1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 Enhet 13 DOM 2015-04-20 Meddelad i Göteborg Mål nr 7006-14 KLAGANDE Svenska Connemarasällskapet, 802431-1766 c/o Anders Gustafson Okome-Backagård 205 311 65 Vessigebro Ombud: Anders Gustafson Okome-Backagård 205 311 65 Vessigebro MOTPART Länsstyrelsen Hallands län 301 86 Halmstad ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen Hallands läns beslut den 27 maj 2014, diarienr 283-25914-2012 SAKEN Föreläggande enligt lagen (2006:807) om kontroll av husdjur m.m. ___________________ FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten upphäver länsstyrelsens beslut. Dok.Id 305313 Postadress Box 53197 400 15 Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax 031 - 732 70 00 031 - 711 78 59 E-post: [email protected] Expeditionstid måndag – fredag 08:00-16:00 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM BAKGRUND Efter att länsstyrelsen mottagit ett antal klagomål gällnade Svenska Connemarsällskapet (SCS) beslutade Länsstyrelsen den 27 maj 2014 att förelägga SCS att: 1. Följa de av Jordbruksverket godkända plan- och riktlinjerna, framför allt gällande punkterna 4, 7, 9 samt 10. 2. Se över stamboksregistret så att samtliga hästar i stamboken finns registrerade på rätt plats. Länsstyrelsen beslutade att föreläggandet skulle gälla omedelbart efter att SCS tagit del av beslutet. Länsstyrelsen beslutade vidare att SCS senast den 1 november 2014 ska inkomma med dels en förteckning över de ändringar som gjorts, dels en åtgärdsplan för att undvika framtida registrerings- och diskrimineringsbrister. Beslutet motiverades i huvudsak enligt följande. Det är allvarliga fel som begåtts när det gäller att SCS inte följt sina egna plan- och riktlinjer. SCS har bland annat utfärdat ett duplikat av förkomna pass innan annonsering om dödande av originalhandling. SCS har inte beslutat om en avelsplan från åren 2011, 2012 och 2013, vilket föreningen skulle gjort enligt sina plan- och riktlinjer. Vidare har felaktig uppgift lämnats om djurunderlag och föreningen följer inte moderstamsbokens regler. SCS har också brutit mot sina plan- och riktlinjer genom att låta avelsvärdera en hingst utan att ägaren behövde betala avgift och genom att den värderats på annan tid och plats än den stipulerade. Vidare har två namngivna hingstar år 2013 inte avkommeprövats, trots att de var kvalificerade till detta. 7006-14 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM YRKANDEN M.M. SCS överklagar beslutet, yrkar att föreläggandet upphävs och anför i huvudsak följande. Ett allmänt föreläggande att följa bestämmelserna i de godkända plan- och riktlinjerna är alltför otydligt. Vissa frågor som ingår i länsstyrelsens beslut ligger dessutom utanför länsstyrelsens ansvar. Många av klagopunkterna har grundats på klagandens egna påståenden och tolkningar av regelverken. Dessa har till stor del kunnat avfärdas, bedömts irrelevanta eller inte aktuella. Då ärendet omfattar en mängd olika punkter och klagomål är det omöjligt för SCS att veta vilka brister som ansetts relevanta och slutligen ingått i länsstyrelsens bedömning. Föreläggandet om att SCS ska följa de godkända plan- och riktlinjerna belastar och utpekar SCS i oproportionerligt hög grad. När det gäller föreläggandet om att se över stamboksregistret saknas beslutsmotivering. Länsstyrelsen kan inte anses ha fog för kravet på en översyn av stamboksregistret så att samtliga hästar i stamboken finns registrerade på rätt plats. Länsstyrelsen har dessutom inte kommunicerat alla anmälningar som inkommit, även om dessa ligger till grund för beslutet. Länsstyrelsen anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. SCS har kommunicerats vid tre tillfällen (2012-09-26, 2012-1212 och 2013-02-14) samt en sammanfattning daterad 2013-12-19. Vidare har en stor mängd e-post inkommit till Länsstyrelsen där även SCS funnits med som mottagare. Med anledning av att SCS fått informationen i mailen till sig tillsända och ofta gett de klagande ett svar, har tolkningen gjorts att det varit obehövligt att kommunicera dessa mailkonversationer. 7006-14 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser m.m. Lagen (2006:807) om kontroll av husdjur m.m. syftar till att 1. främja animalieproduktionen och djurs lämplighet för avel i näringsverksamhet, 2. förebygga sjukdomar hos djur, samt 3. främja en långsiktig förvaltning av husdjursgenetiska resurser ( 1 § lagen om kontroll av husdjur) Enligt 8 § lagen om kontroll av husdjur m.m. utövas offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna av Jordbruksverket och länsstyrelserna i enlighet med vad regeringen bestämmer. Av 12 § lagen om kontroll av husdjur m.m. framgår att utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EGbestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna ska följas. Av 10 § förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur m.m. framgår att länsstyrelserna utövar offentlig kontroll i fråga om bland annat organiserad kontroll avseende avelsfrågor anordnade av organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar. 7006-14 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Länsstyrelserna är därvid i tillämpliga fall behörig myndighet att utöva offentlig kontroll i enlighet med de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen (2006:807) om kontroll av husdjur, m.m. Av 4 § statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur som används till avel m.m. (SJVFS 2010:61) framgår bl.a. följande. För att bli godkänd ska avelsorganisationen vara en juridisk person och ha stadgar som särskilt fastslår principen om ickediskriminering. Avelsorganisationen ska därutöver visa att den 1. arbetar effektivt, varvid hänsyn ska tas till vilka ekonomiska och personella resurser inklusive personalens utbildning och kompetens, som den förfogar över, samt att regelverket är så utformat att effektiviteten i arbetet främjas, 2. har en definition av rasens, rasernas eller den i stambokens ingående populationens särdrag, 3. har en definition av avelsmål, 4. har en regelsamling för hur hästar identifieras och deras härstamning registreras, 5. kan utföra de kontroller som registrering av härstamningen kräver, 6. förfogar över tillräckligt många djur för att kunna genomföra ett program för förbättring, avelsurval eller rasens bevarande, 7. kan tillhandahålla de uppgifter (t.ex. om prestationer) som behövs för att genomföra ett program för förbättring, avelsurval eller rasens bevarande, 8. har fastställda principer för ett system som tillhandahåller uppgifter (t.ex. om prestationer) som gör att hästar kan bedömas med avseende på rasens förbättring, avelsurval eller rasens bevarande, 9. har en uppdelning av stamboken, om det finns olika villkor för registrering av hästdjur, eller olika system för klassificering av de hästdjur som registreras i stamboken, 7006-14 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM 10. har ett system för införande av olika härstamningar som har förts in i en eller flera stamböcker, om detta är nödvändigt, 11. i de fall avelsorganisationen inte för stambok för den ursprungliga rasen (moderförening), har tillämpningsregler i enlighet med moderföreningens grundregler och har sistnämnda förenings erkännande, samt 12. har ett system för förande av ett sådant hästregister som avses i 12 §. Av 11 § (SJVFS 2010:61) framgår att en djurägare eller djurhållare ska ansöka om identitetshandling/hästpass hos den avelsorganisation där hästen är berättigad till registrering i de fall hästen saknar detta. Av 12 § i samma föreskrifter framgår att en avelsorganisation som avses i 11 § på djurägarens eller djurhållarens begäran ska registrera de hästar som uppfyller kraven för registrering hos föreningen och inte redan finns i föreningens register, samt utfärda en identitetshandling/hästpass i de fall hästen saknar detta. Förvaltningsrättens bedömning Utgångspunkter för prövningen Frågan i målet är om länsstyrelsen haft fog för sitt beslut att förelägga SCS att vidta vissa åtgärder. Av de tillämpliga bestämmelserna i målet framgår att länsstyrelsen har rätt att meddela de förelägganden som behövs för att en avelsförening ska följa bestämmelserna i bland annat Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur som används till avel. I praxis har det ställts krav på tydligheten i förelägganden som är förenade med vite (se t.ex. RÅ 1990 ref. 39 och RÅ 1994 ref. 29). Även om lika stränga krav inte kan ställas på förelägganden som inte är förenade med 7006-14 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM vite är det enligt förvaltningsrättens mening ändå av stor vikt att ett föreläggande är utformat på ett sådant sätt att det tydligt framgår för adressaten vad han eller hon ska göra för att uppfylla föreläggandet och att det vid en efterföljande prövning på ett rättssäkert sätt kan avgöras om föreläggandet är uppfyllt eller inte. Beslutspunkt 1 Enligt beslutspunkt 1 föreläggs SCS att följa de av Jordbruksverket godkända plan- och riktlinjerna, framförallt punkterna 4, 7, 9 samt 10. De aktuella plan- och riktlinjerna för SCS:s verksamhet omfattar tio punkter med bestämmelser om bland annat organisation, beslutsordning och avelsmål. De särskilt specificerade punkterna i föreläggandet har följande rubriker: Principer för lagring av och tillgång till uppgifter (p 4), Avelsmål och djurunderlag (p 7), Säkerställande av identitet (p 9) samt Regler för stambokföring (p 10). De aktuella punkterna har underrubriker som bland annat rör krav på ickediskriminering och offentlighet (4.2) samt förekommen originalhandling (p. 9.4.3). Enligt förvaltningsrättens mening bör man vanligtvis kunna utgå från att en avelsförening strävar efter att följa sina egna plan- och riktlinjer. För det fall att ett föreläggande är nödvändigt för att en avelsförening ska följa någon viss bestämmelse i sina plan- och riktlinjer måste det tydligt framgå vad föreläggandet avser och vad som krävs för att föreningen ska uppfylla kravet i föreläggandet. Av beslutspunktens ordalydelse framgår att SCS ska följa plan- och riktlinjerna i sin helhet, dock särskilt fyra utpekade punkter. Förvaltningsrätten anser att en sådan förmulering gör föreläggandet svårbegripligt, eftersom det lämnas osagt på vilket sätt föreningen ska följa vissa punkter mer än 7006-14 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM andra. Plan- och riktlinjerna är dessutom omfattande och innehåller flera underrubriker. Som beslutspunkt 1 i föreläggandet är utformat är det således svårt för SCS att veta vilka faktiska åtgärder som bör genomföras för att leva upp till föreläggandet. En bedömning i efterhand om och på vilket sätt föreläggandet är uppfyllt kommer även att bli mycket godtycklig. Föreläggandepunkten kan därför inte anses uppfylla de krav på tydlighet som kan ställas. Vid sådant förhållande anser förvaltningsrätten att länsstyrelsen inte haft fog för föreäggandet avseende punkten 1. Föreläggandet ska därför upphävas i denna del. Beslutspunkt 2 Enligt punkten 2 i föreläggandet ska SCS se över stamboksregistret så att samtliga hästar i stamboken finns registrerade på rätt plats. Av länsstyrelsens beslut går det inte att utläsa någon tydlig motivering till det aktuella föreläggandet. Eftersom det inte framkommer vilka brister som ska rättas till genom översynen av stamboksregistret är det svårt för SCS att veta vilka åtgärder som bör genomföras för att leva upp till föreläggandet. Föreläggandet får således anses som alltför opreciserat. Föreläggandet ska därför upphävas även i denna del. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1 B) Eva Bertelsen Rådman I avgörandet har även nämndemännen Willy Kiela, Anna Norrgran och Oskar Ahlman deltagit. Föredragande i målet har varit föredraganden Petra Lillsund. 7006-14 Bilaga 1 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om DV 3109/1B • 2013-06 • Producerat av Domstolsverket 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet – och om de fortfarande är aktuella – behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. . www.domstol.se
© Copyright 2024