FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning

1
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
Avdelning 1 Enhet 13
DOM
2015-04-20
Meddelad i
Göteborg
Mål nr
7006-14
KLAGANDE
Svenska Connemarasällskapet, 802431-1766
c/o Anders Gustafson
Okome-Backagård 205
311 65 Vessigebro
Ombud: Anders Gustafson
Okome-Backagård 205
311 65 Vessigebro
MOTPART
Länsstyrelsen Hallands län
301 86 Halmstad
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen Hallands läns beslut den 27 maj 2014,
diarienr 283-25914-2012
SAKEN
Föreläggande enligt lagen (2006:807) om kontroll av husdjur m.m.
___________________
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten upphäver länsstyrelsens beslut.
Dok.Id 305313
Postadress
Box 53197
400 15 Göteborg
Besöksadress
Sten Sturegatan 14
Telefon
Telefax
031 - 732 70 00
031 - 711 78 59
E-post: [email protected]
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:00
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
DOM
BAKGRUND
Efter att länsstyrelsen mottagit ett antal klagomål gällnade Svenska Connemarsällskapet (SCS) beslutade Länsstyrelsen den 27 maj 2014 att förelägga SCS att:
1.
Följa de av Jordbruksverket godkända plan- och riktlinjerna, framför allt gällande punkterna 4, 7, 9 samt 10.
2. Se över stamboksregistret så att samtliga hästar i stamboken finns
registrerade på rätt plats.
Länsstyrelsen beslutade att föreläggandet skulle gälla omedelbart efter att
SCS tagit del av beslutet.
Länsstyrelsen beslutade vidare att SCS senast den 1 november 2014 ska
inkomma med dels en förteckning över de ändringar som gjorts, dels en
åtgärdsplan för att undvika framtida registrerings- och diskrimineringsbrister.
Beslutet motiverades i huvudsak enligt följande. Det är allvarliga fel som
begåtts när det gäller att SCS inte följt sina egna plan- och riktlinjer. SCS
har bland annat utfärdat ett duplikat av förkomna pass innan annonsering
om dödande av originalhandling. SCS har inte beslutat om en avelsplan
från åren 2011, 2012 och 2013, vilket föreningen skulle gjort enligt sina
plan- och riktlinjer. Vidare har felaktig uppgift lämnats om djurunderlag
och föreningen följer inte moderstamsbokens regler. SCS har också brutit
mot sina plan- och riktlinjer genom att låta avelsvärdera en hingst utan att
ägaren behövde betala avgift och genom att den värderats på annan tid och
plats än den stipulerade. Vidare har två namngivna hingstar år 2013 inte
avkommeprövats, trots att de var kvalificerade till detta.
7006-14
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
DOM
YRKANDEN M.M.
SCS överklagar beslutet, yrkar att föreläggandet upphävs och anför i huvudsak följande. Ett allmänt föreläggande att följa bestämmelserna i de
godkända plan- och riktlinjerna är alltför otydligt. Vissa frågor som ingår i
länsstyrelsens beslut ligger dessutom utanför länsstyrelsens ansvar. Många
av klagopunkterna har grundats på klagandens egna påståenden och tolkningar av regelverken. Dessa har till stor del kunnat avfärdas, bedömts irrelevanta eller inte aktuella. Då ärendet omfattar en mängd olika punkter och
klagomål är det omöjligt för SCS att veta vilka brister som ansetts relevanta och slutligen ingått i länsstyrelsens bedömning. Föreläggandet om att
SCS ska följa de godkända plan- och riktlinjerna belastar och utpekar SCS
i oproportionerligt hög grad. När det gäller föreläggandet om att se över
stamboksregistret saknas beslutsmotivering. Länsstyrelsen kan inte anses
ha fog för kravet på en översyn av stamboksregistret så att samtliga hästar i
stamboken finns registrerade på rätt plats. Länsstyrelsen har dessutom inte
kommunicerat alla anmälningar som inkommit, även om dessa ligger till
grund för beslutet.
Länsstyrelsen anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak
följande. SCS har kommunicerats vid tre tillfällen (2012-09-26, 2012-1212 och 2013-02-14) samt en sammanfattning daterad 2013-12-19. Vidare
har en stor mängd e-post inkommit till Länsstyrelsen där även SCS funnits
med som mottagare. Med anledning av att SCS fått informationen i mailen
till sig tillsända och ofta gett de klagande ett svar, har tolkningen gjorts att
det varit obehövligt att kommunicera dessa mailkonversationer.
7006-14
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
DOM
SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Lagen (2006:807) om kontroll av husdjur m.m. syftar till att
1. främja animalieproduktionen och djurs lämplighet för avel i
näringsverksamhet,
2. förebygga sjukdomar hos djur, samt
3. främja en långsiktig förvaltning av husdjursgenetiska
resurser ( 1 § lagen om kontroll av husdjur)
Enligt 8 § lagen om kontroll av husdjur m.m. utövas offentlig kontroll av
efterlevnaden av denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats
med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de
beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna av Jordbruksverket och länsstyrelserna i enlighet med vad regeringen bestämmer.
Av 12 § lagen om kontroll av husdjur m.m. framgår att utöver vad som
följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen,
de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EGbestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats
med stöd av EG-bestämmelserna ska följas.
Av 10 § förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur m.m. framgår att
länsstyrelserna utövar offentlig kontroll i fråga om bland annat organiserad
kontroll avseende avelsfrågor anordnade av organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar.
7006-14
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
DOM
Länsstyrelserna är därvid i tillämpliga fall behörig myndighet att utöva
offentlig kontroll i enlighet med de EG-bestämmelser som kompletteras av
lagen (2006:807) om kontroll av husdjur, m.m.
Av 4 § statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur
som används till avel m.m. (SJVFS 2010:61) framgår bl.a. följande. För att
bli godkänd ska avelsorganisationen vara en juridisk person och ha stadgar
som särskilt fastslår principen om ickediskriminering. Avelsorganisationen
ska därutöver visa att den
1. arbetar effektivt, varvid hänsyn ska tas till vilka ekonomiska och personella resurser inklusive personalens utbildning och kompetens, som den
förfogar över, samt att regelverket är så utformat att effektiviteten i arbetet
främjas,
2. har en definition av rasens, rasernas eller den i stambokens ingående
populationens särdrag,
3. har en definition av avelsmål,
4. har en regelsamling för hur hästar identifieras och deras härstamning
registreras,
5. kan utföra de kontroller som registrering av härstamningen kräver,
6. förfogar över tillräckligt många djur för att kunna genomföra ett program för förbättring, avelsurval eller rasens bevarande,
7. kan tillhandahålla de uppgifter (t.ex. om prestationer) som behövs för
att genomföra ett program för förbättring, avelsurval eller rasens bevarande,
8. har fastställda principer för ett system som tillhandahåller uppgifter
(t.ex. om prestationer) som gör att hästar kan bedömas med avseende på
rasens förbättring, avelsurval eller rasens bevarande,
9. har en uppdelning av stamboken, om det finns olika villkor för registrering av hästdjur, eller olika system för klassificering av de hästdjur som
registreras i stamboken,
7006-14
6
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
DOM
10. har ett system för införande av olika härstamningar som har förts in i
en eller flera stamböcker, om detta är nödvändigt,
11. i de fall avelsorganisationen inte för stambok för den ursprungliga
rasen (moderförening), har tillämpningsregler i enlighet med moderföreningens grundregler och har sistnämnda förenings erkännande, samt
12. har ett system för förande av ett sådant hästregister som avses i 12
§.
Av 11 § (SJVFS 2010:61) framgår att en djurägare eller djurhållare ska
ansöka om identitetshandling/hästpass hos den avelsorganisation där hästen är berättigad till registrering i de fall hästen saknar detta.
Av 12 § i samma föreskrifter framgår att en avelsorganisation som avses i 11 §
på djurägarens eller djurhållarens begäran ska registrera de hästar som uppfyller kraven för registrering hos föreningen och inte redan finns i föreningens
register, samt utfärda en identitetshandling/hästpass i de fall hästen saknar
detta.
Förvaltningsrättens bedömning
Utgångspunkter för prövningen
Frågan i målet är om länsstyrelsen haft fog för sitt beslut att förelägga SCS
att vidta vissa åtgärder. Av de tillämpliga bestämmelserna i målet framgår
att länsstyrelsen har rätt att meddela de förelägganden som behövs för att
en avelsförening ska följa bestämmelserna i bland annat Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur som används till avel.
I praxis har det ställts krav på tydligheten i förelägganden som är förenade
med vite (se t.ex. RÅ 1990 ref. 39 och RÅ 1994 ref. 29). Även om lika
stränga krav inte kan ställas på förelägganden som inte är förenade med
7006-14
7
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
DOM
vite är det enligt förvaltningsrättens mening ändå av stor vikt att ett föreläggande är utformat på ett sådant sätt att det tydligt framgår för adressaten
vad han eller hon ska göra för att uppfylla föreläggandet och att det vid en
efterföljande prövning på ett rättssäkert sätt kan avgöras om föreläggandet
är uppfyllt eller inte.
Beslutspunkt 1
Enligt beslutspunkt 1 föreläggs SCS att följa de av Jordbruksverket godkända plan- och riktlinjerna, framförallt punkterna 4, 7, 9 samt 10.
De aktuella plan- och riktlinjerna för SCS:s verksamhet omfattar tio punkter med bestämmelser om bland annat organisation, beslutsordning och
avelsmål. De särskilt specificerade punkterna i föreläggandet har följande
rubriker: Principer för lagring av och tillgång till uppgifter (p 4), Avelsmål
och djurunderlag (p 7), Säkerställande av identitet (p 9) samt Regler för
stambokföring (p 10). De aktuella punkterna har underrubriker som bland
annat rör krav på ickediskriminering och offentlighet (4.2) samt förekommen originalhandling (p. 9.4.3).
Enligt förvaltningsrättens mening bör man vanligtvis kunna utgå från att en
avelsförening strävar efter att följa sina egna plan- och riktlinjer. För det
fall att ett föreläggande är nödvändigt för att en avelsförening ska följa
någon viss bestämmelse i sina plan- och riktlinjer måste det tydligt framgå
vad föreläggandet avser och vad som krävs för att föreningen ska uppfylla
kravet i föreläggandet.
Av beslutspunktens ordalydelse framgår att SCS ska följa plan- och riktlinjerna i sin helhet, dock särskilt fyra utpekade punkter. Förvaltningsrätten
anser att en sådan förmulering gör föreläggandet svårbegripligt, eftersom
det lämnas osagt på vilket sätt föreningen ska följa vissa punkter mer än
7006-14
8
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG
DOM
andra. Plan- och riktlinjerna är dessutom omfattande och innehåller flera
underrubriker. Som beslutspunkt 1 i föreläggandet är utformat är det således svårt för SCS att veta vilka faktiska åtgärder som bör genomföras för
att leva upp till föreläggandet. En bedömning i efterhand om och på vilket
sätt föreläggandet är uppfyllt kommer även att bli mycket godtycklig. Föreläggandepunkten kan därför inte anses uppfylla de krav på tydlighet som
kan ställas. Vid sådant förhållande anser förvaltningsrätten att länsstyrelsen
inte haft fog för föreäggandet avseende punkten 1. Föreläggandet ska därför upphävas i denna del.
Beslutspunkt 2
Enligt punkten 2 i föreläggandet ska SCS se över stamboksregistret så att
samtliga hästar i stamboken finns registrerade på rätt plats. Av länsstyrelsens beslut går det inte att utläsa någon tydlig motivering till det aktuella
föreläggandet. Eftersom det inte framkommer vilka brister som ska rättas
till genom översynen av stamboksregistret är det svårt för SCS att veta
vilka åtgärder som bör genomföras för att leva upp till föreläggandet. Föreläggandet får således anses som alltför opreciserat. Föreläggandet ska därför upphävas även i denna del.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1 B)
Eva Bertelsen
Rådman
I avgörandet har även nämndemännen Willy Kiela, Anna Norrgran och
Oskar Ahlman deltagit.
Föredragande i målet har varit föredraganden Petra Lillsund.
7006-14
Bilaga 1
Bilaga
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut
ska skriva till Kammarrätten i Göteborg.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till
förvaltningsrätten.
För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då
Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har
meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid
en sådan förhandling har angetts när beslutet
kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha
kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag,
midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker
det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.
Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom
tre veckor från den dag beslut meddelades.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om
DV 3109/1B • 2013-06 • Producerat av Domstolsverket
1. det finns anledning att betvivla riktigheten
av det slut som förvaltningsrätten har
kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas
går att bedöma riktigheten av det slut som
förvaltningsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre
rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva
överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det
klart och tydligt framgår av överklagandet till
kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. Klagandens person-/organisationsnummer,
postadress, e-postadress och telefonnummer
till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska
också anges samt eventuell annan adress där
klaganden kan nås för delgivning. Om dessa
uppgifter har lämnats tidigare i målet – och om
de fortfarande är aktuella – behöver de inte
uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska
ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller
adressuppgift ändras, ska ändringen utan
dröjsmål anmälas till kammarrätten.
2. den dom/beslut som överklagas med uppgift
om förvaltningsrättens namn, målnummer
samt dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för en
begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut
som klaganden vill få till stånd,
5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad
han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.
.
www.domstol.se