Guide Hållbar arbetsmiljö vid slamtömning
GUIDE #13 Februari 2015 Hållbar arbetsmiljö vid slamtömning av enskilda avlopp • Vid slamtömning av enskilda avlopp har arbetsgivaren alltid huvudansvaret för sina anställdas arbetsmiljö och därmed även ansvar för att hämtställen riskbedöms. • Om kommunen anlitar slamtömningsentreprenör, så har kommunen en viktig funktion som ansvarig för föreskrifter och taxa, i agerandet mot fastighetsägare, samt vid handläggning av tillståndsärenden för avloppsanläggningar och bygglov. • Att inventera och dokumentera kommunens hämtställen för slamtömning är en viktig del i det nödvändiga förbättringsarbetet och avgörande för att kunna genomföra sunda och transparenta upphandlingar av slamentreprenader. • Genom systematiskt arbete och ökat samarbete mellan olika kommunala aktörer och entreprenörer uppnås goda förutsättningar för att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen i samband med slamtömning av enskilda avlopp. • För att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö vid fastigheten/hämtstället är dialog med fastighetsägaren nödvändig. De kan underlätta slamtömmarnas arbetsmiljö bland annat genom att motiveras att installera lättare lock och lägga ut egna sugledningar. • Kommunen kan i avfallstaxan ta ut tilläggsavgifter för till exempel dubbelbemanning, slangdragningslängder och specialfordon. • I upphandlingar bör entreprenörer som bedriver ett aktivt och dokumenterat arbetsmiljöarbete och som kan uppvisa teknisk innovation premieras. 1 Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inledning Juridiska förutsättningar 2.1… Den kommunala renhållningsskyldigheten 2.2… Fastighetsägares skyldigheter 2.3… Arbetsmiljöaspekter 2.4… Arbetsmiljökrav – ur ett hämtningsperspektiv Tillstånds- och tillsynshantering 3.1… Bygglovshantering 3.2… Arbeta proaktivt Arbeta med styrmedel 4.1… Avfallsföreskrifter 4.2… Taxa 4.3… Information Inventera, riskbedöm och dokumentera 5.1… Miljökontorens inventering 5.2… Arbetsgivares inventering/riskbedömning 5.3… Avfallsansvarigas inventering Former för samverkan 6.1… Exempel på god samverkan Förbättringsarbete 7.1… Förbättringstips Upphandling 8.1… Tips vid upphandling 8.2… Utvärderingsgrunder 8.3… Krav i förfrågningsunderlag 8.4… Innovationsvänlig upphandling Lästips Bilagor Bilaga 1 Exempel på informationsbrev om fast sugledning Bilaga 2 Exempel på informationsbrev om tunga lock Bilaga 3 Exempel på blankett för inventering Bilaga 4 Exempel på blankett från miljökontoret för begäran om yttrande angående slamtömning Bilaga 5 Exempel på krav i upphandling 2 3 4 4 4 5 6 7 8 8 9 9 10 10 11 11 11 12 14 14 15 16 18 18 19 20 20 21 1. Inledning Denna guide riktar sig till kommunala aktörer och slamtömningsentreprenörer. I guiden presenteras förslag och vägledning kring hur entreprenörer kan agera men även hur kommuner kan agera för att underlätta för entreprenörer att ta sitt arbetsmiljöansvar och utveckla innovativa och rationella hämtningsmetoder. Den ger också vägledning för hur kommunen kan styra med hjälp av avfallsföreskrifter, taxa och information samt råd för hur miljökontor kan agera vid prövning och tillsyn av enskilda avlopp. Arbetsmiljöfrågan kring tömning av enskilda avlopp har aktualiserats under senare år. Slamtömning är ofta tungt och fysiskt belastande med flera manuella moment som långa slangdragningar, lyft av tunga brunnslock och hårda slamkakor. Arbetsmiljöverket genomför tillsyn av slamhämtning och har i olika kampanjer informerat arbetsgivare om att den tunga manuella hanteringen måste upphöra. Arbetsgivaren har huvudansvaret för sina anställdas arbetsmiljö vid slamtömning av enskilda avlopp. De flesta kommuner utför inte tömningen i egen regi. Ansvaret för arbetsmiljön ligger då på den anlitade slamtömningsentreprenören. Kommunerna har dock en viktig funktion för arbetsmiljöförhållandena eftersom de har en nyckelroll i agerandet mot fastighetsägare samt vid handläggning av tillståndsärenden för avloppsanläggningar och bygglov. För att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen rekommenderas att kommunen tar en aktiv roll i ett långsiktigt förbättringsarbete. För att kunna arbeta strategiskt och systematiskt med arbetsmiljöfrågorna krävs samarbete mellan olika aktörer som avfallsorganisationer, miljökontor, plan- och byggkontor, slamtömningsentreprenörer, samt tillverkare av slamtömningsfordon, utrustning och slamavskiljare. För att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö vid fastigheten behövs dialog med fastighetsägare. Att inventera och dokumentera kommunens hämtställen är en viktig del i förbättringsarbetet och avgörande för att kunna genomföra sunda och transparenta upphandlingar. 3 2. Juridiska förutsättningar 2.1 Den kommunala renhållningsskyldigheten Kommunen har ett lagstadgat ansvar för insamling av hushållsavfall enligt 15 kap. 8 § miljöbalken. Detta ansvar har lagstiftaren ålagt kommunen av miljö- och hälsoskyddsskäl för att säkerställa att hushållsavfall samlas in och att det når en miljömässigt god behandling. Kommunen har ett grundläggande ansvar att i sin planering och i sina beslut anpassa insamlingen till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse. Latrin, toalettavfall i slutna tankar samt slam och filtermaterial från enskilda avloppsanläggningar utgör hushållsavfall. Om avfallet uppstår i en anläggning som är stor, tekniskt komplex eller på annat sätt skiljer sig från en anläggning avsedd för enstaka hushåll bör det inte anses utgöra hushållsavfall. Det utgör istället annat avfall än hushållsavfall och det är avfallsinnehavarens ansvar att hantera avfallet på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt (15 kap. 5 a § miljöbalken). I detta ansvar innefattas att säkerställa att avfallet borttransporteras med den regelbundenhet som behövs. Även markbäddsmaterial och fosforavskiljande material som kan anses ingå i anläggningen och som har längre utbytestid (mer än 5 år) betraktas som annat avfall än hushållsavfall. Kommunen kan erbjuda hantering av sådant avfall som aktör på marknaden, men har ingen skyldighet att hämta det. Varje kommun ska ha en renhållningsordning som består av en avfallsplan och föreskrifter om avfallshanteringen. Föreskrifterna beslutas med stöd av 15 kap. 9 och 11 §§ miljöbalken och 74-75 §§ avfallsförordningen (2011:927). Kommunen har möjlighet att i avfallsföreskrifterna undanta hämtningsområden eller fastigheter från kommunal renhållning. I praktiken finns det dock ett mycket litet utrymme för kommunen att undslippa insamling av hushållsavfall från en fastighet. Om kommunen undantagit en fastighet från kommunal renhållning är kommunen likväl skyldig att hämta hushållsavfall från fastigheten om fastighetsinnehavaren begär det och det inte är oskäligt med tanke på omständigheterna (jfr 15 kap. 17 § miljöbalken). Enligt miljöbalken finns grund för att bevilja eget omhändertagande av slam. Förutsättningarna är att det egna omhändertagandet kan ske på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön och att det finns särskilda skäl för dispens. I enlighet med miljöbalkens omvända bevisbörda ska fastighetsägaren kunna styrka att förutsättningar för dispens föreligger. När det gäller enskilda avlopp är det inte anläggningar som renhållaren tillhandahåller som kärl, container eller andra motsvarande insamlingssystem. Fastighetsägaren inrättar och äger den anläggning där det avloppsvatten eller slam som ska tömmas uppkommer. 2.2 Fastighetsägares skyldigheter I enlighet med vad som brukar regleras i kommunens avfallsföreskrifter är fastighetsägaren skyldig att hålla väg som används för borttransport av hushållsavfall i farbart skick. I farbarheten ligger till exempel att snöröja, halkbekämpa och att såga ned uthängande grenar. I Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen från 2009 finns text om transportvägar och exempel på anpassade vändplatser. Kommunen har en grundläggande anpassningsskyldighet och den innebär att kommunen måste normera storleken på insamlingsfordon utifrån hämtningsområdets beskaffenhet. Kommunen har tolkningsföreträde för när en väg är farbar med stöd av avfallsföreskrifterna. Kravet på att hålla väg i farbart skick ställs av kommunen för att inte vara skyldig att trafikera vägar som inte håller godtagbar standard för de fordon som efter rimlig anpassning används för ett hämtningsområde. 4 Fastighetsägaren är skyldig att efterleva de instruktioner som kommunen anger i föreskrifterna för att tömningen ska kunna utföras, till exempel att märka ut plats för slambrunn, att hålla utrymme som behöver nås för tömningen olåst och att hålla väg för slang fri. Krav som är direkt kopplade till arbetsmiljön kan däremot inte ställas i föreskrifterna Som huvudregel gäller att fastighetsägaren inte har något ansvar för kommunens/ entreprenörens arbetsmiljö och det finns inte någon grund att förelägga fastighetsägaren att vidta åtgärder som förbättrar arbetsmiljön som krav för att tömning av enskilda avlopp ska utföras. Däremot finns det vissa möjligheter att ålägga fastighetsägare skyldigheter när det gäller arbetsmiljö i byggnader, läs mer i kapitel 2.3.1. 2.3Arbetsmiljöaspekter I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter som mer i detalj tar upp de krav och skyldigheter som ställs på arbetsmiljön. Arbetsgivaren är huvudansvarig för sina anställdas arbetsmiljö och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet, följer givna instruktioner, upplyser om risker, tillbud, sjukdomar och olycksfall samt föreslår åtgärder. Varje arbetsgivare med fler än fem anställda måste utse minst ett skyddsombud. Om arbetet är riskfyllt ska det finnas skyddsombud även på arbetsplatser med färre än fem anställda. Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetsmiljöarbetet, till exempel vid undersökningar och riskbedömningar. Arbetsmiljöverket genomför inspektionsbesök med syfte att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker samtidigt som arbetsgivaren får besked om vad som behöver göras. Arbetsmiljöverket har publicerat ett informationsblad om risker för belastningsskador i samband med manuell hantering vid slamtömning1. Av informationsbladet framgår att arbetsgivaren vid regelbundna undersökningar behöver ta reda på vilken belastningsdos som arbetstagare utsätts för i samband med slamtömning. Läs mer i kapitel 5 Inventera, riskbedöm och dokumentera. Eftersom manuell hantering vid slangdragning inte helt kan undvikas är det viktigt att se till att arbetstagaren får lämplig utbildning och information om hur denne på bästa sätt kan utföra slangdragning och slamtömning för att minska risken för skador. Om slamtömmaren eller dennes arbetsgivare upptäcker brister på hämtstället som rör arbetsmiljön och som fastighetsägaren råder över ska denne kontaktas. Om fastighetsägaren inte åtgärdar problemen och om förhållandena är allvarliga, ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa”, kan skyddsombudet stoppa hämtningen, så kallat skyddsombudsstopp. Om inte arbetsgivaren har samma uppfattning som skyddsombudet ska Arbetsmiljöverket kallas in för att bedöma om arbetet ska återupptas eller inte. Arbetsmiljöverket kan också på eget initiativ, på begäran av skyddsombud eller efter önskemål från någon annan, inspektera förhållandena och meddela föreläggande eller förbud. Vid sådana situationer blir oftast beställaren direkt berörd. Då bör beställaren se till att samråd sker med entreprenören och fastighetsägaren så att avfallet kan fortsätta att hämtas men på annat sätt. I entreprenörens arbetsmiljöpolicy, instruktioner och rutiner bör det ingå hur arbetet organiseras, vilken arbetsutrustning som finns samt om arbetsförhållandena anpassas till arbetstagarnas olika fysiska och psykiska förutsättningar, till exempel hur tidspress och skadlig arbetsbelastning undviks. Detta kan ingå i avtalen för att sedan följas upp vid revision. 1 Ladda ned: http://www.av.se/dokument/Teman/transport/info_slamtomning.pdf. Daterad Nov 2013-10-21 5 Arbetsmiljölagens bestämmelser gäller även förhållanden som rör anställds arbetsmiljö i bostadsbyggnader, till exempel avfallsutrymmen. För arbete i sådana utrymmen kan krav ställas mot arbetsgivaren rörande bland annat säkerhet, arbetsutrymme och framkomlighet (se 2 kap. 1 och 4 §§ arbetsmiljölagen). Om utrymmena inte uppfyller kraven kan Arbetsmiljöverket förbjuda arbetsgivaren att bedriva arbete där. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda fastighetsägare att upplåta bristfälliga arbetslokaler (se 7 kap. 8 § arbetsmiljölagen). Med stöd av AFS 2009:2 (Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning) kan krav bland annat ställas på rumshöjd. Lägre rumshöjd kan ibland vara tillräcklig i utrymmen där personer inte arbetar mer än tillfälligt, exempelvis avfallsutrymmen, dock i allmänhet inte mindre än 2,1 m. Det skulle alltså kunna tillämpas för tömning av avloppsanläggningar som är belägna i källare, liksom för fettavskiljare belägna i trånga utrymmen. Ombyggnation eller omlokalisering av anläggningen kan då bli följden. Krav enligt AFS 2009:2 kan inte ställas på enskilda fastighetsägare, då de inte är aktörer som har i uppdrag att utforma eller underhålla arbetsplatser, förbindelseleder eller personalutrymmen. Det kan konstateras att AFS 2009:2 gäller för byggnader och att några motsvarande möjligheter inte finns för att rikta krav på arbetsmiljön på markfastigheter. 2.4 Arbetsmiljökrav – ur ett hämtningsperspektiv Arbetsmiljökrav ska självklart uppfyllas, men krav utifrån arbetsmiljölagstiftningen innebär inte att skyldigheten att samla in hushållsavfall upphör. Kraven medför dock att det kan behöva göras anpassningar av insamlingen i syfte att uppfylla arbetsmiljökraven och fortfarande kunna utföra insamlingen. Anpassningsskyldigheten kan innebära att kommunen för vissa hämtningsområden och fastigheter använder till exempel specialfordon, teknisk hjälputrustning och ökad bemanning. Om kommunen har lagt slamtömningen på entreprenad är det viktigt att anpassningsskyldigheten åläggs entreprenören via avtal. Eftersom avfallsföreskrifterna reglerar förhållandet mellan kommunen som ansvarig för hanteringen av hushållsavfall och fastighetsägare i kommunen finns det knappast grund för att direkt reglera arbetsmiljökrav i avfallsföreskrifterna. Arbetsmiljökraven gäller ju i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Att det inte finns tydliga riktlinjer från Arbetsmiljöverket för hur många meter slangdragningsgränsen ska vara beror på att det inte bara är draglängden som påverkar belastningen, utan underlaget och terrängens kupering har också stor betydelse. På underlag med mycket friktion kan belastningen bli för hög redan vid 10 meter, med andra underlag kan belastningen blir för hög vid längder på 20-40 meter. Ur försiktighetssynpunkt anser Avfall Sverige och Sveriges Åkeriföretag att aktörerna (kommuner och entreprenörer) kan verka för att undvika draglängder över 10 meter. 6 3. Tillstånds- och tillsynshantering Miljönämnden (eller motsvarande) i kommunen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för enskilda avlopp. Beslut om tillstånd för enskilda avlopp fattas ofta direkt av tjänstemännen på miljökontoret på delegation av miljönämnden. I tillståndet anges olika villkor för avloppsanläggningen, till exempel avseende lokalisering och återkommande kontroll. När en fastighetsägare ansöker om tillstånd för ny- eller ombyggnad av avloppsanläggning går ansökan till miljökontoret. De bedömer anläggningens drift, utsläpp av näringsämnen, förbrukning av energi och vatten samt behov av övervakning av anläggningen utifrån NFS 2006:7 (Allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten). Eftersom regelbunden slamtömning är avgörande för anläggningens funktion är det också viktigt att se över möjligheten till slamtömning vid tillståndsgivningen. Det innebär bland annat att krav i avfallsföreskrifter och arbetsmiljöregler bör beaktas. Enligt NFS 2006:7 rekommenderas att slamavskiljaren alltid ”bör vara åtkomlig för slamtömningsfordon”. Råden i NFS 2006:7 tar sin utgångspunkt i miljöbalken. I NFS 2006:7 rekommenderas att underlaget vid prövning av tillstånd vid inrättande av avloppsanordning bland annat bör innehålla en situationsplan med ”fastighetsgränser och tillfartsväg för slamtömningsfordon, placering av anordningar och utsläppspunkt(er) för avloppsvatten samt avstånd till byggnader”. I Havs- och Vattenmyndighetens förslag till nya föreskrifter för små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten framgår följande angående slamtömning: 4 § Vid prövningen av val av plats enligt 2 kap 6 § miljöbalken ska följande gälla som minimikrav. 1. Slamavskiljare, reningsverk och sluten tank ska vara åtkomliga för slamtömning I 5 § ingår som grundkrav att ”en anläggning ska vara utförd så att underhåll och service kan genomföras” och att ”en skylt ska markera varifrån slamtömning ska ske”. Drifts- och underhållsdeklaration för avloppsanordning är ett krav vid anmälan enligt 18 §. I bilaga 1 står att drifts- och underhållsinstruktionen ska innehålla ”uppgift om hur slamtömning ska utföras. Havs- och Vattenmyndigheten lämnade förslaget hösten 2013 som en del i ett regeringsuppdrag kring små avlopp. Regeringen har ännu inte beslutat om något bemyndigande för myndigheten att meddela föreskrifter. Hantering av befintliga avloppsanläggningar: Ett tidigare tillståndsgivande av inrättandet av en avloppsanläggning med viss lokalisering innebär ett gynnande förvaltningsbeslut. Sådana beslut kan återkallas endast i vissa speciella undantagsfall. Återkallelse kan ske med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i författning som ligger till grund för beslutet, eller av hänsyn till en hälsofara, brandfara, trafikfara eller av andra sådana säkerhetsskäl eller om den enskilde har utverkat dispensbeslutet genom vilseledande uppgifter. Detta innebär att om anläggningen väl är tillståndsprövad är det svårt att upphäva tillståndet för densamma. Hantering av nya avloppsanläggningar: När det gäller nyansökningar av enskilda avloppsanläggningar finns det förutsättningar för att överväga lokaliseringen så att den blir så optimal som möjligt ur tömningssynpunkt. I förslaget till nya föreskrifter från Havs- och Vattenmyndigheten föreslås det bli ett minimikrav vid prövningen av lokalisering att slamavskiljare, reningsverk och sluten tank ska vara åtkomliga för slamtömning. Dock måste man ha i åtanke att prövning av enskilda avlopp i första hand sker enligt miljöbalkens bestämmelser om skydd för människors hälsa och miljön. 7 3.2Bygglovshantering Även vid byggnation av fasta anläggningar kan arbetsmiljön vid tömning av slamavskiljare påverkas. Kanske planerar man byggnader eller konstruktioner på fastigheten som försvårar möjligheterna att utföra slamtömning. Med nuvarande praxis (som stöds av befintliga regelverk) remitteras bygglovsärenden till miljö- och hälsokontoren endast under vissa givna omständigheter. Fungerar samarbetet väl mellan tillsynsmyndigheten och avfallsorganisationen kan de remitterade ärendena fångas upp. Övriga fall kan dock endast lösas genom ökad dialog med kommunens bygglovsavdelning. I dagsläget är erfarenheten av samarbete på detta plan mycket begränsat bland kommunerna. Rekommendationen är dock att sådana dialoger och samarbeten initieras. 3.2 Arbeta proaktivt Kommunerna har alltså stora möjligheter att arbeta proaktivt genom att vid godkännande av nya anläggningar i betydligt större utsträckning ta hänsyn till arbetsmiljöaspekter. På så sätt kommer vi framöver få avloppsanläggningar som är bättre lokaliserade ur ett slamtömningsperspektiv. I samband med miljökontorens inventeringar av kommunens avloppsanläggningar ur miljösynpunkt skulle de också kunna dokumentera förutsättningar för slamtömning (avstånd mellan brunn och plats för slambil, terräng, brunnslock etc). Det är lämpligt att avfallsverksamheten ger ersättning för sådant arbete. Läs mer i kapitel 5. Om kommunen inte har den praktiska erfarenheten av att bedöma anläggningen ur ett tömningsperspektiv kan med fördel entreprenören anlitas. Kommuner som aktivt arbetar med information till fastighetsägare vid nyanläggning lyckas ofta hitta lösningar som både kommunen, entreprenören och fastighetsägaren är nöjda med. I kommuner som arbetar mycket med information vet också leverantörer av utrustning och markanläggare hur viktig lokaliseringen är ur ett tömningsperspektiv. Fastighetsägare bör informeras om hur slamtaxan påverkas av långa avstånd. Taxan kan därmed fungera som incitament att hitta lämpligare placering eller andra anslutningspunkter. Om anläggningen ur miljösynpunkt bör placeras på ett visst ställe rekommenderas en dialog med fastighetsägaren om att ha en alternativ anslutningspunkt som är i anslutning till bilens uppställningsplats. Det är möjligt att myndigheten skulle kunna ställa krav på fast markledning eller lös slang med stöd av rekommendationen om ”slamavskiljarens åtkomlighet för slamtömningsfordon” i NFS 2006:7. Eftersom det inte är prövat i domstol går det inte att med säkerhet att säga att det går att ställa ett sådant krav i villkor i tillståndsbeslutet. 8 4. Arbeta med styrmedel Kommunen har ett antal styrmedel till buds för att styra avfallshanteringen i önskvärd riktning. Exempel på styrmedel är avfallsföreskrifter, taxa och information. Dessa styrmedel kompletterar varandra. I avfallsföreskrifterna ges närmare riktlinjer för hur avfallshanteringen inkl. slamhanteringen ska bedrivas i kommunen. Avfallstaxan är formellt sett också en föreskrift som beslutas av kommunfullmäktige, vilket innebär att den har samma juridiska status som avfallsföreskrifterna. Bestämmelse om hur avgifter tas ut bör stå i taxedokumentet och krav på hur hämtning ska gå till ska stå i avfallsföreskrifterna för att undvika att dokumenten motsäger varandra. Taxestyrning ger ekonomiska incitament som kan styra mot en mer miljöanpassad avfallshantering men behöver kompletteras med information för att få bättre effekt. 4.1Avfallsföreskrifter Enligt 15 kap. 11 § miljöbalken, ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning som ska innehålla två delar, dels kommunens föreskrifter om avfallshantering och dels kommunens avfallsplan. I avfallsföreskrifterna regleras bland annat ansvar för kommun och fastighetsägare, hur hushållsavfall ska sorteras och hanteras, insamlingssystem, hämtnings- och transportvägar samt hämtningsintervall. Arbetsmiljölagen gäller parallellt med miljöbalken. I arbetsmiljöverkets föreskrifter anges krav som ställs på arbetsgivaren. Därför bör det generellt inte, i avfallsföreskrifterna, anges hänvisningar till arbetsmiljöverkets föreskrifter. Avfallsföreskrifterna meddelas enbart med stöd av miljöbalken och avfallsförordningen. I Avfall Sveriges förslag till reviderad mall (under arbete kan komma att ändras) för avfallsföreskrifter föreslås följande skrivning angående avstånd mellan avloppsanläggning och uppställningsplats för fordon vid anläggande: Vid anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska inte avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än fem (5) meter, om inte särskilda skäl föreligger. För hämtning/slamtömning föreslås följande skrivning: Små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Lock eller manlucka får väga högst 15 kg, om inte särskilda skäl föreligger, och bör vara låst. Om locket kan dras åt sidan bör locket väga högst 35 kg. Avstånd mellan uppställningsplats och för slambil och slambrunn får vid hämtning inte överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger. Givetvis står det kommunen fritt att ange längre avstånd som krav. Avståndet blir ett rättesnöre för fastighetsägare, miljökontor och avfallsansvariga att utgå från vid bedömning av placering. Vissa kommuner kompletterar föreskrifterna med text om att Lock eller manlucka bör ha anordning som försvårar att barn öppnar locket, men är enkel att öppna för den som ska tömma. 9 4.2Taxa I 27 kap. 5 § miljöbalken framgår att avgiften får bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för planering, drift och kapital. Denna självkostnadsprincip avser inte kostnader för enskilda tjänster utan avser de sammanlagda kostnaderna för hela avfallskollektivet. En annan viktig princip är kommunallagens likställighetsprincip som innebär samma avgift för samma typ av tjänst oavsett var i kommunen man bor. Däremot har kommunen givetvis rätt att sätta olika avgifter för olika typer av tjänster. Avfallstaxan kan fungera som styrmedel för att nå kommunens miljö- och verksamhetsmål. Enligt 27 kap 5 § miljöbalken får kommunen ta ut avgifter så att en miljöanpassad avfallshantering främjas. Det finns inte bemyndigande att direkt styra mot bättre arbetsmiljö med avfallstaxan. Däremot får kommunen ta ut avgifter för extratjänster, vilket ofta indirekt styr mot en rationell och effektiv avfallshantering. Tilläggsavgifterna kan exempelvis sättas utifrån bemanningsbehov, slangdragningslängder och terräng, behov av specialfordon eller specialutrustning. Det kan, enligt Avfall Sveriges bedömning, göras med utgångspunkt att det är en annan tjänst än ”normalhämtningen” Skyldigheten för kommunen att hämta avfall upphör inte för att brunnslocket är för tungt eller det är för lång slangdragning. I rapport U2014:09 Vägledning till konstruktion av avfallstaxa finns mer information om hur man kan arbeta med avgifter för enskilda avloppsanläggningar. Nedan presenteras ett par verkliga exempel på tilläggsavgifter (priserna är inkl. moms och gäller år 2014): Exempel 1 Tillägg vid behov av extra personal vid tömning: 363 kr Tillägg vid slangdragning utöver 10 m per påbörjad 10-tal meter: 250 kr Exempel 2 Tillägg vid extra slangdragning, 22-35 m: 131 kr Tillägg vid extra slangdragning, 36-55 m: 263 kr Tillägg vid extra slangdragning, över 55 m: 913 kr Framkörningsavgift om tömning inte kunnat ske: 475 kr Krav på fastighetsägarens närvaro vid tömning/ specificerad tömningstid: 475 kr Lyft av tungt lock som kräver dubbel bemanning: 913 kr 4.3Information Även om arbetsmiljön för slamtömmarna inte juridiskt är fastighetsägarnas ansvar kan de ha stor påverkan på deras arbetsmiljö genom till exempel val av placering och utformning av avloppsanläggning samt framkomlighet på privata vägar. Därför är det viktigt att kommunen informerar och kommunicerar med fastighetsägaren, till exempel genom att: • Skicka ut information om vilka krav som ställs och var avloppsanläggningen bör placeras i samband med att fastighetsägaren bygger nytt eller bygger om. 10 • Skicka ut information hur lättare lock och sugledningar kan installeras och införskaffas. Se exempel på information om fast sugledning i bilaga 1 och informationsbrev om tunga lock i bilaga 2. • Skicka ut information så fort det blir ändringar i avfallsföreskrifterna eller om taxan för slamtömning ändras, till exempel att nya avgifter för olika slangdragningslängder införs. • Om det förekommer brister som kan leda till högre avgifter för fastighetsägaren – informera fastighetsägaren om varför bristen är ett arbetsmiljöproblem och vilken åtgärd fastighetsägaren behöver vidta för att undvika högre avgifter. Erbjud fastighetsägaren hjälp med hur åtgärden kan vidtas. • Vid mer allvarliga avvikelser – åk ut till fastighetsägaren och diskutera lösningar på plats. Lösningen kanske är enklare än vad fastighetsägaren tror och personliga möten med fastighetsägaren brukar kunna vara mycket givande. Många gånger kommer också fastighetsägarna med bra förslag på lösningar. Kommuner kan uppleva att det är svårt att få fastighetsägaren att förstå varför det ”plötsligt ställs massa krav på arbetsmiljö när det fungerat bra i så många år”. En förklaring till detta är att det egentligen inte är arbetsmiljökraven som har förändrats. De har varit desamma under många år. Däremot har kraven uppmärksammats på ett helt annat sätt under den senare tiden. Man kan också lyfta fram att branschen har problem med rekrytering av nya förare och att man vill kunna attrahera även kvinnliga förare. 5. Inventera, riskbedöm och dokumentera Det finns olika typer av inventeringar med olika syften. Miljökontoren inventerar avloppsanordningar ur miljösynpunkt, arbetsgivare inventerar och riskbedömer ur arbetsmiljösynpunkt och avfallsansvariga inventerar för att få bra underlag för att kunna uppfylla sin renhållningsskyldighet. Det är viktigt att hålla isär att det är olika syften med dessa inventeringar. Däremot så kan det finnas samordningsmöjligheter mellan de olika typerna av inventering. Arbetsgivare kan vara både kommun med tömning i egen regi eller entreprenör som utför slamtömning på kommunens uppdrag. 5.1 Miljökontorens inventering Det finns många undermåliga enskilda avlopp med ingen eller mycket dålig rening. Havs- och Vattenmyndigheten presenterade 2013 i ett regeringsuppdrag om små avlopp att rådande åtgärdstakt är för låg. Tillsyn är ett av de styrmedel som visade sig vara effektivast för att öka åtgärdstakten. I miljökontorens tillsynsarbete kan det ingå inventering av enskilda avloppsanläggningar. Den kan göras områdesvis, i strukturerad projektform eller förenklad, som inte alltid bygger på platsbesök. I samband med miljöinventeringen skulle miljökontoret också kunna dokumentera anläggningarna ur ett tömningsperspektiv enligt avsnitt 5.3. 5.2 Arbetsgivares inventering/riskbedömning Arbetsgivare är skyldiga att göra riskbedömning av arbetsmiljön på hämtplatser. Riskbedömning kan göras genom allmän inventering/undersökning av hämtplatserna och avloppsanläggningarna eller genom skyddsrond. Inventeringen kan göras i samverkan med beställaren. För att skyddsrond ska vara meningsfull bör den göras när verksamheten är igång, dvs. vid själva slamtömningen. Skyddsombud ska, enligt 4 § AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, ges möjlighet att delta i riskbedömningen av hämtplatser. 11 Som beskrivits i kapitel 2.3 ska arbetsgivaren vid regelbundna undersökningar ta reda på vilken belastningsdos som arbetstagare utsätts för i samband med slamtömning. Viktiga faktorer vid undersökningen är: • hur ofta sker slangdragningen • under hur lång tid sker slangdragningen • vilka krafter hanteras vid varje slangdragningstillfälle Dessa faktorer är viktiga för att bedöma arbetstagarens fysiska ansträngningsgrad och ska tas med i riskbedömningens handlingsplan. Utifrån riskbedömningen ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som är nödvändiga, till exempel att flera personer kan hjälpas åt/turas om med slangdragningen och se till att det finns tillgång till anpassade och bra hjälpmedel och tekniska anordningar så att riskerna vid slamtömningen reduceras till en acceptabel nivå. Om det finns många enskilda avlopp i kommunen kan det vara bra att börja med att riskbedöma de som anses vara de sämsta ur arbetsmiljösynpunkt. Om kommunen har dokumentation över avloppsanläggningarna kan denna lista användas som utgångspunkt. I arbetsmiljölagen har det tillkommit en ny paragraf i 3 kap. 3 a § (bestämmelsen fanns tidigare i 2 § arbetsmiljöförordningen) om skyldigheten att underrätta Arbetsmiljöverket i samband med dödsfall, svårare personskada och allvarliga tillbud m.m. Det kan vara lämpligt att olika inrapporteringssystem är kompatibla så att inga anmälningar ”faller mellan stolarna”. 5.3 Avfallsansvarigas inventering Avfall Sverige rekommenderar att varje kommun inventerar och dokumenterar alla enskilda avloppsanläggningar ur ett tömningsperspektiv för att kunna uppfylla sin renhållningsskyldighet. Denna inventering har som syfte att få bra underlag för bland annat upphandling, kundregister och avgiftssättning. Den har inte som syfte att riskbedöma arbetsmiljön på enskilda hämtplatser. Enklare inventering, till exempel mäta slangdragningslängder, kan utföras av entreprenören i samband med tömning. Det krävs särskild överenskommelse om det inte ingår i befintligt entreprenadavtal. Kommunen kan också göra inventeringen själv eller anlita extern part. Utifrån avfallsansvarigas underlag kan en så kallad värstinglista skapas. Den ger indikation på vilka anläggningar som ska prioriteras för arbetsgivarens riskbedömning samt åtgärder. Exempel på information som kan samlas in vid varje fastighet: • Koordinater för avloppsanläggningen och/eller tömningsplats samt fordonets uppställningsplats. Observera att användning av positioneringssystem inte får strida mot personuppgiftslagen, PuL. • Slangdragningslängder mellan uppställningsplats för fordon och tömningsplats. Mätningen görs ofta med hjälp av måttmarkeringar på slangen. Denna informationsinsamling kan även utgöra direkt underlag för kundtaxa. • Vilken terräng, underlag och vilka höjdskillnader som förekommer i samband med slangdragningen • Uppgifter om brunnslockets typ (tungt betonglock/plast etc.) • Storlek på brunnsöppning, det vill säga finns det risk att ramla i brunnen • Svårframkomliga vägar 12 • Bristande uppställningsplatser, saknas vändplan etc • Uppgifter om eventuella tömningssvårigheter (exempelvis hårda slamkakor) • Finns speciella behov (exempelvis dubbelbemanning eller specialutrustning) • Kontrollera uppmärkningen av var/hur tömning ska ske när det gäller minireningsverk • Notera om det finns krav att servicetekniker ska delta vid tömning. Det förekommer vid tömning av minireningsverk Det är viktigt att insamlad information inte bara ligger till grund för vilka problem som finns utan också ger förlag på lösningar utifrån inventeringen. Informeras fastighetsägaren om lösningarna så kan en dialog komma igång för att gemensamt lösa problem som gynnar både fastighetsägaren och entreprenören. Inventeringen bör återupprepas med jämna mellanrum eftersom förhållandena ständigt förändras på fastigheterna. Är taxan uppbyggd på avgifter för slangdragning bör draglängden kontrolleras vid varje tömning för att fastighetsägaren ska betala rätt avgift för tömningen. Informationen bör dokumenteras i något verksamhetssystem, som med fördel finns hos kommunen. Avfallsorganisationen bör äga informationen från inventeringen. Det underlättar bland annat när kommunen fastställer tilläggsavgifter och utgör underlag vid upphandlingar. Systemet kan vara elektroniskt, manuellt eller en blandning av dem båda. Det rekommenderas att avfallsorganisationens inrapporteringssystem är kompatibelt med entreprenörens ledningssystem för arbetsmiljöarbete respektive verksamhetsutveckling om sådana finns. Inrapporteringssystemet bör utformas så att entreprenören lätt kan rapportera in önskade uppgifter. Dessutom ska det vara lätt för avfallsorganisationen att överblicka och följa upp det som rapporteras in i systemet. Observera att inrapportering av uppgifter för inventeringen bör skiljas från den inrapportering av tillbud som sker inom entreprenörens arbetsmiljöarbete. 13 6. Former för samverkan Det är arbetsgivaren som är ansvarig för att göra riskbedömningen på hämtställen för att inte utsätta sina arbetstagare för risker och ohälsa. Om kommunen upphandlat entreprenör ligger arbetsgivaransvaret på entreprenören. Kommunen kan dock samverka vid riskbedömningen och bidra till att förebygga arbetsmiljöriskerna. Kommunerna kan till exempel i kravspecifikationen för slamtömning formulera vilka arbetsmiljöaspekter de förväntar sig att entreprenören beaktar under avtalsperioden. Det kan vara lämpligt att kommunen begär att få ta del av entreprenörens arbetsmiljöpolicy, instruktioner och rutiner. Läs mer i kapitel 8 Upphandling. För att kunna samarbeta krävs förståelse för problemet och de olika aktörernas roller och ansvar. Gemensamma möten mellan avfallsorganisationer, miljökontor och slamtömningsentreprenörer är ett sätt att få förståelse. Det rekommenderas att dessa aktörer bildar en gemensam arbetsgrupp. Det är viktigt att de som faktiskt utför slamtömningen deltar i dialogen, det vill säga om entreprenören nyttjar underentreprenörer så bör dessa vara representerade. Ju fler aktörer i kedjan desto större insats kan behövas för att få en fungerande samverkan. Gruppen bör träffas regelbundet för att diskutera problem och möjligheter. Entreprenören listar och rapporterar de problem de ställs inför vid slamtömning. Entreprenören åtgärdar de problem som de har rådighet över som teknisk utrustning och utbildning av anställda. Avfallsorganisationen åtgärdar och återrapporterar de problem som de har rådighet över. I det ligger kontakter med fastighetsägare, utfärda föreskrifter och taxestyrning. Det är viktigt att avfallsorganisationen informerar miljökontoret om de problem som ligger inom miljökontorets ansvarsområde. Tillsamman kan man utveckla en plan för hur olika ärenden ska hanteras. Nedan listas några enkla exempel på aktiviteter som kan öka förståelsen för och samarbetsviljan kring arbetsmiljöfrågorna. • Genomföra så kallade slamsafari. Representanter från avfallsorganisationer och miljökontor följer med entreprenören ut och tittar på anläggningar som är problematiska ur arbetsmiljösynpunkt. De får möjlighet att se hur arbetet går till i praktiken. Även politiker kan med fördel bjudas in. • Mätning av dragkrafter följt av gemensamma diskussioner om hur olika slangdragningslängder, underlag och terräng bidrar till dragkraften. Det handlar bland annat om hur mycket underlaget lutar, hur ojämn marken är och om det finns hinder att väja för. • Informationsträffar om enskilda avlopp för fastighetsägare där miljöinspektörer informerar om miljökrav och avfallsorganisationen om arbetsmiljöproblematiken. 6.1 Exempel på god samverkan SRV återvinning, som har hand om avfallshanteringen i fem ägarkommuner på Södertörn, har utvecklat en modell för att mer systematiskt arbeta med arbetsmiljö vid enskilda avlopp2. De har ett framgångsrikt samarbete med entreprenören Svensk Tanktransport och miljökontoren i sina ägarkommuner. Parterna träffas två gånger per år och informerar dessutom varandra kontinuerligt däremellan. SRV är sammankallande. Den så kallade SRV-modellen är ett redskap för Svensk Tanktransport att kunna påverka arbetsmiljön vid befintliga anläggningar och därmed lättare kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. De får också möjlighet att yttra sig om ansökningar av nya anläggningar. Inom SRV-området finns 10 000 enskilda avlopp, varav 1 600 har placerats på en så kallad värstinglista. Här finns arbetsmiljöproblemen som långa slangdragningar, tunga lock, långa backningar och tömningar där slambilen står trafikfarligt på vägen. 2 Det finns säkert fler kommuner som arbetar på ett systematiskt och framgångsrikt sätt med arbetsmiljöfrågor kring enskilda avlopp. 14 Vid inventeringen bedöms varje fastighet individuellt då många faktorer spelar in när det gäller slamtömning. SRV har tagit fram en blankett för inventeringen, se bilaga 3. Här kan de också beskriva förslag till åtgärder. Efter utförd inventering skickas en kopia till fastighetsägaren. Svensk Tanktransport, genomför inventeringen, efter det att SRV via brev informerat fastighetsägaren om att en inventering kommer att ske och varför den görs. Ägaren får en chans att närvara vid inventering, vilket brukar vara givande. Därefter läggs en rutt med flera fastigheter för bättre effektivitet. Inventeringen görs av specialist och görs inte av chauffören i samband med tömning. Vid fastigheten kontrolleras infartsvägar, vändmöjlighet, dragavstånd, lock med mera. Alternativa lösningar kontrolleras, till exempel att tömma från grannen eller från sjösidan. Fotografier bifogas inventeringsformuläret. Dessa fotografier är ofta mycket bra då de tydligt kan påvisa vad som är problemet och hur detta skulle kunna lösas. En kopia på inventeringen skickas till fastighetsägare där det påtalas vad en tömning kostar idag och vad den skulle kosta om man vidtog föreslagen åtgärd. Fastighetsägaren hör då ofta av sig och vill ha konsultation per telefon, mail eller återbesök på fastigheten. Miljökontoren tar hänsyn till att slamtömning ska kunna ske på ett arbetsmiljöriktigt sätt när de godkänner en ny anläggning eller ombyggnad av en befintlig. Underlaget om möjligheten att slamtömma ingår i bedömningen av avloppsanordningen. Däremot kan de inte avslå ansökan av enda anledning att placeringen är fel ur arbetsmiljösynpunkt. Fastighetsägare ritar nu ofta in sugledning på den situationsplan som följer med ansökan alternativt anger detta på ansökan. När en fastighetsägare ska ansöka om att få bygga eller bygga om en slamanläggning skickar denne en ifylld blankett ”Begäran om yttrande angående arbetsmiljön vid slamtömningen” till SRV återvinning. SRV gör en bedömning utifrån tömningsmöjligheter och arbetsmiljön. Yttrandet är helt kostnadsfritt för fastighetsägaren och ska biläggas ansökan till Miljökontoret för den nya anläggningen. Miljökontoret väger in utlåtandet i tillståndet för den nya anläggningen innan den godkänns. Se exempel på blankett i bilaga 4. Framgångsfaktorer har, förutom samarbetet mellan de olika aktörerna, varit kommunikation med fastighetsägare, framförallt personliga besök, incitament i form av höjda tilläggsavgifter i slamtaxan samt innovation och ny teknik. Svensk Tanktransport har bland annat specialbyggt en kärra med en två kubikmeter stor tank som dras av bil eller fyrhjuling. I skärgården sker tömningen numer ofta från sjösidan med slambil som står på en färja. Då blir det lättare att tömma anläggningar som ligger vid vattnet och där det ofta är stor sughöjd till körbar väg. 7. Förbättringsarbete Som tidigare nämnts är det entreprenören som ansvarar för arbetsmiljön för sina anställda. Det är de som ska ta fram metoder och hjälpmedel så att tömningen av anläggningen inte strider mot arbetsmiljöreglerna. Samtidigt har kommunen en viktig roll i kontakter med och information till enskilda fastighetsägare. De ansvarar för styrmedlen i form av taxa och föreskrifter. Avfallsorganisationen/kommunen kan ansvara för de förbättringsåtgärder och den uppföljning som kräver kontakt med fastighetsägaren. Detta arbete kräver resurser som kommunen bör budgetera medel för. Följande rekommenderas vid förbättringsarbetet: • Åtgärda brister så fort som möjligt. Ibland involverar inventering och åtgärdsarbetet flera aktörer (entreprenör, avfallsorganisation, miljökontor). Om det som har rapporterats in blir liggande kan det hända att den som ansvarar för inrapportering (oftast entreprenören) förlorar incitamentet till att rapportera in arbetsmiljöbrister. 15 • Prioritera - Börja med de värsta anläggningarna. Skapa utifrån inventeringen en lista på var arbetsmiljöproblemen bedöms vara störst (”värstinglistan”). Prioritera att åtgärda problemen på ”värstinglistan”. Är ”värstinglistan” lång är ett tips att dela in den efter olika teman, att en viss tidsperiod fokusera på arbete med tunga lock etc. • Om ett problem tar lång tid rekommenderas att den som ansvarar för åtgärden meddelar den som ansvarar för inrapporteringen varför det tar tid och hur man arbetar med frågan. Återigen handlar detta om incitament för inrapportering, men även om att ge ökad förståelse och respekt för varandras arbetssituation. • Det är viktigt att även följa upp effekten av de åtgärder som vidtagits. Detta för att kunna utvärdera hur åtgärdsarbetet kan förbättras. 7.1Förbättringstips Nedan följer ett antal tips för att underlätta svåra arbetsmiljöförhållanden. Tipsen har inhämtats från kommuner i Sverige. Lång slangdragning Låt två man dela på slangdragningen genom dubbelbemanning. Detta är dock ingen långsiktig lösning på arbetsmiljöproblematiken, men är bättre än att göra ingenting, i avvaktan på andra tekniska lösningar. • Om fordonen utrustas med 2,5-tumsslang blir slangen lättare att dra. Dock kan arbetet vid själva slamanläggningen bli svårare och tyngre då man förlorar mycket effekt när man byter till 2,5-tumsslang. Det gör att det kan bli betydligt svårare att få upp slamkakor och att tömningsarbetet tar betydligt längre tid. Finns det andra fördelar med större slang kan till exempel en av bilarna utrustas med lättare slang. Foto: Tommy Wallberg, Svensk Tanktransport • Bild 1 Exempel på fast sugledning • Fastighetsägaren kan montera en fast slanganordning, gräva ner ett rörsystem eller lägga ut lös slang mellan avloppsanläggningen och bilens uppställningsplats, se bild 1 och 2. Den lösa slangen bör förvaras på en skyddad plats mellan tömningar. Normalt kan den Bild 2 Exempel på lös slang fasta sugledningen vara maximalt 60 meter lång av tekniska skäl. Men det är viktigt att sugledningen förankras speciellt i bägge ändar, vid anslutningspunkterna, då det uppstår stora krafter vid tömningen. Fastighetsägaren kan inte åläggas att montera slanganordning etc, men kan motiveras för att undvika tilläggsavgifter för lång slangdragning. 16 • Försök har gjorts av Uppsala Vatten och Avfall AB, att med hjälp av lyft- och dragvinsch med vajer dra slangen från slambilen till brunnen. Vinschen är monterad med dieselaggregat på en släpvagn, se bild 3. Egentillverkade platsblock förankras i marken med jordankare. Det är än så länge ett pilotprojekt en det finns goda chanser att vidareutveckla tekniken. Denna teknik löser även problemet med att lyfta tunga lock. Bild 3 Försök med dragvinsch Tunga lock • Att byta betonglock mot lättare varianter i andra material är att rekommendera, se bild 4. I de fall tunga lock ändå hanteras ska hjälpmedel användas så att locken kan lyftas med rak rygg. Spett, krok, vajer, spade och kofot är exempel på allmänt förekommande redskap för detta arbete. Fastighetsägaren kan inte åläggas att byta till lättare lock, men kan motiveras för att undvika tilläggsavgifter för till exempel tvåmansbetjäning. Bild 4 Exempel på låsbart plastlock Lås på brunnar • Problem med lås på brunnslock som rostar och fryser så att låset inte går att öppna kan till exempel lösas med ett buntbandssystem. Systemet går ut på att alla lås ersätts med buntband. Inför slamtömning klipps buntbandet och efter utförd tömning påförs ett nytt. Dåliga vägar/farliga situationer vid väg • Vid tillfälligt svårframkomliga vägar/halka är det bra om körschemat kan läggas om så att de svåraste fastigheterna kan besökas under bättre förhållanden. • Det är chauffören som avgör om en väg är framkomlig/har bärighet eller inte. Det är viktigt att chauffören vågar ställa in turer om vägen inte bedöms som framkomlig. • En privat väghållare måste kunna intyga bärigheten på vägen. Fastighetsägare kan behöva bli upplysta om att det är dennes ansvar. • Ibland måste slamtömningsbilen parkera på platser som är trafikerade. Vid sådana tillfällen kan det vara bra att använda sig av en så kallad TMA-bil3 , vilket är en bil med påkörningsskydd. • För att undvika det värsta vinterväglaget kan ett tips vara att inte utföra ordinarie slamtömning under årets vintermånader. Hårda slamkakor • Erfarenheten säger att en tätare tömning minskar risken för hårda slamkakor. Om hårda slamkakor är ett återkommande problem kan kommunen försöka styra mot tätare tömning genom aktiv dialog och taxor. • Slamkakan kan spolas sönder med spolbil innan tömning. 3 Truck Mounted Attenuator. 17 Skärgård/kustnära hämtställen • Ett sätt att komma åt avloppsanläggningar på öar är att köra ut med en färja med stort tankutrymme. En fyrhjuling med mindre tank, till exempel tvåkubiktank, kan köra runt och tömma på svåråtkomliga platser, se figur 5. Tvåkubikstankens innehåll töms vid behov i färjans tankutrymme. Metoden kan även tillämpas på fastlandet vid svåra hämtställen. Den extra kostnaden kan tas ut via tilläggsavgifter. Bild 5 Exempel på Specialbyggd slamkärra Foto: Tommy Wallberg, Svensk Tanktransport Psykiska påfrestningar • Brist på förståelse för slamtömmarens arbetsmiljöproblem, till exempel privatpersoner som tutar när slambilen måste parkera så att den blockerar vägen, inrapporterade arbetsmiljöproblem som inte åtgärdas och fastighetsägare som blir arga på de arbetsmiljökrav som ställs, kan leda till psykiska påfrestningar för slamtömmaren. Här är det viktigt med dialog för att öka förståelsen hos fastighetsägaren och andra aktörer. 8. Upphandling 8.1 Tips vid upphandling Krav som ställs i en upphandling får aldrig åsidosätta arbetsmiljölagen. Entreprenören är ansvarig för arbetsmiljön för sina anställda men kommunen som beställare har ett ansvar att förutsättningarna blir så gynnsamma som möjligt. Kommunen kan ställa långtgående arbetsmiljökrav som gör det möjligt för entreprenören att säkerställa en god arbetsmiljö. Vid upphandling av entreprenör sätts ramarna för hur arbetsmiljöfrågorna ska kunna hanteras. Det är därför av stor vikt att denna genomförs på ett klokt sätt. Nedan redovisas i punktform en rad tips kring vad som är lämpligt att tänka på vid upphandling. • En bra grund för att entreprenören ska kunna lämna ett realistiskt anbud är att det finns bra dokumentation över förutsättningarna på de olika hämtplatserna. Entreprenören bör utifrån det kunna bedöma var det behövs dubbelbemanning, var vägar kan vara svårframkomliga, var det krävs extra utrustning för sjöhämtning etc. Sådan information är det bra om den som upphandlar kan tillhandahålla. I kapitel 5 Inventera, riskbedöm och dokumentera beskrivs hur man kan göra för att få fram lämpliga underlag. En rekommendation är att låta entreprenören medverka i det kontinuerliga inventeringsarbetet och att detta arbete ingår i upphandlingen. • Om kommunen inte har dokumentation över avloppsanläggningarna kan det vara en fördel att en inventering görs innan upphandling. Inventeringen kan göras av kommunen, av entreprenören eller upphandlas separat. Om nuvarande entreprenör har all dokumentation sitt system är det en fördel om detta underlag kan införlivas i kommunens verksamhetssystem. • Förfrågningsunderlaget kan utformas så att arbetsmiljön kan hanteras i ett samspel mellan entreprenören och upphandlande part. Entreprenören bör kunna få ersättning för att medverka i detta samarbete. Samarbetet kan inkludera att entreprenören ska utföra 18 inventering respektive bedöma tillståndsansökningar för nya avloppsanläggningar. Klarlägg hur ansvaret för olika delar av arbetsmiljöarbetet ska fördelas mellan olika parter. • Det är lämpligt att entreprenören i anbudet beskriver hur arbetsskador och allvarliga tillbud samt förebyggande åtgärder ska dokumenteras • Entreprenören bör redogöra för vilka planer som denne har för att minska arbetsmiljöbelastningen. Inventering och handlingsplan ska göras av de arbetsmiljörisker som kan finnas. Entreprenören kan behöva ändra sitt arbetssätt på grund av arbetsmiljön. • Förfrågningsunderlaget bör utformas så att entreprenörer som bedriver ett aktivt och dokumenterat arbetsmiljöarbete och som kan uppvisa teknisk innovation med mera, premieras. Detta kan göras genom att man som upphandlare ställer högre krav eller ger mer poäng i utvärderingen. • Entreprenörer bör grunda sina anbud på kalkyler som inkluderar kostnader för hämtningar vid hämtställen där särskilda krav ställs. • För att ta fram ett så bra förfrågningsunderlag som möjligt rekommenderas att göra en marknadsanalys, identifiera tänkbara entreprenörer och diskutera relevanta praktiska aspekter som bör uppmärksammas. I samband med marknadsanalysen får beställaren också reda på fördelningen av etablerade respektive nystartade entreprenörer i regionen vilket kan vara bra att känna till inför upprättandet av förfrågningsunderlaget. • Planera redan från början för att avsätta resurser för att följa upp att entreprenören följer de avtal som upprättas och beskriv i förfrågningsunderlaget hur detta ska ske, till exempel genom möten med entreprenören och stickprovskontroller. Uppföljning krävs för att förhindra att oseriösa aktörer dumpar sina priser och sedan inte efterlever det som utlovats. Viten är det klassiska sättet att styra efterlevnad av avtalen, men överväg gärna att använda positiva stimuleringsmedel för att driva entreprenören att fullfölja sina plikter och utveckla sin verksamhet mot en bättre arbetsmiljö och effektiviserat arbete. • Mindre kommuner kan samverka och genomföra upphandlingen gemensamt. Antingen är varje kommun avtalspart eller så kan någon av kommunerna eller en upphandlingsbyrå fungera som inköpscentral enligt LOU. 8.2Utvärderingsgrunder En upphandlande myndighet ska ange vilken utvärderingsgrund den kommer att använda sig av vid utvärderingen - lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet (inklusive utvärderingskriterier, det vill säga de omständigheter som används för att urskilja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet). En strategi är att sätta kraven på tjänsten och leverantörens kapacitet högt och därefter utvärdera enligt lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud där faktorer utöver pris viktas lägre. Detta grundar sig på utgångspunkten att företag som klarar kvalificeringskraven kommer att leverera likvärdiga tjänster varför endast priset eller i alla fall främst priset är avgörande. Den andra strategin är att ha lägre krav så att fler anbudsgivare kan konkurrera, men tillmäta större vikt vid kvalitet hos den levererade tjänsten i utvärderingen av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Detta kan utgå från ett resonemang att även företag med lägre kapacitet kan leverera tjänster av hög kvalitet. 19 8.3 Krav i förfrågningsunderlag I Mall för upphandling av avfallshämtning, som tagits fram gemensamt av Avfall Sverige, SKL och Sveriges Åkeriföretag4 , finns förslag till förfrågningsunderlag för avfallshämtning. Den innehåller förslag till skrivning om administrativa villkor, krav på anbudsgivaren, prövning, krav på tjänsten samt avtalsvillkor. Dessutom finns anvisningar till hur mallen ska användas och fördjupningstexter om bland annat fordon och arbetsmiljö. Avsnittet krav på tjänsten innehåller exempel för olika fraktioner av hushållsavfall. Det finns ett avsnitt som rör hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar och minireningsverk, filtermaterial från fosforfällor och fettavskiljare (5.16 i mallförslaget). Dessutom finns ett särskilt avsnitt om arbetsmiljö (5.8.4). Denna mall fungerar utmärkt som underlag för upphandling av slamtömning, men behöver anpassas till att gälla enbart slamtömning och till förutsättningarna i den aktuella kommunen. I bilaga 5 ges förslag på krav att ställa i förfrågningsunderlag. 8.4 Innovationsvänlig upphandling I en innovationsvänlig upphandling utformas förfrågningsunderlaget så att beställaren och entreprenören tillsammans kan utveckla insamlingsarbetet under avtalstiden. Det kan röra sig om att ta fram ny teknik för att underlätta slangdragningen eller ta fram mindre fordon för bättre framkomlighet och för att undvika backning. I förfrågningsunderlaget ska det framgå vilken typ av utveckling som beställaren efterfrågar och vilken extra ersättning som utgår om entreprenören tar fram lämpliga lösningar. För att både beställare och entreprenör ska kunna räkna på hur stor den extra ersättningen blir måste förhållandena i kommunen vara kända. Får entreprenören till exempel extra ersättning för varje lång slangdragning som utförs med tekniska hjälpmedel är det av stor betydelse hur många långa slangdragningar det finns totalt i kommunen. Genom att genomföra innovationsvänliga upphandlingar som utgår från ”vanliga” upphandlingsformer har kommunerna stora möjligheter att utveckla insamlingsarbetet och verka katalytiskt för framtagandet av nya tekniska lösningar och arbetssätt. I Kammarkollegiets skrift Att främja nytänkande - vägledning för innovationsvänlig upphandling (2012:3.1) beskrivs vad en upphandlande enhet bör tänka på före, under och efter en innovationsvänlig upphandling. Där betonas vikten av att analysera behovet och utreda möjligheterna att få till innovativa lösningar tidigt i processen och utifrån det välja lämplig upphandlingsform. Utformningen av förfrågningsunderlaget för att korrekt kunna kvalificera, pröva och utvärdera anbuden kräver ofta noggrann arbetsinsats då hela processen annars äventyras och i värsta fall måste avbrytas och göras om. De innovativa lösningar som tas fram kommer vanligtvis att finansieras från den befintliga budgeten, och detta måste beaktas tidigt i upphandlingsprocessen. Det måste också tydligt redan i upphandlingsunderlaget framgå under vilka villkor, och i vilken omfattning, de framtagna innovativa lösningarna finansieras för att undvika tvister under avtalsperioden. Det bör även framgå att det är entreprenören som ansvarar för utformning och säkerhet kring till exempel det nya hjälpmedlet eller den nya slamkärran. 4 http://www.avfallsverige.se/rapporter/upphandlingsmallar/upphandlingsmallar/. Reviderad feb 2014 20 9. Lästips Följande läsning ger arbetsmiljötips till förare av slamtömningsfordon och arbetsgivare och rekommenderas även för att öka kunskapen hos övriga aktörer som kan påverka arbetsmiljön vid slamtömning. Sug- och spolbilsförare: Introduktion och utbildning. Utgivare: TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämd. Kan beställas via: shop.tya.se Sug- och spolbilsförares fysiska belastning vid slamsugningsarbete. En TYArapport av Eva Bernmark, Anders Lundin och Mikael Forsman. Kan laddas ner via: http://www. slso.sll.se/upload/CAMM/Rapport_slamsugare.pdf Vältrisker och säkrare körning med hög tyngdpunkt. Utgivare: TYA. Kan beställas via: shop.tya.se Avfall Sveriges guider En viktig uppgift för Avfall Sverige är att ta fram vägledningar och riktlinjer för hur branschen ska hantera och tolka olika begrepp, definitioner och företeelser inom avfallsområdet. Avfall Sveriges guider kan bidra till en samsyn på tolkningar, vilket kan ge bättre beslutsunderlag. Guiden utgår från de förutsättningar som ges enligt gällande lagstiftning och rättspraxis per den 2014-11-15. Till följd av ändrad lagstiftning och ny rättspraxis kan förutsättningarna naturligtvis förändras, vilket är viktigt att ha i åtanke när guiden används som vägledningsdokument. Guiden har tagits fram av Avfall Sverige i samarbete med Sveriges Åkeriföretag. Rapporten har skrivits av Elin Elmefors och David Eveborn, JTI samt Jenny Westin, Avfall Sverige. I referensgruppen har representanter från kommuner, kommunala bolag, entreprenörer, TYA, Biltrafikens arbetsgivareförbund och Arbetsmiljöverket ingått. Kontaktperson för denna guide: Jenny Westin, rådgivare Enskilda avlopp och upphandling Telefon: 04035 66 15, [email protected] De råd som Avfall Sverige publicerar i dessa guider utgör endast generell rådgivning och ska inte ses som juridiskt bindande råd i det enskilda fallet. 21 22 Rundjärnsbygel FZB M8 x 76,1 M8 bricka och mutter. xxx Telefon xxx E-post: [email protected] För mer information *Arbetsmiljöverket kan komma att ändra detta avstånd till max 10 meter. Slamsugningskoppling mot slamfordon Anslutning 75. Placeras minst ca 25 cm över mark och max *30 meter från slamfordonets uppställningsplats. Mot slamfordon 75 PP-Rör i den längd som erfordras. Röret kan både ligga nergrävd eller ovan mark. Påfrestningarna är mycket stora vid slamsugning eftersom sugslangen kastar när det kommer med luft vid slamsugningen. Om anordningen inte är tillräckligt fastsatt havererar den. Takjärn 3 mm gods, 2 meters längd galvaniserat. Dela på mitten och snedkapa. Slå ner järnet i marken så långt att det sitter "bergfast". Om detta inte är möjligt, gräv och gjut fast det med betong. Kapa ned takjärnet till lämplig höjd med bågfil eller vinkelkap efter nedslagning. 75/45 Böj med 1 eller 2 muffar. Förslag på utförande av fast sugledning Detta är ett förslag och kan även utföras på annat liknade sätt, t.ex. lös slang med tillhörande slamsugningskopplingar Nivåskillnad mellan bilens uppställningsplats och botten på slamanläggningen får vara max 6 meter. Den fasta sugledningen får vara max 60 meter lång. VIKTIGT! Slamsugningskoppling mot slamanläggning Anslutning 75. Placeras minsta ca 25 cm över mark och max 1 meter från slamanläggningen. Mot slamanläggning Vid montage av böjar mot slamkoppling och mot rör ovan mark, använd inget eller minimalt med smörjmedel så "sätter sig" delarna med en gång och blir stadigare. TIPS! BilagorBilaga 1 Bilaga 2 2015-01-15 Vår ref: XXXX Tfn: E-post: XX XX XX xxx xx XX Avser fastigheten X:XX Angående tunga lock på slambrunnar En del av de slambrunnar som finns idag har tunga lock av betong, de största kan väga upp till 200 kg. Dessa lock innebär stora risker för belastnings- och klämskador för chaufförerna av slambilarna. Av arbetsmiljöskäl bör brunnslock vara av lätt material, t.ex. plast, glasfiber eller plåt och kunna öppnas av en person. Lock eller manlucka får ha en maxvikt på 35 kg om det kan skjutas åt sidan utan att lyftas. Locket ska då vara försett med någon form av handtag. Behöver locket lyftas ska det inte väga mer än 15 kg och bör då av säkerhetsskäl utrustas med anordning som försvårar för barn att öppna locket. Vi noterar vid tömning att locket på Er brunn inte uppfyller ovan nämnda krav. Under våren 2013 kommer ett tjänstemannaförslag läggas fram till kommunalfullmäktige. Förslaget innebär att tunga lock kommer att öppnas med två personal som använder lyfthjälpmedel. Kostnaden för denna åtgärd betalas av fastighetsägaren. Tillägget kommer troligen att vara 800 – 1 200 kronor per tillfälle. Byt därför locket för att undvika detta tillägg. För att underlätta bytet föreslår XXX att Ni besöker www.brunnspecialisten.se. Där kan ni även se alla återförsäljare av glasfiberarmerade plastlock, t.ex. xxx. Locken finns i olika dimensioner, väger högst 15 kg, har hög hållfasthet och är försedda med en enkel låsanordning. Även andra VVS-företag kan erbjuda lock som är godkända ur arbetsmiljösynpunkt. Mer information finns på www.xxx.se. Med vänlig hälsning AVFALL & ÅTERVINNING xxx Teknisk handläggare 23 Bilaga 3 Fastighetsinventering Datum: Hsid: Adress: Område: Kund: Tel: Anläggning Volym Slang meter Tank: - - Slamavskiljare: - - Minireningsverk: - - Info - - Anmärkningar Tungt lock: Kommentar: Ja Nej Farligt hämtställe: Kommentar: Ja Nej Infart: Uppställningsplats: Status anläggning: Utmärkning fastighet Ja Nej Pratat med fastighetsägare: Ja Nej Förslag till åtgärd Övrigt: SRV återvinning AB | Björkholmsvägen 16, Box 1173, 141 24 Huddinge Kundservice: 0200-26 46 00 | [email protected] 24 Bilaga 4 version 20140818 Begäran om yttrande angående slamtömning OBS: Ifylld blankett skickas till olika kontor, beroende på fastighetsadress: Fastighet i Haninge & Nynäshamn: Fastighet i Tyresö: Fylls i av avsändaren Tank Minireningsverk SRV återvinning AB, Slamavdelningen Box 1173, 141 24 Huddinge Samhällsbyggnadsförvaltningen, Tyresö kommun, 135 81 Tyresö Tvåkammarbrunn Namn: Adress: Postnummer: Ort: Telefonnummer: Mobilnr: Trekammarbrunn Hämtningsadress: Nynäshamn Kommun: Fastighetsbeteckning: Tyresö Haninge Beskriv placering på tomten. OBS! Bifoga en ritning som visar anläggningens läge Om du söker för minireningsverk, bifoga uppgifter om märke/fabrikat och tömningsinstruktion Beräknad slangdragning i meter: Nivåskillnad/lyfthöjd i meter: Infart/vändplats(ca 26 ton): Kopia på yttrande till avsändaren Fylls i av slamtömmaren Datum: Kontroll fastighet: FÖRESLAGEN PLACERING AV SLAMANLÄGGNING ÄR UR HÄMTNINGSSYNPUNKT: godkänd Godkänd med i anmärkningen angivna ändringar Icke godkänd Icke godkänd men alternativ anges i anmärkning Chaufför signatur: Anmärkning Information - Vägen ska klara av tyngden från slambilen, samt vara minst 3,5m bred så att slambilen kan ta sig fram obehindrat. - Avståndet mellan platsen för slamtömningsfordon och anslutningspunkt till slamavskiljare/tank får inte överstiga 10 m. - Det vertikala/lodräta avståndet från bilens uppställningsplats och botten på avskiljaren/tanken får ej överstiga 5 meter. - Lock på slamavskiljare/tank bör ej vara tyngre än 15 kg. - Observera att andra regler kan gälla på öar. Postadress 136 81 Haninge Besöksadress Telefon Rudsjöterrassen 5 08-606 93 00 Fax 08-606 93 01 E-post [email protected] SMOHF - ett samarbete mellan kommunerna Haninge ◦ Nynäshamn ◦Tyresö 25 Webbsida www.smohf.se Bilaga 5 Exempel på krav i förfrågningsunderlag Exempel på formuleringar rörande arbetsmiljö (utifrån 5.8.4 i mallen): • På uppmaning av beställaren ska entreprenören delge denne den dokumentation som görs för att förbättra miljön, arbetsmiljön och trafiksäkerheten i samband med slamtömning. • Entreprenören ska tillsammans med beställaren arbeta för att förbättra kvaliteten och servicen på hämtningsarbetet, liksom hämtningspersonalens arbetsmiljö och trafiksäkerheten. • Entreprenören är ansvarig för arbetsmiljön för sina anställda och ska bedriva ett dokumenterat systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1. Arbetsmiljöpolicy som är känd och förankrad i hela organisationen ska finnas och följas upp en gång per år. • Det ska finnas en person som särskilt har till uppgift att arbeta med personalens arbetsmiljöfrågor. Om den personen även har andra arbetsuppgifter ska det finnas tillräcklig tid avsatt för alla arbetsuppgifter. Aktuell person måste ha en för tjänsten adekvat utbildning och/eller erfarenhet. Anbudsgivaren ska i samband med entreprenadstarten namnge vem som ansvarar för arbetsmiljöfrågor i denna entreprenad. • Entreprenören är huvudansvarig för arbetet med att förbättra arbetsmiljön på de hämtningsställen som förekommer i uppdraget. Entreprenören ska därför kontakta och informera beställaren5 om de problem som finns, föreslå vilka åtgärder som bör genomföras och på vilket sätt slammet kan tömmas innan problemet är åtgärdat. Berörd slamtömningsspersonal ska vara delaktig i arbetet. Entreprenören har ansvar för att hämtning/tömning av avfall upprätthålls tills bristerna är avhjälpta. Beställaren ska hållas informerad under hela ärendegången. Vid eventuellt hämtningsstopp ska arbetsledaren omedelbart informera kunden om de arbetsmiljöregler som gäller. En gång per kvartal ska entreprenören medverka i uppföljningsmöten om arbetsmiljön tillsammans med beställaren. Entreprenörens skyddsombud ska ges möjlighet att delta. • Kommunen är ansvarig för att ta fram detaljplaner, avfallsföreskrifter och avfallstaxa, samt bevilja bygglov som möjliggör eller stimulerar till en god arbetsmiljö. Kommunen ska också övergripande informera fastighetsinnehavarna om deras skyldigheter och t.ex. genom utskick ge information om arbetsmiljöfrågor av generell karaktär. Beställaren ska samarbeta med entreprenören i frågor om arbetsmiljön på hämtningsställen. När hämtningsställen inte uppfyller krav i föreskrifter, och entreprenörens arbete inte gett resultat, kan kommunen ålägga fastighetsinnehavaren att vidta nödvändiga åtgärder. För att förbättra arbetsmiljön för anställda som utför slamtömning rekommenderas följande åtgärder:: • Vid slamtömning ska hjälpmedel som underlättar slangdragning användas. • Entreprenören ska försäkra sig om att personalen tar tillräckligt långa raster under arbetsdagen. • Entreprenören ska ha rutiner för att minst vart tredje år kontrollera personalens hälsostatus och minst vartannat år för personal över 55 år samt ha ett friskvårdsprogram som samtlig personal har tillgång till och kan ta del av. 5 I mallen för upphandling av avfallshämtning är förslaget att entreprenören ska kontakta och informera fastighetsägaren. När det gäller enskilda avloppsanläggningar kan det vara bra att beställare har kontakterna med fastighetsägarna. 26 • Nödlägesplaner eller handlingsplaner vid olycka ska finnas. • Krishanteringsplan ska finnas samt tillgång till krishantering i organiserad form, t.ex. i samverkan med företagshälsovården, för personal som varit med om en olycka. Om kommunen inte har någon dokumentation över hämtställena (slangdragningslängder, terräng, brunnslock etc) kan det ingå i uppdraget att entreprenören ska dokumentera dessa: • Senast xx månader efter entreprenadstart ska entreprenören ha genomfört en inventering av arbetsmiljön på alla hämtningsställen som förekommer i uppdraget. Hämtningsställe som har någon typ av problem ska sammanställas i en rapport, där de klassificeras och rangordnas utifrån insamlingspersonalens arbetsmiljö. Rapportens ska delges beställaren. Rapporten ska uppdateras kontinuerligt med de åtgärder som utförts, samt kompletteras med eventuellt nya hämtningsställen som behöver åtgärdas, och redovisas för beställaren en gång per kvartal. Denna rapport ska utgöra grunden för arbetsmiljöarbetet på hämtningsställen i detta uppdrag. Följande ansvar och metod ska gälla för entreprenör och beställare i arbetet med detta: • Se text Entreprenören resp Kommunen ovan Exempel på formuleringar i förfrågningsunderlaget rörande Personal, utbildning och underentreprenör (första punkten finns inte med i mallen, den andra finns i kapitel 5.3.1): • All personal som deltar i tömningsarbete mer än två (2) månader per avtalsår ska vara utbildade minst motsvarande fyra (4) timmars ergonomikurs genomförd före [datum] samt en årlig repetition på två (2) timmar per anställd som utför tömningsarbete. Kommande utbildningstillfällen ska genomföras årligen senast [datum]. Kostnaden för att anlita konsult samt deltagarnas arbetstid ingår i lämnat anbud. Beställaren deltar i planeringen för kursupplägget under första avtalsåret. • Beställaren ska ha möjlighet att fyra gånger per år, dock högst åtta timmar/avtalsår, på entreprenörens eller egen begäran, informera och utbilda entreprenörens personal om kommunens regler och mål för slamtömning. Exempel på skrivning rörande kontroll och uppföljning (5.1 i mallen): • Entreprenören är skyldig att underkasta sig den kontroll och uppföljning samt följa de direktiv som beställaren anger. Beställaren har rätt att ta in externa företag för att utföra kontroll av entreprenören utifrån de krav som ställs i förfrågningsunderlaget och avtalet. Exempel på krav gällande åtgärder på hämtningsstället (5.16.4 i mallen): • Enligt bestämmelser i kommunens avfallsföreskrifter bör avstånd mellan tömningsfordonets angöringsplats och slamavskiljare samt anläggningar som ska tömmas inte överstiga [10] meter, om inte särskilda skäl finns. Avståndet ska vara noterat i kundregister och ska ge besked om slanglängd som behövs. Om uppgift saknas eller avviker ska entreprenören mäta in avståndet. • Entreprenören är skyldig att före tömning förvissa sig om eventuella försvårande omständigheter såsom vägnätets bärighet, vändmöjligheter, sughöjd etc. • Manluckor och liknande ska genom fastighetsinnehavarens försorg vara lätt tillgängliga. Önskar avfallslämnaren hjälp med demontering av fastrostade manluckor, framgrävning, spolning eller annat ska entreprenören ersättas per timme enligt à-prislistan alternativt fakturera fastighetsinnehavaren utan att beställaren aktivt medverkar i uppdraget6. 6 Alternativ 1 är från mallen. Välj ett av alternativen. 27 Dubbelbemanning Några kommuner kräver dubbelbemanning som standard, till exempel Umeåregionen (Umeå, Vännäs, Nordmaling, Bjurholm och Vindeln) och Skellefteå. Umeåregionen har skrivit följande i sitt förfrågningsunderlag: • Dubbelbemanning vid tömning ska alltid gälla med undantag för slutna tankar med slangkoppling eller slutna tankar med lock mindre än 400 mm. Anläggningarna som anses uppfylla dessa villkor godkänns av beställaren och registreras i kundhanteringssystemen för att möjliggöra fakta om anläggningarna till entreprenören samt som underlag för beställarens kontroller. Följande punkter är Umeåregionens ställningstagande för dubbelbemanning: • Mycket låg risk för drunkningsolycka/dödsfall. Allmänt mindre risk för att olyckor får allvarliga konsekvenser då hjälp kan tillkallas snabbare. • Mycket låg risk för backningsolycka, längre backning kan accepteras i undantagsfall. • Tungt arbete att hålla slang vid sugning halveras, till exempel varannan dag eller varannan brunn. Fördelad slangdragning på två personer ger halva belastningen. • Tunga lock (max 35 kg) kan säkrare skjutas åt sidan med verktyg av två personer. • Jobb som kräver att en håller och en vrider/fäster tar kortare tid och minskar risken för klämskador. • Lägre risk för fastkörning vid backning. • Högre trafiksäkerhet vid telefonsamtal, kartläsning och efterregistrering under körning, eftersom medåkande kan utföra dessa moment. • Ett större antal personer kan slamtömningsjobbet, vilket gör det enklare att ta in sjukvikarier som kanske saknar lastbilskort eller fullgod utbildning. • Personal utan lastbilskort kan delta i tömningsarbetet. • Möjlighet till chaufförsbyte vid trötthet och sjukdom, kräver att båda har lastbilskort. • Ta samtal med kund på plats eller via telefon medan tömningsarbete pågår utan att riskera försämrad kvalitet på processen vid avvattning. • Processen i avvattningsbilen kan bevakas/diskuteras för att erhålla bästa resultat. Hjälpas åt att ta beslut. • Tömning och lossning tar kortare tid, telefonsamtal, tillkommande order, kvittolämning m.m. kan skötas samtidigt som ordinarie arbetsuppgifter. • Vittne finns om en problematisk situation uppstår. • Högre kundnöjdhet då information kan lämnas utan att fördröja tömningsarbetet. • Bedöms ge snabbare hantering vid tömning med ca 10 – 15 procent. Hämta avfall.nu7 ger exempel på krav som kan ingå i förfrågningsunderlag och som har koppling till arbetsmiljö, till exempel: • Eventuella arbetsskador och allvarliga tillbud som inträffar under entreprenaden ska 7 Hämta avfall.nu har utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet i samråd med Avfall Sverige, TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, Transportarbetareförbundet och Kommunalarbetareförbundet. 28 rapporteras till kommunen samtidigt som de rapporteras till Försäkringskassan och/eller Arbetsmiljöverket8. • Arbetsmiljöronder (skyddsronder) ska genomföras och handlingsplan för att åtgärda noterade brister och risker ska utarbetas. • Entreprenören ska ha rutiner för att uppmärksamma begynnande belastningsskador så tidigt som möjligt. • Risk för olyckor som fall- och hoppskador ska kartläggas och åtgärdas. • Fordon som används för avfallsinsamling ska vara ergonomiskt anpassade och uppfylla goda hygieniska krav. Kraven gäller vid inköp av fordon (alternativt för samtliga fordon som används i entreprenaden). (Välj det alternativ som passar er bäst). Q3, Forum för hållbara transporter har tagit fram upphandlingsverktyg som hjälper upphandlaren med hur man kan gå till väga för att väga in kriterier för arbetsmiljö vid upphandling av persontransporter. Detta verktyg kan vara användbart även i detta sammanhang. Mer information hittas på: http://www.q3.se/upphandlingsverktyg/ • Som beställare har du rätt att efterfråga: • Skyddsombud och skyddsrond. T.ex. att entreprenören ska namnge skyddsombudet och beskriva rutiner för hur arbetsmiljöronder utförs och hur ofta. • Trafiksäkerhetskrav på fordonets utrustning och förare. • Att alla anställda hos entreprenören ska ha gått ergonomiutbildning och utbildning i vad som gäller när man kör på privata vägar. 8 Kommentar: Det bör göras utan dröjsmål via anmalarbetsskada.se och därefter till kommunen. 29 Avfall Sverige AB Adress Prostgatan 2, 211 25 Malmö Telefon 040-35 66 00 Fax 040-35 66 26 E-post [email protected] Hemsida www.avfallsverige.se 30
© Copyright 2024