Konsekvensutredning – Transportstyrelsens föreskrifter om ansökan
1 (15) Konsekvensutredning Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 Handläggare Jerker Stubbans Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion järnvägsföretag Konsekvensutredning – Transportstyrelsens föreskrifter om ansökan om tillstånd för järnvägsverksamhet Transportstyrelsen har tagit fram ett förslag till föreskrifter om ansökan om tillstånd för järnvägsverksamhet. Föreskrifterna reglerar till vem en ansökan ska ges in, hur en ansökan ska ges in samt vilka uppgifter och handlingar ansökan ska innehålla för respektive tillståndsform enligt järnvägslagen (2004:519). 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen Särskilt tillstånd För att idag bedriva verksamhet som järnvägsföretag behöver järnvägsföretaget ha en licens och ett säkerhetsintyg del A och ett säkerhetsintyg del B enligt järnvägslagen.1 Vissa verksamhetsutövare kan med dagens regler i järnvägslagen undantas från kravet på att inneha licens och säkerhetsintyg. Dessa verksamhetsutövare har istället rätt att bedriva järnvägsverksamhet med stöd av ett särskilt tillstånd2. Enligt promemorian Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (Ds 2014:21) gäller denna undantagsmöjlighet i den nuvarande järnvägslagen för flera typer av verksamheter än vad som är tillåtet enligt EU-rätten3. Av denna anledning föreslår regeringen att särskilt tillstånd i järnvägslagen ska tas bort och ersättas av ett nytt tillstånd, ett nationellt trafiksäkerhetstillstånd. 1 3 kap. 2 och 3 §§ järnvägslagen (2004:519) 3 kap. 4 § järnvägslagen 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (SERA-direktivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg, i lydelsen enligt kommissionens direktiv 2009/149/EG, lydelsen av kommissionens direktiv 2009/149/EG (järnvägssäkerhetsdirektivet) 2 Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 Auktorisation Vid genomförande av direktiven i det s.k. första järnvägspaketet 2004 infördes bestämmelser om att inte enbart järnvägsföretag utan även andra intressenter skulle få ansöka om infrastrukturkapacitet på svenska järnvägsnät. Det kunde handla om industriföretag, speditörer eller, på persontrafiksidan, trafikhuvudmän (numera regionala kollektivtrafikmyndigheter). Enligt järnvägslagen krävs tillstånd i form av auktorisation för den som organiserar järnvägstrafik utan att själv utföra trafiken. I promemorian Ds 2014:21 framgår att genom SERA-direktivet görs rätten att låta även andra sökande än järnvägsföretag ansöka om kapacitet obligatorisk.4 Några krav på myndighetstillstånd för sådana sökande införs dock inte. Inte heller ges möjligheter att behålla sådana regler för medlemsländer som redan infört krav på tillstånd. I stället är tanken att infrastrukturförvaltaren ska få ställa krav på sökanden av kapacitet. Ovanstående innebär att nuvarande bestämmelser om tillstånd för auktorisation upphävs och utmönstras ur järnvägslagen. Licens I SERA-direktivet framgår vad som krävs för att erhålla en licens. SERAC5, där Sverige ingår, röstade igenom en förordning till SERA-direktivet i december 2014. Bestämmelserna i SERA-direktivet och i förordningen innebär att reglerna i dagens föreskrifter om ansökan om tillstånd behöver utökas och förtydligas. Säkerhetsintyg Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2007:3) om ansökan om tillstånd för järnvägsverksamhet innehåller en hänvisning till kommissionens förordning (EG) nr 653/20076, vid ansökan om säkerhetsintyg. Förordningen har ändrats i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 445/20117, vilket inte framgår i föreskrifterna. 4 Se artikel 41.1 samt definitionen av begreppet sökande i artikel 3.19 i SERA-direktivet 2012/34/EU 5 Single European Railway Area Committé 6 Kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 av den 13 juni 2007 om användningen av ett gemensamt europeiskt format för säkerhetsintyg och ansökningsdokument i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG och om giltigheten för säkerhetsintyg som utfärdats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG, i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 445/2011 av den 10 maj 2011 7 Kommissionens förordning (EU) nr 445/2011 av den 10 maj 2011 om ett certifieringssystem för enheter som ansvarar för underhåll av godsvagnar och om ändring av förordning (EG) nr 653/2007 2 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 Farligt gods I Järnvägsstyrelsens föreskrifter om ansökan om tillstånd finns krav om att den som ansöker om säkerhetstillstånd ska ge in uppgifter om trafik med farligt gods8 på infrastrukturen. Transportstyrelsen har inte bemyndigande att utfärda föreskrifter om farligt godstransporter på land. 2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet/någon reglering inte kommer till stånd Järnvägsstyrelsens föreskrifter om ansökan om tillstånd innehåller inga regler om vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Föreskrifterna saknar delvis regler för att uppfylla kraven i SERA-direktivet och förordningen till direktivet, vid ansökan om licens. Dagens föreskrifter innehåller regler om vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om tillståndstyperna auktorisation och särskilt tillstånd, som utmönstras vid lagändringen. Oklarheterna innebär att sökande måste leta i järnvägslagen och järnvägsförordningen, vilket bedöms försvåra för sökanden. 3 Vad ska uppnås Tydliga regler och hänvisningar vid ansökningsprocessen. Det ska framgå vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd samt att reglerna vid ansökan om licens ska uppfylla de nya kraven i SERA-direktivet och förordningen till direktivet. Reglerna ska endast innehålla de tillståndsformer som finns i den föreslagna ändringen av järnvägslagen. 4 Vilka möjliga lösningar finns 4.1 Alternativ som inte innebär reglering Om en reglering skulle utebli saknas samlade uppgifter om vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om tillståndsformerna licens, nationellt trafiksäkerhetstillstånd samt säkerhetstillstånd. Det framgår inte till vem ansökan ska ges in och hur en ansökan ska ges in. För ansökan om säkerhetsintyg finns för den europeiska järnvägsmarknaden en gemensam blankett och gemensamma riktlinjer i förordning (EG) nr 653/2007. I förordningen framgår att nationella säkerhetsmyndigheten 8 Farligt gods: Ämnen och föremål vars transport enligt RID/RID-S är antingen förbjuden eller tillåten endast under vissa angivna villkor, se definitioner i Myndighetens om samhällskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2012:7) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S 2013). 3 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 utfärdar säkerhetsintyg. Det framgår dock inte att den nationella säkerhetsmyndigheten är Transportstyrelsen, vilket kan ses som en otydlighet till vem ansökan ska ges in. 4.2 Regleringsalternativ 4.2.1 Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att det regleras vilka uppgifter och handlingar som sökanden ska skicka in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Alternativet har kompletterats med nya regler om uppgifter och handlingar har lagts till för ansökan om licens. Dessa har kompletterats för att uppfylla kraven i SERA-direktivet och förordningen till direktivet. I alternativet har det för ansökan om säkerhetsintyg gjorts förtydligande om hänvisningar att den numer uppdaterade kommissionens förordning (EG) nr 653/2007, ska läsas i lydelsen genom förändringarna i kommissionens förordning (EU) nr 445/2011. Det görs även hänvisningar till förordning (EG) nr 653/2007 blanketter och riktlinjer vid ansökan. De delar av föreskriftsförslaget som överförts från tidigare föreskrifter har i vissa fall ändrats redaktionellt och språkligt för att förenkla och förtydliga förfarandet vid ansökan. 4.2.2 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att Järnvägsstyrelsen föreskrifter om ansökan om tillstånd behålls i nuvarande utformning. Detta medför att det saknas samlade krav om ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. I föreskrifterna finns det krav om vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om särskilt tillstånd samt vid ansökan om auktorisation. Dessa två tillståndsformer upphör vid ändringen av järnvägslagen. I föreskrifterna finns det även ett krav vid ansökan om säkerhetstillstånd som Transportstyrelsen saknar bemyndigande för. 5 Samhällsekonomisk analys 5.1 Företag 5.1.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen Alternativ 1 och alternativ 2 Det är ca 63 st företag med särskilt tillstånd som berörs av lagändringen och som måste ansöka om nationellt trafiksäkerhetstillstånd eller säkerhetsintyg 4 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 fram till utgången av 2018. Transportstyrelsen bedömer att 27 st kan ansöka om nationellt trafiksäkerhetstillstånd och resterande 36 st ansöka om säkerhetsintyg. Se avsnitt 5.1.1 i konsekvensutredning om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag med nationellt trafiksäkerhetstillstånd och samma avsnitt i konsekvensutredning om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd och järnvägsföretag med säkerhetsintyg. 5.1.2 Vilken blir tidsåtgången för de berörda företagen och vad innebär detta för företagens administrativa kostnader Det stora arbetet inför en ansökan om tillstånd är att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem och de övriga säkerhetsbestämmelser som behövs. De övriga uppgifter som behöver ges in, tar i sig inte lång tid att ta fram men krävs enligt järnvägslagen och järnvägsförordningen för att kunna göra en bedömning av verksamheten. Se avsnitt 5.1.2 i konsekvensutredning om nationellt trafiksäkerhetstillstånd och samma avsnitt i konsekvensutredning om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd och järnvägsföretag med säkerhetsintyg. Alternativ 1 Alternativ 1 bedöms inte generera några ökade kostnader för sökanden än de som anges ovan. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att avsaknaden av regler om ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd försvårar för sökanden att ge in en fullständig ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Transportstyrelsen bedömer utifrån konsultuppgifterna att det tar mellan 300 och 400 timmar att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för ett nationellt trafiksäkerhetstillstånd för endast persontrafik på lokal eller regional fristående järnvägsinfrastruktur.9 Transportstyrelsen bedömer utifrån konsultuppgifterna att det tar mellan 200 och 300 timmar att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för ett nationellt trafiksäkerhetstillstånd för endast 9 Uppgifter hämtade från avsnitt 5.1.2 i konsekvensutredningen om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag nationellt trafiksäkerhetstillstånd. 5 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 godstrafik på järnvägsnät som inte förvaltas av staten och som endast används av ägaren eller infrastrukturförvaltaren för transporter av eget gods.10 Transportstyrelsen räknar på ett exempel för de ca 27 st företag11 som kan ansöka om nationellt trafiksäkerhetstillstånd och där oklarheterna i föreskrifterna skulle öka tidsåtgången med 5 procent, av tidsangivelserna i styckena ovan. Det skulle öka tiden vid ansökan med mellan 10 till 20 timmar12 för respektive företag. Detta i sin tur medför en ökad konsultkostnad mellan 10 000 och 20 000 kr13 eller en ökad medarbetarkostnad mellan 3 000 till 6 000 kr14. En totalkostnad för samtliga företag på mellan 81 000 kr och 540 000 kr15. Av dessa ca 27 st företag är ca 13 st museiföreningar, huruvida de drabbas av dessa kostnader är svårt att beräkna eftersom de ofta drivs av ideella krafter. 5.1.3 Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de berörda företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta Alternativ 1 Alternativ 1 bedöms inte generera någon ytterligare tidsåtgång och kostnader för sökanden. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att avsaknaden av regler om ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd försvårar för sökande att lämna in en fullständig ansökan. Detta bedöms ge en ökad tidåtgång och kostnader för företagen. 10 Uppgifter hämtade från avsnitt 5.1.2 i konsekvensutredningen om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag nationellt trafiksäkerhetstillstånd. 11 Uppgifter hämtade från avsnitt 5.1.1 i konsekvensutredningen om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag nationellt trafiksäkerhetstillstånd. 12 Uträkning (5 * 200–400 tim. / 100) 13 Uträkning (10–20 tim. * 1 000 kr.) 14 Uträkning (10–20 tim. * 300 kr.) 15 Uträkning (27st * 3 000–20 000 kr.) 6 (15) 5.1.4 Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 I vilken utsträckning påverkas konkurrensförhållandena för de berörda företagen Alternativ 1 Alternativ 1 innehåller tillståndsformen nationellt trafiksäkerhetstillstånd, som är avsett för verksamheter som kan undantas den europeiska järnvägsmarknaden enligt EU-rätten. Övriga tillståndsformer i föreskriftsförslaget regleras av SERA-direktivet, järnvägssäkerhetsdirektivet och driftskompatibilitetsdirektivet 2008/57/EG16 vilka införlivats i svensk rätt genom järnvägslagen och järnvägsförordningen samt föreskrifter utfärdade med stöd av nämnda lag. Transportstyrelsen bedömer att konkurrensförhållandena inte påverkas av alternativ 1. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att de tillståndsformer som finns i Järnvägsstyrelsens föreskrifter om ansökan om tillstånd regleras av SERA-direktivet, järnvägssäkerhetsdirektivet och driftskompatibilitetsdirektivet vilka införlivats i svenskrätt genom järnvägslagen och järnvägsförordningen samt föreskrifter utfärdade med stöd av nämnda lag. Transportstyrelsen bedömer att konkurrensförhållandena inte påverkas av alternativ 2. 5.1.5 Behöver särskild hänsyn tas till små företag Alternativ 1 Alternativ 1 tar hänsyn till små företag som vill ansöka om tillståndformen nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Alternativ 2 Alternativ 2 saknar krav om vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Denna tillståndsform är anpassat för företag med verksamhet som endast utför godstrafik på järnvägsnät som inte förvaltas av staten och som endast används av ägaren för transporter av eget gods. Transportstyrelsen bedömer att alternativ 2 inte tar hänsyn till den kategorin av verksamheter som kan ansöka om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Företag med mindre omsättning, som vill ansöka om nationellt 16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen, i lydelsen av kommissionens direktiv 2014/38/EU. 7 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 trafiksäkerhetstillstånd, kan drabbas hårdare än företag med större omsättning. 5.1.6 I vilka andra avseenden påverkas de berörda företagen Alternativ 1 Alternativ 1 påverkar inte företagen i något annat avseende. Alternativ 2 Alternativ 2 påverkar inte företagen i något annat avseende. 5.2 Konsumenter 5.2.1 Alternativ 1 Alternativ 1 bedöms spara tid och kostnad för företagen, vilket i förlängningen påverkar konsumenterna som betalar för varan eller transporten. 5.2.2 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att föreskrifterna saknar krav om vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Den tid och kostnad som det innebär att leta efter uppgifter om vad som ska ges in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd måste företagen ta in genom att konsumenterna får betala ett högre pris för varan eller transporten. 5.3 Statens finanser 5.3.1 Alternativ 1 Alternativ 1 har ingen påverkan på statens finanser. 5.3.2 Alternativ 2 Alternativ 2 har ingen påverkan på statens finanser. 5.4 Samhället i övrigt 5.4.1 Alternativ 1 Alternativ 1 bedöms inte ha någon inverkan på samhället i övrigt. 5.4.2 Alternativ 2 Alternativ 2 bedöms inte ha någon inverkan på samhället i övrigt. 8 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning 5.5.1 Alternativ 1 Alternativ 1 har inget krav om att uppgifter om farligt gods ska ges in vid ansökan om säkerhetstillstånd och nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Kravet har varit ett sätt att få in uppgifter för avgift om tillsyn av farligt gods inom järnväg. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för transporter av farligt gods inom järnväg17. Eftersom Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet av farligt gods kan Transportstyrelsen begära in upplysningar och handlingar om farligt gods på annat sätt, bland annat genom de formulär som används vid ansökan om säkerhetstillstånd och nationellt trafiksäkerhetstillstånd.18 Det bör nämnas att Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) är regelgivande myndighet för transport av farligt gods på land. Alternativ 1 innehåller krav om att ge in uppgifter om trafikomfattning samt resurser i form av antal personal som anställts eller anlitats för järnvägsverksamheten vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Förslaget innehåller även krav att ge in uppgifter om resurser i form av antal personal för drift av järnvägsverksamheten vid ansökan om säkerhetstillstånd. Uppgifterna ligger till grund för tillsynsavgifter av respektive tillståndsform inom järnväg. 5.5.2 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att föreskrifterna innehåller krav att ge in uppgifter om resurser i form av antal personal för drift av järnvägsverksamheten vid ansökan om säkerhetstillstånd. Uppgifterna ligger till grund för tillsynsavgifter inom järnväg. Föreskrifterna innehåller dessutom krav om att lämna uppgifter om farligt gods vid ansökan om säkerhetstillstånd, vilket Transportstyrelsen saknar bemyndigande att föreskriva om. Alternativ 2 saknar krav om att ge in uppgifter om trafikomfattning samt resurser i form av antal personal som anställts eller anlitats för järnvägsverksamheten vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd, uppgifter som ligger till grund för tillsynsavgift inom järnväg. 17 18 10 § förordningen (2006:311) om transport av farligt gods. 13 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods. 9 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 5.6 Sammanställning av de samhällsekonomiska konsekvenserna 5.6.1 Alternativ 1 Berörd aktör Företag Värderade effekter/prissatt a konsekvenser Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser Nettoeffekt i tkr Fördelar Ingen ökad kostnad, 0kr Följande framgår eller anges i de föreslagna föreskrifterna: - till vem ansökan ska lämnas - hur ansökan ska göras - vilka tillståndstyp er som finns - vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om licens, nationellt trafiksäkerhetstillstånd och säkerhetstillstånd - hänvisningar till förordning (EG) i lydelsen av ändrande förordning. Redaktionella och språkliga förbättringar Konsumenter Förslaget innehåller krav om vilka uppgifter och handlingar som ska ges Nackdelar Total bedömning/ kommentar 10 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhets tillstånd så att en fullständig ansökan kan göras. På så sätt undvika ökad tid och kostnader för företag och i förlängningen konsumenterna Statens finanser Ingen påverkan Samhället i övrigt Ingen påverkan Myndigheter och andra offentliga organ Förslaget innehåller krav om att ge in uppgifter som är avgiftsgrundande för nationellt trafiksäkerhets tillstånd och för säkerhetstillstånd Förslaget saknar krav om att ge in uppgifter om farligt gods vid ansökan om säkerhetstillstånd. Uppgifter som ligger till grund för tillsyn av farligt gods. Kommentar till kolumn Nackdelar: Transportstyrelsen saknar bemyndigande för att ge ut föreskrifter om farligt godstransporter på land. Totalt 5.6.2 Berörd aktör Företag Alternativ 2 Värderade effekter/prissatt a konsekvenser Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser Nettoeffekt i tkr Fördelar Nackdelar Ökade kostnader totalt med mellan 81 och 540 tkr. De innehåller uppgifter om till vem som ansökan ska ges in De innehåller inga krav om innehållet vid ansökan om nationellt trafiksäkerhets tillstånd. De innehåller krav om hur ansökan ska ges in. De innehåller krav om ansökan om tillståndsformer som upphävs genom förändringar av Total bedömning/ kommentar 11 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 järnvägslagen. De innehåller anvisningar till en förordning (EG) som har ändrats. De saknar krav om uppgifter och handlingar i enlighet med SERAdirektivet och, förordningen till direktivet. Konsumenter Transportstyrelsen bedömer att ansökan om nationellt trafiksäkerhets tillstånd tar längre tid eftersom det troligen ges in ofullständiga ansökningar. Kostnaderna får konsumenterna i förlängningen betala. Statens finanser Ingen påverkan Samhället i övrigt Myndigheter och andra offentliga organ Ingen påverkan Det finns krav om att ge in uppgifter som är avgiftsgrundande för nationellt trafiksäkerhets tillstånd och för säkerhetstillstånd Det finns krav om att ge in uppgifter om farligt gods vid ansökan om säkerhetstillstånd. Uppgifter som Transportstyrelsen saknar bemyndigande för att ge ut föreskrifter om farligt godstransporter på land. 12 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 är avgiftsgrundande för tillsyn av farligt gods Totalt 6 Fördelningsanalys Alternativ 1 Alternativ 1 bedöms inte påverka enskilda individer eller grupper på annat sätt än idag. Alternativ 2 Alternativ 2 bedöms inte påverka enskilda individer eller grupper. 7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse 7.1 Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.19 Alternativ 1 Alternativ 1 bedöms inte ha någon inverkan på funktionsmålet om tillgänglighet. Alternativ 2 Alternativ 2 bedöms inte ha någon inverkan på funktionsmålet om tillgänglighet. 7.2 Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.20 19 20 Regeringskansliets hemsida (141126) http://www.regeringen.se/sb/d/18128/a/229619 Regeringskansliets hemsida (141126) http://www.regeringen.se/sb/d/18128/a/229619 13 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att det inte finns något krav att ge in uppgifter om farligt gods vid ansökan om säkerhetstillstånd eller nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Transportstyrelsen kan som tillsynsmyndighet av farligt gods på järnväg begära in upplysningar och handlingar om detta. Transportstyrelsen begär bland annat in dessa upplysningar genom formulären vid ansökan om säkerhetstillstånd och nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Med anledning av detta bedömer Transportstyrelsen att ändringen från de tidigare föreskrifterna inte får någon negativ inverkan på hänsynsmålet. Alternativ 2 Alternativ 2 ställer krav på att ge in uppgifter om farligt gods vid ansökan om säkerhetstillstånd. Transportstyrelsen har dock inte bemyndigande att ge ut föreskrifter om farligt godstransporter på land. 8 Vad är förslaget Transportstyrelsens slutsats är att fördelarna med alternativ 1 överväger i förhållande till alternativ 2. Alternativ 1 innebär att vi dels ställer krav om vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd, dels att vi har bemyndigande för samtliga krav i föreskrifterna. Transportstyrelsen föreslår att alternativ 1 ges ut som Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS 2015:xx) om ansökan om tillstånd för järnvägsverksamhet. 9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Alternativ 1 stämmer helt med EU-regleringen och de undantag som kan utnyttjas. 10 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser Alternativ 1 kan endast träda i kraft vid samma datum som föreskriftsförslagen som beskrivs i konsekvensutredningarna om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd och järnvägsföretag med säkerhetsintyg samt om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag med nationellt trafiksäkerhetstillstånd. 14 (15) Datum Dnr/Beteckning 2015-01-19 TSF 2014-26 Järnvägsföretag som innehar särskilt tillstånd när lagändringen träder ikraft, måste informeras om att de innan slutet av 2018 måste omvandla sitt tillstånd till säkerhetsintyg eller, om verksamhetskraven uppfylls, nationellt trafiksäkerhetstillstånd. 11 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på Enligt 3 kap. 12 § järnvägsförordningen får Transportstyrelsen meddela föreskrifter om prövningen av säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd. ______________________ Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Jerker Stubbans [email protected] 15 (15)
© Copyright 2024