Kallelse och handlingar 16 september 2015
1(2) KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 16 september 2015 kl 08:30-17:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn 45 30 01. Enligt uppdrag Iréne Jonsson Kl 08.30-12.00 Barnpanel samt diskussion politiker och rektorer/förskolechefer (bilaga). Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. Beslutsärenden 3. Remissvar - På lika villkor - hbtq-handlingsplan (bilaga). Föredragande: Lillian Alverö, Peter Sunnanek. 4. Remissvar - Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby (bilaga). Föredragande: Liselott Göth-Hallgren. 5. Stadieindelad skolorganisation (bilaga). Föredragande: Mats Linde. 6. Svar på revisorernas utvärderingsberättelse för år 2013 och årsrapport för år 2014 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh, Mats Linde. 7. Utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2016-2019 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh, Mats Linde. 8. Utbildningspolitiskt program 2016 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh, Mats Linde. 2 (2) Barn- och ungdomsnämnden 9. KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Diskussions- och informationsärenden: a) Delårsbokslut per den 31 augusti 2015 samt uppföljning av mål efter tertial 2. Föredragande: Kristina Olson, Malin Neander. b) Mål och uppdrag i kommunens budget 2016. Föredragande: Malin Neander. c) Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmars skolor (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. d) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 10. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 11. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 12. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga). Handläggare Datum Peter Sunnanek 0480-45 30 25 2015-08-17 Dialog, Barn och ungdomsnämnden: Barnpanel Förskolechefer/rektorer 2015-09-16 på BoU Syfte Fördjupa kunskapen om vardagsarbetet i verksamheten. Bredda underlaget för framtida beslut. Öka insikten och förståelsen kring de arbetsinsatser som medarbetarna gör. Förbättra överblicken över verksamheten vad gäller kapacitet och utvecklingsbehov. Följa upp redan beslutade insatser i utbildningspolitiska programmet utifrån utbildningspolitiska visionen. Följa upp utvecklingsarbetet utifrån läroplans- och verksamhetsuppdraget. Program: 08:30-09:30 09:30-10:00 10:00-12:00 12:00-13:00 13:00- Diskussion utifrån frågorna nedan – politiker/elevråd Fika Diskussion utifrån frågorna nedan – politiker/chefer Lunch Ordinarie nämndssammanträde på BoU Gemensamma frågeställningar Enligt våra styrdokument ska elever och vårdandshavare kunna ha inflytande i verksamheten. Ett axplock: FN:s barnkonvention artikel 12 ” Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.” Skollagen 4 kap 9 § ”Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.” Skollagen 4 kap 10 § ”Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.” Skollagen 4 kap 12 § ”Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.” Förvaltningskontoret │ Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│[email protected] 2 (2) 1) Vad innebär det att elever/vårdnadshavare har inflytande i verksamheten? 2) Vilka forum finns för elevers/vårdnadshavares inflytande i verksamheten? 3) Vilka områden är möjliga för elever/vårdnadshavare att ha inflytande över? För dialogen mellan politiker och chefer, om tid finns: I den utbildningspolitiska visionen finns målsättningen att Kalmar kommun ska bli en av Sveriges allra bästa skolkommuner 2015. 4) Hur arbetar ni för att nå målsättningen att Kalmar ska rankas som en av Sveriges 30 bästa kommuner 2015 i SKL:s ”Öppna jämförelser”, avseende matematik, svenska och engelska? 5) Vad ser du för svårigheter/potentiella hinder för denna målsättning? Hur kan dessa avhjälpas? Gruppindelning: Kalmarsundsnätet tillsammans med Vasa skolområde Lindsdalsnätet tillsammans med Barkestorpsnätet Falkenbergsnätet tillsammans med Funkabonätet Grupp Verksamhet 1 Lindsdalsnätet Plats Politiker Chefer Lasse Johansson (S) Carina Falkestad (SD) Jonas Friberg (V) Mikael Arvidsson Yvonne Nordebo Merby Mats Nyblom Malin Öhlin 2 Kalmarsundsnätet Björn Brändewall (FP) Micaela Glindarv (S) Jaafar Al-Jabiri (C) Anneli Lintun Heléne Eriksson Ylva Tinnert-Gelebo Eva Willberg Anette Swenninger 3 Funkabonätet Robert Sigvardsson (S) Jasminka Peric (S) Eric Dicksson (KD) Jeanette Kennerfalk Karin Berggren Ann Ståhlberg Anna Snöberg Kerstin Espelund 4 Vasa skolområde Erik Holm (S) Marika Danielsson (C) Alexander Critén (M) Ingrid Hallberg Andreas Hjortenkrans Mats Carnesten Eva Andersson 5 Falkenbergsnätet Eva Jarstad (S) Jennie Håkansson-Uller (FP) Patric Vadman (C) Annelie Olsson 6 Barkestorpsnätet Leila ben Larbi (V) Pelle Sederkvist (M) Dimen Eliassi (S) Hildur Brorsson Per-Ola Jacobsson Peter Norlin Susanne Lind Pia Ihse Lena Thor Ann-Charlotte Nilsson Marita Fransson TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lillian Alverö/Peter Sunnanek 0480-45 30 22/45 30 25 2015-09-02 BUN 2015/0587 Barn- och ungdomsnämnden På lika villkor - hbtq-handlingsplan 2016-2020 remissvar Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att inte invända mot förslaget till hbtqhandlingsplan. 2. Barn- och ungdomsnämnen föreslår att i de fall kommunledningskontoret och övriga förvaltningar nämns som ansvariga bör gemensamma riktlinjer för arbetet i respektive förvaltning utgå från kommunledningskontoret. 3. Barn- och ungdomsnämnden meddelar att den inte har möjlighet att lägga till alternativet ”annat/inget kön” vid enkäter, även om det skulle vara relevant. Förvaltningen rapporterar in sin statistik direkt till SCB, SKL och Skolverket, som i dagsläget inte erbjuder något sådant svarsalternativ. Kalmar kommun kan behöva driva denna fråga mot dessa nationella organ att införa ett sådant alternativ. Bakgrund Kommunfullmäktige i Kalmar kommun tog 2013 beslut om att en handlingsplan ska tas fram för att hbtq-perspektivet ska arbetas in och bli en del i den ordinarie verksamheten i Kalmar kommun. Den framtagna handlingsplanen bygger bland annat på diskrimineringslagen och regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Arbetet har skett i samverkan med bland annat förvaltningarna. Handlingsplanen har redovisats för kommunstyrelsens arbetsutskott som beslutat att dokumentet ska gå ut på remiss till kommunens nämnder och bolag Mats Linde Förvaltningschef Lillian Alverö Planeringssekreterare Peter Sunnanek Planeringssekreterare Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│[email protected] Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf 50610 2015-06-16 KS 2013/0627 Remiss På lika villkor-hbtq-handlingsplan 2016-2020 Fullmäktige i Kalmar kommun tog 2013 beslut om att en handlingsplan ska tas fram för att hbtq-perspektivet ska arbetas in och bli en del i den ordinarie verksamheten i Kalmar kommun. Den framtagna handlingsplanen bygger bland annat på diskrimineringslagen och regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Arbetet har skett i samverkan med bland annat förvaltningarna. Handlingsplanen har redovisats för kommunstyrelsens arbetsutskott som beslutat att dokumentet ska gå ut på remiss till kommunens nämnder och bolag. Synpunkter på förslaget till handlingsplan ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 2 oktober 2015. Välkomna att inkomma med yttrande! Louise Weidolf Strateg social hållbarhet kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatran 18 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected] KL Kalmar kommun 2015 På lika villkor – Hbtq-handlingsplan 2016-2020 2015-06-09 Inledning Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer) kränks och osynliggörs. Erfarenhet av och rädsla för diskriminering, våld och trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och hatbrott är vanligare förekommande bland hbtq-personer än bland övriga befolkningen. Mest utsatta är de personer som överskrider normer för könsidentitet och/eller könsuttryck, transpersoner. I januari 2014 antog regeringen en strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Denna bygger på fokusområden som bedöms ha central betydelse för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. De sex fokusområden som strategin omfattar är våld, diskriminering och andra kränkningar, unga hbtq-personer, hälsa, vård och sociala tjänster, privat- och familjeliv, kulturområdet samt civila samhället. Fullmäktige i Kalmar kommun tog 2013 beslut om att en handlingsplan ska tas fram för att hbtq-perspektivet ska arbetas in och bli en del i den ordinarie verksamheten. Förutom regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter så utgör Diskrimineringslagen (2008:567) grund för policyn tillsammans med Kalmar kommuns värdegrund: Kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. Miljöpolicy Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Arbetsmiljöpolicy Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner sig delaktiga. 2 Vision ”Hos oss erbjuds alla människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint välkomnande och tillåtande attityd.” Ur Vision Kalmar 2020 Handlingsplan Kompetensutveckla - Förtroendevalda, chefer och medarbetare i Kalmar kommun ska ha normkritisk- och hbtq-kunskap för att kunna garantera likvärdig behandling och för att främja jämlika levnadsvillkor. Bemöta - Alla som har kontakt med Kalmar kommun bemöts, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning på ett respektfullt och lyhört sätt. Synliggöra - Hbtq-personer ska känna sig inkluderade och synliggjorda i kommunens arbete. Möjliggöra - I Kalmar kommun skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, tillgänglighet, kvalitet, jämlikhet, öppenhet och nyfikenhet. Till varje område följer aktiviteter. Uppföljning Dokumentet följs upp en gång per mandatperiod i samband med att ett nytt Välfärdsbokslut tas fram. Strategerna för social hållbarhet ansvarar för uppföljningen. Uppföljningen sker utifrån underlag på kommunal, nationell och internationella nivå. 3 Begrepp Normer Heteronorm Kön Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktigt och vad som inte är det. Normer är situationsberoende, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden. Enligt heteronormen förväntas människor vara antingen kvinna eller man och ingenting annat, och man talar om dessa två som motsatta kön. Kvinnor och män förväntas vara olika; feminina respektive maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella och eftersträva monogama parförhållanden. Att följa eller inte uppenbart avvika från normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan delas in i fyra olika delar: Biologiskt kön - Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut. Juridisk kön - Det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av den näst sista siffran i svenska personnummer. I Sverige finns bara två juridiska kön: man eller kvinna. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön baserat på ens biologiska kön. Könsidentitet/mentalt kön - En persons självupplevda kön, det vill säga det kön en person känner dig som. Ingen utom personen själv kan bestämma detta och var och en har rätt att själva avgöra vilken könsidentitet en har. Könsuttryck - Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, socialt beteende och röst. Köna Tillskriva något ett speciellt kön. Hbtq-personer Benämning på homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer som grupp. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning (juridisk definition). Heterosexuell person En person som blir kär i, eller attraheras av, personer av annat kön än sig själv. Homosexuell person En person som blir kär i, eller attraheras av, personer av samma kön som sig själv. Bisexuell person En person som blir kär i, eller attraheras av, personer oberoende av kön. Transpersoner Transsexuell Transvestit Cis-personer Queer Transperson är ett paraplybegrepp. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen. Transpersoner kan också välja att inte definiera sitt kön alls. Att vara transperson har inte något med personens sexuella läggning att göra. Det hänger istället ihop med personens könsidentitet och könsuttryck och hur dessa relateras till personens biologiska kön. Transpersoner kan vara hetero-, homo-, bi- eller asexuella eller definiera sin sexuella läggning på annat sätt, precis som vem som helst. En person som upplever sig vara av annat kön än det juridiska kön en tilldelades vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa innebär ett övergångsstadium tills en har korrigerat sin kropp. Andra fortsätter att definiera sig som transexuella eller före detta transsexuella även efter korrigeringen. En person som ibland eller alltid, helt eller delvis, iklär sig eller använder sig av ett annat köns kläder och/eller andra attribut. En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Cis är latin för ”på samma sida”. Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig. 4 Handläggare Datum Louise Weidolf 0480-45 06 10 2015-06-11 Handlingsplan hbtq – aktiviteter/år 2016-2020 2016 Område Kompetensutveckla Aktivitet Kommunens förtroendevalda ska ha grundkunskap i normkritik- och hbtqfrågor. Genomförande: Del i respektive nämnds utbildning. Bemöta Varje förskolas och skolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplan) ska innehålla strategier för och uppföljning av likabehandling utifrån diskrimineringslagstiftningen och skollagen. Synliggöra Kommunens bibliotek och skolbibliotek synliggör litteratur, tidskrifter och filmer utifrån hbtq-perspektivet. Synliggöra Regnbågsflaggan hissas vid relevanta aktiviteter. Synliggöra Att det, när det är relevant att ange kön, i enkäter läggs till alternativet ”annat/inget kön”. Utreda om att ge stöd till sociala mötesplatser för hbtq-personer. Ex. på genomförande: 1. Ekonomiskt bidrag 2. Upplåta lokaler med rätt förutsättningar för hbtq-personer, ex. utifrån trygghetsperspektivet. Möjliggöra Ansvarig Kommunledningskontoret tillsammans med resp. förvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltningen, Barnoch ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Kommunledningskontoret Samtliga Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Serviceförvaltningen, Omsorgsförvaltningen 2017 Område Kompetensutveckla *) Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Bemöta Aktivitet Fördjupad hbtq-kunskap för chefer. Genomförande: Halvdagsutbildning, verktygsinriktad, 4 olika tillfällen att välja på. Ansvarig Hbtq-kunskap för chefer. Genomförande: Del i kommunens chefskörkort. Kommunledningskontoret tillsammans med resp. förvaltning Kommunledningskontoret Medarbetare ska ha grundkunskap i normkritik- och hbtq-frågor. Genomförande: Del i kommunens introduktionsprogram för nyanställda. Kommunledningskontoret Medarbetare ska ha grundkunskap i normkritik- och hbtq-frågor. Genomförande: Planeras i samråd mellan social strateg, personalutvecklare och i förekommande fall nätverksutvecklare/enhetsutvecklare. Kommunledningskontoret tillsammans med resp. förvaltning Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Föreningar som får ekonomiskt bidrag av kommunen ska ha en likabehandlingsplan med hur man arbetar mot diskriminering och kränkningar på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx │[email protected] 2 (2) Synliggöra Kommunens utbildningsmaterial synliggör olika familjekonstellationer. Ex. att hbtq-personer och regnbågsfamiljer finns representerade i barnböcker och läromedel men också att ex. läromedel tar upp hbtq på ett korrekt sätt. Genomförande: Vid nyinköp av utbildningsmaterial. Socialförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 2018 - 2020 Område Kompetensutveckla *) Aktivitet Fördjupad hbtq-kunskap för särskilda personalkategorier. Planeras i samråd mellan social strateg, personalutvecklare och i förekommande fall nätverksutvecklare/enhetsutvecklare. Kommunens förtroendevalda ska ha grundkunskap i normkritik- och hbtqfrågor. Genomförande: Del i utbildningen av nyvalda politiker. Hbtq-certifiering/diplomering, delar av verksamheten. Bemöta Synliggöra Möjliggöra Kalmar kommuns hbtq-policy skall beaktas vid framtagande av kravställningar till upphandlingsunderlagen och utgöra en del i avtalsinnehållet där det är relevant. Respektive verksamhet vidtar årligen, utifrån framtaget material, åtgärder för att göra medarbetarna medvetna om situationer då de kan bidra till att bryta heteronormen. Information och kommunikation från kommunen ska såväl språkligt som bildmässigt omfatta, eller inte exkludera, hbtq-personer. Genomförande: Hbtq-perspektivet inkluderas vid produktion av nytt material och vid uppdatering av informationsmaterial, blanketter, enkäter, annonser, webbsidan etc. Se över rutiner och arbetsmiljö för att säkerställa att synliggörandet av hbtqperspektivet även omfattar personalen i kommunen. Översyn av omklädningsrummen i kommunens idrottslokaler utifrån ett hbtq-perspektiv. Avveckla könade toaletter i kommunens lokaler. Utreda om att kunna erbjuda skyddat boende vid behov för hbtq-personer. Ansvarig Kommunledningskontoret tillsammans med resp. förvaltning Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret tillsammans med resp. förvaltning Serviceförvaltningen Samtliga Samtliga men särskilt kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Serviceförvaltningen Serviceförvaltningen Serviceförvaltningen *) En del av kompetensutvecklingen medför viss kostnad/förvaltning. Alternativa förslag: Antidiskrimineringsbyrån – ca.5000kr/halvdag. Är en engångsutbildning. Diplomering – ca 22 000kr/verksamhet. Är en processutbildning. Uppföljning efter 6-12 månader. Catch-up-utbildning för nyanställda finns. Certifiering RFSL – ca.100 000kr/verksamhet. Är en processutbildning. Catch-uputbildning för nyanställda finns. Omcertifiering efter 3 år för en mindre kostnad. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Liselott Göth-Hallgren 0480-45 30 06 2015-09-02 BUN 2015/0672 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna synpunkterna till kulturoch fritidsnämnden. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 maj 2015 att begära in synpunkter på förslag till Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby från bland annat barn- och ungdomsnämnden. Skälby är idag en mötesplats i centrala Kalmar med en fantastisk miljö med djur och natur och med verksamheter som många kommuninvånare uppskattar, inte minst våra yngre. I dagsläget bedriver många aktörer verksamheter på Skälby. Utbudet är omfattande från såväl verksamheter, företag som föreningar. Intresset och engagemanget är stort men det finns inte alltid tid till samordning. Ett antal utredningar är gjorda bland annat avseende samverkan mellan berörda parter på området. Sammanfattning En sammanfattande bedömning av kultur- och fritidsnämndens förslag till Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby är att denna på ett positivt sätt täcker in de flesta områden som rör barn- och ungdomsnämnden. Ett flertal barn, elever och vuxna inom dess verksamheter använder Skälby på många olika sätt bland annat i ett lärande och nätverksskapande syfte. Det finns därför några punkter inom handlingsplanens övergripande mål, som vi önskar lägga till eller förtydliga. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax +46 0480-45 30 30│[email protected] BUN 2015/0672 2 (2) Barn- och ungdomsnämndens tillägg Mötesplatsen: Öppna förskolan Verksamheten i öppna förskolan ska bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv ta tillvara besökarnas mångfald när det gäller erfarenhet, olika levnadsvillkor, social och kulturell bakgrund. Nätverksskapande aktiviteter på öppna förskolan/familjecentrum, belägen i Skälbys närhet, inbjuder och skapar möjligheter till samtal och möten mellan de vuxna besökarna. Förskola I dag finns en förskola belägen på Skälby som i en framtid troligen kommer att utökas med fler avdelningar. Förskolan använder Skälby som ett integrerat, naturligt och lärande komplement till sin verksamhet Besöksmålet: Lek och rörelse Då verksamheterna många gånger använder Skälbyområdet i ett lärande syfte, vill barn- och ungdomsnämnden göra tillägg inom samlingsplats för rörelse/lekplats och vattenlek. Vi önskar att detta sker genom ytterligare utmanande och föränderliga aktiviteter för barnen t.ex. genom pedagogisk vattenlek, balansbanor m m. Mats Linde Förvaltningschef Liselott Göth-Hallgren Planeringssekreterare Handläggare Datum Lolita Persson 0480-45 06 80 15 2015-06-29 Till Barn- och ungdomsnämnden Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnden Destination Kalmar Inbjudan från kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter/ remiss på: Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby. Kultur- och fritidsnämndens protokollsutdrag den 17 juni 2015 § 82. Sammanfattning Skälby är idag en mötesplats i centrala Kalmar med en fantastisk miljö med djur och natur och med verksamheter som många kommuninvånare uppskattar, inte minst våra yngre. I dagsläget bedriver många aktörer verksamheter på Skälby. Utbudet är omfattande från såväl verksamheter, företag som föreningar. Intresset och engagemanget är stort men det finns inte alltid tid till samordning. Ett antal utredningar är gjorda bland annat avseende samverkan mellan berörda parter på området. Det konstateras gång på gång att det finns fantastiska samarbetsoch utvecklingsmöjligheter men inte alltid tid och medel. 2012 fördes en politisk diskussion om att utveckla området och för att på bästa sätt, i ett långsiktigt perspektiv, arbeta med områdets utveckling. Kultur- och fritidsnämnden har avsatt tid till en projektledare som med berörda parter tagit fram ett förslag till vision, övergripande mål och handlingsplan. Aktiviteterna i dokumentet är inte kostnadsberäknade utan ska utgöra ett underlag i den kommunala planerings- och beslutsprocessen. Kultur, idrott och service │ Kultur- och fritidsförvaltningen Adress Box 610, 391 26 Kalmar │ Besök Tullslätten 4 Tel 0480-45 00 00 vx │[email protected] 2 (2) Synpunkter på Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Ska skickas till kultur- och fritidsförvaltningen [email protected] senast 30 september 2015. Vid frågor kontakta gärna projektledare Leif Holmström, 0480-45 06 09. Lolita Persson förvaltningschef 1 (2) UTDRAG Sammanträdesdatum 2015-06-17 Kultur- och fritidsnämnden § 82 Skälby utveckling Dnr KFN 2014/0209 Handlingar Förvaltningschef Lolita Peressons och projektledare/koordinator Leif Holmströms skrivelse samt ”Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby” 9 juni 2015. Bakgrund Skälby är idag ett utflyktsmål med en unik karaktär som ska bevaras och utvecklas och som lockar många kommuninvånare och turister. På Skälby finns bland annat cirkusplats, sagopark, utomhusgym, grillplatser, frisbeeplan, boulebanor, en stor handikappanpassad lekplats samt ett antal lokaler för olika typer av verksamheter. Omkring femtio olika föreningar och organisationer har sin verksamhet förlagd till området. Skälby är i ständig förändring, verksamheter kommer och går, och behovet att ta fram en gemensam vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälbys framtida utveckling är mycket stort. I dagsläget bedriver många aktörer verksamheter på Skälby. Utbudet är omfattande från såväl verksamheter, företag som föreningar. I dagsläget saknas en långsiktig plan och en tydlig inriktning för hur området kan utvecklas. • Hur ska Skälby utvecklas som besöksmål och varumärke? • Föreningslivets utveckling på Skälby? • Hur ska lokalerna användas på Skälby? Intresset och engagemanget är stort men det finns inte alltid tid till samordning. Kultur- och fritidsförvaltningen presenterar här Kalmar kommuns långsiktiga vision, strategi och handlingsplan som ska ligga till grund för kommande kommunala beslut som rör Skälby. Vision: ”Skälby, den naturliga mötesplatsen”. Övergripande mål uppdelade på områdena mötesplatsen, föreningslivet, varumärket, besöksmålet och området. Övergripande mål förtydligas med en handlingsplan som har tidsatta aktiviteter. Dokumentet har utarbetats i ett mycket nära samarbete med föreningarna och verksamheterna på Skälby. Anslaget på kommunens anslagstavla den 23 juni 2015. 2 (2) Kultur- och fritidsnämnden UTDRAG Sammanträdesdatum 2015-05-21 Aktiviteterna är inte kostnadsberäknade utan ska ses som en beskrivning av vad som kan ske i ett längre perspektiv. Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att skicka skrivelsen på remiss till berörda nämnder och begära svar senast 30 september 2015. Sekreterare Pia Axeheim Justeras Marianne Dahlberg ordförande Niklas Hellström Dnr KFN 2014/0209 Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Vision: Skälby, den naturliga mötesplatsen. Övergripande mål: Mötesplatsen: Fler gemensamma årliga arrangemang för att ytterligare visa på mångfalden, vad området har att erbjuda till allmänheten. Föreningslivet: Utveckla och öka samverkan mellan föreningarna och dess verksamheter. Varumärket: Tydliggöra områdets identitet, dess signum, karaktär, värden och potential. Besöksmålet: Antalet besökare ska öka för att stärka Skälby som Kalmars naturliga mötesplats. Lyfta områdets attraktionsvärde. Antalet åretruntverksamheter ska öka. Området: Byggnaderna ska användas som verksamhetslokaler i så stor utsträckning som möjligt. Bra tillgänglighet. Skälbys historia Skälby gård var en gång Gustav Vasas personliga egendom, 1534 gav han bort gården till sin ståthållare Jacob Smålänning. Från 1600-talet fram till 1800-talet användes gården främst som landshövdingeresidens. Den vita herrgården byggdes 1785 och de röda flyglarna 1839, men långt innan dess har det bedrivits jordbruk på Skälby. 1844 anlades en park med kastanjer, pyramidpopplar och jasminhäckar samt en lång almallé som kom att förbinda Kalmars norra och södra infarter, landsvägarna Timmermansgatan och Södra vägen. Till Skälby gård hörde flera torp som gett namn åt några av Kalmars stadsdelar bl.a. Norrlidstorpet, Oxhagstorpet samt Funkabotorpet. När Ölandsbron skulle byggas i slutet på 60-talet och början på 70-talet lades jordbruket ner. En mängd föreningar delar idag på de olika byggnaderna. 4H:s närvaro på området sedan 1973 har räddat flera ängar från att växa igen och har bevarat områdets karaktär som lantbruk, om än i liten skala. I dag är området Kalmars mest besökta rekreationsområde. Skälby ligger centralt placerat och är lättillgängligt var man än bor i kommunen. 2 På Skälby finns ett stort antal föreningar etablerade. Området erbjuder stora områden med fria grönytor och skogsområden på båda sidor E22. Samverkan Sedan 2002 har Skälbygruppen funnits. Gruppen träffas 3 – 4 gånger/år, och diskuterar gemensamma frågor som rör området och dess utveckling. Från och med 2014 består gruppen av en tjänstemannagrupp med representanter från samhällsbyggnads-kontoret, kultur- och fritids-, barn- och ungdoms-, social- och serviceförvaltningen samt anställda representanter från 4H, Studiefrämjandet, Kalmar djurhem samt Friskis & Svettis. Utöver Skälbygruppen finns det även en verksamhetsgrupp, där representanter från samtliga verksamheter på området bjuds in till arbets- och informationsmöten. För att möjliggöra en samverkan finns en koordinator vars främsta arbetsuppgifter är att vara kontaktperson och förmedlande länk till kommunens förvaltningar, föreningar och organisationer som är verksamma på Skälby. Att vara sammanhållande för arbetsgrupperna, Skälbygruppen samt den ideella gruppen och som ser Skälby i ett helhetsperpektiv. Handlingsplan: Mötesplatsen Gemensamma arrangemang (KFN) Fler allmänna arrangemang såsom Valborg, midsommar, Skälbydagen, julmarknad och nationaldagsfirande. Områdets verksamheter är drivande i arrangemangen. Prio 1. Skälbyträdgården Studiefrämjandets treåriga projekt om en tillgänglighetsanpassad åretruntverksamhet ”Skälbyträdgården – en trädgård för alla sinnen” stöds av Allmänna arvsfonden. Trädgården blir belägen på grönytan söder om växthusen, väster om den nya äppelodlingen. Projekttiden är slut 2018, verksamheten fortsätter därefter att utvecklas i regi av Studiefrämjandet och i samverkan med flera verksamheter på området. Startade våren 2015. Utomhusscen (SBN, SFN och KFN) Utomhusscen för teater och musik med huvudmålgrupp barn och familjer, belägen på stora gräsplanen söder om huvudbyggnaden. Prio 2. Föreningslivet Traditioner (KFN) Idag arrangeras Valborgsmässofirande, midsommarfirande, Skälbydagen och julmarknad. Dessa arrangemang ska förstärkas genom bredare samarbeten. Viktigt med fler för området gemensamma arrangemang för att förtydliga områdets unika karaktär och historia. Prio 1. 3 Egna och gemensamma verksamhetslokaler (SFN och KFN) En av förutsättningarna för att Skälbyområdet ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt är att utnyttja lokalerna på ett bättre sätt. Lokalytor ska inte behöva stå tomma utan kunna användas av flera olika verksamheter vid olika tider. Det är efterfrågan på lokaler dagtid, kvällstid och helger. Effektivt utnyttjande av lokaler för föreningslivet är en del av lösningen till detta. Prio 1. Varumärket Namn och logotype (KFN, DK och KS) Skälby, Skälby gård, Skälby kungsgård eller Skälby kungsladugård är de namn som området benämns med. Arbetsgruppen föreslår ett gemensamt namn för området, att en gemensam logotype tas fram, som binder samman området och dess verksamheter, det är nödvändig för områdets identitet. Prio 1. Marknadsföring (KFN, DK och KS) Skälby är idag synonymt med 4H för flertalet Kalmarbor, området behöver marknadsföras för fler värden och verksamheter som kan förknippas med Skälby. Bästa marknadsföringen är positiva personliga upplevelser som förs vidare genom personliga kontakter, men det räcker inte. All tänkbar form av marknadsföring lokalt i kommunen och i ett länsperspektiv är av stor betydelse för Skälby. Prio 1. Skyltar (SBN och SFN) Synliggöra Skälby så att det går att hitta dit genom ytterligare skyltning från tillfartsvägarna. Tydlig skyltning för parkering. Skyltar på området som hänvisar till olika form av service. Skyltning som beskriver historien av byggnader och platser inom Skälby. Informationsskyltar på kulturhistoriskt intressanta byggnader tas fram. Prio 1 Gemensamma anslagstavlor (SBN och KFN) En av marknadsföringsåtgärderna är gemensamma anslagstavlor på området för att kunna få information om vad som händer på Skälby. Placera på strategiska platser som är väl synliga. Prio 1 Hemsida (KFN och KS) Synliggöra Skälby via en hemsida som har en enkel sökväg. Med uppgifter om vad som händer på området, som är lättnavigerad och som ständigt uppdateras, vilket gör sidan aktuell, intressant och välbesökt. Prio 1. Besöksmålet Inriktning natur, kultur samt lek och rörelse Inriktningen för Skälby behöver förtydligas, den ”röda tråden” ska synas. Tidigare har utbudet spretat, det bör läggas fast i en tydligare riktning 4 Natur Friluftsliv och rekreation Området erbjuder stora områden med fria grönytor, skogsområden på båda sidor E22. Förutsättningar finns att mitt i staden erbjuda en mängd verksamhet i skog och natur. Fågelliv (SFN) Iordningställa befintliga dammar för att kunna locka fler vildfåglar till området. Tillverka och sätta upp fågelholkar för att ge bra förutsättningar för småfåglar på området. Prio 1. Växthus (SFN) Växthusen kan bli mer tillgängliga för fler målgrupper och bör få ett tydligt uppdrag kring rehabiliteringsfrågor. Önskemål finns att återinföra fjärilar till fjärilshuset. Prio 2. 4 H-gården Skälbys 4H gård är en gränsöverskridande mötesplats där besökare får kunskap om djur, natur och kultur samt ger barn och ungdomar en innehållsrik fritid i form av friluftsliv, djur och social gemenskap. Kultur Museum/utställning (KFN) För att bevara och lyfta fram historien kring Skälby är olika utställningar och muséer bra exempel. Verksamheterna kan vara tillfälliga eller varaktiga. Prio 2. Skälbys historia (KFN) Det finns massor av material som bör tas om hand från privatpersoner, länsmuséet, hembygdsförening med flera, detta behöver sammanställas och dokumenteras på olika sätt. Historien om Skälby kan på olika sätt förmedlas till besökarna via guidningar, föreläsningar, skådespel, skyltar, skrifter med mera. Arbetet kan ske på många sätt, exempelvis i projektform, kanske i samarbete med Kalmar läns museum, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, teaterföreningar med flera. Den kultur- och gårdsmiljö som finns på Skälby ska tas tillvara samt lyfta upp traditioner och historia. Prio 1. Guidningar (KFN) För att sprida kunskap om Skälbys historia är guidningar på området ett mycket bra sätt att förmedla detta på. Det kan ske via personal på Skälby, hembygdsföreningar, Kalmar läns museum eller privatpersoner. Det går att bygga upp guidningarna efter olika teman, olika tidsperioder, genom skådespel, variationerna är stora. Prio 1. Hantverkare och konstnärer (SFN och KFN) Skälby med sin bakgrund behöver stärka sin historik med genuina hantverkare. Idag finns smeden på området, men skulle behöva kompletteras med garvare, skomakare, snickare, hovslagare med mera. Området behöver förstärka sin kulturella och historiska profil, konstnärer av olika slag är också hantverkare som arbetar med olika material och tekniker, keramik, tyg, 5 foto, metall med mera. Tänkbara placeringar kan vara vinkeln till Röda ladan, sädesmagasinet, nedervåningen på logen. Prio 1. Handelsbod (SFN och KFN) Plats där försäljning av i första hand varor som produceras på området, grönsaker, frukt, bakverk, souvenirer av olika slag som har koppling till området. En del av boden kan vara ett museum för att visa hur det såg ut för 100 år sedan. Tänkbar placering kan vara Röda ladan, vinkel till Röda ladan, 4H-längan. Prio 2. Lek och rörelse Samlingsplats för rörelse/lekplats (SBN, SFN och KFN) Kontinuerlig vidareutveckling av området kring lekplatsen på stora gräsplanen söder om huvudbyggnaden. Där det ska finnas spontanidrottsmöjligheter för vardagsidrott, lek och samlingsplats för rörelse. Platsen ska vara generationsöverskridande och genussmart. Prio 1 Utomhusgym (SBN, SFN och KFN) Kontinuerlig vidareutveckling av utomhusgymmet. Friskis & Svettis vill förlägga mer av sin utomhusverksamhet till området, då är en utbyggnad av gymmet en del av detta. Prio 1. Vattenlek (SBN och SFN) En grund damm med rinnande vatten och utedusch där småbarn kan plaska och vuxna kan svalka sina fötter. Placering på stora gräsplanen söder om huvudbyggnaden i första hand, alternativ placering är området kring växthusen. Prio 2. Kojbyggeplats (SBN) Anvisat område och material där barn kan bygga kojor under sommarhalvåret. När säsongen är slut rivs kojorna för att kunna starta om kommande säsong. Prio 1 Isbana (SBN) Konstfrusen isbana för allmänhetens åkning på fria tider. Tänkbar placering på nuvarande cirkusplatsen eller annan central plan placering på området. Innan banan är konstfrusen kan man iordningställa för vanlig naturis med spolning vid lämpliga vinterförhållanden. Prio 2. Pulkabacke (SBN) Iordningställande av pulkabacken i Brukshagen, samt belysning. Prio 1. 6 Området Byggnader (SFN och KFN) Det finns ett flertal byggnader på Skälby som används för lite och det finns flera byggnader som används som förråd. Den röda tråden ska avspegla sig även i lokalupplåtelser. Vid ombyggnation öppnas stora möjligheter till bättre lokalutnyttjande och ett betydligt större utbud av verksamheter som gör Skälby mer attraktivt som besöksmål och mötesplats. Stora fria grönytor (SBN och SFN) Att bevara de fria grönytorna ska finnas med i planeringen vid ombyggnationer och utveckling av Skälby, nu och i framtiden. Generös utplacering av soffor, bord och anordningar för grillplatser. Promenadväg, löparslinga och ridväg (SBN och SFN) Upprustningen är påbörjad i vissa områden av Skälby, men fler områden behöver åtgärdas. På vissa ställen behöver det röjas en del sly. Underlag väljs för att underlätta framkomlighet för barnvagnar, rullstolar och rullatorer. Kring hela området, även på andra sidan E22, finns mycket varierad terräng som är lämplig för anläggning av löparslingor. Både promenadvägar och stigar används och förstärks med lämpligt underlag för att skapa varierade slingor. Belysningen utmed promenadvägarna behöver utökas. Prio 1. Ytterligare entré, söder (SBN och SFN) Skapa en ny entré för att använda området bättre och ordna fler parkeringsplatser, samt minska biltrafiken inne på området. Prio 1 Cirkusplats (SBN och SFN) Ny placering på området, nuvarande plats är för begränsad och inkräktar på cykelvägar och verksamheter. Värdet är stort att ha en cirkusplats på området. Ärendet behöver projekteras och undersökas grundligt innan en flytt till ny placering kan genomföras. Prio 2. Långsiktiga planer för Skälbyområdet Övernattning Det finns behov av övernattning till lågpris i Kalmar, dels för privatpersoner, men även för grupper, framförallt ungdomar, som vistas i området för olika typer av tävlingar eller läger. En sådan verksamhet skulle kunna drivas av förening eller organisation som är etablerad på Skälby. Tänkbar placering kan vara sädesmagasinet. Frågan behöver utredas grundligt, både behovsmässigt och driftsmässigt. Prio 3 Kursgård, större möten En kursgård, konferensanläggning eller möjlighet till större möten är något som idag inte finns på området, men som är eftersökt med det lantliga men centrala läget i Kalmar. Tänkbara placeringar kan vara vindsvåningen i huvudbyggnaden, Röda ladan eller i sädesmagasinet. Frågan behöver utredas ytterligare. Prio 3 7 Café och restaurang Skälby är ett stort besöksmål under hela året, det finns underlag för fler försäljningsställen av måltider av olika slag. Idag är 4H:s café det enda försäljningsstället på området. Etablering av kompletterande verksamhet är prioriterat. Tänkbar placering kan vara huvudbyggnaden, Röda ladan, nedervåningen av logen eller Sädesmagasinet. Frågan behöver utredas grundligt, både behovsmässigt och driftsmässigt Prio 3 KFN = Kultur- och fritidsnämnden KS = Kommunstyrelsen SFN = Servicenämnden SBN = Samhällsbyggnadsnämnden DK = Destination Kalmar Prio 1 = Aktiviteten bedöms kunna sätta igång 2015 – 2016 Prio 2 = Aktiviteten bedöms kunna sätta igång 2017 – 2019 Prio 3 = Aktiviteten bedöms kunna sätta igång 2020 - 2025 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Torbjörn Hansson 0480-45 30 07 2015-05-07 BUN 2015/0437 Barn- och ungdomsnämnden Stadieindelad skolorganisation Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. grundskolan i Kalmar organiseras med stadieindelning som grund. Det innebär att samtliga skolenheter kommer att vara antingen låg- och mellanstadieskola (F-6) eller högstadieskola (7-9) eller en skola med samtliga årskurser (F-9), 2. förändringen börjar gälla fr.o.m. läsåret 2016/2017. Bakgrund År 2010 genomfördes en förändring av skolans organisation där vissa skolor som tidigare var högstadier också skulle omfatta åk 6 och alltså bli 6-9 skolor. Låg och mellanstadieskolor skulle omfatta åk F-5. Syftet var att bättre utnyttja lokaler och lärare när elevunderlaget sjönk på högstadierna och samtidigt skapa utrymme för växande elevkullar bland de yngsta eleverna. Förändringen genomfördes dock inte fullt ut och vissa skolor i ytterområden fortsatte som F-6 skolor. Varför stadieindelning Sedan omorganisationen år 2010 har skolans styrdokument radikalt förändrats och bygger i dag på en tydlig stadieindelning. Detta gäller framför allt ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011” Kursplanerna för varje ämne är nu grupperade i centralt innehåll och kunskapskrav för respektive åk 3, åk 6 och åk 9. Detta är det främsta skälet till att organisera skolan utifrån en stadieindelning.. Även timplanen, d.v.s. hur mycket tid som eleven ska garanteras i varje ämne, som nu finns i Skollagen, kommer sannolikt att stadieindelas. Behörighetskrav för lärare och lärarlegitimationen är också kopplade till kursplanernas olika stadier och nya lärarutbildningar följer denna indelning. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│[email protected] BUN 2015/0437 2 (5) Skolor som berörs De flesta skolor har redan möjlighet till stadieindelning men i två områden behöver förändringar göras. Det gäller dels Funkaboskolan, en F-9 skola, som i dag tar emot elever i årskurs 6 från Lindöskolan och Djurängsskolan, dels Barkestorpsskolan som tar emot elever från Dörbyskolan i årskurs 6 (och från Trekantenskolan i årskurs 7). Dessa skolor får ett förändrat lokal- och personalbehov om en årskull ”stannar kvar” i årskurs 6, respektive om dessa elever börjar först i årskurs 7 på högstadiet. Följande tabeller beskriver förväntad elevutveckling i olika scenarier. Den uppskattade effekten av bostadsbyggande i respektive område ingår. Funkaboskolan Elevutveckling i olika scenarier Läsår Nuvarande organisation Ny organisation 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 653 671 672 685 715 737 757 627 649 679 686 726 20/21 Funkaboskolan får en elevminskning, främst ht 2016, då inga elever tillkommer från Lindöskolan och Djurängsskolan det året. På längre sikt får skolan en elevökning, framför allt om/när bostadsbyggandet på ”Karlsons äng” tar fart. Skolan ser dock ut att, även på längre sikt, ha något för stora lokaler. Om ett nytt högstadium i centrala Kalmar blir verklighet, kommer elevunderlaget att minska (ej inräknat här). Lindöskolan Elevutveckling i olika scenarier Läsår Nuvarande organisation Ny organisation 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 244 247 237 235 251 259 281 278 269 291 309 322 20/21 Lindöskolan står inför en betydande elevökning. Denna kommer tidigare om skolan också har årskurs 6 men ökningen beror främst på planerat bostadsbyggande i området. Skolan är i dag i princip full och det finns begränsat utrymme för fler elever. På kort sikt får skolan tillgång till den paviljong som i dag används av förskolan hösten 2016 då den nya förskolan är klar. På längre sikt behövs dock fler skollokaler för att klara behovet i området. BUN 2015/0437 3 (5) Djurängsskolan Elevutveckling i olika scenarier Läsår Nuvarande organisation Ny organisation 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 158 148 139 135 133 144 151 168 160 156 176 169 20/21 Djurängsskolan ser ut att ha ett relativt oförändrat elevunderlag även om man har årskurs 6. I ovanstående prognos är också effekter av bostadsbyggande inräknat. Skolan kommer att renoveras/byggas om under 2016 och dimensioneras för att kunna ha två paralleller F-6. Under ombyggnaden behöver skolan helt eller delvis evakueras. Det kan då vara svårt att genomföra ny stadieindelning där årskurs 6 ingår under byggperioden. Detta får dock lösas i samband med evakueringsplanen. Barkestorpsskolan Elevutveckling i olika scenarier Läsår Nuvarande organisation Ny organisation 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 230 220 237 257 258 263 271 182 197 214 218 226 Barkestorpsskolan får en elevminskning om den blir en renodlad högstadieskola 7-9. I synnerhet de första åren från 2016 får skolan betydligt färre elever även om man räknar in effekter av nybyggnation och nyanlända. Det innebär att man börjar närma sig gränsen för att ha tjänsteunderlag för behöriga lärare och att skolan blir ekonomiskt mer sårbar. Barkestorpsskolan kommer att ha ett kraftigt överskott av lokaler. BUN 2015/0437 4 (5) Dörbyskolan Elevutveckling i olika scenarier Läsår Nuvarande organisation Ny organisation 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 305 309 300 298 313 322 334 355 358 357 374 379 20/21 Dörbyskolan får en tydlig ökning av antalet elever om årskurs 6 också går på skolan. Skolan finns i dag på två platser i Smedby. Lokaler finns på både Skolvägen och Tiltvägen. En effektivare skolorganisation kan sannolikt skapas genom ett lokalsamarbete med Barkestorpsskolan. Lokalsamarbete Barkestorpsskolan – Dörbyskolan Sammantaget finns ett överskott på skollokaler i Smedby. Detta överskott ser ut att bestå, även om bostadsbyggandet på Jakobsberg (villaområde) och andra bostadsprojekt kommer igång. Även i med hänsyn taget till att Smedby har ett relativt stort antal nyanlända, finns för mycket skollokaler. En lösning kan vara att skolan på Skolvägen läggs ner. Dörbyskolan skulle då få för lite lokaler men samtidigt finns ett betydande lokalöverskott på Barkestorpsskolan. Smedbys totala behov av skollokaler kan förmodligen täckas av Barkestorpsskolan och Dörbyskolan/Tiltvägen. Rektorerna för de två skolorna bör ges i uppdrag att titta på en sådan lösning. Elever Ur elevsynpunkt finns stora fördelar med en stadieindelning. Kopplingen till kursplanernas innehåll och vad som förväntas (kunskapskrav) kan göras sammanhållet utan ett byte av skola och lärare inom stadiet. Läraren får också större möjlighet till ett bredare underlag när betyg skall sättas första gången i årskurs 6. Det är viktigt att berörda elever, och deras föräldrar, i årskurs 5 informeras i god tid om förändringen. Personal - Lärare För den enskilde läraren finns i stora delar samma fördelar som för eleverna. Förändringen kommer dock att påverka personalbehovet på berörda skolor. De skolor som behåller årskurs 6 behöver fler lärare och de som blir högstadier ett minskat behov. Detta får lösas i tjänstefördelning inför höstterminen 2016. Låg- och mellanstadieskolor har redan behöriga lärare för årskurs 6 men dessa har hittills inte satt betyg. Viss kompetensutveckling kan då behövas. BUN 2015/0437 5 (5) Förankringsprocess Rektorerna vid berörda skolor har haft uppdraget att inhämta personalens, elevernas och föräldrarnas synpunkter på förslaget. Ur verksamhetssynpunkt finns en bred enighet kring att organisera skolan med en tydlig stadieindelning. Lindöskolan påtalar problem kring den framtida lokalsituationen, där skolan relativt snart blir för liten. Funkaboskolan ser förändringen som positiv men framför farhågor kring risken för ökad segregation om ett nytt högstadium etableras i centrala Kalmar. De fåtal synpunkter från elever/föräldrar som kommit in handlar om att det ur trygghetssynpunkt kan vara bra att ”stanna kvar” på sin skola ett år till. Några tycker dock att den förändring det i dag innebär att byta skola i åk 6, nya lärare, nya elevgrupper etc. är något positivt. Mats Linde Förvaltningschef Torbjörn Hansson Planeringssekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 0480-45 30 10 2015-06-22 BUN 2015/0484 Barn- och ungdomsnämnden Svar på revisorernas utvärderingsberättelse för år 2013 och årsrapport för år 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna svaret till Kommunens revisorer. Bakgrund Kommunens revisorer lämnar årligen en uppföljningsrapport över de granskningar som gjorts under de båda föregående verksamhetsåren. Utifrån rapporten önskar revisionen att kommunfullmäktige överlämnar rapporten till kommunstyrelsen och berörda nämnder med begäran om svar till kommunens revisorer om hittills vidtagna åtgärder senast 16 november 2015. Revisionsrapporter som berör Barn- och ungdomsnämnden: - Kränkande behandling och diskriminering Tidigare bedömningar och slutsatser av revisorerna samt inlämnat svar och vidtagna åtgärder Barn och ungdomsnämnden lämnade svar på rapporten ”Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering” den 22 april 2015, dnr BUN BUN 2015/0484 I svaret framgår följande Revisorerna skriver: ”Vi rekommenderar att nämnderna tydligare följer upp att varje enhet har årligen upprättade planer för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering samt att samtliga ärenden som anmäls till nämnden även anmäls när de är avslutade.” Barn och ungdomsnämndens svar: Barn- och ungdomsnämndens enheter är grupperade i sex nätverk. Varje nätverk har flera kontaktpolitiker ur nämnden. Kontaktpolitikerna har möjlighet att göra fyra arvoderade verksamhetsbesök i sina nätverk under ett läsår. Plan för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering utgör del av upprät- Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│[email protected] BUN 2015/0484 2 (2) tat förslag till diskussionsunderlaget vid dessa verksamhetsbesök. Genomförda verksamhetsbesök återrapporteras rutinmässigt vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde. Barn- och ungdomsnämnden anser att verksamhetsbesöken är en tydlig metod för att bland annat följa upp plan för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Följande åtgärder har vidtagits ytterligare utifrån rapporten: Ett tydligare årshjul med mall för dokumentation av verksamhetsbesöken har upprättats där arbetet mot kränkande behandling och diskriminering är ett fokusområde. Syftet är att dokumentera och förbättra återrapporteringen från besöken. Barn och ungdomsnämndens svar: Gällande anmälan av avslutade ärenden till nämnden kommer samtliga chefer under våren att informeras om vikten av att det fullföljs. Följande åtgärder har vidtagits utifrån rapporten: Information om vikten av att återrapportera ärenden som har avslutat delgavs cheferna på chefsmötet i april 2015. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 0480-45 30 10 2015-05-22 BUN 2015/0324 Barn- och ungdomsnämnden Utbildningspolitisk vision 2016-2019 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2016-2019. Bakgrund Kalmar kommun utarbetade en utbildningspolitisk vision för åren 2012-2015 med tydligt fokus på att kommunen ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Visionen inleds med ”Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun”. Vidare beskrivs i visionen att barn och elever ska vara i centrum och ges bästa förutsättningar för lärande samt att arbetet ska ha ett 1-16årsperspektiv. I visionen uttrycks också att vi ska ha höga positiva förväntningar på barn och elever och att varje individ ska mötas av skickliga pedagoger. I innehållet slås fast att förbättringar i verksamheten ska ske genom fokus på kända framgångsfaktorer och modern skolforskning. Fullmäktige uttrycker i dokumentet att rektorer och förskolechefer har stor frihet i Kalmar. Vidare konstateras att Kalmar ska prioritera verksamheternas basuppdrag, det vill säga färdigheterna att läsa, skriva och räkna, vilka är avgörande faktorer för att klara alla ämnen. En rättvis fördelning av resurser utifrån barns och elevers behov som förutsättning för en bra skolkommun nämns också. Visionen avslutas med att Kalmar ska utveckla verksamheten genom att jämföra sig med andra. Utifrån utbildningspolitisk vision har Kalmar kommun under åren gjort flera insatser, se utbildningspolitiska program för åren 2012-2015, samt startat flera processer för att utveckla undervisningen. Det är av stor vikt att låta dessa insatser verka över tid och ge effekt i form av högre måluppfyllelse. Redan idag kan positiv effekt utläsas i form av bättre resultat på nationella prov, fler behöriga till gymnasieprogram samt högre meritvärden. Trots bättre resultat kan man fortfarande se tydlig korrelation mellan elevers studieresultat och socioekonomiska bakgrundsfaktorer; såsom föräldrars utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund och kön. Ytterligare ansträngningar behövs för att hitta nya vägar och insatser för att bättre uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│[email protected] BUN 2015/0324 2 (2) Skolutveckling bygger på tidsmässigt långsiktiga förbättringsprocesser och kräver tålamod och uthållighet. Därför vill barn- och ungdomsnämnden behålla den höga ambitionsnivån och fokus från förra visionen genom att i ny vision förutom mindre revideringar tillföra ett tillägg som tydliggör verksamheternas kompensatoriska uppdrag. Mats Lind Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef UTBILDNINGSPOLITISK VISION FÖR KALMAR KOMMUN 2016-2019 Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun – Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin absoluta förmåga. Förskolan, skolan och fritidshemmen ska fånga alla barns och elevers lust att lära sig och utmana varje individ att vilja utvecklas. Hela verksamheten ska samarbeta i ett 1-16-årsperspektiv för att förbättra kunskapsresultaten. Våra barn och elever ska känna höga och positiva förväntningar på sig. Målsättningen är att alla elever som går ut grundskolan ska vara behöriga i samtliga ämnen. Vi ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner. Vägen dit går framför allt genom en engagerad och skicklig lärarkår. Det har vi! Modern skolforskning visar att lärarens ämneskunskaper, pedagogiska förmåga och personliga intresse är nyckelfaktorer för att höja elevernas kunskaper. Hos oss ska alla barn och elever ha rätt att möta goda pedagoger som har förmåga att entusiasmera till kunskap och kreativitet. Det kompensatoriska uppdraget, att varje elev ska ha förutsättningarna att lyckas i skolan, handlar om hur skolor genomför sin undervisning så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skolan ska kompensera elevers olika förutsättningar så att alla elever får samma möjligheter och ge eleverna de utmaningar de behöver för att nå så långt som möjligt. Detta är en grundbult i vår verksamhet. Våra förskolor, skolor och fritidshem ska förbättras genom att sätta fokus på kända framgångsfaktorer som ger resultat. Utgångspunkten ska tas i modern skolforskning. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, ett gediget kvalitetsarbete, höga förväntningar oavsett elevens/barnets bakgrund och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap i förskolan, skolan och på fritidshemmen. Vi lyfter fram kompetenta medarbetare och sätter barnet och eleven i centrum i allt vi gör. Hos oss har rektorerna och förskolecheferna tillsammans med pedagogerna i de olika verksamheterna stor frihet att utforma arbetssätt som förbättrar elevernas resultat och barnens utveckling. Vi prioriterar förskolans, skolans och fritidshemmets basuppdrag, det vill säga färdigheterna att läsa, skriva och räkna, vilka är avgörande faktorer för att klara alla ämnen. En förutsättning för att skapa en bra skolkommun är att resurserna fördelas rättvist efter behov och att barnen och eleverna ges rätt till trygghet, studiero och utvecklande arbets- och läromiljöer. Vi ska utveckla vår skolverksamhet genom att aktivt jämföra oss med andra framgångsrika jämförelsebara skolkommuner. Strategiskt mål för Kalmar kommun är att vi senast 2019 ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner och rankas bland de 30 bästa skolkommunerna i SKL:s öppna jämförelse. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 0480-45 30 10 2015-04-23 BUN 2015/0324 Barn- och ungdomsnämnden Utbildningspolitiskt program 2016 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fastställa utbildningspolitiskt program 2016. Bakgrund Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2012-2015 har Barnoch ungdomsnämnden upprättat ett utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Nämnden bryter ned visionen i ett årligt program där satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen specificeras. En ny vision för åren 2016 till 2019 är under bearbetning och kommer att ha samma fokus; Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Utifrån detta vill nämnden utarbeta ett program som fullföljer påbörjade satsningar samt initiera nya. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden skall kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i programmet. Nämndens strategiska medel i budget för år 2016 uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen, det innebär 4.35 mkr. Som en del av besparingarna mellan 20152017 på totalt 3 % av budgetomslutningen väljer nämnden att avstå satsningar på 250 tkr vilket utgör 5,7 % av strategiska medel. Kalmar kommuns utbildningspolitiska vision inleds med: Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun – Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever!! Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│[email protected] BUN 2015/0324 1 2 3 4 5 6 7 För budgetåret 2016 vill nämnden göra följande satsningar Utvecklingstjänster Gemensam rättning av nationella prov Lovskola – en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Fokustid Förstärkning av läslyftet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) Summa 2 (4) tkr 1500 250 300 700 1000 250 100 4100 Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Utifrån arbetet med den utbildningspolitiska visionen, implementeringen av Skola 2011 samt genom aktuell forskning har förvaltningen sett ett behov av att ta tillvara på lärare som besitter stor kompetens samt vidareutveckla och sprida den kunskapen för att utveckla förskolorna och skolorna i Kalmar kommun till att bli bland de bästa i Sverige. Under 2012 utarbetades ett förslag på tjänst, utvecklingslärare, för lärare som ska stärka arbetet i skolorna, förskolorna och fritidshemmen. Utvecklingslärarna ska under en treårsperiod arbeta både med ämnesdidaktik och allmändidaktik i skolorna, förskolorna och fritidshemmen för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse. Nämnden satsar därför 1500 tkr på dessa utvecklingstjänster under 2016. Gemensam rättning av nationella prov Barn- och ungdomsförvaltningen vill förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten i rättningen av de nationella proven. Detta sker numera genom att rättningen görs gemensamt. Projektet avser samtliga nationella prov i 3:an, 6:an och 9:an och i samtliga ämnen. För 2016 vill nämnden avsätta 250 tkr för detta ändamål. Lovskola – en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Kalmar kommun ska ha lovskola som erbjuder en chans för elever att komma ifatt i studierna och öka måluppfyllelsen. Lovskolan ska erbjudas elever i årskurserna 4-9 och anordnas på flera skolor i kommunen för att nå så många elever som möjligt. Barn- och ungdomsnämnden vill fortsätta satsningen och avsätter därför 300 tkr till lovskolan 2016. Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Syftet bakom detta sätt att arbeta är att skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen vilket i sin tur leder till högre måluppfyllelse. I Kalmar kommun finns sedan ett antal år ett väl inarbetat koncept som dels är mycket välbesökt och dels har goda resultat. Konceptet Ateljén är ett samarbete mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Kalmar konstmuseum. Samarbetet sker då klasser/elever som besöker Ateljén går ut på muséet och hittar inspiration i utställningen, återvänder till Ateljén för att sedan skapa, allt under ledning av BoU:s pedagoger. BUN 2015/0324 Då detta koncept är framgångsrikt ser vi nu en möjlighet att i projektform bredda samarbetet runt estetiska lärprocesser med Länsmuséet och Byteatern på ett liknande sätt. Allt för att ytterligare stärka elevernas möjlighet, att genom olika sätt att lära nå ännu bättre kunskapsresultat. Barn- och ungdomsnämnden vill säkerställa finansiering av projektet i tre år och satsar därför 700 tkr årligen under 2015, 2016 och 2017. Fokustid Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta genom att anpassa, utveckla och förbättra undervisningen så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra en satsning på mer tid i skolan. Insatsen som åsyftas kommer att kallas fokustid. Nämnden avsätter 1000 tkr till fokustid 2016 Förstärkning av läslyftet Läslyftet är en statlig kompetensutvecklingssatsning som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar och därför riktas läslyftet till samtliga lärare och inte enbart lärare i svenska och svenska som andraspråk. Upplägget i läslyftet är likt matematiklyftet. Erfarenheter från våra skolledare och lärare är positiva kring modell och metodik. Våra positiva erfarenheter tycks delas av de flesta kommuner vilket har resulterat i större intresse för läslyftet än vad staten via skolverket har avsatt medel för. Detta har inneburit att Kalmar kommun beviljades statsbidrag som täcker sex handledningsgrupper, varje grupp består av cirka tio lärare. Önskemål från skolorna i Kalmar är 14 handledningsgrupper. Barn- och ungdomsnämnden vill ge samtliga skolor som har önskat deltagande i läslyftet möjlighet till det och satsar därför 250 tkr 2016. Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) NTA är en utprovad modell för skolutveckling inom främst biologi, fysik, kemi och teknik som erbjuder lådor med olika experiment, fortbildning av pedagoger samt ett nätverk för lärare. Grunderna i NTA är ett elevaktivt arbetssätt där barn/elever ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt med frågebaserad och undersökande metodik. 3 (4) BUN 2015/0324 4 (4) Kalmar kommun har goda erfarenheter från arbete med NTA i grundskolans tidigare år. Genom tidiga insatser inom naturvetenskap och teknik redan i förskolan samt i grundsärskolan, är avsikten att öka måluppfyllelsen inom de naturvetenskapliga ämnena samt teknik i Kalmar kommun. Barn- och ungdomsnämnen satsar därför 100 tkr för att utveckla NTA för förskolan och grundsärskolan. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 0480-45 30 17 2015-08-27 BUN 2015/0660 Barn- och ungdomsnämnden Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att förvaltningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor. Det är rektor och lärare på skolan som har ansvar för undervisningen enligt skollag1, skolförordning2 och läroplaner3. Skollagen 1 kap 4 § ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. ” Skollagen 3 kap 3 § ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.” Skollag (2010:800) Skolförordning (2011:185) 3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 2 Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 30 30│[email protected] BUN 2015/0660 Skollagen 7 kap 11 § ”Tidigare skolstart Om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen, ska barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.” Skolförordningen 4 kap 7 § ”Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.” Skolverket har under våren 2015 gett ut ett stödmaterial – Att arbeta med särskilt begåvade barn4. Materialet består av två delar; en övergripande del och en del som riktar sig främst till lärare och speciallärare med bl.a. ämnesdidaktiskt stöd. För att stötta rektorer och lärare har barn- och ungdomsnämnden, sedan tidigare, avsatt medel för att kunna anställa utvecklingslärare (förstelärare). Dessa har lärarexamen med behörighet i skolans kursplaneämnen. I uppdraget att vara utvecklingslärare ingår att stötta rektorer och lärare genom utbildningsinsatser på förvaltningsnivå, enhetsnivå, arbetslagsnivå och individnivå samt att ge handledning och rådgivning i ämnesspecifika frågor och ämnesmetodik för lärare och arbetslag. Dessa utvecklingslärare lyfter Skolverkets stödmaterial i de olika ämnesgrupper som finns och träffas flera gånger per läsår. I ämnesgrupperna ingår undervisande lärare. Barn- och ungdomsnämnden har tagit fram ett utbildningspolitiskt program för 2016. I detta beskrivs ”Fokustid” – något som ska finnas på samtliga skolor och erbjudas alla elever. Resurser avsätts så att fokustid ska finnas på samtliga skolor och i bemanningen ska det ingå ämneslärare, speciallärare samt fritidspedagoger i årskurserna 1-6. Fokustiden ska erbjudas minst vid två tillfällen per vecka för de yngre eleverna samt tre tillfällen för de äldre. Läxor som lärarna anser är nödvändiga ska kunna göras på fokustid. Elever som är långt fram och vill ha ännu fler utmaningar ska kunna få sådana på fokustid. Fullt utbyggd fokustid med finansiering och anpassning av bussar är möjlig till läsåret 2016/2017. Mattevägen – ett samarbete mellan kommunens högstadieskolor och Lars Kagg/Jenny Nyströmsskolan. Samarbetet riktar sig mot elever i årskurs åtta och nio som erbjuds undervisning på gymnasienivå. Upplägget är fyra träffar på hösten (åk 8) och fyra träffar på våren (åk 9). Barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska program 2016 Fokustid Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. 4 http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sarskilt-begavade-elever-1.230661 2 (3) BUN 2015/0660 3 (3) Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta genom att anpassa, utveckla och förbättra undervisningen så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra en satsning på mer tid i skolan. Insatsen som åsyftas kommer att kallas fokustid. Nämnden avsätter 1000 tkr till fokustid 2016 Fokustiden ska ge alla elever ytterligare möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar. Fokustid är i huvudsak utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. Tid som i huvudsak är utöver den ordinarie undervisningstiden men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. Fokustiden ska ge alla elever ytterligare möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar. Fokustid ska finnas på varje skola - I bemanningen ska det ingå ämneslärare, speciallärare samt fritidspedagoger i årskurserna 1-6. - Den ska erbjudas minst vid två tillfällen per vecka för de yngre eleverna samt tre tillfällen för de äldre. - Läxor som lärarna anser är nödvändiga ska kunna göras på fokustid. - Elever som är långt fram och vill ha ännu fler utmaningar ska kunna få sådana på fokustid. Fullt utbyggd fokustid med finansiering och anpassning av bussar är möjlig till läsåret 2016/2017. Mats Linde Förvaltningschef Åke Gustafsson Planeringssekreterare Barn- och ungdomsnämnden 2015-09-16 Anmälnings- och kännedomsärenden 1. Södermöre kommundelsnämnd - Slopad reducering för 15-timmarsplats i förskola. 2. Anonym skrivelse ”Angående situationen på Kalmarsundsskolan” (dnr 2015/0692). Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut augusti: D 4 Rutinmässiga ombudgeteringar (dnr 2015/0661, 2015/0678), B 18 Beslut om tilläggsbelopp (dnr 2013/0903, 2014/0210, 2014/0529, 2014/0528). 2. Samordnare barn i behov av särskilt stöd, beslut augusti: B 6 Beslut om mottagande av elev i grundsärskola (dnr 2015/0673, 2015/0721, 2015/0578, 2015/0509). 3. Rektor Särskolan i Kalmar, beslut juni: C 3 anställning. 4. Rektor Djurängsskolan, beslut maj-augusti: A 1 Beslut om plats då barnet behöver särskilt stöd (förskola och fritids), A 3 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran, C 3 Anställning, D 12 Uthyrning av lokaler. 5. Rektor Åbyskolan, beslut augusti: C 3 Anställning. 6. Rektor Vasaskolan, beslut augusti: C 3 Anställning. Handläggare Datum Linus Hellman 2015-08-19 Dnr SKDN 2105/0067 Slopad reducering för 15-timmarsplats i förskola Södermöre kommundelsnämnd hade vid sammanträdet den 17 juni 2015 ärendet: Slopad reducering för 15-timmarsplats i förskola på dagordningen som information. Svarstiden till fullmäktige är kort och på grund av att Södermöre kommundelsnämnd inte har något sammanträde i augusti fattades följande beslut: 1. Södermöre kommundelsnämnd beslutar att ge ordförande Elisabeth Gustafsson och vice ordförande Christopher Dywik mandat att lämna ett yttrande till fullmäktige. 2. Inlämnade synpunkter och protokollsanteckningar, till kommundelskontoret senast den 10 augusti, från ledamöterna, ska bifogas presidiets yttrande till fullmäktige. Inga ytterligare synpunkter har inkommit från nämndens ledamöter. Protokollsanteckning från Vänsterpartiet inlämnad vid sammanträdet den 17 juni ska bifogas presidiets förslag till beslut. Yttrande Södermöre kommundelsnämnds ordförande Elisabeth Gustafsson och vice ordförande Christopher Dywik, på uppdrag från Södermöre kommundelsnämnd, lämnar följande yttrande till kommunfullmäktige. Södermöre kommundelsnämnd ställer sig bakom nämndens tidigare beslut den 22 april 2015: 1. Reduceringen av avgift för förskolebarn med vistelsetid under 15timmar i veckan upphör fr.o.m. 1 januari 2016. Bilagor Slopad reducering för 15-timmarsplats i förskola – handling Protokollsutdrag SKDN 22 april 2015 Protokollsutdrag SKDN 17 juni 2015 Protokollsanteckning Vänsterpartiet inlämnad den 17 juni till SKDN Adress Tel 0480-45 00 00 vx │
© Copyright 2024