Öresundsverket
Helsingborg
Miljörapport 2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................ 3
Organisation ............................................................................................................... 3
Tillsynsmyndighet ....................................................................................................... 4
Verksamhetsområde .................................................................................................. 4
Öresundsverket .......................................................................................................... 4
Ledningsnät ................................................................................................................ 8
GÄLLANDE BESLUT ................................................................................................. 9
Tillståndsbeslut ......................................................................................................... 10
Uppfyllandet av gällande villkor ................................................................................ 10
Beaktande av hänsynsreglerna ................................................................................ 12
Anmälningsärenden .................................................................................................. 13
EGENKONTROLL .................................................................................................... 14
Kontrollprogram/Mätprogram .................................................................................... 14
Recipientkontroll ....................................................................................................... 14
UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 ...................................................................................... 15
Driftförhållanden ....................................................................................................... 15
Utsläppskontroll ........................................................................................................ 15
Bräddning vid anläggning ......................................................................................... 17
Bräddning på ledningsnät ......................................................................................... 17
Slamkvalitet .............................................................................................................. 18
KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING ........................................ 19
Förbrukning av kemiska produkter ........................................................................... 19
Elförbrukning ............................................................................................................ 19
Hantering av rens och sand samt annat avfall .......................................................... 19
Externslam................................................................................................................ 19
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING ........... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Allmänt................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Öresundsverket ..................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE .......................................................................... 25
Verksamhetsledningssystem .................................................................................... 25
Slamcertifiering/ REVAQ .......................................................................................... 25
Uppströmsarbete ...................................................................................................... 25
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA 1 Verksamhetsområde
BILAGA 2 Bräddberäkning Ledningsnät
2 (28)
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan
den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna
Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i
NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner.
NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i
regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om
dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar
när det släpps ut igen från reningsverken.
För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller
dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi
hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och
vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag.
VD
Ulf Thysell
Ekonomi, IT &
administration
Johan Jönsson
Dricksvatten
Jonas Håkansson
Personal &
Kommunikation
Kristina Bagge
Rörnät
Lars Köhler
Tf Bo Petersson
Avloppsrening
Pär Gustafsson
Ledningsnät &
Projekt
Åsa Peetz
Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är
avdelningschefen för Avloppsrening.
3 (28)
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne.
Verksamhetsområde
Verksamhetsområdet omfattar Helsingborgs stad och tätorter enligt bilaga 1. Antalet
anslutna personer är ca 119 000.
Öresundsverket
Lokalisering
Anläggningen ligger på fastigheten Verket 1 cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum.
Närmaste granne är Helsingborgs hamn och Västhamnsverket.
Öresundsverket
Reningsprocessen
Den nuvarande processen omfattar grovrening, mekanisk rening i parallella
försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening i aktivslam samt
slutsedimentering med efterföljande 2-mediafilter.
Vattnet passerar först gallerstationen för borttagande av fasta föroreningar som papper, tops
o.d. Därefter pumpas vattnet in till reningsverket via tre parallella skruvpumpar, som högst
kan ca 9 000 m3/h inpumpas till reningsverket. Däremot begränsas verket av att en optimal
belastning på biosteget ligger mellan 4 500 och 6 000 m3/h, för att slamflykt ska undvikas.
När avloppsvattnet pumpats in till reningsverket passerar det ett luftat sandfång där grus och
andra tunga partiklar avskiljs. Vid flöden som överstiger biostegets kapacitet leds
överskjutande vattenmängd till ett utjämningsmagasin (ca 8 000 m3). Vatten som leds till
utjämningsmagasinet tillsätts automatiskt järnklorid för kemisk fällning. Detta vatten leds
sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen är över och kapacitet i verket finns
tillgänglig. Skulle verket inte klara av att ta emot det, går vattnet med i utgående ledning.
4 (28)
Galler
Inlopp
Gasrening
Rötkammare
Verkstad
Sandfång
Kontor och
kontrollrum
Filter
Förtjockare
Slutsedimentering
Slamsilo
Biosteg
Försedimentering
Biosteg
Utjämning
Slutsedimentering
I försedimenteringsbassängerna avskiljs det slam (primärslam) som medföljer inkommande
vatten. Dessutom används försedimenteringsbassängerna även för hydrolys av organiskt
material - primärslamhydrolys. Det innebär att långa organiska föreningar bryts ner till
kortare, och för mikroorganismerna mer lättillgängliga föreningar.
I efterföljande aktivslamanläggning sker biologisk avskiljning av fosfor och kväve i en
fördenitrifikationsprocess. I första anaeroba steget tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart
organiskt material som bildats i föregående hydrolyssteg. Med hjälp av det organiska
materialet omvandlas nitrat till fri kvävgas, vilken process benämns denitrifikation. Simultant
med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt material av olika slag
(BOD) vilket därmed avlägsnas från vattnet. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i
systemet samt för att återföra den bildade nitraten från de luftade zonerna, recirkuleras slam
från slutsedimenteringen tillbaka till andra aktivslambassängen.
Efter det biologiska stegen separeras vattnet från bioslammet i
slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet får slutligen passera ett sandfilter av typen 2mediafilter. Här finns även möjlighet att fälla med kemikalier vid behov.
Det rena vattnet leds slutligen ut i Öresund, ca 450 meter från stranden på ca 20 meters
djup.
Dimensionerande belastning
Anslutning, medeldygn
Flöde, medeldygn
Flöde, medeltimme
BOD7, årsmedel
N-tot, årsmedel
P-tot, årsmedel
Dimensionerande
belastning
200 000
67 000
3 250
15 000
2 700
490
5 (28)
Utfall 2013
Enhet
143 691
65 491
2 729
10 058
1937
223
pe (70 g BOD7/pe*d)
m3/d
m3/h
kg/d
kg/d
kg/d
Slambehandling
Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen
förtjockas i separata förtjockare. Vid förtjockning av bioslammet i gravitationsförtjockaren
tillsätts polymer bestående av polyakrylamid. Dessutom tillsätts järnklorid till
primärslamförtjockaren i syfte att minska halten svavelväte i rötgasen. Både primär- och
bioslam leds sedan vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan
biogas produceras.
Slammet från rötkammaren avvattnas slutligen i en centrifug. För bättre avvattning tillsätts
polymer strax före centrifugen. Avvattnat slam lagras så i containers för vidare
omhändertagande.
Överskottsvattnet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från filtren
återförs reningsverket till före inloppspumparna.
Externslam
Bilar som kommer registreras och en fast mängd slam (tankbilens totala volym) registreras
oavsett hur mycket som levereras. Slammet lämnas på Öresundsverket före gallren och
blandas där med inkommande vatten.
Anläggningens status
Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av
anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en
statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan
där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett
anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av
reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2013-2015.
6 (28)
Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet
I Helsingborg finns 56,9 mil spillvattenledningar och 13 mil
kombinerad ledning. 65 % av ledningarna saknar dokumentation
gällande ledningsmaterial. Man har god kännedom om att största
delen av ledningarna består av betong och lergods. Den största
delen av ledningsnätet är lagt mellan 1950-1990-talet. Ca 13 mil är
lagt innan 1950-talet varav de äldsta är från 1920-talet.
Underhållsspolning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan
orsaka skador i fastigheter eller dyl. I entreprenaden ingår vecko-, månads- och
kvartalsspolning.
Reinvesteringstakten uppnår i dagsläget inte en hållbar nivå. För att reinvesteringstakten ska
vara hållbar behöver man reinvestera ca 140 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010talet. Det skulle till största del innebära renovering av uttjänta betong- och lergodsledningar
med återkommande driftstörningar. Det kombinerade ledningsnätet separeras till största vikt
med hänsyn till funktionen men för att ledningsnätet skall hålla ut konditionsmässigt behöver
man öka reinvesteringarna till sammanlagt ca 60 miljoner under 2010-talet.
Målsättning
NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31.
Minskningen ska räknas med år 2010 som startår.
Sanerings-/åtgärdsplan
Det finns tre saneringsplaner för Helsingborg:
1. Saneringsplan för avloppsledningsnätet i Helsingborg (dec 1994).
2. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, norra linjen mellan Utvälinge-Ödåkra
(feb 2003).
3. Saneringsplan för Hbg:s ytterområden, södra linjen, Mörarp, Rydebäck, Gantofta,
Påarp, Bårslöv, Vallåkra (feb 2007).
De planerade åtgärderna för saneringsplan från 1994 är i princip klara, norra och södra
linjens åtgärder är under genomförande.
Nya saneringsplaner skall tas fram för Helsingborgs centralort under år 2014, därefter skall
saneringsplan för Ytterområden utarbetas och vara klar under år 2016.
Åtgärder på ledningsnätet 2013
Projektnamn
Åtgärd
Typ*
Längd (m)
Västra Bäckavägen Hittarp
Nytt
V
400
Allerum pst V-stick
Nytt
V,S
850S, 500V
Dalstigen Vallåkra
Sanering
D,S,V
230 D,S,V
Kalmargatan etapp 1
Sanering
D,V
420 D,V
Västra Sandgatan
Relining
K
30
Kattegattsgatan Västindiegatan
Relining
D
105
Husargatan
Relining
S
102
Villatomtsvägen
Relining
S
58
Stenhuggarevägen
Relining
D,S
81D, 83S
Lybecksgatan
Relining
K
163
Birkagatan
Relining
S
205
Petter Pihls gata
Relining
K
115
Tångavägen
Relining
S
105
Relining
* S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad
KOMMENTA
RER
Saneringsprojekten ovan följer uppgjord åtgärdsplan för att avlasta reningsverket i Helsingborg med
ovidkommande vatten.
Saneringsplaner finns framtagna över Helsingborgs Stads avloppsledningsnät. Det sker dock ett
kontinuerligt arbete med att uppdatera dessa och framtagande av nya åtgärdsplaner. Här ges
tidplanerna för uppdatering av saneringsplan för stadens 3 områden:
Centrum:
2018-2019 (åtgärder sker idag inom Furutorpsgatans avrinningsområde fram till 2017)
Norra Linjen: 2014-2015 (utredningsarbete sker med hjälp av spillvattenmodell och mätning)
Södra Linjen: 2019-2020 (idag sker arbete i Vallåkra och utredning kring Påarp)
9 (28)
GÄLLANDE BESLUT
Tillståndsbeslut
Datum
Tillståndsgivande myndighet
Beslut avser
1990-03-14
1997-12-16
2005-04-28
Koncessionsnämnden
Koncessionsnämnden
Länsstyrelsen
Grundtillstånd
Slutliga villkor
Ändrade villkor
Uppfyllandet av gällande villkor
Villkor 1
Verksamheten skall, såvida inte något annat föreskrivs i detta beslut, bedrivas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad kommunen ansökt i ärendet.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 2
Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 december 1991.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 3
Utbyggnaden av avloppsreningsverket m m skall ske med målsättningen att begränsa
resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7/l och till högst 0,3 mg
totalfosfor/l, allt räknat som månadsmedelvärden, och till högst 8 mg totalkväve/l räknat som
årsmedelvärde. Vidare skall målsättningen vara att syrgasmättnaden i utgående
avloppsvatten skall överstiga 80 %.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 4
Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med
tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 5
Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion
skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Utrustning och kemikalie finns på Öresundsverket och
Örbyverket i Helsingborg
Villkor 6
Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan
beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för
omgivningen eller i recipienten.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Läs mer under rubriken MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE/
Uppströmsarbete.
10 (28)
Villkor 7
Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som
möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels
förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Ett förslag till
fördjupad saneringsplan skall utarbetas och inges till länsstyrelsen senast den 1 januari
1995.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 8
Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 9
Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre
ekvivalent ljudnivå än 50 dB(A) dagtid (kl 07-18), 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) och 40 dB(A)
nattetid (kl 22-07) utomhus vid bostäder.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 10
Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga följande värden:
a. BOD7 : 10 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde* samt som
kvartalsmedelvärde och gränsvärde.
b. Ntot : 10 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde*
c. Ptot: T.o.m. år 2008 gäller 0,4 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt fr.
o. m. den 1 januari 2009 0,3 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt 0,5
mg per liter som årsmedelvärde och gränsvärde om biologisk fosforrening tillämpas.
Om kemisk fosforrening tillämpas varaktigt gäller totalfosforhalten 0,3 mg per liter som
månadsmedelvärde och riktvärde samt kvartalsmedelvärde och gränsvärde.
Med gränsvärde avses ett värde som ej får överskridas.
Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför en skyldighet för
tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet hålls.
Kommentar: Verket har drivits med biologisk fosforrening. Riktvärdet för fosfor har
överskridits men gränsvärdet har innehållets. Se redovisade grafer under avsnittet
UTSLÄPPSDATA ÅR 2013.
11 (28)
Beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta
säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där
individens behov av exempelvis fortbildning identifieras.
Försiktighetsprincipen
För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för
att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete.
Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är
ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen
Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid
uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv
kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten.
Under året har en genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som
är prioriterade enligt Vattendirektivet. Sedan tidigare har riskbedömningar av kemikalierna
utförts och genomgång av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som
PRIO-ämnen eller på Kandidatlistan har gjorts. Under år 2013 kommer avdelning
dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobba med att om möjligt ersätta de kemikalier som
innehåller miljöfarliga ämnen. Tanken är att först se över de kemikalier som används i
verkstäder både på avdelning dricksvatten och avloppsvattenrening.
Inför det här arbetet har en informationsutbildning om ca 2 timmar genomförts för personal
som jobbar på avdelning dricksvatten och avloppsvattenrening. Till utbildningen var säljare
och en kemist med miljökompetens inbjudna. De kommer att hjälpa oss i det här arbetet.
Vid Öresundsverket används 38 produkter som innehåller ämnen med PRIO-kriterier samt
två produkter som innehåller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året.
Slampartier med godkända slamhalter används som gödsel på åkermark, och fosfor återförs
således till kretsloppet. Slamproduktionen är sedan den 31:a december 2010 REVAQcerifierad.
Lokaliseringsprincipen
Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt
miljöbalken.
Anläggningen ligger ganska centralt i Helsingborg och det finns planer att bygga bostäder vid
den intilliggande hamnen. Under det gångna året har NSVA låtit en extern konsult utreda
möjligheterna att genomföra åtgärder på Öresundsverket för att minimera smittspridning och
illaluktande luft. Syftet var främst att erhålla ett underlag för att kunna bedöma på vilket
avstånd från reningsverket det är möjligt att etablera bebyggelse. I samma utredning gjordes
även en grov kostnadsuppskattning över vad dessa åtgärder på verket skulle kosta jämfört
med att bygga ett nytt reningsverk i motsvarande storlek på annan plats.
Ansvarig för att avhjälpa skada
Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.
12 (28)
Anmälningsärenden
Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året.
Datum
Anmälan
2013-01-21 Meddelande om ny kontaktperson
2013-02-19 Mottagande av överskottsslam från Kvidinge
2013-02-19 Tillfällig stängning av en linje
2013-02-21 Förlängning av tillfällig stängning
2013-02-26 Ytterligare förlängning av tillfällig stängning
2013-03-06 Stoppet omvandlas till två stopp i stället
2013-03-11 Ingen förändring angående kontaktperson
2013-03-18 Problem slamreturen
2013-04-05 Försök med utvinning av fosfor
2013-04-22 Lagerbyte slamreturpumpar
2013-04-23 Stängning av en linje över sommaren
2013-04-29 Redogörelse för stoppen feb-mars
2013-05-08 Förbiledning av filter på grund av byt säkerhetsbrytare
2013-05-29 Medgivande av försök med fosforåtervinning
2013-06-18 Förbiledning av filter på grund av pumpbyte
2013-06-26 Ombyggnad mellanpumpstation
2013-06-18 Information om semester på länsstyrelsen
2013-07-11 Omändring av förbi pumpning för ombyggnationen
2013-07-24 Nulägesrapport om mellanpumpstationen
2013-08-14 Missad bräddprovtagning
2013-08-26 Sänkning av nivån för en avstängning
2013-08-30 Redogörelse för sänkning av nivån
2013-09-09 Ytterligare en sänkning av nivån
2013-09-10 Redogörelse för pumpbyte i filtren
2013-09-17 Redogörelse för utsläppen för augusti
2013-09-19 Försenad ombyggnation
2013-09-20 Redogörelse för påverkan av förbiledning
2013-10-29 Stormincident med syrebrist
2013-11-08 Inkoppling av energi mätare
2013-11-12 Förväntade påverkan av årsmedelvärden på grund av stormincidenten
2013-11-19 Förbi körning av filtren
2013-11-20 Redogörelse om förbi körning av filtren
2013-11-25 Läget gällande ombyggnaden
2013-11-28 30 minuters elavbrott
2013-12-09 Förbiledning filtren på grund av hög nivå i Öresund
2013-12-09 Missad bräddprovtagning
2013-12-10 Idrifttagande av avställd linje
Meddelande om anmälningar som inte föranleder ytterligare åtgärder från
2013-12-13 länsstyrelsen och information om byte av handläggare
13 (28)
EGENKONTROLL
Kontrollprogram/Mätprogram
Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol.
Provpunkt
Utgående vatten
Utgående vatten
Utgående vatten
Inkommande vatten
Inkommande vatten
Inkommande vatten
Avvattnat slam
Inkommande vatten
Bräddvatten
Bräddvatten
* Uttas när det bräddas
Prov
52 dp/år
52 vp/år
12 vp/år
52 dp/år
52 vp/år
12 vp/år
12 mp/år
2 sp/år
*dp
*vp
Parameter
BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N
COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka)
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Na, SO4
BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N
COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka)
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As,Na, SO4
pH, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, K, Co,
Mg, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As, Na, S
Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar)
Screening VOC,SVOC Organiska föroreningar
BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N
COD(Cr), P-TOT, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni
Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag:


Inkommande vatten: 2 dygnsprov tagits vecka 6 och inget vecka 9 (ingen förklaring)
Utgående vatten: 2 dygnsprov tagits vecka 6 och dygnsprov saknas för vecka 8, 9,10
och 11 (provtagningspump sönder, egna SP tagna) Även veckoprov saknas för vecka
8, 9, 10, och 11(provtagningspump sönder, egna SP tagna).
Utöver de externa analyserna görs ett flertal interna driftsanalyser på Öresundsverkets
laboratorium.
Recipientkontroll
Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund.
Recipientkontrollen samordnas i Kustkontrollprogrammet för Helsingborg, detta arbete görs
av miljöförvaltningen i Helsingborg. Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs
stad är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning
från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida.
14 (28)
UTSLÄPPSDATA ÅR 2013
Driftförhållanden
Under året har underhåll/ombyggnad av sedimenteringsbassänger och byte av luftare
genomförts och under sju och en halv månader drevs verket med en linje av fyra avställd
men höll trots det sina villkor. En ombyggnad av mellanpumpstationen har också genomförts
men den har inte blivit färdig utan förväntas att fortsätta under 2014. Hela verket har under
hela året drivits med Bio-P. Det har också bedrivits försöksverksamhet dels med utvinning av
fosfor från rejektet från centrifugerna men också försök med bräddvattenrening. Försök med
utvinning av fosfor fortsätter under år 2014.
Utsläppskontroll
Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i
graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i
emissionsdeklarationen.
Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året med undantag av att fosforn har passerat
riktvärdet beroende på två specifika händelser. Dels fick vi ett inläckage av syre i en
anaerobibassäng under semester och dels hade vi strömavbrott orsakat av stormen som
ledde till förhöjda fosforhalter.
Öresundsverket 2013
BOD7 (mg/l) i utgående
Riktvärde, månad = 10 mg/l
12,0
10,0
8,0
6,3
6,0
4,0
5,0 4,7
4,6
3,9
3,0 3,0 3,0
3,0
2,0
0,0
15 (28)
4,0
3,0
3,4
4,0
16 (28)
Bräddning vid anläggning
Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 10 tillfällen, totalt ca 130 175 m3.
Bräddningarna har orsakats av hydraulisk överbelastning.
Bräddning på ledningsnät
Bräddning på ledningsnät har beräknats till 18 tillfällen, totalt ca 54 553 m3. Vi bedömer
också att det tillkommer 6770 m3 som bräddats på grund av hög vattennivå i recipienten. Se
sammanställning av bräddberäkningen i bilaga 2.
17 (28)
Slamkvalitet
Under året har samtliga månadspartier klarat gränsvärdena för vad som är acceptabelt för spridning på åkermark. Totalt har ca 2 713 ton TS
slam producerats under året och sedan föregående år låg 2 767 ton TS i lager. Ca 1366 ton TS slam har använts för spridning på åkermark och
ca 1807 ton TS har gått till jordtillverkning. Kvar i lager ligger ca 1 915 ton TS slam. Att balansen inte stämmer beror på att vatten avdunstar
under lagringen enligt uppgifter från slamentreprenören, och att våtvikten på slammet således är olika vid in- och utvägning. Eftersom TS inte
analyseras vid utvägning, baseras beräkningen av ton TS för slamanvändningen på förhållandena vid invägningen.
Slam Öresundsverket år 2013
Slammängd
Slammängd
ton
ton TS
jan-13
920,000
218,040
feb-13
902,000
218,284
mar-13
pH
= mindre än (<)
TS
GF
NH4-N
N-tot
P-tot
Bly, Pb
Koppar, Cu
Zink, Zn
Krom, Cr
Nickel, Ni
Silver, Ag
Tenn, Sn
Arsenik, As
Nonylfenol
PAH
PCB
Kobolt, Co
Natrium
Svavel
Vismut
Guld
%
%
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kgTS
mg/kgTS
mg/kgTS
Molybden, Mo
mg/kgTS
mg/kgTS
mg/kgTS
23,7
24,2
24,4
23,8
23,9
25,0
25,9
24,3
23,1
21,4
21,5
23,2
72
73
72,9
74,1
72,1
72,1
70,9
68,0
68,4
72,5
73,0
71,9
12 000
12 000
14 000
14 000
15 000
12 000
13 000
13 000
15 000
14 000
15 000
15 000
60 000
58 000
60 000
59 000
56 000
54 000
54 000
53 000
60 000
62 000
63 000
59 000
29 000
29 000
29 000
29 000
30 000
29 000
30 000
30 000
29 000
27 000
27 000
26 000
0,6
0,4
0,52
0,54
0,56
0,60
0,64
0,57
0,58
0,54
0,76
0,58
0,81
0,75
0,81
0,74
0,83
0,71
0,83
0,74
0,82
0,70
0,76
1,00
19
20
17
20
19
19
21
22
22
19
19
21
430
430
390
370
390
380
420
430
430
420
410
450
620
650
560
530
570
560
580
620
570
600
640
740
27
27
27
27
27
27
29
30
30
28
27
28
20
20
18
20
19
19
20
22
23
22
21
21
1,9
2,1
2,1
2,2
2,3
2,6
2,6
4,5
2,4
1,8
1,6
2,2
13
13
13
15
15
14
15
13
14
15
15
14
5,8
6
5,9
5,2
4,9
4,8
4,9
4,9
5,6
5,0
5,0
5,1
9,6
11
10
10
7,3
7,1
9,8
10
9,8
8,5
10
6,4
1,5
1,5
0,86
0,93
0,91
1
1,2
1,5
1,1
0,87
1
1,1
0,045
0,046
0,029
0,032
0,038
0,036
0,031
0,042
0,050
0,043
0,037
0,036
4,2
4,2
3,6
4,2
3,8
3,3
3,7
3,5
4,1
5,2
3,2
3,7
1100
1200
930
830
920
860
960
1300
1300
1200
1300
2200
16000
14000
14000
12000
13000
13000
14000
15000
17000
16000
16000
19000
8,3
8,1
8,1
9
7,4
6,5
8,1
6,8
8,5
10
8,4
9
7
6,3
7,5
6,8
5,6
8,2
6,6
6,5
0,36
0,34
0,31
0,32
1,4
0,38
0,5
0,46
13 595
58 117
28 706
0,6
0,79
20
411
600
28
20
2,4
14
5
9,1
1,1
0,0388
3,9198
8,1789
933,000
227,652
apr-13
968,000
230,384
maj-13
843,000
201,477
jun-13
965,000
241,250
jul-13
709,000
183,631
aug-13
807,000
196,101
sep-13
857,000
197,967
okt-13
1077,000
230,478
nov-13
699,000
150,285
dec-13
787,000
182,584
8,5
8,2
8,5
8,1
7,4
7,7
7,7
8,6
7,5
8,5
8,7
8,6
Medel :
-
-
8,2
23,7
71,8
Slammängd
Slammängd
pH
TS
GF
NH4-N
N-tot
P-tot
Bly, Pb
Koppar, Cu
Zink, Zn
Krom, Cr
Nickel, Ni
Silver, Ag
Tenn, Sn
Arsenik, As
Nonylfenol
PAH
PCB
Kobolt
Nartrium
Svavel
Molybden
Vismut
Guld
ton
ton TS
%
%
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
jan-13
920,000
218,040
feb-13
902,000
218,284
mar-13
8,5
8,2
8,5
8,1
7,4
7,7
7,7
8,6
7,5
8,5
8,7
8,6
23,7
24,2
24,4
23,8
23,9
25,0
25,9
24,3
23,1
21,4
21,5
23,2
71,9
72,5
72,9
74,1
72,1
72,1
70,9
68,0
68,4
72,5
73,0
71,9
2 616
2 619
3 187
3 225
3 022
2 895
2 387
2 549
2 970
3 227
2 254
2 739
13 082
12 660
13 659
13 593
11 283
13 028
9 916
10 393
11 878
14 290
9 468
10 772
6 323
6 330
6 602
6 681
6 044
6 996
5 509
5 883
5 741
6 223
4 058
4 747
0,14
0,10
0,12
0,12
0,11
0,14
0,12
0,11
0,11
0,12
0,11
0,11
0,18
0,16
0,18
0,17
0,17
0,17
0,15
0,15
0,16
0,16
0,11
0,18
4,14
4,37
3,87
4,61
3,83
4,58
3,86
4,31
4,36
4,38
2,86
3,83
94
94
89
85
79
92
77
84
85
97
62
82
135
142
127
122
115
135
107
122
113
138
96
135
5,89
5,89
6,15
6,22
5,44
6,51
5,33
5,88
5,94
6,45
4,06
5,11
4,36
4,37
4,10
4,61
3,83
4,58
3,67
4,31
4,55
5,07
3,16
3,83
0,41
0,46
0,48
0,51
0,46
0,63
0,48
0,88
0,48
0,41
0,24
0,40
2,83
2,84
2,96
3,46
3,02
3,38
2,75
2,55
2,77
3,46
2,25
2,56
1,26
1,35
1,34
1,20
0,99
1,16
0,90
0,96
1,11
1,15
0,75
0,93
2,09
2,40
2,28
2,30
1,47
1,71
1,80
1,96
1,94
1,96
1,50
1,17
0,33
0,33
0,20
0,21
0,18
0,24
0,22
0,29
0,22
0,20
0,15
0,20
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,92
0,92
0,82
0,97
0,77
0,80
0,68
0,69
0,81
1,20
0,48
0,68
239,84
261,94
211,72
191,22
185,36
207,48
176,29
254,93
257,36
276,57
195,37
401,68
3488,64
3055,98
3187,13
2764,61
2619,20
3136,25
2570,83
2941,52
3365,44
3687,65
2404,56
3469,10
1,81
1,77
1,84
2,07
1,49
1,57
1,49
1,33
1,68
2,30
1,26
1,64
1,53
1,38
1,71
1,57
1,13
1,98
1,21
1,27
1,19
1,38
0,99
1,28
0,08
0,07
0,07
0,07
0,28
0,09
0,09
0,09
0,10
0,07
0,15
0,05
-
-
-
33 691
144 022
71 138
1,4
2,0
49
1 019
1 487
69
50
5,8
35
13
23
2,8
0,10
9,71
2859,76
36690,90
20,27
16,61
1,23
1 153,9965 14 805,862
6
0,5
6
6,6
7
0,32
1
0,3
6,7023
0,4966
(viktat)
933,000
227,652
apr-13
968,000
230,384
maj-13
843,000
201,477
jun-13
965,000
241,250
jul-13
709,000
183,631
aug-13
807,000
196,101
sep-13
857,000
197,967
okt-13
1077,000
230,478
nov-13
699,000
150,285
dec-13
787,000
182,584
Summa:
10 467,000 2 478,133
Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd
KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING
Förbrukning av kemiska produkter
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan.
Produktnamn
Järnklorid PIX 111
FLOPAM FO 4700 SSH
FLOPAM FO 3551
FLOFOAM H 16
Afranil F
Zetag 8165
Zetag 8185
Förbrukning,
kg/år
250 m3
9 000
2 250
20
600
1 400
18 900
Användning
Fällning/flockning, utjämning
Slambehandling
Slambehandling
Skumdämpning
Skumdämpning, rötkammare
Slambehandling
Slambehandling
Elförbrukning
Vid reningsverket förbrukades 6 789 206 kWh el under året.
Hantering av rens och sand samt annat avfall
Totalt har ca 210 ton rens och 68,4 ton sand transporterats till deponi under året. Övrigt
avfall förekommer endast i liten omfattning.
Externslam
Totalt har ca 5 435 m3 externslam tagits emot under året varav 2 522 m3 är slam från Ekeby
avloppsreningsverk.
Vid Öresundsverket har arbetet med kemikaliehantering resulterat följande:
Från verkstad är 3 kemikalier utfasade, tolv blivit ersatta och fyra är kvar för att ingen bra
ersättare har hittats. Dessutom behålls 9 kemikalier eftersom de innehåller Nafta
(petroleum), Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent för att
det innehåller mindre än 0,1 viktprocent benzen.
På laboratorium är 5 kemikalier utfasade och 1 är kvar. Den används som oxidationsmedel
för analys av total-fosfor och total-kväve och går inte att ersätta.
Dessutom behålls 5 kemikalier som används för vattenanalyser. Dessa är lab reagenser och
går inte att ersätta.
Forskning och utveckling på NSVA 2013
Inledning
Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och
minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VAbranschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt
förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare
för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt
deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner,
universitet och olika aktörer inom näringslivet.
Utvecklingsarbete på NSVA
Övervakning och säkerhet
Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs
anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i
samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning
och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året.
En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare
uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För
att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt
system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet,
analysverktyg och användarvänlighet.
Slam och biogas
Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på
bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning
av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts.
Uppströmsarbete
Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För
att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar
NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet.
Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga
ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället.
20 (28)
Samverkan med andra
WIN
WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation
inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften
inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter
som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många
partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN.
4S Ledningsnät
4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge
ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och
materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt
kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och
materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket
dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer.
VA-Teknik Södra
VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning
inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består
av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och
NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA
deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt
genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet.
NSVA på NORDIWA
I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i
Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till
senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare
på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under
konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat
med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket.
21 (28)
Projekt
Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar
Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i
samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar
forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I
förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för
att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid.
Utvinning av närsalter ur rötslam
Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg.
Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och
biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta
tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en
ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en
hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en
förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en
installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna
förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under 2013. Under detta år har Helsingborgs stad
därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket.
EVAA etapp 2
EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA
och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det
möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan
på miljön.
Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och
projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi,
VA och avfall för H+ området.
Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk
Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och
avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både
nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara
ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i
jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam.
22 (28)
Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam.
Bräddvattenrening
Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken
för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att
renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av
klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna
bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat
avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta
projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som
skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden.
Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket.
Ekologisk dagvattenhantering
Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten
istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för
översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med
tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika
aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för
genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom
23 (28)
projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i
Skåneregionen under de närmaste två åren.
Examensarbeten
På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete
inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått
har följande examensarbeten slutförts:
Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment
Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering
Department of Chemical Engineering, Lund University, June 2013.
I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn
Osvalder. SLU Alnarp, 2013.
Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av
orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, 2013.
24 (28)
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE
Verksamhetsledningssystem
Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011.
Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är
därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och
kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner
har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner.
Slamcertifiering/ REVAQ
Sedan årsskiftet 2010/2011 är slamproduktionen vid Öresundsverket REVAQ-certifierad.
Den långsiktiga målsättningen är att Cd/P-kvoten i slammet ska vara nere på 17 år 2025. År
2009 låg Cd/P-kvoten i Öresundsverkets slam på 30 och år 2012 hamnade Cd/P-kvoten på
28. Vi ligger därmed något över kurvan för den förbättringstakt vi måste ha för att klara målet
år 2025. Arbetet hittills har inneburit att vi har identifierat en rad prioriterade metaller för vilka
vi arbetar för att halterna i slammet ska minska. Dessa metaller är kadmium, koppar, zink,
kvicksilver, silver, guld, vismut, molybden, svavel, tenn, nickel och krom. Vid kontakt med
anslutna industrier kommunicerar vi vikten av att minska mängderna av dessa prioriterade
metaller. Även om vi endast kan ställa krav i anslutningspunkten så försöker vi påverka så att
förorenade delströmmar tas omhand på annat sätt. Under året har fokus legat på att göra en
inventering av kemikalieanvändningen vid A- och B-verksamheter med anslutna
processavloppsvatten. Verksamheterna har redovisat förekomst att PRIO-ämnen
(utfasningsämnen respektive prioriterade riskminskningsämnen) och prioriterade ämnen
enligt Vattendirektivet samt uppskattat mängden av dessa ämnen i det vatten som avleds till
Öresundsverket.
Uppströmsarbete
Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska
variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska
mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal
informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och
övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat
skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter.
25 (28)
På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap
som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt
uppströmsarbete inom organisationen.
26 (28)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
33
27 (28)
BILAGA 2
BRÄDDBERÄKNING
I bräddberäkningarna ingår inte inläckage av Öresundsvatten. Vid stormtillfället den 6/12 (Sven) så
bräddades det ut vid en av våra pumpstationer 5526 m 3 vi bräddade även som efterdyning av stormen
ut 1244 m3 som vi bedömer som i huvudsak är inläckande Öresundsvatten och som därmed kommer
till resultatet av bräddberäkningarna.
28 (28)