Årsredovisning 2014

Årsredovisning 2014
karlskrona.se
INNEHÅLL
Förvaltningsberättelse 2014
3
Korta fakta om Karlskrona kommun
6
Karlskrona kommuns organisation 2014
8
Sammanställd redovisning 2014
9
Ekonomisk analys Karlskrona kommun
10
Ekonomisk analys den samlade verksamheten
16
Finansiell uppföljning och riskhantering
18
Fem år i sammandrag
20
Miljöredovisning
21
Årsrapport
22
Årets investeringar
23
Resultaträkning
24
Balansräkning
25
Resultaträkning,
Tekniska nämnden/VA-verksamheten
30
Balansräkning
Tekniska nämnden/VA-verksamheten
Medarbetare i Karlskrona kommun
Personalbild, kompetensförsörjning,
frisknärvaro och sjukfrånvaro
Översikt kommunalförbund
samt övriga delägda bolag
Förvaltningsberättelse
Kommunalförbundet Räddningstjänsten
Ö Blekinge
55
Cura Individutveckling
55
Karlskrona Baltic Port AB
56
Karlskrona Fryshuset AB
56
Barn- och ungdomsnämnden
57
Handikappnämnden
59
Idrotts- och fritidsnämnden
61
Kulturnämnden 63
Miljö och byggnadsnämnden
65
Socialnämnden
66
Tekniska förvaltningen, exkl VA-verksamhet
68
Utbildningsnämnden
71
Äldrenämnden
73
Tekniska förvaltningen, VA-verksamhet
75
Äldreförvaltningen, bostadsanpassningsbidrag
75
32
Överförmyndarnämnden
75
36
Kommunstyrelsen,
kommunledningsförvaltningen
30
Kommunstyrelsen, serviceförvaltningen
2014
55
Ett år med glädje och sorg
I näringslivet har flera glädjande besked kommit
76
2014 var ett år som rymde många glädjeämnen men
under året. Efter en lång kamp köpte den svenska
77
också djup sorg och förstämning. Händelsen då en
försvarsindustrikoncernen Saab varvet i Karlskrona
åttaårig flicka bragtes om livet under Valborgsmäs-
vilket ger goda utvecklingsmöjligheter för framtiden.
Mål och måluppfyllelse 2014
43
AB Karlskrona Moderbolag
52
Information om Revisionsberättelse 2014
78
Affärsverken Karlskrona AB
52
Ordlista
79
Affärsverken Energi AB
53
Redovisningsprinciper
80
De utredningar som gjorts har tydligt visat var
vill delta i arbetet. Det syns inte minst i de medborgar-
Affärsverken Elnät AB
53
kommunen brustit, men också att de åtgärder som
dialoger som förts kring den nya stadsdelen Potthol-
AB Karlskronahem
53
har satts igång för att komma tillrätta med bristerna
men och i arbetet med varumärket Karlskrona.
Kruthusen Företagsfastigheter AB
54
är rätt. Arbetet med att förbättra verksamheten
Utveckling i Karlskrona AB
54
kommer att fortsätta under lång tid och med stor
befolkningsökning. Vi blev 436 fler 2014 och vid
kraft.
årsskiftet var det totala invånarantalet i kommunen
sohelgen har berört oss alla djupt. Den har satt
Inom flera områden har Vision Karlskrona 2030
djupa spår hos Karlskronaborna och i den kommu-
börjat förverkligas. Det är mycket glädjande att
nala verksamheten.
Karlskronaborna tagit visionen till sig och visar att de
Karlskrona fortsätter att visa upp en stadig
64 348 personer.
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
3
Näringslivets Karlskrona
nas nya stadsdel Pottholmen. Bland annat genom-
Blekinge, Arbetsförmedlingen och näringslivet i
Försvarsindustrikoncernen Saabs köp av Karls-
fördes en hearing för allmänheten i Hoglands park
satsningar som är strategiska, långsiktiga och socialt
kronavarvet är mycket glädjande och väldigt viktigt
Som ett nästa steg i arbetet med att förverkliga
och särskilda webbsidor för att tydligt åskådliggöra
hållbara.
för Karlskrona. Samarbetet och dialogen med Saab
Vision Karlskrona 2030 har arbetet med att skapa en
planerna och uppmuntra till dialog skapades.
varumärkesplattform för platsen Karlskrona startat.
Upplevelsernas Karlskrona
under processen när varvet skulle säljas har varit
mycket bra och det ger trygghet inför framtiden.
Engagemanget från näringsliv, organisationer och
centrala Karlskrona har en stark dragningskraft och
I Karlskrona stadsmarina har fyra nya bryggor
Samarbetet har också resulterat i att Af Chapman-
medborgare har varit stort och samsynen på vad
lockar fler och fler besökare.
tillkommit i gästhamnen, antalet båtplatser för
gymnasiet tillsammans med Saab kommer att utöka
gästande båtar ökar därmed till 95. Ett nytt gäst-
lärlingsprogrammet på varvet. Lärlingsutbildningen är
hamnskontor har byggts och till kommande båt­-
en del av ett nationellt program och utgörs av en
s­äsong fortsätter utvecklingen av stadsmarinan.
gymnasieutbildning motsvarande 2 500 poäng.
som är Karlskronas styrkor är påtaglig. Första steget
för att skapa en gemensam varumärkesplattform är
nu klart och arbetet fortsätter under 2015.
Andelen ekologisk mat som används i kommunens
Snabba kommunikationer
Ombyggnaden av Bergåsa station startade och
kommer att slutföras under 2015. Trafiken kommer att
Skärgårdsfesten som sker i samverkan mellan
Det unika är att lärlingarna på Saab Kockums även
kök ökar och nu är andelen 22,7 procent. Samtidigt
få en ny sträckning via en ny bro över järnvägen vid
näringslivet och kommunen fortsätter att utvecklas på
kommer att erhålla grundläggande högskole­
uppmärksammades kommunens kök för sitt arbete.
Wämöskolan och vid Bergåsa station stängs
ett fantastiskt sätt. Skärgårdsfesten erbjuder upplevel-
behörighet.
Bland annat vann Annebo förskola klassen ”Årets
järnvägsövergången. En ny perrong, nya busshållplat-
ser och evenemang och konserter av högsta klass och
hållbara gastronomi” när 2014 års White guide junior
ser och en ny gång- och cykeltunnel byggs, vilket
det stora antalet besökare visar att festen uppskattas.
avgjordes i Stockholm. Annebo förskola och Kajutans
kommer att öka tillgängligheten och säkerheten för
förskola var dessutom nominerade i klassen ”Årets
förskolekök”. White Guide Junior lyfter fram allt det
nen lämnade under 2014 in ansökan om utfyllnad till
Mark- och miljödomstolen. Den beräknade handlägg-
resande med kollektivtrafiken, gående och cyklister.
och programmet gav fantastiskt bra marknadsföring
ningstiden hos Mark- och miljödomstolen är cirka 1 år
Kombiterminalen på Verkö invigdes och därmed är
av Karlskrona. I ett av Sveriges populäraste program
och ett beslut väntas till sommaren 2015.
alla pusselbitarna på plats för att starta arbetet med att
Sverige.
flytta godstransporterna från lastbil till järnväg.
visade Karlskrona upp sig från sin allra bästa sida.
Under året har beskedet att nedläggningshotet av
Verköbanan är en viktig del av den nya transport­
Marinens musikkår undanröjts äntligen kommit. Att
mötesplats som ska underlätta för migranter att
korriden Baltic Link, som förbinder Skandinavien med
över 40 000 personer skrev på uppropet för att rädda
etablera sig i det svenska samhället. Genom att träffa
Öst- och Centraleuropa, Adriatiska havet, Suezkanalen
kåren visar att stödet för Musikkåren är stort långt
svensktalande privatpersoner och föreningar med
och Sydostasien. Satsningen är långsiktigt och viktig
utanför Karlskrona kommun.
olika aktiviteter, ges möjlighet att träna språket och
för både miljön och färjeverksamheten på Verkö.
skapa nätverk.
Arbetet med att utveckla Verkö fortsätter. Kommu-
Antikrundan besökte Karlskrona och Stumholmen
goda som görs på förskolor och skolor runt om i
I oktober invigdes Kafé Pratbubblan, en ny
Camilla Brunsberg
Kommunstyrelsens ordförande
till och med 22 oktober 2014
Utbildning och kunskap
Hösten 2014 fick Karlskrona kommun ett nytt
frågorna får en egen nämnd och förvaltning för att
Andelen elever som lämnar skolan med godkända
politiskt styre. Efter valet enades vi i socialdemokra-
koncentrera arbetet att få fler i jobb. Budgeten som
Omvårdnadsboendet Handelsträdgården med
betyg ökar inom både grundskolan och gymnasiet.
terna, centerpartiet och folkpartiet om att forma en
kommunfullmäktige antog i slutet av året inriktade
48 nya lägenheter invigdes i Lyckeby. Det finns
Vi ser hur också hur andelen elever som fullföljer
blocköverskridande majoritet. En majoritet som kan
sig på två huvudområden - näringslivsutveckling och
möjligheter att göra om 38 av lägenheterna till
gymnasiet inom fyra år ökar.
skapa den förändring som behövs för att fortsätta
jobbskapande samt att trygga en säker välfärd.
Attraktiv livsmiljö
tvårumslägenheter för par. På boendet finns bland
annat spa, motionsrum och en ”Träffpunkt för äldre”.
Äldreomsorgen i Karlskrona får bra betyg av de
som bor i särskilt boende eller har hemtjänst. Bland
annat tycker hela 98 procent av de som har hemtjänst
Inom gymnasiet har en stor satsning på IT gjorts.
utveckla Karlskrona. Vi har under hösten 2014
format en framtidsbild och en väg för att Karlskrona
ger oss möjligheten att göra satsningar på välfärden
som en del av det långsiktiga arbetet med att ge våra
ska växa och få fler invånare, arbetstillfällen och fler
och viktiga framtidsfrågor gjordes en skattehöjning
ungdomar bästa möjliga förutsättningar.
besökare. Fler Karlskronabor och fler i jobb är
med 59 öre 2015. Det kommer att krävas hårt arbete
garantin för en trygg välfärd. Vi tror att vägen till
för att lyckas men nu är färdriktningen klar och vi ser
framgång går genom samarbete på alla nivåer.
positivt på framtiden.
I november invigdes Navigatorcentrum i Karlskrona
där ungdomarna mellan 16 och 24 år får hjälp och
mycket glädjande att se hur omsorgspersonalens
stöd att hitta sysselsättning enligt principen en väg in
arbete uppskattas.
– flera vägar ut.
Ungdomarna kan få hjälp med bland annat söka
Vi ser en positiv trend för Karlskrona men det finns
Tillsammans för ett bättre Karlskrona!
fortfarande mycket att göra. Karlskrona befinner sig i
ett läge där politisk handlingskraft och förmåga
går att besöka även när det inte är bemannat.
jobb, hitta praktikplatser och planera för sin framtid.
kommer att ställas på prov. Vi har beslutat om en stor
Satsningen på biblioteken kommer att pågå under
Samtidigt kan företagen få hjälp med rekrytering, att
organisationsförändring från den 1/1 2015 där
flera år och innebär inte bara bättre tillgänglighet utan
ta fram kravprofiler, matchning av företagets behov
medborgaren står i fokus och där vi lyfter fram de
också en modernisering av interiören på biblioteken.
med ungdomarnas kompetens och uppföljning av
viktiga framtidsfrågorna. Näringslivsfrågorna flyttas
Under året har det genomförts samråd för Karlskro-
gjorda rekryteringar.
tillbaka till kommunstyrelsen och arbetsmarknads-
| K a r l s k ro n a k o m muns årsredovisning 2014
För att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi som
Datorer, plattor och nya trådlösa noder har köpts in
att de får ett bra bemötande av personalen. Det är
Jämjö blev först ut med ett mer öppet bibliotek som
4
På Trossö ökar antalet fotgängare. Det visar att
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Navigatorcentrum samarbetar med alla kommuner i
Vi gör det tillsammans –
en framtid som håller
Patrik Hansson
Kommunstyrelsens ordförande
från och med 23 oktober 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
5
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Karlskrona kommun som arbetsgivare
Kommunfullmäktige
Mandatfördelning
2011–2014
Diagram 1 Befolkning 2014-12-31
Karlskrona kommun är Blekinges största arbets­
givare och har 5 394 medarbetare. Det är 1 035 män
25 223 Karlskrona stad
28
Socialdemokraterna
och 4 359 kvinnor och de flesta jobbar inom omsorg
4 141 Lyckeby
18
Moderaterna
och skola.
2 538 Jämjö
8
Sverigedemokraterna
6
Folkpartiet
5
Centerpartiet
3
3 431 Rödeby
3 276 Nättraby
Arbetsgivare med fler än 1 000 anställda
6 022 Övriga tätorter
Kristdemokraterna
Karlskrona kommun
15 596 Mindre tätorter
4
Miljöpartiet
Landstinget Blekinge
och landsbygd
3
Vänsterpartiet
Försvarsmakten
4 121 Skärgård
64 348 Summa
Arbetsgivare med mellan
350 och 1 000 anställda
White arkitekter
Diagram 2 Befolkningsförändring i kommunen
2014-12-31
Ericsson AB
Saab Kockums AB
Blekinge Tekniska Högskola
Korta fakta om Karlskrona kommun
Dynapac Compaction Equipment AB
ABB HVDC
Telenor Sverige AB
2011
2012
Mandatfördelning
Befolkningen ökade
Före valet 2014 styrdes Karlskrona av Femklövern
bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Center­
Tabell 1 Utdebitering
Tillsammans hade de 36 av kommunfullmäktiges
%
75 mandat. Efter valet 2014 styrs Karlskrona
Folkpartiet. De har tillsammans 38 av kommun­
fullmäktiges 75 mandat.
Utdebitering
2014 var kommunalskatten 21,51 procent och
landstingsskatten 11,19 procent. Båda oförändrade
sett till 2013. Den totala skattesatsen i Karlskrona
år 2014 med 436 personer och uppgick den
2014
2013
2012
Kommunalskatt Karlskrona
21,51
21,51
21,19
Landstingsskatt
11,19
11,19
11,51
Total utdebitering Karlskrona
32,70
32,70
32,70
Blekinge läns medelutdebitering 33,13
33,29
33,29
mnkr
Verksamhetens intäkter
Skatteintäkter
Statsbidrag
2014
2013
766
769
808
2 545
2 489
2 402
517
455
420
110 109
107
två tredjedelar av landets kommuner som hade
191
198
summa
Intäkter och kostnader
Tabell 3 Kostnader
Karlskrona kommun hade 2014 intäkter på
mnkr
4 129 miljoner kronor. Skatteintäkterna var
Hyror
2 545 miljoner, statsbidraget var 517 miljoner och
Personalkostnader
intäkterna från fastighetsavgiften 110 miljoner.
| K a r l s k ro n a k o m muns årsredovisning 2014
Tabell 6 Befolkning i olika områden
4 129
4 013
3 935
0-20
8 162
7 429
21-64
18 419
65-w
6 189
32 770
summa
summa
2014
2013
2012
2011
2010
Karlskrona stad 25 223 25 014 24 755 25 288 25 163
% riket %
15 591
24,2
23,9
16 729
35 148
54,6
56,4
7 420
13 609
21,1
19,6
31 578
64 348
100
100
Lyckeby
4 141
4 058
4 069
Rödeby
3 431
3 424
3 418
3 427 3 425
Jämjö
2 538
2 538
2 531
2 506 2 527
Nättraby
3 276
3 254
3 252
3 256 3 425
Övriga tätorter
6 022
5 977
5 918
5 936 5 776
Mindre tätorter
och landsbygd
Skärgård
Tabell 5 Befolkningsförändringar under 2014
4 054 4 097
summa
15 596 15 519 15 617 15 645 15 902
4 121
4 128
4 131
4 103 3 717
64 348 63 912 63 691 64 215 64 032
FöddaDödaInfly t tadeUtfly t tade JusteringSUMMA
749
2014
2013
182 174
172
2 276
2 210
Köp av verksamhet
714 657
545
Avskrivningar
126
123
114
Finansiella kostnader
144 181
191
Övriga kostnader
629
580
701
3 991
3 933
4 138 656
3 104
2 763
+ 2
436
2012
2 343
Summa
åldermänkvinnor
2012
192
het 714 miljoner och avskrivningar 126 miljoner.
personer och ett födelsenetto på + 93 personer.
Tabell 2 Intäkter
Fastighetsavgift
stora utgifter är hyror 182 miljoner, köp av verksam-
hade under året ett inflyttningsnetto på + 341
Område
Finansiella intäkter
Den största utgiften är löner, 2 343 miljoner. Andra
31 december 2014 till 64 348 invånare. Kommunen
Tabell 4 Befolkning 2014-12-31
låg 2014 på 32,70 procent. I Sverige var det ungefär
högre skatt än Karlskrona.
6
Karlskrona kommuns befolkning ökade under
partiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.
kommun av Socialdemokraterna, Centerpartiet och
2014
2013
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
7
Kommunfullmäktige
AB Karlskrona
Moderbolag
Kommunstyrelsen
Allmänna utskottet
Personaldelegationen
Kommunrevisionen
Sammanställd redovisning 2014
Den sammanställda redovisningen inkluderar all
Kommunen står för den dominerande delen av
verksamhet som bedrivs i förvaltningsform och i
verksamheten i kommunkoncernen. Av totala
annan juridisk form. Syftet är att ge en sammanfat-
nettokostnader svarade kommunen för ca 81 % och
tande bild av kommunens ekonomiska ställning och
koncernen AB Karlskrona Moderbolag för ca 18 %.
åtagande.
Övriga företag svarade således för ca 1 % av
Den sammanställda redovisningen avser kommunen, moderbolagskoncernen, Kommunalförbundet
Räddningstjänsten Östra Blekinge, Karlskrona Baltic
AB Karlskronahem
Affärsverken Karlskrona AB
Kruthusen
Företagsfastigheter AB
Port AB, Karlskrona Fryshus AB samt Cura Individ-
Valnämnden
Serviceförvaltningen
Utveckling i Karlskrona AB
Barn- och
ungdomsnämnden
Utbildningnämnden
Kommunledningsförvaltningen
Barn- och
ungdomsförvaltningen
Utbildningsförvaltningen
ungdomsnämnden, Utbildningsnämnden, Äldre-
Handikappnämnden
Äldreförvaltningen
Handikappförvaltningen
Socialförvaltningen
ca 65 % avser bolagen.
Kommunkoncernens eget kapital om 1 060 mnkr, i
(16 %).
Kommunkoncernens nettolåneskuld uppgick vid
årsskiftet till 4 520 mnkr (4 506 mnkr). Av denna
Tekniska-, Samhällsbyggnadsnämnden och
svarade Karlskrona kommun för 20 % och moderbo-
Överförmyndar-, Valnämnden och Kommunstyrel-
lagskoncernen för ca 80 %.
sen.
Moderbolagskoncernen består av AB Karlskrona
Koncernredovisning
Moderbolag (ägs till 100 % av Karlskrona kommun)
Koncernredovisningen har upprättats enligt för-
och dess helägda bolag
värvsmetoden med proportionell konsolidering. Med
förvärvsmetoden menas att vid anskaffningstillfället
förvärvat eget kapital (aktie- och andelskapital) har
AB K arlskrona Moderbol ag
eliminerats mot aktier etc. i kommunen. I koncernens
med följande hel ägda bol ag
eget kapital ingår härigenom förutom kommunens
AB Karlskronahem
eget kapital endast den del av de ingående enheter-
Affärsverken Karlskrona AB
nas eget kapital som tillkommit efter förvärven. Den
– Affärsverken Energi AB
proportionella konsolideringen betyder att för
– Affärsverken Elnät AB
Socialnämnden
Balansräkningens omslutning är 6 804 mnkr varav
Handikapp-, Social-, Kultur-, Idrotts- och fritids-,
Tabell 7 Moderbolagskoncernen
Äldrenämnden
nettokostnaden.
förhållande till balansomslutningen uppgår till 16 %
utveckling.
Kommunen består av 12 nämnder: Barn- och
Överförmyndarnämnden
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Karlskrona kommuns organisation 2014
Kruthusen Företagsfastigheter AB
företag som inte är helägda tas endast ägd andel av
Utveckling i Karlskrona AB
räkenskapsposterna in i koncernredovisningen.
Obeskattade reserver som redovisas i de enskilda
Direktägt av kommunen
Idrotts- och
fritidsnämnden
Kulturnämnden
Idrotts- och
fritidsförvaltningen
Kulturförvaltningen
företagen delas i koncernbalansräkningen upp på
Kommunalförbundet
Räddningstjänsten Östra Blekinge
61,5 %
Karlskrona Baltic Port AB
- KBP Logent Terminal AB (samägt med
Logent Ports & Terminals AB, konsolideras ej )
49 %
latent skatteskuld och eget kapital.
Den sammanställda redovisningen skall avspegla
externa poster och därför elimineras interna poster.
Cura Individutveckling
40 %
Karlskrona Fryshus AB
99,98 %
För de aktiebolag och stiftelser, som ingår i
koncernen, gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen. I kommunen gäller kommunallagen,
Tekniska nämnden
Miljö- och
byggnadsnämnden
Tekniska förvaltningen
Samhällsbyggnadsförvaltningen
kommunal redovisningslag det redovisningsregle-
Ekonomiskt resultat
mente som antagits av kommunfullmäktige, samt
Kommunkoncernen dvs de av kommunen ägda
rekommendationer utfärdade av Rådet för Kommu-
företagen tillsammans med kommunen redovisar ett
nal Redovisning, om inte annat anges. Därför kan
negativt resultat om – 29 mnkr (+35 mnkr) efter
det skilja i redovisningsprinciperna mellan de
skatt.
ingående enheterna.
De konsoliderade företagen påverkar såväl
kommunens nettokostnader som koncernens resultat.
8
| K a r l s k ro n a k o m muns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
9
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Ekonomisk analys Karlskrona kommun
Inledning
En vedertagen förutsättning för en hållbar ekonomi
I samband med delårsrapport per den 31 augusti var
Ett sätt att beskriva kommunens förmåga rent
enligt god ekonomisk hushållning är att nettokostna-
det en fortsatt liten förbättring och nu visade
ekonomiskt är genom en så kallad RK-analys (Risk
derna inte ska öka snabbare än de intäkter som
avvikelsen + 4,5 mnkr mot budget. Under hösten
och Kontroll). Denna typ av beskrivning görs av de
kommunen får genom skatte- och statsbidragsintäkter.
kom uppdaterade prognoser som pekade på något
försämrad prognos jämfört med budget. Den slutliga
flesta kommuner i landet. Därmed kan läsaren göra
finansiella jämförelser mellan olika kommuner utan
Årets resultat -9,4 mnkr
avvikelsen kom att landa på - 14,0 mnkr mot budget.
att kommunernas olikheter i struktur påverkar
Resultatet uppgår till -9,4 mnkr vilket motsvarar ca
Sammantaget blir det för kommunen en avvikelse
jämförelsen.
andel av skatteintäkter ochgenerella statsbidrag
Driftskostnadsutveckling( %) 2014
Verksamhetens andel 2013
2012 2011 2010
97,8
95,6
96,3
Avskrivningarnas andel 4,0
4,0
3,9
3,8
3,7
Finansnettots andel
-1,5
-0,3
-0,3
0,6
-2,9
100,3
99,3
99,9
Total driftskostnadsandel
95,2 97,4
99,5 98,2
-0,3 % av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet
med - 0,4 % mot de budgeterade skatteintäkterna
Kommunens driftskostnadsandel har jämfört med
RK-analysen ger en beskrivning av det finansiella
föregående år uppgick till 21,5 mnkr. Resultatet för
och statsbidragen.
tidigare år ökat. Samtidigt har kommunens finans-
läget i kommunen och fokuserar utifrån fyra viktiga
2014 innebär en negativ avvikelse med ca -12 mnkr
finansiella synvinklar: det finansiella resultatet,
mot det budgeterade resultatet.
kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt
Kommunens totala resultatprognos pekade i april
Diagram 3 Årets resultat (mnkr)
kontrollen över den finansiella utvecklingen.
respektive % andel av skatteintäkter och skattebidrag
Analysen ger dock inte besked om de verksamhets-
Årets resultat mnkr
mässiga förutsättningarna. För en sådan utvärdering
1,8%
1,3%
50
40
Resultat och kapacitet
0,7%
30
20
Skatte- och nettokostnadsutvecklingen
0,5%
0,5%
0,3%
0,2%
10
Jämfört med 2013 ökade skatteintäkterna under
0
2014 med 3,9 %. Men ökningen blev inte så hög som
-10
budgeten för 2014 förutsatte. Den främsta orsaken
-20
0,1%
-0,3%
-0,4%
4,8
30,2
11,9
8,9
50,1
14
2,5
21,5
-9,4
-10,3
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
till detta beror på att tillväxten i ekonomin blev lägre
netto förbättrats och gett ett större tillskott för att
på ett negativt resultat om - 5,7 mnkr. Den totala
finansiera driftskostnaderna. Verksamhetens
prognostiserade avvikelsen mot budget för nämn-
driftskostnadsandel har ökat till 97,8 %. Om den
derna var vid detta tillfälle ca - 36,7 mnkr.
återbetalade sjukförsäkringsavgiften under 2013 och
Prognosen beträffande skatteintäkter och
Årets resultat procent andel
60
måste andra jämförelser göras.
2012 exkluderas, uppgick verksamhetens driftskost-
statsbidrag var i augusti förhållandevis oförändrad
nadsandel under de åren till 97,3 % 2013 respektive
2,0
jämfört med prognosen i april, medan nämndernas
98,2 % under 2012. Detta pekar på behovet av att se
1,5
befarade negativa avvikelser mot budget hade ökat
över kommunens verksamhetskostnader alternativt
1,0
till ca - 43,9 mnkr. Totalt sett redovisade kommunen
att öka kommunens intäkter. I budget för år 2015 har
0,5
en årsprognos i augusti med ett negativt resultat på
kommunfullmäktige även beslutat höja skattenivån.
0,0
- 9,6 mnkr att jämföra med årsbudgetens positiva
Kommunen har en nettolåneskuld och en låg andel
-0,5
resultat på + 2,7 mnkr. Att kommunens årsprognos i
finansiella placeringar. Det innebär att kommunen
-1,0
augusti inte var sämre, trots ett svagt budgeterat
behöver använda delar av kommunens skatteintäkter
resultat, berodde framför allt på beräknade överskott
och statsbidrag för att betala räntekostnader på
inom de finansiella posterna.
kommunens låneskuld. Som en följd av det låga
än vad som antagits i budgetförutsättningarna.
Redan i årets inledning kom skatteprognoser som
Kommunens budget förutsatte dessutom att
pekade på lägre skatteintäkter och statsbidrag
Under hösten kom besked om att styrelsen för
kommunens nettokostnader skulle öka mer än vad
jämfört med vad budgeten för 2014 förutsatte.
AFA inte beslutar om återbetalning av tidigare för
med de utlåningsavgifter och utdelningar som
skatteintäkterna skulle göra. Nettokostnadsökningen
Prognosen vid uppföljning sista februari pekade på
högt uttagna premier. I och med att budget för 2014
kommunen får, ger ett positivt finansnetto som bidrar
har blivit högre än beräknat, vilket innebär att
en negativ avvikelse med -5,5 mnkr.
förutsatte att så skulle ske med 24 mnkr, uppstod en
till att finansierar delar av nettokostnaden. I tabellen
negativ avvikelse med motsvarande belopp.
ovan visas det med de negativa värdena i beräkning-
gjorts någon återbetalning av sjukförsäkringsavgifter
negativt, ska det i normalfallet återställas inom tre år.
Årets utfall förändring
9
9
4,
3
3,
4,
2
3,
8
2,
4
2,
2
en av driftskostnadsandelen.
En starkt bidragande orsak till årets utfall beträf-
Eftersom de löpande prognoserna under året pekat
fande driftskostnadsandelen är de omfattande
på ett negativt årsresultat för kommunen, så blev
negativa avvikelserna mot budget i nämndernas verk­-
detta ett scenario som budgetberedningen hade att
samheter. Under året har kommunens kostnader
beakta. I den budget för 2015 som kommunfullmäk-
inom de traditionella mjuka sektorerna, och då i
tige fastställde i december är hänsyn tagen till detta.
synnerhet individ och familjeomsorg, markant över­-
7
skridit budget. De senaste åren har behovet av att
1,
2
1,
8
3
ökningen för de åren varit ca 1,7 procentenheter
3,
6
4
år, och utan dessa återbetalningar hade den årliga
5
4,
4,
8
5
ränteläget minskar ränteutgiften vilket i kombination
5,
1
5,
4 5,
6
5,
7
nadsutvecklingen analyseras. De återbetalningarna
6
5,
6
7
6,
6
Budgeterad förändring
vilket är viktigt att vara medveten om när nettokosthar påverkat nettokostnadsförändringen respektive
Om kommunens resultat för ett enskilt år blir
statsbidrag (%)
5,
Till skillnad mot tidigare år har det under 2014 inte
4,
8
för kommunen.
Diagram 4 förändring skatter och
5,
8
försämringen blivit svårare att hantera ekonomiskt
1
Driftskostnadsandel
vidta kostnadsminskande åtgärder påtalats för
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushåll-
nämnderna för att kommunen ska kunna vända
krav på anpassning av verksamhetens kostnader för
ning är att balansen mellan löpande intäkter och
utvecklingen.
att vända nettokostnadsutvecklingen.
I samband med delårsrapporten per den 30 april
kostnader är god. Ett mått som visar på denna del är
2014 hade dock de uppdaterade skatteunderlags-
kommunens driftskostnader. För att kommunen
är i fas och adderas till önskemål/behov av framtida
prognoserna förbättrats något, och pekade på en
långsiktigt ska klara de åtaganden som finns
investeringar, kommer avskrivningskostnaderna som
positiv avvikelse mot budget, för skatteintäkter och
beträffande den befintliga verksamheten, pensionså-
andel av driftskostnaderna att öka. Då avskrivning-
statsbidrag med +2,0 mnkr.
tagande, kommunutveckling samt investeringsbehov
arnas andel ökar, ställer det än högre krav på att
bör verksamhetens andel av skatteintäkter och
verksamhetens andel av skatteintäkter och generella
statsbidrag inte överstiga 95 %.
statsbidrag måste minska.
högre.
0
Nettokostnadsutvecklingen ställer fortsatt stora
Tabell 8 Intäkter och kostnadsutveckling
Bokslut (%)
2014
2013
2012
2011
2010
Nettokostnadsutveckling
6,1 3,6 2,9 1,6 4,3
Skatte- och statsbidrags­utveckling
3,9 4,2 1,7 3,8 5,9
10
Tabell 9 Driftskostnadsutveckling
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
När de tidigare eftersläpningarna i investeringarna
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
11
2014
2013
2012
2011
Total skuldsättningsgrad
82
82
83
81
80
Varav avsättningsgrad
3,1
3,1
2,2
2,2
2,3
Varav kortfristig
skuldsättningsgrad
10,9
10,5
11,6
11,1
13,7
Varav långfristig
skuldsättningsgrad
68,3
68,6
69,0
67,5
63,8
och 2011 respektive mellan 2012 och 2013 är
Varav kommunens
nettolåneskuld
12,1
11,2
10,6
10,8
9,6
framförallt hänförliga till att den underliggande
Utvecklingen av kommunens egna långfristiga
diskonteringsräntan som används för att beräkna
låneskuld, beskrivs i nedanstående diagram.
Når kommunen en total driftskostnadsandel lägre än
Risk och Kontroll
negativt. Ett sådant negativt soliditetsmått återspeg-
100 % nås en positiv balans mellan kostnader och
Soliditet
lar det förhållande att kommunen inte gjort några
intäkter. Generellt brukar en total driftskostnadsandel på ca 98 % anses som en indikator på god
ekonomisk hushållning. En driftskostnadsandel på
Soliditet den nivån innebär goda möjligheter att långsiktigt
Tillgångsförändring finansiera åtaganden och investeringsbehov
Förändring av
eget kapital (mnkr)
samtidigt som kommunen värdesäkrar sina anläggningstillgångar och pensionsskulder.
Årets investeringar
Tabell 10 investeringar
Nettoinvesteringar (mnkr)
Investeringsvolym/
Verksamhetens
nettokostnad (%)
Nettoinvesteringar
/avskrivningar (%)
2014
2013
2012
2011
2010
186
197
267
186
173
5,8
147,0
6,5
9,1
160,3 236,3
Självfinansieringsgrad (%) 63,0
73,3
43,3
6,5
6,2
172,1
166,8
65,6
88,9
avsättningar för framtida pensionsutbetalningar.
Tabell 11 Soliditet
(%)
Resultat som andel av
skatteintäkter och
generella statsbidrag (%)
Under 2013 låg ett genomsnittligt soliditetsmått för
2014
2013
2012
2011
2010
17,6
17,8
17,2
19,1
20,2
landets kommuner enligt fullfonderingsmodellen på
0,1
-1,6
11,7
6,8
11,7
ca 3,7 %. Försämringarna i tabellen ovan mellan 2010
-9,4
21,5
2,5
14,0
50,1
-0,3
0,7
0,1
0,5
1,8
Soliditet enligt
fullfonderingsmodell -6,9
-7,6
(hantering kommunens pensionsåtagande)
-6,5
-7,6
-5,3
värdet av pensionsåtagandena ändrades.
Diagram 5 Nettolåneskuld (mnkr)
Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen har
förbättrats med 0,7 procentenheter jämfört med 2013.
Soliditeten speglar kommunens långsiktiga finan-
Förbättringen beror på att kommunens pensionsutbe-
siella handlingsutrymme. Soliditeten anger hur stor
talningar är hänförliga till ansvarsförbindelsen,
del av kommunens tillgångar som har finansierats
samtidigt som nyintjänande och värdeförändring inte
med egna medel. Ju högre värde, desto starkare
påverkar i motsvarande grad. Sammantaget leder det
finansiell handlingsberedskap finns det långsiktigt.
till att ansvarsförbindelsens storlek minskar..
720
686
654
629
600
523
534
515
525
470
400
200
Tillgångsförändringen, visar förändringen av
Karlskrona kommun arbetar sedan mitten av
777
800
0
1990-talet med en s.k. internbank i syfte att optimera
kommunens tillgångar exklusive anläggningstillgångar
Karlskrona kommuns investeringsvolym, netto,
de finansiella förutsättningarna för såväl kommunen
(fastigheter, vägar mm) minus kommunens skulder
uppgick till 186 mnkr för år 2014. Detta är ungefär i
som för de helägda bolagen. Detta för att nå så låga
exkl det egna kapitalet. Det är inte att förväxla med
Den genomsnittliga räntan på kommunens låne­skuld
paritet med tidigare år. Orsaken till den relativt höga
kostnader som möjligt i den samlade verksamheten.
nettolåneskulden, utan visar betalningsberedskapens
den 31 december var 2,41 % (2,66 % 2013). Den
investeringsvolymen är de stora eftersläpningarna av
Förhållandet med en internbank innebär i sig att
förändring genom åren.
genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 3,88 år
investeringar som kommunen försöker arbeta ifatt.
kommunen får en lägre soliditet jämfört med kommu-
Detta förklarar stora delar av kommunens låga
ner som inte arbetar med en sådan. Förhållande med
självfinansieringsgrad, samt att nettoinvesteringarna
internbank måste därför beaktas vid jämförelser med
överstiger avskrivningarna.
andra kommuner. Den genomsnittliga soliditeten hos
Investeringarnas storlek är beroende av kommu-
landets kommuner uppgick till 50,3 % under 2013.
2014
2013
2012
2011
2010
Finansiella nettotillgångar -664
-614
-598
-464
-404
84
97
74
69
Kassalikviditet (%)
67
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
(3,19 år 2013). Låneportföljen anpassas kontinuerligt
Tabell 12 Finansiella tillgångar
(mnkr)
2005
under året till att följa kommunens finanspolicy.
Kommunalskatt
Den totala kommunalskatten i Karlskrona uppgick
nens möjlighet till självfinansiering. Självfinansering-
Vid jämförelse av soliditeten för den samlade
Kortfristig betalningsförmåga
2014 till 32,70 %. Karlskrona kommuns skattesats
ens storlek ges av kommunens avskrivningsvolym
verksamheten (kommunkoncernen) är det inte någon
Likviditeten uppgick till 36 mnkr exklusive 400 mnkr i
har varit oförändrad från 1996. 2013 justerades
samt det faktiska årsresultatet. Därutöver kan de
skillnad om kommunen har en internbank eller inte.
checkräkningskredit vid årets slut.
skattsatsen från 21,19 % till 21,51 % som följd av att
beslut som innebär en ökad upplåning för att
Under året har kommunen ökat sin upplåning,
kommunen övertog ansvaret för hemsjukvården från
finansiera investeringarna tillkomma. En ökad
medan det i den samlade verksamheten totalt sett har
Skuldsättningsgrad
Landstinget Blekinge. För den enskilde kommunin-
upplåning kan under enskilda år vara ett sätt att
skett en minskning. Minskningen hänger samman
Av kommunens tillgångar har ca. 82 % finansierats
vånaren blev dock skattenivån vid den tidpunkten
finansiera ökade investeringsramar för särskilda
med att bolagskoncernen har amorterat på sin skuld.
med främmande kapital, vilket motsvarar kommu-
oförändrad, eftersom landstinget samtidigt genom-
nens skuldsättningsgrad som i sig också är ett
förde motsvarande sänkning. För 2015 har kommu-
alternativt mått på soliditeten. Av det främmande
nen beslutat att höja kommunens skattesats till
kapitalet utgörs ca. 68 % av räntebärande skulder.
22,10 %.
satsningar och behov.
Försämringen av soliditeten 2014 jämfört med 2013
är en följd av det negativa resultatet för 2014, samt
den ökade nettolåneskulden.
Ett annat sätt att beskriva kommunens soliditet är
att inkludera samtliga pensionsåtaganden som idag
inte ingår i kommunens balansräkning, utan som
redovisas som en ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen visar den skuld som kommunen har till de
anställda och som är hänförlig till pensioner intjänade
före 1998. Om detta åtagande räknas med (fullfonderingsmodellen) blir soliditetsmåttet för kommunen
2010
I denna jämförelse är det av vikt att vara medveten
För år 2014 är som jämförelse den totala medel-
om att kommunen därutöver har ett pensionsåta-
skattesatsen i riket 31,86 %. För Blekinge är
gande (ansvarsförbindelsen) om ca 1 576 mnkr som
motsvarande siffra 33,13 samt för gruppen större
inte ingår i skuldsättningsgraden.
städer uppgår den till 32,37.
Kommunens nettolåneskuld, d.v.s. när lån som
kommunen tagit upp och sedan ställt vidare till de
Prognossäkerhet och budgetföljsamhet.
kommunala bolagen är exkluderade, uppgår till
En förutsättning för att kunna vidmakthålla en god
ca 12 % och har ökat jämfört med föregående år.
ekonomisk hushållning i kommunen är att kommunens olika nämnder har en god budgetföljsamhet 12
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
13
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Tabell 13 Skuldsättningsgrad
kommer de årliga kostnaderna att fortsätta öka fram
God ekonomisk hushållning
Kommunal resultatutjämningsreserv
het. Finns dessa förhållanden har kommunen goda
till ca 2030.
Avstämning finansiella mål
I enlighet med kommunallagen får en kommun
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushåll-
reservera medel för att utjämna intäkter över en
kommunens pensionsåtagande mellan 2010 och 2011,
ning är att det råder balans mellan löpande intäkter
konjunkturcykel givet att det finns reglerat i kommu-
samt förändringen mellan 2012 och 2013 är den
och kostnader. Kommunfullmäktige har inte beslutat
nens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta
av kostnadsomsättningen totalt för kommunen får
förändrade diskonteringsräntan som ligger till grund för
om riktlinjer för god ekonomisk hushållning, men
för att möjliggöra att kunna nyttja intäkter i goda
anses som en god prognossäkerhet. Ett annat mått
pensionsskuldsberäkningen. På grund av det låga
kommunfullmäktiges målsättning för kommunens
tider och använda dessa vid sämre tider. Eftersom
är budgetföljsamheten som påverkar kommunens
ränteläget kan diskonteringsräntan komma att
resultat 2014 var:
Karlskrona kommun har ett negativt eget kapital
finansiella kontroll. Denna mäts genom budgetav-
förändras ytterligare. En sänkt diskonteringsränta leder
vikelsen, som bör ligga så nära noll som möjligt. För
till att värdersäkringen av ansvarsförbindelsen i större
2014-2016 som är positiva. Inriktningen är att
ser, får kommunen endast sätta av den del av
2014 har prognossäkerheten varit god. De avvikelser
utsträckning måste ske via kommunens egna medel.
resultatet på sikt ska motsvara minst 2 procent av
resultatet som överstiger 2,0 % av summan av
mot budget som finns, har framförallt berott på
Det innebär i sin tur en ökad kostnad för kommunen.
skatteintäkter och statsbidrag. – Eftersom kommu-
skatteintäkter och generella statsbidrag,
Den främsta förklaringen till förändringen av
möjligheter att kunna anpassa sig till nya förutsättningar under året.
En prognosavvikelse under en procent (40 mnkr)
Kommunen ska ha årliga resultat under åren
enskilda händelser som tidigt blivit identifierade och
nen för 2014 redovisar ett negativt resultat uppnås
kända och därmed beaktats i prognoserna. Därut­
Avstämning balanskrav
över har verksamhetsvolymen ökat för några
Kommunens redovisade resultat 2014 om -9,4 mnkr
nämnder vilket bidragit till stora negativa avvikelser.
ska inte justeras för några transaktioner, varför det
perioden (2014-2016). – Kommunen når för 2014 en
balanskravsjusterade resultatet stämmer överrens
soliditet om 17,6 % vilket är lägre än föregående år.
med det redovisade resultatet. Det är viktigt att vara
Därmed så nås inte målet för det enskilda året.
Tabell 14 Pensioner
(mnkr)
Avgiftsdel,
placeras av de anställda
Långfristig
pensionsavsättning
2014
2013
2012
2011
2010
78
74
73
70
68
147
142
106
104
100
Ansvarsförbindelse
tidigare pensionssystem
1 268
1 314 1 246 1 258
1 125
Pensionsåtagande
1 493
1 530 1 425 1 432
1 292
Särskild löneskatt
Pensionsåtagande och
löneskatt
362
1 855
371
346
347
313
1 901 1 771 1 779
1 606
inte målet.
erforderliga 2,0 % i resultat.
resultaten och användas i en framtida avräkning.
Det ansamlade resultat uppgår efter 2014 års
resultat till 173 mnkr.
Diagram 6 Årets resultat
Pensionsåtaganden
25
I enlighet med gällande kommunal redovisningslag
15
årliga kostnaderna för utbetalningar som hänförs till
inte aktuellt 2014, då kommunen inte når upp till
Årets resultat kan därmed läggas till de ansamlade
Ackumelerat balanskravsresultat
30
pensionssystem inte ingår i balansräkningen. De
För Karlskrona kommuns del blir detta därmed
från Kommuninvest fullt ut ingår i resultatet.
Balanskravsresultat
vilket bland annat innebär att åtagande från tidigare
inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktel-
medveten om att den utdelning som kommunen fått
35
följer kommunen den så kallade blandmodellen,
Soliditeten ska minst bibehållas under plan­
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
samtidigt som det också finns en god prognossäker-
182,7
136,8
20
104,8
141,7
158,7
173,3
161,2
134,8
10
146,3
131,4
5
0
-5
5,0
30,0
2,0
4,9
14,9
12,4
2,5
2005
2006
2007
2008
40
40
-9,4
-10,3
-15
2009
2010
2011
2013
2012
160
140
140
120
120
100
100
80
80
60
60
21,5
-10
200
180
180
160
20
20
00
2014
ansvarsförbindelsen ingår i kommunens resultat. För
2014 uppgår de till 95 mnkr.
Det är relevant att påvisa vad kommunens verkliga
pensionsåtagande uppgår till för att kunna bilda sig
2014
2013
2012
2011
2010
en uppfattning om vad den långsiktiga finansiella
Årets resultat (mnkr)
-9,4
21,5
2,5
14,0
50,1
denna utveckling leder till kontroll över en del av den
Årets resultat/
skatteintäkter och
statsbidrag (%)
-0,3
0,7
0,1
0,5
1,8
finansiella handlingsberedskapen. För närvarande
Balanskravsutredning
ligger kostnaderna för kommunens pensioner med i
Årets resultat (mnkr)
-9,4
21,5
2,5
14,0
50,1
de gällande planerna enligt de förutsättningar som
Justeringar av balanskravsresultatet
handlingsberedskapen borde vara. Kunskap om
gäller idag för beräkningen av framtida pensionskostnader. Enligt de prognoser kommunen har
14
Tabell 15 Årets resultat
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
0
0
0
-1,6
-35,2
Årets balanskravsresultat
-9,4
21,5
2,5
12,4
14,9
Ackumulerat
balanskravsresultat
173
183
161
159
147
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
15
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Ekonomisk analys den samlade verksamheten
• Den sammanställda redovisningen redovisar årets
Tabell 17 Årets resultat
resultat efter finansiella poster men före skatt på
(mnkr)
totalt - 28 mnkr, vilket är en försämring jämfört
Resultat efter finansiella
med föregående år med ca 65 mnkr.
poster, före skatt
• I resultatet ingår inga jämförelsestörande poster.
• Investeringsvolymen 2014 uppgick till 365 mnkr att
jämföra med 2013, då den var 421 mnkr.
2014 2013
-27,6
36,6
2012
2011
2010
11,7
45,6
60,1
resultat uttryckt som andel av
skatteintäkter och statsbidrag -0,9% 1,2%
varav kommunen
-9,4
varav moderbolagskoncern
5,1
ten har inga finansiella tillgångar att tala om, då
vilket beror på de löpande pensionsutbetalningarna.
syftet är att ha en så låg låneskuld som möjligt.
Skuldsättningsgrad
Pensionsåtagande
Den totala skuldsättningsgraden uppgår till 84 %,
De totala pensionsåtagandena uppgick till
0,4%
1,6%
2,2%
2,5
14,0
50,1
vilket är samma nivå som de senaste åren. Under
1 855 mnkr. Detta är en minskning med 46 mnkr
43,2
året har moderbolagskoncernen amorterat på sina
jämfört med 2013. Den kraftiga ökningen av
lån, medan det har skett en ökning av nettolåneskul-
pensionsåtagandena som skedde 2013 och 2011
förklaras av sänkningen av diskonteringsräntan som
gjordes vid de tillfällena.
21,5
13,8
2,2
19,2
• Den långsiktiga finansiella beredskapen försämrades jämfört med föregående år, och soliditeten för
Investeringar
den i kommunen. Totalt sett är det dock en minsk-
den samlade verksamheten uppgick vid 2014 års
Investeringsvolymen i den samlade verksamheten
ning av den totala skuldsättningsnivån vilket är
utgång till 15,6 %.
minskade med 56 mnkr under 2014 att jämföra med
positivt för hela den samlade verksamheten.
2013, till totalt 365 mnkr. Av årets investeringsutgifter
Beskrivning finansiell modell
svarar kommunen för 186 mnkr medan bolagskon-
Syftet med denna beskrivning är att ge läsaren en
cernen svarar för 179 mnkr.
Soliditet
Varav kortfristig skuld-
ekonomiska resultat för 2014.
För att beskriva och därmed möjliggöra för
(%)
(%)
2014
2013
sammanställda redovisningen, används samma typ
Soliditet
15,6 16,1 15,6 16,9 av modell för beskrivning av den ekonomiska
förmågan för såväl kommunens som den sammanställda redovisningen. Detta görs genom en så
Tillgångsförändring
2012
2011
2010
17,9 0,2 0,0 9,1 9,2 8,7 Förändring av eget kapital -3,0 3,0 0,6 3,2 4,6 Soliditet enl fullfonderingsmodell
-7,6 -7,9 -7,2 -8,2 2013
2012
2011
Total skuldsättningsgrad
84 84 84 83 82 varav avsättningsgrad
4,6 4,5 4,0 4,5 4,8 13,5 13,1 13,9 13,8 16,5 -6,6 2010
66,4 66,3 66,5 64,7 60,8 varav långfristig skuldsättningsgrad
Total skuldsättningsgrad
2014
Avgiftsdel, placeras
av de anställda
2013
2012
2011
78
74
73
70
68
122
106
104
100
Ansvarsförbindelse
tidigare pensionssystem
1 268
1 313 1 246 1 258
1 125
Pensionsåtagande
1 493
1 509 1 425 1 432
1 292
Särskild löneskatt
362
Pensionsåtagande och
löneskatt
1 855
366
346
347
313
1 875 1 771 1 779
1 606
82 82 83 81 80
årlig förändring
0,2 -0,7 2,4 1,3 1,7 Av det totala pensionsåtagandet avser 1 268 mnkr
varav moderbolagskoncern 91 91 92 91 90 åtagande för pensioner enligt ansvarsförbindelsen
-0,7 0,5 1,3 2,8 0,1 och som är äldre än 1998. Till detta kommer särskild
med denna analys är att försöka möjliggöra någon
Soliditeten är ett mått på det långsiktigt finansiella
Både den kortfristiga och den långfristiga skuldsätt-
löneskatt med 24,26 %. Det innebär en minskning av
form av ekonomisk jämförelse av hela den samlade
handlingsutrymmet. Under 2014 uppgick soliditeten
ningsgraden ökar något under 2014 jämfört med
åtagandet med 46 mnkr exklusive löneskatt.
verksamheten.
till 15,6 %, vilket innebär en försämring mot föregå-
2013. Den samlade verksamhetens avsättningar ökar
Inklusive löneskatt innebär det ett totalt åtagande
ende år med 0,5 procentenheter. Denna försämring
totalt jämfört med föregående år. Denna ökning är
2014 med 1 576 mnkr. Dessa åtaganden redovisas
Omsättningen
är hänförlig till det negativa resultatet för den
hänförlig till de förändringar som gjorts inom
som en ansvarsförbindelse enligt kommunal
Den samlade verksamhetens hade för år 2014 en
samlade verksamheten.
kommunen. Den totala skuldsättningsgraden ökar
redovisningslag, den s.k. blandmodellen.
total omsättning om 4 987 mnkr, vilket är en ökning
cernen.
God ekonomisk hushållning
den samlade verksamheten
jämfört med kommunens motsvarande mått. Detta
Likviditet minskade
Karlskrona och dess samlade verksamhet har under
eftersom hela den samlade verksamhetens lånenivå
Årets kortsiktiga handlingsberedskap i form av
året redovisat en resultatnivå som inte kan betraktas
påverkar beräkningen.
kassalikviditet minskade till 70 % jämfört med 86 %
som god ekonomisk hushållning. Detta då kommun-
till -7,6 % 2014 jämfört med -7,9 % 2013. Detta
Ökningen har skett inom kommunen medan
soliditetsmått är i den samlade verksamheten lägre
moderbolagskoncernen haft en minskning.
Tabell 16 Nettomsättning
(mnkr)
2014
2013
2011
2010
Nettoomsättning
4 987
4 907 4 787 4 701
4 720
årlig förändring
1,6 % 2,5 % 1,8 % -0,4 % 11,3 %
varav kommun
4 128
årlig förändring
2,9 % 2,0 % 5,2 % 0,0 % 5,4 %
varav moderbolagskonc. 1 207
årlig förändring
2012
4 013 3 936
3 740
1 237 1 196 1 266
3 742
1 371
-2,4 % 3,5 % -5,6 % -7,6 % 25,7 %
något för både kommun och för moderbolagskon-
Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen uppgick
med ca 1,6 % (80 mnkr) jämfört med föregående år.
För kommuner i riket i gruppen större städer ligger
föregående år. Delvis beror detta på gjorda amorte-
fullmäktiges mål säger att intäkter ska överstiga
den genomsnittliga soliditetsnivån 2013 på 16,9 %
ringar, men även på att betalningarna var högre i
kostnader för 2014. Det redovisade resultatet är
enligt fullfonderingsmodellen, medan den i hela riket
december jämfört med tidigare år.
negativt. I och med det uppnås inte målet.
ligger på 6,7 %. Det finns inget krav på att den ska
vara på en viss nivå, men om kommunen ska kunna
För den samlade verksamheten är det mycket
Tabell 20 Finansiella tillgångar
2014
2013
2012
2011
2010
viktigt att det finns en aktiv ägarstyrning för att
planera det långsiktiga handlingsutrymmet är det
Finansiella nettotillgångar -4 721 -4 574 -4 499 -4 158 -3 716
minimera risker vid bland annat lågkonjunkturer. En
Negativt resultat
viktigt att först och främst nå en positiv soliditet
Kassalikviditet
framtida ägarutmaning blir att kunna styra de stora
Årets resultat för den samlade verksamheten är
enligt fullfonderingsmodellen. För att nå dit behöver
negativt, och uppgår till ca -0,9 % av kommunens
det egna kapitalet öka motsvarande 516 mnkr
De finansiella nettotillgångarna minskar som en följd
skatteintäkter och statsbidrag, vilket är en försäm-
samtidigt som skulderna minskar motsvarande.
av den sänkta likviditeten. Den samlade verksamhe-
ring mot föregående år med ca 2,1 procentenheter.
Motsvarande nivå ifjol var 540 mnkr. Trots ett
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
2010
Långfristig pensionsavsätt. 147
varav kommun
årlig förändring
kallad RK-analys (Risk och Kontroll). Ambitionen
(mnkr)
2014
sättningsgrad
Tabell 18 Soliditet
jämförelse mellan kommunens redovisning och den
Tabell 21 Pensioner
Tabell 19 Skuldsättningsgrad
samlad bild av den sammanställda verksamhetens
16
negativt resultat har nivån minskat med 24 mnkr
70%
86%
98%
82%
70%
investeringarna som behöver göras både i kommunen och i de enskilda bolagen.
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
17
1200
1230,0
300
0
upplåningen förutsatt att andra kreditgivare eller
400,0
150,6
109,0
0Y–1Y
1Y–2Y
Löptid år
upplåningsformer erbjuder jämbördiga villkor.
245,6
2Y–3Y
50,0
3Y–4Y
327,8
180,0
4Y–5Y
0,0
5Y–6Y
För att skydda den samlade verksamheten mot
208,0
41,2
167,0
årsskifte. 1,3 mnkr är hänförligt till en lägre låneskuld
Övriga och 8,1 mnkr till ett lägre ränteläge. För Karlskrona
Summa
31,4
4,3
5,0
26,2
25,0
-11,6
400,0
160,4
400,0
är 4,1 mnkr lägre än vid föregående årsskifte.
Nettokoncernskuld och nettolåneskuld
2,2 mnkr är hänförligt till en lägre låneskuld och
Karlskrona kommuns nettoskuld (definieras som
1,9 mnkr till ett lägre ränteläge.
extern låneskuld – långfristig utlåning+ likvida medel
– utlåning koncernkonto) uppgår till 776,9 mnkr och
är 57,3 högre än vid ingången av året.
2,75
oönskade ränteuppgångar har 31 stycken derivatav-
2,70
Låneskulden uppgick per 2014-12-31 till 4 348,1 mnkr
tal tecknats i form av ränteswappar på sammanlagt
2,60
Nedan följer ett diagram som visar utvecklingen av
2,65
vilket är 50 mnkr lägre än vid årets början. Sedan
1 958 mnkr. Några ytterligare finansiella instrument
2,55
föregående år har kommunen amorterat 83 mnkr
används inte. Ränteswapparna har en genomsnittlig
2,45
samtidigt som bolagen har nyupp­lånat 33 mnkr.
räntebindningstid på 4,75 år och den längsta åter-
Karlskrona kommuns låneskuld uppgår till 734,6 mnkr
stående räntebindningstiden uppgår till 9,81 år.
Karlskrona kommuns nettolåneskuld under perioden
december 2010 – december 2014.
2,50
Diagram 10 Nettolåneskuld (mnkr)
2,40
Karlskrona kommun
2,35
850,0
Den samlade verksamheten
2,30
800,0
2,25
För att hantera motpartsrisker anger de finansiella
750,0
14
4
de
c
t1
ok
14
g
au
n
ju
c
13
riktlinjerna att maximalt 50 % av den totala derivat-
14
2,20
de
Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska
93,0
167,0
Diagram 9 Ränteutveckling (%)
till 4 882 mnkr (Kommunfullmäktige 2014-04-24 § 71).
varav Va-verksamhetens del är 619 mnkr.
228,0
Bolagskoncernen
kommun uppgår räntekostnaden till 17,7 mnkr vilket
737,1
krona kommun stävar dock efter att diversifiera
Den externa låneskulden för 2014 får högst uppgå
918,8
600
Karlskrona kommun -47,3
110,4 mnkr vilket är 9,4 mnkr lägre än vid föregående
4
utgöra den huvudsakliga upplåningskällan. Karls-
Moderbolagskoncernen
900
kommuns namn. Kommunen är medlem i Kommuninvest varför upplåning från Kommuninvest förväntas
Kommunen
Likvida Check-
Likvida
Checkmedel 1231 kredit 1231 medel 0101 kredit 0101
räntekostnad i den samlade verksamheten om
r1
Extern upplåning ska i första hand ske i Karlskrona
ap
finansiering, finansiell leasing och kreditlöften.
Tabell 23 Likvider
genomsnittliga ränta per 2014-12-31 ger en årlig
14
internbank. Med upplåning avses alla former av
mnkr
1500
b
verksamheten ska samordnas genom kommunens
ring från bolagen till kommunen. Skuldportföljens
Diagram 8 Kapitalbindning (%)
fe
Finanspolicyn anger att all upplåning i den samlade
700,0
650,0
vara sammansatt så att kapital- och ränteförfall
volymen uttryckt som nominellt belopp ska ligga hos
sprids över tiden. Den 31:e december förfaller 33 %
en enskild motpart och att godkänd extern motpart
Likvida medel
av kapitalet och 32 % av räntebindningar inom 1 år.
vid affär med skandinavisk bank ska ha en rating om
Likviditetshanteringen ska bedrivas med målsätt-
Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till
minst A- (S&P) eller A3 (Moody´s) som framgår av
ningen att samordna och jämna ut kapitalström-
3,27 år och kapitalbindningstiden till 2,01 år.
nedanstående tabell hanteras samtliga ingångna
marna inom den samlade verksamheten och att
derivatkontrakt avseende exponering för motparts-
sänka räntekostnaderna genom effektiva betalnings-
Nettokoncernskuld (definieras som långa + korta
risk och löptid i enlighet med finansföreskrifterna.
rutiner och effektiv likviditetshantering. Nedan
skulder +avs. + pensionsförpliktelser - likvida medel)
redogörs för likvideten på kommunens koncernkon-
utgår från den samlade verksamheten och uppgår
to. Med ett koncernkonto utnyttjas den samlade
vid årsskiftet till 112 917 kronor per invånare, vilket är
verksamhetens likviditet på ett effektivt sätt. På
en ökning med 810 kr/invånare sedan föregående år.
Nedanstående två diagram visar skuldportföljens
sammansättning per 2014-12-31.
600,0
Tabell 22 Derivat
Räntebindningstid – Låneportföljens löptid
Motpart
Diagram 7 Räntebindning (mnkr)
SE Banken
755 000 000
39 %
A+
Nordea
160 000 000
8 %
AA+
Danvske Bank
758 000 000
39 %
A
Swedbank
185 000 000
9 %
A+
Dnb
100 000 000
5 %
A+
mnkr
1400
1200
Kommunen
1000
Moderbolagskoncernen
Summa
Nominellt (Derivat)RelativtRating (S&P)
1 958 000 000
100 %
800
1142,8
kontot avräknas bolagens och kommunens negativa
kreditutnyttjande.
Överskottslikviditet används i första hand för att
upplåningsränta dels på den samlade verksamhe-
form av egen likviditet eller outnyttjade kreditlöften
tens skuldportfölj (2,54 % 31/12), dels på Karlskrona
motsvarande 150 miljoner kronor. Per 2014-12-31 har
kommuns skuldportfölj (2,41 % 31/12). Bolagens rän-
kommunen en egen likviditet om 180,7 mnkr. Den
tekostnad är densamma som internbankens
samlade verksamheten hade vid samma tidpunkt en
Enligt finansföreskrifterna får kommunen använda
upplåningskostnad jämte en utlåningsavgift.
likviditet om 388,4 mnkr.
derivatinstrument i form av terminer, FRA-kontrakt,
Utlåningsavgiften är ett påslag som ska säkerställa
ränteswappar, ränteoptioner och kombinationer av
att utlåningen sker på marknadsmässiga grunder,
dessa instrument för att hantera ränterisker. Vidare
framför allt för att inte bryta mot EU:s regler för
får inte nettovolymen derivat överstiga den totala
statsstöd men också för att förhindra värdeöverfö-
430,0
240,0
288,0
100,0
100,0
70,0
1Y–2Y 2Y–3Y 3Y–4Y 4Y–5Y 5Y–6Y
6Y–7Y
7Y–8Y
200
174,6
0
0Y–1Y
50,0
110,0
170,0
180,0
100,0
110,0
50,0
8Y–9Y 9Y–10Y
Löptid år
14
4
de
c-
14
g-
au
13
r-1
c-
ap
de
3
13
r-1
gau
12
c-
ap
de
2
12
r-1
gau
11
c-
ap
de
1
11
g-
au
10
r-1
c-
ap
de
perioden december 2008 tom december 2014.
likviditetsreserv genom tillgång till likvida medel i
327,8
Nedanstående diagram visar utvecklingen av
nettokoncernskulden i kr per invånare under
lösa räntebärande lån. Dock ska kommunen ha en
400
450,0
samlingskonto. Det innebär bland annat minskat
Nedan framgår internbankens genomsnittliga
705,0
500,0
och positiva banksaldon mot varandra på ett
Upplåningsränta
600
550,0
Diagram 11 Nettokoncernskuld kr/invånare
125 000
115 000
105 000
95 000
85 000
75 000
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
kommunkoncernen
låneskulden eller ha en löptid längre än 10 år.
18
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
19
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Finansiell uppföljning och riskhantering
Miljöredovisning
Tabell 25 kommunen per invånare
Fem år i sammandrag kommunen
För att på ett lite mer överskådligt sätt tydliggöra det
underlag som finns i årsredovisningen, och möjliggöra att kunna göra jämförelser över åren presenteras delar av underlaget i ett femårssammandrag.
kr per invånare
2014
2013
2012
2011
2010
Balanskravsresultat
-146
336
39
193
233
Årets resultat
-146
336
39
218
782
36 405
35 611
34 699
34 277
34 108
Personalkostnader
50 155
47 581
46 076
44 460
43 837
49 284
47 770
45 999
44 937
43 355
2 884
3 079
4 192
2 901
2 702
Tillgångar
99 876 100 458 102 480
91 157
85 489
Eget kapital
17 612
17 879
17 608
17 450
17 254
Skulder och avsätt-
82 264
82 579
84 872
73 707
68 235
Verksamhetens net-
Delar av de olika ekonomiska värdena som gäller för
tokostnad
kommunen visas i en särskild sammanställning
Skatter och stats­
nedbruten per invånare i kommunen vid respektive
bidrag
årsskifte.
Nettoinvesteringar
Tabell 24 Kommunen
mnkr
2014
Befolkning
64 348
Kommunalskatt
(kr per hundralapp)
Personal
(antal årsarbetare 31 dec)
21,51
2013
2012
63 912 63 691
21,51
21,19
2011
2010
64 125 64 032
21,19
21,19
ningar
varav lån hos kredit-
5 253
5 234
5 277
5 256
65 707
68 020
68 393
60 568
51 876
varav nettolåneskuld
12 075
11 265
10 818
9 809
8 199
Ansvarsförbindelse
24 487
25 537
24 313
24 374
21 827
Nettokoncernskuld
112 917
112 107 110 659 104 711
98 123
Balanskravsresultat
-9
21
2
12
15
Årets resultat
-9
21
2
14
50
Personalkostnader
2 343
2 276
2 210
2 198
2 184
Kommunen följer ”blandmodellen” för redovisning av
Verksamhetens nettokostnad
3 227
3 041
2 935
2 851
2 807
kommunens pensionsskuld. Det innebär att den
Skatter och statsbidrag
3 171
3 053
2 930
2 882
2 776
skuld som är intjänad före 1998, inte finns i balans-
Verksamhetens nettokostnader (%)
av skatter och statsbidrag
97,8
95,6
96,3
95,2
97,4
Nettoinvesteringar
186
197
267
186
173
63,0
73,3
43,3
65,6
88,9
Tillgångar
6 427
6 421
6 527
5 845
5 474
Eget kapital
1 133
1 143
1 121
1 119
1 105
Skulder och avsättningar
5 294
5 278
5 406
4 726
varav lån hos kreditinstitut
4 228
4 347
4 356
3 884
Självfinansiering av investeringar (%)
Andel i % ekologiska livsmedel av
livsmedelsbudgeten.
Elanvändning:
Verksamhets- / fastighetsel ökar. Ny trend gällande
datoriserad undervisning. Nya installationer i kök.
För år 2014 redovisas följande siffror.
Anledningen till den totala minskningen är bl.a
konverteringen från uppvärmning med direktel till
Tabell 27 livsmedel
Tkr /år
institut
5 330
2014
2013
42 662
42 813
varav ekologiska
9 698
7 967
motsvarar andel
22,7
18,6
Totalt inköp livsmedel
Andel i % inom olika sektorer
värmepump, installation av frekvensstyrda pumpar
och belysningsprojekt.
När det gäller bolagen har relevanta uppgifter
inkommit från AB Karlskronahem. För deras lokaler
är siffrorna följande:
Förskola
27,1
26,0
Skola
25,2
24,0
Tabell 29 Energianvändning
Gymnasie
24,2
18,0
Energislag
Äldre
19,2
13,0
I genomsnitt:
2014
2013
123 kWh/m²
151 vkWh/m²
varav
Fastighetsmedia, energiförbrukning per m2
lokalyta fördelad på el, olja, fjärrvärme.
El
9 kWh/m²
41 kWh/m²
Olja
1 kWh/m²
1 kWh/m²
113 kWh/m²
109 kWh/m²
Fastighetsbeståndet var 31/12 för respektive år
Fjärrvärme
fördelades enligt:
(avser totalt uppvärmd yta inklusive övriga biutrymmen)
räkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse
Tabell 28 Fastighetsmedia
och uppgår till ca 24 487 kr per invånare vid
Yta (m²) årsskiftet.
2012
2013
Egna
308 624
309 180
312 471 310 229
Vid årsskiftet 31/12-14 fanns det enligt statistiken
Inhyrda
156 312
152 185
149 602 148 511
387 personbilar i den kommunala flottan. Bolagen ej
SUMMA 464 936
461 365
462 073 458 740
med i detta. Av dessa 387 fordon var 66 st lätta
Fem år i sammandrag
den samlade verksamheten
4 369
Kommunens samlade verksamhet redovisar för år
Energi (MWh)
3 322
2014 ett negativt resultat motsvarande 28 mnkr efter
El
finansiella poster men före skatt.
Olja
2011
Personbilsanvändning (leasingbilar):
2014
lastbilar och 321 personbilar.
23 925
26 012
27 173
26 987
822
1 317
2 315
3 242
Tabell 30 Antal personbilar
Biltyp
2014
2013
2012
varav nettolåneskuld
777
720
689
629
525
Soliditet (%)
17,6
17,8
17,2
19,1
20,2
Den samlade verksamheten redovisar den verk-
Fjärrvärme 17 302
19 956
18 743
16 492
82
82
83
81
80
samhet som bedrivs i kommunens regi oavsett val av
SUMMA: 42 049
47 285
48 231
46 721
fördelat 1 576
1 632
1 549
1 563
1 398
organisationsform. Detta för att beskriva förhållande
Skuldsättningsgrad (%)
Ansvarsförbindelse
som är av betydelse för styrning, men som även ligger
Fem år i sammandrag kommunen
redovisat per invånare
Kommunen redovisar för år 2014 ett negativt resultat
motsvarande 146 kr per invånare.
externa långivare.
Ökade ytor påverkar energianvändningen negativt.
Lätt lastbil
66
Diagram 12 Fördelning energi uppvärmning
2014, 94kWh/m², år
De dieseldrivna bilarna fortsätter även under år 2014
1%
Tabell 26 samlade verksamheten
10%
2011
2010
-28
37
12
46
60
Verksamhetens
nettokostnad
3 098
2 907
2 800
2 705
2 661
kommunen är en tillgång. Detta värde uppgår till ca
Tillgångar
6 809
6 798
6 798
6 231
5 707
FJV
56 677 kr. Kommunens nettolåneskuld som är kom­-
Eget kapital
1 060
1 093
1 061
1 055
1 022
El
munens egna skuldsättning motsvarar ca 12 075 kr
Skulder och
avsättningar
5 749
5 705
5 737
5 176
4 685
Soliditet (%)
15,6
16,1
15,6
16,9
17,9
84
84
84
83
82
bolag har i lån hos kommunen men som hos
per invånare. Den sammanlagda skulden per
invånare är 65 707 kr.
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
Årets resultat efter
skatteintäkter och
finansnetto
Skuldsättningsgrad (%)
300
285
34
att vara dominerande bland personbilarna.
Under 2014 fick kommunen in den första elbilen i
4%
2012
värde finns summan av de lån som kommunens olika
mnkr
334
321
2013
Det bokförda värdet på de tillgångar som kommu-
20
till grund för möjligheter att finna finansiering hos
387
Personbil
2014
nen har motsvarar ca 99 876 kr per invånare. I detta
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Fem år i sammandrag
sin verksamhet, en Renault Kangoo. Test har
genomförts med elbilar såväl inom fordonspoolen
Olja
Ruthensparre som hemtjänsten Hasslö.
Pellets
85%
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
21
Årets investeringar
Tabell 31 Budget och utfall (mnkr)
BUDGET
UTFALL
Avvikelse
2014
2014
mot budget
UTFALL
2013
Barn- och ungdomsnämnd
Handikappnämnd
Idrotts- och fritidsnämnd
-1 066,0
-1 067,8
-1,8
-1 026,6
-368,1
-379,5
-11,4
-352,6
-67,8
-67,8
0,0
-68,1
Kommunen har under 2014 gjort nettoinvesteringar för
Bergåsa ersätts med en planskildhet i form av en
totalt 186 mnkr att jämföra med år 2013 då netto­-
vägbro ca 500 meter söder om nuvarande korsning.
inve­steringarna uppgick till 197 mnkr. I fastighets­
I investeringsutgiften ingår också en ny gång- och
beståndet har investeringar gjorts för 62 mnkr varav
cykeltunnel under järnvägen. Tunneln kommer även att
merparten avser investeringar i grund- och förskolor.
fungera som förbindelse till plattformen vid Bergåsa
De enskilt största investeringarna har gjorts i Lyckeby
station. Investeringsutgiften hittills uppgår till 25 mnkr.
Kunskapscenter (LKC) samt Holmsjö skola/förskola
Totalt beräknas investeringsutgiften till 70 mnkr.
Kommunrevision
-2,1
-2,1
0,0
-2,1
med 18,5 mnkr respektive 17 mnkr. Under året fortgick
Trafik­verket är med och medfinansierar hälften varför
Kulturnämnd
-52,6
-53,9
-1,3
-51,3
ambitionen att minska energianvändningen i fastig-
kommunens utgift blir cirka 35 mnkr.
Miljö- och byggnadsnämnd
-10,5
-12,2
-1,7
-10,4
hetsbeståndet och i år har 9 mnkr (19 mnkr f.g. år)
Socialnämnd - individ- och familjeomsorg-125,8
-150,5
-24,7
-134,7
investerats i olika energieffektiviseringsprojekt.
-78,9
-77,8
1,1
-81,1
Teknisk nämnd -76,3
-72,5
3,8
-71,8
0,0
5,9
5,9
1,3
Utbildningsnämnd
-267,4
-269,8
-2,4
-261,4
Valnämnd
-2,9
-2,5
0,4
-0,1
Äldrenämnd
-740,1
-751,0
-10,9
-736,8
Äldrenämnd bostadsanpassning
-9,6
-10,2
-0,6
-11,4
Överförmyndarnämnd
-4,9
-3,3
1,6
-4,2
Skattefinansierad Verksamhet mnkr
Kommunfullmäktige
-6,2
-6,3
-0,1
-6,3
Kommunstyrelse
-277,8
-267,0
10,8
-229,7
TOTALT STYRELSER/NÄMNDER -3 157,1
-3 194,2
FINANSIERING
-37,1
Fastighetsverksamhet
Gata/trafikverksamhet
Gata/parkverksamhet
Hamnverksamhet
Gata/parkverksamhet utrustning
Stadsmiljöprogram
Cykelstrategi
Summa tekniska nämnden
Östersjöhallen
Övriga förvaltningar
Finansiella tillgångar Investeringsreserv kommunstyrelsen
Investeringsram Skattefinansierad total
Kapitalkostnader
(internräntor + avskrivningar)
163,6
172,6
Pensionskostnader
-106,3
-90,6
Realisationsvinster
3,0
3,0
Reserver:
Löne- och prisstegring
9,7
8,4
Anslag till förfogande KF & KS
-0,7
0,0
Reserv lärarlöner
0,0
0,0
Reserv tillgänglighetsskapande åtgärder -0,7
0,0
Kvalitetsreserv för välfärd
-2,3
0,0
Skatteintäkter och statsbidrag
3185,3
3 171,3
Avskrivningar
-126,6
-126,3
Utlåningsavgifter
17,7
19,4
Utdelning
41,0
45,6
Finansnetto:
-33,9
-17,1
TOTALT FINANSIERING
RESULTAT
Resultat i förf. till skatteint/statsb. (%)
-3 048,7
8,9
15,7
0,0
-103,7
-7,0
-1,3
0,7
0,0
0,7
2,3
57,2
0,0
0,0
0,0
0,0
-14,0
0,3
1,7
4,6
16,8
3 053,1
-122,8
19,8
18,0
-17,0
3 159,8
3 184,8
25,0
3 070,2
2,7
0,08
-9,4
-0,30
-12,1
-0,38
21,5
0,70
Inom verksamhetsområde gata/trafik har investe-
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
16 mnkr. Totalt har investerats 71 mnkr i MOS.
ringar gjorts för 42 mnkr. Arbetet med att bygga en
Kommunen erhåller EU-bidrag för investeringen varför
planskildhet mellan väg och järnväg i Bergåsa har
kommunens totala investeringsutgift beräknas till
påbörjats under året. Investeringen innebär att befintlig
63 mnkr. I kommunens VA-verksamhet har investe-
plankorsning mellan Valhallavägen och järnvägen i
ringar motsvarande 27 mnkr gjorts under året.
Tabell 32 2014 års investeringsanslag (mnkr)
Budget
Utfall
96 176
69 172
4 882
15 173
1 432
3 852
500
191 187
0
25 800
10 000
150
227 137
62 099
42 506
3 579
8 705
0
584
351
117 824
0
19 553
14 543
0
151 920
VA
37 101
Gata/hamnverksamhet
6 626
Summa avgiftsfinansierad total
43 727
Fördelning övr förvaltningar
Inventarier och utrustning, BUN
4 350
Inventarier och utrustning, HN
400
Inventarier och utrustning, IFN
1 000
Inventarier och utrustning, KN
1 050
Inventarier och utrustning, SN
200
Inventarier och utrustning, UN
2 500
Inventarier och utrustning, ÄN
7 800
Inventarier och utrustning, KS/KLF
3 000
Inventarier och utrustning, KS/SEF
5 500
Summa förvaltningar
25 800
26 960
6 732
33 691
Avgiftsfinansierat (mnkr)
Summa total Karlskrona kommun
22
Investeringen i Motorways of the Sea (MOS) är klar
och de totala investeringsutgifterna år 2014 uppgår till
Socialnämnd - ekonomiskt bistånd
varav Tn VA-verksamhet
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Årsrapport
3 775
408
748
1 249
237
2 621
7 523
545
2 448
19 553
270 864
185 611
Investeringsramar bolagskoncernen
Affärsverken
120 000
Karlskronahem
149 700
Kruthusen
3 000
Summa bolagskoncernen
272 700
107 200
68 443
3 339
178 982
Summa samlade verksamheten
364 593
543 564
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
23
Balansräkning
Tabell 34 Karlskrona kommun och den samlade verksamheten (mnkr)
Tabell 33 Karlskrona kommun och den samlade verksamheten (mnkr)
Kommunen
(mnkr)
Not
Den samlade
verksamheten
Utfall
2014
Utfall
2013
Verksamhetens intäkter
1
766
769
1 783
Jämförelsestörande intäkter
Verksamhetens kostnader
2
-3 867
-3 687
-4 583
Jämförelsestörande kostnader
1 804
Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar
Utfall
2014
Utfall
2013
-2 800
-2 620
3
-126
-123
-298
-287
Verksamhetens nettokostnader efter avskrivningar
-3 227
-3 041
-3 098
-2 907
4, 5
3 171
3 053
3 171
3 053
Resultat efter skatteintäkter
-56
12
73
146
6
7
191
-144
190
-181
33
-134
50
-159
Resultat efter finansiella poster
-9
21
-28
37
Skatteintäkter/Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
-1
-9
21
-29
35
Resultat före extraordinära poster i % av skatteintäkter/statsbidrag
-0,3
0,7
-0,9
1,2
till resultaträkningen (mnkr)
Den samlade
Kommunen verksamheten
Den samlade
Kommunen verksamheten
2014
2014
2013
Not 5 Statsbidrag och utjämning
Utjämningsavgift/bidrag LSS
23
Strukturbidrag
7
Inkomstutjämningsavgift
510
Kostnadsutjämningsavgift
-37
Regleringsavgift/bidrag
15
Kommunal fastighetsavgift
110
2
0
503
-79
29
109
23
7
510
-37
15
110
2
0
503
-79
29
109
Summa Statsbidrag
564
627
564
2014 2013
Not 1 verksamhetens intäkter
Återbetalning från AFA sjukförsäkring
0
54
0
Not 2 Bidrag till statlig infrastruktur
Upplösta bidrag till statlig infrastruktur
Avser bidrag till påfart Rosenholm
0,2
0,2
0,2
Summa
0
0
0
54
0,2
0
Not 3 Avskrivningar
All beräkning av avskrivningar görs på anskaffningsvärden (linjär
metod). Avskrivningarna utgör en kostnad för förvaltningarna och
minskar det bokförda värdet på deras anläggningstillgångar i motsvarande grad. Investeringar som är gjorda 2013 och ianspråktagits
under året har börjat skrivas av månaden efter ianspråktagandet.
Avskrivningstiderna följer redovisningsreglementet och SKLs
rekommendation. Not 4 Skatteintäkter
Preliminär skatteinbetalning
2 552 2 505 2 552 2 505
Preliminär slutavräkning
innevarande år
-7
-14
-7
-14
Slutavräkningsdifferens
föregående år
0
0
0
Mellankommunal kostnadsutjämning
-1
-2
-1
-2
Summa skatteintäkter
2 545 2 489 2 546 2 489
24
-2
Årets resultat
2013
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
627
2014 2013
Redovisningen av den kommunala slutavräkningen baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. Redovisningen av skatteintäkterna följer därmed rekommendation nr 4.2 från
Rådet för Kommunal Redovisning, som publicerades i december
2007. Mellankommunal kostnadsutjämning avser ersättning till Ronneby och Olofströms kommuner vid övertagandet av hemsjukvården. Not 6 Finansiella intäkter
Ränteintäkter externa banker
31
43
31
43
Utdelningar kommunala bolag
31
0
0
0
Borgens- och utlåningsavgifter
kom bolag
21
21
0
0
Ränteintäkter kommunala bolag
106
119
0
0
Realisationsvinst
0
3
0
3
Övriga finansiella intäkter
2
4
2
4
Summa finansiella intäkter
191
190
33
50
Räntekostnader externa långivare
Räntekostnader kommunala bolag
Övriga finansiella kostnader 129
13
2
141
25
15
129
0
5
141
0
18
Summa finansiella kostnader
144
181
134
159
Not 7 Finansiella kostnader
mnkr
Not
Utfall
2014
Utfall
2013
Den samlade
verksamheten
Utfall
2014
Utfall
2013
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
-2 918
Avskrivningar
Kommunen
TILLGÅNGAR
-4 425
-3 101
Noter
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Resultaträkning
1
0
0
7
7
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggn
2
1 801
1 749
4 364
Maskiner och inventarier
3
115
112
1 426
Pågående nyanläggningar
4
84
93
295
4 252
1 409
306
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Andra långfristiga fordringar
5
6
428
3 526
413
3 480
60
16
43
15
Summa anläggningstillgångar
5 954
5 847
6 168
6 032
2
2
2
2
Omsättningstillgångar
Förråd
8
2
2
34
Pågående exploateringar
8
109
117
109
Andra kortfristiga fordringar
9
324
291
435
Likvida medel
10
36
161
61
Bidrag till statlig infrastruktur
7
46
117
422
179
Summa omsättningstillgångar
471
571
639
764
Summa tillgångar
6 427
6 420
6 809
6 798
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
11
Varav årets resultat
1 133
-9
1 143
21
1 060
-29
1 093
35
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
12
183
176
183
Övriga avsättningar
12
20
20
130
176
133
Skulder
Långfristiga skulder till kreditinstitut
13
4 228
4 278
4 440
Övriga långfristiga skulder
13
161
126
80
Övriga kortfristiga skulder
14
702
677
916
4 473
33
890
Summa skulder
5 091
5 081
5 436
5 396
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
6 427
6 420
6 809
6 798
Borgensförbindelser och ställda panter
15
Ansvarsförbindelser pensioner
Löneskatt ansvarsförbindelser pensioner
Soliditet
199
1 268
308
17,6 %
199
1 318
320
17,8 %
111
1 268
308
15,6 %
102
1 318
320
16,1 %
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
25
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Noter
till balansräkningen (mnkr)
Den samlade
Kommunen verksamheten
2014
2013 2014 2013
Not 1 Immateriella tillgångar
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Försäljning/utrangering
0
0
0
0
0
0
14
2
0
12
2
0
Utgående anskaffningsvärde
0
0
16
14
Ingående avskrivningar
Försäljning/utrangering
Årets avskrivningar**
0
0
0
0
0
0
-7
0
-2
-5
0
-2
Utgående ack avskrivningar
0
0
-9
-7 Pågående nyanläggningar Dataprogram
0
0
0
0
Summa immateriella tillgångar
0
0
7
7
Not 2 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Ingående restvärde
231
258 238
Årets avskrivningar
-27
-27
-26
Nedskrivningar
0
0
Försäljningar
1
265
-27
0
0
Utgående restvärde
238
205
231
212
Ingående ackumulerat anskaffningsv. 2 092 1 853 5 533 5 285
Investeringsbidrag
-7
Omklassificering 140
16
Årets anskaffningar
155
246 166 243
Försäljningar
-7
0
-11
Utgående ack. anskaffningsvärde2 247
2 092 5 832 5 533
Ingående ackumulerade avskrivningar -574
Återförd avskrivning pga försäljning
Omklassificering
Årets avskrivningar**
-77
-505 -1 513 -1 369
0
0
0
0
3
-69 -161 -147
Utgående ack. avskrivningar
-574 -1 674 -1 513
-651
In- och utgående ack. uppskrivn. 0
0
2
2
Ingående ack. nedskrivningar
Återförd nedskrivning pga försäljning
Årets nedskrivningar
0
0
0
0
0
0
-8
0
0
-8
0
0
Utgående ack. nedskrivningar
0
0
-8
-8
Summa fastigheter
1 801
1 749 4 364 4 252
Restvärde redovisas för kommunen tom 1997-12-31. I ackumulerade
anskaffningar och avskrivningar ingår kommunen from 1998-01-01.
I anskaffningsvärdet för större investeringar som överstiger 5 mnkr
och pågår under minst 1 år ingår lånekostnader. Under 2014 har
kommunens genomsnittliga ränta på lån använts 2,66% (2,62%)
Under året har totalt räntor på 1 366 tkr (3 103 tkr) aktiverats..
Not 3 Maskiner och inventarier
IB ackumulerat anskaffningsvärde 476
452 2 473 2 369
Årets anskaffningar
27
24 129 121
Försäljningar
0
-1
-17
UB ack. anskaffningsvärde
503
476 2 601 2 473
IB ackumulerade avskrivningar -364
-341 -1 064 -970
Återförd avskrivning pga försäljning
1
17
Årets avskrivningar
-24
-24 -113 -111
UB ackumulerade avskrivningar -388 -364 -1 176-1 064
UB bokfört värde
115
112 1 425 1 409
Anskaffningar gjorda from 98-01-01 särredovisas med anskaffningsvärde och ack. avskrivningar. Anskaffningar samt avskrivningar t.o.m
1998 redovisas med restvärde.
26
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
Den samlade
Kommunen verksamheten
2014
2013 2014 2013
Not 4 Pågående investeringar
Ingående ackumulerade
pågående nyanläggningar
93
144 306
Årets anskaffning
73
51 318
Försäljningar
-1
Omklassificeringar (färdigställande)
-82
-102 -329
Utgående ack. pågående
nyanläggningar
84
93 295
Not 5 Aktier och andelar
Aktier Moderbolagskoncern Övriga aktier och andelar
Förlagsbevis kommuninvest
Bostadsrätter
Summa aktier och andelar
Not 6 Långfristiga fordringar
Fordringar koncernföretag
Övriga långfristiga fordringar
Summa långfristiga fordringar
294
119
8
7
428
306
294
104
8
7
413
0
45
8
7
60
0
28
8
7
43
3 524 3 480
2
0
3 526 3 480
0
16
16
0
15
15
Not 7 Bidrag till statlig infrastruktur
Bidrag till statlig infrastruktur
Påfart Rosenholm
3
Upplöst belopp
-0,8
Årets upplösning -0,2
period för upplösning av bidraget
15 år
Not 8 Förråd och exploateringar
Tekniska förvaltningen
Affärsverkens förråd
Övriga förråd i den samlade
verksamheten
Summa förråd
250
275
0
-217
2
0
2
0
2
32
2
43
0
2
0
2
0
34
1
46
109
117
109
117
Not 9 Andra kortfristiga fordringar
Kundfordringar
38
Fordringar koncernföretag
80
Interimsfordringar
101
Övriga kortfristiga fordringar
105
Summa kortfristiga fordringar
324
32
66
105
88
291
129
0
172
134
435
132
0
171
119
422
Not 10 Likvida medel
Koncernkonto
36
Konton delägda bolag och kommunalförb 0
Summa likvida medel
36
161
0
161
36
25
61
161
18
179
Pågående exploateringar
Not 11 Eget kapital
IB Eget Kapital
Årets resultat
Summa Eget Kapital UB
1 143
-9
1 133
1 121 1 089 1 057
21
-29
35
1 143 1 060 1 093
Av kommunens egna kapital uppgår VA-kollektivets andel till
6,7 mnkr 2014 (0,8).
2014
2013 2014 2013
123
0
19
142
0
5
123
0
19
Utgående avsättn. pensionsskuld 147
142
147
142
Särskild löneskatt
Ingående skuld
Årets avsättning särskild löneskatt
35
1
30
5
35
1
30
5
Utgående avsättning särskild
löneskatt
36
35
36
35
Från och med 2007 redovisas kommunens utgående pensionsskuld
enl RIPS07, Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. Pensionsskulden är summan av pensionsreserverna för varje enskild arbetstagare
och pensionstagare. Pensionsreserven definieras i RIPS07 som
nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar till den del de
anses vara intjänade när beräkningen görs. Från och med 2013
redovisas kommunens andel av Räddningstjänstens Östra Blekinge
avsättningar för pension här.
Övriga avsättningar
Ingående skuld
Avsättning marksanering Pottholmen
Avsättning för uppskjutna skatter
Utgående saldo övriga avsättningar
20
0
0
20
10
10
0
20
132
0
-2
130
120
10
2
132
203
197
313
309
Not 13 Långfristiga skulder
Externa långivare
Rörelsekredit
Skulder koncernföretag
Finansiell leasing
Förutbetalda anslutningsavgifter VA
4 243
47
59
10
30
4 310 4 433 4 473
0
47
0
61
0
0
10
10
10
23
30
23
Summa långfristiga skulder
4 389
4 404 4 520 4 506
Återstående antal år VA (vägt snitt)
31
förpliktelser till 299 065 mnkr och totala tillgångar till 290 730 mnkr.
Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 5 903 mnkr
och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 5 738 mnkr.
Pensionsåtagande förtroendevalda
Not 12 avsättningar
Pensionsskuld
Ingående skuld
142
Åtagande för garantipensioner
0
Årets ökning av nyintjänade pensioner
5
Summa avsättningar
3
3
3
-0,6
0,6
0,6
-0,2 -0,2 -0,2
15 år 15 år 15 år
Den samlade
Kommunen verksamheten
31
31
31
Not 14 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Förskott ifrån kunder
Skulder till koncernföretag
Pension individuell del Övriga interimsskulder
Övriga kortfristiga skulder
77
2
28
96
289
210
102
2
24
94
353
102
164
2
0
96
381
273
205
2
0
94
318
271
Summa kortfristiga skulder
702
677
916
890
Not 15 Borgensåtaganden,
ansvarsförb. och ställda panter
Egna hem
2
Kommunala företag, helägda
198
Övriga 0
Ansvarsförbindelser pensioner
1 268
Löneskatt ansvarsförb. pensioner
308
2
2
2
197
78
77
0
32
23
1 318 1 268 1 318
320 308 320
Summa borgensförbindelser och
ställda panter
1 775
1 837 1 687 1 740
Karlskrona kommun har i november 1993 (kommunfullmäktige §189)
ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i
Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga
280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest
ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening
har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret
mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av
ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret
fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive
medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Karlskrona kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras
att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala
Kommunens åtagande regleras i kollektivavtalet ”Bestämmelser
om pension och avgångsersättning för förtroendevalda” (PBF).
Analys har gjorts beträffande kommunens pensionsåtagande för
de förtroendevalda som har varit engagerade på betydande del av
heltid (minst 40 % av heltid) alternativt heltid. Kommunens åtagande
kan ske i form av tre olika pensions- eller ersättningsformer. Dessa
utgör ålderspension, visstidspension och avgångsersättning. Opf –
Omställningsstöd och Pension för förtroendevalda OPF-Kl gäller för
alla nya Politiker from valet 2014. OPF innehåller aktiva omställnings
insatser samt ekonomiskt omställningsstöd. Även fritidspolitiker
har nu rätt till pensionsavsättning på sina arvoden inte bara på den
förlorade arbetsförtjänsten. Detta kommer innebära en att Kommunens pensionskostnad kommer att stiga för fritidspolitiker. Den
som har 40% eller mer som politiker och omfattas av OPF-Kl har rätt
till avgiftsbestämd ålderspension, sjukpension, efterlevandeskydd
samt familjeskydd.
Avgångsersättningen
Avgångsersättningen avser ett garanterat belopp på kort tid för att
trygga en omställning till ett annat arbete i närtid. Dessa bestämmelser gäller för förtroendevald för vilken gällt PBF intill avgången från
uppdraget och som inte får rätt till visstidspvisstidspension enligt
PBF enbart på grund av att åldersvillkoret 50 år inte är uppfyllt.
Visstidspension
Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter
50 men före 65 års ålder uppfyller nedan angivna villkor:
a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller
b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap.
10 § Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 36 kalendermånader eller, om uppdragstiden är mindre
än 36 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under
två på varandra följande mandatperioder. Visstidspension bedöms
utifrån hur stor del av en 12 årig period den förtroendevalde innehaft
uppdrag.
Ålderspension
Ålderspension utges efter ansökan till förtroendevald tidigast fr.o.m.
den månad varunder den förtroendevalde fyller 65 år och som då
avgår från pensionsgrundande uppdrag eller som intill dess haft rätt
till visstidspension eller sjukpension. Ålderspensionen samordnas
med allmän och annan intjänad pension.
Pensionsåtagandet
Åtagandet är oerhört svårt att bedöma och är avhängigt av såväl valresultat i kommunfullmäktigevalet som förtroendemäns val att bejaka
upprätthållandet av ett uppdrag över tid. Respektive partiorganisations beslut om tillsättande av uppdrag påverkar också kommunens
åtagande. Kommunen har gjort en bedömning utifrån ett sämre
scenario då dels majoritetsskifte sker efter ett val och dels att förtroendemän inom ett parti inte får förnyat förtroende inom respektive
organisation. Vidare har antagits att någon samordning inte kan ske
då någon annan inkomst inte föreligger. Detta får betraktas som den
yttersta och maximala riskbedömningen.
Antal aktuella förtroendemän fördelat på typ av pensions- eller ersättningsåtagande samt årskostnad
Ålderspension
Visstidspension
Avgångsersättning
4 stunder 12 månader=0,8 mnkr
8 stunder 12 månader=3,1 mnkr
2 stunder 12 månader=1,6 mnkr
Beräkning av kostnad
En schablon har använts för att beräkna kommunens åtagande med
en standardberäkning för respektive ersättningsform. När dessa har
vägts samman kan kommunens åtagande beräknas till 5,5 mnkr uttryckt i årstakt. Denna kostnad kan sedan fortgå x antal år beroende
på när den förtroendevalde kan redovisa nya inkomster som kan
samordnas med kommunens åtagande. En avgångsersättningen
utbetalas dock under max 3 år. I ansvarsförbindelsen ingår ett värde
av 5,5 mnkr under tre år, dvs 16,5 mnkr för 2014 (16,2).
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
27
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Betalningsflödesrapport
Noter
Tabell
35 Karlskrona kommun och den samlade verksamheten (mnkr)
Kommunen
mnkr
Not
till betalningsflödesrapport (mnkr)
Den samlade
verksamheten
Utfall
2014
Utfall
2013
Utfall
2014
Utfall
2013
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Justering ej rörelsekapitalpåverkande poster Justering avsättningar
766
-3 867
0
7
769
-3 687
0
33
1 783
-4 583
0
4
1 804
-4 424
0
36
Summa verksamhetens nettokostnader
-3 094
-2 885
-2 795
-2 584
Skatteintäkter och intäkter av bidrag
Finansnetto
3 171
47
3 053
9
3 171
-101
3 053
-109
Betalningsflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapitalet
124
177
275
360
Betalningsflöde från förändringar av rörelsekapitalet:
Ökn(-)/minsk(+) lager
8
10
20
Ökn(-)/minsk(+) kortfristiga fordringar
-33
74
-13
Ökn(+)/minsk(-) kortfristiga skulder
25
-62
26
0
78
-53
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Summa rörelsekapitalförändring
0
22
33
25
Betalningsflöde från den löpande verksamheten
124
199
308
385
Den samlade
Kommunen verksamheten
2014
2013 2014 2013
Den samlade
Kommunen verksamheten
2014
2013 2014 2013
NOT 1 Investeringar av materiella tillgångar
Inventarier
27
11
Fastigheter
155
144
Pågående nyanläggningar
-9
50
127
306
-12
121
259
83
NOT 3 Investeringar av finansiella tillgångar
Förlagslån
0
0
Aktier och andelar
15
32
Bostadsrätter
0
0
0
17
0
0
17
0
Summa
205
422
463
Summa
17
17
173
NOT 2 Avyttrade materiella tillgångar
Inventarier
(bokfört värde)
Fastigheter
(bokfört värde)
0
0
1
1
1
0
5
0
1
0
0
0
17
0
11
0
Summa
1
6
1
28
15
32
INVESTERINGAR
Investeringar i immateriella tillgångar
0
0
0
0
Investeringar i fastigheter (-)
1
-155
-144
-306
-259
Investeringar i inventarier (-)
1
-27
-11
-127
-121
Investeringar i pågående investeringar(-)
1
9
-50
12
-81
Investeringar av finansiella tillgångar (-)
3
-15
-32
-17
-17
2,4
1
6
1
28
Investeringsnetto
-188
-231
-440
-452
Avyttrade anläggningstillgångartillgångar (+)
FINANSIERING
28
Ökn(-)/minsk(+) utlåning
-46
51
-1
-3
Ökn(+)/minsk(-) upplåning
-15
-100
14
-15
Finansieringsnetto
-61
-49
13
-18
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
0
0
0
0
Periodens kassaflöde
-125
-80
-118
-85
Likvida medel vid årets början
Likvida medel per 2014-12-31 resp 2013-12-31
Förändring likvida medel
161
36
-125
241
161
-80
179
61
-118
264
179
-85
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
29
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Resultaträkning
Forts. Tabell 37 Tekniska nämnden/VA-verksamheten (tkr)
Tabell 36 Tekniska nämnden/VA-verksamheten (tkr)
2014
2013
132 454
132 930
20 570
18 277
Eget kapital och skuldeR
Not
2014
2013
-104 903
-111 473
Eget kapital
Eget kapital, ingående värde
Årets resultat
Avskrivningar
-27 549
-23 439
Summa eget kapital
-6 740
-888
Verksamhetens nettokostnader
20 572
16 295
2 053
3 398
-16 771
-18 354
Avsättningar
Övriga avsättningar
0
0
5 854
1 339
0
0
Extraordinära poster
0
0
Bokslutsdispositioner
0
0
5 854
1 339
-619 000
0
-29 928
-619 000
0
-22 879
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder
1
-648 928
-641 879
-9 635
-1 691
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
-9 635
-1 691
-665 303
-644 458
till balansräkningen (tkr)
2014
2013
Not 1
Leverantörsskulder
Kortfristiga skulder kommunen
Kortfristiga skulder koncernen
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
-1 723
0
-1 185
-4 049
-2 678
0
0
-1 054
2 272
-2 909
Summa
-9 635
-1 691
Verksamhetens intäkter extern
Verksamhetens intäktern koncerninternt
Verksamhetens kostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat efter finansnetto
Förändring av eget kapital
Balansräkning
Summa avsättningar
Långfristiga skulder Långfristiga skulder till kommunen
Långfristiga skulder till koncernföretag
Långfristiga skulder, anslutningsavgifter
-887
-5 853
451
-1 339
Tabell 37 Tekniska nämnden/VA-verksamheten (tkr)
2014
2013
621 387
12 483
629 963
4 212
459
743
111
111
Summa anläggningstillgångar
634 440
635 029
Bidrag till statlig infrastruktur
0
0
Omsättningstillgångar
Förråd, lager
Kundfordringar
Fordringar koncernföretag
Kortfristiga fordringar
Likvida medel
0
4 764
159
300
25 640
0
5 410
4 216
400
-597
30 863
9 429
665 303
644 458
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Fastigheter
Pågående nyanläggning
Maskiner och inventarier
Inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga fordringar
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
30
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
Noter
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
31
medarbetare
medarbetare
Medarbetare
i Karlskrona
kommun
Medarbetare
kommande kompetensutvecklings/-försörjningsbe-
prioritet de närmaste åren. Det är en relativt god
hov på lång och kort sikt. Under 2014 har implemen-
tillströmning av sökande till lediga befattningar men
tering påbörjats av systemstöd KOLL på kompetens
inom bl. a. skola, omsorg och samhällsbyggnad har
på barn-och ungdomsförvaltningen samt utbild-
det blivit svårare att hitta rätt kompetens. Cirka 150
ningsförvaltningen där behovet bedömts som störst
medarbetare i genomsnitt per år kommer att gå i
utifrån krav på lärarlegitimationer. Målet är att övriga
pension de närmaste åren. Karlskrona kommun följer
förvaltningar fortsätter införandet under 2015.
SKL:s fyraåriga kommunikationssatsning Sveriges
Viktigaste Jobb som lanserades i december 2011
Gemensam bemanning – intern rörlighet
och använder resultaten i det egna arbetet.
Projekt gemensam bemanning startades under
hösten 2013 på uppdrag av kommunfullmäktige som
Karlskrona Kompetenscenter (KKC)
vill se en sammanhållen organisatorisk enhet för
En attraktiv arbetsgivare erbjuder medarbetare
bokning av vikarier samt ett flexibelt, modernt och
kompetensutveckling och arbetar systematiskt med
gemensamt bemanningssystem. Projektet som har
kompetensförsörjning. KKC är sedan 2008 perma-
pågått under 2014, kommer att sjösättas under 2015
nent verksamhet, en professionell leverantör inom
och förväntade effekter är ett stärkt arbetsgivarvaru-
område kompetensutveckling för kommunens
märke, effektivare bemanning, ökad intern rörlighet
samlade verksamhet. Karlskrona kommun är en av
mellan förvaltningarna och färre antal timavlönade
få kommuner i Sverige som valt att ta ett samlat
medarbetare.
Karlskrona kommuns medarbetarredovisning för 2014
Kommunövergripande mål, uppdrag och
aktiviteter inom Human Resources
består av två delar samt två bilagor. Del 1 är en
Karlskrona kommuns samlade verksamhet är
grepp kring kompetensutveckling och de utvärde-
beskrivning av kommunövergripande mål, uppdrag
Blekinge läns största service- och arbetsgivare med
ringar som genomförts under åren visar att det är
Personalpolitiskt program – fokus Kompetens
och aktiviteter inom område Human Resources (HR)
5 330 årsarbetare inom förvaltning och 239 medar-
det mest effektiva sättet för Karlskrona kommun att
Kommunfullmäktige angav som budgetmål 2014
som har genomförts under 2014. Beskrivningen utgår
betare inom bolag. Oavsett vart i kommunen
bedriva kompetensutveckling.
perspektiv Kompetens i det personalpolitiska
från områdena Kompetensförsörjning, ledarskap &
medarbetarena arbetar finns det ett gemensamt
medarbetarskap – Hälsa, arbetsmiljö & mångfald –
uppdrag – att ge service till våra kunder – och
Rekrytering
verksamheter på arbetsplatsnivå har satt mål utifrån
Löner & arbetsrätt. Del 2 är medarbetarstatistik med
nyckelordet är bemötande. Ett gott bemötande är
Att ha kvalitetssäkrade rekryteringar är ett av
detta perspektiv i syfte att nå de förväntningar som
analys och kommentarer. Statistiken har samman-
ledstjärnan för alla som jobbar i Karlskrona kom-
fundamenten i arbetet med kompetensförsörjning.
finns angivna i det personalpolitiska programmet.
ställts i tabeller utifrån områdena Personalbild,
muns samlade verksamhet. För att nuvarande och
Den rekryteringsprocess som togs fram 2013 i
På övergripande nivå har 2014 års perspektiv
Kompetensförsörjning och Närvaro/Frånvaro.
potentiella medarbetare ska uppfatta kommunen
projekt och samverkan med chefer, HR-specialister
inneburit att systemstöd KOLL på kompetens har
Inledning
programmet. Det innebär att kommunens samlade
som en intressant arbetsgivare pågår arbete med ett
och fackliga företrädare har tillämpats fullt ut under
börjat införas på barn- och ungdomsförvaltningen
Syfte
antal olika mål, uppdrag och aktiviteter under 2014 i
2014. Resultat i form av effektivare rekryteringsar-
samt utbildningsförvaltningen i syfte att stödja ett
Syftet med redovisningen i del 1 är att följa upp
syfte att stärka kommunens arbetsgivarvarumärke,
bete hörs från både chefer och fackliga företrädare
systematiskt arbetssätt avseende kompetensförsörj-
kommunfullmäktiges mål och uppdrag i budget 2014
attraktionskraft samt att utvecklas i uppdraget att
samt ge en kort beskrivning av det kommunövergri-
vara Blekinges bästa servicegivare.
pande personalpolitiska arbete som bedrivits. Syftet
ning samt supportera införandet av lärarlegitimation.
Anställningsprövning
Exempel från verksamheterna är:
Personaldelegationen har under 2014 anställnings-
”Kompetensöverföring mellan grupper i syfte att
Kompetensförsörjning, ledarskap och
medarbetarskap
prövat alla nyinrättade tjänster i Karlskrona kommun.
arbeta smart och effektivt mot kund”
användbar uppföljning av medarbetarstatusen i
Övriga tjänster och tillsättningar har prövats på för-
”Vi breddar vår kompetens inom gruppen och lär oss
kommunen. Resultatet av redovisningarna i del 1
”Att vara öppen för ny kunskap och kompetensutveck-
valtningsnivå med godkännande av förvaltningschef.
varandras arbetsuppgifter”
och 2 ska leda fram till en dialog om vilka föränd-
ling på jobbet leder till personlig utveckling. Vi blir mer
ringar och förbättringar som behöver göras.
framgångsrika och vi erbjuder bättre service till våra
Systemstöd kompetens
grund för planering 2014-2015”
medborgare.” – Personalpolitiskt program 2012
”Rätt kompetens är framtidsfrågan för välfärdens
För barn- och ungdomsförvaltningen har fokus på
Metod
Konkurrensen om arbetskraft ökar i takt med
arbetsgivare” säger SKL som är kommunernas
perspektiv kompetens bl.a. inneburit starten på
I årsredovisningen presenteras underlag hämtat från
kommande generationsväxling, brukares och
arbetsgivarorganisation. För att möta denna
arbetet med kompetensförsörjningsplaner. Barn-
budget 2014 projekt- och programbeskrivningar, från
medborgares förändrade förväntningar, den tekniska
framtidsfråga på ett effektivt och systematiskt vis
och ungdomsförvaltningen är också en av två
kvalitativa uppföljningar, från HR-system Heroma
utvecklingen och konkurrensutsättning. Arbetet med
behövs systemstöd för kartläggning av nuvarande
förvaltningar som under året gått in i systemstöd
samt från rekryteringsverktyg Talent Manager.
att vara en attraktiv arbetsgivare för att bl.a. klara
kompetens samt matchning och planering för
KOLL på kompetens.
med redovisningen i del 2 är att ge en operativt
32
kompetensförsörjningen måste därför ha hög
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
”Inventering via enkät av kompetensbehovet som
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
33
medarbetare
medarbetare
Ledarskap och ledarutveckling
ökat under 2014 med 1,4 dagar/medarbetare/år. Det
SKL:s verktyg för att kartlägga arbetsmiljö och
Systemstöd vid arbetsskador och tillbud – KIA
Alla chefer i Karlskrona kommun (ca 230) deltar
innebär att arbetet med sjukfrånvaron åter behöver
engagemang hos våra medarbetare har genomförts.
Under 2014 har implementeringen fortsatt av ett
kontinuerligt i ledarutveckling. Kommunen arbetar
komma i fokus och Kommunhälsans roll i detta
Resultatet visade på en ökad svarsfrekvens från
systemstöd för att registrera arbetsskador och
systematiskt med att utveckla Ledarprogram steg 1
arbete kommer att stärkas. Fr o m 1 januari 2015
70% till 76%. 91% angav att arbetet kändes
tillbud på kommunens förvaltningar. Det innebär att
och 2 tillsammans med övriga kommuner i länet som
tillhör Kommunhälsan organisatoriskt kommunled-
meningsfullt. Under 2014 genomfördes inte någon
uppföljning av arbetsskador och tillbud sker på ett
också deltar i utbildningen. Utbildningen omfattar
ningsförvaltningen/HR-avdelningen. I budget 2015
medarbetarenkät. Nästa tillfälle för medarbetarenkät
kvalitetssäkrat och systematiskt vis och ingår som
tidsmässigt ca 1 år per steg. Steg 1 vänder sig till den
anger dessutom kommunfullmäktige perspektiv
är 2015. I den kommer HME att användas och där
en del i årsuppföljningen av område Hälsa.
som är ny chef i kommunen och steg 2 är en fördjup-
Hållbart arbetsliv som fokus i det personalpolitiska
fullmäktiges mål är att andelen nöjda medarbetare
ning med förkunskapskrav steg 1. Blekinges Framtida
programmet vilket bör öka möjligheterna ytterligare
ska öka.
Chefer är en ny satsning som startade 2013. Syftet
till att bryta trenden att sjukfrånvaron ökar.
med utbildningen är dels kompetensförsörjning, dels
”Lönen ska stimulera till personligt engagemang och
Friskvård
att verksamheten når sina mål” – Personalpolitiskt
I kommunens friskvårdspolicy ingår en friskvårds-
program 2012
att vara en intressant arbetsgivare. Utbildningen
Kommunhälsa
vänder sig till medarbetare som i framtiden vill ha ett
Karlskrona kommun har en inbyggd företagshälso-
timme i veckan. Hur och om man använder frisk-
chefsuppdrag. Även denna utbildning bedrivs
vård. Kommunhälsan är center för hälsoutveckling
vårdstimmen varierar mellan förvaltningar och
Löneöversyn
tillsammans med övriga kommuner i länet. Under
på motsvarande vis som KKC är det för kompetens-
arbetsplatser. De friskvårdsaktiviteter som funnits att
Under året tecknades nya huvudöverenskommelser
2014 startades inte någon ny grupp. Chefsdagarna
utveckling. En inbyggd samlad verksamhet ger
tillgå för alla medarbetare i Karlskrona kommun
(HÖK) innehållande allmänna bestämmelser och
2014 genomfördes enligt plan med tema Kompetens
möjlighet att jobba förvaltningsövergripande med
under 2014 har varit simning en gång i veckan i
löneavtal. Kommunen har deltagit i detta arbete
på våren och Värdegrundsarbete på hösten.
riktade insatser till medarbetare, grupper och chefer
någon av kommunens simhallar samt möjlighet att
inom SKL. De flesta avtalen är nu nivålösa och
inom området arbetsmiljö och rehabilitering.
gympa kostnadsfritt flera gånger i veckan. För de
innehåller inga individgarantier. Det ger förutsätt-
Introduktion för nya medarbetare
Inriktningen för Kommunhälsan de kommande åren
medarbetare som inte har möjlighet att tillämpa
ningar för ett bra lokalt arbete med lönebildning i
Två gånger per år (höst och vår) genomförs en
är att arbeta med främjande insatser för att behålla
friskvårdstimmen utgår ett ekonomiskt bidrag för
samverkan mellan arbetsgivare och fackliga
övergripande introduktion för nya medarbetare i syfte
och utveckla god hälsa, förebyggande insatser för
friskvårdsaktivitet på fritiden.
organisationer. Löneöversyn har genomförts på alla
att ge en helhetsbild av den kommunala verksamhe-
att undvika risker och ohälsa samt efterhjälpande
ten så att nya medarbetare snabbare ska uppleva sig
insatser för att åtgärda och minska den skada som
Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM
har identifierats. Häribland kan nämnas läraryrken
som en del i en större helhet oavsett vilken förvaltning
redan skett.
Arbetsmiljöarbete är ett strategiskt och långsiktigt
(angavs i kommunfullmäktiges uppdrag), yrken inom
avtalsområden och ett antal prioriterade områden
arbete som ställer krav på kompetens hos förtroen-
socialtjänsten, chefer, sjuksköterskor, personliga
en katedral istället för att var och en av oss hugger
Förvaltningsring
devalda politiker, chefer, skyddsombud och medar-
assistenter, anläggningsarbetare och fordonsförare.
sten” är ett budskap som förmedlas.
Karlskrona kommun har under flera år arbetat med
betare. Detta systematiska arbetsmiljöarbete är en
Karlskrona kommun tillämpar arbetsvärderingssys-
en förvaltningsring i syfte att kunna omplacera
viktig del i vardagsarbetet, på arbetsplatsträffar, i
temet BAS vid lönesättning och använder också
Hälsa, arbetsmiljö och mångfald
medarbetare med bristande arbetsförmåga i
samverkansgrupper (tillika skyddskommittéer) och
systemet för omvärdering av svårighetsgrad i
”Det är många faktorer som är viktiga för att vi ska
ordinarie arbete p.g.a. sjukdom till nya arbetsuppgif-
vid medarbetarsamtal. Under 2014 har utbildningar i
förändrade befattningskrav.
må bra. På jobbet gäller det bland annat våra lokaler,
ter. Under 2014 har ca 25 personer varit aktualise-
systematiskt arbetsmiljöarbete erbjudits och ett
arbetsredskap och vårt arbetsklimat. Utanför jobbet
rade i förvaltningsringen och av dessa har 10
uppdaterat kommungemensamt material finns på
Samverkansavtal 2013
handlar det om hur var och en väljer att leva sitt liv.
personer kunnat matchas till lediga tjänster och nya
kommunens intranät i syfte att stärka och bedriva
Ett nytt kollektivavtal i form av ett samverkansavtal
Med en bra arbetsmiljö och egna kloka val ökar
arbetsuppgifter.
det systematiska arbetsmiljöarbetet på likartat vis
tecknades i februari 2013. Samverkansavtalet är
man arbetar på. Bilden av att ”tillsammans bygger vi
förutsättningarna för ett långt och hållbart liv.”
– Personalpolitiskt program 2012
inom kommunens samlade verksamheter. Arbets­
fundamentet för medarbetarnas möjligheter till
Medarbetarundersökning
miljöverkets ökade fokus på den psykosociala
delaktighet och inflytande på arbetsplatsen. Under
Under 2013 genomförde Karlskrona kommun en ny
arbetsmiljön välkomnas av kommunen. Verkets
2014 har arbetsgivaren genomfört en utvärdering av
det är många faktorer som påverkar hur medarbe-
typ av medarbetarundersökning bl.a. för att möta
arbete med en ny föreskrift avseende den psyko­
tillämpningen av Samverkansavtal 2013 och funnit
tarna mår – både på jobbet och privat. Som arbets-
Kommunfullmäktiges mål för medarbetarundersök-
sociala arbetsmiljön sätter fokus på frågor som
att här finns ett antal förbättringsområden. En
givare är uppdraget att skapa så goda förutsättning-
ningen som 2013 var:
arbetsbelastning, trivsel, gott arbetsklimat, trygg
arbetsgrupp är tillsatt bestående av arbetsgivare
ar som möjligt för att medarbetarna ska kunna må
”Andelen som svarar på våra medarbetarenkäter ska
anställning och möjlighet till personlig utveckling i
och fackliga företrädare i syfte att under 2015 skapa
bra på jobbet. Samverkansavtalet, arbetsmiljö- och
öka – minst 85%” samt
arbetet. Detta kommer att påverka arbetsmiljö­
förutsättningar för god tillämpning av samverkans­
rehabiliteringspolicyn är några av de dokument som
”Andelen nöjda medarbetare ska öka i våra medar-
arbetet under 2015.
avtalet. Arbetsplatsträffar ska genomföras minst en
säkerställer att alla medarbetare får en likartad
betarenkäter – minst 92%”
gång per månad och ta sin utgångspunkt i Samver-
möjlighet att må bra på jobbet. Sjukfrånvaron har
Hållbart medarbetarengagemang, HME, som är
kansavtal 2013.
Av det personalpolitiska programmet framgår att
34
Löner och avtal
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
35
medarbetare
medarbetare
Personalbild, kompetensförsörjning,
frisknärvaro och sjukfrånvaro
Personalbild
Antal årsarbetare
Tillsammans är Karlskrona kommuns förvaltningar
Antal tillsvidareanställda medarbetare
fördelat på kön
Begreppet årsarbetare avser tillsvidareanställda
Antal visstidsanställda medarbetare
fördelat på kön
och bolag med 5 633 tillsvidare- och visstidsanställ-
Antalet tillsvidareanställda medarbetare i Karlskrona
medarbetare, hel-och deltidstjänster omräknat till
Antalet visstidsanställda medarbetare i Karlskrona
da medarbetare länets största arbetsgivare. En stor
kommuns samlade verksamheter uppgick vid
heltidstjänster. Detta är vanligtvis det begrepp som
kommun var vid årsskiftet 478 personer vilket är en
arbetsgivare med elva förvaltningar och fyra bolag.
årsskiftet till 5 150 medarbetare, varav 4 916 är
används i jämförande syfte för att beskriva volymen
ökning med 117 personer jämfört med föregående
Den största delen av medarbetarna finns inom skola,
anställda inom de kommunala förvaltningarna och
medarbetare. Vid årsskiftet fanns 4 585 årsarbetare
år. Andelen kvinnor med en visstidsanställning är
vård och omsorg. Andelen månadsavlönade
234 inom bolagen. Inom förvaltningarna minskade
inom de kommunala förvaltningarna och 239 inom
67 % och andelen män 33 % vilket innebär att
medarbetare inom Karlskrona kommuns samlade
antalet tillsvidareanställda medarbetare med 94
bolagen. Motsvarande siffra för 2013 var 4 647 för
fördelningen kvinnor/män är något jämnare jämfört
verksamhet är 94 % vilket är samma nivå som 2013
personer och inom bolagen med 9 personer.
förvaltningarna och 243 för bolagen.
med andelen tillsvidareanställda medarbetare (se
och 2012. Andelen medarbetare som är anställda på
Av förvaltningarnas tillsvidareanställda medarbe-
ovan).
heltid är 67 % vilket är en ökning med en procenten-
tare är andelen kvinnor 82 % och andelen män
het jämfört med 2013.
18 %, vilket är samma relation som rådde 2013 och
visstidsanställda är störst inom skolan och har sin
2012. Av bolagens tillsvidareanställda medarbetare
förklaring i krav på lärarlegitimation som förhindrar
är andelen kvinnor 30 % och andelen män 70 %,
tillsvidareanställning innan godkänd legitimation.
I tabellen nedan framgår att ökningen av antalet
vilket motsvarar samma relation som 2013.
Tabell 38
Tillsvidareanställda medarbetare per förvaltning
Barn- och ungdomsförvaltningen
Kvinnor
Män
Totalt
Andel
kvinnor
Ökning/
minskning
kvinnor
1 278
197
1 475
87%
-42
Ökning/
minskning
män
-3
Ökning/
minskning
totalt
-45
Tabell 39
Andel
Ökning/
Ökning/
Ökning/
Män
Totalt
kvinnor
minskning
minskning
minskning
kvinnor
män
totalt
182
58
240
76%
58
12
70
71%
13
7
20
0
2
2
3
-1
2
Kvinnor
Visstidsanställda medarbetare per förvaltning
Barn- och ungdomsförvaltningen
Handikappförvaltningen
516
125
641
80%
-6
8
2
36
15
51
Idrott-och fritidsförvaltningen
18
8
26
69%
-3
0
-3
Idrott-och fritidsförvaltningen
0
2
2
Kommunledningsförvaltningen
55
36
91
60%
14
5
19
Kommunledningsförvaltningen
9
2
11
82%
Handikappförvaltningen
Kulturförvaltningen
42
17
59
71%
0
-1
-1
Kulturförvaltningen
3
4
7
43%
2
2
4
Samhällsbyggnadsförvaltningen
28
14
42
67%
-2
2
0
Samhällsbyggnadsförvaltningen
0
2
2
0%
-3
-1
-4
Serviceförvaltningen
253
72
325
78%
-12
-2
-14
Serviceförvaltningen
7
3
10
70%
0
2
2
Socialförvaltningen
132
43
175
75%
7
0
7
18
6
24
75%
1
3
4
48
166
214
22%
-2
-2
-4
2
8
10
20%
-4
1
-3
207
117
324
64%
10
-7
3
41
27
68
60%
12
6
18
Tekniska förvaltningen
Utbildningsförvaltningen
Socialförvaltningen
Tekniska förvaltningen
Utbildningsförvaltningen
Äldreförvaltningen
1 432
112
1 544
93%
-57
1
-56
Äldreförvaltningen
Totalt
4 009
907
4 916
82%
-93
1
-92
Totalt
Affärsverken
46
134
180
26%
+1
-4
-3
Karlskronahem
13
19
32
41%
-1
-3
-4
4
0%
0
0
0
52
1
53
98%
8
-6
2
350
128
478
67%
90
27
117
Tillsvidareanställde medarbetare per bolag
Kruthusen
36
Utveckling i Karlskrona
13
5
18
72%
-1
1
0
Totalt
72
158
234
30%
-1
-6
-7
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
37
Kvinnor
Män
Totalt
Andel
kvinnor
%
Barn- och ungdomsförvaltningen
48,0
15,0
63,0
76%
Handikappförvaltningen
Ökning/
minskning
kvinnor
Ökning/
minskning
män
Ökning/
minskning
totalt
0
1
1
58,8
30,0
88,8
66%
6,7
4,1
10,8
Idrott-och fritidsförvaltningen
0,4
0,2
0,6
67%
-0,1
0,1
0
Kommunledningsförvaltningen
8,6
7,8
16,4
52%
-0,3
-2,3
-2,6
Kulturförvaltningen
1,2
0,2
1,4
86%
0,1
-0,3
-0,2
medarbetare
medarbetare
Tabell 40
Timavlönade medarbetare Förvaltning
Tabell 42
Genomsnittlig sysselsättningsgrad Bolag
2014
Kvinnor
%
2014
Män
%
2014
Totalt
%
2014
Kvinnor
%
2013
Män
%
2013
Totalt
%
Affärsverken
97,4
99,2
98,7
96
99
99
Karlskronahem
95,0
100,0
98,0
96
99
98
Samhällsbyggnadsförvaltningen
0,1
0,2
0,3
33%
0
0,1
0,1
Serviceförvaltningen
8,6
0,5
9,1
95%
-0,4
-1,5
-1,9
Kruthusen
100,0
100,0
100,0
100
2,2
Utveckling i Karlskrona
92,0
100,0
94,0
92
Totalt
96,0
99,0
98,0
Socialförvaltningen
5,3
3,1
8,4
63%
0,9
1,3
Tekniska förvaltningen
2,4
4,5
6,9
35%
-1,4
0
-1,4
Utbildningsförvaltningen
1,8
1,4
3,2
56%
0
-0,2
-0,2
Äldreförvaltningen
104,4
18,5
122,9
85%
-1,7
3,2
1,5
Totalt
239,6
81,4
321,0
76%
3,8
5,5
9,3
Timavlönade medarbetare Bolag
Åldersintervall visstidsanställda
medarbetare 2014
Ålder
Kompetensförsörjning
Strategisk kompetensförsörjning är identifierat som
Affärsverken
3,0
24,0
27,0
Karlskronahem
1,0
0,0
1,0
Kruthusen
0,0
0,0
0,0
Utveckling i Karlskrona
0,0
0,0
0,0
Totalt
4,0
24,0
28,0
100
100
18 - 29
ett område inom vilket Karlskrona kommuns
samlade verksamheter behöver bli bättre. Arbetet
behöver ske på ett betydligt mer systematiskt vis för
att få en god bild av framtida utmaningar avseende
Deltid
Totalt
%
107
71
178
39
30 - 39
68
43
111
24
60
40
100
22
50 - 59
27
15
42
9
7
60 - 67
kompetensförsörjning. Under 2014 har arbetet med
Totalt
med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år.
att införa ett systemstöd (KOLL på kompetens)
Kommunens förvaltningar bokade timavlönade
För bolagen är motsvarande siffra 98 %. Den
påbörjats på barn-och ungdomsförvaltningen samt
medarbetare motsvarade 321 heltidstjänster under
genomsnittliga sysselsättningsgraden i förvaltning
utbildningsförvaltningen. Ambitionen är att fler
2014. Det är en ökning med 9,3 jämfört med
skiljer mellan kvinnor och män där den för kvinnor är
förvaltningar ska börja använda KOLL. Redovisning-
föregående år och den största ökningen finns på
92 % och för män 96 %. I bolag har kvinnor en
en nedan saknar till vissa delar innehåll p.g.a.
A FC el motsv
handikappförvaltningen av samma orsaker som
genomsnittlig sysselsättningsgrad på 96 % och
bristande systemstöd och är främst avsedd att sätta
B Avd chef el motsv
ovan. Av det totala antalet arbetade timmar under
män 99 %.
fokus på behovet av uppföljning inom området
kompetensförsörjning .
Kommunens avtal om möjlighet till önskad
Heltid
40 - 49
Timavlönade medarbetare
2014 stod kvinnor för 76 % och män för 24 % vilket
94
Chefer Karlskrona kommun
Tsv-anställda
Ansv kod Beskrivning
14
17
31
276
186
462
Kvinnor
2014
Män
2014
Andel
kvinnor
%
Totalt
2014
8
6
57
14
23
17
58
40
C Enhetschef el motsv
117
55
68
172
Totalt
148
78
65
226
är en något jämnare fördelning jämfört med andelen
sysselsättningsgrad är värt att notera i detta sam-
tillsvidareanställda medarbetare (se ovan). Timav­
manhang. Avtalet innebär att medarbetare har
Pensionsavgångar 2013–2022
lönade medarbetare inom bolag mäts i antal och
möjlighet att önska sig lägre sysselsättningsgrad
Inom perioden 2013–2022 kommer 26 % av
redovisas i tabell nedan.
(lägst 75 % av en heltid) i förhållande till en heltids-
förvaltningarnas tillsvidareanställda medarbetare att
Kvinnor
46,2
36,5
45,4
tjänst utan att ange orsak. På samma vis kan den
gå i pension. Detta grundar sig på en pensionsålder
Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Män
47,0
37,2
45,8
medarbetare som inte har en heltidstjänst önska sig
på 65 år.
Totalt
46,3
36,7
45,5
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom
högre sysselsättningsgrad upp till heltid.
Medelålder medarbetare
Karlskrona kommun 2014
Tillsvidare­
anställda
Visstids­
anställda
Totalt
förvaltningarna uppgår till 92,8 % vilket är en ökning
Tabell 41
Genomsnittlig sysselsättningsgrad Förvaltning
Barn- och ungdomsförvaltningen
Handikappförvaltningen
38
2014
Kvinnor
%
2014
Män
%
2014
Totalt
%
2013
Kvinnor
%
2013
Män
%
2013
Totalt
%
95
96
95
95
95
95
93
93
96
93
92
96
Tabell 43
Pensionsavgångar > 40 per yrkesgrupp
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Totalt
Usk/vårdbiträde/skötare/vårdare
38
39
46
50
33
38
42
39
42
388
Lärare grundskola
12
18
14
22
20
11
12
6
15
138
Handläggning/administration*
10
14
10
16
8
14
14
13
12
122
Idrotts- och fritidsförvaltningen
93
88
91
88
100
91
Förskollärare
6
8
10
12
11
12
7
18
14
101
Kommunledningsförvaltningen
99
100
99
98
99
98
Barnskötare/dagbarnvårdare
5
9
6
8
9
13
9
8
7
78
Kulturförvaltningen
93
94
93
95
99
96
Ledning*
5
5
8
6
6
7
9
13
8
68
Samhällsbyggnadsförvaltningen
97
98
98
97
98
97
Lärare gymnasium
3
8
6
8
5
10
9
4
5
63
Serviceförvaltningen
91
95
92
91
95
92
Kock & måltidspersonal
5
7
7
7
5
7
9
7
3
63
Socialförvaltningen
98
98
98
98
99
98
Skolläkare/distrikt-/sjuk-/skolsköterska
Tekniska förvaltningen
97
99
99
96
99
98
Totalt
96
3
4
6
4
7
3
7
6
3
43
87
112
113
133
104
115
118
114
109
1 064
Utbildningsförvaltningen
94
96
95
96
96
Äldreförvaltningen
87
90
89
86
90
89
*Övergripande vht, planering, utredning, skola/fritid, äldreomsorg, ekonomi, personal, löner, reception, telefoni
Totalt
92
96
93
92
96
92
**Barn-/äldreomsorg, skola, fritid, rektorer, övergripande vht
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
39
medarbetare
medarbetare
Antal lediga tjänster per förvaltning
Via rekryteringsverktyget Talent Recruiter – Kommunrekrytering (Kommentus/SKL) som infördes
Tabell 46 Frisknärvaro Förvaltning
Andel
Kvinnor
(%)
Andel
Män
(%)
Andel Ökning/
Totalt minskning
(%)
(%*)
Sjukdagar
2014
Barn- och ungdomsförvaltningen
58
71
60
4
under 2012 går det nu att följa upp antal lediga
Handikappförvaltningen
49
63
52
-2
tjänster per förvaltning utannonserade externt
Idrott-och fritidsförvaltningen
72
50
65
-6
Handikappförvaltningen
21,0
och/eller internt under 2014 samt antal sökande
Kommunledningsförvaltningen
82
81
82
20
Idrotts- och fritidsförvaltningen
19,6
per förvaltning. Tabellen nedan visar att barn- och
Kulturförvaltningen
60
78
65
-4
Kommunledningsförvaltningen
8,3
ungdomsförvaltningen haft flest antal tjänster
Samhällsbyggnadsförvaltningen
82
81
82
20
Kulturförvaltningen
utannonserade och i genomsnitt per tjänst drygt
Serviceförvaltningen
59
66
61
6
15 sökande. Utbildningsförvaltningen har lägst antal
Socialförvaltningen
56
75
61
-3
sökande i genomsnitt per ledig tjänst med
Tekniska förvaltningen
56
67
65
4
11 sökande. Kommunledningsförvaltningen är den
Utbildningsförvaltningen
67
77
71
1
förvaltning som fått flest ansökningar per utannon-
Äldreförvaltningen
43
45
44
serad tjänst med 66 ansökningar och äldreförvalt-
Totalt
52
67
55
ningen har under 2014 i snitt fått 39 ansökningar/
Frisknärvaro Bolag
1,6
13,2
19,4
-0,8
0,5
-0,7
29,8
23,3
17,2
-2,6
12,6
8,6
8,4
5,9
-0,4
3,2
13,9
1,7
10,0
-1,8
-2,3
-2,0
3,1
6,4
4,3
-5,0
-2,0
-3,8
21,4
8,2
18,4
2,7
1,0
2,3
Socialförvaltningen
17,2
15,9
16,9
1,4
3,9
1,0
Tekniska förvaltningen
22,9
17,8
18,9
5,4
0,7
1,7
5
Utbildningsförvaltningen
11,7
11,1
11,5
2,4
0,1
1,5
3
Äldreförvaltningen
29,1
23,3
28,6
3,4
-1,5
2,9
Totalt Karlskrona kommun
22,5
14,8
21,1
1,7
-0,2
1,4
11
4
6
2
2
2
7
4
5
1
-6
-3
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Serviceförvaltningen
99
98
0
100
100
2
100
0
Barn- och ungdomsförvaltningen
Handikappförvaltningen
270
53%
49
10%
Idrott- och fritidsförvaltningen
1
Kommunledningsförvaltningen
10
2%
Kulturförvaltningen
6
1%
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
8
2%
Serviceförvaltningen
25
5%
Socialförvaltningen
15
3%
Tekniska förvaltningen
17
3%
Utbildningsförvaltningen
49
10%
Äldreförvaltningen
61
12%
Totalt Karlskrona kommun
98
100
98
-1
97
99
99
0
*(procentenheter) jfr 2013
Män
15,3
Bolag
Affärsverken
Karlskronahem
Kruthusen
4
4
Utveckling i Karlskrona
10
0
8
3
1
3
Totalt
10
4
6
4
1
2
Frisknärvaro och sjukfrånvaro
511
Tabell 45 Antal ansökningar till lediga
befattningar 2014
Förvaltning
Antal
%
Barn- och ungdomsförvaltningen
4 126
37
Handikappförvaltningen
1 269
11
Idrott- och fritidsförvaltningen
Totalt
Totalt
Totalt
99
%
Ökning/
minskning
jfr 2013
0,3
96
Antal
Ökning/
minskning
jfr 2013
Män
Karlskronahem
Förvaltning
20,3
Ökning/
minskning
jfr 2013
1,4
Affärsverken
Utveckling i Karlskrona
Kvinnor
Sjukdagar
Sjukdagar
Kvinnor
22 ansökningar/ledig tjänst.
Tabell 44 Antal annonserade tjänter 2014
Förvaltning
Barn- och ungdomsförvaltningen
Sjukdagar
2014
19,9
tjänst. För kommunen som helhet har vi i genomsnitt
Kruthusen
46
Att arbeta hälsofrämjande innebär att arbeta med
frisknärvaro som har ökat mest jämfört med
är en ökning med 2 dag/medarbetare/år. Kvinnornas
helheten – individ, grupp och organisation. Insatser
föregående år (tre procentenheter) medan männens
sjukfrånvaro i bolagen är 10 dagar/år vilket är en
ska inte bara fokusera individens livsstil utan även
har ökat marginellt
ökning med 6 dagar jfr 2013. Männens sjukfrånvaro
är 4 dagar/år vilket är samma nivå som 2013.
att utveckla hälsofrämjande psykosociala- och
fysiska arbetsmiljöer. Ett positivt arbetsklimat är en
Antal sjukdagar per medarbetare
förutsättning för hög kvalitet i mötet med medbor-
Rapporter om att sjukfrånvaron ökar i landet har
högst inom äldreförvaltningen med 28,6 dagar/
gare/brukare/kunder/elever. Inom Karlskrona
kommit sedan 2011 både inom privat och inom
medarbetare/år. Lägst är det inom samhällsbygg-
kommun arbetar förvaltningar och bolag systema-
offentlig sektor. Det är gruppen unga medarbetare
nadsförvaltningen med 4,3 dagar/medarbetare/år.
tiskt och strukturerat med hälsofrämjande, förebyg-
och diagnoser inom det psykosociala området som
Tre förvaltningar minskar i sjukfrånvarodagar och två
gande och rehabiliterande insatser. Kommunens
ökar. I Karlskrona kommun började inte den
är på samma nivå som 2013 och övriga förvaltningar
företagshälsovård – Kommunhälsan – har en aktiv
utvecklingen förrän under 2013 och fortsätter 2014,
ökar i sjukfrånvarodagar med 1-5 dagar/medarbe-
roll i det arbetet.
där i stort sett alla mätområden inom sjukfrånvaron
tare/år.
Av kommunens 11 förvaltningar är sjukfrånvaron
ökar (åldersgrupper, antal dagar, frånvarointervall)
Frisknärvaro
förutom männens sjukfrånvaro som minskar med 0,2
Utmaningar 2015 – 2017
Frisknärvaro definieras i Karlskrona kommuns
dagar, antal dagar i intervall 1–14 som minskar med
”Rätt kompetens är framtidsfrågan för välfärdens
en dag samt åldersgrupp 40-49 som minskar med
arbetsgivare” – Håkan Sörman, Vd SKL
0,7 dagar.
Enligt SKL:s undersökning i samband med kommu-
Kommunledningsförvaltningen
657
6
samlade verksamheter som att en medarbetare med
Kulturförvaltningen
129
1
5 sjukdagar eller färre per år bedöms vara frisk. Av
Under 2014 ökade sjukfrånvaron inom förvaltning
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
291
3
tabellen ovan framgår att frisknärvaron i förvaltning-
Serviceförvaltningen
419
4
arna är 55 % vilket är tre procentenheter mer än
med 1,4 dag till 21,1 dagar/medarbetare/år. Mäns
kommunerna inför tre stora utmaningar framöver –
468
4
föregående år och två mer än 2012. Frisknärvaron
sjukfrånvaro minskade med 0,2 dagar till 14,8 dagar/
karriärmöjligheter, arbetsmiljö och löner. Dessa tre
Tekniska förvaltningen
755
7
skiljer sig mellan kvinnor och män, där kvinnornas
medarbetare/år och kvinnors ökade med 1,7 dag till
områden behöver utvecklas om kommunerna ska
Utbildningsförvaltningen
536
5
frisknärvaro med 52 % är betydligt lägre än män-
22,5 dagar/medarbetare/år. Inom bolagen är
uppfattas som intressanta arbetsgivare av dagens
2 404
22
nens som är 67 %. Det är emellertid kvinnornas
sjukfrånvaron låg med 6 dagar/medarbetare/år vilket
och morgondagens medarbetare och chefer. I linje
Socialförvaltningen
Äldreförvaltningen
Totalt Karlskrona kommun
40
Tabell 47 Antal sjukdagar
nikationssatsningen Sveriges Viktigaste Jobb står
11 100
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
41
medarbetare
med detta antog kommunfullmäktige som ett av sina
för verksamheten som den enligt kollektivavtalet
budgetmål för 2014 att strategisk kompetensförsörj-
utgör. Ett arbete med att beskriva kommunens
ning skulle vara personalpolitiskt fokus och att
löneprocess över hela året kommer att genomföras
Kompetens var det perspektiv i personalpolitiska
under 2015 i syfte att på ett enkelt och tydligt sätt
programmet som förvaltningarna skulle sätta mål
föra in lönefrågan i sitt sammanhang.
Mål och måluppfyllelse 2014
utifrån.
För 2015 har kommunfullmäktige fastställt
Tabell 48 Sammanställning av sjukfrånvaro Karlskrona kommun
perspektiv Hållbart arbetsliv att arbeta med i det
personalpolitiska programmet. För att göra arbetsplatser attraktiva med den bästa arbetsmiljön som
mål behöver det vara en god samverkan och dialog
2014-01-01—12-31
Total sjukfrånvaro, i timmar
Total ordinarie arbetstid, timmar
Total sjukfrånvaro, i procent
2014
2013
635 927
586 715
9 409 812
9 232 281
6,76
6,36
mellan medarbetare och chefer. Därigenom skapas
en naturlig möjlighet för medarbetare att framföra
Total sjukfrånvaro över 60 dagar,
sina åsikter och möjligheter till delaktighet och
timmar
299 397
248 953
påverkan. Möjlighet till inflytande på arbetsplatsen är
Total sjukfrånvaro, i timmar
635 927
586 715
47,08
42,43
en framgångsfaktor för att kunna attrahera nya
medarbetare. Det är också en av de viktigaste
Total sjukfrånvaro över 60 dgr
i % av total sjukfrånvaro
delarna i upplevd god arbetsmiljö. Samverkansavtal
Kvinnor
2013 ger förutsättningar och verktyg för denna
Total sjukfrånvaro, i timmar
utveckling. Kommunens chefer behöver i högre grad
Total ordinarie arbetstid, timmar
göra arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal till
Total sjukfrånvaro, i procent
avgörande vardagsaktiviteter i sitt ledarskap. Under
2015 kommer dialogmaterialet till samverkansavtalet
att förbättras. Arbetsmiljöverkets arbete med ny
534 821
496 709
7 398 794
7 279 172
7,23
6,82
Män
Total sjukfrånvaro, i timmar
Total ordinarie arbetstid, timmar
101 106
90 007
2 011 018
1 953 109
5,03
4,61
föreskrift kring den psykosociala arbetsmiljön
Total sjukfrånvaro, i procent
kommer att följas.
Sjukfrånvaron fortsätter att öka på lokal och
nationell nivå efter att i flera år ha minskat. Chefen är
en viktig arbetsmiljöfaktor. Under 2015 kommer
Under 29 år
Total sjukfrånvaro, i timmar
Total ordinarie arbetstid, timmar
Total sjukfrånvaro, i procent
68 464
57 705
1 049 937
925 372
6,52
6,24
arbetet att fortsätta med de åtgärder som föreslås i
den kartläggning av chefers vardag som genomför-
30-49 år
des 2014 i syfte att förbättra såväl chefers som
Total sjukfrånvaro, i timmar
medarbetares arbetsmiljö.
Total ordinarie arbetstid, timmar
Rätten till heltid och möjlighet till utvecklingstjänster är två uppdrag givna i budget 2015 som kommer
Total sjukfrånvaro, i procent
267 116
251 596
4 458 341
4 447 598
5,99
5,66
Över 50 år
att ingå i det övergripande arbetet med att göra
Total sjukfrånvaro, i timmar
Karlskrona kommun till en modern och attraktiv
Total ordinarie arbetstid, timmar
arbetsgivare för både dagens och morgondagens
Total sjukfrånvaro, i procent
300 348
277 413
3 901 534
3 859 310
7,70
7,19
medarbetare.
Med ett allt tydligare ansvar för lönebildningen
lokalt krävs en utveckling av den lokala lönepolitiken
och löneprocessen. Detta skall ske genom en ökad
omvärldsbevakning och uppdatering av arbetsvärderingen. Därutöver behöves ett utökat engagemang
från förvaltningsledningar och chefer för att sätta
lönefrågan i centrum och göra den till det styrmedel
42
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
43
Attraktiv livsmiljö
Näringslivets
Karlskrona
Snabba kommunikationer
Mål
Indikator
Riktning
Mätvärde
Analys indikatorer
2011
2012
2013
2014
Vi ska ha kommuninvånare
som anser att de har inflytande
Inom flertalet verksamheter sker utveckling av former för dialogmöten med
medborgare och brukare både via fysiska möten och via digitala kanaler.
Digital tillgänglighet till kommunfullmäktigemöten har skapats. Utvecklingen av e-tjänster fortsätter inom kommunen. En plattform för utökad
medborgarmedverkan tas fram. Tillgänligheten till personal via telefon har
ökat under året. En större andel av gymnasieeleverna har kommit in på sitt
förstahandsval.
Grad av nöjdhet (värde > Ska öka
55) med möjligheterna till
inflytande i kommunen
N/A
37
N/A
41
Värdet i SCB:s medborgarundersökning har ökat mellan åren 2012 till
2014. Kommunen har ett högt värde i
Kkik(kommunens kvalitet i korthet) avseende hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling.
Däremot är denna indikator relativt andra
kommuner fortfarande låg så det är fortsatt
viktigt att utveckla kommunikationen och
delaktigheten med kommunmedborgarna.
Vi ska ha kommuninvånare
som anser att kommunens
verksamheter är bra och
servicenivån hög
Utökat antal självservicetjänster under året. Under december lanserades
jämförelseservice på Karlskrona.se. Initialt går det att jämföra omvårdnadsboenden och gymnasieskolor. Under början av 2015 kommer grundskolan och förskola att läggas till och följas av flera serviceområden. Ökat
antal dialogmöten med föreningslivet har genomförts.
Grad av nöjdhet (värde >
55) med hur kommunens
verksamhet som helhet
bedöms
Ska öka
N/A
52
N/A
54
Värdet i SCB:s medborgarundersökning
har ökat från 2012 och ligger väl i nivå med
övriga kommuner. I Kkik har kommunen
stadigt förbättrat sina värden överlag från
startåret 2011.
Vi ska ha nöjda kommun­
invånare som anser att
Karlskrona kommun är en
bra plats att leva och bo i
Affärsverken har markant ökat investeringstakten avseende bredbandsutbyggnad i kommunen. Planeringen av utbyggnad av Pottholmen fortsätter.
Upprustning och handikappanpassning av större lekplatser pågår.
Grad av nöjdhet (värde >
55) med att bo och leva i
sin helhet i kommunen
Ska öka
N/A
62
N/A
63
Värdet i medborgarundersökningen har
ökat från 2012 och ligger en bra bit över
rikssnittet. Med det fokus på varumärkesarbetet som har påbörjats under året och
framtida strategier utifrån detta bör värdet
kunna ökas ytterligare.
Vi ska utveckla staden i
vattnet
2014 fastställdes FÖP skärgården och VA-plan. Flera planer har antagits
och pågår. Pottholmen som en ny vattennära stadsdel. Säljö udde utvecklas som turistnäring. Utökad skärgårdstrafik. Upprustning av fritidsbåtsanläggningar och gästhamnar pågår. Stadsmarinan utvecklas med nyproduktion.
Antal passagerare i
skärgårdstrafik
Ska öka
59 706
62 479
69 045
68 239
Efter en stark ökning 2013 minskade antalet resande med drygt 800 personer mellan
2013 och 2014.
Antal boende i skärgården
Ska öka
4103
4131
4128
4121
Antalet invånare boende i skärgården har
minskat marginellt mellan åren.
Antal företag i kommunen
Ska öka
6
4,3
4,5
4,5
Andelen av befolkningen som driver företag
är fortfarande under rikssnittet.
Vi ska ha fler företag i Karlskrona
Vi ska vara kända som en
företagsvänlig kommun
Framtagande av en gemensam samhällsbyggnadsprocess för kommunen.
"En enklare vardag". Landsbygdsprogrammets framtagande och handlingsplan för detta. Bostadsförsörjningsprogram och påbörjad handelsutredning. Utveckling av världsarvet. Företagslotsar. Socialt företagande. Ett
stort antal projekt och aktiviteter tillsammans med olika samarbetspartners. Näringslivsdagen.
Grad av nöjdhet i företagarnas bedömning av
service i myndighetsutövningen.
Ska öka
62
N/A
N/A
N/A
Måttet kan ej mätas på grund av att kommunen de senaste åren ej har varit med
i SKL:S mätning "Insikt". Från 2015 finns
måttet tillgängligt.
Vi ska ha snabba kommunikationer lokalt, regionalt och
globalt
Affärsverken har ökat investeringstakten i bredbandsutbyggnaden.
Andelen hushåll som förväntas ha tillgång till bredband kommer att fortsätta öka.
”Snabba” och driftsäkra
bredbandsförbindelser
via fibernät i hela kommunen
Ska öka
20,8
26,2
31,7
38,6
Andelen hushåll som har tillgång till
"snabbt" bredband ökar mellan åren.
Vi ska utveckla hållbar
infrastruktur, hamnar, IT och
transporter
EU-projektet "Baltic-Link Motorways of the sea, Gdynia-Karlskrona"
avslutades i oktober månad 2013. Verköbanan är elektrifierad och den
intermodala terminalen är i drift. Färjetrafiken till och från Verkö utvecklas
mycket positivt både avseende gods och passagerare under 2014. Ombyggnaden av Bergåsa trafikplats och tågstopp pågår för fullt och ska vara
klara i slutet av 2015.
Antal enheter som
transporteras på järnväg
till och från Verkö
Ska öka
N/A
N/A
N/A
59
Verksamheten kom så smått igång under
2014.
Andelen miljöbilar i det
geografiska området
Karlskrona
Ska öka
10,3
13
15,4
N/A
Andelen miljöbilar fortsätter öka och ligger
över rikssnittet men ligger i paritet med
större kommuner.
Antal enheter gods på
färjelinjer till och från
Karlskrona
Ska öka
80 415
84 441
93 671
104 034 Liksom passagerarutvecklingen så fortsätter antalet enheter gods att öka. Omräknat
är det 285 enheter gods som passerar varje
dygn.
Antal passagerare på
färjelinjer till och från
Karlskrona
Ska öka
434 584 467 061 412 117
Vi ska vara ett nav i en expansiv region
44
Sammanfattning mål 2014
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
Färjetrafiken till och från Verkö utvecklas mycket positivt både avseende
gods och passagerare. Trafiken via den nya kombiterminalen är under
upparbetning
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Målområden
552 703 Värdet för 2014 innebär att drygt 1 500
passagerare passerar Verkö varje dag.
Detta är en enorm potiential för ökad
besöksnäring.
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
45
Upplevelsernas
Karlskrona
Mål
Vi ska skapa möjligheter till
upplevelser i vår kommun
Vi ska utveckla staden i
vattnet
Utbildning och
kunskap
Vi ska ha skolor och utbildningar med kvalitet som ger
gemenskap, trygghet och
valfrihet
Vi ska ha skolor och utbildningar med kvalitet så att
barn och ungdomar ges
tillträde till högre utbildningar
och yrkesliv
46
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
Sammanfattning mål 2014
Indikator
Riktning
Mätvärde
Analys indikatorer
2011
2012
2013
2014
N/A
N/A
9
Karlskrona skärgårdsfest, Hasslöfestivalen, Invigning ubåtshuset, The
Kayak Fishing Show, Nordea Tour Futures, Pridefestivalen, Jesus Christ,
Magnus Uggla, Antikrundan
Antal evenemang som
genomförs varje år av
nationellt och internationellt intresse
Ska öka
N/A
Samarbetsavtal med Entré Karlskrona för att få hit fler kongresser och
öka beläggningen på hotellen. Världsarvsprojektet syftar till att lyfta fram
världsarvet som besöksmål och aktivitet.
Antal gästnätter
Ska öka
349 497 350 284 335 104 336 100 Värden från 2013 och framåt är ej jämförbara med tidigare år. Campingstatistiken är ej
uppdaterad. Det vi kan utläsa är en ökning
av antalet hotellnätter med
ca 12 000 nätter.
Garpahamnen vatten och avlopp till småbåtsanläggningen. Renovering av
mittpir Saltö fiskhamn. Utvecklingen av stadsmarinan fortsätter. Omgestaltning av torget och kajpromenaden näst på tur. Miljöstation för marinan
är färdigställd.
Antal gästnätter i gästhamnar
Ska öka
8 829
9 418
9 706
9 529
Efter en markant ökning 2013 så minskar
antalet gästnätter under 2014. Det fantastiska sommarvädret kan ha bidragit till att
fler båtar stannat ute i skärgården
Antal båtplatser för
fritidsbåtar
Ska öka
2662
2803
2769
2775
Viss ökning efter nedgång 2013.
Antal passagerare i
skärgårdstrafik
Ska öka
59706
62479
69045
68239
Efter en stark ökning 2013 minskade antalet resande med drygt 800 personer mellan
2013 och 2014.
Andel elever i årskurs 5
som uppger "jag känner
mig trygg i skolan"
Ska öka
97
97
95
96
I både årskurs 5 och 8 är det fortsatt en
hög andel av eleverna som känner sig
trygga.
Andel elever i årskurs 8
som uppger "jag känner
mig trygg i skolan"
Ska öka
96
95
92
94
I både årskurs 5 och 8 är det fortsatt en
hög andel av eleverna som känner sig
trygga.
Antal närvarande barn
förskolan i relation till
antalet närvarande
personal
Ska minska
N/A
4,7
4,1
4,3
Trots en reell ökning av indikatormåttet det
senaste året ligger vi under rikssnittet.
Andel elever i årskurs 9
som är behöriga till ett
gymnasieprogram
Ska öka
88,3
86,4
88,2
87,7
Andelen behöriga elever ökade under
2013 men en viss minskning skedde 2014.
Karlskrona har en högre andel elever som
är behöriga än riket i genomsnitt.
Andel elever i gymnasieskolan som fullföljer sin
utbildning inom fyra år
Ska öka
74,2
77,1
71,6
76
Andelen elever som fullföljer gymnasiet
inom fyra år ligger fortfarande under rikssnittet trots en ökad andel det senaste året.
Barn- och ungdomsnämnden har beslutat om en handlingsplan för trygghet och studiero. Samtliga enheter för förskola, skola har en plan för att
främja likabehandling och motverka kränkningar. Inom utbildningsnämndens område arbetar samtliga enheter tydligare med likabehandlingsplaner.
En process är påbörjad som syftar till att utveckla ändamålsenliga
övergångar mellan olika stadier, för att säkerställa barns rätt till kontinuitet i lärandet. Ett flertal satsningar som ska leda till att elever når minst
godkänd i alla ämnen. T ex Qualis i förskolan, NTA för förskola och skola,
Undervisningslyftet och IKT Utvecklingsplan med mål. Välkomsten för
kartläggning av nyanlända barns förutsättningar. Fördjupad utbildning i
specialpedagogik.
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Målområden
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
47
Övergripande
ekologiska mål
Mål
48
Indikator
Riktning
Mätvärde
Analys indikatorer
2011
2012
2013
2014
Vi ska bevara naturens produktionskapacitet och värna
mångfalden i naturen
Tre förskolor och 2 skolor är certifierade med Grön Flagg. 6 förskolor
inväntar besked på sin ansökan. Flera förskolor och skolor arbetar med
hållbar utveckling som bas i lärandet. Genom skolutvecklingsprogrammet NTA- Naturvetenskap och Teknik för alla, ges lärare och barn/elever
möjlighet att arbeta som forskare. Antagen cykelstrategi. Ny livsmedelsupphandling under året. Ett flertal obligatoriska ekologiska produkter köps
in av samtliga kök. Arbetar med ett flertal naturvårdsprojekt. Skötselplaner
för kommunens tätortsnära skogar. Ny fiskväg Karlskrona vattenverk.
Utrivning damm Augerums kvarn. Två gymnasieskolor har blivit tilldelade
utmärkelsen Hållbar Skola av Skolverket.
Andel ekologiska livsmedel i den kommunala
verksamheten
Ska öka
15,1
18,0
18,0
24,0
Andelen ekologiska livsmedel har ökat
markant över åren och ligger nu klart över
rikssnittet.
Vi ska minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets
produktion och energianvändning
Vid bidrag till föreningsanläggningar prioriteras energibesparande
åtgärder.Planering för e-arkivering pågår. Fler nämnder använder digitala
handlingar. Fler självservicetjänster. Årlig minskning av energiförbrukningen i kommunens fastighetsbestånd. Mindre osorterat avfall i kommunen.
Utbyte av gatubelysning. Fler elcyklar främst inom hemtjänsten. I Karlskronahems fastigheter ökar den individuella mätningen av el, varmvatten,
värme och kallvatten. Hyresgästaktiviteter med miljöteman.
Insamlat hushållsavfall,
kg/inv (värde 2010 exkl
producentansvar)
Ska öka
395
468
477
N/A
En ökning av detta måttet kan både ses
som positivt, att mer återvinns och negativt
att vi fortfarande ökar andelen sopor i
samhället.
Chaufförsverksamheten för att effektivisera resandet har utvecklats. UtVi ska minska spridningen
och nyanvändningen av äm- bildning i Lync och fler webbmöten. Asfaltsmassor tas om hand på upplag
nen och material som hämtas för återanvändning.
ur berggrunden
Utsläpp av växthusgaser inom kommunens
gränser, antal ton C02ekv/inv
Ska minska
3,72
N/A
N/A
N/A
Antal resor med kollektivtrafik, per invånare
och år
Ska öka
77,2
76,52
80,3
80
Koldioxidutsläpp, antal
ton/invånare
Ska minska
N/A
N/A
N/A
N/A
Försämringen av soliditeten 2014 jämfört med 2013 är en följd av det negativa resultatet för 2014, samt den ökade nettolåneskulden.
Soliditet enligt bokslut
Ska öka
eller minst
bibehållas
19,1
17,2
17,8
17,6
Måttet ska mätas över tid och ej enskilt år.
Vi ska ha årliga resultat under
åren 2014 – 2016 som är positiva. Inriktningen är att resultatet på sikt ska motsvara
minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag.
"Det negativa resultatet för året uppgår till ca - 0,3% av statsbidrag och
skatteintäkter. Om kommunens resultat för ett enskilt år blir negativt, ska
det i normalfallet återställas inom tre år. Övriga kommentarer kring utfallet
återfinns i årsredovisningen.
Resultat enligt bokslut
Ska öka
14,0
2,5
21,5
-9,4
Resultatet är negativt för 2014 och därmed
uppnår vi inte det uppsatta målet.
Kommunens samlade
verksamheter arbetar med
perspektiv "Kompetens" i det
personalpolitiska programmet under 2014
KOLL på kompetens är på väg att rullas ut. Kunskapsförvaltningen har gått
in i verktyget under 2014 och ytterligare förvaltningar är på väg in 2015.
Kommunikationsavdelningen arbetar med perspektivet KOMPETENS en
gång i månaden genom att medarbetarna delar med sig av sin kompetens
och en praktisk övning utförs i samband med detta. Systematiskt genomförande av mentorskap för chefer är inte påbörjat, ej heller medarbetarutvecklingsprogram.
Antal arbetsgrupper
som har satt upp mål
med utgångspunkt i
det personalpolitiska
programmet
Ska öka
N/A
N/A
N/A
N/A
Indikatorn ej mätt.
Övergripande
Soliditeten ska minst bibeekonomiska mål hållas under planperioden
Övergripande
personalpolitiska mål
Sammanfattning mål 2014
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Målområden
Det totala kollektivtrafikresandet ökade
med 19 055 resor eller 0,4 %. Med anledning av befolkningsökningen minskar
däremot resandet/invånare. Det som är
positivt är att resandet med tåg ökade med
48 969 resor eller 5,7 %. Av denna ökning
står Krösatågen för merparten. Resandet
med buss minskade dock med 27 101
resor eller 0,7%.
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
49
Övergripande
sociala mål
Mål
Sammanfattning mål 2014
Riktning
Mätvärde
Analys indikatorer
2011
2012
2013
2014
Inventering och prioritering avbostadsnära strövområden och motionsspår är gjord. Utveckling av informationen via hemsidan om föreningslivet.
Inventering av aktivitetsytor med prioritering är genomförd. Arbetet med
utveckling av Blekinge Health Arena fortgår. Antagande av länsgemensam
folkhälsopolicy som grund för handlingsplaner. Genomfört folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor. Strukturerat arbete med alla intressenter
för förbättrad kvalite på måltiderna i kommunen. Teman för att lyfta den
offentliga måltiden, Matlandet Norden (temavecka), Måltidens dag (hållbar
utveckling/ekologisk måltid). Handlingsplan för genomförandet av cykelstrategin.
Andel invånare 16-84
år "med bra självskattat
hälsotillstånd"
Ska öka
71
70
70
73
Andelen invånare med bra självskattat hälsotillstånd har klart förbättrats det senaste
året och ligger numera i snitt med större
städer och klart över riksnivån.
Funktionsstödsnämnden behöver utveckla servicebudet inom LSS gruppVi ska ha en omsorg med
kvalitet som ger gemenskap, och serviceboende. De aktiviteter som nämnden arbetar med har gett
resultat i rätt riktning. Ett förändrat arbetssätt måste utvecklas, för att
trygghet och valfrihet
det ska ske en förändring med förmågan att ge personligt utformat stöd
vid individuella aktiviteter. Ett fortsatt arbete med risk tillsammans med
utbildningsinsatser kopplade till empatiskt och professionellt bemötande
ses som ett par områden som kan bidra till att minska risken för hot och
våldssituationer.
Andel boendeplatser
inom LSS grupp- och
serviceboende med
tillgång till definierat
serviceutbud, sammanvägt värde
Ska öka
73
58
78
74
Lägre värde 2014 beroende på möjlighet till
gemensamma aktiviteter och antalet fall av
hot och våldsituationer.
Vi ska ha en god folkhälsa
Omsorgs- och serviceutbudet inom hemtjänstverksamheten bedöms ha
gott resultat trots försämring av serviceutbudet. Utifrån beviljat biståndsbeslut planerar omvårdnadspersonalen tillsammans med brukaren i en genomförandeplan insatser utifrån brukarens individuella behov. Inom kommunens hemtjänstverksamhet tillämpas lagen om valfrihet, alla brukare
som har hemtjänst har möjlighet att välja utförare och välja när som helst.
Andel personer 65 år och Ska öka
äldre som är "mycket
eller ganska nöjda" med
kvaliteten i hemtjänst
N/A
94
92
92
Andelen nöjda hemtjänsttagare ligger fortfarande över rikssnittet men på en något
lägre nivå.
Äldrenämnden bedöms ha ett gott resultat vad avser serviceutbudet.
Serviceutbudet inom särskilt boende utgörs av att personalen tillsammans
med brukaren gör en individuell plan över hur de insatser som brukaren
ska ha hjälp med ska utföras. Under de nästkommande åren kommer verksamheten fokusera på det sociala innehållet i de särskilda boendena samt
på att brukarna upplever delaktighet och välbefinnande.
Andel personer 65 år och Ska öka
äldre som är "mycket
nöjda eller ganska nöjda"
med kvaliteten i särskilt
boende
N/A
84
82
81
Kommunen ligger fortfarandse under
riksnittet vad gäller nöjda brukare i särskilt
boende.
Andel förvärvsarbetande
invånare 20-64 år
74,7
76
76,2
N/A
Andelen förvärvsarbetande fortsätter att
öka, men ökningstakten är lägre än rikssnittet.
Vi ska öka andelen personer i Aktiviteter genomförs för att prioritera gruppen ungdomar. Kommunala
egen försörjning
beredskapsjobb har genomförts. Aktiva åtgärder gällande arbetslösa
personer som omfattas av etableringsuppdraget har påbörjats för
20 personer. Arbetet med gruppen arbetslösa med rehabbehov har
prioriterats via Resushusmodellen och Rock- i samverkan. Ungdomskraft - Projekt Blekinges Unga Lyfter. Uppstart av Navigatorcentrum och
entreprenörskapsutbildning.
50
Indikator
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
Ska öka
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Målområden
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
51
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Översikt för bolagskoncernen 2014
AB Karlskrona Moderbolag och helägda dotterbolag
AB Karlskronahem
frågorna ska hanteras framöver. Samarbetet med
Ronneby och Karlshamn har fortsatt under året och
AB Karlskrona Moderbolag
Viktiga händelser
Resultatet för bolaget har under 2014 påverkats
Tabell 49 ( mnkr)
Omsättning
2014
2013
2012
2011
2010
1,8
1,7
1,6
1,6
2,5
Resultat efter
finansnetto
-9,7 -10,3 -10,9 -10,3
Soliditet %
Eget kapital
21
18
18
26
elförsäljningen. Koncernen Affärsverken omsatte
under året 833 mnkr. Koncernens resultat före
Affärsverken Energi AB
2011
2010
331
323
315
6,2
finansnetto
8,2
7,9
7,4
6,8
Soliditet i %
18
18
18
19
19
331
331
328
325
322
2012
2011
2010
Eget kapital
Omsättning
383
421
399
394
580
Balansomslutning
7,3
12
4,5
5,2
15,8
Ändamål
Resultat efter
95
77
66
106
40 mnkr. Bolaget investerade under året 107 mnkr
finansnetto
438
415
409
huvudsakligen inom fjärrvärme (45 mnkr), elnät
Soliditet i %
6
6
6
4
4
(30 mnkr) och stadsnät (25 mnkr).
Eget kapital
4,6
4,8
4,8
4,8
4,8
82
84
75 109
106
Moderbolagets, Affärsverken AB, verksamhet
2012
336
2013
dispositioner blev 28,7 mnkr jämfört med budgeterat
under året per verksamhetsgren:
2013
348
2014
453
Ändamålet med bolagets verksamhet är att bolaget
2014
Omsättning
Tabell 51 ( mnkr)
96
Ändamål
Tabell 53 ( mnkr)
Resultat efter
456
Balansomslutning
21
-4,8
negativt av det milda vädret för både värme- och
regionnätet i södra Sverige (Sydlänk) är aktiverat.
Balansomslutning
1 858 1 861 1 784 1 793 1 794
AB Karlskronahem har som övergripande mål för sin
verksamhet att förvärva, avyttra och förvalta
fastigheter eller tomträtter i Karlskrona Kommun.
Ändamål
Bolaget skall bedriva handel med energi. Bolagets
Viktiga händelser
heter som bedrivs i aktiebolagskoncernen och styra
Värme
syfte är att enligt god teknisk praxis och med optimalt
Resultatet efter finansiella poster uppgick till
verksamheten efter de mål som kommunfullmäktige/
Försäljningen blev ca 20 % lägre än budgeterat med
resursutnyttjande främja en god elförsörjning. Bolaget
+8,2 mnkr för år 2014 vilket är något bättre än
kommunstyrelsen bestämmer. Bolaget ägs till 100 %
anledning av det milda vädret. Beroende på den
ägs till 100 % av Affärsverken Karlskrona AB
ägarens resultatkrav. Bolaget uppfyller även
av Karlskrona kommun.
milda vintern har flislagret varit mycket stort under
genom sin ägarfunktion skall samordna de verksam-
ägarens krav på soliditet.
lång tid. En större nedskrivning av värdet på lagret
Viktiga händelser
beslutats. Ändrade ägardirektiv för Skärgårdstrafi-
har gjorts och påverkar resultatet negativt. Utbygg-
Styrelsen beslutade under året att verksamheten ska
ringar. Hyresrätterna på Vedebylund byggs med låg
ken har tagits fram som innebär förlängd säsong.
naden till Verkö har pågått under året och är
ta eget balansansvar from april 2015. Det innebär att
energiåtgång mindre än 60kwh/kvm boarea.
Bolaget har följt upp dotterbolagens verksamheter
driftsatt. Start av drift för projektet närvärmecentra-
bolaget själv kommer att ansvara för prognostisering
Karlskronahem har genom sin energifamilj bedrivit
genom bl a riskdokument, ekonomisk uppföljning,
len i Jämjö är planerat till januari 2015. Förtätning av
och rapportering av den fysiska handeln gentemot
ett omfattande informationsarbete om hur hushållen
finansiella riktlinjer. VD har under året till stor del
nätet på Trossö har fortsatt under året.
marknadens aktörer. Eget balansansvar innebär större
kan spara energi. På Sunnadalsskolan har femte-
möjlighet att möta krav från framförallt större kunder.
klassare arbetat med energi och miljö tillsammans
Affärsplaner för Kruthusen och Stadsnät har
arbetat med Utvecklingsbolaget.
Renhållning
Affärsverken Karlskrona AB
Tabell 50 ( mnkr)
2014
2013
2012
2011
2010
Omsättning
383
384
464
408
432
finansnetto
4,2
11,4
14
19
27
Soliditet %
16
16
16
18
21
Soliditet %, koncernen 16
17
16
17
20
Eget kapital
24
24
24
24
Resultat efter
Balansomslutning
40
1 973 1 951 2 035 1 758 1 481
Bolaget fortsätter sitt arbete med energibespa-
med Karlskronahem.
Affärsområdet fortsätter utveckla hämtnings och
Affärsverken Elnät AB
sorteringsverksamheten inom de löpande entrepre-
Tabell 52 ( mnkr)
nadavtalen. Entreprenader pågår på industrisidan och
Omsättning
avtal med förpackningsinsamlingen finns. Kommunfull-
Resultat efter
mäktige har under 2014 beslutat om omorganisation,
finansnetto
17
som innebär att ansvaret för renhållningen överförs till
Soliditet i %
0
Eget kapital
0,8
0,8
0,8
Balansomslutning
248
236 0,8
bolaget från kommunen per den 1 januari 2015
2014
2013
111
111
Bolaget arbetar på olika sätt med trygghetsfrågor
2012
2011
2010
0
och att kunna erbjuda all grupper möjlighet till
boende. I samarbete med föreningslivet har verksamheten med barn och unga vuxit kraftigt t.ex. har
0
ett arbete för att utveckla lekplatser inletts. Aktivite-
0
ter med boinflytande görs för att öka trygghet och
99
trivsel. Natt- och trygghetsvandringar genomförs i
Kungsmarken och Kronotorpsområdet. Tillsammans
Båttrafik
Ändamål
med Arbetsförmedlingen, KFH, Marinen, Karlskrona
Ändamål
Det entreprenadavtal som finns utgör grunden för
Bolaget skall bedriva elnätsverksamhet. Bolaget ska
kommun m fl har mötesverksamhet bedrivits i
Bedriva inköp, produktion och distribution av energi
affärsområdet. En bra sommarsäsong avslutades
verka för en säker elförsörjning till sina kunder.
Mellanstaden med syfte att utvidga de boendes
inom områdena el, fjärrvärme fjärrkyla och gas, driva
siste september även om antalet resande inte riktigt
Bolaget ägs till 100 % av Affärsverken Karlskrona AB.
nätverk av utbildare och arbetsgivare.
kommunikationsnät och IT-tjänster kopplade till den
nådde upp till rekordåret 2013. Under året har
bransch företaget är verksam inom, insamla och om-
skärgårdstrafiken haft 66 600 resenärer.
händerta hushålls- och industriavfall, utöva trafikser-
Vid årsskiftet hade bolaget 14 outhyrda lägenheter
Viktiga händelser
Utbyggnad av elnät på Verkö har pågått under året
varav hälften var spärrade för stambyte.
Det planerade underhållet uppgår till 50 mnkr dvs
vice, äga och förvalta fastigheter med flera anlägg-
Stadsnät
och tas i drift i början av 2015. Kvalité- och säker-
insatser har gjorts under året med ca 10 mnkr mer
ningar för Affärsverksrörelsens behov samt äga och
Under året har det varit ett mycket stort intresse för
hetsarbete har utförts på kabeln mellan Intaget och
än budgeterat. Underhållsnivån motsvarar genom-
förvalta andelar och aktier med anknytning till
fiberanslutning. Flera större villakluster har anslutits,
Trossö för att säkerställa rätt automatiserad
snittet i SABO’s statistik. Totalt har 68 mnkr nedlagts
bolagets verksamhet. Affärsverken AB äger 100 %
Det har varit lite mindre aktivitet under året avseende
hantering vid eventuella fel.
i investeringar under året, varav de största är
av aktierna i Affärsverken Energi AB och 100 % av
byanät dels beroende på begränsade bidragsmöjlig-
nybyggnation av hyresrätter och kooperativa
aktierna i Affärsverken Elnät AB.
heter, dels har intresset för att bilda ekonomiska
hyresrätter i Lyckeby (50 mnkr).
föreningar minskat. Diskussioner förs om hur
52
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
53
Kruthusen Företagsfastigheter AB
Utveckling i Karlskrona AB
Tabell 54 ( mnkr)
Tabell 55 ( mnkr)
2014
2013
2012
2011
2010
Omsättning
10,5
12
7,3
11,4
11,9
-23 -23,3 -14,3
Omsättning
2014
2013
2012
2011
2010
56
58
61
57
60
Resultat efter
finansnetto
Resultat efter
1,1
1,1
0,9
0,1
1,5
-1,7
-0,8
Soliditet i %
7
7
6
6
6
Soliditet i %
4
5
3
19
26
Eget kapital
39
39
39
39
39
Eget kapital
0,7
0,7
0,6
0,6
0,6
565
581
596
614
602
18
13
18
3,4
2,5
Balansomslutning
finansnetto
Balansomslutning
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Översikt kommunalförbund samt övriga
delägda bolag
Kommunalförbundet
Räddningstjänsten Ö Blekinge
Tabell 56 ( mnkr)
2014
2013
2012
72
74
70
Omsättning
Cura Individutveckling
2011 2010
69
64
Resultat efter
Tabell 57 ( mnkr)
Omsättning
2014
2013
2012
112
103
86
2011 2010
77
68
Resultat efter
finansnetto
0
-1
-0,7
0,2
0,8
Soliditet %
4
4
6
6
6
Finansnetto
3
5
2
4
3
Soliditet %
63
62
61
56
58
Eget kapital
38
33
28
25
21
Balansomslutning
61
53 45
45
35
Ändamål
Ändamål
Bolagets syfte är att med beaktande av kommunal-
Bolaget ska arbeta operativt för nyföretagande och
rättsliga regler förmedla mark- och flexibel lokalupp-
näringslivets utveckling i Karlskrona kommun.
låtelse till företag och därigenom skapa etablerings-
Bolaget ska erbjuda god service och underlätta
Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra
Cura Individutveckling är ett kommunalförbund med
och utvecklingsmöjligheter för nya samt befintliga
näringslivets kontakter med den kommunala verk-
Blekinge startade verksamheten 2000-07-01 och
Blekinges kommuner som medlemmar. Cura´s
företag och organisationer inom kommunen
samheten. Bolagets målgrupp är befintliga och
bedrivits efter de intentioner som fullmäktige i
huvuduppgift är att bedriva olika typer av institu-
Eget kapital
Balansomslutning
3
3
4
3
3
72
69
63
59
57
nybildade företag samt företag som vill etablera sig i
Karlskrona och Ronneby gett tillkänna i kommunal-
tionsvård eller erbjuda andra tjänster inom det
Viktiga händelser
Karlskrona. Bolagets uppdrag är att arbeta aktivt för
förbundets räddningstjänstplan. Kommunalförbun-
psykosociala eller neuropsykiatriska området.
Bolaget omsatte 56 mnkr och redovisar ett resultat
att nya företag ska etablera sig i Karlskrona och för
det ägs till 61,5 % av Karlskrona kommun och till
Kommunalförbundet är också huvudman för
på +1,1 mnkr för 2014 vilket är något bättre än
att öka antalet nationella och internationella besökare.
38,5 % av Ronneby kommun.
gruppboenden för vuxna inom autism. Förbundet
ägarens resultatkrav.
Målet är att göra Karlskrona till en långsiktigt
ägs till 40 % av Karlskrona kommun.
hållbar och attraktiv etablerings- och destinationsort.
Viktiga händelser
Det är framförallt på Campus Gräsvik som bolaget
Särskilt fokus ska vara på näringslivet inom klimat
Förbundet omsätter 72 mnkr och resultatet för år
Årets händelser
har vakanser även om vakanserna har minskat efter
och miljö, idrott & hälsa, landsbygdsutveckling och
2014 är +34 tkr. Direktionen beslutade att under år
Året som gått har präglats av utveckling, förnyelse
nya uthyrningar. Under året har samtliga lokaler i
besöksnäring. Bolaget ska marknadsföra Karlskrona
2013 göra särskild satsning på projekt ”friska
och expansion. Detta gäller framför allt Cura
Blekingehuset hyrts ut efter Region Blekinges flytt.
för besökare och näringsidkare.
brandmän”, Vilket slutförts under år 2014. Arbetet
Ungdomsboende som utökades med ytterligare ett
Vakansgraden är ca 3 % för bolaget som helhet.
Vakansgraden i industrihotellen är fortsatt låg.
Bolagets verksamhet ska bidra till Karlskronas
kommer att kontinuerligt behöva uppmärksammas
boende, Cura Boda i Jämshög. Förbundet har också
Avtalen med BTH är självkostnadsavtal och motsva-
positiva utveckling med ett hållbart växande näringsliv,
för att så långt som möjligt minska riskexponeringen
drivit ett antal utvecklingsprojekt där resultatet
rar 65 % av omsättningen i bolaget.
fler arbetstillfällen och som destinationsort året om.
av personalen. Arbete med tillsyn och tillstånd enligt
kommer att visas under innevarande år. Det gäller
lagen om brandfarliga- och explosiva varor tycks
främst utökningen på Notavillan och från hösttermi-
Viktiga händelser
fungera väl men en utvärdering ska genomföras för
nen 2015 kommer ytterligare ett nationellt program,
Bolaget omsatte under året 10,5 mnkr och bolagets
att klarlägga för- och nackdelar med att verksamhe-
estetiska programmet, att erbjudas på Klaragymna-
resultat är -23,0 mnkr.
ten överförts till Förbundet.
siet. En personalchef har anställts, vilket innebär ett
Bolaget har fått extra tillskott om 15 mkr från
Arbetet med riktade kontroller av brandskyddet i
nytt fokus på personalfrågor. De befintliga verksam-
ägaren. Detta tillskott ska användas under 2013-2015.
flerbostadshus som påbörjades år 2010 avslutades
heterna inom Cura Ungdomsboende har också
Utveckling av evenemang fortsätter och under 2014
under året. Sammanlagt har under perioden
expanderat till följd av ett stort tryck under framför
har ca 5,5 mnkr använts till bland annat Skärgårdsfes-
ca 10 300 lägenheter besökts för att ge information
allt senare delen av året. Detta sammantaget innebär
ten. Bolaget har arbetat med projektet ”Förenkla Helt
om agerande vid brand och kontrollera de boendes
att Cura utökats med ca 20 nya medarbetare under
enkelt” som handlar om att underlätta för företag i
brandvarnare. Under året har vi i olika utbildnings-
2014 från 130 till 150.
kontakter med kommun och myndigheter. Bolaget har
situationer mött drygt 6 000 personer vilket är en
även deltagit i ett Världsarvsprojekt. Arbetet med att
ökning mot tidigare år.
hjälpa befintliga företag och att attrahera nya företag
till Karlskrona pågår löpande under året.
Kommunfullmäktige har under 2014 beslutat om
Under 2014 har 1 263 (1 271) räddningsinsatser
genomförts. Vid 7 tillfällen har fördjupade olycksutredningar gjorts. Antalet insatser motsvarar ett
omorganisation som innebär att näringslivsverksam-
genomsnittsår och de största skillnaderna jämfört
heten överförs från bolaget till Kommunen per den
med 2013 är att antalet bränder i det fria minskat
1 januari 2015.
med 33 % och att antalet stormskador minskat från
21 till 4 insatser, främst beroende på att 2014 inte
hade lika många väderrelaterade händelser.
54
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
55
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Barn- och ungdomsnämnden
Karlskrona Baltic Port AB
Tabell 58 ( mnkr)
2014
2013
2012
21
28
38
Omsättning
Karlskrona Fryshuset AB
2011 2010
53
6
Ändamål
Bolaget är vilande.
Resultat efter
Finansnetto
3
0
9
13
1
Soliditet %
88
88
87
78
93
Eget kapital
159
159
159
157
154
Balansomslutning
181
180
182
199
164
Karlskrona Fryshus ägs till 99,98 % av Karlskrona
kommun.
Tabell 59 Budgetavräkning, mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
Intäkter
109,4
103,5
101,7
104,8
114,4
Kostnader
-1 177,2
-1 130,2
-1 087,4
-1 077,7
-1 051,3
Nettokostnad
-1 067,8
-1 026,7
-985,7
-972,9
-936,9
1 066,0
1 032,3
993,7
967,1
944,6
Budgetram
Årets avvikelse mot budget
Investeringsutfall
-1,8
5,6
8,0
-5,8
7,7
3,8
5,3
5,3
5,7
5,4
Antal anställda
1 664
1 661
1 664
1 730
1 747
Antal årsarbetare
1 584
1 581
1 583
1 647
1 655
Företaget bildades den 1 juli 2010 och ägs till 49 %
av Karlskrona kommun och till 51 % av Stena Line AB.
Barn– och ungdomsnämnden har för 2014 haft en
”Barn med särskilda behov” (BSB) har även detta år
Företaget äger och driver Verkö färjehamn. Ett särskilt
resursförbrukning som överstiger den av kommun-
överskridits. Uppfyller inkomna ansökningar
ägarsamråd där Karlskrona kommun och Stena Line
fullmäktige tilldelade ekonomiska ramen med
kriterierna för att erhålla bidrag går det inte att neka
har två ledamöter vardera som fattar beslut i frågor
1,8 mnkr. Nämnden erhöll under hösten 2014 ett
utbetalning.
som påverkar bolagets verksamhet, större investe-
engångstillskott om 4 mnkr för att stärka insatserna
Vidare har en avsättning gjorts i bokslutet med
ringar, vinstutdelningar och kapitaltillskott.
för elever med särskilda behov. Oaktat tillskottet om
1,4 mnkr för utbetalning till fristående verksamhet i
4 mnkr uppgår avvikelsen mot budget till närmare
enlighet med skollagens regler om bidrag på lika
fokus på överföring av stuveriverksamheten till det av
6 mnkr. Under året lämnade prognoser över budget­-
villkor.
Logent Ports & Terminals AB och KBP samägda
avvikelse såväl vid tertialrapport för april respektive
bolaget KBP Logent Terminal AB. Förutom att all
augusti indikerades en negativ budgetavvikelse i
personal övergått till det nya bolaget har även
storleksordningen 6 mnkr. Prognosen reviderades
Kommentarer om kommunal skola
och förskola
nytt­jandet av erforderliga fasta tillgångar och rättig-
senare till en negativ budgetavvikelse om 1 mnkr
Kommunal förskola klarade totalt sett att bedriva
heter via avtal transfererats från KBP till KBP Logent.
efter att tillskottet om 4 mnkr tillförts nämnden.
verksamheten inom de resurser som platsbidragen
Verksamhetsåret 2014 har varit en period med
Verksamheter som formellt fortsatt återfinns i KBP
2014 års utfall av antalet barn och elever i
genererar. Det finns stora skillnader mellan olika
utgörs av hamnförvaltningen respektive fastighets-
verksamheten stämmer totalt sett väl med budget
enheter och ca 1/3 av enheterna går med underskott
förvaltningen även som genomförandet till stora
för 2014, vilket innebär att i stort sett hela budgeten
och 2/3 klarar sitt ekonomiska uppdrag. Jämfört
delar hanteras av KBP Logent via avtal.
för elev- och platsbidrag har förbrukats. De kommu-
med föregående år är det en större andel av
nala grundskolorna/fritids förbrukade sammantaget
enheterna som klarat sitt ekonomiska uppdrag.
Viktiga händelser
drygt 4 mnkr mer än vad elev- och platsbidraget
Avvikelsen inom förskolan mellan olika enheter
Nämnvärda händelser för den totala verksamheten
genererade, medan den kommunala förskolan totalt
varierar från knappt 0,7 mnkr i överskott till under-
under perioden är:
sett klarade att bedriva verksamheten inom de
skott om ca 0,9 mnkr. Enheter som möter en stor
• sedvanlig operationell stuveriverksamhet som
resurser som platsbidragen genererade.
efterfrågan har möjlighet att ta in fler barn och skapa
fungerat väl och som utan anmärkningsvärda
Väsentliga positiva avvikelser mot budget finns för
problem följt volymutvecklingen för Stena Line´s
lokalhyror, skolskjutsar och interkommunalt netto
linje Karlskrona – Gdynia
(elever/barn som går i skola/förskola i annan
• trafiktillväxten av frakt 2014 vs 2013 motsvarar
14 % och för passagerare 10 %
• driften av Karlskrona nya järnvägsterminal för
större barngrupper med befintlig personalstyrka och
på så vis få sin ekonomi att gå ihop.
Inom grundskolan som totalt sett avviker negativt
kommun) med totalt 5,5 mnkr. Kvarstående medel
mot budget med 4 mnkr syns inte motsvarande
från nämndens reserv uppgår i bokslutet till
förbättring när det gäller antalet enheter som klarar
6,7 mnkr.
sitt ekonomiska uppdrag, knappt 2/3 klarar inte det
gods på Verkö påbörjades från årsskiftet av KBP
Väsentliga negativa avvikelser mot budget finns
Logent via KBP. Trafiken på kombiterminalen har
för intäkter för barnomsorgsavgifter, drygt 3 mnkr,
lan mellan olika enheter varierar från knappt
dock inte kommit igång i den omfattning som
kostnader för personal och IT som har belastat
0,9 mnkr i överskott till underskott om 1,3 mnkr.
planerats. Bl a har lägre dieselpriser gjort det
förvaltningen centralt, drygt 4 mnkr. Budgeten för
ekonomiska uppdraget. Avvikelsen inom grundsko-
svårare att få transporter på järnväg konkurrenskraftiga trots miljöfördelarna. Detta kommer att
påverka bolagets ekonomi under 2015 och under
våren kommer ägarna att ompröva strategin för
bolagets verksamhet.
56
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
57
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Handikappnämnden
Nämndens beslut om riktlinjer för tilläggsbelopp
lande medför att den ersättning som utgår inte
Tabell 61 Budgetavräkning, mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
BSB har medfört ökade kostnader i verksamheten
räcker till för att klara verksamheten rent ekono-
Intäkter
77,2
74,2
77,1
68,7
69,4
för att klara behoven. Detta påtalas särskilt som en
miskt.
svårighet i rektorernas och förskolechefernas
Grundskolan erhåller ersättning från migrations-
-456,6
-426,6
-413,6
-376,4
-354,3
-379,5
-352,4
-336,5
-307,7
-284,9
Budgetram
368,1
348,7
325,6
307,6
281,1
-11,4
-3,7
-10,9
-0,1
-3,8
0,4
0,5
0,5
0,6
0,5
uppdrag för att nå en budget i balans. Såväl rektorer
verket för asylsökande barn med 62 tkr per barn och
som förskolechefer signalerar ökade personalkost-
år för att täcka barnets kostnader för grundskoleut-
Årets avvikelse mot budget
nader för att kunna bedriva bra verksamhet för barn
bildning. Vidare utgår en ytterst blygsam ersättning
Investeringsutfall
och elever med NP-diagnoser (neuropsykiatriska)
för nyanlända barn under etableringstiden. Den
Antal anställda
692
670
644
587
573
eftersom det ofta krävs undervisning såväl enskilt
ersättning som skolan erhåller för såväl asylsökande
Antal årsarbetare
625
623
596
536
525
som i små grupper för att skapa nödvändig arbetsro.
som nyanlända räcker inte för att täcka de faktiska
Barn/elever med sådana diagnoser tillhör inte den
kostnaderna som uppstår. Under de första åren
målgrupp som får tilläggsbelopp (BSB).
torde kostnaderna för den enskilda skolan uppgå till
Handikappnämnden redovisar en negativ avvikelse
I köp av verksamhet inbegrips också insatser som
mellan 80-100 tkr per elev och år. Viss kompensation
mot budget om – 11,4 mnkr.
utförs av Äldreförvaltningen som rör hemtjänst,
Barn- och ungdomsförvaltningen vill särskilt
flagga för det förhållande som råder inom grundsär-
erhålls via nuvarande resursfördelningsmodell
skolan (träningsskolan), där försäkringskassan nu är
genom att hänsyn tas till socioekonomiska faktorer.
valtningen under senare år beviljat och verkställt fler
markant i beviljat stöd under året. När behovet av
betydligt mer restriktiv med att finansiera elevers
För asylsökande barn är det uppenbart att den
och mer omsorgskrävande insatser vilket märks
stöd ökar, drar det med sig inte enbart ökade
behov av assistentstöd (LASS) och där skolan själv
ersättning som utgår från migrationsverket inte
tydligt i LSS statistiken. Antalet insatser har ökat
personalresurser utan också ett högre tryck på övrig
får finansiera detta via det elevbidrag som utgår.
täcker skolans faktiska kostnader, skillnaden kan
jämfört med år 2009 från 668 st till 833 st år 2014.
drift såsom fler bilar, fler lokaler, fler datorer med
Under året har särskolan finansierat 14 elevassisteter
beräknas uppgå till 40 tkr per barn och år.
Antalet personer i förvaltningens omsorg har under
licenser, mer inköp av mat osv. Den positiva trenden
samma tidsperiod ökat från 378 till 477. Detta ses
för utjämningssystemet, som följer med ökad
också tydligt i form av att den totala kostnadsmas-
efterfrågan och ökad verkställighet, kommer
san ökat kraftigt.
sannolikt att fortsätta under kommande år.
Resultatet grundar sig främst i att Handikappför-
och försäkringskassan 6 assistenter. Detta förhål-
Tabell 60 Verksamhetsmått
Antal inskrivna barn i förskolan och pedagogisk omsorg
2014
2013
2012
2011
2010
3 420
3 445
3 489
3 535
3 523
Ökningen av antalet insatser berör i första hand
korttids– och gruppboende som också har ökat
Anledningen till att den negativa avvikelsen är så
personalresurser, eftersom det finns ett direkt
markant för 2014 beror i huvudsak på ovanstående,
då det i början av året när budgeten fördelas inte
50
61
69
153
176
samband mellan volymökningar och ett ökat behov
varav antal barn i förskola fristående regi
448
428
471
468
474
av personalstöd. Det blir också allt tydligare att
varit möjligt att förutse den ökade efterfrågan som
Andelen barn i förskola fristående regi, %
13
13
14
14
14
resurserna inte alltid räcker till och då behövs andra
faktiskt blivit. Det finns heller inga marginaler i
varav antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg
Antal inskrivna barn i skolbarnomsorg
3 326
3 310
3 159
2 942
2 862
former av lösningar för att säkerställa rätt stöd, till
förvaltningens budgetram att kunna omfördela/
varav antal inskrivna barn i skolbarnomsorg fristående regi
802
733
694
615
554
exempelvis kontaktpersoner. Under senare år är det
fördela ut extra medel under löpande verksamhetsår.
Antal barn i förskolan/anställd heltid (kommunala)
5,4
5,4
5,4
5,4
5,4
inte enbart i den egna regin som ökningen skett. Det
1
1
1
4
3
Antal öppna förskolor
Antal barn i förskola, kvällar/nätter/helger
74
77
111
109
99
Antal elever i förskoleklass
763
757
777
773
755
Varav antal elever i förskoleklass, friskola
157
162
152
139
110
Antal elever i grundskolan 1-9
6 698
6 455
6 242
6 165
6 125
Varav antal elever i friskolor 1-9
1 545
1 483
1 417
1 355
1 237
Andel elever i friskola F-9 %
23
23
23
22
20
Antal elever i särskola
70
58
62
87
87
1 950
1 950
1 950
1 950
1 925
15
20
Antal elever med skolskjuts
Vårdnadsbidrag
58
Kostnader
Nettokostnad
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
De åtgärder som vidtagits har gett vissa effekter
har också efterfrågats och, med hänsyn till lagen
på det ekonomiska resultatet, men då ökningen av
(LSS och SOL), beviljats allt mer insatser i de delar
efterfrågan i första hand handlar om extern verksam-
som rör köp av verksamhet vilket märkts särskilt
het, har inte förvaltningens egna interna delar fullt ut
under 2014. Häri inbegrips externa placeringar där
kunnat möta det som ökat externt.
brukarnas behov inte kunnat tillgodoses på hem-
Ett område som också bör belysas särskilt är
maplan. Ett skäl till detta är att rätt kompetens för att
personlig assistans. Försäkringskassan är alltmer
kunna möta brukarnas komplexa behov saknas. Ett
återhållsam i sitt sätt att bedöma behov av stöd och
annat skäl är att det inte finns plats att erbjuda i de
tenderar därmed att skjuta över insatsen på
numera fullbelagda särskilda boendena i förvaltning-
kommunen. Detta medför att såväl antalet insatser,
en.
som kostnadsmassan, ökar även här.
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
59
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Idrotts- och fritidsnämnden
Tabell 62 Verksamhetsmått
2014
2013
2012
2011
2010
Tabell 63 Budgetavräkning, mnkr
Antal personer med beviljade insatser
Intäkter
enl LSS
Kostnader
477
423
416
411
394
Ledsagarservice
2014
2013
2012
2011
2010
10,7
10,8
11,4
11,7
11,8
-78,6
-79,7
-82,4
-96,6
-59
Nettokostnad
67,8
-68,1
-70,7
-84,8
-48,3
Budgetram
67,8
67,8
71,1
84,8
48,9
Årets avvikelse mot budget
0,0
-0,3
0,4
0
0,6
Kontaktpersoner
Investeringsutfall
0,2
0,2
0,2
0,3
0
Antal 31/12
Antal anställda
26
27
28
27
28
Antal årsarbetare
25
25
26
26
25
Antal personer 31/12
22
Standardkostnad
Nettokostnad per kontaktperson
19
61 164
20
61 480
17
63 087
14
57 896
221
179
184
190
183
19 783
24 222
23 564
24 353
28 441
24 466
24 592
24 115
23 158
22
33
39
37
Standardkostnad
Avlösarservice
Antal 31/12
25
Standardkostnad
61 164
61480
60 288
57 896
Nettokostnad per person
78
62
61
74
67
216 879
215 091
308 297
277 019
184 884
att möjliggöras via webben.
under året.
Den politiska verksamheten visar vid årets slut
Omställning av ansökningstider för verksamhet
från Riksidrottsförbundets sida ställde till det under
hösten 2014. Nämnden beslutade att verksamhets-
+0,1 mnkr jämfört med budget. Nämnden har inte
bidraget till de föreningar som kom in med ansök-
Korttidstillsyn
haft så många arbetsgruppsmöten som planerats i
ningar i rätt tid under året skulle få 8,30 kr per
Antal beviljade personer
budget.
deltagartillfälle. Nämnden beslutade även att de
Standardkostnad
244 657
29
Standardkostnad
245 922
241 152
231 585
26
25
35
32
134 561
135 527
132 633
127 371
Familjehem
Antal 31/12
Nettokostnad per familjehemsärende
2
378 613
Standardkostnad
3
3
4
5
Antal boende 31/12
11
Standardkostnad
Nettokostnad per boende
samhetsbidrag efter ansökningstidens utgång skulle
har inte satts in fullt ut vid ordinarie personals
få 6 kr per deltagartillfälle.
Lokalbidragen till föreningar med vuxenverksamhet
323 476
273 584
263 574
359 901
359 368
345 290
336 207
personalen. Förvaltningen har även fortsatt arbetet
hamnade på 20 procent av föreningarns lokalbidrags-
med hur arbetstiden schemaläggs, då verksamhet
grundande totala lokalkostnad. Till, barn- och
och arrangemang bedrivs på både dagar, kvällar och
ungdomsverksamhet blev bidraget 40 procent. För
helger. Kostnaderna för fyllnads- och övertid har
vuxenverksamheten innebar det en höjning jämfört
minskat.
med år 2013, då bidrag utbetalades med 15% av
11
999 724
13
998 994
10
959 140
14
933 908
192
188
183
159
160
637 285
587 086
604 489
664 796
565 619
Standardkostnad
föreningar som kommit in med ansökan om verk-
295 149
Boende för vuxna
Antal boende 31/12
De redovisade personalkostnaderna är 0,4 mnkr
lägre än vad som budgeterats för perioden. Vikarier
sjukfrånvaro. Detta har inneburit ett högt tryck på
Boende för barn och ungdom
799 779
799 195
767 312
747 126
Karlskrona simhall & varmbadhus visar för året
-0,6 mnkr jämfört med budget.
Intäkterna på simhall & varmbadhus har under året
föreningarnas lokalbidragsgrundande belopp
Några föreningar har tagit hjälp av kommunens
miljöstrateg och därmed kunna beviljas investerings-
Daglig verksamhet
varit 0,3 mnkr lägre än budgeterat. Varmbadhuset
bidrag för energibesparande åtgärder. Detta gagnar
Antal inskrivna personer
har varit stängt nästan 3 månader på grund av
både miljö och ekonomi för både föreningslivet och
226
208
202
175
168
144 114
160 615
143 297
151 547
127 550
mätningar som behövde göras i grundkonstruktio-
samhället i stort. Föreningarnas lokalbidragsgrun-
182 112
nen. Omprioritering har skett mellan idrotts- och
dande belopp beräknas minska, när energibespa-
Personlig assistent
fritidsförvaltningens verksamheter och förbättrings-
rande åtgärder görs.
Antal personer med pers ass enl LSS
27
23
17
20
16
åtgärder samt inköp av startpallar/tidtagningsutrust-
Antal personer med pers ass enl LASS
86
87
88
101
104
3
2
2
2
2
Nettokostnad per inskriven
Standardkostnad
Antal personer med pers ass enl SoL
60
Flera olika typer av ansökningar kommer efterhand
het inom given budgetram år 2014. Nämnden har
under 2014 följt upp ekonomi och verksamhet väl
Korttidsvistelse
Antal beviljade personer
Idrotts- och fritidsnämnden har bedrivit sin verksam-
190 631
190 440
189 234
ning har därför kunnat ske.
Synpunkter på skötsel och tillgång till nödvändig
Arbetet med föreningslivet har bedrivits i dialogform. Medinflytande över nämndens anläggningsplan har varit stort och en plan har lämnats till
Kostnad per beviljad timme lägst
43kr/h
85kr/h
37 kr/h
45 kr/h
materiel har inkommit. Förvaltningen har under 2014
budgetberedningen. Tillsammans med BTH och
Kostnad per beviljad timme högst
408kr/h
447kr/h
358 kr/h
333 kr/h
bytt ut viss söndrig utrustning och nya innebandy-
utbildningsförvaltningen sker en satsning för
Kostnad per beviljad timme snitt
237kr/h
233kr/h
224 kr/h
221 kr/h
sarger har köpts in till ett par anläggningar.
idrottsaktiva. Detta för att främst elitidrottare ska
Föreningar kan sedan mars 2014 göra bidragsan-
kunna kombinera studier och idrott.
sökningar, samt ladda upp tillhörande handlingar, via
Aktivitetsytor för unga samt utegym har inventerats
en E-tjänst. Detta göra att förvaltningen kan arbeta
och prioriterats för att bli underlag för kommande
effektivare med handläggningen av många bidrag.
investeringar.
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
61
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Kulturnämnden
Ungdomsverksamhet och Säljö barnkoloni har följt
ändamål. Dessa medel kunde under år 2014 delvis
Tabell 65 Budgetavräkning, mnkr
plan vad gäller verksamhet och ekonomi.
användas till förbättringsåtgärder som förvaltningen
Intäkter
Projektering av en fritidsgård i Nättraby pågår.
tidigare skjutit på.
2014
2013
2012
2011
2010
6,6
9,8
7,9
7,3
7,9
Kostnader
-60,5
-61,1
-60,3
-59,5
-60,9
Idrotts- och fritidsnämndens reserv och utvecklings-
Nettokostnad
-53,9
-51,3
-52,4
-52,2
-53,0
medel innehöll bland annat 0,6 mnkr för detta
Budgetram
52,6
51,3
52,4
52
52,4
Årets avvikelse mot budget
-1,3
0,0
0,0
-0,2
-0,6
1,2
0,8
0,7
0,5
1,0
Investeringsutfall
Tabell 64 Verksamhetsmått
2014
2013
2012
2011
2010
Bidrag
Antal föreningar med bidrag
Antal anställda
66
63
67
69
71
Antal årsarbetare
62
61
63
65
66
169
176
175
170
178
12 463
12 705
11 662
10 813
11 642
andel flickor
45%
43%
44%
43%
43%
Det ekonomiska utfallet för kulturnämndens
generös bidragsgivning till kulturarrangemang. För
andel pojkar
55%
57%
56%
57%
57%
verksamheter uppvisar en negativ avvikelse mot
att minimera överskridandet har inga nya bidrag
budget om totalt -1,3 mnkr. Resultatet belastas med
beviljats efter augusti månad, vilket innebär att
cirka 0,5 mnkr av nedskrivningar av förväntade
denna del av underskottet stabiliserats och inte ökat
intäkter i projekt som genomfördes 2013 och
under sista tertialet.
Föreningsmedlemmar 7-20 år
Föreningsmedlemmar övriga
27 565
andel flickor
44%
andel pojkar
56%
Deltagartillfällen i föreningar
406 256
397 834
400 995
422 657
429 825
andel flickor
41%
40%
42%
41%
42%
andel pojkar
59%
60%
58%
59%
58%
Telenor Arena
8
8
8
7
-
Sunnahallen
8
6
6
6
5
Idrottsplatser
4
5
5
5
6
Idrottshallar
18
19
19
22
20
Bowlinghallen
43
44
*41
24
27
Rödebyanläggningen
45
44
44
44
43
K-na simhall/varmbadhus
16
16
19
22
19
Kostnadstäckningsgrad i %
Samlingslokaler
16
19
22
19
17
* Ny fördelning mellan BUF och IFF fr o m 2011
Antal besök
Karlskrona simhall
Varmbadhuset
Rödebybadet (ute/inne)
86 500
87 500
85 500
88 100
tidigare, som nu har slutredovisats.
Den del av underskottet som avser 2014 års
När det gäller kulturlokalerna (-0,3 mnkr) så har
hyresintäkterna minskat med mer än 25 % i förhål-
verksamhet är främst hänförlig till biblioteksverksam-
lande till förra året. Minskningen beror dels på att
heten, allmän kultur och kulturlokaler.
uthyrningsfrekvensen minskat, främst på Konsert-
Biblioteksverksamhetens underskott (-0,6 mnkr)
husteatern, dels på att de ideella kulturföreningarnas
beror främst på lägre intäkter än beräknat. Avvikel-
andel av uthyrningen ökat markant. Eftersom de
serna är störst vad avser lönebidrag, ersättning från
ideella kulturföreningarnas hyror är subventionerade,
Länsbibliotek Sydost och förseningsavgifter. På
så innebär det lägre intäkter och därmed sämre
kostnadssidan är det främst högre datakostnader,
kostnadstäckning.
bland annat på grund av införandet av meröppet-
Den politiska verksamheten visar ett överskott
bibliotek i Jämjö, samt kostnader för ersättningslokal
(+0,1 mnkr), vilket beror på att nämnden under året
i samband med ombyggnaden av Holmsjö skola,
ställt in planerade sammanträden på grund av allt för
som bidragit till överskridandet. Personalkostna-
få ärenden.
Övriga verksamheter inom nämndens ansvarsom-
83 100
derna är över lag lägre än budgeterat, bland annat
råde, som kulturskola, central förvaltningsadministration och världsarv följer i stort sett budget. När
21 400
20 300
21 200
21 025
19 700
beroende på att vissa tjänster varit vakanta i
*44 837
18 980
16 722
18 366
21 308
avvaktan på rekrytering.
Underskottet inom allmän kultur (-0,6 mnkr) avser
* Inkl deltagare i föreningars verksamhet
det gäller kulturskolan så balanseras lägre intäkter
Fritidsgårdar
dels konsthallen, där såväl personalkostnaderna
av lägre kostnader, främst för personal. Detta
kommunala fritidsgårdar
4
5/4
5
5
5
som kostnaderna för utställningsverksamheten
förklaras huvudsakligen av att tjänsten som produ-
Föreningsdrivna fritidsgårdar
9
9
8
6
9
överskridits, dels kostnader för bidrag till kulturar-
cent varit vakant under året. Som en buffert för
3
rangemang och vissa kulturprojekt. En betydande
befarade budgetöverskridanden har nämnden avsatt
Lotterier
del av underskottet kan hänföras till att kostnaderna
en reserv på 0,6 mnkr. Det faktum att denna inte
Lotterier, registreringar
3
5
5
8
2
för teaterprojektet ”Peter Pan” och ett antal egna
använts innebär att den samlade verksamhetens
Kontrollantuppdrag
8
12
15
11
13
arrangemang, som nationaldagsfirandet och
underskott till viss del kunnat täckas.
mötesplatser
3
3
3
3
skärgårdsfestivalen, blev högre än förväntat. Resten
av underskottet beror framför allt på en allt för
62
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
63
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Miljö och byggnadsnämnden
Tabell 66 Verksamhetsmått
2014
2013
2012
2011
2010
509 763
482 362
501 693
520 461
497 077
10 197
8 889
10 046
10 425
10 613
Varav utlån stadsbibliotek
271 588
247 699
255 833
263 624
Varav utlån filialer
227 978
225 774
235 814
246 188
Antal utlån/invånare
8,10
7,80
7,83
8,10
7,76
Bruttokostnad/utlån
46
48
48
46
48
Nettokostnad/utlån
43
44
42
40
42
Bibliotek
Antal utlån totalt
Nerladdning av musik och e-bok
Tabell 67 Budgetavräkning, mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
Intäkter
16,2
19,6
16,7
12,5
12,0
Kostnader
-28,4
-30,0
-26,8
-28,5
-32,2
Nettokostnad
-12,2
-10,4
-10,1
-16,0
-20,2
Budgetram
10,5
10,7
10,4
15,0
19,8
263 356
Årets avvikelse mot budget
-1,7
0,3
0,3
-1,0
-0,4
223 108
Investeringsutfall
0
0
0
0
0
Antal anställda
44
48
42
39
39
Antal årsarbetare
43
47
40
37
38
Kulturskolan
1 155
1 164
1 300
1 300
1 244
Utfallet för året 2014 innebär en negativ avvikelse
ningens verksamhetsområde är till största del
Antal elever/lärare
Antal elever
68,0
68,0
72,0
74,0
74,9
mot budget om 1,7 mnkr. Förvaltningen har under
oberoende av konjunkturer, medan årsavgifter ger
Kostnadsteckningsgrad
15%
16%
16%
15%
15%
året vidtagit en mängd åtgärder för att balansera det
stabilitet. Miljöavdelningen har haft vakanser vilket
underskott som uppstod första kvartalet beroende
inte ger förutsättningar att genomföra tillsyn enligt
på återkallande av fakturor i samband med tillämp-
verksamhetsplan.
Kulturenheten
Antal utställningar
Antal skolföreställningar musik/teater
Besökare utställningsverksamhet
12
12
11
9
8
369
260
345
273
250
22 879
20 813
17 008
20 925
25 916
ning av ny miljöbalkstaxa. I december fattades
Förvaltningen har under året lanserat sju självser-
ytterligare ett beslut om att inte fakturera för
vicetjänster, vilket ligger i linje med förbättrings- och
bostadstillsyn vilket har genererat underskottet.
kvalitetsarbete med kunden i fokus. Förvaltningen
Totalt har 6,5 tjänster varit vakanta under hela eller
har inte kunnat upprätthålla den serviceambition
delar av året. Förvaltningens bygglovavdelning är på
som uppnåddes under första delen av året. Den
grund av hög grad av avgiftsfinansiering mycket
budgetpost som i internbudgeten avsattes för
konjunkturkänslig. Lågt nybyggande har inneburit
projekt har tillsammans med vakantsättningar
osäkerheter i verksamheten och svårigheter att
bidragit till att minska underskottet. Förvaltningen
prognostisera budgetutfall. Antalet antagna planer
har i större utsträckning tvingats att prioritera ner
är betydligt färre än tidigare och ett resultat av
icke intäktsgivande arbete, trots att den är lagstad-
vakantsättning i syfte att hålla budget. Miljöavdel-
gad.
Tabell 68 Verksamhetsmått
Antal bygglov
Antal ansökningar enskilt avlopp*
2014
2013
2012
2011
2010
693
790
688
766
788
72
33
75
74
Antal detaljplaner, antagna
3
4
9
7
Antal detaljplaner, överklagade
1
0
1
2
4
Antal miljöärenden
3 010
2 975
3 038
1 786
1 766
- varav miljöskydd
1 738
1 404
1 992
1 096
1 219
- varav hälsoskydd
817**
1 039
613
289
226
455
407
433
401
321
- varav livsmedel
17
* Jämförelse bakåt går inte då gamla uppgifter omfattar även tillsyn, inte bara tillstånd.
** Siffran har inte tagit hänsyn till arbetet med fastighetstillsynen
64
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
65
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Socialnämnden
Tabell 69 Budgetavräkning, mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
Vuxna missbrukare
Situationen på arbetsmarknaden har även i år varit
Intäkter
47,6
34,7
39,0
44,2
29,6
Under året har fler personer varit aktuella på
ogynnsam. Det har generellt sett varit svårt att få ut
klienter till annan försörjning. Fortsatt hög arbetslös-
Kostnader
-275,9
-250,6
-246,8
-228,4
-206,4
vuxensektionen, enheten för beroende, jämfört med
Nettokostnad
föregående år. Däremot har antalet anmälningar om
het, speciellt bland ungdomar och personer med
misstänkt missbruk samt antalet ansökningar varit
utländsk bakgrund som saknar utbildning/arbetslivs-
-228,3
-215,9
-207,8
-184,2
-176,8
Budgetram
204,7
189,9
162,0
170,3
171,4
Årets avvikelse mot budget
-23,6
-26
-45,8
-13,9
-5,4
färre än föregående år. Färre personer har fått
erfarenhet och som står långt från arbetsmarkna-
0,2
0,1
0,2
0,2
0,3
öppenvårdsinsatser. Lika många personer har varit
den, har påverkat kostnaderna gällande det ekono-
Investeringsutfall
Antal anställda
Antal årsarbetare
199
188
187
186
171
placerade på extern institution jämfört med föregå-
miska biståndet negativt. Nämnden ser att de
195,1
184,8
184,3
182,8
168
ende år.
vidtagna åtgärderna, i form av olika projekt, riktade
När det gäller de externa HVB-placeringarna har
Antal barn och ungdomar placerade i familjehem har
nettokostnaden minskat med 1,4 mnkr jämfört med
ekonomiskt bistånd samt de ”kommunala bered-
verksamheter för 2014 uppvisar en negativ budget-
under året ökat. Under året har 74 barn/ungdomar
föregående år. Detta beror främst på att antalet
skapsjobben”, gett positiv effekt.
avvikelse om totalt – 23,6 mnkr varav – 24,7 mnkr
(+15 jämfört med föregående år) varit placerade i
vårddygn enligt LVM (tvångsplaceringar) minskat,
Totalt har 1 752 hushåll varit i behov av ekono-
avser individ- och familjeomsorg och + 1,1 mnkr
familjehem. Antalet vårddygn i familjehem har ökat
dessa placeringar är dyra. Nämnden har även i år
miskt bistånd under året, vilket är en ökning med
avser ekonomiskt bistånd.
från 16 059 dygn till 17 682 dygn. Det har varit hög
satsat på olika boendealternativ såsom stödboendet
44 hushåll jämfört med föregående år (+2,6 %).
belastning på den interna institutionen Roslunden.
Rosenbom, kvinnoboendet ”Vilja” samt beroendeen-
Antalet hushåll där ärendeledaren är 24 år eller yngre
familjeomsorg uppgick till 150,5 mnkr för 2014, vilket
Det har även i år varit överbeläggning på Roslunden.
het och samsjuklighetsboendet. Under senhösten
har minskat med 26 jämfört med föregående år till
är en kostnadsökning i förhållande till föregående år
För att ytterligare motverka heldygnsvård på annan
kom boendestödsteamet igång med sin verksamhet.
474 stycken.
med 15,7 mnkr. Behovet av insatser har varit stort
institution har förvaltningen optimerat användningen
Teamet har bland annat som uppgift att bidra till att
främst på barn- och ungdomssidan men även
av Roslunden genom daginskrivningar.
minska behovet av dygnsvård.
Nettokostnaden för programmet individ- och
avseende vuxna missbrukare.
Antal hushåll med behov av bistånd längre än
11 månader har minskat något jämfört med föregående år, från 478 till 474 hushåll. Detta är en positiv
Antal omedelbara omhändertagningar samt
ansökningar om vård enligt LVU har ökat med fem
Ekonomiskt bistånd
effekt av det jobb förvaltningen lagt ner i arbetet
individ- och familjeomsorg, med ca 15,7 mnkr,
stycken jämfört med föregående år. Totalt antal
Ekonomiskt bistånd visar en positiv budgetavvikelse
enligt ”Resurshusmodellen” och övriga ovan
avsattes bland annat till förbättringsområden vars
vårddygn avseende barn och ungdomar har uppgått
om 1,1 mnkr. Nettokostnaden för ekonomiskt
nämnda åtgärder. I genomsnitt har 795 hushåll varit i
syfte var att minska kostnaderna för externa
till 28 568, vilket motsvarar 78 årsplatser. Det är en
bistånd uppgick till 77,8 mnkr, vilket är en minskning
behov ekonomiskt bistånd under året vilket är
placeringar och öka möjligheterna till vård med hög
minskning med fyra årsplatser jämfört med föregå-
av nettokostnaden i förhållande till föregående år
36 färre jämfört med föregående år.
kvalitet på hemmaplan. De långsiktiga investering-
ende år, men det är fortfarande en mycket hög nivå i
med 3,3 mnkr. Nämnden fick en minskad budgetram
arna, inom de definierade förbättringsområdena
jämförelse med de senaste åren.
med tre mnkr jämfört med föregående år.
Nämndens utökade budgetram för år 2014 till
förväntades dock inte ge någon stor effekt 2014.
Trycket på Barn- och ungdomssektionen har varit
Först år 2015, och framförallt år 2016 förväntas full
fortsatt mycket högt. Till följd av händelsen under
effekt av dessa åtgärder.
Valborgsmässohelgen, ökade antalet anmälningar
lavinartat, och förvaltningen tvingades att prioritera
66
satsningar för att hjälpa de långvarigt beroende av
Det ekonomiska utfallet för socialnämndens
Barn och unga
om och fördela om personella resurser till Barn- och
De senaste årens trend med ett ökat antal externa
ungdomssektionen. Socialförvaltningen tvingades
placeringar av barn och ungdomar har fortsatt. Antal
också hyra in socionomkonsulter till höga kostnader,
barn och ungdomar placerade på extern institution
eftersom förvaltningen hade svårigheter att rekrytera
har varit på en mycket hög nivå. Under året har olika
personal. Detta för att klara det mest akuta läget
åtgärder med syfte att minska de externa placering-
inom sektionen. Det stora antalet anmälningar har
arna gjorts. I snitt hade förvaltningen 23 placeringar
också genererat en ökning av antalet placeringar
under år 2014 per månad att jämföra med föregå-
och därmed ökade kostnader. Förvaltningen klarar
ende års 18 placeringar per månad. Den största
inte att säkerställa rättssäkerheten inom barn- och
budgetavvikelsen står externa placeringar för,
ungdomsvården. För att klara detta behöver
- 16,4 mnkr. Nettokostnaderna ökade med drygt
förvaltningen tilldelas betydligt mer resurser. Under
sju mnkr jämfört med föregående år. Antal vårddygn
året har 1 517 anmälningar inkommit om barn/unga
på extern institution har minskat jämfört med
som far illa, vilket är en ökning med 140 % i förhål-
föregående år (från 9 627 till 8 107 vårddygn).
lande till föregående år.
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
Tabell 70 Verksamhetsmått
2014
2013
2012
2011
2010
Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd
Genomsnittligt antal hushåll per månad med ek bistånd
Totalt antal hushåll
795
831
841
844
753
1 752
1 708
1 641
1 673
1 481
28 568
29 989
26 446
20 452
22 963
9 054
11 713
8 900
8 289
8 103
Barn och Ungdom
Totalt antal vårddygn*
Missbrukare vuxna
Totalt antal vårddygn**
*avser familjehem, extern institution samt internt (Roslunden)
**avser familjehem, extern institution samt internt
(Karlskrona Behandlingshem)
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
67
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Tekniska förvaltningen, exkl VA-verksamhet
Tabell 71 Budgetavräkning, mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
Intäkter
628,8
610,4
792,6
765,6
652,3
-707,2
-682,5
-883,6
-837,2
-770,4
-78,4
-72,1
-91,0
-71,6
-118,1
Kostnader
Nettokostnad
Tabell 72 Verksamhetsmått
2013
2012
2011
2010
Fastighetsförvaltning (1000 kvm)
Total lokalyta
465
461
462
472
476
Därav kommunägda
309
309
313
329
332
144
Budgetram
76,3
72,3
72,1
70,8
97,2
Årets avvikelse mot budget
-2,1
0,2
-19,0
-0,8
-20,9
Därav förhyrda
156
152
149
143
151,5
191,3
248,2
156,1
174,9
Outhyrda lokaler
3,0
3,5
4,0
4,0
5,0
1,0%
1,1%
1,0%
1,2%
1,0%
Investeringsutfall
Antal anställda
214
234
231
257
249
Antal årsarbetare
211
214
220
254
243
Andel outhyrda i % av total lokalyta
Bokfört värde mkr
Planerat underhåll tkr
Tekniska nämndens verksamheter exklusive VA-verksamheten avviker från budget med -2,1 mnkr.
Avvikelsen mot budget beror på flera både
dagliga energieffektiviseringsarbetet, den yttre
klimatpåverkan, samt lägre driftkostnader som en
konsekvens av satsningen på investeringar i
positiva och negativa avvikelser, varav de större
energi- och underhållsprojekt. Ett något för högt
kommenteras per verksamhet nedan.
budgeterat elpris/kwh bidrar också till avvikelsen.
Lägre kostnader för uppvärmning genererar ett
Gata/parkverksamhet, +3,2 mnkr:
överskott motsvarande 6,8 mnkr.
Högre parkeringsintäkter, mild vintersäsong och
Planerat underhåll i förhållande till totalt underhåll i %
Planerat underhåll kr/m
2
Antal anläggningar som försörjs med olja
Oljeförbrukning, totalt i m3
Total kostnad, egna lokaler kr/m2
Total kostnad, inhyrda lokaler kr/m2
864
878
930
834
841
27 652
24 152
34 340
23 140
34 316
61%
62%
68%
57%
72%
90
78
109
70
103
7
9
10
19
23
180
250
232
334
320
716
728
728
713
702
1 149
1 127
1 135
1 193
1 193
2 360 000
2 360 000
2 350 000
1 795 000
1 795 000
22,3
22,3
22,2
22,1
22,1
Gator o vägförvaltning
Antal kvm gatuyta
Antal mil gata
medveten återhållsamhet av underhållsinsatser har
Renhållningsverksamheten, +1,5 mnkr:
resulterat i en budgetavvikelse för väghållning/
Renhållningens avvikelse mot budget beror på att de
gatuparkering/industrijärnväg på + 2,85 mnkr. En
planerade förändringarna avseende återvinnings-
positiv budgetavvikelse på +0,65 mnkr på personal-
centraler i Holmsjö och på Aspö inte blivit av med
kostnader beror på att vikarier inte tagits in vid
anledning av överklagade beslut.
- varav extra underhållsinsatser enl KS beslut 121018
ordinarie personals långtidssjukskrivning.
Antal mil gång- och cykelväg
8,0
8,0
8,0
7,5
7,0
Drift och underhåll kr per invånare,exkl ensk vägar o belysning
383
347
393*
301
499
Bruttokostnad i kr per kvm
10,42
9.41
10,70
10,84
18,38
varav underhållsbeläggning
3,69
2,33
4,16
1,34
5,27
5,52
9,14
varav vinterväghållning
1,30
2,85
3,79
3,73
Centrala verksamheter, +0,1 mnkr:
varav barmarksrenhållning
1,76
1,71
1,29
1,90
1,81
Hamnverksamhet, -5,9 mnkr:
En positiv avvikelse mot budget har uppstått då
varav övrigt underhåll
2,12
1,58
1,52
2,08
2,16
Effektiviseringskravet från kommunfullmäktige på
projekteringsverksamheten har utfört uppdrag i
Gatubelysning kr/ljuspunkt
744
746
746
745
734
5 mnkr har inte kunnat verkställas. Arbetet pågår
större omfattning till pågående investeringsprojekt
Antal ljuspunkter
14 654
14 624
14 624
14 573
14 650
med att teckna avtal med operatörer för sjöfarten
än vad som budgeterats samt att verksamheten har
varav kvicksilverarmaturer
3 142
4 521
4 521
5 671
5 748
anlitat externa konsulter i mindre omfattning.
varav högtrycksarmaturer
11 064
9 663
9 663
8 711
8 590
varav övriga armaturer
448
440
440
191
312
382
408
408
430
452
3 600
3 600
3 600**
3 125
3 125
gällande avgifter för fartyg samt gods som anlöper
eller passerar kommunens hamnområde. Avtalen
Ökade personalkostnader för förvaltningsledning
med operatörerna kommer att kunna tecknas under
samt lägre intäkter för bilpoolen än budgeterat bidrar
Energiförbrukning per belysningspunkt i kwh, trafikbelysning
2015.
till en negativ avvikelse. Priskonstruktionen bör ses
Gatuparkering
över under 2015 för att komma tillrätta med avvikel-
Antal parkeringsplatser Trossö
Fastighetsverksamhet, -0,1 mnkr:
Nedskrivning av hyresfordran Strandgården på
sen. Hyresintäkter för bergrumsverksamheten har
Antal parkeringsautomater Trossö
varit högre än budgeterat.
Antal felparkeringsavgifter
966 tkr ingår i redovisad avvikelse. Akut underhåll
Park/natur
visar en avvikelse med -5,8 mnkr med anledning av
Parkmark, drift o underhåll kr per invånare
ökade kostnader för fukt, mögel och skadegörelse.
- varav extra underhållsinsatser enl KS beslut 121018
Planerat underhåll visar en negativ avvikelse med
Lekplatser, drift och underhåll kr per invånare
-7,7 mnkr och förklaras av en ökad satsning på
planerat underhåll med anledning av överskott i
andra verksamheter.
Kostnader för värme/el understiger budget och
ger en positiv avvikelse med +10,9 mnkr. De
avgörande förklaringarna till avvikelsen är det
68
2014
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
56
56
55
35
37
7 772
7 378
6 619
4 860
4 744
193
186
189*
183
184
14
19
87
92
8
19
16
- varav extra underhållsinsatser enl KS beslut 121018
Lekplatser, antal
Blomlådor, antal
Stadsträd
Utplanteringsväxter antal m2
Strandbad, antal
Antal stränder/hamnar med Blå Flagg
20*
4
87
87
87
145
145
150
150
150
1 386
1 386
1 386
1 386
1 386
600
600
750
750
750
32
32
32
32
32
1
3
3
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
69
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Utbildningsnämnden
For ts. tabell 72 Verksamhetsmått
Tabell 73 Budgetavräkning, mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
2014
2013
2012
2011
2010
Intäkter
57,5
52,9
56,3
65,5
70,2
Kostnader
-327,3
-314,3
-318,4
-314,4
-311,1
1 791
1 785
1 601
1 524
1 500
Nettokostnad
-269,8
-261,4
-262,1
-248,9
-241,0
732
732
950
950
950
267,4
261,1
260,1
245,5
239,1
-2,4
-0,3
-2,0
-3,4
-1,9
2,6
2,3
2,6
4,6
4,8
Hamn
Fritidsbåtsplatser, kommunal förvaltning
Fritidsbåtsplatser, självförvaltning
Fritidsbåtplatser, båtklubbsarrende
Årets avvikelse mot budget
252
252
252
188
Antal gästnätter fritidsbåtar, kommunal förvaltning
1 710
1 575
1 416
1 256
1 306
Antal gästnätter fritidsbåtar, självförvaltning
7 819
8 131
8 002
7 573
8 486
Från 2010 tillhör Kristianopel och Sandham självförvaltning
Antal gästnätter husbilar, kommunal förvaltning
Antal gästnätter husbilar, självförvaltning
69
128
34
0
2 432
1 475
1 437
997
1 634
1 542
1 489
1 504
1 432
196
196
326
324
324
2010 ingår gästnätter husbilar i gästnätter fritidsbåtar
Intäkter kr/båtplats i egen regi
Intäkter kr/båtplats självförvaltning
Vatten- och avloppsverksamhet
Kostnader i kr per kbm inkl moms
för hushåll med förbrukning 200 m3/år
49,55
47,21
45,00
43,75
42,50
144 717
140 405
133 575
128 438
127 229
880
780
509
983
827
Anläggningsavgifter i tkr-Skuld till VA-kollektivet
8 055
4 868
4 583
7 843
7 444
Antal tm3 debiterad vattenmängd
3 466
3 444
3 434
3 369
3 312
Antal tm3 producerat vatten
5 348
4 779
5 018
5 063
4 706
Antal tm3 renat avloppsvatten
7 324
6 720
7 586
7 817
6 058
14 076
13 844
13 628
13 391
13 268
Konsumtionsavgifter i tkr
Anläggningsavgifter i tkr
VA-abonnemang
abonnemangsfördelning
Vatten och avlopp
Budgetram
12 908
12 665
12 405
12 292
11 795
Vatten
384
402
412
414
678
Avlopp
552
561
574
562
511
Investeringsutfall
Antal anställda
391
368
380
391
398
Antal årsarbetare
369
355
363
373
379
Utbildningsnämndens avvikelser hänförs till en ökad
boende belastar förvaltningen sedan 2013 och
kostnad för elever som studerar i annan kommun.
kostnaderna ökade till 2 mnkr 2014.
Fler elever valde en dyrare yrkesutbildning och fler
Vuxenutbildning fick en positiv avvikelse som
valde att komplettera sin utbildning med en nationell
hänförs till att en större andel sfi-elever (svenska för
idrottsutbildning (NIU). En extra avgift tillkommer för
invandrare) anlände via etableringsformen. Dessa
NIU-utbilding (12 500 kr för lagidrott och 15 000 kr för
elevers utbildning finansieras via statliga medel som
individuell idrott).
därmed gav en positiv budgetavvikelse.
Andra poster som överskred budget de sista
Vuxenutbildningen har under flera år erhållit
månaderna var marknadsföring och information
statsbidrag för yrkesvuxutbildningar i olika omfatt-
(gymnasiemässan flyttades från Östersjöhallen till
ningar. Bidraget betalas ut i förskott. Under hösten
Rosenholm), IT-kostnader och ökade kostnader för
har flera utbildningar påbörjats som kommer att
läromedel och personal för de kommunala gymna-
slutföras under 2015. Av bidraget har därför 3 mnkr
sieskolorna.
reserverats.
Rörelsehindrade elever som studerar på annan ort
är ofta i behov av assistentstöd både under och
utanför skoltid. Kostnaderna för assistent och
Renhållningsabonnemang
abonnemangsfördelning
Villor, osorterat
255
290
317
446
523
15 166
14 941
14 793
14 616
14 458
Villor, komposterbart
9 608
9 474
9 322
9 164
9 046
Villor, hemkompost
5 558
5 467
5 471
5 452
5 412
Fritidhus, osorterat
142
159
195
217
243
Fritidshus, brännbart
2 453
2 415
2 290
2 215
2 130
Fritidshus, komposterbart
1 380
Villor, brännbart
1 524
1 493
1 432
1 395
Fritidshus, hemkompost
929
922
858
820
750
Flerfamilj, osorterat
263
331
356
408
467
Flerfamilj, brännbart
2 061
1 989
1 929
1 859
1 803
Flerfamilj, komposterbart
1 747
1 608
1 549
1 455
1 417
Slamtömning
5 507
5 939
6 066
6 050
6 112
Åretrunttömning
2
2
5
5
5
Sommartömning
45
60
73
88
126
Latrintömning
70
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
71
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Äldrenämnden
Tabell 74 Verksamhetsmått (antal elever genomsnitt vår och höst)
2014
2013
2012
2011
2010
Tabell 75 Budgetavräkning, mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
Antal elever i Karlskrona kommun gymnasieskolor
1 685
1 825
1 977
2 156
2 290
Intäkter
132,5
129,6
133,4
130,2
132,7
- därav elever från andra kommuner
232
258
287
292
311
Kostnader
-883,4
-866,4
-822,6
-808,7
-790,9
Elever från Karlskrona kommun studerande hos andra huvudmän
588
616
611
590
588
Nettokostnad
-751,0
-736,8
-689,2
-678,5
-658,2
- därav elever i annan kommun/landsting
129
120
121
140
153
Budgetram
740,1
724,3
678,3
678,6
662,9
Årets avvikelse mot budget
-10,9
-12,5
-10,9
0,1
4,7
7,5
2,4
3,2
4,3
5,3
459
496
490
450
435
Antal elever med betalningsansvar
- därav elever i fristående skola
2 041
2 183
2 301
2 454
2 567
Antal elever i kommunal skola
1 685
1 825
1 977
2 149
2 294
Ehrensvärdska gymnasiet
500
542
626
659
648
af Chapman gymnasiet
531
519
541
558
520
Törnströmska gymnasiet
521
628
684
747
882
- varav gymnsiesärskola
46
46
46
133
136
126
142
200
43
44
Fischerströmska gymnasiet
Kihlströmska inkl Arenaskolan
Kostnad/elev i gymnasiet oberoende huvudman
107875
102684
97 659
89 742
87455
Andel elever vid teoretiskt program
58%
53%
51%
43%
40%
Andel elever vid yrkesförberedande program
34%
40%
42%
51%
55%
8%
7%
7%
6%
5%
(exkl gymnasiesärskola)
Andel elever vid introduktionsprogram
UTFALL
Kvalitetsmått
UTFALL
UTFALL
UTFALL
2013/2014 2012/2013 2011/2012 2010/2011
Gymnasieskola
Antal elever per lärare
10,5
10,5
11,4
Investeringsutfall
Antal anställda
1 597
1 651
1 650
1 649
1 668
Antal årsarbetare
1 403
1 515
1 503
1 417
1 430
Den största avvikelsen inom äldrenämnden beror på
som uppvisar negativt utfall och åtgärdsplaner tas
en ökad volym hemtjänsttimmar vilket leder till att
fram. Åtgärder vidtas för att ytterligare stödja en
budgeten överskrids med 23 mnkr. Reserver om totalt
daglig styrning av resurser. Området arbetar fortsatt
8,9 mnkr väger tillsammans med andra kostnads-
med anpassning av bemanning utifrån antalet
minskningar upp mer än hälften av underskottet.
uthyrda lägenheter.
Lägre kostnader för betalningsansvar samt för sjuk­-
Avvikelsen på volymen hemtjänsttimmar är ett
vårdsartiklar och hjälpmedel, sänkt hyreskostnad för
resultat av en mer generös biståndsbedömning samt
lämnade lokaler, en fördröjning av nytt verksamhets-
att fler personer vårdplaneras till ordinärt boende än
system och även av bytet från analoga till digitala
tidigare. Ett i sammanhanget mindre överskott finns
trygghetslarm leder till positiva avvikelser mot budget.
dock för betalningsansvaret. Äldrenämnden beslu-
Intäkter från brukare överstiger budget, vilket är en
tade 2014-08-24 att ge förvaltningen i uppdrag att
12,3
följd av dels ökat antal hemtjänsttimmar, dels en
utreda, analysera och säkerställa den aktuella
Andel elever som fullföljer en nationell utbilning inom fyra år
85%
83%
77%
84%
högre grad av uthyrda lägenheter. Dessutom beror
prognosen gällande volymökning inom hemtjänsten.
Andel elever som har minst E (godkänt) i alla kurser
78%
73%
66%
61%
det på att avgiften för trygghetslarm respektive
Analysen redovisades på arbetsutskottets arbetsda-
måltider har höjts under året.
gar i september och sedan för kommunstyrelsen i
Genomsnittlig betygspoäng
14,6
14,0
14,5
14,2
Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola
72%
95%
94%
92%
Andel kursdeltagare som slutför sina grundläggande kurser
91%
61%
59%
65%
2,8 mnkr. Efter det att nya rutiner införts för bedöm-
november arbetat med de undersökningar och
Andel kursdeltagare som slutför sina gymnasiala kurser
76%
77%
75%
77%
ning av behovet av dubbelbemanning har kostna-
jämförelser som blivit presenterade under året.
derna stadigt minskat. Handlingsplaner, eller risk- och
Kommunledningsförvaltningen har därtill beställt en
Kostnader för dubbelbemanning och insatser
för boende i skärgården överskrider budget med
Vuxenutbildning
Svenska för invandrare
samband med budgetberedningen.
Äldreförvaltningen har under analysveckan i
- B-nivå
99%
97%
97%
85%
konsekvensanalys, är framtagna för de enheter inom
genomlysning av verksamheten av SKL, påbörjad i
- C-nivå
100%
67%
74%
94%
hemtjänst och särskilt boende som visar negativa
januari och redovisad i februari 2015.
- D-nivå
94%
53%
54%
50%
utfall. Övriga strategiska områden har ett utfall i
balans med budget för 2014.
Inom hemtjänsten arbetar områdeschefer och
Parallellt har även den analys pågått som ska
mynna ut i ett förslag till nytt resursfördelnings­sy­stem för hemtjänsten. Äldreförvaltningen har
planerare med att anpassa bemanningen till rådande
beställt analysen av Nordic Health Group som
nivå av timmar. Vid behov sker även samverkan med
kommer att presentera sitt resultat i mars 2015.
närliggande särskilda boenden. Försök har startat för
Resultaten visar entydigt på att äldreomsorgen kostar
att korta ner kringtiden genom att byta transportsätt
mer i Karlskrona än i andra jämförbara kommuner och
från fots till cykel. En upphandling av el-cyklar är klar
att orsaken främst är högre volym brukare inom
och tio cyklar är nu i drift. Om grupperna inte anses
särskilt boende och volymen insatser i hemtjänsten.
kunna klara verksamheten inom givna ramar ska en
risk- och konsekvensanalys göras.
Inom verksamhetsområdet särskilt boende
fortsätter verksamhetsuppföljningarna för de enheter
72
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
73
2014
2013
2012
2011
2010
Brukare med hemtjänst eller anhörigvård
1 150
1 186
1 220
1 093
1 185
- därav åldersfördelat 65-79 år
320
325
307
302
314
80-89 år
602
633
573
648
627
90 - äldre
264
262
213
235
209
Tekniska förvaltningen, VA-verksamhet
VA-verksamheten, +5,9 mnkr. Avvikelsen mot budget
serviser och därmed har färre drift- och underhållsar-
avseende verksamheterna vatten och avlopp beror på
beten utförts. Avvikelsen inom finans beror på lägre
Brukare med endast matdistribution
35
44
45
49
43
en koncentration av arbete i egen regi med utbygg-
räntekostnader än budgeterat tack vare ett lågt
- därav åldersfördelat 65-79 år
16
16
14
47
16
80-89 år
16
22
24
2
21
nad av nya avloppsserviser till nya kunder. Utgiften för
ränteläge.
90 - äldre
Brukare med endast trygghetslarm
3
6
7
0
6
500
512
529
511
475
- därav åldersfördelat 65-79 år
127
145
147
146
140
80-89 år
306
301
304
292
281
90 - äldre
Endast trygghetslarm
67
66
78
73
54
512
529
511
475
510
- därav åldersfördelat 65-79 år
145
147
146
140
136
80-89 år
301
304
292
281
310
90 - äldre
66
78
73
54
64
1 721
1 776
1 667
1 745
1 668
Boende
716
752
776
760
- därav åldersfördelat 65-79 år
153
161
160
144
Totalt antal brukare i hemtjänst
alltid om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel
istället. Trots det slutar året med en negativ budget-
793
lägre än föregående år. Det sker en restriktiv
avvikelse på 0,6 mnkr.
149
bedömning av behovet. I första hand undersöks
357
360
385
362
367
206
231
231
254
277
685 000
675 483
662 000
672 000
682 000
641
663
625
641
676
612 653
576 714
613 784
564 843
551 841
1 679
1 580
1 682
1 548
1 512
38
46
46
50
52
690 866
709 759
602 799
589 766
548 015
1 893
1 945
1 652
1 616
1 501
Antal bostäder 31/12
107
107
145
145
144
Totalt antal bostäder/platser 31/12
786
816
816
836
872
13
12
12
12
12
SÄRSKILT BOENDE
Gruppboende
Antal bostäder 31/12
Bruttokostnad/bostad
Bruttokostnad/vårddygn (/genomsnitt platser)
Korttidsvård
Antal platser 31/12
Bruttokostnad/plats
Bruttokostnad/vårddygn (/genomsnitt platser)
Äldreförvaltningen, bostadsanpassningsbidrag
under senare delen av hösten men är fortfarande
80-89 år
Beviljade hemtjänsttimmar
detta har belastat investeringsprojekten för nya
Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag har ökat
90 - äldre
Gruppboende nivåbedömt (inkl omvårdn. inriktn)
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Tabell 76 Verksamhetsmått
Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämnden redovisar en positiv
Försäkringskassan för merkostnad på grund av sitt
avvikelse mot budget med +1,6 mnkr 2014.
godmanskap/förvaltarskap. Många har fått denna
Nämndens överskott hänförs till färre utbetalade
arvoden till ställföreträdarna. Det beror på att många
arvodesersättning beviljad, även då kommunen
skulle betalt arvode till ställföreträdarna.
huvudmän har sökt handikappersättning hos
ÖVRIG VERKSAMHET
Träffpunkter
Antal enheter
Dagverksamhet
Antal enheter
3
3
3
3
3
Antal platser
22
22
22
22
22
230 304
203 287
205 859
210 612
222 351
1 432
1 469
1 387
1 332
306 884
348 302
1 243 028
1 182 832
1 654 027
40 617
78 013
146 777
454 924
74 459
64
80
295
286
378
8
18
35
110
20
0,2
0,2
0,8
0,8
1,2
0,0
0,0
0,1
0,3
0,1
Bruttokostnad per plats
Trygghetslarm
Antal larm
Övriga köpta platser
Utbetalt till Landstinget under året
- akutklinik
- rehab
- psykogeriatrik
Antal betalda dagar
- akutklinik
- rehab
- psykogeriatrik
Genomsnittlig kvarliggning
(person per dygn)
- akutklinik
- rehab
- psykogeriatrik
74
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
75
Kommunstyrelsen, serviceförvaltningen
Tabell 77 Budgetavräkning (mnkr)
2014
2013
2012
2011
2010
Intäkter
36,8
38,3
42,7
50,3
84,8
Kostnader
-232,4
-194,0
-230,7
-231,7
-228,3
Kostnader
Nettokostnad
-195,6
-155,7
-188,0
-181,5
-143,5
Nettokostnad
209,4
183,7
177,8
185,0
146,6
13,8
28,0
-10,2
3,6
3,1
Investeringsutfall
0,9
0,9
5
1,4
1,1
Investeringsutfall
2,4
1,8
3,2
2,3
Antal anställda
91
72
75
84
99
Antal anställda
325
339
360
363
71,3
73
81
97
Antal årsarbetare
299
312
329
332
Budgetram
Årets avvikelse mot budget
Antal årsarbetare
Tabell 79 Budgetavräkning, mnkr
2014
Intäkter
Budgetram
Årets avvikelse mot budget
2013
2012
2011
218,1
208,4
194,4
202,2
-295,8
-288,7
-283,7
-279,6
-77,7
-80,3
-89,3
-77,5
82,5
75,9
77,5
74,9
4,8
-4,3
-11,8
-2,6
2010
Kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen
under 2014, Insatser nyanlända som genomfördes
redovisar en positiv avvikelse mot budget om
med tillfälligt anställd personal som färdigställde
Serviceförvaltningen har under 2014 haft en
vakanta tjänster och partiella ledigheter. Vidare har
+13,8 mnkr för 2014. Avvikelser för kända kommun­
arbetet med färre antal timmar än budgeterat,
budgetram om 82,5 mnkr. Redovisad nettokostnad
redovisningsenheten även genererat överskott på
övergripande sparbeting sänker dock utfallet till
Elmos projektet som är slutfört 2014 men där ett
har uppgått till 77,7 mnkr, vilket gett ett överskott för
grund av senarelagda utvecklingskostnader.
+6,0 mnkr.
antal planerade investeringar ej genomfördes.
verksamhetsåret om +4,8 mnkr.
IT-enhetens intäkter överstiger budget, men det
Andra projekt som inte har tagit sina budgetmedel i
Av förvaltningens överskott på +13,8 mnkr avser
anspråk är Strategier Karlskrona, projektet för nytt
28 procent egna budgetmedel för finansiering av
7,4 mnkr en återbetalning avseende 2013 från
Stadsbibliotek samt Skärgårdsmiljonen.
verksamhetens kostnader, kommer större delen av
Resterande överskott är ett resultat av uteblivna
beror främst på en debiteringsmodell som inte helt
Eftersom serviceförvaltningen endast har cirka
8,6 mnkr kollektivtrafiken. Av detta överskott är
Region Blekinge. Resterande avser en sänkning av
återspeglar verkliga kostnader.
Kostenheten redovisar en negativ budgetavvikelse
finansieringen via transferering av andra förvaltning-
om -1,2 mnkr. Avvikelsen är ett resultat av både
ägarbidraget från Karlskrona kommun gällande
investeringar som därmed inte genererat de
ars budgetmedel. Detta främst via internt köp och
positiva och negativa variabler. Komplexitet i
kollektivtrafiken 2014, där främsta orsaken är
förväntade kapitalkostnaderna, samt lägre personal-
sälj av måltider och IT-tjänster.
innevarande års debiteringsmodell har medfört ett
senareläggningen av satsningen på stadstrafiken i
kostnader då förvaltningen haft en vakant tjänst
Karlskrona och Emmabodatrafiken.
samt partiella ledigheter.
Under Kommunstyrelsen ligger sparbeting om
intäktsöverskott för kostenheten, vilket främst berott
Kommunfullmäktige har beslutat att 7,0 mnkr ska
sparas inom måltidsverksamheten under inneva-
på ökad volym mat inom äldreomsorgen. Under året
rande år. Utöver detta ska även förvaltningens
har kostenheten haft fyra kök stängda för renove-
”bonusintäkter” inom upphandlingsenheten, vilken
9,5 mnkr, vilka ej är utdelade till förvaltningarna. I de
externa IT-kostnader minska med 0,9 mnkr. Totalt
ring, vilket i varit planerat sedan tidigare. Stängning-
under året har arbetat med att kontrollera och följa
fall sparbetingen inte uppfylls i sin helhet påverkar
har det alltså legat ett krav på förvaltningen att
arna har medfört extrakostnader för att flytta
upp inbetalning av bonus vilket har gett resultat.
Kommunstyrelsens utfall negativt. Utfallet 2014 visar
reducera kostnaderna med 7,9 mnkr för 2014.
köksutrustning samt utökade mattransporter.
0,9 mnkr av överskottet beror till stor del på ökade
på att 1,6 mnkr sparats in på effektiviseringar inom
Kostnadsreduceringen inom förvaltningens IT-kost-
Avseende kravet på kostnadsreducering om
+2,2 mnkr. Det har arbetats med många olika projekt
administration. 0,8 mnkr av dessa härrör sig till
nader har genomförts under året.
7,0 mnkr som ålagts kostenheten 2014 har totalt
under året. En del av dem har förskjutits i tid medan
effektiviseringar inom löneenheten och 0,8 mnkr för
andra har lägre upparbetade kostnader än planerat
övriga förändringar som genomförts. Totalt påverkar
enheter inom serviceförvaltningen, förutom kost­
av olika anledningar. Projekt med större avvikelser är
sparbetingen Kommunstyrelsens utfall med -7,8 mnkr.
enheten, en positiv avvikelse mot budget om totalt
Projekten visar på en avvikelse mot budget om
Energiska Karlskrona där en tjänst inte är tillsatt
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E
Kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen
4,9 mnkr effektuerats under året.
För verksamhetsår 2014 redovisar samtliga
6,0 mnkr. De positiva avvikelserna är främst hänförliga till minskade personalkostnader till följd av
Tabell 78 Verksamhetsmått
Antal nystartade företag
2014
2013
2012
2011
2010
240
254
261
289
289
Tabell 80 Verksamhetsmått
2014
2013
2012
2011
Kostenheten
76
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
Barn i förskola: portioner/årsarbetare
109
109
108
103
Elever i skola: portioner/årsarbetare
97
98
100
100
Gäster i äldreomsorgen: dygnsportioner/årsarbetare
20
20
20
17
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
77
Karlskrona kommuns förtroendevalda revisorer har
till kommunfullmäktige överlämnat tre stycken
revisionsberättelser, avseende verksamhetsåret 2014.
Dessa rapporter har skickats separat till
kommunfullmäktiges sammanträde i juni, och de
återfinns i sin helhet tillsammans med Revisorernas
redogörelse avseende 2014 års revision.
Revisionsberättelserna finns även på Karlskrona kommuns
hemsida: www.karlskrona.se
R evisionsberättelse
R evisionsberättelse
Information om
revisionsberättelse 2014
Ordlista
Anläggningskapital – Bundet eget kapital i anläggningar.
Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och
långfristiga skulder.
Anläggningstillgång – Fast och lös egendom avsedda för
stadigvarande bruk, exvis byggnader, mark, aktier,
inventarier, maskiner.
Avskrivning – Anläggningstillgångar som fortlöpande
minskar i värde ska årligen belastas med värdeminskning,
dvs avskrivning. Avskrivningen baseras på anskaffningsvärdet och utifrån den förväntade livslängden.
Långfristiga skulder – Skulder som löper på längre tid än
ett år.
Löptid – Den tid som återstår innan ett värdepapper
förfaller till betalning
Nettoinvesteringar – Investeringsutgifter efter avdrag för
investeringsbidrag samt avdrag för bokfört värde på
avyttrade anläggningstillgångar.
Nettokostnader – Driftkostnader inklusive avskrivningar
efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel.
Balanslikviditet – Visar betalningsförmågan på kort sikt,
och förklaras av omsättningstillgångar dividerat med
kortfristiga skulder.
Nettokostnadsandel – Hur stor andel av skatteintäkter
och statsbidrag som använts för finansiera verksamhetens
nettokostnader
Balansräkning – Beskriver kommunens finansiella
ställning på bokslutsdagen. Tillgångarna visar hur
kommunen har använt sitt kapital. Skulder och eget kapital
visar hur kapitalet har anskaffats.
Omsättningstillgång – Lös egendom som inte är
anläggningstillgång.
Balansomslutning – Summan av tillgångssidan vid
bokslutsdatum. Dvs summa tillgångar.
Betalningsflödesrapport – visar hur årets verksamhet,
investeringar och finansiering har påverkat likvida medel.
Budgetavvikelse – Avser över- eller underskott i
förhållande till budget.
Derivatinstrument – Finansiellt instrument vars pris är
beroende av ett annat slags värdepapper. Ett syfte med
derivatinstrument är att hantera kurs- och ränterisker. De
vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och
swappar
Driftredovisning – Redovisar utfall i förhållande till
fastställd drift-budget och sammanfattas huvudsakligen
nämndsvis.
Eget kapital – Skillnaden mellan tillgångar och skulder
och avsättningar. Kommunens totala kapital består av:
anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m m) och
rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål).
Extraordinära poster – Poster som saknar klart
samband med kommunens ordinarie verksamhet, är av
sådan typ att de inte kan förväntas inträffa ofta eller
regelbundet och uppgår till ett väsentligt belopp.
Kapitalkostnader – Samlingsbegrepp för planmässig
avskrivning och intern ränta.
Kommunens samlade verksamhet – Den verksamheten
som kommunen bedriver i såväl kommunen, de kommunala
bolagen och kommunala uppdragsföretag
Konsolidering – Eliminering av interna mellanhavanden i
en koncern.
Kortfristiga fordringar – Fordringar som förfaller till
betalning inom ett år från balansdagen.
Kortfristiga skulder – Skulder som förfaller till betalning
inom ett år från balansdagen.
Kostnadsomsättning – Summan av alla kostnader brutto
Likvida medel – Kontanter eller tillgångar som kan
omsättas på kort sikt, exvis Kassa och banktillgångar,
postväxlar och aktier.
Likviditet – Betalningsberedskap på kort sikt.
Periodisering – Fördelning av kostnader och intäkter på
den redovisningsperiod till vilken de hör.
Resultaträkning – Sammanfattar intäkter och kostnader
och visar årets resultat, samt förklarar hur det uppkommit.
Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av
balansräkningen.
Rörelsekapital – Skillnaden mellan omsättningstillgångar
och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar
kommunens finansiella styrka på kort sikt.
Nettolåneskuld – Nettot av kommunens långfristiga
skulder som inte har motsvarande fordran på någon organisation i kommunens samlade verksamhet. Visar den
egentliga långsiktiga skulden i kommunen
Soliditet – Visar betalningsförmåga på lång sikt. Andelen
eget kapital dividerat med totala tillgångar, dvs graden av
egenfinansierade tillgångar. I den sammanställda redovisningen samt för koncernens bolag justeras det egna
kapitalet med 74% av obeskattade reserver dividerat med
totalt kapital.
Årets resultat – Resultatet uttrycks som skillnaden
mellan intäkter och kostnader, och utläses av resultaträkningen.
Definitioner uppföljning medarbetare
Tillsvidareanställd – är en medarbetare vars anställning
enligt avtal pågår tills uppsägning sker från någon part. En
tillsvidareanställning kan vara på hel- eller deltid.
Visstidsanställd – är en medarbetare som från början har
ett fastställt slutdatum. Det kan vara ett vikariat eller en
allmän visstidsanställning (AVA) på hel- eller deltid.
Timavlönad – är den medarbetare som anställs kortare tid
än tre (3) månader och inte är månadsavlönad.
Årsarbetare – är samtliga medarbetare (hel- och deltider)
omräknat till heltidstjänster.
Frisknärvaro – en medarbetare räknas som frisk om hon/
han har upp t o m fem (5) sjukdagar.
Sjukdagar – antal dagar per år som en medarbetare är
frånvarande pga sjukdom.
Chef – är en medarbetare som har personal- arbetsmiljö-,
budget-, och verksamhetsansvar.
Långfristiga fordringar – Fordringar som förfaller till
betalning senare än ett år från balansdagen.
78
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
79
R evisionsberättelse
R evisionsberättelse
Redovisningsprinciper
Redovisningen för kommuner bygger på rekommen-
Planenliga avskrivningstider tillämpas
överskottet skulle gå tillbaka till Kommuninvest i
RKR anger i sin tolkning som ej är förpliktande, att
dationer från Sveriges Kommuner och Landsting
enligt tabellen nedan:
form av en obligatorisk medlemsinsats.
endast den del av intäkten som inte ska användas till
(SKL) och Rådet för Kommunal Redovisning (RKR).
Det innebär att redovisningen i kommunen sker på
Tabell 81 Typ av tillgång
Immateriella tillgångar
ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med
Mark
god redovisningssed.
Verksamhetsfastigheter
Från och med 2010 utgör samtliga nämnder i
Karlskrona kommun en balansräkningsenhet. Oaktat
detta ska kommunens VA-verksamhet ha en
urskiljningsbar redovisning.
Vägledande redovisningsprinciper
Avskrivningstid
5 år
5-50 år
Kommunens andel avseende 2014 uppgår till
ca 14,6 mnkr, och är i kommunen bokad som en
nen delar inte den åsikten om hanteringen, utan
intäkt, och ingår i det resultat som kommunen visar
väljer att göra avsteg från detta då kommunen anser
för 2014.
det ger en mer rättvisande bild av dess totala
Skälet till att utdelningen intäktsförts beror på att
Fastighet för affärsverksamhet
20-50 år
Publika fastigheter
10-33 år
kommunen i enlighet med stämmobeslutet utökat
Fastigheter annan verksamhet
10-33 år
kostnadsföra de transaktioner som är hänförliga till
sin ägarandel i Kommuninvest, med 14,6 mnkr.
kommunens lånesituation. När återbetalningen kom i
Annars hade kommunen haft en specifikation på det
september intäktsförde kommunen denna del direkt,
i enlighet med den planering som gällt i kommunen.
Maskiner
5-20 år
Inventarier
3-10 år
Övriga maskiner och inventarier
5-20 år
egna kapitalet i Kommuninvest som säger 26 mnkr,
Bilar och transportmedel
5-10 år
medan det i verkligheten uppgår till 40,6 mnkr.
Kommunen intäktsför posten, eftersom vi löpande
Försiktighetsprincipen – restriktiv hållning vid
värdering av tillgångar och skulder, d v s tillgångar får
Komponentavskrivng
kostnadsför de låneräntor som erläggs till Kommun-
aldrig övervärderas och skulder aldrig undervärderas.
Bolagskoncernen tillämpar idag komponentavskriv-
invest. Enligt de besked som erhållits från Kommun-
ning. Inom kommunen är denna del inte tillämpad
invest kommer kommunen sannolikt att erhålla en
öppet sätt, föreligger tveksamheter mellan två
ännu, utan kommer att påbörjas under 2015. Arbete
återbetalning även 2015, för att därigenom kunna
redovisningssätt ska det väljas som ger den mest
pågår med framtagande av riktlinjer.
öka insatskapitalet.
Öppenhetsprincipen – redovisningen ska ske på ett
att utöka andelskapitalet bör intäktsföras. Kommu-
finansiella kostnader, att löpande intäkts och
Kommunens avsteg innebär en redovisad intäkt
om 14,6 mnkr.
öppna beskrivningen av utvecklingen och situationen.
Periodiseringsprincipen – intäkter och kostnader
Redovisningsprinciper för anslutningsavgifter
som hör till redovisningsåret tas med oavsett
Från och med år 2010 periodiseras anslutningsavgif-
tidpunkten för betalning.
terna för VA i enlighet med rekommendation nr 18
från Rådet för Kommunal Redovisning. I samband
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar
med att anslutningsavgifterna flyter in, intäktsförs
Enl Lag om kommunal redovisning (1997:614) ska
10 % av dessa då de avser de direkta kostnader
med anläggningstillgång förstås tillgång som är
som kommunen har för anslutningen. Resterande
avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.
90 % aktiveras som en skuld till VA-kollektivet, och
Anläggningstillgångar anskaffade från och med
1998-01-01 har i balansräkningen tagits upp till
anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga
återförs med lika stora belopp årligen under 25 år.
Det vill säga 4% årligen.
Anslutningsavgifterna för elnät (Affärsverken)
avskrivningar. Linjär avskrivningsmetod tillämpas och
periodiseras över 10 år vilket stämmer med bransch-
avskrivningstiden följer RKRs rekommendationer.
praxis och med kravet att redovisningen ska ge en
Redovisningen följer Karlskrona Kommuns
rättvisande bild av företaget.
”Riktlinjer för investeringar”.
Avskrivning ska göras från den tidpunkt tillgången
Redovisning utdelning
tas i bruk. Det innebär att första avskrivningen ska
För räkenskapsår 2014 har Karlskrona kommun valt
göras månaden efter det att anläggningen har börjat
att intäktsföra den återbetalning som Kommuninvest
användas. Internräntan beräknas på bokfört värde
Ekonomisk Förening lämnat, enligt samma princip
och har varit 2,9 procent under året.
som för år 2012 och år 2013. I Kommuninvest pågår
• En tillgång som har en nyttjandeperiod som
en kapitaluppbyggnad med hjälp av egna vinstmedel.
överstiger 3 år.
• Värdet på tillgången ska uppgå till ett väsentligt
Vinsterna skapas genom ökade marginaler mellan
upp- och utlåning. Via den s.k. återbäringsmodellen
belopp. Med väsentligt belopp menas att utgiften
som antogs på föreningsstämmorna 2012 och 2013
skall överstiga 1/2 prisbasbelopp.
delas överskottet ut till medlemmarna i Kommunin-
Båda dessa kriterier ska uppfyllas för att tillgången
vest ek för. Föreningsstämman beslutade också att
ska kunna aktiveras som anläggningstillgång.
80
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
K a r l s k ro n a k o m m u n s å r s re d o v i s n i n g 2 0 1 4 |
81
R evisionsberättelse
Saleboda
28
Holmsjö
Nävragöl
Fjärdsjömåla
122
Spjutsbygd
Tving
Brömsebro
Fridlevstad
Rödeby
E22
Kättilsmåla
Kristianopel
E22
Lyckeby
Nättraby
Fågelmara
Ramdala
Jämjö
Karlskrona
Hasslö
Aspö
Tjurkö
Sturkö
Torhamn
Östersjön
karlskrona kommun
UTGIVARE: Karlskrona kommun
Kommunledningsförvaltningen
Avdelningen för ekonomi och finans i samarbete med kommunikationsavdelningen
PRODUKTION: Infab Vitamin
82
| K a r l s k ro n a k o mmuns årsredovisning 2014
Foto: Andreas Blomlöf, Matz Arnström
Östra Hamngatan 7B, 371 83 Karlskrona | Telefon: 0455-30 30 00 | Fax: 0455-30 30 30
E-post: [email protected] | Hemsida: www.karlskrona.se