Beskrivning av avgiftsförändringar - Järnväg

PM
Datum
2015-05-28
Handläggare
Sofia Lundgren
Väg- och järnvägsavdelningen
Sektion kvalitetssäkring
Beskrivning av ändring av Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2014:53) om avgifter inom
järnvägsområdet
1
Gemensamma principer för
Transportstyrelsen
Grundläggande regler för Transportstyrelsens avgiftsberäkningar ges bland
annat i avgiftsförordningen (1992:191), förordningen (2008:1300) med
instruktion för Transportstyrelsen och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter.
De verksamheter inom Transportstyrelsen som finansieras av avgifter är:
-
Tillståndsprövning
Tillsyn
Registerhållning
Enligt avgiftsförordningen ska avgifter beräknas så att full kostnadstäckning
uppnås, vilket innebär att avgifterna ska beräknas så att den långsiktiga
självkostnaden täcks. För att frångå principen om full kostnadstäckning
krävs ett särskilt beslut från regeringen.
Avgifterna ska konstrueras på ett sådant sätt att det är ändamålsenligt för
både Transportstyrelsen och det aktuella kollektivet som ska betala avgiften.
1 (19)
Datum
2015-05-28
2
Beskrivning av avgiftsändring för tillsyn
och kontroll
2.1
Säkerhetsintyg del B
2.1.1
Beskrivning av området
Säkerhetstillsyn av järnvägsföretag som beviljats säkerhetsintyg del B
debiteras genom en årlig avgift som, enligt 2 kap. 2 § (TSFS 2014:53),
varierar beroende på järnvägsföretagets storlek (fyra kategorier efter antal
anställda) och verksamhetens typ (endast växling, körda kilometer som
understiger en viss sträcka eller körda kilometer som överstiger en viss
sträcka).
2.1.2
Förändring
Transportstyrelsen föreslår en ny avgiftsmodell som bättre anses spegla de
faktiska kostnader Transportstyrelsen har för att kunna bedriva en
riskbaserad tillsynsverksamhet.
Verksamheterna kan delas in i två generella kategorier som är antingen
järnvägstrafik på huvudspår eller järnvägstrafik på sidospår. De
järnvägsföretag som bedriver järnvägstrafik på huvudspår kategoriseras
därefter utifrån den omsättning järnvägsföretaget har för sin
järnvägsföretagsdel.
I dagsläget varierar den avgift som debiteras mellan 75 900 kronor och 523
200 kronor beroende på järnvägsföretagets storlek baserat på antal anställda,
vilken typ av järnvägstrafik som bedrivs samt trafikens omfattning.
För att uppnå en balans i fördelningen av avgifterna föreslås en ny
avgiftsmodell med utgångspunkt i järnvägsföretagens omsättning.
Tidsåtgången, och därmed kostnaden, för Transportstyrelsens
tillsynsverksamhet beror till stor del på företagets storlek. Genom att
kategorisera järnvägsföretagens storlek utifrån omsättning uppnås en mer
rättvis avgiftsfördelning.
Transportstyrelsen föreslår att den årliga tillsynsavgiften för järnvägsföretag
som till någon del bedriver järnvägsverksamhet på huvudspår ska bli enligt
tabell nedan:
Järnvägsföretagets omsättning i miljoner kronor
Årlig avgift (kr)
– 20
113 500
21 – 100
176 500
2 (19)
Datum
2015-05-28
101 – 500
252 000
501 – 1500
476 000
1501 –
851 000
Transportstyrelsen föreslår även att den årliga tillsynsavgiften för
järnvägsföretag med säkerhetsintyg del B, som endast bedriver
järnvägstrafik på sidospår ska vara 60 000 kronor.
2.1.3
Underlag för avgiften
Under tillståndets giltighetstid, normalt fem år, ska Transportstyrelsen
genomföra ett antal olika tillsynsaktiviteter mot järnvägsföretaget. Beroende
på järnvägsföretagets storlek har en tidsuppskattning per revisionstyp tagits
fram. Utifrån hur många revisioner som ska utföras under femårsperioden
har en genomsnittlig tidsåtgång beräknats.
Tillsyn mot järnvägsföretag med säkerhetsintyg del B, som endast bedriver
järnvägstrafik på sidospår tar 38 timmar.
Tillsyn mot järnvägsföretag med säkerhetsintyg del B, som till någon del
bedriver järnvägstrafik på huvudspår och vars omsättning är maximalt
20 miljoner kronor tar 72 timmar.
Tillsyn mot järnvägsföretag med säkerhetsintyg del B, som till någon del
bedriver järnvägstrafik på huvudspår och vars omsättning är mellan
21 och 100 miljoner kronor tar 112 timmar.
Tillsyn mot järnvägsföretag med säkerhetsintyg del B, som till någon del
bedriver järnvägstrafik på huvudspår och vars omsättning är
mellan 101 och 500 miljoner kronor tar 168 timmar.
Tillsyn mot järnvägsföretag med säkerhetsintyg del B, som till någon del
bedriver järnvägstrafik på huvudspår och vars omsättning är mellan 501 och
1500 miljoner kronor tar 302 timmar.
Tillsyn mot järnvägsföretag med säkerhetsintyg del B, som till någon del
bedriver järnvägstrafik på huvudspår och vars omsättning överstiger
1500 miljoner kronor tar 540 timmar.
2.1.4
Konsekvenser
Av de 36 järnvägsföretag som berörs av förändringen är det fyra företag
som enbart bedriver järnvägstrafik på sidospår och som därmed omfattas av
en årlig tillsynsavgift om 60 000 kronor. Resterande 32 företag bedriver
3 (19)
Datum
2015-05-28
järnvägstrafik på huvudspår och kommer att omfattas av en årlig
tillsynsavgift baserad på omsättning, enligt beskrivet ovan.
Genom att införa en ny avgiftsmodell baserad på järnvägsföretagens
omsättning, och där gruppen storföretag differentieras genom att införa en
kategori för företag med en omsättning som överstiger 1500 miljoner
kronor, skapas en balans i storleken på avgifterna. Tillsynsaktiviteten för
denna kategori är mer tidskrävande, och belastas därför med en större avgift.
Utifrån en bedömning av avgiftsnivåerna gentemot företagens omsättning
anser Transportstyrelsen att de nya avgiftsnivåerna är i rimlig nivå.
2.2
Särskilt tillstånd
2.2.1
Beskrivning av området
Säkerhetstillsyn av järnvägsföretag som beviljats särskilt tillstånd debiteras i
dagsläget, enligt 2 kap. 3 § (TSFS 2014:53), genom en årlig avgift som
beror på om företaget utför växling på huvudspår och/eller järnvägstrafik
endast på sidospår, eller utför annan järnvägstrafik på huvudspår än enbart
växling.
2.2.2
Förändring
I den föreslagna ändringen av järnvägslagen (2004:519) ersätts
tillståndstypen särskilt tillstånd med den nya tillståndstypen nationellt
trafiksäkerhetstillstånd.
Transportstyrelsens riskbaserade tillsyn har visat att riskerna i
verksamheterna och avvikelserna mot gällande lagstiftning i stort sett är
desamma oavsett företag med särskilt tillstånd eller företag med licens och
säkerhetsintyg. Den av Transportstyrelsen redovisade tidsåtgången för
tillsyn, bekräftar också att så är fallet. Transportstyrelsen föreslår därför att
tillsynsavgiften för företag med särskilt tillstånd ska höjas från 21 300
kronor till 28 500 kronor (34 %) för företag som enbart bedriver växling på
huvudspår och/eller järnvägstrafik endast på sidospår respektive från 94 000
kronor till 176 500 kronor (88 %) för företag som bedriver annan
järnvägstrafik på huvudspår än enbart växling.
2.2.3
Underlag för avgiften
Underlaget för avgifterna utgörs av de kostnader Transportstyrelsen har för
sin tillsynsverksamhet (självkostnad per timme) och uppskattad tid för
respektive tillsynsaktivitet.
Tillsyn mot företag med särskilt tillstånd tar 20 timmar för företag som
enbart bedriver växling på huvudspår och/eller järnvägstrafik endast på
4 (19)
Datum
2015-05-28
sidospår respektive 110 timmar för företag som bedriver annan
järnvägstrafik på huvudspår än enbart växling.
2.2.4
Konsekvenser
För företag med särskilt tillstånd för trafiktypen ”växling på huvudspår
och/eller järnvägstrafik endast på sidospår”, innebär ändringen en ökad
kostnad för tillsyn med 7 200 kronor/år. För kollektivet som helhet (30 st.)
innebär detta en ökad tillsynskostnad med 216 000 kronor/år.
För företag med särskilt tillstånd för trafiktypen ”annan järnvägstrafik på
huvudspår än enbart växling”, innebär ändringen en ökad kostnad för tillsyn
med 82 500 kronor/år. För kollektivet som helhet (6 st.) innebär detta en
ökad tillsynskostnad med 495 000 kronor/år.
De företag som erhåller en avgift på 176 500 kronor har en omsättning på
mellan 37 och 1 500 miljoner kronor. Utifrån en bedömning av
avgiftsnivåerna gentemot företagens omsättning anser Transportstyrelsen att
de nya avgifterna är i rimlig nivå.
2.3
Nationellt trafiksäkerhetstillstånd
2.3.1
Beskrivning av området
Idag kan vissa verksamhetsutövare bedriva järnvägsverksamhet med stöd av
ett särskilt tillstånd. En möjlighet som enligt propositionen ett gemensamt
europeiskt järnvägsområde (Prop. 2014/15:120) föreslås ska ersättas av ett
nytt tillstånd, ett nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Detta då dagens regler
om särskilt tillstånd gäller för flera typer av verksamheter än vad som är
tillåtet enligt EU-rätten.
Det nationella trafiksäkerhetstillståndet ska kunna beviljas den som avser att
inom landet utföra endast
1. persontrafik eller museitrafik på lokal eller regional fristående
järnvägsinfrastruktur, eller
2. godstrafik på järnvägsnät som inte förvaltas av staten och som
endast används av ägaren eller infrastrukturförvaltaren för
transporter av eget gods.
Idag finns det ca 65 järnvägsföretag som innehar särskilt tillstånd. Av detta
kollektiv bedöms att 29 företag, under en övergångsperiod fram till år 2018,
kommer att behöva ansöka om nationellt trafiksäkerhetstillstånd och därmed
omfattas av den årliga tillsynsavgiften. Övriga företag kommer att behöva
ansöka om licens och säkerhetsintyg.
5 (19)
Datum
2015-05-28
2.3.2
Förändring
Den årliga tillsynsavgiften för företag med nationellt trafiksäkerhetstillstånd
i den ovan beskrivna kategori 1, föreslås bli 176 500 kronor.
Den årliga tillsynsavgiften för företag med nationellt
trafiksäkerhetstillstånd, i den ovan beskrivna kategori 2 föreslås bli
28 500 kronor.
2.3.3
Underlag för avgiften
Transportstyrelsen tar fram en föreskrift om nationellt
trafiksäkerhetstillstånd. Denna föreskrift beräknas träda i kraft samtidigt
som den föreslagna ändringen av järnvägslagen (2004:519). Bedömningen
av handläggningstiden baseras därför idag på en jämförelse med
handläggningstiden för licens och säkerhetsintyg del A och del B samt
särskilt tillstånd.
Tillsynen av företag med nationellt trafiksäkerhetstillstånd kategori 1
beräknas ta cirka 110 timmar per år och företag. Tillsynen av företag med
nationellt trafiksäkerhetstillstånd kategori 2 beräknas ta cirka 20 timmar per
år och företag.
2.3.4
Konsekvenser
De som omfattas av det nya nationella trafiksäkerhetstillståndet har tidigare
haft särskilt tillstånd alternativt är nya sökande, och därför kommer den nya
tillsynsavgiften inte innebära någon förändrad kostnad för företagen. Nivån
på avgiften motsvarar också dagens tillsynsavgift för särskilt tillstånd, vilket
företagen kan välja att behålla fram till 2018.
2.4
Säkerhetstillsyn för infrastrukturförvaltare,
spårinnehavare, trafikutövare och särskild trafikledning
2.4.1
Beskrivning av området
Transportstyrelsen utövar säkerhetstillsyn över de som meddelats säkerhetstillstånd som infrastrukturförvaltare och de som meddelats tillstånd som
spårinnehavare, trafikutövare eller för särskild trafikledning.1
För denna tillsyn debiteras en årlig avgift enligt 2 kap. 5 - 6 §§ i
föreskrifterna. Avgiften för förändringar och omprövningar (endast
infrastrukturförvaltare) av dessa tillstånd2 ingår i den årliga tillsynsavgiften.
Det finns cirka 350 infrastrukturförvaltare varav 10 företag har tillstånd
begränsade till enbart trafikledning. Utöver detta uppgår antalet tillstånd till
1
8 kap. järnvägslagen (2004:519) och 20 §1 lagen (1001:1157) om säkerhet vid tunnelbana
och spårväg.
2
3 kap. 9 § järnvägslagen.
6 (19)
Datum
2015-05-28
15 för spårinnehavare, 10 för trafikutövare och 5 med tillstånd för särskild
trafikledning för tunnelbana och/eller spårväg.
2.4.2
Förändring
Förslaget innebär en ändring av strukturen för avgiftsklasserna och nivån på
avgifterna av motsvarande skäl och på motsvarande sätt som förslaget för
tillståndsavgifter, vilket innebär att antalet avgiftsklasser reduceras.
Det nya förslaget innebär bland annat att den lägsta avgiftsklassen för tillsyn
av järnväg sidospår har, liksom för tillståndsansökan, delats in i tre klasser.
En för spårlängder 0 till 1 km och en för spårlängder från 1,1 km till 9,9 km
samt en för längder 1,1 km till 9,9 km för de som har enbart eget gods på
egen infrastruktur. Företag med korta och okomplicerade spåranläggningar
kräver mindre resurser från Transportstyrelsens sida och tillsynsavgiften för
dessa kan därför sänkas.
Som anges under avsnittet om tillstånd kräver de större företagen redan idag
mer resurser och mer IT-system från myndighetens sida. Avgifterna behöver
därför höjas för att motsvara dessa kostnader. Det kommer framöver också
att läggas mer resurser på de större företagen än tidigare, bl.a. som en följd
av en riskbaserad tillsyn. Avgifterna behöver därför höjas även av den
anledningen.
Den föreslagna och förenklade strukturen för avgiftsklasserna innebär
liksom under avsnittet om tillstånd att klasserna inte behöver separeras i lika
många tabeller som idag. Det förslås nu två tabeller istället för fyra, varav
en tabell för infrastrukturförvaltare och en tabell för övriga aktörer.
2.4.3
Underlag för avgiften
Det underlag som används för att beräkna de föreslagna avgifterna utgörs av
de kostnader Transportstyrelsen har för sin tillsynsverksamhet (självkostnad
per timme) och hur lång tid en ”typisk” tillsynsaktivitet tar.
2.4.4
Konsekvenser
Justeringarna medför att stora tillståndshavare får högre avgifter än tidigare.
Transportstyrelsen gör bedömningen att den högre avgiftsnivån är rimlig
utifrån ett helhetsperspektiv. Det har även medfört att avgifterna för de
minsta aktörerna sänks. Eftersom det är fråga om en återkommande årlig
avgift bör sänkningen vara av betydelse för dessa företag.
För Transportstyrelsen innebär förslaget att avgifterna stämmer bättre
överens med fördelningen av myndighetens resurser.
7 (19)
Datum
2015-05-28
2.5
Marknadstillsyn
2.5.1
Beskrivning av området
Marknadstillsyn inom järnvägsområdet innebär att Transportstyrelsen
kontrollerar om de tillsynsobjekt som omfattas av bestämmelserna i kapitel
6 och 7 i järnvägslagen (2004:519) efterlever lagkraven och de föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen vad gäller kapacitetstilldelning, avgifter
och tjänster inom järnvägsområdet. Tillsynen är riskbaserad. Med
riskbaserad tillsyn avses att Transportstyrelsen inriktar sina tillsyner i första
hand mot tillsynsobjekt och företeelser som har stor påverkan på
marknadens funktionssätt.
2.5.2
Förändring
Den nu gällande avgiftsmodellen innehåller 18 avgiftsgrupper. Flertalet
innehåller inte något tillsynsobjekt och i flera grupper är antalet tillsynsobjekt mycket få. Eftersom Transportstyrelsen ska bedriva en riskbaserad
tillsyn ska även detta avspeglas i avgiftsmodellen. I dagens modell är det
exempelvis för lite skillnad i avgift mellan tillsynsobjekt med mycket låga
risker för marknadens funktionssätt (kommunalt industrispår, industrier som
släpper in andra aktörer) och tillsynsobjekt med betydelse för marknadens
funktionssätt (gemensamma depåer eller terminaler).
Utöver den planerade tillsynen kan brister eller händelser uppkomma under
året, därmed kan tillsynen även i viss mån sägas vara händelsestyrd.
Det nya avgiftsförslaget innebär vidare att avgiftsgrupperna reduceras till
fem grupper. Två grupper inom kategorin huvudspår och två grupper inom
kategorin sidospår, där infrastrukturförvaltare utan betydelse för marknaden
(kommunala och privata industrispår) ca 100 stycken är den ena och
infrastrukturförvaltare/tjänsteanläggningar för gemensamma funktioner med
strategisk betydelse för marknaden (depåer, terminaler, uppställning,
underhåll m.m.) ca 30 stycken är den andra. Den nya inriktningen innebär
att vi utvidgar principen för beräkning av tillsynsavgiften från att enbart
omfatta spårlängd och trafikfrekvens. Framöver kommer vikten även att
fästas vid vilken funktion tillsynsobjektet har på marknaden och
komplexiteten i bedömningen av lagkravsefterlevnad i tillsynsärenden för
att avgöra avgiftsgrupp och nivå utifrån. Något som bättre stämmer överens
med Transportstyrelsens riskbaserade tillsyn.
2.5.3
Underlag för avgiften
Det underlag som används för att beräkna de föreslagna avgifterna utgörs av
de kostnader Transportstyrelsen har för sin tillsynsverksamhet (självkostnad
per timme) och hur lång tid en ”typisk” tillsynsaktivitet tar för respektive
aktör och volym på respektive kollektiv.
8 (19)
Datum
2015-05-28
2.5.4
Konsekvenser
Den största delen av kollektivet, drygt 100 infrastrukturförvaltare, får en
betydligt lägre avgift samtidigt som de tillsynsobjekt, vars verksamhet har
stor betydelse för marknadens funktionssätt, får en höjning. Detta innebär
att det blir en tydligare koppling mellan tillsynsinsats och avgift i
förhållande till tidigare avgiftsmodell.
1,7 mkr av de avgifter som de mindre infrastrukturförvaltarna tidigare stått
för kommer nu fördelas på de största aktörerna, vilket innebär
kostnadslättnader för de mindre aktörerna. De kraftiga ökningarna för de
stora aktörerna bedöms kunna hanteras av dessa aktörer. För Jernhusens del
kommer den nya avgiften utgöra knappt 2 procent av bolagets omsättning
(2013). Trafikverkets anslag för banhållning var ca.15 miljarder kronor
(2013), den nya avgiften utgör därmed 0,00015 procent av anslagsmedlen.
Den nya avgiftsmodellen gör det också möjligt för Transportstyrelsen att
bedriva mer riktad tillsyn mot tillsynsobjekt som har stor betydelse för hur
marknaden fungerar. Transportstyrelsens bedömning är att detta är positivt
för de järnvägsföretag som avser att bedriva trafik på järnvägsmarknaden
bland annat eftersom allvarliga brister tidigare kan upptäckas.
Transportstyrelsen gör även bedömningen att avgiftsförändringen innebär en
tydlighet för berörda eftersom antalet avgiftsgrupper är färre och det är en
tydligare koppling till vilken funktion tillsynsobjektet har på
järnvägsmarknaden.
2.6
Farligt Gods
2.6.1
Beskrivning av området
Transportstyrelsen bedriver tillsyn av transporter av farligt gods. Det krävs
inget ytterligare tillstånd för att bedriva dessa transporter utöver de tillstånd
som krävs enligt järnvägslagen (2004:519) för att bedriva järnvägstrafik. Ett
företag med något utav de tillstånd som krävs för att bedriva järnvägstrafik
meddelar till Transportstyrelsen om de även bedriver transporter av farligt
gods, idag 29 företag. Transportstyrelsen debiterar dessa, enligt 2 kap. 8 §
(TSFS 2014:53), med en årlig tillsynsavgift.
2.6.2
Förändring
Transportstyrelsen har konstaterat att storleken på järnvägsföretagets
verksamhet inte påverkar den tillsyn som bedrivs mot transporter av farligt
gods. Det är istället var och på vilket nät som transporterna bedrivs som
avgör insatsen av tillsyn för transporter av farligt gods. De nya avgifterna
grundar sig på detta oavsett tillståndsform.
För företag med säkerhetsintyg finns samtliga nuvarande 17 aktörer inom
kategorin: Tillsyn av transport av farligt gods hos järnvägsföretag som har
9 (19)
Datum
2015-05-28
beviljats säkerhetsintyg del B med järnvägstrafik på huvudspår. Den årliga
tillsynsavgiften för denna kategori föreslås vara 47 500 kronor.
För företag med särskilt tillstånd finns samtliga nuvarande 12 aktörer inom
kategorin: Tillsyn av transport av farligt gods hos järnvägsföretag som har
beviljats särskilt tillstånd med växling på huvudspår och/eller järnvägstrafik
endast på sidospår. Den årliga tillsynsavgiften för denna kategori föreslås
vara 16 000 kronor.
Även för företag med den nya tillståndstypen nationellt
trafiksäkerhetstillstånd föreslås tillsynsavgiften för transporter av farligt
gods vara 16 000 kronor.
2.6.3
Underlag för avgiften
Tillsyn mot företag med säkerhetsintyg del B, som bedriver transporter av
farligt gods på huvudspår tar 30 timmar.
Tillsyn av transporter av farligt gods hos företag med särskilt intyg, som
enbart bedriver växling på huvudspår och/eller järnvägstrafik endast på
sidospår, tar 10 timmar. Samma tidsåtgång gäller för företag som kommer
att ansöka om nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
2.6.4
Konsekvenser
För de 17 företag som innehar säkerhetsintyg innebär avgiftsförändringen
att nio företag kommer få en ökad tillsynsavgift medan de resterande åtta
företagen kommer att få en minskad avgift.
Transportstyrelsens bedömning är att ökningen av tillsynsavgiften inte
kommer att påverka dessa företag utifrån ett helhetsperspektiv då deras
tillsynsavgift för att bedriva järnvägstrafik sänks.
Samtliga företag med särskilt tillstånd kommer att få en ökning med 2 400
kr per år. Transportstyrelsens bedömning är att ökningen för företagen med
särskilt tillstånd är marginell och kommer inte att påverka dem avsevärt. Då
nationellt trafiksäkerhetstillstånd ersätter särskilt tillstånd anser
Transportstyrelsen att konsekvenserna av den nya avgiften inte heller
kommer att påverka järnvägsföretagen, då det troligen är samma kollektiv
som innehar särskilt tillstånd idag som kommer att ansöka om den nya
tillståndstypen.
10 (19)
Datum
2015-05-28
3
Beskrivning av avgiftsändring för
tillståndsprövningar och andra
prövningar
3.1
Säkerhetsintyg del A
3.1.1
Beskrivning av området
För att bedriva verksamhet som järnvägsföretag behöver järnvägsföretaget
enligt järnvägslagen bland annat ha ett säkerhetsintyg del A. Intyget visar att
företaget har ett säkerhetsstyrningssystem och kan utfärdas antingen i
Sverige, i ett annat EU-, EES-land eller i Schweiz, där företaget bedriver
järnvägstrafik.
För prövning av ansökan om säkerhetsintyg del A debiteras sökanden en
avgift, enligt 3 kap. 3 § (TSFS 2014:53), beroende på järnvägsföretagets
storlek (fyra kategorier efter antalet anställda) och verksamhetens typ
(endast växling, körda kilometer som understiger en viss sträcka eller körda
kilometer som överstiger en viss sträcka).
3.1.2
Förändring
Transportstyrelsen föreslår att dagens avgiftsmodell med ett antal olika
kategorier3 ersätts med en enhetlig ansökningsavgift. Förslaget innebär en
anpassning till att den faktiska handläggningstiden för granskning av en
ansökan om säkerhetsintyg del A är oberoende av den sökandes
järnvägsföretagsstorlek eller typ av verksamhet. Transportstyrelsen har
analyserat detta och konstaterat att företagets storlek inte har någon
betydelse vid granskningsförfarandet, det är lika många dokument som
måste granskas i förfarandet för att uppvisa att företaget uppfyller kraven på
ett säkerhetsstyrningssystem.
Prövningsavgiften för säkerhetsintyg del A föreslås bli 55 000 kronor
istället för den nuvarande avgiften som varierar mellan 20 000 kronor och
110 600 kronor beroende på vilken kategori företaget tillhör.
3.1.3
Underlag för avgiften
En ansökan om säkerhetsintyg del A tar 40 timmar att handlägga.
3.1.4
Konsekvenser
Avgiften kommer att blir högre för fem kategorier av företag enligt den nya
modellen och för resterande sju kategorier kommer avgiften att bli lägre.
3
Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:53) om avgifter inom järnvägsområdet
11 (19)
Datum
2015-05-28
För de företag som kommer att få en högre avgift innebär det en ökning på
mellan 5000 kronor och 35 000kronor per tillstånd. Med den nya
avgiftsmodellen är det de minsta företagen som främst kommer att få en
avgiftshöjning. Transportstyrelsen gör dock bedömningen att
avgiftshöjningen inte bör ha någon större påverkan på företagets möjlighet
att komma in på marknaden.
För resterande företagskategorier kommer det att ske en sänkning, då
prövningsavgiften sänks med mellan 5000 kronor och 55 000 kronor per
tillstånd.
Sammantaget bedömer Transportstyrelsen att ansökningarna inom detta
område inte kommer att minskas på grund av den föreslagna
avgiftsförändringen.
Under de senaste åren har de företag som sökt om säkerhetsintyg del A
funnits i de kategorier som nu kommer att få en sänkning av
prövningsavgiften. Vår bedömning är att så kommer det att se ut även i
framtiden, vilket leder till att denna förändring av prövningsavgiften gynnar
kollektivet.
3.2
Säkerhetsintyg del B
3.2.1
Beskrivning av området
För att bedriva verksamhet som järnvägsföretag behövs bland annat ett
säkerhetsintyg del B som visar att företaget uppfyller de nätspecifika
svenska säkerhetskraven. Del B visar även att företaget har fordon som
antingen är godkända i Sverige eller uppfyller TSD-kraven och att företaget
har en tillräcklig försäkring.
För prövning av ansökan om säkerhetsintyg del B debiteras sökanden, enligt
3 kap. 4 § (TSFS 2014:53), en avgift som varierar enligt de kategorier som
beskrivits för säkerhetsintyg del A.
3.2.2
Förändring
Transportstyrelsen föreslår att dagens avgiftsmodell med ett antal olika
kategorier ersätts med en enhetlig avgift. Förslaget innebär en anpassning
till att den faktiska handläggningstiden för granskning av en ansökan om
säkerhetsintyg del B är oberoende av den sökandes järnvägsföretagsstorlek
eller typ av verksamhet.
Prövningsavgiften för en ansökan om säkerhetsintyg del B föreslås bli
96 000 kronor istället för den nuvarande avgiften som varierar mellan
31 400 kronor och 174 800 kronor, beroende på vilken kategori företaget
tillhör.
12 (19)
Datum
2015-05-28
3.2.3
Underlag för avgiften
Transportstyrelsens handläggningstid för granskning av en ansökan om
säkerhetsintyg del B är 70 timmar.
3.2.4
Konsekvenser
Avgiften kommer att bli högre för sex kategorier av företag enligt den nya
modellen och för resterande sex kategorier kommer avgiften att blir lägre.
För de företag som får en högre avgift är ökningen mellan 1 900 kronor och
64 600 kronor per tillstånd. Med den nya avgiftsmodellen är det de minsta
företagen som främst kommer att få av en avgiftshöjning.
Transportstyrelsen gör dock bedömningen att avgiftshöjningen inte bör ha
någon större påverkan på företagets möjlighet att komma in på marknaden.
För resterande företagskategorier kommer prövningsavgiften att sänkas med
mellan 4 800 kronor och 78 800 kronor per tillstånd. Sammantaget bedömer
Transportstyrelsen att ansökningarna inom detta område inte kommer att
minskas på grund av den föreslagna avgiftsförändringen.
Under de senaste åren har de företag som sökt om säkerhetsintyg del B
funnits i de kategorier som kommer att få en sänkning av prövningsavgiften.
3.3
Särskilt tillstånd
3.3.1
Beskrivning av området
För att idag bedriva verksamhet som järnvägsföretag behöver järnvägsföretaget ha en licens, ett säkerhetsintyg del A och ett säkerhetsintyg del B
enligt järnvägslagen. Vissa verksamhetsutövare kan med dagens regler i
järnvägslagen undantas från kravet på att inneha licens och säkerhetsintyg.
Dessa verksamhetsutövare har istället rätt att bedriva järnvägsverksamhet
med stöd av ett särskilt tillstånd.
För prövning av ansökan om särskilt tillstånd debiteras sökanden idag en
avgift vars storlek beror på om de bedriver växling på huvudspår och/eller
järnvägstrafik endast på sidospår, eller annan järnvägstrafik på huvudspår än
enbart växling enligt 3 kap. 5 § (TSFS 2014:53).
3.3.2
Förändring
Enligt propositionen ett gemensamt europeiskt järnvägsområde
(Prop. 2014/15:120) gäller denna undantagsmöjlighet i den nuvarande
järnvägslagen för fler typer av verksamheter än vad som är tillåtet enligt
EU-rätten.
Av denna anledning föreslår regeringen att särskilt tillstånd i järnvägslagen
ska tas bort och ersättas av ett nytt tillstånd, ett nationellt trafiksäkerhets-
13 (19)
Datum
2015-05-28
tillstånd. Den som bedriver verksamhet med stöd av särskilt tillstånd får
fortsätta med detta till utgången av 2018.
Då lagförslaget innebär att det inte längre kommer att gå att ansöka om
särskilt tillstånd tar Transportstyrelsen bort prövningsavgiften för ansökan.
Avgiften är i dagsläget 184 700 kronor för de som bedriver annan
järnvägstrafik på huvudspår än enbart växling och 123 100 kronor för
övriga.
3.4
Nationellt trafiksäkerhetstillstånd
3.4.1
Beskrivning av området
Som beskrivs ovan kan vissa verksamhetsutövare idag bedriva
järnvägsverksamhet med stöd av ett särskilt tillstånd. En möjlighet som
enligt propositionen ett gemensamt europeiskt järnvägsområde
(Prop. 2014/15:120) föreslås ska ersättas av ett nytt tillstånd, ett nationellt
trafiksäkerhetstillstånd. Detta då dagens regler om särskilt tillstånd gäller för
fler typer av verksamheter än vad som är tillåtet enligt EU-rätten.
Det nationella trafiksäkerhetstillståndet ska kunna beviljas den som avser att
inom landet utföra endast
1. persontrafik eller museitrafik på lokal eller regional fristående
järnvägsinfrastruktur, eller
2. godstrafik på järnvägsnät som inte förvaltas av staten och som
endast används av ägaren eller infrastrukturförvaltaren för
transporter av eget gods.
3.4.2
Förändring
Prövningsavgiften föreslås införas för nationellt trafiksäkerhetstillstånd
enligt ovan beskrivna kategori 1 och uppgå till 181 000 kronor.
Prövningsavgiften föreslås införas för nationellt trafiksäkerhetstillstånd
enligt ovan beskrivna kategori 2 och uppgå till 121 000 kronor.
3.4.3
Underlag för avgiften
Transportstyrelsen tar fram en föreskrift om nationellt
trafiksäkerhetstillstånd. Denna föreskrift beräknas träda i kraft samtidigt
som lagändringen sker. Bedömningen av antalet handläggningstimmar
baseras därför på en jämförelse av handläggningen för ansökan om licens
för järnvägsföretag, säkerhetsintyg del A och säkerhetsintyg del B samt
avgiften för särskilt tillstånd.
En ansökan för nationellt trafiksäkerhetstillstånd kategori 1 beräknas ta
cirka 130 timmar att handlägga.
14 (19)
Datum
2015-05-28
En ansökan för nationellt trafiksäkerhetstillstånd kategori 2 beräknas ta
cirka 90 timmar att handlägga.
3.4.4
Konsekvenser
För nya aktörer på marknaden kommer avgiften att vara marginellt lägre än
de avgifter som idag finns för särskilt tillstånd.
3.5
Auktorisation
3.5.1
Beskrivning av området
Enligt järnvägslagen krävs idag tillstånd i form av auktorisation för den som
vill organisera järnvägstrafik, det vill säga ansöka om kapacitet, utan att
själv utföra trafiken.
Idag debiteras den som ansöker om tillstånd att organisera, men inte själv
utföra, järnvägstrafik (auktorisation), för prövningen av ansökan enligt
3 kap. 6 § i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:53) av avgifter
inom järnvägsområdet. Någon årlig tillsynsavgift debiteras inte detta
kollektiv.
3.5.2
Förändring
Det har varit möjligt men inte obligatoriskt för medlemsstaterna att tillåta
andra sökande än järnvägsföretag att ansöka om infrastrukturkapacitet.4
Sverige har utnyttjat denna möjlighet och infört tillstånd genom
auktorisation.5 Genom SERA-direktivet6 införs nu en skyldighet att tillåta
ansökningar om infrastrukturkapacitet av andra sökande än järnvägsföretag.7 Några krav på tillstånd för sådana sökande finns dock inte i SERAdirektivet och införs därmed inte heller i Sverige. Det ges inte heller
möjlighet att behålla sådana tillstånd för medlemsländer som redan infört
krav på tillstånd.
Förslaget i propositionen innebär således att nuvarande bestämmelser om
tillstånd för auktorisation upphävs och utmönstras ur järnvägslagen från och
med den 15 juni 2015. Då lagförslaget innebär att det inte längre kommer att
gå att ansöka om auktorisation tar Transportstyrelsen bort prövningsavgiften
om 31 100 kronor.
4
Artikel 2 i Europarlamentets och rådets direktiv 2001/14 av den 26 februari 2001 om
tilldelning av infrastrukturkapacitet och uttag av avgifter för utnyttjande av
järnvägsinfrastruktur.
5
Artikel 2 i Europarlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om
tilldelning av infrastrukturkapacitet och uttag av avgifter för utnyttjande av
järnvägsinfrastruktur.
6
Artikel 41 i Europarlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012
om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde.
7
Jämför prop. 2014/15:120 Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde.
15 (19)
Datum
2015-05-28
I stället för att Transportstyrelsen ställer krav på den som söker kapacitet är
det enligt lagförslaget infrastrukturförvaltaren som får ställa krav på
sökande. Dessa krav ska bl.a. säkerställa framtida avgiftsintäkter (t.ex.
banavgifter) och ett effektivt utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen.
3.6
Ansökan om tillstånd för infrastrukturförvaltare,
spårinnehavare, trafikutövare och särskild trafikledning
3.6.1
Beskrivning av området
För att förvalta järnvägsinfrastruktur och driva anläggningar som hör till
infrastrukturen krävs ett säkerhetstillstånd av Transportstyrelsen8. För
drivande av spåranläggningar (spårinnehav), spårtrafik (trafikutövning) eller
särskild trafikledningsverksamhet krävs också tillstånd av denna
myndighet9.
För prövning av ansökan om sådana tillstånd debiteras enligt 3 kap. 7 § - 9 §
i föreskrifterna en avgift som påverkas av flera parametrar. För huvudspår
på järnväg samt för tunnelbana och spårväg varierar avgiften utifrån antalet
kilometer spår som ska förvaltas. Avgiften påverkas också av om sökande
(infrastrukturförvaltaren, spårinnehavaren och trafikutövaren) har egen
trafikledning eller inte eller om sökanden enbart ska bedriva trafikledning
på annans spår.10 För infrastrukturförvaltare av sidospår varierar avgiften
enbart med antal kilometer spår som ska förvaltas.
Det finns cirka 350 infrastrukturförvaltare varav 10 företag har tillstånd
begränsade till enbart trafikledning. Utöver detta uppgår antalet tillstånd till
15 för spårinnehavare, 10 för trafikutövare och 5 med tillstånd för särskild
trafikledning för tunnelbana och/eller spårväg.
3.6.2
Förändring
Förslaget innebär en ändring av strukturen för avgiftsklasserna och nivån på
avgifterna. Nuvarande klasser och avgiftsnivåer stämmer inte överens med
hur branschen ser ut och inte heller med fördelningen av myndighetens
resurser i handläggningen av ärenden för olika företag.
Det föreslås att antalet avgiftsklasser för dessa kategorier av sökande
reduceras, eftersom det inte har inkommit många ansökningar i flera av
klasserna och troligen inte kommer att göra det i framtiden heller.
Samtidigt har den lägsta avgiftsklassen för järnväg sidospår delats i tre
klasser i 3 kap. 8 §. En för spårlängder 0 till 1 km och en för spårlängder
från 1,1 km till 9,9 km samt en för längder 1,1 km till 9,9 km för de som har
8
3 kap. 7§ järnvägslagen.
4 § lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg.
10
Avgiften för förändringar och omprövningar av dessa tillstånd ingår inte i
tillståndsavgiften utan i tillsynsavgiften.
9
16 (19)
Datum
2015-05-28
enbart eget gods på egen infrastruktur. Det medför att vi kan hålla ner
avgiften för sökande med korta och okomplicerade spåranläggningar som
kräver mindre resurser från Transportstyrelsens sida.
De större företagen kräver redan idag mer resurser och mer IT-system från
myndighetens sida och avgifterna behöver höjas för att motsvara dessa
kostnader. Genom förslaget harmoniserar avgifterna således bättre med
Transportstyrelsens kostnader.
Den föreslagna och förenklade strukturen för avgiftsklasserna innebär
redaktionellt att klasserna inte behöver separeras i lika många tabeller som
idag. Det förslås nu två tabeller istället för fyra, varav en tabell för
infrastrukturförvaltare och en tabell för övriga aktörer.
3.6.3
Underlag för avgiften
Det underlag som används för att beräkna de föreslagna avgifterna utgörs av
de kostnader Transportstyrelsen har för sin tillståndsverksamhet och
uppskattad tidsåtgång.
3.6.4
Konsekvenser
Justeringarna medför att den största förvaltaren som har huvudspår får högre
avgift medan andra grupper får lägre avgifter. Transportstyrelsen bedömer
att den högre avgiftsnivån är rimlig.
Förslaget innebär också att avgiften för de allra minsta aktörerna höjs.
Eftersom det är fråga om en engångskostnad bedöms höjningen ha en
mycket begränsad effekt för företagen.
Mot bakgrund av de variabler som ingår i beräkningen och med hänsyn till
att de sökandes verksamhet skiljer sig kraftigt åt kan det inte redovisas vilka
belopp som olika företagskategorier betalar idag och kommer att debiteras
efter en ändring av föreskrifterna. En sådan redovisning kräver en beräkning
i varje enskilt fall.
4
Ansökan om tillstånd enligt lagen om
behörighet för lokförare
4.1
Ansökan om tillstånd, utbildningsanordnare och
examinatorer enligt lagen om behörighet för lokförare
4.1.1
Beskrivning av området
Från den 1 juli 2011 krävs, enligt lagen (2011:725) om behörighet för
lokförare, tillstånd som utbildningsanordnare för att bedriva utbildning och
tillstånd som examinator för att genomföra prov för lokförare.
Transportstyrelsen har hittills utfärdat 35 tillstånd för utbildningsanordnare
17 (19)
Datum
2015-05-28
och 30 tillstånd för examinatorer. De flesta tillståndshavare är både
utbildningsanordnare och examinator. Det varierar hur stor
utbildningsverksamheten är hos tillståndshavarna.
4.1.2
Förändring
Idag är ansökningsavgiften 19 500 kronor per tillståndstyp, oavsett storlek
på företaget eller omfattning av utbildningsverksamheten, eftersom
handläggningstiden för en tillståndsansökan är densamma.
Transportstyrelsen avser att höja avgiften för ansökan om tillstånd till
30 000 kr. Vid uppföljning av produkterna har det visat sig att den tid som
går åt vid handläggning av ansökningarna inte täcks av nuvarande
avgiftsnivå.
4.1.3
Underlag för avgiften
En ansökan tar cirka 24 timmar att handlägga.
4.1.4
Konsekvenser
Avgiften riktar sig till företag som ansöker om att utbilda och/eller
examinera förare som framför järnvägsfordon. Vi bedömer att de flesta
företag i branschen som vill genomföra denna typ av utbildning och
examination redan har tillstånd för verksamheten. Vi förväntar oss därför
inte något stort antal nya ansökningar för dessa tillståndstyper.
I och med att avgiften är densamma, oavsett storlek på sökanden, skulle en
höjd avgift kunna försvåra för en liten aktör som vill ha tillträde till
marknaden. Tidsåtgång för att handlägga ansökningarna skiljer sig dock inte
åt beroende på storlek, varför nivån på ansökningsavgiften är densamma för
alla sökande.
4.2
Registerhållningsavgift
4.2.1
Beskrivning av området
Enligt lag (2011:725) om behörighet för lokförare ska en förare som framför
järnvägsfordon i huvudspår ha ett lokförarbevis, som är giltigt i 10 år. Ett av
kraven för att förarbeviset ska fortsätta att vara giltig är att lokförarens hälsa
kontrolleras regelbundet (varje eller vart tredje år) av läkare med särskilt
tillstånd från Transportstyrelsen. I lag (2011:725) finns krav på att ett
register ska föras över alla förarbevis som myndigheten utfärdar. Registret
ska förvaltas och hållas uppdaterat med bland annat aktuellt datum för
förarnas regelbundna hälsokontroller, vilket krävs för att ett förarbevis ska
förbli giltigt.
Avgiften för att ansöka om ett lokförarbevis är 1700 kr. Idag är
ansökningsavgiften den enda avgift som är kopplad till produkten
18 (19)
Datum
2015-05-28
lokförarbevis. Utöver handläggning av själva ansökan sker också
administrativ hantering av registeruppgifter.
4.2.2
Förändring
En registerhållningsavgift kommer att belasta lokförarkollektivet, som idag
har ca 5 600 förare. Kollektivet beräknas år 2016 vara ca 6000 förare med
lokförarbevis. För att finansiera det löpande arbetet som är förknippat med
lokförarbeviset under giltighetstiden, kommer en registerhållningsavgift att
införas. Avgiften föreslås vara 300 kr per år.
4.2.3
Underlag för avgiften
Sammanlagd summa tid för registerhållning per år beräknas vara 1 100
timmar.
Ansökningsavgiften, 1700 kr, täcker inte den faktiska kostnaden för
produkten lokförarbevis.
Ungefär 1500 förare ska genomgå regelbundna hälsokontroller under år
2016, vilket innebär registrering och handläggning i Transportstyrelsens
lokförarbevisregister.
4.2.4
Konsekvenser
Förslaget om en ny, årlig registerhållningsavgift innebär att den totala
kostnaden för ett lokförarbevis kommer att öka. Den föreslagna avgiften ska
betalas årligen och i och med att avgiften är relativt låg bedöms en
yrkesverksam förare kunna bära kostnaden.
19 (19)