/1 fostringsansringsansvarig
varig). Under veckorna var det trots både barnens och personalens stora antal sjukfrånvarodagar bara stundvis situationer då relationstalet var för litet.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 3 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
En trygg småbarnsfostran
·
Den beräknade nivån på säkerheten i daghemmen och i familjedagvården är minst god på
basis på resultaten i kundförfrågan.
Resultaten i kundförfrågan
Utfall 31.12.2014
Kundförfrågan genomfördes 7.4-27.4.2014.
105 vårdnadshavare svarade på den svenska dagvårdens enkät.
Säkerheten inom den svenska dagvården fick vitsordet 9,1 (skalan 4-10).
Motsvarande vitsord i kundförfrågan år 2013 var 8,6. (Vitsorden 8-9 uppvisar
god nivå.)
Nyckeltal / Prestationer
Nyckeltal / Svensk barndagvård
BS 2012
Budget
2013
Budget
2014
Utfall
31.12.2014
0-6-åringar
639
653
635
591
Barn i dagvård av åldersklassen 0-6-åringar
72
75
73
76
Barn i kommunal dagvård
330
352
330
327
Barn i privat dagvård
129
140
134
122
Nettokostnaderna för kommunal dagvård, €/barn
9537
9307
9697
7 944
Barn som omfattas av hemvårdsstödet 31.12 (Fi + Sv)
915
860
860
722
Nettokostnaderna för dagvård, €/åldersgruppen 0-6 år
6686
6632
6847
6 681
0-6-åringar (F+S)
3948
4079
3968
3686
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
66
Bokslut 2014
Svenskt skolväsende
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Interna förändringar
Under år 2014 var nästan hela personalen permitterade i sju dagar. I och med verkställandet av
ovan nämnda permitteringar har det svenska skolväsendet uppnått sparmålet. Fastän permitteringarna genomfördes så att de skulle medföra så lite olägenheter som möjligt för eleverna, förorsakade de stora problem i genomförandet av undervisningen på ett optimalt vis. Då en del av
personalen ständigt var frånvarande på grund av permitteringarna, försvårades det långsiktiga
arbetet 2014 och den gemensamma planeringen saknades nästan helt och hållet.
Eftermiddagsverksamheten i Bobäcks skola och Winellska skolan ordnas som kommunal verksamhet från och med 1.8.2014. Tack vare detta har det varit möjligt att erbjuda heltidsarbete åt
flera i personalen, i första hand sådana som arbetar både som assistenter under skoldagen och
nu även som ledare inom eftermiddagsverksamheten. För eleverna har detta system inneburit
ökad trygghet då samma vuxna är närvarande under hela dagen.
I två av tre kommunala daghem fick förskolegrupperna en stor LCD-skärm och en dokumentkamera för stöd i inlärningen som en del av utvecklingen av IKT inom förskoleundervisningen.
Externa förändringar
Lagen om elev- och studerandevården trädde i kraft 1.8.2014. Avsnittet om elev- och studerandevård i läroplanerna har därför uppdaterats. Kommunala läroplaner har utarbetats och de godkändes i nämnden 3.12.2014. Detaljerade elevvårdsplaner utarbetas som bäst.
Utbildningsstyrelsen fastställde grunderna för läroplanerna för förskoleundervisningen och den
grundläggande utbildningen i december 2014. Uppgörandet av de kommunala läroplanerna har
påbörjats utgående från de nya grunderna. Arbetet ska vara färdigt våren/sommaren 2016 och
de nya läroplanerna tas i bruk 1.8.2016.
Budget 2014
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Effektivt fungerande förskoleundervisning,
·
grundläggande utbildning och
gymnasieutbildningen/
produktiviteten på
förskoleundervisningen, den
grundläggande utbildningen och
gymnasieutbildningen bibehålls
på minst 2013 års nivå
Utfall 31.12.2014
Förskoleundervisning:
Förskoleundervisningens produktivitet sjönk -17 %.
Grundläggande utbildning:
Den grundläggande utbildningens produktivitet förbättrades +2 %.
Gymnasieutbildning:
Gymnasieutbildningens produktivitet förbättrades +10 %.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Effektiv och täckande undervisning/utbildning
Utfall 31.12.2014:
·
Alla (100 %) i åldersklassen förskoleelever 96,2 % av åldersklassen deltar i förskoleundervisningen. Vårdnadshavarna till fyra barn i förskoleåldern har valt att deras barn
deltar i förskoleutbildningen
deltar i dagvården istället för i förskoleundervisningen.
·
Andelen elever som avlägger grundskol- Utfall 31.12.2014: 100 %
examen = 100 %
Bokslut 2014
·
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
67
Utfall 31.12.2014: 36,2 % (43 studenter våren 2014 och 7 studenter
Genomströmningen inom gymnasieutbild- hösten 2014)
2013: 26,0 %
ningen effektiveras jämfört med år 2013
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 3 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Eleverna/de studerande får tillräckligt
stöd för studierna
·
Andelen grundskolelever med Utfall 31.12.2014: 3,4 % av 1044 elever
beslut om särskilt stöd är 2013: 3,4 %
mindre än år 2012
·
Andelen gymnasiestuderande
som avbrutit sina studier är Utfall 31.12.2014: 1,7 % av 224 studerande
2013: 0,93 %
mindre än år 2013
Nyckeltal / Prestationer
BS 2012
Budget
2013
Budget
2014
Utfall 31.12.2014
109
125
120
101
Grundskolan: elever
1027
1027
1060
1038
Kostnader euro / elev
6035
6035
6805
6 961
Gymnasieutbildning: elever (dagsgymnasium)
218
218
220
212
Kostnader euro / elev
6035
6035
6805
6 346
Nyckeltal / Svenskt skolväsende
Förskoleundervisning
Förskoleundervisning: elever
Grundskolan
Gymnasieutbildning
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
68
Bokslut 2014
IDROTTSNÄMNDEN
Budgetutfall
Resultatområden
Idrottstjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Kyrkslätts simhall
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
TOTALT
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
Ursprunglig
budget 2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
88 750
-1 913 041
-1 824 291
0
0
0
88 750
-1 913 041
-1 824 291
175 995
-1 988 505
-1 812 510
-87 245
75 464
-11 781
630 000
-991 025
-361 025
0
0
0
630 000
-991 025
-361 025
669 495
-905 119
-235 624
-39 495
-85 906
-125 401
718 750
-2 904 066
-2 185 316
0
0
0
718 750
-2 904 066
-2 185 316
845 490
-2 893 624
-2 048 134
-126 740
-10 441
-137 181
Idrottsnämndens utfall är för verksamhetsinkomsternas del 117,7 %, för verksamhetsutgifternas del
99,6 % och för verksamhetsbidragets del 93,7 %. Användningsprocenten för personalanslagen är
92,7 %. Idrottsnämndens anslag har förverkligats inom budgetens ramar år 2014.
Idrottstjänster
Ekonomiplan 2014-2016
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Externa förändringar
Riktlinjerna för verksamheten vilka godkänts i kommun- och servicestrategin betonar utveckling av
samarbete mellan kommuner och olika instanser för idrottstjänsternas del. I statsrådets principbeslut
om riktlinjer för främjande av idrott och motion 11.12.2008 fastställs målsättningarna för främjande av
den finländska motionskulturen. I målsättningarna nämns som egna punkter innefattande av idrotten
som basservice i kommunernas välfärdspolitik samt ökat samarbete mellan olika förvaltningar. Dessutom betonas bl.a. kommunernas andel särskilt i inlärning av en motionerande livsstil för barn och unga
samt stödjande av upprätthållandet av en motionerande livsstil bland unga, personer i arbetsför ålder
och äldre.
Interna förändringar
Samarbetet mellan idrottsväsendet och andra förvaltningar ökas med eftersträvan att främja en motionerande livsstil för Kyrkslättsbor i alla åldrar. Som utvecklingsobjekt koncentrerar man sig särskilt på
att påverka barns och ungdomars dagliga motion. Fortsättningsvis eftersträvar man att utveckla tväradministrativt samarbete samt ökat samarbete mellan kommunen och bl.a. de lokala idrottsföreningarna. Idrottsväsendet anser att motionerandet spelar en viktig roll inom den förebyggande hälsovården.
Motionsrådgivningen på hälsocentralen och rastmotionsutbildningen för skolorna fortsätter och utvecklas på basis av erfarenheter. Dessutom planerar man motionsutbildning för kommunens övriga arbetstagare som arbetar med barn och unga samt utökande av motionsbetonad service och motionsbetonade evenemang som sker i Kyrkslätt. Man kommer även att utveckla och öka internetanvändningen.
Under hösten 2012 har man redan delvis övergått till ett elektroniskt anmälningssystem inom idrottstjänsterna och därmed finns det behov av också andra program för elektronisk expediering.
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
69
Idrottsväsendet har fortsatt med de verksamhetssätt man inledde i och med kampanjen Leva livet! och
inleder år 2013 projektet Skolan i rörelse i Kyrkslätt i samarbete med ungdomstjänsterna, bildningstjänsterna samt vård- och omsorgsväsendet. I projektet utvecklas ovan nämnda barns och ungas idrottsliga levnadsvanor genom kommunens funktioner. I projektet betonas betydelsen av motionsutbildning med hjälp av vilken kännedom om och genomförande av motion förankras direkt i praktiken.
Idrottsnämnden utvecklar invånarparker och näridrottsplatser tillsammans med bildningsväsendet.
Masaby näridrottsplats blir klar under sommaren 2013, varvid man fullt ut kan utnyttja den år 2014.
Budget 2014
Tyngdpunktsområden för utveckling av servicen
Idrottsnämnden uppmuntrar kommuninvånarna till egen idrottsutövning. Genom att skapa och upprätthålla idrottsplatser och stödja organisationer ekonomiskt och verksamhetsmässigt bidrar idrottsnämnden till att producera ett brett idrottsutbud för barn, unga och vuxna.
Idrottsväsendet skapar förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att utveckla det
lokala och regionala samarbetet samt hälsofrämjande motion, genom att stödja medborgarverksamhet, tillhandahålla idrottsplatser samt ordna idrottsverksamhet med beaktande även av grupper med
särskilda behov. Tyngdpunkten för kommunens egen produktion av idrottstjänster har i flera år legat
vid motion för specialgrupper. Under de senaste åren har motionstjänster som riktar sig till alla kommuninvånare utvecklats. Idrottsfrämjande åtgärder bör i allt större grad riktas till befolkningsgrupper
som av ekonomiska, sociala, kulturella eller åldersmässiga skäl inte har möjlighet att idrotta.
Tyngdpunkterna under budgetåret är följande:
·
·
·
främjande av idrott för barn och unga bl.a. genom att utöka samarbetet mellan skolorna och idrottsföreningarna
vidareutveckling av hälsomotionstjänsterna
öka antalet idrottsplatser och deras skötsel, användning och säkerhet
Budgetutfall
Utfallet för idrottstjänsternas verksamhetsinkomsters del 198,2 %, för verksamhetsutgifternas del
104,0 % och för verksamhetsbidragets del 99,4 %. Idrottstjänsternas anslag har förverkligats inom
ramarna för budgeten.
Av anslagen som reserverats för underhåll av idrottsplatser (underhåll av byggnader och områden)
sparade man år 2014 något på grund av de snöfattiga och i genomsnitt varma vintrarna. I de ovanstående utfallsprocenterna, framför allt i fråga om inkomsterna, inverkar statsstödet som man fått för projektet Skolan i rörelse. På inkomstflödet inverkar även inkomsterna från fotbollsplanerna som i fråga
om det uppvärmbara konstgräset både under början och under slutet av året varit högre än i genomsnitt med anledning av de snöfattiga vintrarna.
Prestationer / nyckeltal
Nyckeltal / Idrottstjänster
BS
2011
BS
2012
BS
2013
Budget Ställning
2014
31.12.2014
Idrottstjänsternas kostnader euro/invånare
73
75
82
75
Nyckeltal på nämndnivå
Antalet föreningar som fått bidrag
Antal besökare/motion för specialgrupper
Antal besökare/skyddsrummet
BS 2011
56
8 724
36 319
BS 2013
BS 2012
51
53
9 538
8 616
28 787 32 430
Budget
2014
60
10 000
30 000
73
31.12.2014
48
9 189
34 800
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
70
Bokslut 2014
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas/Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Diversifiering av motionsgrupperna för specialgrupper/72 antalet grupper per år
motionsgrupper
Utfall 31.12.2014:
99 grupper
Simhallen
Ekonomiplan 2014-2016
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Externa förändringar
Det strama ekonomiska läget och den allmänna kostnadsökningen avspeglas även i Kyrkslätts simhalls verksamhet. Kostnaderna för simhallens årsservice stiger år för år och det ökade köpandet av
tjänster, vilket blivit dyrare, skapar tryck på driftsutgifterna.
Att möta den positiva utvecklingen av kommunens befolkningsmängd innebär utmaningar eftersom
simhallens utrymmeskapacitet är begränsad. I simhallens utrymmen ordnar totalt ca 30 aktörer ledd
motionsverksamhet. Ändå bör simhallen kunna erbjuda också utrymmen uttryckligen för fri vattenmotion. Utrymmeskapaciteten särskilt kvällstid är i simhallen väldigt begränsad och det är en utmaning att placera de olika användargrupperna i bassängutrymmena.
Förändringarna i kundunderlaget och tyngdpunkten i försäljningen av biljettprodukter har alltjämt
övergått allt mer till subventionerade seriekort och antalet kunder som är berättigade till årskort för
specialgrupper har ökat. Detta avspeglas vidare i de influtna inkomsterna. Den fortsatta ökningen av
kommunens befolkning och det ökade behovet av hälsomotionstjänster ska beaktas i framtida planer
för byggande av idrottsplatser. Kyrkslätts simhalls bassängutrymme räcker inte till för att tillgodose
behovet.
Interna förändringar
Simhallens kundmängder har stabiliserat sig på en viss nivå och det är svårt att öka antalet kundbesök i framtiden till följd av bristen på bassäng- och idrottsutrymmen. Det är svårt att utöka antalet besök, framför allt på grund av aktiv användning av bassängavdelningen.
Samarbetet med olika förvaltningar och rehabiliteringsgrupper, daghem och skolor fortsätter.
Kyrkslätts simhall satsar fortfarande på egen produktion av motionstjänster och utveckling av dem.
Idrottstjänsternas ledda verksamhet för specialgrupper och simhallens motionsinstruktörers ledda
verksamhet utvecklas tillsammans med iakttagande av servicen som helhet för kommuninvånarna.
Den ökade serviceproduktionen producerar bättre idrottstjänster för kommuninvånarna, men för resursernas del ska detta emellertid genomföras så att bassängavdelningens övervakning och säkerhet inte äventyras.
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
71
Budget 2014
Tyngdpunktsområden för utveckling av servicen
· Möjligheter till högklassig och trygg idrott skapas så att verksamheten är mångsidig och
når så många användargrupper som möjligt. Föreningarna ges verksamhetstider så att de
kunder som inte hör till någon förening fortfarande har idrottsmöjligheter.
· Simhallens egen produktion av idrottstjänster utvecklas och olika målgruppsinriktade idrottsevenemang ordnas.
· utveckling av hälsomotion
Budgetutfall
Simhallens utfall är för verksamhetsinkomsternas del 106,3 %, för verksamhetsutgifternas del 91,2
% och för verksamhetsbidragets del 64,9 %. Kyrkslätts simhalls anslag har förverkligats inom budgetens ramar år 2014. Simhallens mål för besökarantalet uppnåddes. I motsvarande utsträckning
har inkomsterna överskridit målet. Man sparade i simhallens värme- och elkostnader jämfört med
förra året. Även de årliga underhålls- och reparationsåtgärderna i hallen medförde något lägre kostnader än beräknat.
På grund av rekryteringssvårigheter har simhallen varit tvungen att använda köpta tjänster för att utföra städpersonalens arbetsuppgifter då den ordinarie personalen varit frånvarande. Man har minimerat användningen av köpta tjänster genom att organisera arbetstiderna för den övriga personalen
samt genom att minska personarbetstiden som används för funktionen i fråga genom att med hjälp
av den övriga personalen sköta en del av uppgifterna. Köpta tjänster har använts i genomsnitt ca
441 €/mån och totalt 4 966 € under år 2014.
Prestationer / nyckeltal
Nyckeltal / Simhallen
BS 2011
BS 2012
BS 2013
Budget
2014
Ställning
31.12.2014
Simhallen / Besökarantal
199 164
188 876
194 269
200 000
215 176
Nyckeltal på nämndnivå
BS 2011
BS 2012
BS 2013
Budget 2014 31.12.2014
Antal besökare/bassängavdelningen
169 555
161 775
163 343
170 000
168 587
23 601
43 131
28 000
46 589
Antal besökare/motionsutrymmena
29 609
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas/Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Effektiv användning av lokalerna/bassängavdelningens Besökarantal
kundantal 170 000
Utfall 31.12.2014:
168 587 klienter
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Ökande av tjänster / antalet ledda motionsgrupper är 40
antalet ledda motionsgrupper per år
Utfall 31.12.2014:
88 grupper
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
72
Bokslut 2014
UNGDOMSNÄMNDEN
Budgetutfall
Ursprunglig
budget 2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
Ungdomstjänster
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
270 590
-1 373 085
-1 102 495
0
0
0
270 590
-1 373 085
-1 102 495
265 591
-1 254 873
-989 282
4 999
-118 212
-113 213
TOTALT
Verks.inkomster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
270 590
-1 373 085
-1 102 495
0
0
0
270 590
-1 373 085
-1 102 495
265 591
-1 254 873
-989 282
4 999
-118 212
-113 213
Resultatområden
Ekonomiplan 2014-2016
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Externa förändringar
Genomförande av ungdomsgarantin, sektorövergripande samarbete mellan myndigheter samt uppsökande ungdomsarbete hjälper unga att hitta de thänster de behöver. Verkstadsverksamheten för
unga och det uppsökande ungdomsarbetet genomförs på avtalsbasis i samarbete med Omnia och
Svenska Produktionsskolan. Det kvantitativa behovet av hobbyverksamhet för ungdomar bibehålls
och nya former av ungdomsverksamhet blir populärare.
Interna förändringar
Det grundläggande ungdomsarbetet, informationsverksamheten för unga, teaterverksamheten för
unga, specialungdomsarbetet och det förebyggande missbrukararbetet förutsätter att verksamhetens
innehåll och metoder ständigt förnyas. De sociala medierna är ett viktigt arbetsredskap i ungdomsarbetet, vid sidan av den traditionella ungdomsverksamheten.
Ungdomsväsendet deltar i skolsamarbetet genom gruppbildningen av elever, lektioner i rusmedelsoch laglighetsfostran samt via bl.a. aulakafé-verksamheten. Ungdomstjänsterna möter de unga
kommuninvånarnas behov genom att erbjuda de unga lokaler för hobbyverksamhet och andra verksamhetsmöjligheter.
Genom sektorövergripande hänvisnings- och servicenätverk för unga, arbetsverkstadsverksamhet
och uppsökande ungdomsarbete befrämjar man Kyrkslättsungdomarnas utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter och därmed också ungdomsgarantins målsättningar. Ungdomarnas musikverksamhet främjas med hjälp av bandutrymmen, läger och konserter med lokala ungdomsband.
Genomförande av kommunens svenskspråkiga ungdomsverksamhet i samarbete med skolorna, föreningar och svenska församlingen.
Budget 2014
Tyngdpunktsområden för utveckling av servicen
· Fostran av barn och unga med hjälp av skolsamarbete
· Fostran av unga till aktiva medborgare via ungdomsforumets verksamhet
· Stärkande av barn och unga socialt med hjälp av grundläggande ungdomsarbete, specialungdomsarbete, teaterverksamhet, arbetsverkstäder för unga, uppsökande ungdomsarbete
och ungdomsinformation
· Genomförande av ungdomsteaterverksamhet
Bokslut 2014
·
·
·
·
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet
73
Drogupplysning och laglighetsfostran i skolorna
Deltagande i gruppbildning av elever som övergår till grundskolans högre årskurser
Ökad kulturell mångfald och tolerans i ungdomsverksamheten
Genomförande av svenskspråkig ungdomsverksamhet i samarbete med skolorna, föreningar
och svenska församlingen
Budgetutfall
Användningsprocenten för ungdomstjänsternas personalanslag är 89 %, för övriga verksamhetsutgifter 91,5 % och inkomster 97,5 %. Verksamhetsbidraget för verksamheten Ungdomstjänster är 90
% (situationen 16.1.2015).
Målnivån som ställts upp för verksamhetsbidraget 2014 i budgeten och i dispositionsplanen som
godkänts utgående från den har förverkligats bättre än planerna, trots att verksamhetens inträdesavgifter stannat något under målet. Verksamhetsmålen hat huvudsakligen uppfyllts.
Prestationer / nyckeltal
UNGDOMSTJÄNSTER
Nyckeltal / Ungdomstjänster
BS 2012
Budget
2013
Budget
2014
31.12.2014
Antalet 0-28-åringar
14 400
14 201
14 445
14 445
Kostnader euro / 0-28-åringar
98
99
100
87
Nyckeltal på nämndnivå
BS 2012
Budget
2013
Budget
2014
31.12.2014
Besökarantal
74 166
73 000
74 000
70 510
3 477
3 477
Verksamhetsutrymmen i bruk, m2 (31.12)
3 337
3 278
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas/Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Att utöka hobbymöjligheterna för unga/
- Regional ungdomsverksamhet i 6 ungdomslokaler
Besökarantal
Utfall 31.12.2014:
Genomfört i 6 ungdomslokaler, besökarantal 65 851.
- 11 läger och sommarklubbar ordnas
Genomfört 11 st., besökarantal 215.
- 7 grupper för teateruttryck ordnas
Det ordnas grupper i teateruttryck för unga, totalt 83 unga
deltagare.
Det gavs 14 föreställningar av Minna Canths pjäs Sylvi och
föreställningarna besöktes av totalt 585 besökare.
Gruppen Mosaiikki framställde en demoföreställning 24.4
"Kaikkea voi sattua". Den drog 40 åskådare.
- 20 teaterföreställningar för unga ordnas
- 2 ungdomskonserter ordnas
Det gavs tre ungdomskonserter. 6.5.2014 ordnades
Kanttula Rock 2014 i Kantvikin koulu. Fyra ungdomsband
från Kyrkslätt och ett från Esbo spelade. 52 personer deltog i evenemanget.
Under hösten ordnas ungdomsbandsturnén Max on Wheels i samarbete med ungdomstjänsterna i Grankulla, Esbo
och Vanda och videoverkstaden vid Omnia. i Kantviks
ungdomslokal ordnades och spelades in en konsert med
fyra ungdomsband 23.10. Antalet besökare var 70.
Julkonserten Masala Winter Festival ordnades tillsammans
med eleverna i Nissnikun yläkoulu i Masaby allaktivitetshus
12.12. Antalet besökare var 86.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet
74
Bokslut 2014
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas/Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Att stödja unga socialt/
Besökarantal
Utfall 31.12.2014:
- Verksamhetsgruppen för snabbt ingripande vidtalar unga 54 ungdomar har vidtalats och 74 föräldrar har deltagit.
som begått brott samt deras föräldrar/sammanlagt 70 unga
och föräldrar
- Gatupatrullering genomförs i kommunen under fredags- Gatupatrullering genomfördes 10 torsdags- och fredagskvällar 15 gånger under året.
lördagskvällar och man nådde 173 unga.
- För eleverna i årskurs 6 ordnas frågestunder om droger i Frågestunder om droger har hållits på sju skolor. Man har
skolorna/400 unga nås
nått totalt 304 personer.
- Föreläsningar som stödjer laglighetsfostran hålls för ele- Föreläsningar i laglighetsfostran har hållits för alla sjundever i årskurs 7/350 unga nås
klassare, man nådde 319 unga.
- Samarbete drivs med skolorna för gruppbildning av elever Gruppbildningar har ordnats i skolorna i Masaby, Veikkola
i årskurs 7/400 unga nås
och centrumområdet. Man har kommit i kontakt med 421
unga.
- I medeltal 120 unga deltar i den svenska och finska verk- 59 unga har deltagit i Omnias verkstadsverksamhet för
stadsverksamheten och det uppsökande ungdomsarbetet unga och det uppsökande ungdomsarbetet. 21 unga har
under året
deltagit i SVEPS verkstadsverksamhet och uppsökande
ungdomsarbete. Under året har sammanlagt 80 unga besökare deltagit i verkstadsverksamhet och uppsökande
ungdomsarbete.
Nättjänsten Pulmakulma är avsedd för unga i åldern 12-25
- Med hjälp av nättjänsten Pulmakulma ges informations- år. Ungdomarna bekymrade sig för främst problem i anoch rådgivningstjänster till unga/50 unga nås
knytning till välmåga, människorelationer, studier och fritid.
Man har kommit i kontakt med 23 unga.
1 625 unga nåddes via de sociala medierna, Facebook.
- Sociala medier används som ett arbetsredskap i ung- Via Facebook marknadsförs ungdomsväsendets och andra
domsarbetet/ 1 500 unga nås
aktörers verksamhet. På Instagram har man 296 följare
och följer 813 personer. På Twitter har man 18 följare och
följer 49 personer.
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
75
SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN
Utvecklings- och gemensamma tjänster
Budgetutfall
Ursprunglig
budget 2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
Utvecklings- och
gemensamma
tjänster
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
498 500
-2 028 842
-1 530 342
0
0
0
498 500
-2 028 842
-1 530 342
534 328
-1 654 960
-1 120 632
-35 828
-373 882
-409 710
Kollektivtrafik
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
390 000
-5 010 582
-4 620 582
0
0
0
390 000
-5 010 582
-4 620 582
0
-5 178 554
-5 178 554
390 000
167 972
557 972
TOTALT
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
888 500
-7 039 424
-6 150 924
0
0
0
888 500
-7 039 424
-6 150 924
534 328
-6 833 513
-6 299 185
354 172
-205 910
148 261
Resultatområden
Prestationer / nyckeltal
Utvecklings- och gemensamma tjänster
BS2011
BS2012
BU2013
BU2014
BS2014
8
4
15
8
5
Under året godkända (del)generalplaneprojekt, st/ha
0/0
Under året godkända detaljplaner och detaljplaneändringar,
st/ha
7/130
0/0
3
3/2665
2/1165
6/92
8/100
8/100
5/45
Under året godkända stranddetaljplaner, st/ha
3/110
0/0
5/180
3/40
1/15
Överlåtna/reserverade AO-tomter, st
50
9
25
25
14
Överlåtna produktionsformade tomter, byggrätt v-m2
6 000
6 848
6 000
6 000
0
Samhällsplanering
Under året inledda planprojekt, PDB, st
Tomt- och geoinformationstjänster
Samhällstekniska nämnden
Ansvarsperson: förvaltningschef Raili Häkkinen
I reserv: direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen
Anslaget har använts till kostnader som föranletts av samhällstekniska nämndens
sammanträdesverksamhet samt till nämnden underställda tjänste- och befattningsinnehavares
pensionsavgifter.
Planläggnings- och trafiksystemtjänster
Ansvarsperson: Kommunarkitekt Tero Luomajärvi
I reserv: Planearkitekt Seppo Mäkinen
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
76
Bokslut 2014
Verksamhetsmål och uppnående av dem
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen / Regionala samarbetsmodeller och -nätverk i utveckling.
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Regionalt samarbete
·
regionalt inflytande i Nylands förbunds, Nylands NTMcentrals
och
HRT:s
verksamhet
samt
Helsingforsregionen,
KUUMA-kommunerna
och
grannkommunerna emellan
·
deltagande i uppgörandet av Helsingforsregionens
markanvändningsplan (MASU) och trafiksystemplan
(HLJ 2015).
·
deltagande
i
KUUMA-kommunernas
eventuella
utvecklingsprojekt
Deltagande i regionalt samarbete
Givande av förslag till utlåtande
Ställning 31.12:
Kyrkslätt var år 2014 ordförandekommun för KUUMAkommunerna; planläggnings- och trafikgrupperna har
sammanträtt regelbundet. Ordförandeskapet har inneburit
extra arbete.
Helsingforsregionens MASU- och HLJ2015-projekt var de
viktigaste regionprojekten och beredningen av dem pågick
hela året. För beslutsfattarna ordnades ett seminarium i
augusti. Kommunen gav sitt utlåtande om båda projekten i
slutet av år 2014. På grund av de utmanande regionala
projekten
uppgjordes
inga
särskilda
KUUMAutvecklingsprojekt.
Intentionsavtalet för trafiksystemplanen för Västra Nyland har
undertecknats sommaren 2014.
Kommunens representanter har deltagit i beredningen av
etapplandskapsplan 4 för Nyland.
Enligt MBT-intentionsavtalet ska kommunen årligen
planlägga byggrätt för bostäder om 30 000 v-m2. I sin helhet
minskar bostadsbyggrätten, dvs. planreserven för boende
något, men den är fortfarande på god nivå (över 285 000 vm2). Reserven räcker för ca tio års behov. Under år 2014
framskred flera detaljplaneprojekt i kommunen, vilka ökar
planreserven för boende betydligt.
En av Nylands NTM-central ordnad utvecklingsdiskussion
hölls i kommunen hösten 2014.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen / En balanserad befolkningstillväxt och -struktur samt befolkningens goda liv.
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Godkännande av det arkitekturpolitiska programmet
·
ökad miljö- och arkitekturkännedom
·
genomförbart program som utnyttjas inom sektorerna
·
kommunens särprägel i Helsingforsregionen
Genomförande av planläggningsprogrammet år 2014
Ställning 31.12:
Godkännande av det arkitekturpolitiska programmet
Beredningen av programmet har framskridit som väntat.
Under år 2014 ordnades bl.a. verkstäder, seminarier och
utställningar som stöder beredningen av programmet. Målet
Delgeneralplanläggning av tätorter och byar.
·
utvecklingsstigen som eftersträvas (t.ex. utvecklingsbild) är att programmet godkänns år 2015.
beaktas i sektorernas planer
Delgeneralplanläggning av tätorter och byar
·
potentiella objekt för kompletterande byggande
Delgeneralplanerna för Jorvas och Ingvalsby samt Gesterby
·
trafiksystemplanering vid behov
och Smedsby har vunnit laga kraft med undantag av
områden som det riktats besvär mot.
Detaljplanering:
Mångsidig bostadsproduktion
·
inverkan av bl.a. boendetrender och åldrande tas i
beaktande
·
olika, högklassiga boendealternativ
·
tryggande av tillräcklig småhusproduktion
·
högklassig livsmiljö
Utveckling av knutpunkter i trafiken, tätorter och
stationsområden
·
man förstärker områdenas särprägel: man skapar
förutsättningar
bl.a.
för
boende,
affärsoch
företagsverksamhet samt rekreation
De centrala utredningarna för delgeneralplanerna för
Kommuncentrumm, etapp 2, och Kantvik blev klara vintern
2014. Masaby delgeneralplans centrala utredningar var
under beredning.
I slutet av år 2014 framskred delgeneralplanläggningen av
Kylmälä då alternativen för Vichtis avloppsvattenförsörjningmkb blev klar och därigenom blev det uppenbart att
transportavloppet Nummela-Blombacken inte byggs.
Detaljplanering:
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
77
Trafiksystemplanering i markanvändningen
·
främjande av gång och cykling samt kollektivtrafik
·
fungerande infartstrafik och -parkering
Näringspolitik
·
dragkraftiga områden för affärs- och
företagsverksamhet
Trafiksäkerhet
·
koordinering av trafiksäkerhetsarbete
·
främjande av gång och cykling
·
handledning
beträffande
färdsel,
målet
att
rekommendera miljövänliga och hållbara färdmedel
·
dragkraftiga områden för affärs- och företagsverksamhet
Bristen på arbetskraftsresurser har försvårat verksamheten.
Som bakgrund är också situationen år 2013 då
kommunarkitekten
skötte
sektordirektören
för
samhällstekniska väsendets uppgifter i ett halvår vid sidan
av sitt eget arbete. Därefter utförde kommunarkitekten
trafikplaneringsingenjörens arbete vid sidan om sitt från
hösten 2013 till våren 2014. Med anledning av det ligger
flera planprojekt efter sin måltidtabell. Dessutom har
rättelseuppmaningar och besvär över planerna sysselsatt
personalen mer än vanligt.
En ny planearkitekt inledde sitt tjänsteförhållande i början av
september och slutade vid årsskiftet under prövotiden.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/En balanserad befolkningstillväxt och -struktur
Mål 3 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Ekonomiskt förmånliga detaljplaner
Planekonomisk effektivitet:
·
de planekonomiska effekterna utreds i skedet för ·
I kommunens planeringsprojekt tillämpas s.k. SUTObehandling och godkännande av planerna
verksamhet
(suunnittelu,
toteutus
=
planering,
genomförande) och i s.k. projekt på markägarinitiativ
·
planprojekt inom kompletterande byggande främjas
styrs
och
bereds
delgeneralplanerna
av
en
planeringsgrupp. Vid behovs ordnas olika temamöten.
Trafiksystem som främjar markanvändning och färdsel
.
·
I kommunens planprojekt bifogas till beslutshandlingarna
en beräkning av kostnaderna för genomförandet av
·
målet är en smidig vardag för invånarna
planen. Motsvarande innefattar markanvändningsavtalen
·
tillväxten i invånarantalet och trafikmängderna har lett till
kostnadsuppgifterna för s.k. projekt på markägarinitiativ
en situation där funktionen av trafiksystemet i den
HRT deltar i planeringen av markanvändningen för att
närmaste
framtiden
förutsätter
betydande ·
främja användningen av kollektivtrafik.
trafikinvesteringar
·
Behoven av utveckling av gång- och cykeltrafiken och
Ställning 31.12:
kollektivtrafiken tas i beaktande
Planeringsprojekten genomförs enligt planerna på ett
organiserat sätt. HRT:s representanter kallas vid behov till
projektens planeringsmöten.
Ekonomiskt förmånliga detaljplaner
En ekonomisk utredning har fogats till de detaljplaneprojekt
som görs upp på uppdrag av kommunen.
Trafiksystem som främjar markanvändning och färdsel
HRT:s kollektivtrafik inleddes i augusti 2014. Det har gjorts
snabba ändringar med anledning av problemen som uppstått.
Mängden respons har minskat.
Tomt- och geoinformationstjänster
Ansvarsperson: Kommungeodet Anna-Kaisa Kauppinen
I reserv: mätningschef Markku Korhonen
Verksamhetsmål och uppnående av dem
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Utvecklingsmålen för kommunens gemensamma elektroniska
tjänster som anknyter till geoinformation definieras
Det offentliga kartanvändargränssnittet på kommunens
webbplats samt det interna kartproduktionssystemet har
utvecklats vidare.
Det geografiska informationssystemet utvecklas genom att
genomföra den uppgjorda strategin för geografisk
information.
Ställning 31.12:
Kartanvändargränssnittet på kommunens webbplats har
uppdaterats och material har lagts till i tjänsten.
Kartproduktionssystemet harvidareutvecklats bl.a. genom att
utvidga användningen av Facta-systemet, samt genom att
uppdatera och införskaffa geoinformationsmaterial.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
78
Bokslut 2014
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi/Hantering av investeringstoppar
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
År 2014 säljs eller arrenderas totalt 25 egnahemstomter på Antal sålda/arrenderade tomter, st.
planområdet Smedsede II.
Ställning 31.12: 3 tomter har sålts och 11arrenderats.
3-5 rad- och flervåningshustomter säljs i Kolsarby, Smedsede Antal sålda tomter, st.
och Tolls stationsområde år 2014. En del av tomterna Ställning 31.12: Inga sålda tomter. Flervåningshustomterna i
reserveras för ARA-bostadsproduktion.
Tolls såldes inte, eftersom tomterna enligt fge 15.12.2014 §
134 byts till Kilråbergets företagstomter.
Kollektivtrafik
Ansvarsperson: Trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström
I reserv: Kommunarkitekt Tero Luomajärvi
Medlemskommunerna betalar till HRT som kommunandelar de av HRT:s utgifter som inte kan täckas
med biljettinkomster eller andra inkomster. Kommunandelarna utgörs av kommunandelar inom
operationskostnader, allmänna kostnader och kollektivtrafikinfra. Subventionen räknas från
kommunandelen. HRT fakturerar kommunandelen varje månad. En eventuell ändring i den
förverkligade kommunandelen beaktas i HRT:s bokslut. Kyrkslätts verkliga subventionsgrad för år
2014 framgår i samband med HRT:s bokslut. HRT:s bokslut för år 2014 har inte ännu blivit klart
25.2.2015.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/Befolkningens goda liv
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Servicenivån inom kollektivtrafiken
Kommunen ger årligen ett utlåtande till HRT om servicenivån
·
kunderna erbjuds högklassiga och kostnadseffektiva inom kollektivtrafiken i Kyrkslätt och följer upp förverkligandet
av
målen
(bra
informationssystem,
gemensamt
kollektivtrafiktjänster till skäligt pris
resebiljettssystem, biljetternas prisnivå)
Ställning 31.12:
Uppgifter om antalet passagerare i Kyrkslätts busstrafik finns
Utveckling av kommunandelen
·
Subventionsgraden för kommunens kollektivtrafik får till förfogande och tidtabellerna för sommaren 2015 och
vintern 2015-2016 planeras på basis av dem.
vara högst 50 %
Linjeplan
·
utarbetande av trafikeringsplan
Biljettinkomsterna säkras med rätt prissättning och taxepolitik
Ställning 31.12:
Kyrkslätts kommun har i december 2014 förpliktigat HRT att
vidta besparingsåtgärder i kollektivtrafiken för att skära ner
Kyrkslätts betalningsandel. Besparingarna gäller trafiken
under sommaren och hösten 2015 och främst sådana interna
turer i Kyrkslätt som inte betjänar skolelever. Besparingarna
planeras senare och beslut om dem fattas separat.
HRT gör i samarbete med kommunen upp en trafikeringsplan
för Kyrkslätt i en situation där man slopat övergångstidens
trafikeringsavtal och bussturerna har konkurrensutsatts
Ställning 31.12:
De senaste ändringarna i och preciseringarna av tidtabellerna
och rutterna för perioden 2014-2015 genomfördes 9.1.2015.
Bokslut 2014
79
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
INVESTERINGSDELEN
Övriga utgifter med lång verkningstid
Ansvarsperson: Kommungeodet Anna-Kaisa Kauppinen
I reserv: Mätningschef Markku Korhonen
Utvecklings- och gemensamma tjänster (Verks.)
· Kompletterande kartläggningar och produktion av geografisk information 70 000
Ställning 31.12:
År 2014 användes investeringspengarna för kompletterande kartläggningar för produktion av
geoinformationsmaterial samt för uppdatering av geoinformationssystemet.
19 517 euro användes till uppdateringen av servern för systemet Facta och till produktion av
geoinformationsmaterial.
År 2014 producerades ingen baskarta för planläggningen, utan investeringen riktades till anskaffningar
av historiskt kart- och flygfotomaterial. Kartorna och flygfotona fungerar som bakgrundsmaterial i
myndighetsbruk och står till allmänt förfogande i internetkarttjänsten. Dessutom uppdaterades
geoinformationssystemets och karttjänstens material. Investeringarnas kostnad var 17 595 euro.
Man kunde inte genomföra vektoreringen av sammanställningen av detaljplaner år 2014 eftersom vi i
slutet av året beredde oss på förnyelsen av Befolkningsregistercentralens befolkningsregistersystem,
där byggnader ges en permanent byggnadsbeteckning. Avsikten var att under år 2014 uppdatera
Facta-systemet så att det kan behandla permanenta byggnadsbeteckningar, och för kostnaderna för
detta reserverades investeringsmedel. Av orsaker som beror på Befolkningsregistercentralen inleddes
förnyandet först i början av år 2015.
Bildandet av kommunens gatu-och grönregister och områdesindelning av materialet genomfördes
som eget arbete med egna resurser, varmed investeringsmedel inte användes till arbetet.
Investeringskostnaderna uppgick till totalt 37 112 euro, vilket innebär att 32 888 euro av
investeringsanslagen blev oanvända.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
80
Bokslut 2014
BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN
Tillsyns- och myndighetsuppgifter
Ansvarsperson:
I reserv:
Panu Latvala
Ilkka Joutsen
Budgetutfall
Ursprunglig
budget 2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
Tillsyns- och
myndighetsuppgift
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
682 564
-1 196 413
-513 849
0
0
0
682 564
-1 196 413
-513 849
714 589
-1 118 591
-404 002
-32 025
-77 822
-109 847
TOTALT
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
682 564
-1 196 413
-513 849
0
0
0
682 564
-1 196 413
-513 849
714 589
-1 118 591
-404 002
-32 025
-77 822
-109 847
Resultatområden
I situationen 14.1.2015 är inkomstflödet som är underställt nämnden 109 % bättre än i budgeten. I
fråga om verksamhetsutgifterna är det totala utfallet 92 %.
Det bindande verksamhetsbidraget överskreds inte eftersom avgiftsinkomsterna för byggnadstillsynen
igen var större än beräknat.
Personalen var permitterad i två veckor och befattningar var obesatta, så personalkostnaderna
förverkligades till ca 86 % av budgeten. Verksamhetsutgifterna inom myndighetsverksamheten är i
huvudsak personalkostnader och motiverade besparingar kan inte riktas till dem utan att det direkt
försvagar servicen.
Byggnadstillsynen uppnådde ca 110 % i verksamhetsinkomster då det budgeterade
verksamhetsbidraget var ca +140 000 euro. Miljövården uppnådde ca 46 % i verksamhetsinkomster
då det budgeterade verksamhetsbidraget var -235 390 euro.
Regionenheten Esboregionens miljö- och hälsoskydd uppbar som uppskattningsfakturor enligt
samarbetsavtalet ca 99 % av det budgeterade då verksamhetsbidraget var -313 231 euro.
Den slutliga betalningsandelen för kommunen faktureras eller det som har betalats för mycket
återbetalas då Esbo stad har godkänt sitt bokslut.
Prestationer och nyckeltal
Tillsyns- och myndighetsuppgifter
BS 2011 BS 2012 BS 2013 B 2014
Situation
31.12.2014
510
/
507
445/440
103 980 68 288
465/451
67 060
350
65 000
397 /390
72 458
97 / 90
95/93
98/85
90
75 / 65
7
4
19
40
23
21
13
6
20
3
144
132
173
125
133
Byggnadstillsyn
Behandlade / Beviljade bygglov, antal
Beviljade bygglov, v-m2
Behandlade / Beviljade ansökningar om undantag och
avgöranden som gäller planeringsbehov, antal
Miljöskydd
Åtgärdstillstånd
för
fastigheternas
avloppsvattensystem, antal
Beslut om befrielse från att ansluta sig till vatten- och
avloppsnät, antal
Miljö- och hälsoskydd
Kontroller i anslutning till livsmedelstillsyn
Bokslut 2014
81
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
Förändringarnas inverkan på verksamheten
Uppgiften har indelats i resultatenheter 12.6.2014: byggnadstillsynens resultatenhet och miljöskyddets
resultatenhet.
Byggnadstillsynen
Byggnadstillsynens år 2014 var relativt normal till volymerna sett, fastän konjunkturförutsättningarna
inom byggandet varit mycket försiktiga. Det avsevärt större än normalt beviljade antalet och
omfattningen byggnader år 2011 har fortfarande sysselsatt i verkställigheten av lov och som syner.
Två personer gick i pension. Deras befattningar har blivit besatta. Den nya personalen stod till
förfogande först då de föregående avgått, varmed introduktionen inte har lyckats på bästa möjliga sätt.
Byggarbetsövervakarens resursandel 25 % fanns inte längre till byggnadstillsynens förfogande, varvid
konstruktionssynerna överförts till byggnadsinspektörerna, vilket har bundit arbetstid om 55
dagsverken bl.a. från förhandsrådgivningen i fråga om lov.
Tjänsten som VVS-ingenjör var obesatt hela året och kommunstyrelsen beslutade i december dra in
tjänsten, så vid byggnadstillsynen finns ingen sakkännedom om husteknik i fråga om ventilation. De i
loven bestämda specialplanerna, besluten om arbetsledare och synerna som gäller ventilationen har
anmärkningsvärt belastat fva-inspektören som byggnadstillsynen och vattenförsörjningsverket delar.
Permitteringar, obesatta befattningar, vikarier och befattningsarrangemang har oundvikligen försämrat
betjäningen när man dessutom beaktar att arbetet de facto inte minskat. Minskade resurser och
genomförande av permitteringar har medfört olägenhet för kundbetjäningen, vilket syns t.ex. som
längre svarstider på kontakttagningar inom rådgivningen och styrningen och långsammare
förutseende handläggning. Dessutom har det blivit svårare att ordna möten med de anställda och
handläggningstiderna blir längre.
Det i budgeten framförda målet för nämnden att överlappa nya anställdas befattningar för ordnande av
introduktion, för inlärning av uppgifter och överförande av den kunskap som personer som arbetat
länge i kommunen och nu går i pension besitter med tanke på verksamhetens smidighet, överföring
av kunskaper och lyckad introduktion i arbetet, har inte förverkligats eftersom befattningen som
kanslisekreterare var obesatt i flera månader.. Personer som specialiserat sig på sina uppgifter och
som gått i pension har tagit med sig mycket kunskap.
Den riksomfattande elektroniska tjänsten Lupapiste har visat sig vara en ytterligare kanal för att uträtta
ärenden, utöver de tidigare möjligheterna att ta kontakt. Det har visat sig omöjligt att med den
nuvarande personalresursen ta ibruk tjänsten som en del av verksamhetshelheten i det här skedet.
De ändringar i markanvändnings- och bygglagen som trätt i kraft har inte minskat arbetsmängden
inom byggnadstillsynen, såsom man framfört i kommunförbundets utlåtande om ändringarna till
miljöministeriet. Behovet av rådgivning och specialkunnande har ytterligare ökat. År 2011 beviljades
exceptionellt många tillstånd och syneförrättningar som gäller genomförandet av dessa binder
fortfarande en betydande del av tjänsteinnehavarnas tid. Byggnadstillsynens uppgifter har därför
rangordnats i enlighet med dispositionsplanen, varvid det inte har funnits så mycket tid för rådgivning
och handledning som under tidigare år.
·
·
Byggnadstillsynens myndighetssyner har förrättats utan dröjsmål. Man har kunnat förrätta
slutsynerna inom två veckor från begäran enligt byggbestämmelsesamlingen. Ansvar för
tillsynsmyndigheternas syner samt för i tillståndsbeslutet bestämda inspektioner som hör till
byggarens sakkunniga under byggtiden, har förtydligats ytterligare vid inledande möten. Målet
för verksamheten ur betjäningsperspektiv är att upprätthålla och främja tryggt, sunt och
trivsamt byggande.
Förväntningarna på elektronisk expediering förutsätter att uppgifterna som behövs i
planeringen
av
byggandet
finns
tillgängliga
elektroniskt.
Samarbetet
med
geoinformationstjänsterna fortsätter.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
82
Bokslut 2014
Miljövård
Miljöplaneraren har skött den obesatta tjänsten som miljöchef fr.o.m. 15.7.2014. Eftersom tjänsten
varit obesatt sedan dess, har den vik. miljöchefen i praktiken skött de viktigaste och mest brådskande
av de båda tjänsternas uppgifter.
Den tjänstlediga miljöinspektören har haft en vikarie sedan mars. Den andra miljöinspektören sade
upp sig 1.9.2014. I stället har man rekryterat en miljöinspektör på viss tid.
De nya utredningarna om miljöns tillstånd har publicerats på miljövårdens webbplats. Västra Nylands
vatten och miljö har på kommunens begäran gett invånarna på Kylmäläområdet rådgivning gällande
avloppssystemen i augusti. Miljövårsenheten har deltagit i styrgruppen.
Miljövårdsenhetens tillsyn har fokuserats på behandlingen av tillståndsansökningar och anmälningar
samt på att sköta de mest akuta miljöföroreningsfallen. Utlåtanden och rådgivning har getts speciellt
gällande markanvändningsprojekt och avloppsvattensystem.
Hälsoövervakningen
Esbo stads social- och hälsovårdsnämnd svarar för den regionala enhetens ekonomi, verksamhet och
mål. Lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet förutsätter att ett organ ansvarar för
ordnandet av miljöhälsovård. Organet är Esbo stads social- och hälsovårdsnämnd.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Situation 31.12.2014
Deltagande i miljöministeriets projekt gällande elektronisk
expediering av bygglov och få den elektroniska Systemen har uppdaterats för integreringen.
kundbetjäningen
att
fungera
med Tjänsten är inte i aktiv produktionsanvändning med
beslutsfattningssystemen.
anledning av resursbristen.
Investeringar
Byggnadstillsynens elektroniska arkiv och säkerhetsrulle.
Digitaliseringen av byggnadstillsynens arkiv som man beslutat om i samband med budgeten (projekt
1265, tidigare 1948 Digitalisering av det traditionella arkiverade pappersmaterialet på ett sätt som
uppfyller Arkivverkets krav) har fortsatt i enlighet med konkurrensutsättningen enligt anslaget i
budgeten.
Bokslut 2014
83
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
NÄMNDEN FÖR SERVICEPRODUKTION
Budgetutfall
Ursprunglig
budget 2014
Budgetändringar
2014
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
Tekniska tjänster
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
19 239 402
-22 443 909
-3 204 507
0
-78 000
-78 000
19 239 402
-22 521 909
-3 282 507
18 774 962
-20 909 412
-2 134 450
464 440
-1 612 497
-1 148 057
Brand- och
räddningstjänster
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
0
-2 575 965
-2 575 965
0
0
0
0
-2 575 965
-2 575 965
0
-2 436 518
-2 436 518
0
-139 447
-139 447
Kosthållstjänster
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
5 739 060
-5 061 643
677 417
0
0
0
5 739 060
-5 061 643
677 417
5 937 541
-4 795 106
1 142 435
-198 481
-266 537
-465 018
Vattenförsörjningsverket
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
6719000
-4 309 337
2 409 663
0
0
0
6719000
-4 309 337
2 409 663
6 726 701
-4 175 365
2 551 336
-7 701
-133 972
-141 673
31 697 462
-34 390 854
-2 693 392
0
-78 000
-78 000
31 697 462
-34 468 854
-2 771 392
31 439 204
-32 316 401
-877 197
258 258
-2 152 453
-1 894 195
Resultatområden
TOTALT
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
Genomförande av målen
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Utveckling av verksamheten och ökning av effektiviteten.
Uppnående av vitsordet i kundenkäten 2013 genom en
elektronisk kundenkät som görs en gång i året.
Utfall 31.12.2014:
Medelvärde Medelvärde Förändring
i%
2013
2014
Serviceverksamhet
Städtjänster
Reparationsverksamhet
Vinterunderhåll
Sommarunderhåll
Kosthållstjänster
Byggherretjänster
7,80
7,88
7,53
7,07
7,36
8,58
8,16
7,82
7,70
7,48
7,13
7,15
8,55
8,20
+0,3
-2,3
-0,7
+0,8
-2,9
-0,3
+0,5
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
84
Bokslut 2014
Tekniska produktionstjänster
De tekniska produktionstjänsternas organisation har utvecklats under året. Målet med ändringen har
varit att förtydliga tjänstemännens ansvarsområden och öka deras kunnande och engagemang i
organisationen. Den nya organisationen togs i bruk i december 2014.
Budgetutfall
Tekniska tjänster
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
19 239 402
-22 443 909
-3 204 507
Budgetändringar
2014
0
-78 000
-78 000
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
19 239 402
-22 521 909
-3 282 507
18 774 962
-20 909 412
-2 134 450
464 440
-1 612 497
-1 148 057
Underhållstjänster för byggnadsbeståndet
Nyckeltal / Tekniska produktionstjänster
Utrymmesförvaltning
och
underhållstjänster
byggnadsbeståndet
Underhåll av byggnader
Verksamhetsutrymmen som underhålls, våningsyta m²
Uthyrda utrymmen som underhålls, våningsyta m²
Andra utrymmen som underhålls, våningsyta m²
Övrig serviceverksamhet
Yta som ska städas
Budget
2014
Ställning
31.12.2014
165 080
15 821
7 940
162 812
15 177
163 684
15 417
7 940
185 929
7 900
187 001
121 701
117 400
114 000
116 806
BS 2012
57
54
180
92
96
7 550
BS 2013
84
58
194
99
96
7 650
Budget
2014
134
55
207
107
96
7 500
Ställning
31.12.2014
134
58
205
104
96
7950
BS 2011 BS 2012
BS 2013
163 476
15 821
7 939
158 614
29 051
11 300
115 800
BS 2011
74
53
179
85
96
7 350
för
Underhållstjänster för samhällsteknik
Nyckeltal / Underhållstjänster
Skötta skogsområden, ha (31.12)
Skötta närrekreationsområden, ha (31.12)
Gator för underhåll och renhållning, km (31.12)
Belagda gator, km (31.12)
Trafikområdenas belysningsgrad, % (31.12)
Antalet gatlyktor, st
Förvaltning
Enheten Förvaltningstjänster klarade av sina uppgifter, dvs. sektorns gemensamma
förvaltningstjänster, på ett hyfsat sätt. Personalresurserna var utmanande eftersom en person
överfördes från förvaltningstjänsterna till kommunenes gemensamma registratur, en person sades
upp och hela förvaltningspersonalen permitterades i två veckor. Hyresbostadsärendena, med
undantag av personalbostäderna, överfördes till Kyrkslätts hyresbostäder Ab.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
En kundenkät som gäller hela sektorn för kartläggning av En förfrågan utförs huvudsakligen elektroniskt en gång i året
externa kunders behov och för utveckling av med Digium Oy:s program via kommunens webbplats. Det
kundbetjäningen, informationen och växelverkan. Mål: är möjligt att besvara enkäten också på en pappersblankett.
medeltal 3,5 eller >. (år 2013 medeltal 3,28, skala 1-5).
Utfall 31.12.2014:
År 2014 var resultatens medeltal 3,44 så målet nåddes
nästan.
Ett åtgärdsprogram uppgörs för att förbättra sektorns Genomförandet av åtgärdsprogrammet uppföljs i samband
kommunikation samt extern och intern kundservice.
med delårsöversikterna.
Bokslut 2014
85
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
Utfall 31.12.2014:
För att effektivera kommunikationen och kundbetjäningen
håller man på att till sektorn skaffa ett elektroniskt
responssystem som baserar sig på geoinformation. Man
har under året bekantat sig med flera olika leverantörers
system, men valet och upphandlingen av programvaran
senareläggs till år 2015.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En kunnig och engagerad personal / En välmående personal som är engagerad i målen och samarbete
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Personalen behandlas rättvist och uppmuntrande och
personalen ges respons. Alla har klara uppgiftsbeskrivningar
och möjlighet att utveckla sina kunskaper enligt sina egna
resurser.
Arbetsplatsmöten och utvecklingssamtal är en del av den
dagliga verksamheten.
År 2014 ordnas TYKY-dagen arbetsenhetsvis.
Utvecklingssamtal
Arbetsplatsmöten
Företagshälsovårdens rapporter som ges personalen för
kännedom via sektorns samarbetsgrupp.
Utfallet rapporteras i samband med delårsöversikterna.
Utfall 31.12.2014:
Utvecklingssamtalen har hållits, uppgiftsbeskrivningarna har
uppdaterats och arbetsplatsmötena hållits regelbundet.
Sektorns samarbetsgrupp sammanträdde 6 gånger.
Investeringstjänster
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Hantering av investeringstoppar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Investeringsbehoven prioriteras så att byggnadsvolymen är Fördelningen av projekt i ekonomiplanen är noggrannare än
tillräckligt jämn från år till år.
nu
Utfall 31.12.2014:
Investeringsanslaget har de senaste åren varit jämnare än
tidigare.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 2 / Målnivå år 2014
Styrning av
beaktande
planering
Mätare/uppföljningssätt
som
tar
energieffektiviteten
i I byggnadernas planeringsskeden utreds alternativens
energieffektivitet och livslängdskostnader
Utfall 31.12.2014:
I samband med planeringen har man utrett flera fastigheters
energieffektivitet och eftersträvat lösningar som minskar
projektens livscykelkostnader.
Utrymmesförvaltning och underhållstjänster för byggnadsbeståndet
Underhåll
År 2014 var en avvikande år, eftersom anslagen som beviljats i budgeten lades på is i nästan tre
månader. Därför kunde man t.ex. inte utföra reparationsarbeten innan man fick tillstånd att använda
de anvisade anslagen. Dessutom har befattningar lämnats obesatta. År 2014 var också rätt varmt och
snöfattigt, så utgifterna för uppvärmingen och vinterunderhållet av fastigheter som ska underhållas
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
86
Bokslut 2014
minskade avsevärt. Under året permitterades hela personalen och personalen för reparations- och
underhållsverksamheten för byggnader skars ner. Också kostnaderna för ofog var lägre än år 2013.
Enligt statistikcentralen ökade kostnaderna för fastighetsunderhåll förra året med 2,6 % under det
första kvartalet jämfört med motsvarande tidpunkt år 2012. Energipriserna steg i början av året
närmast på grund av höjda energiskatter. Fjärrvärmepriserna steg med över 8 % under årets första
kvartal. Under året har man i viss mån skaffat hyreslokaler på den fria marknaden, t.ex. A-kliniken
ifrån Senatsfastigheter.
Reparationsprogrammet
Reparationsprogrammet genomfördes i regel enligt det godkända programmet. Det största enskilda
projektet år 2014 var byggandet av Finnsbackan päiväkotis ersättande utrymmen. Daghemmet
stängde i slutet av hösten på grund av inneluftsproblem och man var tvungen att hitta ersättande
utrymmen för daghemmets bruk med rätt kort varsel. Fyra bostäder på Wiksvägen iståndsattes till
tillfälliga lokaler och byggandet av de egentliga ersättande utrymmena inleddes i september. De blev
klara i början av december. Med anledning av sakens brådskande natur och snäva tidtabell
genomfördes arbetet med kommunens ramavtalsentreprenörer. Projektets totala kostnader var ca 500
000 €. I det av nämnden godkända reparationsprogrammet ingick oallokerat anslag om 200 000 €,
vilket med nämndens beslut anvisades byggandet av de ersättande utrymmena.
Man avstod också från Upinniemen koulus byggnader under år 2014. Försvarsmakten utreder
användning av byggnaden i sin verksamhet. Kantvikin koulus gårdskarlsbostad iståndsattes för
Upinniemen päiväkotis bruk.
Städtjänster
Städtjänsterna ordnades och planerades utgående från personalen som stod till förfogande på grund
av permitteringarna. Man fick inbesparingar till stånd också genom att lämna en del av befattningarna
obesatta. På grund av de knappa personalresurserna har året varit mycket utmanande. Då det under
permitteringarna eller utöver dem fanns också andra frånvaron, prioriterades arbetet så att man först
såg till att vårdenheterna fick städtjänster, därefter daghemmen, skolorna och kontorslokalerna. På
grund av permitteringarna var man också tvungen att lämna alla fastigheters fönster otvättade.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Hantering av investeringstoppar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Effektiv användning av verksamhetsutrymmen:
Verksamhetsutrymmena lgh-m2 / kund. Uppföljning en gång
Existerande byggnader som används för undervisning: 11- i året
12 lgh-m2/elev
Daghem: 10-11 lgh-m2/barn
Utfall 31.12.2014:
(Jämförs med genomsnittet i vissa kommuner)
Byggnader i undervisningsbruk 10,73 lgh-m2/elev, daghem:
10,65 lgh-m2/barn
Bokslut 2014
87
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Verksamhetens produktivitet, tryggande av egendomens Underhålls- och reparationskostnader/total våningsyta på
värde:
de fastigheter som underhålls/månad.
.
Inkluderar aravabostädernas verksamhetskostnader.
Utfall 31.12.2014:
Fastighetsunderhåll 4,80 €/v-m2/mån.
Underhåll av fastigheter: 4,38 €/v-m2/mån
(år 2013 = 4,34 €/v-m2/mån)
Reparation av fastigheter: 1,23 €/v-m2/mån
Reparation av fastigheter: 1,24 €/v-m2/mån
Egen serviceproduktion / köpta tjänster: 40 % / 60 %.
(år 2013 = 1,11 €/v-m2/mån)
Städningskostnader: Kostnader/m2/mån
Städning: 2,32 €/mån/m2
Utfall 31.12.2014:
(år 2013 = 2,01 €/m2/mån)
2,13 €/m2/mån
egen produktion / köts service: 57,8 % / 42,2 %.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 3 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Förbättring av energieffektiviteten och verkställighet av Energisyner och genomförandet av energisparinvesteringar
energieffektivitetsavtalets verksamhetsplan:
Etappmål 2005-2014: sparprocent 7
Utfall 31.12.2014:
Totalmål 2005-2016: inbesparingsprocent 9
Delmålet inbesparing på 8 % har uppnåtts. Totalmålet (9 %)
kan uppnås.
Depåverksamhet
Depåverksamheten genomfördes enligt planerna. Inkomsterna var större än planerat och utgifterna
mindre. Reparationerna av maskincentralens maskiner och apparater har utförts enligt behovet, dvs.
reparationer har inte gjorts på heltid utan endast vid behov.
Underhållstjänster för samhällsteknik
Vinterperioden våren 2014 var snöfattigare än i medeltal och tack vare det höll sig underhållsenheten
inom budgeten trots tilläggsbesparingarna gällande driftsekonomin.
Underhållsarbetena sköttes med områdesentreprenader och maskinservicen med ramavtal.
Kommunen äger inte underhållsmaskiner och maskintjänsterna köps av privatföretagare med
ramavtal. Ramavtalen konkurrensutsattes med ett tvåårigt avtal och till det fogades en möjlighet till en
option på två år.
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
God luftkvalitet
Körbanorna sopade och tvättade före 15.5
Utfall 31.12.2014:
Genomfört i enlighet med planen
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
88
Bokslut 2014
Brand- och räddningsväsendet
Budgetutfall
Brandoch
räddningstjänster
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
0
-2 575 965
-2 575 965
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
0
-2 575 965
-2 575 965
0
-2 436 518
-2 436 518
0
-139 447
-139 447
Enligt räddningslagen 13 § beslutar det lokala räddningsväsendet om räddningsväsendets servicenivå
efter att ha hört kommunerna. Kommunfullmäktige har gett sitt utlåtande 11.11.2013 om beslutet om
Västra Nylands räddningsverks servicenivå för åren 2014-2017. I utlåtandet konstaterades bl.a. att
Kyrkslätts kommun förutsätter att man som en del av ett fungerande och kostnadseffektivt
räddningsväsende använder områdets avtalsbrandkårer och uppgör alarmanvisningarna så att
avtalsbrandkårernas funktionsförmåga bevaras och på det sättet inverkar på kommuninvånarnas
säkerhet.
Räddningsverkets
produktivitet
har
utvecklats
speciellt
gällande
arbetspasstyrkorna,
avtalsbrandkårssystemet och utrymmena som räddningsverket använder och enligt beslutet om
servicenivån.
De lagstadgade brandinspektionerna har utförts enligt beslutet om servicenivån. Därtill har utförts
extra brandinspektioner, om objektets ökade risk förutsätter det.
Med hjälp av beredskapsövningar och på förhand uppgjorda planer utvecklas både räddningsverkets
och kommunernas beredskap att fungera i störningssituationer och undantagsförhållanden under
normaltid.
Man har sörjt för den förebyggande brandsäkerheten i samarbete med kommunens byggnadstillsyn.
För grundlig renovering av FBK-byggnader har beviljats bidragsanslag om 18 000 euro på basis av
reparationsplanen på lång sikt, som utarbetats av Kyrkslätts Brandkårer r.f.
Kosthållsenheten
Budgetutfall
Kosthållstjänster
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
5 739 060
-5 061 643
677 417
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
5 739 060
-5 061 643
677 417
5 937 541
-4 795 106
1 142 435
-198 481
-266 537
-465 018
Som följd av bildningsväsendets sparprogram övergick
kosthållsenheten (Kommunstyrelsens beslut 22.4.2014
kosthållstjänsterna inom dagvården.) Dessutom allokerade
kosthållsarbetarens uppgifter till kosthållsenheten i fråga
dagvårdsenheterna.
17 kosthållsarbetare 1.8.2014 till
§ 150 om omorganisering av
man 13 arbetstimmar per dag av
om daghemsbiträdena vid de små
Inom kosthållstjänsterna har man ordnat verksamhet regionalt för att säkerställa kunnandet med hjälp
av arbetsuppgiftsrotation. Uppgifterna ordnades under permitteringarna så att matsedeln förenklats då
det funnits minimalt med personal på jobb. Man har sparat pengar eftersom alla befattningar inte
besatts och som en följd av långa sjukledigheter bland personalen och tack vare interna
arrangemang. Då kommunhusets restaurangföretagares avtal upphörde har man också skött
kommunens interna beställningsserveringsverksamhet enligt de knappa resurserna.
Bokslut 2014
89
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
Nyckeltal / Kosthållsenheten
BS 2011
BS 2012
BS 2013
Budget
2014
Ställning
31.12.2014
Producerade måltider, utbildningsväsendet
Producerade måltider, barndagvård
Producerade måltider, anstaltsbespisning
Producerade måltider, personalbespisning
Producerade måltider, annan cateringservice
Producerade måltider, servicehuset
Andelen köpta tjänster av producerade måltider, %
1 071 925
653 166
176 673
59 715
56 776
44 865
14
1 089 912
591 111
157 116
119 775
53 562
68 540
14
1 124 421
654 706
162 900
110 451
69 790
67 189
14
1 120 372
856 750
64 210
74 850
28 260
9 000
14
1 127 132
665 352
166 146
93 228
56 597
63 254
13
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
Ett servicenät som förnyas / Kundorienterade och effektiva tjänster
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Bibehållande av den nuvarande nivån eller så att 70 % Kundenkät
anser att maten är god/utmärkt eller hyfsad
Förverkligat, eftersom 88 % ansåg maten vara utmärkt/god
eller hyfsad.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Bibehållande av verksamhetens produktivitet
2,44 €/prestation (år 2013: 2,37 €/prestation)
Producerade måltider/användning av anslag
Utfall 31.12.2014:
Prestationens pris var 2,20 €/prestation.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
90
Bokslut 2014
Vattenförsörjningsverket
Budgetutfall
Vattenförsörjningsverket
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag
Ursprunglig
budget 2014
6719000
-4 309 337
2 409 663
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
6719000
-4 309 337
2 409 663
6 726 701
-4 175 365
2 551 336
-7 701
-133 972
-141 673
Verksamhetsinkomsterna och verksamhetsutgifterna i dispositionsplanen år 2014 förverkligades enligt
planerna. Verksamhetsinkomsterna var 100 % och verksamhetsutgifterna var 96,9 % av de
budgeterade beloppen. Vattenförsörjningsverket skar planmässigt ner verksamhetsutgifterna genom
att effektivera sin verksamhet. Det regnfattiga året minskade också mängden avloppsvatten.
Verksamhetsbidraget 2 409 663,00 € i budgeten överskreds med 140 693,00 euro (105,8 %).
Nyckeltal/Vattenförsörjningsverket
Anslutna fastigheter, st
- anslutna under året
Pumpad vattenmängd, m3/år
- andelen köpt vatten, m3
Såld vattenmängd, m3/år
Behandlad mängd avloppsvatten, m3/år (köpt tjänst)
Fakturerad mängd avloppsvatten, m3/år
BS 2011
3 455
136
1 962 330
1 178 910
1 445 504
2 485 814
1 430 551
BS 2012
3 528
73
1 923 662
1 308 088
1 434 809
2 492 809
1 433 159
BS 2013
3 610
82
1 877 520
1 042 289
1 440 490
2 254 522
1 435 878
Budget
2014
3 860
140
2 043 000
1 060 000
1 541 000
2 833 000
1 743 000
Ställning
31.12.2014
3778
184
2 088 073
1 160 214
1 569 739
2 397 591
1 632 154
Budget 2014
Antalet egentliga nya anslutningar var 184 st. alltså 44 fler än beräknat. Största orsaken till det ökade
antalet anslutningar var anslutningen av Obbnäs fastigheter till vattenförsörjningsverket (totalt 68 st.).
Eftersom antalet anslutare var högre än beräknat, steg den beräknade mängden sålt vatten litet (1,9
%).
Mängden ofakturerat vatten var 24,8 % (23,3 % år 2013). Spillvattenmängden har ökat med ca 1,5 %enheter jämfört med ifjol. Under året upptäcktes flera läckage i vattenledningsnätet, vilka reparerades
omedelbart efter att verket observerat dem. Mängden ofakturerat vatten är fortfarande stor och man
satsar på att minska den med hjälp av ett skilt forsknings- och saneringsprogram för
vattenledningsnätet.
Läckvattenmängden i avloppsnätet var 30 % med anledning av den regnfattiga sommaren och hösten
(år 2013 36 %). Också mängden behandlat avloppsvatten var ca 500 000 m3 mindre än beräknat.
Den här minskningen av avloppsvattenmängden påverkar direkt minskningen av driftsutgifterna. Å
andra sidan var den fakturerade avloppsvattenmängden mindre än beräknat, på grund av att
byggandet av Sjundeås transportavlopp försenats.
En tilläggsutgift som påverkade verksamhetsutgifterna var att Meiko vattentags serviceavbrott var
längre än väntat under sommaren, varmed man var tvungen att öka mängden köpt vatten från HRM. I
övrigt försökte man minimera verksamhetsutgifterna genom noggrannare uppföljning av anskaffningar
och annan intensifiering av verksamheten. Det mindre mängden avloppsvatten minskade också
verksamhetsutgifterna.
Vattenförsörjningsnätet var 31.12.2014 totalt 220 km, avloppen 224 km och regnvattenavloppen 130
km. Nätets längd har ökat med ca 2,8 % från föregående år. I slutet av året fanns det ca 27 400
vattenanvändare. Antalet inkluderar en uppskattning av antalet vattenanvändare i vattenandelslagen
(tot. 1 200 pers.). År 2014 inledde två nya vattenandelslag sin verksamhet; Lappböle vattenandelslag
Bokslut 2014
och Thorsvik vattenandelslag. Thorsviks
vattenförsörjningsverkets besittning.
91
nät
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
överfördes
genast
då
det
blev färdigt till
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En kunnig och engagerad personal/Att möta produktionsbehovet och –sätten för tjänster
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
Överföring av användningen och underhållet av Obbnäs Personalen har introducerats till och är insatt i de nya
garnisons
vattenförsörjning
till
en
del
av uppgifterna och verksamhetsmiljön. De tekniska systemen
vattenförsörjningsverkets normala verksamhet.
gällande garnisonens vattenförsörjning har blivit en smidig
del av vattenförsörjningsverkets övriga verksamhet.
Förverkligandet av målet uppföljs på arbetsplatsmöten. Om
utfallet rapporteras i delårsöversikterna.
Utfall 31.12.2014:
Vattenförsörjningsverkets personal har introducerats i
Obbnäs
garnisons
vattenförsörjningsuppgifter
och
garnisonen är nu en del av verkets dagliga verksamhet.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
92
Bokslut 2014
Husbyggande
Investeringarna för husbyggande omfattar husbyggnadsprojekt, vars totala kostnadsberäkning
uppskattas överskrida 500 000 € och på vilka det av kommunfullmäktige 12.4.2010 godkända
projektdirektivet tillämpas. Projekt som är mindre än detta genomförs på initiativ av sektorn eller
utrymmesförvaltningen med anslag i driftsekonomidelen.
Som bilaga till budgeten ingår en investeringsplan på projektnivå för åren 2015-2019.
PROJEKT SOM FÄRDIGSTÄLLTS UNDER BUDGETÅRET
BILDNINGSVÄSENDET
Vuorenmäen koulu och Vuorenmäen päiväkoti
Vuorenmäen koulu och Vuorenmäen päiväkoti har blivit klara 15.6.2011. Under garantitiden har
läckage i fastighetens yttertak upptäckts.
En utomstående konsult har utfört en granskning av planeringen och genomförandet av yttertaket och
upptäckt brister i objektets entreprenadutförande samt riskfyllda lösningar i planernas innehåll. Plåten
på B-delens yttertak förnyades och ett underskikt lades till i konstruktionen. Arbetena blev klara i mars
2014.
Ställning 31.12.2014:
Undersökningarna av skicket på yttertaket till del A och C fortsätter ännu.
PROJEKT SOM PÅBÖRJAS UNDER BUDGETÅRET
VÅRD- OCH OMSORGSVÄSENDET
Centrums hälsostation
Kommunfullmäktige godkände vid sitt sammanträde 12.3.2012 § 21 projektplanen för hälsostationen i
centrum, skedena I och II så att den av fullmäktige 20.6.2011 godkända servicenätsutredningen 2025
ska beaktas i den fortsatta planeringen. Dessutom beslutade fullmäktige att anslagen år 2012, 50 000
€ och 300 000 € slås ihop under benämningen planering av genomförandet av hälsostationens I och II
skeden, 350 000 €.
Kommunfullmäktige beslutade 18.6.2012 § 74 att utvidgningen av centrums hälsostation (skede I)
genomförs som kommunens eget investeringsprojekt med traditionell finansieringsmodell. Dessutom
beslutade kommunfullmäktige att utöver anslaget som reserverats för projektet år 2012 reserveras i
budgeten 2013 och i investeringsplanen för år 2014 totalt 11,4 milj. anslag för planering och
genomförande fr.o.m. år 2013.
Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 20.5.2013 § 266 ge nämnden för serviceproduktion
i uppgift att avbryta anskaffningen enligt projektplanen för hälsocentralen på den nuvarande tomten
och bedöma placeringen av hälsocentralen på den nuvarande tomten eller en annan lämplig tomt i
kommuncentrum. Om projektet gjordes upp projektplaner för olika projektalternativ.
Kommunfullmäktige behandlade vid sitt sammanträde 14.4.2014 § 34 den fortsatta beredningen och
placeringen gällande Kyrkslätts hälsocentralprojekt. Kommunfullmäktige beslutade då fortsätta
hälsocentralprojektet som nybygge så att hälsocentralen placeras i Åängen. För projektet har i
ekonomiplanen reserverats anslag på sammanlagt 30 100 000 € för åren 2015-2019.
Ställning 31.12.2014:
Den nya projektplanen har beretts som en nybyggnad på Åängens tomt, i enlighet med Kyrkslätts
kommuns projektdirektiv för husbyggnadsprojekt.
Bokslut 2014
93
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
BILDNINGSVÄSENDET
Masalan koulus gymnastiksal, matsal och kök, nybyggnad
Samhällstekniska väsendet begärde anbud på byggande av Masalan koulus andra skede senast
20.5.2013. På basis av de godkända erbjudandena och andra kostnader konstaterade nämnden för
serviceproduktion 30.5.2013 § 58 att anslaget på 15 000 000 euro som projektet har beviljats inte är
tillräckligt. Nämnden för serviceproduktion föreslog för kommunstyrelsen att projektet beviljas 1 000
000 euro i tilläggsanslag.
Kommunstyrelsen beslutade 24.6.2013 § 324 ta ställning till anvisning av tilläggsanslag först då
förslaget till investeringsplan för åren 2014–2018 har uppgjorts. Samtidigt beslutade
kommunstyrelsen att inte bevilja nämnden för serviceproduktion tillstånd att underteckna
entreprenadavtalen och inleda projektet tills vidare.
Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 19.12.2013 § 172 i samband med behandlingen
av budgeten, att för projektplaneringen av saneringen av gymnastiksalen, köket och matsalen i
Masalan koulu samt planeringen och genomförandet av renoveringen för år 2014 reservera totalt
400 000 euro och för åren 2015-2016 totalt 2 200 000 euro.
Syftet var att i samband med byggandet av andra skedet av Masalan koulu riva den gamla
gymnastiksalen och köket och ersätta dem med en nybyggnad i samband med utvidgningen.
I den nuvarande gymnastiksalen och köket och matsalen i samband med den måste man på basis
av utförda undersökningar genomgående göra omfattande reparationer och bygga nytt i
bottenbjälklaget, ytter- och mellanväggarna, i övre bjälklaget och i luftkonditioneringssystemet.
Gymnastiksalens, kökets och matsalens utrymmen motsvarar inte heller i övrigt dagens behov.
Nämnden för serviceproduktion beslutade 27.3.2014 § 32 föreslå kommunstyrelsen att
projektplaneringen för gymnastiksalen samt köket och matsalen i Masalan koulu inleds så att
utgångspunkten istället för en omfattande renovering är en nybyggnadsdel för de i den ursprungliga
planen för andra skedet av Masalan koulu fastställda gymnastiksalen, matsalen och köket så att de
motsvarar skolans nuvarande behov. Nämnden för serviceproduktion konstaterade dessutom att
projektets situationsplan planeras så att en eventuell nybyggnadsdel anpassas optimalt för tomten.
Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden föreslog 23.4.2014 kommunstyrelsen att
projektgruppen gör upp en behovsutredning för rivning och nybyggnad av Masalan koulus
gymnastiksal, kök och matsal.
Kommunstyrelsen beslutade 8.9.2014 § 336 godkänna behovsutredningen och fatta ett projektbeslut
om genomförande av nybyggnad för gymnastiksal, matsal och kök i Masalan koulu (projekt 3429)
och att uppgörandet av en projektplan enligt projektdirektiven för husbyggnadsprojekt ska inledas.
Ställning 31.12.2014:
En projektplan gjordes upp enligt Kyrkslätts kommuns projektdirektiv för husbyggnadsprojekt.
Kommunstyrelsen beslutade 17.12.2014 § 479 föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner
projektplanen för Masalan koulus gymnastiksal och matsal enligt bilagan och konstaterar att det
praktiska genomförandet av projektet framskrider i enlighet med projektplanen och projektdirektivet.
Planeringen av projektet inleds våren 2015. För projektet har reserverats anslag på sammanlagt
4 200 000 € för åren 2015-2016.
Sjökulla skola, utvidgning, renovering och daghem
Kommunstyrelsen beslutade 4.5.2009 § 266 att målet är att skapa ett inlärningscenter för dagvård
och grundläggande utbildning för hela norra Kyrkslätt. Centret placeras i anslutning till Sjökulla skola.
Detaljplanen är godkänd. Kommunfullmäktige godkände projektplanen 21.5.2012 § 49. Hela
projektets nyttoyta är 1952,5 nytto-m2. Utvidgningsdelens nyttoyta är sammanlagt 1061 nytto-m2
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
94
Bokslut 2014
(skolan 595 m2, daghemmet 486 m2, 3 grupper). Ytan som ska renoveras uppgår totalt till 891,5
nytto-m2. 151 nytto-m2 rivs.
Projektets målpris är 5 579 000 €, moms 0 % (Tocoman Oy:s kostnadsutredning 23.11.2011,
byggkostnadsindex 118,5).
Objektets planer gjordes upp med stöd av projektplanen. På sommaren 2014 framgick det på basis
av kostnadsberäkningarna, som uppgjorts utgående från L2-utkastsplanerna, att anslagen som
reserverats för projektet inte är tillräckliga.
Nämnden för serviceproduktion beslutade 27.5.2014 § 62 att projektet konkurrensutsätts genom
förhandlingsförfarand, ifall anslagen som beviljats projektet inte räcker till.
Ställning 31.12.2014:
Projektets entreprenadtävling publicerades i upphandlingskanalen Hilma 4.12.2014. Den sista
inlämningsdagen för anbud är 20.1.2015.
Sanering av Gesterby skolcentrums samt Gesterbyn koulus och Winellska skolans tekniska
utrymmen
Winellska skolans renoveringsarbeten blev klara i oktober 2014.
Ställning 31.12.2014:
Gesterbyn koulus planeringsarbete pågår ännu. Projektets entreprenadtävling ska ordnas i
november 2015. Tävlingen gäller utrymmena som slagits fast i projektplanen. För projektet har
reserverats anslag på 1 000 000 €.
Centrumområdets finska skola, nybyggnad
Skolan genomförs som en enhetsskola för årskurserna 1-9. Projektet planeras år 2015-2016 och
utförs åren 2017-2018. Projektet kan eventuellt genomföras som ett livscykelprojekt. För projektet
har reserverats anslag på sammanlagt 26 000 000 € för åren 2015-2019.
Ställning 31.12.2014:
Projektplaneringen ska inledas våren 2015 med en av samhällstekniska väsendet konkurrensutsatt
ramavtalspartner.
Sepänkannaksen päiväkoti
Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde 6.5.2013 § 254 beslutat att Sepänkannaksen päiväkoti
genomförs som ett typdaghem som planerats som bestående.
På grund av trycket på projektets arkitektur inleddes planeringsarbetena dock nästan från början i
februari 2014. Därför försenades planeringen med flera månader.
Planerna blev klara i mars 2015. Därefter inleds entreprenadtävlingen för projektet. Anslag har
reserverats för projektet åren 2015-2016 till ett belopp av sammanlagt
4 200 000 €.
Finnsbackan päiväkoti
I Finnsbackan päiväkoti har upptäckts innelufts- och fuktproblem. Daghemmet förlades med
användningsförbud i juni 2014 och daghemmets verksamhet har flyttats till tillfälliga utrymmen.
På basis av undersökningar som gjorts skulle reparationsarbetena i daghemmet vara mycket
omfattande och riskabla. Dessutom motsvarar daghemmets utrymmesarrangemang inte de
nuvarande behoven.
Tilakonsultit TM2 Oy har granskat alternativen till Finnsbackan päiväkotis ersättande byggnad
24.9.2014, där man jämförde rivning av daghemmets nuvarande byggnad, planering och byggande
på den nuvarande tomten, och byggande av daghemmet enligt befintliga planer i Ravals.
Bokslut 2014
95
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
Kommunstyrelsen slog fast 29.9.2014 § 379 att Finnsbackan päiväkoti skulle ersättas med Ravalsin
päiväkoti, vars planer redan var klara.
Kommunfullmäktige beslutade 6.10.2014 § 96 att Finnsbackan päiväkoti rivs, planeras och byggs på
den nuvarande tomten.
Ställning 31.12.2014:
Samhällstekniska väsendet konkurrensutsatte rivningsentreprenaden, men upphandlingsbeslutet har
inte ännu fattats. För projektet har reserverats anslag på sammanlagt 3 900 000 € för åren 2015-2017.
Kantvikin päiväkoti, rivning av den gamla delen och grundläggande renovering
Planerna för projektet är klara.
Ställning 31.12.2014:
För projektet har reserverats anslag på sammanlagt 3 900 000 € för åren 2016-2017.
Veikkolaområdets daghem och skola, sanering och utvidgning
Ställning 31.12.2014:
För projektet har reserverats anslag på sammanlagt 2 650 000 € för åren 2017-2018. Uppgörandet av
behovsutredningen för projektet inleds år 2015.
Huvudbiblioteket, utvidgning och sanering
Bildningsväsendet har låtit utföra en behovsutredning gällande biblioteket. Utredningen godkändes av
kommunstyrelsen 29.10.2012 § 409. Samtidigt beslutade kommunstyrelsen att man i samband med
uppgörandet av huvudbibliotekets projektplan undersöker möjligheterna till att med interna
arrangemang inkludera en sal med 150-200 platser i bibliotekets utvidgningsprojekt.
Projektet beviljades inga anslag i kommunfullmäktiges beslut beträffande investeringsanslag
19.12.2013 § 172.
I beslutet om budgeten år 2015, 19.11.2014 § 128, har anslag ingen beviljats för huvudbiblioteket.
Anslag på sammanlagt 7 482 000 € har beviljats för åren 2015-2019.
Trafikleder och parker
Ansvarsperson: Eero Vartiainen
I reserv: Suvi Kylmänen
Marknadssituationen beträffande de kommunaltekniska entreprenaderna blev allt hårdare med
anledning av det allmänna ekonomiska läget. I anbudstävlingarna höjde man behörighetskraven
beträffande ekonomin för att försäkra sig om företagens ekonomiska kompetens. Man kunde
genomföra investeringarna enligt dispositionsplanen, med undantag av projekten vars planering inte
kunde inledas eftersom planerna ifråga inte hunnit vinna laga kraft.
Inom projektgruppen budgeteras anslag för investeringar för detaljplaneområdens gator och andra
trafikområden, gång- och cykelleder, parker samt samarbetsprojekt och beräknade inkomster för
dessa.
Nämnden för serviceproduktions objekt
Vägar och andra trafikområden på olika områden
Centrums detaljplaneområden
390 000
· Planeringen av Stationsbågen, Stationsparken, P-Stationsparken, P-Lokstallet och Slättvägen, 2
skedet (Stationsområdet 2) fortsätter år 2015.
· Byggande av vinterbelysning
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
96
Bokslut 2014
·
Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets
områdesvisa nätprojekt (50 000 €)
Tidtabell: 1.3-31.12.2014
Ställning 31.12:
Planeringen av centrumområdet pågår och fortsätter år 2015.
Vinterbelysningen genomfördes enligt planen.
Gesterby detaljplaneområde
220 000
· Planering av iståndsättningen av Jolkbyån på avsnittet Gamla Kustvägen-övre loppet
· Planering och byggande av det allmänna parkeringsområdet på Gesterborgsvägen
Tidtabell: Planeringen av iståndsättningen av Jolkbyån inleds då detaljplanen vunnit laga kraft.
Planeringen av Gesterborgsvägens allmänna parkeringsområde inleds då detaljplanen vunnit laga
kraft.
Ställning 31.12:
Förutredningen för Jolkbyån har blivit klar.
Planeringen av Gesterborgsvägens P-område inleddes inte år 2014 eftersom man kommer att göra
upp en ändring av detaljplanen på Gesterbyområdet och områdesanvändningen kommer eventuellt att
ändras och preciseras.
Korsningsområdet mellan Åängen och Vattentornsbacken
200 000
· Planering av gator
· Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets
områdesvisa nätprojekt (40 000 e)
Tidtabell: Planeringen av objektet inleds då detaljplanen vunnit laga kraft.
Ställning 31.12:
Planeringen har inletts och fortsätter år 2015.
Byggande av Hindersbytorget
Tidtabell: 1.4-30.6.2014
Ställning 31.12:
Objektet är färdigt.
150 000
Bredbergets detaljplaneområde
· Byggande av gatorna och parkerna på Tolls stationsområde
Tidtabell: 1.1-30.11.2014
Ställning 31.12:
Arbetena pågår och byggandet fortsätter år 2015.
1 500 000
Ingvalsportens detaljplaneområde
100 000
· Vägplan: byggnadsplanering, skede 1
Tidtabell: Planeringen av objektet inleds då detaljplanen vunnit laga kraft.
Ställning 31.12:
Detaljplaneringen har inte framskridit så att planeringen av objektet kunde ha inletts.
Kantvik
· Grundlig förbättring av gator och gatugrönområden
Tidtabell: 1.4-31.8.2014
Ställning 31.12:
Objektet är färdigt.
130 000
Äspingsbrinkens detaljplaneområde
· Planeringen av gator och parker, fortsätter år 2015
Tidtabell: 1.9-31.12.2014
274 000
Bokslut 2014
97
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
Ställning 31.12:
Detaljplaneringen har inte framskridit så att planeringen av objektet kunde ha inletts.
Masaby centrums detaljplaneområde
140 000
· Byggande av Masabyvägens och Rusthållsgrändens anslutningsområde, Masalan koulus interna
trafikarrangemang samt gator och gång- och cykelleder enligt detaljplanen för Masalan koulu
· Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets
områdesvisa nätprojekt (50 000 €)
Tidtabell: 1.5-31.8.2014
Ställning 31.8:
Objektet är färdigt.
Sarvviks detaljplaneområde
· Byggandet av delområdena 1 och 2 fortsätter år 2015
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ställning 31.12:
Arbetena pågår och byggandet fortsätter år 2015.
1 500 000
Veikkola detaljplaneområden
2 120 000
· Byggande av gator på områdena 9 och 10
· Planering av gator på områdena 15, 16, 17 och 19
· Byggande av Koskistorget och Koskisvägen
· Byggande av Napparsvägen och Saaristogränden
· Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets
områdesvisa nätprojekt (150 000 €)
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ställning 31.12:
Områdena 9 och 10 har blivit klara.
Planerna för områdena 15, 16 och 19 har blivit färdiga. Gatan på område 17 har byggts redan tidigare
och krävde därför inga åtgärder.
Koskisvägen och Koskistorget har färdigställts.
Byggandet av Napparsvägen och Saaristogränden fortsätter år 2015.
Slutliga landskapsarbeten på gamla avstjälpningsplatser
30 000
· Vols avstjälpningsplats
Tidtabell: 1.6-31.8.2014
Ställning 31.12:
Man har avtalat med kommunens miljövård att dikena inte rensas. Man befarar att det skulle öka
belastningen av vattendragen på ett onödigt sätt. Man har förhandlat med Västra Nylands
Räddningsverk om uppstädningen och verket har på området byggt de konstruktioner som behövs för
släckningsövningar. Arbetet uppskjuts till år 2015.
Grundlig förbättring av planområdenas gator
150 000
· Slättvägen, Kyrkslättsvägen på avsnittet rondellen-bron, Munkkullavägen, Sockerbruksvägen och
gång- och cykelvägen, Kärrvägen, Torgvägen, Nybrovägen, Västerlänken, Lokstallsvägens
trottoar, Stubbhagens trottoar, Hommasbågen, Tinagränden, Södra Sundsvägen, Piippolabrinken,
Banstigen.
Tidtabell: 1.5-31.10.2014
Ställning 31.12:
Asfalteringarna av objekten har utförts med undantag av Torgvägen.
Närrekreationsområdenas ombyggnadsprojekt
69 000
· Förnyande av lekplatsen i Albin Bromans park och identifikationstavlorna enligt EU-standarden.
Tidtabell: 1.8-30.9.2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
98
Bokslut 2014
Ställning 31.12:
Objektet Albin Broman har blivit klart. Monteringen av identifikationstavlorna fortsätter år 2015.
Regnvattenavlopp
112 000
Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets
områdesvisa
nätprojekt
gällande
byggande
av
regnvattenavlopp
(budgeteras
som
vattenförsörjningsverkets finansieringsandel).
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ställning 31.12:
Investeringstjänsternas andel har betalats.
Övriga trafikområden
Tolls station
· Genomförande av förbättring (kommunens andel), fortsätter år 2015.
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ställning 31.12:
Byggandet har inletts och fortsätter år 2015.
400 000
Byggande av gång- och cykeltrafikleder
310 000
· Byggande av Tollsvägens gång- och cykelled på avsnittet Bredbergsvägen-Gamla Kustvägen
· Planering av Volsvägens gång- och cykelled på avsnittet Kvarnbyvägen-Ingelsvägen
(vägplanering, kommunens kostnadsandel 50 %)
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ställning 31.12:
Byggandet av Tollsvägens gång- och cykelled inleds år 2015.
Vägplanen för Volsvägens gång- och cykelled har blivit klar.
Vägbelysning utanför planområden (St § 5/29.10.2003)
· Byggande av Hirsalavägen, avsnittet stamväg 51-Danskarby
· Planering av Porkalavägen, avsnittet stamväg 51-Gamla Porkalavägen
Tidtabell: 1.3-30.11.2014
Ställning 31.12:
Belysningen på Hirsalavägen har blivit klar.
Planerna för belysningen på Porkalavägen har blivit klara.
150 000
Förnyande av väg- och gatuområdenas belysning
200 000
· Förnyande av gatubelysningen i enlighet med EU:s bestämmelser
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ställning 31.12:
Gatubelysningen har förnyats inom ramen för budgeten. De nödvändiga reparationsbehoven som
förnyandet förutsätter har varit större än man förutspått på grund av lampornas dåliga skick. Därför
fortsätter reparationsprojektet några år längre än i den ursprungliga tidtabellen.
Förbättring av trafiksäkerheten
75 000
· Trafiksäkerhetsobjekten har godkänts av nämnden för serviceproduktion 27.3.2014 § 36.
· uppdateras planerna för skyddsvägen med mittrefug som planerats på lv1191 Obbnäsvägen vid
brandstationen enligt villkoren i Nylands NTM-centrals utlåtande och den byggs om inte
kostnadsberäkningen överskrider förslaget på 26 000 €
· utreds möjligheterna att installera ett skyddsräcke på gång- och cykelleden i korsningsområdet
mellan Volsvägen och Lindalsvägen
· bearbetas Wiksvägens vändplats för angöringstrafik till Kirkonkylän koulu
· repareras farthindret på Klykbrinken
· genomförs en avsmalnad skyddsväg i korsningen mellan Smedsbackavägen och Lekarebrinken
· genomförs skyddsvägar på Smedsbackavägen i korsningarna till Skuthaksvägen, Vinschgränden
och Haspvägen
Bokslut 2014
99
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
· skaffas avstängningsanordningar till behövliga platser samt för att ersätta betonggrisar
· förnyas skyddsvägsmålningar.
Ställning 31.12:
Objekten har genomförts enligt förslaget med undantag av byggandet av Wiksvägens vändplats. Då
planeringen av Volsvägens staket framskred, utvidgades projektet att gälla renoveringen av den
befintliga stödmuren. Genomförandet av objektet ingår i budgeten för år 2015.
Idrotts- och rekreationsområden
Ansvarsperson: Eero Vartiainen
I reserv: Suvi Kylmänen
Inom projektgruppen budgeteras anslag för investeringar för kommunens idrotts-, lek- och
rekreationsområden samt beräknade inkomster.
Nämnden för serviceproduktions objekt
Rekreationsområden och friluftsleder
420 000
· Förnyande av motionsredskap (Getserby)
· Grundlig förbättring av Jerikobackens bro
· Grundlig förbättring av Jerikobackens spårnät och ombyggande till fritidsrutt
Tidtabell: 1.2-31.12.2014
Ställning 31.12:
Monteringen av motionsredskapen fortsätter år 2015.
Man har blivit tvungen att flytta installeringen av brons trummor till år 2015, eftersom det lämnades ett
rättelseyrkande om godkännandet av planerna och NTM-centralen förutsatte i sitt utlåtande att arbetet
ska utföras då strömningen i fåran är som minst.
Jerikobackens skidspårsnät har blivit klart.
Övriga projekt
115 000
· Allmän planering av Vattentornsbackens motionsområden i samband med planläggningen
· Byte av lampor på idrottsplatserna
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ställning 31.12:
Planeringen av Vattentornsbackens motionsområden har inte inletts eftersom detaljplaneringen inte
framskridit tillräckligt.
Lamporna har bytts ut enligt planen. De nödvändiga reparationsbehoven som förnyandet förutsätter
har varit större än man förutspått på grund av lampornas dåliga skick. Därför fortsätter
reparationsprojektet några år längre än i den ursprungliga tidtabellen.
Bildningsväsendet
30 000
· Ökande av motionsmässigheten på Kyrkslätts skolcentrums gård
Tidtabell: 1.1-31.8.2014
Ställning 31.12:
Objektet har färdigställts förutom målandet av parkeringsplatserna och byggandet och monteringen av
cykelplatsernas hinder, vilka utförs år 2015 eftersom arbetet bör utföras under den varma årstiden.
Övriga fasta konstruktioner och anordningar
Ansvarsperson: Eero Vartiainen
I reserv: Suvi Kylmänen
Inom projektgruppen budgeteras anslag för investeringar för nämnden för serviceproduktions övriga
fasta konstruktioner och anordningar, samt beräknade inkomster.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
100
Bokslut 2014
Nämnden för serviceproduktions objekt
Byggande av infrastruktur för kollektivtrafik
73 000
· Förbättring av busshållplatserna på motorväg 110
· Busshållplatser
· Smidiggörande av kollektivtrafiken
· Förbättringar som förutsätts i Kyrkslätts linjenätsplan.
Tidtabell: 1.5-31.10.2014
Ställning 31.12: Förbättringsplanerna för busshållplatserna på lv 110 har blivit klara.
Avslutande arbeten på Strömsby jorddeponi
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ställning 31.12: De avslutande arbetena har fortsatts enligt planerna.
27 000
Vattenförsörjningsverkets fasta konstruktioner och anordningar
Inom projektgruppen budgeteras anslag för investeringar för vattenförsörjningsverkets till
vattenanskaffning och -distribution samt avloppsdränering hörande fasta konstruktioner och
anordningar, samt beräknade inkomster. Projektens inkomster innefattar inte inkomsterna från
markanvändningsavtal.
Nätprojekt på olika områden:
Centrums detaljplaneområden (100 000 €, -50 000 €)
Planering av vattenförsörjningen för Stationsbågen, Stationsparken och Slättvägen, 2 skedet.
Eftersom ledningarna också annars delvis behöver förnyas har man beräknat att investeringsenhetens
andel är 50 % av flyttningskostnaderna.
Tidtabell: 1.6-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Planeringen av centrumområdet pågår och fortsätter år 2015.
Korsningsområdet mellan Åängen och Vattentornsbacken
Planeringen av vattenförsörjningen inleds inte år 2014 med anledning av att detaljplanen försenats.
Ställning 31.12:
Planeringen har inletts och fortsätter år 2015.
Bredbergets detaljplaneområden (600 000 €)
Färdigbyggande av vattenförsörjningen på Tolls stationsområde
Tidtabell: 1.1-30.11.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Arbetena pågår och byggandet fortsätter år 2015.
Äspingsbrinkens detaljplaneområde (60 000 €)
Planering av vattenförsörjning
Tidtabell: 1.9-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Detaljplaneringen har inte framskridit så att planeringen av objektet kunde ha inletts.
Masaby centrums detaljplaneområde (60 000 €, -50 000 €)
Bokslut 2014
101
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
Byggande av regnvattenavlopp på Masalan koulus detaljplaneområde. Eftersom regnvattenavloppen
huvudsakligen enbart tjänar gatuområdena, har man beräknat att investeringsenhetens andel är 80 %
av kostnaderna för byggandet av ledningarna.
Tidtabell: 1.5-31.8.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Objektet är färdigt.
Sarvviks detaljplaneområde (900 000 €)
Inledande av byggande av vattenförsörjning på delområdena 1 och 2
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Arbetena pågår och byggandet fortsätter år 2015.
Veikkola detaljplaneområden (630 000 €, -150 000 €)
Byggande av regnvattenavlopp på Sandbacka detaljplaneområde (delområdena 9, 10) och sanering
av vattenledningarna i samband med anläggandet av gatorna. Entreprenaden har inletts år 2013.
Planering av regnvattenavloppen på område 17.
Byggande av vattenförsörjning på Napparsvägen och Saaristogränden.
90 % av kostnaderna för planering och byggande av regnvattenavloppen på delområdena 9, 10 och
17 faktureras investeringsenheten eftersom det på området redan tidigare anlagts vattenledning och
avloppsnät.
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Områdena 9 och 10 har blivit klara.
Område 17 fordrade inga åtgärder.
Byggandet av Napparsvägen och Saaristogränden fortsätter år 2015.
Investeringsenhetens kostnadsandel av byggandet av regnvattenavlopp (-112 000 €)
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Investeringstjänsternas andel har fakturerats.
Stam- och transportledningar:
Förnyande av stamledningsventiler och mätningsstationer (20 000 €)
Åtgärder för att öka vattenledningsnätets funktionssäkerhet, förbättra behärskningen av
spillvattenmängden och begränsa vattenavbrotten.
Tidtabell: 1.2-30.6.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12: Vattentornsbackens stamventiler har granskats. Stamventilerna förnyas då Jorvas
nedre vattenbehållare blir klar och reparationen bättre kan utföras.
Sanering av avloppspumpverken (170 000 €)
Sanering av Hauklampi och Kusas pumpverk för transportavlopp och ökning av transportavloppets
kapacitet. Sanering av Hindersbys avloppspumpverk. Ökningar av Strömsbys och Pickalavikens
avloppspumpverks kapacitet.
Tidtabell: 1.2-31.12.2014
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
102
Bokslut 2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Saneringen av Hauklampis och Kusas pumpverk överfördes till år 2015 i och med tidtabellen för
transportlinjeentreprenaden. Saneringen av Hindersby avloppspumpverk har blivit klar. Ökningen av
kapaciteten i Strömsbys och Pickalavikens avloppspumpverk har genomförts och kostnaderna har
fakturerats Sjundeå kommun.
Sanering av avloppsnätet (30 000 €)
Planering av avloppssaneringarna och undersökningar
Tidtabell: 1.2-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Uppgörandet av sanerings- och undersökningsprogrammet är på hälft. Uppgörandet av programmet
förutsatte mer utredningar än väntat, vilket har försenat det. Programmet blir färdigt år 2015.
Sanering av vattenledningarna (50 000 €)
Planering av vattenledningssaneringarna
Tidtabell: 1.2-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Uppgörandet av sanerings- och undersökningsprogrammet är på hälft. Uppgörandet av programmet
förutsatte mer utredningar än väntat, vilket har försenat det. Programmet blir färdigt år 2015.
Förbindelsevattenledning från Esbo till Veikkola (250 000 €)
Planering av genomförandet och inledande av byggandet av en ny förbindelsevattenledning. Med
förbindelseledningen bemöter man Veikkolas växande vattenbehov. Veikkola 1 vattentags tillfälliga
tillstånd att ta vatten utgår 31.12.2015 och då bör ledningen vara i bruk.
Tidtabell: 1.2-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.8:
Planeringen av genomförandet blev färdigt och entreprenaden inleddes. Byggandet fortsätter år 2015.
Sanering av förbindelsevattenledningen Esbo-Kyrkslätts centrum (422 000 €)
Planering och genomförande av följande skedet i saneringen av huvudtransportvattenledningen Esbocentrum i enlighet med den allmänna planen som uppgjordes år 2011.
Tidtabell: 1.2-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Planeringen av genomförandet blev färdigt och entreprenaden inleddes. Byggandet fortsätter år 2015.
Ökning av volymen i vattentanken i centrum (1 000 000 €)
Tillväxten i verksamheten förutsätter ökande av vattenbehållarnas volym. Byggande av nedre
vattenbehållare och pumpstation i Jorvas. Projektet blir färdigt år 2015.
Tidtabell: 1.1-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Byggandet har inletts. Byggandet fortsätter år 2015.
Sjundeå kommuns andelar av transportavloppet (-600 000 €)
Bokslut 2014
103
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
I enlighet med avtalet mellan Sjundeå och Kyrkslätt faktureras Sjundeå de investeringsdelar som
motsvarar kommunens reservering av transportavloppet, som betalas av Kyrkslätt och som tjänar
Sjundeå, samt av Esbo Vattens och HRM:s investeringar.
Tidtabell: 30.3.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Vattenförsörjningsverket har debiterat Sjundeå kommun för dess andel av transportavloppet.
Vattentag:
Sanering av Meiko vattentag (100 000 €)
Ändamålsenliga lagringsutrymmen för kemikalier planeras och byggs. De nuvarande utrymmena är
otillräckliga med tanke på funktionaliteten och arbetssäkerheten. Man bereder sig på
konditionsgranskning av intagningsrör.
Tidtabell: 1.3-31.12.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12: En åtgärdsplan har gjorts upp för att minska på behovet av kemikalier. Man har slopat
byggandet av separata lagringsutrymmen. Planen har färdigställts och en UV-desinfektionsapparat
har skaffats till verket. Genomförandet av de övriga åtgärderna fortsätts år 2015.
Vattenförsörjning på glesbygdsområden:
Vattenförsörjningen på Smedsbyområdet (60 000 €)
Planering av vattenförsörjning
Tidtabell: 1.4-30.9.2014
Ansvarsperson: Jarno Köykkä
I reserv: Rea Kahila
Ställning 31.12:
Planeringen har inletts, planen blir klar år 2015.
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet
104
Bokslut 2014
DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD
Eriksgårds jord- och skogslägenhet
Budgetutfall
Eriksgårds jord- och
skogslägenhet
Verks.inkom ster
Verks.utgifter
Verks.bidrag (B)
Ursprunglig
budget 2014
192 000
-428 549
-236 549
Budgetändringar
2014
0
0
0
Budget efter
ändringarna
Utfall 2014
Avvikelse
2014
192 000
-428 549
-236 549
202 135
-366 599
-164 464
-10 135
-61 950
-72 086
Reparationsprogrammet för Eriksgårds jord- och skogsbrukslägenhets byggnader genomfördes enligt
planerna. Det blev ändringar endast i tillståndsbedömningsobjekten, så att de bättre skulle tjäna
direktionens budget år 2015 (den framtida användningen av huvudbyggnaden och byggnaderna på
gårdsområdet). Navala gårds huvudbyggnads fasader iståndsattes och yttertaket målades i enlighet
med reparationsprogrammet. I samband med iståndsättningsarbetena reparerades också byggnadens
sockel av natursten och gårdsområdet iståndsattes. Yttertaket till familjestödscentralens
kontorsbyggnad målades och säkerhetsutrustning installerades.
Jord- och skogsbrukslägenhetens byggnader anslöts till vatten- och avloppsförsörjningen i början av
år 2014.
Följande byggnader har tillståndsbedömts år 2014
reparationsbehov:
- Eriksgårds huvudbyggnad
- Eriksgårds trädgårdsmästares bostad
- Eriksgårds familjestödscentrals båda byggnader.
för
att
utreda
byggnadsbeståndets
Direktionen för Eriksgård godkände 24.2.2014 åtgärdsprogrammet för skogsvårdsarbeten på
Eriksgårds jord- och skogsbrukslägenhet åren 2014-2016. I sitt beslut om godkännande beslutade
direktionen att en stor del av hyggesavfallet avlägsnas från avverkningsområdena i samband med
avverkningsarbetena och att kommuninvånarna ska erbjudas möjlighet att hämta hyggesavfall till
brännved. Konkurrensutsättningen av avverkningsarbetena ordnas våren 2015 (SeduN) och arbetena
avses bli inledda hösten 2015.
År 2014 anlades en kulturstig om gårdens historia från Eriksgårds huvudbyggnad till Navala gård.
Utgående från stigen gjorde man en elektronisk guide som publicerades på Kyrkslätts kommuns
kulturväsendes sidor. Rutten valdes enligt de befintliga gångrutterna och etappmålen utmärktes
längs stigen med lätta numrerade stolpar. Rutten städades och iståndsattes med invånartalko.
I huvudbyggnaden installerades ett brandvarnarsystem som kopplas till elnätet, yttertakets läckor
reparerades och ett nytt avfallsskjul byggdes på gården.
Prestationer och nyckeltal
Nyckeltal / Eriksgård
BS 2012
Lägenhetens areal, ha (31.12)
Lägenhetens skogsområden, ha (31.12)
Byggnader i bruk, m2 (31.12)
Hyrda byggnader, m2 (31.12)
Byggnader som inte är i bruk, m2 (31.12)
309
225
581
5 484
458
BS 2013
309
225
581
5 484
458
Budget
2014
309
225
581
5 484
458
31.12.2014
309
225
581
5 484
458
Bokslut 2014
105
BUDGETUTFALL
Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet
Verksamhetsmål
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Hantering av investeringstoppar
Mål 1 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
35 % av byggnaderna som är i bruk (enligt ytorna) har Konstateras
konditionsgranskats för utredning av byggnadernas
reparationsbehov.
Ställning 31.12.2014:
Sedan år 2013
År 2013 inleddes uppgörandet av bedömningar av
Eriksgårds jord- och skogsbrukslägenhets byggnader för att
utreda behovet av byggnadsbeståndets renoveringsbehov.
31.12.2014 hade 31 % av byggnaderna som är i bruk
granskats.
Perspektiv och mål i kommunstrategin
En balanserad ekonomi / Hantering av investeringstoppar
Mål 2 / Målnivå år 2014
Mätare/uppföljningssätt
PTS-reparationsprogrammet för Eriksgårds jord- och Konstateras årligen i bokslutet.
skogsbrukslägenhets byggnader som är i bruk samt
reparationsprogrammet som godkänns årligen.
Ställning 31.12.2014:
Sedan år 2013
Direktionen för Eriksgård har vid sitt sammanträde
27.1.2015 behandlat och godkänt reparationsprogrammet
för
åren
2015-2019
för
Eriksgårds
jordoch
skogsbrukslägenhets byggnader.
BUDGETUTFALL
Resultaträkningsdelen
106
Bokslut 2014
RESULTATRÄKNINGSDELEN
RESULTATRÄKNING
(innehåller interna poster)
Verksam hetsintäkter
Budget 2014
Budgetändringar
Budget2014
Utfall 2014
Avvikelse
utfalls-%
52 897 903
52 897 903
52 869 087
-28 816
Försäljningsintäkter
21 224 707
21 224 707
19 154 966
-2 069 741
90 %
Avgiftsintäkter
11 314 447
11 314 447
12 488 136
1 173 689
110 %
Understöd och bidrag
Övriga verksamhetsintäkter
Verksam hetskostnader
100 %
4 189 654
4 189 654
4 403 029
213 375
105 %
16 169 095
16 169 095
16 822 956
653 861
104 %
-240 943 070 -237 922 582
3 020 488
99 %
Personalkostnader
-240 943 070
-95 587 778
-95 587 778
-91 560 459
4 027 319
96 %
Köp av tjänster
-98 478 794
-2 800 000 -101 278 794
-99 822 999
1 455 795
99 %
Mater., förnödenh. o. varor
-11 999 039
-11 999 039
-12 205 606
-206 567
102 %
Understöd
-16 926 721
-16 926 721
-16 592 536
334 185
98 %
Övriga verks.kostnader
-17 950 738
-18 184 738
-17 740 983
443 755
98 %
-3 034 000 -191 079 167 -185 053 495
6 025 672
97 %
Verksam hetsbidrag
-188 045 167
Skatteinkomster
-234 000
176 759 000
176 759 000
174 981 284
-1 777 716
99 %
Statsandelar
21 948 135
21 948 135
21 630 319
-317 816
99 %
Finans. intäkter o. kostn.
-2 385 000
-2 385 000
-1 531 059
853 941
64 %
8 276 968
5 242 968
10 027 048
4 784 080
191 %
anläggn.tillg.
2 500 000
2 500 000
332 944
-2 167 056
13 %
.
2 570 000
2 570 000
1 573 792
-996 208
61 %
13 346 968
10 312 968
11 933 784
1 620 816
116 %
-16 000 000
-16 000 000
-13 659 501
2 340 499
85 %
-2 653 032
-5 687 032
-1 725 718
3 961 314
30 %
Förändr. i avskr.differens
0
0
24 832
-24 832
0
Förändring i fonder
0
0
-50 000
50 000
0
-2 653 032
-5 687 032
-1 750 886
3 936 146
Årsbidrag I
Årsbidrag II
Avskrivn. och nedskrivn.
Räk.periodens resultat
Räkenskapsperiodens
överskott +/ - underskott
Interna verksamhetsintäkter
Interna verksamhetsutgifter
25 210 858
-25 210 858
31 %
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Investeringssdelen
107
INVESTERINGSDELEN
UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014
Projekt (Utgifter och Inkomster )
Ändrad
budget
Ursprunglig
budget
Budget
Utfall (€)
Utfall %
Avvikelse
ADB-PROGRAM OCH PROJEKT FÖR IBRUKTAGANDE
100
Koncernförvaltningen (Verks amhet)
1200
Reseräkningsprogram
Utgifter
Inkomster
-50 000
0
-50 000
0
0
0
0,0%
-50 000
0
1212
Dubblering av skivenheter och ökande av feltoleransen
Utgifter
-30 000
Inkomster
0
-30 000
0
0
0
0,0%
-30 000
0
1216
Uppdatering av personalenhetens anvisningar
Utgifter
-70 000
Inkomster
0
-70 000
0
-17 460
0
24,9%
-52 540
0
1217
Ans kaffning och versions uppdatering av ekonomiprogram
Utgifter
-50 000
Inkomster
0
-50 000
0
0
0
0,0%
-50 000
0
120
Vård- och omsorgsväsendet,
1264
Ans kaffning av dataprogram
Utgifter
Inkomster
0
0
0
0
-76 800
0
122
Vård- och omsorg,
1221
Ans kaffning av program inom
Utgifter
Inkomster
-185 000
0
-185 000
0
-65 630
0
35,5%
-119 370
0
130
Bildningsväs endet, förvaltning
1230
Förnyande av undervisningens dataprogram (Helmi)
Utgifter
-70 000
Inkomster
0
-70 000
0
-51 466
0
73,5%
-18 534
0
1236
Iståndsättning av skolnäten
Utgifter
Inkomster
-89 500
0
-89 500
0
-23 000
0
25,7%
-66 500
0
132
Bildningsväs endet, Biblioteket
1233
Förnyande av bibliotekets
Utgifter
Inkomster
-16 400
0
-16 400
0
-5 824
0
35,5%
-10 576
0
1265
Digitalisering av byggnads tillsynens
Utgifter
Inkomster
-50 000
0
-50 000
0
-50 000
0
100,0%
0
0
ADB-PROGRAM OCH PROJEKT FÖR IBRUKTAGANDE AV DEM
Utgifter
-610 900
Inkomster
0
-610 900
0
-290 181
0
47,5%
-320 719
0
-70 000
0
-37 112
0
53,0%
-32 888
0
-690 000
0
-538 865
7 070
78,1%
-151 135
-7 070
76 800
0
ÖVRIGA UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTID
1949
Kompletterande kartläggning och
Utgifter
Inkomster
-70 000
0
JORD- OCH VATTENOMRÅDEN totalt
Utgifter
Inkomster
-120 000
0
-570 000
BUDGETUTFALL
Investeringssdelen
108
Bokslut 2014
UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014
Projekt (Utgifter och Inkomster )
Ursprunglig
budget
Ändrad
budget
Budget
Utfall (€)
Utfall %
Avvikelse
HUSBYGGANDE
3051 Utvidgning av hälsostationen i
Utgifter
Inkomster
-400 000
0
-400 000
0
-4 600
0
1,2%
-395 400
0
-2 000 000
0
-2 000 000
0
-83 083
0
4,2%
-1 916 917
0
-20 000
0
-20 000
0
0
0
0,0%
-20 000
0
3430 Vuorenmäen koulu
Utgifter
Inkomster
-180 000
0
-180 000
0
76 993
0
-42,8%
-256 993
0
3052 Grundlig renovering av
Utgifter
Inkomster
-300 000
0
-300 000
0
0
0
0,0%
-300 000
0
-1 316 196
0
-1 012 744
0
76,9%
-303 452
0
-530 000
0
-49 350
0
9,3%
-480 650
0
-2 383 804
0
-231 788
0
9,7%
-2 152 016
0
-50 000
0
0
0
0,0%
-50 000
0
-7 180 000
0
-1 304 573
0
18,2%
-5 875 427
0
3280 Sepänkannaksen pk
Utgifter
Inkomster
3402 Centrumområdets nya finska skola
Utgifter
Inkomster
3405 Sanering av teknisk slöjdsal i
Utgifter
Inkomster
3429 Utvidgning och renovering av
Utgifter
Inkomster
-1 000 000
0
-316 196
-530 000
0
3462 Sjökulla skola, renovering
Utgifter
Inkomster
-2 700 000
0
3057 Grundrenovering av gamla
Utgifter
Inkomster
-50 000
0
316 196
HUSBYGGANDE totalt
Utgifter
Inkomster
-7 180 000
0
0
0
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Investeringssdelen
109
UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014
Projekt (Utgifter och Inkomster )
Ursprunglig
budget
Ändrad
budget
Budget
Utfall (€)
Utfall %
Avvikelse
TRAFIKLEDER OCH PARKER
400
Vägar och andra trafikområden på
4001 Centrums detaljplaneområden
Utgifter
Inkomster
-150 000
0
-150 000
0
-137 925
0
91,9%
-12 075
0
4013 Gesterby detaljplaneområde
Utgifter
Inkomster
-220 000
0
-220 000
0
-27 449
0
12,5%
-192 551
0
4026 Plan för förbättring av
Utgifter
Inkomster
-150 000
0
-150 000
0
-98 983
0
66,0%
-51 017
0
-1 500 000
0
-1 500 000
0
-962 554
0
64,2%
-537 446
0
-100 000
0
-100 000
0
-676
0
0,7%
-99 324
0
-90 000
0
-90 000
0
-41 172
0
45,7%
-48 829
0
-230 000
0
0
0
0,0%
-230 000
0
4051 Bredbergets detaljplaneområden
Utgifter
Inkomster
4063 Jorvas, Ingvalsporten
Utgifter
Inkomster
4072 Kantviks detaljplaneområden
Utgifter
Inkomster
4074 Äspingsbrinkens detaljplaneområde
Utgifter
Inkomster
-500 000
0
4102 Masaby centrums
Utgifter
Inkomster
-104 000
0
-104 000
0
-203 672
0
195,8%
99 672
0
4117 Sarvviks detaljplaneområde
Utgifter
Inkomster
-1 500 000
0
-1 500 000
0
-1 163 006
0
77,5%
-336 994
0
4151 Veikkola detaljplaneområden
Utgifter
Inkomster
-2 339 000
0
-1 389 000
0
-929 322
0
66,9%
-459 678
0
-200 000
0
-200 000
0
-61 159
0
30,6%
-138 841
0
-30 000
0
-30 000
0
-2 735
0
9,1%
-27 265
0
-112 000
0
-112 000
0
-24 405
0
21,8%
-87 595
0
4155 Åängen och Vattentornsbacken
Utgifter
Inkomster
4156 Slutliga landskapsarbeten på gamla
Utgifter
Inkomster
4190 Samhällstekniska
Utgifter
Inkomster
270 000
950 000
BUDGETUTFALL
Investeringssdelen
110
Bokslut 2014
UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014
Projekt (Utgifter och Inkomster )
4199 *Grundlig förbättring av
Menot
Tulot
400
Vägar och andra trafikområden
Utgifter
Inkomster
Ändrad
budget
Ursprunglig
budget
Budget
-130 000
0
Utfall (€)
Utfall %
Avvikelse
-130 000
0
-124 259
0
95,6%
-5 741
0
-7 125 000
0
1 220 000
-5 905 000
0
-3 777 317
0
64,0%
-2 127 683
0
-400 000
0
-1 170 000
-1 570 000
0
-1 592 116
0
101,4%
22 116
0
4810 Jorvas station (kommunens andel)
Utgifter
Inkomster
0
0
-50 000
-50 000
0
-41 246
0
82,5%
-8 754
0
4820 Anslutningsparkering
Utgifter
Inkomster
0
0
0
0
976
0
4879 Byggande av gång- och
Utgifter
Inkomster
-310 000
0
-310 000
0
-38 695
0
12,5%
-271 305
0
4886 Väg- och gatuområdenas belysning
Utgifter
Inkomster
-140 000
0
-140 000
0
-183 640
0
131,2%
43 640
0
4889 Vägbelysning utanför planområden
Utgifter
Inkomster
-150 000
0
-150 000
0
-130 510
0
87,0%
-19 490
0
4989 Förbättring av trafiksäkerheten
Utgifter
Inkomster
-75 000
0
-75 000
0
-92 677
0
123,6%
17 677
0
480
Övriga trafikomrpden totalt
Utgifter
Inkomster
-1 075 000
0
-1 220 000
-2 295 000
0
-2 077 909
0
90,5%
-217 091
0
-8 200 000
0
0
0
-8 200 000
0
-5 855 227
0
71,4%
-2 344 773
0
480
Övriga trafikområden
4809 Tolls station (kommunens andel)
Utgifter
Inkomster
-976
0
TRAFIKLEDER OCH PARKER totalt
Utgifter
Inkomster
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Investeringssdelen
111
UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014
Projekt (Utgifter och Inkomster )
Ändrad
budget
Ursprunglig
budget
Budget
Utfall (€)
Utfall %
Avvikelse
IDROTTS- OCH REKREATIONSOMRÅDEN
500
Byggande/förbättring av
5430 *Byggande/renovering av bollplaner
Utgifter
Inkomster
0
0
0
0
0
2 600
-420 000
0
-420 000
0
-273 174
0
65,0%
-146 826
0
540
Byggande/grundrenovering av lek5460 Byggande av lek- och
Utgifter
Inkomster
-20 000
0
-20 000
0
-40 728
0
203,6%
20 728
0
5462 Ökande av motionsmässigheten på
Utgifter
Inkomster
-30 000
0
-30 000
0
-20 257
0
67,5%
-9 743
0
550
Övriga projekt
5499 Övriga projekt
Utgifter
Inkomster
-115 000
0
-115 000
0
-94 751
0
82,4%
-20 249
0
IDROTTS- OCH REKREATIONSOMRÅDEN
totalt
Utgifter
Inkomster
-585 000
0
-585 000
0
-428 910
2 600
73,3%
-156 090
-2 600
ÖVRIGA FASTA KONSTRUKTIONER OCH
ANORDNINGAR
560
Samhällstekniska nämndens
5960 Byggande av infrastruktur för
Utgifter
Inkomster
-73 000
0
-73 000
0
-44 634
0
61,1%
-28 366
0
570
Samhällstekniska nämndens övriga
5820 Utvidgning av jorddeponi
Utgifter
Inkomster
-27 000
0
-27 000
0
-31 101
0
115,2%
4 101
0
0
0
0
0
44 262
0
-100 000
0
-100 000
0
-31 473
0
520
Byggande/grundrenovering av
5495 *Byggande/grundrenovering av
Utgifter
Inkomster
5972 Anskaffning av aggragat för
Utgifter
Inkomster
ÖVRIGA FASTA KONSTRUKTIONER OCH
ANORDNINGAR totalt
Utgifter
Inkomster
0
-2 600
-44 262
0
31,5%
-68 527
0
BUDGETUTFALL
Investeringssdelen
112
Bokslut 2014
UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014
Projekt (Utgifter och Inkomster )
Ursprunglig
budget
Ändrad
budget
Budget
Utfall (€)
Utfall %
Avvikelse
VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS
FASTA KONSTRUKTIONER OCH
600
Områdesspecifika nätverksprojekt
6001 Centrums detaljplaneområde
Utgifter
Inkomster
-15 000
0
-15 000
0
-11 680
0
77,9%
-18 320
0
6005 Sanering av vattenledningar
Utgifter
Inkomster
-50 000
0
-50 000
0
-888
0
1,8%
-49 112
0
-1 000 000
0
-1 000 000
0
-463 788
0
46,4%
-536 212
0
-400 000
0
-400 000
0
0
0
0,0%
-400 000
0
-6 000
0
-6 000
0
-11 370
0
189,5%
5 370
0
6117 Sarvviks detaljplaneområde
Utgifter
Inkomster
-780 000
0
-780 000
0
-370 665
0
47,5%
-409 335
0
6151 Veikkola detaljplaneområde
Utgifter
Inkomster
-261 000
0
-261 000
0
-340 369
0
130,4%
79 369
0
6155 Åängen och Vattentornsbacken
Utgifter
Inkomster
-60 000
0
-60 000
0
-6 784
0
11,3%
-53 216
0
6190 Samhällstekniska nämndens andel
Utgifter
Inkomster
112 000
0
112 000
0
24 405
0
21,8%
87 595
0
-2 460 000
0
-2 460 000
0
-1 181 139
0
48,0%
-1 278 861
0
620
Stam- och transportledningar
6697 Stamledningsventiler och
Utgifter
Inkomster
-20 000
0
-20 000
0
-6 287
0
31,4%
-13 713
0
6698 *sanering av avloppsnätet
Utgifter
Inkomster
-30 000
0
-30 000
0
-888
0
3,0%
-29 112
0
6051 Bredbergets detaljplaneområde
Utgifter
Inkomster
6074 Äspingsbrinkens detaljplaneområde
Utgifter
Inkomster
6102 Masaby centrums
Utgifter
Inkomster
600
Områdesspecifika
Utgifter
Inkomster
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Investeringssdelen
113
UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014
Projekt (Utgifter och Inkomster )
Ändrad
budget
Ursprunglig
budget
Budget
Utfall (€)
Utfall %
Avvikelse
6699 *sanering av avloppspumpverken
Utgifter
Inkomster
-170 000
0
-170 000
0
-118 019
0
69,4%
-51 982
0
6805 Förbindelsevattenledning EsboUtgifter
Inkomster
-150 000
0
-150 000
0
-32 834
0
21,9%
-117 166
0
6807 Förbindelsevattenledning EsboUtgifter
Inkomster
-250 000
0
-250 000
0
-6 231
0
2,5%
-243 769
0
6811 ökning av volymen i vattentanken i
Utgifter
Inkomster
-900 000
0
-900 000
0
-958 575
0
106,5%
58 575
0
600 000
0
600 000
0
591 907
0
98,7%
8 093
0
-1 520 000
600 000
-1 520 000
600 000
-1 122 833
591 907
73,9%
-397 167
8 093
640
Vattentag
6720 Sanering av Meiko vattentag
Utgifter
Inkomster
-50 000
0
-50 000
0
-36 008
0
72,0%
660
Vattenförsörjning på
6925 Byggande av stamledningar i
Utgifter
Inkomster
0
0
0
0
-9 609
0
-60 000
0
-60 000
0
-27 182
0
45,3%
-32 818
0
-110 000
0
-110 000
0
-36 791
0
33,4%
-73 209
0
VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS FASTA KONSTRUKTIONER
OCH ANORDNINGAR
Utgifter
-4 090 000
Inkomster
600 000
-4 090 000
600 000
-2 376 771
591 907
58,1%
98,7%
-1 713 229
8 093
TOTALT
-3 490 000
-1 784 864
51,1%
-1 705 136
6812 Sjundeås andel av transportavloppet
Inkomster
Utgifter
620
Stam- och transportledningar
Utgifter
Inkomster
6927 Vattenförsörjning på
Utgifter
Inkomster
660
Vattenförsörjning på
Utgifter
Inkomster
-3 490 000
98,7%
-13 992
0
9 609
0
BUDGETUTFALL
Investeringssdelen
114
Bokslut 2014
UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014
Projekt (Utgifter och Inkomster )
Ändrad
budget
Ursprunglig
budget
Budget
Utfall (€)
Utfa ll %
Avvikelse
LÖS EGENDOM
700
Koncernförvaltningen
7010 Kommunhusets strukturella
Utgifter
Inkomster
722
Vård- och omsorg,
7105 Munhälsovårdens anskaffningar och
utgifter
Inkomster
733
Bildningsväsendet, finsk dagvård
7292 Passerkontroll i daghemmen
Utgifter
Inkomster
-20 000
0
-20 000
0
0
0
0,0%
-20 000
0
-100 000
0
-100 000
0
-68 555
0
68,6%
-31 445
0
-150 000
0
-150 000
0
-45 306
0
30,2%
-104 694
0
-96 000
0
-96 000
0
-97 124
0
101,2%
1 124
0
-10 000
0
-10 000
0
-10 117
0
101,2%
117
0
-24 000
0
-24 000
0
-23 496
0
97,9%
-504
0
-50 000
0
-50 000
0
-54 812
0
109,6%
4 812
0
-75 000
0
-75 000
0
0
0
0,0%
-75 000
0
-30 000
0
-30 000
0
-29 847
0
99,5%
-153
0
-96 000
0
-96 000
0
-89 201
0
92,9%
-6 799
0
-24 000
0
-24 000
0
-23 138
0
96,4%
-862
0
0
0
0
0
-587
0
-25 000
0
-25 000
0
-7 035
0
28,1%
-17 965
0
739
Samhällsteknik
7513 Anskaffning av öppen båt
Utgifter
Inkomster
-15 000
0
-15 000
0
0
0
0,0%
-15 000
0
7514 Åkgräsklippare
Utgifter
Inkomster
-11 000
0
-11 000
0
0
0
0,0%
-11 000
0
7517 Handgräsklippare
Utgifter
Inkomster
-10 000
0
-10 000
0
0
0
0,0%
-10 000
0
-736 000
0
-736 000
0
-449 217
0
61,0%
-286 783
0
0
0
0
0
-33 280
0
7588 Anskaffning av ICT till de finska
Utgifter
Inkomster
7589 Kompletterande inredning i
Utgifter
Inkomster
7591 ICT till svensk dagvård
Utgifter
Inkomster
735
Bildningsväsendet, finska
7396 Kompletterande inredning till
Utgifter
Inkomster
7585 Övervakningskameror till daghem
Utgifter
Inkomster
7586 Gymnasiets distansundervisning
Utgifter
Inkomster
7587 Anskaffningar av ICT till finska
Utgifter
Inkomster
736
Bildningsväsendet, svenska
7590 ICT till svenska skolor
Utgifter
Inkomster
7594 ICT-anskaffningar till svenska
Utgifter
Inkomster
7596 Övervakningskameror till svenska
Utgifter
Inkomster
587
0
LÖS EGENDOM
Utgifter
Inkomster
9507 Knummen keskustapysäköinti
Utgifter
Inkomster
33 280
0
Bokslut 2014
BUDGETUTFALL
Investeringssdelen
115
UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014
Ursprunglig
budget
Projekt (Utgifter och Inkomster )
Ändrad
budget
Budget
Utfall (€)
Utfall %
Avvikelse
-811 500
8 140
85,4%
-138 500
-8 140
51,4%
-11 502 791
-9 717
AKTIER OCH ANDELAR 9505 Kyrkslätts
Utgifter
Inkomster
INVESTERINGSPROJEKT TOTALT
Utgifter
Inkomster
-250 000
0
-700 000
0
-21 941 900
600 000
-1 270 000
0
-23 659 900 -12 157 109
600 000
609 717
TOTALT
-21 341 900
-1 270 000
-23 059 900 -11 547 391
-950 000
0
Utfall periodvis
Innevarande år
Föregående år
Kumulativt utfall
Innevarande år
Föregående år
-11 512 509
BOKSLUTSKALKYLERER
116
Bokslut 2014
FINANSIERINGDELENS UTFALL
FINANSIERINGSKALKYL
Ursprunglig
Budget-
Budget efter
budget
förändringar
förändringar
2014
2014
2014
Utfall
Avvikelse
2014
2014
Verksamhetens kassaflöde
• Årsbidrag
• Extraordinära poster
• Korrektivposter till internt tillförda medel
Verksamhetens kassaflöde
Investeringarnas kassaflöde
• Investeringar
• Finansieringsandelar för investeringar
• Försäljningsinkomster från
anläggningstillgångar
Investeringarnas kassaflöde
Verksamheten och investeringarnas
kassaflöde
13 346 968
0
-2 500 000
10 846 968
-3 034 000
0
0
-3 034 000
10 312 968
0
-2 500 000
7 812 968
11 933 784
0
-332 944
11 600 840
-1 620 816
0
-2 167 056
-3 787 872
-22 531 900
1 190 000
-1 270 000
0
-23 801 900
1 190 000
-12 157 109
594 507
-11 644 791
595 493
2 530 000
-18 811 900
0
-1 270 000
2 530 000
-20 081 900
348 154
-11 214 447
2 181 846
-8 867 453
-7 964 932
-4 304 000
-12 268 932
386 393
-12 655 325
-394 628
563 136
0
0
0
0
15 000 000
-8 789 161
0
600 000
6 979 347
-985 585
0
0
0
0
0
-4 304 000
-394 628
563 136
0
15 000 000
-8 789 161
0
600 000
6 979 347
-5 289 585
-394 628
563 136
0
5 000 000
2 094 038
-2 092 984
600 000
5 769 561
-6 885 764
Finansieringens kassaflöde
Utlåning
• Ökning av utlåningen
• Minskning av utlåningen
Förändringar av lånebeståndet
• Ökning av långfristiga lån
• Minskning av långfristiga lån
• Förändring av kortfristiga lån
Förändringar i eget kapital
Finansieringens kassaflöde
Inverkan på likviditeten
10 000 000
-10 883 199
2 092 984
0
1 209 786
1 596 179
Bokslut 2014
117
BOKSLUTSKALKYLER
BOKSLUTSKALKYLER
RESULTATRÄKNING
Kommunen och vatten (externa poster)
01.01.-31.12.2014
Verksamhetsintäkter:
Försäljningsintäkter
Avgiftsintäkter
Understöd och bidrag
Räntekostnader
Övriga intäkter
Verksamhetskostnader
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Övriga lönekostnader
Köp av tjänster
Material, förnödenheter och varor
Understöd
Räntekostnader
Övriga verksamhetskostnader
8 682 050,83
12 471 564,31
4 403 028,66
2 994 279,52
1 014 041,59
-75 425 304,32
-16 682 930,15
-3 337 770,09
-88 185 186,71
-11 706 790,68
-16 591 541,92
-4 245 332,45
-422 413,91
-17 203 643,69
-4 507 873,66
-86 291 867,94
-12 025 578,06
-17 692 321,70
Skatteinkomster
Statsandelar
84 841,91
403 743,98
-1 989 419,92
-30 225,41
Årsbidrag
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Räkenskapsperiodens resultat
Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens
Ökning (-) eller minskning (+) av fonder
Räkenskapsperiodens overskott/underskott
7 745 004,28
13 424 855,04
4 898 549,85
2 975 020,42
2 830 185,94
-71 539 758,59
Verksamhetsbidrag
Finanseialla intäkter och kostnader
Ränteintäkter
Övriga finansiella kostnader
Röntekostnader
Övriga finansiella kostnader
29 564 964,91
01.01.-31.12.2013
24 832,10
-50 000,00
-212 711 724,50
-4 600 555,22
31 873 615,53
-217 747 144,59
-183 146 759,59
-185 873 529,06
174 981 283,94
21 630 318,72
171 133 163,19
23 251 394,00
-1 531 059,44
123 209,20
432 863,46
-2 032 994,78
-104 243,59
-1 581 165,71
11 933 783,63
6 929 862,42
-13 659 501,31
-13 552 478,29
-1 725 717,68
-6 622 615,87
-25 167,90
-1 750 885,58
27 019,42
140 741,00
167 760,42
-6 454 855,45
BOKSLUTSKALKYLERER
118
Bokslut 2014
FINANSIERINGSKALKYL
Kommunen och vatten (externa poster)
1.1.-31.12.2014
Kassaflödet i verksamheten
+Årsbidrag
-Rättelseposter till internt tillförda medel
1.1.-31.12.2013
11 933 783,63
-332 943,93
6 971 889,69
11 600 839,70
-2 155 339,81
4 816 549,88
Kasaflödet för investeringarnas del
-Investeringsutgifter
-Finansieringsandelar för investeringsutgifter
-Försäljningsinkomster av tillgångar
bland bestående aktiva
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
-12 157 108,52
-15 021 419,21
594 507,18
234 118,46
348 154,13
-11 214 447,21
386 392,49
2 714 438,58
-12 072 862,17
-7 256 312,29
Kassaflödet för finansieringens del
Förändringar av utlåningen
-Ökning av utlåningen
0,00
-Minskning av utlåningen
0,00
-64 947,00
0,00
0,00
-64 947,00
Förändringar av lånebeståndet
+Ökning av långfristiga lån
-Minskning av långfristiga lån
+-Förändringar av kortfristiga lån
10 000 000,00
10 000 000,00
-10 883 198,65
2 092 984,31
-8 790 616,68
1 209 785,66
-203 709,10
1 005 674,22
Övriga förändringar av likviditeten
Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital
-25 426,67
Förändring av omsättningstillgångar
-19 278,62
321,46
-1 525 161,69
4 046 301,29
Förändring av fordringar
Förändring av räntefria skulder
612 775,30
-40 328,09
-957 091,68
1 876 382,37
5 882 677,03
Kassaflödet för finansieringens del
252 693,98
6 823 404,25
Förändring av likvida medel
639 086,47
-432 908,04
Förändring av kassamedel
+Kassamedel 31.12.
20 756 427,79
-Kassamedel 1.1.
20 117 341,32
20 117 341,32
639 086,47
20 550 249,36
-432 908,04
Bokslut 2014
119
BOKSLUTSKALKYLER
KOMMUNENS BALANSRÄKNING
Kommunen och vatten (externa poster)
AKTIVA
1.1.-31.12.2014
1.1.-31.12.2013
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
Övriga utgifter med lång verkningstid
186 912 031,18
1 910 247,36
295 499,01
1 614 748,35
189 024 141,35
2 127 748,93
346 034,21
1 781 714,72
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
Byggnader
Fasta konstruktioner och anordningar
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar
157 024 945,45
24 918 783,91
82 683 452,28
46 751 744,70
1 521 711,24
6 241,47
1 143 011,85
159 756 194,01
24 386 989,07
85 117 220,09
46 784 826,57
2 236 180,13
6 241,47
1 224 736,68
27 976 838,37
25 993 312,32
1 449 878,05
533 648,00
27 140 198,41
25 156 672,36
1 449 878,05
533 648,00
434 429,11
1 723,98
93 899,29
338 805,84
457 561,46
2 018,30
75 743,41
379 799,75
30 322 062,95
424 672,52
423 352,52
1 320,00
28 138 536,17
405 393,90
404 541,90
852,00
Fordringar
Långfristiga fordringar
Övriga fordringar
9 140 962,64
428 571,00
428 571,00
7 615 800,95
571 428,00
571 428,00
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
8 712 391,64
4 497 315,33
3 338 494,71
876 581,60
7 044 372,95
4 243 444,58
2 089 851,14
711 077,23
205 767,04
205 767,04
206 607,98
206 607,98
20 550 660,75
217 668 523,24
19 910 733,34
217 620 238,98
Placeringar
Aktier och andelar
Övriga lånefordringar
Övriga fordringar
FÖRVALTADE MEDEL
Statliga uppdrag
Donationsfondernas särskilda täckning
Övriga förvaltade medel
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter
Färdiga produkter
Finansiella värdepapper
Aktier och andelar
Kassa och bank
AKTIVA TOTALT
BOKSLUTSKALKYLERER
120
PASSIVA
1.1.-31.12.2014
EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder
Räkenskapsperiodens över-/underskott
Bokslut 2014
1.1.-31.12.2013
82 838 994,11
59 989 993,53
565 508,32
24 034 377,84
-1 750 885,58
84 589 879,69
59 989 993,53
565 508,32
30 489 233,29
-6 454 855,45
841 598,31
235 441,86
606 156,45
866 430,41
260 273,96
606 156,45
3 826 456,29
1 723,98
3 397 391,40
427 340,91
3 825 015,31
2 335,30
3 332 212,84
490 467,17
FRÄMMANDE KAPITAL
130 161 474,53
Långfristigt
89 641 770,87
Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar 76 849 197,40
Lån från offentliga samfund
2 610 126,66
Lån från övriga kreditgivare
1 144 964,37
Erhållna förskott
9 037 482,44
128 338 913,57
89 564 711,97
77 155 347,95
3 187 174,76
1 661 983,94
7 560 205,32
Kortfristigt
40 519 703,66
Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar 10 306 150,55
Lån från offentliga samfund
577 048,10
Erhållna förskott
0,00
Skulder till leverantörer
13 634 658,31
Övriga skulder
2 007 293,78
Resultatregleringar
13 994 552,92
PASSIVA TOTALT
217 668 523,24
38 774 201,60
8 213 587,15
576 627,19
8 042,00
10 314 888,13
2 322 302,55
17 338 754,58
217 620 238,98
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
Avskrivningsdifferens
Reserver
FÖRVALTAT KAPITAL
Statens uppdrag
Donationsfondernas kapital
Övrigt förvaltat kapital
Bokslut 2014
121
BOKSLUTSKALKYLER
KONCERNRESULTATRÄKNING
1.1.-31.12.2014
Verksamhets intäkter
Verksamhets kostnader
Andel av intressesamfundens vinst (förlust)
1.1.-31.12.2013
110 617 836
110 921 676
-286 644 363
-288 648 479
31 519
Verksamhetsbidrag
Skatteinkomster
Statsandelar
-175 995 008
-177 740 328
174 981 284
171 133 163
21 630 319
23 251 394
Finanseialla intäkter och kostnader
Ränteintäkter
122 232
Övriga finansiella kostnader
601 198
643 286
-3 245 696
-3 567 640
Röntekostnader
Övriga finansiella kostnader
-306 360
Årsbidrag
161 480
-2 828 626
-381 027
17 787 969
-3 143 901
13 500 328
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
-19 221 479
Räkenskapsperiodens över- och underparivärden
0
Nedskrivningar
0
Extraordinära poster
-20 932 476
0
-19 221 479
-4 736
-20 937 212
53 331
5 812
-1 380 178
-7 431 071
-61 896
47 442
-821 490
58 193
-25 168
-1 419 800
167 760
-8 026 607
Resultaträkningens nyckeltal:
Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, %
38,6 %
38,4 %
Årsbidrag i procent av avskrivningarna
92,5 %
64,5 %
465
356
Räkenskapsperiodens resultat
Bokslutsdispositioner
Minoritetsandelar
Förändringar i reserveringar och fonder
Räkenskapsperiodens overskott/underskott
Årsbidrag, euro/invånare
BOKSLUTSKALKYLERER
122
Bokslut 2014
KONCERNENS FINANSIERINGSKALKYL
2014
Verksamhetens penningsflöde
Årsbidrag
Sporadiska poster
Inkomstfinansieringens rättelseposter
2013
17 787 969
53 331
- 98 233
17 743 068
13 500 330
5 812
- 1 863 041
11 643 100
- 22 439 979
627 548
- 19 059 063
46 459
376 965
2 659 374
- 21 435 466
- 16 353 230
- 3 692 398
- 4 710 129
-8 855
15 556
6 701
- 10 007
0
- 10 007
15 488 954
- 13 102 851
2 088 188
4 474 291
0
8 228 545
- 9 146 920
- 186 428
- 1 104 803
- 442 108
- 26 058
- 95 150
- 1 295 864
2 037 089
620 017
4 704
- 46 606
4 503 032
1 651 016
6 112 145
Finansieringens penningflöde
5 101 008
4 555 227
Ändring i penningtillgångarna
1 408 610
- 154 902
29 927 138
28 518 528
1 408 610
28 522 070
28 676 972
- 154 902
81,5
50,9
1,3
34
71,0
47,9
1,3
32
Investeringarnas penningflöde
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar till investeringsutgifter
Överlåtelsevinster av tillgångar bland bestående aktiva
Penningflöde från verksamhet och investeringar
Finansieringens penningflöde
Förändringar i utgivna lån
Tillägg till utlåningsfordringar
Avdrag från utlåningsfordringar
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån
Minskning av långfristiga lån
Ändring i kortfristiga lån
Ändringar i det egna kapitalet
Övriga ändringar i likviditeten
Ändringar i uppdragens medel och kapital
Ändring i omsättningstillgångarna
Ändring i fordringarna
Ändring i räntefria skulder
Ändring i penningtillgångarna
Penningmedel 31.12.
Penningmedel 1.1.
Finansieringsanalysens nyckeltal:
Inkomstfinansiering av investeringar %
Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, %
Låneskötselbidrag
Kassans tillräcklighet, dagar
Bokslut 2014
123
BOKSLUTSKALKYLER
KONCERNBALANS
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
Övriga utgifter med lång verkningstid
Förskottsbetalningar
Materiella tillgångar
Jord- och vattenområden
Byggnader
Fasta konstruktioner och anordningar
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Förskottsavgifter och oavslutade anskaffningar
Placeringar
Aktier och andelar
Övriga lånefordringar
Övriga fordringar
UPPDRAGENS MEDEL
Statens uppdrag
Donationsfondernas specialtäckningar
Övriga uppdrags medel
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter
Halvfärdiga produkter
Färdiga produkter
Övrig bytesegendom
Fordringar
Långfristiga fordringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Finansiella värdepapper
Aktier och andelar
Placeringar i penningmarknadsintrument
Övriga värdepapper
Pengar och bankfordringar
31.12.2014
31.12.2013
1 049 202
2 697 401
293 498
4 040 101
1 023 852
2 822 768
221 818
4 068 438
29 665 476
136 738 978
47 506 723
4 007 731
1 638 721
12 984 404
232 542 033
29 097 954
141 956 977
47 581 856
4 403 474
1 568 214
5 408 589
230 017 064
5 044 708
1 442 939
553 984
7 041 631
4 803 946
1 452 492
551 131
6 807 569
67 273
211 199
345 907
624 379
79 099
181 659
393 715
654 473
987 330
20 497
1 320
958
1 010 105
895 210
17 474
852
1 419
914 955
0
13 820
446 309
0
460 129
188 439
13 820
589 166
0
791 425
6 856 694
553 174
3 581 577
1 388 576
12 380 021
6 777 009
552 430
2 377 915
1 041 964
10 749 318
208 568
3 288 441
1 957 935
5 454 944
211 365
2 569 534
1 132 165
3 913 064
24 472 194
288 025 537
24 609 006
282 525 312
BOKSLUTSKALKYLERER
124
PASSIVA
EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Övriga egna fonder
Tidigare räkenskapsperioders över-/underskott
Räkenskapsperiodens överskott/underskott
MINORITETSANDELAR
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH FRIVILLIGA RESERVERINGAR
Avskrivningsdifferens
Frivilliga reserveringar
OBLIGATORISKA RESERVERINGAR
Pensionsreserveringar
Övriga obligatoriska reserveringar
UPPDRAGENS KAPITAL
Statens uppdrag
Donationsfondernas kapital
Övriga uppdrags kapital
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristig
Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter
Lån från offentliga samfund
Erhållna förskott
Anslutningsavgifter och övriga skulder
Kortfristig
Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter
Lån från offentliga samfund
Erhållna förskott
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Bokslut 2014
31.12.2014
31.12.2013
59 989 994
633 826
2 276 797
17 812 712
- 1 419 800
78 293 529
59 989 994
633 826
1 884 482
26 034 402
-8 026 607
80 516 097
2 131 933
2 179 384
2 037 512
277 263
4 814 775
2 100 504
2 678 029
4 778 533
54 569
1 26 371
1 180 940
54 569
897 598
952 167
68 320
3 518 772
438 367
4 025 459
79 490
3 443 565
508 555
4 031 610
125 818 010
2 660 090
1 144 995
9204782
138 827 877
123 463 846
3 228 977
1 662 037
_______7 827 724
136 182 584
13 003 698
560 198
1 772 203
17 893 440
2 972 184
21 549 301
57 751 024
10 297 970
576 912
1 370 971
14 018 925
3 451 775
______24 168 384
53 884 937
288 025 537
282 525 312
30,3
63,0
16 393
429
142 042
3 717
1 443
30,0
61,3
18 009
475
137 568
3 630
1 452
Koncernbalansens nyckeltal
Självförsörjning %
Relativ skuldsättningsgrad %
Aclumulerat överskott (underskott) 1000 €
Ackumulerat överskott (underskott) €/invånare
Koncernens lånestock 31.12. 1 000 €
Koncernens lån €/invånare
Koncernens lånefordringar 31.12. 1 000 €
Bokslut 2014
125
BOKSLUTSKALKYLER
VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS KALKYLMÄSSIGA SÄRREDOVISNING
Man har som metod för vattenförsörjningsverkets interna särredovisning valt kalkylmässig
särredovisning fr.o.m. 1.1.2013. Vid den kalkylmässiga särredovisningen ingår vattenförsörjningsverkets budget i kommunens budget på samma sätt som de övriga enheternas budgeter. Ersättning för kvarvarande kapital och ränteprocent godkänns i samband med budgeten.
Balansvärden och planerade avskrivningar är i enlighet med kommunens bokslut. Både
bruksvatten och avloppsvatten ingår i kostnaderna och inkomsterna.
VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS RESULTATRÄKNING
1.1.-31.12.2014
Omsättning
Övriga rörelseintäkter
Material och tjänster
Material , förnödenheter och varor
-1 404 238,35
Köp av tjänster
-1 804 169,26
Personalkostnader
Löner och arvoden
-732 432,16
Personalbikostnader
-33 691,26
Pensionskostnader
-126 677,18
Övriga lönebikostnader
0,00
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Övriga rörelsekostnader
Rörelseöverskott (-underskott)
Finansiella intäkter och kostnader
Övriga finansiella intäkter
4 494,06
Till kommunen betalda räntekostnader
-62 343,75
Övriga ränteutgifter
-2 310,87
Ersättning för grundkapitalet
-15 011,10
-0,04
Övriga finansiella kostnader
Överskott före reserveringar
Ökning (-) eller minskning (+) av avskirvningsdifferens
Räkenskapsperiodens överskott
1.1.-31.12.2013
5 766 079,15
960 621,55
5 335 103,26
646 347,99
-3 208 407,61
-1 254 854,88
-1 790 443,51
-3 045 298,39
-892 800,60
-778 093,64
-180 562,77
-116 164,01
-64 398,76
-958 656,41
-1 777 466,26
-74 156,41
773 869,82
-1 773 191,34
-82 895,49
121 409,62
0,01
-72 123,10
-706,35
-15 011,10
-75 171,70
698 698,12
24 832,10
-87 840,54
33 569,08
27 019,42
723 530,22
60 588,50
BOKSLUTSKALKYLERER
126
Bokslut 2014
VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS FINANSIERINGSKALKYL
2014
2013
Inkomstfinansiering
Rörelseöverskott
Avskrivningar och nedskrivningar
Finansiell aintäkter och kostnader
Övriga rättelseposter till intern tillförda medel
Investeringar
Investeringar i anläggningstillgångar
Finansieringsandelar för investeringutgifter
Inkomstfinansiering och investeringar, netto
2 476 164,38
773 869,82
1 777 466,26
-75 171,70
0,00
1 784 864,20
2 376 771,38
-591 907,18
691 300,18
1 806 760,42
121 409,62
1 773 191,34
-87 840,54
0,00
2 620 533,31
2 620 533,31
0,00
-813 772,89
Finansieringsverksamhet
Förändringar av lånebeståndet
Ökning av långfristiga lån från kommunen
Minskning av långfristiga lån från kommunen
Förändringar i eget kapital
Förändring i anslutningsavgifterna
Övriga förändringar av likviditeten
Förändring av omsättningstillgångar
Förändring av fordringar på kommunen
Förändring av fordringar på övriga
Förändring av räntefria skulder från kommunen
Förändring av räntefria skulder
Finansieringsverksamhet netto
-502 473,67
0,00
-502 473,67
0,00
0,00
-807 530,43
0,00
0,00
-179 714,92
-467 869,60
-159 945,91
-1 310 004,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-225 104,41
0,00
0,00
-250 677,41
275 626,24
-250 053,24
-225 104,41
-618 703,92
-1 038 877,30
Inverkan på kommunens kassamedel
*) Jämförelsetalen i 2013 års finansieringsanalys har delvis korrigerats.
Bokslut 2014
127
BOKSLUTSKALKYLER
VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS BALANSRÄKNING
31.12.2014
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Övriga utgifter med lång verkningstid
31.12.2013
18 051 786,30 18 044 388,36
1 390 932,90 1 396 619,36
1 390 932,90
1 396 619,36
Materiella tillgångar
Fasta konstruktioner och anordningar
Maskiner och inventarier
Förskottsbetalningar och
pågående anskaffningar
16 660 853,40
16 647 769,00
16 660 851,90
1,50
0,00
16 647 767,32
1,68
0,00
RÖRLIGA AKTIVA
Långfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
2 070 681,92
2 070 681,92
2 070 681,92
0,00
0,00
1 890 967,00
1 890 967,00
1 890 967,00
0,00
0,00
AKTIVA TOTALT
PASSIVA
EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder
Räkenskapsperiodens över-/underskott
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
Avskrivningsdifferens
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Lån från kommunen
Anslutningsavgifter och övriga skulder
Kortfristigt
Lån från offentliga samfund
Erhållna förskott
Skulder till leverantörer
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
20 122 468,22 19 935 355,36
9 106 384,97
300 221,93
0,00
8 082 632,82
723 530,22
8 524 600,91
300 221,93
0,00
8 163 790,48
60 588,50
235 441,86
235 441,86
260 273,96
260 273,96
10 780 641,39 11 150 480,49
9 427 937,51 9 169 961,10
747 744,81
1 250 218,48
8 680 192,70
7 919 742,62
1 352 703,88
0,00
0,00
874 494,31
213 306,25
264 903,32
1 980 519,39
467 869,60
0,00
966 012,98
179 281,64
367 355,17
20 122 468,22 19 935 355,36
Noter
128
Bokslut 2014
NOTER
Noter om upprättande av bokslutet
Bilaga 1
Värderingsprinciper och -metoder som iakttagits vid uppgörandet av bokslutet samt periodiseringsprinciper och -metoder
Värdering av bestående aktiva
Värdet av immateriella och materiella tillgångar är antecknade i balansen till anskaffningsutgiftsbelopp, minskat
med avskrivningar enligt plan och finansieringsandelar som erhållits för investeringsutgifter. Avskrivningarna
enligt plan har uträknats enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Med ändringen i avskrivningsplanen
som kommunfullmäktige godkänt har avskrivningstiderna justerats fr.o.m. 1.1.2013. Ändringen har baserat sig
på omvärdering av tillgångarnas ekonomiska användningstid. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt
plan anges i resultaträkningens noter under punkten Grunder för avskrivningar enligt plan.
Värdering av placeringar
Under bestående aktiva är placeringar i balansräkningen antecknade till anskaffningsutgiftsbelopp.
Värdering av omsättningstillgångar
Kommunen har inga omsättningstillgångar till salu.
Värdering av finansieringstillgångar
Fordringarna i balansräkningen är antecknade till nominellt värde. Värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna är antecknade i balansräkningen till anskaffningsutgiftsbelopp eller till ett lägre sannolikt överlåtelsepris.
Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan i kommunens bokslut
För definition av avskrivningar av tillgångar som ska avskrivas har använts på förhand uppgjord avskrivningsplan som har justerats 1.1.2007 samt fr.o.m. 1.1.2013. Avskrivningarna enligt plan har räknats på anskaffningsutgifterna för materiella och immateriella tillgångar enligt den beräknade ekonomiska användningstiden.
De beräknade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenttal samt avskrivningsmetoderna
har presenterats i bilaga 12.
Bokföringen och riktigheten av avskrivningarna har granskats vid uppgörandet av bokslutet för år 2014. Som
slutsats kan man konstatera att bokföringen av avskrivningar i anläggningstillgångar avstäms och ändras regelbundet att bokföras 6-12 gånger i året. De nuvarande bokföringsmetoderna för registret av anläggningstillgångar ändrar historieuppgifterna och rapporterna om anläggningstillgångar visar inte nödvändigtvis samma
uppgifter beroende på rapportens tidsbegränsning. Avsikten är att slutföra utredningsarbetet före utgången av
år 2015 och till följd av det är det möjligt att avskrivningssummorna från tidigare år ändras i någon mån. Man har
inte heller tagit den senaste ändringen i avskrivningsplanen i beaktande i bokföringen av anläggningstillgångar.
Enligt nuvarande beräkning är ändringarna inte väsentliga för helheten med tanke på resultaten.
Principer för upprättande av koncernbokslutet
Koncernbokslutets omfattning
Man har förenat alla dotterbolag samt samkommuner som kommunen i medlem i i koncernbokslutet. Av intressentsamfunden har As Oy Masalan Tupa förenats med uppgifterna för år 2013 eftersom bokslutsuppgifterna för
år 2014 inte fanns tillgängliga. Enligt bolagets disponent finns det inga väsentliga skillnader i uppgifterna.
Eliminering av internt ägande
Kommunens och dess dottersamfunds interna ägande har eliminerats enligt den nominella eller parivärdesmetoden.
Interna affärshändelser
Interna avkastningar, kostnader, skulder och fordringar samt övriga interna affärshändelser har med undantag
av ringa affärshändelser eliminerats.
Minoritetsandelar
Minoritetsandelarna har avskiljts från koncernens eget kapital.
Rättelser av avskrivningar enligt plan
Fastighets- och bostadsaktiebolagens avskrivningar på anläggningstillgångar har rättats enligt planen och restvärdesdifferensen har bokförts mot posterna Vinst/förlust från tidigare räkenskapsperioder samt Räkenskapspe-
Bokslut 2014
129
Noter
riodens vinst/förlust i dottersamfundets eget kapital. Avskrivningarna på anläggningstillgångar i intressesamfund
har inte rättats.
Ändringar i koncernstrukturen
Till följd av försäljningen av aktier i Koy Masalanhovi har ägoandelen sjunkit till 46,04 %.
Noter om resultaträkningen
Bilaga 8
Koncernen
Allmän förvaltning
Vård- och omsorgsväsendet
Bildningsväsendet
Samhällstekniska väsendet
Vattenförsörjningsverket
Markanvändning
Övriga
Kommunens verksamhetsintäkter totalt *)
2014
953 398
53 503 864
18 020 157
31 675 682
6 299 981
1 573 792
332 944
112 359 818
Kommunen
2013
962 552
43 908 821
17 609 404
27 239 387
5 481 785
2 411 558
2 056 057
99 669 564
2014
703 184
9 173 953
7 763 753
3 717 358
6 299 981
1 573 792
332 944
29 564 965
2013
703 635
9 390 903
7 788 323
4 041 355
5 481 785
2 411 558
2 056 057
31 873 616
*specifisering av verksamhetsinkomsterna presenteras ur utomstående poster
Bilaga 9
Specifikation av skatteinkomster
Kommunens inkomstskatt
Andel av samfundsskatteintäkter
Fastighetsskatt
Övriga skatteinkomster
Skatteinkomster totalt
Skattesatser
Kommunens inkomstskattesats
Fastighetsskatteprocentsatser
Allmän fastighetsskatteprocentsats
Stadigvarande bostadsbyggnad
Övrig byggnad
Obebyggd tomt
2014
2013
158 314 170
7 792 749
8 874 365
156 326 201
6 451 416
8 355 546
174 981 284
171 133 163
2014
2013
19,50
19,00
0,80
0,32
0,92
3,00
0,80
0,32
0,92
3,00
Bilaga 10
Specifikation av statsandelarna
2014
Statsandelen för kommunal basservice
Därav: Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna
(+/-)
Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet
Behovsprövad höjning av statsandelen
Statsandelar sammanlagt
2013
27 479 111
-15 112 178
29 279 582
-15 114 719
-115 756
-6 028 188
0
23 251 394
-5 848 792
0
21 630 319
Bilaga 11
Specifikation av extraordinära intäkter
och kostnader
Extraordinära intäkter
Extraordinära intäkter totalt
Extraordinära konstnader
Extraordinära kostnader totalt
Koncernen
2014
2013
53 331
5 812
53 331
5 812
0
0
Kommunen
2014
2013
0
0
0
0
Noter
130
Bokslut 2014
Bilaga 12
Utredning om grunderna för avskrivning enligt plan och ändringar i dem
De beräknade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenttal samt avskrivningsmetoderna är:
Kyrkslätts kommuns avskrivningsplan
Tillgångsgrupp
Avskrivningsmetod
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
Lineär avskrivning
Andelar av Esbo vattens inves teringar
Lineär avskrivning
Andelar i byggnader
Lineär avskrivning
Andelar i vägförvaltningens gemens amma projekt
Lineär avskrivning
Andelar i banförvaltnings centralens gemensamma projektLineär avskrivning
Andelar i maskiner och anordningar
Lineär avskrivning
Adb-program
Lineär avskrivning
Övriga immateriella rättigheter
Lineär avskrivning
Övriga utgifter med lång verknings tid
Etablerings- och organis ationsutgifter
Forsknings- och utvecklingsutgifter
Koncerngoodwill
Goodwill
Övriga
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
Byggnader och kons truktioner
Skyddsrum i berg
Förvaltnings - och institutionsbyggnader före 31.12.2006
Förvaltnings - och institutionsbyggnader fr.o.m. 1.1.2007
Förvaltnings - och institutionsbyggnader fr.o.m. 1.1.2013
Fabriks - och produktions byggnader
Ekonomibyggnader
Fritids byggnader
Bostads byggnader före 31.12.2006
Bostads byggnader fr.o.m. 1.1.2007
Lätt byggnad/konstruktioner
fr.o.m. 1.1.1997
Avskrivnings Avskrivnings Avskrivningtid
kod
%
månader, år
fr.o.m. 1.1.2007
fr.o.m. 1.1.2013
Avs krivningtid
Avskrivningtid
månader, år
månader, år
240
360
180
180
180
36
60
240
240
180
180
120
36
36
L
L
L
L
L
L
L
L
60
5 år
36
3 år
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
L
L
L
L
L
36
36
60
60
60
3 år
3 år
5 år
5 år
5 år
ingen avs krivnings tid
ingen avs krivnings tid
ingen avskrivningstid
ingen avskrivningstid
ingen avskrivningstid
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
Lineär avskrivning
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
600
480
50 år
40 år
600
480
360
50 år
40 år
30 år
240
180
240
480
20 år
15 år
20 år
40 år
240
180
240
480
360
20 år
15 år
20 år
40 år
30 år
600
480
360
240
240
180
240
480
360
120
10 år
Avskrivnings metod
fr.o.m. 1.1.1997
Avs krivnings Avs krivningsAvskrivningtid
kod
%
månader, år
Restvärdesavs krivning
Restvärdesavs krivning
Restvärdesavs krivning
Restvärdesavs krivning
Restvärdesavs krivning
R1
R3
R1
R2
R2
20 år
30 år
15 år
15 år
15 år
3 år
5 år
20 år
20 år
15 år
15 år
10 år
3 år
3 år
bo kförs so m årskostnaderbokfö rs som årsko stnader
bo kförs so m årskostnaderbokfö rs som årsko stnader
60
60
36
5 år
5 år
3 år
36
36
36
3 år
3 år
3 år
50 år
40 år
30 år
20 år
20 år
15 år
20 år
40 år
30 år
Kyrkslätts kommuns avskrivningsplan
Tillgångsgrupp
Fasta kons truktioner och anordningar
Gator, vägar, torg och parker
Broar, kajer och badanläggningar
Övriga jord- och vattenkonstruktioner
Vattendistributions nät
Avloppsnät
Elledningar, transformatorer, utomhus belysning
Övriga rör- och kabelnät
Mas kinerier och anordningar vid el-,
vatten- o dyl. verk
Fas ta lyft- och flyttanordningar
Trafikreglerings anordningar
Övriga fasta maskiner, anordningar och
konstruktioner
Mas kiner och inventarier
Fartyg av järn
Fartyg av trä och andra flytande arbets maskiner
Övriga transportmedel
Övriga rörliga arbets maskiner
Övriga tunga maskiner
Övriga lätta mas kiner
Sjukhus -, hälsovårds - o.dyl. anordningar
Adb-utrustning
Övriga anordningar och inventarier
Övriga materiella nyttigheter
Naturres urser
180
120
180
360
360
15 år
10 år
15 år
30 år
30 år
Restvärdesavs krivning R1
Restvärdesavs krivning R1
20 % 180
20 % 180
15 år
15 år
Restvärdesavs krivning R3
Restvärdesavs krivning R1
Restvärdesavs krivning R3
25 % 120
20 % 180
25 % 120
10 år
15 år
10 år
Restvärdesavs krivning R3
25 % 120
10 år
180
96
60
60
120
60
60
36
36
15 år
8 år
5 år
5 år
10 år
5 år
5 år
3 år
3 år
Lineär avs krivning
Lineär avs krivning
Lineär avs krivning
Lineär avs krivning
Lineär avs krivning
Lineär avs krivning
Lineär avs krivning
Lineär avs krivning
Lineär avs krivning
Avskrivning enligt
användning
L
L
L
L
L
L
L
L
L
20 %
25 %
20 %
10 %
10 %
fr.o.m. 1.1.2007
Avskrivningtid
månader, år
fr.o.m. 1.1.2013
Avskrivningtid
månader, år
Bokslut 2014
131
Noter
Bilaga 13
Redogörelse för överensstäm melsen mellan planmässiga
avskrivningar och investeringar som ska avskrivas i bokslutet för
kom munen
Genomsnittliga avskrivningar enligt plan
Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs
Differens (€)
Differens %
2014
2013
13 659 501
10 792 476
2 867 025
27
15 532 673
25 809 146
-10 276 473
-40
Bilaga 14
Avsättningar
Koncernen
2014
2013
Kommunen
2014
2013
Avsättning för pensionsansvar 1.1.
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskapsperioden
Avsättning för pensionsansvar 31.12.
54 568
0
0
54 568
60 209
0
-5 641
54 568
0
0
0
0
0
0
0
0
Patientskadeförsäkring 1.1.
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskapsperioden
Patientsk adeförsäk ring 31.12.
943 939
206 194
0
1 150 133
807 977
135 961
0
943 939
0
0
0
0
0
0
0
0
Avsättning för miljöansvar 1.1.
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskapsperioden
Avsättning för miljöansvar 31.12.
4 840
17 258
-4 840
17 258
924
4 840
-924
4 840
0
0
0
0
0
0
0
0
Övrig avsättning 1.1
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskapsperioden
Övrig avsättning 31.12
25 818
21 989
-11 828
35 979
757
183
122
818
0
0
0
0
0
0
0
0
1 029 165
0
0
SAMMANLAGT
1 257 938
31
12
-18
25
Bilaga 15
Vinster och förluster vid försäljning
Koncernen
av tillgångar bland bestående
2014
2013
aktiva
Övriga verksamhetsintäkter
Vinster från försäljning av mark- och vattenområden
330 680
2 145 434
Vinster från försäljning av byggnader
1 580
6 331
Övriga försäljningsvinster
8 678
-79 205
Försäljningsvinster totalt
340 939
2 072 560
Övriga verksamhetskostnader
Försäljningsförlust HNS
Försäljningsförlust Kårkulla bil
Försäljningsförlust Kårkulla byggnad
Försäljningsförluster totalt
4 471
167
258
5 195
Kommunen
2014
2013
328 920
2 145 434
4 024
332 944
-89 377
2 056 057
0
0
121 771
121 771
Bilaga 16
Specifikation av dividendintäkter och ränta
på grundkapital
Dividendintäkter från andra samfund
2014
2013
65 618
66 451
Ränta på grundkapital från samkommuner
260 094
260 094
Totalt
325 713
326 545
Noter
132
Bokslut 2014
Bilaga 17
Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen
2014
2013
Ändringar i avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering
Differens mellan planavskrivningar och
avskrivningar för beskattningen (- eller +)
24 832
27 019
Ändring i avskrivningsdifferens totalt
24 832
27 019
Noter om balansräkningen
Bilaga 18 Inga utgifter eller kapitalrabattersom inte bokförts som utgifter
Bilaga 19
Uppskrivningar
Koncernen
Kommunen
2014
2013
2014
2013
565 508
565 508
565 508
565 508
565 508
565 508
565 508
565 508
565 508
565 508
565 508
565 508
Mark- och vattenområden
Värde 1.1
Uppskrivningar
Återförda uppskrivningar
Värde 31.12
Byggnader *)
Värde 1.1
Återförda uppskrivningar
Värde 31.12
Uppskrivningar totalt 31.12
Bilaga 20 Inga aktiverade ränteutgifter
Bilaga 21
Materiella och immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Immate-
Övr. utg.
Förskotts-
riella
med lång
betalningar
rättigh.
verkn.tid
Oavskriven anskaffningsutgift 1.1.2014
346 034 1 781 715
Ökningar under räkenskapsperioden
213 627
99 449
Totalt Mark- o.
vatten-
Bygg-
Fasta
Maskiner
Övriga
Förskottsbet.
nader
konstr.
o. inven-
materiella
o. pågående
& anordn.
tarier
tillgångar
nyanläggn.
områden
2 127 749 24 386 989 85 117 220 46 784 827
313 075
Finansieringsandelar under räk.per.
531 795
1 386 297
7 526 367
2 236 180
6 241
440 435
Totalt
1 224 737 159 756 194
1 733 964
11 618 858
-1 815 689
-1 815 689
594 507
594 507
Minskningar under räkenskapsper.
Överföringar mellan poster
Räkenskapsperiodens avskrivning
-264 162
-266 415
-530 577
-3 820 065 -8 153 956 -1 154 903
-13 128 925
Nedskrivningar och återföringar
av dem
Oavskriven anskaffningsutgift 31.12.2014
295 499 1 614 748
1 910 247 24 918 784 82 683 452 46 751 745
1 521 711
6 241
1 143 012 157 024 945
295 499 1 614 748
1 910 247 24 918 784 82 683 452 46 751 745
1 521 711
6 241
1 143 012 157 024 945
Uppskrivningar
Bokföringsvärde 31.12.2014
Väsentliga tilläggsavskrivningar
Specifikation av väs. tilläggsavskr.
Fordringar från vattenförsörjningsverkets balansenhet har ändrats till interna fordringar, syns inte i de externa
utgifterna (jämförelsedata med föregående år).
Bokslut 2014
133
Mark- och vattenområden specifikation
Koncernen
2014
Mark- och vattenområden
Fastigheters anslutningsavgifter
Övriga mark- och vattenområden
Mark - och vattenområden totalt
2013
776 622
776 622
29 099 967 28 532 446
29 876 590 29 309 068
Noter
Kommunen
2014
2013
47 517
24 918 784 24 386 989
24 918 784 24 386 989
Fastigheters anslutningsavgifter 47 517 har ändrats till interna när vattnet blivit kommunens balansenhet.
Markförsäljning år 2014:
Datum
sålt område
köpeskilling
TOTALT
Markköpning år 2014:
Datum
köpt område
köpeskilling
TOTALT
Överlåtelser av markområden har dragits av från balansvärden för sålda markområden (7 070 €), varvid man erhåller
överlåtelse inkomsterna.
Bilaga 22 - 24 Presenteras i verksamhetsberättelsen
Noter
134
Bokslut 2014
Bilaga 25
Specifikation
över fordringar
Fordringar på dottersamfund
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Totalt
Långfristiga
2014
Kortfristiga
2013
0
2014
0
Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Totalt
0
0
Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Totalt
0
0
Fordringar på staten och övriga
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Totalt
Fordringar sammanlagt
2013
134 680
8 568
134 339
8 568
143 248
142 907
7 664
342 105
1 138 128
125 619
1 271 411
385 878
94 565
822 549
12 902
1 441 310
17 081
1 441 310
1 454 212
1 458 391
4 342 069
3 749 919
2 237 621
616 512
6 604 052
9 027 899
428 571
571 428
428 571
571 428
2 734 015
750 963
7 827 047
428 571
571 428
10 695 918
Bokslut 2014
135
Noter
Bilaga 26
Väsentliga poster som ingår i de långoch kortfristiga resultatregleringarna
Långfristiga resultatregleringar:
Koncernen
2014
Kommunen
2014
2013
2013
Långfristiga resultatregleringar totalt
Kortfristiga resultatregleringar:
Regressfordringar för underhållsstöd
HRT
Espoon seudun koulutusky Omnia
Fpa, ersättning för företagshälsovård
- HNS
- Kårkulla
KomPL, arbetslöshetsförsäkringspremie
Restantier Löner
Löner 2.1.2015
Lönekörningar I-II 2015
Arbetslöshetsförsäkringsfonden
Biblioteket, simhallen, skatteförv.
Not 2
Taitoa
Simhallen, 2014 inkomster år 2015
Arbetsl.försäkr.fonden/Utbildn.ersättningar
EU-bidrag och understöd HNS
Övriga inkomster som inte erhållits HNS
Övriga resultatregleringar dotterbolag
Resultatregleringar från staten HRT
Resultatregleringar Eteva 2;5%
Resultatregleringar Luksia 1,36%
Resultatregleringar Nylands förbund 2,7%
Resultatregleringar Folkhögskola 12,5%
Övriga inkomster som inte erhållits HRT
Kortfristiga resultatregleringar totalt
0
102 240
23 379
397 258
73 194
4 640
86 132
27 050
36 122
4 853
94 624
19 262
6 821
32 000
2 085
43 147
2 330
124 469
72 484
203 207
14 084
8 392
13 915
0
5 121
1 396 808
48 461
0
0
450 728
77 748
3 840
0
159 107
0
52 782
0
0
0
0
0
0
2 118
98 128
92 720
0
13 503
6 940
27 251
15 689
3 097
1 003 651
0
102 240
23 379
397 258
0
0
86 132
27 050
36 122
4 853
94 624
19 262
6 821
32 000
2 085
43 147
0
0
0
0
0
0
0
0
1 609
876 581
48 461
0
0
450 728
0
0
0
159 107
0
52 782
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
711 077
Bilaga 27
Skillnader mellan återanskaffningspriser och aktiverade anskaffningsutgifter för finansiella värdepapper
Koncernen
Kommunen
2014
2013
2014
2013
Aktier och andelar
1 000 422
1 003 043
990 890
990 890
Bokföringsvärde 31.12.2014
Återanskaffningspris
208 568
211 366
205 767
206 608
Differens
791 855
791 677
785 123
784 282
Återanskaffningspris
3 288 441
2 569 534
Bokföringsvärde 31.12.2014
3 288 441
2 569 534
0
0
Återanskaffningspris
1 963 890
1 138 120
Bokföringsvärde 31.12.2014
1 963 890
1 138 120
0
0
791 855
791 677
785 123
784 282
Placeringar i kapitalmarknadsinstrument
Differens
Fordringar i masskuldebrevslån
Återanskaffningspris
Bokföringsvärde 31.12.2014
Differens
M uut arvopaperit
Differens
Finansiella värdepapper sammanlagt differens 31.12.2014
Noter
136
Bokslut 2014
Bilaga 28
Specifikation av det egna kapitalet
Koncernen
Specifikation av det egna kapitalet
2014
Kommunen
2013
2014
2013
59 989 994
59 989 994
59 989 994
59 989 994
59 989 994
59 989 994
59 989 994
59 989 994
633 826
633 826
565 508
565 508
633 826
633 826
565 508
565 508
Övriga fonder 1.1.2014
1 884 482
1 884 482
0
0
Överföringar till fonden
392 315
0
0
0
0
0
0
Grundkapital 1.1.2014
Ökningar
Minskningar
Grundkapital 31.12.2014
Uppskrivningsfond 1.1.2014
Ökningar
Minskningar
Uppskrivningsfond 31.12.2014
Övriga egna fonder
Överföringar från fonden
Ändring i samkommunsandel
0
0
0
2 276 798
1 884 482
0
0
Över-/underskott från tidigare räkensk.
perioder 1.1.2014
17 812 712
26 034 402
24 034 378
30 489 233
Räkenskapsperiodens över-/underskott 31.12.2014
-1 419 800
-8 026 607
-1 750 886
-6 454 855
Eget kapital totalt
79 293 530
80 516 097
82 838 994
84 589 880
Övriga egna fonder totalt 31.12.2014
Bilaga 29
Specifikation över avskrivningsdifferensen
Kommunen
2014
2013
Avskrivn.differens på basis av NSL-avskrivning
235 442
260 274
Avskrivningsdifferens totalt
235 442
260 274
Avskrivn.differens i anslutn. till invest.reservering
Bilaga 30
Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än efter fem år
Koncernen
2014
Masskuldebrevslån
Lån från offentliga samfund
22 816 019
Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter
83 121 663
Lån från övriga kreditgivare
Erhållna förskott
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Långfristiga skulder sammanlagt
105 937 681
Bilaga 31 Inga avtalsvis emitterade masskuldebrevslån.
Kommunen
2013
25 108 558
43 706 771
2014
33 169 007
11 092
68 826 420
2013
1 461 907
28 966 962
11 092
33 169 007
30 439 961
Bokslut 2014
137
Noter
Bilaga 32
Avsättningar (1 000 €)
Koncernen
2014
Avsättning för pensionsansvar
Patientskadeavgiftsansvar
Avsättning för miljöansvar
Övriga avsättningar
Övriga avsättningar sammanlagt
Kommunen
2013
2014
2013
55
55
0
0
1 150
944
0
0
17
5
0
0
36
1 258
26
1 030
0
0
0
0
Bilaga 33
Specifikation över
lång- och kortfristiga skulder
Långfristiga
2014
2013
Kortfristiga
2014
2013
Främmande kapital
Skulder till dottersamfund
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Totalt
2 604
2 604
Skulder till samkommuner där kommunen är medlem
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Totalt
Skulder till intresse- och andra ägarintressesamfund
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Totalt
2 432 980
1 090 009
16 388
2 449 368
1 090 009
17 264
66 643
17 264
66 643
8 042
9 155 632
11 112 517
17 338 755
37 614 946
38 774 202
Skulder till staten och övriga
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Totalt
88 496 807
87 902 728
89 641 771
89 564 712
11 184 414
12 890 492
13 978 165
38 053 072
Främmande kapital sammanlagt
89 641 771
89 564 712
40 519 704
1 144 964
Bilaga 34 Ingen checklimit
Bilaga 35 Inga utlösningsskulder för hyresobjekt
1 661 984
Noter
138
Bokslut 2014
Bilaga 36
Specifikation av övriga skulder
Koncernen
Kommunen
2014
2013
2014
2013
9 194 772
7 817 102
9 027 472
Övriga skulder - långfristiga
Anslutningsavgifter
7 549 668
Vattenanslutningsavgifter
Avloppsanslutningsavgifter
Övriga anslutningsavgifter
Övriga skulder
Övriga skulder totalt
10 010
10 537
10 010
10 537
9 204 782
7 827 639
9 037 482
7 560 205
Bilaga 37
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna
Koncernen
2014
Kommunen
2013
2014
2013
Kortfristiga resultatregleringar
Inkomstförskott
0
0
525 530
649 893
209 853
253 430
17 144 386
17 493 595
12 192 825
12 976 662
3 887 619
6 035 077
1 591 875
4 108 662
21 557 534
24 178 566
13 994 553
17 338 755
Räntor som överförs
Periodisering av semesterlöner och lönebikostnader
Övriga obetalda utgifter
Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt
Bilaga 38
Vårdtagarnas medel
Kommunen
2014
V årdtagarnas medel 31.12.2014
127 180
2013
109 637
Bilaga 39
Ersättning för regressfordringar för underhållsstöd
Kommunen
2014
Belopp som bokförs bland fordringar i balansräkningen 31.12.2014
0
2013
48 461
Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser
Bilaga 40 Kommunen har inte givit några inteckningar som säkerhet för sina lån.
Bokslut 2014
139
Noter
Bilaga 41 - 43
Skulder för vilka kommunen har pantsatt, intecknat eller
Koncernen
på annat sätt givit egendom som säkerhet
Skulder för vilka fastighetsinteckning ställts som säkerhet
Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter
Inteckningar vilka ställts som säkerhet
Lån från offentliga sam fund
Inteckningar vilka ställts som säkerhet
Lån från övriga kreditgivare
Inteckningar vilka ställts som säkerhet
Inteckningar vilka ställts som säkerhet sammanlagt
Kommunen
2014
2013
2014
2013
45 721 021
103 952 743
44 222 005
92 720 841
103 952 743
92 720 841
0
0
128 370
100 209
100 209
0
0
Skulder för vilka aktier ställts som säkerhet
Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter
De pantsatta aktiernas bokföringsvärde
Lån från offentliga sam fund
De pantsatta aktiernas bokföringsvärde
Lån från övriga kreditgivare
De pantsatta aktiernas bokföringsvärde
Pantasatta aktier sammanlagt
Säkerheter för egen del
Inteckningar som ställts som säkerhet
Sammanlagt
2 001
2 001
Säkerheter som ställts för samfund inom kommunkoncernen
Ursprungligt kapital
Återstående kapital
Sammanlagt
373 998
314 805
314 805
Bilaga 44
Det sammanlagda beloppet av ännu
obetalda hyror enligt leasinghyresavtal
Koncernen
Kommunen
2014
2013
2014
2013
Förfaller under följande räkenskapsperiod
5 268 806
1 072 441
516 224
760 361
Förfaller senare
1 072 346
922 069
678 801
936 074
6 341 152
1 994 511
1 195 025
1 696 435
2014
2013
Det sammanlagda beloppet av leasingansvar
(inkl. mervärdesskatt)
Totalt
Bilaga 45 - 46
Borgensförbindelser för dottersamfund
Kiint Oy Kirkkonum men Männistönmuori
Ursprungligt kapital
150 000
4 808 806
Återstående kapital
112 500
127 500
Borgensförbindelser till förmån för övriga
2014
2013
Ursprungligt kapital
5 273 363
5 273 363
Återstående kapital
3 397 750
3 477 701
Övriga ansvarsförbindelser givna av kommunen
2014
2013
Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar per 31.12.2014
Kom munens andel av garanticentralens borgensansvar
Kom munens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning
Kom munens eventuella ansvar för garanticentralens fond
172 945 506
163 699 510
0
0
-119 570
-109 786
Noter
140
Bokslut 2014
Bilaga 47
Övriga arrangemang för kommunen som inte har tagits med i ba
lansräkningen
Övriga ekonomiska ansvar
Kyrkslätts kommun och Kommunernas pensionsförsäkring har år 2012 ingått 2 hyresavtal för
15
(femton) år, kommunhuset och Stationsområdets parkeringshus.
Hyrorna består av kapitalhyra som bestäms enligt de faktiska anskaffningskostnaderna för
byggprojektet gällande hyresobjektet.
Åren 2014–2017 uppgår de beräknade hyresutgifterna för kommunhusets del till ca 1,2 miljoner euro
per år och för parkeringshusets del till ca 0,4 miljoner euro per år.
Förpliktelser som förorsakas kommunen av markanvändningsavtalen
Avtalen för områdena Sundet 1 - 3
Kommunen har inga förpliktelser på basis av markanvändningsavtalen.
Sarvvik
Kommunens förpliktelse är att bygga den interna kommunaltekniken i genomförandeskedena 1 och 2.
(I avtalet hänvisas dessutom till en skola och daghem som ska byggas i planområdet.
I avtalet ställs dock inga förpliktelser för kommunen att bygga dessa enligt en viss tidtabell.)
Tolls stationsområde
Kommunens förpliktelse är att utarbeta och godkänna gatuplanerna samt bygga
vattenförsörjningen i kvarter 651 enligt detaljplanen så att den kan tas i bruk och bygga gatorna i trafikerbart
skick
inom 12 mån. Och för hela avtalsområdets del inom 24 mån. Från det att detaljplanen,
gatuplanen och gatubyggnadsentreprenaden vunnit laga kraft.
Dessutom förpliktar avtalet till fastighetsöverlåtelser som genomförs 2013 - 2017.
Projektets byggentreprenad började i augusti 2013.
Köpashörnet
Markbytet enligt markanvändningsavtalet ska genomföras.
I markanvändningsavtalet anvisas kommunen inga andra direkta förpliktelser.
Noter som gäller personalen och revisorns arvode
Bilaga 48
Antalet anställda 31.12.2014 enligt uppgiftsområde
Allm än förvaltning
Vård- och omsorgsväsendet
Bildningsväsendet
Samhällstekniska väsendet
Vattenförsörjningsverket
Totalt
2014
2013
38
41
582
609
1316
1356
232
235
16
17
2184
2258
Bokslut 2014
141
Noter
Bilaga 49
Kommunens löner, arvoden, pensionskostnader och övriga lönebikostnader under räkenskapsperioden
2014
Löner och arvoden
2013
71 539 759
Lönebikostnader
Pensionskostnader
75 425 304
3 337 770
4 507 874
16 682 930
17 203 644
91 560 459
97 136 822
3 961
15 713
91 564 420
97 152 534
Övriga lönebikostnader
Personalersättningar och övriga korrigeringsposter
Sam manlagt enligt resultaträkningen
Personalkostnader som aktiverats bland användningstillgångar
Personalkostanader sammanlagt
Bilaga 50
Arvoden till revisor
Revisionsarvoden
Bis tående av revis ionsnäm nden
Övriga arvoden
Arvoden sammanlagt
2014
2013
50 984
41 802
4 318
7 493
7 490
0
62 791
49 295
Noter
142
Bokslut 2014
Balansenhetens noter / Vattenförsörjningsverket
Bilaga 17
Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen
2014
Ändringar i avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering
- 24 832,10
Differens mellan planavskrivningar och
avskrivningar för beskattningen (- eller +)
Ändring i avsk rivningsdifferens totalt
- 24 832,10
2013
- 27 019,40
- 27 019,42
Bilaga 21
Materiella och immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar
Övr. utg.
Totalt
med lång
verkn.tid
Oavskriven anskaffningsutgift 1.1
Ökningar under räkenskapsperioden
Finansieringsandelar under räk.per.
Minskningar under räkenskapsper.
Överföringar mellan poster
Räkenskapsperiodens avskrivning
Nedskrivningar och återföringar
av dem
Oavskriven anskaffningsutgift 31.12
1 396 619,36
-5686,46
1 390 932,90
Uppskrivningar
Bokföringsvärde 31.12
Väsentliga tilläggsavskrivningar
Specifikation av väs. tilläggsavskr.
1 396 619,36
5 686,46
1 390 932,90
Fasta
konstrukt.
& anordn.
Materiella tillgångar
Maskiner Totalt
o. inventarier
16 647 767,32
2 376 771,38
591 907,18
-
1,68
1 771 779,62
- 0,18
16 660 851,90
1,50
16 647 769,00
2 376 771,38
591 907,18
- 1 771 779,80
16 660 853,40
Bokslut 2014
143
Noter
Bilaga 25
Specifikation av fordringar
Långfristiga
2014
Kortfristiga
2014
2013
134 680
134 680
134 029
134 029
Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem
Kundfordringar
1 977
Totalt
0
0
1 977
1 840
1 840
Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund
Kundfordringar
12 902
9 894
Fordringar på dottersamfund
Kundfordringar
Totalt
Totalt
2013
0
0
0
0
12 902
9 894
Fordringar på staten och övriga
Kundfordringar
Totalt
0
0
1 921 122
1 921 122
1 745 203
1 745 203
Fordringar sammanlagt
0
0
2 070 681
1 890 966
Bilaga 28
Bilaga 36
Specifikation av anslutningsavgifter
Långfristigt främmande kapital
Anslutningsavgifter och övriga skulder
Anslutningsavgifter
Övriga skulder
Anslutningsavgifter och övriga skulder
2014
2013
8 680 193
7 919 743
8 680 193
7 919 743
Bilaga 37
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna
Kortfristiga resultatregleringar
Inkomstförskott
Obetalda utgifter
Periodisering av löner och lönebikostnader
Övriga obetalda utgifter
Resultatregleringar sammanlagt
2014
2013
-
264 903
264 903
266 795
100 561
367 355
Noter
144
Bokslut 2014
Förteckning över använda bokföringsböcker
1. Inbunden balansbok:
· Verksamhetsberättelse
· Resultaträkning
· Finansieringsanalys
· Balansräkning
· Koncernbalansräkning
· Noter
· Förteckning över använda bokföringsböcker
· Undertecknande av bokslutet
· Revisorernas revisionsanteckning
2. Övriga bokslutshandlingar:
· Balansspecifikationer
· Specifikationer till noterna
3. ADB-utskrifter:
· Dagbok
· Huvudbok
· Resultaträkning
· Balansräkning
· Finansieringsanalys
· Jämförelse över budgetutfallet
Använda verifikatsgrenar:
Ingående saldo
Budget
Tilläggsanslag
Promemoria, extern Raindance
Promemoria, extern Rondo
Promemoria, intern Raindance
Promemoria, intern Rondo
Kassaverifikat
Lösöre
Anläggningstillgångar
SInterna faktoror, Rondo
Bankens kontoutdrag
Löner
Socialarbetet
Försäljningsreskontrans
fakturaslag
11-41
Sonet lagret, hälsovårdsväsendet
Manuella prestationer, försäljningsreskontra
Referensprestationer, försäljningsreskontra
Kvittering av kreditfakturor, försäljningsreskontra
Avskrivning från konton (kredirförluster)
Försäljningsreskontran
fakturaslag
54,59-77
Inköpsfakturor, Rondo
Manuella prestationer, vatten
Referensprestationer, vatten
Kvitteringar, vatten
Inköpsavgifter
Koncernens ingående saldo
Konsernens dotterbolag/samkommuner
Koncernbokföring
nummerserie
1
2
3
10
15
20
25
30
33
37-38
40
101
100
103
110-410
500
511
521
531
541
540,590-770
800
811
821
831
899
991
992
993
BOKSLUTSKALKYLER
Bokslut 2014
Kommunstyrelsens och kommundirektörens underskrifter
Kyrkslätt den 30 mars 2015
KOMMUNSTYRELSEN I KYRKSLÄTT
Raija Vahasalo
ordförande
Ari Harinen
I vice ordförande
Pekka M. Sinisalo
II vice ordförande
Anders Adlercreutz
ledamot
Ralf Grönberg
ledamot
Hans Hedberg
ledamot
Johanna Isomäki-Reik
ledamot
Matti Kaurila
ledamot
Antti Kilappa
ledamot
Pirkko Lehtinen
ledamot
Michaela Lindholm
ledamot
Outi Saloranta-Eriksson
ledamot
Anna-Lotta Wichmann
ledamot
Tarmo Aarnio
kommundirektör
BOKSLUTSKALKYLER
Revisorernas revisionsanteckning
Idag har en berättelse om den utförda revisionen givits.
Kyrkslätt
2015
BDO Audiator Oy
OFR-samfund
Krister Rehn
OFR
Bokslut 2014