Kallelse och handlingar till
KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Tid Onsdag den 16 september 2015, klockan 09:00 Plats A-salen, kommunalhuset Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan Beslutsärenden - KF 2 Sverigeförhandlingen - möjliggör Spårväg Syd, tunnelbana till Kungens kurva och höghastighetståg till Flemingsberg - handlingar senare 3 Inför en vinkbuss i den östra kommundelen – svar på medborgarförslag väckt av Margareta Vikgren KS-2015/393.445 4 Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge – svar på medborgarförslag väckt av Berit Westergren KS-2015/331.109 5 Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp – svar på medborgarförslag väckt av Kristian Ekeland KS-2014/1632.361 6 Parkeringsplatser på schaktmassorna i KS-2015/80.353 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 2 (3) Sörskogen – svar medborgarförslag väckt av Auli Sarlin Gilljam 7 Ramavtal för fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11 inom projektet Låset 1 (detaljplan, se ärende 9) KS-2015/1142.214 8 Mark- och exploateringsavtal för fastigheterna Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m fl (detaljplan, se ärende 10) KS-2015/1508.214 Beslutsärenden - KS 9 Detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås - beslut om planuppdrag KS-2015/1273.313 10 Detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. – beslut om antagande KS-2015/141.313 11 Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg - svar på remiss från Stockholms läns landsting KS-2015/1222.443 Beslutsärende – info-KS 12 Gör en gångväg från Ålyckevägens gångväg till Skogvaktarvägens skogsväg - svar på medborgarförslag väckt av Gun Ringgaard KS-2014/1451.351 Beslutsärende – KS SBU 13 Översiktsplan 2030 för Haninge kommun - svar på remiss KS-2015/834.312 Informationsärenden – KS SBU 14 Information om åtgärdsvalsstudie för byggande KS-2015/1657.359 KALLELSE KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT SIDA 3 (3) av en gång- och cykelväg utmed Glömstavägen 15 Information - Flemingsberg 16 Information - Kungens kurva 17 Information - Huddinge centrum med Storängen 18 Information - större infrastrukturprojekt samt omgivande bebyggelse 19 Information - aktuella näringslivsfrågor 20 Information - lokalfrågor KS-2015/20.259 Övriga frågor 21 Övriga frågor Huddinge den 8 september 2015 Malin Danielsson Ordförande Maria Sundblad Sekreterare KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-24 KS-2015/393.445 1 (4) Kommunstyrelsen Norrberg, Marika [email protected] Inför en vinkbuss i den östra kommundelen – svar på medborgarförslag från Margareta Vikgren Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget om att införa en vinkbuss i den östra kommundelen från Margareta Vikgren anses besvarat med hänvisning till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 24 augusti 2015. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna ett medborgarförslag från Margareta Vikgren om att införa vinkbuss i den östra kommundelen Trångsund-Skogås för beredning. Förslaget har skickats på remiss till pensionärsrådet, som tillstyrker det. Stockholms läns landsting (SLL) ansvarar för regionens kollektivtrafik och färdtjänst. När kommunen har fått in önskemål om vinkbuss så har dessa överlämnats till SLL, som har startat utredning av detta. Enligt utredningen som SLL har genomfört är resandeunderlaget inte tillräckligt för att motivera en närtrafiklinje enligt deras riktlinjer. Förvaltningen anser att förslagsställarens idé är bra och kommer därför att fortsätta bevaka frågan genom att följa befolkningsutvecklingen. Förvaltningen kommer att fortsätta att driva frågan med Trafikförvaltningen. Förvaltningen föreslår därmed att medborgarförslaget anses besvarad. Beskrivning av ärendet Margareta Vikgren har inkommit med ett medborgarförslag gällande införande av vinkbuss i den östra kommundelen Trångsund-Skogås. Förslagsställaren menar att en vinkbuss skulle förbättra tillgängligheten för äldre, barn och ungdomar och familjer i området, som Margareta Vikgren menar är bebyggt på rejäla bergsknallar. Kommunfullmäktige har den 16 mars 2015 beslutat att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beredning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-24 KS-2015/393.445 2 (4) Remissinstansernas synpunkter Medborgarförslaget har skickats på remiss till pensionärsrådet. Huddinges pensionärsråd tillstyrker medborgarförslaget med kompletteringar, se bilaga 2 Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har vid olika tillfällen fått in önskemål från allmänheten om s.k. vinkbuss i områdena Skogås och Trångsund. Dessa önskemål har sedan framförts till ansvariga på Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting (SLL). SLL ansvarar för regionens kollektivtrafik och färdtjänst. För att ett område ska vara berättigad en s.k. vinkbuss krävs att vissa kriterier uppfylls. SLL har tagit fram nedanstående riktlinjer (tabell 1) för så kallade portnära flexlinjer. Tabell 1: Riktlinjer gällande så kallade Portnära flexlinjer. Källa: RiPlan, SLL SLL:s riktlinjer angående så kallade Portnära flexlinjer: Portnära flexlinjer: Skiljer sig från andra flexlinjer genom att de är mer lokala och att de enbart trafikerar områden med en hög andel äldre personer (75 år och äldre). Trafiken bedrivs med små minibussar med syfte att angöra direkt intill entrén varför det inte finns några särskilda stoppställen. De portnära flexlinjerna är öppna för alla SL-resenärer men har en inriktning mot resor för äldre och färdtjänstberättigade. Särskilda villkor gäller för att inrätta en ny portnära flexlinje: Det ska finnas ett boendeunderlag inom målgruppen äldre och färdtjänstresenärer som minst uppgår till 1500 personer inom upptagningsområdet. Vid beräkning av målgruppens storlek ska hänsyn tas till de som bor inom 200 meter till ordinarie linjetrafik. Trafiken bör bedrivas med entimmesintervall vilket ger en tydlig tidtabell för resenären. Förvaltningen har innan medborgarförslaget från Margareta Vikgren inkom bett SLL att utreda möjligheten att införa vinkbuss i Skogås/Trångsund. Som underlag till utredningen har förvaltningen sammanställt hur många äldre (75 år och äldre) som bor i dessa områden. I Trångsund bor 591 äldre och i Skogås 651. Statistiken är från januari 2015. Hänsyn har inte tagits till hållplatsavstånd vid framtagandet av denna statistik. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-24 KS-2015/393.445 3 (4) Den 10 augusti 2015 erhöll förvaltningen svar från SLL som lyder enligt nedan: ”Det bor ca 1250 ”äldre” personer i Skogås och Trångsund totalt. Ganska många av dessa ser ut att bo inom 200 meters avstånd från en hållplats. Resandeunderlaget är därför inte tillräckligt för att motivera en närtrafiklinje enligt nämnd riktlinje i RiPlan.” SLL ansvarar för kollektivtrafiken inklusive närtrafiken. Deras utredning visar att det inte finns underlag för att inrätta en närtrafiklinje. SLL kommer därför inte för närvarande att inrätta en närtrafiklinje Skogås och Trångsund. Med hänsyn till detta kan inte Margareta Vikgrens förslag om vinkbuss i dessa områden genomföras. Förvaltningen anser att förslagsställarens idé är bra och kommer därför att fortsätta bevaka frågan genom att följa befolkningsutvecklingen. Förvaltningen kommer att fortsätta att driva frågan med Trafikförvaltningen. Förvaltningen förslår att Margareta Vikgrens medborgarförslag vinkbuss i Skogås och Trångsund anses besvarat med hänvisning till vad som sägs i detta tjänsteutlåtande. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Marika Norrberg Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Inför en vinkbuss i den östra kommundelen - medborgarförslag från Margareta Vikgren Bilaga 2 – Remissvar från Pensionärsrådet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Beslutet delges Margareta Vikgren TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-24 KS-2015/393.445 4 (4) ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN Huddinges pensionärsråd PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf 2 juni 2015 §5 Diarienummer AN-2015/225.445 Inför en vinkbuss i den östra kommundelen medborgarförslag Huddinges pensionärsråds beslut Huddinges pensionärsråd tillstyrker medborgarförslaget med kompletteringar, se bilagor till detta protokoll, daterat den 20 maj 2015 och 4 juni 2012. Sammanfattning Ett medborgarförslag om att införa en vinkbuss i den östra kommundelen har lämnats till kommunfullmäktige. Förslaget har sedan skickats på remiss till pensionärsrådet som har tagit del av medborgarförlaget och arbetsutskottets förslag till komplettering innan detta möte. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S), Lena Lionskoog (FP), Bo Beckman (S), Sonia Benavente (V), Barbro Lind (MP), Inger Carlsson Englund (PRO), Megan Wallenberg (PRO), Gustaf Andersson (PRO), Bitte Sundqvist (SPF), Alexandra Birk (SPF), Gösta Ahlbäck (RPG). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen förvaltning, Marika Norrberg SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE BESLUTSUNDERLAG DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-20 AN-2015/225.445 1 (1) Huddinges pensionärsråd Axelsson, Lars 08-535 312 27 [email protected] Inför en vinkbuss i den östra kommundelen medborgarförslag Förslag till beslut Huddinges pensionärsråd tillstyrker medborgarförslaget med kompletteringar, se bilaga, daterat den 20 maj 2015. Sammanfattning Ett medborgarförslag om att införa en vinkbuss i den östra kommundelen har lämnats till kommunfullmäktige. Förslaget har sedan skickats på remiss till pensionärsrådet som har tagit del av medborgarförlaget och arbetsutskottets förslag till komplettering innan detta möte. Bilagor 1. Medborgarförslag – Inför en vinkbuss i den östra kommundelen 2. Arbetsutskottets förslag till komplettering Beslutet delges Kommunstyrelsen förvaltning, Marika Norrberg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-25 KS-2015/331.109 1 (4) Kommunstyrelsen Öhman, Stig 0853530355 [email protected] Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge – svar på medborgarförslag väckt av Berit Westergren Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag i samarbete med utbildningsnämnderna att beakta behovet av en större samlingslokal. 2. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 25 augusti 2015, anses medborgarförslaget besvarat. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att i samband med fortsatta utredningar om nytt kommunhus beakta hur behovet av en större samlingslokal för föreningslivet kan samordnas med kommunens lokalutnyttjande. Sammanfattning och beskrivning av ärendet Berit Westergren inkom den 20 februari 2015 med ett medborgarförslag om ett Seniorernas hus i centrala Huddinge, lokaler som rymmer minst 200 personer men som också kan delas upp för mindre grupper vid behov. Enligt medborgarförslaget som inkommit till kommunfullmäktige framgår att det i Huddinge finns cirka 14 500 seniorer. Många av dessa personer tillhör pensionärsföreningar som PRO eller SPF - Seniorerna Huddinge. Förslagsställaren menar att föreningarna har som målsättning att stimulera seniorerna till ett aktivt liv, bryta isolering och hjälpa människor till förbättrade livsvillkor. I förslaget framställs ett önskemål om ett Seniorernas hus. Önskemålet baseras på att det är svårt för pensionärsföreningarna att hitta lämpliga lokaler som rymmer minst 200 personer men som samtidigt möjliggör uppdelningar i mindre grupper. Förslagställaren pekar även på möjligheten att förena Seniorernas hus med det befintliga Ungdomens hus då PRO och SPF har sin verksamhet i första hand under dagtid. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-25 KS-2015/331.109 2 (4) Förslaget avslutas med en uppmaning till kommunfullmäktige att arbeta aktivt för att erbjuda pensionärsföreningarna en lokal i centrala Huddinge för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete. Medborgarförslaget har skickats på remiss till Huddinge pensionärsråd, Äldreomsorgsnämnden samt Kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning anser det viktigt att befintliga lokaler används optimalt, detta kan ske genom samutnyttjande under exempelvis dag- och kvällstid. En annan aspekt som ska beaktas i det fortsatta arbetet är om behovet av lokaler för seniorer kan tillgodoses i det nya kommun- och kulturhuset. Remissvar Huddinge pensionärsråd Huddinge pensionärsråd är knutet till äldreomsorgsnämnden men behandlar alla frågor som rör äldre. De ställer sig bakom medborgarförslaget. Äldreomsorgsnämnden Nämnden är positiv till att frågan kring en delad lokal för seniorer och andra grupper i kommunen utreds ytterligare av kommunstyrelsens förvaltning. Nämnden vill dock framhäva de möjligheter till träffpunkter som erbjuds redan idag för seniorer. Huddinge kommun erbjuder idag ett flertal olika möjligheter för seniorer att träffa andra seniorer för att umgås och delta i olika sociala aktiviteter. Huddinge erbjuder fyra olika dagverksamheter i olika delar av kommunen, där seniorer förutom de rent sociala aktiviteterna kan delta i de olika dagverksamheternas unika aktiviteter. Som exempel på dessa aktiviteter kan nämnas Stortorps dagverksamhet som är inriktad på fysisk träning och Solhöjdens dagverksamhet som erbjuder möjlighet till trädgårdsarbete. Huddinge kommun erbjuder också seniorträffar på flera olika platser i kommunen. På dessa träffar kan seniorer mötas och delta i olika sociala och kulturella aktiviteter. Kultur- och fritidsnämnden Pensionärsorganisationerna har idag i stor utsträckning egna administrativa lokaler som även ibland inrymmer möjlighet till viss verksamhet för medlemmarna. För de större sammankomsterna hyr man in sig i olika lokaler i kommunen. Nämndens förvaltning har ett uppdrag att se över pensionärsföreningarnas förutsättningar då de från och med nästa år inte kommer ha gratis lokaler i den utsträckning de har idag på grund av att Huge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-25 KS-2015/331.109 3 (4) aviserat införande av hyror och höjningar i förekommande fall. Detta innebär att nuvarande ekonomiska stöd till föreningarna bör ses över liksom möjligheten för föreningarna att hitta alternativa lösningar som ryms inom ramen för föreningarnas betalningsmöjlighet. När det gäller tillgång till lokal för större samlingar bör lösningar hittas inom ramen för befintliga lokaler. Där är skolan en viktig del av lösningen för lokalbehovet kvällstid. Dagtid måste andra lösningar hittas. När det gäller samlokalisering med kommunens mötesplatser för unga så har detta införts i Segeltorp där Segeltorps hobbyförening och lokala PRO numera delar lokal med Torpet. Detta har fungerat väl men begränsar handlingsutrymmet för bägge parter vilket också framförts. Dessutom finns en konflikt då skolan också behöver tillgång till lokalerna vissa dagar. Förslaget om att dela lokal i ungdomens hus ser nämnden som en god idé men som dessvärre inte kan fylla behoven helt. För närvarande pågår diskussioner om Folkets hus lokaler för att hitta en ny överenskommelse från 2016. I samband med det bör hänsyn tas till pensionärsföreningarnas behov. Ett fortsatt samtal bör också föras med BUF för att se vilka ytterligare möjligheter som finns. Förslaget om ett seniorernas hus ser förvaltningen positivt på med tanke på de behov som pensionärsorganisationerna har och den nytta deras verksamhet ger för kommunens äldre. Ansvar, placering och kostnader för ett sådant hus bör dock utredas vidare. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser det viktigt att befintliga lokaler används optimalt, detta kan ske genom samutnyttjande under exempelvis dag- och kvällstid. En annan aspekt som ska beaktas i det fortsatta arbetet är om behovet av lokaler för seniorer kan tillgodoses i det nya kommun- och kulturhuset. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kultur- och fritidsförvaltningen, inom ramen för sitt uppdrag avseende pensionärföreningarna, även ges i uppdrag att beakta behovet av en större samlingslokal i Huddinge. Uppdraget ska genomföras i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen. Mot bakgrund av ovanstående synpunkter anses medborgarförslaget besvarat. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Vesna Jovic Kommundirektör TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-25 KS-2015/331.109 4 (4) Mats Öberg Ekonomidirektör Stig Öhman Lokalstrateg Bilagor Bilaga 1: Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge – medborgarförslag väckt av Berit Westergren. Bilaga 2: Remissvar från Pensionärsrådet Bilaga 3: Remissvar från Äldreomsorgsnämnden Bilaga 4: Remissvar från Kultur- och fritidsnämnden Beslutet delges Förslagställaren Remissinstanserna Barn- och utbildningsförvaltningen KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-24 KFN-2015/105.109 1 (2) Kultur- och fritidsnämnden Wesslén, Mats 08-535 317 37 [email protected] Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge medborgarförslag Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 24 april 2015 och skickar det till kommunstyrelsens förvaltning som sitt eget. Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag skriver Berit Westergren att det idag finns 14 500 seniorer i Huddinge kommun och att många av dem tillhör pensionärsorganisationerna SPF – seniorerna i Huddinge och PRO. Förslagsställaren menar att föreningarna har som mål att stimulera seniorer till ett aktivt liv och att ge hjälp till förbättrade livsvillkor. Pensionärsorganisationerna är idag utspridda i olika lokaler i kommunen och förslagsställaren menar att det har blivit allt svårare att bjuda in till möten då befintliga lokaler inte täcker behoven. Det finns enligt förslaget ett behov av en lokal som rymmer minst 200 personer men som också kan delas upp på mindre grupper vid behov. Tanken finns även att förena seniorernas hus med ungdomens hus då SPF och PRO har sin verksamhet i första hand under dagtid. Förvaltningens synpunkter Pensionärsorganisationerna har idag i stor utsträckning egna administrativa lokaler som även ibland inrymmer möjlighet till viss verksamhet för medlemmarna. För de större sammankomsterna hyr man in sig i olika lokaler i kommunen. Förvaltningen har ett uppdrag att se över pensionärsföreningarnas förutsättningar då de från och med nästa år inte kommer ha gratis lokaler i den utsträckning de har idag på grund av att Huge aviserat införande av hyror och höjningar i förekommande fall. Detta innebär att nuvarande ekonomiska stöd till föreningarna bör ses över liksom möjligheten för föreningarna att hitta alternativa lösningar som ryms inom ramen för föreningarnas betalningsmöjlighet. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kultur- och fritidsnämnden 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-24 KFN-2015/105.109 2 (2) När det gäller tillgång till lokal för större samlingar bör lösningar hittas inom ramen för befintliga lokaler. Där är skolan en viktig del av lösningen för lokalbehovet kvällstid. Dagtid måste andra lösningar hittas. När det gäller samlokalisering med kommunens mötesplatser för unga så har detta införts i Segeltorp där Segeltorps hobbyförening och lokala PRO numera delar lokal med Torpet. Detta har fungerat väl men begränsar handlingsutrymmet för bägge parter vilket också framförts. Dessutom finns en konflikt då skolan också behöver tillgång till lokalerna vissa dagar. Förslaget om att dela lokal i ungdomens hus ser förvaltningen som en god idé men som dessvärre inte kan fylla behoven helt. För närvarande pågår diskussioner om Folkets hus lokaler för att hitta en ny överenskommelse från 2016. I samband med det bör hänsyn tas till pensionärsföreningarnas behov. Ett fortsatt samtal bör också föras med BUF för att se vilka ytterligare möjligheter som finns. Förslaget om ett seniorernas hus ser förvaltningen positivt på med tanke på de behov som pensionärsorganisationerna har och den nytta deras verksamhet ger för kommunens äldre. Ansvar, placering och kostnader för ett sådant hus bör dock utredas vidare. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Mats Wesslén Utredare Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN Äldreomsorgsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf 16 juni 2015 §3 Diarienummer AN-2015/223.109 Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge medborgarförslag Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen är ett medborgarförslag av Berit Westergren. I förslaget framställs ett önskemål om ett Seniorernas hus. Önskemålet baseras på att det är svårt för pensionärsföreningarna att hitta lämpliga lokaler som rymmer minst 200 personer men som samtidigt möjliggör uppdelningar i mindre grupper. Förvaltningen ser positivt på att frågan kring en delad lokal för seniorer och andra grupper utreds vidare av kommunstyrelsens förvaltning. Vidare vill förvaltningen betona att många möjligheter till sociala träffpunkter för seniorer redan erbjuds av kommunen. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Stig Öhman. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-27 AN-2015/223.109 1 (2) Äldreomsorgsnämnden Johan Andersson 08-535 37805 [email protected] Skapa ett seniorernas hus i centrala Huddinge – medborgarförslag Förslag till beslut Äldreomsorgen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen är ett medborgarförslag av Berit Westergren. I förslaget framställs ett önskemål om ett Seniorernas hus. Önskemålet baseras på att det är svårt för pensionärsföreningarna att hitta lämpliga lokaler som rymmer minst 200 personer men som samtidigt möjliggör uppdelningar i mindre grupper. Förvaltningen ser positivt på att frågan kring en delad lokal för seniorer och andra grupper utreds vidare av kommunstyrelsens förvaltning. Vidare vill förvaltningen betona att många möjligheter till sociala träffpunkter för seniorer redan erbjuds av kommunen. Beskrivning av ärendet Enligt medborgarförslaget som inkommit till kommunfullmäktige framgår att det i Huddinge finns cirka 14 500 seniorer. Många av dessa personer tillhör pensionärsföreningar som PRO eller SPF - Seniorerna Huddinge. Dessa föreningar har som målsättning att stimulera seniorerna till ett aktivt liv, bryta isolering och hjälpa människor till förbättrade livsvillkor. I förslaget framställs ett önskemål om ett Seniorernas hus. Önskemålet baseras på att det är svårt för pensionärsföreningarna att hitta lämpliga lokaler som rymmer minst 200 personer men som samtidigt möjliggör uppdelningar i mindre grupper. Förslaget avslutas med en uppmaning till kommunfullmäktige att arbeta aktivt för att erbjuda pensionärsföreningarna en lokal i centrala Huddinge för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-27 AN-2015/223.109 2 (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positiv till att frågan kring en delad lokal för seniorer och andra grupper i kommunen utreds ytterligare av kommunstyrelsens förvaltning. Förvaltningen vill dock framhäva de möjligheter till träffpunkter som erbjuds redan idag för seniorer. Huddinge kommun erbjuder idag ett flertal olika möjligheter för seniorer att träffa andra seniorer för att umgås och delta i olika sociala aktiviteter. Huddinge erbjuder fyra olika dagverksamheter i olika delar av kommunen, där seniorer förutom de rent sociala aktiviteterna kan delta i de olika dagverksamheternas unika aktiviteter. Som exempel på dessa aktiviteter kan nämnas Stortorps dagverksamhet som är inriktad på fysisk träning och Solhöjdens dagverksamhet som erbjuder möjlighet till trädgårdsarbete. Huddinge kommun erbjuder också seniorträffar på flera olika platser i kommunen. På dessa träffar kan seniorer mötas och delta i olika sociala och kulturella aktiviteter. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Medborgarförslag – skapa ett seniorernas hus i centrala Huddinge Beslutet delges Kommunstyrelsen ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN Huddinges pensionärsråd PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf 2 juni 2015 §4 Diarienummer AN-2015/228.109 Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge medborgarförslag Huddinges pensionärsråds beslut Huddinges pensionärsråd ställer sig bakom medborgarförslaget.1 Sammanfattning Ett medborgarförslag om att skapa ett seniorernas hus i centrala Huddinge har lämnats till kommunfullmäktige. Förslaget har sedan skickats på remiss till pensionärsrådet som har tagit del av medborgarförlaget innan detta möte. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S), Björn Karlsson (M), Lena Lionskoog (FP), Bo Beckman (S), Sonia Benavente (V), Gerd Klang (PRO), Megan Wallenberg (PRO), Bitte Sundqvist (SPF), Alexander Birk (SPF). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Stig Öhman SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE BESLUTSUNDERLAG DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-20 AN-2015/228.109 1 (1) Huddinges pensionärsråd Axelsson, Lars 08-535 312 27 [email protected] Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge medborgarförslag Förslag till beslut Huddinges pensionärsråd ställer sig bakom medborgarförslaget. Sammanfattning Ett medborgarförslag om att skapa ett seniorernas hus i centrala Huddinge har lämnats till kommunfullmäktige. Förslaget har sedan skickats på remiss till pensionärsrådet som har tagit del av medborgarförlaget innan detta möte. Bilagor Medborgarförslag – Skapa ett Seniorernas hus i central Huddinge Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Stig Öhman POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-17 KS-2014/1632.361 1 (4) Kommunstyrelsen Björn Rosborg [email protected] Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp – svar på medborgarförslag från Kristian Ekeland Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 17 juni 2015, anses medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Kristian Ekeland har väckt ett medborgarförslag i kommunfullmäktige om att skapa lekplatser och anlägga ett utegym i Segeltorp. Ärendet har gått på remiss till natur- och byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning menar att skapandet av lekplatser i Segeltorp och den parkupprustning som kommer att äga rum i området uppfyller förslagsställarens önskningar, även om det inte sker exakt på de platser denne föreslår. Avseendet anläggandet av utegym i Segeltorp anser kommunstyrelsens förvaltning och remissinstanserna att förslaget ligger i linje med det hälsofrämjande arbete kommunen bedriver. Av natur- och byggnadsnämndens remissvar framgår även att ett mindre utegym kommer att byggas i samband med parkupprustningen i Tranparken 2015-2016 och att de finns möjlighet att skapa ett större utegym vid anläggandet av en park i norra änden av Långsjön. Mot bakgrund av ovanstående anser kommunstyrelsens förvaltning medborgarförslaget besvarat. Beskrivning av ärendet Kristian Ekeland väckte den 11 december 2014 ett medborgarförslag i kommunfullmäktige om att skapa lekplatser och anlägga utegym i Segeltorp (bilaga 1). Avseende lekparken anser förslagsställaren att det i nuläget inte finns några lekplatser i området sedan den nya förskolan Väktaren placerades på den sista lekplatsen i området. Därför vore det uppskattat med en lekplats för barn i POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-17 KS-2014/1632.361 2 (4) alla åldrar, gärna lokaliserad tillsammans med andra populära aktiviteter vid Gömmarens Ridskola, ishallen, vindskyddet eller motionsspåren i Segeltorp. Förslagsställaren vill också att ett utegym anläggs i Segeltorp. Kristian Ekeland menar att det förvisso finns många möjligheter för de som är intresserade av att utöva idrottsaktiviteter i Huddinge kommun, men samtidigt vore en uteanläggning, oavsett omfattning, ett eftertraktat komplement. Remissvar Natur- och byggnadsnämnden I nämndens remissvar håller man med förslagsställaren om att det finns ett stort behov av lekplatser i området (bilaga 2). I kommunens parkprogram 2015 redovisas en stor del av Segeltorp som bristområde, men i dagsläget är det inte möjligt att anlägga någon ny lekplats vid någon av de av Kristian Ekeland föreslagna platserna. Däremot kommer det att anläggas en mindre lekplats (Palissadparken) i anslutning till den lilla allmänna konstgräsplanen vid Hövdingevägen med byggstart sommaren 2015. Denna lekplats är tänkt att delvis ersätta den tidigare Kurirparken där Väktarens förskola byggdes. Tranparken vid Långsjön kommer också att genomgå en stor parkupprustning under 2015-2016. Parken kommer att få temat den förhistoriska parken och bli en temalekplats med många spännande lekmöjligheter. Inom flera aktuella samhällsbyggnadsprojekt pågår dessutom försök att skapa allmänna parkytor i Segeltorp, till exempel i kvarteret Lövdungen. Utegymsanläggningar är en viktig del av kommunens arbete med hälsofrämjande aktiviteter och spontanidrottsytor och därför ställer sig nämnden positiv till fler utegym i hela kommunen om lämpliga platser kan lokaliseras. Ett mindre utegym kommer också att byggas i samband med parkupprustningen i Tranparken 2015-2016 och det finns möjlighet att skapa ett större utegym vid anläggandet av en park i norra änden av Långsjön. Nämnden vill dock påminna om att utökning av antalet parker eller utegym kommer att medföra ökade driftskostnader och förutsätter att vid beslut om utbyggnad kommer också medel att avsätts för anläggningen. Kultur- och fritidsnämnden Avseende förslaget att anlägga en lekplats konstaterar kultur- och fritidsnämnden att det i Huddinges lekplatsprogram inte finns redovisat någon kommunal lekplats i området mellan Vårby i väster samt Drejarparken och Tranvägen i öster, ett avstånd på drygt fyra kilometer fågelvägen (bilaga 3). KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-17 KS-2014/1632.361 3 (4) Nämnden instämmer därför i att det kan finnas anledning att anlägga en lekplats i området mellan Långsjön och Kungens Kurva. Angående att anlägga ett utegym ser kultur- och fritidsnämnden behov av ett natur- och utegym i området. Nämnden anser att fler natur- och utegym är önskvärda i kommunen då dessa är förhållandevis billiga investeringar som kan ge en god hälsofrämjande effekt. Förvaltningens synpunkter Rörande skapandet av lekplatser i Segeltorp menar kommunstyrelsens förvaltning att den parkupprustning som kommer att ske i området uppfyller förslagställarens propåer även om det inte sker exakt på de platser denne föreslår. Kommunstyrelsens förvaltning och remissinstanserna anser att förslaget rörande byggandet av utegym i Segeltorp ligger i linje med det hälsofrämjande arbete kommunen bedriver. Av natur- och byggnadsnämndens remissvar framgår även att det kommer att byggas ett mindre utegym i samband med parkupprustningen i Tranparken 2015-2016 och att de finns möjlighet att skapa ett större utegym i samband med anläggandet av en park i norra änden av Långsjön. Överlag är remissinstanserna positiva till utegymmen och tycker att det vore bra om det fanns fler i kommunen. Kommunstyrelsens förvaltning utgår från att nämnderna, innan utegymmen byggs ut, inventerar användandet av redan befintliga för att få en uppfattning om hur frekvent de nyttjas eftersom utegymmen måste konkurrera med nämndernas övriga åtaganden om befintlig budget då inga medel finns avsatta för detta centralt. Mot bakgrund av ovanstående anser kommunstyrelsens förvaltning medborgarförslaget besvarat. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Vesna Jovic Kommundirektör TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-17 KS-2014/1632.361 4 (4) Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare Bilagor Bilaga 1: Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp – medborgarförslag från Kristian Ekeland Bilaga 2: Remissvar från natur- och byggnadsnämnden Bilaga 3: Remissvar från kultur- och fritidsnämnden Beslutet delges Förslagsställaren Remissinstanserna Huge Fastigheter AB KULTUR- OCH FRITIDsNAMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 20 (27) HUDDINGE KOMMUN Sammantradesdatum Paragraf 7 a pril2015 § 11a Remissvar: Bra miljö för lek och umgänge medborgarförslag i segeltorp• Kultur- och fritidsMmnden Diarienummer KFN-2015/47.361 Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 23 februari 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag skriver förslagsställaren att det saknas lekplatser i närområdet i Segeltorp och att den sista lekplatsen fårsvann när fårskolan Väktaren byggdes. Medborgarförslaget innehåller två delar. En del gäller byggnation av en lekplats får barn, gärna fårlagd nära anläggningar såsom Gömmargårdens ridskola och segeltorps ishall och motionsspår. Den andra delen gäller anläggandet av ett utegym. Förvaltningens synpunkter Vad gäller uppfårandet av en lekplats hänvisar förvaltningen till miljö- och samhälls• byggnadsförvaltningen som ansvarar för offentliga lekplatser i kommunen. Ett lek• platsprogram togs fram 2012 och fårändringar i utbudet av lekplatser genomförs kontinuerligt enligt de förslag som finns i lekplatsprogrammet I lekplatsprogrammet har tre lekplatser i Segeltorp tagits upp: Kurirparken, Tranvägen och Drejarparken. Beträffande fårslaget om ett utomhusgym kan konstateras att det finns två sorters gym: naturgym som är gjorda av stockar och trämaterial och utegym som har maskiner som mer liknar inomhusgym. I Huddinge finns idag naturgym vid Visättra sportcenter samt utegym i Rådsparken, Skeppsmyreparken, Källbrinks lP och Ågesta friluftsområde. Planer finns för ett nytt naturgym i Segeltorpsområdet, dock inte i just det område som tas upp i det aktuella medborgarförslaget För lekplatsen vid Tranvägen vid Långsjöns strand i Segeltorp finns ett gestaltningsförslag i miljö- och samhälls• förvaltningens lekplatsprogram från 20 12. Där föreslås en lekpark med ett för• historiskt tema samt ett naturgym i nära anslutning. Förvaltningen menar att fler natur- och utegym är önskvärda i kommunen då dessa är förhållandevis billiga investeringar som kan ge en god hälsofrämjande effekt. Förvaltningen konstaterar att det i lekplatsprogrammet inte finns redovisat någon kommunal lekplats i området mellan Vårby i väster samt Drejarparken och Tranvägen Utdrags be styrka nde : datum oc h s igna tur KULTUR- OCH FRITIDSNAMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 21 (27) HUDDINGE KOMMUN Kultur- och fritidsnamnden Sammantradesdatum Paragraf 7 april2015 § 11b Diarienummer KFN-2015/47.361 i öster, ett avstånd på drygt fyra kilometer fågelvägen. Förvaltningen instämmer därför i att det kan finnas anledning att anlägga en lekplats i området mellan Långsjön och Kungens kurva, ett tätbebyggt område med ett stort antal barn. Förvaltningen ser också ett behov av ett natur- eller utegym i området, något som skulle bidra till bra träningsmöjlig-heter i Segeltorp. Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer Utdragsbestyrkande: datum och signatur KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-23 KFN-2015/47.361 1 (2) Kultur- och fritidsnämnden Wesslén, Mats 08-535 317 37 [email protected] Remissvar: Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp - Medborgarförslag Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 23 februari 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag skriver förslagsställaren att det saknas lekplatser i närområdet i Segeltorp och att den sista lekplatsen försvann när förskolan Väktaren byggdes. Medborgarförslaget innehåller två delar. En del gäller byggnation av en lekplats för barn, gärna förlagd nära anläggningar såsom Gömmargårdens ridskola och Segeltorps ishall och motionsspår. Den andra delen gäller anläggandet av ett utegym. Förvaltningens synpunkter Vad gäller uppförandet av en lekplats hänvisar förvaltningen till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för offentliga lekplatser i kommunen. Ett lekplatsprogram togs fram 2012 och förändringar i utbudet av lekplatser genomförs kontinuerligt enligt de förslag som finns i lekplatsprogrammet. I lekplatsprogrammet har tre lekplatser i Segeltorp tagits upp: Kurirparken, Tranvägen och Drejarparken. Beträffande förslaget om ett utomhusgym kan konstateras att det finns två sorters gym: naturgym som är gjorda av stockar och trämaterial och utegym som har maskiner som mer liknar inomhusgym. I Huddinge finns idag naturgym vid Visättra sportcenter samt utegym i Rådsparken, Skeppsmyreparken, Källbrinks IP och Ågesta friluftsområde. Planer finns för ett nytt naturgym i Segeltorpsområdet, dock inte i just det område som tas upp i det aktuella medborgarförslaget. För lekplatsen vid Tranvägen vid Långsjöns strand i Segeltorp finns ett gestaltningsförslag i POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kultur- och fritidsnämnden 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-23 KFN-2015/47.361 2 (2) Miljö- och samhällsförvaltningens lekplatsprogram från 2012. Där föreslås en lekpark med ett förhistoriskt tema samt ett naturgym i nära anslutning. Förvaltningen menar att fler natur- och utegym är önskvärda i kommunen då dessa är förhållandevis billiga investeringar som kan ge en god hälsofrämjande effekt. Förvaltningen konstaterar att det i lekplatsprogrammet inte finns redovisat någon kommunal lekplats i området mellan Vårby i väster samt Drejarparken och Tranvägen i öster, ett avstånd på drygt fyra kilometer fågelvägen. Förvaltningen instämmer därför i att det kan finnas anledning att anlägga en lekplats i området mellan Långsjön och Kungens kurva, ett tätbebyggt område med ett stort antal barn. Förvaltningen ser också ett behov av ett natur- eller utegym i området, något som skulle bidra till bra träningsmöjligheter i Segeltorp. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Wesslén, Mats Utredare Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 april 2015 KS-2014/1632.361 1 (3) Natur- och byggnadsnämnden Camilla Fransson 08-535 364 13 [email protected] Remiss: Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp medborgarförslag väckt av Kristian Ekeland Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att anta tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning Kristian Ekeland har lämnat in ett medborgarförslag gällande goda vistelsemiljöer i Segeltorp. Det är framförallt behovet av lekplats som efterfrågas då det i dagsläget saknas kommunala lekplatser i denna del av Segeltorp. Även önskan om utegym lyfts i förslaget. Förvaltningen håller med om att det finns ett behov av lekplatser i området. Enligt lekplatsprogrammet kommer det att anläggas en mindre lekplats (Palissadparken) i Segeltorp med byggstart 2015. Till Segeltorp hör även Tranparken som kommer genomgå en stor upprustning under 2015-2016. Förvaltningen är positiv till placering av fler utegym om lämpliga platser kan hittas. Förvaltningen föreslår att Natur- och byggnadsnämnden beslutar att anta tjänsteutlåtande som svar på remissen. Beskrivning av ärendet Kristian Ekedal har inkommit med ett medborgarförslag om bra miljöer för lek och umgänge i stadsdelen Segeltorp. Förslagsställaren understryker behovet av goda offentliga miljöer. Kristian Ekedal påpekar att det helt saknas kommunala lekplatser i Segeltorp sedan den nya förskolan Väktaren placerades på den sista lekplatsen i området (Kurirparken). Kristian Ekedal anser att en kommunal lekplats bör anläggas i denna del av Segeltorp, gärna lokaliserat i kombination med andra aktivitetesområden. Platser som Gömmargårdens ridskola, ishallen och motionsspåren nämns som möjliga lokaliseringar. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Gatu- och trafikavdelningen Sjödalsvägen 29 Huddinge 08-535 360 00 08-535 365 39 [email protected] www.huddinge.se 141 85 Huddinge GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 april 2015 KS-2014/1632.361 2 (3) Förslagsställaren lyfter även behovet av ett utegym i området. Kristian Ekedal menar att utegymanläggningar är ett efterfrågat inslag i utemiljön som många människor skulle vilja använda. Förvaltningen förutsätter dock ökade driftmedel tilldelas natur- och byggnadsnämnden om antalet anläggningar utökas. Kommunstyrelsens förvaltning har skickat ärendet på remiss till natur- och byggnadsnämnden för yttrande senast den 30 april 2015. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen håller med om att det finns ett stort behov av lekplatser i området. I kommunens parkprogram (2015) redovisas stor del av Segeltorp som bristområde. I dagsläget är det inte möjligt att anlägga någon ny lekplats just vid något av de av Kristian Ekedal föreslagna platserna. Däremot kommer det anläggas en mindre lekplats (Palissadparken) i anslutning till den lilla allmänna konstgräsplanen vid Hövdingevägen med byggstart sommaren 2015. Denna lekplats är tänkt att delvis ersätta den tidigare Kurirparken. Till kommundelen Segeltorp hör även Tranparken vid Långsjön som kommer genomgå en stor parkupprustning under 2015-2016. Parken kommer få temat den förhistoriska parken och bli en temalekplats med många spännande lekmöjligheter. Inom flera aktuella samhällsbyggnadsprojekt pågår försök att tillskapa allmänna parkytor i Segeltorp, t ex kv Lövdungen. Förvaltningen är vidare positiv till placering av fler utegym i olika former över hela kommunen om lämpliga platser kan lokaliseras. Utegymsanläggningar är en viktig del i det komunala arbetet med hälsofrämjande aktiviteter och spontanidrottsytor. Det kommer byggas ett mindre utegym i Tranparken i samband med parkupprustningen men det finns inte några planer på utegym på de platser som förslagsställaren nämner. I samband med anläggande av större park i norra änden av Långsjön finns det möjligheter att få till ett större utegym där. Förvaltningen vill dock påminna om att utökning av antalet parker eller utegym kommer att medföra ökade driftskostnader. Förvaltningen förutsätter att vid beslut om utbyggnad också driftmedel avsätts för anläggningen. Förvaltningen föreslår att natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN Anders Lindelöf Tf teknisk direktör TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 april 2015 KS-2014/1632.361 3 (3) Annika Feychting Chef gatu- och trafiksektionen Bilagor ”Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp” – medborgarförslag av Kristian Ekedal Beslutet delges Kommunstyrelsen Kristian Ekeland KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-24 KS-2015/80.353 1 (3) Kommunstyrelsen Spahovic, Amir 0853536558 [email protected] Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen – medborgarförslag inlämnat av Auli Sarlin Gilljam Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget om parkering på schaktmassorna i Sörskogen avslås med hänsyn till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande från 24 augusti 2015. Sammanfattning Auli Sarlin Gilljam föreslår att området nedanför bussens vändplan i Sörskogen, vid sidan om korsningen Tryffelvägen-Flugsvampsvägen, omvandlas till parkeringsplats. Förvaltningen anser att problemet med upplevd brist på gästparkeringar kan lösas med ökad parkeringsövervakning och att medborgarförslaget bör avslås. Beskrivning av ärendet Auli Sarlin Gilljam föreslår att området nedanför bussens vändplan i Sörskogen, vid sidan om korsningen Tryffelvägen-Flugsvampsvägen, omvandlas till parkeringsplats, eftersom marken där redan är några meter upphöjd med schaktmassor. Marknivån höjdes i samband med att Sörskogen byggdes 1972-1974 och Sörskogen fick enligt förslagsställaren en vanvårdad "hundtoalett" i stället för angränsning till skog och ren natur. Platsen bör i stället snyggas upp till en kommunal parkeringsplats anser förslagsställaren. Det finns en gästparkering med 40 platser i Sörskogen och en kommunal parkeringsyta dit besökare till idrottsplatsen är hänvisade. Alla dessa p-platser är ofta upptagna och på den kommunala p-platsen står ibland stora transportfordon som upptar flera parkeringsrutor. I Sörskogen finns även en förskola. Enligt förslagsställaren måste föräldrar som lämnar och hämtar barn på förskolan - som det nu är - ta med sig bilen därifrån i stället för att kliva på bussen och åka kommunalt till sina jobb. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-24 KS-2015/80.353 2 (3) Natur- och byggnadsnämndens remissvar Natur- och byggnadsnämnden konstaterar liksom förslagsställaren att det redan finns en kommunal parkering i området. En intensivare övervakning skulle komma till rätta med att stora transportfordon upptar dessa platser. Att tillhandahålla gratis parkeringsplatser för föräldrar som har sina barn i förskolan i Sörskogen strider mot likhetsprincipen och mot kommunens trafikstrategi. Natur- och byggnadsnämnden anser med hänvisning till ovanstående att förslaget bör avslås. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen konstaterar liksom förslagsställaren att det redan idag finns en kommunal parkering i området. Liksom natur- och byggnadsnämnden anser förvaltningen att en ökad parkeringsövervakning skulle minska problemen med fordon som står i strid med parkeringsbestämmelserna. Enligt de parkeringsriktlinjer som förvaltningen arbetar med ska gästparkering till ett bostadsområde normalt ske på fastighetsmark. Den kommunala parkeringsplatsen är också till för besökare till idrottsplatsen. Förvaltningen bedömer att antalet parkeringsplatser är tillräckligt. Förkolan ligger mitt i området. Vid vändplanen intill förskolan finns några parkeringsplatser som kan användas när barn ska hämtas eller lämnas på förskolan. Avstånden inom Sörskogen från bostäderna till förskolan är korta och separata gångvägar finns inom området. Förvaltningen bedömer därför att behovet av att långtidsparkera bilar intill förskolan är litet. Vidare ska parkering för förskolans behov ordnas inom fastighetsmark. Sammantagen anser förvaltningen med hänvisning till vad som sägs i detta tjänsteutlåtande att medborgarförslaget bör avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Amir Spahovic Trafikingenjör KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-24 KS-2015/80.353 3 (3) Bilagor Bilaga 1: Medborgarförslag väckt av Auli Sarlin Gilljam – parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen Bilaga 2: Remissvar från natur- och byggnadsnämnden Beslutet delges Förslagsställaren Natur- och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Natur- och byggnadsnämnden 6 Natur- och byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Paragraf Sid 20 april 2015 12 17 Diarienummer NBN-2015/491.353 Remiss: Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen - medborgarförslag Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Tjänsteutlåtande 2015-03-18 Arbetsutskottets förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag om Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen. Natur- och byggnadsnämnden har fått förslaget för yttrande senast den 30 maj. Auli Sarlin Gilljam föreslår att området nedanför bussens vändplan i Sörskogen, vid sidan om korsningen Tryffelvägen-Flugsvampsvägen, omvandlas till parkeringsplats, eftersom marken där redan är några meter upphöjd med schaktmassor. Marknivån höjdes i samband med att Sörskogen byggdes 1972-1974 och Sörskogen fick en vanvårdad "hundtoalett" i stället för angränsning till skog och ren natur. Platsen bör i stället snyggas upp till en kommunal parkeringsplats. Det finns en gästparkering med 40-platser och en kommunal parkeringsyta dit besökare till idrottsplatsen är hänvisade till. Alla dessa P-platser är ofta upptagna och på den kommunala P-platsen står ibland stora transportfordon som upptar flera parkeringsrutor. I Sörskogen finns även ett dagis. Föräldrar som lämnar och hämtar barn på dagis måste - som det nu är - ta med sig bilen härifrån i stället för att kliva på bussen och åka kommunalt till sina jobb. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-18 NBN-2015/491.353 1 (2) Natur- och byggnadsnämnden AnnChristin Winnermyhr 08-535 363 84 [email protected] Remiss: Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen - Medborgarförslag KS-2015/80.353 Förslag till beslut Nämnden antar Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen Tjänsteutlåtande 2015-03-18 Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag om Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen. Natur- och byggnadsnämnden har fått förslaget för yttrande senast den 30 maj. Auli Sarlin Gilljam föreslår att området nedanför bussens vändplan i Sörskogen, vid sidan om korsningen Tryffelvägen-Flugsvampsvägen, omvandlas till parkeringsplats, eftersom marken där redan är några meter upphöjd med schaktmassor. Marknivån höjdes i samband med att Sörskogen byggdes 1972-1974 och Sörskogen fick en vanvårdad "hundtoalett" i stället för angränsning till skog och ren natur. Platsen bör i stället snyggas upp till en kommunal parkeringsplats. Det finns en gästparkering med 40-platser och en kommunal parkeringsyta dit besökare till idrottsplatsen är hänvisade till. Alla dessa P-platser är ofta upptagna och på den kommunala P-platsen står ibland stora transportfordon som upptar flera parkeringsrutor. I Sörskogen finns även ett dagis. Föräldrar som lämnar och hämtar barn på dagis måste - som det nu är - ta med sig bilen härifrån i stället för att kliva på bussen och åka kommunalt till sina jobb. Förvaltningens synpunkter Som förslagställaren själv skriver finns redan en kommunal parkering i området som ger möjlighet till parkering. En intensivare övervakning skull enligt förvaltningen komma tillrätta med problemet med att stora transportfordon upptar platserna på den kommunala parkeringsplatsen. Att tillhandahålla gratis parkeringsplatser för föräldrar som har sina barn i POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Natur- och byggnadsförvaltningen Staben 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Huddinge 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se Natur- och byggnadsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-18 NBN-2015/491.353 2 (2) KS-2015/80.353 förskolan i Sörskogen strider mot likhetsprincipen och mot kommunens trafikstrategi. Förvaltningen föreslår därför att avslå förslaget om anläggning av parkering på kommunal mark i Sörskogen. Anders Lindelöf Teknisk direktör AnnChristin Winnermyhr Utredare Bilagor Remiss - Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen, medborgarförslag Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 1 (10) Kommunstyrelsen Pettersson, Jonas [email protected] Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB, Twara Fastigheter AB och Akelius Lägenheter AB rörande Låset 1 m.fl. inom kommundelen Skogås Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1) Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande del av fastigheterna Västra Skogås 1:10, Västra Skogås 1:11 och Alkoven 2 inom kommundelen Skogås i Huddinge godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 2015-09-09 2) Ramavtal mellan Huddinge kommun och Twara Fastigheter AB rörande del av fastigheten Västra Skogås 1:10 inom kommundelen Skogås i Huddinge godkänns i enlighet med bilaga 2 till kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 2015-09-09 3) Ramavtal mellan Huddinge kommun och Akelius Lägenheter AB rörande fastigheten Låset 1 inom kommundelen Skogås godkänns i enlighet med bilaga 3 till kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 2015-0909 Kommunstyrelsens beslutar för egen 1) Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt punkterna 1-3 ovan, att tillsammans med Huge Fastigheter AB utreda förutsättningarna för att möjliggöra bostadsrätter på mark som Huge Fastigheter AB ska exploatera enligt bilaga 1 till kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 2015-09-09 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 2 (10) Sammanfattning Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och ett programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i mars 2014. Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca 150200 bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan. Programförslaget föreslår byggnation i flerbostadshus i upp till sju våningar samt radhus i upp till tre våningar. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Programmet föreslår också bebyggelse av ny förskola i 6 avdelningar, cirka 120 barn, att Sjötorpsparken rustas upp, samt ombyggnad/utbyggnad av två gator. Ett förbindelsetråk mellan Länna och Skogås med ett intilliggande utegym samt en mötesplats eller annan allmän anläggning planeras. Området för stråket samt mötesplatsen ligger dock utanför denna detaljplan. Med anledning av programmet och planuppdraget har mark- och exploateringssektionen upprättat förslag till ramavtal mellan kommunen och respektive exploatör inom programområdet; Huge Fastigheter AB, nedan kallat Huge, Twara Fastigheter AB, nedan kallat Twara samt Akelius Lägenheter AB, nedan kallat Akelius. Avtalen reglerar bl.a. inriktning och kostnader för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser, exploateringsförutsättningar och exploateringskostnader. Avtalsförslagen biläggs, se bilaga 1-3. I Skogås finns det ett befintligt behov av skola i årskurserna F-6. Någon ny skola planeras dock inte att byggas inom detta programområde, utan planeras genom annan detaljplan. Skolan ska täcka det behov som finns idag i Skogås, samt det ökade behovet som uppstår genom denna detaljplan. Utredning som visar vilka platser som kan vara möjliga att bebygga med skola i Skogås med omnejd pågår. Kommunen bedöms göra ett positivt ekonomiskt netto för projektet. De kommunala intäkterna baseras på försäljning av del av fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11. Exploatörerna bekostar utbyggnaden av allmänna anläggningar som ska byggas ut för detaljplanens genomförande, samt delfinansierar upprustningen av Sjötorpsparken med 1 500 000 kr. Intäkten för marken som ska överlåtas till Huge, se figur 3 nedan, regleras i framtida exploateringsavtal, efter värdering från auktoriserad värderare. Upplåtelseform är inte bestämt, utan dialog mellan Huge och kommunen ska föras i kommande planarbete, där möjligheten att bygga bostadsrätter ska ses över. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 3 (10) Inom Delområde 1, se figur 5 nedan, överlåter kommunen mark till Twara för flerbostadshus för en köpeskilling om 2400 kr/kvm ljus BTA, och mark för parhus för en köpeskilling om 400 000 kr/tomt. Inom Delområde 2, se figur 5 nedan, överlåter kommunen mark till Twara för flerbostadshus för en köpeskilling om 2100 kr/kvm ljus BTA. Upplåtelseform inom de båda delområdena är bostadsrätt. Inom mark som ägs av Akelius ska upplåtelseform i kommande flerbostadshus vara hyresrätt. Beskrivning av ärendet Bakgrund Projektet initierades första gången i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt 2013-2015, där förslaget var att bebygga fastigheten Låset 1 med två stycken punkthus med cirka 50 lägenheter. I Översiktsplanen 2030 föreslås en tätare bebyggelsestruktur inom det område som utgör programområdet. Det ursprungliga förslaget i projektplanen har därför utökats till ett större geografiskt område i det programförslag som har godkänts i Samhällsbyggnadsnämnden i mars 2014. Programmet och begäran om planuppdrag redovisas i ett separat ärende till kommunstyrelsen. Nuvarande förhållanden Programområdet omfattas av fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11, som ägs av kommunen, fastigheten Alkoven 2 som ägs av Huge, samt fastigheten Låset 1, som ägs av Akelius. Programområdet är beläget cirka 250 meter söder om Skogås centrum. Fastigheten Alkoven 2 är bebyggd med en förskola med plats för 4 avdelningar, cirka 80 barn, samt med en föreningslokal. Resten av marken inom programområdet är obebyggd och består till största delen av skogsbeväxt berg samt parkmark. Programområdet omfattar cirka 6 hektar. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 4 (10) Figur 1. Programområdet markerat med röd streckad linje. Akelius äger det grönstreckade området (fastigheten Låset 1) och Huge äger det gulstreckade området (fastigheten Alkoven 2). Övrig mark inom planområdet ägs av kommunen, där Twara fastigheter föreslås bebygga det orangestreckade området, och där Huge föreslås bebygga det turkostreckade området. Områdenas linjer är ungefärligt markerade. Inriktning för ny detaljplan Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca 150-200 bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete med det godkända programförslaget som grund. Programförslaget föreslår byggnation i flerbostadshus i upp till sju våningar samt radhus i upp till tre våningar. Programmet föreslår också bebyggelse av ny förskola med plats för 6 avdelningar, cirka 120 barn, att Sjötorpsparken rustas upp, samt ombyggnad/utbyggnad av två gator. Ett förbindelsetråk mellan Länna och Skogås med ett intilliggande utegym samt en mötesplats eller annan allmän anläggning planeras också att byggas på mark som idag delvis ägs av Twara. Området för stråket samt mötesplatsen/utegymet ligger dock utanför denna detaljplan och planeras att hanteras som ett kommande investeringsprojekt. I Skogås finns det ett befintligt behov av skola i årskurserna F-6. Behovet av skolplatser ska tillgodoses genom särskilt detaljplaneprojekt. Skolan ska täcka det behov som finns idag i Skogås, samt det ökade behovet som uppstår genom denna detaljplan. Utredning som visar vilka platser som kan vara möjliga att bebygga med skola i Skogås med omnejd pågår. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 5 (10) Ramavtal Med anledning av förslag till detaljplan har mark- och exploateringssektionen upprättat förslag till ramavtal mellan kommunen och respektive exploatör inom programområdet; Huge, Twara samt Akelius. Avtalen reglerar bl.a. inriktning och kostnader för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser, exploateringsförutsättningar och exploateringskostnader. Avtalsförslagen biläggs, se bilaga 1-3. Enligt avtalsförslagen ska exploatörerna bekosta utbyggnaden av allmänna anläggningar som behövs för genomförandet av detaljplanen. De faktiska kostnaderna för utbyggnation erforderliga gator ska fördelas ut mellan exploatörerna efter det område där gatan ska byggas ut, och där kommande byggrätt ska utgöra fördelningsgrund. Gatornas sträckning ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Exploatörerna ska också avstå mark för allmänna anläggningar inom exploateringsområdet utan ersättning. Figur 2. Planerad ungefärlig gatuutbyggnad markerad med röd kantfärg. Exploatörerna ska även bidra ekonomiskt till upprustning av Sjötorpsparken med ett belopp om 1 500 000 kronor, som ska fördelas ut mellan exploatörerna med kommande byggrätt som fördelningsgrund. Upprustningen av parken regleras i Parkprogrammet, vilket beslutades i Kommunfullmäktige januari 2015, och kommer att genomföras när detaljplanen för Låset 1 m.fl. vunnit laga kraft. Västra Skogås 1:11, Alkoven 2, Huge På fastigheten Alkoven 2, som ägs av Huge finns idag förskolan Svalan, samt en föreningslokal. Förskolan föreslås flyttas till del av kommunens fastighet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 6 (10) Västra Skogås 1:11, se gul markering i figur 3 nedan, där förskolan föreslås kombineras med flerbostadshus, företrädesvis i bottenplan. I och med att förskolan föreslås flyttas, uppstår utökade exploateringsmöjligheter på Huges fastighet, Alkoven 2. Vid hyressättningen av förskolan ska de ökade exploateringsmöjligheterna som Huge ges genom förskolans omlokalisering beaktas. Principerna för hur Huges mervärden genom de utökade exploateringsmöjligheterna ska beaktas, ska regleras i kommande exploateringsavtal. Om det visar sig att förskolan inte kan flyttas, ska den istället byggas inom fastigheten Alkoven 2, se röd markering i figur 3 nedan. Förskolan ska inrymma cirka 120 barn mot dagens cirka 80, vilket ska täcka det befintliga samt det utökade behovet av förskoleplatser som uppstår genom denna detaljplan. I samband med detaljplanens antagande ska Huge förvärva del av fastigheten Västra Skogås 1:11. Köpeskillingen ska baseras på vad kommande bedömda marknadsvärde visar. På fastigheten Alkoven 2 är inriktningen flerbostadshus med handel/service i bottenplan. Upplåtelseform inom de båda områdena är inte bestämt, utan dialog mellan Huge och kommunen ska föras i kommande planarbete, där möjligheten att bygga bostadsrätter ska ses över. All parkering ska i första hand ske i garage under mark. Figur 3. Fastigheten Alkoven 2 ägs av Huge och är markerad med röd kantfärg. Del av fastigheten Västra Skogås 1:11 markerad med gul kantfärg ska överlåtas till Huge. Västra Skogås 1:10, Twara Kommunen planerar att direktanvisa delar av fastigheten Västra Skogås 1:10 till Twara. Direktanvisningen motiveras av att Twara äger en fastighet, Västra Skogås 1:15, i direkt anslutning till programområdet, vilken är intressant ur KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 7 (10) kommunal synpunkt då sambandet mellan Skogås och Länna enligt översiktsplanens strukturplaner behöver stärkas. Kommunen får enligt ramavtalet en rättighet att anlägga ett förbindelsetråk samt mötesplats/utegym på fastigheten Västra Skogås 1:15. De delar av Twaras fastighet som blir aktuella att anlägga mötesplats/utegym på ska överlåtas till kommunen utan ersättning. För att säkerställa att kommunens planerade mötesplats/utegym på Twaras fastighet inte riskeras, så kommer Twara att lämna en skriftlig garanti på att fastigheten eller del av den inte kommer att säljas innan dess att anläggningarnas utformning och lokalisering är utredd och bestämd. En uppskattad längd för stråket är cirka 250 meter, varav cirka 100 meter går över Twaras fastighet. Twara ska delfinansiera utbyggnaden av stråket med 420 000 kr. Mötesplatsens/utegymmets utbredning och utformning, samt förbindelsestråkets längd, sträckning och utformning ska studeras vidare, och regleras i kommande exploateringsavtal. Stråket samt mötesplats/utegym ligger dock utanför programorådet och kommer att behandlas separat, men parallellt med kommande detaljplanearbete. Figur 4. Utklipp från strukturplan för Skogås. Översiktligt förslag till sträckning av förbindelsestråk mellan Skogås och Länna inringat med lila kantfärg. Mötesplats och utegym planeras i direkt anslutning till stråket. För de båda markområdena som kommunen planerar att överlåta till Twara, har kommunen beställt ett värderingsutlåtande från en auktoriserad värderare, som ligger till grund för det överenskomna markpriset. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 8 (10) Figur 5. De två olika delområdena markerade med röd kantfärg, mark som ska överlåtas till Twara. Fastigheten Låset 1 är markerad med blå kantfärg och ägs av Akelius. Inom Delområde 1 planeras det att byggas både flerbostadshus, som planeras att byggas i bergets slänt, samt radhus. Marken inom Delområde 1 ska överlåtas för en köpeskilling om 2400 kr/kvm ljus BTA för flerbostadshus och marken för radhus ska överlåtas för en köpeskilling om 400 000 kr/tomt. Parkering ska ske på parkeringsyta inom norra delen av Delområde 1. Inom Delområde 2 planeras det att byggas flerbostadshus. Marken inom Delområde 2 ska överlåtas till Twara för 2100 kr/kvm ljus BTA. Parkering ska ske i garage under marken. Upplåtelseform inom de båda delområdena är bostadsrätt. Låset 1, Akelius På fastigheten Låset 1, som ägs av Akelius, planerar exploatören att bygga flerbostadshus. Se blå kantfärg i figuren ovan. Parkering till fastigheten kan om möjligt ske på fastigheten Porten 13, som ligger utanför detaljplaneområdet, som ägs av Akelius. Om parkering visar sig möjlig på fastigheten Porten 13 ska parkeringen långsiktigt tryggas med avtalsservitut. Fastigheten Porten 13 är belägen cirka 100 meter nordöst om fastigheten Låset 1. Upplåtelseform inom Låset 1 är hyresrätt. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 9 (10) Ekonomiska konsekvenser Intäkten från markförsäljningar till Twara förväntas uppgå till cirka 19 miljoner kr. Intäkten för marken som ska överlåtas till Huge regleras i framtida exploateringsavtal, efter värdering från auktoriserad värderare. De utgifter som belastar kommunen är framtida kostnader för anläggande av förbindelsestråket och mötesplats/utegym, vilket dock planeras att hanteras som ett kommande investeringsprojekt. Kommunen förväntas göra ett ekonomiskt överskott på projektet, beroende på köpeskillingen för marken som ska överlåtas till Huge. I samband med att ny detaljplan antas ska ett köpe- och exploateringsavtal upprättas mellan kommunen och respektive exploatör för att närmare reglera kostnaderna för de allmänna anläggningarna och övriga frågor för genomförandet av detaljplanen. Ett antagande av kommande detaljplan beräknas kunna föreligga under kvartal 1 2017. Huge, Twara och Akelius har underhand godkänt avtalsförslagen och ett underskrivet ramavtal med respektive exploatör avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att upprättade avtalsvillkor är rimliga och föreslår att ramavtalen med respektive exploatör godkänns. Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att de upprättade förslagen till ramavtal med exploatörerna överensstämmer med kommunens övergripande mål att bygga fler bostäder i kollektivtrafiknära läge, ett varierat utbud av upplåtelseformer och bostadstyper, samt en ny förskola som möjliggör att barn kan erbjudas förskoleplatser i sitt närområde. Vesna Jovic Kommundirektör Helené Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jonas Pettersson Exploateringsingenjör KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-15 Rev 2015-09-09 KS-2015/1142.214 KS-2015/1143.214 KS-2015/1144.214 10 (10) Bilagor 1. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB 2. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Twara fastigheter AB 3. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Akelius Lägenheter AB Beslutet delges Huge Fastigheter AB Twara fastigheter AB Akelius Lägenheter AB 1 (8) Ramavtal Västra Skogås 1:10, Västra Skogås 1:11 samt Alkoven 2 inom kommundelen Skogås Följande avtal om exploatering för bostäder inom delar av fastigheterna Västra Skogås 1:10, Västra Skogås 1:11 samt inom fastigheten Alkoven 2, nedan kallat Överlåtelseområdet respektive Området, inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun har ingåtts mellan kommunen och exploatören: Kommunen Huddinge kommun 141 85 Huddinge Org nr 212000-0068 Nedan kallad Kommunen. Exploatören Huge Fastigheter AB Box 1073 Org nr 556233-5900 Nedan kallad Exploatören. Områdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1 och avser det område som ägs av Exploatören. Överlåtelseområdet preliminära avgränsning har markerats med gul begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1 och avser de delar av Kommunens fastigheter som ska överlåtas till Exploatören. Hela det preliminära Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER § 1. Bakgrund Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och finns med i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017. Ett programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i mars 2014. Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca 150-200 bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan och med en ny byggnad för förskola. Förslaget innebär bland annat att inriktningen för kommande detaljplanearbete ska vara att pröva om delar av Kommunens fastigheter Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11 kan planläggas för flerbostadshus med förskola i bottenplan, och om Exploatörens fastighet Alkoven 2 kan planläggas för radhus och/eller flerbostadshus med förskola/skola och/eller med lokaler i bottenplan. 2 (8) Eftersom Kommunens avsikt är att pröva om Exploateringsområdet även i övriga delar kan planläggas för bostäder, tecknas samtidigt med detta avtal även ett avtal mellan kommunen och Twara Fastigheter AB och ett avtal mellan kommunen och Akelius Lägenheter AB. Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för Exploateringsområdet, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen. § 2. Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast 2015-11-30. Skulle ovanstående inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. § 3. Detaljplan För Överlåtelseområdet (delar av fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11) gäller detaljplan för Skogås V, Dp 20-F-5, antagen 1965-09-09. För Överlåtelseområdet medger planen användningen allmän platsmark, park. För Området gäller detaljplan för Skogås XX, Dp 20-F-24, fastställd 1974-03-29. För Området medger planen användningen allmänt ändamål i två våningar. Fastigheten är idag bebyggd med en förskola samt med en föreningslokal. Parterna är överens om att inriktningen för kommande detaljplanearbete är att pröva om Överlåtelseområdet kan planläggas för flerbostadshus med förskola/skola i bottenplan, eller förskola/skola, samt att pröva om Området kan planläggas för flerbostadshus med eventuellt inslag av kommersiell service i bottenplan och eventuellt inklusive förskola/skola och/eller radhus. Antal våningar ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete, med det godkända programförslaget som grund. Upplåtelseformen för flerbostadshusen är ännu inte bestämd, utan diskussion ska föras mellan Exploatören och Kommunen där möjligheten över att bygga bostadsrätter ska ses över. Parkering ska i första hand ske i garage under jord inom både Området och Överlåtelseområdet, i andra hand i parkeringsgarage ovan jord. Kommunen ska vidare rusta upp Sjötorpsparken, och Exploatören ska bidra ekonomiskt till upprustningen av parken. Om frågan om Österledens höjdläge blir aktuell att ta med i kommande detaljplanearbete ska Kommunen informera Exploatören om det. Kommunen ombesörjer framtagandet av ny detaljplan för Området/Överlåtelseområdet. Exploatören ska tillsammans med övriga exploatörer inom Exploateringsområdet ersätta 3 (8) kommunen för dess samtliga kostnader för framtagande av detaljplan för Området/Överlåtelseområdet. Exploatörens betalningsskyldighet ska regleras i ett särskilt plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunen. Plankostnadsavtalet ska därvid reglera ersättning för detaljplanekostnader inklusive kostnader för detaljplanearbetets erforderliga utredningar. MARKÖVERLÅTELSER § 4. Marköverlåtelser Exploatören ska i samband med att ny detaljplan antages erbjudas förvärva del av kommunens mark, som i den nya detaljplanen utlägges som kvartersmark bostäder samt förskola, markerat med gul kantfärg på bilaga 1. Parterna är överens om att Kommunen beställer värdering avseende blivande byggrätter av bostäder samt förskola med parkering i underjordsgarage för Överlåtelseområdet enligt detaljplaneförslaget, och att köpeskillingen för Överlåtelseområdet ska beräknas efter det av värderingen bedömda marknadsvärdet. Exploatören ska utan ersättning överlåta till kommunen all mark inom Området som enligt den kommande detaljplanen utlägges som allmän plats, gata. § 5. Fastighetsbildning Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning för genomförandet av detta avtal avseende marköverlåtelserna enligt § 4. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförandet av exploateringen inom Området/Överlåtelseområdet. AVGIFTER § 6. Hyresnivåer för kommande förskola Inom Överlåtelseområdet planeras det för en ny förskola, vilken kommer ersätta befintlig förskola som kommunen hyr inom Exploatörens fastighet Alkoven 2. Förskolan kommer företrädesvis planeras i bottenplan på den bebyggelse som ska möjliggöras inom Överlåtelseområdet. Vid hyressättningen av förskolan ska beaktas de ökade exploateringsmöjligheter som Exploatören ges genom förskolans omlokalisering enligt ny detaljplan. Principerna för hur Exploatörens mervärden genom kommande exploateringsmöjligheter ska beaktas vid hyressättning, ska regleras närmare i kommande exploateringsavtal. § 7. Bygglovavgift Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt kommunens bygglovtaxa. 4 (8) § 8. Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Området/Överlåtelseområdet betalas av exploatören. Det åligger Exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella befintliga ledningars läge och kapacitet samt informera sig om eventuella flyttningskostnader. Exploatören ska bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom Området/Överlåtelseområdet. ANLÄGGNINGAR § 9. Allmänna anläggningar Exploatören ska vara med och bekosta de faktiska kostnaderna för allmänna anläggningar, inkl. ledningar, inom Exploateringsområdet som erfordras för genomförandet av detaljplanen. I närheten till Området och Överlåtelseområdet beräknas det behöva anläggas ny gata av kommunal L1-standard. Kostnaden för detta ska fördelas ut mellan exploatörerna inom respektive område där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Exploatören ska även vara med och bekosta en upprustning av Sjötorpsparken. En kostnad om 1,5 miljoner kronor för upprustningen av parken ska fördelas ut mellan exploatörerna inom Exploateringsområdet där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Övriga åtgärder som kan behövas för genomförandet av detaljplanen och kostnader och fördelning av dessa mellan exploatörerna och Kommunen inom Exploateringsområdet ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal. MILJÖ- OCH ENERGI § 10. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna gällande Agenda 21 och ska beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom Området/Överlåtelseområdet. § 11. Avfallsplan Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom området/överlåtelseområdet under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då gällande avfallsplan för kommunen. § 12. Dagvattenstrategi Exploatören har tagit del av kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad av området/överlåtelseområdet. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom kommunen. § 13. Miljöanpassat byggande 5 (8) Nedanstående gäller för Överlåtelseområdet Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. Hälsoaspekter och byggmaterialens miljöbelastning Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Inbyggda material ska dokumenteras. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Exploatören ska till Kommunen (mark- och exploateringssektionen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. Uppföljning och kvalitet Exploatören ska miljöklassa projektet. Miljöcertifieringssystem och nivå för miljöklassning beslutas vid projektbeställning genom Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) för de delar som omfattas av förskolan. I övriga delar ska Exploatören miljöklassa projektet enligt det certifieringssystem som parterna kommer överens om i kommande exploateringsavtal. Exploatören svarar för samtliga kostnader för certifiering samt svarar för uppföljning och redovisning gentemot kommunen. Nedanstående gäller för Området Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. Hälsoaspekter, byggmaterialens miljöbelastning och kvalitetskontroll Byggherren ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Företrädesvis sker detta genom certifiering enligt något av de system som finns på marknaden. Alternativt kan eget miljöprogram i kombination med redovisning av energideklarationer tillämpas. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Byggherren ska till Kommunen (mark- och exploateringsavdelningen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. GENOMFÖRANDE § 14. Vegetation 6 (8) Vid planering och projektering av bebyggelse i anslutning till Överlåtelseområdet ska hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. § 15. Exploateringsavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Området/Överlåtelseområdet ska ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. I detta avtal ska marköverlåtelser enligt § 4 och genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för Området/Överlåtelseområdet är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i sin helhet. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER § 16. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast 2017-10-31 - Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft - Exploateringsavtal enligt § 14 inte tecknas senast 2017-10-31 § 17. Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av kommunen. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar exploatören enligt detta avtal, så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av området/överlåtelseområdet. § 18. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. _________________________________ Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Huddinge 2015- - ………..… den För Huddinge kommun För Huge Fastigheter AB ………………………….. ………………………….. 7 (8) Charlotta Thureson Mark- och exploateringschef ………………………….. Jonas Pettersson Exploateringsingenjör KS Diarienummer 2015/1142.214 Bilaga 1 ………………………….. 8 (8) Områdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje, fastigheten Alkoven 2 som ägs av Exploatören. Överlåtelseområdet preliminära avgränsning har markerats med gul begränsningslinje och avser del av kommunens fastighet. 1 (11) Ramavtal Västra Skogås 1:10 inom kommundelen Skogås Följande avtal om exploatering för bostäder inom del av fastigheten Västra Skogås 1:10, nedan kallat Området, inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen och Exploatören: Kommunen Huddinge kommun 141 85 Huddinge Org nr 212000-0068 Nedan kallad Kommunen. Exploatören Twara Fastigheter AB Huddingevägen 494 146 38 Tullinge Org nr 556798-4801 Nedan kallad Exploatören. Områdets preliminära avgränsning består av två stycken delområden och har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. De två delområdena är Södra Låset (delområde 1) och Norra Låset (delområde 2). Hela det preliminära Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER § 1. Bakgrund Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och finns med i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017. Ett programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i mars 2014. Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca 150-200 bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan och med en ny byggnad för förskola. Förslaget innebär blanda annat att inriktningen för kommande detaljplanearbete ska vara att pröva om delar av Kommunens fastighet Västra Skogås 1:10 kan planläggas för radhus upp till tre våningar och/eller flerbostadshus upp till sju våningar. Eftersom Kommunens avsikt är att pröva om Exploateringsområdet även i övriga delar kan planläggas för bostäder, förskola/skola samt kommersiell service, tecknas samtidigt med detta avtal även ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheterna Låset 1 och Lamellen 1, Akelius Lägenheter AB, och ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheten Alkoven 2 och delar av Kommunens fastigheter Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11, Huge Fastigheter AB. 2 (11) Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för Området, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen. § 2. Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast 2015-11-30 Skulle ovanstående inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. § 3. Detaljplan För Området gäller detaljplan för Skogås V, Dp 20-F-5, antagen 1965-09-09. För Området medger planen användningen allmän platsmark, park. Parterna är överens om att inriktningen för kommande detaljplanearbete är att pröva om Området kan planläggas för radhus och/eller flerbostadshus. Antal våningar ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete, med det godkända programförslaget som grund, och där parkering för delområde 2 ska ske i garage under marknivå. Kommunen ska vidare rusta upp Sjötorpsparken, samt anlägga förbindelsestråk på Exploatörens mark. Exploatören ska bidra ekonomiskt till upprustningen av parken samt anläggandet av förbindelsetråk. Parterna är också överens om att Sjötorpsparken behöver rustas upp, och att Kommunen ska anlägga förbindelsestråk på Exploatörens mark. Kommunen ombesörjer framtagande av ny detaljplan för Exploateringsområdet. Exploatören ersätter kommunen för dess kostnader och ska teckna ett särskilt plankostnadsavtal med Kommunen om ersättning för detaljplanekostnader. Exploatören svarar för erforderliga utredningar som underlag för detaljplanearbetet. MARKÖVERLÅTELSER § 4. Marköverlåtelser Exploatören ska i samband med att ny detaljplan antages erbjudas förvärva Kommunens mark, som i den nya detaljplanen utlägges som kvartersmark. Köpeskillingen för överlåtelseområdet inom Södra Låset (delområde 1) ska beräknas efter 2400 kr/kvm ljus BTA för flerbostadshus och efter 400 000 kr/tomt för radhus enligt ny detaljplan. 3 (11) Köpeskillingen för Norra Låset (delområde 2) ska beräknas efter 2100 kr/kvm ljus BTA för flerbostadshus enligt ny detaljplan. Parkering för delområde 2 ska ske i garage under mark. Köpeskillingen ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från 2015-05-04 till köpeskillingens erläggande. Köpeskillingen ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan. § 5. Fastighetsbildning Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning för genomförandet av detta avtal avseende marköverlåtelserna enligt § 4. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförandet av exploateringen inom Området. AVGIFTER § 6. Planavgift Kostnaderna för framtagandet av detaljplanen och Exploatörens betalningsskyldighet ska regleras i ett särskilt plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunen. Plankostnadsavtalet ska därvid reglera ersättning för detaljplanekostnader inklusive kostnader för detaljplanearbetets erforderliga utredningar. § 7. Bygglovavgift Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt Kommunens bygglovtaxa. § 8. Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Området betalas av Exploatören. ANLÄGGNINGAR § 9. Allmänna anläggningar Exploatören ska vara med och bekosta de faktiska kostnaderna för allmänna anläggningar, inkl. ledningar, inom Exploateringsområdet som erfordras för genomförandet av detaljplanen. I närheten till delområde 1 och delområde 2 beräknas det behöva anläggas ny gata av kommunal L1-standard. Kostnaderna för detta ska fördelas ut mellan exploatörerna inom respektive delområde där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Exploatören ska även vara med och bekosta en upprustning av Sjötorpsparken. En kostnad om 1,5 miljoner kronor för upprustningen av parken ska fördelas ut mellan exploatörerna inom Exploateringsområdet där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. 4 (11) Övriga åtgärder som kan behövas för genomförandet av detaljplanen och kostnader och fördelning av dessa mellan exploatörerna och Kommunen inom Exploateringsområdet ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal enligt § 17. § 10. Förbindelsetråk och park/allmän anläggning Exploatören medger Kommunen rätt att på del av fastigheten Västra Skogås 1:15 anlägga, bibehålla, drifta och förnya förbindelsestråk mellan Skogås och Länna. Exploatören ska vara med och finansiera förbindelsestråket med ett belopp om 420 000 (FYRAHUNDRATJUGOTUSEN) KRONOR. Aktuell sträckning och rättighetsform ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal enligt § 17. För den översiktliga sträckningen som presenteras i strukturplanen för Skogås, se bilaga 2. Inom Exploatörens fastighet Västra Skogås 1:15 finns ett område som är aktuellt för Kommunen att anlägga mötesplats/park eller annan allmän anläggning på, ungefärligt markerat med gul kantfärg på bilaga 3. Områdets aktuella utbredning och utformning ska studeras vidare parallellt med kommande detaljplaneläggning och ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal enligt § 17. Det område som visar sig lämpligt för ovanstående ska överlåtas till Kommunen av Exploatören utan ersättning. MILJÖ- OCH ENERGI § 11. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna gällande Agenda 21 och ska beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom Området. § 12. Avfallsplan Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom Området under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då gällande avfallsplan för Kommunen. § 13. Dagvattenstrategi Exploatören har tagit del av Kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad av Området. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom Kommunen. § 14. Miljöanpassat byggande Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. 5 (11) Hälsoaspekter och byggmaterialens miljöbelastning Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Inbyggda material ska dokumenteras. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Exploatören ska till Kommunen (mark- och exploateringsavdelningen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. Uppföljning och kvalitet Exploatören ska miljöklassa projektet enligt det certifieringssystem som parterna kommer överens om i kommande exploateringsavtal. Exploatören svarar för samtliga kostnader för certifiering samt svarar för uppföljning och redovisning gentemot Kommunen. § 15. § 15. Markföroreningar Det finns inga av Kommunen kända markföroreningar inom Området. Exploatören ansvarar för arbeten och kostnader för att sanera marken inom Området i den omfattning som krävs för att marken ska kunna användas i enlighet med detaljplanens bestämmelser. GENOMFÖRANDE § 16. Vegetation Vid planering och projektering av bebyggelse ska hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. § 17. Exploateringsavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Området ska ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. I detta avtal ska marköverlåtelser enligt § 4 och genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för Området är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i sin helhet. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER § 18. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast 2017-10-31 - Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft - Exploateringsavtal enligt § 17 inte tecknas senast 2017-10-31 Därvid ska Exploatören svara för samtliga kostnader enligt § 3 samt även för andra av Exploatören nedlagda kostnader i projektet. 6 (11) § 19. Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av Kommunen. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska Exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal, så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av Området. Ramavtalet ska bifogas i avskrift. Den nya ägaren ska därvid förbindas att ställa godtagbar säkerhet till kommunen för åtagandena enligt detta avtal. Innan överlåtelse sker ska exploatören skriftligen underrätta kommunen (mark- och exploateringsavdelningen). Uppfylls inte kraven enligt ovanstående stycke ska Exploatören erlägga vite om 2 000 000 kr till Kommunen. § 20. Säkerhet Exploatören förbinder sig att vid avtals undertecknande lämna en skriftlig garanti om att inte överlåta fastigheten Västra Skogås 1:15 eller del därav som omfattas av detta avtal. Garantin ska biläggas detta avtal, bilaga 4. § 21. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. _________________________________ Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Huddinge 2015- - 2015- ………..… För Huddinge kommun För Twara Fastigheter AB ………………………….. Charlotta Thureson Mark- och exploateringschef ………………………….. Ara Abrahamyan ………………………….. Jonas Pettersson Exploateringsingenjör ………………………….. 7 (11) KS Diarienummer 2015/1144.214 8 (11) Bilaga 1 Området (Södra Låset, delområde 1, Norra Låset, delområde 2) inom den kommunala fastigheten Västra Skogås 1:10, ungefärligt markerad med röd begränsningslinje. Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje. 9 (11) Bilaga 2 Utklipp från strukturplan för Skogås. Översiktligt förslag till sträckning av förbindelsestråk mellan Skogås och Länna inringat med lila kantfärg. 10 (11) Bilaga 3 Område inom exploatörens fastighet Västra Skogås 1:15 aktuellt för kommunen att anlägga mötesplats/park eller annan allmän anläggning på, ungefärligt markerat med gul kantfärg. 11 (11) Bilaga 4 1 (6) Ramavtal Låset 1 inom kommundelen Skogås Följande avtal om exploatering för bostäder inom fastigheterna och Låset 1, nedan kallat Området, inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen och Exploatören: Kommunen Huddinge kommun 141 85 Huddinge Org nr 212000-0068 Nedan kallad kommunen. Exploatören Akelius Lägenheter AB Box 38149 Rosenlundsgatan 50 100 64 Stockholm Org nr 556549-6360 Nedan kallad exploatören. Områdets preliminära avgränsning består av har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Området består av fastigheten Låset 1 och ägs av exploatören. Hela det preliminära Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER § 1. Bakgrund Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och finns med i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017. Ett programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i mars 2014. Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca 150-200 bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan och med en ny byggnad för förskola. Förslaget innebär blanda annat att inriktningen för kommande detaljplanearbete ska vara att pröva om Området kan planläggas för flerbostadshus upp till sju våningar. Eftersom Kommunens avsikt är att pröva om Exploateringsområdet även i övriga delar kan planläggas för bostäder, förskola/skola samt kommersiell service, tecknas samtidigt med detta avtal även ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheten Västra Skogås 1:10, Twara Fastigheter AB, och ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheten Alkoven 2 och delar av Kommunens fastigheter Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11, Huge Fastigheter AB. 2 (6) Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för Området, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen. § 2. Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast 2015-11-30 Skulle ovanstående inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. Detta avtal är inte bindande för de kommunala organen, med undantag för kommunstyrelsen, vid prövning av det planförslag som ska framläggas. § 3. Detaljplan För Området gäller detaljplan för Skogås V, Dp 20-F-5, antagen 1965-09-09. För Området medger planen handel. Parterna är överens om att inriktningen för kommande detaljplanearbete är att pröva om Området kan planläggas för flerbostadshus. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete, med det godkända programförslaget som grund. Parkering till Området kan eventuellt ske inom den av Exploatören ägda fastigheten Porten 13. Frågan ska utredas vidare i kommande detaljplanearbete. Om parkeringslösningen visar sig vara möjlig inom fastigheten Porten 13, ska parkeringen tryggas långsiktigt med servitutsavtal som skrivs in i fastighetsregistret. Om parkering inte kan ske inom fastigheten Porten 13 ska parkering istället ske inom Området. Kommunen ska vidare rusta upp Sjötorpsparken, och Exploatören ska bidra ekonomiskt till upprustningen av parken. Kommunen ombesörjer framtagandet av ny detaljplan för Området. Exploatören ska tillsammans med övriga exploatörer inom Exploateringsområdet ersätta kommunen för dess samtliga kostnader för framtagande av detaljplan för Exploateringsområdet. Exploatörens betalningsskyldighet ska regleras i ett särskilt plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunen. Plankostnadsavtalet ska därvid reglera ersättning för detaljplanekostnader inklusive kostnader för detaljplanearbetets erforderliga utredningar. MARKÖVERLÅTELSER § 4. Marköverlåtelser 3 (6) Exploatören ska utan ersättning överlåta till kommunen all mark inom området som i den kommande detaljplanen läggs ut som allmän plats, gata eller gång- och cykelväg. § 5. Fastighetsbildning Kommunen ansöker om erforderlig fastighetsbildning för genomförande av detta avtal avseende allmän platsmark. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförandet av exploateringen inom Området. AVGIFTER § 6. Bygglovavgift Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt kommunens bygglovtaxa. § 7. Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Området betalas av exploatören. ANLÄGGNINGAR § 8. Allmänna anläggningar Exploatören ska vara med och bekosta de faktiska kostnaderna för allmänna anläggningar, inkl. ledningar, inom Exploateringsområdet som erfordras för genomförandet av detaljplanen. I närheten till Området beräknas det behöva anläggas ny gata av kommunal L1-standard. Kostnaderna för detta ska fördelas ut mellan exploatörerna inom respektive delområde där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Exploatören ska även vara med och bekosta en upprustning av Sjötorpsparken. En kostnad om 1,5 miljoner kronor för upprustningen av parken ska fördelas ut mellan exploatörerna inom Exploateringsområdet där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Övriga åtgärder som kan behövas för genomförandet av detaljplanen och kostnader och fördelning av dessa mellan exploatörerna och Kommunen inom Exploateringsområdet ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal. MILJÖ- OCH ENERGI § 9. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna gällande Agenda 21 och ska beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom Området. § 10. Avfallsplan 4 (6) Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom Området under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då gällande avfallsplan för kommunen. § 11. Dagvattenstrategi Exploatören har tagit del av kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad av Området. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom kommunen. § 12. Miljöanpassat byggande Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. Hälsoaspekter, byggmaterialens miljöbelastning och kvalitetskontroll Byggherren ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Företrädesvis sker detta genom certifiering enligt något av de system som finns på marknaden. Alternativt kan eget miljöprogram i kombination med redovisning av energideklarationer tillämpas. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Byggherren ska till Kommunen i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. GENOMFÖRANDE § 13. Exploateringsavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Området ska ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. I detta avtal ska genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för Området är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i sin helhet. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER § 14. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast 2017-10-31 - Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft - Exploateringsavtal enligt § 13 inte tecknas senast 2017-10-31 Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. 5 (6) § 15. Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av kommunen. § 16. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. _________________________________ Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Huddinge 2015- - ………..… den För Huddinge kommun För Akelius Fastigheter AB ………………………….. Charlotta Thureson Mark- och exploateringschef ………………………….. ………………………….. Jonas Pettersson Exploateringsingenjör ………………………….. KS Diarienummer 2015/1143.214 6 (6) Bilaga 1 Området (fastigheten Låset 1) ungefärligt markerat med röd begränsningslinje. Exploateringsområdet är markerad med svart begränsningslinje. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM 2015-098-0831 HANDLÄGGARE SIDA 1 (7) DIARIENUMMER Dnr 2015/1508 Kommunstyrelsen Mattias Carlswärd 08 535 31388 [email protected] Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och HUGE Fastigheter AB rörande fastigheterna Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. inom kommundelen Trångsund Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande fastigheterna Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. inom kommundelen Trångsund godkänns 2. En nettoinvestering på 1,8 miljoner kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplan (KS-2015/141) för Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl godkänns 3. Kommunstyrelsen bemyndigas att träffa avtal om erforderliga smärre justeringar av och tillägg till avtalet enligt punkt 1, förutsatt att dessa inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4. Kommunstyrelsen bemyndigas att godkänna avtal med Trafikverket Region Stockholm rörande skydd/Bullerskydd mot järnväg för detaljplanen (KS-2015/141). Kommunstyrelsen beslutar för egen del Kommundirektören bemyndigas att på kommunstyrelsens vägnar besluta enligt vad som anges under punkten 3 och 4 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX Mark- och exploateringssektionen 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 313 80 E-POST OCH WEBB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM 2015-098-0831 SIDA 2 (9) DIARIENUMMER Dnr 2015/1508 Sammanfattning En ny detaljplan har tagits fram för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. i Trångsund. För genomförandet av detaljplanen har ett mark- och exploateringsavtal upprättats mellan kommunen och Huge Fastigheter AB, nedan kallad Huge. Exploateringsområdet ligger cirka 150 meter öster om Trångsunds torg och omfattar cirka två hektar. Detaljplanen omfattar två delområden. Område 1, även benämnt Bonden. Området ligger i direkt anslutning till järnvägen, ca 3m över järnvägens nivå. Området används idag till parkering. Område 2, även benämnt Prinsen, är lokaliserat nordost om Trångsundsvägen. Området ligger i en bergssluttning och är delvis tätt bevuxet och används i delar som spontan parkering. Se karta nedan. Båda områdena är kraftigt bullerutsatta. Detaljplaneförslaget möjliggör för område 1, Bonden, en bebyggelse med flerbostadshus i 5-7 våningar, totalt 9000 BTA. Huges förslag till bebyggelse redovisar cirka 90 lägenheter om 1-2-4 rum och kök. I område 2, Prinsen, möjliggör detaljplanen ett punkthus om 9 våningar, totalt 4000 BTA. Huges tänkta byggnation innebär i denna del cirka 75 lägenheter om 1-2-3 rum och kök. Detaljplanen innebär bl a även att en befintlig cirkulationsplats i anslutning till område 1 tas bort och att korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart får en bättre och mer säker trafiklösning. Den naturminnesmärkta eken i mitten av område 1 sparas och skyddas samt vitesförläggs vid skada, gränsen mot järnvägen förses med bullerskydd. Förslaget till mark- och exploateringsavtal innebär att Huge köper ca 3950 kvm av kommunens mark för att kunna exploatera sin egen mark och utnyttja de 13000 BTA byggrätt som planförslaget medger. Köpeskillingen är satt till 5,4 miljoner. Utöver köpeskillingen ska Huge erlägga en ersättning för delar av aktuell gatuutbyggnad. Huges andel uppgår till ca 5,6 miljoner av totalt 7,4 miljoner kronor. Resterande kostnad svarar kommunen för. Projektet innebär ett totalt netto för kommunen om 3,6 miljoner förutsatt att prognosticerade kostnader för gatuutbyggnaden. För att möjligöra en byggnation vid järnvägen måste ett bullerskydd uppföras i fastighetsgränsen. Trafikverket och kommunen ska teckna ett avtal som reglerar ansvaret för projektering, byggande, drift och underhåll samt kostnadsfördelning för bullerskärm/-skydd mot järnvägen. Kommunen ska KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM 2015-098-0831 SIDA 3 (9) DIARIENUMMER Dnr 2015/1508 teckna ett motsvarande avtal med Huge som innebär att Huge övertar motsvarande ansvar. Huge ska projektera och uppföra bebyggelsen i projektet i enlighet med certifieringssystemet Miljöbyggnad. Båda kvarteren planeras i ett bullerutsatt läge med flera bullerkällor. Bebyggelsen skall uppfylla de krav och normer vad avser bullernivåer som framgår av detaljplanens planbestämmelser och i projektet framtagen bullerutredning. Bakgrund Kommunstyrelsen beslöt 2013-01-28 § 12 att godkänna detaljplaneprogram för del av fastigheterna Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1 i Huddinge kommun. Ett ramavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB, godkändes av kommunfullmäktige den 11 februari 2013 § 13. Samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att ta fram detaljplan för del av fastigheterna Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1, i enlighet med detaljplaneprogrammet. I samband med framtagandet av detaljplanen har ett förslag till exploateringsavtal tagits fram. Förslaget bilägges, bilaga 1. Förslag till ny detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. (KS 2015/141) redovisas i ett separat ärende till kommunstyrelsen för godkännande. Befintliga förutsättningar Exploateringsområdet ligger cirka 150 meter öster om Trångsunds torg och omfattar cirka två hektar. Exploateringsområdet som är lika med planområdet innefattar del av fastigheterna Bonden 1 och Prinsen 3-4 som ägs av Huge, samt kommunens fastigheter; del av Hammartorp 1:1, Bonden 5, Nytorp 2:7, del av Nytorp 2:1 och 2:3, del av Västra Skogås 1:2, del av Sjöängen s:1 och del av Östra Skogås 1:2. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM 2015-098-0831 SIDA 4 (9) DIARIENUMMER Dnr 2015/1508 Detaljplanen omfattar två delområden. Område 1, även benämnt Bonden som ligger i direkt anslutning till järnvägen, ca 3m över järnvägens nivå. Området används idag till parkering. Övrig mark inom området utgörs av vegetationsklädd mark med sporadisk vegetation som består av uppvuxna lövträd. Ett naturminne (stor gammal ek) finns centralt i området. Område 2, även benämnt Prinsen, är lokaliserat nordost om Trångsundsvägen. Området ligger i en bergssluttning och är tätt bevuxet med uppvuxna lövträd, främst lönn och björk med inslag av tall. Inom området finns ytor som används till spontan parkering av de närboende. Nedanför bergsbranten, utmed Trångsundsvägen, finns äldre stora ekar. En del stigar korsar området. Beskrivning av ärendet Detaljplan Detaljplaneförslaget möjliggör för område 1, Bonden, en bebyggelse med flerbostadshus i 5-7 våningar, totalt 9000 BTA. Huges förslag till bebyggelse redovisar cirka 90 lägenheter om 1-2-4 rum och kök. För att kunna bebygga detta område med bostäder är det nödvändigt att uppnå en godtagbar bullernivå. Bebyggelsen ska utformas som en sammanhängande kropp dels KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM 2015-098-0831 SIDA 5 (9) DIARIENUMMER Dnr 2015/1508 för att skärma buller från järnvägen och Trångsundsvägen och dels för att skapa en tyst sida som även kan vara en gård. Markparkering och carportslösningar ordnas mot järnvägen och i den östra delen av fastigheten byggs ett parkeringsdäck i två plan. Infarten för den övre delen av parkeringen ska ske genom kommunens infartsparkering. I område 2, Prinsen, möjliggör detaljplanen ett punkthus om 9 våningar. Huges tänkta byggnation innebär cirka 75 lägenheter om 1-2-3 rum och kök, totalt 4000 BTA. Parkering ska anordnas som markparkering i anslutning till den befintliga parkeringsplatsen. Del av 3D modell över tänkt bebyggelse i exploateringsområdet. Planförslaget innebär också att den del av planområdet som idag används för infartsparkering, ska regleras som parkering. Den gällande planen anger detta område som kontor. Detaljplanen innebär vidare att en befintlig cirkulationsplats i anslutning till område 1 tas bort och att korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart får en bättre och mer säker trafiklösning. Vidare ska en vändplan byggas i slutet av Korpstigen och en ny parkeringsplats byggas för den nya bebyggelsen. Huge ska också se över sin parkeringssituation i området. Genom detaljplanen skyddas den naturminnesmärkta eken som är centralt belägen inom område 1. I gränsen mot järnvägen förutsätts ett skydd som i KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM 2015-098-0831 SIDA 6 (9) DIARIENUMMER Dnr 2015/1508 delar kommer att kombineras med carportar/garage som skydd för risk och buller. Mark- och exploateringsavtal För genomförandet av detaljplanen har mark- och exploateringssektionen upprättat ett förslag till mark- och exploateringsavtal med Huge. Förslaget biläggs, bilaga 1. Förslaget till mark- och exploateringsavtal innebär att Huge köper ca 3950 kvm av kommunens mark för att kunna exploatera sin egen mark och utnyttja de 13000 BTA byggrätt som planförslaget medger. Köpeskillingen är satt till 5,4 miljoner under förutsättning att Huge Fastigheter AB bygger hyresrätter. Ett vite på 10 miljoner utgår om bostäderna omvandlas till bostadsrätter inom 10 år. Utöver köpeskillingen ska Huge Fastigheter AB erlägga en ersättning för delar av aktuell gatuutbyggnad. Huges andel uppgår totalt till ca 5,6 miljoner av totalt 7,4 miljoner kronor. Resterande kostnad svarar kommunen för. För aktuella gatuutbyggnader har kostnaden fördelats mellan Huge och kommunen utifrån nyttan av ombyggnationen för aktuell tillkommande exploatering. Om den faktiska kostnaden för gatuombyggnaden överstiger de prognosticerade kostnaderna ska den överstigande kostnaden fördelas lika mellan kommunen och Huge. Kommunen åtar sig att ta bort befintlig cirkulationsplats och bygga om gaturummet på Trångsundsvägen, förbättre korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart, anlägga en vändplan i slutet av Korpstigen och förbättra infarten till Korpstigen. Huges ekonomiska ersättning till kommunen för allmänna anläggningar enligt ovan utgör ca 76% av den beräknade kostnaden på 7,4 miljoner. För att möjligöra en byggnation vid järnvägen måste ett bullerskydd uppföras i fastighetsgränsen. Trafikverket och kommunen ska tecknat ett avtal som reglerar ansvaret för projektering, byggande, drift och underhåll samt kostnadsfördelning för bullerskärm/-skydd mot järnvägen. Kommunen ska tecknat ett motsvarande avtal med Huge som innebär att Huge övertar motsvarande ansvar. Avtalen biläggs exploateringsavtalet, bilaga 6 och 7. Exploateringsavtalet reglerar vidare att kommunen och Huge ska samordna en utfart från kommunens infartsparkering och Huges garage för område 1. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM 2015-098-0831 SIDA 7 (9) DIARIENUMMER Dnr 2015/1508 I anslutning till område 2 ska Huge rusta upp, utveckla och utöka den befintliga lekplatsen vid korsningen Trångsundsvägen /Norströms väg inom fastigheten Prinsen 3 som kompensation för den lekplats som försvinner i området. Huge ska projektera och uppföra bebyggelsen i projektet i enlighet med certifieringssystemet Miljöbyggnad. Efter projektering och efter avslutad byggnation ska en redovisning ske gentemot Kommunen om projektets överenstämmelse mot certifieringssystemet Miljöbyggnad och eventuella avsteg motiveras. Båda kvarteren planeras i ett bullerutsatt läge med flera bullerkällor. Bebyggelsen skall uppfylla de krav och normer vad avser bullernivåer som framgår av detaljplanens planbestämmelser och i projektet framtagen bullerutredning. Hela byggnationen ska planers för att uppnå ljudklass B inomhus. En dagvattenutredning är framtagen för området och dagvattenutredningens slutsatser och rekommendationer ska följas. Om möjlighet finns ska gröna tak anläggas på hela eller delar av takytorna i Bonden. I område 1finns en grov naturminnesklassad ek. Eken och ekens rotsystem ska minst skyddas till kronans dubbla storlek mot all byggtrafik och annan påverkan under byggtiden. Huge ska erlägga ett vite om 200 Tkr om den skadas eller dör. I avtalet regleras vidare bl a frågor om inriktning och utformning, vegetation och trädplantering, etableringsplan, miljö och dagvatten. I övrigt innehåller avtalet sedvanliga villkor. Ekonomi Kommunen säljer 3950 kvm kvartersmark till Huge Fastigheter AB för 5,4 miljoner kronor. Om- och utbyggnad av gator och andra ombyggnationer av allmänna anläggningar inom exploateringsområdet beräknas till 7,4 miljoner kronor varav Huge Fastigheter AB står för 5,6 miljoner. Projektet innebär således en nettoinvestering för kommunen om ca 1,8 miljoner kronor för kommunens andel av utbyggnaden av allmänna anläggningar, förutsatt prognosticerade kostnader. Kommunens totala netto i projektet beräknas till ca 3,6 miljoner kronor, exklusive markvärdet för kommunen mark. Kommunen får ingen ökad driftkostnad för exploateringen. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM 2015-098-0831 SIDA 8 (9) DIARIENUMMER Dnr 2015/1508 Tidsplan Förutsatt att detaljplanen vinner laga kraft enligt tidplanen (vid årsskiftet 2015/2016), att detaljplanen inte överklagas och att marknaden tillåter, har exploatören och kommunen intentionen att följa nedanstående preliminära tidplan. Gata: Byggstart Q3/Q4 2016, gatubyggnad 2016-2017 under förutsättning att synkronisering kan ske med Huges byggnation. Huge Bonden: Byggstart Q2 2017, byggtid 6 månader för p-garage plus 2 år för bostadskvarteret. Huge Prinsen: Byggstart Q4 2016, byggtid 18 månader. Kommunala ställningstaganden Behovet av förskoleplatser till följd av planerad bostadsutbyggnad har utretts under planprocessen. Behovet kan tillgodoses genom den permanenta förskolan Nytorps Mosse och den kommande förskolan som ska ligga strax intill Edboskolan, färdigställande av förskolan beräknas till slutet 2015. En förskola bedöms inte kunna rymmas i planområdet med hänvisning till barnsäkerhetsskäl och otillräcklig lekytor. Sannolikt blir andelen barnfamiljer i ungdomslägenheterna låg men en process pågår för att hitta lämplig mark i området för att i framtiden förstärka Skogås/Trångsund med en ny/utbyggd skola. Projektet kommer att skapa ca 170 nya hyresbostäder i ett kollektivtrafiknära läge och skapar ett mervärde för kommunen med ett ökat utbud av mindre lägenheter/ungdomsbostäder i framförallt område 2, Prinsen. Båda områdena kommer tillskapa hyreslägenheter vilket bidrar till en mer varierad bostadmarknad. Mark- och exploateringssektionen föreslår att föreliggande förslag till markoch exploateringsavtal med Huge Fastigheter AB godkänns. -- KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM 2015-098-0831 Vesna Jovic Kommundirektör SIDA 9 (9) DIARIENUMMER Dnr 2015/1508 Heléne Sune HillEriksson Samhällsbyggnadsdirektör Mattias Carlswärd Exploateringsingenjör Bilagor Mark- och exploateringsavtal med tillhörande bilagor Reviderat 2015-09-01 15:00 1(15) Mark- och exploateringsavtal Del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Följande avtal om exploatering av del av fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 m.fl. i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen och Exploatören: Kommunen Huddinge kommun 141 85 Huddinge Org nr 212000-0068 Nedan kallad Kommunen. Exploatören Huge Fastigheter AB Box 1073 141 22 Huddinge Org nr 556233-5900 Nedan kallad Exploatören. Detta avtal omfattar exploateringsområdet vilket har markerats med Röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1, nedan benämnt exploateringsområdet. Delområde 1, del av fastigheten Bonden m.fl., har markerats med Röd skraffering och texten delområde 1 i bilaga 3, nedan benämnt Bonden. Delområde 2, del av fastigheten Prinsen m.fl., har markerats med Röd skraffering och texten delområde 2 i bilaga 3, nedan benämnt Prinsen. INLEDANDE BESTÄMMELSER §1 Bakgrund Exploatören äger fastigheterna Bonden 1&2 och Prinsen 3, och har för avsikt att uppföra bostäder i området. Kommunen äger Bonden 5, Nytorp 2:1 & 2:7 och Hammartorp 1:1. Exploatören skall erbjudas att köpa delar av den kommunala marken inom exploateringsområdet vilken i den kommande detaljplanen utgörs av kvartersmark. Inom den del av exploateringsområdet som ligger Norr om Trångsundsvägen, Prinsen delområde 2 i bilaga 3, avser Exploatören att uppföra studentbostäder /ungdomsbostäder. Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för exploateringsområdet, samt reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen. Till grund för detta avtal ligger förslag till detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl., (SBN PL 2010/16.313), samt ramavtal mellan parterna avseende Bonden / Hammartorp, antaget av Kommunfullmäktige den 11 februari 2013 § 13 med diarienummer KS-2012/692.313. Reviderat 2015-09-01 15:00 2(15) §2 Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast (2016-01-29) - att förslag till detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl., (SBN PL 2010/16.313), blir antagen i huvudsaklig överensstämmelse med bilagt förslag, bilaga 2 senast (2016-01-29) och att beslutet därefter vinner laga kraft. Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts skall verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. §3 Projektets utformning Exploatören förbinder sig att bebygga kvartersmarken inom exploateringsområdet i enlighet med - detaljplanen - detta avtal - i huvudsaklig överensstämmelse med till detaljplanen bilagda illustrationer MARKÖVERLÅTELSER §4 Marköverlåtelser För genomförandet av detaljplanen är parterna överens om att följande fastighetsreglering ska ske. Kommunen överlåter till Exploatören ett område om totalt ca 1019 m2 bestående av delar av fastigheterna Bonden 5 och Hammartorp 1:1 marken ska överföras till fastigheten Bonden 1. Till fastigheten Prinsen 3 ska ett område om totalt ca 2931 m2 bestående av delar av Nytorp 2:7, Hammartorp 1:1 och Västra Skogås 1:2 överföras. Båda områdena är nedan gemensamt kallade Överlåtelseområdet. Överlåtelseområdet är utlagt som kvartersmark i detaljplanen och är markerat med grön begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Marköverlåtelsen gäller med de smärre justeringar av gränsen för överlåtelseområdet som eventuellt kan komma att vidtas i samband med lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsreglering. Reviderat 2015-09-01 15:00 3(15) §5 Ersättning Som ersättning för Överlåtelseområdet skall Exploatören erlägga femmiljonerfyrahundrasjuttontusen (5 417 000:-) KRONOR till Kommunen. Ersättningen ska säkras genom anteckning i fastighetsregistret. Vid avvikelse från den markareal som angivits i skall ersättningen justeras med 1800 kr/m2. Ersättningen ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från oktober 2014. Den ska justeras så att den följer indexändringarna fram till den tidpunkt då den förfaller till betalning. Den ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan. Ersättningen skall erläggas senast på tillträdesdagen genom insättning på kommunens postgiro 6595-3 eller bankgiro 748-2102 med angivelse om vad ersättningen avser. §6 Upplåtelseform Exploatören förbinder sig att upplåta all bostadsbebyggelse inom exploateringsområdet med hyresrätt. Upplåts inte bostäderna med hyresrätt eller omvandlas hyresrätterna till bostadsrätter ska Exploatören eller kommande ägare till fastighet inom exploateringsområdet erlägga ett vite till Kommunen på 2 200 000 kr för Bonden, delområde 1, och 6 700 000 kr för Prinsen, delområde 2, se bilaga 3. Skyldigheten att erlägga vitesbeloppen gäller 10 år räknat från det datum detaljplanen vunnit laga kraft. Om vite ska utges enligt denna paragraf ska vitet omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från 2015-06-01 till den tidpunkt då tilläggsköpeskillingen förfaller till betalning. vitet ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan. §7 Fastighetsbildning mm Kommunen ansöker om fastighetsbildning för genomförandet av marköverlåtelser enligt detta avtal. Exploatören biträder i och med detta avtal ansökan och svarar för samtliga förrättningskostnader för genomförandet av detta avtal. Exploatören ansöker om och bekostar övriga erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. §8 Tillträde Tillträde till överlåtelseområdet sker två veckor efter det att erforderlig fastighetsbildning vunnit laga kraft. Reviderat 2015-09-01 15:00 4(15) §9 Inteckningar och övriga belastningar Kommunen garanterar att överlåtelseområdet inte besväras av inteckningar eller andra belastningar som kan inskränka rådigheten förutom nedanstående: Belastningar inom: Hammartorp 1:1 Officialservitut Ledningsrätt Ledningsrätt Avtalsservitut 0126k-12521.1 0126k-13880.1 0126k-15792.1 01-IM7-59/4581. Väg Starkström Starkström Ledning Västra Skogås 1:1 Officialservitut 01-IM7-29/91.1 Kraftledning §10 Servitut och ledningsrätt etc Exploatören ska i samband med den exploatering som detaljplanen medger utan ersättning upplåta erforderliga utrymmen för befintliga och tillkommande ledningar inom exploateringsområdet till förmån för respektive ledningsägare. Exploatören ska utan ersättning upplåta erforderligt utrymme inom exploateringsområdet för slänt i samband med gatuutbyggnad av angränsande kommunal gata eller gångbana. Exploatören ska utan ersättning upplåta utrymme inom exploateringsområdet markerat med yi detaljplanen för in och utfart till Västra Skogås 1:1. Ett avtal är upprättat mellan Trafikverket och Exploatören för rättigheten, se bilaga 4. I samband med fastighetsbildningsförrättningen skall det befintliga servitutet ersättas med ett nytt servitut enligt avtalet tecknat mellan Trafikverket och Exploatören enligt bilaga 4. Exploatören medger att ovanstående rättigheter får säkerställas genom servitutsavtal som får skrivas in eller genom fastighetsbildningsåtgärd. §11 Övriga avtal Ett avtal är upprättat mellan Kommunen och Trafikverket Region Stockholm som reglerar uppförande/utformning, drift och underhåll av skyddsplank/mur mot järnvägen, bilaga 6. Enligt avtalet skall Kommunen se till att bullerskyddet och grindförbättringen projekteras och utförs samt garantera drift och underhåll ekonomiskt. Ett kommande genomförandeavtal ska reglera finansiering och ansvar, byggnadstekniska detaljer, garantitider, trafikföring under byggnadstiden, med mera. I genomförandeavtalet preciseras också villkor för arbetets utförande i anslutning till spår. Ett avtal med liknande lydelse där Exploatören garanterar byggande, drift och underhåll mot Kommunen är upprättat mellan Kommunen och Exploatören, bilaga 7. Reviderat 2015-09-01 15:00 5(15) Planket ska utformas så att framtida drift och underhåll minimeras och att utseendet är estetiskt tilltalande och passar in i området karaktär och motverkar vandalisering. §12 Gemensamhetsanläggning Kommunen och Exploatören ska gemensamt skapa en utfart från parkeringen på fastigheten Bonden 1 och kommunens infartsparkering över kommunens fastighet Hammartorp 1:1 på ytan som är markerad med g i planen. Utfarten ska i första hand regleras via ett avtalsservitut vilket tecknas vid behov under genomförandet. Vid en eventuell försäljning av parkeringsytan på fastigheten Bonden 1 kan en gemensamhetsanläggning bildas enligt planen. Drift och underhåll av infarten skall fördelas lika mellan parterna, om ingen annan överenskommelse träffas. §13 Skick Överlåtelseområdet har besiktigats av Exploatören. Exploatören godkänner dess skick samt förklarar sig med bindande verkan avstå från samtliga anspråk på fel eller brister i den förvärvade egendomen som Exploatören upptäckt eller bort upptäcka vid besiktning. Exploatören äger kännedom om rådande mark- och grundförhållanden. ANLÄGGNINGAR §14 Anläggningars utförande och kostnadsfördelning Projektering och anläggande av allmänna anläggningar ska ske i enlighet med Kommunens normalstandard. Erfarenhetsmässiga beräkningar visar på kostnader redovisade i stycke A.1-A.6 i denna paragraf för respektive byggnation. I de fall verklig kostnad understiger beräknad kostnad ska den verkliga kostnaden användas. I de fall de verkliga kostnaderna överstiger beräknad kostnad ska den överskjutande skillnaden fördelas med 50% mellan parterna. Exempel: Beräknad kostnad är 900 tkr. Verklig kostnad blir 1 200 tkr i de fall exploatören betalar 100% av anläggningen. 1200𝑡 ‒ 900𝑡 900𝑡𝑘𝑟 ∗ 100% + 2 Exploatören betalar = 1050tkr Alla kostnader skall regleras till verkliga byggkostnader. Kostnaderna omfattar projektering, upphandling, byggnation och kontroll mm av gator, gångbanor belysning mm. Kommunen kommer inte redovisa de verkliga kostnaderna uppdelad per gatudel enligt stycke A denna paragraf. Kostnadsfördelningen ska göras utifrån detaljprojektering och erfarenheter under byggskedet. Kommunen fakturerar Exploatören 500 000 kr då entreprenaden startar för Korpstigen och entreprenadsumman och tidplanen är känd. Reviderat 2015-09-01 15:00 6(15) Kommunen fakturerar Exploatören 2 500 000kr då entreprenaden startar för Trångsundsvägen och entreprenadsumman och tidplanen är känd. Kommunen slutfakturerar Exploatören den resterande kostnaden efter godkänd slutbesiktning. Kostnaden ska falla till betalning trettio (30) dagar efter fakturadatum. A. Allmänna anläggningar A.1.Kommunen projekterar, utför och bekostar eventuell upprustning av trappa mellan Trångsundsvägen och Korpstigen, markerat med A.1 i kartbilaga 3. A.2.Kommunen projekterar och utför ombyggnation av delar av Trångsundsvägen och Korpstigen. Kommunen ska även se över och eventuellt förbättrad korsningen Trångsundsvägen Korpstigen, markerat med A.3-A.6 i kartbilaga 3. Kostnadsfördelningen för dessa åtgärder fördelas enligt nedan, punkt A.3-A.6. A.3.Kostnaden för anläggandet av vändplan, markerat med A.3 i kartbilaga 3, och justeringar av Korpstigen fram till korsningen Trångsunsdsvägen bekostas av Exploatören till 100%. Kostnaden beräknas till 1 000 000kr. A.4.Kostnaden för ombyggnation av delar av Trångsundsvägen från och inkluderande övergångstället vid befintlig rondell Norströms väg/Trångsundsvägen fram till infart för Bonden 1, skrafferat med blå färg och markerat med A.4 i kartbilaga 3, bekostas av Exploatören till 100%. Kostnaden beräknas till 3 750 000kr. A.5.Kommunen bekostar ombyggnation gång och cykelvägen från infart till Bonden 1 och korsningen Trångsunsdsöverfart och Trångsundsvägen, markerat med grön linje och A.5 i kartbilaga 3. A.6.Kostnaden för ny trafiklösning i korsningen Trångsunsdsöverfart och Trångsundsvägen, skrafferat med blå färg och markerat med A.6 i kartbilaga 3, fördelas med 50% på Kommunen och 50% på Exploatören. Kostnaden beräknas till 1 700 000kr. B. Anläggningar inom kvartersmark. Exploatören projekterar, utför och bekostar: B.1. Alla anläggningar inom kvartersmark. B.2. Exploatören projekterar, utför och bekostar vägen från kommunal gata fram till grindarna mot spårområdet, betecknat med y i planen. Vägen skall anpassas efter tung trafik och under arbetets gång skall samråd ske med Kommunen (gatu- och trafiksektionen) samt Trafikverket. B.3. Exploatören projekterar, utför och bekostar anslutningen och höjdanpassning av infarten till exploatörens parkering, rödmarkerat i bilaga 5. Samråd ska ske med Kommunen (gatu- och trafiksektionen). B.4. Iordningställande av naturmark. Träd och övrig vegetation ska i möjligaste mån bevaras. Särskild hänsyn skall tas för ett antal träd inom området, se §29 vegetation. B.5. Eventuella åtgärder på grund av fornlämningar, grundvatten, vibrationer och dylikt. B.6. Flyttning eller annan erforderlig åtgärd av eventuella befintliga anläggningar inom exploateringsområdet. Reviderat 2015-09-01 15:00 7(15) B.7. Alla erforderliga åtgärder för bullerplank eller byggnation med likvärdig funktion utmed järnvägen ska utföras i samråd med Trafikverket, se bilaga 6 och 7. B.8. Alla erforderliga skyddsåtgärder med avseende på järnvägen och transporter av farligt gods på densamma. Kommunen projekterar, utför: B.9. Iordningställande av in och utfart till infartsparkeringen. C. Omgivande vägnät/naturmark Gemensam besiktning av omgivande vägnät/naturmark ska göras före byggstart. Exploatören bekostar återställande av eventuella skador som förorsakas av av Exploatörens entreprenörer eller underentreprenörer inom exploateringsområdet. Exploatörens ansvar gentemot Kommunen får ej överföras på av Exploatören anlitad entreprenör. §15 Flytt av befintlig lekplats En befintlig lekplats kommer flyttas från exploateringsområdet. Exploatören ska rusta upp, utveckla och utöka den befintliga lekplatsen vid korsningen Trångsundsvägen /Norströms väg på fastigheten Prinsen 3 som kompensation för den lekplats som försvinner. Exploatören har visat ett förslag på upprustning av lekplats, upprustningen ska ske i samråd med Kommunen (gatu- och trafiksektionen) och i linje med Kommunens park och lekplatsprogram och exploatörens förslag. §16 Cykelparkeringar Exploatören skall tillse att möjlighet att parkera cyklar finns för både Bonden och Prinsen, (område 1 och 2). Parkeringarna ska utföras i enlighet med kommunens föreslagna cykelplan eller bättre och skall utformas så att de boende upplever cykel som ett enkelt och lättillgängligt transportmedel. AVGIFTER §17 Skatter mm För överlåtelseområdets utgående skatter och avgifter betalas av Kommunen i den mån de avser och belöper på tiden intill tillträdesdagen och för tiden därefter av Exploatören. Kommunen erlägger för tillträdesåret fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift för överlåtelseområdet. Av erlagd skatt eller avgift, ska Exploatören ersätta Kommunen för vad som proportionellt får anses belöpa på tiden efter äganderättsövergången (tillträdesdagen) för Överlåtelseområdet. Reviderat 2015-09-01 15:00 8(15) §18 Detaljplanekostnader Kommunen ombesörjer framtagande av ny detaljplan för exploateringsområdet. Exploatören ersätter Kommunen för dess kostnader enligt särskilt plankostnadsavtal med kommunens planavdelning om ersättning för detaljplanekostnader. Då Exploatören bekostar områdets detaljplaneläggning genom särskilt plankostnadsavtal ska Exploatören inte erlägga någon planavgift enligt kommunens bygglovtaxa i samband med bygglovprövning. §19 Gatukostnadsersättning Har Exploatören till alla delar fullgjort sina förpliktelser enligt detta avtal, skall ägare till fastighet inom exploateringsområdet anses ha erlagt på fastigheten belöpande gatukostnader enligt den i § 2 angivna detaljplanen. Vad som sägs i föregående stycke gäller inte kostnader för framtida förbättringar eller utbyggnader av nya områdesanläggningar eller områdesanknutna anläggningar avseende gator och allmänna platser vilka regleras enligt vid aktuell tidpunkt gällande lagar och regler. §20 Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom exploateringsområdet betalas av Exploatören. Det åligger Exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella befintliga ledningars läge samt informera sig om eventuella flyttningskostnader. Exploatören skall bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom exploateringsområdet. MILJÖ- OCH ENERGI §21 Agenda 21 Kommunen har antagit en lokal Agenda 21 som skall vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna lokala Agenda 21 och skall beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom exploateringsområdet. §22 Miljöanpassat byggande Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Exploatören ska till Kommunen (mark- och exploateringssektionen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. Reviderat 2015-09-01 15:00 9(15) A. Norr om Trångsundsvägen gäller följande Marken norr om Trångsundsvägen, Prinsen delområde 2 i bilaga 3, ägs till största delen av Huddinge kommun. Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Bostadsdelarna eller andra utrymmen där människor stadigvarande vistas ska utföras med ett klimatskal som minimerar behovet av tillförd energi för uppvärmning. Tillförd energi för uppvärmning ska endast behövas för tappvarmvatten och för spetsvärme under årets kallaste dagar. Bästa teknik ska även användas för att minimera energibehovet för byggnadernas drift i övrigt. Om värmekälla behövs ska det tillgodoses genom fjärrvärme eller med förnyelsebar energi. Hälsoaspekter och byggmaterialens miljöbelastning Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Inbyggda material ska dokumenteras. Uppföljning och kvalitet Exploatören ska projektera och uppföra projektet i enlighet med certifieringssystem Miljöbyggnad. Exploatören avser inte att ansöka om certifiering enligt Miljöbyggnad men avser att projektera och uppföra projektet i enlighet med certifieringssystemets riktlinjer. Efter projektering och efter avslutad byggnation ska en redovisning gentemot Kommunen ske om projektets överenstämmelse mot certifieringssystemet Miljöbyggnad och eventuella avsteg motiveras. B. Söder om Trångsundsvägen gäller följande Marken Söder om Trångsundsvägen , Bonden delområde 1 i bilaga 3, ägs till största delen av Huge fastigheter AB. Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. Hälsoaspekter, byggmaterialens miljöbelastning och kvalitetskontroll Byggherren ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Företrädesvis sker detta genom certifiering enligt något av de system som finns på marknaden. Alternativt kan eget miljöprogram tillämpas. §23 Ljud och buller i planområdet Bebyggelsen skall uppfylla de krav och normer vad avser bullernivåer som framgår av detaljplanens planbestämmelser, bilaga 2, och Bullerutredningen av Bjerking AB Trafikbullerutredning 20140902 framtagen i planarbetet. A. Ljudklass inomhus i byggnad Exploatören ska verka för och planera hela byggnationen efter att uppnå Ljudklass B, enligt svensk standard, inomhus. Speciellt fönster och uteluftdon ska dimensioneras så att trafikbullernivån inomhus planeras att motsvara minst ljudklass B. Reviderat 2015-09-01 15:00 10(15) För att kontrollera att uppställda ljudkrav uppfylls ska före inflyttning uppföljande bullermätningar genomföras och redovisas till Kommunen. Exploatören svarar, vid färdigställande av bostadshusen, för och bekostar alla byggtekniska och anläggningstekniska åtgärder, vilka kan krävas för att uppfylla angivna krav och normer enligt ovan. B. Övriga bullerskyddsåtgärder Lägenheterna ska om möjligt utformas så att ekvivalent ljudnivå inte överstiger 50dB(A) utanför fönstret på hälften av boningsrummen, om så sker ska extra ljuddämpande fönster användas i sovrum. §24 Dagvatten Kommunens dagvattenstrategi skall följas. Dagvatten från exploateringsområdet skall i största möjliga mån omhändertas lokalt inom exploateringsområdet. Anläggning skall minst anordnas för fördröjning av dagvatten innan anslutning till allmänt dagvattennät. Dagvatten från förorenade markytor inom kvartersmark, såsom mark för större parkeringsytor, skall dessförinnan genomgå slam- och oljeavskiljning eller liknande lokal behandling. En dagvattenutredning är framtagen för exploateringsområdet av Grontmij AB, Dagvattenutredning del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1, daterad 2014-01-10. Dagvattenutredningens slutsatser och rekommendationer ska följas, eller likvärdiga framtida utredningar, där grundförutsättningen är att allt eventuellt dagvatten från området så långt som möjligt infiltreras och fördröjas i grönytor och därefter ledas till fördröjnings- eller perkolationsmagasin. Magasin eller andra utlopp ska förses med reglerade utlopp som begränsar det totala flödet till dagvattenledningar så att det inte överstiger ledningarnas befintliga kapacitet. Om möjlighet finns ska gröna tak anläggas på hela eller delar av takytorna i område 1. Om gröna tak helt eller delvis inte anläggs ska skriftlig förklaring redovisas till Kommunen varför så inte sker. Handlingar vilka redovisar omhändertagande av dagvatten ska redovisas till Kommunen i samband med tekniskt samråd för bygglov. Samtliga anläggningar för omhändertagande av dagvatten ska utföras och bekostas av Exploatören liksom skötsel av dessa. §25 Avfallshantering Exploatören skall tillse att avfallshanteringen inom exploateringsområdet under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till långtgående källsortering och återvinning i enlighet med gällande avfallsplan och renhållningsföreskrifter för Huddinge kommun. §26 Återvinningsstation Inom området finns innan planläggningen en återvinningsstation för återvinningsbara förpackningar. Exploatören åtar sig att tillhandahålla FTI AB en alternativ plats för att lokalisera en ny station inom närområdet för att ersätta stationen som måste flyttas. Reviderat 2015-09-01 15:00 11(15) Kommunen och Exploatören ska gemensamt söka en alternativ lokalisering, Exploatören är dock relativt stor markägare i närområdet och en lokalisering på för allmänheten bästa stället ska eftersträvas oavsett vem av Exploatören eller Kommunen som är ägare till marken. GENOMFÖRANDE §27 Samordning Exploatören ska svara för samordning mellan Kommunen och de ledningsdragande bolagen så att erforderliga arbeten inom exploateringsområdet kan bedrivas utan inbördes hinder och kan vara färdigställda senast vid inflyttning. Exploatören skall till Kommunen och de ledningsdragande bolagen tillhandahålla erforderliga plankartor, ritningar och tidsplan för ledningsnätens utbyggnad. Kommunen svara för samordning för de ledningar vilka är lokaliserade inom de vägområden där kommunen skall bygga om vägen enligt § 14. §28 Mätningstekniska arbeten I god tid före exploaterings arbetenas igångsättande skall samråd ske med kommunens lantmäteriavdelning om utförandet av de mätningstekniska arbetsuppgifter som hör samman med exploateringen. Samhällsbyggnadsnämnden har tagit beslut om krav på kompetens för utförande av mätningstekniska åtgärder. Kraven hänvisar till de rekommendationer för bedömning av ”Grundläggande mätningsteknisk färdighet” som finns i nya HMK-Juridik. Exploatören bekostar återställandet av stomnätspunkter och gränsmarkeringar som raseras vid exploateringen. §29 Vegetation Vid projektering av bebyggelsen skall hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. I samband med att Exploatören upprättar situationsplan för exploateringsområdet skall förslag till bevarande av vegetation och kompletterande planteringar redovisas (vegetationsplan). Detaljplanens intentioner om bevarande av värdefulla träd och vegetationspartier ska beaktas. Vegetationsplanen skall godkännas av Kommunen (mark- och exploateringssektionen) före bygglovprövning. Innan byggnationen startas skall träden fotograferas, och bildernas sparas. Inom kvartersmark och i planen betecknat med n2 skall områdena bevaras och kompletteras med fruktträd och blommor, de körsbärsträd som står i området n2 bör så långt det är möjligt bevaras. Reviderat 2015-09-01 15:00 12(15) Naturminnesmärkta eken. I område 1, bilaga 3, finns en grov ek, vilken skall skyddas, den har förklarats av Länsstyrelsen som naturminne. Eken skall bevaras och det åligger Exploatören att avgränsa området på lämpligt sätt så att den skyddas under och efter byggtiden. Marken där eken växer ska inte dräneras, eftersom torkskador orsakade av markavvattning förkortar ekens livslängd. Inom ett cirkelrunt område, med en radie som motsvarar trädkronans största utbredning, får marken inte hårdgöras eller grusas. Grävning och schaktning samt körning med tyngre fordon får inte förekomma inom kronans projektion på marken, för att minimera risken för påverkan på ekens rötter. Eken och ekens rotsystem ska i största möjliga mån skyddas av en skyddszon runt eken på fem meter utanför kronans projektion på marken mot all byggtrafik och annan påverkan under byggtiden. Kan inte skyddszonen upprätthållas ska tryckavlastning ske med utjämnande massor och körplåtar för att undvika skador på trädets rotsystem. Skyddsozonen, beskrivet i stycket ovan, ska avskärmas under anläggningstiden. Om exploatören eller exploatörens entreprenörer vid grävarbeten upptäcker att verksamheten skadar rotsystemet ska grävarbetet avbrytas och flyttas längre bort från eken. Blottade eller skadade rötter ska kapas med fina snitt och hållas fuktiga tills återfyllnad sker. Skriftligt samråd varför körbanor, upplag eller likvärdigt inte kan undvikas, skall ske innan åtgärd görs med Kommunen (mark- och exploateringssektion). Länsstyrelsen ska samtidig informeras. Vid försummelse att samråda ska Exploatören till Kommunen erlägga ett vite om 500 000 kronor. Om det finns risk för påverkan på eken måste dispens sökas hos Länsstyrelsen från föreskrifterna för naturminnet. För det fall att Exploatören, eller dess underentreprenörer under byggtiden fäller eller skadar eken så allvarligt att det leder till att trädet dör, eller auktoriserade träd experter bedömer att trädets livsbetingelse kraftigt reducerats på grund av skadan, ska exploatören till Kommunen erlägga ett vite om 200 000 kronor. I de fall eken dör på grund av direkta skador orsakade under genomförandet av exploateringen, bedömning ska ske av auktoriserade träd experter, har Exploatören utöver ovanstående återplanteringsplikt, återplantering ska ske med en ek med en höjd av minst 12 meter. Trädet skall märkas upp med tydliga vitesbelopp motsvarande minst 200 000 kronor och vitena skall skrivas in i Exploatörens underentreprenörers kontrakt. Exploatören ska verka för att vitet för den kulturminnesmärkta eken i Exploatörens underentreprenörers kontrakt sätts högre än eventuella viten för försening eller likvärdiga viten mot underentreprenörerna. Vitet enligt denna paragraf ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) för 2015-0601. Vitet ska justeras så att det följer indexändringarna fram till den tidpunkt då det förfaller till betalning. Vitet ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan. Reviderat 2015-09-01 15:00 13(15) §30 Etableringsplan Innan byggnadsarbeten påbörjas skall Exploatören upprätta en etableringsplan, som skriftligen ska godkännas av Kommunen (mark- och exploateringssektionen). Denna skall behandla eventuellt nyttjande av natur- eller gatumark för uppställning av arbetsbodar, upplag eller dylikt, återställningsarbeten efter nyttjandet, skyddande av träd och natur samt stängsel runt byggarbetsplatsen. Uppställning av bodar, upplag och dylikt ska i första hand ske på exploatörens kvartersmark. Eventuellt nyttjande av kommunens mark kräver kommunens medgivande och regleras genom särskilt avtal. Nyttjande av allmän platsmark kräver även polistillstånd. §31 Trafikanordningsplan I god tid innan etablering och byggnadsarbeten påbörjas ska Exploatören upprätta en trafikanordningsplan, som skriftligen ska godkännas av Kommunen (gatu- och parkdriftsavdelningen). Denna ska bl a redovisa placering av stängsel runt byggarbetsplatsen, in- och utfartsvägar från arbetsplatsen, byggtrafikvägar till och från arbetsplatsen samt var och hur avlastning av gods kommer att ske. Planen ska även redovisa åtgärder för framkomlighet och säkerhet för fordons-, gång- och cykeltrafik. Parterna ska före byggstart gemensamt besiktiga vägnätet runt exploateringsområdet samt upprätta ett protokoll över besiktningen. Exploatören bekostar återställande av eventuella skador på omgivande vägnät som förorsakats av exploateringen inom exploateringsområdet. Parterna bör verka för samordning av skyltar för projektet och dess genomförande. §32 Störningar Exploatören skall tillse att utbyggnad av exploateringsområdet sker med minsta möjliga störningar för boende och övriga intilliggande verksamheter. För buller gäller de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser. §33 Byggstart Exploatören är medveten om att utbyggnader av studentlägenheter/ungdomsbostäder har högsta prioritet bland de bostadsutbyggnader som anges i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt. En byggstart respektive fullbordande av angivet projekt som helhet är därför mycket angeläget. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER §34 Skadeståndsansvar Exploatören är gentemot Kommunen ansvarig för åtgärder som med avseende på detta avtal vidtages eller underlåtes av Exploatören, anställda hos Exploatören samt av exploatörens anlitade entreprenörer och leverantörer. Reviderat 2015-09-01 15:00 14(15) §35 Dröjsmålsränta Erläggs inte kapitalskuld på bestämd förfallodag skall dröjsmålsränta enligt §6 räntelagen utgå för tiden från förfallodagen på fordringen tills full betalning sker. §36 Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan kommunens skriftliga godkännande. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal förbinder sig Exploatören vid vite av: 1 000 000, enmiljonåttahundratusen kr för säkerställandet av exploatörens ekonomiska åtaganden för projektering och anläggande av allmänna anläggningar kopplade till Prinsen, område 1. 4 600 000, fyramiljonersexhundratusen kr för säkerställandet av exploatörens ekonomiska åtaganden för projektering och anläggande av allmänna anläggningar kopplade till Bonden, område 2. 1 000 000, enmiljon kr för säkerställandet av den naturminnesvärda ekens skydd och bevarande 1 500 000, enmiljonfemhundratusen kr för framtida drift och underhåll samt skyddsåtgärder mot järnvägen 2 200 00, tvåmiljonertvåhundratusen kr för säkerställandet av hyresrätt som upplåtelseform inom Bonden, område 2. 6 700 000, sexmiljonerfemhundratusen kr för säkerställandet av hyresrätt som upplåtelseform inom Prinsen, område 1 Viten enligt denna paragraf är angivna i penningvärde 2014-06-01. Det åvilar Exploatören att förbinda den nye ägaren att iakttaga vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal så att det blir gällande mot varje kommande ägare av området eller del därav. Mark- och exploateringsavtalet ska bifogas i avskrift. Den nya ägaren ska därvid förbindas att ställa godtagbar säkerhet till Kommunen för åtagandena enligt detta avtal. Innan överlåtelse sker ska Exploatören skriftligen underrätta Kommunen (mark- och exploateringssektionen). Vitet enligt denna paragraf ska nedsättas då åtgärden som vitet avser är uppfyllt. Ska vite utges enligt denna paragraf ska vitet omräknas till penningvärde vid den tidpunkt då vitet förfaller till betalning genom användning av konsumentprisindex eller det index som kan komma att ersätta detta. §37 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall avgöras av svensk allmän domstol. _________________________________________ Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Huddinge (datum) Reviderat 2015-09-01 15:00 15(15) För Huddinge kommun För Huge AB ……………………………………. …………………………………. ……………………………………. ……………………………………. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Exploateringsområdet Förslag till detaljplan Karta över delområdena, och anläggningar mm Avtal om väg till järnvägsspåren Infart till Parkering Avtal om skydd mot järnvägen med Trafikverket Region Stockholm Avtal om skydd mot järnvägen med Huge Fastigheter AB Dnr (2015/1508) Bilaga 1 Exploateringsavtal Del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Koordinatsystem: PLAN Sweref 99 18 00 HÖJD RH2000 6 8 7 KUNGEN 7 9 8 2PRINSEN 9 1 2 1 6 3 2:5 2 15 5 4 3 4 Prinsen 6 5 GULLIVER 2:6 4 1 3 BONDEN 2 HAMMARTORP 1:1 1:2 Nytorp 2:7 2 1:1 1 9 10 Bonden 5 2:8 3 11 8 1 9 2:7 15 5 10 3 4 2:9 18 4 6 8 20 7 5 6 10 SNÖVIT 1 :2 1 3 ASKUNGEN S:1 2:1 MIKROFONEN 12 17 11 2 16 19 9 3:21 7 8 1:2 1 10 TRANSISTORN 2:1 2:1 2 9 1 3 4 TRANSISTORN 6 2 1:2 15 5 17 FRISKY 18 1 © Huddinge kommun. 16 TRANSISTORN 17 Orienteringskarta PLANBESTÄMMELSER 39.7 55.4 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. 54.2 39.9 38.1 41.5 39.4 53.7 39.5 40.3 38.7 51.5 39.4 GRÄNSER 39.8 53.5 38.7 Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns 47.3 38.5 37.9 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser 52.4 51.8 39.3 HUVUDGATA Trafik mellan områden LOKALGATA Lokaltrafik 48.9 47 51.6 NATUR 51.7 38.8 48 Kvartersmark 46.5 51.8 37.7 Naturområde B 39.5 46.6 46.7 51.3 Bostäder E Tekniska anläggningar/Transformatorstation P Parkering, högst i två plan 50.1 Illustrationer 46.9 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER 39.2 37.6 parkering n2 +00.0 UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING +48.3 E 46.2 45.7 g 37.6 +48.8 +62.0 34.9 IX e2 m1m2 n2 48.3 36.9 V e1 m1 m2 b1 b2 36.9 34.7 36.4 VI 34.9 35.6 e2 Största bruttoarea är 4 000 kvm Byggnader får inte uppföras Ko Marken får byggas med parkeringsdäck 47 rps tig en 43.9 +48.0 t Marken ska vara tillgänglig för allmän tunnel y Marken ska vara tillgänglig för in- och utfart till angränsande fastigheter. g Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning Marken får byggas med garage/carport 46.1 Marken får byggas med komplementbyggnader med högst taknockshöjd 4,0 m. A 35.2 A Största bruttoarea för bostäder är 9 000 kvm. Ej inräknat tekniska anlägningar, parkering i garage/carport eller parkeringsdäck. AT +56.0 AT parkering DG VU 35.7 LG e1 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 43.4 48 HU g 48 +48.0 +77.0 35.9 KA +48,0 NATUR 35.7 34.9 43.9 LO 48.8 n2 36.5 37.8 Föreskriven höjd över nollplan +39,5 +38.8 37.3 +59.0 NATUR n2 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Utfart, stängsel 47 52.9 44.9 t 34.7 Y 230.45 35.3 +2 2,0 X 168.76 35.4 40.7 +44.0 49.3 48.4 Föreskriven höjd över nollplan Naturminneeken ska bevaras och skyddas n2 Plantering ska finnas parkering Parkeringsplats ska anordnas med genomsläppligt ytmaterial 40.7 P 40.8 34.8 51.2 +44.0 36 +77.0 Högsta taknockshöjd i meter över nollplanet, dock får nockshöjd överskridas för hisstop och ventilationsskorsten. IX Högsta antal våningar 55.2 40.6 55.7 34.8 41.7 +00.0 n1 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning 50.8 41.4 +44.0 40 36.7 Mark och vegetation 54 en äg 35.9 v ds un gs ån 34.8 35.3 g 46.1 Tr 35.3 Körbar utfart får inte anordnas 36.8 41.3 Byggnadsteknik 41.3 39.5 52.1 40.8 54.7 38.3 55 36.8 +22,0 Lägsta schaktningsnivå i meter över nollplanet b1 Utrymningsväg och friskluftsintag ska placeras på sida vänd från järnvägen. plank Skyddsplank ska anordnas till en höjd av minst +42,0 och högst +44,0 m över nollplanet, fasaden samt taket i minst sex meter mot järnvägen ska utföras i obrännbart material. b2 Bostadsfasaden närmast järnvägen ska utföras med obrännbart material och glas/fönster i fasaden ska utföras i lägst brandteknisk klass EW30. 37 37.2 34.9 36.5 34.8 36.6 40.4 STÖRNINGSSKYDD 36.6 39.3 34.8 37.2 35.7 42.6 m1 Byggnaden ska utformas så att ekvivalent ljudnivå inte överstiger 50 dB(A) utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av boningsrummen för de bostäder som överskrider 55 dB(A) utanför övriga fönster. I första hand ska sovrum eftersträvas. Enrumslägenheter ska utformas så att de får högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför minst ett öppningsbart fönster. Varje lägenhet ska ha tillgång till en balkong/uteplats eller en gemensam uteplats i anslutning till bostaden med högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå. m2 Byggnaden ska uppföras så att vibrationsstyrkan 0,4 mm/s inte överskridas. 35 50.8 37.8 35.5 34.6 38 38.7 42.3 34.8 36.7 37.8 35 39.4 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid 34.9 41 35.5 43.8 32.3 Genomförandetiden är fem år från den dag planen vinner laga kraft 35.8 Skala 1:1000 (orginalformat A2) 0 10 20 30 40 50 100 m Grundkarta över Beteckningar Gällande kvarterstraktgräns eller användningsgräns Bonden och Hammartorp Gällande användningsgräns ej sammanfallande med fastighetsgräns upprättad mars 2013 av MSB/Lantmäteriavdelningen Illustrationer, ritat av HMXW Arkitekter AB 6 HUDDINGE KOMMUN Slänt Gällande egenskapsgräns Staket, bullerplank Gällande rättighetsgräns Häck +00.0 Avvägd höjd +00.0 Fastställd höjd Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt Antagandehandling Höjdkurva Fastighetsgräns inom kommundelen Trångsund i Huddinge kommun Kartan framställd genom utdrag ur digital kartdatabas och kontrollerad inom planområdet. Koordinatsystem PLAN Sweref 99 18 00 HÖJD RH2000 Plankarta med bestämmelser 7 Stödmur, mur Dike Enligt ÄPBL (1987:10) Detaljplan för Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljöbeskrivning Illustration Övrigt Del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Beslutsdatum Huddinge kommun Upprättad i september 2014 Reviderad i januari 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Väg Raad Alwajid Planarkitekt Antagande Instans KF/SBN Laga kraft SBN PL 2010/16.313 SB - 2014/1186 ÖVERSIKT Bilaga 3 Exploateringsavtal Del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. N or strö ms v äg Prinsen Bonden Tr L il v la äg en g ån su s nd vä n ge Ko rps Tr ån gs un ds öv er fa rt en tig n ge vä äs yn aN ml Ga Avtal Mellan Trafikverket Region Stockholm (202100-6297) (nedan kallad Trafikverket) och Huddinge kommun (212000-0068) (nedan kallad Kommunen) har följande avtal träffats avseende bullerskärm/-skydd vid Trångsunds station, del av fastigheten Bonden 1 inom Trångsunds kommundel, Huddinge kommun. §1 OMFATTNING OCH SYFTE Huddinge kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett detaljplaneförslag för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 med flera, inom Trångsunds kommundel (SBN PL2010/16.313). Syftet är bostadsbebyggelse och uppförande av parkeringsdäck. Detta avtal reglerar ansvar för projektering, byggande, drift och underhåll samt kostnadsfördelning av bullerskärm/-skydd mot järnvägen på fastigheten Bonden 1, vid gränsen mot fastigheten Västra Skogås 1:1. I åtgärden ingår även förstärkning/förnyelse av den grind som finns mot spårområdet. I samband med detaljplanen skrevs ett servitutsavtal rörande trafikering över fastigheten Bonden 1 och passage igenom grinden till järnvägen med fastighetsägaren. §2 ANSVARSFÖRDELNING Kommunen skall se till att bullerskyddet och grindförbättringen projekteras och utförs. Val av utformning görs i samråd med Trafikverket, som fortlöpande ska ges möjlighet att granska och godkänna ritningar och beskrivningar. Trafikverket skall beredas full insyn i planeringsoch genomförandeskeden och ges möjlighet att delta vid projekterings- och byggmöten, syn och besiktningar etc. Ovan nämnda handlingar ska, tillsammans med detta avtal, utgöra underlag för ett mer detaljerat genomförandeavtal mellan Kommunen och Trafikverket. Genomförandeavtalet ska reglera finansiering och ansvar, byggnadstekniska detaljer, garantitider, trafikföring under byggnadstiden, med mera. I genomförandeavtalet preciseras också villkor för arbetets utförande i anslutning till spår. Kommunen kommer att ge det kommunala bostadsbolaget Huge Fastigheter AB uppdrag att utse en projektledare som ansvarar för projektering och byggande av bullerskyddet och grindåtgärden. Befintligt staket mot järnvägen utgör gräns för entreprenadens avgränsning mot spårområdet. §4 ÄGANDE, DRIFT OCH UNDERHÅLL Kommunen reglerar ägandet av bullerskyddet med fastighetsägaren. Trafikverket ska ha rådighet över grindens funktion. Trafikverket utför framtida drift och underhåll av skärmens insida (mot järnvägen), medan Kommunen svarar för reglering av ansvar för drift och underhåll av skärmens utsida. §5 KOSTNADER OCH FAKTURERING Kommunen har ansvar för samtliga kostnader i samband med uppförandet av bullerskyddsåtgärden. Kommunen ska till Trafikverket erlägga en ersättning för framtida underhåll av skärmens insida. Ersättningen regleras som en engångssumma i kommande genomförandeavtal. Kommunen svarar gentemot Trafikverket för de kostnader som avser drift, underhåll och förnyelse som bullerskydden ger upphov till. Trafikverkets ansvar i bevakningsuppdraget utgår från att vara kontaktperson och samrådande part gentemot kommunen under projektet. Uppdraget består huvudsakligen av att utföra platsbesök, delta i syner/besiktningar som berör Trafikverkets anläggningar, vid behov medverka i byggmöten samt tillse att kommunen följer upprättade handlingar och övriga myndighetstillstånd där Trafikverket deltagit i processen. Kommunen ansvarar för finansieringen av bevakningsuppdraget. Trafikverket kommer att fakturera kommunen månadsvis för den i bevakningsuppdraget nedlagda tiden avseende projektledare samt eventuell tid för specialister. Kommunen kommer att via avtal kräva kompensation från exploatören av bostadsbyggnationen för kostnaderna i detta avtal. I kommande genomförandeavtal ska ersättningar enligt detta avtal där så är lämpligt debiteras exploatören av bostadsbyggnationen direkt. §6 TIDPLAN Åtgärderna beräknas utföras under år 2017. §7 GILTIGHET Detta avtal är giltigt endast under förutsättning att båda parter godkänt och skrivit under avtalet, samt att detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och utväxlade. Huddinge 2015HUDDINGE KOMMUN Solna 2015TRAFIKVERKET REGION STOCKHOLM ................................................. ............................................................ Kristina Söderberg Chef åtgärdsplanering Avtal Mellan Huddinge kommun, 212000-0068 (nedan kallad Kommunen) och Huge Fastigheter AB, 556233-5900 (nedan kallad Huge) har följande avtal träffats avseende bullerskärm/-skydd vid Trångsunds station, del av fastigheten Bonden 1 inom Trångsunds kommundel, Huddinge kommun. §1 OMFATTNING OCH SYFTE Huddinge kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett detaljplaneförslag för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 med flera, inom Trångsunds kommundel (SBN PL2010/16.313). Syftet är bostadsbebyggelse och uppförande av parkeringsdäck. Detta avtal reglerar ansvar för projektering, byggande, drift och underhåll samt kostnadsfördelning av bullerskärm/-skydd mot järnvägen på fastigheten Bonden 1, vid gränsen mot fastigheten Västra Skogås 1:1. I åtgärden ingår även förstärkning/förnyelse av den grind som finns mot spårområdet. I samband med detaljplanen skrevs ett servitutsavtal rörande trafikering över fastigheten Bonden 1 och passage igenom grinden till järnvägen med Trafikverket Region Stockholm. §2 ANSVARSFÖRDELNING Huge skall se till att bullerskyddet och grindförbättringen projekteras och utförs. Val av utformning görs i samråd med Trafikverket och Kommunen, Mark och Exploateringssektionen, som fortlöpande ska ges möjlighet att granska och godkänna ritningar och beskrivningar. Kommunen ges full rätt att bereda Trafikverket full insyn i planerings- och genomförandeskeden och ge Trafikverket möjlighet att delta vid projekterings- och byggmöten, syn och besiktningar etc. Ovan nämnda handlingar ska, tillsammans med detta avtal, utgöra underlag för ett mer detaljerat genomförandeavtal mellan Huge och Kommunen. Genomförandeavtalet ska reglera finansiering och ansvar, byggnadstekniska detaljer, garantitider, trafikföring under byggnadstiden, med mera. I genomförandeavtalet preciseras också villkor för arbetets utförande i anslutning till spår. Huge ska utse en projektledare som ansvarar för projektering och byggande av bullerskyddet och grindåtgärden. Befintligt staket mot järnvägen utgör gräns för entreprenadens avgränsning mot spårområdet. §4 ÄGANDE, DRIFT OCH UNDERHÅLL Huge ansvar för drift och underhåll av skärmens utsida (mot bostadshusen) och ovansida. Kommunen ska ha rådighet över skärmens insida (mot järnvägsspåren) och grindens funktion samt har rätt att vidare upplåta rådigheten till Trafikverket och låta Trafikverket utför framtida drift och underhåll av skärmens insida. §5 KOSTNADER OCH FAKTURERING Huge har ansvar för samtliga kostnader i samband med uppförandet av bullerskyddsåtgärden. Huge ska till Kommunen erlägga en ersättning för framtida underhåll av skärmens insida. Ersättningen regleras som en engångssumma i kommande genomförandeavtal. Huge svarar gentemot Kommunen för de kostnader som avser drift, underhåll och förnyelse som bullerskydden ger upphov till. Kommunen har tecknat ett avtal med Trafikverket, där Trafikverket är kontaktperson och samrådande part gentemot Huge under projektet. Trafikverket kommer att utföra platsbesök, delta i syner/besiktningar som berör Trafikverkets anläggningar, vid behov medverka i byggmöten samt tillse att Huge följer upprättade handlingar och övriga myndighetstillstånd där Trafikverket deltagit i processen. Huge ansvarar för finansieringen av Trafikverkets bevakningsuppdrag. Trafikverket kommer att fakturera Huge direkt eller Kommunen månadsvis för den i bevakningsuppdraget nedlagda tiden avseende projektledare samt eventuell tid för specialister. Trafikverket kommer att via avtal kräva kompensation från Kommunen för kostnader kopplade till bullerplanket och grinden. I kommande genomförandeavtal och framtida drift och underhåll kan ersättningar rörande bullerplanket och grinden där så är lämpligt debiteras Huge direkt, Huge godkänner sådana direktdebiteringar från Trafikverket. §6 TIDPLAN Åtgärderna beräknas utföras under år 2017. §7 GILTIGHET Detta avtal är giltigt endast under förutsättning att båda parter godkänt och skrivit under avtalet, samt att detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och utväxlade. Huddinge 2015HUDDINGE KOMMUN Solna 2015- ................................................. ............................................................ Huge Fastigheter AB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 2015-07-01 HANDLÄGGARE SIDA 1 (6) DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 Kommunstyrelsen Maria Springman Kjell 08 535 365 64 [email protected] Detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås - beslut om planuppdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Planprogrammet för Låset 1 m.fl. i Skogås, enligt tjänsteutlåtandet daterat 2015-07-01, godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås enligt tjänsteutlåtandet daterat 2015-07-01. Sammanfattning Ett planprogram har tagits fram av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen som tillstyrktes av Samhällsbyggnadsnämnden 27 mars 2014. Ramavtalen med exploatörerna är nu lösta och förvaltningen är redo att påbörja ett planarbete. Detaljplanen syftar till att förtäta i ett centralt och kollektivtrafiknära läge. Planen ska bereda plats åt en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till Skogås centrum. Planen ska ge förutsättningar för mindre verksamheter, en ersättande förskola samt 150 – 200 bostäder huvudsakligen i flerbostadshus och radhus. Planarbetet kommer att ske med utökat förfarande enligt 5 kap 7§, PBL 2010:900 (SFS 2014:900). Förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan men anses vara av betydande intresse för allmänheten då allmän platsmark tas i anspråk. Beskrivning av ärendet Bakgrund och syfte Ett planprogram har tagits fram av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Programsamråd skedde mellan den 27 mars och 7 juni 2013 och planprogrammet tillstyrktes av Samhällsbyggnadsnämnden 27 mars POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 2015-09-08 DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 2014. Ramavtalen med exploatörerna är nu lösta och förvaltningen är redo att påbörja ett planarbete. Det föreslagna detaljplaneområdet inkluderar inte de två områdena i västra delen av programmet då fastighetsägaren Akelius lägenheter AB inte har för avsikt att bygga där i dagsläget. Figur 1 Rödmarkerade områden är inte med i detaljplanen. Projektet finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2015–2017 där mindre lokaler för verksamheter samt en ersättande byggnad för förskola inom planområdet föreslås. Detaljplanen syftar till att förtäta i ett centralt och kollektivtrafiknära läge. Planen ska bereda plats åt en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen SIDA 2 (7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 2015-09-08 DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 koppling till Skogås centrum. Planen ska ge förutsättningar för mindre verksamheter, en ersättande förskola samt 150 – 200 bostäder huvudsakligen i flerbostadshus och radhus. Planområdet ligger i södra delen av centrala Skogås och har en total areal om ca 6 hektar. Marken ägs till största del av Huddinge kommun. Fastigheten Alkoven 2, i områdets norra del, ägs av Huge fastigheter AB. Resterande mark är i enskild ägo. Det är Huge fastigheter AB, Akelius lägenheter AB och Twara fastigheter AB som avser att bygga i olika delar av planområdet. Planeringsförutsättningar Projektet kommer utveckla Skogås som kommundel genom att binda samman Skogås centrum med planområdet. Området ska dessutom kopplas ihop bättre med det pågående projektet Österhagen där fler bostäder planeras genom en förlängning av gång- och cykelvägen som går längs med den västra sidan av planområdet. Sett till antalet boende och arbetande i området finns det enligt Översiktplan 2030 förutsättningar för ytterligare kommersiell service. Tillkommande exploatering bör skapa förutsättningar för detta till exempel genom lokaler i bottenplan på bostadshus. Området har mestadels hyresrätter och det är positivt om området kan kompletteras med andra upplåtelseformer och ägandeformer. SIDA 3 (7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 2015-09-08 DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 Planområdet Föreslaget planområde markerat med röd streckad linje. Akelius äger det grönstreckade Huddinge kommunLåset är huvudman platserområdet (gatumark, parkmark området (fastigheten 1) och Huge för ägerallmänna det gulstreckade (fastigheten Alkoven och naturmark). för ägs anläggande ochdär drift inom kvartersmark 2). Övrig mark inomAnsvaret planområdet av kommunen, Twara fastigheter föreslåsligger bebygga det orangestreckade området, samt där Huge föreslås bebygga det turkostreckade området. på fastighetsägaren. Områdenas linjer är ungefärligt markerade. Gällande planer anger allmän platsmark park för stora delar av området, fastigheten Låset 1 har användingen handelsändamål och Alkoven 2 allmänt ändamål. Exploateringsgraden i gällande planer är för låg i jämförelse med kommunens ambitioner för området. Planområdet består till stora delar av mycket kuperad natur- och parkmark som delvis tas i anspråk. Husen ska i planarbetet anpassas till terrängen och placeras med hänsyn till landskapets läsbarhet. Drygt hälften av programområdets grönyta planeras vara kvar efter exploateringen. Planförslag Programmet anger en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till Skogås centrum. Det innebär ett tillskott av drygt 150-200 lägenheter, huvudsakligen förlagda i flerbostadshus och radhus i en skala från två till sju våningar. Husen ska anpassas till terrängen och placeras med hänsyn till landskapets läsbarhet. Mindre lokaler för service och verksamheter samt en upprustad eller ersättande byggnad för förskola föreslås. Parkering ska ske på kvartersmark som markparkering eller i garage eller p-däck. Sjötorpsparken SIDA 4 (7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 2015-09-08 DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 föreslås få en uppgradering med nya aktiviteter och sittplatser. Tillgänglighet till och genom området förbättras med bland annat nya gångvägar. Området kommer att nås antingen från en ny lokalgata från Österleden eller från Storvretsvägen. Exploateringsförslag På fastigheten Låset 1, som ägs av Akelius, planeras flerbostadshus i upp till sju våningar. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Parkering till fastigheten kan om möjligt ske på fastigheten Porten 13, även den ägd av Akelius. Om parkering visar sig möjlig på fastigheten Porten 13 ska parkeringen långsiktigt tryggas med avtalsservitut. Kommunen planerar att direktanvisa delar av fastigheten Västra Skogås 1:10, det norra orangemarkerade området på kartan, till Twara fastigheter AB där det planeras att byggas flerbostadshus i upp till sju våningar. Parkering ska ske i garage under marken. Även på det södra orange området planeras det att byggas flerbostadshus i bergets slänt, samt radhus. Parkering ska ske på parkeringsyta, direkt norr om området. På fastigheten Alkoven 2, som ägs av Huge finns idag förskolan Svalan, samt en föreningslokal. Förskolan föreslås flytta till del av kommunens fastighet Västra Skogås 1:11, där förskolan föreslås kombineras med flerbostadshus, och där förskolan ska finnas i bottenplan, se gul markering i figuren ovan. Parkering ska ske i garage under jord. På fastigheten Alkoven 2 är inriktningen flerbostadshus med handel/service i bottenplan och parkering ska ske i garage under mark. Planarbetet Planarbetet kommer att ske med utökat förfarande enligt 5 kap 7§, PBL 2010:900 (SFS 2014:900). Förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan men anses vara av betydande intresse för allmänheten då allmän platsmark tas i anspråk. Ett program har upprättats. Under planarbetet behöver nedanstående utredningar göras: - Bullerutredning - Dagvattenutredning - Riskutredning Projektgruppen består av: Jonas Petersson, Mark- och exploateringssektionen (KSF SBA) Maria Springman Kjell, Plansektionen (KSF SBA) Lotta Berggren, Gatu- och trafiksektionen (KSF SBA) Camilla Fransson, landskapsarkitekt Gatu- och trafiksektionen (KSF SBA) SIDA 5 (7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 2015-09-08 DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 Plankostnadsavtal ska upprättas och undertecknas av samtliga exploatörer och kommunen. Den beräknade tidplanen för planarbetet är följande: Samråd 1 kv. 2016 Granskning 3 kv. 2016 Antagande & laga kraft 1 kv. 2017 Förvaltningens övervägande och förslag Förvaltningen ser positivt på förtätningen i ett kollektivtrafiknära läge med en blandning av funktioner. Det är viktigt att i planarbetet jobba med Österledens roll som blivande stadsgata varför byggnaderna som placeras längs med denna ska stödja och rama in gaturummet. I planarbetet kommer en stor del av den mark som exploateras vara park- eller naturmark. Sjötorpsparken kommer emellertid få en uppgradering med nya aktiviteter och sittplatser i samband med föreslagen exploatering. Tillgänglighet till och genom området ska förbättras med bland annat nya gångvägar vilket anses öka parkens kvalitet. Genomförandet av planförslaget har i planprogrammet bedömts inte innebära någon betydande miljöpåverkan enligt Plan- och bygglagens 5 kap 18 § och Miljöbalken 6 kap 11§ med beaktande av förordningen 1998:905, bilaga 2 och 4. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behövas. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås. Vesna Jovic Kommundirektör Helen Hill Samhällsbyggnadsdirektör Maria Springman Kjell Planarkitekt SIDA 6 (7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 2015-09-08 Bilagor Bilaga 1. Programhandling Bilaga 2. Programkarta Bilaga 3. Programsamrådsredogörelse DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 SIDA 7 (7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-26 KS-2015/141 1 (6) Kommunstyrelsen Raad Alwajid [email protected] Detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. – beslut om antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Förslag till detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl., upprättat i september 2014 och reviderat i april 2015, antas. Sammanfattning Planområdet ligger centralt i Trångsund med närhet till service och kollektivtrafik. Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse inom del av fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 m.fl. Vidare syftar planen till att ange en ny gatustruktur för del av Trångsundsvägen och att tillgängliggöra marken för en framtida reglering av parkering. Planförslaget innebär två nya flerbostadshus. I område 1 uppförs cirka 90 lägenheter i 5 -7 våningar och i område 2 uppförs ett 9 våningar högt punkthus med cirka 75 lägenheter riktade för ungdomar. Det innebär också att en del av planområdet som idag används för infartsparkering, regleras som parkering. Den gällande planen anger detta område som kontor. Vidare ska en befintlig cirkulationsplats tas bort i samband med exploateringen i område 1, och korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart kommer att få en bättre trafiksäkerhetslösning. I slutet av Korpstigen byggs en vändplan och parkeringen utmed gatan och befintlig grusyta ersätts med en ny p-yta. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 oktober 2014, § 10 att utställning får ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Utställningen har skett under tiden 30 oktober – 28 november 2014. De flesta remissinstanser som lämnats yttranden är positiva till förslaget och har inte några större invändningar mot förslaget. Vissa synpunkter berör riskfrågor, geoteknik och avtal. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-26 KS-2015/141 2 (6) Utställningssynpunkterna från fastighetsägare och boende i närområdet har rört riskfrågor och lekplats. En 3D-modell har funnits på kommunens hemsida i samband med utställningen: www.huddinge.se/bonden-hammartorp Geoteknisk undersökning har utförts och vissa redaktionella ändringar har gjorts av detaljplanekartan och planbeskrivningen utifrån bland annat de synpunkter som lämnats. Behov av ytterligare förskoleplatser som behövs på grund av planerad bostads-utbyggnad har utretts under planprocessen. Behovet kan tillgodoses genom den permanenta förskolan Nytorps Mosse och den kommande förskolan som ska ligga strax intill Edboskolan, färdigställande av förskolan beräknas till augusti 2015. En förskola bedöms överhuvudtaget inte kunna rymmas i planområdet med hänvisning till barnsäkerhetsskäl och otillräcklig lekytor. Beskrivning av ärendet och förvaltningens synpunkter Bakgrund Det finns behov och efterfrågan på bl.a. ungdomsbostäder i kommunen och en ambition om att tillgodose detta i centrala lägen. Kommunstyrelsen beslöt 2013-01-28 § 12 att godkänna detaljplaneprogram för del av Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1 i Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att ta fram detaljplan för del av Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1, i enlighet med detaljplaneprogrammet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 27 mars 2014, § 33 att plansamråd får ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Plansamrådet har skett under tiden 7 april – 23 maj 2014. En redogörelse efter samrådet upprättades. Hur har utställningen gått till? Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 oktober 2014, § 10 att utställning får ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Utställningen har skett under tiden 30 oktober – 28 november 2014. Planhandlingar har sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala nämnder och organisationer samt till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Handlingarna har funnits tillgängliga i Tekniska nämndhuset samt på Huddinge kommuns hemsida. Kungörelse har införts i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet den 30 oktober 2014. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-26 KS-2015/141 3 (6) Under och efter utställningstiden har 16 yttranden lämnats. Fyra yttranden anger att man inte har något att erinra mot förslaget. Övriga 12 yttranden innehåller synpunkter eller upplysningar framförts. Yttranden och kommentaren redovisas i utlåtandet, som bifogas. Förändringar i detaljplanen Följande förändringar görs bland annat med hänsyn till synpunkterna i utställningen. Ändringarna påverkar inte väsentligt planens innehåll och bedöms vara av redaktionell art: – Planbestämmelserna (b2) och (plank) avseende riskfrågor, för byggnader respektive parkeringsdäck och garage/carport mot järnvägen, har justerats på plankartan i enlighet med länsstyrelsens yttrande. – Förslaget utgår från att inga bostadsdelar ligger närmare än 30 meter och inga parkeringsplatser i infartsparkeringen placeras närmare än 15 meter från närmaste spårmitt. Planbestämmelse om (n3) har införts för att säkerställa området mot ev. risker av farligt gods. – Planbestämmelsen (n1) har förtydligats om att naturminne ska bevaras och skyddas. – Läsbarheten på plankartan har förbättrats genom bl.a. anpassning av vissa linjers tjocklek och färg mm på plankartan. – Riskanalysen har uppdaterats, revideringarna har inte påverkat utredningens slutsats och åtgärdsförslag. – Planbeskrivningen har uppdaterats och förtydligats med text angående geoteknikfrågan, parkering och farligt gods samt vad gäller avtal och utredningar under genomförande. – Geoteknisk undersökning har utförts efter utställningen. Planområdet Planområdet ligger cirka 150 meter öster om Trångsunds torg och omfattar cirka två hektar. Planområdet innefattar del av Bonden 1, del av Prinsen 3, 4 som ägs av Huge Fastigheter AB, och del av Hammartorp 1:1, Bonden 5, Nytorp 2:7, del av Nytorp 2:1, 2:3, del av Västra Skogås 1:2, del av Sjöängen s:1 och del av Östra Skogås 1:2 som ägs av Huddinge kommun. Detaljplaneförslag Detaljplaneförslaget anger för område 1 en bebyggelse med flerbostadshus i 5-7 våningar och innehåller cirka 90 lägenheter om 1-2-4 rum och kök. För att kunna bebygga detta område med bostäder är det nödvändigt att uppnå en godtagbar bullernivå. Bebyggelsen ska utformas som en sammanhängande kropp dels för att skärma buller från järnvägen och Trångsundsvägen och dels KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-26 KS-2015/141 4 (6) för att skapa en tyst sida som även kan vara en gård. En bullerskärm kommer finnas mellan huskropparna. Parkering ordnas mot järnvägen och illustreras på en del av befintlig parkering som markparkering och carport, och på vissa delar av fastigheten som markparkering. I den östra delen av fastigheten byggs ett parkeringsdäck i två plan. Infarten för övredelen av den parkeringen ska ske genom infartsparkeringen. Förslaget anger också komplettering till befintliga punkthus med ytterligare ett punkthus i område 2. Huset är 9 våningar högt och innehåller cirka 75 lägenheter om 1-2-3 rum och kök. Parkeringen utformas som markparkering som ansluter till den befintliga parkeringen. Planskissförslag för område 1 och 2, ritat av HMXW Arkitekter AB. Planförslaget innebär också att en del av planområdet som används idag för infartsparkering, ska regleras som parkering. Den gällande planen anger detta område som kontor. En befintlig cirkulationsplats tas bort i samband med exploateringen i område 1, och korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart kommer att få en bättre trafiksäkerhetslösning. I slutet av Korpstigen byggs en vändplan och parkeringen utmed gatan och befintlig grusyta ersätts med en ny p-yta. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-26 KS-2015/141 5 (6) Genomförande Detaljplanen föreslås få en genomförandetid på 5 år. Kommunen kan få intäkter från försäljning av mark för bostadsbyggande i framförallt område 2, försäljning av mark för bostäder ska regleras i avtal. Den föreslagna bebyggelsen kan delvis använda sig av befintlig infrastruktur. Vissa kostnader för nya trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder mm kommer dock att uppstå för kommunen. Huddinge kommun ska vara huvudman för allmänna platser (gatumark och naturmark). Kommunen ansvarar för att gatorna och andra allmänna anläggningar byggs ut till kommunal standard. Kommunen ansvarar för drift och underhåll. Fastighetsägaren ansvarar för anläggande och drift av byggnation, anläggningar och vatten- och avloppsledningar inom kvartersmark. Inom allmän platsmark ansvarar Stockholm Vatten för VA-ledningar och dagvattenledningar, Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar och Teliasonera AB ansvarar för teleledningar. Avtal I samband med detaljplanens antagande ska exploateringsavtal som närmare reglerar kostnads- och genomförandeansvar med mera upprättas mellan exploatör och kommunen. Avtalet reglerar åtaganden som krävs för att genomföra exploatering av kvartersmark för bostäder så som marköverlåtelser, standard och kostnader för utbyggnad av allmän plats mark mm. Mark- och exploateringsavtalet reglerar att ljudklass B inomhus tillämpas för bostäderna och att uteplats i anslutning till bostaden (Hammartorp) ordnas som uppfyller planbestämmelserna. Den befintliga återvinningsstationen inom planområdet måste flyttas och placeras i närområdet. Placeringen är ännu inte bestämd. Kommunalekonomiska konsekvenser Den föreslagna bebyggelsen kan delvis använda sig av befintlig infrastruktur. Vissa kostnader för nya trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder m.m. kommer dock att uppstå för kommunen. De lösningar som krävs för att möjliggöra exploatering av bostäder bekostas av exploatören vilket regleras via mark- och exploateringsavtal. Kommunen tar på sig ett ansvar gentemot Trafikverket för de kostnader som avser drift, underhåll och förnyelse som skyddsplank längs järnvägen ger KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-26 KS-2015/141 6 (6) upphov till. Ett avtal med Huge fastigheter AB om kostnaderna för skyddsplanket tecknas, men en ökad ekonomisk risk finns för kommunen. Drift- och gatuunderhåll Huddinge kommun har huvudmannaskapet för omkringliggande gator och så kommer det även fortsättningsvis att vara. Tillkommande gångbanor förändrar kommunens driftförutsättningar något. Kostnader för fastighetsägarna Kostnader för trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder som krävs för att möjliggöra bostadsbebyggelsen kommer delvis att bekostas av exploatör. Kostnaderna regleras via mark- och exploateringsavtal. Fastighetsägaren till fastigheten Bonden 1 (Huge fastigheter AB) bekostar skyddsåtgärder som kan behövas för att skydda den kulturminnesmärkta eken inom fastigheten. Kostnader för planläggningen har reglerats genom plankostnadsavtal. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson T f samhällsbyggnadsdirektör Raad Alwajid Planarkitekt Bilagor Bilaga 1: Planbeskrivning Bilaga 2: Plankarta med bestämmelser och illustration Bilaga 3: Utlåtande KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 ANTAGANDEHANDLING Planbeskrivning Detaljplan för Del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Inom Trångsunds kommundel, Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning, april 2015 Projektledare och handläggare för detaljplanen är Raad Alwajid, samhällsbyggnadsavdelningen/ plansektionen. För övriga faser i projektet ansvarar huvudprojektledare Mattias Carlswärd, samhällsbyggnadsavdelningen/mark- och exploateringssektionen. Övriga projektgruppsdeltagare är; Britt Inger Sjökvist, samhällsbyggnadsavdelningen/ plansektionen; Annika Blomquist, samhällsbyggnadsavdelningen/plansektionen; Annika Löfmark, samhällsbyggnadsavdelningen/gatu- och trafiksektionen; Rickard Castillo-Bengtsson, NBF/bygglovsavdelningen; Karin Almgren, NBF/lantmäteriavdelningen. -2- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ........................................................................ 5 Planens syfte och huvuddrag ............................................................................................. 5 Behov av miljöbedömning ................................................................................................. 5 Genomförande ................................................................................................................... 5 PLANBESKRIVNING ........................................................................ 6 Planens syfte och huvuddrag .............................................................................................. 6 Plandata ................................................................................................................................ 7 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden .............................................................. 7 Tidigare ställningstaganden ................................................................................................ 7 Regionplan ......................................................................................................................... 7 Översiktsplan ..................................................................................................................... 8 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden ..................................................... 8 Planuppdrag och program för detaljplanen ........................................................................ 9 Planens förenlighet med miljöbalken ............................................................................... 10 Behovsbedömning ........................................................................................................... 10 Planen .......................................................................................................................... 10 Platsen ......................................................................................................................... 10 Påverkan ...................................................................................................................... 11 Sammanfattning och motiverat ställningstagande ........................................................... 11 Ekologisk kompensation .................................................................................................. 11 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser ........................................................... 12 Mark- och vegetation ................................................................................................... 12 Naturvärden ................................................................................................................. 13 Geologiska förhållanden .............................................................................................. 14 Hydrologiska förhållanden .......................................................................................... 15 Miljökvalitetsnormer för vatten ................................................................................... 15 Bebyggelse ...................................................................................................................... 16 Bostäder ....................................................................................................................... 16 Ny bebyggelse ............................................................................................................. 16 Ljusförhållanden och lokalklimat ................................................................................ 19 Arbetsplatser, kommersiell service, övrig bebyggelse................................................. 20 Offentlig service .......................................................................................................... 20 Tillgänglighet .............................................................................................................. 20 Kulturhistoriska miljöer ............................................................................................... 20 Gestaltning ................................................................................................................... 20 Lek och rekreation ....................................................................................................... 21 Fornlämningar ............................................................................................................. 21 Gator och trafik ................................................................................................................ 21 Gatustruktur ................................................................................................................. 21 Gång- och cykeltrafik .................................................................................................. 22 Kollektivtrafik ............................................................................................................. 22 Parkering...................................................................................................................... 22 Störningar och risker ....................................................................................................... 22 Förorenad mark ........................................................................................................... 22 Buller, vibrationer ........................................................................................................ 22 Riskhänsyn .................................................................................................................. 26 Farligt gods .................................................................................................................. 26 Luft .............................................................................................................................. 28 Elektromagnetiska fält ................................................................................................. 29 -3- Teknisk försörjning.......................................................................................................... 29 Vattenförsörjning, spillvatten ...................................................................................... 29 Dagvatten ..................................................................................................................... 29 Värme .......................................................................................................................... 30 Elförsörjning ................................................................................................................ 30 Energiförsörjning ......................................................................................................... 30 Avfallshantering .......................................................................................................... 31 Räddningstjänst ........................................................................................................... 31 GENOMFÖRANDE ......................................................................... 32 Organisatoriska frågor...................................................................................................... 32 Planförfarande ................................................................................................................. 32 Tidplan............................................................................................................................. 32 Genomförandetid ............................................................................................................. 32 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap .............................................................................. 33 Avtal ................................................................................................................................ 33 Fastighetsrättsliga frågor .................................................................................................. 34 Markägoförhållanden ....................................................................................................... 34 Fastighetsbildning ............................................................................................................ 34 Gemensamhetsanläggningar ............................................................................................ 35 Ledningsrätt ..................................................................................................................... 35 Servitut ............................................................................................................................ 35 Ekonomiska frågor ............................................................................................................ 35 Kommunalekonomiska konsekvenser ............................................................................. 35 Drift- och gatuunderhåll ................................................................................................... 36 Kostnader för fastighetsägarna ........................................................................................ 36 Vatten och avlopp ........................................................................................................ 36 Gatukostnader .............................................................................................................. 36 Bygglovavgift .............................................................................................................. 37 Planavgift ..................................................................................................................... 37 Fastighetsbildning ........................................................................................................ 37 El och tele m.m. ........................................................................................................... 37 Tekniska frågor ................................................................................................................. 37 Tekniska utredningar ................................................................................................... 37 Administrativa frågor ....................................................................................................... 37 -4- Sammanfattning 2. 1. Planområdet markerat med röd gräns på bilden till vänster samt flygbild över planområdets omfattning, område 1 och 2 m.fl., markerade på bilden till höger Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse inom del av fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 m.fl. Vidare syftar planen till att ange en ny gatustruktur för del av Trångsundsvägen och att tillgängliggöra marken för en framtida reglering av parkering. Planförslaget innebär två nya flerbostadshus. I område 1 uppförs cirka 90 lägenheter i 5 -7 våningar och i område 2 uppförs ett 9 våningar högt punkthus med cirka 75 lägenheter riktade för ungdomar. Det innebär också att en del av planområdet som idag används för infartsparkering, regleras som parkering. Vidare ska en befintlig cirkulationsplats tas bort i samband med exploateringen i område 1, och korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart kommer att få en bättre trafiksäkerhetslösning. I slutet av Korpstigen byggs en vändplan och parkeringen utmed gatan och befintlig grusyta ersätts med en ny p-yta. Området är bullerutsatt både från tåg och omgivande vägar och det medför krav på utredningar för buller, vibrationer samt hur bebyggelsen kan utformas för att uppnå gällande riktvärden. Även en riskanalys och en dagvattenutredning har blivit aktuellt. Trångsund består i huvudsak av bebyggelse från 1960- och 1970-talet. Närheten till den tidstypiska centrumbebyggelsen ställer även krav på gestaltning och volym på nytillkomna byggnader. Det innebär ett ingrepp i befintlig miljö och kräver omsorg vid anpassning i terrängen och naturen. Behov av miljöbedömning Genomförande av planen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. Genomförande Detaljplanen föreslås få en genomförandetid på 5 år. Kommunen kan få intäkter från försäljning av mark för bostader i framförallt område 2. -5- Planbeskrivning Planens syfte och huvuddrag Det finns behov och efterfrågan på bl.a. ungdomsbostäder i kommunen och en ambition om att tillgodose detta i centrala lägen. Inriktningen för den här planen är att pröva om planbestämmelserna i gällande detaljplaner kan ändras och ersättas med nya så att nya bostäder kan uppföras samt att infartsparkeringen kan användas som parkering på kvartersmark. Planhandlingen omfattas, förutom en del av Trångsundsvägen, infartsparkeringen, av två områden; dels ett område som idag används till parkering och garage, dels ett mindre grönområde. Områdena kommer i denna planhandling benämnas område 1 och 2, se bilden nedan. 2 1 Område 1 del av Bonden 1 och område 2 del av Hammartorp 1:1 Planeringens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse inom del av fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 m.fl. Vidare syftar planen till att ange en ny gatustruktur för del av Trångsundsvägen och att tillgängliggöra marken för en framtida reglering av parkering. Planeförslaget innebär två nya flerbostadshus. I område 1 uppförs cirka 90 lägenheter i 5 -7 våningar och i område 2 uppförs ett 9 våningar högt punkthus med cirka 75 lägenheter riktade för ungdomar. En del av planområdet används idag för infartsparkering fast den gällande planen anger området som kontor. Planförslaget anger att tillgängliggöra marken för en framtida reglering av parkering. -6- AB Stockholms Lokaltrafik och kommunen har ett gemensamt avtal för parkeringen där kommunen upplåter parkeringen till SL, i syfte att nyttjas som infartsparkering. Nyttjanderättsavtalet tecknades 2006 och gäller i minst 25 år men kan förlängas med 25 år i taget om det inte sägs upp. Genomförande av planen innebär att den befintliga cirkulationsplatsen Tas bort i samband med exploateringen i område 1, och korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart kommer att få en bättre trafiksäkerhetslösning. I slutet av Korpstigen byggs en vändplan och parkeringen utmed gatan och befintlig grusyta ersätts med en ny p-yta. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet ligger cirka 150 meter öster om Trångsunds torg och omfattar cirka två hektar. Planområdet innefattar del av Bonden 1, del av Prinsen 3, 4 som ägs av Huge Fastigheter AB, och del av Hammartorp 1:1, Bonden 5, Nytorp 2:7, del av Nytorp 2:1, 2:3, del av Västra Skogås 1:2, del av Sjöängen s:1 och del av Östra Skogås 1:2 som ägs av Huddinge kommun. Prinsen 3,4 Hammartorp 1:1 2 1:1 Bonden 5 1 Nytorp 2:7 Bonden 1 Hammartorp 1:1 Nytorp 2:1 Nytorp 2:1, 2:3 Västra Skogås 1:2 Östra Skogås 1:2 Sjöängen s:1 Planområdets läge öster om Trångsunds centrum, norr om järnvägen Tidigare ställningstaganden Regionplan Gällande regionplan, RUFS 2010 som antogs i maj 2010 av landstingsfullmäktige, anger området som Regional stadsbygd med -7- utbyggnadspotential. Där anges följande förhållningssätt till denna typ av områden: ”Huvuddelen av regionens nya bostäder och lokaler bör tillkomma i dessa områden. Stadsutvecklingen bör här stimuleras så att stadsbygden blir sammanhängande och tät, med blandade funktioner och varierande urbana kvaliteter för olika grupper. Det bör finnas goda kollektiva förbindelser till de regionala stadskärnorna. Det bör också finnas god tillgång till grönstruktur och stränder. Förutsättningar för att utnyttja och utveckla effektiva tekniska försörjningssystem bör tas tillvara.” Föreslagen inriktning bedöms förenlig med regionplanen. Översiktsplan Framtida nyttjande av de aktuella markområdena redovisas i Översiktsplan 2000, antagen i december 2001, som handel och närservice för område 1 och pågående markanvändning för område 2 och parkeringsområde. Översiktsplanen anger att bostadsbyggandet i första hand ska ske genom förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse där infrastrukturen och den kommunala servicen är utbyggd. Föreslagen inriktning bedöms förenlig med översiktsplanen. I Översiktsplan 2030 redovisas de aktuella områdena som exploateringsområde I översiktsplanen 2030, antagen juni 2014, anges exploateringsområde för område 1 och 2 samt parkområde för en liten del av område 2 mot Trångsundsvägen. Förslagen bedöms förenligt med översiktsplanen. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Området är planlagt med följande detaljplaner: 18-H-3 Detaljplan för Trångsunds centrum, fastställd 1991-09-20, med officiell akt-beteckning 0126k-11905. Detaljplanen medger för område 1 parkering i högst en våning, marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. Ett mindre område omfattas av bestämmelse som -8- anger att vegetation ska bevaras. Planen medger för område 2 natur med gångväg. 18-H-6 Detaljplanen Trångsunds station och överfart mm, fastställd 199312-22, med officiell akt-beteckning 0126k-12216. Planen medger för parkeringsområdet kontor och småföretagsändamål, för fastigheten Bonden 5 centrum mm. och för del av Trångsundsvägen Huvudgata samt för två små områden park och transformatorstation. 18-H-1 Detaljplanen Trångsunds överfart mm, fastställd 1979-09-28, med officiell akt-beteckning 0126k-10325. Planen medger för fastigheten Nytorp 2:7 park. 18-H-5 Detaljplanen Trångsunds centrum, fastställd 2003-05-30, med officiell akt-beteckning 0126k-13660. Planen medger för en del av Trångsundsvägen Huvudgata. Detaljplaners genomförandetid har gått ut undantaget ett mindre område (del av Trångsundsvägen) som är Huvudgata. Gällande detaljplaner 18-H-3, 18-H-6, 18-H-1 och 18-H-5 Planuppdrag och program för detaljplanen Detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt med programstart maj 2010. Kommunstyrelsen beslöt 2013-01-28 § 12 att godkänna detaljplaneprogram för del av Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1 i Huddinge kommun. -9- Samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att ta fram detaljplan för del av Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1, i enlighet med detaljplaneprogrammet. Detaljplaneprogramförslaget innebär två flerbostadshus. I område 1 uppförs cirka 90 lägenheter i cirka 5 -6 våningar. Exploateringen kan möjligen ökas under förutsättning att parkeringsnormen kan uppfyllas, bullerriktvärdena ska klaras och att utformning och volym för ny bebyggelse på tomten ska väljas med stor omsorg. I område 2 uppförs ett cirka 9 våningar högt punkthus med cirka 75 lägenheter riktade för ungdomer. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 27 mars 2014, § 33 att plansamråd får ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 oktober 2014, § 10 att utställning får ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. MB. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 § MB. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fiskoch musselvatten samt omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna bedöms inte överskridas i planområdet. Behovsbedömning Enligt 5 kap.18 § Plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar(MKB) ska kommunen göra en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller inte. Planen Planens betydelse för en hållbar utveckling hänför sig i huvudsak till lokaliseringen av nya bostäder och ungdomsbostäder med närhet till service och kollektivtrafik. Genom att utveckla ett befintligt område med relativt väl utbyggd kollektivtrafik intill området ökar möjligheterna till ett hållbart resande. Detta är en viktig del med tanke på sociala värden och miljöhänsyn. Platsen Planen prövar möjliggöra byggande för bostäder i område med närhet till service och kollektivtrafik. Föreslagen exploatering sker främst på redan hårdgjord mark (område 1) samt i anslutning till befintliga - 10 - bebyggelseområden (område 2) som kan innebära ett ingrepp i befintlig miljö. Påverkan Omgivande områden bedöms inte påverkas negativt av föreslagen markanvändning. Intilliggande bostadsområden kan antas påverkas av genomförandet av planen då trafiken till och från området kommer att öka. Den ekvivalenta ljudnivån inom planområdet kommer att bli högre än 55 dB(A). Avsteg från riksdagens riktvärden bedöms kunna ske på grund av planområdets centrala läge. Med föreslagen placering och utformning kan avstegsfallet innehållas för område 1, där minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska ligga mot ljuddämpad sida högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Uteplats med högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå kan anordnas på mot ljuddämpad sida (innegård). I område 2 kan ljuddämpad sida om högst 50 dB(A) och 70 dB(A) maximal ljudnivå åstadkommas utanför samtliga sovrum om balkongernas kortsidor och tre fjärdedelar av långsidorna förses med tät inglasning samt specialfönster för några av lägenheterna. En ljuddämpad gemensam uteplats ska också tillkomma. Detaljplaneförslaget i område 1 bedöms innebära en positiv påverkan för ljudnivåerna vid bakomliggande, befintlig bebyggelse, då nya byggnader får en skärmande effekt. Riskerna för människors hälsa eller för miljön kommer att beaktas och hanteras genom att riktvärden och rekommendationer följs. Detaljplaneförslaget ska inte medföra någon försämring av kvaliteten på det dagvatten som avrinner från området. De viktigaste miljöfrågorna att belysa och beakta i planarbetet bedöms vara väg- och tågtrafikbuller, den naturminnesmärkta eken och övriga utpekade gammelekar inom planområdet. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Med hänvisning till ovanstående behovsbedömning och beskrivningen av miljöfrågor under rubriken ”Förutsättningar, förändringar och konsekvenser”, bedöms detta planförslag till planläggning av planområdet inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Ekologisk kompensation Huddinge kommunfullmäktige beslutade den 16 april 2012 om ”Metod för ekologisk kompensation i den fysiska planeringsprocessen”. Ekologisk kompensation bygger på balanseringsprincipen och innebär i stort att ekologiska kompensationsåtgärder tillämpas när olika typer av grönmark tas i anspråk i den kommunala fysiska planeringen. Kompensationsåtgärderna innebär att funktioner och värden som går förlorade vid en exploatering åtgärdas inom planområdet eller i nära anslutning till det. - 11 - Ingen ekologisk kompensation har bedömts nödvändig, undantag att plantering i form av fruktträd och blommor ska finnas i område 1 vid naturminne, som betecknats med (n2) på plankartan. I planen har skyddsåtgärder vidtagits för att skydda naturminne. Natur har också sparats för närrekreation. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Mark- och vegetation Område 1 sluttar uppför från järnvägens höjd på +34. Huvudsakligen ligger marknivån cirka 3 meter över järnvägen, närmare Trångsundvägen är det ytterligare ett par meter högre. Området används idag till parkering. Övrig mark inom området utgörs av vegetationsklädd mark där vegetationen består av uppvuxna lövträd bl.a. lönn, sälg, asp, ek, björk. Markskiktet består av olika gräsarter. Ett naturminne (stor gammal ek) finns centralt i området. 70 Ek nr.70 naturminne i område 1, ekar nr. 67, 68, 69 i område 2 Det finns ytterligare en ek i norra delen av område 1, som på grund av den planerade bebyggelsen måste tas bort. Denna ek är inte utpekad i ekinventeringen. Område 2 på andra sidan Trångsundsvägen ligger betydligt högre – cirka 12 – 14 meter över järnvägens nivå. En översiktlig inventering och bedömning av områdets natur- och rekreationsvärden har gjorts (mars - 12 - 2013). Området är ungefär 1800 m2 stort, med berg i dagen och ett plant parti. På hällmarken växer tall och på den plana ytan finns en blandskog med stort lövinslag av exempelvis ek, lönn och björk. Träden är av olika ålder, här finns ett flertal äldre träd, som tall, björk, ek och lönn, men även uppväxande sly på grund av utebliven skötsel. Planförslaget innebär att befintlig rondell i Trångsundsvägen kommer att ersätts med en ny trafiksäkerhetslösning söderut. Den nya lösningen ska inte medföra att gammelekar, som ligger utanför planområdet, kan påverkas. Gammelekar nr 72 och 73 är inventerade och utpekade i rapporten ”Gammelekar i Stortorp, Trångsund, Skogås, Länna”. Naturvärden Gamla ekar är livsmiljö för ett stort antal växter, djur och svampar. De berättar också om hur marken användes långt tillbaka i tiden. I område 1 finns inventeringsområdets grövsta ek. Den är förklarat av Länsstyrelsen som naturminne (objekt nr: 0126-04-003). Naturminnen är en skyddsform enligt miljöbalken och är till för att skydda enskilda föremål med biologiska eller geologiska värden. Till naturminnet finns även regler, föreskrifter, vilka förbjuder åtgärder som kan orsaka skada på naturminnet. Samråd har skett med länsstyrelsen angående eventuell påverkan på den skyddade eken med anledning av den planerade bebyggelsen. Länsstyrelsen bedömer att närheten till den planerade bebyggelsen i sig inte utgör någon risk att skada eken. Däremot är det viktigt att marken där eken växer, inte dräneras. Ett cirkelrunt område, med en radie som motsvarar trädkronans största utbredning, får därför inte hårdgöras eller grusas. Det är också viktigt att ett säkerhetsavstånd upprätthålls till eken under anläggningsskedet för att eken inte ska ta skada. Ett säkerhetsavstånd på ytterligare 5 meter rekommenderas starkt, utanför kronans projektion på marken. Detta skydds – och säkerhetsområde undantas från schaktning och körning med tunga fordon, för att minimera risken för påverkan på ekens rötter. Detta skyddsområde bör avskärmas under anläggningstiden. Detaljplanen har tagit hänsyn till en skyddszon på 5 meter i planbestämmelserna. Den yngre ek som måste tas bort i område 1, kan med fördel placeras ut i lämpligt naturområde i kommunen. Trädrester av detta slag gynnar den biologiska mångfalden. De bryts ner i långsam takt och bildar multnad ved. Många organismer, som t ex insekter och svampar, är helt beroende av denna för sin livsmiljö. Ekarna nr. 67, 68 och 69 som är inventerade i rapporten ” Gammelekar i Stortorp, Trångsund, Skogås, Länna” är belägna inom område 2. Dessa kommer ej att påverkas av planens genomförande. I övrigt har område 2 - 13 - inga särskilda naturvärden utan är mer ordinär ”vardagsnatur”. Enstaka äldre träd, tre tallar, en ek, två lönnar samt två döende björkar, är bevarandevärda och bör sparas om möjlighet finns för bebyggelsen. Trots att området är relativt litet bedöms det ha viss betydelse för närrekreation och lek. Det används troligen flitigt av närboende, framför allt barn, då det erbjuder en ”vildare” upplevelse än lekplatsen i flerbostadsområdet intill. Området används även för rastning av husdjur. Gammelekar nummer 72 och 73 ligger utanför planområdet och kommer inte påverkas av genomförandet av denna detaljplan. Planområdet västerifrån Föreslagna utbyggnader av område 1 och 2 innebär att tidigare orörd naturmark tas i anspråk, att tillgänglig yta för rekreation minskar (gäller främst område 2) samt att motsvarande minskning sker av ytan för den biologiska mångfalden. Område 2 kommer till viss del att skära av den gröna korridor som ligger längs med Hammartorpsvägen/Trångsundsvägen. Inga höga naturvärden berörs. Natur har också sparats för närrekreation i område 2 och betecknats som Natur på plankartan. Geologiska förhållanden Enligt Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) består kvartersmarken i område 1 huvudsakligen av fast jord (morän, sten, grus, sand och lerjord med genomgående torrskorpa på berg eller morän). I område 2 uppges marken bestå av berg (berg i dagen eller berg på ringa djup). En översiktlig geoteknisk1 undersökning har utförts av Grontmij konsult i januari 2015. Undersökningen visar att bebyggelseområdet ligger så långt 1 Geoteknisk undersökning januari 2015 - 14 - från spåren att med aktuella grundförhållanden bedöms spåren inte bli påverkade. Undersökningen, som underlag för byggnadsprojekteringen, ska kompletteras vid genomförandeskedet med bl.a. avvägning i sektioner som dras ut över spårområdet, mätning av grundvattennivåer i området och viktsondering för bedömning av friktionsjordens lagringstäthet. Denna ska presenteras för trafikverket så att eventuella restriktioner för åtgärder som kan påverka järnvägen anges. Markradon Sveriges Geologiska AB har utfört en markradonkartering 1984. Området har vid dessa mätningar bedömts som normalriskområde. Hydrologiska förhållanden Planområdet avrinner till sjön Magelungen som ingår i Tyresåns sjösystem. Magelungen får sitt huvudsakliga tillflöde via Norrån, vid Mellansjö, som tar emot vatten från bland annat Orlången, Trehörningen och Ågestasjön. Magelungens vatten är näringsrikt med höga halter av fosfor. Efter överledningen av Huddinges avloppsutsläpp från Trehörningen till Stockholms avloppsnät minskade näringsbelastningen drastiskt. Trots det har sjön fortfarande problem med algblomning och igenväxning med vass och flytbladsvegetation. Många av Tyresåns sjöar är övergödda, främst sjöarna Orlången och Trehörningen och nedströms ut till Östersjön. Dagvatten bedöms vara den största fosforkällan, närmast följd av utsläpp från enskilda avlopp. Lokalt kan näringstillförsel från odlingsmark vara en stor källa. Detaljplanens målsättning är att föroreningsbelastningen till recipienterna inte ska öka. En dagvattenutredning har genomförts som redovisar förslag på hur dagvattnet ska omhändertas inom detaljplaneområdet. Se under rubriken dagvatten. Miljökvalitetsnormer för vatten EU:s vattendirektiv syftar bland annat till ett långsiktigt skydd för alla typer av vatten. Målet är en god vattenstatus, bevarad och förbättrad vattenkvalitet, samt ingen försämring, senast år 2015. Alla vatten omfattas, men av praktiska skäl finns en nedre storleksgräns för vilka vatten som beskrivs och får fastställda miljökvalitetsnormer inom ramen för vattenförvaltningen. Den minsta enheten benämns vattenförekomst. Magelungen är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska uppnå en god ekologisk status till år 2021. Magelungens nuvarande status är "Måttlig". Magelungen är en av de sjöar i Huddinge kommun som är prioriterade för åtgärder för att minska övergödning. Viktigt att allt görs för att minska påverkan på sjön. Målsättningen är, enligt Huddinge kommuns dagvattenstrategi, att flödesoch föroreningsbelastningen från dagvatten inte ska öka jämfört med i dag. En dagvattenutredning har genomförts som redovisar förslag på - 15 - dagvattenhantering från detaljplaneområdet. Med de föreslagna åtgärderna för att fördröja och rena dagvattnet kommer föroreningsbelastningen inte att öka jämfört med nuläge. Se vidare under avsnittet dagvatten. Risk för skred Huddinge kommun har tagit fram en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Huddinge (IVL 2012). Syftet är undersöka hur klimatförändringarna kommer att påverka Huddinge kommuns geografiska område, hur man bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder. Klimat och sårbarhetsanalysen pekar översiktligt ut områden med risk för ras och skred, erosion och översvämning. Planområdet är inte utpekat som särskilt riskområde i denna utredning. Bebyggelse Bostäder Centrumbebyggelsen vid närbelägna Trångsundstorg omges av glest placerad men relativt storskalig flerbostadsbebyggelse huvudsakligen uppförd på 60-talet, se bilden nedan. Ytterligare norrut sträcker villaområdena ut sig ner mot Drevvikens stränder. Närheten till den tidstypiska centrumbebyggelsen ställer krav på gestaltning och volym på nytillkomna byggnader. Det innebär ett ingrepp i befintlig miljö och kräver omsorg vid anpassning i terrängen och naturen. Vy från söder över Trångsund med Trångsunds torg i centrum Planområdet saknar bostadsbebyggelse. Inom område 1 finns garagebyggnader i en våning till förmån för de boende runt Trångsunds torg. Natur samt parkeringsplatser kopplat till bostäder i närhet finns i område 2. Ny bebyggelse Detaljplaneförslaget anger en bebyggelse med flerbostadshus i område 1. För att kunna bebygga detta område med bostäder är det nödvändigt att uppnå en godtagbar bullernivå. Bebyggelsen bör utformas som en - 16 - sammanhängande kropp dels för att skärma buller från järnvägen och Trångsundsvägen och dels för att skapa en tyst sida som även kan vara en gård. Förslaget anger också komplettering till befintliga punkthus med ytterligare ett punkthus i område 2. Planskissförslag för område 1 och 2, ritat av HMXW Arkitekter AB. Huge Fastigheter AB har lämnat en planskiss för område 1 med bebyggelse inom parkeringsområdet samt på en gata mot en fastighet västerut. Flerbostadshus planeras i detta område. Kvarteret kommer att ha 5-7 våningar och bulleravskärmning som kommer att finnas mellan huskropparna. Förslaget innehåller cirka 90 lägenheter om 1-2-4 rum och kök. Parkering ordnas mot järnvägen och illustreras på en del av befintlig parkering som markparkering och carport, och på vissa delar av fastigheten som markparkering. I den östra delen av fastigheten byggs ett parkeringsdäck i två plan. Infarten för övredelen av den parkeringen ska ske genom infartsparkeringen. Sektion förslag för område 1, ritat av HMXW Arkitekter AB. Skissen visar också ett punkthus i område 2. Huset är 9 våningar högt och innehåller cirka 75 lägenheter riktade för ungdomar om 1-2-3 rum och kök. Parkeringen utformas som markparkering som ansluter till den befintliga parkeringen. En anpassning till naturen och terrängen ska tas så att inverkan - 17 - på naturen blir så liten som möjligt. Ett släpp för naturen ska anläggas mellan p-platser och fastigheterna Prinsen 10,11. Idéförslag för planområdet Ungdomslägenheter2 ”innebär lägenheter som vid uthyrning erbjuds till sökande under 35 år. Åldersgränsen är satt utifrån hur boendekarriär för olika ålderskategorier i stora drag utvecklar sig. I dagens samhälle utbildar sig många unga och bildar familj senare i livet. Samtidigt är kötiden lång och detta kategoriboende är till för de yngre som inte kan visa kötiderna som krävs för att bli tilldelad en lägenhet i normala kön. I ett hus för unga är lägenheterna små, anpassade för boende för enpersons- eller tvåpersonshushåll. Det finns inget krav på att en hyresgäst ska flytta efter 35 års ålder eftersom Huge inte önskar onödig omflyttning”. Planförslaget innebär också att en del av planområdet som används idag för infartsparkering, ska regleras som parkering max i två plan. Inga 2 Enligt Huge 2013-06-03 - 18 - parkeringsplatser placeras närmare än 15 meter från närmaste spårmitt, vilket har redovisats på plankartan som (n3). Den västra delen av parkeringen har betecknats med (g) en gemensamhetsanläggning. Så att infarten för övredelen av parkeringsdäck kan ske genom infartsparkeringen. Ljusförhållanden och lokalklimat En solstudie har gjorts för området. I princip kommer den nya bebyggelsen inte att skugga den befintliga bebyggelsen. Området kan ha en genomsnittlig soltid vid vår och höstdagjämningen under året på minst 5 timmars sol mellan 9.00–17.00 eller 8.00–16.00. En solstudie(under höstdagjämnin, vårdagjämning och sommar) för bostadsbebyggelse, ritat av HMXW Arkitekter AB. - 19 - Arbetsplatser, kommersiell service, övrig bebyggelse Vid Trångsunds torg alldeles intill planområdet och i anslutning till pendeltåg och bussar, finns ett centrum med ett flertal butiker, restauranger, vårdcentral, bibliotek etc. Söder om Trångsunds centrum i riktning mot Skogås ligger Trångsunds industriområde. Offentlig service I Trångsund och Skogås finns ett gymnasium, fyra högstadieskolor och två grundskolor; Östra gymnasiet, Edsboskolan, Trångsundsskolan, Skogåsskolan, Vretskolan, Sjötorpsskolan, Mörtviksskolan och Beatebergsskolan. Sammanlagt sexton förskolor finns i området Trångsund/Skogås. KI-Syd, KTH och Södertörns högskola finns i Flemingsberg. Närmaste vårdcentral och barnavårdscentral ligger centralt vid Trångsunds torg. Närmaste sim- och idrotthall, Skogåshallen, finns i Skogås. Idrottshallar finns även på ett antal av skolorna. Närmaste ishall är Stortorpshallen ca 800 meter från planområdet. Tillgänglighet Ny bebyggelse ska utformas med god tillgänglighet gällande såväl utomhussom inomhusmiljön. Kulturhistoriska miljöer Område 2 ligger i anslutning till område som finns avgränsat i Huddinge, reviderad kulturmiljöinventering; (Stockholms läns museum rapport 2003:20 i samarbete med Huddinge kommun). Punkt- och trevåningshusen längs Spelvägen är ritade av arkitekterna Ancker, Gate och Lindegren. Kännetecknande är omsorgen om detaljer och material som tegelfasader, skifferbeklädda entréer och utformningen av balkongerna. Området utgör ett gott exempel på det formspråk som dominerade byggandet på 60-talet. De är i huvudsak ursprungliga förutom några plåtpåklädda fasader. Gestaltning Planområdet är väl synligt för trafikkanter på järnvägen och Trångsundsvägen. Utformning, skala, färgsättning och materialval för ny bebyggelse på planområdet måste väljas med stor omsorg och bör anpassas efter omgivningen. Nya byggnader ska komplettera befintlig stadsmiljö och påverka stadsbilden positivt. Byggnaderna ska utformas i en estetisk tilltalande, inte minst de takytor som ovanliggande bostäder kan få utblick mot. - 20 - Lek och rekreation Närmaste grönområde finns i lövskogen i bergssluttningen nedanför område 2. Grönområdet är dock bitvis svårtillgängligt på grund av tät vegetation och brant sluttning. Lekplats finns strax norr om område 1 på andra sidan av Trångsundsvägen samt inom bostadsområdet intill område 2. På längre avstånd finns områden för rekreation inom Hammartorp med elljusspår ca 500 m, Nytorps mosse ca 500 m, Trångsundsskogens naturreservat 1,4 km samt Ågesta friluftsområde på andra sidan Nynäsvägen och järnvägen. Inom område 1 bör möjligheter för lek och rekreation samt uteplats anordnas på en skyddad gemensam innegård. I Drevviken finns fem badplatser; Stortorpsbadet, Sjöängsbadet, Mörtviksbadet, Badudden och Drevviksbadet. Vid Magelungen finns ett naturistbad, Ågestabadet. Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända och registrerade fornlämningar. Gator och trafik Gatustruktur Område 1 planeras få infart från Trångsundsvägen som ingår i kommunens huvudvägnät, område 2 kommer att nås från lokalgatan Korpstigen som ansluter till Trångsundsvägen. Trafikmängden på Trångsundsvägen är idag ca 4000 f/d och hastigheten är 40 km/h. 2 1 Gatustruktur kring planområdet - 21 - En befintlig cirkulationsplats tas bort i samband med exploateringen i område 1, och korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart kommer att få en bättre trafiksäkerhetslösning. I slutet av Korpstigen byggs en vändplan och parkeringen utmed gatan och befintlig grusyta ersätts med en ny p-yta. Gång- och cykeltrafik Längs med Trångsundsvägen finns en separerad gång- och cykelbana som ingår i kommunens huvudcykelstråk, och som kommer att finnas kvar även efter exploateringen. Detta stråk ansluter till det regionala cykelstråket mellan Stockholm och Nynäshamn. Område 2 nås via Korpstigen, eller via en trappa ner till centrum. Denna trappa ska tillgänglighetsanpassas. Kollektivtrafik Områdena ligger mycket kollektivtrafiknära med Trångsunds station med pendeltåg mellan Bålsta och Nynäshamn via Stockholms central på 150 till 400 meters gångavstånd. Det finns också ett antal busslinjer till bland annat Farsta, Huddinge och Haninge inom ett avstånd på 50 till 400 meter från områdena. Parkering Närheten till kollektivtrafik gör att kommunens gällande planeringsparkeringstal kan reduceras, som i denna plan förslås vara: 8-9 platser/1000 m2 BTA för boende och besökande i område 1 6 platser/1000 m2 BTA för boende och besökande i område 2, om det byggs för ungdomsboende. Inom planområdet gör också följande cykelparkeringsnorm tillämpas 25 cpl/1000 m2 BTA. All parkering ska anordnas på kvartersmark. Cykelparkering ska anordnas på kvartersmark, i närhet av entré. Parkeringarna ska vara väderskyddade, upplysta samt med möjlighet att låsa fast ramen. Enligt förslaget till utformning av områdena planeras ytparkering för bil för område 2 och ytparkering samt parkering i form av parkeringsdäck för område 1. Störningar och risker Förorenad mark I anslutning till planområdet, i närheten av planområdets nordvästra hörn, finns en kemtvätt. Ingen kemtvätt sker dock på plats, utan kemtvätten skickas iväg. Enligt uppgifter har det inte heller förekommit kemtvätt tidigare på platsen. Buller, vibrationer Planområdet utsätts främst för buller från järnvägen och Trångsundsvägen. Buller från järnväg och väg vid järnvägen beräknas uppgå till som mest 6570 dB(A) ekvivalent dygnsnivå enligt översiktlig bullerkartläggning för - 22 - Huddinge kommun (Tyréns 2012). Vid Trångsundsvägen uppgår bullernivåerna till som mest 61-65 dB(A). De maximala ljudnivåerna uppgår som mest till 90-95 dBA närmast järnvägen. I område 2 ligger de maximala ljudnivåerna i intervallet 80-85 dB(A). Gällande riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är: • 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus • 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid • 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad (för flyg avses FBN 55 dB(A) • 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Infrastrukturinriktning för framtida transporter”, prop. 1996/97:53, som Riksdagen antog i mars 1997. Dygnsekvivalent ljudnivå väg och spår 4 m över mark, bilden till vänster och maximala ljudnivåer järnväg 4 m över mark (Tyrens 2012), bilden till höger. Tillämpning av avsteg Då riksdagens riktvärden inte uppfylls vid lokalisering av tillkommande bostäder kan enligt Boverket i vissa fall avsteg från riktvärdena accepteras, t.ex. i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Planområdet ligger i ett kollektivtrafikläge i direkt närhet till flera typer av kollektivtrafik och har god tillgång till service. Avsteg innebär att en tyst sida (högst 45 dB(A) vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dB(A) vid fasad) ska åstadkommas. Minst hälften av bostadsrummen, i första hand sovrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Tillämpning av avsteg ställer krav på hur den planerade bebyggelsen utformas, så att en godtagbar ljudmiljö kan uppnås. Både område 1 och 2, utsätts för höga ljudnivåer från flera håll och från flera trafikslag. Vid bullerstörning från flera bullerkällor bör hänsyn tas till den samlade bullersituationen. Det bör då ställas särskilt höga krav på hänsyn och åtgärder för att skapa en godtagbar ljudmiljö enligt Boverkets allmänna råd. Boverket anger också, när det gäller bullerstörning från järnväg, att den - 23 - maximala ljudnivån utomhus bör tillmätas större betydelse än den ekvivalenta ljudnivån utomhus. Om den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dB(A) ska man eftersträva ljudklass B enligt svensk standard inomhus. Vidare bör byggnader utformas så att vibrationerna inte överstiger 0,4 mm/sek. När det gäller små lägenheter kan det vara svårt att åstadkomma en godtagbar ljudmiljö, i lägen där riktvärdena överskrids. Om det är möjligt att begränsa ljudnivån utanför fönster genom tekniska lösningar som delvis inglasad balkong, kan detta vara en lämplig lösning, enligt Boverkets allmänna råd 2008.1. En trafikbullerutredning har genomförts för byggnadsförslagen (Bjerking 2014-09-02). Den redovisar trafikbuller från väg och spårtrafik var för sig, samt det sammanvägda bullret från bägge bullerkällor. De bedömningsgrunder som bullerutredningen har utgått ifrån är: 1. Möjligheten att uppfylla målet om högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, i första hand sovrum (bullerdämpad sida) där ljudnivån utanför övriga fönster överstiger 55 dB(A). 2. Möjligheten att för enkelsidiga lägenheter där avsteg görs med avseende på enkelsidiga lägenheter mot bullerutsatt läge >55 dB(A) uppfylla målet om högst 50 dB(A) utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet (bullerdämpad sida) där ljudnivån utanför övriga fönster överstiger 55 dB(A). 3. Möjligheten att erhålla en uteplats med högst 50 dB(A) och 70 dB(A) maximal ljudnivå. Område 1 I område 1 klarar man att uppfylla kraven för ljuddämpad sida genom bebyggelsens utformning, tekniska lösningar i form av delvis inglasning av balkonger, samt specialfönster. Hälften av bostadsrummen samt uteplats/balkonger är vända mot ljuddämpad sida högst 50 dB(A). För att alla sovrum ska klara högst 50 dBA utanför ett fönster, krävs specialfönster utanför ett av sovrummen. Ett exempel på specialfönster kan vara en glasruta monterad utanför det befintliga fönstret. I markerade lägenheter bör specialfönster tillkomma Det går också att åstadkomma balkong/uteplats som underskrider 55 dB(A) ekvivalent samt 70 dB(A) maximal ljudnivå. - 24 - Trafikbuller väg – och spårtrafik enligt prognos år 2030, för plan 5; ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Föreslagen bebyggelse påverkar befintlig, bakomliggande bebyggelse positivt där ljudnivån kan sjunka med 3-5 dB(A) för de mest skärmade lägenheterna. Område 2 I område 2 har man frångått att tillämpa ljuddämpad sida, eftersom den bebyggelse som föreslås är ett punkthus med nio våningar. Huset består av enkelsidiga lägenheter. För att begränsa ljudnivån utanför lägenheterna har därför delvis inglasning av balkonger föreslagits för att skapa en godtagbar ljudmiljö. För att uppfylla målet om högst 50 dB(A) utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av boningsrummen, behövs specialfönster för lägenheter med tre rum och kök som är placerade i det sydöstra hörnet av byggnaden. I markerade lägenheter bör specialfönster tillkomma Trafikbuller väg – och spårtrafik enligt prognos år 2030, för plan 9; ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. - 25 - I område 2 har man frångått tyst sida. Här behöver man då kompensera för den bullriga miljön med trafikbuller från flera källor, genom att tillskapa en ljuddämpad uteplats vid bostaden, trots att man med bullerskydd klarar 50 dB(A) ekvivalent, samt 70 dB(A) maximal nivå på balkonger. Planen har reseverat en plats vid högra sidan av bostaden som kan tillgodese denna uteplats. Bullerutredningens bedömning är vibrationsnivåer inte kommer att överskrida riktvärdet 0,4 mm/s RMS i planområdet (område 1 och 2). Planbestämmelser kommer att reglera ljudnivåerna för föreslagen bebyggelse. Byggnaderna ska utformas så att ekvivalent ljudnivå inte överstiger 50 dB(A) utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av boningsrummen för de bostäder som överskrider 55 dB(A) utanför övriga fönster. I första hand ska sovrum eftersträvas. Enrumslägenheter ska utformas så att de får högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför minst ett öppningsbart fönster. Varje lägenhet ska ha tillgång till en balkong/uteplats eller en gemensam uteplats i anslutning till bostaden med högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå. Inomhusbuller regleras inte bara genom ovan angivna riktvärden utan också med Boverkets byggregler, BBR. I denna detaljplan ska Ljudklass B enligt BBR tillämpas. En ljuddämpad uteplats ska också tillkomma. Inomhusnivåer enligt Ljudklass B, samt ljuddämpad uteplats kommer att regleras via avtal. Riskhänsyn Den föreslagna bebyggelsen innebär inte risker för omgivningen. Farligt gods Nynäsvägen (väg 73), 300 meter från planområdet, är rekommenderad väg för primära transporter med farligt gods. Tågtransporter av farligt gods sker på stambanan genom Trångsund - Skogås. Länsstyrelsen rekommenderar att inom 150 meter från transportled för farligt gods ska risksituationen bedömas vid exploatering enligt Länsstyrelsen som anger följande rekommendationer för den fysiska utformningen kring järnvägen:3 Inom 100 meter från järnväg ska risksituationen bedömas vid exploatering. 25 meter närmast järnvägen bör lämnas byggnadsfritt. Detta för att klara risker förknippade med urspårning av ett tåg och olyckor med petroleumprodukter, vilket är det dominerande transportslaget av farligt gods. Längs järnvägar tillåts tät och stabil kontorsbebyggelse ända fram till 25 meter från järnvägen och sammanhållen bostadsbebyggelse medges fram till 3 Länsstyrelsens rapport 2000:01 - 26 - 50 meter från den. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 50 meter från järnvägen om de kommer att inrymma människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning eller sätta sig i säkerhet. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. ”I centrala och mer tätbebyggda områden i Stockholmsregionen kan det finnas ett starkt intresse av att uppföra ny bebyggelse i områden nära järnvägen. När denna situation uppkommer krävs att en fördjupad riskanalys görs som visar om den planerade bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser. Tillämpning av avstegsfall från rekommendationerna ska alltid motiveras och skälen ska alltid framgå.” Förslaget utgår från att inga bostadsdelar ligger närmare än 30 meter och inga parkeringsplatser i infartsparkeringen placeras närmare än 15 meter från närmaste spårmitt. Nivåskillnaden fastigheten del av Bonden 1, järnvägen emellan spelar in för bedömningen av risk med transporter av farligt gods relaterat den föreslagna bebyggelsen på den fastigheten. En riskanalys4 har genomförts av konsult. Analysen visar att det är ett begränsat antal olycksrisker som bedöms påverka risknivån inom planområdet. Planområdet ligger ca tre meter högre än järnvägen, vilket medför ett naturligt skydd mot urspårning på järnvägen. Olycksrisker förknippade med majoriteten av farligt godsklasserna bedöms inte heller medföra oacceptabel risk inom planområdet, antingen p.g.a. mycket begränsade transportmängder (t.ex. explosivämnen och giftiga gaser) eller mycket små skadeområden (t.ex. giftiga respektive frätande ämnen). För att hantera identifierade risker anger analysen nedanstående förslag på åtgärder för att minska konsekvenserna av en eventuell olycka förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900); ”– Avståndet mellan Nynäsbanan och ny bostadsbebyggelse ska inte understiga 30 meter. Inom 50 meter från Nynäsbanan ska bostadshus utan framförliggande bebyggelse utföras med: friskluftsintag placerade bort från Nynäsbanan mot skyddad sida. utrymningsvägar placerade och utformade så att utrymning kan ske till säker plats vid olycka på Nynäsbanan. fasader (inkl. fönster) som förhindrar brandspridning in i byggnad vid brand på järnvägen.* – Obebyggda områden mellan Nynäsbanan och ny bebyggelse ska utföras så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. – Plank utmed järnvägen utförs i obrännbart material. – Avståndet mellan Nynäsbanan och nytt parkeringsgarage samt carport ska inte understiga 10 meter. Inom 20 meter från Nynäsbanan ska fasader som 4 Riskanalys Bonden Trångsund september 2014 rev december 2014 - 27 - vetter mot järnvägen på parkeringsgarage och carport utföras i obrännbart material för att begränsa risken för brandspridning vid brand på järnvägen. * Denna åtgärd kan exempelvis uppfyllas genom att fasader som vetter direkt mot järnvägen inom område 1 utförs med obrännbart material. Fönster i dessa fasader utförs i lägst brandteknisk klass EW 30. Observera att kan finnas alternativa utformningar som ger motsvarande riskreducerande effekt som detta exempel åtgärder.” En planbestämmelse (b1) om de nödvändiga åtgärderna för farligt gods som rekommenderats i riskanalysen har redovisats på plankartan. Dessutom har två bestämmelser om (b2) och (plank) införts också inom fastigheten Bonden 1 för byggnader respektive parkeringsdäck och garage/carport mm. Detta innebär att bostadsfasaden närmast järnvägen ska utföras med obrännbart material och glas/fönster i fasaden ska utföras i lägst brandteknisk klass EW30. Det innebär också att skyddsplank ska anordnas till en höjd av minst +42,0 och högst +44,0 meter över nollplanet, fasaden samt taket i minst sex meter mot järnvägen ska utföras i obrännbart material. Inga parkeringsplatser i infartsparkeringen placeras närmare än 15 meter från närmaste spårmitt. Detta har redovisats på plankartan som (n3), en planbestämmelse som betyder att parkeringsplats ska inte finnas. Skyddsplank kan uppföras, fasaden mot järnvägen utförs i obrännbart material. Lägenheterna i område 1 utryms via brandsäkra trapphus. De trapphus som vetter mot spårområdet har också en alternativ utrymningsväg mot sida som är vänd från järnvägen. Lägenheterna i område 2 utryms också via brandsäkra trapphus som ansluter till parkering och är även vänd från järnvägen. Luft Någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för utomhusluft bedöms inte finnas i planområdet. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller för olika föroreningar i utomhusluften. Normerna är gränsvärden som inte får överskridas. Svårast att klara är normerna för partiklar (PM10) och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena. Kvävedioxidhalterna i planområdet ligger i intervallet 24-30 µg/m3. Normen för dygnsmedelvärdet är 60 µg/m3 och avser 98-percentil, vilket innebär att värdet får överskridas högst 7 gånger per år. PM 10 halterna i planområdet ligger i intervallet 22-25 µg/m3. Normen för dygnmedelvärdet är 50 µg/m3 och avser 90-percentil, vilket innebär att - 28 - värdet får överskridas högst 35 gånger per år. Den översiktliga kartläggningen görs av Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund och är senast uppdaterad år 2010 (http://slb.nu/lvf/). Elektromagnetiska fält Vid planeringen av nya byggnader bör enligt myndigheters försiktighetsprincip eftersträvas att exponeringen av elektromagnetiska fält begränsas. Magnetfälts nivåer bör inte överstiga 0,4 T vid nyplanering av bostäder. Om ny bebyggelse lokaliseras mer än 30 meter från järnvägen är risken för störningar på grund av elektromagnetiska fält normalt försumbar.5 Normalutformade transformatorstationer ska förläggas minst 5 meter från byggnad där människor vistas om avskärmning inte ordnas på annat sätt. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Området VA-försörjs genom anslutning till allmänt ledningsnät, byggnaderna bedöms kunna anslutas med självfallsledningar. Befintlig spillvattentunnel parallellt med järnvägen markeras i detaljplanekartan (t) och lägsta schaktdjup över tunneln begränsas till + 22,0 m över nollplanet. Dagvatten Område 1 består i nuläget delvis av hårdgjorda ytor som används till parkering och garage. Övrig mark inom området utgörs av vegetationsklädd mark där vegetationen består av uppvuxna lövträd och gräsbevuxen mark. Område 2 består mestadels av naturmark med hällmark bevuxen med tall och på den plana ytan blandskog. Inom området finns en hårdgjord parkeringsyta. En dagvattenutredning har gjorts (Grontmij AB 2014-01-10). Dagvattenflödet har beräknats för 2- och 10-års regn med klimatfaktor 1,156. Utredningen redovisar att dagvattenflödet i område 1, kommer att öka med 10- 30 % beroende på i vilken utsträckning man väljer sedumtak. För område 2 beräknas ökningen bli 120-170 % beroende på vilken typ av markbeläggning som väljs för parkeringsytorna. En översiktlig beräkning av föroreningsbelastningen har också genomförts. Den redovisar att dagvattnet behöver genomgå någon slags rening innan det 5 Banverkets rapport Järnvägen i samhällsplaneringen 2009 6 Enligt Svenskt vatten P 104 bör statistiskt fastställda regnintensiteter ökas med 10 – 20 % för att ta höjd för framtida klimatförändringar. - 29 - avleds till recipienten. De fördröjnings – och reningsmetoder som föreslås är följande: Område 1 Ett fördröjnings –eller perkolationsmagasin föreslås, som ev. kan förläggas under den asfalterade ytan i söder, mellan carport och den öppna parkeringsytan. Magasinet kan då ta emot dagvatten från den östra delen av området medan den västra delen, efter fördröjning i grönytor, avleds till befintliga dagvattenbrunnar. För att minimera dagvattenflödet och behovet av fördröjning samt öka reningseffekten kan sedum väljas för takytorna. Gröna ytor bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas. Takdagvatten, samt vatten från gång- samt cykelvägar kan ledas till öppna avvattnings – eller dräneringsstråk. Genomsläpplig beläggning kan väljas i stället för asfalt. Område 2 De nya parkeringsytorna beläggs med genomsläpplig markbeläggning och ansluts till dräneringsstråk som förläggs utmed parkeringsytorna och mynnar i slänten ner mot Trångsundsvägen. Takflödet avleds via stuprör och skålade betongrännor direkt till slänten där det tillåts infiltrera. Eventuellt kan ett dike förläggas i grönytan mellan bergsslänten och Trångsundsvägen, om grönytan i sig visar sig vara otillräcklig för att omhänderta det dagvatten som inte infiltreras i området. En översiktlig beräkning av föroreningsbelastningen och reningseffekten med de olika dagvattenlösningarna har gjorts. En grov uppskattning av föroreningsreduktion har gjorts där man utgått från Trafikverkets schablonvärden för reningsgrader i vägdiken (Trafikverket, 2011). Utredningen redovisar genomsnittliga föroreningshalter före åtgärd samt beräknade min- medel och maxvärden efter åtgärd. Generellt kan sägas att både filtrering - genom naturliga jordlager, anlagda magasin eller artificiella filter – och sedimentation har god reningseffekt vad gäller suspenderat material och partikelbundna föroreningar. Beräkningarna redovisar en minskning av föroreningshalterna mellan som minst 10 % och som mest 90 % beroende på ämne. Värme Södertörns fjärrvärme AB har en befintlig fjärrvärmeledning inom planområdet på fastigheten Hammartorp 1:1. Elförsörjning Genomförande av planen innebär att den befintliga transförmatorstationen, som ligger intill fastigheten Bonden 5, ska flyttas. Närmaste transformatorstation ligger vid Trångsundsvägen. Energiförsörjning En utbyggnad bör följa de riktlinjer som anges i kommunens Klimat- och energiplan. - 30 - Avfallshantering Närmaste återvinningsstation, som finns inom planområdet på fastigheten Bonden 1 närmast järnvägen, ska flyttas. Det finns en återvinningsstation på Hammartorpsvägen vid korsningen Spelvägen, ca 300 meter från planområdet. Avfall ska förvaras och hämtas i tillämplig typ av avfallsbehållare i enlighet med vad som föreskrivs i den av kommunfullmäktige fastställda renhållningstaxan. Avfallshantering ska ske enligt avfallsplanen och anpassas till långtgående källsortering och återvinning. Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen. - 31 - Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Inför detaljplanearbetet har ett planprogram upprättats och programsamråd genomförts. Detaljplanearbetet genomförs med normalt planförfarande. Arbetet med att ta fram en detaljplan regleras i plan- och bygglagen ÄPBL (1987:10) ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen (2010:900). Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes före maj 2011 och planen har därför utformats och handlagts med stöd av den äldre lagen och kan delas in i olika skeden. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för utställning av allmänheten, detta sker under utställningsskedet. I antagandeskedet antas detaljplanen av kommunfullmäktige. Efter antagandet vinner detaljplanen laga kraft under förutsättning att den inte överklagas. Endast skriftliga synpunkter kan ligga till grund för rätten att överklaga efter det att planen är antagen, om synpunkterna inte har blivit tillgodosedda. ÖP PROGRAMSAMRÅD PLANSAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE PRÖVNING LAGA KRAFT Tidplan Samråd kring ett planförslag har skett under tiden 7 april – 23 maj 2014 och utställning under tiden 30 oktober – 28 november 2014. Kommunfullmäktige bedöms kunna anta detaljplanen under sista kvartalet 2015. Genomförandetid Detaljplanen föreslås få en genomförandetid på 5 år från den dag då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. När detaljplanens genomförandetid börjar kan bygglov enligt detaljplanen lämnas. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (PBL 5:11), men planen fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huddinge kommun ska vara huvudman för allmänna platser (gatumark och naturmark). Kommunen ansvarar för att gatorna och andra allmänna anläggningar byggs ut till kommunal standard. Kommunen ansvarar för drift och underhåll. Fastighetsägaren ansvarar för anläggande och drift av byggnation, anläggningar och vatten- och avloppsledningar inom kvartersmark. Enligt detaljplanens bestämmelser har intilliggande fastigheter rätt till genomfart genom området till sin fastighet genom ett område betecknat med y på detaljplanen Befintlig återvinningsstation belägen inom fastigheten Bonden 1 måste flyttas till ny lokalisering i närområdet. Huge Fastigheter AB och kommunen ansvarar gemensamt för att finna ny placering och FTI AB ansvarar för återvinningsstationen. Stockholm Vatten AB ansvarar för VA-ledningar och dagvattenledningar/anläggningar på allmän platsmark. Stockholm Vatten AB ansvarar därmed för att ovanstående anläggningar byggs ut och de ansvarar också för drift och underhåll. På allmän plats och vid kommunalt huvudmannaskap ansvarar Huddinge kommun för dagvattenbrunnar och servisledningar från brunnarna till Stockholm Vattens huvudledning för dagvatten. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till proppskåp i byggnad. Teliasonera AB ansvarar för teleledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till första telefonjacket. Södertörns fjärrvärme AB ansvarar för fjärrvärmanläggningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till undercentral i byggnad. Avtal Ett mark- och exploateringsavtal ska tecknas med exploatören innan planen vinner laga kraft. Avtalet reglerar åtaganden som krävs för att genomföra exploatering av kvartersmark för bostäder så som marköverlåtelser, standard och kostnader för utbyggnad av allmän plats mark mm. Mark- och exploateringsavtalet reglerar även överlåtelse av mark utlagd som kvartersmark för parkeringsändamål inom del av fastigheten Bonden 1. Avtalet reglerar även anläggande samt drift och underhåll av infart till parkeringen för Bonden 1. Avtalet öppnar för att möjliggöra en framtida gemensamhetsanläggning, markerad med g på detaljplanen stället för avtalet. Ett avtal som reglerar upplåtelse för transformatorstation ska tecknas mellan Huddinge kommun och Vattenfall Eldistribution AB. Upplåtelsen kan regleras genom ett markupplåtelseavtal, ledningsrätt eller marköverlåtelse. - 33 - Tre avtal inom bonden 1 ska upprättas. Två rörande anläggande drift och underhåll av skydd/plank i tomtgräns mot järnvägen, ett avtal mellan Kommunen och Trafikverket och ett mellan fastighetsägaren/exploatören och Kommunen, samt ett avtal rörande tillfart till järnvägsområdet mellan Trafikverket och fastighetsägaren/exploatören. Mark- och exploateringsavtalet reglerar att ljudklass B inomhus tillämpas för bostäderna och att uteplats i anslutning till bostaden (Hammartorp) ordnas som uppfyller bullerutredningens riktlinjer. Avtalet reglerar även att plantering i form av fruktträd och blommor mm ska finnas i kvarter 1 vid den naturminnesmärkta eken och har betecknats med n2 på plankartan. Den befintliga återvinningsstationen inom planområdet måste flyttas och placeras i närområdet. Placeringen är ännu inte bestämd. Vid en ny lokalisering ska ett avtal som reglerar upplåtelsen av återvinnigstationen ska tecknas mellan FTI AB och berörd fastighetsägare. Avtalet för infartsparkeringen kommer att ses över och uppdateras eller kompletteras med ett tilläggsavtal vid behov. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsrättsliga åtgärder är t ex avstyckning (bilda ny fastighet), mark överföring genom fastighetsreglering och bildande av gemensamhetsanläggning, ledningsrätt eller servitut mm. Lantmäterimyndigheten i Huddinge kommun genomför efter ansökan fastighetsrättsliga åtgärder genom lantmäteri-förrättning. Detta kan ske efter att detaljplanen har vunnit laga kraft. Markägoförhållanden I detaljplanen är gatu- och naturmark utlagd som allmän platsmark (allmänt tillgänglig mark) med kommunalt huvudmannaskap. Huddinge kommun äger all mark som är utlagd som allmänplats inom området, del av fastigheterna Nytorp 2:1, Nytorp 2:7, Östra Skogås 1:2, Västra Skogås 1:2, Hammartorp 1:1 och Sjöängen s:1. Inom detaljplaneområdet äger Huddinge kommun mark som är utlagd som kvartersmark för bostäder och parkering inom delar av fastigheterna Hammartorp 1:1, Bonden 5 och Nytorp 2:7. Övrig kvartersmark för bostäder och parkering är i privat ägo inom del av fastigheterna Bonden 1, Bonden 2 Prinsen 3 och Prinsen 4. Huddinge kommun äger mark som är utlagd som kvartersmark för teknisk anläggning (transformatorstation) inom del av fastigheten Hammartorp 1:1. Fastighetsbildning En eller flera fastigheter för bostadsändamål ska bildas genom att mark utlagd som kvartersmark för bostäder överförs genom fastighetsreglering mellan exploatören och Huddinge kommun för att få lämplig fastightsindelning. Kvartersmarken för bostäder kan delas in i flera - 34 - fastigheter. Ett mark-och exploateringsavtal ska tecknas mellan Huddinge kommun och aktuell fastighetsägare som reglerar marköverlåtelser. En egen fastighet ska bildas med ändamålet parkering genom avstyckning från del av Huddinge kommuns fastighet Hammartorp 1:1 och överföring av mark från del av fastigheten Bonden 1. Ett avtal måste tecknas mellan Huddinge kommun och aktuell fastighetsägare till Bonden 1 som reglerar marköverlåtelsen. En egen fastighet kan bildas för ändamålet teknisk anläggning (transformatorstation) genom avstyckning från del av Huddinge kommuns fastighet Hammartorp 1:1. Alternativ kan ledningsrätt upplåtas eller ett markupplåtelseavtal tecknas. Gemensamhetsanläggningar Beroende av hur kvartersmarken för bostäder indelas i fastigheter kan en eller flera gemensamhetsanläggning behöva bildas. En gemensamhetsanläggning för tillträde från Korpstigen ska bildas i kvarter 2 där fastigheter som nyttjar infarten deltar. Området är markerat med g på plankartan. En eller flera gemensamhetsanläggning inom område 1 kan behöva bildas som reglerar infart till parkeringsdäck, ny infart från Trångsundsvägen, gemensamma ytor, anläggningar och innergård där fastigheter som nyttjar anläggningarna deltar i gemensamhetsanläggningen. Områdena är markerade med g på plankartan. Ledningsrätt Ledningsrätt kan upplåtas för teknisk anläggning (transformatorstation) i de fall upplåtelsen inte hanteras genom markupplåtelseavtal eller fastighetsbildning. Servitut Ett servitut ska bildas vilket ger Trafikverket rätt att använda väg och grind på Bonden 1 för att nå järnvägsanläggningen till förmån för Trafikverket. Området är markerat med y på plankartan mellan fastigheterna Bonden 1 och Västra Skogås 1:1. Ett servitut ska bildas för dagvattentunneln inom fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 till förmån för Stockholm Vatten ABs fastighet. Området är markerat med t på plankarten. Beroende på hur kvartersmarken för bostäder indelas i fastigheter kan ytterligare servitut behöva tillskapas. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Den föreslagna bebyggelsen kan delvis använda sig av befintlig infrastruktur. Vissa kostnader för nya trafiklösningar och - 35 - trafiksäkerhetshöjande åtgärder m.m. kommer dock att uppstå för kommunen. De lösningar som krävs för att möjliggöra exploatering av bostäder bekostas av exploatören vilket regleras via mark- och exploateringsavtal. Kommunen får intäkter från försäljning av mark för bostadsbyggnation vilket ska regleras i avtal. Drift- och gatuunderhåll Huddinge kommun har huvudmannaskapet för omkringliggande gator och så kommer det även fortsättningsvis att vara. Tillkommande gångbanor förändrar kommunens driftförutsättningar något. Kostnader för fastighetsägarna Kostnader för trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder som krävs för att möjliggöra bostadsbebyggelsen kommer delvis att bekostas av exploatör. Kostnaderna regleras via mark- och exploateringsavtal. Fastighetsägaren till fastigheten Bonden 1 bekostar skyddsåtgärder som kan behövas för att skydda den kulturminnesmärkta eken inom fastigheten. Fastighetsägaren till fastigheten Bonden 1 bekostar uppförande och underhåll av skyddsplank mot järnvägen. För anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet ska avgift betalas enligt Stockholm Vatten ABs Va-taxa. Avgiften utgörs av anläggningsavgift (engångsavgift) och brukningsavgift (periodisk avgift). Anläggningsavgiftens storlek är bland annat beroende av fastighetens storlek, antal lägenheter och om fastigheten ansluts till vatten, spillvatten (avlopp) och dagvatten. Anläggningsavgift kan enligt VA-lagen debiteras när Stockholm Vatten AB har upprättat och anvisat förbindelsepunkten där fastigheten ska anslutas till de allmänna ledningarna. Vatten och avlopp För anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet ska avgift betalas enligt Stockholm Vatten ABs Va-taxa. Avgiften utgörs av anläggningsavgift (engångsavgift) och brukningsavgift (periodisk avgift). Anläggningsavgiftens storlek är bland annat beroende av fastighetens storlek, antal lägenheter och om fastigheten ansluts till vatten, spillvatten (avlopp) och dagvatten. Anläggningsavgift kan enligt VA-lagen debiteras när Stockholm Vatten AB har upprättat och anvisat förbindelsepunkten där fastigheten ska anslutas till de allmänna ledningarna. Gatukostnader Inga gatukostnader kommer att tas ut i området då kostnaderna för utbyggnad av trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder regleras via avtal. - 36 - Bygglovavgift När detaljplanen har vunnit laga kraft och genomförandetiden börjat har fastighetsägarna rätt att få bygglov enligt planen. Bygglovavgiften debiteras enligt kommunens bygglovtaxa. Planavgift Plankostnadsavtal som täcker kostnaderna för planläggningen har tecknats mellan fastighetsägarenen och kommunen. Ingen planavgift ska tas ut i bygglovsskedet. Fastighetsbildning Kostnad för fastighetsbildning beror på tidsåtgången. Kontakta lantmäterimyndigheten för mer information, telefon 08-535 300 00. Kommunen betalar fastighetsbildningskostnaden vid inlösen av allmän platsmark. Fastighetsägare betalar i normalfallet fastighetsbildningskostnaden för att bilda fastigheter eller gemensamhetsanläggningar inom kvartersmark. Bildande av ledningsrätt betalas i normalfallet av ledningsägaren. El och tele m.m. För uppgift om kostnad för anslutning till respektive ledningsnät, kontakta Vattenfall Eldistribution AB samt Telia Sonera AB. Tekniska frågor Tekniska utredningar Följande analyser och utredningar utförs: • Bullerutredning och vibrationsutredning • En riskanalys • En solstudie och siktanalys • En trädinventering. • Dagvatten • Geoteknisk, undersökningen ska kompletteras och översändas till trafikverket inför genomförandeskedet. • Trafikanalys Administrativa frågor Ansvaret för arbetet med denna detaljplan ligger på kommunstyrelsens förvaltning/samhällsbyggnadsavdelningen/plansektionen i samarbete med medverkande från kommunens förvaltningar. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen Raad Alwajid Planarkitekt - 37 - KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 1 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 HANDLÄGGARE Raad Alwajid Telefon 08-535 364 29 E-post [email protected] Detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 Inom Trångsunds kommundel, Huddinge kommun Sammanfattning Remissinstanser Försvarsmakten, Södertörns fjärrvarme, Huddinges pensionärsråd och Svenska kraftnät har ingen erinran mot planförslaget. Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 12 kap. 3 § ÄPBL under förutsättning att synpunkterna angående risk beaktas. I enlighet med länsstyrelsens synpunkter har detaljplanekartan och planbeskrivningen uppdaterats. Miljönämnden tillstyrker detaljplanen för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Socialnämnden har vid två tillfällen uttalat sig positivt i ärendet och finner ingen anledning att ändra sin hållning. Kultur- och fritidsnämndens anser att punkthuset för ungdomar kan ge möjlighet att skapa en integrerad mötesplats för unga, vilket bör undersökas vidare. Det pågår redan ett arbete hos Huge att tillsammans med KUF utreda och undersöka alla möjligheter att skapa en lämplig mötesplats i Trångsundsområdet. Gemensamt kommer lokalfrågan att lösas på lämpligaste sätt. Trafikförvaltningen ser positivt på planerad bebyggelse i ett kollektivtrafiknära läge och att kommunen styre användandet av infartsparkeringen till kollektivtrafikresenärer. Det kan vara bra att göra ett tilläggsavtal med de nya bestämmelserna efter att planen vunnit laga kraft. POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Plansektionen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS E-POST TELEFON OCH TELEFAX KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 2 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 Avtalet för infartsparkeringen kommer att ses över och uppdateras eller kompletteras med ett tilläggsavtal vid behov. Vattenfall har i samrådsskedet redogjort för elanläggningar inom området. Hänsyn har det tagits i planförslaget för de informationer och upplysningar som lämnats. Södertörns brandförsvarsförbund ser positivt på de åtgärder som utförs för att begränsa påverkan från risker till följd av olycka med farligt gods. Och anser att alla farligt godsklasser bör tas med i den samlade bedömningen av risk och inte enbart utgöra en känslighetsanalys. I enlighet med inkommen synpunkt har riskanalysen reviderats efter utställningen. Revideringarna har inte påverkat utredningens slutsats och åtgärdsförslag. Trafikverket anser att avtal ska vara påskrivet av alla parter innan planen vinner laga kraft och att en information om geotekniska utredningar mm ska ges på plankartan. Angående frågorna har ett samarbeta med Trafikverket skett efter utställningen. Planbeskrivningen har uppdaterats för att bl.a. tillgodese Trafikverkets synpunkter om avtalen som ska vara påskrivna av parterna innan planen vinner laga kraft. Avseende geoteknik har exploatören utfört en översiktlig geoteknisk undersökning, daterad 2015-01-19. Denna översänds till trafikverket. I undersökningen bedöms att spåren med aktuella grundförhållanden inte blir påverkad av planförslagets genomförande. TeliaSonera önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar som finns längs med Trångsundsvägen för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Ett genomförande av detaljplanen påverkar inte de teleanläggningar som finns längs med Trångsundsvägen. Lantmäterimyndigheten påpekar att servitutet på fastigheten Bonden 1 till förmån inte för SLs fastighet utan för Trafikverkets fastighet. Planbeskrivningen har uppdaterats efter utställningen med detta. Sakägare enligt fastighetsförteckning Två yttranden har lämnats från ägare/boende. De vanligast förekommande synpunkterna har rört: planbestämmelsen avseende brandklass på fasad och lekplats på de nya husens innergård. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 3 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 Förändringar i detaljplanen Följande förändringar görs bland annat med hänsyn till synpunkterna i utställningen. Ändringarna påverkar inte väsentligt planens innehåll och bedöms vara av redaktionell art: – Planbestämmelserna (b2) och (plank) avseende riskfrågor, för byggnader respektive parkeringsdäck och garage/carport mot järnvägen, har justerats på plankartan i enlighet med länsstyrelsens yttrande. – Förslaget utgår från att inga bostadsdelar ligger närmare än 30 meter och inga parkeringsplatser i infartsparkeringen placeras närmare än 15 meter från närmaste spårmitt. Planbestämmelse om (n3) har införts för att säkerställa området mot ev. risker av farligt gods. – Planbestämmelsen (n1) har förtydligats om att naturminne ska bevaras och skyddas. – Läsbarheten på plankartan har förbättrats genom bl.a. anpassning av vissa linjers tjocklek och färg mm på plankartan. – Riskanalysen har uppdaterats, revideringarna har inte påverkat utredningens slutsats och åtgärdsförslag. – Planbeskrivningen har uppdaterats och förtydligats med text angående geoteknikfrågan, parkering och farligt gods samt vad gäller avtal och utredningar under genomförande. – Geoteknisk undersökning har utförts efter utställningen. Bakgrund Planområdet ligger centralt i Trångsund med närhet till service och kollektivtrafik. Planeringens syfte är att ge förutsättningar för att inom del av fastigheten Bonden 1 möjliggöra en utbyggnad med bostäder. Den ska också möjliggöra att inom del av fastigheten Hammartorp 1:1 uppföra ett högt punkthus för ungdomsbostäder. Området är bullerutsatt både från tåg och omgivande vägar och det medför krav på utredningar för buller, vibrationer samt hur bebyggelsen kan utformas för att uppnå gällande riktvärden. Även att utarbeta en riskanalys kan bli aktuellt. Trångsund består i huvudsak av bebyggelse från 1960- och 1970-talet. Närheten till den tidstypiska centrumbebyggelsen ställer även krav på gestaltning och volym på nytillkomna byggnader. Det innebär ett ingrepp i befintlig miljö och kräver omsorg vid anpassning i terrängen. Detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt med programstart maj 2010. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 4 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 Hur har utställningen gått till? Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 oktober 2014, § 10 att utställning får ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. Utställningen har skett under tiden 30 oktober – 28 november 2014. Planhandlingar har sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala nämnder och organisationer samt till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Handlingarna har funnits tillgängliga i Tekniska nämndhuset samt på Huddinge kommuns hemsida. Kungörelse har införts i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet den 30 oktober 2014. En 3D-modell har funnits på kommunens hemsida i samband med utställningen: www.huddinge.se/bonden-hammartorp Yttranden Under och efter utställningstiden har 16 yttranden lämnats. Fyra yttranden anger att man inte har något att erinra mot förslaget. 12 yttranden som innebär erinringar eller synpunkter på planförslaget har lämnats. Dessa yttranden återges i sin helhet eller i väsentliga delar - och kommenteras om nödvändigt nedan. Samtliga yttranden finns i sin helhet tillgängliga hos plansektionen för granskning. Följande remissinstanser har ingen erinran - Försvarsmakten - Södertörns Fjärrvärme AB - Huddinges pensionärsråd - Svenska Kraftnät Remissinstanser Länsstyrelsen Handlingar upprättade i september 2014 har översänts till Länsstyrelsen i samband med utställning enligt 5 kap. 23 § plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. Planområdet ligger centralt i Trångsund och i direkt närhet till Nynäsbanan. Planförslaget innebär att två flerbostadshus, varav ett för ungdomsbostäder kan byggas. Förslaget medger cirka 165 lägenheter. Länsstyrelsen har yttrat sig över planförslaget i samrådsyttrande daterat 201407-10. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 5 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 Länsstyrelsens synpunkter Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 12 kap. 3 § ÄPBL under förutsättning att synpunkterna angående risk beaktas. Riskfrågor Kommunen har till stor del uppdaterat plankarta och planbeskrivning i enlighet med Länsstyrelsens synpunkter från samrådet. Några frågor kvarstår dock som behöver justeras enligt Länsstyrelsens mening. Riskanalysen (Brandskyddslaget 2014), anger att fasader, för bostadshus inom 50 meter från järnvägen, ska utföras så att de förhindrar brandspridning in i byggnad vid brand på järnvägen. Plankarta och planbeskrivning anger att bostadsfasaden med glas/fönster som vetter mot järnvägen ska utföras i lägst brandteknisk klass EW30. EW30 är en klassificering av glas och fasader kan således inte utföras i EW30. Planbestämmelsen bör istället formuleras som att bostadsfasaden närmast järnvägen ska utföras i lägst brandteknisk klass EI30 alternativt med obrännbart material och att glas/fönster i fasaden ska utföras i lägst brandteknisk klass EW30. Plankarta och planbeskrivning behöver därmed uppdateras på denna punkt. I planbestämmelsen "plank" har skyddsåtgärderna slagits ihop för planket och kvartersmark P (parkering i två plan). Länsstyrelsen anser att det är lämpligare att separera dem så att det framgår vad som regleras för plank respektive för parkering. Kommentar I enlighet med länsstyrelsens påpekande har detaljplanekartan och planbeskrivningen uppdaterats. Detta innebär att bostadsfasaden närmast järnvägen ska utföras med obrännbart material och att glas/fönster i fasaden ska utföras i lägst brandteknisk klass EW30. Avseende planbestämmelsen (plank) har det separerats på plankartan. Miljönämnden Beslut Miljönämnden tillstyrker detaljplanen för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 6 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 Bakgrund Miljönämnden har tidigare tillstyrkt detaljplaneprogrammet under förutsättning att utfästelserna om god ljudmiljö kan realiseras samt att inga gammelekar berörs av exploatering. Detaljplaneprogrammet I detaljplaneprogrammet står utfästelserna om god ljudmiljö fast. Gammelekarna kommer att beaktas och skyddas. En anpassning av byggrätten har skett för att så långt som möjligt bevara befintlig vegetation, så som raden med fruktträd utmed Trångsundsvägen. Kommentar I planbestämmelserna har förtydligats att n1 är naturminne som ska bevaras och skyddas. Övriga gammelekar påverkas inte av detaljplanen. Socialnämnden Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Beskrivning av ärendet I detaljplaneprogrammet finns planerat för en utbyggnad med bostäder inom del av fastigheten Bonden 1, för cirka 90 lägenheter i 5–6 våningar. Inom fastigheten Hammartorp 1:1 planeras uppförandet av ett cirka 9 våningar högt punkthus med cirka 75 ungdomslägenheter. Områdena ligger cirka 150 meter öster om Trångsunds torg och förslagen om utbyggnad bedöms förenliga med regionplanen (RUFS 2010), där krav ställs på goda kollektiva förbindelser till regionala stadskärnor och god tillgång till grönområden. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har vid två tillfällen uttalat sig positivt i ärendet och finner ingen anledning att ändra sin hållning. Kommentar Förvaltningen tackar för ert svar vilket hjälper oss i det fortsatta arbetet med att färdigställa planen. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 7 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2014 och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Beskrivning av ärendet Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse inom del av fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 m.fl. Planhandlingen omfattas, förutom en del av Trångsundsvägen, del av Korpstigen samt infartsparkeringen, av två områden; dels ett område som idag används till parkering och garage, dels ett mindre grönområde. Områdena benämns i planhandlingen som område 1 och 2. Planförslaget innebär två flerbostadshus varav ett för ungdomsbostäder. 1 område 1 uppförs cirka 90 lägenheter i 5-7 våningar och i område 2 uppförs ett 9 våningar högt punkthus med cirka 75 lägenheter för ungdomsbostäder. Det innebär också att en del av planområdet som idag används för infartsparkering, ska regleras som parkering. Vidare ska en befintlig cirkulationsplats försvinna i samband med exploateringen i område 1, och korsningen Trångsundsvägen /Trångsunds överfart kommer att få en bättre trafiksäkerhetslösning. Trångsund består i huvudsak av bebyggelse från 1960- och 1970-talet. Närheten till den tidstypiska centrumbebyggelsen ställer även krav på gestaltning och volym på nytillkomna byggnader. Det innebär ett ingrepp i befintlig miljö och kräver omsorg vid anpassning i terrängen och naturen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har i tidigare remissvar, 120824 och 140423, lyft fram förvaltningens lokalförsörjningsplan där behovet av en mötesplats för ungdomar i Trångsundsområdet beskrivs. I kultur- och fritidsnämndens lokalförsörjningsplan sägs att "En viktig förutsättning för att få till stånd en utveckling av kulturverksamhet och eget skapande i kommunens alla delar är att det finns funktionella lokaler och scener för ändamålet. I flera delar av kommunen saknas detta vilket medför att bland annat barn och ungdomar och äldre och personer med funktionsnedsättning inte kan få uppleva kultur eller har möjlighet till eget skapande i närområdet." Det aktuella förslaget om ett punkthus för ungdomar kan ge möjlighet att skapa en integrerad mötesplats för unga. Detta är något som förvaltningen menar bör KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 8 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 undersökas vidare, även mot bakgrund av den snabba befolkningsökning som väntas i Huddinge. Kommentar Mötesplats för ungdomar finns redan idag i Musikens hus/Gula villan. Konstföreningen Bellis belägen på Spelvägen 14 arbetar idag för att locka ungdomar vilket också kan tjänstgöra som mötesplats för ungdomar. Det pågår redan ett arbete hos Huge att tillsammans med KUF utreda och undersöka alla möjligheter att skapa en lämplig mötesplats i Trångsundsområdet. Gemensamt kommer lokalfrågan att lösas på lämpligaste sätt. Trafikförvaltningen Om planen Syftet med planen är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse inom del av fastigheterna Bonden i och Hammartorp 1:1 m.fl. Planen syftar vidare till att ange en ny gatustruktur för del av Trångsundsvägen och att tillgängligöra marken för en framtida reglering av parkering. Närmaste busshållplats ligger i den nord västra delen av planområdet på Trångsundsvägen. Trångsunds station ligger ca 100 meter väster om planområdet. Trafikförvaltningens synpunkter på granskningshandlingen Trafikförvaltningen ser fortsatt positivt på planerad bebyggelse i ett kollektivtrafiknära läge som detta. Trafikförvaltningen ser positivt på kommunens arbete med att styra användandet av infartsparkeringen till kollektivtrafikresenärer. Avtalet för infartsparkeringen löper till 2027 och det kan vara bra att göra ett tilläggsavtal med de nya bestämmelserna efter att planen vunnit laga kraft. Som påpekades i samrådsyttrandet så vill Trafikförvaltningen delta i det fortsatta planeringsarbetet. Kommentar Avtalet för infartsparkeringen kommer att ses över och uppdateras eller kompletteras med ett tilläggsavtal vid behov, i samråd med Trafikförvaltningen. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 9 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 Vattenfall Vattenfall har i samrådsskedet redogjort för elanläggningar inom detaljplanen och denna information gäller alltjämt. Kommentar Hänsyn har det tagits i planförslaget till de informationer och upplysningar som lämnats. Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund lämnar följande synpunkter på begäran av miljö- och samhällsbyggnadskontoret. Yttrandet grundar sig på följande handlingar: 1. Samrådsredogörelse, daterad 2014-09-24 2. Utställningshandling, daterad september 2014 3. Riskanalys, daterad 2013-09-17 4. Detaljplan, daterad september 2014 Synpunkter med anledning av insatsmöjligheter och risk för brandspridning 1. Södertörns brandförsvarsförbunds ser positivt på att trapphus etableras i enlighet med PM 615 i form av säkra trapphus för att förbättra utrymningssituationen för de boende. Med sådan lösning behöver inte uppställningsplatser för höjdfordon beaktas. Det är viktigt att frågor gällande tillgänglighet och framkomlighet, beaktas även under byggtiden. Detta bör särskilt beaktas då vägar skall byggas om och en rondell flyttas. Synpunkter med anledning av risker: 1. Enligt länsstyrelsens rapport 2000:01 "Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter med farligt gods samt bensinstationer" ska riskerna utredas vilket har gjorts i rapporten "Riskanalys avseende närheten till Nynäsbanan" (Brandskyddslaget, 2014). Ett antal frågetecken gällande riskanalysen redogjordes i vårt yttrande daterat maj 2014. Frågor angående individrisk ute och inne har besvarats, likaså har även område två nu tagits med i beräkningarna. Vi är dock frågsamma till sättet att beräkna risk och avsaknad av redovisning av antaganden. Det blir svårt att följa resultaten av beräkningar i rapporten, eftersom en del antaganden inte anges. När samhällsrisk beräknas så utgår rapporten från länsstyrelsens 150 meter, även om konsekvensområdena är längre. Rapporten bortser från flera av de transporterade godstyperna tidigt för att sannolikheten är så låg att det ska hända, men med den samlande KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 10 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 bedömningen på risk, så blir den trots allt större om dessa tagits med (som görs i känslighetsanalysen). Om antalet transporter höjts med 10 % som också görs i känslighetsanalysen, och dessa andra godstyper hade ingått, hade risken blivit ännu större. Vi anser att alla farligt godsklasser bör tas med i den samlade bedömningen av risk och inte enbart utgöra en känslighetsanalys. Känslighetsanalys med fler transporter bör sedan utföras för alla farligt godsklasser. 2.Vi ser positivt på de åtgärder som utförs för att begränsa påverkan från risker till följd av olycka med farligt gods. Södertörns brandförsvarsförbund önskar bli kallat till tekniskt samråd och även i övrigt beredas möjlighet att som byggnadsnämndens sakkunnige inom brandskydd delta i kommande byggprocess vid behov. Det gäller den planerade bebyggelse som klassas som en Br 0- eller Br l-byggnad och/eller uppfyller kraven för att lämna in skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommentar I enlighet med inkommen synpunkt har riskanalysen reviderats efter utställningen. Revideringarna utgår från SBFF:s yttrande. Revideringarna har inte påverkat utredningens slutsats och åtgärdsförslag. Önskemålet om kallelse noteras inför vidare arbete med bygglovet-tekniskt samråd och genomförande. Trafikverket Trafikverket Region Stockholm har mottagit rubricerat ärende och yttrar sig i egenskap som ansvarig för trafikslagsövergripande och långsiktig planering av det samlade transportsystemet inom regionen. Detaljplanens syfte är i huvudsak att skapa möjligheter för bostäder med ca 165 lägenheter. Avtal I planbeskrivningen står att avtal ska tecknas mellan fastighetsägaren och AB Storstockholms Lokaltrafik. Avtalet ska upprättas mellan kommunen och Trafikverket och vara påskrivet av båda parter innan planen vinner laga kraft. Det står även fel under ansvarsfördelning i planbeskrivningen där det istället för AB Storstockholms Lokaltrafik ska stå Trafikverket. Vidare står det att ett servitut ska bildas för åtkomst med biltrafik. Detta stämmer inte utan Trafikverket vill se samma formulering som finns i framtaget KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 11 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 förslag till servitutsavtal. Detta avtal ska också vara på skrivet av båda parter innan planen vinner laga kraft. Markarbeten i järnvägens närhet Trafikverket anser att en information ska ges på plankartan med ett innehåll enligt nedan: När arbeten måste utföras nära järnvägsområdet, exempelvis vid schaktningsarbeten och grundläggningsarbeten som kan komma att påverka järnvägen ska handlingar så som geotekniska utredningar och kontrollprogram vara godkända av Trafikverket innan arbeten får utföras. För övrigt så ansvara kommunen av eventuella åtgärder till följd av exploatering. Kommentar Angående ansvarsfördelning har planbeskrivningen uppdaterats efter utställningen. Planbeskrivningen har justerats och två avtal ska upprättas. Ett mellan kommunen och Trafikverket rörande skydd/plank mot järnvägen och ett servitutsavtal mellan markägaren och Trafikverket rörande tillfart till järnvägsområdet. Avtalen ska vara påskrivna av parterna innan planen vinner laga kraft. Avseende geoteknik har exploatören utfört en översiktlig geoteknisk undersökning, daterad 2015-01-19. I undersökningen bedöms att spåren med aktuella grundförhållanden inte blir påverkad av planförslagets genomförande. Denna översänds till trafikverket. Undersökningen, som underlag för byggnadsprojekteringen, ska kompletteras vid genomförandeskedet med bl.a. avvägning i sektioner som dras ut över spårområdet, mätning av grundvattennivåer i området och viktsondering för bedömning av friktionsjordens lagringstäthet. Planbeskrivningen har kompletterats med information om geoteknikfrågan samt med att undersökningen ska kompletterats och översändas till trafikverket inför genomförandeskedet. TeliaSonera Skanova Access AB Till yttandet finns en karta som inte visas här. Skanova har flera markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. De teleanläggningar som finns längs med Trångsundsvägen är av mer betydande KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 12 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 karaktär, blir dessa berörda bör Skanova bli informerad i ett tidigt skede. Se bifogad karta. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommentar Ett genoförande av detaljplanen påverkar inte de teleanläggningar som finns längs med Trångsundsvägen. När det gäller vissa anledningar som finns i fastigheten Bonden 1 har frågan utretts efter utställningen med TeliaSonera, vilken visar att de är bara två gamla ledningar som inte i bruk. Lantmäterimyndigheten Det står i planbeskrivningen att servitut för väg ska bildas till förmån för SLs fastighet men de äger ingen fastighet i området. Dessutom finns redan ett servitut till förmån för Trafikverkets fastighet. För tunneln kan ledningsrätt bildas. Kommentar Planbeskrivningen har uppdaterats efter utställningen med detta. Sakägare Huge Fastigheter AB Huge har noterat att en planbestämmelse avseende brandklass på fasad EW30 införts på plankartan. Under hösten har samråd skett med Länsstyrelsen om att avsteg från detta krav skall vara möjligt om vi genom riskanalys kan bevisa att kravet ej är nödvändigt, varför ett definitivt krav om EW30 ej är rimligt. Kommentar I enlighet med länsstyrelsens synpunkter samt med vad som står i riskanalysen, daterade december 2014, har detaljplanekartan uppdaterats. Detta innebär att planbestämmelsen (b2) på plankartan betyder att, bostadsfasaden närmast järnvägen ska utföras med obrännbart material och glas/fönster i fasaden ska KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande DATUM 2015-04-24 SIDA 13 (13) DIARIENUMMER SBN PL 2010/16.313 KS-2015/141 utföras i lägst brandteknisk klass EW30. Dessutom har planbeskrivningen kompletterats med ett förtydligande om det. Övrig Trollflöjten 14 Det ser bra ut nu tycker jag. Några mindre noteringar: På sid 18 i samrådsredogörelsen, sista stycket första meningen skall sluta med "max i två plan" inte "planer". På sidan 15 i planbeskrivningen överlappar första och andra stycket delvis varandra. När det gäller lekplatsen som tas bort är det lämpligt tycker jag att de som bor i befintliga hus får utnyttja inte bara den utökade lekplatsen på andra sidan vägen utan även den lekplats som bör anordnas på de nya husens innergård. Kommentar Planbeskrivningen mm har uppdaterats efter utställningen med ”max i två plan”. Avseende lekplatsen som bör anordnas på de nya husens innegård, ser exploatören inga hinder att andra än boende i gårdskvartetet kan nyttja lekplatsen. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen Raad Alwajid Planarkitekt KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 20 maj 2015 25 augusti 2015, rev. HANDLÄGGARE DIARIENR SIDA KS-2014/1451.351 1 (3) Kommunstyrelsen Norrberg, Marika 0853536565 [email protected] Gör en gångväg från Ålyckevägens gångväg till Skogvaktarvägens skogsväg - svar på medborgarförslag väckt av Gun Ringgaard Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Medborgarförslaget väckt av Gun Ringgaard anses besvarat med hänvisning till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 augusti 2015. Sammanfattning Gun Ringgaard besöker ofta Skogvaktarvägens skogsväg. Resan gör förslagsställaren via Hagvägen. Gun Ringgaard efterlyser att kommunen bygger en gångväg från Ålyckevägens gångväg till Skogvaktarvägens skogsväg. Gångvägen som förslagsställaren efterlyser utgör en del av ett längre stråk i kommunens förslag till cykelplan (remissversion, november 2014). Stråket enligt cykelplanen är tänkt att utgöra en gen koppling mot Kungens kurva och Stockholms stad. En utbyggnad av det stråket skulle uppfylla Gun Ringgaards önskemål om gångbana samt förbättra tillgängligheten till Stockholm stad, Kungens kurva och Gömmarens naturreservat. Medborgarförslaget anses därmed vara besvarat. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsutskottet den 19 augusti 2015 § 13 beslutade att återremittera ärendet för ytterligare beredning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 25 augusti 2015, rev. KS-2014/1451.351 2 (3) Ål yc ke vä ge n Hagvägen Sk og va kt ar vä ge n Figur 1: Blå linje visar huvudcykelstråket från cykelplanen (remissversion, november 2014) mellan Ålyckevägen och Skogvaktarvägen. Gun Ringgaard har väckt ett medborgarförslag den 5 november 2014. Förslagsställaren föreslår att kommunen bygger en gångväg från Ålyckevägens gångväg till Skogvaktarvägens skogsväg. Gun Ringgaard vill komma ut i naturen på Skogvaktarvägens skogsväg. För att ta sig dit färdas förslagsställaren via Hagvägen, som förslagsställaren beskriver är i mycket dåligt skick med håligheter, stark lutning och trafikerad. Gun Ringgaard menar också att en sådan gångväg skulle vara till glädje även för skolor och förskolor i området och att det skulle vara bra med flera anslutningar till skogsvägen som t.ex. från Skördevägen och Juringe Åväg. Förvaltningens synpunkter Stråket som lyfts i medborgarförslaget finns med i kommunens förslag till cykelplan (remissversion, november 2014). I cykelplanen utgör sträckan mellan Ålyckevägen och Skogvaktarvägen en del av ett längre huvudcykelstråk, som är tänkt att vara en gen kopplingen mot Kungens kurva och Stockholm stad. Att cykelstråket går parallellt med Gömmarens naturreservat innebär även att tillgängligheten dit blir bättre. Med huvudcykelstråk menas bl.a. att cykelbanans bredd ska vara 4 meter och gångbanan 1,8 meter. Eftersom cykelplanen ännu inte är antagen är det svårt att säga när och om denna gång- och cykelbana kommer att byggas. En utbyggnad av det stråket skulle uppfylla Gun Ringgaards önskemål om gångväg samt förbättra tillgängligheten till Stockholm stad, Kungens kurva och Gömmarens naturreservat. Planering för en skola, Långsjöskolan, på fastigheten Kråkvik 2:2 pågår. I planeringsarbetet görs en trafikutredning för hur skolan ska kunna KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 25 augusti 2015, rev. KS-2014/1451.351 3 (3) trafikförsörjas för fotgängare, cyklister och bilister. Det är lämpligt att i detta utredningarbete även studera sträckningen för det föreslagna huvudcykelstråket mellan Ålyckevägen och Häradsvägen för att se om det kan användas även av cyklister och fotgängare till och från skolan. På delsträckan av huvudcykelstråket enligt Gun Ringaards förslag finns Hagvägen som alternativ väg för fotgängare eftersom det finns gångbana utmed Hagvägen. Förvaltningen föreslår med hänvisning till det som sägs i tjänsteutlåtandet att medborgarförslaget anses vara besvarat. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Marika Norrberg Trafikplanerare Bilaga Medborgarförslag inlämnat av Gun Ringgaard Beslutet delges Gun Ringgaard KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-31 KS-2015/834.312 1 (4) Kommunstyrelsen Lord, Nicklas [email protected] Översiktsplan 2030 för Haninge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 augusti 2015 överlämnas till Haninge kommun som Huddinge kommuns svar på remiss; Översiktsplan 2030 – med utblick mot 2050, KS 2015/158. Sammanfattning Huddinge kommun har fått Haninges översiktsplan 2030- med utblick mot 2050 på remiss. Haninges översiktsplan siktar mot 2030 men har även utblick mot år 2050. Nedan sammanfattas synpunkterna från kommunstyrelsens förvaltning: - Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att Haninges översiktsplan stödjer RUFS 2010 Vi ser positivt på samverkan i regionala och mellankommunala frågor och önskar att texten om detta utvecklas. Vid planläggning och planering i närhet till kommungräns ser vi gärna att en dialog/information ges i ett tidigt skede. - Regionala och mellankommunala intressen bör framgå på markanvändningskartan även utanför kommungräns. - Hur översiktsplanen påverkar väg 73 och väg 259 kan utvecklas. Bland annat med anledning av intresset för logistikverksamhet. - Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på översiktsplanens utbyggnadsstrategier och strategi för resor och transporter. Tydliggör näringslivets transporter. - Översiktsplanen visar på en möjlig förlängning av spårväg syd till Haninge samt planerar för tillkomsten av Tvärförbindelse Södertörn. Det nämns också en önskan om förbättrade cykelmöjligheter mellan Huddinge och Haninge, vilket är positivt. - Översiktsplanen bör följa den avgränsning av grönstrukturen som Länsstyrelsen och TMR tagit fram och som också framgår av RUFS 2010. - Kommunstyrelsens förvaltning understryker vikten av att förorenat dagvatten ska renas före infiltration eller utsläpp för att inte förvärra tillståndet i Drevviken. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-31 KS-2015/834.312 2 (4) Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har fått Haninges översiktsplan 2030- med utblick mot 2050 på remiss. Översiktsplanen visar förslag på Haninge kommuns långsiktiga utveckling av den fysiska miljön. I grunden omfattar planförslaget hur kommunens markoch vattenområden ska användas i framtiden. Här beskrivs exempelvis var nya bostäder, vägar och företagsområden kan tillkomma men även hur och vilka natur- och kulturmiljöer som ska värnas och utvecklas. Remissen omfattar både Planförslaget och tillhörande Hållbarhetsbedömning, vilka finns att hämta på hemsidan www.haninge.se/op2030. Översiktsplanen har remitteras med syftet att få in synpunkter. Efter samrådet kommer planförslaget att omarbetas med utgångspunkt i bland annat dessa synpunkter för att ställas ut för granskning under 2016. Då kommer berörda åter ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Planen kommer därefter att föras fram till antagande av Haninge kommuns kommunfullmäktige och är sedan under många år vägledande vid beslut om bygglov, detaljplanläggning och andra myndighetsbeslut. Huddinge kommun har fått anstånd att inkomma med synpunkter 20:e september 2015. Förvaltningens synpunkter Nedan följer essensen av förvaltningens synpunkter. I övrigt hänvisas till bifogat yttrande. Huddinge kommun har fått Haninges översiktsplan 2030- med utblick mot 2050 på remiss. Översiktsplanen visar förslag på Haninge kommuns långsiktiga utveckling av den fysiska miljön och omfattar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas i framtiden. Efter samrådet kommer planförslaget att omarbetas för att sedan ställas ut för granskning under 2016. Då kommer berörda åter ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Haninges översiktsplan siktar mot 2030 men har även utblick mot år 2050. Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att Haninges översiktsplan stödjer RUFS 2010 samt önskar goda förbindelser mellan stadskärnorna, där kopplingen Haninge – Flemingsberg särskilt uppmärksammas. Kommunstyrelsens förvaltning anser att avsnittet mellankommunala intressen skulle kunna utvecklas mer. Bland annat angående påverkan på den regionala infrastrukturen och transporter. Vi är positiva till ett nära samarbete i mellankommunala frågor. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-31 KS-2015/834.312 3 (4) Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på översiktsplanens utbyggnadsstrategier om att prioritera bebyggelse i stationsnära områden. Genom att även Haninge kommun planerar utifrån stationsnärhetsprincipen minskas behovet att använda bil, vilket bl.a. är bra för klimatet samt bidrar till ett mer jämlikt och rättvist transportsystem. Inriktningen att gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras framför bil. Hur Haninge kommun ser på nyttotrafiken i detta sammanhang saknas. Översiktsplanen visar på en möjlig förlängning av spårväg syd till Haninge samt planerar för tillkomsten av Tvärförbindelse Södertörn. Det nämns också en önskan om förbättrade cykelmöjligheter mellan Huddinge och Haninge. Vidare så förväntas stark utveckling längs stråket Globen-Haninge-Norvik. Beskrivning av denna utvecklings påverkan på väg 73 skulle vara önskvärt. Haninges remissförslag till översiktsplan medför ett ingrepp i regionens övergripande Grönstruktur. Översiktsplanen bör följa den avgränsning av grönstrukturen som Länsstyrelsen och TMR tagit fram och som också framgår av RUFS 2010. Regionala och mellankommunala intressen bör framgå på markanvändningskartan även utanför kommungräns. Gällande vatten vill Kommunstyrelsens förvaltning understryka vikten av att förorenat dagvatten ska renas före infiltration eller utsläpp till vattendrag för att inte förvärra tillståndet i exempelvis Drevviken. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Vesna Jovic Kommundirektör TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-31 KS-2015/834.312 4 (4) Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Nicklas Lord Översiktsplanerare Bilagor Remissmissiv Översiktsplan 2030 med utblick mot 2050 Översiktsplan 2030 för Haninge kommun, remissupplaga Markanvändningskarta översiktsplan Haninge kommun Yttrande remiss Översiktsplan 2030 Haninge kommun Beslutet delges Haninge kommun Översiktsplan 2030 - med utblick mot 2050 SAMRÅDSFÖRSLAG Haninge kommun 2 Oxnö. Foto: Eva Simonsson Översiktsplan 2030 Innehåll Inledning Bebyggelseutveckling Läsanvisning 6 Vision och mål 6 Omvärldstrender 6 Nationella och regionala mål 7 Nationella mål 7 Haninge i regionen 7 Lokala förutsättningar 9 Haninges vision och mål 9 Ett attraktivt och hållbar Haninge 10 Allmänna intressen Bebyggd miljö Utbyggnadsstrategier 12 12 1. Prioritera en utbyggnad i regionala stadskärnan inom 1200 meter från resecentrum. 12 2. Bygg i stationsnära områden och längs med pendeltåget 13 3. Förtäta utmed huvudgator och i centrumnära lägen i Vendelsö och Brandbergen 13 4. I kustnära områden prioriteras ferbostadshus nära kollektivtrafk och i anslutning till befntlig bebyggelse 13 5. Utbyggnad av småhus i kustnära områden tillkommer främst nära kollektivtrafk och i anslutning till befntlig bebyggelse 13 13 Tätortsbandet växer 13 Handelsutveckling 14 7 500 nya arbetstillfällen 15 Levande landsbygd 19 Jord- och skogsbruk samt fske 20 Kustnära bebyggelse 21 Kvalitet och innehåll 21 Stadskvaliteter 21 Levande landsbygd och skärgård 21 Rum för möten 22 Boende för alla 22 Barnperspektivet 23 Tillgänglighet 24 Delaktighet 24 Trygghet 24 Hälsa 24 Utbildning 24 Arbete 25 Plats för lek och spontana fritidsaktiviteter och idrott 25 Närhet till naturen 26 Ekosystemtjänster 27 Kultur och kulturmiljö 27 Haninge erbjuder det attraktiva och hållbara boendet −− Bostäder och arbetsplatser är integrerade och det fnns inga barriärer mellan verksamhetsområden, bostadsområden och kommundelar. −− Invånarna kan skapa sig det boende som stämmer överens med deras behov genom blandade, tillgängliga boendeformer och upplåtelseformer. −− Bebyggelseutvecklingen sker i huvudsak nära befntlig infrastruktur, och skapar underlag för samhällsservice, handel och kollektivtrafk. −− Attraktivt boende fnns såväl i tätorten, som på landsbygden och i skärgården. −− Tillgängligheten till natur, parker och vatten är god. 3 Haninge kommun Mark- och vattenanvändningen Miljö- och riskfaktorer 63 Norrby 30 Översvämningar 63 Vendelsö (Gudö) 30 Ras, skred och erosion 64 Vendelsömalm 31 Luftföroreningar 64 Brandbergen 31 Förorenade områden 64 Vega 33 Radon 64 Regionala stadskärnan Haninge 36 Strålning 65 Jordbro 40 Miljöfarlig verksamhet 65 Västerhaninge 42 Buller 65 Tungelsta 44 Skyddsavstånd 67 Krigslida 46 Hästar 67 Hemfosa 48 Kust och skärgård 50 Obebyggd miljö Årsta havsbad 50 Grönstruktur −− Vårt växande näringslivs behov möts genom strategisk markanvisning och planläggning. Gålö 50 Dalarö 51 Muskö 51 −− Det fnns ett nära samarbete mellan näringsliv, ofentlig sektor. forskning/utveckling och skola. Ornö 52 Utö 52 Haninge ger de stora möjligheterna för näringsliv och lärande −− Olika branscher växer i kluster för ökad tillväxt. −− Våra kommundelar är levande med lokal handel och service. −− Vi tillvaratar Haninges potential inom besöksnäringen, areella näringar och närproduktion. 4 30 Bebyggelsens funktioner 54 Trafk och kommunikationer 54 Vatten och avlopp 58 Avfall 60 Materialförsörjning 62 Energi 62 IT-infrastruktur 63 Naturen runt hörnet 68 68 Biologisk mångfald och skydd av värdefull natur 69 Gröna kilar 69 Tysta områden 71 Blåstruktur 71 Vattenförekomster 71 Sjöar och vattendrag. 71 Grundvatten 72 Stränder och strandskydd 72 Vattenbruk 72 Havet 72 Översiktsplan 2030 Mellankommunala intressen 74 Fortsatt planering Samarbeten 74 Utvecklingsprogram 80 Stråket Globen - Norvik 74 Planerings- och utredningsinsatser 80 Riksintressen Riksintressen 3 kap. Miljöbalken 75 75 Förklaring av Plankartan och Strukturplaner Yrkesfske havsområdet, MB 3 kap. 5 § 75 Naturvård, MB 3 kap. 6 § 75 Friluftsliv, MB 3 kap. 6 § 75 Stadsbygd – landsbygd 81 Kulturmiljövård, MB 3 kap. 6 § 75 Tät, medeltät och gles stadsbygd 81 Järnväg, MB 3 kap. 8 § 75 Nya bostäder på landsbygden och skärgård 81 Väg, MB 3 kap. 8 § 75 Utredningsområde 81 Sjöfart, MB 3 kap. § 8 75 Tätortsnära grönområden 82 Vindkraft, MB 3 kap. 8 § 75 Spårväg Syd 82 Energidistribution, MB 3 kap. 8 § 76 Grönstråk 82 Totalförsvaret, MB 3 kap. 9 § 76 Riksintressen 4 kap. Miljöbalken 76 Strukturplaner 82 Underlag 83 Kustområdet och skärgården, MB 4 kap. 4 § 76 Natura 2000, MB 4 kap. 8 § 76 Hållbarhetsbedömning Bakgrund 78 Avgränsning och alternativ 78 Bidrar översiktsplanen till hållbar utveckling? 78 Plankartan 81 Haninge arbetar för minskad påverkan samt ökad anpassning inom klimat- och miljöområdet −− Den biologiska mångfalden och kvalitén på våra vatten och sjöar är god. −− Kollektivtrafken är tät och i tätorterna är det lätt att gå och cykla. −− Användningen av förnyelsebar energi är hög i kommunen. −− Planering och byggandet är hållbart både vad avser områden, material, tekniska lösningar och produktion. −− Vi har kvar vårt öppna landskap och den värdefulla jordbruksmarken. 5 Haninge kommun Inledning Syftet med översiktsplanen är att visa vår vision, konkreta strategier, mål och riktlinjer för mark- och vattenanvändningen fram till år 2030 och med utblick mot år 2050. Den anger inriktningen för och utvecklingen av den bebyggda miljön i tätorter, på landsbygden och i skärgården men även för den obebyggda miljöns grön- och blåstruktur. Översiktsplanen är ett stöd för framtida planering och beslut och sätter varje plats i ett större och övergripande sammanhang. Översiktsplanenen innehåller även riktlinjerna för bostadsförsörjningen1. Läsanvisning Haninge har hög tillgänglighet och erbjuder attraktiva miljöer och mötesplatser −− Skärgården är lättillgänglig med goda kommunikationer och infrastruktur. −− Det fnns hållbara trafklösningar i alla kommundelar. −− Våra levande parkmiljöer och bostadsområden är attraktiva mötesplatser för människor. −− Haninge är en framträdande kultur-, fritids- och idrottskommun med hög tillgänglighet till möteslokaler, anläggningar och rekreationsområden. −− Våra unika kulturmiljöer är väl bevarade och utvecklade som populära besöksmål. 6 • De riktlinjer som är formulerade i översiktsplanen anger vilken utveckling vi vill ha och utgör utgångspunkt i all planering av den fysiska miljön. Riktlinjerna ligger i punktform i en tonad ruta i texten. Översiktsplanen har delats in i fem huvudkapitel. Det första kapitlet, Inledning, beskriver översiktsplanens vision och mål. I det andra kapitlet, Allmänna intressen, beskrivs utbyggnadsstrategier, kvaliteter, innehåll och utvecklingsmöjligheter för kommunens mark och vatten. I det tredje kapitlet Obebyggd miljö redogörs för grönoch blåstrukturen, mellankommunala intressen och riksintressen. Det färde kapitlet, Hållbarhetsbedömning, innehåller utvärdering av vilka konsekvenser översiktsplanen har på den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten. I det femte kapitlet, Fortsatt planering, beskrivs hur den fortsatta översiktliga planeringen kommer att se ut efter det att översiktsplanen antagits. Vision och mål Översiktsplanens vision, mål och planeringsinriktningar har formulerats utifrån rådande omvärldstrender, nationella och regionala mål samt lokala förutsättningar i Haninge. 1 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (Lag 2013:866) Omvärldstrender Ett fertal omvärldstrender påverkar kommunens långsiktiga utveckling. Klimatförändringarna förväntas innebära ett varmare och blötare klimat i Östersjöregionen. Vi kan förvänta oss perioder med såväl extrema regn som extremt torrt väder. Utsläpp av växthusgaser behöver minska betydligt framöver vilket ställer krav på hur samhället ska utvecklas för att främja hållbarhet. Minskad utvinning av olja kommer inom kort att höja priset på oljan och i takt med att oljan tar slut blir det allt viktigare att hitta alternativa drivmedel. Att främja det hållbara resandet är därför en central fråga i den översiktliga planeringen. Resandet med lokal och regional kollektivtrafk har ökat och i takt med att det blir dyrare att använda bilen är det troligt att fer väljer alternativa färdmedel. Under högtrafk är Storstockholms spårsystem maximalt utnyttjat på både pendeltåg, tunnelbana och lokalbanor, med undantag av Tvärbanan. Vi kan även förvänta oss att globaliseringen sker allt snabbare på grund av informations- och kommunikationsteknologin. Det innebär att fer internationella företag etablerar sig på den svenska marknaden, det tillkommer ny arbetskraft och nya konsumenter, rörligheten ökar och det fnns en allt större valfrihet vad gäller exempelvis val av studieort och arbetsmarknad. Samtidigt forsätter urbaniseringen där många nu i storstadsområdena väljer att bosätta sig i kringliggande kommuner som Haninge, vilken nu är en av Sveriges populäraste infyttningsorter. Befolkningstillväxten ökar trycket på bostadsbyggandet och på att utveckla en ferkärnig region. De sociala aspekterna av hållbarhet kan förväntas få en allt viktigare roll i valet av bostadsort. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär att vi ska främja, skydda och säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stadsmiljöer ska vara tillgängliga för personer med olika slags funktionsnedsättningar, trygga för alla och det ska fnnas möjlighet att välja boendeform utifrån livssituation. Översiktsplan 2030 Utöver att befolkningen i regionen ökar förväntas den även ändras i sin sammansättning. I hela östra Mellansverige förväntas andelen unga i befolkningen minska. Omfördelningen sker från gruppen 20-64 år till gruppen 65 år och äldre. Den åldrande befolkningen kan förväntas ställa ökade krav på bland annat vård, omsorg och tillgänglighet. Under senare tid har digitaliseringen även gått fort. I framtiden kan vi vänta oss att tillgången till bra internetuppkoppling ses som en självklarhet. Digital kommunikation kommer vara nödvändigt i såväl arbetsliv som i människors vardag. Distansarbeten kommer troligtvis öka genom möjligheten till digitala arbetsverktyg och webbaserade möten. En sådan utveckling kan komma att medföra att allt fer reser allt mindre i sitt arbete. Nationella och regionala mål Översiktsplanen ska bidra till att förverkliga nationella och regionala mål som berör mark- och vattenanvändningen. Nationella mål Sveriges riksdag har beslutat om övergripande mål för hur Sverige ska uppnå hållbar utveckling ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Dessa mål är ofta baserade på EU-direktiv och innebär bland annat att alla människor ska ges en god livsmiljö där långsiktig god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling stimuleras. Det innebär en hållbar utveckling av såväl bebyggd som obebyggd miljö i städer, tätorter och landsbygd. Globalt har klimatfrågan en central plats i den långsiktiga planeringen och så även i översiktsplanen. Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål inför 2020. Enligt prognoser kommer fera av dessa inte att uppnås i Stockholms län, men kommunerna har ett ansvar för att konkretisera målen på lokal nivån efter egna förutsättningar. I Stockholms län är energiproduktionen och vägtrafken de största utsläppskällorna och när regionen växer är det en utmaning att samtidigt nå miljömålen. Haninge kommuns areal utgörs till 80 procent av vatten vilket medför att förhållandena i Östersjön och i vår skärgård är viktiga för kommunens utveckling. EU:s vattendirektiv syftar till att uppnå och bibehålla god ekologisk och kemisk vattenstatus. Sedan 2010 fnns även havsmiljödirektivet införlivat i svensk lagstiftning och sedan 2014 havsplanering. Målet att alla EU:s havsområden ska nå så kal�lad god miljöstatus. Under Sveriges ordförandeskap i EU år 2009 antogs även Östersjöstrategin som har tre övergripande mål: att rädda havsmiljön, att länka samman regionen och att öka välståndet. I arbetet med EU:s översvämningsdirektiv genomförs en landsomfattande bedömning av områden med betydande översvämningsrisk, med hänsyn tagen till människors hälsa, ekonomisk och samhällelig verksamhet, miljön och kulturarvet. MSB är nationellt ansvarig myndighet för genomförandet medan länsstyrelserna ansvarar regionalt. I Stockholmsregionen utpekas några vattendrag, bland annat Tyresån. Övergripande nationella mål som bland annat tar upp frågor om folkhälsa, tillgänglighet, sjukvård, mänskliga rättigheter, biologisk mångfald, kultur och skola syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för hållbarhet genom bland annat god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och jämlika levnadsvillkor. På nationell nivå är storstadsregionerna motorerna för Sveriges hållbara tillväxt. Den utveckling som sker där är avgörande för tillväxten i hela landet. Stockholmsregionen har som största stadsregionen i Sverige en viktig roll för att de nationella målen ska uppnås. Haninge i regionen Haninge kommuns geografska läge medför att kommunen är en integrerad del av Stockholmsregionen. I denna storstadsregion innebär det exempelvis att arbets- och bostadsmarknaden är intimt sammanfätad över de administrativa gränserna. Kollektivtrafken har även en regional huvudman och kulturutbudet är stort, men samtidigt koncentrerat till Stockholms innerstad. Hur Haninge ska förhålla sig till Stockholmsregionen är därför viktigt för kommunens långsiktiga utveckling. Aktörerna i Stockholmsregionen har gemensamt antagit en regional utvecklingsplan, RUFS 2010, med visionen att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. För att visionen i RUFS ska fungera som vägledning för utvecklingsarbetet har den konkretiserats i mål och i strategier som anger vägar mot målen, se fgur på nästa sida. Haninge är en motor för tillväxt i regionen −− Den regionala stadskärnan med sina goda kommunikationer är en central mötesplats för ett stort omland. Stadskärnan karakteriseras av täta kvarter och en närhet till arbetsplatser, handel, utbildning, service, kultur och nöjen. Här fnns aktiviteter både dag och kvällstid. −− En stark utveckling sker längs stråket Globen-Haninge-Norvik, och Tvärförbindelse Södertörn. −− Förbindelserna mellan stadskärnorna Haninge och Flemingsberg samt till Stockholm och övriga regionen är mycket goda. −− Haninge är en viktig aktör i Östersjöregionen. 7 Haninge kommun RUFS har konkretiserat sex långsiktiga utmaningar i regionen vilka även beaktas i översiktsplanen: VISION −− Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa Europas mest attraktiva storstadsregion −− Att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande −− Att öka tryggheten i regionen samtidigt som omvärlden upplevs som mer osäker MÅL En öppen och tillgänglig region En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö En resurseffektiv region Utveckla idéer och förnyelseförmåga 8 Vision, mål och strategier i RUFS 2010. Säkra värden för framtida behov −− Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa −− Att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet Flerkärnig region En av strategierna i RUFS är att vidareutveckla en ferkärning region där Haninge pekas ut som en lämplig plats att utveckla en av regionens totalt åtta regionala stadskärnor. Dessa har som syfte att komplettera och utgöra ett alternativ till Stockholms citykärna. För att stötta arbetet med utvecklingen av de regionala stadskärnorna fnns ett handlingsprogram där Haninge kommun, i nära samarbete med Järfälla kommun, är ansvariga för det tredje handlingsområdet; Stadsutveckling. I översiktsplanen avgränsas Haninges regionala stadskärna till samma område som pekas ut i RUFS 2010, det vill säga Vega och Handen, se illustration på föregående sida. STRATEGIER Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn −− Att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt Stärk sammanhållningen Handlingsområden för de regionala stadskärnorna 1. Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna Vidareutveckla en flerkärnig och tät region 2. Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna Frigör livschanser 3.Stadsutveckling 4. Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet Haninge är den enda utpekade stadskärnan på östra Södertörn och ligger centralt i det viktiga stråket mellan Globen och den nya hamnen Norvik i Nynäshamn, som kommer att generera nya föden av transporter och trafk utmed stråket. Översiktsplan 2030 Översiktsplanen stödjer den målbild som presenteras i RUFS och innehåller detaljer kring hur den regionala stadskärnan kan bidra till utveckling och tillväxt. Kommunens utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan beskriver mer i detalj hur utveckingen ska ske. Lokala förutsättningar Haninge är en av de kommuner i Stockholms län där befolkningstillväxten är som störst. I och med byggstart av den nya stadsdelen Vega och Haningeterrassen växer nu en regional stadskärna fram centralt i tätortsbandet. Haninge ligger strategiskt mitt i stråket mellan Globen och Norvik som väntas generera ytterligare tillväxt. Såväl befolkning som antalet företag och arbetsplatser är ständigt växande. Här fnns attraktiva bostäder både i tätort och i mer lantliga miljöer samt lokaler och företagsområden för nya och växande företag. Haninge är också en skärgårdskommun med över 3 600 öar, kobbar och skär. I öster sträcker sig Haninge kommuns yta ut till Sveriges territorialgräns som ligger drygt 2 mil från fastlandskusten. Kommunen består till 80 procent av vatten där en stor del utgörs av öppet hav och är en av kommunens stora tillgångar. Utöver den stora skärgården så har Haninge också stora värden i naturen på fastlandet. Haninges 20 naturreservat och nationalparken Tyresta säkerställer att kommunen kommer erbjuda en mångfald av upplevelser och möjligheter till rekreation för alla såväl idag som i framtiden. Översiktsplanen bidrar till att skapa en långsiktig och hållbar beredskap för framtiden. Vi har formulerat vår vision för Haninge utifrån våra lokala förutsättningar och ovan nämnda omvärldstrender och regionala planer. Visionen konkretiseras med hjälp av fem planeringsinriktningar som beskrivs i kapitlet nedan. Haninges vision och mål Översiktsplanen siktar mot år 2030 men har även utblick mot år 2050. Tidsavgränsningen ger en rimlig överblickbarhet och följer den regionala utvecklingsplanen. Våra mål och planeringsinriktningar samspelar med de nationella, regionala och delregionala målen. Regionala stadskärnor i RUFS 2010. 9 Görväln !(J V Haninge kommun Barkarby- Jakobsberg Färingsö E E4 !(J !(J Älvsjö Kungens kurvaSkärholmen Fittja !(J naren äs !( J STOCKHOLM EA Stuvsta !(J Bollmora !(J !(J 226 J Handen EA BOTKYRKA Drevviken !(J Sofielund !(J Södertälje Haninge centrum E !(J Jordbro A Tveta Dalarö Västerhaninge E4 !(J Hållsättra JE Krigslida Tungelsta !(J ärna Årsta !(J 73 Himmerfjärden Hemfosa !(J R Runmarö Sandön Den Ekologiska hållbarheten förbättras genom att vi hushåller med värdefull jordbruksmark och natur och främst planerar för en sammanhållen bebyggelse och en väl utbyggd kollektivtrafk, där utvecklingen av Haninges regionala stadskärna är central. Vi skapar förutsättningar för en miljövänligare livsstil genom att i planeringen utgå från gående och cyklisters behov. Den Sociala hållbarheten förbättras genom att vi planerar för en växande befolkning, som ges större möjligheter att själva påverka sina liv. Detta sker med blandade områden med hög tillgänglighet och innehållande ett tillräckligt utbud och variation av bostäder Bebyggelsestruktur och arbetsplatser, attraktiva mötesplatser och satsningar inom Regional stadskärna stadsbygd med utvecklingspotential utbildning, kultur, fritid och idrott.Regional Övrig regional stadsbygd Grön- och blåstruktur HANINGE !(J Stavsnäs Nämdö TYRESÖ Vendelsö Gladökvarn Skäcklinge E Igelsta Vidja Orlången Skälsättra Skogås !(J 259 !( !(J !(J HUDDINGE Flemingsberg !(J Tullinge Trinntorp Trångsund Djurö Fågelbrolandet Ingarö Magelungen Rönninge Östertälje !(J Strömma Brunn NACKA Huddinge SALEM !(J VÄRMDÖ Gustavsberg Högdalen E Bornsjön Södertälje Hemmesta 222 Saltsjöbaden 226 !(J Orminge Hammarby !(J Tumba Kovik 73 Viksberg V A E Västberga Sollenkroka Ett attraktivt och hållbar Haninge Haninges vision är att vara den södra porten till Stockholms skärgård och en motor för tillväxt på Södertörn. Vi ska erbjuda mångfald i boende och livsmiljöer i våra levande kommundelar, landsbygd och skärgård med en pulserande stadskärna som den centrala mötesplatsen. Haninge ska även bedriva ett aktivt miljöoch klimatarbete samtidigt som näringslivet expanderar. Vindö Käppala Stadsgårdskajen R Henriksdal !(J E20 Norra Botkyrka R Berg Centrala regionkärnan !( V Boda !(J R 261 Norsborg LIDINGÖ EVärtan Tomteboda J Ekerö Gällnö Ramsö Tynningö E Bromma Bromma EKERÖ Rindö !(J !(J V VAXHOLM SOLNA !(J SUNDBYBERG Lovö Vaxholm DANDERYD Hässelby Stenhamra E18 !(J !(J Lunda E Lövsta Resarö Kista!(J SollentunaHäggvik sö al Möja !(J E18 JÄRFÄLLA Ornö Grön värdekärna Den Ekonomiska hållbarheten förbättras genom att vi utvecklar Grön kil attraktiva och levande boende- och livsmiljöer inomnaturstaden, i tätStora samlade rekreationsoch kulturvärden Grönt svagt samband orten, på landsbygden och i skärgården. Ett nära samarbete mellan Vattenskyddsområde, föreslaget respektive befintligt företag och utbildning och aktivskärgård markplanering Landsbygd, och övrig mark stödjer ett växande Landsbygd, skärgård och övrig mark näringsliv med stor mångfald. Kärnöar Replipunkt Terminaler och anläggningar Segersäng !(J Sorunda Område för terminaler och anläggningar Ny Befintlig Muskö Ösmo Mörkö E !(J NYNÄSHAMN Stora Vika Utö E A V R Spårnät Ny/upprustad Befintlig Norvik Nynäs Refining Nynäsgård !(J Gröndalsviken !( J !(J Hamn Flygplats Terminal Energianläggning Avfallsanläggning Vattenverk Reningsverk Reservat Nynäshamns färjehamn Nynäshamn Järnväg Tunnelbana Spårväg/förortsbana Järnväg, tunnelbana, spårväg/förortsbana Ostlänken Sträckning och trafikslag ej klarlagt Föreslagen framtida förlängning Vägnät Ny/upprustad Befintlig 10 RUFS 2010: Plankarta för Stockholms län 2030, utsnitt från södra Stockholmsområdet. Torö Reservat Väg Väg Farleder Ny/upprustad Befintlig Övrigt Farled Översiktsplan 2030 Fjärdlång. Foto: Fredrik Hjerling 11 Haninge kommun Allmänna intressen Bebyggd miljö Den fysiska miljön utgörs av grön- och blåstrukturen, infrastrukturen och bebyggelsestrukturen. I detta kapitel beskriver vi rekommendationer för utbyggnad, bebyggelseutveckling och vilka kvaliteter och vilket innehåll vi vill utveckla i den bebyggda miljön i kommunen. Vi tittar på hur mark- och vattenanvändningen ska planeras och förvaltas och vilka funktioner som behövs för att göra utvecklingen möjlig. Haninge har utvecklats från en skärgårdskommun till en integrerad del av regionen. Tvätterier och växthusodlingar utvecklades på landsbygden ända in på 1960- talet. 1971 slogs kommunerna Öster- och Västerhaninge samman och under åren 1960-80 skedde ett expansivt bostadsbyggande då Haninges tätorter växte. Kommunens bebyggelse ligger nu koncentrerad i ett tätortsband utmed Gudöbroleden och Nynäsbanan. Haninge erbjuder även en stadsnära landsbygd och en värdefull kust- och skärgårdsmiljö. Landsbygden utgörs av glesbygd, småorter med mellan 50 och 199 boende som exempelvis Söderby, Utlida och Hemfosa och mindre tätorter med mellan 200 och 499 boende som Muskö och Väländan. I skärgården har öarna Ornö och Utö en viktig funktion som så kallade kärnöar eftersom det fungerar som servicepunkter för befolkningen på omgivande öar och för turismen och friluftslivet. Här fnns förutsättningar för att utveckla samhällsservicen och infrastrukturen. Haninges befolkning har vuxit med 12 procent under 2000-talet, och på senare år med drygt 1 000 invånare om året. Procentuellt har befolkningen ökat mest i Vega, från 2 600 till 3 900 personer. I både Handen och i Gudö-Vendelsö har befolkningen ökat med över 2 000 personer. Västerhaninges befolkning har ökat med 1 200 personer, Tungelsta med 900 personer, Brandbergen med 900 och Jordbro med 1 400. I skärgården och i glesbygden har befolkningen ökat på fastlandet men är oförändrad på öarna. 12 Utbyggnadsstrategier Med utgångspunkt i kommunens mål- och planeringsinriktningar för översiktsplanen har ett antal strategier för bebyggelseutvecklingen formulerats. I arbetet med att formulera dessa strategier har en exploateringsstudie framtagits innehållande både analys och utbyggnadsrekommendationer för Haninge kommun. Strategierna föreslår en prioriteringsordning mellan olika utbyggnadsytor fram till 2030 och med utblick till 2050. I första hand föreslås en utbyggnad i den regionala stadskärnan, som i översiktsplanen innefattar både Vega och Handen och avgränsas på samma sätt som i regionala utvecklingsplanen RUFS 2010. En förtätad regional stadskärna stärker dess attraktionskraft genom att hög täthet leder till ett mer omfattande serviceutbud samt bidrar till en mer trygg och levande stadsmiljö genom omvandling från vägmiljöer till stadsmiljöer i form av förtätning längs huvudgator och inne i bostadsområdena. Genom att bygga tätt på små ytor nära pendeltågsstationerna där många vill bo sparas också mer mark för framtida utbyggnad. 1. Prioritera en utbyggnad i regionala stadskärnan inom 1200 meter från resecentrum. Det är möjligt att bygga 5 000 - 10 000 lägenheter längs huvudgatorna inom den regionala stadskärnan. Idag bidrar huvudgatorna och mark utmed dessa till att tydligt separera stadsdelarna från varandra. För att öka trivseln, använda marken mer efektivt, knyta samman stadsdelarna och för att stärka den regionala stadskärnans underlag för lokal handel och stadsliv prioriterar vi att bygga längs huvudgatorna inom den regionala stadskärnan. Det är framför allt i den utpekade regionala stadskärnan som serviceunderlaget kan bli tillräckligt stort för att en betydande lokal service ska kunna växa fram. En utveckling av den regionala stadskärnan gagnar även övriga kommundelar eftersom Handen då kommer kunna erbjuda ett varierat utbud av handel, service och kultur inom kommunen. Översiktsplan 2030 Med en förtätning längs gatorna kan också mer levande och trygga gångstråk mellan stadsdelarna skapas. I synnerhet då en utbyggnad kan leda till en gatuomvandling där attraktiviteten för gående och cyklister ökar i stadsmiljön. Innan en förtätning planeras behöver vistelseytor och mötesplatser kartläggas tillsammans med boende. En förtätning inom bostadsområdena kan erbjuda fer attraktiva butikslägen i kollektivtrafknära lägen och på så sätt stärka utbudet av lokal service. 2. Bygg i stationsnära områden och längs med pendeltåget Även nära de övriga pendeltågsstationerna, inom 1200 meter, fnns stora ytor som är möjliga för utbyggnad vilka ger möjligheter till arbetspendling med kollektivtrafk och som stärker det lokala serviceunderlaget. Utöver potentiella utbyggnadsytorna längs huvudgatorna och bostadsområden fnns även stora ytor längs med spårområdena som är möjliga att bebygga. Nybyggnation här är främst attraktivt för verksamheter genom sitt kollektivtrafknära läge men genom att samordna utbyggnad av verksamhetslokaler och bostäder skulle ny bebyggelse med verksamheter mot spåret kunna fungera som bullerskydd för bostäder på andra sidan gatan. 3. Förtäta utmed huvudgator och i centrumnära lägen i Vendelsö och Brandbergen Även i kommundelarna Vendelsö och Brandbergen som inte har direkt närhet till pendeltågsstation men istället har god kollektivtrafkförsörjning i form av bussar både till Handen, Tyresö, Nacka och Stockholm fnns det potentiella utbyggnadsytor utmed huvudgatorna och i närheten av kommundelscentrum. 4. I kustnära områden prioriteras ferbostadshus nära kollektivtrafk och i anslutning till befntlig bebyggelse Haninge har plats för nybyggnad i kustområdet och intresset att få bygga vid kusten är i fera fall stort. För att främja en hållbar utveckling bör dock ferbostadshusbebyggelse endast tillkomma i anslutning till befntlig bebyggelse och i närheten av kollektivtrafk. Detta för att minska tillskottet av ny infrastruktur och för att öka antalet bussresenärer. I de lägen där det fnns möjlighet att bygga både ferbostadshus och småhus prioriteras ferbostadshus eftersom dessa tar mindre ny mark i anspråk per boende och samtidigt ökar underlaget till kollektivtrafken. 5. Utbyggnad av småhus i kustnära områden tillkommer främst nära kollektivtrafk och i anslutning till befntlig bebyggelse Det fnns stora utbyggnadsmöjligheter för småhus i Haninges kustområde. Samtidigt innebär småhusbebyggelsens att stora markarealer behövs per boende. Om en större del av Haninges utbyggnad skulle ske med småhus skulle kommunens bebyggelse glesas ut. Om ny småhusbebyggelse ska tillkomma bör den lokaliseras till områden nära kollektivtrafk och på utbyggnadsytor som är mindre intressanta för ferbostadshus. Bebyggelseutveckling Hela Stockholmsregionen växer och så även Haninge som förväntas öka sin befolkning till drygt 105 000 invånare fram till år 2030. För att kunna erbjuda attraktiva hem åt dessa nya Haningebor behöver vi fram till dess skapa cirka 9 000 nya bostäder i en utbyggnadstakt om 600 stycken bostäder per år. Det är ett högt antal som utmanar oss att hitta förtätningsmöjligheter och nya områden att bebygga. I detta kapitel redovisas var bebyggelseutvecklingen kommer att ske. För detaljerad information om bebyggelseutvecklingen se kapitlet ”Mark- och vattenanvändningen” där utvecklingen beskrivs utifrån respektive kommundel. Tätortsbandet växer Kommunens bebyggelse kommer främst att växa i våra stationsnära tätorter och i redan bebyggda områden genom kompletterande bebyggelse som tar hänsyn till platsens befntliga karaktär och identitet. Nära pendeltågsstationer vill vi utveckla täta stadsmiljöer, framförallt i den regionala stadskärnan Handen. Genom utbyggnad av Tvärförbindelse Södertörn, ny pendeltågsstation i Vega samt på sikt Spårväg Syd bidrar Haninge till att skapa en sammanhållen region på såväl Södertörn som i hela Storstockholmsområdet. Med tydliga strategier för hållbart byggande i tätorterna och på landsbygden vill vi möta den ökande efterfrågan på bostäder, mark och lokaler för företag. Haninge ska fortsätta att växa i samma takt som övriga Stockholmsregionen. 13 Haninge kommun Av kommunens Arkitekturprogram framgår att ny bebyggelse ska harmonisera med den befntliga och bygga vidare på befntliga kvaliteter och förutsättningar, det vill säga på den bebyggelse som redan fnns. Ny bebyggelse behöver även ges möjlighet att utveckla nya värden, exempelvis ett levande folkliv i tätorten eller förutsättningar för ny kollektivtrafk utanför tätorten. Eftersom vi eftersträvar funktionsblandade tätorter prioriteras de funktioner som det råder brist på i den befntliga bebyggelsen för att på lång sikt uppnå en hållbar tätort. • Vid planläggning eftersträvas en funktionsblandning av bostäder, kommersiell och ofentlig service samt arbetsplatser. Särskilt viktigt är att planera för service och arbetsplatser i områden som domineras av bostäder. • All ny bebyggelse såväl inom som utom tätorten lokaliseras i direkt anslutning till befntlig. Inom tätorten eftersträvas förtätning med hög grad av funktionsblandning. Utanför tätorten tillkommer bebyggelse i huvudsak i anslutning till befntlig bebyggelse med förutsättningar för kollektivtrafkförsörjning. Här växer vi som mest Utbyggnader och förtätning kommer främst att ske i tätorterna i områdena runt pendeltågsstationerna Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta och Hemfosa. Den största utvecklingen kommer att ske i Vega och Handen. För att säkerställa att marken nära pendeltågsstationerna används efektivt och hållbart eftersträvas där en särskilt hög täthet. Längre bort från pendeltågsstationerna prioriteras lägre och mer ytkrävande bebyggelse. Genom att vi fortsätter att koncentrera ny bebyggelse till det befntliga tätortsbandet utmed pendeltåget kan värdefulla natur- och kulturvärden bevaras. Med denna typ av utbyggnad kan befntlig järnväg och vägar förbättras så att det hållbara resandet ökar. 14 Haninge centrum Handelsutveckling En styrka för handeln i Haninge är att den i huvudsak är koncentrerad till ett relativt fåtal platser som ligger centralt och som är kollektivtrafknära. Kommunens två största handelscentrum är inomhusgallerian med närliggande småbutiker i centrala Handen, samt handelsområdet vid Handens trafkplats. Översiktsplan 2030 Ambitionen är att låta handeln blomstra där den redan fnns idag och inte att lägga ytterligare handel i externa lägen. Eftersom handel i regel föder mer handel förväntas det bidra till att bevara och stärka den lokala handeln. De festa handelsetableringar kan förväntas ske i centrala Handen och i området runt Handens trafkplats som redan är välbesökta handelsområden. Dessa områden är centrala delar av den regionala stadskärnan. Med ett utvecklat utbud vid Handens trafkplats kommer det området att dra till sig en ökad regional handel. Handelsplatserna kompletterar idag varandra med ett diferentierat handelsutbud och skillnaderna dem emellan bör fnnas kvar och förstärkas. På lång sikt är ambitionen att bygga samman kommundelarna Handen och Vega via Handens trafkplats. Vega behöver dock först utveckla ett eget kommundelscentrum med goda kopplingar till centrala Handen. Haningeborna väljer i stor utsträckning bilen för sina vardagliga resor. För att främja det hållbara resandet i kommunen bör det vara möjligt att köpa dagligvaror utan bil. Handeln bör därför lämpligen placeras i kollektivtrafknära lägen och anslutas till trygga och trivsamma gång- och cykelstråk. Kommundelscentrum Övriga lokala kommundelscentrum ska utvecklas och stärkas utifrån sina unika förutsättningar. Utmed centrala stråk där många människor rör sig kan det med fördel tillföras verksamhetslokaler i markplan som bidrar till stadsliv. De lokala centrumen behöver också kompletteras med andra besöksanledningar än enbart handel, exempelvis ofentlig service, omsorg, arbetsplatser, mötesplatser och kulturutbud. Ett ökat utbud bidrar till att skapa attraktiva och levande kommundelscentrum för boende. Den externa livsmedelshandeln är idag så stark att ökad konkurrens från mer bostads- och stadsnära livsmedelshandel inte bör innebära några problem för den befntliga externhandeln. • Kommundelscentrumen vidareutvecklas utifrån sina förutsättningar till attraktiva och levande centrum. • Handeln utvecklas där den redan fnns samt i lägen med god kollektivtrafkförsörjning. • Längs huvudstråk i Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta och Hemfosa skapas verksamhetslokaler i markplan. 7 500 nya arbetstillfällen Näringslivets utveckling i Haninge påverkas av en rad externa faktorer. För kommunen är utmaningen att ta tillvara på de möjligheter som fnns, och att maximera utvecklingen inom de områden som har visat sig ha tillväxtkraft tack vare kommunala och externa faktorer. Antalet företag i Haninge skulle kunna bli fer då kommunen har färre företag per invånare än genomsnittet i Stockholms län idag. Förutsatt en befolkningsökning till drygt 100 000 invånare fram till år 2030 behövs en årlig tillväxt med cirka 400 arbetstillfällen, total cirka 7 500 stycken, för att behålla nuvarande arbetsplatskvot på 67 procent. En satsning behövs för att rekrytera nya kunskapsintensiva företag till kommunen. I ett långsiktigt utvecklingsperspektiv kan ökade möjligheter till arbete i kommunen också innebära fer boende i kommunen, givet att möjligheterna till arbete kan kompletteras med attraktiva livsoch boendemiljöer. I Haninge är utpendlingen större än inpendlingen och kommunen ligger i ett relativt perifert geografskt läge jämfört med andra regionala stadskärnor i regionen. Det är dock troligt att vårt läge i framtiden kommer att upplevas mer centralt i takt med att hela regionen förtätas och att företag börjar söka mark i eller omkring de regionala stadskärnorna. Haninge ligger mitt i stråket mellan Globen och Norvik som har en väl utvecklad transportinfrastruktur i form av motorväg och dubbelspår på Nynäsbanan. Denna infrastruktur är en styrka som ger förutsättningar för utveckling på östra Södertörn. Stråket har därför, inte minst med tanke på den planerade hamnen i Norvik, identiferats som Stockholmsregionens kanske viktigaste utvecklingsstråk. I Haninge fnns fortfarande tillgång till utvecklingsbar mark för fer verksamheter i såväl befntliga som planerade verksamhetsområden, se beskrivning under respektive kommundel. Samtidigt som kommunen bör ta tillvara på den tillväxtpotential som utfyttning av företag från Stockholms stadskärna och den nya 15 Haninge kommun hamnen i Norvik bidrar till, kommer utvecklingen av den regionala stadskärnan öka förutsättningarna för att locka till sig nya kunskapsintensiva företag. Därför bör ett fokus ligga på stadsutveckling inom den regionala stadskärnan. • Planering för arbetsplatser och verksamheter som inte är störande samt för personal- och besöksintensiva verksamheter sker främst i centrala lägen och i lägen tillsammans med bostäder, service och kultur. • Transportintensiva och utrymmeskrävande verksamheter lokaliseras i lägen med god transportinfrastruktur. Planerade arbetsplatsområden Företagsområdet Albyberg ligger cirka 1,5 km sydost om centrala Haninge vid trafkplats Jordbro i anslutning till Väg 73. Området omfattar totalt drygt 80 hektar företagsmark varav den första etappen utgör 33 hektar och har gällande detaljplan sedan 2011. Tomtstorlekarna ska enligt detaljplanen variera mellan 5 000 och 50 000 kvadratmeter och innehålla ett varierat innehåll av arbetsplatser med företag i olika branscher. Detaljplanen medger industri som inte är störande för omgivningen, men också kontor och hotell. Handelsverksamhet som lokaliseras till Albyberg bör vara kopplad till verksamheter i området. Logistikföretag är verksamheter som accepteras men företagen bör få en underordnad roll i området. Verksamhetsetableringar som inte bör accepteras är bildemonteringar, upplag och hantering av farligt gods. Området vid Fors trafkplats är beläget vid korsningen mellan väg 73 och Gamla Nynäsvägen i Västerhaninge och omfattar totalt drygt 6 hektar företagsmark. Området är planlagt för kontor, hantverk med tillhörande handel samt handel med skrymmande varor, motell, restaurang och bensinstation. Idéer för nya områden främst för transportintensiv och utrymmeskrävande verksamheter Utöver de områden, som redan är planerade när det gäller ny verksamhet, kan noteras en stor efterfrågan på mark för verksamhet relaterade till transporter och lagerhållning. I de ovan nämnda planerade arbetsplatsområden fnns, förutom i Jordbro och i viss 16 mån den andra etappen i Albyberg, inte några större ytor för transportintensiv och utrymmeskrävande verksamhet. Som tidigare konstaterats fnns en betydande efterfrågan på mark för sådan verksamhet och i branschgenomgången noterades också att såväl byggbranschen som verksamhet kopplad till logistik och transporter har tillväxtpotential. Inför såväl den fortsatta expansionen av bostadsbyggandet i Stockholm och den kommande hamnen i Norvik, Nynäshamn bör därför undersökas möjliga nya markområden för denna typ av verksamhet. Dessa markområden bör i första hand sökas i goda trafklägen, helst för både järnvägs- och landsvägstrafk. För framtida ändamål bör därför undersökas möjligheter till utvidgning av verksamhetsmarken i anslutning till Fors trafkplats med hänsyn till dess goda tillgänglighet från väg 73. Dessutom bör prövas i vilken utsträckning mark i anslutning till järnvägen i Krigslida i Västerhaninge och i Hemfosa kan tas i anspråk för verksamheter med koppling till transport och lagerverksamhet. Det kan också noteras att det fnns efterfrågan på depåer och uppställningsplatser för pendeltåg liksom för rangerings-/uppställningsplatser för godståg i området Älvsjö-Nynäshamn. Möjliga lokaliseringar för dessa ändamål bör sökas längs sträckan Västerhaninge-Hemfosa. • Störande verksamheter planeras och lokaliseras i områden på tillräckligt avstånd från bostäder och andra verksamheter. • Verksamheter som kräver mycket transporter och utrymme placeras i goda transportlägen. Översiktsplan 2030 Företagsområden i Haning - lämplig inriktning Dagligvaruhandel Sällanköpshandel 1. Albyberg 2. Brandbergens företagsbyar X 3. Fors trafkplats 4. Handens trafkplats/ Port 73 5. Handens industriområde X Industri Lättare verksamhet Kontor och utbildning X X X X X X X X X Transportintensiv och större logistik X X X X X X X X X 6. Håga industriområde X X 7. Jordbro företagspark X X X X X X X X X 8. Kvarntorps arbetsplatsområde X Skrymmande verksamhet X 9. Norrby gärde X X Eventuellt tillkommande områden 10. Utvidgning Jordbro X 11. Krigslida X 12. Hemfosa X X X X X X X X 17 Haninge kommun 18 Översiktsplan 2030 Levande landsbygd För fera av våra kommuninvånare är det ett attraktivt alternativ att bo nära naturen på landsbygden. Vi vill kunna erbjuda detta alternativ genom en levande landsbygd med varierande boendeformer, arbetsplatser, service och rekreationsmöjligheter. Haninges landsbygd består redan av både permanentboenden och fritidshus och boendet är i många fall förenat med verksamheter som hästhållning och jordbruk. Här fnns även ett fertal fornlämningar från förhistorisk tid, bland annat i Österhaninge där ett av Sveriges största järnåldersgravfält fnns. I Haninge vill vi behålla det öppna landskapet, kultur- och naturvärdena och så långt som möjligt spara värdefulla jordbruks- och skogsmarker. Vid byggande på landsbygden ska hänsyn också tas till de kulturhistoriska värdena och förändringar sker endast om områdets natur- och kulturvärden inte påtagligt skadas. Vi vill utveckla landsbygden genom kompletterande bebyggelse i områden med befntlig bebyggelse. Det bör även fnnas busstrafk i närheten till ny bebyggelse, eller möjlighet att utveckla nya kollektivtrafkformer. På landsbygden välkomnas kompletterande bebyggelse som bidrar till att utveckla lokala och småskaliga näringar och verksamheter. Flera fritidshusboenden har omvandlats till åretruntboende. Detta innebär kostnader för kommunen eftersom bland annat teknisk försörjning som vatten och avlopp behöver byggas ut i samband med omvandlingen. Ny bebyggelse i kommunen planeras nu därför som förtätning i områden där kommunalt vatten och avlopp kan byggas ut. Inga detaljplaner tas fram för fritidshusområden. Däremot kan enskilda fritidshus byggas. Att landsbygden utvecklas vid befntlig bebyggelse innebär att nya invånare även kan använda befntlig infrastruktur och kollektivtrafk. I vissa fall kan en bebyggelseutveckling på landsbygden även möjliggöra en utveckling av samhällsservicen och infrastrukturen. • På landsbygden tillkommer bebyggelse i huvudsak i anslutning till befntlig bebyggelse med förutsättningar för kollektivtrafkförsörjning. • Tillkommande bebyggelse för det lokala småskaliga näringslivets behov ses som positivt. Stegsholm - Gålö. Foto: Fredrik Hjerling 19 Haninge kommun Jord- och skogsbruk samt fske Antalet jordbruk, framförallt antalet djurhållande bönder har minskat kraftigt i Haninge de senaste 10 åren. Förutom en minskad matproduktion innebär en omvandling av jordbruksmark en förlust av biologisk mångfald. Naturbetesmarker och ängsmarker är exempelvis de mest artrika marker som fnns i Sverige. Den stora artrikedomen är ett resultat av att markerna under lång tid har brukats av människan och för att bevara de natur- och kulturvärden som är knutna till jordbruksmarken måste landskapet fortsätta att brukas, speciellt viktigt är att det fnns betande djur. • Vid exploatering och skötsel av jord- och skogsmark beaktas biotoper med rödlistade arter och dessa värnas. Haninges skogar är viktiga utifrån en mängd olika perspektiv. Förutom ekologiska funktioner och biologiska värden har skogen stor betydelse som rekreations- och strövområde. Skogsbruk är även en viktig inkomstkälla för många lantbrukare och andra skogsägare. Målet med kommunens skogsbruk är att den tätortsnära skogen ska vara till för kommunens invånare och att den ska brukas och skötas så att mångfalden av värden och funktioner bevaras och utvecklas. I den tätortsnära skogen ska därför rekreationsintressena prioriteras i första hand. Kommunens skogar ska även skötas så att den biologiska mångfalden samt skogliga kulturminnen och kulturmiljöer behålls och helst utvecklas. Under förutsättning att detta sker ska skogen förvaltas så att en hög och kvalitativ tillväxt behålls. Haninge kommun tillämpar så kallat hyggesfritt skogsbruk. Vid hyggesfritt skogsbruk är marken kontinuerligt skogbevuxen och ett visst minsta virkesförråd fnns kvar efter avverkning. Skogen blir med denna brukningsmetod på sikt mer åldersblandad och inte lika monoton som vid den mer traditionella skogsbruksmetoden. En åldersblandad skog med lång skoglig kontinuitet gör det möjligt att bevara en biologisk mångfald i skogslandskapet. • Vid planläggning beaktas den långsiktiga tillgången på rekreationsskog. 20 Stegsholm - Gålö. Foto: Fredrik Hjerling När det gäller fsket är en grundläggande förutsättning för en hållbar utveckling är att vattnets kvalitet och fskens lek- och uppväxtområden skyddas samt att den biologiska variationsrikedomen bevaras. Det är också viktigt att vandringshinder avlägsnas så att fskar kan förfytta sig via vattendrag till platser för lek och reproduktion. Översiktsplan 2030 • Landsbygdens och skärgårdens näringar ges goda förutsättningar att bidra till ett varierat och levande jordbruk, skogsbruk och fske. Kustnära bebyggelse Kustnära områdena defnieras här som hela skärgården samt fastlandet inom 1 km från kustbandet. Vid kustnära exploatering gäller samma principer som för byggande på landsbygden. Det vill säga att tillkommande bebyggelse utvecklas så att nya invånare även kan använda befntlig infrastruktur och kollektivtrafk. I vissa fall kan bebyggelseutvecklingen även bidra till en utveckling av samhällsservicen och infrastrukturen. • I kustnära områden tillkommer bebyggelse i huvudsak i anslutning till befntlig bebyggelse med förutsättningar för kollektivtrafkförsörjning. • Tillkommande kustnära bebyggelse för det lokala småskaliga näringslivets behov ses som positivt. Kvalitet och innehåll När vi tittar mot 2030 och med utblick mot 2050 ser vi främst en utveckling utmed tätortsbandet och i synnerhet i den regionala stadskärnan i Handen. Vi vill erbjuda en levande landsbygd och skärgård med attraktiva boendemiljöer med en variation av såväl bostäder som service, arbetsplatser och möjlighet till rekreation. Nedan beskriver vi vilka kvaliteter och vilket innehåll våra tätorter och kust- och skärgårdsmiljöer ska ha för att skapa attraktiva och hållbara boendemiljöer för kommunens växande befolkning. Stadskvaliteter Utmed kommunens tätortsband vill vi utveckla en tät bebyggelsestruktur som erbjuder närhet till handel, arbetsplatser, service och mötesplatser. Den typen av tätare och stadsmässig bebyggelse underlättar vardagen för boende, minskar resandebehovet och främjar det hållbara resandet. I detta arbete värnas orternas befntliga kvaliteter och identitet samtidigt som vi kompletterar med nya värden för att öka attraktiviteten. I nära anslutning till våra pendeltågsstationer vill vi skapa stadsmässiga miljöer utifrån dessa orters befntliga förutsättningar och unika karaktärer. Den högsta exploateringen och tätheten kommer fnnas i den regionala stadskärnan i Handen. Det innebär ett högt exploateringstal men även en mångfald av handel, arbetsplatser, mötesplatser och kulturaktiviteter. Läs mer om den regionala stadskärnans utveckling under dess områdeskapitel. En stadsmässig planering eftersträvas även i övriga pendeltågsnära lägen med den täta staden eller småstaden som förebild. I alla stadsmiljöer sker en högre exploatering jämfört med områden som ligger längre bort. Bostäder blandas med olika verksamheter som till exempel handel, kultur, friskvård och serviceföretag. I bottenplanen fnns lokaler för verksamheter som tillför folkliv och rörelse till gaturummet. Eftersom vi människor påverkas av den fysiska miljön läggs stor vikt vid att skapa varierande arkitektoniska utryck med hög kvalitet. • Vid planläggning i närheten av pendeltågsstation planeras i huvudsak stadsmässigt med tät bebyggelse, funktionsblandning, bottenvåningar som tillför liv samt med en gestaltningsnivå som tillför arkitektoniska och stadsmässiga värden. Levande landsbygd och skärgård Vår stadsnära landsbygd och våra öppna kust- och skärgårdsmiljöer är viktiga för kommunens identitet. De innehåller värdefulla lokala och regionala natur-, kultur-, och rekreationsvärden på såväl land som i den marina miljön. Här ligger fokus på att stärka befntliga kvaliteter, värna områden med höga naturvärden och att varsamt stärka och vidareutveckla innehållet så att dessa miljöer kan vara levande och tillgängliga för såväl fastboende, fritidsboende som besökare. En sådan utveckling förutsätter att vår landsbygd och skärgård kan erbjuda varierade boendeformer, arbetsplatser, service, omsorg och goda kommunikationer. 21 Haninge kommun ”Kommunens bostadspolitiska insatser skall långsiktigt, i ett helhetsperspektiv och i samverkan med andra insatser och intressenter om möjligt särskilt befrämja: att en regional kärna för tillväxt utvecklas i kommunen, samt att Handen utses till årets stadskärna LÅNGSIKTIG SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING RÄTTVISA HÄLSA DELAKTIGHET att attraktiviteten ökar i hela bostadsbeståndet i kommunen relativt den regionala marknaden att den bostadssociala segregationen motverkas samt att inga utanförskapsområden tillkommer att bostadsbehoven kan tillgodoses för de kommuninnevånare som har särskilda svårigheter att lösa sina behov på marknadens villkor att investeringar orsakade av oplanerade överskridande av kapacitetströsklar i tekniska försörjningssystem och lokaler undviks att förändringar av bostadsbeståndet inriktas mot att uppnå minskad klimatpåverkan från bebyggelsen genom lokalisering till attraktiva kollektivtrafklägen samt genom att tillkomsten av energiefektiva bostäder och lokalt producerad förnybar energi stimuleras” *Arbete pågår med revidering av de bostadspolitiska riktlinjerna. Dessa ska arbetas in i översiktsplanen. Riktlinjerna ovan kommer från gällande bostadsstrategi (antagen i KF 2011-05-02) 22 ARBETE BOENDEMILJÖ OCH TRYGGHET UTBILDNING Långsiktig hållbarhet bygger på sociala aspekter som hälsa, rättvisa, delaktighet, arbete, utbildning, boendemiljö och trygghet. Rum för möten I tätorternas gatumiljö och på gång- och cykelstråken mellan välbesökta platser och verksamheter fnns ett behov av en befolkad och levande utemiljö som lockar till vistelse och som sprider trygghet. Utmed dessa huvudstråk vill vi därför skapa ett varierat utbud av kulturaktiviteter, parker och mötesplatser. De ska vara inbjudande och händelserika under årets olika årstider och attrahera människor oavsett bakgrund, kön eller ålder. Tillgängliga platser för spontana möten integreras i gatunätet och erbjuder utrymme för människor att naturligt stanna upp en stund. Dessa platser bör variera i storlek och innehåll för att tillgodose olika behov. Utemiljön ska kunna erbjuda såväl lugna som mer livfulla och sociala platser. Viktiga målpunkter, som exempelvis köpcentrum, pendeltågsstation, kulturaktiviteter och skola, knyts samman av urbana stråk där särskild vikt läggs på arkitektonisk utformning, planteringar och tillgänglighet för gående och cyklister. Eftersom dessa stråk används under fera tider på dygnet behöver de vara störningståliga och med fördel innehålla lokaler för verksamheter i bottenplanen. • Ofentliga rum planeras så att de är mångsidiga och tillgängliga för alla. De integreras i gatunätet och har en hög kvalitet. • Utveckla och skapa olika typer av trygga, attraktiva och mångfunktionella mötesplatser och stråk inom tätorten. Boende för alla Haninge är och kommer i framtiden utgöra en allt mer integrerad del av bostads- och arbetsmarknaden i Stockholmsregionen. Haninge ser denna utveckling som positiv för sina invånare och vill stärka kommunens position på den regionala bostadsmarknaden. Kommunens förutsättningar för att skapa attraktiva hållbara boendemiljöer skall tillvaratas och utvecklas för alla. Översiktsplan 2030 Förändringar av bostadsbeståndet i kommunen, såväl via nybyggnad som ombyggnad, skall inriktas mot att uppnå en långsiktigt hållbar tillväxt som kännetecknas av en god balans mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Vi vill erbjuda ett varierat bostadsutbud i kommunen. Framförallt i tätorterna där befolkningen växer som mest behöver vi kunna erbjuda boende för alla livssituationer. För att kunna erbjuda varierade upplåtelseformer och bostadstyper anpassas bostadsbebyggelsen efter vad det råder brist på i aktuellt område. Den fysiska miljön kan bidra till att minska klyftor och därmed till att stärka möjligheten till likvärdiga livsvillkor och rättvisa. Andelen äldre ökar i kommunen och många ungdomar letar också efter sitt första boende. Det är därför viktigt att kompletterande bebyggelse bidrar till att tillgodose dessa människors särskilda behov av små och tillgängliga lägenheter i kollektivtrafknära lägen och med närhet till service, kultur och rekreation som park, lek, motionsspår, idrott och natur. • I varje kommundel planeras för ett varierat utbud av bostadstyper och upplåtelseformer. Barnperspektivet I all planering fnns ett barnperspektiv med enligt FN:s barnkonvention. Dels tas hänsyn till vad aktuell forskning förespråkar för barn i den fysiska miljön och dels fångas barnens egna upplevelser in. Barnens perspektiv är särskilt viktiga för att uppnå goda och trygga livsmiljöer med tillgång till natur, lekplatser, gång och cykelvägar, ytor för spontanidrott, idrottsplatser/hallar och andra anläggningar för både organiserade och egna sport- och friluftsaktiviteter, tillgång till kollektivtrafk och trygga och säkra skolvägar. Därför involverar vi barnen tidigt i planeringsprocesserna exempelvis genom samtal med barnen, barnkonsekvensanalyser och fokusgrupper. Barnen har ofta goda kunskaper om sin närmiljö. Fika i naturen. Foto: Fredrik Hjerling 23 Haninge kommun TT LÄTT OCH RÄ FÖR ALLA etar i Haninge dig som arb Vägledning för Tillgänglighet Haninges bostadsområden och ofentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning som rörelsehinder, synskada eller kognitiv funktionsnedsättning. Bostäder och ofentliga platser som exempelvis grönområden, lekplatser, idrottsplatser, fritidsverksamheter och kulturverksamheter ska därför utformas utan hinder för personer med funktionsnedsättning. Hinder som fnns i samhället ska undanröjas så att dessa platser kan besökas av alla. Att bygga tillgängligt från början sparar pengar på lång sikt eftersom behovet av anpassningar i efterhand minskar. Att bygga tillgängligt är också ett sätt att öka tryggheten för äldre och för personer med en funktionsnedsättning. kommun heter onen om rättig vi FN-konventi Så här tillämpar sättningar ned ons kti d fun för personer me 2013 Lätt och rätt för alla (2013) ger vägledning för hur kommunen tillämpar FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Delaktighet I genomförandet av översiktsplanen är det viktigt med olika former av dialog med såväl medborgarna, företag och kultur- och föreningslivet. Innehåll och former för sådana dialoger är viktiga så att de blir väsentliga delar i kommunens beslutsprocess. Medborgardialog är ett begrepp för olika vägar för dig som medborgare att vara delaktig i kommunens planering och arbete. Dialogen ska syfta till att ge ett bredare beslutsunderlag för politikerna och möjlighet för enskilda människor och olika grupper att påverka utformningen av det framtida Haninge. Väl planerade och genomförda medborgardialoger är alltså viktiga för att involvera medborgarna och ta tillvara deras kunskap, intresse och engagemang för att stärka och utveckla den lokala demokratin. Trygghet Utformningen av den fysiska miljön har stor betydelse för såväl den upplevda tryggheten som för den faktiska säkerheten. Genom medveten planering kan både trygghetskänslan stärkas samtidigt som säkerheten förbättras. Gång- och cykelvägar ges därför god överblickbarhet och bländfri belysning som inte lämnar vissa ytor i mörker. Gator, torg och mötesplatser upplevs som trygga om de är befolkade av människor i olika åldrar såväl dagtid som kvällstid. De behöver därför planeras och utformas för att skapa möjlighet för olika typer av möten och aktiviteter. Olika verksamheter och aktörer som polis, kommun och föreningar behöver samverka och komplettera varandra för 24 att ge de bästa förutsättningarna för trygghet där människor bor och vistas. Vid skadegörelse återställs miljön så fort som möjligt. Underhåll och planering av parker, gångstråk, gator och torg görs utifrån ett trygghetsperspektiv så att boende kan känna trygghet i att använda dessa miljöer. Hälsa God hälsa är grundläggande för att vi ska kunna tillgodogöra oss andra viktiga resurser som utbildning, arbete, bostad och kultur. Haninges befolkning har skilda kulturer, olika grupptillhörigeter och varierande förutsättningar till ett bra liv. Vid planering av nya områden vill vi skapa så goda möjligheter som möjligt för att våra kommuninvånare ska må bra. Forskningen inom hälsoområdet visar att människors hälsa beror på en rad olika saker som exempelvis kvaliteten på skolan och graden av delaktighet i samhället. Även boendemiljön påverkar vår hälsa. När vi planerar nya bostadsområden och den fysiska miljön i dessa gör vi därför det med människor hälsa i åtanke. Det innebär exempelvis att vi strävar efter god tillgång på grönområden, trygga gångstråk och trivsamma utemiljöer. • I alla stadsplanerings- och byggnadsprojekt beaktas hur nya och befntliga miljöer kan utformas så att de blir trygga, hälsosamma och tillgängliga för alla. Utbildning Utbildning är den fråga som har den största möjligheten att påverka människors situation, ge möjlighet att bryta mönster och att själv skapa sin framtid. Forskning visar att bland de viktigaste skyddsfaktorerna för att ge barn och unga goda förutsättningar är en förskola av hög kvalitet, framgång och god arbetsmiljö i skolan samt en positiv övergång från skola till vuxenliv. Haninge kommun har fastställt en strategi för att arbeta för ungas trygghet, hälsa och utveckling. En av de grundläggande premisserna i strategin är att utbildning är centralt för att barn och unga ska kunna möta vuxenlivet med trygghet och ansvarstagande. I utbilningen och i utbildningssituationer ingår fera av de ovan uppräknade skyddsfaktorerna som berör förskola och skola, men Översiktsplan 2030 även positiva relationer genom att skolan har ansvar för att arbeta mot mobbning och kränkningar. Skolan kan även utgöra en arena för andra aktörer att göra sin del för att stärka skyddsfaktorerna runt barnen. För den som förlorat arbetet, eller vill byta inriktning senare i livet, måste studiesystemet erbjuda möjligheter till teoretisk eller praktisk omskolning eller vidareutbildning. De mer yrkesorienterade utbildningarna med sin koppling till näringslivet kan spela en särskild roll. Möjligheten till bildning och ett livslångt lärande är berikande både för individen och samhället. Utbildning är således en central aspekt av hållbarhet. Utbildningen är även beroende av rumsliga aspekter, så som lokalers pedagogiska utformning och skolgårdars utformning. Arbete En förutsättning för hållbarhet är att det fnns arbete och meningsfull sysselsättning. Rumsliga samband mellan bostäder och arbetsplatser förkortar inte bara det upplevda avståndet mellan dem, utan ger också andra positiva efekter. T.ex. är arbetsplatsens befolkning dagtid i kombination med bostadsområdets kvällstid ovärderligt för en restaurangägare som vill ha kunder till både lunch och middag, vilket i sig är ett stort plus för en lokal ekonomi och en attraktiv och trygg närmiljö. I så hög utsträckning som möjligt (med hänsyn till ex. buller) ska bostäder och arbetsplatser samlokaliseras. Placering av kontor respektive bostäder påverkar områdens karaktär dagtid och nattid. Tillgänglighet och närhet till service, tjänster och konsumtion är därför avgörande för hur människor, och framförallt barnfamiljer, väljer att bo och leva. Plats för lek och spontana fritidsaktiviteter och idrott Kommunens möjligheter att erbjuda plats för lek och fritidsaktiviteter är viktig för att uppmunta till fysisk aktivitet som stärker folkhälsan. Friluftslivet utgör även en del av besöksnäringen och fungerar som marknadsförare av kommunen, för både framtida företagare och kommuninvånare. Haninge strävar efter att utgöra en av Sveriges bästa idrottskommuner. För att uppnå detta ska kommunen verka för en meningsfull fritid för alla, ökad hälsa genom att få fer fysiskt aktiva och skapa förutsättningar för bredd- och elitidrott. Ett led i detta är Haninge idrottscampus. Här erbjuds Sveriges främsta elitidrottare möjligheten att kombinera träning med högre studier för att kunna satsa på en professionell idrottskarriär. STRATEGI FÖ R UNGAS TRYG GHET, HÄLSA OCH UT VECKLING Dessutom vill kommunen skapa goda förutsättningar för attraktiva arrangemang vilka förstärker upplevelsen av Haninge som en intressant kommun att besöka, etablera sig i, samt verka och bo i. Många Haningebor identiferar sig med närheten till naturen och den tätortsnära naturen har stor betydelse för människors möjlighet till vardaglig rekreation. Haninge har nio kommundelsparker; Tungelsta trädgårdspark, Centrumparken, Åbyparken, Höglundaparken, Slätmossens naturpark, Eskilsparken, Brageparken, Brandbergsparken och Sågenparken. Dessa fungerar som grannskapets vardagsrum och alla har sin unika karaktär. Parkerna ska vara så fna och inbjudande att boende gärna tar med sina gäster på en promenad för att visa upp den. Det fnns behov av ytterligare kommundelsparker i Vega och Gudö. Detta beaktas vid framtida utveckling i dessa områden. Fastställd av kommunfullm äktige 17 okt ober 2011 STRATEGI Strategi för unga trygghet, hälsa och utveckling (2011) Ett annat sätt att stärka tillgängligen till naturnära rekreation är att öka tillgängligheten till några av våra stränder och badplatser. Utmed Rudan i Handen och Drevviken i Vendelsö är det exempelvis lämpligt att bygga strandpromenader och gångstråk som är tillgängliga för alla. Haninge erbjuder även en rad möjligheter till fritidsaktiviteter som exempelvis golfbanor, möjlighet att vandra, rida, cykla och paddla kanot. Vintertid fnns även skidspår, skridskobanor och möjlighet till skridsoåkning på våra vatten. Denna variation av möjliga fritidsaktiviteter lockar kommunens invånare till aktiviteter som har betydelse för friluftslivet men också som mötesplats för boende. Vi vill tillföra ännu fer aktiviteter som främjar möten mellan olika människor. Det gör vi genom att exempelvis tillföra bostadsnära utegym, hundrastgårdar och odlingsmöjligheter, men också genom att skapa fer möjlighet till camping och övernattning. 25 Haninge kommun Möjligheten till spontana aktiviteter behöver även fnnas i en sådan variation att alla kan hitta sin favorit oavsett ålder. Olika behov behöver uppmärksammas när nya bostadsområden planeras och gamla förtätas. Äldre är exempelvis en växande grupp i samhället som har önskemål på fritidsaktiviteter som i vissa fall enbart kräver öppna friytor för egenorganiserad aktivitet. Friytor används med fördel även av förskolor och skolor där barn och ungdomar tillbringar mycket av sin vakna tid. Det fnns klara samband mellan utevistelse hos förskolebarn och minskning av antalet infektioner och stress. Mycket tyder också på att det fnns samband mellan minskad allergiförekomst hos barn och utevistelsens längd, liksom mellan utevistelse och förmågan att hantera konfikter. Kvaliteten på utemiljön och tillgång på grönområden vid skolor och förskolor är därför av stor betydelse. Att se både skolgårdar och parker som en del av en gemensam utemiljö innebär att mark utnyttjas mer yt- och kostnadsefektivt. Det fnns en konkurrens om mark för bland annat idrott, motion och rekreation som kan väntas öka framöver. Vi behöver möta den ökande efterfrågan genom att erbjuda likvärdiga möjligheter för alla att delta. • Vid förtätning och nybyggnad av bostäder säkerställs att det fnns strategiskt placerade ytor som ger möjlighet att utveckla närrekreation, spontanidrott och annan fritidsverksamhet. Såväl allmänhetens, skolans och idrottsrörelsens respektive behov beaktas. • En lekplats eller allaktivitetsyta fnns inom 500 meters gångavstånd och en kommundelspark inom en kilometer. • Tillgängligheten till anläggningar för friluftsliv, idrott och mötesplatser vidareutvecklas för alla. • Stränder tillgängliggörs med strandpromenader och gångstråk som är lätta att nå för alla. • Kommunens badplatser och rekreationsanläggningar bibehålls och utvecklas. 26 • De grönområden som används av förskolor och skolor underhålls och utvecklas. Nya förskolor och skolor planeras så att de får samma gångavstånd till park eller grönområde, allaktivitetsyta och kommundelspark som för bostäder. Närhet till naturen Det är attraktivt att bo nära naturen och för att kommunen ska fortsätta att vara attraktiv och hållbar behöver vi säkerställa att det även i framtiden fnns god tillgång till parker och grönområden. Grönstrukturen består både av den tätortsnära naturen och av de stora naturområdena och sjöarna runt omkring den bebyggda miljön. Denna grönstruktur binder samman staden och ger utrymme för träning, lek, hundpromenader, umgänge, stadsodling och naturupplevelser. Den är också viktig för att utveckla den biologiska mångfalden och för att behålla intakta ekosystem. Inom varje kommundel strävar vi därför efter att det ska fnnas tillgång till fyra olika typer av grönytor: −− Bostadens trädgård/ bostadsgården −− Bostadsnära park och natur −− Promenad- och strövområden −− Gröna stråk Bostadens trädgård och bostadsgården Den egna trädgården eller bostadsgården är den mest bostadsnära grönytan för kommunens invånare. Bostadsgårdar förvaltas inte av kommunen, men dess kvaliteter bevakas i samband med planläggning och bygglov. Gården ska vara lummig, grön och innehålla lekplats för de minsta barnen. Bostadsnära park och natur De festa är beredda att gå upp till 300 meter till ett grönområde eller friyta från bostad. Denna bostadsnära natur eller mindre grönyta har stor betydelse, särskilt för barn, funktionsnedsatta och äldre. Den stimulerar till rörelse och fysisk aktivitet och ska vara möjlig att nå till fots från bostaden. Översiktsplan 2030 Promenad- och strövområden Promenadområden erbjuder cirka en timmes varierande promenad och leder ofta ut till större strövområden utanför tätortorten. Det vill säga ett större sammanhängande friluftsområden där man kan vandra i natur- och kulturlandskap i fera timmar. Eftersom fysisk inaktivitetet är ett växande samhällsproblem så är närheten till dessa större grönområden viktiga för att motivera till fysisk aktivitet. Vi strävar efter att det inte ska vara längre än tre kilometer från bostaden till ett strövområde. Gröna stråk Den färde och sista typen av grönytor som vi vill ska fnnas i varje kommundel är de gröna parkstråken som binder samman viktiga målpunkter i grönstrukturen och lokalsamhället. Attraktiva parkstråk ger invånarna en möjlighet att ta sig mellan olika platser på ett hållbart sätt, samtidigt som de skapar mötesplatser. Dessa gröna stråk binder även samman grönstrukturen ur ett ekologiskt perspektiv. • Vid planläggning säkerställs att det inom eller i anslutning till varje kommundel fnns tillgång till fyra olika typer av grönytor: bostadens trädgård, bostadsnära park och natur, promenadområden och strövområden samt gröna stråk som binder dem samman. Grön struktur Hur grönområden hänger ihop är många gånger lika viktigt som vilka naturvärden som fnns i de olika områdena. Förlust och fragmentering av livsmiljöer är ett av de främsta hoten mot biologisk mångfald, såväl i Sverige som internationellt. Betydelsen av sammanhängande, ekologiskt funktionella landskap slås fast i EU:s biodiversitetsstrategi till 2020, som nu implementerats i Sverige. I stadsmiljöer eller urbaniserade regioner accentueras fragmenteringsproblematiken. Om livsmiljöernas kvalitet försämras så ökar avstånden mellan artpopulationer och risken för ett utdöende av en hel population ökar. Avgörande för att upprätthålla grundläggande ekologiska processer i fragmenterade landskap är att det fnns tillräcklig mängd livsmiljö, en grön infrastruktur, så att arter kan förfytta sig mellan livsmiljöer där de kan reproducera sig2. • Viktiga ekologiska landskapssamband beaktas vid planläggning. 2 Rapport: ”Ekologiska landskapssamband i Haninge” Calluna AB 2014 Ekosystemtjänster Naturen ger oss tillgång till naturresurser såsom vatten, skog, fsk, kött och säd. En förutsättning för att naturen ska kunna ge oss dessa resurser är att det fnns stabila och välfungerande ekosystem. Ju större den biologiska mångfalden är, desto stabilare är de ekologiska systemen och desto bättre rustade är människan att möta framtidens utmaningar i form av t ex ett ändrat klimat. Utan att vi tänker på det utför naturens ekosystem en mängd olika tjänster åt oss människor som vi direkt eller indirekt är beroende av för att överleva. Dessa tjänster kallar vi för ekosystemtjänster och är de är antingen helt omöjliga, eller väldigt dyra, att framställa på konstgjord väg. Ett exempel på en ekosystemtjänst är pollinering. Andra exempel på ekosystemtjänster är grusåsar som fltrerar regnvattnet så att det så småningom blir så rent att det går att dricka. Våtmarker i landskapet tar upp metaller och närsalter och förhindrar därigenom att dessa kommer ut i hav och sjöar. Träd har förmåga att rena luften från stoftpartiklar. Vi strävar efter att skapa goda livsmiljöer som bidrar till att ekosystemen får bättre förutsättningar att klara olika påfrestningar både nu och i framtiden. Biologisk mångfald integreras därför i tätorterna genom exempelvis renande vattenstråk och plantering av växter som gynnar pollinerande insekter. • Vid planläggning studeras hur vi kan värna och utveckla våra ekosystemtjänster. Kultur och kulturmiljö Kulturen är viktig i ett hållbart samhälle och att den är tillgänglig för alla. Boende och besökare ska kunna mötas och ha gemensamma upplevelser på olika platser i kommunen. Det är särskilt viktigt att det fnns ett rikt kulturutbud i den regionala stadskärnan där en hållbar stadsmiljö nu ska ta form och bättre länka Haninge till regionen. Kulturmiljön är en del av samhällets kulturarv och på så sätt ett minne som ger kontinuitet i vardagen och som bidrar till förståelse för omvärlden. Kulturmiljöerna i Haninge kommer till utryck i 27 Haninge kommun form av exempelvis forntida gravfält, odlad mark, ängar, hagar och skog till nybyggda bostadsområden eller en väg med sina omgivningar. När nya fysiska miljöer växer fram är det viktigt att detta görs i samspel med miljöer som i framtiden kan berätta kommunens historia för att inte tappa identiteten. 12.Tyresta by – välbesökt friluftsområde sedan 1930-talet, unikt välbevarad 1800-talsbebyggelse. Säkerligen bebott sedan yngre järnålder. Haninge har ett fertal kulturmiljöer och byggnadsminnen som bidrar till att skapa identitet och som även har ett attraktionsvärde för besökare från andra kommuner. Kulturmiljöer av riksintresse beskrivs i kapitlet Mellankommunala och regionala intressen samt riksintressen. 14.Mörby – by med anor från bronsåldern. • I samband med exploatering eller andra förändringar inom eller i närheten av värdefulla kulturmiljöer tas särskild hänsyn till de kulturhistoriska värdena och miljön. Värdefulla kulturmiljöer i Haninge 1. Vendelsö gård – rester av säteri med anor från 1400-talet med gammal landsväg och allé. 2. Tvätterierna i Gudö – sista sammanhållna resten av tvätterinäringen som var stor i Haninge under 1900-talets första hälft. 3. Tutviksvägen, Gudö – välbevarad villabebyggelse med egnahemskaraktär från 1910-talet. 4. Söderby gård – säteri bildat på 1600-talet men med anor från järnåldern. 5. Mellanberg – välbevarad mindre gårdsmiljö från 1900-talets första hälft. 15.Sandemar – välbevarad herrgård i karolinsk stil från slutet av 1600-talet. Välbevarad barockträdgård. 16.Vinåker – gårdar i vackert kulturlandskap, brukat sedan förhistorisk tid. 17.Dalarö samhälle – Skärgårdssamhälle med många byggnadsminnen. 18.Furunäs, Smådalarö – Villor från början av 1900-talet, fera ritade av Ragnar Östberg. 19.Pettersvik, Smådalarö – sommarvillor från slutet av 1800-talet 20.Smådalarö kvarn – välkänt landmärke. Ursprungligen från 1774, nu ersatt med en ny efter blixtnedslag. 21.Smådalarö gård – herrgård 1810-tal. Idag restaurang och konferensanläggning. 22.Västerhaninge – gammal kyrkby som blev stationssamhälle, Västerhaninge kyrka, prästgård, tingshus, bra och välbevarat exempel från miljonprogrammet vid Huggarvägen, Mormontemplet, Åby gravfält och andra fornlämningar. 6. Kolartorp – välbevarat torp. 23.Österhaningebygden – med bl a Österhaninge kyrka, Årsta slott och många gårdar med gamla anor, se särskild beskrivning senare i detta avsnitt. 7. Kulturparken i Handen med gamla Folkets hus – bebyggelse som minner om det gamla Handen. 24.Stegsholm – gård på Gålö första gången omnämnd på 1200-talet. 8. Österhaninges gamla kommunalhus. 25.Gålö-Askviken – fornborg 9. Rudans gård – mangårdsbyggnad från 1700-talet, ekonomibyggnader, torklada, tvättstuga samt rester av en trädgård. 26.Tungelsta – centralort i jordbruksbygd, senare hög koncentration av handelsträdgårdar. Växthus, stationshus och Skogs Ekeby herrgård. 10.Slätmossen – industriminne, lämningar efter torvbrytning under 1900-talet. 11.Svartbäckens skola – kommunens äldsta skola från 1846, idag skolmuseum. 28 13.Hammarby-Småhamra – byar och gårdar med bygdegravfält från yngre järnålder. 27.Stav – värdefull by med gårdar från 1800-och 1900-talen vid slingrande bygata. 28.Årsta Havsbad – unik sportstugesamhälle. Översiktsplan 2030 29.Berga slott – slott vid Horsfärden ritat av Torben Grut och uppfört 1913-15. Fin och delvis välbevarad trädgårdsanläggning. 30.Näringsberg – herrgård, före detta säteri, huvudbyggnad från 1816. 31.Västnora-Östnora – gårdar och byar med förhistoriska anor vid gammal landsvägsmiljö. 32.Häringe – slott från 1600-talet med omgivande herrgårdsmiljö och trädgård. 33. Hanveden med stenåldersboplatser. 34. Skidfrämjandets raststuga Höjden – uppförd på 1930-talet av Föreningen för Skidlöpningens främjande i Sverige. Ligger intill Sörmlandsleden. Gränsröset ”Skeppsrån” - uppfördes år 1790 då gränserna mellan Tyresta och Vendelsö fastställdes. 29 Haninge kommun Mark- och vattenanvändningen Norrby Norrby började byggas ut på 1930-talet och är idag ett glest fritidshus- och villaområde som gränsar till Drevviken i norr. Allt fer har dock valt att bosätta sig här vilket har skapat ett behov av att succesivt omvandla området till permanentboende. Det innebär exampelvis utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp, gång- och cykelvägar och viss kompletteringsbebyggelse. Utredningsområde Norrbyskogen I syfte att utöka möjligheterna till attraktivt boende och ökad tillgänglighet för både boende och allmänhet till Norrbyskogen så har området Norrbyskogen utpekats som ett så kallat utredningsområde. Tanken är att utreda om förutsättningar fnns för att utveckla området mer än det som föreslås i pågående detaljplanearbete med Norrby3. Utredning ska visa hur delar av skogen kan exploateras samtidigt som den till tillgängliggörs och de mest värdefulla delarna bevaras. Omvandlingen medför också att vi behöver säkerställa en god dagvattenhantering. Drevviken får inte belastas med ytterligare orenat dagvatten. Till följd av klimatförändringar kan vi förvänta oss att vattennivåerna i Drevviken kommer att höjas. Ny bebyggelse behöver därför lokaliseras utanför områden som riskerar att översvämmas. Norrby gärde I västra Norrby ligger Norrby gärde som delvis är planlagt för verksamheter men fortfarande är oexploaterat. Dagvattenhantering är en särskilt viktig fråga för Norrby gärde som naturligt renar dagvatten. Området utgör även en entré till Haninge och planering och exploatering sker därför med stor omsorg. Norrbyskogen ligger i områdets östra del och är ett viktigt närrekreationsområde för Norrbyborna och dessutom har naturvärden som i ett länsperspektiv är mycket höga. Den nya trafkplatsen Vega med förbindelse över Norrby Gärde förbättrar läget för verksamheter och handel. Då framtida markanvändning inte är fastlagd så markeras Norrby gärde som ett förändringsområde. Utbyggnad av vägar, VA och ny bebyggelse förutsätts ske med stor hänsyn till områdets natursköna karaktär, där väsentliga grönstråk och grönområden i anslutning till bebyggelsen utvecklas och görs mer tillgängliga. Delar av Norrbyskogen kommer beröras av utbyggnaden. Närheten och tillgängligheten till Drevviken är en tillgång för både boende i Norrby och för hela kommunen. Denna kvalitet skall bevaras och utvecklas vid framtida planläggning, exempelvis genom att utreda anläggandet av en strandpromenad. I väster gränsar Norrby till väg 73, som är en primärväg för farligt gods. Det och eventuella störningar i form av buller och vibrationer beaktas vid utbyggnad i området. I takt med att Norrby omvandlas till permanentboenden kommer efterfrågan på lekplatser att öka. Dagens fritidshusbebyggelse saknar lättillgängliga parkområden. I samband med planläggning och förtätning uppmärksammas därför särskilt möjligheten att bygga fer lekplatser och att tillgängliggöra den tätortsnära naturen. 30 Vendelsö (Gudö) Vendelsö ligger i norra delen av kommunen och gränsar till Tyresö kommun och Drevviken i norr. Området Sågen består av ferbostadshus som främst är byggda under 1950–70-talet. I övrigt består bebyggelsen av villor och radhus samt fritidshus i Gudö. Vid förtätning anpassas ny bebyggelse till Vendelsös befntliga karaktär och inte högre än fyra våningar. Den redan blandade bebyggelsen i Vendelsö innebär att fortsatt blandning av bostadstyper och upplåtelseformer eftersträvas. I Vendelsö är det nära till Tyresta nationalpark med stora upplevelsevärden som ger lugn och ro. De delar som gränsar mot nationalparken skyddas därför från exploatering som riskerar att störa den upplevelsen. Mellan befntlig bebyggelse och nationalparken, från Högdalen till Lyckebyn, får ingen ny bostadsbebyggelse tillkomma som minskar dagens och framtidens möjligheter att ta sig ut i naturen. Anläggningar i syfte att skapa nya entréer till Tyresta ses som positivt. 3 Detaljplaneprogram Norrby Dnr 2007:42, 2010 Översiktsplan 2030 Befntliga enskilda avlopp ska i framtiden anslutas till kommunalt avlopp för att skydda Vendelsös sjöar. Förorenat dagvatten ska renas före infltration eller utsläpp till vattendrag för att inte förvärra tillståndet i Drevviken. Dagvattenproblematiken i området kring Lillängsvägen är speciellt svår eftersom området ligger i en topografsk sänka. Befntliga ledningar ut från området måste dimensioneras upp för att få ökad kapacitet, men vid skyfall eller långvariga regn kommer området ändå periodvis att översvämmas, varför översvämningsytor i området måste reserveras. Som komplement är det viktigt att planläggning i områden uppströms från Lillängsvägen sker med fördröjningsmagasin. Liksom i Norrby kan vi även här förvänta oss höjda vattennivåer i Drevviken. Det är även översvämningsproblem längs Lyckån mellan Drevviken och Gudöbroleden. Området kring Lyckån bör således behållas obebyggda och reserveras som översvämningsområden eller dagvattenpark. Vendelsömalm Vendelsömalm ligger i nordöstra Haninge och avgränsas i nordväst av Gudöbroleden, i söder mot Brandbergen, i öster mot stora ströv - och naturområden med fera fna badsjöar i anslutning till Tyresta nationalpark. Bebyggelsen har till största delen tillkommit under 1960–70-talet och består i huvudsak av villor, kedjehus och radhus. Flest ferbostadshus fnns i kommundelens södra del, söder om Vendelsömalmsvägen gränsandes mot Brandbergen. I Vendelsömalm planerar vi inga större förtätningar utan värnar om befntliga miljöer som tillför kvalitet till området. Följande områden ska därför bevaras: −− Grönområdet i dalgången mellan Vendelsömalm och Vendelsö. −− Grönstråket bestående av Eriksbergsparken via skogsområdet söder om Lisebergsvägen och vidare norr om Ramskogsvägen. −− Ströv och närrekreationsområdena runt Ramsjön och Svartsjön, däribland Nordankärrsberget samt skogspartiet söder om Ramsdalen. −− Grönstråket som förbinder Svartsjön med Forsla kärr samt området öster om bebyggelsen i Svartbäcken, gränsande till naturreservatet Tyresta nationalpark. Brandbergen Brandbergen Brandbergen har fått sitt namn från den stora skogsbrand som utbröt här den 18 juli 1947. Bostadsområdet växte fram på 1970-talet och består idag av ferbostadshus med blandade upplåtelseformer i de centrala delarna, och rad- och småhus runt omkring. I väst fnns arbetsplatsområden med kontor, hantverk, försäljning och företag inom motorbranschen. Brandbergen centrum erbjuder både kommersiell och ofentligt service. Närheten till naturen och Tyresta nationalpark är en stor tillgång i området som uppskattas av Brandbergsborna. 31 Haninge kommun munens naturkatalog bedöms delar av området ha mycket höga naturvärden 5. Här passerar även Sörmlandsleden på sin väg från Tyresta nationalpark till Rudans naturreservat. Hela det aktuella grönområdet är välanvänt för rekreation och friluftsliv. För en ökad tillgänglighet från Brandbergens företagsbyar till Tvärförbindelse Södertörn och E4 via Huddinge och Flemingsberg fnns ett förslag på en förlängning av Söderbyleden söderut genom det svaga gröna sambandet. En fytt av bussgaraget från Handens företagsområde till Dalarölänken (väg 227) söder om Brandbergen förutsätter även en förlängning av Söderbyleden. En fytt av bussgaraget är en viktig del i utvecklingen av den regionala stadskärnan Haninge. En förlängning av Söderbyleden och en exploatering längs norra sidan av Dalarölänken skulle skada det gröna svaga sambandet. Därför behövs åtgärder för att minska barriärefekten mellan Tyresta och Hanveden. En exploatering i området bör i första hand lokaliseras till områdets sydvästra del, där naturvärdena är som lägst, samt utformas på ett sådant sätt att det i övrigt minimerar påverkan på omgivande naturvärden. Naturreservatet Tyresta I Brandbergen fnns utrymme och behov av mindre bebyggelsekompletteringar och förtätningar är tänkbara utmed lederna i närheten av centrum och i grönområdet mellan företagsbyarna. Då utbudet av små lägenheter är begränsat bör ny bostadsbebyggelse kompletteras med små lägenheter. 32 Områden i närheten av Brandbergen som vidareutvecklas som grönområden i sin helhet är Skutans gård, området runt Svartbäcksvägen samt Forsla kärr. Grönområdet söder om Brandbergen, mellan Skutans gård och Slätmossens naturpark är identiferat som ett så kallat grönt svagt samband mellan de två gröna kilarna Tyresta och Hanveden4. Området är viktigt för biologisk mångfald och för att arter, knutna till gammal skog, ska kunna sprida sig mellan de två gröna kilarna. Inom området har Skogsstyrelsen identiferat ett antal nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. I kom- Brandbergens norra företagsby är inriktad mot kontor, hantverk och försäljning och innehåller service i form av restauranger, bageri/ kafé, frisörer samt friskvård. Den södra företagsbyn domineras av företag inom motorbranschen och här fnns lunchrestaurang och läkarmottagning. Totalt fnns i båda företagsbyarna cirka 100 företag och 1 000 arbetsplatser som bidrar till att ge Brandbergens ett funktionsblandat innehåll. Trots Brandbergens relativa fysiska närhet till Handen så upplevs avståndet långt på grund av den kraftiga barriär som motorvägen, väg 73, utgör. I arbetet med att utveckla den regionala stadskärnan Haninge behöver Handen och Brandbergens länkas samman genom en ny koppling tvärs väg 73. Området mellan väg 73, Söderbyleden och Brandbergens norra och södra företagsbyar bör utredas för ny bebyggelse i form av verksamheter och bostäder. I samband med utveckling av denna plats tittas även på ytterligare vägförbindelse över väg 73 mot Haninge Centrum. 4 Stockholms läns landsting, TMR (2010) Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) 5 Ekologigruppen (2013) Haninge kommuns naturkatalog Översiktsplan 2030 Illustration av Vega Vega Vega ligger i norra delen av Haninge och här byggdes fritidshus under 1940-talet. I sydöst ligger Kvarntorps arbetsplatsområde. Kolartorp och Hermanstorp är under omvandling till permanentboende genom utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. I utbyggnaden ingår drygt 3 000 bostäder, service, verksamheter och ett nytt kommundelscentrum. Boendemiljön anpassas efter den nya tidens behov. Hållbarhetsutveckling står i centrum och det kommer vara möjligt för boende att vara både klimatsmarta och ekonomiska på samma gång. I Vega sker också en stor del av kommunens bebyggelseutveckling fram till år 2030. Här växer en helt ny stadsdel fram med plats för drygt 10 000 invånare. Vega ingår i den regionala stadskärnan Haninge, syftet är att utveckla de centrala delarna av Vega till en attraktiv stadsdel med god arkitektur som harmoniserar med landskapet. I Vega ges förutsättningarna för en levande stadsdel genom tydliga torg- och gaturum, sammanhängande bebyggelse längs gatorna och ett gatuliv som i centrum berikas av verksamheter och service. I samband med utbyggnaden av Vega och den nya trafkplatsen kommer Kvarntorps arbetsplatsområde få ett mer attraktivt kommunikationsläge. 33 Haninge kommun Illustration av Vega pendeltågsstation Vegas naturkvaliteter ska tas tillvara och bilda en helhet med bebyggelsen. Vid planläggningen bevaras och utvecklas gröna stråk och entréer ut till större ströv- och närrekreationsområden som Hanveden, Rudanområdet och Drevviken. I samband med utbyggnaden förbättras även närheten till bostadsnära park. Delar av Vega har dagvattenproblem som behöver åtgärdas. Klimatförändringarna och utbyggnaden i området medför att behovet av åtgärder ökar ytterligare. Ambitionen är att Vega ska erbjuda ett varierat boende med närhet till naturen, goda kommunikationer, nära till arbetsplatser, samt god tillgång till allmän och kommersiell service. 34 Ny pendeltågsstation och trafkplats För att förenkla vardagen för Vegaborna och skapa möjligheter för fortsatt utveckling byggs en ny trafkplats och en ny pendeltågsstation i Vegaområdet. Gång- och cykelvägar samt kollektivtrafk ges prioritet framför biltrafken. De nya trafklösningarna ger möjlighet för människor att resa smidigt och tryggt vare sig de väljer kollektiva färdmedel, cykel eller bil. Kombinationen väg och järnväg ska binda samman regionens trafksystem samtidigt som den avlastar trafkfödet. Översiktsplan 2030 35 Haninge kommun och förknippas med stadskärnan. Viktigt är att alla kommunicerar samma bild för att varumärket ska bli känt och tydligt, i arbetet med varumärket ingår uppgiften att hitta ett namn på stadskärnan som kan börja marknadsföras. En tät och intressant stadskärna Centrala Haninge utvecklas till en grön stadskärna på gränsen mellan natur och storstad. Visionen är att den regionala stadskärnan Haninge ska vara en central mötesplats och drivande kraft för en långsiktigt hållbar utveckling i södra Stockholmsregionen. Utmaningen består i att varsamt utveckla och förtäta stadskärnan till en levande stad som dagens och morgondagens boende, verksamma och besökare kan känna sig hemma i. Handen domineras idag av ferbostadshus uppförda från 1950-talet och framåt. Bebyggelsestrukturen har därmed kommit att präglas av efterkrigstidens stadsbyggnadsideal med gles lamellhusbebyggelse ofta placerad mellan grönska och parkeringsytor. Den förtätning som utvecklandet av stadskärnan innebär betyder en kraftig befolkningstillväxt, på sikt en fördubbling av folkmängden vilket ger goda förutsättningar för ett levande stadsliv. För att stadslivet ska komma till krävs också attraktiva ofentliga rum där människor vill vistas. Illustration av Haningeterrassen 36 Regionala stadskärnan Haninge Stockholm växer med målsättningen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. För att den utvecklingen ska vara hållbar arbetar regionen för att skapa en tät och ferkärnig stadsregion. Det betyder att tillväxten i befolkning och företag ska koncentreras till åtta platser runt innerstaden (RUFS 2010). På så sätt används marken mer efektivt och förutsättningar skapas för bättre service, mer kollektivtrafk och större utbud på nära håll i hela länet. Haninge är en av de utpekade platserna. Haninge ska som regional stadskärna därmed utvecklas till en trygg stadsmiljö som är attraktiv för boende och verksamheter i hela södra Stockholmsregionen. En naturlig utgångspunkt för stadsutvecklingen är den mest centrala delen av Handen där Poseidons torg utgör den självklara mötesplatsen och mittpunkten. Här fnns den regionala stadskärnans centrumområde som utvecklas med ambitionen att bli en tydlig målpunkt i vår del av regionen. För att fylla en sådan funktion tillförs området en ny urban struktur med ofentliga rum som tydliggör Handens identitet som stadskärna. Pendeltågsstationen och Haningeterrassen är en del av centrumområdet men också en av entréerna till kommunen och utvecklas för att på ett bättre sätt välkomna boende, verksamma och besökare till Haninge. Till centrumområdet fokuseras också ny handel som placeras i bottenvåning på tillkommande bebyggelse. Stadskärnan omfattar i huvudsak stadsdelen Handen, vilket är det område som avses när stadskärnan beskrivs i detta avsnitt. I arbetet med att skapa en framgångsrik utveckling av stadskärnan är varumärkesarbetet centralt. Ska stadskärnan konkurrera med andra platser om tillväxt, besökare och invånare krävs ett långsiktigt arbete byggt på sann och trovärdig grund. Här ska samtliga aktörer tillsammans lyfta fram de positiva tillgångar och fördelar som fnns En bärande princip för stadsutvecklingen är att omvandla Handens storskaliga gatumiljöer till promenadvänliga stråk med potential för handel, service och nöjen. Genom att efektivare nyttja marken och bygga längs gatorna kan stadskärnan förtätas samtidigt som de gröna gårds- och parkmiljöerna behålls och utvecklas. På några ställen skapas nya gator för att göra stadsstrukturen mer samman- Översiktsplan 2030 hängande. Även Handen och Brandbergen föreslås länkas samman genom en ny väg över eller under väg 73. Ny bebyggelse utformas varierat för att skapa blandade och livfulla stadsmiljöer. I framtidens Handen fnns mötesplatser där boende, besökare, unga och gamla kan träfas, vistas och utföra sina ärenden och aktiviteter. Mötesplatserna görs attraktiva, trygga och inbjudande genom omsorgsfull utformning där konst integreras i stadsplaneringen. En levande handel Med en stor befolkningstillväxt i stadskärnan skapas förutsättningar för en utvecklad handel. En rik och varierad detaljhandel lockar besökare och skapar naturliga mötesplatser. Kommunens två stora handelsplatser; Handens trafkplats och Haninge centrum ligger båda i den regionala stadskärnan. Handelsplatserna kompletterar idag varandra med ett diferentierat handelsutbud och skillnaderna dem emellan bör fnnas kvar och förstärkas. En växande detaljhandel kan tillsammans med ett ökat utbud av kultur och nöjen samt nya attraktiva stadsmiljöer samverka till att utveckla stadskärnan som mötesplats i regionen. För att lyckas med detta behöver utvecklingen fokuseras till centrumområdet där pendeltågsstationen, Poseidons torg, kulturhuset och området kring Haninge centrum har goda möjligheter att utvecklas till en levande centrummiljö. För att den regionala stadskärnan ska fungera som ett komplement till centrala Stockholm och upplevas som en levande och trygg stad är det viktigt att det fnns ett levande folkliv såväl dagtid som kvällstid. Kvällsöppna verksamheter som gym, biljard, bowling, restauranger, barer, caféer, pubar, biograf, bingo och kulturhus ska därför samlas nära varandra i stadskärnans centrumområde. Ett näringsliv i utveckling Stadskärnan behöver företag från olika branscher, såväl stora som små, som vill växa och utvecklas långsiktigt i kommunen. För att vara ett attraktivt alternativ för näringslivet behöver stadskärnan erbjuda ett varierat utbud av lokaler och en väl fungerande infrastruktur för anställda, kunder och besökare. Då kan också invånarnas efterfrågan på aktiviteter, varor och tjänster för såväl vardag som fritid tillgodoses. Att skapa attraktiva stadsmiljöer och ofentliga rum är därför viktigt för näringslivets utveckling. Illustration av Haningeterrassen Närheten mellan Haninges och Flemingsbergs regionala stadskärnor medför goda möjligheter att samverka för att attrahera nya företag. Handens företagsområde är under succesiv omvandling mot mindre störande verksamheter. Västra delen av företagsområdet som ligger närmast Haninge centrum utvecklas till en blandad stadsmiljö där bostäder och verksamheter kan integreras medan övriga delar av området närmare väg 73 behålls som verksamhetsområde för tjänsteföretag eller lättare industri av mindre transportintensivt eller störande slag. Fredrikgymnasiets stora område frigörs inom kort när skolan fyttar. En omlokalisering av bussdepån skulle möjligöra en utveckling av hela västra delen av industriområdet. 37 Haninge kommun Unikt läge nära naturen Den regionala stadskärnan utvecklas i ett unikt läge tätt inpå Hanvedenkilen och Rudans naturreservat. Naturen är en stor del av Handenbornas identitet och har en närvarande roll i stadsmiljön. En viktig potential för stadskärnans utveckling ligger i att erbjuda såväl ett levande stadsliv som ett rikt friluftsliv. För att ta tillvara den här möjligheten behöver mötet mellan stad och natur utvecklas. Rudan kan exempelvis tillgängliggöras bättre för boende och besökare genom att överbrygga järnvägen med mer kvalitativa samband. Även bebyggelsefronten mot naturen är viktig för att skapa bättre visuella samband. I Handen fnns två parker som ingår i kommunens parkplan; Eskilsparken och Brageparken. När stadskärnan förtätas behöver fera nya kvartersparker utvecklas för att säkra en god parktillgång och möjlighet till dagvattenhantering i hela stadskärnan samt för att stärka ekologiska samband. Tyréns (2013) Parkstråksanalys Haninge. I kommunens parkstråksanalys fnns redogjort för ytor som kan utvecklas till kvartersparker. Folkparken vid gamla Folkets hus är ett exempel på park som kan utvecklas. Trafk och parkering Med en fördubblad befolkning i den förtätade stadskärnan ökar trycket på vägnätet, både lokalt och på Nynäsvägens in- och utfarter. För att hantera den ökade trafken på sikt behöver gatunätet göras mer sammanhängande än vad det är idag och mer promenad- och cykelvänligt. Det nya gatunätet kommer att ge gående, cyklister och bilister en större rörelsefrihet. Det bidrar till att fer människor kan röra sig på Handens gator. Folklivet ökar och bidrar till att öka tryggheten, särskilt kvällstid. Det nya gatunätet kommer även att sprida trafken på fer gator och minska trycket på Nynäsvägen. 38 När Handen förtätas för att få mer sammanhållna och attraktiva stadsmiljöer kommer bland annat parkeringsytor att tas i anspråk. Parkeringarna som bebyggs måste till viss del ersättas eftersom förtätningen innebär att fer rör sig i stadskärnan. Nya parkeringar byggs genom mer ytefektiva parkeringslösningar som underjordiska garage eller väl gestaltade parkeringshus med möjlighet till lokaler i gatuplan. Parkeringsutrymmen kan uppföras som gemensamma lösningar för fera fastighetsägare och lokaliseras gärna nära andra målpunkter som arbetsplatser, butiker och service för att i möjligaste mån minska bilanvändningen i vardagen. Avsikten är att skapa en förtätad stadsmiljö i centrala delen av stadskärnan som erbjuder mycket goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivt. Detta är tänkt att attrahera nya boende vilka inte har behov av bil, samt att stimulera andra till ett minskat bilanvändande och på sikt minskat behov av bil och parkering. Genomförandet av denna ambition är viktig för att kunna hantera trafken i stadskärnan i framtiden. Detta sker i samverkan med utformningen av mer levande stadsmiljöer som främjar gående och cyklister framför bilister. En tät stadskärna kommer också att möjliggöra en utökning av kollektivtrafken genom sitt ökande befolkningsunderlag. • Haninges regionala stadskärna utvecklas för att bli en central mötesplats för invånare, besökare och företag i södra Stockholmsregionen. • Förtätning sker huvudsakligen längs med gatorna på outnyttjad mark och parkeringsytor för att skapa en mer sammanhållen stadsmiljö. Parkering sker främst i parkeringshus och garage. • Ett mer sammanhängande gatunät med promenadvänliga gator utvecklas för att knyta samman stadsmiljön. Bebyggelse vid strategiska platser och stråk utformas med lokaler i bottenvåning. • Centrala Handen med Poseidons torg, Haninge centrum, kulturhuset och pendeltågsstationen utgör stadskärnans centrumområde. Här formas en ny urban struktur med ofentliga rum som tydliggör Handens identitet som stadskärna och mötesplats. • Arbetsplatser som passar i en tät stadsmiljö, exempelvis tjänsteoch kunskapsintensiva företag prioriteras för att skapa en funktionsblandad stadskärna. • Sambanden och tillgängligheten till omgivande stadsdelar och Rudans friluftsområde stärks. På sikt byggs Handen ihop med Brandbergen och Vega. • Dagvattenfördröjande åtgärder planeras för omhändertagande av dagvatten så väl som för estetisk gestaltning. Översiktsplan 2030 39 Haninge kommun Jordbro Jordbro ligger strax söder om Handen och byggdes ut på 1960 – 70-talet med en tydlig uppdelning av företagspark väster om Nynäsbanan och bostadsområden i öster. Kopplingen mellan bostadsområdet och Jordbro företagspark bör stärkas. Vi strävar efter att fer människor ska besöka Jordbro centrum. Ett sätt är att öka antalet boende genom att bygga fer bostäder i anslutning till eller i närheten av centrum och Hurtigs park. Utvecklingsområden fnns därför i centrala Jordbro och i den norra delen av Hurtigs park. Ytterligare bebyggelse längs Södra Jordbrovägen är också önskvärd. Förtätning med mer verksamhet kan möjliggöras på vissa outnyttjade grönytor inom företagsområdet. Grönstråket mellan Jordbro och Rudanområdet och grönområdet mellan bostadsbebyggelsen och väg 73 (Nynäsvägen) innefattande Kvarntäppans gård utgör ett mycket värdefullt närrekreationsområde för de boende i Jordbro. Söder om Jordbro ligger Jordbro gravfält samt naturreservatet Gullringskärret vilka båda omfattas av skydd mot exploatering. Vid planering av ny bebyggelse i närheten av järnvägen är det viktigt att beakta de efekter som en framtida utbyggd järnväg med nya tåg kommer innebära (i form av buller och vibrationer) samt att transporterna av farligt gods bedöms öka i framtiden. Jordbro företagspark Jordbro företagspark är, med sina 250 hektar planlagd industrimark, ett av Stockholmregionens största arbetsplatsområden. Här fnns nästan 200 företag och cirka 4 000 arbetsplatser. De dominerande verksamheterna fnns inom lager, distribution och tillverkning. Området har också ett stort antal mindre företag inom industri, verkstad och transporter. Företagsparken ligger strategiskt bra vid Tvärförbindelse Södertörn och Nynäsvägen med förbindelse med E4/E20 och väg 73. Området är försörjt med järnvägsspår som ansluter till ett tiotal fastigheter. Utvidgning av företagsparken sker främst i dess norra och västra delar. Höglundabadet i Jordbro. 40 Delar av området är lokaliserat i skyddsområdet för kommunens reservvattentäkt Hanveden och företagsparkens utveckling sker med hänsyn till detta. Översiktsplan 2030 41 Haninge kommun vice. En sådan utveckling stärker stads- och kvällslivet och därmed Västerhaninges identitet som en levande småstad. Ny exploatering i Västerhaninge kommer att kräva en utökad lokalkapacitet i både förskola och skola. En ökad befolkning i Västerhaninge kommer att öka trycket på kollektivtrafken och ställa krav på ökad turtäthet för pendeltåg. I samband med utveckling av kollektivtrafken ska stationsområdet erbjuda goda anslutningsmöjligheter mellan buss och pendeltåg. Behovet av infartsparkeringar förväntas öka i framtiden och vid förändringar runt pendeltågsstationen och Västerhaninge centrum beaktas därför även möjligheten att erbjuda säkra och attraktiva infartsparkeringar för cykel och bil. Tungelstavägen och järnvägen utgör en barriär mellan Västerhaninges norra delar och centrum. För att överbrygga dessa ska möjligheterna att bygga broar och ljusa och öppna tunnlar prövas. Det är också strategiskt viktigt att stärka gång- och cykelvägarna mot Hanveden, Jordbro, Handen, Tungelsta och Årsta Havsbad. VÄSTERHANI NGE UTVECKLINGS PROGRAM Park i Västerhaninge. Foto: Tomas Södergren Västerhaninge Västerhaninge ligger en halvtimmes resväg från centrala Stockholm. Den stora utbyggnaden skedde främst under 1960–80-talet. Västerhaninge har identiteten av en småstad, vilken ska stärkas och utvecklas vid framtida utbyggnad av centrum och närliggande bostadsområden. Beslutat av kom munfullmäkti 42 ge, 10 decembe r 2012 Västerhaninge utvecklingsprogram antogs 2012-12-10 och beskriver kommunens långsiktiga vision för hur Västerhaninge bör utvecklas i framtiden. Fortsatt bebyggelseutveckling av Västerhaninge ska planeras centralt och i kollektivtrafknära lägen. Det geografska läget i kommunen och regionen främjar en tät småstadsbebyggelse med en blandning av boende, arbete, handel och service. Eftersom Västerhaninge delas mitt itu av järnvägen är goda förbindelser över järnvägen viktigt vid den fortsatta utbyggnaden. Förtätning och ett ökat antal boende i de centrala delarna av Västerhaninge skapar underlag för ett större utbud av handel och ser- Grönområdet norr om Jägartorp och väster om Åby är värdefullt och ska skyddas. Den gröna korridoren öster om Åby, gränsande till Hanvedens idrottsplats, utgör ett viktigt grönstråk samt spridningskorridor mellan Hanveden och området runt Gullringskärret och ska därför värnas. I Västerhaninge fnns stor tillgång till natur och strövområden. Att göra dessa mer tillgängliga ska främjas. I utvecklingen av en tätare småstadsstruktur ska särskild omsorg läggas på utvecklingen av bostadsnära grönområden, parker och torg. Mellan Tungelstavägen (väg 257) och Nynäsbanan i Västerhaninge ligger Håga företagsområde. Dominerande verksamheter är små och medelstora företag inom tillverkningsindustri, lager och distribution. Totalt fnns ett 40-tal företag med sammanlagt cirka 475 arbetsplatser. Inom området fnns också ett industrispår. Eventuell utveckling kan prövas söder om järnvägen. Fors trafkplats ligger vid korsningen mellan väg 73 och Gamla Nynäsvägen i Västerhaninge. Här fnns drygt sex hektar företagsmark. Området är planlagt för kontor och hantverk med tillhörande handel samt handel med skrymmande varor, motell, restaurang och bensinstation. Översiktsplan 2030 43 Haninge kommun Tungelsta Tungelsta har karaktären av ett samhälle på landsbygden och trädgårdsstad. Här fnns goda förutsättningar att tillgodose en ökad befolkning med ny bebyggelse i småstadskaraktär i kollektivtrafknära lägen. Tungelstas identitet som trädgårdsstad ska stärkas genom att dels bevara en låg och gles bebyggelse men samtidigt, i centrala lägen från pendeltågsstationen, utveckla ny bebyggelse som främjar blandade funktioner av boende, service och verksamheter. Närmast pendeltågsstationen ska utbudet av centrumverksamheter, kommersiell och ofentlig service, arbetsplatser och kulturlokaler öka. Sydost om järnvägen växer nya bostadsområden fram. Flerbostadshus är lämpligt nära pendeltågsstationen och prioriteras framför småhus. Bullerstörningar är en utmaning på framförallt Tungelstavägen men även på Södertäljevägen. För att avlasta Tungelstavägen från trafk behövs en ny Stavsväg med anslutning till väg 73. På Tungelstavägen och Södertäljevägen behöver även åtgärder genomföras för att minska buller och vibrationer samt för att öka trafksäkerheten. TUNGELSTA UTVECKLINGS PROGRAM Ritning över Tungelsta pendeltågsstation. . and lingen.. Forv Antaget av kommunfullm äktig e 2012-12-10 44 Tungelstae utvecklingsprogram antogs 201212-10 och beskriver kommunens långsiktiga vision för hur Tungelsta bör utvecklas i framtiden. Översiktsplan 2030 45 Haninge kommun Krigslida I Krigsslida fnns möjlighet för ny bebyggelse i spårstationsnära läge norr om Nynäsbanan. Flerbostadshus bör prioriteras framför småhus för att öka antalet människor som nyttjar Krigslida station. Vid exploatering i Krigslida ska närhet till bostadsnära park-, naturoch promenadområden beaktas. I Tungelsta behövs fer möjligheter till promenadområden skapas. De större skogsområdena väster om Tungelsta samt öster och söder om Lillgården ska i huvudsak bevaras samt fortsatt vara möjliga att nå som tätortsnära naturområden. Rocklösaån tillsammans med omkringliggande jordbruksmark ska skyddas mot exploatering som påverkar ekologiska, kulturhistoriska, landskapsmässiga eller geologiska värden. Redan idag fnns en välkänd översvämningsproblematik i området kring Rocklösaån. Pendeltågsstationen i Krigslida. Foto: Trafkverket 46 Översiktsplan 2030 47 Haninge kommun Hemfosa Kommunens utbyggnadsstrategier innebär att framtida bebyggelse inte ska spridas ut i kommunen utan främst planeras i pendeltågsstationsnära lägen. Utvecklingen av Hemfosa bedöms ligga i slutet av planperioden när även dubbelspår fnns utbyggt. Med en pendeltågsstation, dubbelspår och stora obebyggda markområden fnns det möjligheter för framtida utbyggnad i Hemfosa. En eventuell utbyggnad i Hemfosa ska ske med hänsyn till Hemfosas befntliga karaktär med småhusbebyggelse och stora orörda områden. Framtida bebyggelse planeras därför i form av förtätning i befntligt småhusområde eller i form av ny exploatering som harmoniserar med Hemfosas karaktär. Ny exploatering i Hemfosa bör planeras inom 600 meters radie från pendeltågsstationen. 48 Orörd natur i Hemfosa. Foto: Fredrik Hjerling Översiktsplan 2030 49 Haninge kommun 2 000 personer per dag. Vid Årsta brygga och Videnäsvägen fnns cirka 600 parkeringsplatser som inte räcker till under högsäsongen. Studier visar att det skulle gå att utöka till 800 stycken parkeringsplatser. Cirka en färdedel av resenärerna anländer med buss till Årsta brygga vilket medför att störande trafk passerar genom området. Om båttrafken från Årsta brygga skulle läggas om till Vitså brygga skulle trafktopparna och problemen med framkomlighet längs Årsta havsbadsvägen minska. Biltrafken skulle få närmare till Vitså brygga från väg 73 via Vitsåvägen. Vitså brygga ligger dock på militärt område vilket försvårar en sådan utbyggnad och försvaret har hittills sagt nej till förslaget. Möjligheten att skapa en ny replipunkt vid Vitså brygga bör utredas vidare tillsammans med försvaret. Utredningsområde nordost om Årsta Havsbad I området Årsta havsbad är det attraktivt att bo. Markägarna i området norr om Årsta havsbad har tidigare visat intresse för att utveckla sina markägor. Sannolikt skulle det området på samma sätt som Årsta havsbad, bli attraktivt att bosätta sig i om det skulle bebyggas. Årsta havsbad. Kust och skärgård Årsta havsbad Årsta havsbad är ett fritidshusområde omfattande drygt 800 fastigheter vid Horsfärden. Området anlades av HSB på 1930-talet och har en unik historia som Sveriges första anlagda fritidsby. Årsta havsbad har således en viktig plats i svensk bostadshistoria och det är viktigt att bevara en del av de kulturhistoriska värdena i området. Kommunen har planlagt det äldre ursprungliga fritidshusområdet för att lösa rådande vatten- och avloppsproblem på ett långsiktigt hållbart sätt. 50 Från Årsta brygga går regelbunden färjetrafk till Utö. Under högsäsong på sommaren kan antalet resande till och från Utö överstiga I syfte att utöka möjligheterna till attraktivt boende och ökad tillgänglighet för både boende och allmänhet till skärgården så har området nordost om Årsta havsbad utpekats som ett så kallat utredningsområde. Tanken är att pröva om området har förutsättningar för kustnära bebyggelseutveckling. Bebyggelsen ska innehålla en blandning av småhus och ferfamiljshus för människor med olika ekonomiska förutsättningar. Bebyggelseexploateringen ska vara tillräckligt stor för att kostnader för utbyggd infrastruktur, teknisk försörjning och kommunal service inte ska bli orimligt höga. Området bör även tillsammans med det befntliga Årsta havsbadsområdet kunna skapa förutsättningar för en utbyggd service samt förbättrad kollektivtrafkförsörjning. Gålö Gålö är en halvö i den norra delen av färden Mysingen. Den är i sin helhet ett naturreservat och ett populärt utfyktsmål. Gålös landskap är typiskt för Södertörns kust och skärgård och historiskt har halvön varit en typisk innerskärgårdsö med jordbruk och fske som huvudsakliga näringar. Ön domineras av godset Stegsholm där också de högsta naturvärden återfnns. Naturvärdena är framförallt knutna till det betade eklandskapet med ekar som är fera hundra år gamla. Översiktsplan 2030 Gålö är ett omtyckt fritidsområde med stugbyar, badplats och småbåtshamnar. För att lyckas med att utveckla turismen och det rörliga friluftslivet till Gålö behöver korsningen på Dalarövägen ut till Gålö förbättras. Det behövs även en cykelväg till Gålö från Haninges centralorter. Dalarö Planering och andra insatser bör inriktas på att Dalarö skall växa, genom att fer erbjuds möjlighet att såväl bo kvar som att fytta till Dalarö. Här behövs satsningar på bostäder, skola och omsorg för livets alla skeden. Lägenheter i mer centralt läge efterfrågas för äldre som vill bo kvar. För övriga hushåll kan mer perifert lokaliserade lägenheter tänkas. Ny bebyggelse kan framförallt tillkomma i områdena Schweizerdalen, Kolbotten, Tegelbruket och Kattvik. Viktigt är dock att de genuina kulturmiljöerna bevaras vid tillkomst av nya bostäder. Bra vatten och avloppslösningar är av central betydelse för ett växande Dalarö. För att förstärka vattenförsörjningen anlades 2011 en vattenledning i saltsjön. Befntligt avloppsreningsverk planeras att uppgraderas. Dessa åtgärder säkerställer vatten och avloppsförsörjningen för cirka 4 000 personer. Kommunikationerna till Dalarö såväl fysiskt till lands och sjöss samt via bredbandsuppkoppling måste stärkas för att fer skall kunna bo och verka i Dalarö och dess skärgård. Dalarös funktion som replipunkt och den där till knutna frågan om färjelägets placering är en fråga som måste utredas vidare då den är av mycket stor vikt för Dalarös och öarnas utveckling. Färjeläget Trafkverket utreder för närvarande (dec 2014) om förbindelsen till Ornö skall övergå från enskild till allmän. Om detta visar sig bli fallet kommer med stor sannolikhet investeringar i infrastrukturen på land och på Ornö bli aktuella. Omfattningen av dessa åtgärder kommer att studeras med början i en Åtgärdsvalsstudie, ÅVS. I en sådan studie kommer kommunen medverka och där lyfta frågan om hur trafkförsörjningen till Ornö och även Utö på lång sikt kan tryggas. Därför fnns heller inga ev. nya färjelägen utpekade i detta ÖP-förslag. Muskö Dalarö. Foto: Fredrik Hjerling Muskö nås främst genom Muskötunneln som även i framtiden kommer att fungera som förbindelse ut till ön. De sydvästra delarna av Muskö är av riksintresse för totalförsvaret och medger således inga större utbyggnadsmöjligheter. I kyrkbyn fnns blandade upplåtelseformer med villor, radhus och ferbostadshus och här bor även det största antalet fastboende. Kommunen ställer sig positiva till utbyggnad på Muskö. Delar av Ludvigsberg har kommunalt vatten och avlopp och området runt 51 Haninge kommun Muskö kyrka och Ludvigsberg lämpar sig därför för ny bebyggelse. Arbottna är lämpligt att pröva för utbyggnad av bostäder och verksamheter. I området runt Torpet, Torpa skog och Näsängen fnns stora tomter med viss möjlighet till avstyckning och ny bebyggelse. Ornö Ornö är kommunens och södra skärgårdens största ö. Den är 14 km lång och cirka 4 km bred och nås med bilfärja som trafkerar mellan Dalarö och Hässelmara. I norr är ön relativt otillgänglig och påminner om vildmark. Särskilt höga naturvärden fnns runt Maren vid Sundby, Kymmendö och Lustehagen vid Åvassa. Värdefulla kulturmarker fnns bland annat i områdena runt Västergården och Svinåker. Långsiktigt är Ornö också ett av de viktigaste områdena för rovfåglarnas fortlevnad i Stockholms skärgård. Det är viktigt att Ornös ostörda karaktär kvarstår och att spridd bebyggelse undviks. Vi vill underlätta för helårsboende och att öka antalet fastboende på ön. Ornö har goda förutsättningar för detta och ett ökat antal fastboende ger ett bredare och stabilare underlag för en utveckling av handel och service på ön. Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras till områden med befntlig bebyggelse och infrastruktur. Lämpliga områden för förtätning är runt Kyrkviken, i Vargvik, i området mellan HässelmaraSkinnardal och vid Lättinge. Även andra bebyggelsegrupper kan kompletteras om motiv fnns, exempelvis på Kymmendö. Motiv kan vara behov av bostad i anslutning till verksamheter. Motiv prövas utifrån allmänna intressen. Ny bebyggelse i ovan nämnda områden bör utformas så att de kan nyttjas som helårsbostäder. På längre sikt skulle nya vägförbindelser till norra Ornö och till sydvästra Ornö möjliggöra utvecklingen av helårsbostäder i även dessa områden. Vid all ny exploatering på Ornö behöver vatten och avlopp lösas enskilt eller samfällt med vattensnåla tekniker som möjliggör kretsloppslösningar. De större markägarna på Ornö har gemensamt formulerat ett utvecklingsförslag som innebär ökat bostadsbyggande för en ökande befolkning. Deras förslag omfattar nya bostäder i anslutning till befntliga samt en ny vägförbindelse till den norra delen av ön. Se områdena i plankartan. 52 • Vid planering av bebyggelseutveckling på Ornö prioriteras nuvarande och framtida fastboendes möjligheter. • Inom markerade förändringsområden utformas ny bebyggelse så att de kan nyttjas som helårsbostäder. Ytterligare fritidsbebyggelse kan tillkomma. Utö Utö ligger söder om Ornö och har liksom Ornö fastboende som arbetspendlar in till fastlandet. Men Utö är i stor utsträckning även populärt bland turister. Här fnns vandrarhem, campingplatser, hotell och turistservice som bidrar till att proflera Utö som turistmål och fritidsområde. Norra delen av Utö är ett naturreservat och Natura 2000-område. I reservatet ingår bland annat de gruvor från 1100-talet som användes för järnmalmsbrytning och som har ett stort industrihistoriskt värde. Här fnns också ett antal byggnader bevarade från 1700-talets gruvsamhälle. Reservatet fnns för att bevara öns speciella natur- och kulturvärden och för att tillvarata de stora möjligheterna för friluftsliv och rekreation som fnns på Utö. På södra Utö ligger Utö skjutfält som är av riksintresse för totalförsvaret. Det område som påverkas av buller och säkerhet kallas infuensområde och sträcker sig upp till norra Utö och medger inga större utbyggnadsmöjligheter. Möjligheten till ny bebyggelse fnns därmed främst norr om Gruvbyn på norra Utö. Förtätning eller förändring av miljön på ön bör ske på ett sätt som värnar om natur- och kulturmiljöer och möjligheten för friluftsliv. I regel til�låts endast små stugor eller parstugor. Det öppna landskapet kring Edesnäs och Kyrkviken är det enda som fnns kvar av det gamla odlingslandskapet på Utö och är därmed värdefulla för Utös karaktär. • Utös profl som turistmål och fritidsområde värnas och utvecklas. • Kompletterande bebyggelse kan tillåtas i befntliga bebyggelseområden. • Det öppna landskapet kring Edesnäs och Kyrkviken bevaras. Översiktsplan 2030 Utö. Foto: Fredrik Hjerling 53 Haninge kommun Bebyggelsens funktioner I det här kapitlet beskrivs hur bebyggelsens funktioner ser ut och hur de kan utvecklas. I såväl tätorterna som på landsbygden och i skärgården behövs hållbara lösningar för vatten och avlopp samt ett trafksystem med kommunikationer som tillfredsställer lokala och regionala resbehov och som främjar ett hållbart resande. Nedan beskrivs hur dessa bör utvecklas. Antagen av tige kommunfullmäk 104 2010-06-07 § SBN: 31/2009 2010 CYKELPLAN Haninge cykelplan tar upp behov av cykelvägar på kommunala och statliga vägar fram till 2030. Utbyggnad av våra cykelvägar följer därför de rekommendationer som ges där. Trafk och kommunikationer En viktig förutsättning för att Haninge ska behålla och utveckla sina kvaliteter som kommun med en regional stadskärna, är en framåtsyftande och strategisk planering för infrastrukturen gällande gångvägar, cykelvägar, kollektivtrafken och gator. En god planerad infrastruktur bidrar till att göra kommunen attraktiv för såväl företag som invånare. Vi beaktar de efekter trafkplaneringen får på vår miljö både direkt och indirekt. Nya anläggningar medför alltid en avvägning mellan förbättringar i form av framkomlighet, trafksäkerhet, förbättrad boendemiljö mot de intrång, barriärefekter, ökat buller och utsläpp av växthusgaser som de kan innebära. För att alltid ha hållbart resande med vid planering, utformning och drift av trafksystemet prioriteras trafkslagen i ordningen gående – cyklister – kollektivtrafk – biltrafk. Prioritetsordningen syftar till att få ett gaturum och trafknät som är planerat, utformat och underhållet utifrån gåendes och cyklisters behov. Den utgör även en påminnelse att alltid beakta gående, cyklister och kollektivtrafkanter när nya vägar planeras. Trafksystemet ska uppmuntra till ökat gående, cyklande och kollektivtrafkresande som ökar möjligheterna till rörelse, spontana möten mellan våra invånare samt till minskade utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar och buller. På så sätt kan trafkplaneringen bidra till ökad folkhälsa. • Vid all nyexploatering beaktas inte bara den av exploateringen lokala påverkan utan även de ändrade trafkfödena och dess omgivningspåverkan för ett större omland. 54 Hållbart resande Bilen är en utmaning för framtidens stadsplanering. För att med säkerhet kunna se en minskad bilanvändning behöver vi aktivt underlätta människors vardagsresor och göra det enkelt att välja bort bilen. Majoriteten av vardagsresorna i Haninge är kedjeresor mellan olika delmål. Den naturliga kopplingen mellan olika målpunkter är vanligtvis genom bilvägar och bilen underlättar familjelivet och vardagsplaneringen för boende i kommunen. En studie om hållbara vardagresor i Haninge kommun visar att många fortfarande väljer bilen för korta resor. En tät bebyggelsestruktur underlättar utvecklingen mot ett hållbart samhälle eftersom det skapar närhet mellan olika funktioner som boende, arbete och service. Det skapar också en högre täthet av boende som behövs för att utveckla god kollektivtrafk som skapar möjlighet att välja bort bilen. Vissa korta vardagsresor skulle också kunna undvikas med fer möjligheter till kollektivtrafk men även genom en utbyggnad av tillgängliga gång- och cykelvägar. • Goda möjligheterna till hållbart resande skapas för alla. Gång- och cykelvägar Det fnns två regionala cykelstråk genom Haninge kommun. Det ena är Nynässtråket mellan Stockholm och Nynäshamn via Handen, Jordbro och Västerhaninge. Det andra är Vendelsöstråket mellan Tyresö och Handen. I studier av Tvärförbindelse Södertörn har kommunen framfört önskemål om ett ytterligare regionalt cykelstråk på sträckan mellan Handen och Huddinge centrum. Lokalt i Haninge fnns ett bra utbyggt cykelnät som förbinder kommunens tätorter med varandra, bäst utbyggt är det i Jordbro. Det saknas dock cykelvägar utmed några viktiga kommunala huvudgator och i områden som omvandlats från fritidsboende till permanentboende. På sikt behövs det cykelväg till Dalarö och Årsta Havsbad. Att cykla bidrar till bättre hälsa och är även billigt och miljövänligt. Med attraktiva, säkra och trygga gång- och cykelvägar till olika målpunkter i kommunen ökar möjligheterna för människor att vara fysiskt aktiva. Det kan även minska antalet korta bilresor som görs i kommunen. Översiktsplan 2030 För att cykel i kombination med kollektivtrafk ska ses som ett alternativ till bilen är utveckling av trygga och attraktiva cykelparkeringar prioriterade vid pendeltågsstationerna samt vid busshållplatser. • Pendeltågstationerna utvecklas som en del i en attraktiv stadsmiljö. Haninge cykelplan tar upp behov av cykelvägar på kommunala och statliga vägar fram till 2030. Utbyggnad av våra cykelvägar följer därför de rekommendationer som ges där. • Tillkommande bostäder och lokaler, för kommersiell och offentlig service samt arbetsplatser, lokaliseras i lägen som ökar underlaget för god kollektivtrafk. I mycket goda kollektivtrafklägen eftersträvas förtätning med hög exploateringsgrad och funktionsblandning. • Vid planering i både befntlig stadsmiljö och i helt nya områden prioriteras trafkslagen i följande ordning: gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafk. • Kommunen verkar för att det vid varje pendeltågsstation samt större busshållplatser fnns tillräckligt med parkeringsplatser av god kvalitet för både bilar och cyklar. • Inom tätorterna skapas goda förutsättningar för alla att förfytta sig på ett säkert och tryggt sätt. • Planering, anläggande och drift och underhåll av gång- och cykelbanor till, samt cykelparkering vid viktiga målpunkter är prioriterade. • Utveckla lokala och regionala cykelstråk mellan viktiga målpunkter och kommundelscentrum där cykelstråken prioriteras och dimensioneras utifrån en ökande cykeltrafk. Kollektivtrafk Haninge har karaktären av en bandstad med tätorter som har växt fram i ett band längs med Gudöbroleden och utmed Nynäsbanan och dess pendeltågsstationer. Det fnns därför redan idag ett gott kundunderlag för pendeltågs- och busstrafk. Detta underlag kommer fortsätta att öka kraftigt i framtiden genom våra planerade förtätningar i tätorterna. Möjligheten att resa kollektivt kommer förbättras genom utvecklandet av den nya bussterminalen och resecentret i Handen. Vega får även en ny pendeltågsstation som ökar möjligheter att resa kollektivt i kommunen. Utöver dessa förbättringar i kollektivtrafken är även satsningar på Nynäsbanan och dess pendeltågsstationer, för ökad kapacitet samt minskade störningar nödvändiga. Vid planering av ny bebyggelse i närheten av järnvägen är det viktigt att beakta de efekter som en framtida utbyggd järnväg med nya tåg kommer innebära (i form av buller och vibrationer) samt att transporterna av farligt gods bedöms öka i framtiden. Handens pendeltågsstation. Foto: Eva Simonsson 55 Haninge kommun lektivtrafkresande mellan de regionala stadskärnorna; busstrafk utmed Tvärförbindelse Södertörn och förverkligandet av en förlängning av Spårväg Syd till Haninge. Spårväg Syd är en tvärförbindelse som i första etappen ska knyta ihop Flemingsberg, Masmo, Kungens kurva, Skärholmen, Fruängen och Älvsjö. Det fnns emellertid möjlighet att förlänga spåret från båda ändstationerna och Huddinge kommun har i sin översiktsplan uttryckt att de är öppna för förlängningar till både Botkyrka och Haninge. En förlängning till Haninge skulle knyta samman de regionala stadskärnorna och på så sätt avsevärt öka möjligheterna till kollektivt resande i den södra Stockholmsregionen. Åtgärdsvalsstudien av Tvärförbindelse Södertörn6 visar att en förlängning av spårvägen till Haninge leder till en större samhällsekonomisk nytta än om enbart den första etappen byggs. Haninge verkar för att Spårväg Syd ska förlängas till Handen. Vi har därför förberett möjliga alternativ till var spårvägen kan dras genom Handen och ut till Gudöbroleden. På sikt bör det även utredas hur spårvägen kan fortsätta utmed Gudöbroleden till Tyresö och Nacka. • Kommunen verkar för en utbyggnad av Spårväg Syd till Haninge. Illustration av Vega pendelstågsstation. Vega får cirka 3 300 nya bostäder samt service och arbetsplatser. Området trafkeras av buss längs Nynäsvägen och längs Nordenskiölds väg i norra delen av området. I samband med att Vega växer fram utvecklas även infrastrukturen med en ny pendeltågsstation. Detta ökar tillgängligheten, säkerheten och fexibiliteten i transportsystemen och främjar framtida trafkförsörjningsbehov. Kommunen verkar för bättre kommunikationer till de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva - Skärholmen samt till centrala Stockholm. Tvärförbindelserna mellan Stockholmsregionens kommunikationsstråk är otillräckliga på Södertörn. För att utveckla en långsiktigt hållbar ferkärning region behöver kollektivtrafkmöjligheterna utökas. I Haninge är det främst två projekt som är av högsta prioritet för att möjliggöra ett ökat kol56 Infartsparkeringar vid pendeltåg och buss I Haninge är direktbussarna in mot Stockholm uppskattade och närhet till dessa busshållplatser är därför attraktivt. De utgör ett bra komplement till pendeltåget. Att göra det enkelt för boende att välja bort bilen och istället nyttja kollektiva färdmedel för såväl korta som längre resor är viktigt. Vi vill därför erbjuda säkra infartsparkeringar för såväl bil- som cykelresenärer vid knutpunkter för pendeltåg och buss. Trygga och attraktiva promenadstråk samt tydlig skyltning bidrar också till att gående och cyklister enklare hittar mellan viktiga målpunkter. Vägar och gator Haninges vägar omfattas av vägnät som är statliga, kommunala och enskilda. Kommunen ansvarar för det kommunala vägnätet och 6 Trafkverket (2014) Åtgärdsvalsstudie – Tvärförbindelse Södertörn Stockholms län Översiktsplan 2030 vi bidrar till den nationella nollvisionen genom att sträva efter att antalet döda och svårt skadade till följd av trafkolyckor ska minska. År 2020 ska ingen dödas på det kommunala vägnätet. Detta arbete görs utifrån kommunens Trafksäkerhetsprogram som visar trafksäkerhetsläget i kommunen samt ett åtgärdsprogram för att öka trafksäkerheten. En viktig förutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla bebyggelsens kvaliteter och innehåll är en framåtsyftande och strategisk planering för trafken och för våra vägar och gator. Det är samtidigt viktigt att beaktar de efekter den får på vår miljö. För att uppnå en långsiktigt hållbar infrastruktur följer alla val av åtgärder för trafken i kommunen den så kallade fyrstegsprincipen. Det är ett förhållningssätt som främjar en förutsättningslös och allsidig planering utifrån följande fyra steg: 1. Beteendepåverkande åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som optimerar användandet av befntligt system. 3. Mindre begränsade ombyggnadsåtgärder av system. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Vägnätet i kommunen ska erbjuda god framkomlighet men även en trafksäker miljö för alla trafkanter, inte minst gående och cyklister. Vi eftersträvar en minimal miljöpåverkan och ska bidra till det nationella målet om en fossilbränslefri fordonsfotta år 2030. Det innebär att infrastrukturen för förnyelsebara drivmedel i Haninge ska förbättras, bland annat genom fer serviceställen och tankstationer. Vi fortsätter även utbyggnaden av laddningsstationer för elfordon. • Val av åtgärder i trafksystemen följer den så kallade fyrstegsprincipen. • Vägnätet i kommunen utformas med god framkomlighet, säkerhetsstandard och god miljöstandard. • Vägar och järnvägar planeras så att människor, djur och växter kan passera dessa. • Kommunen verkar för en successiv utbyggnad av tankstationer och serviceställen för förnyelsebar energi samt laddningsstationer för elfordon. Det planeras en utbyggnad av tvärförbindelse Södertörn i öst-västlig riktning. Tvärförbindelse Södertörn För att Södertörnskommunerna ska kunna växa i enlighet med den beslutade regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, måste också infrastrukturen följa med. Trafkverket, Trafkförvaltningen på Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholms län samt kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge och Nynäshamn planerar en ny förbindelse i öst-västlig riktning. Tvärförbindelse Södertörn kommer vara tillgänglig och framkomlig för såväl gående, cyklister, kollektivtrafkanter som för bilister och godstransporter. • Kommunen verkar för en utbyggnad av Tvärförbindelse Södertörn. 57 Haninge kommun Tungelstavägen och Stavsvägen Delar av väg 257, Tungelstavägen, har höga trafkbullervärden, vibrationer vid bostäder och många oskyddade trafkanter. Vi verkar för trafksäkerhet och en god miljö utmed Tungelstavägens befntliga sträckning. Åtgärderna innebär planskilda korsningspunkter, förbättrade busshållplatser, minskat antal utfarter samt hastigetsanpassade åtgärder och bullerskydd. För att ny bebyggelse ska vara möjlig i delar av Tungelsta och Västerhaninge behöver trafken ledas på andra vägar för att inte ytterligare belasta Tungelstavägen. Väg 556, Stavsvägen, utgör en förbindelse mellan Tungelsta tätort och väg 73 via trafkplats Fors och trafkplats Gryt. Vägen har låg standard men potential att åtgärdas för att utgöra ett alternativ till Tungelstavägen. Vägen ska därför förbättras och kompletteras med en ny gång- och cykelväg Vega och Handens trafkplatser I samband med att en ny stadsdel utvecklas i Vega byggs också en ny trafkplats i Vega för att avlasta den höga trafkbelastningen i detta område och öka kapaciteten i anslutningarna till väg 73 från bostads- och handelsområdena. Gång- och cykelväg bibehålls längs Nynäsvägen och kan med fördel förlängas till Länna handelsområde. Den nya trafkplatsen i Vega förutsätter även en ombyggnad av Handens trafkplats. Trafk och kommunikationer i skärgården En av de viktigaste faktorerna för livet i skärgården är goda kommunikationer. Möjligheten att resa, transportera varor, postgång, mobiltelefontäckning samt tillgång till bredband är grundförutsättningar för en levande skärgård. Båt- och färjelinjer ska vara så efektiva som möjligt i tid och antal angöringspunkter. De ska passa ihop med busslinjer och pendeltåg på fastlandet för att pendlare ska kunna nå sina arbetsplatser och skolor på ett smidigt sätt. Efektiva båtförbindelser är av stor betydelse för de lokala butikerna. Kollektivtrafken till sjöss behöver knytas ihop genom en nord-sydlig förbindelse. • Kommunen verkar för utveckling av kollektivtrafken på vatten, där båt- och färjetrafken till kommunens större öar ges en långsiktigt hållbar lösning vilket möjliggör pendling året runt. • Vid planering i vattennära lägen så beaktas framtida behov av hamn- och kajlägen. Markområden likväl som anslutande vattenområden reserveras för detta ändamål. Vatten och avlopp Cirka 90 procent av kommunens invånare är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Regional dricksvattenförsörjning och avloppshantering är en viktig förutsättning för kommunens vatten och avloppsförsörjning. 58 Kommunen verkar för utveckling av kollektivtrafk på vatten. Kapaciteten i huvudledningsnätet är generellt god, men behöver säkerställas för att tillgodose det ökade behovet som uppstår genom förtätning och utbyggnad i nya bebyggelseområden. I takt med att kommunen växer byggs kommunalt vatten och avlopp ut. Aktuella utbyggnadsplaner för vatten och avlopp redovisas i kommunens VA-plan. Översiktsplan 2030 • Inom tätorten råder detaljplanekrav, likaså i tätortens utkant. Enstaka kompletteringar inom tätorten kan tillåtas utan detaljplan om fastigheten kan anslutas till kommunalt vatten- och avlopp samt om exploateringen inte försvårar framtida planläggning. • Om behovet av fysisk planering enbart avser VA- försörjning kan VA-utbyggnad utan detaljplan övervägas. Skydd av vatten genom vattenskyddsområden Vattenskyddsområden upprättas med syfte att ge skydd åt yt- eller grundvatten, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, så att kommunens vattentillgångar säkerställs i ett långsiktigt perspektiv. Vattenskyddsområden inrättas med särskilda bestämmelser som reglerar sådana verksamheter och åtgärder som skulle kunna förorena dricksvattnet. I planeringen tas alltid hänsyn till dessa. I Haninge fnns sex vattenskyddsområden. Hanveden, Pålamalm, Dalarö (Schweizerdalen) och Muskö (Hvilakällan) är kommunala skyddsområden för grundvattentäkter. De övriga två är Häringe grundvattentäkt som sköts av Skärgårdsstiftelsen samt Valinge träsk på Muskö som är skyddsområde för försvarets ytvattentäkt. • Viktiga vattenresurser ges ett långsiktigt skydd genom upprättande av vattenskyddsområden med föreskrifter som beaktas i planeringen. Dricksvatten Av den allmänna vattenförbrukningen i kommunen tillgodoses 90 procent genom inköp av dricksvatten från Stockholm. Resterande dricksvatten kommer från kommunens tre egna vattenverk Pålamalm, Dalarö och Muskö. Kommunen har även reservvattentäkten Hanveden. Kapaciteten i huvudledningsnätet för dricksvatten är generellt god, men behöver säkerställas för att tillgodose det ökade behovet som uppstår genom förtätning och utbyggnad i nya områden. Det fnns även ett behov av förstärkning på delar av huvudledningsnätet för att säkerställa leveransen vid större driftavbrott inom kommunen. Möjligheten att försörja kommuninvånarna med dricksvatten om leveransen från Stockholm skulle utebli är begränsad. Kommunens egna vattenresurser och anläggningar utgör därför ett komplement till den regionala vattenförsörjningen och leverenssäkerheten utöver den funktion de fyller under normala förhållanden. Avloppsvatten Avloppsvatten kan delas in i spillvatten och dagvatten. Med spillvatten avses förorenat vatten från hushåll, industrier och verksamheter. Till dagvatten räknas ytligt avrinnande regnvatten eller smältvatten i den bebyggda miljön, men även dräneringar. Spill- och dagvatten avleds generellt i olika ledningar, men fram till 1960-talet var det vanligt med kombinerade ledningar där dag- och spillvatten avleddes i samma ledning. I Haninge fnns en mindre andel kombinerade avloppsledningar. VA-PLAN FÖR HANINGE KO MMUN REVIDERAD REM ISSVERSION 2015-03-31 • Som en del i klimatanpassningsarbetet ska dagvatten separeras från spillvattenledningar och komplettering med dagvattenavledande system göras i områden med kombinerade ledningar där lokal dagvattenhantering inte är möjlig. VA-plan för Haninge kommun (2015) Spillvatten Den största mängden av det spillvatten som uppstår inom kommunens verksamhetsområde skickas till Henriksdals avloppsreningsverk i Stockholm för rening innan det släpps ut i Saltsjön. Resterande avloppsvatten, motsvarande cirka 30 procent, renas i Haninges tre kommunala avloppsreningsverk Fors, Dalarö och Muskö. Från de södra kommundelarna Tungelsta och Västerhaninge avleds spillvattnet till Fors som är kommunens största egna verk. Skärpta nationella reningskrav och Haninges snabba utveckling innebär att verket måste uppgraderas. I Dalarö avloppsreningsverk renas spillvatten från Dalarö. Kapaciteten i verket är god och planer fnns på att uppgradera verket till dubbel kapacitet för att möta ett ökat behov i framtiden. • För att förebygga luktstörningar planeras ny bostadsbebyggelse inte inom 500 meter från Fors avloppsreningsverk. 59 Haninge kommun • I kommunens avloppshantering övervägs möjligheten att lokalt återföra renat slam från avloppet till produktiv mark. • Vid ny exploatering undersöks möjligheterna att lokalt återanvända såväl dagvattnen som spillvatten, exempelvis genom kretsloppsanpassade system. • Utsläpp av näringsämnen och föroreningar från bland annat dagvatten, enskilda avlopp och jordbruksmark renas för att uppnå god status i kommunens vattenförekomster. Dagvatten Hållbar dagvattenhantering innebär att hanteringen av dagvattnet ska likna naturens förlopp med framför allt fördröjning och infltration. Dagvatten bör renas för att föroreningsbelastningen på recipienten ska minska och miljökvalitetsnormer uppfylls. Vid planering för dagvatten tas hänsyn till både kvantitet och kvalitet hos dagvattnet, men även till hur vattnet kan förväntas rinna vid extremväder som skyfall eller långvariga regn. Principer för avledning och rening av dagvatten har beskrivits i Haninge kommuns Dagvattenstrategi. Hur bebyggelse planeras för att undvika risker för översvämningar vid kraftiga eller långvariga regn beskrivs under kapitlet om Miljö- och riskfaktorer.För att möjliggöra lokalt omhändertagande av dagatten beaktas möjligheten att öka andelen gröna tak och dagvattendammar samt minska andelen hårdgjorda ytor när nya områden exploateras. • Dagvatten omhändertas i första hand lokalt, i andra hand utjämnas och fördröjs det innan avledning till recipient. • Dikningar och andra verksamheter som påverkar områdenas hydrologi eller naturvärden undviks. • Vid exploatering anpassas dagvattensystemen för att klara framtida klimatförändringar och födesvariationer. • Vid planering i närhet av vattendrag så studeras behovet av mångfunktionella ytor vilka kan tillåtas svämma över vid behov och användas för annat under torrare perioder, exempelvis för lek och sport. 60 Områden utan kommunalt vatten och avlopp Många Haningebor får sitt dricksvatten från egna borrade brunnar. I strandzonen kan det fnnas risk för saltvatteninträngning. Brun�nar kan därför inte borras lika djupa här som längre in på land. I dessa områden är system som bygger på vattensnåla tekniker att föredra då risken för saltvatteninträngning minskar. Inför borrning av brunn behövs god kännedom om den lokala topografn och de förhållanden som råder på platsen. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har ett brunnsarkiv där man kan studera hur förhållandena är i närliggande brunnar. I områden som inte är aktuella för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp är befntliga enskilda VA-anläggningar inventerade av SMOHF och fastighetsägarna har fått förelägganden om åtgärdande av de enskilda avloppsanläggningar som bedömts som undermåliga. Åtgärdade avloppsanläggningar kommer att ha god standard under kommande 15-20 åren, vilket medför att behovet av en samlad vatten och avloppslösning inte kommer att vara stor under dessa år. • Vattensnåla tekniker ska eftersträvas där det är lämpligt. • I strandzon borras bergbrunnar för dricksvatten max 40 meter djupa och i övriga områden max 70 meter. Avfall Haninge kommun har en gemensam avfallsplan tillsammans med kommunerna Huddinge, Nynäshamn, Salem och Botkyrka som beaktas vid planläggning. Avfallshanteringen sköts av SRV Återvinning AB som sköter insamling och förädling av återvinningsmaterial, rötning och avfall. I verksamheten ingår även deponering men detta är inte aktuellt i Haninge efter avvecklingen av Jordbrotippen som varit kommunens enda deponi. Hushållsavfall Hushållsavfallet från Haninge går till en kommungemensam återvinningsanläggning vid Sofelund i Huddinge kommun. Brännbart material går vidare till Högdalens förbränningsanläggning. Matavfall har sedan länge samlats in från kommunala verksamheter. Nyligen infördes insamling av matavfall från radhus- och villahushåll och nu påbörjas även insamling från ferfamiljshus och Översiktsplan 2030 61 Haninge kommun Återvinning Haninge har en återvinningscentral för grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall och farligt avfall som ligger i Jordbro företagspark. Ambitionen är att den utvecklas till återbrukscentral eftersom framtida avfallshantering fokuserar på avfallsminimering och återanvändning istället för återvinning. För en hållbar materialförsörjning bör transporter på väg minska och transporter med båt och på järnväg öka. Det är också en fördel om materialet så långt som möjligt kan produceras lokalt för att minimera behovet av långa transporter. Bergtäkter innebär dock stora ingrepp i naturmiljön, förändringar av landskapsbilden, buller, vibrationer och tunga transporter. Att hitta lämpliga platser för nya täkter utreds från fall till fall. På grund av störningar från verksamheten bör de dock inte ligga närmare än 1 000 meter från bostadsbebyggelse. Med den väntande befolkningsökningen kommer det troligtvis behövas ytterligare återbrukscentraler. Det bör vara lätt för invånarna att använda återbrukscentraler och därför är närhet och tillgänglighet viktigt att beakta vid val av ny plats för en återbrukscentral. Samtidigt är det inte lämpligt att planera dessa centraler i direkt närhet till bostadsbebyggelse eftersom verksamheten kan vara störande. Energi Fjärrvärme är ur ett klimatperspektiv ett bra alternativ för byggnader som kräver ett uppvärmningssystem. Förtätning och nybyggnation ska därför prioriteras i befntliga färrvärmeområden och därmed bidra till att öka anslutningsgraden till färrvärmenätet. Vi främjar bebyggelse som präglas av energiefektivt byggande samt minskar det långsiktiga behovet av energi för uppvärmning och drift. Förpackningar som plast och tidningar lämnas vid återvinningsstationer som ägs av förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som även bestämmer var de ska placeras. Kommunen eftersträvar en resursefektiv avfallshantering och därmed att det ska fnnas tillgängliga återvinningsstationer i såväl tätorter som på landsbygden, glesbygden och i skärgården. • Vid förätning och nybyggnad prövas möjligheten att ansluta till befntligt färrvärmenät. I områden där utbyggnad och anslutning inte är möjlig undersöks lösningar med värmepump, biobränsle eller solkraft. fritidshus. Matavfallet omvandlas genom rötning till biogas som kan användas som bränsle till bilar, bussar och andra fordon. Schaktmassor, entreprenadberg, asfalt, betong, jord och lera är exempel på material som kan återanvändas direkt eller efter viss bearbetning. För att möjliggöra en hög återvinningsgrad bör det inom kommunen fnnas en eller fera välbelägna återvinningsanläggningar för dessa material. Materialförsörjning Med en ökad befolkning stiger behovet av tillgång till förädlat material för anläggning av exempelvis vägar, järnvägar och byggnader. Behovet av materialförsörjning ska tillgodoses med återvunnet material från exempelvis schaktmassor samt med krossat berg från bergtäkter. Haninge ligger i ett bristområde när det gäller naturgrus. Uttaget av naturgrus ska minska eftersom grusåsarna har stor betydelse för grundvattenförsörjningen som förser samhället med dricksvatten. Åsarna har ofta också betydelse för rekreation och friluftsliv. 62 Förnybar energi Produktionen av förnybar energi i Haninge ska öka kontinuerligt. Biobränslen och värmepumpar kan användas i områden som inte nås av färrvärmenätet. Annan produktion av förnybar energi såsom sol, vind och biomassa fnns i kommunen, men är begränsad i sin omfattning. Ökad självförsörjningsgrad från småskalig förnybar energiproduktion är önskvärd i kommunens glesare delar. Solfångare och solceller fnnas idag i begränsad omfattning i Haninge. Det fnns dock goda förutsättningar för detta. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län framgår att de befntliga vindkraftanläggningarna i länet har mycket liten effekt och att länet har sämre förutsättningar för vindkraft på land jämfört med andra lägen i Sverige. Till havs fnns dock ett antal vindrika områden som kan utnyttjas. Haninge har tidigare utrett förutsättningarna att bygga ut vindkraften i kommunen. Endast ett fåtal platser var teoretiskt möjliga för vindkraftsparker7. Föreslagna 7 Norconsult (2009) Vindkraft i Haninge kommun Översiktsplan 2030 platser mötte ett stort motstånd hos boende i kommunen. Bedömningen är därför att en mer storskalig utbyggnad, i syfte att bidra till energiproduktionen, inte är möjlig på fastlandet eller innerskärgården utan möjligen kan söka lokalisering längre ut till havs i den yttre skärgården. Med storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar avser vi, liksom Boverket, en utbyggnad i stor skala, vilket förutom stora anläggningar även kan omfatta många enskilda verk och små grupper inom ett område som byggs ut successivt under en längre period. Påverkan på landskapet och konsekvenserna för andra intressen och verksamheter kan bli väl så stora av många små anläggningar som av en stor. • Vid planläggning och utbyggnad av nya områden på landsbygden studeras lösningar med förnyelsebar energi. • Eventuell framtida lokaliseringsprövning av storskalig vindkraft görs längre ut till havs, i den yttre skärgården. Elförsörjning Planer fnns på att förstärka 130 kV-nätet i Haninge med en ny ledning från Västerhaninge till Dalarö i syfte att möjliggöra för fer anslutningar samt göra det mer tåligt för eventuella störningar. Här är det viktigt att ledningsdragningen inte sker på ett sätt som påverkar natur - kulturlandskapet och markanvändningen negativt varför markförlagda ledningar är det föreslagna alternativet för den nya sträckningen. För att framtidens kraftnät ska bli mer robust och mindre miljöstörande ska kommunen verka för att systemet och ledningarna grävs ner i marken. Vidare ska kommunen verka för att det byggs energisystem med minimal risk för elavbrott och ersättningssystem som snabbt ska kunna sättas in vid eventuella avbrott. IT-infrastruktur Tillgång till en bra internetuppkoppling ses idag som en självklarhet på de festa platser. Digital kommunikation är nära nog nödvändig i arbetslivet och där möjliggörs nu även för nya digitala arbetsverktyg, webbaserade möten och distansarbete. Vi kan även förvänta oss att privatpersoner i allt högre grad kommer att efterfråga bredband med hög kvalitet. Efektiv digital kommunikation är därmed en grundförutsättning för tillväxten i Haninge. Alla företag och hushåll behöver ha möjlighet att kommunicera digitalt utan begränsningar. En väl utbyggd IT-infrastruktur är viktig för en levande landsbygd och skärgård. Kommunen bygger inte själva ut bredband men upplåter mark för att kommersiell utbyggnad ska kunna ske. Nätet ska byggas så att även fritidsboende, speciellt på öar i skärgården, får möjlighet till en fberanslutning. Nätet ska också kunna utnyttjas av de mobila systemen och möjliggöra en förtätning av dessa eftersom vi blir allt mer beroende av en ständig uppkoppling även utanför hemmen och arbetsplatserna. En utbyggnad av fber sker lämpligen i samarbete med grannkommunerna. • Kommunal mark kan upplåtas för utbyggnad av noder och kabelförlängning i syfte att erbjuda fber under förutsättning att alla operatörer ges tillgång. Miljö- och riskfaktorer Översvämningar Översvämning kan drabba oss genom att havet succesivt stiger, genom skyfall och ökad nederbörd, stigande grundvattennivåer och ökade föden i sjöar och vattendrag. Översvämningar till följd av stigande havsnivåer Den globala uppvärmningen och smältande glaciärer och landisar medför att havet succesivt stiger. Det faktum att havet långsamt stiger ställer höga krav på hur vi planerar för bebyggelse. Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs med Östersjökusten som gäller för uppförande av alla typer av bebyggelse. Endast uppförande av uthus och garage kan tillåtas på lägre nivåer. Avsteg från angiven nivå kan godkännas efter en särskild analys. Lägsta nivå gäller även för järnvägar, riksvägar, vägar utan reella förbifartsmöjligheter och andra centrala infrastukturobjekt som bland annat pumpstationer och elcentraler. Översvämning till följd av ökad nederbörd Skyfall är kraftig nederbörd som faller på kort tid inom begränsade områden. Dessa kan ge upphov till översvämningar om ledningsnät blir fyllda och vattnet inte hinner rinna undan. Skyfallen förväntas 63 Haninge kommun öka med 25 procent till slutet på seklet och kan ge upphov till samhälleliga problem. Exempel på problem kan vara att samhällsviktiga funktioner upphör att fungera - elförsörjning slås ut, tillgänglighet till sjukhus störs etc. Vidare kan översvämningar orsaka stora ekonomiska skador på byggnader och konstruktioner. Bebyggelse ska hållas borta från översvämningsområden och instängda områden där hanteringen av dagvatten kan bli svårhanterlig. Ett område bör planeras och höjdsättas så att ingen känslig infrastruktur eller byggnader skadas. Grundprincipen är att byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor anläggs i lågstråk. • Ny bebyggelse planeras utan risk för översvämningar till följd av höjda havsnivåer. Länsstyrelsens riktlinjer för exploatering i riskområden för översvämning följs. Avsteg från riktlinjerna kan godkännas efter en särskild analys. • Ny bebyggelse lokaliseras i regel på höjdpartier så att den inte riskerar att utsättas för översvämning, ras eller skred på grund av nederbörd. • Lågstråk, instängda områden och övergripande avrinningsstråk reserveras till grönytor där dagvatten kan fördröjas. Ras, skred och erosion Erosion av olika slag kan uppstå exempelvis från vågor, strömmande vatten, vind och is. Inre erosion kan också förekomma, vilket uppstår i fnkornig friktionsjord då grundvattenströmmar för med sig partiklar. För att erosion ska uppstå är en förutsättning att det fnns erosionskänsligt jordartsmaterial, såsom silt eller fnsand, samt ett föde eller vind som är tillräckligt stort för att lösgöra och transportera materialet. Förutsättningar för erosion fnns både längs sjöar och vattendrag i Tyresåns sjösystem och Östersjökusten. I områden med skredförutsättningar bör därmed aktsamhet iakttas vid planering och byggande och enligt länsstyrelserna bör kommunerna besluta om i vilka områden fördjupade geotekniska utredningar måste göras för att få kunskap om förutsättningar för ny bebyggelse samt eventuella behov av åtgärder för befntlig bebyggelse. • Ingen ny bebyggelse ska tillkomma i ras- och skredriskområden utan att geoteknisk utredning genomförts och eventuella åtgärder vidtagits. 64 Luftföroreningar Det fnns anledning att skapa beredskap för framtida transporter med tanke på kommande skärpningar av miljökvalitetsnormer och kommuns framtida utbyggnad. Det görs genom att söka lösningar som förbättrar eller minimerar negativ påverkan på luftmiljön. Vid planering av bebyggelsestruktur strävar därför kommunen efter att minimera transportbehoven, prioritera gång- och cykeltrafkanter samt att skapa underlag för en god kollektivtrafkförsörjning. • För att minska luftföroreningarna arbetar kommunen med att underlätta för gång-, cykel- och kollektivtrafkanter samt minska bilanvändningen. Förorenade områden Länsstyrelsen i Stockholms län har identiferat närmare 500 förorenade platser i Haninge kommun. Dessa områden är förorenade på ett sådant sätt att de kan medföra skada eller risk för människors hälsa eller miljö och påverkar därför möjligheten att bo på och använda marken. Områdena har förorenats på olika sätt på grund av tidigare verksamheter på platsen och delas in i fyra klasser där riskklass1 hör till de områden som anses utgöra störst risk för miljö och hälsa. Generellt är riskklass 1 och 2 mest prioriterade att utreda och undersöka vidare. I Tungelsta och Västerhaninge fnns ett stort antal före detta handelsträdgårdar som identiferats som potentiellt förorenade områden. I de områden där det har bedrivits militär verksamhet (Berga och Gålö på fastlandet) har fera objekt identiferats. Kända förorenade områden, som fnns registrerade hos kommunen, bör vid ändring av markanvändningen eller utveckling utredas gällande föroreningarnas innehåll och omfattning och vid behov saneras. • Vid bebyggelse i områden där risk fnns för föroreningar i marken föregås bygget alltid av miljötekniska markundersökningar samt hydrologiska (grundvatten) undersökningar. Eventuella efterbehandlingsåtgärder genomförs alltid före byggstart. Radon Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som fnns i mark, luft och vatten. Radonstrålning är i de festa fall ingen stor riskkälla Översiktsplan 2030 men om man under lång tid bor i ett hus med höga radonhalter ökar risken för lungcancer. Marken är den vanligaste radonkällan och det går inte att vara säker på att marken är radonfri förrän mätningar har gjorts. Inför all nybyggnation bör därför radonmätningar göras. Om mätningarna visar på höga radonvärden ska byggnaderna byggas radonsäkert. Rikt- och gränsvärde för högsta radonhalt i nya byggnader och befntliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål är 200 Bq/m3. • Om byggnader uppförs i ett område med hög radonhalt ställs krav på att dessa byggs med radonsäker grundläggning. Strålning Magnetfält kan ge upphov till omedelbar hälsopåverkan, som till exempel nerv- och muskelretningar. Styrkan på dessa magnetfält överskrider dock rejält de nivåer som normalt fnns i vår omgivning. Däremot fnns osäkerhet kring påverkan på lång sikt, som för sambandet mellan barnleukemi och exponering för magnetfält från kraftledningar8. Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande: −− Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. −− Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. −− Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. För att minska påverkan från elektromagnetiska fält är det på sikt rekommenderat att gräva ner kraftledningarna i kommunen eftersom det ofta ger försumbara magnetfält i marknivå. 8 Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida, 2014-11-07: http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Magnetfalt--tradlos-teknik/ Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet är all användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan ge upphov till utsläpp till mark och vatten eller medföra andra störningar för människor eller miljön. I Haninge fnns ett antal större industriområden som Jordbro, Håga och Handens industriområde där industrier och andra miljöfarliga verksamheter är belägna. Dessa verksamheter kan ofta vara störande genom exempelvis luftföroreningar och buller. De kräver normalt stora skyddsavstånd till närmaste bostadsbebyggelse. I de mindre industriområdena som Brandbergen, Skäggsmo och Kvarntorps industriområde utgörs verksamheterna ofta av småindustri, handel och mindre störande verksamheter. Rekommenderade skyddsavstånd mellan industrier och bostadsbebyggelse ges av Boverket. Om det fnns intresse att avvika från rekommenderade skyddsavstånd bör en riskanalys göras i tidigt planskede. Verksamheter och industrier med begränsad eller utan omgivningspåverkan kan med fördel integreras i bebyggd miljö. Vid samlokalisering bör frågor som störningar från exempelvis trafk, lastning, lossning, avfallshantering och buller från fäktar utredas. Buller Buller defnieras som allt oönskat ljud och är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem. Trenden pekar mot att fer kommer att besväras av trafkbuller i framtiden med ökad trafk och fer boende i tätorter9. För nå miljökvalitetsmålet ”En god bebyggd miljö” är det en utmaning att minska påverkan från trafkbuller10. Miljökvalitetsnormen för buller infördes år 2004. För att följa miljökvalitetsnormen ska kommuner med en befolkning på över 100 000 invånare vart femte år göra bullerkartläggningar och därefter ta fram och fastställa åtgärdsprogram för att minska bullerstörningar. Haninge kommun bör arbeta aktivt med ljudmiljön i syfte att minimera mängden bullriga miljöer, men också för att främja platser med en god ljudmiljö inom tätbebyggt område och säkra 9 Naturvårdsverkets hemsida, 2014-10-16: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Buller/ Miljömålsportalen, 2014-10-29: http://www.miljomal.se/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/ 10 65 Haninge kommun 66 Översiktsplan 2030 tysta områden för rekreation och återhämtning. En god ljudmiljö och tysta områden är attraktiva tillgångar i en storstadsregion som bör tillvaratas och utvecklas. Arbetet för god ljudmiljö ska ske aktivt och medvetet. Buller kan fångas och kanaliseras genom samhällsplaneringen i tätbebyggda områden. När bebyggelse placeras närmare gatan möjliggörs tystare gårdar och bättre ljudmiljöer för såväl privat som ofentligt bruk. Undervisningslokaler för skola och förskola lokaliseras med fördel till lägen där ekvivalent ljudnivå klaras utan avsteg. Bullernivån vid fasad är dock av mindre betydelse för undervisningslokaler än för bostäder. Däremot är det viktigt att tillräckligt tysta miljöer säkras på skolgårdar och lekytor. Riktvärdet 55 dB(A) ekvivalent nivå bör hållas för skol- och lekgårdar i sin helhet, i enlighet med WHO:s rekommendationer. • På skol- och lekgårdar eftersträvas högst 55 dB(A) ekvivalent nivå. Avstegsfall Avsteg från nationella riktvärden för buller bör accepteras för bostäder i centrala lägen med bebyggelse av stadskaraktär, t.ex. ordnad kvartersstruktur och god tillgång till kollektivtrafk, i enlighet med den praxis som utvecklats i Stockholms län. • Exploateringsområden där avsteg bedöms vara tillämpliga framgår av Haninges bulleravstegskarta. Skyddsavstånd I Haninge transporteras farligt gods på de rekommenderade primära transportlederna Nynäsbanan (järnvägen), väg 73 (Nynäsvägen) och väg 259 (Tvärförbindelse Södertörn) som används för genomfartstrafk. De sekundära transportlederna är främst avsedda för lokala transporter från det primära nätet, för leverantör eller mottagare av farligt gods. Det sekundära vägnätet består för närvarande av väg 227 (Dalarövägen), väg 257 (Tungelstavägen, mellan Västerhaninge trafkplats och Tungelsta), väg 260 (Gudöbroleden), väg 560 (Vitsåvägen, mellan Fors trafkplats och Årsta brygga) samt väg 561 (Österhaningevägen). För att garantera en trygg och säker miljö genomförs en särskild riskanalys vid detaljplanering inom 150 meters avstånd från leder för farligt gods. Om det fnns ett högt bebyggelsetryck och i övrigt få begränsningar för ny bebyggelse görs en fördjupad riskanalys. Den undersöker möjliga skyddsåtgärder som skulle kunna möjliggöra ny bebyggelse inom rekommenderat skyddsavstånd. Rekommenderade skyddsavstånd återfnns i Länsstyrelsens publikationer. • Vid utveckling nära verksamheter och infrastruktur med skyddsavstånd görs en avvägning mellan de olika intressena. I lägen med starka bebyggelsemotiv görs en fördjupad riskanalys. • Verksamheter med skyddsavstånd fyttas om möjligt ut från kollektivtrafknära lägen till lägen där de inte står i konfikt med stadsutvecklingen. Hästar I Haninge fnns cirka 2 000 hästar och intresset för hästar är utbrett. Kommunen främjar hästnäringen eftersom den skapar arbetstillfällen för många människor. Hästen har även betydelse för exempelvis det öppna landskapet, friluftslivet, besöksnäringen och för rehabilitering. Den är därför en viktig resurs som behöver få fnnas på landsbygden och det fnns utvecklingspotential. Hästnäringen kan innebära olägenheter för människors hälsa genom exempelvis allergier och lukt. Spridningen av allergener beror dock på olika omständigheter på plats och avtar i takt med att avståndet från stall eller hästhagar ökar. Haninges hästpolicy är vägledande vid planering för och invid hästanläggningar. Fastställda generella skyddsavstånd fnns inte utan dessa fastställs från fall till fall. Möjligheten till utveckling av hästnäringen och ridsporten har stor betydelse i bedömningen eftersom hästen har positiva efekter för människor, samhällsekonomin och den levande landsbygden. God samexistens mellan djurhållning och bebyggd miljö går att åstadkomma. • Planering av bebyggelse invid hästanläggningar görs utifrån den enskilda platsens förutsättningar och vägs mot möjligheten att utveckla hästnäringen och ridsporten. 67 Haninge kommun Obebyggd miljö Grönstruktur Grönstrukturen är det gröna nätverk av bland annat naturområden, parker, trädgårdar och bostadsgårdar som fnns i och runt tätorterna. Grönstrukturen renar luft och vatten och ger förutsättningar för ett gott lokalklimat, biologisk mångfald och fungerande ekosystem. Grönstrukturen skapar även förutsättningar för möten mellan människor och är en plats friluftsliv, lek, promenader och fysisk träning. Blåstrukturen består av sjöar, vattendrag, hav och grundvatten. Vissa delar, som grundvattenmagasin, är inte synliga men har en viktig roll i det hydrologiska kretsloppet, för vattenkvaliten och för samhällets möjlighet att tillgodogöra sig resursen. I det här kapitlet redovisas de delar av grön- och blåstrukturen som ligger utanför tätorterna i kommunens obebyggda miljö. Naturen runt hörnet Haninge kommun kännetecknas av att det alltid är nära till natur, skärgård och hav. Hit kommer besökare från hela regionen för att ta del av friluftsliv och naturupplevelser. Naturen i Haninge erbjuder stora barrskogsområden, odlingslandskap, lövskogar och skärgård. Här fnns större skogsområden med mycket äldre skog och därmed en rik biologisk mångfald. Hällmarkstallskog är en skogstyp som är ovanlig i ett internationellt perspektiv men karaktäristisk för stora delar av Haninges skogsbygd. På vissa sträckor, exempelvis vid Häringe och på Gålö, växer ädellövskogar med framförallt ek. Även skärgårdsöarna är skogsklädda, oftast med barrskog, men på öar med mer näringsrik jordmån växer frodiga lövskogar. På Utö och Ornö fnns exempelvis större områden med ädellövskog. Längre ut i kustbandet avtar vegetationen och längst ut i ytterskärgården består öarna mestadels av klippor och skär. Vi vill att alla människor på ett enkelt sätt ska kunna ta sig ut och vistas i naturen. Människor söker olika upplevelser i naturen och det är därför viktigt att det fnns markerade vandringsleder, rastplatser och motionsspår samtidigt som det fnns naturområden som ger möjlighet att uppleva skogskänsla, tystnad och orördhet. Det är även angeläget att mark för camping fnns i nära anslutning till naturen och att dessa helst också kan nås med kollektivtrafk. 68 Nedre Rudansjön. Tyresta Tyresta nationalpark är tillsammans med Tyresta naturreservat ett av de största orörda skogsområdena i Sverige nedanför fälltrakterna. Tyresta blev nationalpark 1993 och bjuder på en unik urskog, klara skogssjöar och ett stort antal ovanliga växter och djur. Översiktsplan 2030 Naturreservatet runt nationalparken fungerar som en bufertzon mot ny bebyggelse. Totalt är området nästan tre mil i omkrets. För att möjliggöra för besökare att snabbt och efektivt nå den tysta och orörda naturen i nationalparken kan en ny alternativ entré till Tyresta utredas vidare. • Alla anläggningar för besökare i kommunens naturreservat och värdefulla naturområden, så som vägvisning, ledmarkeringar, rastplatser, parkeringsplatser med mera ska ha god standard. Biologisk mångfald och skydd av värdefull natur Haninge har en varierad och förhållandevis sammanhängande natur med en rik biologisk mångfald, speciellt knuten till skogslandskapet, skärgården och odlingslandskapet. För att denna mångfald ska bevaras för kommande generationer behöver vi särskilt värna områden med höga naturvärden. Utöver att skydda de mest värdefulla naturområdena behöver vi se till att dessa har förbindelse med varandra via gröna stråk för att deras värden ska bestå. Exempel på skyddsvärda områden som bör utredas för olika typer av skydd är Högstaskogen och skogarna runt Hemfosa-Träsksjön. Kommunens arbete med att skydda värdefull natur ska i första hand utgå ifrån Naturkatalogens sammanhängande områden med höga naturvärden samt områden utpekade som svaga samband i rapporten Ekologiska landskapssamband. • Kulturlandskapets och skogsmarkens värden bevaras och utvecklas med avseende på natur, kulturmiljö och friluftsliv. • Områden med höga naturvärden enligt kommunens Naturkatalog skyddas så att åtgärder som skadar deras värden undviks. Om påverkan ändå sker ska relevanta åtgärder för ekologisk kompensation vidtas. Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) Enligt miljöbalken ska varje kommun defniera de områden som är ekologiskt särskilt känsliga, så kallade ESKO-områden. Att ett område är ekologiskt särskilt känsligt defnieras av att dess ekosystem lätt förändras negativt vid störning. Sällsynta djur eller växter inom ett område fungerar ofta som indikator på att området är särskilt ekologiskt känsligt. • De ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO-områden) beaktas så att åtgärder som skadar områdets specifka känslighet undviks. Ekologisk kompensation Ekologiska kompensationsåtgärder ska vidtas i de fall värdefulla naturområden tas i anspråk för exploatering. Syftet är att säkerställa tillgång till värdefulla natur- och rekreationsområden samtidigt som kommunens tätorter förtätas. Exploatering av orörda grönområden ska i första hand undvikas genom att exploatering sker i centrala delar, på redan exploaterad mark och genom en hög exploateringsgrad. Riktlinjer för ekologisk kompensation tas fram. • Ekologisk kompensation används när värdefulla naturområden tas i anspråk för bostadsbebyggelse eller verksamhetsutveckling. Gröna kilar Haninges gröna kilar och stora opåverkade områden är en viktig tillgång för invånare och besökare och har stor betydelse för möjligheten till friluftsliv och rekreation. Den goda tillgången till grönområden gör kommunens bostadsorter attraktiva. De gröna kilarna har också stor ekologisk betydelse som hemvist och spridningskorridorer för både växter och djur. Det fnns sammanlagt tio gröna kilar i Stockholms län varav två stycken, Hanvedenkilen och Tyrestakilen, delvis ligger i Haninge kommun. De gröna kilarna sträcker sig över kommungränserna och förvaltas och utvecklas därför med fördel i samverkan mellan kommunerna. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, anger att de gröna kilarna ska bevaras, utvecklas och göras tillgängliga för invånarna. Rapporten ”Ekologiska landskapssamband” är framtagen av Calluna AB 2014 och identiferar svaga, speciellt viktiga samt fungerande ekologiska landskapssamband på lokal nivå i Haninge kommun. Större mark- och vattenområden som inte alls, eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdets karaktär. Ett stort opåverkat område är ett område större än 200 hektar. Större opåverkade områden i Haninge är Hanveden, skogarna kring Hemfosa-Träsksjön samt Tyresta-Åva. Dessa områden är av stor betydelse för både naturvården och det rörliga friluftslivet. Både Hanveden och Tyresta-Åva är också av riksintresse för friluftslivet och Tyresta-Åva-området är även av riksintresse för naturvården. 69 Haninge kommun 70 Översiktsplan 2030 Skogsområdena runt Hemfosa-Träsksjön räknas också som stora orörda områden även om både järnvägen och väg 73 skär rakt genom. Stora delar av Haninges skärgård kan också betraktas som orörda och opåverkade. • De gröna kilarna och andra stora opåverkade områden värnas, vilket även innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem ska undvikas. Tysta områden I Haninge fnns det skogar där du kan vandra länge utan att höra några ljud från varken trafk eller verksamheter. Det är ovanligt i en storstadsregion som Stockholm och därför har Stockholms läns landsting identiferat sådana tysta områden som har särskilt höga värden för friluftslivet på grund av få eller inga onaturliga ljud. Alla områden med mindre än 45 dBA ljudpåverkan har angivits som tysta områden. I Stockholms skärgård fnns sedan 2008 två så kallade hänsynsområden/tysta områden varav det ena gäller skärgårdsområdet kring Huvudskär i Haninge kommun. I ett hänsynsområde ombeds alla att visa extra hänsyn genom att exempelvis inte köra snabbare än 5 knop, använda motor så lite som möjligt, inte åka vattenskoter samt att dämpa musik och prat. En framtida bullerkartering av kommunen kommer att visa var dessa tysta områden fnns. • Tysta områden värnas och främjas. Blåstruktur Vattenförekomster EU:s Ramdirektiv för vatten, ofta kallat vattendirektivet, har antagits som svensk lag. Direktivet ger ett gemensamt regelverk och en helhetssyn på hur EU:s vattentillgångar skall uppnå god kvalitet. För ett antal sjöar, vattendrag, kustområden och grundvatten, formellt benämnda vattenförekomster, har man fastställt miljökvalitetsnormer. Direktivet anger att för ytvatten skall god kemisk och ekologisk status skall ha uppnåtts senast 2021. För grundvattenförekomster anges att god kemisk och kvantitativ status skall uppnås. I vattenförekomster där detta inte är möjligt kan tidgränsen förlängas till 2027. Sjöar och vattendrag. I Haninge fnns endast en sjö (Drevviken) samt tre vattendrag (Vitsån, Rocklösaån och Husbyån) angivna som vattenförekomster. Övriga vattenförekomster är olika skärgårdsområden. Generellt sett har Haninges vatten en god kemisk status, kvicksilver undantaget. Den ekologiska statusen är en sammanslagen bedömning av en rad olika parametrar. Ingen av Haninges ytvattenförekomster uppnår god ekologisk status och den sammantagna bedömningen blir därför att ingen vattenförekomst uppnår god status. Drevviken, som vi delar med tre andra kommuner, tar emot stora volymer dagvatten från vägar och bebyggda områden inom hela sitt avrinningsområde. Från Haninge tar Drevviken emot dagvatten både från Brandbergen/Norrby gärde samt från Vegaområdet. Haninge belastar även sjön med näringsämnen från enskilda avlopp. För att uppnå god status behöver halterna av näringsämnen halveras och mängden partiklar minskas kraftigt. Balansen mellan växtoch djurplankton samt balansen mellan olika fskarter behöver förbättras. Vid fritidsfske tas oftast endast rovfskar som gös, abborre och gädda vilket resulterar i att andelen bytesfskar ökar. Detta i sin tur påverkar sammansättningen av djurplankton och växtplankton på ett negativt sätt. Utsättande av rovfsk, både i Drevviken och i kustvatten och vattendrag, gynnar därför den naturliga balansen. Vid fortsatt exploatering av dessa områden är det därför av stor vikt att planeringen av dagvattenåtgärder, både födesdämpande och näringsreducerande, i tidigt skede kommer in i planprocessen och att mycket stor hänsyn tas till behovet att rena dagvattnet. Tyresåns sjösystem, där Drevviken är den sjö som samlar ihop födena från hela avrinningsområdet, har ett åtgärdsprogram gemensamt för alla kommunerna i systemet. Där föreslås ett stort antal åtgärder som syftar till att uppnå vattendirektivets mål. Vitsån och Rocklösaån belastas både av näringsämnen från jordbruksmark, enskilda avlopp samt från Fors reningsverk. Husbyån belastas av föroreningar både från vägar och från olika verksamhetsområden. Båda åarna mynnar i Hårsfärden. Båda åarna är även viktiga reproduktionsplatser för havsöring. Vid exploatering i avrinningsområdena för dessa åar måste minskning av halterna av näringsämnen och partiklar få hög prioritet. Likaså måste dagvattenåtgärder vidtas för att dämpa höga vattenföden. 71 Haninge kommun Haninge har ett antal sjöar och vattendrag, benämnda övrigt vatten, som har god kvalitet och höga naturvärden. Dessa ligger ofta i början av de tillföden som når de olika vattenförekomsterna. Det är av mycket stor vikt att dessa sjöar och vattendrag inte försämras och exploatering av dessa områden bör undvikas. Så länge som källfödena i ett vattensystem är friska så förmår även kraftigt förorenade vatten nerströms att självläka om föroreningskällorna elimineras. Grundvatten Haninge kommun har ett 15-tal grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status. Dessa är lokaliserade främst längt den åsbildning som löper genom kommunen i nord-sydlig riktning. Endast Sandemar och Dalarö uppvisar tecken på påverkan men inte i oroväckande omfattning. Haninge har relativt goda grundvattentillgångar som är en mycket viktig reserv om ordinarie vattenleveranser skulle förhindras. Flera av de grundvattenförekomster som används som reservvattentäkter har fått skyddsföreskrifter men ett antal andra, som i nuläget inte ligger i exploateringsområden, behöver få utökat skydd för att långsiktigt säkra vårt dricksvatten. Mycket grundvatten rinner ut i sjöar och vattendrag och grundvatten av god kvalitet underlättar för förorenade vatten att återhämta sig då föroreningskällorna eliminerats. Stränder och strandskydd Strandskyddet fnns för att säkerställa allmänhetens tillträde till stränder och kustområden och även för att skydda känsliga djuroch växtarter och områden med höga naturvärden. I Stockholmsområdet är exploateringstrycket mycket högt och Länsstyrelsen har därför beslutat att stora delar av Haninges kustområden skall ha utökat strandskydd från det generella strandskyddet på 100 m utökat till 300 meter från strandlinjen. Även vissa grunda vattenområden, som Sandemar, kan omfattas av det utökade strandskyddet. Många stränder är viktiga för rekreation och fske men även som lek- och uppväxtområden för många fskarter. För användes betande djur på strandängarna vilket gynnade en mångfald av växter och insekter. Betningen av vass i strandkanten skapade också gynnsamma förhållanden för gäddornas lek. Att återställa igenvuxna stränder, med betande djur eller på annat sätt, tjänar därför fera syften. 72 Vattenbruk I Haninge fnns endast ett fåtal vattenbruk, främst odling av regnbågsforell och kräfta. På grund av den generellt höga näringsbelastningen i Östersjön kommer troligen inga nya öppna kassodlingar i skärgården att få tillstånd. Den enda möjligheten för kommunen att få en ökad lokal fskproduktion blir att underlätta för recirkulerande eller slutna landbaserade odlingar att etablera sig. Eftersom dessa bör förläggas nära god tillgång på vatten, avlopp, energi och vägar bör lämpliga platser planeras in i kommunens planer för näringslivets expansion. Havet Haninges kustvatten och havsområden utgör ca 80 procent av kommunens totala yta. Östersjön har generellt en mycket hög belastning av näringsämnen och föroreningar. Ett alltför oreglerat fske har även lett till att den ekologiska balansen är rubbad. Haninge bidrar med ytterligare belastning genom olika dagvattenföden, reningsverk samt ett stort antal enskilda avlopp. Detta medför att ingen vattenförekomst i våra kustvatten når god status. Det fnns dock ett antal åtgärder som kan förbättra situationen. Haninges pågående arbete med att inspektera enskilda avlopp visar på en stor förbättringspotential . Ändrade jordbruksrutiner och djurhållning samt en satsning på att åtgärda föroreningar i dagvattenföden i samband med exploatering kan ge en stor efekt. Eftersom de mest kustnära vattenförekomsterna främst påverkas av föden från land fnns stora möjligheter att skapa lokala förbättringar. Återskapande av naturliga våtmarker, både uppströms och i kustbandet, binder mycket näringsämnen och bidrar samtidigt till att skapa goda miljöer för fsk och fågel. Utsättning av fsk samt skapande av lekplatser för olika fskarter gynnar den ekologiska balansen och ökar samtidigt förutsättningarna för ett bra fritidsfske. Intresset för att utveckla och nyttja havet som en resurs för fer arbetstillfällen, ökad välfärd och livskvalitet ökar. Därmed ökar även anspråken på Sveriges havsområden. Sverige har en lång kuststräcka och förutsättningarna skiljer sig åt i olika delar. Östersjön har samtidigt stora miljöutmaningar om god miljöstatus ska uppnås till år 2020. Regionens utvecklingsplan anger att den marina miljön generellt behöver förbättras. Översiktsplan 2030 73 Haninge kommun Haninge kommuns yta sträcker sig ut till territorialgränsen, 12 sjömil från den så kallade baslinjen, det vill säga lågvattenlinjen utmed kusten enligt sjökort. Det innebär att kommunen till 80 procent består av vatten och hav där en stor del utgörs av öppet hav som är en del av Östersjön. I det öppna havsområdet utanför baslinjen fnns fera intressen som kulturarv, friluftsliv och turism, både fritidsfske och yrkesfske, sjöfartsleder, försvaret och naturvård. Även energiutvinning som vindkraft och vågkraft skulle i framtiden kunna vara aktuella. • Kommunen deltar i regionala åtgärder som syftar till ett hållbart nyttjande av havsområdet och som bidra till att förbättra Östersjöns vattenkvalitet. • Utveckla skydd av särskilt värdefull marin natur- och kulturmiljö. Mellankommunala intressen Samhällsutvecklingen innebar att fer och fer frågor behöver uppmärksammas som mellankommunala och regionala. Många behov av samplanering är redan behandlade i den regionala utvecklingsplanen – RUFS 2010. Andra har inte regional karaktär, utan behöver hanteras i kommunernas översiktsplaner. Det kan röra frågor om påverkan på vattenområden som delas av fera kommuner, utbyggnader av vägsystemet, nya bostadsområden, nya naturreservat med mera. Aven om vi som enskild kommun inte ensamma kan skapa en hållbar miljöutveckling sa är vi ansvariga för att se till att våra utvecklingsplaner minimerar eventuell negativ miljöpåverkan. 74 Geografska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan staten peka ut som områden av riksintresse. Områdena kan vara viktiga av olika skäl. Det kan exempelvis vara bevarandevärda områden som innehåller naturvärden eller kulturvärden som är angelägna för hela landet. Men det kan också vara förändringsområden som är viktiga för att de ska användas till någon exploatering, till exempel för vägar, järnvägar eller någon energianläggning. Områdena kan också vara betydelsefulla for någon näring, exempelvis fsket. Slutligen fnns även områden som är viktiga för totalförsvaret. Samarbeten Haninge kommun ingår i fera mellankommunala samarbeten vars visioner och mål ska samspela med översiktsplanens inriktning, bland annat Borgmästaravtalet och föreningen Sveriges ekokommuner (SEKOM). Nedan beskrivs några av kommunens samarbeten som är relevanta för den översiktliga planeringen. Det delregionala Södertörnssamarbetet består av kommunerna Haninge, Botkyrka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Huddinge, Tyresö och Nykvarn. I samarbetet ingår således alla de fyra regionala stadskärnor som ligger söder om Stockholms citykärna. Tillsammans fnns en vision om att Södertörn år 2025 är en attraktiv del av Stockholm – Mälarregionen, med över en halv miljon invånare, som med tillväxt, mångfald och handlingskraft skapar livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling. Haninge kommun är även medlem i de ideella föreningarna Kustvattenvårdsförbundet och Luftvårdsförbundet som mäter och beskriver miljötillståndet längs hela Svealandskusten respektive samordnar regionens miljöövervakning av luft. Nordiska skärgårdssamarbetet är ett gränsregionalt myndighetssamarbete där Stockholms län och således även Haninges skärgård ingår. Samarbetet fokuserar på skärgårdsfrågor där kunskapsutbytet mellan regionerna ger ett mervärde. Stråket Globen - Norvik Stråket från Globen till Nynäshamn har en väl utvecklad transportinfrastruktur i form av motorväg och samtidigt pågår utbyggnad av järnvägen till dubbelspår. Denna infrastruktur är en styrka som ger förutsättningar för utveckling på östra Södertörn. Stråket har därför, inte minst med tanke på den planerade hamnen i Norvik, identiferats som Stockholmsregionens kanske viktigaste utvecklingsstråk. En stark utveckling av detta stråk är en viktig del i arbetet med att göra Haninge till en motor för tillväxt i regionen. Haninge kommun ingår i ett regionalt planeringsprojekt tillsammans med Nynäshamn, Huddinge och Stockholm angående utvecklingen kring väg 73 mellan Globen och Nynäshamn. Projektet syftar till att gemensamt se över möjligheterna för näringslivsutveckling och bostadsförsörjning utmed stråket. Översiktsplan 2030 När företagsområden i Stockholms stad utvecklas till bostadsområden kommer företagare från dessa områden se sig om efter nya platser att etablera sig på. Haninge ligger mitt i stråket Globen – Norvik och här fnns fortfarande tillgång till utvecklingsbar mark både för fer boende och för mer verksamheter. Den nya godshamnen Norvik kommer generera fer transporter utmed stråket vilket också skapar nya förutsättningar för utveckling även i Haninge. Riksintressen Kulturmiljövård, MB 3 kap. 6 § Haninge har åtta områden av riksintresse för kulturmiljövården; Österhaningebygden, Sandemar, Utö, Huvudskär, Sundby – Varnö, Dalarö – Jutholmen – Dalarö skans, Kymmendö och Älvsnabben. Dessa miljöer visar hur människan har nyttjat tillgängliga naturresurser och hur samhälle, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och estetiska ideal har utvecklats. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Bestämmelser om riksintressen fnns i 3 och 4 kapitlet i Miljöbalken. De kan gälla för såväl områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden som för områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande. Områdena kan även vara riksintressanta för totalförsvaret. Ett riksintresses värde eller betydelse för inte påtagligt skadas och det väger alltid tyngre än ett motstående lokalt allmänintresse. Områden av riksintresse ska prioriteras i den fysiska planeringen. Järnväg, MB 3 kap. 8 § Järnvägen mellan Älvsjö och Nynäshamn kallas Nynäsbanan och är dubbelspårig mellan Älvsjö och Tungelsta. Banan är av interregional betydelse och trafkeras främst av pendeltåg, men även av godståg ner till Jordbro. Haninges tätortsband ligger längs Nynäsbanan och här planeras den största bebyggelseutvecklingen. Riksintresset beaktas i planeringen. Riksintressen 3 kap. Miljöbalken Yrkesfske havsområdet, MB 3 kap. 5 § Delar av Östersjön i närheten av Muskö, öster om Ornö, söder om Utö och omkring Nåttarö berörs av riksintressen för yrkesfsket. Kommunens planering tar hänsyn till dessa fskevatten så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Väg, MB 3 kap. 8 § Väg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn löper utmed hela kommunens tätortsband och utgör en förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Utmed motorvägen förespråkar kommunen placering av transportintensiva och ytkrävande företag i närhet till trafkplatserna. Mellan Handen och Brandbergen vill kommunen minska den barriärefekt som väg 73 innebär och planerar därför för en ny övergång här. Naturvård, MB 3 kap. 6 § I Haninge fnns fem områden av riksintresse för naturvården; Tyresta – Åva, Stegsholm – Sandemar, Gullringekärret. Kymmendö och Arbottna. Dessa är kommunens mest värdefulla naturområden i ett nationellt perspektiv och visar landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är karaktäristiska för landets olika naturgeografska regioner. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Friluftsliv, MB 3 kap. 6 § I Haninge fnns fyra områden av riksintresse för friluftslivet varav det största är den del av Stockholms skärgårds yttre del med intressen som exempelvis båtsport, bad, fritidsfske och cykling. Övriga områden är Björkfärden – Prästfärdens övärld, Tyresta – Åva och Ågesta – Lida. Kommunens planering tar hänsyn till dessa friluftsområden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Kommunen tar hänsyn till riksintressena i sin planering. Sjöfart, MB 3 kap. § 8 Den allmänna farleden Dalaröleden på sträckan Örngrund – Kanholmsfärden med farledsklass 1 är av riksintresse för sjöfarten. Kusttrafken på sträckan Kalmarsund - Svenska Björn med farledsklass 2 är också av riksintresse för sjöfarten. Kommunen tar hänsyn till riksintressena i sin planering. Vindkraft, MB 3 kap. 8 § På sydöstra Utö fnns ett riksintresse för vindkraft. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. 75 Haninge kommun Energidistribution, MB 3 kap. 8 § Kraftledningsnätet i Stockholmsregionen består av stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet är uppbyggt av ledningar och stationer för 400 kV och 220 kV och det förvaltas av Svenska Kraftnät. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att stamnätet för elförsörjning med 400 kV och 220 kV ledningar/kablar inklusive transformatorstationer är av riksintresse. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Totalförsvaret, MB 3 kap. 9 § Försvaret har anläggningar och verksamhet i Haninge som är av riksintresse. Mest känt är skjutfältet och hamnen vid Berga och på Muskö. Försvaret har dock även stora områden runt Utö med möjlighet till bland annat skjutövningar. Mellsten skjutfält vid Nåttarö och Stabbo skjutfält mellan Ornö och Utö är även två mindre områden utsedda till riksintresse för totalförsvaret. Utöver dessa fnns även två riksintressen för sjöövningar utanför Muskö och Utö. Kommunen kontaktar försvarsmakten i ett tidigt skede om ovan nämnda riksintressen kan komma att beröras av en plan. Riksintressen 4 kap. Miljöbalken Riksintressen enligt Miljöbalkens 4 kapitel är områden som i sin helhet är av riksintresse och är utpekade med geografska namn direkt i lagtexten. Nedan framgår hur de som berör Haninge (Kustområdet och skärgården samt Natura 2000-områden) ska tillgodoses i den översiktliga planeringen. Kustområdet och skärgården, MB 4 kap. 4 § Stockholms läns kustområde och skärgård sträcker sig från Arkösund och Oxelösund i söder till Singö, Öregrund och Forsmark i norr. Det utgör i sin helhet ett riksintresse som ett av Sveriges mest värdefulla landskap med stora natur- och kulturvärden och med betydelse för friluftsliv och turism. Haninge kust och skärgård sträcker sig från Ängsön, Gränö och Kalvholmen i norr till Nåttarö och Mällsten i söder. Exploatering och andra ingrepp i miljön gör endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas befntliga värden. Fritidsbebyggelse tillförs endast i form av komplettering till befntlig bebyggelse. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befntliga tätorter eller av det lokala näringslivet. 76 Natura 2000, MB 4 kap. 8 § Natura 2000-områden omfattas av bestämmelser om områdesskydd enligt Miljöbalken. Det är länsstyrelserna som föreslår områdena och EU som fattar beslut. EU-länderna har kommit överens om vilka områden som är av gemensamt intresse. Syftet är att värna naturtyper, arter och deras livsmiljöer. I Haninge fnns 15 stycken Natura 2000-områden, sex stycken på fastlandet och nio stycken i skärgården. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. På fastlandet Tyresta – Åva, Sandemar, Stegsholm (Gålö), Riddartorpsmossen, Hanveden och Häringe – Hammersta. I skärgården Ytteräng (Muskö), Södra Nåttarö, Ålö, Rånö - Ängsholmen, Utö, Varnöfaden (Ornö), Öster Ladängen (Ornö), Fjärdlång och Huvudskär. Översiktsplan 2030 77 Haninge kommun Hållbarhetsbedömning Bakgrund Haninge kommun har tagit fram ett förslag till en ny översiktsplan – Översiktsplan 2030. En översiktsplan är, enligt miljöbalkens defnition, en plan som i princip alltid kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning ska därför genomföras för översiktsplanen och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. Syftet med miljöbedömningen är enligt miljöbalken att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Haninge kommun har valt att utvidga miljöbedömningen till en hållbarhetsbedömning där ekologiska/miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter konsekvensbedöms. Hållbarhetsbedömningen uppfyller dock miljöbalkens krav på miljökonsekvensbeskrivningar, har genomförts stegvis och skett integrerat och parallellt med översiktsplanearbetet. Avgränsning och alternativ Hållbarhetsbedömningens avgränsning har arbetats fram tillsammans med Haninge kommuns tjänstemän och behandlar tre olika dimensioner av hållbarhet; ekologisk/miljömässig, social och ekonomisk dimension. Konsekvenserna beskrivs på en övergripande nivå med fokus på Haninge kommun men även Stockholmsregionen i ett mer regionalt perspektiv. Konsekvenserna beskrivs i huvudsak för år 2030. Hållbarhetsbedömningen omfattar dels planförslaget, det vill säga ÖP 2030, dels ett nollalternativ (vad händer om planförslaget inte antas och realiseras) och ett scenario Låg. Nollalternativet innebär att befntlig översiktsplan från 2004 även i fortsättningen är gällande, vilket i många delar liknar ÖP 2030. Scenario Låg innebär att kommunens nya översiktsplan antas men att olika omvärldsoch marknadsfaktorer gjort så att kommunens tillväxt avtar med en lägre befolkningsutveckling och ett avtagande bostadsbyggande. 78 Bidrar översiktsplanen till hållbar utveckling? Översiktsplanens (inklusive scenario Låg och nollalternativet) möjligheter att i ett lokalt perspektiv bidra till en hållbar utveckling har utvärderats med hjälp av ett värderosdiagram (se nästa sida). I värderosen beskrivs hur hållbara de olika alternativen/scenariona är. Värderosen ska betraktas som en bedömning av förutsättningarna att nå en hållbar utveckling och inte som ett absolut värde på hållbarhet. Hållbarhetsbedömningen och värderosen visar att ÖP 2030, nollalternativet och scenario Låg har olika stora möjligheter att bidra till en hållbar utveckling. Samtliga alternativ/scenarion har frågor som kommunen behöver arbeta vidare med i fortsatt planering för att en hållbar utveckling ska kunna uppnås. ÖP 2030 och nollalternativet innebär liknande förutsättningar för att gå i en hållbar riktning men är mer eller mindre fördelaktiga ur olika hållbarhetsdimensioner. Scenario Låg bedöms vara minst hållbar men däremot mer fördelaktig än både ÖP 2030 och nollalternativet om man enbart studerar den ekologiska dimensionen. Detta beror huvudsakligen på att scenariot innebär lägst exploatering och därmed lägst befolkningsökning, vilket i sin tur medför att både större grönområden och mindre lokala naturområden/grönytor kan bevaras i högre grad. Scenario Låg bedöms också medföra en lägre andel hårdgjorda ytor vilket medför att mindre mängd förorenat dagvatten behöver omhändertas och att en mindre mängd föroreningar riskerar att påverka kommunens vattenmiljöer negativt. Utöver detta bedöms lägre antal människor utsättas för buller och höga luftföroreningshalter i och med att det inte byggs lika mycket och lika tätt som i ÖP 2030 och nollalternativet. ÖP 2030 och scenario Låg bedöms som likvärdiga när det gäller klimatpåverkan, fast kopplade till olika aspekter. I ÖP 2030 ökar möjligheterna att använda sig av kollektivtrafk samt gå och cykla vilket kan minska bilbehovet och därigenom minska utsläpp av växthusgaser. I scenario Låg bedöms Sett till den sociala dimensionen av hållbarhet bedöms ÖP 2030 vara mest fördelaktig. ÖP 2030 skapar förutsättningar för korta avstånd mellan arbete, bostad och service som främjar gång och cykel, funktionsblandade och trygga utemiljöer samt förutsättningar för en tillgänglig och levande landsbygd samt kust och skärgård. Utöver detta skapas goda förutsättningar till valfrihet över sin boendesituation och sammantaget bedöms ÖP 2030 skapa förutsättningar till att motverka segregation. Även närheten och tillgängligheten till rekreation- och grönområden, kulturmiljöer, mötesplatser m.m. ökar och det blir därigenom enklare att uppleva natur- och kultur och att skapa sociala relationer. Nollalternativet liknar ÖP 2030 men genom en något mer spridd bebyggelsestruktur skapas något sämre förutsättningar för gång och cykel samt för trygga och säkra utemiljöer och mötesplatser utanför områdena i anslutning till pendeltågsstationerna. Nollalternativet bedöms också innebära ett något mindre varierat bostadsutbud, särskilt på landsbygd och kustnära. Scenario Låg bedöms vara minst fördelaktigt ur den sociala dimensionen på grund av sämre förutsättningar för att gå och cykla samt mindre förutsättningar för ett varierat bostadsutbud. Sett till den ekonomiska dimensionen av hållbarhet bedöms ÖP 2030 vara mest fördelaktigt. Förutsättningar skapas för en positiv befolkningsutveckling med en relativt balanserad befolkningssammansättning. Attraktiva bostadsområden skapas nära kollektivtrafk, service och natur-/rekreationsområden. Med ÖP 2030 utvecklas kollektivtrafken och nya arbetsplatsområden pekas ut, vilket skapar förutsättningar för en mer varierad A EN AL N CI SIO SO EN M DI befolkningstillväxten bli betydligt lägre vilket kan innebära en mindre ökning av det totala bilåkandet i kommunen. I nollalternativet bedöms bilberoendet vara allra störst. E DI KO M LO EN G SI ISK ON A EN Översiktsplan 2030 Folkhälsa Klimatpåverkan och klimatanpassning Boendemiljö och trygghet Människors hälsa - buller, luft och risk Utbildning och arbete Vattenmiljö och vattenkvalitet Kulturmiljö och landsbygd Befolkning och bostadsmarknad Grönstrukturer; skogsoch jordbruksmark Kommunalekonomi och robusthet Arbetsmarknad och näringsliv ÖP 2030 EKONOMISKA DIMENSIONEN Scenario Låg Nollalternativet 79 Haninge kommun Fortsatt planering Utvecklingsprogram I den översiktliga planeringen arbetar kommunen löpande med fördjupningar av geografskt avgränsade områden. Fördjupningarna kallas utvecklingsprogram, sträcker sig vanligtvis 10-15 år fram i tiden, och har som syfte att ge en översiktlig men mer detaljerad bild än översiktsplanen av vilken vision och målbild kommunen har med respektive område. De områden som har utvecklingsprogram står inför en möjlig utveckling i större skala och kommunen har därför upplevt att det fnns behov av ett helhetsgrepp som är mer detaljerat än vad översiktsplanen kan ge. Utvecklingsprogrammen följer gällande översiktsplan och används främst vid detaljplaneringen som en del av det inledande programarbetet. Det innebär att detaljplanearbetet kan efektiviseras och bättre harmonisera med kringliggande områden i samma geografska område. Utvecklingsprogrammen fastställs av kommunfullmäktige och ger en mer detaljerad bild än översiktsplanen av ett aktuellt område. De liknar en fördjupad översiktplan men följer inte samma samrådsprocess och har inte statusen att kunna ändra översiktsplanen. Kommunens löpande översiktliga planering följer i många fall de konkreta förslag på utveckling som föreslås i utvecklingsprogrammen. Utvecklingsprogrammen följs årligen upp genom kommunstyrelsen. Planerings- och utredningsinsatser I arbetet med att ta fram översiktsplanen har behovet av ytterligare utredningar och planeringsinsatser identiferats. Det har inte funnits möjlighet att ta fram dessa under översiktsplanearbetet. −− Kulturmiljöinventering −− Bullerkartering −− Trafkplan 80 Översiktsplan 2030 Förklaring av Plankartan och Strukturplaner Plankartan Visar en önskad målbild för Haninge 2030 (2050). Avgränsningar och sträckningar på kartan är grovt dragna. I efterföljande planering görs mer detaljerade ställningstaganden. medeltät stadsbygd kommer att se olika ut i olika stadsdelar. Exakt hur avgörs i nästa steg i planeringen när fer behov och intressen ska vägas mot varandra. Gles stadsbygd innebär att den ska förbli glesare än den medeltäta eller den täta. Men det är fortfarande stadsbygd och inte landsbygd. Nya bostäder på landsbygden och skärgård Stadsbygd – landsbygd Stadsbygd är ett begrepp som bäst förstås i relation till sin motsats, landsbygd. Inom stadsbygden fnns bostäder, verksamheter, vägar, grönområden, rekreationsområden och andra funktioner som tillhör en stad eller en tätort. På plankartan markeras stadsbygden som röd, orange och gul. Utanför stadsbygden fnns landsbygden. På vissa ställen är gränsen mellan stad och land skarp, men på många håll är den mer difus. Tät, medeltät och gles stadsbygd Inom den rödskraferade markeringen på Ornö vill kommunen ge utrymme för mindre komplettering med nya bostäder. Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med fera bostäder åt gången som kräver detaljplan. Alla lägen inom markering är inte lämpliga för nya bostäder. Kommunen kommer från fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som fnns. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Inom vissa fritidshusområden vill vi underlätta omvandling till åretruntboende genom att bygga ut kommunalt vatten och avlopp och genom nya detaljplaner. Utredningsområde Tät stadsbygd Medeltät stadsbygd Gles stadsbygd De olika färgerna för stadsbygd anger önskad täthet. Den önskade tätheten ska jämföras både med nuläge och med omgivande områden. Färgerna anger därmed dels var kommunen vill se mer förtätning och dels i vilken grad. Vårt ställningstagande utgår i första hand från närhet till kollektivtrafk, men också från en värdering av olika platsers förutsättningar och behov. Täthet är ett begrepp som inom planering kan defnieras på fera sätt och avse olika aspekter – befolkning, bebyggelsekaraktär, exploateringstal, höjd på hus, hur mycket mark som tas i anspråk och så vidare. Här använder vi medvetet begreppet utan att göra någon specifk defnition. Tät och Markägarna i området norr om Årsta havsbad har tidigare visat intresse för att utveckla sina markägor. Sannolikt skulle det området på samma sätt som Årsta havsbad, bli attraktivt att bosätta sig i om det skulle bebyggas. Kommunen har i plankartan markerat området (lila cirkel) som ett så kallat utredningsområde i syfte att visa på att ytterligare studier är nödvändiga för att kunna bedöma områdets lämplighet, avgränsning med mera. 81 Haninge kommun Tätortsnära grönområden Grönområdena nära stadsbygden vill vi utveckla till att bli bättre och mer tillgängliga ”aktivitetsrum” med plats för längre promenader, skidåkning, motion och andra uteaktiviteter. Även sjöarna och stränderna ska göras mer tillgängliga. Utvecklingen ska inte försämra det befntliga jordbrukets villkor och den ska ta hänsyn till natur- och kulturmiljöerna. Kommunen är mycket restriktiv till ny bebyggelse inom dessa områden. Spårväg Syd Spårväg Syd ska bli en regional tvärförbindelse som knyter ihop Flemingsberg, Masmo, Kungens Kurva, Skärholmen, Fruängen och Älvsjö. Huddinge kommun är öppen för en förlängning av spårvägen från Flemingsberg vidare till Haninge. I både plankartan och strukturplanerna fnns några alternativa tänkbara sträckningar redovisade. Grönstråk I områden med förändringstryck, i eller nära stadsbygden, vid vägar och järnvägar, markerar vi att det fnns viktiga gröna samband. Det är smala stråk mellan grönområden, vilka behöver upprätthållas för att skapa en sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av nästan obefntliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer. 82 Strukturplaner Visar på föreslagen markanvändning både vad gäller bevarande och de förändringar som sedan kommer leda till målbilden som visas i Plankartan. Kartorna fokuserar på kommunens sju (7) pendeltågsnära (1 200 m) områden. Här fnns förslag på ny infrastruktur som stationer, järnväg, spårväg, vägar, trafkplats och GCM-vägar. Nya bebyggelseområden är markerade som exploaterings-, förtätnings-, och förändringsområden. Exploateringsområden är områden där helt ny bebyggelse föreslås. Förtätningsområden är områden med befntlig bebyggelse som föreslås förtätas med liknande bebyggelse. Förändringsområden är områden där nuvarande markanvändning föreslås förändras till exempel industrimark till bostäder. Översiktsplan 2030 Underlag i urval Exploateringsstudie för Haninge, Spacescape, 2014 Parkstråksanalys, Tyréns, 2013 Handelsutredning, WSP, 2014 Trafkstudie regionala stadskärnan, ÅF, 2014 Naturvårdsplan, MN, 2013 Vattenplan, 2012 VA-policy, 2013 Ekologiska landskapssamband, Calluna AB, 2014 Klimat- och sårbarhetsanalys, IVL Svenska Miljöinstitutet, 2013 Fördjupning av Klimat och sårbarhetsanlys, Structor med DHI som underkonsult, 2014 Omvärldsanalys, 2014 Utvecklingsprogram Klimat- och energistrategi, 2014 Näringslivsstrategin, 2012 Cykelplan, 2010 VA-plan, 2015 83 136 81 HANINGE 08-606 70 00 haninge.se SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN HANDLÄGGARE DATUM REFERENS ERT DATUM ER REFERENS 16 september 2015 KS-2015/834.312 KS 2015/158 Haninge kommun 136 81 Haninge Nicklas Lord 08-535 365 62 [email protected] Översiktsplan 2030 för Haninge kommun – svar på remiss Huddinge kommun lämnar yttrande över förslag till översiktsplan 2030 för Haninge kommun enligt följande. Haninges översiktsplan siktar mot 2030 men har även utblick mot år 2050. Tidsavgränsningen ska ge en rimlig överblickbarhet och följa den regionala utvecklingsplanen. Översiktsplanens mål och planeringsinriktningar ska samspela med de nationella, regionala och delregionala målen. Huddinge kommun är positiva till att Haninges översiktsplan stödjer RUFS 2010 samt önskar goda förbindelser mellan stadskärnorna, där kopplingen Haninge – Flemingsberg särskilt uppmärksammas. Region och sammanhållning Haninges översiktsplan nämner att närhet mellan Haninges och Flemingsbergs regionala stadskärnor medför goda möjligheter att samverka för att attrahera nya företag. Vi ser positivt till samverkan och önskar att texten utvecklas med hur och inom vilka områden där samverkan är särskilt viktig. Det är positivt att Haninge kommun vill ta sin andel av tillväxten och bostadsbyggandet. Det är dock svårt att överblicka hur Haninge kommun avser förhålla sig till lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Avsnittet mellankommunala intressen skulle kunna utvecklas mer. Bland annat med avseende på vad hamnen i Norvik kan få för konsekvenser med ökad trafik på väg 73, väg 259 och eventuella behov av mark för logistikverksamhet. Bebyggd miljö Huddinge kommun ser positivt på översiktsplanens utbyggnadsstrategier och vill särskilt framhäva vikten av att inriktningen; ”Prioritera utbyggnad i regionala stadskärnan inom 1200 meter från resecentrum”. Samt inriktningen; ”Bygg i stationsnära områden och längs pendeltåget”. Genom att även Haninge kommun planerar utifrån stationsnärhetsprincipen minskas behovet att använda bil, vilket bl.a. är bra för klimatet samt bidrar till ett mer jämlikt och rättvist transportsystem. Principen underlättar också för POSTADRESS BESÖKSADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Stab 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB www.huddinge.se SIDA 1 SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN DATUM 16 september 2015 ERT DATUM REFERENS SIDA KS-2015/834.312Error! 2 (5) No text of specified style in document. ER REFERENS KS 2015/158 kommunernas invånare att få tillgång till den service och utbud som respektive kommun har att erbjuda, vilket i sin tur stärker sammanhållningen. Att vid planläggning eftersträva funktionsblandning ligger i linje med Huddinge kommuns översiktsplan och tillkomande bebyggelse sker i anslutning till kollektivtrafik samt befintlig bebyggelse. Vi står bakom idén om att handeln får växa i etablerade områden och att inte lägga ytterligare handel i externa lägen. Vi tror på att möjliggöra inköp av dagligvaror utan bil. Vid planläggning och planering i närhet till kommungräns ser vi gärna att en dialog/information ges i ett tidigt skede. Detta för att hitta gemensamma lösningar och utveckla samband samt undvika upplevda eller verkliga barriärer mellan kommunerna. Resor och transporter Inriktning Vi är positiva till inriktningen i Haninges översiktsplan som stödjer en utveckling där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Inriktningen och prioriteringen mellan de olika trafikslagen ligger helt i linje med Huddinges intentioner. Det saknas beskrivning av hur man ser på nyttotrafiken. Gång och cykel Det bör tydliggöras att Haninge kommun vill verka för ett genomförande av den regionala cykelplanen för Stockholms län. Vi ser framför oss ett samarbete i att bevaka att cykelstråket Handen – Flemingsberg blir verklighet i arbetet med Tvärförbindelse Södertörn. Huddinge kommun ställer sig bakom önskemålet om ett cykelstråk på sträckan mellan Handen och Huddinge centrum. I översiktsplanen skulle kunna tydliggöras hur Haninge kommun avser arbeta med gångperspektivet för att få fler att välja att gå korta resor istället för att ta bilen. Det framgår inte på karta hur gatunätet ska göras mer promenad- och cykelvänligt. Kollektivtrafik och Spårväg syd I enlighet med Huddinge kommuns översiktsplan är kommunen öppen för förlängningar av Spårväg syd från Flemingsberg Haninge. På sträckan finns det i Huddinge kommuns översiktsplan ett utpekat stamnät för kollektivtrafik, dock inget spårreservat. Vi är positiva till att verka för bättre kommunikationer till de regionala stadskärnorna med busstrafik utmed Tvärförbindelse Södertörn. Kommunerna tillsammans bör verka för en prioriterad kollektivtrafik, som kan konkurrera med bilen, i arbetet med Tvärförbindelse Södertörn. SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN DATUM 16 september 2015 ERT DATUM REFERENS SIDA KS-2015/834.312Error! 3 (5) No text of specified style in document. ER REFERENS KS 2015/158 Inriktningen i översiktsplanen är att i mycket goda kollektivtrafiklägen eftersträvas förtätning med hög exploateringsgrad och funktionsblandning. Detta är positivt och ligger i linje med Huddinge kommuns översiktsplan och trafikstrategi. Det framgår dock inte vad Haninge kommun anser är mycket goda kollektivtrafiklägen och var de finns. Huddinge har tagit fram ett stamnät för kollektivtrafik som ansluter till Haninge kommun via Haningeleden, Nynäsvägen och Gamla Nynäsvägen. En av intentionerna med stamnätet är att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik som är ett led i att kunna öka kollektivtrafikandelen såväl lokalt som regionalt. Huddinge verkar för att upprätta stamnätet. För att nå ännu större effekt hoppas Huddinge kommun på ett framtida samarbete med Haninge kommun där stamnätet fortsätter över kommungränsen. Järnväg och båt Att andelen transporter med båt och järnväg kan öka samt minimera behovet av långväga transporter är positivt. Det saknas dock ett resonemang om hur transporter till och från Norvik kan avlastas med järnväg och om Haninge beaktar detta i planeringen. Väg 73, väg 259 och Tvärförbindelse Södertörn Det framgår att efterfrågan på att etablera verksamhetet relaterad till transporter, logistik och lagerhållning i Haninge kommun är stor. Transportintensiva verksamheter av detta slag påverkar bl.a. väg 73 och väg 259 i stor utstäckning. Och senare även Tvärförbindelse Södertörn. Stora transportflöden påverkar Huddinge kommun och bör ske så effektivt som möjligt bl.a. genom att nyttja järnväg. Vidare så förväntas stark utveckling längs stråket Globen-Haninge-Norvik. Det saknas beskrivning av hur denna utveckling, inklusive nya Vegastaden, påverkar väg 73. Klarar sig dagens utformning av väg 73 genom bl.a. Trångsund och Skogås? Det pågår en dialog mellan tjänstemän från kommuner längs väg 73, stråket Globen (Slakthusområdet)-Norvik. Övrig infrastruktur Haninge kommun lyfter att utbyggnad av fiber lämpligen sker i samarbete med grannkommunerna men utvecklar inte vad detta innebär. Buller Huddinge kommun skulle önska att kapitlet om buller förtydligas. Området som är markerat för bulleravsteg inkluderar en stor del av Haninge kommuns befolkning. I detta område ska bulleravsteg kunna göras enligt praxis för Stockholms län. Denna praxis bör förtydligas. SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN DATUM 16 september 2015 ERT DATUM REFERENS SIDA KS-2015/834.312Error! 4 (5) No text of specified style in document. ER REFERENS KS 2015/158 Natur och miljö Huddinge kommun stödjer tanken om att de gröna kilarna förvaltas och utvecklas i samarbete mellan kommunerna. De gröna kilarnas utbredning bör tydligt framgå på karta även utanför kommungränsen. Viktigt är också att ekologiska samband beaktas vid planläggning samt att värna och utveckla ekosystemtjänster. Haninges remissförslag till översiktsplan medför ett ingrepp i regionens övergripande Grönstruktur. Detta gäller området vid Jordbro som skulle innebära exploatering inom Hanvedenkilen. Detta ingrepp påverkar därmed indirekt värdena i Hanvedenkilen även på Huddinges sida gränsen. Översiktsplanen bör följa den avgränsning av grönstrukturen som Länsstyrelsen och TMR tagit fram och som också framgår av RUFS 2010. Vatten Avrinningsområden är svåra att tyda på kartan. Avrinningsområden som sträcker sig utanför kommungräns bör framgå. Gällande vatten vill Huddinge kommun understryka vikten av att förorenat dagvatten ska renas före infiltration eller utsläpp till vattendrag för att inte förvärra tillståndet i Drevviken. Samt att värna och ge viktiga vattenresurser långsiktigt skydd är viktigt för att trygga dricksvattenförsörjning. Vi ser positivt på alla åtgärder som förbättrar situationen för Östersjön med minskad belastning av näringsämnen och föroreningar. Kartor och bilder för mellankommunal samverkan Kartor bör ses över vad gäller läsbarhet. Infrastruktur, gröna kilar m.m. som visar mellankommunala samband bör visas även utanför Haninges kommungräns. Det skulle vara önskvärt med en karta som visar mycket goda kollektivtrafiklägen och prioriterade busstråk. Det regionala cykelstråken bör tydligt redovisas. Övrigt Det är bra att Haninge kommun utvidgat miljöbedömningen till en hållbarhetsbedömning där ekologiska/miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter konsekvens bedöms. Det känns dock som att det saknas hänvisning till referenser eller underlag för bedömningen. SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN DATUM 16 september 2015 ERT DATUM REFERENS ER REFERENS KS 2015/158 Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 16 september 2015 (protokollsutdrag bifogas). HUDDINGE KOMMUN Samhällsbyggnadsutskottet Malin Danielsson ordförande SIDA KS-2015/834.312Error! 5 (5) No text of specified style in document. Väg 259 Idéutredning Gång- och cykeltrafk i Glömstadalen Samrådshandling 2015-06-30 Diarienummer TRV 2015/67849 Titel: Idéutredning Gång- och cykeltrafk i Glömstadalen Utgivningsdatum: 2015-06-30 Utgivare: Trafkverket Region Stockholm Kontaktperson: Peter Huledal Författare: Jan Englund Layout: Trafkverket Innehåll Om uppdraget ..........................................................................4 Kapitel 4 Förslag till åtgärder ..............................................12 Sammanfattning ...................................................................... 5 4.3 Etappindelning...................................................12 Kapitel 1 Bakgrund ..................................................................6 1.1 Syfte med utredningen.......................................6 1.2 Geografsk avgränsning ....................................6 1.3 Tidigare utredningar och beslut........................6 1.4 Övergripande mål och strategier.......................6 1.5 Planeringsprocessen..........................................6 4.4 Beskrivning av åtgärder.................................... 14 Kapitel 5 Översiktlig konsekvensanalys...........................20 5.1 Natur o kulturmiljö............... ............................ 20 5.2 Rekreation och friluftsliv...................................20 5.3 Boendemiljö.......................................................20 5.4 Trafksäkerhet/Tillgänglighet...........................20 5.5 Kostnader...........................................................20 Kapitel 2 Förutsättningar - brister och problem ................8 2.1 Markanvändning.................................................8 2.2 Trafk och infrastruktur..................................... 8 2.3 Miljö...................................................................10 Kapitel 3 Funktions- och behovsanalys av området ........11 3.1 Fordonstrafk......................................................11 3.2 Kollektivtrafk....................................................11 3.3 Oskyddade trafkanter.......................................11 3.4 Miljö...................................................................11 4.1 Viktiga förutsättningar......................................12 4.2 Förslag till utformning...................................... 12 Kapitel 6 Fortsatt arbete........................................................21 6.1 Nästa steg i planeringsprocessen..................... 21 6.2 Frågor som kräver speciell uppmärksamhet.....21 6.3 Förankringsform.................................................21 Om uppdraget Trafkverket har beslutat att ta fram en idéutredning som stöd för en förenklad åtgärdsvalsstudie gällande gång- och cykeltrafken i Glömstadalen. Det fnns medel anslagna i nu gällande Länsplan för att förbättra gång- och cykelstråket i Glömstadalen. Idéutredningen syftar till att utreda brister och problem samt föreslå åtgärder som förmår förbättra möjligheten att förfytta sig utmed väg 259 gående eller med cykel. Organisation Arbetet har bedrivits internt inom Trafkverket i samarbete med Huddinge kommun. - Trafkverket Projektledare Samhällsplanering Samordning Cykel Jan Englund Sofa Mild Ebba Larsson - Huddinge kommun Trafkfrågor Marika Norrberg 4 (22) 4 (32) Sammanfattning En sammanfattande bedömning är att ett separerat gång- och cykelstråk med hög standard utmed väg 259, på norra sidan, kan lösa de brister som har beskrivits och garantera de funktioner och behov som angivits. Utbyggnaden föreslås ske etappvis. Bakgrund I Länsplanen benämns Cykelsatsning Södertörn. Denna satsning består av ett antal olika objekt och GC-stråket i Glömstadalen är ett av dessa objekt. Det fnns två viktiga syften med objektet: - Koppla ihop och höja standarden på viktiga regionala cykelstråk. - Förbättra den lokala tillgängligheten och trafksäkerheten för oskyddade trafkanter. Förutsättningar - brister och problem Trafksituationen i Glömstadalen är ansträngd. Väg 259 har otillräcklig kapacitet under dygnets maxtimmar. Detta innebär köbildningsproblematik samt olika slags svårigheter för oskyddade trafkanter. Nuvarande utformning av GC-stråket har ett fertal problem och brister. Dessa svagheter avser bland annat genhet, otillräcklig separering från biltrafk, låg standard avseende bredd/beläggning/belysning samt svaga kopplingar till boendemiljöer i Glömsta/ Vistabergsområdet. Funktions- och behovsanalys av området Behov av förbättrad regional framkomlighet i vägnätet och funktionen av en förbättrad kollektivtrafk är viktiga aspekter för att lösa nuvarande problem och möta framtida utmaningar med ökad bostadsbebyggelse i Glömstadalen. Dessa behov och funktioner ska lösas inom ramen för andra projekt (Tvärförbindelse Södertörn/Spårväg Syd). Behoven av förbättrad standard och funktion i framtida GC-nät blir allt viktigare på grund av ökat antal cyklister samt att cykling sker i allt högre farter. Kommande GC-utbyggnad ska utgå från de krav som ställs i regional cykelplan för Stockholms län. Även krav i cykelplanen avseende trafksäkerhet, trygghet, tillgänglighet ska beaktas. Förslag till åtgärder Som första alternativ bör utformningen utgå från att det kommer att krävas intrång på privata tomter utmed sträckan. Detta är nödvändigt för att skapa en tillräcklig remsa mellan väg 259 och det nya GC-stråket. Remsan kommer att ge ökad trafksäkerhet och trygghet för oskyddade trafkanter samtidigt som den har funktion för snöupplag och avvattning. Generellt föreslås den nya GC-banan, där detta är möjligt, planeras bakom befntlig belysning och i anslutning till befntlig dikes bakre krönkant. På detta sätt kan nuvarande belysnings- och avvattningssystem bibehållas. Översiktlig konsekvensanalys Utbyggnaden av föreslaget GC-stråk kommer att få mycket positiva konsekvenser för trafksäkerhet och tillgänglighet när det gäller oskyddade trafkanter. Bedömningen är att intrång på privat tomtmark blir nödvändiga för att kunna skapa en trygg och säker GC-bana som är separerad från väg 259. För att mildra konsekvenserna är det viktigt med en bra dialog samt titta på vilka kompensationsåtgärder som kan utföras för respektive markägare i form av exempelvis fyttning eller nyetablering av vegetation. Kostnader En grov kostadsuppskattning för etapp I visar på en total kostnad på 19 Mkr. Fortsatt arbete Denna idéutredning ska utgöra underlag till en åtgärdsvalsstudie, som är det inledande skedet i vägplaneringsprocessen. Mot bakgrund av frågans lägre grad av komplexitet kommer resursinsatsen anpassas och åtgärdsvalsstudien utförs förenklad med begränsad process och analys. Efter genomfört samråd och dialog av åtgärdsvalsstudien ska arbetet med en formell vägplaneprocess inledas. 5 (22) 5 (32) Kapitel 1 Bakgrund 1.1 Syfte med utredningen En viktig bakgrund till objektet är att det i Länsplanen fnns ett paket som benämns Cykelsatsning Södertörn. Denna satsning består av ett antal olika objekt och GC-stråket i Glömstadalen är ett av dessa objekt. Glömstastråkets läge utgör utöver den lokala funktionen även en viktig länk för att knyta ihop viktiga radiella stråk från Södertälje och Tumba. Syftet med objektet är inte så detaljerat beskrivet i Länsplanen men utredningen defnierar två viktiga syften med objektet. - Behovet att koppla ihop viktiga regionala stråk. Sträckan genom Glömstadalen är ett regionalt stråk och en viktig länk för att koppla ihop radiella cykelstråk utmed E4 och väg 226. - Förbättra den lokala tillgängligheten. Öka möjligheterna för boende i bostadsområdena norr om väg 259 att gå och cykla utmed vägen. Det fnns viktiga målpunkter såsom barnomsorg och skolor inom området 1.2 Geografsk avgränsning Det aktuella utredningsområdet avgränsas av väg 259 och dess närområde på sträckan genom Glömstadalen mellan E4 och väg 226 inom Huddinge kommun 1.3 Tidigare utredningar och beslut Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Regional cykelplan för Stockholm län. Cykelplan Huddinge kommun, remissversion 2015-03-31 1.4 Övergripande mål och strategier Nationella transportpolitiska mål ska beaktas och gäller som ett ramverk för arbetet med idéutredningen. Vidare ska visioner och mål som fnns redovisade i regional cykelplan leda fortsatt arbete: •Bra utbud av cykelvägar, regionalt cykelvägnät för arbetspendling byggs ut för gena och snabba cykelresor. Det regionala nätet bör vara färdigställt år 2030 och kompletteras med lokala och mellankommunala cykelvägar. Turism- och rekreationscykling utvecklas successivt. •Enkelt att planera cykelresan, bra och lättillgänglig information ska fnnas om cykelresande. 6 (22) 6 (32) •Lätt att hitta under resans gång, cykelstråk utformas så att de är lättorienterade och förses med bra vägvisning och trafkinformation. •Säkert och tryggt för alla trafikanter, trafikmiljöer ska vara trafksäkert utformade och cykelbanor vara i gott skick med hög kvalitet på driften. •Enkelt att kombinera cykel med kollektivtrafik, bra kopplingar till kollektivtrafk, tillgång till hyrcyklar vid större kollektivtrafkknutpunkter. Det ska vara möjligt att ta med cykel på längre tågsträckningar utanför rusningstid. •Gott om cykelparkering, bättre och utökade parkeringsmöjligheter i anslutning till kollektivtrafk, vid bostäder, arbetsplatser och i centrumområden. 1.5 Planeringsprocessen Alla formella planeringsprocesser ska föregås av en åtgärdsvalsstudie. Den nu aktuella ideútredningen ska nyttjas som underlag för en förenklad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Den förenklade ÅVS-processen kommer att fungera som dialog och samråd med andra intressenter och sedemera utgöra underlag för beslut om fortsatt planprocess (vägplan). Figur 1 - Översikt utredningsområde 7 (22) 7 (32) Kapitel 2 Förutsättningar - brister och problem 2.1 Markanvändning 2.1.1 Bebyggelse Det förekommer omfattande randbebyggelse utmed väg 259 genom Glömstadalen. I anslutning till denna bebyggelse fnns ett stort antal direktanslutningar mot väg 259, vilka utgör mycket stora trafksäkerhetsrisker vid in- och utfart. Den stora mängd trafk som passerar på väg 259 skapar även buller- och barriärproblem för de boendemiljöer som fnns utmed vägen. 2.2 Trafk och infrastruktur 2.2.1 Vägnätet Väg 259 har utöver den lokala funktionen även en viktig funktion som tvärförbindelse mellan väg 226 och E4. Vägen är enligt mätning från 2013 trafkerad med 20 620 fordon per årsmedeldygn väster om Katrinebergsvägen och 12 210 fordon på sträckan öster därom. Vägen är utformad som en smal tvåfältsväg (ca 7m) och under trafkens maxtimmar är vägen överbelastad och omfattande köbildningsproblematik uppstår. Den täta trafken innebär även stora problem med tillgängligheten för trafk på sekundärvägsanslutningar. 8 (22) 8 (32) 2.2.2 GC-vägnätet Glömstastråket är ett defnierat stråk i regionens cykelplan. Stråket är 9,6 km långt och sträcker sig mellan Fittja i väster och Huddinge centrum i öster. Stråket är en ”tvärförbindelse” mellan Tumbastråket utmed väg 226 och Södertäljestråket utmed E4, se även fgur 2. Nuvarande utformning av stråket har fera brister och problem: - Nuvarande trafkmängd på Glömstavägen (väg 259) utgör en kraftig barriär och trafksäkerhetsrisk för gående och cyklister. - Boende söder om Glömstavägen (Kästa) upplever stora trafksäkerhetsrisker för barn och ungdomar som skall passera Glömstavägen för att ta sig till målpunkter norr om vägen, exempelvis Vistaskolan. Här har speciellt nämnts otryggheten av att cykelbanan på den norra sidan bara är separerad med en kantsten. - Gångsignalen över väg 259 vid Katrinebergsvägens upplevs otrygg eftersom signalsystemet för biltrafken i vägkorsningen kan störa uppmärksamheten för fordonsförare så att de inte uppfattar gångsignalen intill på rätt sätt. Trafkverket kommer under 2015 att genomföra trimningsåtgärder i korsningen för att förbättra framkomligheten för fordonstrafken. - Stora svårigheter att utföra lokala gång- och cykelresor utmed väg 259 i den västra delen av området eftersom det saknas en längsgående GC-koppling utmed vägen. - Befntlig separerat cykelstråk i västra Glömsta har svag koppling till boendemiljöer i Glömsta och Vistabergsområdet. - Stråket ligger avsides väster om Katrinebergsvägen, vilket kan innebära otrygghet under vissa tider på dygnet. - Låg standard i det regionala stråket: * Nuvarande sträckning är utformad med blandtrafk både i västra och östra delen. * Hela sträckan har otillräcklig breddstandard och beläggning behöver förbättras på vissa delar. * Det fnns problem med sikt och hinder utmed sträckan. * Belysning och vägvisning är inte kontinuerlig utmed sträckan. * Anslutningen mot Södertäljestråket vid Masmo är ogen. 2.2.3 Kollektivtrafk Det fnns stora framkomlighetsproblem för busstrafken under trafkens maxtimmar. Flera hållplatslägen utmed sträckan har stora brister i tillgänglighetsanpassning och trafksäkerhetsutformning. 6 H |G UWl O WU MHV nN HW )LWWMD 0DVPRJnUG *O|PVWD *O |P VWD VWU |P nN VWD Yl JH Längsgående GC-koppling saknas för boendemiljöer i västra Glömsta. +XGGLQJH Q HW .lVWD )OHPPLQJVEHUJ 1,5 Kilometer P 0,75 7X 0 ED VW Un NH W Del som saknar kopplingar mot västra Glömsta. Sträckan ligger även i konfikt med kommande planer för Tvärförbindelse Södertörn *O 6HSDUDWLRQVIRUP *&EDQDXWDQVHSDUDWLRQ*& %ODQGWUDILN 6DNQDGOlQN Figur 2 - Glömstastråket, källa Regional cykelplan 9 (22) 9 (32) 2.3 Miljö Utredningsområdet består av Glömstadalen med angränsande skogsområden. Själva dalgången används huvudsakligen för jordbruksändamål men några bebyggda delar fnns. Norr om väg 259 fnns omfattande bebyggelse av småhuskaraktär. Det fnns riksintresseområden för väg- och ledningsutbyggnader i dalgången men i övrigt fnns inga riksintressen preciserade för miljönsidan inom utredningsområdet. Källa till nedanstående faktauppgifter är ur Huddinge kommuns planprogram för planerad bebyggelse i Glömstadalen. 2.3.1 Naturmiljö Glömstadalen har en funktion i Stockholms regionala grönstruktur, då områdets västra del ingår i ett område som är en del av Bornsjökilen. Glömstadalen är sedan även en grön koppling mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Glömstadalen har en öppen karaktär med en tilltalande landskapsbild. Landskapsvärdena hör ihop med bygdens kulturhistoria, där jordbruket har lång kontinuitet i området. Skogssträckan öster om Myrstugeberget är en viktig spridningszon tvärs väg 259 för djur och växter. 10 (22) 10 (32) 2.3.2 Kulturmiljö Glömstaområdet var bebott redan under förhistorisk tid. Det fnns lämningar i form av boplatser från stenåldern samt gravhögar och gravfält från yngre järnåldern, men även runristningar och vägar förkommer inom området och i närliggande omgivningar. 2.3.3 Rekreation och friluftsliv Dalgången har en viktig funktion för rekreation som förbindelse mellan strövområdena i Bornsjökilen och Hanvedenkilen. I Glömstadalen fnns rester av ett gammalt vägnät bevarat, Tingsvägen. Denna väg med en intilliggande runhäll utgör enligt Riksantikvarieämbet en av de mest intressanta förhistoriska lämningarna i Huddinge. Runhällen vid den forna vägen manifesterar läget för en bro. På 1600-talet byggdes Göta Landsväg som idag har kvar sin ursprungliga sträckning i Gamla Stockholmsvägen. För bägge vägområdena samt dalgången gäller särskilda restriktioner för förändringar. Bornsjökilen berör västra delen och innefattar skogsmark både söder om dalgången (Lovisebergs kilområde) och norr om dalen (Gömmaren kilområde). Båda områdena är mycket värdefulla för friluftslivet och det fnns även motionsspår i området. Gång- och cykelstråk som fnns väster om Katrinebergsvägen är väl utnyttjat för promenader/löpning och rekreationscykling. Kapitel 3 Funktions- och behovsanalys av området Vid utformning av åtgärder är det betydelsefullt att som underlag analysera nuvarande och framtida behov och funktioner. 3.1 Fordonstrafk Befntligt vägnät har stora kapacitetsproblem i nuläget och i behov av mer omfattande åtgärder. Pågående projekt med Tvärförbindelse Södertörn kommer att ge förutsättningar för att på ett bättre sätt kunna hantera den regionala trafken i framtiden. En ny tvärförbindelse kommer att förbättra framkomligheten och ger nuvarande väg 259 en annorlunda funktion, vilken istället blir karaktären av matarled i lokalvägsystemet. 3.2 Kollektivtrafk Det fnns stora behov att förbättra kollektivtrafken i området i framtiden. Nuvarande busstrafk har stora problem med framkomligheten under trafkens maxtimmar. Utbyggnad av de nya bostadsområden som planeras i Glömstadalen kommer att medföra nya behov inom kollektivtrafken. Spårväg Syd är ett spårprojekt som kommer att ge god tillgänglighet från området mot de regionala kärnorna i Flemingsberg och Skärholmen. Utbyggnad av Tvärförbindelse Södertörn innebär möjligheter till snabb stombusstrafk och avlastade lokalvägar gör att bussarna lättare kan ta sig fram i nätet. 3.3 Oskyddade trafkanter Huddinge kommun och Trafkverket har konstaterat att stråket genom Glömsta har en viktig funktion för både lokal och regional cykeltrafk. En analys av viktiga behov och funktioner ger följande punkter: - Ett stråk utmed väg 259 är gent och skapar därför en viktig regional funktion för att koppla ihop befntliga stråk utmed Södertäljevägen och Huddingevägen. - Ett stråk som knyter ihop bostadsområden i den västra delen av området skulle få en viktig lokal funktion. - Nuvarande GC-stråk genom dalen har osäker kontinuitet beroende på planerad infrastruktur (Tvärled och Spårväg Syd) med låg regional funktion, stråket fungerar mer för lokala behov och rekreation/motion. - Kvalitetskrav på utformning av cykelstråken skall vara i enlighet med kapitel 5 i Regional cykelplan för Stockholms län. Även krav i cykelplanen avseende trafksäkerhet, trygghet, tillgänglighet ska beaktas. 3.4 Miljö De stora projekt som planeras i Glömstadalen (Tvärförbindelse, Spårväg Syd, Bostadsbebyggelse) kommer att ställa stora krav på åtgärder som kan bibehålla och bevara de olika miljövärden som fnns i området. Utbyggnaden av GC-nätet är i grunden positiv för miljön och innebär liten påverkan i förhållande till övriga större projekt. En viktig funktion som dock kan vara relevant är att försöka behålla spridningssambanden i västra delen av området, där planerad GC-väg passerar skogsområdet. - Behoven av ökad tillgänglighet till lokala målpunkter för boende i området. - Behov av att förbättra kvalitéer i befntligt regionalt GC-stråk, bland annat breddmått från 3m till 4.3m. -Nya regler för cykelöverfarter som kan prioritera cykeltrafkanternas trafksäkerhet och framkomlighet ska fnnas med i åtgärdsförslag. 11 (22) 11 (32) Kapitel 4 Förslag till åtgärder 4.1 Viktiga förutsättningar En systematisk genomgång är viktig vid analysen över vilka aspekter som ska gälla som styrande förutsättningar för de åtgärder som föreslås. Sammanställ och analysera problem/ brister (kap 2). Bedömningen är att de viktigaste bristerna att åtgärda är den låga standarden på det viktiga regionala stråket samt avsaknaden av ett tillgängligt längsgående stråk för lokal GC-trafk till bostadsområdena i den västra delen av området. Klargör vilka behov som föreligger och vilka funktioner som är viktiga på kort och lång sikt (kap 3). Behov av förbättrad regional framkomlighet och funktionen av en förbättrad kollektivtrafk är viktiga aspekter för möta framtida utmaningar med ökad bostadsbebyggelse mm. Dessa behov och funktioner ska lösas inom ramen för andra projekt. Behoven ökar på förbättrad standard och funktion i framtida GC-nät på grund av ökat antal cyklister samt att cykling sker i allt högre farter. Kommande GC-utbyggnad ska utgå från de krav som ställs i Regional cykelplan för Stockholms län (kap 5). Även krav i cykelplanen avseende trafksäkerhet, trygghet, tillgänglighet ska beaktas. 12 (22) 12 (32) Sätt upp mål/vision/förutsättningar som löser identiferade problem/brister samt garanterar funktioner och behov (kap 2,3) - GC-stråket ska vara gent för att på ett efektivt sätt kunna koppla ihop regionala stråk (Tumbarespektive Södertäljestråket). - GC-stråket ska ha en hög standard i enlighet med krav i Regional cykelplan - GC-stråket ska ge en lokal funktion till befntliga boendemiljöer i västra Glömstadalen. - GC-stråket ska vara separerad från övrig trafk för att öka säkerhet och trygghet för oskyddade trafkanter. Separationen ska endast i undantagsfall ske med kantsten. - För att förhindra kostsamma ombyggnationer ska GC-stråket inte väsentligen bli påverkat av de övriga stora objekt som planeras i Glömstadalen. Pröva tänkbara åtgärder som ger uppfyllelse av mål/vision/förutsättningar Sammantaget är bedömningen att ett separerat GC-stråk med hög standard utmed väg 259, på norra sidan, uppfyller samtliga de förutsättningar som beskrivits ovan. 4.2 Förslag till utformning Som första alternativ bör utformningen utgå från att det krävs intrång på privata tomter utmed sträckan. Detta är nödvändigt för att skapa en ordentlig remsa mellan väg 259 och det nya GC-stråket. Remsan kommer att ge ökad trafksäkerhet och trygghet för oskyddade trafkanter samtidigt som den har funktion för snöupplag och avvattning. Generellt föreslås den nya GC-banan, där detta är möjligt, planeras bakom befntlig belysning och i anslutning till befntlig dikes bakre krönkant. På detta sätt kan nuvarande belysnings- och avvattningssystem bibehållas. Som sekundärt alternativ kan GC-stråket utföras direkt mot vägkant med kantsten som separering. Mot bakgrund av nuvarande trafkbelastning är detta inte en tillräckligt säker och trygg utformning. Ska detta komma till utförande krävs ett vägräcke med tillräckligt utrymme för arbetsbredd för att skydda trafkanter på GC-banan. Ytterligare ett alternativ är att skjuta vägbanan söderut för att undvika intrång på tomtmark. Detta skulle dock innebära mycket högre kostnader för objekt än vad som bedöms som realistiskt. 4.3 Etappindelning Förslagen syftar till en etappvis utbyggnad av stråket mellan E4 och väg 226. De mer detaljerat beskrivna förslagen består primärt av etapp 1-åtgärder, som även har fnansiering inom Länsplanen, se även fgur 3. • Etapp I – ny sträckning i den centrala delen. • Etapp II och III – upprustning av befintligt stråk i den östra delen samt ny sträckning i den västra delen. Etapp III - Utbyggnad av GC-stråk med koppling mot Södertäljestråket. Sträckningen bör samordnas med utbyggnaden av Spårväg Syd. Etapp I - Utbyggnad av GC-stråk utmed väg 259 från Katrinebergsvägen fram till befntlig vägport vid Myrstugeberget, längd 3.2 km. Etapp II - Förbättring av befntligt GC-stråk för att nå standard för regionalt cykelstråk, längd ca 1.8 km Figur 3 - Förslag till åtgärder - etappindelning 13 (22) 13 (32) 4.4 Beskrivning av åtgärder Följande bildredovisning är en inventering och analys av förutsättningar för att anlägga en GC-länk i västlig riktning utmed vägen enligt etapp I. Bild1 - Från den signalreglerade passagen vid Katrinebergsvägen fnns en smal GC-bana den inledande sträckan österut. GC-väg ska breddas och separeras från hållplats för att undvika olyckor mellan resenärer och cykeltrafkanter. Kan komma att kräva stödmur för att klara slänten i bakkant. 14 (22) 14 (32) Bild 2 - Den befntliga GC-banan behöver breddas för att uppnå målstandard. Breddning bör ske på norra sidan (från vägen). Inledande sträckan har branta slänter i bakkant behov av stödmur för att klara breddning. Befntlig ek ska bevaras och bör inte påverkas av breddningen enligt förslaget. Bild 3 - Vid Bergavägen pågår ombyggander och det planeras för ny skola/idrottshall i området norr om vägen. Behov av förbättrade hållplatslägen och bra kopplingar till GC-nätet är viktigt. Passagen över Bergavägen bör dras in något på lokalvägen och utföras som cykelöverfart, där trafken på lokalvägen för väjningsskyldighet gentemot GC-stråket. Bild 4 - Strax öster om Bergavägen är en kort passage, där intrång uppstår med tomtmark. En kraftig granskärm står nära vägen och kommer i konfikt med ny GC-bana. Bild 5 - Generellt ska den nya GC-banan, där detta är möjligt, planeras bakom befntlig belysning och i anslutning till befntlig dikes bakre krönkant. På detta sätt kan nuvarande belysning och avvattningssystem bibehållas. Sträckan över ängsmarkerna är okomplicerad och innebär liten intrångsproblematik. Bild 6 - Sträckan vid Vasavägen har bostadsfastigheter med ca 4 m remsa mellan nuvarande vägkant och häckar, staket etc. Fastigheterna är mycket stora och för att skapa en mer trygg miljö för gående och cyklister bör den planerade cykelbanan inte läggas med kantsten utan bakom befntlig belysning som tidigare beskrivits. Detta innebär att mark behöver lösas in för att klara byggnationen. 15 (22) 15 (32) Bild 7 - Det fnns ett stort antal direktutfarter från fastigheter. Dessa är redan idag ett trafksäkerhetsproblem och kommer att innebära en konfikt med föreslagen GC-bana. En del av dessa utfarter är branta och anläggandet av en GC-bana kommer att kräva ombyggnationer av en del anslutningar för att klara lutningskrav etc. 16 (22) 16 (32) Bild 8 - Väster om Vasavägen fnns en afärsrörelse (Barrväxtspecialisten) med direktutfart mot väg 259. Den planerade GC-banan kommer att hamna i konfikt med denna utfart. Bild 9 - På sträckan mellan Barrväxtspecialisten och Gustav Adolfs väg fnns en ca 15 m bred remsa mellan nuvarande vägkant och berörda fastigheter. Här fnns därmed goda möjligheter att etablera en GC-väg i området mellan belysningsstolpar och intilliggande fastighetsgränser. Bild 10 - Sträckan fram mot Gustav Adolfs väg. Remsan mellan belysning och fastighetsgräns (staket) nyttjas för GC-bana. Bild 11 - Trång passage strax väster om Gustav Adolfs väg mellan hållplats och plank mot verksamhetsområde. Korsningen med Gustav Adolfs väg blir en konfikt mellan bilister samt gående/cyklister. Regleringsform bör utredas i kommande vägplan. Kan komma att kräva viss justering av plankets läge för att få full bredd på GC-banan. Bild 12 - På sträckan mellan Gustav Adolfs väg och Gamla Stockholmsvägen är det en remsa på ca 4 m mellan nuvarande vägkant och fastighetsgränser. Fastigheterna är dock väldigt stora, vilket gör det möjligt att lösa in mark nära vägen. 17 (22) 17 (32) Bild 13 - Masmo bilcenter kommer i viss konfikt med den planerade GC-banan. Här fnns alternativa lösningar men huvudalternativet bör vara att lägga stråket till höger (bakom) om björkridån. 18 (22) 18 (32) Bild 14 - Trång passage vid Björkhagsvägen. Den nya GC-banan ska gå bakom hållplatsläget och gör därmed intrång i plankets placering. Passagen över Björkhagsvägen bör dras in något på lokalvägen och utföras som cykelöverfart, där trafken på lokalvägen för väjningsskyldighet gentemot GC-stråket. Bild 15 - Fastighet mellan Björkhagsvägen och Gamla Stockholmsvägen. Ny GC-bana kommer att ge visst intrång på fastigheten. Bild 16 - Sträckan fram från Gamla Stockholmsvägen och porten under väg 259 vid Myrstugeberget består av skogsmark. Det fnns inga konfikter med bebyggelse eller privata tomter på denna sträcka. Passagen över Gamla Stockholmsvägen bör dras in något på lokalvägen och utföras som cykelöverfart, där trafken på lokalvägen för väjningsskyldighet gentemot GC-stråket. Bild 17 - Det nya GC-stråket bör lokaliseras enligt tidigare angiven princip utanför dikessystemet på ett sådant avstånd att fordonstrafkens negativa efekter inte blir så påtagliga. Sträckan ligger dock något avsides och närheten till vägen ger viss trygghet för de som går och cyklar, vilket också bör vägas in i bedömningen. Bild 18 - Anslutningen mot befntligt GC-system sker vid porten under väg 259 vid Myrstugeberget. 19 (22) 19 (32) Kapitel 5 Översiktlig konsekvensanalys 5.1 Natur- och kulturmiljö 5.3 Boendemiljö 5.5 Kostnader Det planerade GC-stråket kommer att placeras nära befntlig väg och berör till stor del mark som redan är ianspråktagen på olika sätt. Intrången i natur- och kulturmiljöer förväntas därför bli små. Alla intrång på privat tomtmark är i grunden negativt och ska generellt så långt det är möjligt undvikas. I det nu aktuella projektet är bedömningen att intrång är nödvändiga för att kunna skapa en trygg och säker GC-bana som är separerad från väg 259. En grov kostadsuppskattning för etapp I redovisas nedan: På den västra delen av etapp I passeras ett skogsparti öster om Myrstugeberget som är en viktig spridningszon tvärs väg 259 för djur och växter och denna aspekt bör beaktas i kommande arbete med vägplan. I Glömstadalen fnns rester av ett gammalt vägnät bevarat, Tingsvägen och Göta Landsväg. För dessa väglämningar gäller särskilda restriktioner för förändringar som ska beaktas i fortsatt arbete. 5.2 Rekreation och friluftsliv Bornsjökilen berör västra delen och innefattar skogsmark både norr och söder om väg 259. Skogsområdena är mycket värdefulla för friluftslivet men berörs endast marginellt av de föreslagna åtgärderna och ny cykelbana kan dessutom bidra till ökad tillgänglighet till skogsområdena. 20 (22) 20 (32) För att mildra konsekvenserna är det viktigt med en tidig och genomtänkt dialog samt titta på vilka kompensationsåtgärder som kan utföras för respektive markägare i form av exempelvis fyttning eller nyetablering av vegetation. Utformning av tomtinfarter blir också en viktig aspekt med tanke på de höjdförhållande som råder för några av fastighetsinfarterna. 5.4 Trafksäkerhet/Tillgänglighet Utbyggnaden av föreslaget GC-stråk kommer att få mycket positiva konsekvenser för trafksäkerhet och tillgänglighet när det gäller oskyddade trafkanter. Projektet kommer att bidra till att det totala resandet kan få en ökad cykelandel, både för längre mellankommunala resor men speciellt vid korta resor mellan exempelvis bostad/ skola. GC-bana belagd med belysning 4000 kr/m Total längd 3.2 km --> 12.8 Mkr Marklösen tomtmark 3 Mkr Byggherrekostnader/Planering 3 Mkr Total kostnad 19 Mkr Kapitel 6 Fortsatt arbete 6.1 Nästa steg i planeringsprocessen Denna idéutredning ska utgöra underlag till en åtgärdsvalsstudie, som är det inledande skedet i vägplaneringsprocessen. Mot bakgrund av frågans lägre grad av komplexitet kommer resursinsatsen anpassas och åtgärdsvalsstudien utförs förenklad med begränsad process och analys. Efter genomfört samråd och dialog av åtgärdsvalsstudien ska arbetet med en formell vägplaneprocess inledas för etapp I. När vägplanen är klar och det fnns en fastställd vägplan kan en bygghandling upprättas som underlag för en entreprenadupphandling. När produktionsskedet är genomfört skall anläggningen besiktigas och överlämnas till TrV:s driftenheter. För etapp II och III ska arbetet gå vidare med diskussioner om hur resurser i kommande åtgärdsplanering ska prioriteras. När det gäller etapp III (koppling mot Södertäljestråket) är samordning med projekten rörande Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd speciellt viktiga. En lösning där etapp III ingår som en del i vägplanen för Tvärförbindelse Södertörn bör prövas. 6.2 Frågor som kräver speciell uppmärksamhet I samband med planering för utbyggnad av GC-stråket i föreslagen sträckning, kommer frågan om att uppföra bullerskydd för intilliggande bebyggelse att komma upp. Förslaget med nytt GC-stråk kommer inte att förändra bullersituationen och den typen av åtgärder bör inte belasta budgeten för GC-stråket. Finns behov av bullerplank bör detta diskuteras med samordnare för bullerfrågor inom TrV för att lösa fnansieringsfrågan. Vilken anslutning ger störst efektivitet för godstrafken på järnväg? 6.3 Förankringsform Föreslagna åtgärder ska förankras med Väglagen och skall anses vara ”byggande av väg”. Bedömningen är att planläggningstyp 2 är tillämplig, dvs ej betydande miljöpåverkan, inga alternativa lokaliseringar men markåtkomst behövs. Förbättrad tillgänglighet till busshållplatser är en annan fråga som troligen uppkommer i samband med tillkommande GC-stråk. Denna fråga bör behandlas med liknande princip som för bullerfrågorna, dvs att om fnansiering kan ordnas kan dessa åtgärder adderas till objektet. Det nya stråket är lokaliserat för att minimera påverkan från andra projekt. En fortsatt dialog ska dock föras med både Spårväg Syd- och Tvärförbindelseprojektet. Aspekter att bevaka i fortsatt arbete är hur Tvärförbindelsens del vid Masmo kommer att utformas och hur det kan påverka etapp I av GC-stråkets allra västligaste del vid Myrstugeberget. En annan viktig punkt är hur Spårväg Syd lokaliseras vid Masmo/Myrstugeberget och hur eller om GC-stråkets etapp III kan kombineras i denna sträckning. 21 (22) 21 (32) Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se Åtgärdsvalsstudie Väg 259 GC i Glömstadalen Diarienummer: TRV 2015/67849 Samrådshandling 2015-06-30 Ett samarbete mellan: Dokumenttitel: Rapport ÅVS Väg 259 GC i Glömstadalen Författare: Jan Englund Dokumentdatum: 2015-06-30 Trafikverket Region Stockholm 172 90 Sundbyberg E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 3 (16) Åtgärdsvalsstudiens utredningsområde består av väg 259 och dess närområde på sträckan genom Glömstadalen mellan E4 och väg 226 inom Huddinge kommun. Som underlag till åtgärdsvalsstudien finns en rapport ”Väg 259 Idéutredning, Gång- och cykeltrafik i Glömstadalen”, daterad 2015-06-30. Mot bakgrund av frågans lägre grad av komplexitet kommer resursinsatsen anpassas och åtgärdsvalsstudien utförs förenklad med begränsad process och analys. 4 (16) Namn på åtgärdsvalsstudie: Väg 259 GC i Glömstadalen Ansvarig för genomförande: Jan Englund Organisation: Planering Sthlm/Enhet Utredning Datum - start: 2015-03-01 Datum - avslut: 2015-06-30 5 (16) Innehållsförteckning Bakgrund och syfte .................................................................................................................................. 6 Övergripande problembild ....................................................................................................................... 7 Avgränsningar.......................................................................................................................................... 8 Aktörer och övriga intressenter, involverade eller ej ............................................................................... 8 Tidigare planeringsunderlag och gällande planer ................................................................................... 8 Preciserande av problem, brister, behov, avgränsningar och intressenter ............................................. 9 Nuläge - faktorer som har betydelse för studien. .................................................................................... 9 Kommande utveckling - faktorer som har betydelse för studien. ............................................................ 9 Krav (funktion, tekniska, ekonomiska, miljö, trafiksäkerhet med mera) ................................................ 10 Mål för lösningar (eftersträvad kvalitet) ................................................................................................. 10 Paketeringsförslag ................................................................................................................................. 12 Arbetsprocessen .................................................................................................................................... 15 Bilagor.................................................................................................................................................... 15 Avslut av studie ..................................................................................................................................... 15 6 (16) [Initiera] Bakgrund och syfte En viktig bakgrund till objektet är att det i Länsplanen finns ett paket som benämns Cykelsatsning Södertörn. Denna satsning består av ett antal olika objekt och GC-stråket i Glömstadalen är ett av dessa objekt. Illustrationen nedan från regional cykelplan för Stockholms län visar saknade länkar och kommande utredningsstråk. Glömstastråket läge utgör utöver den lokala funktionen även en viktig länk för att knyta ihop viktiga radiella stråk från Södertälje och Tumba. 7 (16) Syftet med objektet är inte så detaljerat beskrivet i Länsplanen men det finns två viktiga syften med objektet. - Behovet att koppla ihop viktiga regionala stråk. Sträckan genom Glömstadalen är ett regionalt stråk och en viktig länk för att koppla ihop radiella cykelstråk utmed E4 och väg 226. - Förbättra den lokala tillgängligheten. Öka möjligheterna för boende i bostadsområdena norr om väg 259 att gå och cykla utmed vägen. Det finns viktiga målpunkter såsom barnomsorg och skolor inom området. Övergripande problembild Det finns flera brister och problem i området för oskyddade trafikanter: - Nuvarande trafikmängd på Glömstavägen (väg 259) utgör en kraftig barriär och trafiksäkerhetsrisk för gående och cyklister. - Boende söder om Glömstavägen (Kästa) upplever stora trafiksäkerhetsrisker för barn och ungdomar som skall passera Glömstavägen för att ta sig till målpunkter norr om vägen, exempelvis Vistaskolan. Här har speciellt nämnts otryggheten av att cykelbanan på den norra sidan bara är separerad med en kantsten. - Gångsignalen över väg 259 vid Katrinebergsvägens upplevs otrygg eftersom det stora signalsystemet i vägkorsningen kan störa uppmärksamheten för fordonsförare så att de inte uppfattar gångsignalen intill på rätt sätt. Trafikverket kommer dock under 2015 att genomföra trimningsåtgärder i korsningen för att åtgärda framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem. - Stora svårigheter att utföra lokala gång- och cykelresor utmed väg 259 i den västra delen av området. - Dålig kontinuitet i det regionala nätet. Nuvarande sträckning är delvis förlagd till blandtrafik och befintlig cykelstråk i Glömsta har svag koppling till Glömsta och Vistabergsområdet. 8 (16) Avgränsningar Utredningsområdet sträcker sig utmed Glömstadalen, mellan E4 och väg 226, se figur 1 på sid 3. Nuvarande anslagna medel i Länsplanen medger inte en utbyggnad av hela stråket. Förslagen i ÅVSarbetet syftar därför till en etappvis utbyggnad av stråket mellan E4 och väg 226. Förslagen består primärt av åtgärder som är finansierade i Länsplanen (etapp I) men även förslag inom etapp II och III berörs översiktligt. Etapp I – ny sträckning i den centrala delen Etapp II och III – upprustning av befintligt stråk i den östra delen samt ny sträckning i den västra delen För frågor utanför etapp I är det en viktig koppling hur arbetet med Tvärförbindelsen och Spårväg Syd kommer att drivas vidare kommande etapper. Aktörer och övriga intressenter, involverade eller ej Arbetet har till största delen utförts internt inom Trafikverket. Avstämningar och samrådssynpunkter har inhämtats från nedanstående intressenter. Länsstyrelsen, Emma Ström – avstämning av Länsplanens intentioner. Huddinge kommun (Trafik/Skola), Marika Norrberg – avstämning mot kommunal cykelplan mm. Trafikförvaltningen, Camilla Årlin – avstämning mot pågående planering av Spårväg Syd. Trafikverket (Tvärförbindelse Södertörn), Johan Stålhammar – avstämning av planeringen av Tvärförbindelse Södertörn genom Glömstadalen. Tidigare planeringsunderlag och gällande planer Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Regional cykelplan för Stockholm län Cykelplan Huddinge kommun, remissversion 2015-03-31 Överenskommelse mellan aktörer för genomförande av studie, eventuellt: Eventuell kommentar: Medverkande kompetenser och personer: Klicka här för att ange namn. Eventuell kommentar: - Ja ☐ Nej ☒ Datum: Klicka här för att ange datum. 9 (16) [Förstå situationen] Preciserande av problem, brister, behov, avgränsningar och intressenter - Nuvarande trafikmängd på Glömstavägen (väg 259) utgör en kraftig barriär och trafiksäkerhetsrisk för gående och cyklister. - Boende söder om Glömstavägen (Kästa) upplever stora trafiksäkerhetsrisker för barn och ungdomar som skall passera Glömstavägen för att ta sig till målpunkter norr om vägen, exempelvis Vistaskolan. Här har speciellt nämnts otryggheten av att cykelbanan på den norra sidan bara är separerad med en kantsten. - Gångsignalen över väg 259 vid Katrinebergsvägens upplevs otrygg eftersom det stora signalsystemet i vägkorsningen kan störa uppmärksamheten för fordonsförare så att de inte uppfattar gångsignalen intill på rätt sätt. Trafikverket kommer dock under 2015 att genomföra trimningsåtgärder i korsningen för att åtgärda framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem. - Stora svårigheter att utföra lokala gång- och cykelresor utmed väg 259 i den västra delen av området. - Dålig kontinuitet i det regionala nätet. Nuvarande sträckning är delvis förlagd till blandtrafik och befintlig cykelstråk i Glömsta har svag koppling till Glömsta och Vistabergsområdet. - Stråket ligger avsides väster om Katrinebergsvägen, vilket kan innebära otrygghet under vissa tider på dygnet. - Låg standard i det befintliga regionala stråket: * Nuvarande sträckning är utformad med blandtrafik både i västra och östra delen. * Hela sträckan har otillräcklig bredd och beläggning behöver förbättras på vissa delar. * Det finns problem med sikt och hinder utmed sträckan. * Belysning och vägvisning är inte kontinuerlig utmed sträckan. * Anslutningen mot Södertäljestråket vid Masmo är ogen. Nuläge - faktorer som har betydelse för studien. Det pågår för närvarande planering av större vägprojekt, spårvägsanslutningar samt större bostadsexploateringar i Glömstadalen. Det är av högsta prioritet att GC-stråket samordnas med dessa objekt, både för att få fullt utnyttjande av nyttorna med GC-stråket men även att i möjligaste mån undvika förgäves byggnationer. Avstämningar med Huddinge kommun, Tvärförbindelseprojektet och Spårväg syd ska hållas inom ramen för ÅVS-arbetet. Även Trafikverkets arbeten med trimningsåtgärder utmed väg 259 ska beaktas i det fortsatta arbetet. Trimningsprojektet kan innebära förändringar av gång- och cykelpassager och korsningar, vilket till del kan påverka utformningen av en framtida cykelvägskoppling genom dalen. Kommande utveckling - faktorer som har betydelse för studien. Se text ovan under rubrik ”Nuläge”. Hur fasindelning av tidigare nämnda parallella projekt ska ske och hur tidplaner kommer att utformas är viktiga fråga som har betydelse för studien. Beslut i dessa frågor är viktigt att beakta i fortsatt arbete. 10 (16) Glömstavägen kommer att få funktion med lokalvägskaraktär efter det att Tvärförbindelsen öppnat. Utformningen av det nya cykelstråket måste delvis ta hänsyn till denna kommande situation. Krav (funktion, tekniska, ekonomiska, miljö, trafiksäkerhet med mera) Kvalitetskrav på utformning av cykelstråken skall vara i enlighet med kapitel 5 i Regional cykelplan för Stockholms län. Även krav i cykelplanen avseende trafiksäkerhet, trygghet, tillgänglighet ska beaktas. Nya regler för cykelöverfarter som kan prioritera cykeltrafikanternas trafiksäkerhet och framkomlighet ska finnas med i åtgärdsförslag. En analys av viktiga behov och funktioner ger följande punkter: - Huddinge kommun och Trafikverket är överens om att stråket genom Glömsta har en viktig funktion för både lokal och regional cykeltrafik. - Ett stråk utmed väg 259 är gen och blir därför en viktig regional funktion för att koppla ihop befintliga stråk utmed Södertäljevägen och Huddingevägen. - Ett stråk som knyter ihop bostadsområden i den västra delen av området skulle få en viktig lokal funktion. - Nuvarande GC-stråk genom dalen har osäker kontinuitet beroende på planerad infrastruktur (Tvärled och Spårväg Syd) och funktionen ses mer som ett stråk för lokala behov och rekreation/motion. - Behoven av ökad tillgänglighet till lokala målpunkter för boende i området. - Behov av att förbättra befintligt GC-stråk från 3m till 4.3m. Mål för lösningar (eftersträvad kvalitet) Nationella transportpolitiska mål ska beaktas. Vidare ska visioner och mål som finns redovisade i regional cykelplan leda fortsatt arbete: Bra utbud av cykelvägar, regionalt cykelvägnät för arbetspendling byggs ut för gena och snabba cykelresor. Det regionala nätet bör vara färdigställt år 2030 och kompletteras med lokala och mellankommunala cykelvägar. Turism- och rekreationscykling utvecklas successivt. Enkelt att planera cykelresan, bra och lättillgänglig information ska finnas om cykelresande. Lätt att hitta under resans gång, cykelstråk utformas så att de är lättorienterade och förses med bra vägvisning och trafikinformation. Säkert och tryggt för alla trafikanter, trafikmiljöer ska vara trafiksäkert utformade och cykelbanor vara i gott skick med hög kvalitet på driften. Enkelt att kombinera cykel med kollektivtrafik, bra kopplingar till kollektivtrafik, tillgång till hyrcyklar vid större kollektivtrafikknutpunkter. Det ska vara möjligt att ta med cykel på längre tågsträckningar utanför rusningstid. Gott om cykelparkering, bättre och utökade parkeringsmöjligheter i anslutning till kollektivtrafik, vid bostäder, arbetsplatser och i centrumområden. 11 (16) [Pröva tänkbara lösningar] Nr. 1 2 3 Problem/brist/ behov som hanteras Se brister som beskrivits under ”Förstå situationen” sid 9 Se brister som beskrivits under ”Förstå situationen” sid 9 Se brister som beskrivits under ”Förstå situationen” sid 9 Åtgärd som studerats och bedömts Ny separerad cykelväg utmed väg 259 mellan Katrinelundsväg en och Myrstugeberget. Upprustning av befintlig GCsträcka i östra delen av området. Ny separerad cykelväg utmed väg 259 mellan Myrstugeberget och Masmo. Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej 4 Hög 19 Mkr Ja Beställ vägplan från Investering så att Länsplanens tidplan för investeringsobjekt kan hållas. 3 Hög 3 Mkr Ja Beaktas i kommande åtgärdsplanering. 4 Hög Oklar > 10 Mkr Ja Kräver prioritering i kommande revidering av länets investeringsplaner. Trimningsåtgärder (eget objekt inom TrV) 3 Medel Ca 10 miljoner Genomförande sker inom 2015 Ja (Tvärförbindelse Södertörn) - - - - - Hanteras inte primärt inom ramen för ÅVS. 5 Trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, framkomlighet för motorfordonstrafik Förbättrad regional framkomlighet 6 Förbättrad kollektivtrafik (Spårväg Syd) - - - - - Hanteras inte primärt inom ramen för ÅVS. 7 Busshållplatser har låg standard Tillgänglighetsanpassning - - - - - Hanteras inte primärt inom ramen för ÅVS. 4 12 (16) Paketeringsförslag Paket Ingående lösningar Kommentar A Nr 1 + nr 7 + nr 4 Samordna utbyggnad av GC-bana med framkomlighetsförbättringar av hållplatser utmed sträckan samt redan planlagda trimningsåtgärder. B Nr 3 + nr 2 Ger full effekt av paket A, då stråket blir klart i sin helhet 13 (16) A Paket Lösning / [Effektbedömning] Samhällsekonomi Fördelning Transportpolitisk Nytto-kostnadsbedömning. Beskrivning av största nyttorna/effekterna (+/-) samt bedömning av hur de förhåller sig till kostnaden. Hur fördelar sig nyttorna på olika grupper i samhället? Ta upp de fördelningar där stora skillnader kan uppstå. Ta upp de mest betydande bidragen (+/-) till uppfyllande av de transportpolitiska målen (huvudmål, funktionsmål, hänsynsmålen). Positiv nytta: ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet för cyklister, möjlig överflyttning av resor från personbilstrafik till cykeltrafik Negativ nytta: Intrång på privat tomtmark, arbete på väg ger störningar av befintlig trafik B Positiv nytta: ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet för cyklister, möjlig överflyttning av resor från personbilstrafik till cykeltrafik Negativ nytta: Intrång på privat tomtmark, arbete på väg ger störningar av befintlig trafik Förslagen ger stora nyttor för oskyddade trafikanter, där barn och ungdomar har stor representation. Förslagen ger stora nyttor för oskyddade trafikanter, där barn och ungdomar har stor representation. Uppfyller både funktions- och hänsynsmål. Uppfyller både funktions- och hänsynsmål. Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Ja GKI kan utföras Ja GKI kan utföras 14 (16) [Forma inriktning och rekommendera åtgärder] Åtgärdsförslag/ paket Inriktning och rekommenderade åtgärder Steg enligt fyrstegsprincipen Förslag till fortsatt planering och hantering 1 Se idéstudie kap 4 4 2 Se idéstudie kap 4 3o4 Tidsaspekt genomförande Ansvariga aktörer, genomförande Förslag till finansiering Beställ vägplaneprocess 2015-2017 Trafikverket Länsplan Beakta i kommande åtgärdsplanering Ej fastställt Trafikverket Ej fastställt Medverkande kompetenser och personer: Trafikverket – samhällplanerare, strateg cykelfrågor Kommentar 15 (16) Arbetsprocessen Inriktningen för arbetet är att i första hand utreda stråket från Katrinelundsvägen fram till Myrstugeberget. En sträckning ner till Masmo bör kunna samordnas med Trafikförvaltningens byggnation av Spårväg Syd och det är därför lämpligt att avvakta med denna sträcka till en etapp III när planerna för spårvägen ska komma till genomförande Avstämningar ska ske av förenklad ÅVS och Idéstudie med berörda intressenter. Möte föreslås med Länsstyrelsen och utskick till Huddinge kommun och Trafikförvaltningen. Det finns behov att komplettera materialet med en grov kostnadskalkyl (GKI). Det finns pengar för utförande av åtgärder i planen redan 2017 (18+2 milj), vilket innebär att en vägplan behöver startas hösten -15 för att klara byggstart under 2017. För etapp II och III ska arbetet gå vidare med diskussioner om hur resurser i kommande åtgärdsplanering ska prioriteras. När det gäller etapp III (koppling mot Södertäljestråket) är samordning med projekten rörande Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd speciellt viktiga. En lösning där etapp III ingår som en del i vägplanen för Tvärförbindelse Södertörn bör prövas. Bilagor Väg 259 Idéutredning – Gång- och cykeltrafik i Glömstadalen, 2015-06-30 Avslut av studie Efter slutförd avstämningsprocess ska arbetet med studien ses som avslutat. Nästa steg blir att inleda arbete med vägplaneprocess. …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….. 2015-xx-xx Jan Englund, Utredare …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….. 2015-xx-xx Peter Huledal, Ch Utredning KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE BILAGA 1 DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-07 KS-2015/20.259 1 (2) Samhällsbyggnadsutskottet Stig Öhman [email protected] Lokalfrågor - text till nya projekt juni Kultur- och fritid Ridanläggningar Med anledning av förvaltningens ambition att stödja flickors idrottande har förvaltningen avsatt 150 tkr för att bygga nya ridvägar samt att 800 tkr avsätts bl.a. för att avhjälpa en del av de brister som utredningen av ridsporten i Huddinge visade på i de befintliga ridanläggningarna. Utomhusbad Med anledning av resultatet i ”ung livsstil” där det framkommer att ungdomarna och främst flickor önskar att kommunen bygger ett utomhusbad tas en kostnad på 1600 tkr upp år 2019 för att markera kultur- och fritidsförvaltningens ambition när det gäller att hörsamma detta önskemål. Hur och var denna anläggning skall placeras måste vidare utredas. Möteplats Trångsund Det finns stora behov av att se över möjligheterna till bra mötesplatser för ungdomar i Trångsund. Den mötesplats för öppen verksamhet för ungdomar 13-19 år som idag erbjuds i detta område täcker inte det behov som finns. I samband med att kultur- och fritidsnämnden godkände förvaltningens utredning angående byggandet av en hembygdsgård i Trångsund beslutades att i den fortsatta hanteringen skulle en mötesplats för ungdomar ingå i hembygdsgården. Förvaltningen har i planen tagit upp en kostnad på 4800 tkr i slutet av planeringsperioden vilket motsvarar en investering på ca 60 mnkr. Objektet måste utredas vidare. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-07 KS-2015/20.259 2 (2) BUF Utsäljeskolan Renovering och upprustning av F-6 skolan samt utökning av elevkapacitet till F-9 samt grund-särskola. Skolan utökas med 300 elevplatser. Yta per elev 10 kvm/elev exkl. grundsärskolan. En fullstor idrottshall 20x40 projekteras tillsammans med KUF som också kommer att ansvara för hallen. Det är angeläget att skolan blir klar så fort som möjligt och har hög prioritet. 2018 bör den stå klar. Antagna parkprogrammet försvårar utformningen i projektet, utökning av tomten. Långsjöskolan Ny F-6 skola i Segeltorp för 420 elever samt idrottshall 18x36m på föreslagen tomt, Kråkvik 2:2. Antalet kvm/barn beräknas till 10kvm. Det är angeläget att skolan blir klar så fort som möjligt och har hög prioritet. Målet är att detaljplanearbetet skall vara klart i slutet av 2016. Önskvärt att projektera redan under nämnd- och beslutsprocess för att vinna tid. Tillfälliga paviljonger behöver stå på plats redan till hösten 2017 och tills dess att nya skolan är färdigbyggd. Uppställningsplats för dessa utreds. Solgård Ny F-6 skola i Sjödalen för 420 elever samt idrottshall 18x36m på föreslagen tomt, Solgård 2:22. Antalet kvm/barn beräknas till 10kvm. Behov finns även av en förskola för 100 barn, om möjligt ihop byggd med skolan. Skolan har hög prioritet och behöver stå klar så fort som möjligt, senast 2020. Paviljong i Vistaberg Finns behov av fortsatt utbyggnad för fler förskoleplatser i Vistabergsområdet. När en befintlig skolpaviljong intill Vistaskolan nu lämnas i samband med färdigställandet av Kästaskolan till höstterminen 2015, kan paviljongen istället omvandlas för förskoleändamål. Paviljongen kommer att inrymma mottagningskök samt fyra avdelningar för totalt 80 barn. Projektlista september 2015 Förskola Projekt Flemingsberg, Kästa 2:127-132 , Kästa förskola/skola FS/S Nytorp 4:30, Skogås/Trångsund, Nytorps Mosse Paviljong intill Vistaskolan (fd skolpaviljong som omvandlas) Vistaberg, Vistaberg 1:16/Bergnäs 26, Flemingsberg. Utsikten Skogvaktartorpet , Snättringe, kök och renovering Kvarnbergsplan, Stuvsta, Tomtberga 3:4 (Brf-köp, avgift) Hörningsnäs 1:1, Sjödalen Trångsund, Sjöängen ll Segeltorp, kv Bildhuggaren FS/Äldreb Brandstegen, Sjödalen (ev. Brf-köp, avgift) Låset 1, Trångsund/Skogås Flemingsberg, Grantorp Visättra Ängar (ev. privat aktör) Segeltorp Gulsparven (ev. privat aktör) Sjödalen Solgård 2:22 FS/S Vista Skogshöjd FS/S Utsälje 1:50 Högmora etapp II FS/S Gladö Kvarn Vidja FS/S Summa Detaljplan Antal avd Lokalprogram Förstudie Beställning produktion Investering mnkr Årshyra mnkr Inflyttning drift klar klar klar klar klar klar pågår klar pågår pågår pågår klar pågår pågår pågår klar pågår 5 5 4 5 X X X X X X X X X X X X X X - X X X X - - - 37 43 44 29 23 43 43 51 2,1 2,6 1,8 2,6 1,7 0,7 2,6 2,6 3,0 43 51 51 43 37 37 43 37 43 37 735 2,6 3,0 3,0 2,6 2,1 2,1 2,6 2,1 2,6 2,1 44,5 2015 2015 2015 2016 2016 2016 2017 2017 2018 2018 2018 2018 2018 2018 2020 2020 2022 2022 2023 2024 3 5 5 6 3 5 6 6 5 5 5 5 5 5 5 93 Projektlista september 2015 Grundskola Projekt Skolgårdssatsningar (utredning klar) Akustikåtgärder musik och slöjd, fem skolor Kvarnbergsskolan evakueringspaviljonger Edboskolan, ombyggnad kök o lastkaj Skansbergets skola, F-3 (not 1) F-6 skola Kästa, Flemingsberg, Kästa S/FS Stenmoskolan - verksamhetsanpassning Kvarnbergsskolan idrottshall Kvarnbergsskolan verksamhetsanpassning F-9 Skola, Glömsta 2:60, Flemingsberg Ängsnässkolan, omdisponering av mark F-6 Långsjöskolan (tidigare Kråkvik) - paviljonger Utsäljeskolan om- och tillbyggnad till F-9 Tomtbergaskolan om- och tillbyggnad Trångsundsskolan, verksamhetsanpassning till 7-9 Kungsklippeskolan, ventilation, kök Mörtviksskolan, verks anpassn, översyn kök, kapprum, u-håll F-6 skola Solgård 2:22 S/FS 7-9 skola Aspen 2-3 alt Palmen/Oliven F-6 Långsjöskolan (tidigare Kråkvik) Vista skogshöjd S/FS Svartvik/Högmora, etapp II S/FS Vidja S/FS Summa Detaljplan Antal Elever Lokalprogram Förstudie - - X X X X X X X X X X Not 1. Övertagen hyra från förskola 2,0 mnkr plus 0,1 mnkr för anpassningar klar 120 400 klar 720 pågår pågår 300 332 pågår 420 720 420 420 200 200 4 252 pågår klar X X X X X Beställning produktion X X X X X X Investering mnkr Årshyra mnkr Inflyttning drift 0 3 14 22 3 225 22 43 200 270 2 14 1,2 0,3 15,0 1,1 0,1 12,9 1,0 2,5 10,1 17,4 0,2 18,0 200 13 18 13 245 300 245 245 170 170 2 437 10,1 0,6 1,0 0,6 13,5 17,4 13,5 13,5 7,8 7,8 165,6 2015-17 2015-17 2015 2015 2015 2015 2017 2017 2016 2016 2016-19 2018 2019 2020 2019 2019 2020 2020 2020 2020 2020 2022 2024 Projektlista september 2015 Gymnasium Projekt Sjödalsgymnasiet, verksamhetsanpassning Sågbäcksgymn, byggskolan (byggtält) Summa Detaljplan klar Antal Elever Lokalprogram Förstudie X X Beställning produktion Investering mnkr Årshyra mnkr Inflyttning drift 4 18 22 0,5 0,8 1,3 2016 2017 Projektlista september 2015 Kultur- och fritid Projekt Ridanläggningar Rackethall Skogås (not 2) Mötesplats, Glömsta 2.60, KUF's del Mötesplats/idrottshall, Stuvsta IP. KUF's del (not 1) Idrottshall Glömsta 4:17/18 Idrottshall Flemingsberg (förhyrning hos Skanska) (not 3) Idrottshall Utsäljeskolan Utomhusbad (oklar lokalisering) Idrottshall centrala Huddinge (Storängen) Mötesplats Trångsund Summa Detaljplan klar klar pågår klar Lokalprogram Förstudie Beställning produktion Investering mnkr Årshyra mnkr Inflyttning drift X X X X X X X X X X X 13 87 13 74 43 0,8 5,9 0,8 4,6 2,9 11,7 2,9 1,6 2,9 4,8 39 2015 2015 2016 2017 2017 2017 2018 2019 2020 2022 43 26 43 60 402 Not 1. Ersättning för klubbhus och omklädning Not 2. Hyresunderskott netto fr o m år 3 uppskattas till -2,8 mnkr Not 3. 11,7 mnkr består av 8 mnkr i grundhyra, 3,7 mnkr för driftmedia, underhåll, personal mm. Därutöver tillkommer ca. 3,5 mnkr såsom en investeringsutgift avseende projekteringsoch byggkostnader som inte ingår i avtalet med Skanska. Hyresunderskott netto blir lägre efter att en driftentreprenör har upphandlats. Projektlista september 2015 Äldreomsorg Projekt Äldreboende i Segeltorp, kv Bildhuggaren FS/Äldreb Ombyggnad av Sjöliden, 5 lägenheter saknar pentryn Ombyggnad av Stuvstagården, 15 lägenheter saknar pentryn Stortorp Hus A ombyggnad, 40 lgh saknar pentryn Nytt äldreboende i Centrala Huddinge/Stuvsta Summa Detaljplan Antal lägenheter Lokalprogram Förstudie Pågår - 90 X X 90 180 Beställning produktion Investering mnkr Årshyra mnkr Inflyttning drift 180 3 8 20 180 391 15,0 0,2 0,6 1,6 15,0 32,4 2018 2018 2018 2020 2020 Projektlista september 2015 Socialtjänst Projekt Ombyggnad Norströmsväg 10 (LSS). Klar Boendeenhet nybyggnad Björnkulla (ers. för Marmorvägen) Baslokal + servicelägenheter vid Brandstegen (ev. köp av Brf) Särskilt boende inom socialpsykiatrin Ny boendeenhet LSS Särskilt boende inom socialpsykiatrin Ny boendeenhet LSS Summa Detaljplan överklagad Antal lägenheter 5 10 8 6 8 6 43 Lokalprogram Förstudie Beställning produktion Investering mnkr Årshyra mnkr Inflyttning drift X X X X X 5 18 0,7 1,4 15 19 15 20 92 1,2 1,5 1,2 1,6 7,6 2015 2017 2018 2018 2021 2022 2023 Totalt alla verksamheter Summa Förändringar mot föregående månad är markerade med rött Kommentarer Kolumn: Detaljplan Om en detaljplan är påbörjad, överklagad inte klar eller klar. Inte ifylld kolumn innebär att detaljplan inte är påbörjad. Streck innebär att ny detaljplan inte är aktuellt Kolumn: Lokalprogram Ett lokalprogram har tagits fram för objektet Kolumn: Förstudie Beslut om förstudie har gjorts av SBU Kolumn: Beställning Produktion Beslut om beställning av byggproduktion har gjorts av KS/KF Kolumn: Investering Uppskattat belopp (i mnkr) för investeringen Kolumn: Hyra Uppskattad årlig tillkommande hyreskostnad (i mnkr) Kolumn: Inflyttning Drift När objektet beräknas vara klart för att tas i bruk Investering mnkr Hyra mnkr 4 079 290
© Copyright 2024