1. No category

Author
Date
Phone
Project ID
Therese Wernstedt
010 505 00 00
2015-05-06
586076
Mobile
+46705081551
[email protected]
NSVA AB
Samrådsunderlag inför ansökan om
ändringstillstånd enligt miljöbalken,
Öresundsverket
ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2, SE-169 99 Stockholm, Registered office: Stockholm, Sweden
Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, Org nr 556185-2103
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 1 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
Innehåll
1 Inledning ........................................................................................................ 3
2 Administrativa uppgifter ................................................................................... 3
3 Bakgrund ........................................................................................................ 3
4 Alternativ i MKB ............................................................................................... 4
4.1 Ansökt verksamhet .................................................................................... 4
4.2 Nollalternativ ............................................................................................ 4
4.3 Alternativ lokalisering ................................................................................. 5
4.4 Alternativ utformning ................................................................................. 5
5 Lokalisering..................................................................................................... 5
5.1 Orientering ............................................................................................... 5
5.2 Naturskyddade områden............................................................................. 6
5.3 Hälsa ....................................................................................................... 6
6 Verksamheten ................................................................................................. 7
6.1 Nuvarande tillstånd .................................................................................... 7
6.2 Reningsprocessen ...................................................................................... 7
6.3 Slambehandling ......................................................................................... 8
6.4 Externslam ............................................................................................... 8
6.5 Biogas ...................................................................................................... 8
6.6 Övrigt ...................................................................................................... 9
7 Skyddsåtgärder för lukt .................................................................................... 9
8 Miljökonsekvenser ......................................................................................... 10
8.1 Planerad miljökonsekvensbeskrivning ......................................................... 10
8.2 Risk för lukt ............................................................................................ 11
8.3 Risk för smitta......................................................................................... 12
8.4 Buller ..................................................................................................... 13
8.5 Utsläpp till luft......................................................................................... 13
8.6 Energi .................................................................................................... 13
8.7 Risk för olyckor ....................................................................................... 13
8.8 Övrig miljöpåverkan ................................................................................. 13
8.8.1 Utsläpp till vatten ............................................................................. 13
8.8.2 Transporter ...................................................................................... 13
8.8.3 Avfall ............................................................................................... 13
8.8.4 Förbrukning av kemiska produkter....................................................... 14
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 2 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
1 Inledning
NSVA, Öresundsverket, avser att ansöka om ändringstillstånd enligt miljöbalken.
På uppdrag av NSVA har ÅF sammanställt föreliggande samrådsunderlag.
2 Administrativa uppgifter
Verksamhetsutövarens
juridiska namn
Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
Organisationsnummer
556765-3786
Anläggningsnummer
1283-50-001
Postadress
Atlantgatan 8, 252 25 Helsingborg
Kontakt i miljöfrågor
Pär Gustafsson
Telefon
010-4909787
E-post
[email protected]
Fastighetsbeteckning
Verket 1
Fastighetsägare
Helsingborgs stad
Kommun
Helsingborg
Tillsynsmyndighet
Länsstyrelsen i Skåne Län
Huvudverksamhetens
kod enligt
miljöprövningsförordningen (2013:251)
Verksamhetskod 90.10 Avloppsreningsanläggning
med en anslutning av fler än 2 000 personer eller
som tar emot avloppsvatten med en
föroreningsmängd som motsvarar mer än 2 000
personekvivalenter.
3 Bakgrund
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den
1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad,
Helsingborg, Landskrona, Svalöv, Åstorp och Bjuv (från 2010). NSVA är gemensamt ägt av dessa
sex kommuner.
Föreliggande tillståndsprocess berör Helsingborgs reningsverk, Öresundsverket, vars
verksamhetsområde omfattar Helsingborgs stad och tätorter. Antalet anslutna personer är cirka
119 000, antalet personekvivalenter (p.e.) uppgick år 2013 till cirka 143 700. Ansökan avser ändring
av villkor för utsläpp till luft.
Öresundsverket ligger intill utvecklingsområdet H+ i stadens centrala södra hamnområden. H+
området har i dessa delar slutat att användas som hamn och återlämnats till staden för annan
användning. Staden planerar för att bygga bostäder och kontor vid den intilliggande hamnen, fram
till ca 50 m från befintlig rötgaskammare vid Öresundsverket, i delområdet Södra hamnen/
Oceanpiren. Planprocessen för de nya områdena pågår för närvarande.
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 3 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
Figur 3-1 Öresundsverkets lokalisering i Helsingborg.
Mot bakgrund av denna detaljplaneprocess har luktsituationen vid Öresundsverket utretts.
Utredningarna visade att minskning i luktspridning, och godtagbara luktnivåer kan nås vid
planerad nybebyggelse genom att vidta vissa skyddsåtgärder. Under våren 2014 lämnades en
anmälan om skyddsåtgärder för lukt in till Länsstyrelsens tillsynsavdelning. Anmälan bestod i
övertäckningsåtgärder för de mest luktande anläggningsdelarna, samt ett bortledande av luktande
luft från dessa till en skorsten på fastigheten bredvid, Öresundskraft. Parallellt lämnades en
anmälan in från Öresundskraft om att motta luften och leda bort den i skorstenen. Anmälan
godtogs i beslut daterat 2014-06-27, samtidigt som bolaget förelades om att ansöka om (ändrings-)
tillstånd för bortledning och utsläpp av luktande luft.
Detta samrådsunderlag ingår i bolagets ansökan om ändringstillstånd för bortledning och utsläpp
av luktande luft.
4 Alternativ i MKB
4.1 Ansökt verksamhet
Den planerade ansökan avser övertäckningsåtgärder för att reducera lukt i omgivningen som
planeras och som också har anmälts.
4.2 Nollalternativ
I en miljökonsekvensbeskrivning skall ansökt verksamhet jämföras med ett nollalternativ, dvs. vad
skulle miljökonsekvenserna bli, direkt och indirekt, om den ansökta verksamheten inte kom till
stånd. Nollalternativet i ansökan innebär att befintligt tillstånd kvarstår.
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 4 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
4.3 Alternativ lokalisering
Ansökan avser en ändring av befintlig verksamhet, och ingen utökning av nuvarande kapacitet. I
dagsläget är en alternativ lokalisering inte aktuell, och kommer därför inte att utredas närmare i
miljökonsekvensbeskrivningen.
I NSVA:s långsiktiga strategiska arbete med vattenförsörjning och spillvattenomhändertagande
kommer däremot alternativa lokaliseringsplatser för framtidens reningsverk att utredas.
4.4 Alternativ utformning
För skyddsåtgärder för lukt finns alternativa utformningar och dessa kommer att redovisas i
miljökonsekvensbeskrivningen jämte det valda alternativet som redan nu har anmälts till
tillsynsmyndigheten.
5 Lokalisering
5.1 Orientering
Befintligt avloppsreningsverk ligger på fastigheten Verket 1 cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum.
Närmaste granne är i dagsläget Helsingborg hamn och Västhamnverket.
Området är detaljplanerat (stadsplan för avloppsreningsverk, 1970). Detaljplaneprocess för
stadsförnyelseprojektet H+ pågår för närvarande, med planerade bostäder och verksamheter i nära
anslutning till Öresundsverket (främst norr om verket). Den detaljplanen är f.n. i samrådsskedet,
granskningsfasen. De åtgärder som är föremål för denna ansökningsprocess, skyddsåtgärder mot
lukt, avser att göra verksamheten vid Öresundsverket förenligt med även kommande detaljplan.
Figur 5-1 Öresundsverkets lokalisering.
Skola
Förskola
Högskola
Sjukhus
Bostäder
Planerade bostäder
Ledningsnätet för Öresundsverket är ca 120 mil och nuvarande verksamhetsområde omfattar
Helsingborg.
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 5 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
Reningsverkets avstånd till närmsta skola är ca 700 m, förskola 900 m, högskola 400 m, sjukhus
1200 m, bostäder 500 m och planerade bostäder 200 m.
Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds
Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs stad är medlem. Resultaten av recipientkontrollen
redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Recipienten kommer att
beskrivas utförligare i miljökonsekvensbeskrivningen.
5.2 Naturskyddade områden
Naturskyddade områden i närheten av anläggningen visas översiktligt på nedanstående kartbild.
Som framgår av bilden finns längs kusträckan norr och söder om Helsingborg områden av
riksintresse för friluftsliv. I omgivningarna finns också Natura 2000-områden enligt
habitatdirektivet.
I planerad miljökonsekvensbeskrivning kommer en utförligare redogörelse för skyddade områden i
omgivningarna som kan beröras av ändringen att redovisas.
Figur 5-2 Naturskyddade områden runt Helsingborg.
5.3 Hälsa
Vid ett reningsverk finns viss förekomst av virus, bakterier och toxiner. Dessa kan ha en negativ
inverkan på människors hälsa. Den huvudsakliga spridningsvägen av dess är genom små
vätskedroppar, så kallade aerosoler. Det finns I dagsläget inga dokumenterade effekter av
hälsoproblem I anslutning till reningsverket. de planerade förändringarna kommer att påverka
spridningsmönstret av aerosoler I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs hur denna förändring
påverkar den närmsta omgivningen.
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 6 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
6 Verksamheten
I dagsläget innefattar verksamheten en reningsprocess med mekanisk rening med galler och
parallella försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening med aktivslammetoden
samt efterföljande slutsedimentering.
Ansökt verksamhet avser tillägg av de skyddsåtgärder för lukt som anmälts till tillsynsmyndigheten
våren 2014.
6.1 Nuvarande tillstånd
Dåvarande Koncessionsnämnden lämnade 1990 Helsingborgs kommun tillstånd enligt
miljöskyddslagen till utsläpp av avloppsvatten från kommunens avloppsreningsverk på fastigheten
Verket i Helsingborgs kommun. Villkor om förorening i behandlat avloppsvatten uppsköts i en
prövotid som avslutades 1997.
Tabell 6-1 Gällande tillståndsbeslut för Öresundsverket.
Datum
1990-03-14
1997-12-16
2005-04-28
Tillståndsgivande
myndighet
Koncessionsnämnden
Koncessionsnämnden
Länsstyrelsen
Beslutet avser
Grundtillstånd
Slutliga villkor
Ändrade villkor
6.2 Reningsprocessen
Den nuvarande reningsprocessen omfattar primär mekanisk behandling med maskingaller,
sandfång och försedimentering. Den sekundära behandlingen består av en biologisk fosfor- och
kvävereduktion i en aktivslamprocess med efterföljande slutsedimentering. Till sist passerar
avloppsvattnet en tertiär behandling bestående av ett poleringssteg med sandfilter. Processchema
över anläggningen återfinns nedan, mindre avvikelser kan förekomma.
Figur 6-1 Processchema för Öresundsverket.
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 7 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
Avloppsvattnet passerar först maskingallret och pumpas därefter in till reningsverket via två
parallella skruvpumpar och en centrifugalpump, med en total kapacitet på ca 9 000 m3/h. När vattnet
pumpats in till reningsverket passerar det ett sandfång där grus och tunga partiklar avskiljs.
Processtekniskt begränsas det biologiska processteget till mellan 4 500 och 6 000 m3/h, detta
framförallt för att motverka slamflykt i slutsedimenteringen. Vid höga flödestoppar utjämnas därför
överflödig vattenmängd i ett utjämningsmagasin med en kapacitet på 8 000 m3. Bräddning till
utjämningsmagasin sker före försedimenteringen. Vatten som leds till utjämningsmagasinet tillsätts
automatiskt järnklorid för kemisk fällning, och leds sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen
är över. Skulle utjämningsmagasinet vara fullt leds vattnet förbi till utgående ledning före
provtagning.
Efter sandfånget leds avloppsvattnet till försedimenteringsbassängerna. Här avskiljs föroreningar
lättare och tyngre än vatten och det bildas ett primärslam. Försedimenteringsbassängerna används
dessutom för hydrolys av organiskt material, så kallad primärslamhydrolys.
I efterföljande biologiska process (aktivslamanläggning) reduceras både fosfor och kväve biologiskt.
I det första anaeroba steget tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart organiskt material som bildats
i föregående hydrolyssteg. Med hjälp av det organiska materialet omvandlas nitrat till fri kvävgas, s.k.
denitrifikation. Simultant med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt
material vilket därmed reduceras. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i systemet samt för att
återföra bildat nitrat från de luftade zonerna, recirkuleras slam från slutsedimenteringen tillbaka till
andra aktivslambassängen.
Efter
det
biologiska
stegen
separeras
vattnet
från
bildat
bioslammet
i
slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet passerat till sist ett sandfilter av typen 2-mediafilter för att
avskilja de partiklar som inte sjunkit till botten i slutsedimenteringen. Här finns även möjlighet att
fälla med kemikalier vid behov.
Det renade vattnet leds slutligen ut i Öresund, ca 450 meter från stranden på ca 20 meters djup.
6.3 Slambehandling
Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen förtjockas i
separata förtjockare. Vid förtjockning av bioslammet i gravitationsförtjockaren tillsätts polymer
bestående av polyakrylamid. Dessutom tillsätts järnklorid till primärslamförtjockaren i syfte att
minska halten svavelväte i rötgasen. Både primär- och bioslam leds sedan vidare till rötkammaren
där organiskt material bryts ner anaerobt emedan biogas produceras. Slammet från rötkammaren
avvattnas slutligen i en centrifug. För att förbättra avvattning tillsätts polymer strax före centrifugen.
Avvattnat slam lagras så i containers för vidare omhändertagande.
Överskottsvattnet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från filtren återförs
reningsverket till före inloppspumparna.
6.4 Externslam
Externslam tas emot på reningsverket och tillsätts före maskingallren.
6.5 Biogas
Biogas från rötkamrarna behandlas vid anläggningen i en uppgraderingsanläggning. Gasen skickas
sedan till Öresundskraft för injektering på befintligt naturgasnät. Anläggningen har en kapacitet på
250 m3/h.
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 8 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
6.6 Övrigt
NSVA och Öresundsverket deltar i flera olika utvecklingsprojekt som syftar till att minska
miljöpåverkan och öka miljönyttan från reningsverket ur ett samhällsperspektiv. Eventuella behov
av skyddsåtgärder till följd av pilotprojekt och liknande hanteras av Öresundsverket från fall till fall.
7 Skyddsåtgärder för lukt
En utredning har genomförts som redovisar luktsituationen i området och vilka åtgärder som
bedöms krävas för att sänka förnimmelsen av lukt i närområdet till godtagbara nivåer vid planerad
bebyggelse.
Ansökan avser ändring av verksamheten genom införande av skyddsåtgärder för lukt. Åtgärderna
består i övertäckning av alla betydande luktkällor samt avledning av luften från dessa källor till
närliggande Öresundskrafts (Västhamnsverkets) skorsten om 120 m. Genom att nyttja en befintlig
skorsten med hög höjd uppnås en mycket god spridningseffekt utan att det krävs uppförande av en
helt ny skorsten på Öresundsverkets fastighet.
I tidigare utförd luktutredning har kostnadsbedömningar för somliga skyddsåtgärder för lukt tagits
fram. Ytterligare kostnader kommer att redovisas i MKB.
Tabell 7-2 Åtgärder inom området, luktande luft avleds till Öresundskrafts skorsten.
A
Anläggningsdelar
som omfattas
Avledning av luft från
slambyggnad
B
Avledning av luft från
slamförtjockare och
slamsilo
C
Tätning och överledning
av inlopp
försedimentering
D
Avledning av luft före
pumpningssteg innan
biosteget.
E
Avledning av luft från
befintligt kolfilter
(gasuppgraderingen)
Avledning alternativt
rening av luft från
rensgaller
F
G
Övertäckning av
sandfånget, avledning av
luft
Tekniska åtgärder
Befintligt ventilationssystem behålls,
kapaciteten hos fläktarna ökas något för att
säkerställa undertryck i hela lokalen.
Slamförtjockare och slamsilo byggs över
med byggnad (ev. två separata byggnader)
som möjliggör underhållsarbete vid
exempelvis flytslam. Luftomsättningen i
byggnaden anpassas så att god arbetsmiljö
uppnås.
Första fjärdedelen av försedimenteringens
bassänger vilka har högst luktbelastning
täcks över med bassängtäckning.
Ventilationsutrustning installeras för att
säkerställa undertryck samt avleda luft.
Pumpsumpen är redan överbyggd.
Överbyggnaden kompletteras med
ventilation för att förhindra diffust utsläpp.
Ventilationen avleds.
Rördragning från kolfilter och avledning.
Kostnad kSEK
1 700
1 200
All frånluft från rensgallret samlas redan i
en gemensam kanal. Denna kanal ansluts
sannolikt till övrig rördragning för
avledning till skorsten, alternativt förses
med egen rening, t.ex. kolfilter.
920
I nedanstående figur visas de anläggningsdelar som kommer att omfattas av övertäckning enligt
anmälan samt anslutning från respektive anläggningsdel till huvudledning.
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 9 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
F
E
G
C
A
B
D
Figur 7-1 Behandlingsstegen på Öresundsverket, planerad övertäckning markerad med röd ring. Planerad rördragning samt
anslutningspunkt till Öresundskrafts fastighet.
Övertäckningen av Försedimentering och eventuellt även Sandfånget kommer att göras flexibel för
att möjliggöra service och underhåll. Övriga anläggningsdelar som övertäcks kommer att kunna
tillåta service med bibehållen övertäckning.
En fläktanläggning kommer att installeras på NSVA:s fastighet innan rörsystemet dras till
Öresundskrafts fastighet för att säkerställa flödeshastigheten i systemet. Rördragningen kommer
företrädesvis att läggas utmed vattnet med anslutning från respektive anläggningsdel,
rördragningen visas mycket översiktligt inritat på ovanstående figur.
8 Miljökonsekvenser
8.1 Planerad miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivningen kommer enligt nuvarande planering ha följande innehåll:
Icke teknisk sammanfattning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Inledning
Administrativa uppgifter
Bakgrund
Samrådsförfarande
Verksamheten
Ansökt verksamhet
Lokalisering
Alternativ i MKB:n
Miljöpåverkan av verksamheten
9.1. Utsläpp till luft (inklusive luktande ämnen)
9.2. Energi
9.3. Buller
9.4. Risk för olyckor
9.5. Risk för smitta
9.6. Övrig miljöpåverkan
10. Påverkan på natur- och kulturområden
11. Jämförelse med miljömål och miljökvalitetsnormer
12. Slutsats
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 10 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
Huvudsakliga miljöaspekter återfinns nedan. De miljöaspekter som bedöms ha störst påverkan är
risk för lukt samt buller. Dessa miljöaspekter kommer att ges mest uppmärksamhet i
miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med beskrivning av risk för spridning av smitta.
I miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskrivas den ansökta verksamheten i förhållande till
nationella och regionala miljömål, i första hand bedöms miljömålet God bebyggd miljö vara
relevant.
8.2 Risk för lukt
Under år 2013 genomfördes en utredning med avseende på lukt vid Öresundsverket. De
genomförda utredningarna vid NSVA:s avloppsvattenreningsanläggning i Helsingborg visar att det
är möjligt att tydligt reducera luktkoncentrationen kring anläggningen genom
luktavskiljningsåtgärder och/eller ökning av utsläppshöjden. Ansökt verksamhet som kommer att
beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen omfattar de övertäckningsåtgärder samt bortledning av
luktande luft till närliggande Öresundskrafts skorsten, som föreslagits i utredningen. Bolaget har
också anmält genomförandet av dessa åtgärder till tillsynsmyndigheten.
Utredningen grundades på beräkning av luktenheter (l.e.) som är ett vedertaget begrepp för att
ange luktnivåer (i våra nordiska grannländer anges acceptabla luktgränser i denna enhet).
Luktutsläpp i dagens situation, angivet som luktemission per timme (l.e./h) har beräknats till
mellan 50*106 och 75*106 l.e./h. Mätningar har även utförts i samband med planerat underhåll i en
del av försedimenteringsbassängen. Vid dessa tillfällen kan emissionen stiga till nivån ca 90*106
l.e./h. Utsläppen är på förväntad nivå med tanke på verkets storlek och inkommande belastning.
Bilden nedan visar luktspridningen i omgivningarna under en normal sommarbelastning.
Figur 8-1 Luktspridning normal sommarbelastning, nuläge.
Det finns inga riktvärden för lukt i Sverige. Av denna anledning har jämförelser gjorts med de
riktvärden som används i Danmark och Norge. Enligt gällande riktvärden för lukt i Danmark och
Norge är högsta (99 %-il av minutmedelvärden) acceptabla luktkoncentration vid närmaste
bostäder 5 l.e./m3.
Syftet med de skyddsåtgärder som bolaget planerar för är att reducera utsläppet av luktande ämnen
från reningsverket och att erhålla godtagbara luktnivåer i omgivningarna inklusive planerad
bebyggelse. Anmälda åtgärder innebär övertäckning samt avledning av obehandlad luft till
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 11 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
närliggande 120 m hög skorsten. Scenariot innebär en sammantagen luktemission om 50 Ml.e./h,
vilket med spridning ger lukthalter i omgivningen enligt nedanstående bild.
Stadsutvecklingsområde för blandad stad med bostäder
Figur 8-2 Efter införda skyddsåtgärder med stadsutvecklingsområde.
Enligt gällande riktvärden för lukt i Danmark och Norge är högsta acceptabla luktkoncentration vid
närmaste bostäder 5 l.e./m3. Med skyddsåtgärder bedöms nu gällande villkor för lukt kunna
innehållas även med kommande detaljplaner. Med åtgärderna kommer luktbelastningen på
omgivningen därmed att sjunka ned till en acceptabel nivå på 3 l.e./m3 eller lägre i mätpunkter vid
planerade bostäder och även i övrigt till låga halter i omgivningarna.
Bolaget har i dagsläget ett villkor på lukt som lyder:
Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt.
8.3 Risk för smitta
Risk för smittspridning till omgivningen från avloppsreningsverkets öppna bassänger har utretts
under våren 2014. I Boverkets skrift ”Bättre plats för arbete” konstaterar Boverket att ”200 m från
avloppsreningsverk är inverkan av bakteriehalterna obetydlig.” Vid fallstudier för svenska
reningsverk har konstaterats att den huvudsakliga smittspridningen sker via aerosoler från luftade
bassänger.
Hälsoeffekter från reningsverk kan noteras hos framförallt reningsverksarbetare. Dessa beror
främst av exponering för endotoxiner. Inga studier har hittats där mätningar på endotoxiner
genomförts utanför reningsverk. De studier som finns behandlar förekomsten av endotoxiner som
ett arbetsmiljöproblem eftersom det är där exponeringen är högst.
Man kan konstatera att åtgärder som innebär inneslutning av de aerosolskapande verksamheterna
som exempelvis olika luftningsaktiviteter, vilket omfattar bland annat sandfånget och biosteget, kan
reducera skyddsavståndet väsentligt. Vid överledning av luktande luft till Öresundskrafts skorsten
om 120 m, kommer omgivningshalterna av endotoxiner att kraftigt späds ut vilket bör leda till att
skyddsavstånden kan reduceras kraftigt. I en referensanläggning med övertäckta bassänger har
skyddsavståndet angivits till 30 m (Tivoliverket, Sundsvall).
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 12 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
I ansökan kommer risk för smitta att beskrivas mer utförligt.
8.4 Buller
Nuvarande villkor för Öresundsverket är följande:
Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre
ekvivalent ljudnivå än 50 dB(A) dagtid (kl. 07-18), 45 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) och 40 dB(A)
nattetid (kl. 22-07) utomhus vid bostäder.
Bolaget uppfyller i dagsläget detta villkor. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer det att
redovisas tillkommande buller samt skyddsåtgärder för nya fläktar.
8.5 Utsläpp till luft
För utsläpp av luktande ämnen, se separat avsnitt ovan. I övrigt förekommer vid anläggningen
mindre utsläpp från biogasanläggningen vid läckage eller driftstörningar.
8.6 Energi
Elförbrukningen vid anläggningen var år 2013, 6 789 206 kWh. Den största elförbrukaren vid
anläggningen är luftningen av biosteget.
Den ansökta ändringen medför viss ökad energianvändning till följd av tillkommande fläktar.
8.7 Risk för olyckor
I den luktutredning som genomförts vid Öresundsverket finns en luktriskanalys utförd.
Luktriskanalysen tar upp planerade och oplanerade händelser som kan inträffa på verket som kan
påverka luktsituationen kring anläggningen. Efter införande av de planerade åtgärderna som är
föremål för denna ansökan, bedöms risken för förhöjda luktnivåer till följd av oplanerade händelser
att minska. En redovisning av risk för olyckor i ansökt verksamhet kommer att ingå i den
kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
8.8 Övrig miljöpåverkan
8.8.1
Utsläpp till vatten
Utsläpp till vatten idag utgörs i första hand av organiska ämnen i form av BOD (Biochemical
Oxygen Demand), kväve och fosfor. Den ansökta ändringen bedöms inte medföra någon förändring
av utsläpp till vatten.
8.8.2 Transporter
Fordonstransporter till och från anläggningen består huvudsakligen av ingående transporter av
råvaror och externslam samt utgående transporter av avfall och slam. Antalet transporter i dagens
verksamhet uppskattas till ca 10 transporter per dag i genomsnitt.
Antalet transporter bedöms öka marginellt under byggskedet och sedan återgå under det vidare
driftskedet.
8.8.3 Avfall
Huvudsakliga avfall från processen är rens och sand (utöver slam som också är en resurs).
Under år 2013 transporterade totalt ca 210 ton rens-rester och 68,4 ton sand till deponi eller
förbränning under året.
Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning.
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 13 (14)
SAMRÅDSUNDERLAG
Öresundsverket tar även emot slam från andra avloppsreningsverk.
Den ansökta ändringen medför ingen förändring i avfallshantering eller avfallsmängder.
8.8.4 Förbrukning av kemiska produkter
Förbrukning av större mängder kemiska produkter sker för användning i bassänger för
fällning/flockning, för skumdämpning, i rötkammare samt för slambehandling. Förutom dessa
kemiska produkter förekommer produkter i mindre mängder för underhåll och
laboratorieverksamhet.
Bolaget arbetar med utfasning av produkter med särskilt miljöfarligt innehåll.
Den ansökta ändringen bedöms inte innebära någon förändring avseende mängder eller hantering
av kemiska produkter.
Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan
Page 14 (14)