Samrådsunderlag utökad krets, Natura 2000 prövning
Samrådsunderlag utökad krets, Natura 2000 prövning, Väg 535, delen Åstebo - Bårhult Partille och Härryda kommuner, Västra Götalands Län 2015-08-31 Projektnummer: 85437550 1 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag utökad krets, Natura 2000 prövning Författare: Kurt Lundberg Dokumentdatum: 2015-08-31 Omslagsfoto: Maderna Beställare Trafikverket Region Väst Projektledare Carina Jonasson Miljöspecialist Rolf Hansson Konsult Norconsult AB Uppdragsledare Elisabeth Setterstig Miljöansvarig Kurt Lundberg 2 Innehåll 1. BAKGRUND ................................................................................................................. 4 Vägprojektet ................................................................................................................................... 4 Aktuell tillståndsprövning ............................................................................................................... 4 Samrådsunderlag – utökad krets .................................................................................................... 5 2. MADERNA-HAKETJÄRN, NATURA 2000-OMRÅDE ........................................ 6 Området i stort ............................................................................................................................... 6 Utpekade livsmiljöer ....................................................................................................................... 7 Övriga skyddsvärden .................................................................................................................... 10 Bedömda hot ................................................................................................................................ 13 3. AKTUELL VERKSAMHET ..................................................................................... 15 Vägprojektet i stort ...................................................................................................................... 15 Andra pågående eller planerade verksamheter ............................................................................ 15 Vägåtgärder som bedöms kunna påverka Natura 2000-området.................................................. 16 4. BEDÖMD PÅVERKAN PÅ NATURA 2000 ........................................................ 19 Möjlig påverkan på miljön i området ............................................................................................ 19 Effekter för utpekade livsmiljöer .................................................................................................. 19 Tänkbara försiktighetsmått .......................................................................................................... 20 5. ÖVRIGA TILLSTÅND.............................................................................................. 21 Vattenverksamhet ........................................................................................................................ 21 Strandskydd.................................................................................................................................. 21 Artskyddsdispens.......................................................................................................................... 21 6. BILAGOR ................................................................................................................... 22 3 1. Bakgrund Vägprojektet Trafikverket planerar för en tvärförbindelse mellan E20 i höjd med Partille och väg 40 vid Landvetter. Anslutningen till väg 40, trafikplats Bårhult, färdigställdes år 2013. Nu pågår arbetet med att ta fram en vägplan för delen Åstebo–Bårhult, som finns med i Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland, 2014-2025. Projektet E20/40 Tvärförbindelse inklusive Jerikolänk finns med i Trafikverkets regionala plan med genomförande 2014-2021. Trafikverket beslutade 2012-09-20 att en arbetsplan ska tas fram för länken A0 Åstebo-Bårhult. I den regionala planen finns medel avsatt för finansiering av utbyggnad av länken A0 Åstebo-Bårhult. Ställningstagande beträffande prioritering och finansiering av Tvärförbindelsens resterande delar ska behandlas då Trafikverkets systemanalys för området är färdig. Med Trafikverkets tidigare framtagna förstudie, daterad 2011-11-30, som grund beslutade Länsstyrelsen 2012-03-26 att förstudiens objekt A0, sträckan Åstebo-Bårhult innebär betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen lyfter i sin motivering särskilt fram att projektet kan innebära en ny vägsträckning genom ett känsligt område av riksintresse för såväl friluftsliv (Härskogen) som naturvård (Maderna, Haketjärn, Högaråsmossen). Länsstyrelsen belyser även att Natura 2000-området Maderna-Haketjärn med sitt värdefulla våtmarkskomplex riskerar att påverkas negativt av projektet. I området finns även andra känsliga vattendrag. Länsstyrelsen bedömer även att projektet kan medföra ökade utsläpp av koldioxid samt mer vägtrafikbuller för boende och friluftsliv. Aktuell tillståndsprövning Trafikverket bedömer att delar av den planerade vägutbyggnaden innebär åtgärder som på ett betydande sätt skulle kunna påverka miljön i ett naturområde som förtecknats enligt MB 7 kap, 27 § (Natura 2000-område). Inför kommande tillståndsprövning har Trafikverket begärt länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan enligt MB 6 kap 5 §. Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade 2015-05-21 att åtgärderna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vidare framförde länsstyrelsen att en miljökonsekvensbeskrivning för Natura 2000-prövningen bör omfatta följande: • Redogörelse för planerade åtgärder med uppgifter om påverkan under både byggskede och driftskede. • Konsekvenserna för den gynnsamma bevarandestatusen för Natura 2000-habitat och arter i området. • Ett underlag som redovisar geotekniska och hydrologiska förutsättningar för genomförandet av det aktuella projektet samt risker med förorenat vatten från såväl gamla deponier som andra potentiellt förorenade massor. 4 • Påverkan på vattenmiljön i tillflödena till Natura 2000-området, samt i Haketjärnen och Maderna, inklusive kumulativ påverkan från andra projekt. • Redogörelse för alternativ, då alla åtgärder som riskerar att påverka Natura 2000 måste vara väl motiverade. • Förslag på kompensationsåtgärder. • Förslag på arbetstider för att minska påverkan på djurlivet. • Förslag på kontrollprogram och uppföljning. • Samrådsredogörelse. Länsstyrelsens beslut bifogas, se bilaga 5. Samrådsunderlag – utökad krets Föreliggande samrådsunderlag har tagits fram inför det kompletterande samråd i utökad krets som följer av att länsstyrelsen beslutat att de tillståndspliktiga åtgärderna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det har sammanställts av Norconsult AB, ansvarig MKBsamordnare Kurt Lundberg med underlag från biologerna Ola Sjöstedt och Mattis Jansson, samt ingenjörerna Andreas Johansson (väg) och Daniel Strandberg (geoteknik). I huvudsak är det samma dokument som legat till grund för länsstyrelsens yttrande och beslut om betydande miljöpåverkan. Materialet har i vissa delar kompletterats eller ändrats för att avspegla aktuellt arbetsläge i projektet. Syftet med samrådsunderlaget är att berörda myndigheter, organisationer m fl ska kunna lämna synpunkter på projektet och innehållet i den MKB som kommer att upprättas till ansökan om tillstånd. Vid arbetet med att sammanställa detta PM har underlaget huvudsakligen hämtats från: • Bevarandeplan för Natura 2000-område, SE0520157 Maderna-Haketjärn: Länsstyrelsen Västra Götaland, 2005-08-15 • Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1(för aktuella naturtyper): Naturvårdsverket, 2011-12 • Naturvärdesinventeringar genomförda för Vägverket/Trafikverket: Naturcentrum AB, 2010, och Norconsult AB, 2014 • Naturanaturtypskarta, Naturvårdsverket, 2015-01, (via: metria.se) • Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd, Naturvårdsverket 2003 5 2. Maderna-Haketjärn, Natura 2000-område Området i stort Området SE0520157 Maderna-Haketjärn utgör ett Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet. Områdets utbredning framgår av figur 1. Till området finns en bevarandeplan som länsstyrelsen fastställde 2005 (Länsstyrelsen Västra Götaland 2005). I bevarandeplanen redovisas bevarandesyftet, utpekade naturtyper och preliminära bevarandemål. Dessutom finns det av Naturvårdsverket framtagna vägledningar för de aktuella naturtyperna. I detta material preciseras förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus (Naturvårdsverket 2011-2012), se tabell 1. I Naturvårdsverkets vägledningar redovisas också vilken hotbild som finns för de berörda naturtyperna, se separat avsnitt i detta kapitel för hot som bedöms kunna vara relevanta i det aktuella vägprojektet. Utöver Natura 2000-området utpekas riksintresseområden för naturmiljö och friluftsliv i delvis samma område, se tidigare framtagen samrådshandling för val av alternativ. Figur 1. Natura 2000-området Maderna-Haketjärn (blåprickad avgränsning). 6 Länsstyrelsens beskrivning av Natura 2000-området Maderna-Haketjärn i bevarandeplanen från 2005 Området består av två sammanlänkade dystrofa (brunfärgade av humusämnen) sjöar, den långsmala Maderna i norr och Haketjärn i söder, omgivna av ett större våtmarkskomplex. Våtmarkskomplexet ligger mestadels öster om sjöarna och består av sluttande mossar med fukthedar i utkanterna samt topogena (plana) kärr och en del skogsbeklädda myrmarker. Maderna och Haketjärn avvattnas av Kåbäcken som rinner ut i Säveån längre norrut. De större vikarna i sjöarna Maderna och Haketjärn är igenväxta och näringsrika. Detta kan bero på en nedlagd kommunal tipp i sydväst, en nedlagd privat tipp uppströms Haketjärn och att det finns ett konstgjort dämme. Kommunen har utarbetat ett provtagninsprogram för området som kommer att ge svar på dessa frågor. Även de orenade avloppen från fastigheterna i Kåsjöområdet tiden före kommunalt avlopp anlades bidrog tidigare till igenväxningen. Situationen är i detta avseende väsentligt bättre nu än för 20-30 år sedan. I våtmarkskomplexet finns även två mindre dystrofa tjärnar, Hindtjärn och Långevatten, vilka är mer näringsfattiga. På torrare partier i området förekommer en del hällmarkstallskog samt gran- och blandskog i den nordöstra sluttningen. Österut finns ett gammalt, avverkat brandfält med blåtåtelfukthed. Brandfältet genomkorsas av vildmarksleden vilken är av betydelse för friluftslivet. Området har troligen ett förflutet som utmarksbete. Mänsklig påverkan finns främst i form av en kraftledning längs med Madernas västra kant, vissa körskador på brandfältet samt tipparna. Planer finns att lägga ned kraftledningen i marken. Annars är våtmarkskomplexet relativt orört. Den rödlistade klockgentianan växer främst i fukthedar längs Maderna - Haketjärn, men även på brandfältet. Alkonblåvinge liksom dess värdväxt klockgentiana och dess värdmyra (rödmyraart) finns på fukthedar och myrar i området. Den för västkusten ovanliga vitmosslaven finns i området. Arter som vitmossan Sphagnum strictum och fåglarna nattskärra och vråk (risbon har setts) förekommer. I Kåbäcken, norr om Maderna och Haketjärn, finns strömstare och forsärla, men även öring. Reproducerande lax förekommer norr om två dammar vid Kvastekulla. Naturcentrums beskrivning av området Maderna (Naturcentrum AB 2010) En långsmal sjö med humusfärgat vatten. Fågellivet är mycket rikt, med våtmarksarter som knipor, drillsnäppa, skogssnäppa, tofsvipa och enkelbeckasin. Bland rödlistade fågelarter finns också bivråk, entita, nötkråka, stenskvätta och törnskata noterade med häckningsindikationer eller åtminstone på mer regelbundet födosök. En del intressanta observationer har också gjorts under sträck och av tillfälliga gäster till exempel kungsörn, tallbit och ortolansparv. Inom området finns dessutom flera förekomstfläckar för klockgentiana och alkonblåvinge (båda arterna rödlistade och omfattas av ett åtgärdsprogram). Området ingår i ett Natura 2000-område som också innefattar stora myrmarker öster om sjön. Skogen på västsidan är ganska trivial och genomkorsas av en bred kraftledningsgata. Resterna av ett gammalt brandfält finns sydöst om Åstebotjärnet. Detta område har idag ganska måttliga naturvärden eftersom det är under igenväxning och dessutom är planterat. Där kraftledningsgatan korsar gungflyn och mader finns på några ställen förekomster av klockgentiana. Äldre uppgifter (från 1960-talet) finns om de rödlistade arterna violettkantad guldvinge och lundvaxskivling. Under 2000-talet har också atlantsäckmossa (rödlistad) noterats vid Haketjärn. Det största tillflödet kommer via Osbäcken från Kåsjön. Denna bäck är delvis kulverterad och naturvärdena är markant lägre än för övriga delar av området. På grund av sin viktiga funktion är den dock ändå medtagen i värdeområdet. Avvattning från Maderna och Haketjärn sker genom Kåbäcken. Utpekade livsmiljöer De naturtyper eller de habitat som särskilt pekats ut för Natura 2000-området och som enligt bevarandeplanen måste bevaras i området är följande: • 3160 – Dystrofa sjöar och småvatten 7 • 4010 – Fukthed med klockljung • 7140 – Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn • 91D0 – Skogbevuxen myr Naturtypen 91D0 Skogbevuxen myr är en inom EU prioriterad naturtyp. Länsstyrelsens beskrivning av Natura 2000-området redovisas på föregående sida. En kartläggning av utbredningen av Natura 2000-naturtyperna inom västra delen av Natura 2000-området har gjorts av Naturcentrum AB (2010), se figur 2. Naturcentrums beskrivning av Maderna, d v s det avsnitt av Natura 2000-området som kan anses utgöra en del av kärnområdet, redovisas på föregående sida. Figur 2. Utbredningen av Natura 2000-naturtyper inom västra delen av Natura 2000-området Maderna-Haketjärn (källa: Naturcentrum 2010). 8 Tabell 1. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för utpekade naturtyper. 3160 Dystrofa sjöar och småvatten Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus • Många av de dystrofa sjöarnas karakteristiska och typiska arter är beroende av strandskogen och våtmarkerna som livsmiljö, därför är intakta strandvåtmarker och strandskog viktiga förutsättningar för gynnsam bevarandestatus. • En opåverkad hydrologi gynnar den karakteristiska våtmarksvegetationen i strandlinjen. Oreglerade förhållanden skall upprätthållas och negativ påverkan från eventuella tidigare regleringar, rensningar eller dikningar minimeras. Många sjöar som sedan tidigare är sänkta eller reglerade kan dock upprätthålla hydrologiska förutsättningar för naturtypen. • Vattenkvaliteten ska vara tillräckligt god och den antropogena belastningen av närsalter, miljögifter och grumlande ämnen begränsas. Förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus är att god eller hög ekologisk status enligt vattenförvaltningen uppnås eller bibehålls. • Gynnsamt tillstånd/bevarandestatus förutsätter att de typiska arterna inte minskar påtagligt i området respektive på biogeografisk nivå eftersom typiska arter indikerar att naturtypen upprätthåller viss kvalitet och viktiga ekologiska funktioner. • Främmande arter eller fiskstammar ska ej inverka negativt på artsammansättningen eller variationen av arter genom ändrade konkurrensförhållanden eller smittspridning. • På biogeografisk nivå är konnektivitet inom vattensystemet en förutsättning för gynnsam bevarandestatus. 4010 Fukthed med klockljung Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus • Många insektsarter är beroende av andra miljöer utanför fuktängen för skydd, födosök eller delar av sin livscykel. Det kan till exempel röra sig om torrare gräsmarker, buskmarker eller blomrika kantzoner. • Gynnsamt tillstånd/bevarandestatus förutsätter att de typiska arterna inte minskar påtagligt i området respektive på biogeografisk nivå eftersom typiska arter indikerar att naturtypen upprätthåller viss kvalitet och viktiga ekologiska funktioner. 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus • För att öppenheten ska kvarstå så förutsätter naturtypen intakta hydrologiska förhållanden och en opåverkad hydrokemi. Detta inkluderar att torv inte oxideras som en följd av antropogena ingrepp utan endast som en eventuell följd av naturliga förändringar. För de limnogena våtmarkerna och maderna inom naturtypen förutsätter det också en naturlig vattenregim i anslutande vattendrag och sjöar. • De hydrologiska och hydrokemiska förhållandena behöver upprätthållas också för att bevara variationen av strukturer/formelement (ex. tuvor, höljor, kärrfönster, slukhål, dråg, gungflyn) och olika vegetationstyper som naturligt finns i naturtypen samt motverka negativa vegetationsförändringar och igenväxning orsakad av dränering eller luftburet nedfall av näring. • Den karakteristiska vegetationen och strukturerna är också en förutsättning för många av de typiska arterna som har sin livsmiljö inom naturtypen. Gynnsamt tillstånd/bevarandestatus förutsätter att de typiska arterna inte minskar påtagligt i området respektive på biogeografisk nivå eftersom typiska arter indikerar att naturtypen upprätthåller viss kvalitet och viktiga ekologiska funktioner. 9 91D0 Skogsbevuxen myr Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus • Fri utveckling. • Upprätthållande och återintroduktion av brand som naturlig störning (i boreal och boreonemoral region) Upprätthållande och återställande av naturlig hydrologi Upprätthållande och återintroduktion av hävd, framför allt i ängs- och hagmarker i nemoral och boreonemoral region • • Källa: Naturvårdsverket 2011-2012 Naturvårdsverkets kartsammanställning över naturtyper i Natura 2000-områden (Naturanaturtypskartan, NNK, aktuell jan 2015) redovisar en mer heltäckande och delvis annorlunda lista över naturtyper inom det berörda Natura 2000-området. De naturtyper enligt Art och habitatsdirektivets bilaga 1 som redovisas är: 3160 – Dystrofa sjöar och småvatten 4030 – Torra hedar 4811 – Obestämd fuktig-blöt hed/gräsmark/myrmark nedanför trädgränsen 7140 – Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn 9010 – Taiga 9070 – Trädklädd betesmark 9740 – Skogsbevuxen myr (91D0) Största skillnaden är naturtyperna 4030 som tillkommit och 4811 som i det närmaste motsvarar 4010 i bevarandeplanen, samt att en del av skogen klassats som taiga eller trädklädd betesmark. Relativt stor del av området klassas som ej utpekad naturtyp, typerna 3100, 6960 och 9900. Se bilaga 1 för en karta med dessa klassningar inlagda. Övriga skyddsvärden Som framgår av Länsstyrelsens respektive Naturcentrums beskrivningar förekommer det ett flertal rödlistade och skyddsvärda växt- och djurarter i Natura 2000-området. I tabell 2 har en sammanställning gjorts av noterade uppgifter om rödlistade och skyddade arter i Natura 2000-området, utgående från 2010-års rödlista. Som komplettering till Naturcentrums beskrivning kan noteras att nattskärra spelar i området och att ytterligare ett antal rödlistade arter eller direktivarter använder området för häckning och/eller födosök. Här kan t ex nämnas trädlärka, göktyta och spillkråka. 10 Figur 3. Våtmarksvegetation i Maderna. Tabell 2. Rödlistade och skyddade arter i Natura 2000-området Maderna-Haketjärn. (Baserat på rödlista 2010) Art Rödlistad* Artskyddsförordningen** Källa*** Kommentar Vid Haketjärn Växter och svampar Atlantsäcksmossa NT AP Klockgentiana VU NC, AP Lundvaxskivling NT NC Äldre uppgift Violettkantad guldvinge NT AP Äldre uppgift Alkonblåvinge VU NC, AP Insekter Fåglar Orre B GOF Tjäder B GOF 11 Art Rödlistad* Drillsnäppa NT Artskyddsförordningen** Källa*** Kommentar AP, GOF Trana B AP Födosökande Sångsvan B AP Eventuell häckning B NC Häckningsindikation eller regelbundet födosök Bivråk VU Fjällvråk NT AP Sträckande Gråtrut NT AP Födosökande B AP Trolig häckning B AP, GOF, ML Revirhävdande Fisktärna Nattskärra VU Tornseglare NT AP Födosökande Backsvala NT AP Födosökande Sånglärka NT AP Sträckande GOF, AP Häckningsindikation eller regelbundet födosök NC Häckningsindikation eller regelbundet födosök AP Troligen häckning Törnskata Nötkråka B NT Spillkråka B Göktyta NT AP Troligen häckning Mindre hackspett NT AP Födosökande AP Trolig häckning NC Häckningsindikation eller regelbundet födosök Trädlärka Entita B NT * VU=sårbar, NT=Nära hotad ** B=Arten finns förtecknad i bilaga 1 till fågeldirektivet *** AP=Artportalen, NC=Naturcentrum, GOF=Göteborgs Ornitologiska Förening, ML=Mats Lindqvist, Trafikverket 12 Bedömda hot I Naturvårdsverkets vägledningar redovisas också vilken hotbild som finns för de berörda naturtyperna. Hot som bedöms kunna vara relevanta i det aktuella vägprojektet redovisas nedan för respektive naturtyp. 3160 Dystrofa sjöar och småvatten • Dikning av omgivande våtmark och gungfly • Överdämning och/eller låga vattenstånd kan leda till erosion, försumpning och/eller igenväxning i strandzonen. • Infrastrukturanläggningar kan orsaka grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen i diken och vattendrag uppströms. Broar och vägtrummor över in- och utflöden kan orsaka vandringshinder. 4010 Fukthed med klockljung • Dräneringar som torkar ut naturtypen • Markexploatering och annan markanvändningsförändring i objektet eller i angränsande områden, exempelvis skogsplantering, dikning och täktverksamhet. 4030 Torra hedar • Markexploatering och annan markanvändningsförändring i objektet eller i angränsande områden, exempelvis skogsplantering, dikning och täktverksamhet. 4811 Obestämd fuktig-blöt hed/gräsmark/myrmark nedanför trädgränsen Se naturtyp 4010. 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn • Markavvattningsföretag och dämning i närliggande våtmarks- eller fastmarksmiljöer kan påverka naturtypen. Effekterna kan vara uttorkning, ökad igenväxning och erosion. • Anläggning av skogsbilvägar över eller i närheten av naturtypen kan förutom påverkan på den fysiska miljön påverka hydrologin och/eller hydrokemin i ett område. • Samhällsbyggande med nya kommunikationsleder, anläggningar etc kan direkt eller indirekt förstöra eller orsaka skada på naturtypen. 9010 Taiga • Exploatering. • Avverkning, röjning, gallring utgör hot genom att lämpliga strukturer förstörs eller borttages. Även åtgärder i intilliggande områden kan vara skadliga genom att de påverkar lokalklimatet i beståndet av intresse. Undantag kan finnas där åtgärden syftar till att utveckla något annat naturvärde. • Fragmentering. I den mindre skalan kan exempelvis skogsbilvägar leda till fragmentering av vissa organismers populationer, medan andra organismer påverkas negativt när skogsbestånden blir alltför isolerade i landskapet. På landskapsnivå utgör fragmentering ett betydande hot genom att partier med äldre skog förekommer allt mer isolerat, och genom att sammanhängande områden med kontinuitetsskogar splittras upp genom avverkningar. 13 9070 Trädklädd betesmark • Utebliven eller olämplig skötsel av hävdade objekt (på grund av ändrad markanvändning, nedläggning av jordbruk m.m.). • Skötsel som avlägsnar småbiotoper, kantzoner och mosaikmiljöer och skapar skarpa gränser mellan olika markslag påverkar naturtypen negativt. • Markexploatering och annan markanvändningsförändring i objektet eller i angränsande områden, exempelvis dikning, byggnationer och täktverksamhet. • Virkestransporter eller körning med andra tyngre fordon kan skada för naturtypen viktiga markförhållanden, samt leda till förändrad hydrologi. • Luftföroreningar, främst bilavgaser från angränsande större vägar, kan utarma den känsliga epifytfloran av lavar och svampar som är knutna till gamla grova ekar. Ett ökat kvävenedfall kan förändra artsammansättningen i fältskiktet. I delar av landet kan även sur nederbörd påverka förutsättningarna för många arter. 9740 (91D0) Skogsbevuxen myr • Exploatering i eller i anslutning till området. Förutom den direkta skadan kan hydrologin påverkas negativt. • Markskador och dikning. Förutom den mekaniska skadan kan hydrologin påverkas och naturmiljön förändras. • Fragmentering. I den mindre skalan kan exempelvis skogsbilvägar leda till fragmentering av vissa organismers populationer, medan andra organismer påverkas negativt när skogsbestånden blir alltför isolerade i landskapet. (Källa: Naturvårdsverket naturtypsvisa vägledningar) 14 3. Aktuell verksamhet Vägprojektet i stort Syftet med tvärförbindelsen är att skapa en förbindelse med hög standard mellan E20 och väg 40. Vägplanen omfattar delen Åstebo-Bårhult, som innebär utbyggnad av cirka 4 km mötesfri fyrfältsväg. Antingen i form av en breddning i befintlig sträckning eller i form av en ny vägsträckning. I vägplanen ingår även en separat gång- och cykelväg på sträckan ÖjersjöBårhult. Tillsammans befintliga lokalvägar och gång- och cykelvägart skapas på så sätt en trafiksäker gång- och cykelförbindelse hela vägen från Åstebo till Bårhult. Enligt beslut i förstudieskedet ska väg 535 på sträckan Åstebo-Bårhult byggas ut till 4fältsväg med vägbredden 16,5 meter, se figur nedan. Figur 4 Principsektion för ny väg 535 Efter att ha studerat alternativa sträckningar fortsätter Trafikverkets arbete nu enligt det alternativ som innebär att den nordligaste delen, cirka 0,5 km, byggs om i befintlig sträckning. Resterande vägsträcka byggs ny i anslutning till nuvarande väg. Nuvarande väg 535 bibehålls för lokal trafik mellan anslutningarna till Kåsjöbadet respektive till Nya Öjersjövägen. Söder om Nya Öjersjövägen byggs nuvarande väg om till gång- och cykelväg, norr om Nya Öjersjövägen hänvisas gång- och cykeltrafikanter till det lokala vägnätet. Beslutet fattades av Trafikverket Region Väst 2015-06-30. I bilaga 3 redovisas en översikt över den aktuella sträckan. Andra pågående eller planerade verksamheter Avfallsdeponier Inom Kåbäckens avrinningsområde ligger tre nedlagda deponier, Furulund, Öjersjö och Djupedal. Vidare öppnade Renova under 2003 Fläskebo deponi där lakvattnet efter behandling leds till en bäck som mynnar i Haketjärn. År 2007 öppnades en 15 återvinningscentral på den nedlagda Öjersjödeponin. Där finns idag Partille kommuns anläggning för kompostering samt en övningsplats för räddningstjänsten. Bebyggelseplaner Partille kommun planerar för en fortsatt utbyggnad av bostäder i Öjersjöområdet. Alla planerade områden ligger väster om väg 535. Reglering av Osbäcken Osbäcken är reglerad vid utloppet ur Kåsjön, då Kåsjön är vattentäkt. Vägåtgärder som bedöms kunna påverka Natura 2000-området Grundförstärkning Som framgår av en kartöversikt i bilaga 2 ligger studerad vägsträckning på delar av sträckan i torvområden med dåliga grundläggningsförhållanden. Efter geotekniska utredningar konstateras att på vissa delsträckor kommer torven att behöva skiftas ut mot sprängsten. Aktuella delsträckor är: 1. 1/830-2/000, torvmäktigheten är 3-5 meter, Osbäcken från Kåsjön till Maderna rinner strax utanför sträckan (ca 2/040). Ett dike från Åstebotjärnen till Osbäcken rinner genom området. 2. 2/750-3/060, torvmäktigheten är 1-3 meter, en bäck rinner genom området till Maderna. På sträckan korsas anslutningsvägen till Öjersjö återvinningsstation, lokalt kring vägen förekommer fyllnadsmassor på torven. 3. 3/270-3/650, Djupedalsmossen, torvmäktigheten är 2-7 meter, en bäck rinner genom området till Haketjärn. I anslutning till vägförslaget finns en tidigare deponi för jordmassor, vilka till stor del har tippats på torv med skiftande mäktighet. 4. 4/250-4/350, Sandbäcksmossen, torvmäktigheten är 2-6 meter, med någon enstaka djuphåla på ner till 9 meters djup under markytan. Här finns inget öppet vattendrag, men vatten strömmar genom en trumma under befintlig väg. Läget för delsträckorna redovisas på bifogad översiktskarta, bilaga 3. Principen för grundförstärkningen är en massutskiftning genom att schakta ur eller pressa undan de lösa torvmassorna så att en vägbank kan byggas med direktkontakt med fast undergrund, se skisser i bilaga 4. Båda arbetsmetoderna påverkar området utanför det område som upptas av vägen. Urschaktning innebär det största direkta intrånget medan nedpressning kan medföra påverkan på större avstånd från vägen. Trafikverket kommer i vägplanen att beskriva båda metoderna, då avsikten är att upphandla arbetena som totalentreprenad kommer den definitiva arbetsplaneringen att genomföras av entreprenören. 16 I korthet innebär en urschaktning följande arbeten: • Vegetationsavtagning då vegetation och ytliga jordlager avlägsnas. Detta moment genomförs bara om vegetationsjorden är av intresse inför återställningsarbeten då den innehåller en lokal fröbank och därför behöver lagras separat. • Schakt till fast botten, där så mycket som möjligt av de lösa massorna avlägsnas. Schakten sker normalt under vatten för att minska risken för att schaktslänterna rasar in i schakten och för att inte belasta omgivningen med grumligt vatten från schaktgropen. • Utfyllnad med sprängsten som underlag för kommande vägutbyggnad. Med denna metod kan man förhållandevis väl kontrollera hur utfyllnaden placeras och att den får kontakt med fast botten. Det är dock alltid fördelaktigt med en viss liggtid innan vägen byggs färdigt, eftersom det sannolikt finns en del lösa massor kvar vid större jorddjup. • Uppbyggnad av vägkroppen till färdig väg. • Återfyllning utanför vägbank och på bankslänter med urschaktade massor. På dessa massor ställs inte samma tekniska krav som i vägbanken, utan de urschaktade massorna kan delvis återanvändas till detta. Då de har mellanlagrats i torrhet har volymen minskat, volymen bedöms vara ungefär 50% av ursprunglig schaktvolym. På sikt minskar volymen ytterligare genom nedbrytning av torven. Om metoden undanpressning används sker endast en vegetationsavtagning och viss urschaktning av fastare ytliga jordlager innan utfyllnad med sprängsten. Istället för att schakta bort till fast botten fylls sprängsten på de lösare massorna upp till sådan höjd att sprängstenen efterhand rasar ner i området och pressar undan de lösa torvmassorna. Detta medför i sin tur att de undanpressade massorna pressar upp markytan kring arbetsområdet. Indirekt påverkas på detta sätt ett större område jämfört med urschaktning, men volymen schaktmassor är mindre. För att nå god nedträngning bör vägbanken byggas ut med överlast, dvs extra fyllnadsmassor som avlägsnas innan vägen färdigställs. En nackdel med denna metod är att det är svårare att kontrollera resultatet av återfyllningen. Uppbyggnad av färdig väg och återfyllnad på bankslänter genomförs på samma sätt som vid urschaktning, men schaktvolymerna vid återfyllnad är avsevärt mindre. Det berörda området där markytan trycks upp kan översiktligt bedömas till fem gånger fyllnadsdjupet, men påverkan avtar på större avstånd från vägen. Markföroreningar Där vägförslaget ligger på fyllnadsmassor , särskilt i anslutning till tidigare deponier, har markundersökningar visat på förhöjda halter av föroreningar i det område där olika vägsträckningar studerats. Aktuellt vägförslag medför inga intrång i de mest förorenade områdena, men kommer att innebära schakt i förorenad mark där schaktmassorna inte fritt kan användas. Förorenade massor kommer att schaktas ur och antingen användas till mindre känslig markanvändning eller transporteras bort, till deponi eller destruktion. 17 Permanenta vägbankar i våtmarksområden De vägbankar och utfyllnader som föreslås i våtmarksområdena är avsevärt mer permeabla för vatten än nuvarande mark. Samtidig skär de av flera mindre vattendrag på ytan av våtmarkerna. För att neutralisera påverkan på den hydrologiska balansen föreslås väl utformade trummor för alla vattendrag och eventuellt kompletterande mindre trummor genom vägbanken för att inte skapa områden med instängt ytvatten i lokala lågpunkter. Vägdagvatten Väg 535 kommer att avvattnas med öppna diken. Med hänsyn till den förväntade trafikbelastningen utformas avvattningen så att förorenat dagvatten kan fördröjas och därigenom även renas innan det når Maderna-Haketjärn. Exempel på lösningar kan vara fördröjningsdammar med reglerbara utlopp, översilningsytor eller flacka diken. Sådana åtgärder kommer att inarbetas i vägförslaget. De är också av värde för att minska risken för att farligt godsolyckor leder till skador på områdets naturvärden. 18 4. Bedömd påverkan på Natura 2000 Möjlig påverkan på miljön i området Direkt påverkan Inga arbeten är aktuella inom det utpekade naturområdet Maderna-Haketjärn. Indirekt påverkan Närmast liggande delar av Maderna-Haketjärn utgörs av sjöarna i sig (naturtyp 3160) och de våtmarksområden som i stor utsträckning ansluter till sjöarna (naturtyp 4811 och 7140). Den indirekta påverkan som bedöms mest sannolik är därför påverkan via vattendrag och annat ytvatten som från området för ny väg rinner till Maderna-Haketjärn. Detta kan ske både under byggnadstiden och i driftskedet. Påverkan kan t ex omfatta vattenflöden, vattennivåer och vattenkemi. Under byggnadstiden kan tillrinningen till Maderna-Haketjärn från berörda vattendrag komma att störas. Inom arbetsplatsen uppkommer grumling och vatten från mellanlagrade torvmassor utsatta för naturliga nedbrytningsprocesser kan påverka pH och kemiskt innehåll i vattendragen. Detta vatten kan via befintliga vattendrag komma att påverka Maderna-Haketjärn. Den färdiga vägen utformas så att den i så liten utsträckning som möjligt ska påverka vattenströmningen och vattenkvaliteten. Därför bedöms inte någon betydande permanent påverkan på området Maderna-Haketjärn uppkomma. Vägplanen innebär en kraftigt förbättrad trafiksäkerhetsstandard på väg 535. Tillsammans med bättre omhändertagande av dagvattnet minskar risken för att trafikolyckor ska leda till förorening av våtmarksområdena nedströms vägen. Effekter för utpekade livsmiljöer För att bedöma effekterna för utpekade livsmiljöer görs en jämförelse mot av Naturvårdsverket redovisade hotbilder för aktuella naturtyper, 3160, 4811 och 7140. Av de tidigare presenterade relevanta hoten bedöms nedanstående kunna aktualiseras av påverkan från väg 535. Tabell 2 Aktuella hotbilder, föreslagen vägutbyggnad. Hotbild Aktualitet 3160 Dystrofa sjöar och småvatten Dikning av omgivande våtmark och gungfly Inte aktuellt för miljöerna inom området. Överdämning och/eller låga vattenstånd kan leda till erosion, försumpning och/eller igenväxning i strandzonen. Lokal påverkan kan bli aktuell om byggverksamheten påverkar tillrinnande flöden. 19 Hotbild Aktualitet Infrastrukturanläggningar kan orsaka grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen i diken och vattendrag uppströms. Broar och vägtrummor över in- och utflöden kan orsaka vandringshinder. Kan vara aktuellt, permanenta vandringshinder kommer dock inte att skapas. 4010 Fukthed med klockljung (även 4811) Dräneringar som torkar ut naturtypen Inte aktuellt för miljöerna inom området. Liknande miljöer utanför det utpekade Natura 2000-området kan påverkas. Markexploatering och annan markanvändningsförändring i objektet eller i angränsande områden, exempelvis skogsplantering, dikning och täktverksamhet. Vägutbyggnaden kan ses som förändrad markanvändning med liknande effekter. 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn Markavvattningsföretag och dämning i Inte aktuellt för miljöerna inom området. närliggande våtmarks- eller fastmarksmiljöer kan Liknande miljöer utanför det utpekade Natura påverka naturtypen. Effekterna kan vara 2000-området kan påverkas. uttorkning, ökad igenväxning och erosion. Anläggning av skogsbilvägar över eller i närheten av naturtypen kan förutom påverkan på den fysiska miljön påverka hydrologin och/eller hydrokemin i ett område. Inte aktuellt för miljöerna inom området. Vägutbyggnaden kan ses som förändrad markanvändning med liknande effekter för miljöer utanför det utpekade Natura 2000området. Samhällsbyggande med nya kommunikationsleder, anläggningar etc kan direkt eller indirekt förstöra eller orsaka skada på naturtypen. Vägutbyggnaden är exempel på kommunikationsled som indirekt skulle kunna skada. Av ovanstående tabell framgår att det inte går att utesluta att de arbeten som krävs förutbyggnad av föreslagen ny väg 535 på ett betydande sätt kan påverka miljön inom det utpekade naturområdet, Maderna-Haketjärn. Tänkbara försiktighetsmått I det inledande arbete med vägplanen har följande principiella försiktighetsmått identifierats inför byggfasen: • Begränsa påverkan på flöde och vattenkvalitet i de naturliga vattendrag som kommer att korsas av väg 535. • Skilja på vatten som påverkats av byggverksamheten och naturligt vatten. • Anordna tillfälliga fördröjnings- och reningsanläggningar för förorenat vatten, med hänsyn till olika krav beroende på föroreningsgrad och recipientens känslighet. 20 5. Övriga tillstånd Vattenverksamhet De arbeten som berör vattendrag bedöms vara anmälningspliktig vattenverksamhet, trumma och omgrävning. Preliminärt bedöms ingen tillståndspliktig vattenverksamhet bli aktuell. Strandskydd Stor del av vägutbyggnaden, delen 1/800-2/800, ligger inom område som omfattas av länsstyrelsens beslut 2014-12-01 om utvidgat strandskydd. För åtgärder som omfattas av vägplanens fastställelsebeslut krävs inte särskild strandskyddsdispens. Samråd med länsstyrelsen kommer att ske inom ramen för vägplanearbetet. Artskyddsdispens I anslutning till nuvarande väg 535 kommer en mindre spelplats för såväl vanlig groda som åkergroda att exploateras. Samråd med länsstyrelsen om behovet av artskyddsdispens och/eller kompensationsåtgärder kommer att ske inom ramen för vägplanearbetet. 21 6. Bilagor 1. Naturmiljöer i Maderna-Haketjärn, karta 2. Grundläggningsförhållanden, kartöversikt 3. Vägprojektet, översiktskarta 4. Alternativa grundläggningsmetoder, principskisser, 5. Beslut om betydande miljöpåverkan, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 22 Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: 0771-921 921, www.trafikverket.se 23
© Copyright 2024