Årstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
2014/2015 Årstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Den nya Planen mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2014/2015 är en uppdaterad version av den föregående planen. Det innebär att den i stora delar är densamma när det gäller grunduppgifter och rutiner. Det nya är Utvärdering av föregående plan som redogör för det främjande arbetet som gjorts under året som gått. I den ingår en redogörelse av resultaten från Trivselenkäten samt Brukarenkäten för 2013/2014, vilka tolkas i Resultat och analys. I kapitlen Främjande och Förebyggande insatser redogörs för hur vi planerar att följa upp dessa resultat. Sammanfattningsvis visar likabehandlingsarbetet för läsåret 2013/2014 att elever och personal är mer medvetna om själva planen samt mer engagerade i det löpande arbetet för en tryggare skola än föregående år. På några områden behöver Årstaskolan göra förbättrande insatser. Arbetsron i klassrummen har blivit sämre 2013/2014 jämfört med 2012/2013, särskilt på högstadiet, och där föreslås att vi förtydligar och påminner oss om våra gemensamma rutiner kring lektionsstart/slut, samt hanteringen av sen ankomst, frånvaro och störande beteende. Att jämte ”rutiner” ha gemensamma trivselregler som är utvecklade genom delaktighet med elever och som är välkända och levande och lätta att utvärdera. Kontinuerligt värdegrundsarbete bör ses som ett viktigt verktyg i denna process. En majoritet av eleverna upplever både trivsel och trygghet på skolan, men det finns ett antal särskilt utsatta platser på skolan där det upplevs som mer otryggt än på andra ställen. De otryggaset platserna är toaletterna, ”Grönan” samt omklädningsrum och dusch där renlighet samt frånvaro av vuxennärvaro upplevs som indikatorer på otrygghet. Överlag föreslås ökad vuxennärvaro som en förebyggande insats. Karta över otrygga platser som rastvärdar bör hålla extra uppsikt över är ett förslag på förebyggande insats jämte införandet av elever i årskurs 6 som trygghetvärdar för yngre elever samt tillsättandet av en elevcoach på högstadiet. I det fortsatta värdegrundsarbetet på skolan kommer Trygghetsgruppen tillsammans med elevhälsoteamet och rektor att fortsätta besöka klasser på skolan och bygga vidare på en ”hela skolan ansats” kring både elevhälsa och likabehandling. I anslutning till det har den nuvarande Planen mot diskriminering och kränkande behandling utökat sin referenslista för begrepp som är viktiga i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling här på Årstaskolan. 2 Innehåll Innehåll .................................................................................................................................. 3 Förord ....................................................................................................................................5 Grunduppgifter ..................................................................................................................... 6 Vår vision .............................................................................................................................. 6 Delaktighet ............................................................................................................................ 7 Utvärdering av föregående års plan ...................................................................................... 8 Årstaskolans trivselenkät 2014 ............................................................................................. 12 Enkätfrågor ...................................................................................................................... 12 Otrygga platser ................................................................................................................ 13 Brukarenkät 2014 ................................................................................................................. 14 Resultat och analys .............................................................................................................. 14 Utvärdering av kommande års plan ..................................................................................... 15 Förankring av planen............................................................................................................ 16 Diskrimineringsgrunderna ................................................................................................... 17 Det främjande arbetet på Årstaskolan 2014-2015 ................................................................ 21 Kartläggning ....................................................................................................................... 24 Det förebyggande arbetet på Årstaskolan 2014-2015 ..........................................................25 Rutiner för akuta situationer ............................................................................................... 28 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ........................... 28 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever ................................. 28 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal ........................................ 30 Rutiner för uppföljning ..................................................................................................... 30 Rutiner för dokumentation............................................................................................... 30 Ansvarsförhållande .......................................................................................................... 31 Bilaga 1 - Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal ............................. 33 Bilaga 2 - Referenslista begrepp ........................................................................................... 35 Vanliga begrepp i Årstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ....... 35 Begreppslista Diskrimineringsombudsmannen (DO) ....................................................... 36 Begreppslista RFLS .......................................................................................................... 39 Bilaga 3 - Kränkningsanmälan ............................................................................................. 46 3 4 Förord “Vi förbereder er för framtiden”, så skulle vi vilja presentera oss för våra elever. Exakt vad framtiden kommer att innehålla är naturligtvis väldigt svårt att säga. Vi tänker inte heller ge sken av att ha alla svar eftersom vi inte sitter inne med dem. Men vi tänker ständigt på framtiden och vad våra elever behöver för att vara förberedda inför den. Som en skola med elever från förskoleklass till åk 9 och fritidshem är vi med hela vägen, från att de är små till att de är nästan vuxna. I den resan är vår övertygelse att förutsättningar för att utvecklas och lära är en trygg, trivsam och inkluderande skola. Vår förhoppning är att vara en skola som präglas av starkt ledarskap, synlighet och höga förväntningar men samtidigt erbjuda en skolmiljö med högt i tak där olikheter och originalitet välkomnas och drömmar kan frodas. På Årstaskolan tycker vi det är viktigt att inte bara tänka på vad vi gör utan hur vi gör det och vi lägger därför stor vikt vid att öka allas medvetenhet kring, hur vi tillsammans samskapar vår miljö. Vi tror att man växer om man blir bekräftad och sedd utifrån sina styrkor och förmågor och vi strävar därför efter att vara nyfikna och öppna för varandras unika sammanhang och förutsättningar. Detta gäller i högsta grad hur vi arbetar med likabehandlingsfrågor. Likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är ständigt pågående och i ständig rörelse och utveckling och förutsätter att vi alla på skolan har ett självreflekterande och normkritiskt förhållningssätt till både oss själva och verksamheten. Intersektionalitet är ett perspektiv som används för att studera hur olika maktordningar hänger ihop med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av exempelvis religiositet, kön, sexualitet, klass och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Exempel på frågor som därför är nyttiga att ställa oss under resans gång är t.e.x: Hur bemöter vi varandra och hur tilltalar vi varandra? Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ofta koppas till de normer som råder i skolan, på fritids samt i övriga samhället. Vilka diskurser och normsystem på både individ-, skol-, och samhällsnivå påverkas vi av och ifrågasätter vi dessa tillräckligt? Hur kan vi synliggöra och motverka strukturer som privilegierar eller marginaliserar individer eller grupper p.g.a. på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning? Har vi utvecklat ett gemensamt ”vi” som präglar oss i mötet med diskrimineringsfrågor? Är vår skola verkligen tillgänglig för alla eller exkluderar vi några genom bristande insikt om olika individers unika behov? Vad tar vi själva med oss in i mötet med andra människor i form av förförståelse, fördomar och okunskap? Hur kan vi öka vår medvetenhet om hur vi själva bidrar till att forma miljön och relationerna på vår skola? Hur grupperar vi elever? Blir barn och elever bortvalda eller säkerställer vi att de slipper detta genom att skapa system för grupperingar och placeringar i klassrum? 5 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Årstaskolans verksamhet omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 samt fritidshem. Ansvariga för planen Rektor Ove Norrman är den som har det huvudsakliga ansvaret, och det finns en Trygghetsgrupp som i nära samarbete med rektor ansvarar för mycket av det löpande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsgruppen leds av Nina Park och Olof Hedtjärn. Övriga medlemmar är Henrik Zetterberg, John Oskarsson, Jimmy Jansson, Christian Ghidoni, Pernilla Schoultze, Karin Carlberg-Axelsson, Cecilia Granqvist, Therese Croon, Roger Lundberg och Ian Garzia. Planen gäller från 2014-08-18 till 2015-08-31 Vår vision Vår vision är att Årstaskolan skall vara Stockholms bästa skola. För det syftet har vi fyra ledord som skall guida oss på vägen; Synlighet Höga förväntningar Ledarskap Lärandekultur 6 Delaktighet ”Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan eller förskolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling” (www.planforskolan.se). Verktyget ”Plan för skolan” för samman de två planerna till en. Det är viktigt att personal, elever/barn och föräldrar är delaktiga i arbetet med planen för att den verkligen ska kunna skapa en positiv utveckling för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling på skolan. De strukturer och sammanhang vi har på skolan för att säkerställa delaktigheten ser ut på följande sätt; Elever Brukarenkät Trivselenkät Elevråd Klassråd Mentorstider Fokusgrupper Regelbundna samtal Ibland enhetsråd Ibland Skolråd Vårdnadshavare Brukarenkät Föräldramöten Utvecklingssamtal Enhetsråd Skolråd 7 Personal Pedagogmöten Arbetsplatsträffar (APT) Enhetsmöten Trygghetsgruppen Utvärdering av föregående års plan Det första målet för det främjande arbete i föregående års plan var att synliggöra Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Rektor samt Trygghetsgruppen har gjort klassbesök på skolan där planen har presenterats och diskuterats i ett workshopformat, vilket har lett till en ökad medvetenhet kring dessa frågor bland elever och personal. Personalen har också fått en powerpoint redovisning av Planen mot diskriminering och kränkande behandling som diskussionsmaterial i klasserna. Planen mot diskriminering och kränkande behandling har också varit referenspunkten vid kränkningsärenden samt i övriga sammanhang där likabehandling tagits upp. Det andra målet utifrån föregående års plan var att öka elevernas inflytande i likabehandlingsarbetet och i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Representanter från Trygghetsgruppen har vid ett flertal tillfällen varit runt i klasser och haft en dialog med eleverna kring ämnet. Likabehandling har också diskuterats i mindre elevgrupper inom olika klasser samt inom ramen för kill/tjejgrupper som bedrivits av både lärare, elevhälsa och Trygghetsgrupp. Det har bl.a. diskuterats hur mobbing kan se ut på skolan och vad man kan göra om man blir utsatt mm. Elevernas tankar och idéer har varit viktiga i det fortlöpande arbetet under läsåret. Representanter från Trygghetsgruppen har också deltagit i de olika elevråden där ett samarbete med Trygghetsgruppen och införandet av trygghetsfrågor på elevrådets agenda har börjat förankras. I en av förskoleklasserna har det pågått ett dramaarbete där eleverna fått arbeta med olika teman t.ex. hur man bemöter varandra med olika tonlägen och ansiktsuttryck. På lågstadiet har ett flertal främjande insatser gjorts under året; Trygghetsgruppen tillsammans med pedagoger har t.ex. gjort en film där pedagogerna själva skrivit manus och spelat rollerna i en film om mobbing och kränkande behandling som visats och diskuterats i helklass. Den har sedan följts upp med att eleverna själva har gjort sina egna ”dilemmafilmer” om t.ex. ”bråk” och ”utanförskap”. Eleverna har själva skrivit manus och spelat in. De har sedan visats och diskuterats i hel-, och halvklass. Ett tema under vårterminen har varit begreppet ”tillsammans”. Eleverna har träffats i blandade grupper med elever från alla klasser och fått göra olika övningar. Bland annat skapat ett stort träd där alla elevers händer utgör kronan. Det har sedan fyllts på med lappar i form av ”blommor” där eleverna skrivit en tanke, ett ord eller en reflektion som de förknippar med ordet ”tillsammans”. Som en förberedande del av projektet fick eleverna samtala om känslor och händelser kring situationer där de upplevt känslan av samhörighet, trygghet och kärlek. I det ingick att problematisera kring känslor som kan uppstå när tillsammanskänslan saknades. Efter avslutat projekt bjöds alla föräldrar in på frukost och fick ta del av det arbete som gjorts. De har också tränat in en sång som heter "Vi hör ihop", som de uppträdde med på Årstafestivalen. I ett annat projekt röstade en klass fram ett gemensamt klassnamn som var ”Superhjältarna”. Ordet superhjälte blev sedan diskussionsunderlag i klassen. Bl.a. diskuterades vad en superhjälte är och hur man kan vara ”superhjältar på Årstaskolan”. Några av superhjälteegenskaperna som eleverna 8 kom fram till var att; ”lära andra det man kan”, ”säga ifrån”. ”hämta en vuxen”, ”fråga om andra vill vara med” och ”kunna säga förlåt”. På fritids har de också haft ett ”superhjälteprojekt” där barnen fått designa sina egna superhjältemärken samt skriva ner vilken typ av superhjälte man vill vara, t.ex. att ”inte hämnas”, ”vara en bra kompis”, ”säga stopp” mm. Superhjältemärkena har sedan suttit uppe på väggarna i korridorerna som en påminnelse till eleverna själva om att vara superhjältar på skolan. De har vidare gjort pärlplattor av sina superhjältemärken samt masker som de kommer att bära på skolavslutningen då de tar ”examen från superhjälteakademin. På föräldranivå har föräldrarna i vissa klasser ombetts organisera aktiviteter på höst/vår som bidragit till att stärka både föräldrasamverkan samt barngrupp. På mellanstadiet finns ett inslag med en ”heta stolen” övning kring frågor som tolerans, förståelse, respekt, likabehandling, jämlikhet och jämställdhet där elever får ta ställning till olika påståenden och sedan sätta sig i den stol som representerar för eller emot och försvara sin ståndpunkt som är mycket uppskattad. Det har också visats filmer på SO lektionerna och eleverna har sedan fått jobba med olika frågeställningar på liknande teman. Ett annat projekt som börjat i mellanstadiet men som till hösten 2014 även kommer att köras i högstadiet är talasomTED, ett projekt där elever får skriva sina egna mikrotal inspirerat av TED talks (TED.com). I detta projekt finns tydliga elevhälso-, och likabehandlingssaspekter. Eleverna har enligt en speciell modell fått skapa sina egna berättelser kring ett personligt tema. I projektet ingår att träna på att läsa inför varandra, att ge konstruktiv kritik, stöd och uppmuntran. Dessa tal har sedan lästs upp inför publik bestående av elever, lärare och föräldrar. Processen har skapat en grogrund för kärlek, respekt, nyfikenhet och tolerans och inte minst stärkt eleverna både som individer och grupp. På högstadiet har det varit ett tema kring boken ”Tusen gånger starkare” som främst handlat om jämställdhet. Eleverna har arbetat både enskilt, i grupp och hel-, och halvklass. Genom att läsa boken och relaterade artiklar samt reflektera och diskutera har eleverna fått fundera över frågor som ”Hur är det med jämställdheten i skolan/hemmet/i samhället?” och sedan fundera kring vem som har makt att bestämma kring dessa frågor och hur ”jag/vi kan påverka”. Det tredje målet var att arbeta aktivt med värdegrundsförmågor, detta har genomförts på olika sätt i klasserna bl.a. genom film, teaterföreställningar, ”hemliga kompisar”, temavecka kring normer och värderingar mm. Värdegrundsfrågorna har varit en del av det arbete som gjorts kring att öka elevernas inflytande i likabehandlingsarbetet och i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, men också genom mer fokuserade insatser. I mars 2014 höll Årstaskolan i ett event med namnet #HOPP14 – om konsten att vara människa. #HOPP14 vände sig framförallt till skolans personal men också utomstående yrkesverksamma med koppling till och/eller intresse för skolan. Syftet var att väcka tankar och funderingar kring värdegrundsfrågor våra egna förhållningssätt genom på olika sätt belysa vad det innebär att vara 9 människa, och på så sätt väcka en större förståelse för hur vi tillsammans kan medverka till att skapa en skola för alla. Den belyste framförallt den psykosociala delen av skolans uppdrag och tog upp frågor som normkreativa arbetsmetoder, hur vi ser och bemöter olika former av mänskligt lidande, klassresor, att växa upp med neuropsykiatriska diagnoser, missbruk, utanförskap, rasism mm samt inte minst människans ursprung och hur betydelsefull gruppen och relationerna är för människans överlevnad. Det gavs tillfälle att stanna upp och fundera över de värderingar, förhållningssätt och fördomar som vi själva tar med oss in i mötet med andra människor. Hur vi därigenom själva bidrar till de normsystem och diskurser som råder i skolan, som ibland privilegierar vissa och marginaliserar andra. #Hopp14 bestod av föreläsningar och diskussionsgrupper. Elever bidrog med tal från #talasomTED på olika teman, musik och ett konstprojekt som tolkade idéinnehållet i #HOPP14 – om konsten att vara människa. På lågstadiet har de haft värdegrundslektioner i syfte att bygga upp gruppen, samt stärka varje individ så att de känner att de ska kunna våga tycka och tänka annorlunda och där har eleverna fått ta ställning till olika påståenden, ritat släktträd, diskuterat känslor, traditioner, självbild, vad de är bra på mm för att synliggöra sina olikheter och sina åsikter i ett forum där ingen skrattar och alla är lika viktiga att lyssna till. Detta för att bygga gruppen samt stärka varje individ, så att man vågar tycka och tänka annorlunda och få syn på sina förmågor. De har också haft ”kompislektioner ” i årskurs 2 där de arbetat med samtal, hur man är en bra kompis, värderingsövningar, med förmågorna i the big 6. De har arbetat aktivt med genus i Sörgårdens arbetslag och haft det som tema på t.ex. APT men även dagligen tillsammans med barnen. Fokus har legat mycket på språket och hur de ofta omedvetet utrycker sig diskriminerande. Ex legogubbe, tjejleksak, utryck som "Kom nu killar!". De har frågat sig ”varför gör vi som vi gör, och behöver det verkligen vara så?” De har arbetat aktivt med fokus på riktig elevdemokrati och medbestämmande. Både genom elevråd, klassråd och fritidsråd, men även som ett levande verktyg som de använder sig av varje dag tillsammans med eleverna. Årskurs 4 på mellanstadiet hade under hösten en teatergrupp på skolan från stiftelsen "Teskedsorden". De spelade en teaterpjäs för klasserna på temat tolerans med efterföljande diskussion, samt att eleverna fick läsa en bok som heter "Vem är du", som anknöt till pjäsen. Under våren hade de ett tema under en hel vecka som de kallade "En vecka om att växa som människa" och som innefattade arbete kring normer och tolerans. Innehållet i temaveckan utgick i stort från de sju diskrimineringsgrunderna som skrivs om i Planen för diskriminering och kränkande behandling och arbetet skulle utmynna i en ökad tolerans för varandra och olikheter i gruppen. Dramapedagogen Malin Tilling hade workshops med klasserna kring normer, normalt/ onormalt, när normer krockar med rättigheter m.m. Eleverna genomförde fältstudier i närområdet där eleverna fick intervjua människor vad de trodde att eleverna skulle bli när de blev stora, efterföljande analys om hur de vuxna tänkte. De utförde ”normspaning” på stan där eleverna i mindre grupper undersökte hur samhällets normer gav sig olika uttryck inne i stan, t.ex. i reklam, olika yrkesgrupper m.m. Detta följdes upp med övningar och diskussioner i de olika klasserna tillsammans med en av skolans personal med flera års erfarenhet inom Friends. 10 Under länkarna nedan kan ni se mer konkret från arbetet under veckan och elevernas tankar kring temaveckan: http://site.arstaskolan.se/03/2014/05/12/veckans-rastutmaning-utanfor-din-lada/ http://site.arstaskolan.se/03/2014/05/16/saxade-elevtankar-om-temaveckan/ The Big 6 på mellan och högstadiet tar löpande upp värdegrundsförmågor under året. Utifrån det förebyggande arbetet som beslutades i föregående års plan har vi arbetat med att öka elevers och personals förståelse för olika former av funktionsnedsättningar. Detta har främst skett genom elever som själva har dyslexidiagnos varit runt i några klasser på mellanstadiet och hållit föredrag och workshop kring ämnet. Skolan har också bjudit in externa föreläsare kring dyslexi (Mount Dyslexi) och om hur vi tänker övergripande kring diagnoser, dessa föreläsningar har varit tillgängliga för både elever och personal. På #HOPP14 talade t.ex Fredrik Svenaeus, professor i filosofi om neuropsykiatriska diagnoser inför skolans personal och problematiserade kring hur vi lever i en tid då vi är väldigt snabba att diagnostisera varandra, bl.a. genom sk. ”hobbydiagnoser” som ibland stjälper mer än hjälper. Kakan Hermansson berättade om sina erfarenheter av att gå i skolan med adhd ur ett feministiskt perspektiv. Det väckte tankar kring hur vi som vuxna tolkar och förstår elevers olikheter ur ett normativt perspektiv. Skolan har också under läsåret arbetat förebyggande genom att ha nolltolerans mot nedvärderande språkbruk. Trygghetsgruppen har under läsåret behandlat ett ökat antal kränkningsärenden gällande nedvärderande språkbruk i relation till någon av diskrimineringsgrunderna. Representanter ur Trygghetsgruppen samt mentorer har haft återkommande samtal med elever och vårdnadshavare gällande nedvärderande språkbruk i skolan. På ett strukturellt plan har Årstaskolan under året deltagit i en samverkansgrupp där skolkurator och biträdande rektor träffat representanter från ungdomsgården, fältassistenter samt polis från yttre ungdomsgruppen. Samverkansträffarna har hållits var fjärde vecka i syfte att skapa trygghet för elever och ungdomar i Årsta. 11 Årstaskolans trivselenkät 2014 Under vårterminen har skolans trygghetsgrupp utformat en trivselenkät riktad till samtliga elever från förskoleklass upp till åk 9. Resultaten redovisas i procentform här nedan: Enkätfrågor Fråga Aldrig Ibland Ofta Alltid Trivs du i skolan? 2% 19% 44% 35% Trivs du med de flesta av dina klasskamrater? 1% 16% 44% 39% Är det någon i klassen som är dum mot dig? 43% 48% 7% 2% Har du någon att vara med på rasterna? 1% 10% 23% 66% 51% 40% 7% 2% 81% 15% 2% 2% 71% 27% 1% 1% Är det någon i klassen som inte får vara med på rasten? Ja Nej 20% 80% Är det någon elev som är dum mot dig? Är det någon vuxen på skolan som är dum mot dig? Är du dum mot någon på skolan? Är det någon i din klass som du eller någon annan är dum mot? 26% 74% 12 Otrygga platser Otrygga platser Andel elever i % Toaletterna 19% Grönan 14% Omklädningsrum 13% Dusch 13% Vägen till eller från skolan 10% Bakgården 9% Korridor 9% Skolgården 6% Lekplats 6% Expeditionen 6% Kingrutan 6% Matsal 5% Klassrummet 5% Idrottshall 5% Skåpen 5% 13 Entréer 4% Fritids 4% Tegelbo 2% Brukarenkät 2014 Under vårterminen 2014 har Stockholms stad genomfört en brukarenkät riktad till elever och vårdnadshavare i förskoleklass, på fritidshemmet, åk 2, åk 5 och åk 8. Under rubriken Trygghet och trivsel visar enkätsvaren i förskoleklass att resultaten är oförändrade i jämförelse med 2013. I åk 2 och 5 visar resultaten att trivseln och tryggheten ökat inom fyra (trivsel, trygghet, stämning, ej blivit illa behandlad av andra elever) av fem områden, det område som visar på ett lägre resultat än föregående år är området som handlar om arbetsron under lektionerna d.v.s. eleverna upplever en sämre arbetsro på lektionerna 2014 jämfört med 2013. I åk 8 har trivseln och trygghetsnivån inom samtliga fem områden (trivsel, trygghet, stämning, arbetsro, ej blivit illa behandlad av andra elever) sjunkit avsevärt i jämförelse med 2013. Fritidshemmets enkätsvar gällande trygghet och trivsel visar att de positiva resultaten inom fyra (trivsel, trygghet, personalens bemötande av barnen, stämningen) av sex områden ökat eller är oförändrade sedan 2013. Fler föräldrar upplever att deras barn blivit illa behandlade av andra elever på fritidshemmet jämfört med 2013 samt att möjligheterna till avkoppling och lugna aktiviteter minskat. Resultat och analys Kränkningsärenden kring nedvärderande språkbruk under läsåret 2013/2014 har ökat, delvis som ett resultat av att skolan blivit mer uppmärksamman på detta men också pga. en ökad medvetenhet bland både elever och personal. Det kommer att fortsätta att uppmärksammas i samband med det fortsatta Likabehandlingsarbetet på skolan. Brukarenkäten visar att trivselnivån har ökat överlag, men på en punkt har skolan gått tillbaka. En nedgång har skett när det gäller arbetsron i klassrummen där eleverna upplever en sämre arbetsro under läsåret 2014/2015 än läsåret 2012/2013. Särskilt negativt resultat framkom bland de nuvarande årskurs 8 eleverna där trivsel och trygghet hade försämrats sedan föregående läsår. 14 På fritids har trivsel och trygghetsnivån legat på samma nivå som föregående år eller ökat. Fler föräldrar däremot anger att deras barn upplever sig illa behandlade av andra elever på fritids samt minskade möjligheter till avkoppling och lugna aktiviteter. Trivselenkäten visar sammanfattningsvis att en majoritet av eleverna upplever trivsel och trygghet på skolan (79%). Socialt uppvisas höga positiva siffror kring trivsel med klasskamrater (83%) och de allra flesta har någon att vara med på rasterna (89%). 51% av eleverna upplever aldrig att andra elever är dumma mot dem, medan 40% tycker att andra elever är dumma ”ibland”. Däremot upplever en majoritet av eleverna (62%) att de känner sig otrygga på vissa platser på skolan. De platser som upplevs som mest otrygga är toaletterna (19%), ”Grönan” (14%), omklädningsrum (13%) och dusch (13%), vägen till skolan (10%). I övrigt upplevs platser som korridorer, skolgård i allmänhet, matsal och klassrum som otrygga men i lägre grad ca 5%. Inför läsåret 2014/2015 kommer det förebyggande arbetet att rikta in sig på att förbättra de områden där skolan uppvisar brister. Vid sidan av ett fortsatt främjande arbete för att förankra och förhöja medvetenheten kring likabehandlingsarbete och normkritiskt tänkande hos alla på skolan kommer särskilt fokus att ges till förbättra arbetsron i klassrummen samt till att göra otrygga platser mindre otrygga. Utvärdering av kommande års plan Målen som formulerats utifrån främjande och förebyggande insatser i planen kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under vårterminen, men också genom följande metoder: Varje år görs en ny kartläggning av trivsel och trygghet i form av en Trivselenkät som samtliga elever på skolan deltar i. Tidpunkt: feb/mars Ansvar: Trygghetsgruppen I Förskoleklass tom åk 3 har vi regelbundna samtal med eleverna om hur de har det i vår skola som utvärderas i början av vårterminen. Elevrådet i de yngre åldrarna och mentorerna i de övre åldrarna använder sig också av en karta över skolan där eleverna får markera otrygga platser. Tidpunkt: feb/mars Ansvar: Biträdande rektorer/mentorer/klasslärare Kvalitativa intervjuer med elever i form av fokusgrupper (t.ex. elevråd) som intervjuas av Trygghetsgruppen med utgångspunkt i uppsatta mål. Målsättningen är att ett stort antal elever kommer att medverka. Tidpunkt: feb/mars Ansvar: Trygghetsgrupp 15 Resultaten utvärderas och nya mål formuleras tillsammans av personal, i samråd med elever och vårdnadshavare (se under rubriken ”Delaktighet”) En ny plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas årligen i enlighet med lagen. Resultatet av den årliga kartläggningen presenteras för elever, vårdnadshavare och personal. Då kartläggningen av trivsel och problemområden genomförts och redovisats formuleras åtgärdsförslag av elever, föräldrar och personal. Därefter presenteras ett förslag till ny plan mot diskriminering och kränkande behandling för elever, vårdnadshavare och personal via klassråd, elevråd, skolråd och pedagogmöten. Planen antas då elevers och vårdnadshavares och personals åsikter beaktats. Tidpunkt: april/maj Ansvar: Rektor, Trygghetsgruppen Stockholm stad genomför årligen en brukarenkät där elever och föräldrar svarar på frågor hur de upplever tryggheten och trivseln på Årstaskolan. De resultat som enkäten visar, analyseras och processas i skolan. Tidpunkt: april/maj Ansvar: Rektor, EHT, Trygghetsgruppen Under läsåret genomför skolsköterskan också hälsosamtal i årskurs 4 och 8. Ansvarig för att årets plan utvärderas är Rektor och Trygghetsgruppen. Årets plan ska utvärderas senast 2015-05-30 Förankring av planen Vid läsårets början presenteras den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling för personal, elever och föräldrar på skolans hemsida samt via klassråd, elevråd, skolråd och pedagogmöten. Rektorn tillsammans med Trygghetsgruppen går också runt till alla klasser och presenterar planen mot diskriminering och kränkande behandling och förklarar hur likabehandlingsarbetet ser ut. Tidpunkt: augusti/september Ansvar: Rektor/Trygghetsgruppen För att hålla arbetet med likabehandling levande är det viktigt att ha kontinuerliga diskussioner där det främjande och förebyggande arbetet kan uppdateras för att spegla den aktuella situationen. För att detta skall upprätthållas har vi följande struktur; Elevrådet bör ha som stående punkt på agendan att diskutera frågor som rör likabehandling och se över om det finns diskriminerande inslag på skolan EHT och Trygghetsgruppen har kontinuerligt samröre med elevrådet. Löpande uppdatera kartan över otrygga platser via samtal och diskussioner inom klassråd, mentorstider mm. 16 Mentorerna håller frågor om likabehandling levande under mentorstiden genom diskussioner och övningar Likabehandlingsarbetet hålls kontinuerligt levande inom ramen för undervisningen genom att tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Analysera och diskutera med eleverna fördomar och stereotypa föreställningar om människor utifrån diskrimineringsgrunderna när sådana dyker upp i media eller läromedel. (Se vidare www.planforskolan.se > främjande > tipslista) Diskrimineringsgrunderna På Årstaskolan främjar vi allas lika värde utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Kön Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av att man är man eller kvinna. Utifrån denna diskrimineringsgrund arbetar vi aktivt med att reflektera över den miljö vi erbjuder våra barn och elever i förskolan, fritidshemmet och skolan. All verksamhet på Årstaskolan ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Vi strävar efter att eleverna ska känna att det råder frihet från kränkande uttalanden och könsrelaterat våld och övergrepp på skolan. Vi strävar också efter att se till att båda könen är jämt representerade i skolans elevråd, samt i andra sammanhang. Exempel på händelser som är diskriminering och trakasserier; Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Utifrån denna diskrimineringsgrund arbetar vi aktivt för att inga elever ska få nedsättande kommentarer på grund av dennes identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön, samt för att stödja elever som bryter mot traditionella genusmönster. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier; 17 Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender (En person som har en könsidentitet som är mellan eller bortom traditionella könskategorier (man och kvinna) eller som väljer att inte definiera sin könsidentitet alls), söker upp skolkuratorn på sin skola för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Funktionsnedsättning Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av att man har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar i sin funktionsförmåga. Utifrån denna diskrimineringsgrund arbetar vi aktivt för att möjliggöra att alla elever kan delta i den dagliga verksamheten på ett liknande sätt oavsett funktionsnedsättning. Vi försöker ständigt anpassa skolmiljön så att eleverna kan fokusera och utveckla sina egna förmågor, färdigheter och kunskaper. Vid varje planering av fritidshemmets och skolans verksamhet ska konsekvenserna för barnen/eleverna med olika funktionsnedsättningar beaktas. Alla elever skall ha bästa möjliga tillgång till likvärdig skolgång efter egna behov, oberoende av funktionsnedsättning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier; Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är ett jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin nationalitet eller sitt etniska ursprung, sin hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla elever skall ha samma möjligheter oavsett hudfärg, kultur eller etnisk tillhörighet. Ingen skall bli diskriminerad. Samtal om värderingar, rasism och främlingsfientlighet ingår som en del av skolarbetet/fritidshemsverksamheten. Vi på Årstaskolan driver kontinuerligt arbetet mot rasism och främlingsfientlighet i enlighet med skollagen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier; En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, 18 men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion och annan trosuppfattning Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin religion eller sin trosuppfattning. Utifrån denna diskrimineringsgrund arbetar vi aktivt för att alla elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning. Ingen ska bli kränkt på grund av sin religion eller sin trosuppfattning. Vi kan inte be en elev att obligatoriskt närvara under högtider som har en konfessionell prägel utan skolan ska då erbjuda annat alternativ. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier; Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Sexuell läggning Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin sexuella läggning (homosexuell, bisexuell eller heterosexuell). Utifrån denna diskrimineringsgrund arbetar vi aktivt för en ökad förståelse för olika sexuell läggning och vi ser kontinuerligt över material och litteratur. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning eller familjebildning. På Årstaskolan tar vi inte någon elevs sexualitet för given, detta återspeglas bland annat i sexualundervisningen och i skolans vardagliga arbete. Vi är uppmärksamma på elevers och personals språkbruk dvs. vi markerar om någon använder ord som rör någons sexualitet på ett nedsättande vis. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning; Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] 19 På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin ålder. Utifrån denna diskrimineringsgrund arbetar vi aktivt för att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Ingen ska särbehandlas med anledning av sin ålder. Alla elevers åsikter ska mötas med största respekt oavsett dess ålder. Exempel på händelser som kan vara trakasserier; Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 20 Det främjande arbetet på Årstaskolan 2014-2015 1. Synliggöra planen mot diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Insats Målet är att stärka personalens medvetenhetsgrad och kompetens kring de sju diskrimineringsgrunderna och hur de diskuteras och levandegörs i verksamheten. Regelbundna Rektor seminarier på skolan Trygghetsgruppen där interna eller EHT externa föreläsare lyfter ämnen eller metoder som berör likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under vårterminen (se kapitel om Utvärdering/ Kartläggning). Ansvarig Trygghetsgruppen går runt till klasser och informerar. Trygghetsgruppen samarbetar med Elevrådet 21 Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 2. Öka elevernas inflytande i likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Insats Öka elevernas inflytande genom att göra elever aktivt medverkande i det främjande arbetet mot mobbing. Inrätta fasta punkter om Mentorer/biträdande diskrimineringsgrunderna rektorer på dagordningen för elevråd, klassråd samt att på mentorstid aktivt arbeta med relationsfrämjande insatser mellan elever. Arbetet kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under vårterminen (se kapitel om Utvärdering/ Kartläggning). Ansvarig 22 Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3. Värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Insats Ansvarig Datum när det ska vara klart Att eleverna skall få ökad kunskap och förståelse om värdegrund i enlighet med läroplanens (LGR11) grundläggande värderingar i form av träning i värdegrundande förmågor. En ”hela skolan ansats” kring värdegrundsarbete i form av kontinuerliga insatser kring värdegrund. Detta bör ske löpande i form av övningar, projekt på individ, grupp, hel-, och halvklassnivå. Enskild personal Trygghetsgruppen 2015.05.30 Arbetet kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under vårterminen (se kapitel om Utvärdering/ Kartläggning). 23 Kartläggning Trygghetsgruppen ansvarar för att kartläggningen sker, men det i stor utsträckning i samverkan med all personal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Kartläggningsmetoder De kartläggningsmetoder vi kommer att använda oss av är bl.a. enkäter, samtal och trygghetskartor. 4. Eleverna kommer att vara delaktiga i kartläggningsarbetet genom bl.a. utvecklingssamtal, klassråd, elevråd, mentorstider och samtal. Personalen kommer att vara delaktig i kartläggningsarbetet genom Trygghetsgruppen, EHT, enhetsmöten, enkäter och samtal. 24 Det förebyggande arbetet på Årstaskolan 2014-2015 1. Arbetsro i klassrummet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart Målet är att eleverna ska uppleva att de får större möjlighet till arbetsro och koncentration i klassrummet. Förtydliga och påminna oss om våra gemensamma rutiner gällande lektionsstart /slut, sen ankomst, närvarohantering mm. Skolledning och lärare Vt 2015 Arbetet kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under vårterminen (se kapitel om Utvärdering/ Kartläggning). Ha gemensamma trivselregler som är utvecklade genom delaktighet med elever och som är välkända och levande och lätta att utvärdera. Brukarenkäten 2014 visar att arbetsron i klassrummet har minskat avsevärt, speciellt på högstadiet. Bedriva ett tydligt värdegrundsarbete. 25 2. Rastvärdar/Trygghetsvärdar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart Eleverna ska känna sig trygga på alla platser kring och på skolan såsom korridorer, toaletter och skolgården Öka vuxennärvaron på platser som av eleverna upplevs som otrygga genom att upprätta ansvarsområden för rastvärdar. Trygghetsgruppen, lärare och fritidspersonal Löpande under läsåret Arbetet kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under vårterminen (se kapitel om Utvärdering/ Kartläggning). Eleverna i åk 6 kommer utifrån ett löpande schema att få vara trygghetsvärdar tillsammans med de vuxna värdarna, detta för att öka tryggheten på skolgården samt att skapa bättre relationer mellan yngre och äldre elever. Utifrån elevernas svar på skolans trivselenkät behöver vi stärka vår organisation och rutiner kring att skapa trygghet runt om i hela vår skolan, vi ser en ökad vuxennärvaro samt en ökad närhet mellan yngre och äldre elever som en god lösning. Elevcoach på högstadiet. 26 3. Stärka tryggheten inom speciellt utsatta platser Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart Kraftigt minska antalet otrygga platser i skolan Toaletterna – se över lås och städning. Skolans trivselenkät visar att dessa områden är de som av eleverna upplevs som mest otrygga platserna i skolan. Rektor/ biträdande rektorer/ 2015-01-01 Uppföljningen mäts genom nästa års Trivselenkät.. Arbetet kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under vårterminen (se kapitel om Utvärdering/ Kartläggning). Grönan – se över vuxennärvaron, schemalägga trygghetsvärdarnas närvaro på Grönan. Schemalägga vissa styrda aktiviteter. Duschar och omklädningsrum – sätta upp någon form av skärmvägg för att skapa mer privat utrymme när eleverna duschar. 27 skol- och fritidspersonal Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Till den pedagogiska vardagen hör att ta hand om mindre dispyter mellan elever. Oftast kan sådant hanteras direkt och osämjan mellan eleverna försvinner utan att någon/några efteråt bär på känslan att vara kränkt. Men ibland försvinner inte känslan av att vara kränkt eller otrygg och det förekommer också värre incidenter, trakasserier eller våld. Bakom en incident kan exempelvis ligga en avsikt att nedvärdera någon eller att det pågår mobbing. I Skolverkets Allmänna Råd beskrivs kränkande behandling som ”ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.” Det kan vara svårt att avgöra vad som är ”vanliga vardagsdispyter” och vad som är kränkningar. Här måste all personal lita till sitt professionella omdöme. Alla måste också orka/våga gripa in och ställa obekväma frågor i klassrum och korridorer. När en i personalen bevittnar eller får kännedom om en situation där en elev utsätts för någon form av kränkning har personalen en skyldighet att ingripa så att kränkningen omedelbart upphör. Förutom att stoppa kränkningen ska denne också se till att den utsatte såväl som den eller de som utfört kränkningen tas om hand. Skolledning, vårdnadshavare, Trygghetsgruppen och mentor ska informeras skyndsamt. Vid allvarligare händelser måste detta ske om möjligt samma dag. Rektor utser sedan personal eller en grupp som ska utreda kränkningen och vidta åtgärder. I första hand tilldelas Trygghetsgruppen detta uppdrag. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och förälder kan vända sig till all personal på skolan som i sin tur kan bistå med att ärendet vidarebefordras till rektor och Trygghetsgruppen. Rektor och Trygghetsgruppen tar sedan ansvar för att utreda situationen. Det går också bra för både elever och föräldrar att vända sig till rektor eller Trygghetsgruppen direkt. Vilka dessa är och hur man får tag i dem finns under avsnittet ”Grunduppgifter” i denna plan, samt på skolans hemsida. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om en elev utsätts för någon form av kränkande handling av annan elev följer vi nedanstående plan: Steg 1- Upptäckt Den person (skol-, och fritidspersonal, samt övrig personal, elev eller förälder) som upptäcker eller får kännedom om kränkningar eller mobbning skall genast informera de berörda elevernas mentorer/klasslärare alternativt direkt till skolans Trygghetsgrupp. Det är mentorn eller klassläraren som i första hand skall försöka lösa situationen. När inte detta lyckas kontaktas Trygghetsgruppen. Oavsett om ärendet går vidare till Trygghetsgruppen eller ej skall den mentor/klasslärare som tar tag i situationen registrera kränkningen (se bilaga 3) och skicka till Rektor/Trygghetsgruppen för 28 dokumentation och diarieföring. Om det är en akut situation med inslag av hot eller våld agerar all personal utifrån skolans krisplan (internt; se dokumentarkivet > styrdokument och planer). Steg 2 – Bedömning av Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen gör en bedömning av anmälan och tar antingen hand om ärendet eller lämnar det vidare till mentor, arbetslag, elevhälsoteam eller skolledning. Steg 3 - Likabehandlingsärende Vid ett Likabehandlingsärende utses minst två representanter från Trygghetsgruppen som handlägger ärendet. Trygghetsgruppen gör en kartläggning av ärendet genom enskilda samtal med anmälare, mentor, utsatt elev samt förälder till denne. Eleven som utsatts för kränkning eller mobbning informeras om att skolan ser allvarligt på kränkande handlingar, att de är olagliga samt att Trygghetsgruppen kommer att agera för att få detta att upphöra. Vi bestämmer sedan tid för uppföljning, ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska kontakta mentor alternativt representant från Trygghetsgruppen om något händer innan dess. Steg 4 – Åtgärd Trygghetsgruppen går vidare genom enskilda samtal med den/de som utfört kränkningen/mobbningen. Förklarar att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att beteendet genast ska upphöra. En plan upprättas för hur det negativa beteendet ska brytas. En tid bestäms för uppföljning ca en vecka senare. Steg 5 - Föräldrakontakt Föräldrarna bör i regel alltid informeras, men med hänsyn tagen till varje elevs enskilda förutsättningar. Eleverna ges i regel en chans att själva berätta för sina föräldrar innan skolan kontaktar dem. Vid behov kallas även föräldrarna till möte på skolan. Trygghetsgruppen informerar den utsatte samt dennes föräldrar kring planen som upprättas för att bryta den uppkomna situationen. Steg 6 - Personalkontakt Mentor samt övrig berörd personal informeras om att ha uppsikt över berörda elever. Steg 7 - Uppföljning Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 3 och 4. Därefter kontaktas föräldrar till berörda parter för att delges information om hur ärendet utvecklats. Detta kan i vissa fall även ske i ett tidigare läge. Om kränkningarna ej upphört kan Trygghetsgruppen kalla berörda föräldrar till möte. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Steg 8 – Utvärdering/dokumentation När det negativa beteendet upphört hålls uppföljande samtal med utsatt elev samt dennes förälder och ärendet avskrivs av Trygghetsgruppen. Om kränkningarna ändå inte upphört under ärendets 29 gång vidtas ytterligare åtgärder, exempelvis kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Samtliga samtal under ärendets gång dokumenteras. Trygghetsgruppen förbehåller sig även rätten, i enlighet med skolverkets utvärdering om metoder mot mobbning (länk), att använda ovanstående handlingsplan med viss flexibilitet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rutiner för en händelse av denna typ finns upprättade rutiner från Stockholms stad. (Se bilaga 1). Rutiner för uppföljning Vidtagna åtgärder ska alltid följas upp inom tid som bedöms som rimlig. Ofta kan flera uppföljningar behövas. I svårare och/eller längre pågående ärenden ska rektor alltid fortlöpande hållas informerad. I sådana ärenden ska skolledare alltid delta och det ska ske en fördjupad analys och diskussion kring kommande och vidtagna åtgärder. Eventuellt bör ytterligare kompetens, exempelvis skolpsykolog, inkallas. När ett ärendes åtgärder följts upp i tillräcklig utsträckning och det bedömts att kränkningarna upphört ska ärendet och dokumentationen överlämnas till rektor som kan besluta om att det ska avslutas. Rektor utser någon som ansvarar för att skriva slutrapport. Om någon elev får problem i sin skolsituation i samband med kränkningar så att han/hon bedöms ha behov av särskilt stöd, ska åtgärderna dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Även i det fall kränkningarna fortsätter trots insatta åtgärder, ska ärendet återvända till rektor. Denne beslutar då om nästa steg. Rutiner för dokumentation Kränkningar ska också alltid anmälas till Årstaskolans Trygghetsgrupp via en särskild blankett (se bilaga 3). Kopia på anmälan skickas både till rektor samt ansvarig för diarieföring som även vidarebefordrar information till huvudman. Händelser, utredning, åtgärder och uppföljning ska dokumenteras av den/de som fått ärendet (se bilaga 3). Dokumentation ska föras fortlöpande. Den ska vara kortfattad men ändå självständigt beskriva händelse, utredning, åtgärder samt bedömningar som gjorts utifrån utredning och uppföljningar. All dokumentation kring ärendet förvaras hos kurator. Vid ett ärendes avslutande ansvarar kurator för att den samlade dokumentationen lämnas till ansvarig för diarieföring 30 Ansvarsförhållande Rektor har det övergripande ansvaret för att planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och utvärderas årligen. För att ta fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs av lagstiftaren, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande ansvarsfördelning valts. Rektor Att se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. Att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter. Att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Att ombesörja att det årligen upprättas och utvärderas en plan för diskriminering och kränkande behandling. Detta kan delegeras och görs i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare genom en process som bör vara transparant och brett förankrad. Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer skall planen mot diskriminering och kränkande behandling erbjuda tydliga rutiner för hur dessa skall bemötas, åtgärder implementeras och dokumenteras samt vid behov kontakta andra myndigheter. Att se till att handlingsplanen följs. Att anmälan till huvudman görs. Trygghetsgrupp Ansvara för att utreda och åtgärda incidenter av mobbing, kränkande behandling och trakasserier. Att återkoppla till alla berörda parter samt att dokumentera insatserna Att informera rektor samt ansvarig för diareföring. Trygghetsgrupp med representanter från alla verksamhetsområden bedriver löpande arbete för att främja likabehandling och förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling. Årligen kartlägga riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning och diskriminering kan uppstå , samt sammanställa undersökningarna kring elevernas fysiska och psykosociala skolmiljö. Kartläggning och utvärdering skall ske i samråd med skolans elevråd. 31 Alla som arbetar på skolan Följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning/arbete och sträva efter likabehandling. Bemöta elever och kolleger med respekt. Visa tolerans för oliktänkande. Vara ett föredöme i sitt språkbruk. Enheterna Alla enheter ser till att planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos elever och vårdnadshavare. Att förklara begreppen diskriminering, trakasserier och kränkning för eleverna och hålla dessa frågor levande inom ramen för undervisningen. Att beskriva för elever och föräldrar/vårdnadshavare hur vi på skolan arbetar mot detta och varför det är viktigt att göra det. Följa upp klimatet i klasser/grupper på en övergripande nivå på enhetens möten samt mentor på mentorstider. Elevråd Årligen delta i kartläggningen av riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning och diskriminering kan uppstå. Kartläggning och utvärdering skall ske i samråd med skolans Trygghetsgrupp. Elev: Bemöta elever, lärare och övrig personal med respekt. Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan. 32 Bilaga 1 - Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för diskriminering eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är den enskilda elevens uppfattning som skolan ska utgå ifrån. Vi följer Stockholms stads rutin; Steg 1 Händelsen anmäls till mentor, Elevhälsoteam, Trygghetsgrupp eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. Steg 2 Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler händelsen till huvudmannen på därtill avsedd blankett. Steg 3 Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. Steg 4 Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret. Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp‐ och verksamhetsnivå. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Om personalen så önskar kan en facklig representant närvara vid samtalen. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna är otillräckliga beslutar rektor om nya åtgärder. Steg 5 Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin chef/förvaltning. Steg 6 Rektor avgör, i samråd med sin chef, om ärendet ska anmälas till annan myndighet. 33 Steg 7 Rektor beslutar, i samråd med Utbildningsförvaltningens personalavdelning, om ev. disciplinära åtgärder i enlighet med AB. Facket bör då kopplas in. Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig för detta är rektor och ytterst ansvarig är huvudmannen. Steg 8 Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn‐ och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se) 34 Bilaga 2 - Referenslista begrepp Här presenteras några av de begrepp som är viktiga i vårt arbete mot diskriminering och för allas lika rättigheter. Vanliga begrepp i Årstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Diskriminering Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”romska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora” ”orre”, ”ADHD unge” eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. 35 Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns som kränkande behandling; Carl blir ofta kontaktad via Kik (chat) av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong eller när någon ”hängs ut” på sociala medier. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Begreppslista Diskrimineringsombudsmannen (DO) Ableism Nedsättande attityder mot personer med funktionsnedsättning. Diskriminering Att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. 36 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering – samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Andra kan förväntas bli ett hinder i samhället i framtiden som till exempel HIV, cancer eller Multipel Skleros (MS). Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. Genus Genus är det tänkta sociala könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Genus har alltså inget att göra med det biologiska könet. Hbt Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Heteronormen Föreställningen att alla är heterosexuella och att detta är det självklara och önskvärda sättet att leva. En av utgångspunkterna är förväntningar om kvinnlighet och manlighet som varandras motsatser och komplement. Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhör den heterosexuella normen har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande. 37 Homofobi En uppfattning (hos en individ, en grupp eller ett samhälle) som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. Intersektionalitet Teorier om hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra, till exempel kön och etnicitet. Jämställdhet Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Kvotering Kvotering innebär att en andel av platserna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Det kan vara till exempel kvinnor eller personer med annan etnicitet än svensk. Kvotering är inte tillåtet i Sverige. Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Positiv särbehandling Med positiv särbehandling menas att exempelvis en arbetsgivare vid lika eller likartade meriter i en rekrytering kan välja en person av underrepresenterat kön. Det är ett sätt att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. I Sverige är positiv särbehandling tillåten bara när det gäller kön. Rasism Ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism – föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper. Religion och annan trosuppfattning "Annan trosuppfattning" innebär något annat än "religion" men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Det gäller inte etiska, filosofiska eller politiska värderingar/åskådningar. Åskådningar som buddism, ateism och agnosticism är jämförbara med religion och omfattas av begreppet annan trosuppfattning. 38 Tillgänglighet För att personer med funktionshinder ska kunna delta på lika villkor i samhället är det viktigt att det görs tillgängligt. Det innebär att bland annat information, lokaler och verksamheter anpassas så att alla kan ta del av dem, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Transpersoner Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. De som omfattas av skyddet kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig brtom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Transsexuell Att uppleva sig tillhöra ett annat kön än det juridiska kön som tilldelades vid födseln och ha en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling för att korrigera sitt kön. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa personer innebär ett övergångsstadium tills könsbekräftande kirurgi är genomförd. Andra fortsätter att definiera sig som transexuella eller före detta transsexuella även efter korrigering. Transsexuella eller personer med en transsexuell bakgrund omfattas av skyddet mot diskriminering som har samband kön. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Definition enligt diskrimineringslagen: uppnådd levnadslängd. Ålderism Stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en individs ålder. Begreppslista RFLS Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill identifiera sig. Ingen utomstående kan sätta en etikett såsom ”queer”, ”transperson” eller ”homosexuell” på någon utan att den personen själv kallar sig för det. 39 Asexuell En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer. Bisexuell En person som har förmågan att bli kär i, kåt på eller attraherad av människor oavsett kön. Bisexualitet definieras i svensk lagstiftning som en av tre sexuella läggningar. BDSM En förkortning som inkluderar flera sexuella uttryck: bondage & disciplin (B&D), dominans och underkastelse (Domination and submission, D&S) samt sadism och masochism (S&M). Termen används ibland felaktigt som en synonym för enbart sadomasochism. BDSM är en sexuell praktik, identitet och/eller preferens där utövarna har ett ömsesidigt erotiskt maktutbyte, ofta i form av dominans och underkastelse. Ibland ingår tillfogande av frivillig smärta som en del av det sexuella mötet, ibland gör det inte det. För vissa är det en sexuell läggning även om det inte i lagens mening räknas som en sexuell läggning. Bög En person som identifierar sig som kille/man och har förmågan att bli kär i, kåt på eller attraherad av killar/män. Cis-person En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Cis är latin för ”på samma sida”. Diskriminering Missgynnande behandling av en person enbart på grund av den personens kön, könsidentitet eller könsuttryck, etniska tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuella läggning eller ålder. Är förbjudet i lagstiftningen i arbetslivet såväl som inom andra samhällsområden. Dragking En person som klär sig som man, ofta på ett överdrivet sätt, i syfte att underhålla eller manifestera en politisk poäng. Dragqueen En person som klär sig som kvinna, ofta på ett överdrivet sätt, i syfte att underhålla eller manifestera en politisk poäng. 40 En Används synonymt med pronomenet ”man” i vardagligt men är inte könat. (jmfr ”en kan åka buss istället för tåg till Malmö”) Flata En person som identifierar sig som tjej/kvinna och som har förmågan att bli kär i, kåt på eller attraherad av andra tjejer/kvinnor. FTM Female to Male = kvinna till man. Ett vanligt sätt att klargöra både vilket kön personen har/hade biologiskt och vilket kön personen känner sig som eller anser sig ha. I detta fall någon som fötts som biologisk kvinna som numera är man. Genus Ett ord som syftar på det sociala könet, eller det sätt på vilket vi reproducerar kön i samhället. Det handlar till exempel om hur vi skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom något som ständigt förändras. Hatbrott Brott som motiveras av hat mot vissa grupper av människor på grund av hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsuttryck eller annan liknande omständighet. Det är motivet hos gärningspersonen/personerna som avgör om ett brott rubriceras som ett hatbrott. Hbtq Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter. Hen (henom) Könsneutrala pronomen. Heterosexuell Heterosexuell - En person som har förmåga att bli kär i, attraherad av eller kåt på personer med annat och/eller motsatt kön. Heterosexualitet definieras i svensk lagstiftning som en av tre sexuella läggningar. Heteronorm Enligt heteronormen förväntas människor vara antingen kvinna eller man och ingenting annat, och man talar om dessa två som motsatta kön. Kvinnor och män förväntas vara olika; feminina respektive maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella och eftersträva monogama parförhållanden. Att följa eller inte uppenbart avvika från normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. 41 Homosexuell En person som har förmågan att bli kär i, kåt på och/eller attraherad av personer av samma kön. Homosexualitet definieras i svensk lagstiftning som en av tre sexuella läggningar. Homonorm Norm som utgår från att alla är och agerar på ett sätt där män enbart är intresserade av män och kvinnor enbart intresserade av kvinnor samt att allt som inte är på detta sätt är avvikande och/eller onormalt. Kan vara både medveten och omedveten och göra att t.ex. bisexuella eller transpersoner blir osynliggjorda i hbt-sammanhang. Detta är en social norm. Homofobi En ideologi, uppfattning eller värdering, ibland kopplad till rädsla, som ger uttryck för en negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobin överlappar ibland transfobin. Härskartekniker Olika sätt som människor avsiktligt eller omedvetet använder sig av för att trycka ner andra personer. Härskartekniker har ofta funktionen att stärka eller bevara normer och orättvisor. Identitet En människas uppfattning om vem den är, något som påverkas av andras uppfattning av vem en är. Intersektionalitet Ett perspektiv som används för att studera hur olika maktordningar hänger ihop med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av exempelvis religiositet, kön, sexualitet, klass och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Intergender En person som inte vill inordna sig i den traditionella uppdelningen i enbart kvinnor och män. Någon som identifierar sig som mellan eller bortom könen. Har inte att göra med hur en kropp ser ut, utan vilket kön en känner sig som (könsidentitet). Intersexuell/intersexualism Ett stort antal olika tillstånd och diagnoser samlas under detta begrepp. Kortfattat en person med ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. ”Inter” betyder ”mellan” på latin och ”sexus” betyder ”kön”. Intersexuell betyder således ”mellan könen”. Det finns olika åsikter om intersexuella bör inräknas bland transpersoner eller inte. Kränkning Uppträdande som är nedlåtande mot eller sårar en persons värdighet. Kränkningar kan vara fysiska och verbala handlingar såväl som psykosociala attityder. De kan också ta sig uttryck i texter och bilder. 42 Kön Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan delas in i fyra olika delar: Biologiskt kön - Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut. Juridisk kön - Det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av den näst sista siffran i svenska personnummer. I Sverige finns bara två juridiska kön: man eller kvinna. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön baserat på ens biologiska kön. Könsidentitet/mentalt kön - En persons självupplevda kön, det vill säga det kön en person känner dig som. Ingen utom personen själv kan bestämma detta och var och en har rätt att själva avgöra vilken könsidentitet en har. Könsuttryck - Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, socialt beteende och röst. Köna Tillskriva någon ett speciellt kön. Könskorrigering Den korrekta termen för det som ibland benämns som könsbyte. För att få rätt till könskorrigerande vård i Sverige idag krävs diagnosen transsexualism som ställs av psykiater vid någon av landets mottagningar för transsexuella. Lesbisk En person som identifierar sig som tjej eller kvinna och som har förmåga att bli kär i, attraherad av och/eller kåt på andra tjejer/kvinnor. Maktstrukturer Strukturer på samhällsnivå som ger människor olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka möjligheter och förutsättningar en har hänger ihop med till exempel klass, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, hudfärg, sexualitet och religiositet. Monogami Att ha sexuella och/eller emotionella relationer med bara en person i taget. En person som uteslutande har monogama sexuella och/eller emotionella relationer kan sägas vara monoamorös. MTF ”Male to female” = ”man till kvinna”. Ett vanligt sätt att klargöra både vilket kön personen har/hade biologiskt och vilket kön personen känner sig som eller anser sig ha. I detta fall någon som fötts som biologisk man som numera är kvinna. 43 Normal En benämning på föreställningen om den ideala kroppen och det ideala psyket. En person som lever upp till funktionsnormen och inte har någon form av funktionsnedsättning kan kallas för normal. Normer Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktigt och vad som inte är det. Normer är situationsberoende, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden. Polygami Att ha sexuella och/eller emotionella relationer med fler än en person i taget. En person som väljer att ha sexuella och/eller emotionella relationer med fler än en i taget kan sägas vara polyamorös. Privilegier Privilegier är fördelar och förmåner som personer eller grupper får i olika sammanhang utifrån sociala, kulturella, ekonomiska eller andra grunder. Privilegier handlar ofta om sociala och ekonomiska fördelar som personer eller grupper får utifrån rådande normer. Privilegium kan också vara lagstadgade, exklusiva rättigheter som staten ger till vissa personer eller grupper. Queer Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig. Sexism En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på kvinnor och femininitet och menar att kvinnor ska vara underordnade män. Sexualitet Ett begrepp som ofta används för att gruppera människor utifrån vem de har förmågan att bli kära i, attraherade av och/eller bli kåta på. I svensk lagstiftning används begreppet "sexuell läggning". Sexuella läggningar lagstiftningsmässigt är hetero-, homo- och bisexualitet, men en person kan definiera sin egen sexuella läggning som något annat, exempelvis som varandes asexuell. Stereotyp Bilder eller föreställningar om grupper och personer, ofta i form av förenklade antaganden och idéer om vilka egenskaper, intressen och förmågor medlemmar i en viss grupp har. Transgender Engelskt uttryck som kan översättas till ”transperson” på svenska. En person kan kalla sig transgenderist, vilket är en könsidentitet som vanligtvis är synonym med intergender. 44 Trakasserier Att utsätta någon eller några för handlingar som till exempel mobbning, utfrysning eller förtal som kränker den personens/de personernas värdighet. Transperson Transperson är ett paraplybegrepp. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen. Det kan till exempel vara transvestiter, transgenderister, dragkings/ dragqueens, transsexuella, intergender och intersexuella. Begreppet är inte tvingande; det står var och en fritt att definiera sig som transperson eller inte. Transpersoner kan uppfatta sig varandes män, kvinnor, både man/och kvinna eller neutrala, oberoende av om deras biologiska kön och juridiska kön är manligt eller kvinnligt. Transpersoner kan också välja att inte definiera sitt kön alls. Det finns även olika åsikter om fetischistiska transvestiter bör inkluderas i begreppet eller inte. Att vara transperson har inte något med personens sexuella läggning att göra. Det hänger istället ihop med personens könsidentitet och könsuttryck och hur dessa relateras till personens biologiska kön. Transpersoner kan vara hetero-, homo-, bi- eller asexuella eller definiera sin sexuella läggning på annat sätt, precis som vem som helst. Transsexuell En person som upplever sig vara av annat kön än det juridiska kön en tilldelades vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa innebär ett övergångsstadium tills en har korrigerat sin kropp. Andra fortsätter att definiera sig som transexuella eller före detta transsexuella även efter korrigeringen. Transvestit En person som ibland eller alltid, helt eller delvis, iklär sig eller använder sig av ett annat köns kläder och/eller andra attribut. Transfobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck avviker från normerna. Transfobi överlappar ibland homofobin. Tvåsamhetsnorm En norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att ha eller vilja ha enbart en partner åt gången i sexuella och/eller kärleksrelationer 45 Bilaga 3 - Kränkningsanmälan (Se dokumentarkivet) Rutiner vid kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen (vidaredelegation till rektor enligt ärendegrupp 202 i delegationsordningen) är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Nedanstående uppgifter måste snarast insändas till respektive verksamhetssekreterare så fort skolan fått kännedom om kränkande behandling. Anmälningsdatum: Initialer och födelseår utsatt elev: Typ av kränkning: Elev-elev : Personal-elev Skolans namn: Utrett: Vidtagna åtgärder: Rektorns namn: 46 47
© Copyright 2024