1. No category

BEVARANDEPLAN
1 (7)
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44665-2016
Enheten för naturvård
Västerholmen SE0110347
Bevarandeplan för Natura 2000-område
(enligt 17 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
Inledning
Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i
bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder
som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att
de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam
bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura
2000-områden.
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Regeringsgatan 66
010-223 10 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Fax
010-223 11 10
2 (7)
BEVARANDEPLAN
Namn
Västerholmen
Natura 2000-kod
SE0110347
Kommun
Bevarandeplan
fastställd av
Länsstyrelsen
Bevarandeplan
reviderad av
Länsstyrelsen
Områdestyp och
status
Ägarförhållanden
Värmdö
2007-02-05
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44665-2016
Areal
8,1 ha
2016-12-20
SAC-område enligt art- och
habitatdirektivet
Skärgårdsstiftelsen samt privat
Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet
Tabell 1. Livsmiljöer.
Livsmiljökod
Livsmiljöns namn
Areal (ha)
9070
Trädklädd betesmark
8,1
Andel
(%)
100
* Prioriterad livsmiljö – bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU.
Ingående arter enligt art-och habitatdirektivet
Natura 2000-arter är arter som finns upptagna i bilaga 2 till EU:s art- och
habitatdirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. I denna
bevarandeplan nämns andra arter än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna.
Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella Natura 2000-arter.
Tabell 2. Arter.
Artens kod
Svenskt namn
Inga Natura 2000-arter finns rapporterade från området.
Vetenskapligt namn
Bevarandesyfte för Västerholmen
Bevarandesyftet och beskrivningen av livsmiljöer nedan utgör den beskrivning
som ska upprättas i enlighet med 17 § förordningen om områdesskydd m.m.
(FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i denna plan
utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att motsvara
kraven i 16 § FOM.
3 (7)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44665-2016
Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla
en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna.
Det prioriterade värdet i Västerholmen är trädklädd betesmark (9070) - den enda
livsmiljön som finns i området. Det finns inga andra liknande miljöer i skyddade
områden på en 10 km radie. Däremot finns det gott om ekmiljöer på Värmdö, runt
Ängsvik.
Prioritering av skötselåtgärder framgår av tabell 3.
Bevarandemål för Västerholmen
Att bidra till gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna
uttrycks i detta område i följande mål.
Trädklädd betesmark (9070)
• Arealen trädklädd betesmark ska bibehållas.
• Vegetationen ska vara välhävdad helst av bete men annars slåtter varje år vid
vegetationsperiodens slut så att ansamling av förna inte sker.
• Det ska finnas en kontinuitet av ädellövträd av bland annat lind, lönn och alm
av en varierande åldrar, inklusive gamla träd samt död ved i olika former och
nedbrytningsstadier.
• Antalet gamla och ihåliga träd ska vara konstant eller öka i framtiden inom
området.
• Igenväxningsvegetation förekommer inte eller endast i begränsad omfattning.
Buskar som är lämpliga att utgöra skydd för naturlig ekföryngring kvarlämnas
och betraktas inte som igenväxning. Blommande buskar av t.ex. hagtorn, slån
och rosenbuskar ska finnas då de är hemvist för många fjärilar och andra
insekter. Marken ska vara opåverkad av konstgödsling och stödutfodring,
kalkning, dikning, insådd av för livsmiljön främmande arter.
• De för livsmiljön typiska arterna, till exempel guldlockmossa, almlav, bårdlav
och lunglav, ska finnas i livskraftiga bestånd.
Beskrivning av området
Natura 2000-området Västerholmen ingår till del inom Gällnö naturreservatet,
Värmdö kommun. Området har en mycket varierad topografi med dalgångar och
höga berg. Inom området har ädellövskogar samt två bergsbranter pekats ut som
särskilt bevarandevärda.
Västerholmen har enligt äldre källmaterial nyttjats för betesdrift under lång tid.
Om detta minner en förhållandevis rik ängs- och hagmarksflora samt betespräglade träd. Fortfarande går tamboskap i området och betar extensivt. En del
röjning/gallringsåtgärder har utförts i området under 1980-talet.
4 (7)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44665-2016
Ädellövträd som här förekommer är ek, alm, lind, ask och lönn. Inom vissa
områden finns det gott om grova ekar. Här finns även en stor mängd senvuxna
ekar, ofta växande på hällmarker, som har ett stort biologiskt värde. Flera av
lövträden, främst ask och lind men även lönn, är grova och hyser en rik epifytisk
lavflora. Inom vissa partier förekommer gammal asp (ca 70 årig) och tall.
Buskskiktet inom området utgörs bland annat av hassel, måbär, skogstry, hagtorn
och olvon.
Beskrivning av livsmiljöer
Trädklädd betesmark (9070)
Den trädklädda betesmarken består av trädslagen alm, ask, lind och lönn. Området
har en lång kontinuitet som lövträdsbärande mark. Tidigare har livsmiljön inom
Natura 2000-området varit betesmark och under senare år har trädskitet slutit sig
något. Det pågående betet samt tidigare röjningar/gallringar av barrträd (gran)
bidrar dock till att det finns gläntor i beståndet.
I de sydvända blockrika bergsbranterna finns silikatrika jordar med visst inslag av
skalgrus. Här är det fuktigt med skuggtoleranta arter och torra, varma miljöer som
domineras av lind. Karaktärsarter är lönn, alm, lind, ek, hassel, ask, vitsippa,
svalört, harsyra, lundgröe och liljekonvalj. Området har en mångfald av
småmiljöer, förekomst av gamla och senvuxna träd samt inslaget av döda träd i
olika nedbrytningsstadier vilket ger den dess naturvärde.
En varierad åldersstruktur inom den trädklädda betesmarken finns och förekomst
av död ved är bitvis riklig. Artrikedomen på lavar, mossor, svampar är god.
Lundfloran är rik och inom Västerholmen finns flera ovanliga bredbladiga gräs
(strävlosta, backskafting), lundelm, lundgröe, myskmadra, sårläka, tandrot, vårärt,
spenört, ormbär, skogsnarv, skogsvicker, blåsippa. Den förstnämnda arten har här
en av sina få växtplatser inom länet.
Flera av löv- och barrträden (tall) hyser vedlevande svampar såsom oxtungssvamp
och tallticka. Inom området finns även bolmörtskivling och igelkottröksvamp. Här
påträffas de typiska arterna lunglav, bårdlav och almlav. Bland mossor
förekommer den typiska arten guldlockmossa men även arten fällmossa återfinns
här.
Fågellivet är dåligt undersökt men här påträffas mindre hackspett och spillkråka.
Insektslivet är inte undersökt närmre, men här förekommer bålgeting (2006).
Mollusken slät spolsnäcka förekommer i bergsbranter där inslaget av ask och lind
är stort.
5 (7)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44665-2016
Hotbild – vad kan påverka Natura 2000-området negativt
Delar av området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot
såsom skogsbruksåtgärder annat än i naturvårdsyfte, inplantera för området
främmande träd och vilda djurarter och olika typer av exploatering är förbjudna
enligt föreskrifterna för reservatet.
En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här
området bedömts mest relevanta.
Trädklädd betesmark (9070)
• Igenväxning med träd och buskar. Med minskad solexponering försämras
lokalklimatet för gräsmarksväxter, många epifytiska lavar och de flesta
insekter.
• Utebliven eller svag hävd.
• Invandring av gran.
• Tillförsel av handelsgödsel och tillskottsutfodring som indirekt ger
näringstillförsel till marken och missgynnar den konkurrenssvaga floran.
• Vinterbete.
• Skogsbruksåtgärder och markexploateringar.
Bevarandeåtgärder med tidsplan
Gällande regler
Enligt 7 kap 28 a § miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter
eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa
utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 §
MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger
samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla
Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB),
vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning.
Delar av området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap. MB.
Strandskydd gäller enligt 7 kap 13-18 §§ MB inom delar av Natura 2000-området.
Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex.
uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som
behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat
område.
Behov av ytterligare reglering
Inget i norra halvan. Reservatsbildning pågår i södra delen av området.
6 (7)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44665-2016
Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder som komplement till vad som gäller i
skötselplaner för Västerholmen. Åtgärder i kursiv är prioriterade.
Livsmiljö/art
Trädklädd
betesmark (9070)
Åtgärd
Bete av området.
Tidsplan
Årligen.
Röjning av barrträd.
Vid behov.
Röjning runt grova ekar så att de står
öppet.
Vid behov.
Röjning runt hassel som är mer
ljusberoende.
Vid behov.
Bevarandetillstånd i dag
Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående livsmiljöer.
Livsmiljö/art
Trädklädd betesmark (9070)
Bevarandetillstånd
Tveksamt. Hela området betas men området
bör röjas.
Inventeringar i området och andra referenser
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1981. Skötselplan för Gällnö naturreservat
Länsstyrelsen i Stockholms län, 1978. Bildande av naturreservatet Gällnö i
Värmdö kommun.
Skogsvårdsstyrelsen. 1998. Nyckelbiotopsinventering.
7 (7)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44665-2016
Karta
Livsmiljöernas sifferkoder i kartan och dokumentet är korrekta liksom namnen i
dokumentet. Livsmiljöernas namn i kartan kan dock vara felaktiga.