Kallelse äldreomsorgsnämnden den 17 mars 2015 med ärenden (3
ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN SIDA 1 (3) KALLELSE Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Tisdag den 17 mars 2015, klockan 17:00 Plats Tallgårdens äldreboende, Huddingevägen 363 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Tallgårdens äldreboende (20 min) Monica Bäckström och Maria Vikström, enhetschefer. Kommunrevisionens uppdrag (15 min) Ulrika Wennberg och Dag Olausson, förtroendevalda revisorer Ekonomisk rapport Michael Johansson, tillförordnad ekonomichef Antal väntande till särskilda boenden Helena Reuterham, enhetschef Information om arbetssätt när det gäller besvarande av planremisser m.m. Johan Andersson, utredare ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN SIDA 2 (3) KALLELSE 4 Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) AN-2014/576.719 5 Huddinge kommuns cykelplan – remissvar AN-2015/72.474 6 Huddinge kommuns kollektivtrafikplan – remissvar AN-2015/73.445 7 Förslag till Badplatsprogram – remissvar AN-2015/74.381 8 Tillsyn och Inspektion av Kullagårdens demensboende AN-2014/373.732 9 Äldreomsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte verkställts till och med 31 december 2014 AN-2015/128.739 10 Uppföljning av ramavtal – särskilt boende över 65 år AN-2014/735.732 11 Uppföljning av Alerta AB AN-2015/43.731 12 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om allvarligt missförhållande inom äldreomsorgen AN-2014/666.732 13 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om allvarligt missförhållande inom äldreomsorgen AN-2014/719.732 14 Delgivningar 15 Anmälan om delegationsbeslut 16 Övriga frågor ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE Huddinge den 25 februari 2015 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare SIDA 3 (3) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/576.719 1 (4) Äldreomsorgsnämnden Johan Andersson 08-535 37805 [email protected] Inför en nollvision mot självmord i Huddinge – svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En motion har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Motionären vill att Huddinge kommun ska införa en åtgärdsplan för införande av en nollvision för självmord. I motionen framgår att självmordstalen i Sverige går uppåt och att det suicidpreventiva arbetet måste inriktas på mindre gynnade grupper i samhället, såväl barn som äldre människor. Stöd till skolelever och mödrar samt lättillgänglig information och rådgivning är viktiga delar av detta arbete. Motionären vill att en åtgärdsplan för ett införande av en nollvision för självmord tas fram. Rapporten Nationellt program för suicidprevention 1 ger samma bild som motionären av situationen i Sverige. Frågan kring en eventuell nollvision är dock mer komplex, enligt rapporten, och innebär ett etiskt dilemma. Förvaltningen ser positivt på motionens ambitioner och rekommenderar att kommunstyrelsen tar fram en åtgärdsplan för att nå WHO:s (World Health Organization) mål om en minskning av suicidtalen med en tredjedel till år 2020. Den omdebatterade termen ”nollvision” bör dock undvikas. Förvaltningen vill också uppmärksamma det arbete kring suicidprevention som redan utförs. Beskrivning av ärendet Enligt motionen dör i Sverige idag fem gånger fler personer av självmord än av trafikolyckor. Okunskap, stigman och tabun bidrar till att självmordstalen förblir höga. Bland kvinnor är förgiftning med läkemedel den vanligaste självmordorsaken och antalet larmsamtal relaterade till läkemedelsförgiftning har fördubblats på tio år. Motionären hänvisar till den nollvision mot 1 Programmet framtaget av Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/576.719 2 (4) självmord som antogs av Regeringen 2008, då också ett niopunktsprogram mot självmord togs fram. En viktig strategi för att sänka antalet självmord är insatser som syftar till att främja goda livschanser för mindre gynnade grupper. Andra exempel på självmordspreventiva insatser är ökad tillgänglighet till kuratorer, särskilt stöd för barn med svårigheter, stöd till blivande mödrar och lättillgänglig rådgivning och behandling. Det behövs även åtgärder för att göra närmiljön säkrare, till exempel hinder på broar, vid tåg och tunnelbana. Motionären menar vidare att självmord ofta får större uppmärksamhet ju yngre den som tagit sitt liv är, samtidigt som självmord faktiskt är vanligast bland äldre män. De vanligaste orsakerna till självmord är depression, ångest och kroniska sjukdomar. Även personliga trauman, så som förlust av en närstående, är vanliga orsaker till självmord. Motionären vill att Huddinge kommun tar fram en åtgärdsplan för införande av en nollvision mot självmord. I Nationellt program för suicidprevention framgår att den kraftiga minskning av självmord, som varit tydlig i Sverige sedan 1970-talet, under det senaste decenniet har stannat upp. Bland unga kvinnor har en ökning av självmordstalen kunnat observeras. Idag lider 90 procent av alla som tar sitt liv av en psykisk störning. Av de personer med depressionsdiagnos som tar sitt liv är mer än 80 procent obehandlade vid tidpunkten för dödsfallet. I programmet presenteras flera olika strategier för suicidprevention. En av dessa är att främja livschanser för mindre gynnade grupper i samhället. En annan handlar om insatser för att minska alkoholkonsumtionen hos befolkningen i allmänhet och inom högriskgrupper för suicid i synnerhet. Enligt programmet är frågan om en nollvision mer komplicerad när det gäller självmord än, till exempel, trafikolyckor. I programmet står: ”En åldrad människa kan drabbas av en dödlig sjukdom som förväntas leda till avsevärt lidande fram till döden.” Frågan huruvida samhället har rätt eller anledning att hindra personen från att välja ett lindrigare slut på sitt liv blir då ett svårt etiskt dilemma. Förvaltningens överväganden Förvaltningen ser mycket positivt på initiativet att arbeta mer aktivt med suicidprevention och anser liksom motionären att insatser som främjar livschanser för mindre gynnande grupper i samhället är mycket viktiga. Det är viktigt att även självmord bland äldre människor uppmärksammas och att arbetet riktas mot dessa. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/576.719 3 (4) För att nå framgång i det suicidförebyggande arbetet är det nödvändigt att ha en helhetssyn, och förstå sambanden mellan strukturella livsbetingelser och psykisk ohälsa. Vidare är det viktigt att arbetet hålls nära knutet till det drogpreventiva arbetet när det gäller unga människor. Motionären nämner åtgärder för att göra miljön kring infrastukturen säkrare. Forskning visar att denna typ av lösningar fungerar, då de flesta personer som hindras i sitt första suicidförsök inte heller senare i livet kommer att ta sitt liv. Förvaltningen anser att arbetet med den fysiska säkerheten är av stor vikt, även om frågan i sig inte faller inom äldreomsorgnämndens ansvarsområde. Att arbeta effektivt med suicidprevention kräver samverkan mellan socialtjänst, barn- och utbildningsförvaltning, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning och kommunstyrelsen. Förvaltningen rekommenderar därför att kommunstyrelsen får uppdraget att från ett övergripande perspektiv ta fram en åtgärdsplan för minskning av antalet självmord. Ett lämpligt mål är WHO:s mål att minska suicidtalen med en tredjedel till år 2020. Förvaltningen rekommenderar dock att den omdebatterade termen ”nollvision” inte används. Förvaltningen vill också uppmärksamma det arbete som redan pågår kring suicidprevention. Under hösten har närmare 40 medarbetare på biståndskansliet gått utbildningen ”Aktion livräddning”, och under våren 2015 kommer man att genomföra fördjupningsutbildningar. Biståndskansliet har sedan våren 2014 ett samarbete med MIND (Föreningen Psykisk hälsa) och delar ut informationsblad om psykisk ohälsa både i sin egen reception och vid hembesök. Under våren fick personalen också ta del av en föreläsning kring självmord och psykisk ohälsa, av Marie-Louise Söderberg som har arbetat med suicidprevention inom landstinget och på NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa). För vidare kompetensutveckling finns olika metoder, bland annat webbutbildningar, som skulle kunna vara lämpliga att använda sig av. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/576.719 4 (4) Bilagor Inför en nollvision mot självmord i Huddinge – motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Beslutet delges Kommunstyrelsen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-22 AN-2015/72.474 1 (3) Äldreomsorgsnämnden Johan Andersson 08-535 37805 [email protected] Huddinge kommuns cykelplan - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Cykelplanen är en åtgärdsplan som hör till det övergripande dokumentet Trafikstrategi för Huddinge kommun. Syftet med planen är att öka cykelanvändandet i kommunen, särskilt avseende pendling i kombination med kollektivtrafik samt att ge den särskild prioritet i samhällsplaneringen. Det effektmål som gäller för planen är att andelen resor som börjar i Huddinge ska öka från 4 procent år 2011 till 10 procent år 2020. För att lyckas med detta ska cykelnätet rustas upp med bättre belysning, genare vägar, färre höjdskillnader samt tillgängliga och stationsnära parkeringsmöjligheter. Cykelnätet ska bli säkrare genom tydligare separering från såväl bil- som gångtrafikanter. Att skapa separata rum för respektive trafikslag medför dock ett problem med passager som kan upplevas som otrygga och övergivna. En annan aspekt av säkerhetsarbetet är att barn och unga ska kunna känna sig trygga på sin väg till och från skolan. Förvaltningen ser positivt på arbetet med cykeltrafiken i Huddinge. Säkerhetsarbetet är viktigt gällande barn och unga, liksom trygghetsarbetet i de separerade passager som kommer att byggas. Förvaltningen vill betona vikten av fullständig tillgänglighet i och kring stationer och cykelparkeringsgarage. Beskrivning av ärendet Dokumentet Trafikstrategi för Huddinge kommun antogs av kommunfullmäktige i maj 2013. Denna strategi preciseras vidare i nio olika åtgärdsplaner, varav cykelplanen är en. Syftet med cykelplanen är att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Meningen är också att öka cykelns attraktivitet som transportmedel och att prioritera den i samhällsplaneringen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-22 AN-2015/72.474 2 (3) För trafikplanen finns ett effektmål, hämtat från Trafikstrategi för Huddinge kommun, som är att andelen resor som genomförs med cykel ska öka från 4 procent år 2011 till 10 procent år 2020. Enligt den resvaneundersökning som genomfördes i Huddinge år 2011, sker 4 procent av alla resor som startar i Huddinge med cykel. En förutsättning för att lyckas är, enligt planen, att man skapar ett gent och sammanhängande cykelvägnät. Att nätet benämns gent innebär att det inte ska avvika mer än nödvändigt från fågelvägen mellan start- och målpunkt. Inte heller höjdskillnader ska förekomma mer än nödvändigt, då det är känt att cyklister är känsliga för detta. En viktig aspekt av arbetet med cykelplanen är tillgängligheten. Många människor har inte bil och är beroende av andra fortskaffningsmedel. Planen hänvisar också till tidigare genomförda projekt som handlat om att lära kvinnor med invandrarbakgrund att cykla. För att cyklingen ska bli ett bestående och mer vanligt inslag i pendlingen är parkeringar i närheten till spårstationer viktiga. Dessa parkeringar ställer stora krav på utformningen, då de måste vara trygga, stöldsäkra, tillgängliga samt ligga i tydlig anslutning till övriga trafikslag. Att cykla till stationen ska inte innebära omvägar för att parkera sin cykel. Studier har, enligt planen, visat att goda parkeringsmöjligheter vid stationer ökar cyklandet dit. Även tydlig och lättillgänglig information om cykelvägar har stor betydelse för hur många människor som väljer cykeln som huvudsakligt färdmedel. Separeringen av olika trafikslag är ett viktigt verktyg för att skapa säkra trafikmiljöer, och även gång- och cykeltrafikanter ska enligt planen separeras från varandra. Trafiksepareringen är särskilt viktig för barn, som ofta saknar förutsättningar för att bedöma trafiksituationer. Detta innebär dock att dessa miljöer kan upplevas som övergivna och mer otrygga, än när trafikslagen blandas. Säkerheten och den upplevda tryggheten står alltså i ett relativt motsatsförhållande till varandra. Många cykelstråk kan redan idag upplevas som osäkra och otrygga på grund av bristande belysning. Detta ska åtgärdas enligt planen, ett stråk i taget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på det samlade arbetet med trafiken i Huddinge. Ett ökat cykelanvändande har inte bara positiva effekter på närmiljön, utan också klimatet i stort och folkhälsan. Som planen påpekar, finns en utmaning vad gäller åtskilda gång- och cykeltunnlar. När olika trafikslag skiljs åt av säkerhetsskäl uppstår istället miljöer som på grund av dålig insyn kan upplevas otrygga och övergivna. Väl upplysta passager är en del av lösningen, i synnerhet då flera cykelstråk hela saknar belysning. Även miljöerna i omedelbar anslutning till tunnlar och SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-22 AN-2015/72.474 3 (3) liknande måste analyseras ur ett trygghetsperspektiv. Belysning är viktigt också här, liksom väl röjda skogspartier med möjlighet till genomsyn. Det är mycket viktigt med full tillgänglighet mellan cykelgarage, anslutande stråk och stationerna. Hissar måste finnas för att även personer med rörelsehinder ska kunna ta sig mellan byggnaderna och stråk. När det gäller säkerheten för barn och unga, har förvaltningen regelbundet påpekat detta i arbetet med detaljplaner. Förvaltningen upplever också säkerhetsaspekten i dessa planer som mycket väl genomarbetad och ser positivt på att detta perspektiv får ta plats även i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Remiss av Huddinge kommuns cykelplan Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden Cykelplan för Huddinge kommun November 2014 GK-2013/599.352 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen • Gatu- och trafikavdelningen 17 november 2014 Huddinge kommun CYKELPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: GK-2013/599.352 Utgåva: 2014-11-17 Författare: Arbetet med att ta fram förslag till ny cykelplan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Marika Norrberg, Isabelle Stöckel, Leif Nilsson, Johanna Pettersson, Alexandra Mattsson, Cathrine Bagger. Konsultstöd har erhållits från Olof Örtqvist och Helena Kyllingstad, WSP Sverige AB. 2 Sammanfattning I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030, slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära en relativt stor befolkningsökning. För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi som bland annat innebär att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Tillsammans med trafikstrategin tas olika planer fram, bland annat denna cykelplan. Cykelplanen är ett dokument som ska ligga till grund för hur kommunen ska arbeta med cykelplanering. Huddinge kommun har som mål att andelen cykelresor ska öka från 4% år 2011 till 10% år 2020. Om målet ska kunna uppnås krävs ett sammanhängande och gent nät av säkra, attraktiva och trygga cykelvägar. För att fler ska välja cykeln krävs att infrastrukturen anpassas till fler typer av cyklar och för olika typer av cyklister – för den som cykelpendlar till arbetet så väl som för barnet som cyklar till fotbollen. För att cykling ska vara ett attraktivt alternativ så måste cykelinfrastrukturen få ta plats i den byggda miljön. Detta gäller både plats på vägbanan och cykelbanan och plats för parkering vid målpunkter och bostäder. Det befintliga cykelvägnätet behöver kompletteras där det finns brister och byggas ut där stråk saknas för att nätet ska bli sammanhängande. Cykelvägnätet behöver smidiga anslutningar och attraktiva parkeringar i anslutning till kollektivtrafik. För att cykelvägnätet ska upplevas som tryggt och vara trafiksäkert behövs förutom en hög standard på utformningen av cykelbanor även god belysning och ett aktivt drift- och underhållsarbete. Den här cykelplanen definierar även indikatorer för att kunna mäta och följa upp hur cykeltrafikens förutsättningar i Huddinge kommun utvecklas. 3 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1. 1.2. 1.3. 2. Planbeskrivning 2.1. 2.2. 2.3. 3. ÖVERGRIPANDE STRATEGISK INRIKTNING STRATEGIER ANDRA STRATEGISKA INRIKTNINGAR Planeringsprinciper 4.1. 4.2. 4.3. 4.4. 4.5. 4.6. 5. SYFTE OCH MÅL LÄSANVISNING AVGRÄNSNINGAR Cykelstrategi 3.1. 3.2. 3.3. 4. EN VÄXANDE REGION CYKELPLANENS RELATION TILL ANDRA STYRDOKUMENT CYKELN – ETT TRANSPORTSLAG ATT RÄKNA MED KLASSIFICERING AV HUDDINGE KOMMUNS CYKELVÄGNÄT FRAMTIDA CYKELVÄGNÄT: DRAGNING OCH PRIORITERING DETALJUTFORMNING FÖR FRAMKOMLIG OCH TRAFIKSÄKER CYKLING CYKELVÄGVISNING CYKELPARKERING DRIFT OCH UNDERHÅLL Uppföljning 5.1. 5.2. EFFEKTMÅLET: ÖKA ANDELEN CYKELRESOR INDIKATORER Bilaga 1. Mål Bilaga 2. Nuläge för cykel i Huddinge Bilaga 3. Kostnader för genomförande Bilaga 4. Definitioner 4 3 4 5 5 5 6 8 8 8 9 10 10 10 19 21 21 21 22 29 30 32 36 36 36 40 43 46 47 1. Bakgrund 1.1. EN VÄXANDE REGION Stockholm är en region som växer. Befolkningsprognosen från Stockholms läns landsting (Tillväxt-, miljö- och regionplanering) pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år 2050. Ökningen beräknas bli som störst fram till år 2020, då Stockholms län årligen väntas öka med 35 000 personer 1 vilket motsvarar två fullsatta SL-bussar varje dag 2. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030, antagen 10 juni 2014, slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt 100 000 invånare till någonstans mellan 120 000 till 150 000 invånare år 2030. Fram till år 2020 är det framförallt målgrupperna 0-15 år och 70-80 år som väntas öka mest. 1.2. CYKELPLANENS RELATION TILL ANDRA STYRDOKUMENT I takt med befolkningsökningen ökar även behovet av transporter. Målet för hur trafiken ska utvecklas i Huddinge uttrycks på följande sätt i Översiktsplan 2030: ”I Huddinge ska gång och cykel vara det naturliga transportslaget för kortare resor vilket bland annat kräver att cykelnätet byggs ut och förbättras, fler cykelparkeringar och insatser för att möjliggöra cykling året om. (…) Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv- cykel- och gångresor.” En prioritering av cykel ska bland annat leda till en ökad tillgänglighet för cyklister som trafikantgrupp, rik fritid och god hälsa, levande stadsmiljöer, funktionsblandning, jämlikhet och lägre utsläpp. Trafikstrategi för Huddinge kommun För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Trafikstrategi för Huddinge kommun – med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus antogs av kommunfullmäktige i maj 2013. Trafikstrategin förhåller sig till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig till år 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Trafikstrategins huvudinriktning är att: gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad Trafikstrategin preciseras vidare i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav cykelplanen är en av dem. De olika åtgärdsplanerna ska bidra till att de övergripande målen i Trafikstrategin uppfylls. Vissa planer föregås av ett program. Cykelplanen ska, enligt Trafikstrategin, innehålla en plan för vilka åtgärder som behövs 1 2 TMR Rapport 1:2012 Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm 2012 5 för att skapa ett heltäckande och gent cykelvägnät, samt ska leda till att andelen transporter som genomförs med gång-, cykel- och kollektivtrafik ökar jämfört med bil. Förutom att bidra till en ökad andel kortare resor med cykel ska Huddinge genom det regionala cykelvägnätet möjliggöra arbetspendling på korta och långa sträckor genom kommunen. I nedanstående bild visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1: Schematisk bild över dokumenthierarkin 1.3. CYKELN – ETT TRANSPORTSLAG ATT RÄKNA MED Resevaneundersökningen som genomfördes i Huddinge år 2011 visar att 4 procent av alla resor som startar i Huddinge sker med cykel. Inom kommunen är andelen resor med cykel som färdmedel något högre, 7 procent och av alla cykelresor som görs har 57 procent sin start och målpunkt inom kommunen. 3 Dessa siffror visar att både andelen och antalet cykelresor är högre för inomkommunala resor, vilket tyder på att cykel är mer populärt för kortare resor och resor inom områden man har god kunskap om. Med utgångspunk i resultaten ovan, ser det ut som att satsningar behövs för att få fler att även välja cykeln för längre resor. Nuläget för cykelvägnätet i Huddinge (Bilaga 2) visar på behovet både av en standardhöjning, framförallt i de regionala stråken, och en utbyggnad av cykelvägnätet för att det ska bli sammanhängande. Det finns flera anledningar till varför cykeln är viktig att prioritera. Att satsa på cykeln bidrar till att nå flera mål; minskade koldioxidutsläpp, mindre markanspråk, den skapar 3 Huddinge kommun (2012) Resvanor i Huddinge 6 jämlikhet och tillgänglighet, den bidrar till ett rikare stadsliv och en attraktivare stad. Ett ökat cyklande bidrar även till ökad fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. 7 2. Planbeskrivning Cykelplanen förhåller sig till nationella, regionala som kommunala mål. Dessa mål återfinns i Bilaga 1. 2.1. SYFTE OCH MÅL Syftet med cykelplanen är att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Ett annat syfte med cykelplanen är att öka cykelns attraktivitet som transpormedel och ge den prioritet i trafik- och samhällsplaneringen. Med en förbättrad cykelinfrastruktur skapas möjlighet till ett tryggt och säkert cyklande året om. Cykelplanen utgör ett viktigt verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till utvecklingen i enlighet med de mål som anges i Huddinge kommuns översiktsplan och Trafikstrategi. Det övergripande kommunala målet (se kapitel 1.2) har brutits ner till ett mätbart mål (effektmål) för cykelresor som anges nedan. För att uppnå effektmålet behöver Huddinge kommun jobba för att öka skol- och arbetspendlingen med cykel och skapa ett cykelvägnät som upplevs som attraktivt. Effektmålet kan inte ensamt uppnås genom satsningar föreslagna i denna cykelplan. Dessa behöver även samordnas med andra åtgärder, som t.ex. beteendepåverkande åtgärder och genom samverkan med andra aktörer. Effektmål: ANDELEN CYKELRESOR I KOMMUNEN SKA ÖKA FRÅN 4 PROCENT 2011 4 TILL 10 PROCENT ÅR 2020. 2.2. LÄSANVISNING Cykelplanen är strukturerad enligt Figur 2. Den första delen av planen och basen kring vilken planen är uppbyggd är strategierna i kapitel 3. Dessa beskriver hur Huddinge kommun vill att cykelvägnätet ska utvecklas. För att bidra till denna utveckling ska man i planeringen följa de planeringsprinciper/åtgärdsplan som presenteras i kapitel 4. Strategi - Vad vi vill uppnå. Uppföljning - Mäta och utvärdera Planeringsprinciper - Hur vi ska göra. Implementering - Planera och bygga Figur 2: Cykelplanens struktur I syfte att kunna följa upp arbetet med att nå kommunens övergripande mål om en ökad andel cykeltrafik har, utöver effektmålet, även ett antal indikatorer tagits fram. Dessa är knutna till cykelplanens strategier. Planen för uppföljning beskrivs i kapitel 5. 4 Resvaneundersökning (RVU) 2011 8 2.3. AVGRÄNSNINGAR Cykelplanen fokuserar på att förbättra förutsättningarna för invånarnas vardagliga resor med cykel. Beteendepåverkande åtgärder behandlas inte i cykelplanen utan dessa frågor hanteras istället i kommunens mobility managementplan. Rekreationscykling utgör idag en stor del av andelen cykelresor i kommunen, men behandlas inte i denna cykelplan. Länsstyrelsen inledde 2014 en förstudie och inventering av rekreations- och turismcykelleder i Stockholms län. Förstudien är ett första steg i att ta fram en länsövergripande plan för cykelturism och rekreation. Cykelplanen fokuserar på frågor där såväl Huddinge kommun som Trafikverket är väghållare. För att skapa ett heltäckande cykelnät är det viktigt att cykelnätet hänger ihop över kommungränserna. Det är därför mycket viktigt med ett bra samarbete med grannkommunerna. 9 3. Cykelstrategi 3.1. ÖVERGRIPANDE STRATEGISK INRIKTNING Utgångspunkten för cykelstrategin och huvudinriktningen för denna är att med olika medel arbeta för att förbättra förutsättningarna för ett ökat vardagsresande med cykel. Det kan vara resor till arbetet, skolan, idrotten såväl som till affären. Det finns en stor potential att öka andelen som använder cykel 5. För att se till att detta händer behöver cykelvägnätet tillgodose cyklisternas behov vad gäller framkomlighet, trygghet och säkerhet. Nedan framgår vilka strategiska områden Huddinge kommun behöver arbeta med för att uppnå det uppsatta effektmålet. Strategier för att förbättra förutsättningarna för vardagsresor med cykel • Gent och sammanhängande cykelvägnät • Framkomlighet och tillgänglighet för cyklister av alla slag • Ett cykelvägnät kopplat till övriga transportsystem • Attraktiv och tillgänglig cykelparkering • Tydlig cykelvägvisning, information och service • Trafiksäkra vägar för cyklister • Trygga vägar för cyklister • Drift och underhåll 3.2. STRATEGIER Gent och sammanhängande cykelvägnät RIKTLINJER Cykelvägarna ska utformas så att de på snabbast möjliga sätt tar cyklisten från start till målpunkt. Cykelvägnätet ska knyta samman och täcka in alla kommunens viktiga målpunkter. I första hand ska brister i huvudnätet åtgärdas, därefter ses lokalnätet över. En förutsättning för att öka cyklandet i Huddinge är att skapa ett grundläggande cykelvägnät som är gent och sammanhängande. Ett gent och sammanhängande cykelvägnät ökar förutsättningarna för att välja cykeln som transportmedel, vilket bidrar till att nå såväl nationella, regionala som kommunala mål. Med gent menas att cykelnätet inte avviker mer än nödvändigt från fågelvägen mellan start- och målpunkten. Cyklister är känsliga för höjdskillnader i landskapet. Det är därför även viktigt att man i planeringen tar hänsyn till nivåkurvor. Så långt som möjligt bör man eftersträva att låta 5 Sveriges kommuner och landsting m.fl. (2007). TRAST, Trafik för en attraktiv stad, underlag, utgåva 2 10 bilarna förflytta sig i höjdled medan cyklister behåller höjdnivån. Cyklister kan behöva speciella genvägar för att motverka barriärer som vattendrag, vägar och järnvägar. 6 Ett sammanhängande cykelvägnät anses vara ett nät där det inte saknas några stråk mellan viktiga målpunkter. Med viktiga målpunkter menas platser som besöks av många personer så som centrum, större arbetsplatser, knutpunkter för kollektivtrafik, sjukhus, skolor, förskolor och idrottsplatser. För att skapa ett sammanhängande cykelvägnät ska det i första hand kompletteras med saknade stråk. Därefter ska övriga brister i befintliga cykelstråk åtgärdas. Framkomlighet och tillgänglighet för cyklister av alla slag RIKTLINJER Cykeltrafik ska prioriteras i trafikplaneringen, tillsammans med gång- och kollektivtrafik. Cykeltrafik ska prioriteras vid vägarbeten, tillsammans med gång- och kollektivtrafik. Cykelinfrastrukturen ska anpassas till olika cykeltyper och typer av cyklister. Cykelvägnätet ska bidra till ökad jämlikhet och integration. För att öka cykelns attraktivitet som transportmedel är det viktigt att ge den prioritet i trafik- och samhällsplaneringen, vilket framhålls i både Huddinge kommuns Översiktsplan och Trafikstrategi. Detta innebär bland annat att man i praktiken alltid ska ge cykeln goda förutsättningar när detaljplaner tas fram. Cykeln ska ha förutsättningar som är lika med, eller bättre, än bilen. Detta gäller även för situationer där cyklister påverkas vid ombyggnationer. Vägarbeten på eller i anslutning till cykelvägar kan, om de är felaktigt utformade, skapa stora framkomlighetsproblem för cyklister. Beroende på hur cyklisten leds om kan det även generera stora restidsförluster. Då cyklister är känsliga för avstånd är det extra viktigt att beakta möjligheterna till korta och trafiksäkra omledningsvägar när cyklisternas färdväg måste stängas av. Tydlig information om vad som pågår är nödvändigt. Avstängningen ska även förvarnas i god tid innan så att cyklande har möjlighet att välja en annan väg som blir så kort som möjlig. I vissa fall kan det även finnas anledning att komplettera vägvisningsskyltning med tillfälliga omledningsskyltar för rekommenderade cykelstråk. Det är inte bara antalet cyklister som ökar utan även typer av cykelfordon som till exempel elcyklar, lådcyklar och cyklar med cykelvagn 7. Dessa cykeltyper möjliggör nya transport- och levnadsvillkor och ökar kraven som ställs på cykelinfrastrukturen bland annat vad gäller ökade hastigheter, cykelbanans bredd och behovet av separering från motortrafik och gående. För att utvecklingen av cykeln som transportmedel ska fortsätta i en positiv riktning behöver cykelinfrastrukturen anpassas till olika cykeltyper vad gäller framförallt bredd på cykelväg/fält och cykelparkeringens utformning. Möjligheterna som skapas genom bredden av cykeltyper ökar även sannolikheten att människor som tidigare inte cyklade ser cykling som ett alternativ för vardagsresor. 6 Boverket (2013). Planera för rörelse! – en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. 7 Boverket (2013). Planera för rörelse! – en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. 11 Cykeln ska vara ett transportslag som alla invånare känner sig trygga med att använda, om man är ung, gammal, funktionshindrad, van eller ovan cyklist. Valet av cykel och personliga förutsättningar skapar olika behov till cykelinfrastrukturen. Dessa ska Huddinge kommun sträva efter att fylla. Figur 3 (vänster): Lådcykel i stadsmiljö. Källa www.dietsfabrik.se Figur 4 (höger): Användaren cyklar med liggcykel. Rullstolen sitter fast i dragkroken. Källa: www.spinalistips.se Genom valmöjligheter får människor makt att påverka sina liv, exempelvis genom vilka transportval som finns tillgängliga. För att cykling ska vara ett realistiskt alternativ krävs att sammanhängande vägar för cyklingen finns för hela resan i ett dörr-till-dörr perspektiv. En ökad satsning på cykling ökar även tillgängligheten för dem som inte har bil. Cykling är också en del av integration för nya svenskar. Flera genomförda projekt som handlat om att lära kvinnor med invandrarbakgrund att cykla redovisar resultat som tydligt styrker detta. Möjligheten att gratis kunna ta sig fram på ett snabbt och enkelt sätt underlättar vardagen avsevärt för en stor del av målgruppen och kan även påverka möjligheterna att få arbete 8. Ett cykelvägnät kopplat till övriga transportsystem RIKTLINJER Cykelvägnätet ska kopplas till kollektivtrafikens större stationer och busshållplatser. Attraktiva cykelparkeringar ska finnas vid kollektivtrafikens större omstigningspunkter och andra viktiga målpunkter såsom skolor, arbetsplatser, butiker etc. Huddinge kommun ska sträva efter att cykelvägarna ska vara kopplade till övriga transportsystem för att möjliggöra resor där cykel kombineras med andra färdsätt. Det är särskilt viktigt att utveckla kopplingen till spårstationer, större busshållplatser och terminaler. Huddinge kommun ska planera för att vid spårstationerna 9 erbjuda attraktiva cykelparkeringar där tillgänglighet, trygghet, säkerhet och service har högsta prioritet. Konceptet kallas för bike & ride, vilket innebär att resan börjar på cykel som sedan lämnas vid stationen, därefter fortsätter resan med kollektivtrafiken. Bike & ride är inte bara en plats för cykeln utan även cyklisten 10. 8 Trafikverket (2012). Ökad och säker cykling. Redovisning av regeringsuppdrag. Vårby gård, Masmo, Flemingsberg, Huddinge, Stuvsta, Trångsund och Skogås. 10 I Malmö finns goda exempel på bike & ride-lösningar. För att läsa mer om dessa, gå in på www.malmo.se 9 12 Figur 5 (vänster): Bike & Ride i Malmö, Källa www.malmo.se Figur 6 (höger): Ingång till lounge, dusch och WC i cykelparkeringsgaraget Hyllie i Malmö. Foto: Marika Norrberg Kollektivtrafikbranschen arbetar utifrån målsättningen att fördubbla kollektivtrafiken till år 2020 11. Eftersom det är ett mål i Trafikstrategin att öka möjligheterna för kombinationsresor mellan cykel och kollektivtrafik är det viktigt att utforma attraktiva bytespunkter. Det finns därför ett ökat behov av attraktiva och stöldsäkra cykelparkeringar vid kollektivtrafiken. Studier från Nederländerna visar på att förbättrade cykelparkeringsmöjligheter vid kollektivtrafikstationer ökar cyklandet dit. Vidare så har införandet av cykelparkeringsplatser vid regionala busshållplatser ökat andelen anslutningsresor med cykel med 14 procent. 12 Attraktiv och tillgänglig cykelparkering RIKTLINJER Cykelparkeringar ska anläggas så nära målpunkten som möjligt och alltid närmare målpunkten jämfört med bilparkering. Cykelparkeringar ska placeras så att omvägar undviks på vägen till målet. Cykelparkeringar ska ha tillräcklig kapacitet, vara stöldsäkra, upplysta, lättillgängliga, väderskyddade och anpassade för olika cykeltyper. Cykelparkeringen ska anpassas till målpunktens behov. Cykelparkeringar ska underhållas kontinuerligt vilket inkluderar omhändertagande av skrotcyklar Den faktor som i flera undersökningar har visat sig ha störst betydelse för cyklisterna är närhet från cykelparkeringen till målpunkten. Därför är den absolut viktigaste faktorn för att en cykelparkering ska fungera att den ligger nära målpunkten. Om parkeringen ligger för långt bort väljer cyklister att parkera sin cykel där de anser det vara lämpligt, vilket kan orsaka framkomlighetsproblem för exempelvis utryckningsfordon och personer med funktionsnedsättning. Cykelparkeringen ska ligga på vägen till målet. Det tar emot att cykla förbi målet för att parkera sin cykel och sen därefter gå tillbaka därifrån man kom. Det är viktigt att undvika en lokalisering där biltrafikströmmar måste korsas eller där fysiska barriärer utgör hinder. För att hitta den bästa lokaliseringen för en cykelparkering ska hänsyn tas till, bland annat 11 X2 Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik. Håkansson (2008). Cykelparkeringsplatser och deras betydelse för cyklandet – Rekommendationer för planering av cykelparkeringsplatser 12 13 målpunktens storlek, antalet entréer, om det finns flera målpunkter i närheten och var de cyklande kommer från. Genom att studera det omgivande cykelvägnätet kan man få svaret på från vilken riktning de flesta cyklande kommer, detta är en viktig input även för att anpassa cykelparkeringens angöringsriktning, vilket inverkar på parkeringens attraktivitet. För en snabb och smidig parkering får ytan inte vara för smal och trång. Det ska vara bekvämt att komma in och ut ur parkeringen, annars är risken att cyklar parkeras utanför 13. Andra viktiga faktorer som också har stor betydelse är att det finns lediga platser, att parkeringen är stöldsäker och att den upplevs som trygg. Generellt kan man säga att de nämnda faktorerna sannolikt värderas olika beroende på person och kontext. På grund av detta har Huddinge kommun identifierat två typer av parkeringar som ska täcka in behoven på olika målpunkter. Cykelparkeringar för långtidsparkering ska främst attrahera och tillgodose parkeringsbehoven för pendlare, anställda, studenter, boende eller cyklister som har för avsikt att parkera under längre tidsperioder. Dessa har höga behov vad gäller säkerhet och förutsägbarhet med tanke på tillgängligheten på parkering. Korttidsparkeringar ska främst tillgodose behovet för exempelvis shoppingkunder, restauranggäster och liknande besökare som parkerar sin cykel kortare tid än två timmar. Dessa parkeringsplatser ska med fördel ligga i nära anslutning till entréer och vara lokaliserade på framträdande platser med god orienterbarhet. 14 Stöldsäkerhet anses vara (mycket) viktigare för många fler cykelanvändare i stora städer än på mindre orter 15. På frågan varför man inte cyklar svarade 28 procent i en studie av Naturvårdsverket att de inte cyklar på grund av risken för cykelstölder. 16 Allt eftersom tiden ökar som cykeln ska stå parkerad, ökar också kraven på stöldsäkerhet. För att vara så stöldsäker som möjligt ska cykelparkeringsstället vara väl förankrat, så att det inte går att skruva upp parkeringens fäste. Det ska även gå att låsa fast cykeln i ramen, helst även i framhjulet. På detta sätt kan man inte plocka av hjulet och på så sätt få loss cykeln. Figur 7: Exempel på cykelställ med ramlås, som är den tryggaste varianten av cykelställ utomhus. Källa: Trafikverket För att cykelparkeringen ska upplevas som trygg är det viktigt att den är överblickbar, väl belyst och att den inte ligger undangömd. Genom att lägga parkeringen lätt synlig med en naturlig övervakning motverkas stöldrisken och trygghetskänslan ökas för cyklisten. 13 Boverket (2010). Gör plats för cykeln. Vägledning och inspiration för planering av cykelplanering vid stationer och resecentra. 14 Håkansson (2008). Cykelparkeringsplatser och deras betydelse för cyklandet – Rekommendationer för planering av cykelparkeringsplatser 15 WSP i samarbete med CyCity (2011). Parkering i storstad. Litteraturstudie om cykelparkering. 16 Naturvårdsverket (2005). Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder 14 En väl skött och underhållen parkering signalerar att cykeln är prioriterad i stadsbilden, vilket är en viktig del av att öka cykelns attraktivitet som färdmedel. Skötseln underlättas av att man inte tummar på parkeringens kvalitet, robustare ställ är inte lika lätta att vandalisera och kräver därför mindre underhåll. Tydlig märkning av anordnade cykelparkeringsplatser och lokala föreskrifter om felparkering av cyklar gör det lättare för personal att sköta parkeringen och omhänderta skrotcyklar 17. Tydlig cykelvägvisning, information och service RIKTLINJER Bra och lättillgänglig information ska finnas om cykelresande. Cykelvägvisningen ska hålla en jämn och hög standard utefter hela stråket för att skapa hög orienterbaret. Viktiga regionala och lokala målpunkter ska vägvisas. Det ska vara lätt att hitta information om cykelresande i kommunen och regionen som helhet både före, under och efter cykelresans gång. Detta för att man lätt ska kunna planera sin resa, hitta den genaste vägen och ha koll på vägarbeten och underhåll som påverkar cykelvägnätet. Här ingår också information kring hur man felanmäler och rutiner för åtgärdande av brister i systemet. Det huvudsakliga syftet med vägvisning är att visa vägen. Men det fungerar även som en tydlig markering att det finns ett kontinuerligt stråk och att cykeln är ett prioriterat trafikslag. Vägvisningen är därför viktig både för att marknadsföra ett cykelstråk för nya cyklister och fungera som ett stöd för såväl nya som vana cyklister att hitta den genaste vägen. 18 Viktiga regionala som lokala målpunkter och avståndet till dem ska vägvisas. Vägvisningssystemet ska följa en tydlig logik och vara enkelt att förstå. Cykelvägvisning ska finnas på alla platser där det kan uppstå tvivel om vägval och kompletterande stråkkartor bör uppföras på lämpliga platser längs stråken. Information kring hur man gör felanmälningar av infrastrukturen i cykelvägnätet bör finnas tillgänglig vid dessa punkter. Det föreslås också att i anslutning till dessa platser upprätta servicepunkter, där anordningar för cykelpumpar, serviceverktyg och cykelkartor tillhandahålls. Trafiksäkra vägar för cyklister RIKTLINJER Cykelvägnätet ska utformas i enlighet med det trafiksituationen och cyklisten kräver, med bra sikt, belysning, beläggning, bredd, vägmålning och prioritering i trafiken. Trafiksäkra skolvägar ska vara en självklarhet. Gång och cykel ska separeras från varandra i huvudnätet. Huvudcykelnätet ska utformas för att undvika cykling i blandtrafik. Utvecklad drift och underhåll av cykelvägnätet ska bidra till ökad trafiksäkerhet. 17 Boverket (2013). Planera för rörelse! – en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. 18 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) 15 Säkerhet vid cykling är en viktig faktor för att göra det mer attraktivt att cykla och en av vår tids största utmaningar inom trafiksäkerhetsområdet 19. För att skapa ett trafiksäkert cykelvägnät behöver utformningen anpassas efter funktionen, d.v.s. att man bl.a. ska kunna hålla en viss hastighet, köra om på ett säkert sätt och ha god framkomlighet i passager och i korsningar 20. Traditionellt sett har mycket av ansvaret för trafiksäkerhet lagts på cyklisterna själva men cykelutredningar visar att infrastrukturens utformning har större påverkan på cyklisters agerande än reglernas utformning. Därmed framhävs betydelsen av cykelinfrastrukturens fysiska utformning för trafiksäkerheten. Ett trafiksäkert cykelvägnät kännetecknas framförallt av: separerade bilfria cykelbanor som är fria från hinder, säkra cykelöverfarter med fasade kantstenar, fri sikt för bra överblickbarhet, bra vägbelysning för god synbarhet samt inte minst; bra drift och underhåll. 21 Viktiga målpunkter för barn är skolor, fritidsanläggningar och idrottsplatser. Det är en självklarhet att cykelstråken till dessa målpunkter ska vara trafiksäkert utformade. Figur 8 (vänster): Dubbelriktad cykelväg i Oslo, 3 meter bred cykelväg och 2 meter gångbana. Källa: http://www.bymiljoetaten.oslo.kommune.no/ Figur 9 (höger): Cykelväg bredvid gångbana, Källa: http://www.bymiljoetaten.oslo.kommune.no/ Separering är ett enkelt sätt att minska risken för konflikter mellan olika trafikantgrupper. Gång och cykel är två transportslag med olika behov. Alltför ofta talar man om gång och cykel tillsammans. Genom att separera dessa två trafikslag ökar både framkomligheten och trafiksäkerheten. När nya gångvägar och cykelvägar byggs ska dessa två funktioner därför separeras från varandra och från biltrafiken för att åstadkomma en ökad trafiksäkerhet. I upprustning av befintliga gång- och cykelvägar ska även eftersträvas att göra om gång- och cykelvägar som inte är separerade. Utöver den fysiska utformningen av cykelvägarna har drift och underhåll av cykelnätet en direkt påverkan för cyklistens säkerhet. Singelolyckor är den vanligaste olyckstypen. En vanlig orsak till just singelolyckor är brister i drift (snö, is, hala löv, grus på asfalt) och underhåll (sprickor, hål, ojämn beläggning). 22 Även utformingen av cykelvägen, som lutning, kantsten, fasta föremål och skymd sikt har stor betydelse för cyklisternas trafiksäkerhet. 19 Trafikverket m.fl. (2014). Säkrare cykling – Gemensam strategi för år 2014-2020, version 1.0. Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) 21 Trafikverket m.fl. (2014). Säkrare cykling – Gemensam strategi för år 2014-2020, version 1.0 22 Trafikverket m.fl. (2007). Trafik för en attraktiv stad (TRAST), underlag utgåva 2 20 16 Trygga vägar för cyklister RIKTLINJER Cykelvägnätet ska upplevas tryggt för alla cyklister genom att det är trafiksäkert, har bra överblickbarhet och egen belysning. Barn och ungas behov av trygghet ska prioriteras i trafikmiljön. Utformning av cykelväg i tunnel ska ha som mål att skapa så hög trygghetskänsla som möjligt. Upplevelsen av trygghet ökar i väl upplysta områden, områden med mänsklig närvaro och områden med bra överblickbarhet. Cykelvägnätet i Huddinge ska erbjuda trygga stråk med såväl god belysning som god sikt. Belysningsåtgärder ska vidtas först i stråk där belysning helt saknas, sedan i stråk där särskild belysning för cykelvägen saknas. Där så är möjligt ska miljöer som upplevs som otrygga åtgärdas genom underhåll eller ombyggnad. Figur 10: Exempel på bra belysning av cykelvägar. Källa: www.tekniskaverken.se Ibland kan intressekonflikter uppstå mellan trafiksäkerhet och trygghet. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det viktigt att skilja olika trafikslag från varandra och istället låta dem korsa varandra planskilt, genom till exempel gång- och cykeltunnlar. Ur ett trygghetsperspektiv leder dessa åtgärder till gång- och cykelstråk med dålig överblickbarhet och där färre människor rör sig, vilket kan leda till otrygga miljöer. Det senare kan i sin tur leda till att man undviker vissa stråk, som då blir än mer övergivna. 23 Vid planering av gång- och cykeltunnlar eller broar är det därför viktigt att utforma dessa för så hög trygghetskänsla som möjligt. God belysning är ett måste. Barn och ungas behov av trygghet behöver prioriteras i trafikmiljön för skolvägar samt i anslutning till förskolor och anläggningar för fritidsaktiviteter. Barn är de främsta brukarna av cykeln 24. En undersökning riktad till föräldrar med barn 6-12 år visar att med stigande ålder får allt större del av barnen på egen hand ta sig till olika målpunkter med cykel. Forskning visar samtidigt att barn upp till 12 års ålder saknar förutsättningar för att vid alla tillfällen visa ett trafiksäkert beteende. Dessa begränsningar ställer särskilda krav på hur trafikmiljön ska vara utformad för att barn ska kunna cykla säkert och tryggt. 25 Om föräldrar upplever cykelvägnätet som otryggt kommer de inte vilja att sina barn cyklar. Barn och unga cyklar framförallt kortare sträckor i lokalnätet. I lokalnätet ska därför 23 White arkitekter AB m.fl. (2011). Cykelstaden – En idéskrift om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst 24 Trafikverket (2011). Ökad och säker cykling – Redovisning av regeringsuppdrag. 25 Trafikverket (2011). Ökad och säker cykling – Redovisning av regeringsuppdrag. 17 trafiksäkerhet prioriteras speciellt högt i närheten av skolor, idrottsplatser och liknande målpunkter. Drift och underhåll RIKTLINJER Det ska utföras inspektioner av cykelvägnätet flera gånger per år. Felanmälningar som gäller cykelinfrastrukturen ska hanteras snabbt och målmedvetet. Ökat och förbättrat vinterunderhåll på prioriterade stråk i cykelvägnätet. Barmarksunderhåll ska utföras regelbundet. En studie av framkomligheten och problem för cyklister i Stockholmsområdet visar att cykelbanor och vägar i ytterstaden generellt är dåligt underhållna. Potthål och bristfälliga lagningar är vanligt förekommande vilket påverkar cyklisternas framkomlighet. 26 Undersökningar visar att genom bättre drift och underhåll både vinter och sommar kan antalet allvarligt skadade cyklister minskas med upp till 45 procent. Det innebär att det finns potential att kunna eliminera olyckor till följd av halka eller fall på grund av is, snö, grus, löv, gropar och sprickor, höga asfaltkanter och tillfälliga föremål. 27 För att även lyfta cykeln till ett attraktivt transportmedel som kan konkurrera med biltrafiken är det därför viktigt att höja drift- och underhållsstandarden. De funktionskrav som ställs på drifts- och underhållsåtgärder måste ta sin utgångspunkt i cyklisternas behov av god trafiksäkerhet och framkomlighet. För att möjliggöra en god nivå på drift och underhåll behövs både ett bra system för att ta emot och hantera felanmälningar samt regelbunden tillsyn av cykelvägnätet. För att säkra en hög standard och pålitlighet i cykelvägnätet behöver cykelvägnätet inspekteras flera gånger per år med avseende på beläggning, målning av cykelbanor och boxar, belysning, vägvisning, vegetation, hinder och rengöring. Under vintersäsongen ska stickprov av vinterväghållningen på de regionala cykelstråken göras. Ett annat viktigt underlag för drift och underhåll är felanmälningssystemet. Information kring hur man felanmäler behöver finnas lätt tillgänglig och uppföljning av felanmälningar är en mycket viktig del av att skapa förtroende för cykelns prioritet i Huddinge. Informationskampanjer kring detta kan vara aktuellt som en mobility managementåtgärd. Figur 11: Exempel på dålig drift och underhåll. Från vänster: Utsliten målning, sprucken beläggning, cykelvägvisning skymd av vegetation och nerklottrad skylt. Källa: www.tiltakskatalog.no 26 27 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) Trafikverket m.fl. 2014. Säkrare cykling, gemensam strategi för år 2014-2020, version 1.0 18 Vinterväghållning har framförallt en positiv effekt på trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Om fler väljer att cykla vintertid till följd av standardhöjningen av cykelvägen fås även positiva effekter på miljö och hälsa. Att satsa på vinterväghållning signalerar att cykel är ett högt prioriterat färdmedel i kommunen vilket även är en viktig marknadsföringsfaktor 28. Ett förbättrat vintercykelunderhåll är nödvändigt för att nå ett ökat resande med cykel året om. Detta kan åstadkommas genom att rikta ett ökat och förbättrat vinterunderhåll på prioriterade stråk i cykelvägnätet. Barmarksunderhållet är lika viktigt som vinterunderhållet och innebär bland annat sandsopning, sandupptag, lövupptagning, renhållning och beskärning. Figur 12 (vänster): Dålig vinterväghållning av cykelfält. Källa: www.tiltakskatalog.no Figur 13 (höger): Dåliga vägar skapar trafikfarliga situationer, exempel på potthål. Källa: www.nrk.no Vanliga underhållsåtgärder på cykelvägar är tätning av sprickor och lagning av potthål. Sådana brister i beläggningen är farliga i mörker eller om de göms under ett snö- eller lövtäcke. De utgör en säkerhetsrisk för cyklisterna och behöver därför åtgärdas tidigt. En åtgärdsplan för beläggningsunderhåll bör tas fram inför varje verksamhetsår. Detta för att få en överblick över beläggningsstandarden och för att kunna beskriva underhållsbehovet, för planering och prioritering av förbättringsåtgärder. Mer strategiska och välplanerade drift- och underhållsåtgärder bidrar till högre standard 29. Cykelvägens jämnhet har stor betydelse för cyklistens säkerhet. Utifrån väghållarsynpunkt är jämnhet även viktigt för en effektiv snöröjning. 3.3. ANDRA STRATEGISKA INRIKTNINGAR Som framgår av cykelplanens avgränsning så hanteras inte strategiområdena nedan i denna plan. Båda områden är dock av stor betydelse för att nå såväl uppsatt effektmål som regionala cykelmål och ska därför hanteras i andra planer. Rekreationscykling Inom kommunens gränser finns stora områden med fantastisk natur och många platser med kulturhistoriskt intresse. Möjligheten till rekreationscykling i kommunen är stor med flera rekreationsstråk av varierande standard. Rekreationscykling har ett stort värde i sig då det bland annat stimulerar till fysisk aktivitet, bättre folkhälsa och bättre miljö. Hur rekreationscyklingen kan utvecklas för att nå kommunens uppsatta mål behöver hanteras i en egen plan för rekreationscykling. 28 29 Trafikverket (2012). Steg 1 och 2-åtgärder för ökat cyklande. Effekter och nyttor. Trafikverket m.fl. (2010). Gcm-handbok 19 Kommunikation, information och marknadsföring För att lyckas med att nå målen om att öka andelen cyklister i kommunen krävs förutom satsningar i ny infrastruktur även en attityd och beteendeförändring såväl bland kommunens tjänstemän, politiker och invånare. Detta kan bland annat ske med hjälp av information, marknadsföring och kampanjer. För att hitta rätt åtgärder kan man använda sig av de många engagerade och kunniga medborgare som finns, genom till exempel fokusgrupper och felanmälningsappar. Dessa ”mjuka” trafikåtgärder, så kallade mobility managementåtgärder, tillämpas för att effektivisera och optimera användandet av den befintliga infrastrukturen. Genom att kombinera mobility managementåtgärder med så kallade ”hårda” åtgärder, såsom infrastruktursatsningar, uppkommer synergieffekter och nyttan av investeringarna av de fysiska åtgärderna ökar. Detta innebär bland annat att allt eftersom handlingsplanen verkställs ska den kommuniceras till kommuninvånarna, däribland utvecklingen av ny och förbättrad cykelinfrastruktur och cykeltrafik. Denna typ av frågor hanteras i kommunens mobility managementplan. 20 4. Planeringsprinciper Detta kapitel redovisar vilka principer och riktlinjer som ska ligga till grund för hur kommunen behöver arbeta med cykelplanering för att nå det uppsatta effektmålet samt det övergripande målet för hur trafiken i Huddinge ska utvecklas. 4.1. KLASSIFICERING AV HUDDINGE KOMMUNS CYKELVÄGNÄT Ett cykelvägnät består ofta av olika nättyper som ska fylla olika funktioner. Huddinges cykelvägnät består av ett huvudnät och ett lokalnät. Huvudnätet utgör stommen i kommunens cykelvägnät. Det består av både regionala cykelstråk och huvudcykelstråk. Huvudnätets främsta syfte är att erbjuda snabba och direkta resor inom kommunen samt till närliggande kommuner och regionen i stort. Viktiga målpunkter inom huvudnätet är till exempel spårstationer, busshållplatser, centrum och sjukhus. Lokalnätet utgörs av lokala stråk som kopplar till huvudnätet. Stråken i lokalnätet förbinder viktiga målpunkter som skolor, förskolor, arbetsplatser och idrottsplatser med huvudnätet. 4.2. FRAMTIDA CYKELVÄGNÄT: DRAGNING OCH PRIORITERING För att åstadkomma en gen och sammanhängande cykelinfrastruktur i hela Huddinge har ett framtida cykelvägnät identifierats, bestående av både befintliga stråk och tillkommande stråk. Kartan i Figur 14 illustrerar det framtida cykelvägnätet uppdelat på olika stråktyper. Framtida cykelvägnät Utredningsstråk Figur 14: Karta som visar Huddinge kommuns framtida cykelvägnät. 21 Även om cykelvägnätet i Huddinge till stor del redan är utbyggt så är behovet av investeringar omfattande om man önskar att fler ska se cykeln som ett attraktivt färdmedel. Cykelstråken i huvudnätet ska utformas för att kunna möta ett ökat cyklande, där en viktig del är att möjliggöra för ökade arbetsresor inom och genom kommunen. Därför ska standarden på de regionala cykelstråken vara mycket hög och följa riktlinjerna i den regionala cykelplanen 30. Den avgörande faktorn för prioritering av åtgärder i cykelvägnätet är stråkets eller platsens roll i transportsystemet. Andra viktiga faktorer som ligger till grund för prioritering av åtgärder i cykelvägnätet är potentialen för cykelresande i stråken och kopplingen till viktiga bytespunkter i kollektivtrafiken. Åtgärder i cykelvägnätet ska prioriteras i följande ordning: 1. Regionala stråk 2. Huvudstråk 3. Lokala stråk En av planens strategier för hur man kan öka cykelandelen är att skapa ett gent och sammanhängande cykelvägnät. När det gäller att bygga nya cykelvägar är det därför viktigt att implementera åtgärder som knyter samman stråk och förbättrar nätverket som helhet. Åtgärder som handlar om underhåll, förbättrad cykelvägvisning eller liknande, ska å andra sidan ha fokus på stråk som redan har den grundläggande infrastrukturen på plats. Ett stråk åt gången ska förbättras, anledningen till detta är att åtgärder som genomförs längs hela stråk syns tydligare än åtgärder som genomförs som punktinsatser i olika stråk samtidigt. Ytterligare fördelar med att genomföra åtgärder stråkvis är att det även blir enklare att kombinera dem med beteendepåverkansåtgärder. 4.3. DETALJUTFORMNING FÖR FRAMKOMLIG OCH TRAFIKSÄKER CYKLING En viktig åtgärd för att öka framkomligheten och trafiksäkerheten för cyklister är att utforma cykelinfrastrukturen utifrån cyklistens behov. Att utforma en ändamålsenlig infrastruktur för cyklister är sammantaget avgörande för att åstadkomma en ökad cykling på sikt 31. Cykelvägnätets bredd och beläggning Det finns många olika rekommenderade breddmått vid utformning av gång- och cykeltrafik. Olika bredder och standard gör att cyklisten kan ta sig fram med olika hastigheter och påverkar hur säkra de känner sig med olika förutsättningar. Mera plats ger större möjligheter för höga hastigheter och omcykling och är därför viktigt i stråk med höga flöden. 30 31 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) Trafikverket m.fl. 2014. Säkrare cykling, gemensam strategi för år 2014-2020, version 1.0 22 Huddinge kommun har valt att följa riktlinjerna i GCM-handboken 32 men avrundar uppåt. De regionala cykelstråken ska dimensioneras så att två cyklister kan mötas samtidigt som de passerar två gående. I huvudnätet kan två cyklister passera varandra och en gående. Lokalnätet ska dimensioneras så att en cyklist kan passera två gående. Bredderna som anges ska ses som minimimått. Bredare cykelvägar ger en ökad standard och komfort åt cyklisterna. Tabell 1: Minsta breddmått för cykelvägnätet (ytor för sidoområden, slänt mm tillkommer) Typ av bana Dubbelriktad gång- och cykelbana Enkelriktad cykelbana Regionala cykelstråk Huvudcykelstråk 4,5 m (gångbana 1,8 m) 4,0 m (gångbana 1,8 m) 2,25 m 2,0 m Lokala cykelstråk 3,0 m (Ej sep. vid bredd under 4,0 m) –* Cykelfält 1,7 m 1,5 m –* * Inget krav, bedömning görs från fall till fall Bredden på cykelbana som går bredvid gångbana är något smalare än en separat cykelbana. Skillnaden i utrymmesbehov förklaras av att cyklisterna vid låga fotgängarflöden kan ta en del av gångbanan i anspråk vi omcykling eller möte. Detta förutsätter dock att separeringen mellan cykelbana och gångbana tillåter en enkel passage, det vill säga att den utgörs av en målad linje, gatsten eller ränndal utan kanter eller höjdskillnader 33. I fall då det är trångt om plats kan det vara nödvändigt att göra en avvägd prioritering mellan trafikslagen så att de tillgängliga ytorna används på bästa sätt. Det kan till exempel vara nödvändigt att ta i anspråk kantstensparkeringar eller smalna av körfält för motortrafiken för att åstadkomma framkomliga och trafiksäkra cykelstråk. En jämn och fin beläggning, fri från skador och grus, är grundläggande för att undvika olyckor. Utgångspunkten är att: hela kommunens cykelvägnät ska vara asfalterat Uppkomna skador bör omedelbart åtgärdas och grus från vinterväghållningen omhändertas så fort det blir barmark. Standarden på cykelstråken ska vara minst lika god som den motorfordon erbjuds på de största transportlederna. Separering Cykelbanor ska alltid separeras från motortrafik i huvudcykelnätet. Även gång och cykel ska separeras från varandra för att öka framkomligheten, tryggheten och trafiksäkerheten. Blandtrafik är acceptabelt på det lokala cykelvägnätet där biltrafiken är hastighetssäkrad till 30 km/h. När cykelbanan ligger intill körbanan bör det alltid finnas en skiljeremsa som garanterar avstånd till motortrafiken och som hindrar snö från plogning att hamna i cykelbanan på vintern. Ju högre den tillåtna hastigheten är på intilliggande körbana desto större krav ställs på skiljeremsan. 32 SKL och Trafikverket (2010). GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. 33 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) 23 Tabell 2: Separering i cykelvägnätet Typ av separation Separering gång/cykel och bilar Separering gående och cyklister Separering gående och cyklister i tunnel Regionala cykelstråk Huvudcykelstråk Lokala cykelstråk Ja Ja > 30 km/h Ja Ja –* Ja Ja –* Separering av cyklister i Ja olika färdriktningar i tunnel Ja –* * Inget krav, bedömning görs från fall till fall Separeringen kan utformas på olika sätt, men de viktigaste principerna är tydlighet utan att skapa hinder. Målad linje är den vanligaste separationsformen och kan förekomma i de flesta miljöer. Separering genom olika beläggning, exempelvis asfalterad cykelbana och plattor på gångbanan, är vanligast i stadsmiljöer då det estetiska spelar en större roll. Vid platser med mycket gångtrafik är det viktigt att även personer med synnedsättning förstår var de ska gå. Separering med olika beläggning är det bästa, men smågatsten mellan cykel- och gångytor eller en så kallad ränndal fungerar också. Separeringen ska alltid förtydligas genom gång- och cykelsymboler. Separering genom nivåskillnader och kantsten mellan fotgängare och cyklister ska undvikas eftersom det ökar risken för olyckor genom att cyklister kör omkull. Hinder Fasta hinder i eller intill cykelbanan kan vara förenat med livsfara om de inte har utformats trafiksäkert. Det är viktigt att det inte finns några fasta hinder såsom stolpar och träd närmast cykelbanan. Förutom att trafiksäkerheten påverkas genom sämre sikt och framkomlighet, gör det även att hela banans bredd inte kan utnyttjas. När det gäller avstånd till sidohinder, körbana och parkering samt bredd på skiljeremsa ska rekommendationerna i den regionala cykelplanen följas (Tabell 3) 34. Tabell 3: Rekommenderat avstånd till sidohinder, körbana och parkering Typ av hinder eller skiljeremsa Minsta godkända avstånd Längsgående hinder (räcke, fasad, häck, mur, etc.) 0.5 m Fast sidohinder (stolpe, träd, parksoffa, väderskydd, etc.) 1,0 m Skiljeremsa mot körbana (>60 km/h) Räcke och 0,5 m Skiljeremsa mot körbana Kantsten och 1,0 m Skiljeremsa mot kantstensparkering 1,0 m Hinder i form av bommar, betongsuggor, stolpar och räcken som placerats i cykelbanan ska inte förekomma. Denna form av hinder har oftast upprättas i syfte att hindra bilar från tillträde. Så långt som möjligt ska andra åtgärder vidtas med detta syfte. Om fysiska hinder är enda lösningen är det mycket viktigt att hindret tydliggörs med vägmarkering, kontrastfärg och reflexer och att det placeras mellan motriktade cykelfält eller mellan 34 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) 24 cykelbana och gångbana så att det medger god framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklisterna. Sikt Platser med begränsad sikt på grund av tvära kurvor, murar, tunnlar, topografi eller växtlighet är relativt vanligt förekommande och medför problem för såväl framkomlighet, trafiksäkerhet som trygghet. De regionala cykelstråken ska utformas efter gällande krav i VGU 35. Det innebär att cyklisten alltid ska ha en siktsträcka på minst 35 meter i det mest ogynnsamma läget på cykelbanan. Vid en hastighet av 30 km/h har cyklisten två sekunder på sig att reagera vid ett plötsligt hinder, vilket gör det möjligt att bromsa bekvämt. Om cykelbanan av någon anledning inte har kunnat utformas för att medge den dimensionerande trafiksituationen (omkörning vid möte) måste sikten motsvara den dubbla bromssträckan, det vill säga 70 m 36. Regelbunden röjning av växtlighet, som begränsar sikten, kan förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på många platser och är därför en viktig del av cykelvägnätets drift och underhåll. Horisontal- och vertikallinjeföring För att framkomlighet och trafiksäkerhet inte ska påverkas av cykelbanans linjeföring är det viktigt att tvära kurvor undviks så långt som möjligt. Enligt VGU ska det vid val av kurvradier alltid tas hänsyn till: Trafiksäkerhet Framkomlighet och kördynamik Behov av omkörningssikt Visuell ledning Terränganpassning Estetik Anläggningskostnader och intrång Utöver dessa kriterier finns det även minimiradier som har tagits fram för att säkerställa att cyklisten inför plötsliga hinder alltid ska kunna bromsa utan risk för att köra omkull på grund av kurvans radie. Tabell 4: Rekommendation, minsta kurvradie i huvudnätet 37 Dimensionerande hastighet Miljö God standard, minsta kurvradie 30 km/h Gång och cykelväg 40 m 35 VGU är en samlande beteckning för styrande dokument inom vägars och gators utformning, framtagna av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting. 36 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) 37 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) 25 För god framkomlighet och trafiksäkerhet ska cykelbanor inte ha en lutning som överskrider 2 procent. Ibland är terrängen sådan att lutningen måste vara större än så. Då är det extra viktigt att utformningen i övrigt följer gällande standard, eftersom risken för olyckor blir större med ökad lutning. Det är också viktigt att cykelbanor som går längs bilvägar utformas med lika god vertikallinjeföring som bilvägen, annars kan cyklisterna komma att följa bilvägen istället. Vid planskilda korsningar, där cykelbanan ansluter till korsande cykelbana, går det att undvika onödiga höjdskillnader genom att låta cykelbanan gå på samma bro som medlöpande väg. Denna typlösning ger förbättrad framkomlighet och även förbättrad trafiksäkerhet, eftersom korsande trafik i tunnelmynningen kan undvikas. Korsningspunkter, passager och busshållplatser Det är viktigt att korsningspunkter och passager utformas på ett sådant sätt att cykeltrafikens framkomlighet och trafiksäkerhet prioriteras. Där cykelstråken i huvudvägnätet löper parallellt med gator och vägar ska samtliga passager av anslutande gator och vägar utformas med hastighetssäkring och genomgående cykelbana där korsande biltrafik lämnar företräde för cyklister. Det samma gäller vid in- och utfarter till parkeringar och fastigheter. Samtliga passager i cykelvägnätet ska ha nedfasade kantstenar, se Tabell 5. Längs lokalnätet ska samtliga passager vara utformade med hastighetsäkring så att god trafiksäkerhet uppnås i hela nätet. Säkra skolvägar ska prioriteras. Principlösningar för passageutformning visas i Figur 15 och Figur 16 38. Figur 15: Typlösning, genomgående gång- och cykelbana 38 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) 26 Figur 16: Typlösning, gång- och cykelkorsning på sträcka med hastighetssäkring (vänster), Typlösning, gång- och cykelkorsning på sträcka med avsmalning och upphöjning (höger) För att ge cyklister god framkomlighet vid trafiksignaler ska signalregleringen anpassas efter cyklistens behov. Detta skapas genom en egen signal för cykeltrafik där cykelbanor ansluter till signalreglerade korsningar. Detektering för cykeltrafik och så kallad överanmälan installeras för att undvika långa väntetider för cyklister. Tabell 5: Rekommendationer för utformning av passager, korsningar och busshållplatser Åtgärd Utformningskrav i: Nedfasade kantstenar Hastighetssäkring av passage enligt typexempel från den regionala cykelplanen Anpassade trafiksignaler (detektor alt. grön våg för cyklister) Hela cykelvägnätet Viloräcke eller fotstöd vid trafiksignaler Huvudnätet Utformning vid busshållplats Minst 1 m bakom väderskydd/räcke Om kurva i anslutning till busshållplatsen, minst 40 m radie Hela cykelvägnätet Huvudnätet Hållplatsområden är typiska områden där konflikt mellan fotgängare och cyklist kan uppstå. Det är därför viktigt att utforma dessa så att påkörningsrisken mellan cyklisten och påstigande/avstigande minimeras. Cykelbanan ska därför placeras bakom väderskyddskydd/räcke. Den eventuella kurvan som blir nödvändig för cykelbanan bör ha en radie om minst 40 meter för att cyklistens sikt och framkomlighet inte ska begränsas. Räcke ska placeras mellan cykelbana och hållplatsområdet för att hindra fotgängare från att plötsligt stiga ut i cykelbanan. 27 Figur 17: Utformning vid fickhållplats 39 Figur 18: Utformning vid kantstenshållplats 40 I anslutning till hållplatser bör det finnas cykelparkeringar så att inte räcken, avsedda att separera fotgängare och cyklister, används för att låsa fast cyklar. Belysning av cykelvägar En bra cykelvägsbelysning är viktig utifrån såväl säkerhetssynpunkt som trygghetssynpunkt. Belysningen i kommunens cykelnät inventerades 2013 och visar att flera stråk i kommunen saknar egen cykelvägsbelysning och att vissa helt saknar belysning, se kartan i Figur 19. För att öka tryggheten och säkerheten för cyklister behöver en komplett cykelvägsbelysning byggas ut. Armaturens placering och ljusbild ska vara anpassad för cykelvägen. Det är också viktigt att belysningsstolparna inte står placerade inom cykelbanans skyddszon, då blir de ett hinder för trafiksäkerheten snarare än en förbättring. Att förlita sig på spilljus från intilliggande gata eller väg kan medföra att belysningen blir ojämn och att vissa partier blir helt eller delvis mörklagda. Bristande belysning är inte bara ett trafiksäkerhet- och framkomlighetsproblem utan även en fråga om trygghet. Detta är framförallt fallet i områden som ligger avsides från bebyggelse. I lokala cykelstråk är det därför mycket viktigt att gatubelysning även på ett tillfredställande sätt täcker in cykelstråket. Egen belysning för cykelstråken ska finnas i hela huvudnätet samt längs delar i lokalnätet som inte på tillfredsställande sätt täcks in av gatubelysning. Eftersom det finns stora brister i cykelbelysningen i kommunen ska utbyggnad av denna ske först i stråk som helt saknar belysning, därefter i stråk som saknar egen cykelbelysning. Då dessa är många ska prioriteringen av stråk ske i enlighet med principerna som beskrivs i kapitel 4.2. 39 40 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) 28 Figur 19: Belysningsbehov i cykelvägnätet, enligt inventering 2013 4.4. CYKELVÄGVISNING Cykelvägvisning ska finnas för cykelvägnätet i hela Huddinge kommun. Viktiga målpunkter och avståndet till dem ska vägvisas på ett sätt som är enkelt att förstå och som man snabbt kan ta till sig. Viktiga riktlinjer är att: Cykelvägvisning ska finnas på alla platser där det kan uppstå tvivel om vägval. Placeringen och utformningen av vägvisningen ska vara sådan att man inte behöver stanna för att läsa. På strategiska platser i huvudnätet ska kartor över cykelvägnätets stråk sättas upp för att komplettera resterande cykelvägvisning. Här ska också uppdaterad information kring felanmälningar, drift och underhåll, samt pågående investeringar presenteras. Cykelvägvisning finns i dag för såväl huvudnätet som lokalnätet i kommunen. På skyltarna redovisas olika målpunkter med avstånd i kilometer. Avståndet till målpunkter utanför kommunen redovisas i dag med avstånd till kommungränsen. I framtiden ska skyltningen visa avstånd till själva målpunkten. En genomgång av skyltningen behöver göras för att korrigera detta på befintlig vägvisning. I kommunen finns en cykelvägvisningsplan sedan 2009 som bl.a. redovisar vilka målpunkter inom och utanför kommunen som ska vägvisas. Förutom 29 målpunkter innehåller cykelvägvisningsplanen gällande standard för skyltutformning samt en strukturell karta över vägvisningens start- och målpunkter, en så kallad stam- och grenplan. Med hjälp av den kan en kontinuerlig cykelvägvisning uppnås. Cykelvägvisningsplanen behöver i samband med denna reviderade cykelplan ses över och revideras. Detta för att säkerställa att cykelvägvisningsplanen samordnas med cykelplanen. 4.5. CYKELPARKERING I parkeringsprogrammet för Huddinge, som tas fram parallellt med cykelplanen beskrivs närmare cykelparkeringars p-tal, storlek, funktionskrav och placeringar, men några grundläggande utgångspunkter för vad som utgör en cykelparkering av god kvalité i Huddinge beskrivs nedan. En attraktiv cykelparkering i Huddinge kommun ska: ligga nära målpunkten ha ställ där ramen kan låsas fast ha ställ som är väl förankrade vara väderskyddad ha tillgänglig kapacitet vara väl synlig och bra belyst vara anpassade till alla cyklars parkeringsbehov ha tillräckligt utrymme i gaturummet städas och snöröjas rensas från skrotcyklar Olika aspekter är mer eller mindre viktiga beroende på vilken målpunkt cykelparkeringen tillhör. Exempelvis bör avståndet för korttidsparkering vara högst 25 meter. För långtidsparkering värderas och kompenseras det längre avståndet med säkrare och mer väderskyddade parkeringsmöjligheter. Dock ska cykelparkeringsplatser alltid ligga närmare målpunkten än närmaste bilparkeringsplats. När cyklisterna kan komma från flera håll bör cykelparkeringarna fördelas i flera kluster. Vid större knutpunkter ska cykelparkering spridas till samtliga entréer, så att tillgängligheten från olika håll blir god. Annars riskerar det också att uppstå spontana och oordnade parkeringar vid sekundärentréerna. Flera små parkeringar är generellt bättre än en stor när det gäller kortidsparkeringar. Om avstånden från målpunkt till cykelparkering börjar närma sig 100 meter och behov finns bör man överväga att bygga cykelparkering på höjden i garage om ingen markyta kan frigöras närmare. 41 Tabell 6: Kriterier för korttids- och långtidsparkeringar Målgrupper 41 Korttidsparkering Shoppingkunder, restauranggäster m.fl. Trafikverket (2010). Cykelparkering vid resecentrum 30 Långtidsparkering Pendlare, anställda, studenter, boende m.fl. Närhet till målpunkt < 25 meter Väderskyddad Ja Bevakad Ej krav Ja (inklusive gångvägen från parkeringen till stationens ingång) Ja Låsbar, i ram Ja Ja Väl förankrad Ja Ja Belysning Ja Ja < 100 meter En välordnad och tydligt utpekad markparkering med möjlighet att låsa fast cykeln i ramen under väderskydd, utgör en basfunktion på samtliga kollektivtrafikpunkter. På de större stationerna bör även en andel av cykelställen vara bevakade, till exempel i form av övervakade cykelgarage. Vid utbyggnad av cykelgarage ska man även bedöma potentialen för att utveckla servicekoncept där garagefunktionen kombineras med annat utbud såsom förvaringsskåp, omklädningsrum, dusch, WC, cykelpump, information om kollektivtrafiken m.m. Figur 20: Cykelparkering med ramlåsning, väderskydd och belysning vid hållplats. Källa: www.framtidenskollektivtrafik.se Cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafikknutpunkter ska även kännetecknas av mycket hög kapacitet. Det är svårt att ställa en fast norm för hur många cykelparkeringsplatser som behövs vid olika typer av bytespunkter därför att behovet av antal och typer av cykelparkeringar varierar över tiden. Det gäller därför att försöka planera så rätt som möjligt genom att ta hänsyn till siffror över på- och avstigande. Att regelbundet undersöka var det råder brist på parkeringsplatser ger ett bra underlag till utbyggnad. För att det ska vara enkelt och bekvämt att parkera cykeln bör beläggningsgraden på cykelparkeringen inte överstiga 0,9 vid högtryck. Trafikverkets rekommendation är att det bör det finnas cykelparkering motsvarande15 procent av antalet resenärer på knutpunkten, som t.ex. kan implementeras i samband med ombyggnader. På lång sikt är det rimligt att cykelparkering för 20 procent av resenärerna utgör målet 42. 42 Trafikverket (2013). Stationshandbok. 31 4.6. DRIFT OCH UNDERHÅLL Huddinge kommun har väghållaransvar för merparten av de cykelvägar som finns i kommunen vilket innebär att de regelbundet ska se över och utveckla fordon och utrustning av cykelvägnätet för att säkerställa god framkomlighet och trafiksäkerhet året runt. Drift och underhållsarbetet utförs både i egen regi och av anlitade entreprenörer. Fordon och utrustning ska vara anpassade för cykelvägar så att de tar sig fram överallt och kan utföra åtgärder med önskat resultat. Fordonen får inte vara för tunga med risk att lämna skador på infrastrukturen. Gällande kriterier för skötsel Cykelvägarna ska hållas i ett sådant skick att risken för olyckor minimeras. Belysning, skyltar och vägmärken ska vara hela och rena. Beläggningen ska vara jämn, fri från potthål och sprickor Vinterväghållningen ska hålla en sådan standard att det går att cykla trafiksäkert hela vintern Löv och kvistar får endast förekomma i liten omfattning. Risken för halka får inte påtagligt öka. Vegetationen får inte inkräkta på cykelvägarna eller cykelbanorna. Sikttrianglar, belysning, skyltar och vägmärken ska hållas fria från skymmande vegetation. Cykelparkeringar ska vara rena, hela och fria från skrotcyklar Vid vägarbeten ska anpassning och anvisning göras för att prioritera cykeltrafik Åtgärder ska i första hand prioriteras till regionala cykelvägnätet och huvudcykelvägnätet där behoven av god framkomlighet är som störst. Utförandetider ska ses som minimikrav men att målsättningen är högre. Tillsyn av cykelvägnätet Ett kontinuerligt underhåll är grundläggande för att motverka risken att förstöra vägkroppen så att det i framtiden behövs större ombyggnader till en större kostnad. Det ökar också framkomligheten och trafiksäkerheten i cykelvägnätet samt visar att cykeln är ett prioriterat trafikmedel. Cykelvägnätet ska genomgå regelbundna tillsyn i enlighet med Tabell 7. Det behövs även ett lätt och bra system för cyklister att lämna felanmälningar där uppgifterna tas om hand effektivt och felet åtgärdas så snabbt som möjligt. Beläggningsskador, växtlighet som skymmer sikten, trasig belysning och liknande brister bör allra helst upptäckas i tid och åtgärdas innan cyklisterna hunnit påverkas. Kontroll av snöröjning och sandupptag är viktigt för att få en bild av hur upphandlade funktioner utförs. All planering av drift och underhållsåtgärder ska utgå från nuläget genom kontinuerlig tillsyn enligt nedan. Tabell 7: Kriterier för uppföljning och kontroll av drift och underhåll Tillsyn av cykelvägnätet Utförande Regionalt cykelvägnät Kontroll 1 gång/månad Huvudcykelvägnät Kontroll 1 gång/månad Lokala cykelvägnätet Kontroll 2 gånger/år Stickprov av snöröjning och sandupptag Några gånger/år Felanmälningar Omhändertas så snabbt som möjligt. 32 Rent trafikfarliga brister ska tas omhand omedelbart. Vinterväghållning Kontinuerlig vinterväghållning ska möjliggöra året-runt cykling för flera. Undersökningar visar att snöröjning anses vara av störst betydelse för valet att cykla, medan halkbekämpning anses viktigast sett till olycksrisken 43. Under de senaste åren har nya metoder och utrustningar för vinterväghållning utvecklats som visar på stor potential för effektivare snöröjning som är bättre anpassad för cyklistens behov, härunder sopsaltning. Den metod som ger bäst resultat ska användas för att uppnå ett tillgängligt och trafiksäkert cykelvägnät även på vintern. Vinterväghållning ska omfatta samtliga cykelvägar i kommunen, men de prioriterade och mest frekventerade stråken bör åtgärdas först. Under vintersäsongen ska stickprov av vinterväghållningen på de regionala cykelstråken göras. Tabell 8: Kriterier för vinterväghållning Vinterväghållning Frekvens Snöröjning Halkbekämpning Start vid 2 cm och färdigställt inom 4 timmar. Prioriterade huvudstråk ska vara klart inom 2 timmar eller senast kl. 07:00 och kl. 15:00. Vid halkrisk, påbörjas omedelbart, klart inom 2 timmar. Kompletterande snöröjning Påbörjas inom 1 dygn Moddning Vid behov Sandsopning Vid längre mildperioder med barmark. Sanden sopas åt sidan men tas inte om hand. Barmarksväghållning När snö och is har smält är det även viktigt att sand och grus sopas undan så snart som möjligt för att cykelvägarna ska återfå bästa friktion. Mellan april och september är löst grus den vanligaste halkorsaken. Sopning av cykelvägnätet bidrar både till den estetiska aspekten och är viktig för att hålla beläggningen fri från lösa föremål som kan leda till singelolyckor eller punktering. En cykelväg bör generellt sopas mer frekvent än en bilväg eftersom bilvägen ”automatiskt” rensas från skräp till följd av motortrafikens tyngd och hastighet. Siktröjning av skymmande buskar och träd är en viktig säkerhets- och trygghetsåtgärd. Genom att glesa ut närbeläget buskage följer överblickbarhet, vilket ökar trygghetskänslan och gör att cyklisterna synliggörs för andra trafikanter. I nyanläggning av angränsande växtlighet är det viktigt att ha i åtanke hur denna kommer påverka cykelvägen, exempelvis kan rotintrång leda till brister i beläggningen vilket orsakar säkerhetsrisker. Varje år tar kommunen fram ett beläggningsprogram. Programmet redogör vilka gator som planeras för beläggningsarbeten det kommande året. Lagning av beläggningsskador, 43 Trafikverket (2012). Steg 1 och 2-åtgärder för ökat cyklande. Effekter och nyttor. 33 s.k. potthål och sprickor i beläggningen är dock ett kontinuerligt arbete som åtgärdas efterhand som brister upptäcks, lagning ska ske så snabbt som möjligt efter felanmälan. Tabell 9: Kriterier för barmarksväghållning Barmarksväghållning Frekvens Sandsopning Grovsopning påbörjas vid barmark och avslutas senast den 1 april, senareläggs vid snö. Sandupptagning avslutas senast 15 april. Vid behov samt minst 1 gång/månad. Sopning och renhållning (löv, sten, grenar, glassplitter etc.) Sikt och framkomlighetsröjning Beläggningsunderhåll Målning Utförs efter inrapportering, vid behov, samt 3 ggr/år. En fri höjd på 3 meter och 1 meter i sida om cykelvägen ska upprätthållas. I anslutning till korsningar och passager ska sidoområden röjas för att öka sikten Sprickor med bredd >5 mm åtgärdas inom 5 arbetsdagar. Potthål >50 mm i diameter lagas inom 5 arbetsdagar efter upptäckt. Brister identifieras efter vårsopningen och åtgärdas löpande enligt prioriteringsbedömning. Helårsunderhåll I syfte att skapa förutsättningar för cyklande året om behöver rutinerna för drift och underhåll anpassas till detta. Belysning, skyltning, undanröjning av hinder, anpassning vid vägarbeten och drift av cykelparkeringar är åtgärder som måste upprätthålla hög standard hela året. Helårs drift och underhåll Utförande Belysningsunderhåll Drift av cykelparkeringar Utförs efter inrapportering samt kontrolleras 3 ggr/år. Belysningen ska ha så hög standard att underlaget syns. Allvarliga fel som kan vålla skada ska åtgärdas snarast. Skyltning ska hålla en jämn och hög standard. Skyltar ska vara hela, rena och riktade åt rätt håll. Buskar som skymmer, klotter och påkörda skyltar ska åtgärdas inom skälig tid. Hinder i cykelvägnätet ska åtgärdas inom skälig tid. Om hindret finns i det regionala cykelnätet, utgör framkomlighetsproblem och är trafikfarligt bör det vara borta inom 4 timmar. Trafikanordningsplaner ska alltid tas fram för att säkerställa cykeltrafikens framkomlighet och säkerhet vid arbeten på och omkring cykelvägar. Tillfällig skyltning och vägvisning ska göras i enlighet med riktlinjerna. Ska ske kontinuerligt så att parkeringar är hela och rena Cykelparkeringsrensning Utrensning bör ske minst 2 ggr per år, i april och augusti. Underhåll av skyltar och vägmärken Hinder i cykelvägen Tillfällig utformning vid vägarbeten Ett tydligt tecken på om cykelstråken inte underhålls är när skyltningen är nerklottrad, skyltar riktade åt fel håll, skyltar som inte syns på grund av buskage eller montering i fel höjd eller att de helt enkelt inte är utformade så att de är läsbara. Underhåll av befintlig skyltning innebär tvättning, riktningskontroll samt utbyte av skylt vid skada, dålig läsbarhet (10 meter avstånd) eller dålig reflexförmåga. 34 Det krävs kontinuerligt underhåll av cykelställ och parkering. Det är viktigt att cykelparkeringar sköts så att de ser fräscha ut för att cyklister ska vilja parkera där. För att öka kapaciteten i cykelställen är det viktig med en rutin för utrensning. På så sätt kan parkeringsplatser frigöras som tas upp av cyklar som inte används. När åtgärder måste göras på eller i anslutning till cyklistens trafikmiljö ska alternativa cykelvägar iordningsställas antingen genom att visa till annan väg eller sätta upp tydlig trafiksäker skyltning och markering runt området. Avstängning av väg ska alltid planeras så att cyklister kan passera vägarbetsområdet på ett säkert sätt, separat från övrig trafik så långt det är möjligt. En trafikanordningsplan ska upprättas 44. Framkomligheten för cyklisten får inte försämras nämnvärt på de regionala cykelstråken. Tillfällig skyltning och vägvisning vid vägarbeten i gatumiljön ska göras i enlighet med riktlinjerna. Prioritering av drift- och underhållsåtgärder För att nå ett ökat resande med cykel året om ska ökade drift- och underhållsåtgärder riktas först till stråk som anses vara prioriterade utifrån något av följande kriterier: längre stråk av regional betydelse stråk som ansluter till kollektivtrafiken stråk som är väl använda av cyklister En utredning av exakt hur denna prioritering ska se ut behöver tas fram. Tillsvidare används bedömningarna som presenteras i kapitel 4.2. 44 Trafikanordningsplan (TA-plan) är en plan över trafikföringen i, och i vissa fall omkring, ett vägarbetsområde som ska tydligt åskådliggöra den tänkta trafikledningsmetoden, d v s hur trafiken ska förbiledas, överledas eller omledas. Vid upprättande av en TA-plan ska särskild hänsyn tas till de oskyddade trafikanterna. 35 5. Uppföljning Cykelplanen ska visa vad Huddinge kommun vill uppnå med cykelplaneringen i kommunen fram till år 2020. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att följa upp planen och dess aktualitet. Det viktigaste i en strategi är inte hur man uppnår målen utan att målen uppnås. För att mäta om man genom planen lyckats förbättra förutsättningarna för vardagsresor med cykel och på så sätt förutsättningarna för att öka andelen cykelresor i kommunen, har ett antal indikatorer tagits fram kopplat till de strategiska inriktningarna. Beskrivningen av hur effektmålet och indikatorerna ska följas upp följer nedan. 5.1. EFFEKTMÅLET: ÖKA ANDELEN CYKELRESOR Enligt Trafikstrategin 45 ska andelen av resorna som genomförs med cykel öka. Det framtagna effektmålet är att: Andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 procent 2011 till 10 procent år 2020. Utgångsläget för att mäta utvecklingen av andelen cykelresor är RVU 2011 46 (se Figur 21). Den kommunövergripande resvaneundersökning som ingår i uppföljningen av kommunens Trafikstrategi, och som ska göras var femte år, ska användas för att följa upp effektmålet. bil annat till fots cykel kollektivtrafik 2% 57% 41% 13% 4% 24% Figur 21: Andelen av resorna som genomfördes med cykel 2011. 5.2. INDIKATORER I nedanstående tabell anges ett antal indikatorer som ska visa hur cyklisterna upplever Huddinge som cykelstad och hur standarden är på cykelvägnätet inom kommunen. Indikatorerna ska dels visa mätbara värden ur olika aspekter och dels upplevda värden ur enkäter och undersökningar. Genom indikatorerna kan arbetet med kommunens mål att öka cykeltrafiken följas upp. 45 Huddinge kommun (2013). Trafikstrategi för Huddinge kommun – med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus 46 PM: Resvanor i Huddinge kommun år 2011, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2012 36 Vissa av indikatorerna ställer krav på att kommunen aktivt uppdaterar och dokumenterar cykelvägnätets standard med avseende på vägutformning, belysningsstandard, vägvisning och ev. inbyggda hinder. Indikatorerna ställer även krav på att kommunen installerar fasta mätstationer längs viktiga cykelstråk för att kontinuerligt kunna följa utvecklingen av antalet cykelresor. 37 Tabell 10: Indikatorer och uppföljning Indikator Mätvariabel Mätmetod Arbetsresor med cykel Andel cykelresor av arbetsresor Cyklisternas upplevelse av Huddinge som cykelstad Andel av cyklisterna som är nöjda med: - Trafiksäkerheten längs cykelstråken - Framkomligheten på cykelstråken - Utformningsstandarden på cykelstråken - Belysningen längs cykelstråken - Utformningen av passager och korsningar - Cykelparkering - Vägvisningen - Vinterväghållningen - Omledning vid vägarbeten - Kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik - Felanmälningssystemet Andel barn åk 4–9 som cyklar på egen cykel till skolan Antalet cyklister som passerar kommunens mätstationer Kommunövergripande resvaneundersökning som genomförs vart femte år. Kommunövergripande resvaneundersökning som genomförs vart femte år. Barn åk 4–9 som cyklar på egen cykel till skolan Cyklister som passerar kommunens mätstationer Cykeltrafikens konkurrenskraft Restidskvot cykel/bil jämfört med bil Framkomlighet på Restid för utvalda sträckor cykelbanorna (restid) Medelhastighet Andel stopptid av totala restiden Attraktiv och tillgänglig Andel lediga platser cykelparkering Andelen cykelparkeringar som: - Har ställ med ramlås - Har god belysning - Är väderskyddade - Är anpassade för olika cykeltyper Avstånd till parkeringens målpunkter Cykelvägnätets utformning Andel och antal km av sträckan inom resp. cykelstråkstyp (regionala stråk, huvudcykelstråk och lokala stråk) som: - följer cykelplanens vägutformningsprinciper - är sammanhängande - har egen belysning - har konsekvent vägvisning - är fri från inbyggda hinder 38 Enkätundersökning som genomförs varje år i skolor åk 4-9 Inhämtning av data från kommunens mätstationer. Sammanställs varje år. Provcyklingar med GPS-mätningar. Utförs vartannat år Provcyklingar med GPS-mätningar. Utförs vartannat år Inventering i samband med rensning av skrotcyklar, 2 ggr/år Inhämtning av data från kommunens kontinuerligt uppdaterade dokumentation cykelvägnätet. Kompletterande inventering vid behov. Sammanställs varje år. Säkra passager och korsningar Andel och antal säkra passager och korsningar inom resp. cykelstråkstyp. Drift och underhåll Standard på drift och underhåll i cykelvägnätet Standard vinterväghållning Tid mellan felanmälningar och utförd åtgärd. Andel av beläggningsbudget som riktas till cykelåtgärder. Antalet lindrigt skadade Antalet svårt skadade Antalet döda Skadade eller förolyckade cyklister Inhämtning av data från kommunens kontinuerligt uppdaterade dokumentation av cykelvägnätet. Kompletterande inventering vid behov. Sammanställs varje år. Tillsyn enligt Tabell 7 Inhämtning av data från felanmälningssystem och drift- och underhållsbudget. Sammanställs varje år. Inhämtning av data från STRADA. Sammanställs varje år. 39 Bilaga 1. Mål Samtliga av kommunens åtgärdersplaner, inklusive cykelplanen, ska bidra till de nationella och regionala uppställda målen samt till kommunens övergripande mål. KOMMUNALA MÅL Huddinges vision och mål Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholm att bo, besöka, och verka i. i Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Figur 22: Målstruktur Hållbart Huddinge 2030 40 Översiktsplan 2030 Översiktsplan 2030 vägleder det dagliga arbetet med den fysiska miljön och har därmed en stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen. Den övergripande inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. Detta ska åstadkommas genom funktionsblandning och förtätning i goda kollektivtrafiklägen vilket gör att det blir nära till kommunal och kommersiell service och att förutsättningar för korta resor med gång, cykel och kollektivtrafik ökar. Trafikstrategi för Huddinge kommun I kommunens Trafikstrategi finns visionen och de övergripande målen för Huddinge kommun preciserade. Cykelplanen ska bidra till att dessa uppnås. De två övergripande målen fram till år 2030 för Huddinge kommun är att: andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka andelen stationsnära boende och arbetande ska öka TRANSPORTPOLITISKA MÅL Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet är uppdelat i två delar: 47 Funktionsmål, tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål, säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå det övergripande målet har den delats in i 11 målområden, varav nedan direkt eller indirekt berör cykelplaneringen: 48 47 48 Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad fysisk aktivitet Mål för framtidens resor och transporter, prop. 2008/09:93 Mål för folkhälsan, prop. 2002/03:35 41 NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL Utöver transportpolitikens mål finns det ytterligare mål på nationell och regional nivå som cykelplanen specifikt förhåller sig till. Den ena är Trafikverkets nationella cykelstrategi innehållande två övergripande mål 49: Att cykeltrafiken ska bli säkrare Att cykeltrafikens andel av resor ska öka En Regional cykelplan för Stockholms län är under framtagande och syftar till att öka andelen cyklister i Stockholms län. Målbilden är att resor med cykel ska utgöra minst 20 procent av alla huvudresor i stockholmsregionen år 2030. För att nå det övergripande målet krävs en kombination av insatser. Ett sammanhängande regionalt cykelvägnät samt att det ska vara enkelt att kombinera kollektivtrafikresande med att cykla är några viktiga områden. Samtidigt som det ska vara tryggt, säkert, enkelt och tidseffektivt att arbetspendla med cykel. Samtliga av kommunens åtgärdsplaner, inklusive cykelplanen, ska bidra till det nationellt och regionalt uppställda målen samt kommunens övergripande mål. 49 Vägverket, 2000: Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik 42 Bilaga 2. Nuläge för cykel i Huddinge Nedan redogörs för nuläget av andelen cykelresor, cykelparkeringar och cykelbanor i Huddinge. Cykelresor Under 2011 genomfördes en resvaneundersökning 50 som visar hur resor till, från och inom Huddinge kommun gjordes det året. Nedan är en sammanställning av resultatet från valda delar av resvaneundersökningen. För alla de resor som undersökningen omfattar har en färdmedelsfördelning tagits fram. Resultatet av färdmedelsfördelningen för alla resor som har utgångspunkt i Huddinge, Figur 23, visar att 41 procent av resorna sker med hållbara färdmedel, alltså gång, cykel eller kollektivtrafik. Av dessa resor utgör cykelresor 4 procent. Att avståndet påverkar val av färdmedel framgår tydligt i Figur 24, som visar färdmedelsfördelningen för resor inom Huddinge 51. Mer än hälften, 52 procent, av alla resor inom kommunen sker med hållbara färdemedel, varav cykeln utgör 7 procent. bil annat till fots cykel kollektivtrafik 2% 57% 41% 13% 4% 24% Figur 23: Färdmedelsfördelning för alla resor med utgångspunkt i Huddinge 2011 50 51 Huddinge kommun (2012) Resvanor i Huddinge Resor med start- och målpunkt inom kommunen 43 bil annat till fots cykel kollektivtrafik 1% 36% 52% 47% 7% 9% Figur 24: Färdmedelsfördelning för resor inom Huddinge 2011 Av Figur 25 framgår hur cykelresandet fördelar sig på olika målpunkter. 57 procent av resorna har start och målpunkt inom kommunen, resterande resor sker över kommungränsen åt ena eller andra hållet. Man kan anta att det finns en korrespondens mellan inomkommunala resor och kortare avstånd, dock behöver det inte vara fallet då resultatet inte säger något om hur lång resan är. Resor som startar och slutar i Huddinge kommun 20% Resor som startar i Huddinge kommun men slutar i annan kommun 57% 23% Resor som slutar i Huddinge kommun men startar i annan kommun Figur 25: Cykelresor i Huddinge fördelat på start- och målpunkter 2011 En tredjedel, 37 procent, av alla cykelresor i Huddinge kan kopplas till arbets- och skolresor, se Figur 26. Även fritidsresor utgör en stor andel, 39 procent, av alla cykelresor i kommunen. Detta tyder på att många av de som cyklar till skola eller arbete använder cykeln även i andra sammanhang. Att en så pass hög andel av cykelresorna är i fritidssyfte tyder på att rekreationscykling redan är populärt i kommunen. 2% 37% 39% Arbete / Skola Service och inköp Fritid Annat ärende 22% Figur 26: Cykelresor per ärende i Huddinge 2011 44 Cykelparkeringar Cykelparkeringar förekommer vid alla kommunens spårstationer, men bara ett fåtal av kommunens busshållplatser har cykelparkeringar. Den senaste cykelparkeringsinventeringen i kollektivtrafiknära lägen genomfördes sommaren 2014. I och med att inventeringen genomfördes under sommaren tros beläggningsgraden vara lägre än normalt p.g.a. semestrar och därmed färre arbetspendlare. Inventeringen visar att cykelparkeringar vid kommunens sju spårstationer har hög beläggning. Detta indikerar att det kan finnas behov av fler cykelparkeringar. Cykelvägnät I Stockholms län uppfyller endast 1 procent av de regionala cykelstråken de föreslagna utformningsprinciperna i regional cykelplan. 52 Cykelstråkens omfattning och utbyggnad i Huddinge kommun beskrivs i nedanstående tabell. Tabell 11: Nuläge för cykelvägnätet i Huddinge kommun Stråkens längd Regionala cykelstråk Huvudcykelstråk Lokala cykelstråk 55 600 m 71 100 m 160 000 m 32,5 % 44 % 4% 71 % 67,5% 56 % Andel av sträckan som är 69 % utbyggd Andel av utbyggd bana som uppfyller målstandard för 12 % cykelbanans bredd Andel av sträckan som sker 31 % i blandtrafik 52 Trafikverket m.fl. (2014). Regional cykelplan för Stockholms län (2014-2030) 45 Bilaga 3. Kostnader för genomförande Schablonkostander Kostnaderna baseras på erfarenheter från tidigare arbeten med cykelvägar i Huddinge kommun. I kostnaden ingår kostnader för jordschakt, förstärkningslager, obundet bärlager, slitlager och stödremsa. De kostander som har använts ska ses som schablonkostander eftersom det inte har gjorts någon specifik utredning för respektive stråk (Tabell 12). Tabell 12: Schablonkostnader för att anlägga nya respektive att bredda cykelbanor i Huddinge Kostander för att anlägga nya cykelbanor (kr/löpmeter) Kostnader för att bredda befintliga cykelbanor (kr/löpmeter) Regionala cykelstråk Övriga cykelstråk 7 500 5 000 3 765 2 510 Kostnader för genomförande att bredda respektive bygga cykelbana Tabell 13 nedan redovisar uppskattade kostnader för att bredda respektive bygga ut Huddinges cykelvägnät. Kostnadernas redovisas för respektive prioritetsgrupp. Tabell 13: Ungefärliga kostnader för genomförande att bredda respektive bygga cykelbanor på det kommunala vägnätet i Huddinge. Kostander för att anlägga nya cykelbanor Kostnader för att bredda befintliga cykelbanor Prioritetsgrupp 1 Prioritetsgrupp 2 Prioritetsgrupp 3 Ca 88,5 milj. Ca 214 milj. Ca 437 milj. Ca 115,6 milj. Ca 40 milj. Ca 58 milj. Den totala kostnaden för att bygga ut respektive bredda befintliga cykelbanor på det statliga vägnätet uppgår till ca 90 miljoner. Drift och underhåll Kostnaderna för den föreslagna standarden på drift och underhåll behöver utredas vidare. 46 Bilaga 4. Definitioner Blandtrafik Cykeltrafik hänvisas till körbanan utan att särskilt utrymme reserveras. Cykelbana En väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass 2. Cykelfält Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cykeltrafik och trafik med moped klass I. Horisontallinjeföring Vägens dragning i horisontalled. Huvudcykelstråk Se huvudnät. Huvudnät Utgör av både regionala cykelstråk och huvudcykelstråk. Huvudnätets främsta syfte är att erbjuda snabba och direkta resor inom kommunen samt till närliggande kommuner och regionen i stort. Lokala cykelstråk Se lokalnät. Lokalnät Utgörs av lokala cykelstråk som kopplar till huvudnätet. Lokalnätet förbinder viktiga målpunkter som skolor, förskolor, arbetsplatser och idrottsplatser med huvudnätet. Regionala cykelstråk En korridor eller sträckning mellan utpekade regionala målpunkter. De regionala cykelstråken ska utgöra ett sammanhängande regionalt nät med god koppling till lokala nät. Rekreationsstråk Stråk främst avsedda för turism- och rekreationscykling. Vertikallinjeföring Vägens dragning i vertikalled. 47 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-28 AN-2015/73.445 1 (3) Äldreomsorgsnämnden Johan Andersson 08-535 37805 [email protected] Huddinge kommuns kollektivtrafikplan - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Kollektivtrafikplanen är en strategisk åtgärdsplan som ska underlätta goda förutsättningar för kommunens kollektivtrafik. Målet är att öka andelen resor i Huddinge som sker med kollektivtrafiken. Detta ska åstadkommas genom ett starkt stamnät, där kollektivtrafiken har hög turtäthet och pålitlighet och karaktäriseras av trygghet och tillgänglighet. Fler bostäder ska kunna byggas i nära anslutning till stationer i Huddinge och bostadsbyggandet ska knytas närmare kollektivtrafikplaneringen. Planen hänvisar till studier som visar att kollektivtrafikens attraktivitet höjs med stationsnära bomöjligheter och hög turtäthet. Den stora utmaningen är idag att en tvärförbindelse med spårtrafik i östvästlig riktning saknas i kommunen. I en stor kommun som Huddinge kommer byten mellan trafikslag att vara nödvändiga även i framtiden. Ett särskilt trygghetsfokus på bytespunkterna i kollektivtrafiken är därför nödvändigt. Förvaltningen ser positivt på ambitionen att knyta kollektivtrafikarbetet till den övriga samhällsplaneringen. En tvärförbindelse genom kommunen är också något positivt och mycket önskvärt. När det gäller jämlikhetsperspektivet ser förvaltningen gärna att detta utvecklas vidare och tydliggörs. Beskrivning av ärendet Kollektivtrafikplanen är en av de åtgärdsplaner som ligger direkt under dokumentet Trafikstrategi för Huddinge kommun, som antogs av kommunfullmäktige i maj 2013. Syftet med planen är att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Då kommunen själv inte kan bestämma över kollektivtrafiken, är uppgiften istället att planera POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-28 AN-2015/73.445 2 (3) och bygga på ett sådant sätt att befintlig och planerad kollektivtrafik utnyttjas så bra som möjligt. En ökad andel kollektivtrafikresenärer ska, enligt planen, bidra till minskade koldioxidutsläpp, minskad trängsel, ökad jämlikhet samt en mer attraktiv stad. Idag har kommunen en god kollektivtrafikförsörjning i de centrala delarna, samt i nord-sydlig riktning, uppbyggd kring pendeltåg, tunnelbana och buss. Dock saknas gena snabba tvärgående kopplingar för att binda samman de västra och östra delarna med varandra och med de centrala kommundelarna. För att ge kollektivtrafiken bästa möjliga förutsättningar bör all bebyggelseplanering utgå från den, så kallade, stationsnärhetsprincipen. Detta innebär att andelen stationsnära boende och arbeten ska öka. Även andelen hållplatsnära boende ska öka. Enligt den danska studien Stationsnaerhedspolitikken i hovedstadsområdet är chansen att personer åker kollektivt istället för med bil som störst om bostäder och arbetsplatser skapas inom en radie av 600 meter från en tågstation. Genom rätt utformning av hållplatser och företräde i korsningar kan man uppnå kortare restider och mer pålitlig kollektivtrafik. Planen hänvisar till en undersökning från Regionplankontoret i Stockholm som visar att om det inte tar mer än 20 procent längre tid med kollektivtrafiken jämfört med bilen skulle cirka 75 procent välja kollektivtrafiken istället. Turtätheten är viktigt, då det har visat sig att när avgångarna sker var tionde minut eller oftare, slutar resenärerna att bry sig om tidtabellerna. Genom att planera för ett stamnät för kollektivtrafik kan man uppnå en sådan turtäthet genom hela kollektivtrafiken. Eftersom planering och utbyggnad av kollektivtrafiken hänger tätt samman med bebyggelseutvecklingen är de sociala faktorerna mycket viktiga. Trygghetsåtgärder som god belysning och genomsyn vid hållplatser och stationer, samt tillgänglighetsfrämjande åtgärder nämns i planen som viktiga och mätbara indikatorer. I en stor kommun som Huddinge är byten mellan olika trafikslag ofta nödvändiga, så även i framtiden. För att skapa en trygghet i kollektivtrafiken är det därför viktigt med ett ”hela-resanperspektiv”, och att särskilt fokus läggs på att skapa trygga och säkra bytespunkter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på ambitionen att knyta samman kollektivtrafikplaneringen med samhällsplaneringen i stort. I detaljplaner och program finns ofta kollektivtrafiklösningar med och sätter ramarna för hur bebyggelsen kan gestaltas. När det gäller denna aspekt, framför förvaltningen regelbundet sina synpunkter genom remissarbetet. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-28 AN-2015/73.445 3 (3) Kollektivtrafikplanen går inte in på några detaljer, men förvaltningen vill trycka extra på att en god tvärförbindelse med spårtrafik skapas genom kommunen – ett behov som också identifierats i planen. Trygghetsperspektivet är mycket viktigt. I planen används termerna jämställdhet och jämlikhet omväxlande. Förvaltningen ser gärna att man här tydliggör strategier för såväl en jämställd, som en jämlik kollektivtrafik. Oavsett kön, ska stationer och färdmedel kännas trygga oavsett tid på dygnet. Oavsett ålder, funktionshinder eller socioekonomiska faktorer, ska kollektivtrafiken vara ett lättillgängligt och praktiskt val i vardagen. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Remiss av Huddinge kommuns kollektivtrafikplan Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun November 2014 GK-2012/550 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen • Gatu- och trafikavdelningen 28 november 2014 Huddinge kommun KOLLEKTIVTRAFIKPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: GK-2012/5502 Utgåva: 2014-11-28 Författare: Arbetet med att ta fram förslag till kollektivtrafikplane har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Marika Norrberg, Nicklas Lord, Joel Edding, Lena Fyrvald, Johanna Tullhage Wadhstorp, Johanna Pettersson, Signe Wernberg, Cathrine Bagger. Konsultstöd har erhållits från Karin Hassner och Catharina Rosenkvist, WSP Sverige AB. Sida 2 av 20 Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och det finns planer på nya områden för bostäder. Kraven på ett tillgängligt och robust transportsystem ökar samtidigt som kommunen arbetar för en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en Trafikstrategi. Trafikstrategin beskriver den riktning som kommunen vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Följande strategiska huvudinriktning formulerades i trafikstrategin: • • • Gång-, cykel- och kollektivtrafikska ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Kollektivtrafik är ett kapacitetsstarkt transportslag och en förutsättning för att regionen ska klara befolkningstillväxten. Ett ökat kollektivt resande möjliggör en ökad framkomlighet och minskade växthusgasutsläpp. Om fler väljer gång-, cykel- och kollektivtrafik ökar förutsättningarna för trivsamma och hållbara livsmiljöer. För att skapa en attraktiv kollektivtrafik krävs också en samordnad planering mellan olika områden som till exempel bebyggelseplanering, serviceplanering och kollektivtrafikplanering. För att tydliggöra hur Huddinge kommun ska arbeta med kollektivtrafikfrågor de kommande åren har en kollektivtrafikplan tagits fram. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella, regionala och kommunala målen. Det övergripande målet för kollektivtrafikplanen är att andelen kollektivtrafikresor i kommunen ska öka. Förutom det övergripande målet har följande mål formulerats för kollektivtrafikplanen: • Andelen stationsnära boende och arbeten ska öka – Stationsnäraprincipen • Planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik • Andelen hållplatsnära boenden ska öka • Tillgänglig och jämställd kollektivtrafik. Kommunens vision är att kollektivtrafiken ska vara attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet. Kortare restider och ökad pålitlighet innebär att framkomligheten för kollektivtrafiken måste förbättras. I kollektivtrafikplanen redovisas utformningsprinciper för hur busstrafiken i stamnätet kan prioriteras på sträcka, i korsningar och vid hållplatser. Prioritet på sträcka är ett sätt att skapa en mer pålitlig kollektivtrafik med korta restider. Företräde i korsningar ökar kollektivtrafikens effektivitet och pålitlighet samtidigt som kortare restider kan fås. En stor del av den totala restiden för en busslinje kan upptas av hållplatstid. Genom hållplatsens utformning kan tiden vid hållplatsen minimeras. Sida 3 av 20 Begreppslista Bytespunkt En plats med goda förutsättningar för byten mellan kollektiva färdmedel. Hela resan perspektiv Hur man tar sig från startpunkt till målpunkt inklusive ev. gångtid, byten etc. Hållplats Plats där buss, spårvagn eller tåg stannar för på- och avstigning. En hållplats är per automatik inte en bytespunkt men det finns punkter där stamnätet korsas av lokala linjer och byten kan ske. Vissa hållplatser kan därför vara särskilt intressanta ur bytespunkt. Restidskvot Ett mått på hur lång restiden är med kollektivtrafik jämfört med att åka bil mellan två punkter. Stamnät Utvalda kollektivtrafikstråk som ska ge underlag för tät kollektivtrafik och god framkomlighet. I de utvalda stråken prioriteras kollektivtrafiken framför biltrafiken. Kan omfatta såväl spårbunden kollektivtrafik som busstrafik. Station En station är en plats för spårtrafik som har plattformar för påoch avstigande, försäljning och kontroll av biljetter, skyddade utrymmen för väntande resenärer och normalt även bemanning med trafikpersonal. En station kan även inrymma annan kringservice. En station är alltid en bytespunkt. Stationsnärhetsprincipen Att planera tätare bebyggelsestrukturer i kollektivtrafiknära lägen Stomnät Utgör basen i SL:s linjenät. Stomnätet är ett grovmaskigt nät av spår- (pendeltåg, tunnelbana och lokalbana) och stombusslinjer (blåbussar) som täcker hela länet, och har som uppgift att knyta samman regionen med en tydlig, pålitlig och bestående struktur för såväl radiellt resande som tvärresor. Tillgänglighet Anger möjligheten att nå målpunkter i samhället. Sida 4 av 20 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ......................................................................................................................................... 3 BEGREPPSLISTA ................................................................................................................................................ 4 1. BAKGRUND ............................................................................................................................................. 6 1.1 1.2 1.3 2. PLANBESKRIVNING.................................................................................................................................. 9 2.1 2.2 2.3 3. PLANERA UTIFRÅN STATIONSNÄRHETSPRINCIPEN ................................................................................. 11 PLANERA UTIFRÅN ETT STAMNÄT FÖR KOLLEKTIVTRAFIK ...................................................................... 13 ÖKA ANDELEN HÅLLPLATSNÄRA BOENDEN ............................................................................................ 15 TILLGÄNGLIG OCH JÄMSTÄLLD KOLLEKTIVTRAFIK .................................................................................. 15 UPPFÖLJNING........................................................................................................................................ 17 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 5. SYFTE OCH MÅL ......................................................................................................................................... 9 AKTÖRER ................................................................................................................................................... 9 AVGRÄNSNING ........................................................................................................................................ 10 STRATEGI .............................................................................................................................................. 11 3.1 3.2 3.3 3.4 4. EN VÄXANDE REGION................................................................................................................................ 6 KOLLEKTIVTRAFIKPLANENS RELATION TILL ANDRA STYRDOKUMENT ...................................................... 6 KOLLEKTIVTRAFIK - ETT TRANSPORTSLAG ATT RÄKNA MED ..................................................................... 7 ÖKA ANDELEN KOLLEKTIVTRAFIKRESOR ................................................................................................. 17 ÖKA ANDELEN STATIONSNÄRA BOENDE OCH ARBETEN - STATIONSNÄRAPRINCIPEN............................ 17 PLANERA UTIFRÅN ETT STAMNÄT FÖR KOLLEKTIVTRAFIK ...................................................................... 18 ÖKA ANDELEN HÅLLPLATSNÄRA BOENDEN ............................................................................................ 18 INDIKATORER .......................................................................................................................................... 19 REFERENSER .......................................................................................................................................... 20 BILAGA 1 – STRÅK OCH FÖRSLAG TILL UTFORMNINGSPRINCIPER BILAGA 2 – MÅL BILAGA 3 – NULÄGE BILAGA 4 – KARTA STATIONS- OCH HÅLLPLATSNÄRA LÄGEN Sida 5 av 20 1. Bakgrund 1.1 EN VÄXANDE REGION Stockholm är en region som växer. Befolkningsprognosen från Stockholms läns landsting (Tillväxt, miljö och regionplanering) pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år 2050. Ökningen beräknas bli som störst fram till år 2020, då Stockholms län årligen väntas öka med 35 000 personer 1 vilket motsvarar två fullsatta SLbussar varje dag 2. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030, antagen 10 juni 2014, slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 till 150 000 invånare år 2030. Fram till år 2020 är det framförallt målgrupperna 0-15 år och 70-80 år som väntas öka mest. 1.2 KOLLEKTIVTRAFIKPLANENS RELATION TILL ANDRA STYRDOKUMENT I takt med befolkningsökningen ökar även behovet av transporter. Målet för hur trafiken ska utvecklas i Huddinge uttrycks på följande sätt i Översiktsplan 2030: ”I Huddinge ska kollektivtrafiken vara utgångspunkten vid all planering och områden byggas ut där kollektivtrafikens turtäthet främjas. (…) Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv- cykel- och gångresor.” En prioritering av kollektivtrafiken ska bland annat leda till en minskad bilanvändning vilket i sin tur bidrar till minskade partikel- och bullernivåer och har positiv inverkan på människors hälsa, förbättrar trafiksäkerheten och bidrar till ett jämställt transportsystem. Trafikstrategi för Huddinge kommun För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Trafikstrategi för Huddinge kommun – med gång-, cykeloch kollektivtrafik i fokus antogs av kommunfullmäktige i maj 2013. Trafikstrategin förhåller sig till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig till år 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Trafikstrategins huvudinriktning är att: • gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras • kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering • bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad Trafikstrategin preciseras vidare i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav kollektivtrafikplanen är en av dem. De olika åtgärdsplanerna ska bidra till att de övergripande målen i Trafikstrategin uppfylls. Vissa planer föregås av ett program. Kollektivtrafikplanen ska, enligt Trafikstrategin, identifiera åtgärdsbehov och innehålla en plan för implementering av åtgärderna. Samordning med SLL (Stockholms läns landsting) kommer att vara en viktig del i arbetet och deras planeringsriktlinjer en viktig vägledning. 1 2 TMR Rapport 1:2012 Stockholms Handelskammare, 2012. SWOT Stockholm Sida 6 av 20 Genom kollektivtrafikplanen skapas förutsättningar för ett ökat kollektivt resande samt möjlighet till att säkra framtida behov av framkomlighet. I nedanstående bild visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1: Schematisk bild över dokumenthierarkin. 1.3 KOLLEKTIVTRAFIK - ETT TRANSPORTSLAG ATT RÄKNA MED Kollektivtrafik är ett resurseffektivt transportmedel och en förutsättning för att regionen ska klara befolkningstillväxten. En ökad andel kollektivtrafikresenärer bidrar till minskade koldioxidutsläpp, minskad trängsel, ökad jämlikhet och bidrar till ett rikare stadsliv och en attraktivare stad. Utvecklingen mot ett effektivare transportsystem underlättar för resor och transporter med hållbara trafikslag och innebär också att det inte alltid är nödvändigt att ha tillgång till bil för att kunna ta sig till jobb, skola eller service. Kollektivtrafiken i Huddinge är idag uppbyggd kring pendeltåg, buss och tunnelbana. Centralt i kommunen, i nord-sydlig riktning, finns ett gott utbud av attraktiv kollektivtrafik i och med att både pendeltåg och stombusslinjer återfinns i dessa stråk. Generellt saknas starka tvärgående kopplingar för att binda samman de centrala, västra och östra delarna. Enligt en resvaneundersökning i Huddinge från år 2011 sker 24 % av alla resor med kollektivtrafik. För alla kollektivtrafikresor inom, till eller från kommunen är tåg det dominerande kollektivtrafikslaget. Bussen används mest för lokala resor inom kommunen. Nuläge och andel resande med kollektivtrafik framgår utförligare av bilaga 3 – Nuläge. Sida 7 av 20 Figur 1. Ledbuss, bilden är från SL Trafikplan2020. En halvfull ledbuss motsvarar cirka 750 meters bilkö. Sida 8 av 20 2. Planbeskrivning Kollektivtrafikplanen förhåller sig till nationella, regionala samt kommunala mål. Dessa mål återfinns i bilaga 2 – Mål. 2.1 SYFTE OCH MÅL Syftet med kollektivtrafikplanen är att formulera strategier som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om att andelen transporter med gång-, cykeloch kollektivtrafik ska öka. Kollektivtrafikplanen syftar även till att identifiera planeringsprinciper för kollektivtrafik med hög framkomlighet samt hur kollektivtrafik- och samhällsplaneringen kan samordnas. Strategi - Vad vi vill uppnå. Uppföljning - Mäta och utvärdera Planeringsprinciper - Vad vi ska göra. Implementering - Planera och bygga Figur 2. Kollektivtrafikplanens struktur Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella, regionala och kommunala målen. Det övergripande målet för kollektivtrafikplanen är att andelen kollektivtrafikresor i kommunen ska öka. Förutom det övergripande målet har följande mål formulerats för kollektivtrafikplanen: • Andelen stationsnära boende och arbeten ska öka – Stationsnäraprincipen • Planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik • Andelen hållplatsnära boenden ska öka • Tillgänglig och jämställd kollektivtrafik. Kommunens vision är att kollektivtrafiken ska vara attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet. 2.2 AKTÖRER För att få en attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik krävs ett väl fungerande samspel mellan de olika aktörerna som påverkas av kollektivtrafikens utveckling. Följande aktörer har identifierats: Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting, - ansvarar för att det i länet finns en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Upphandlande myndighet för länets kollektivtrafik. Trafikverket - ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart, samt ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Sida 9 av 20 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Huddinge kommun, - ansvarar för planering samt drift- och underhåll av kommunens gator och vägar. Trafikbolag - entreprenörer som, på uppdrag av Trafikförvaltningen, planerar och driver kollektivtrafiken. Kommersiell trafik - är kollektivtrafik som bedrivs på marknadsmässiga villkor och som inte upphandlas/ avtalas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten, som är Stockholms läns landsting. 2.3 AVGRÄNSNING Kollektivtrafikplanen fokuserar på att förbättra förutsättningarna för invånarnas resor med kollektivtrafik. Beteendepåverkande åtgärder behandlas inte i kollektivtrafikplanen utan dessa frågor hanteras istället i kommunens mobility managementplan. Kollektivtrafikplanen omfattar kollektivtrafiken i Huddinge kommun. Kommunen har inte rådighet över kollektivtrafiken, men kan planera och bygga på ett sådant sätt att befintlig och planerad kollektivtrafik utnyttjas så bra som möjligt. Förslagen i kollektivtrafikplanen fokuserar främst på infrastrukturåtgärder som bidrar till att öka busstrafikens framkomlighet, exempelvis genom hållplatsers, korsningars och gators utformningar. Kollektivtrafikplanen hanterar också förslag som ska bidra till att öka kollektivtrafikens tillgänglighet och jämställdhet. Planeringsprinciperna föreslagna i kollektivtrafikplanen avgränsas vidare till att omfatta kommunens stamnät för kollektivtrafik. Sida 10 av 20 3. Strategi För att få fler att åka kollektivt istället för med bil måste kollektivtrafiken bli det attraktivaste och tillgängligaste alternativet för resenären. Redan planeringsskedet hos kommuner och andra myndigheter kan avgöra om kollektivtrafiken blir ett attraktivt alternativ till bilen. För att undvika ineffektiva och kostsamma kollektivtrafiklösningar måste kollektivtrafikplaneringen samordnas tidigt i samhällsplaneringsprocessen, d.v.s. planera med kollektivtrafik som norm och anpassa bebyggelse och gatunät efter kollektivtrafikens behov. För resenären, i sitt vardagsresande är det viktigt att det är enkelt att resa kollektivt. Det ställer krav på tillgängligheten till kollektivtrafiken, men också faktorer som tidhållning, turtäthet, restid, pris, trafikinformation och ett gott bemötande är viktiga. 3 Genom att bygga en infrastruktur med hög framkomlighet för kollektivtrafiken kan restiden kortas ner och tillförlitligheten öka. En ökad turtäthet kan dels nås genom att restiden kortas ner, men den största effekten kan fås genom att planera utifrån stationsnärhetsprincipen samt hållplatsnära lägen, se kapitel 3.1 och 3.2. I bilaga 1 – Stråk och förslag till utformningsprinciper redovisas hur Huddinge kommun ska bidra till att öka kollektivtrafikens framkomlighet. 3.1 PLANERA UTIFRÅN STATIONSNÄRHETSPRINCIPEN RIKTLINJER Genom att planera utifrån stationsnärhetsprincipen skapas förutsättningar för en mer turtät kollektivtrafik. Trafikplaneringen ska stödja de täta bebyggelseområdena för ökad andel kollektiv-, cykel- och gångresor. Huddinge kommun tillhör Stockholms län och är en del av en växande storstadsregion. I närheten av en storstad kan människor bo i en kommun, arbeta i en annan och ha fritidsaktiviteter i en tredje. Avstånd mellan bostad, arbetsplats och andra resmål kan därmed vara långa, vilket medför ett stort resbehov. För att skapa förutsättningar för den mobilitet invånarna efterfrågar måste önskad tillgänglighet tillgodoses genom den fysiska planeringen. För kollektivtrafikens konkurrenskraft har bebyggelsestruktur och markanvändning stor betydelse. En spridd struktur är ofta bilanpassad och ger dåliga förutsättningar för kollektivtrafik. En mer konkurrenskraftig kollektivtrafik kan uppnås genom att planera utifrån stationsnärhetsprincipen, d.v.s. att service, personalintensiva arbetsplatser och bostadsbebyggelse lokaliseras i stationsnära lägen. Om fler delar av reskedjan, exempelvis hämtning och lämning på förskola, kan lösas inom det kollektivtrafiknäraområdet kan transportbehovet med bil minskas. Kontor nära stationen ger i genomsnitt 10 km kortare körsträcka med bil per anställd och dag jämfört med mindre välbelägna kontor 4. Studier har visat att tågstationer generellt drar till sig fler personer och från längre avstånd än en busshållplats. I Huddinge kommun finns sju tågstationer vilket ger goda förutsättningar för att planera utifrån stationsnärhetsprincipen. 3 4 Trafiknämnden Stockholms läns landsting, 2012. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län. TRAST underlag utgåva 2 (s.258) Sida 11 av 20 Figur 3. Stationsnärhetsprincipen; Lokalisering av service, arbetsplatser och bostäder (Källa: Joel Hansson, Trivector, presentation 2010) Figur 4. Kollektivtrafiknära lokalisering medför ömsesidiga nyttor (Källa: Joel Hansson, Trivector, presentation 2010 ) Den danska studien Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet – baggrund och effekter påvisar att om bostäder och arbetsplatser anläggs inom en radie av 600 meter 5 från en tågstation är chansen att individer ställer bilen och istället åker kollektivt som störst. 6 Den trafikala effekten av stationsnära arbetsplatslokalisering beror på gångavståndet till stationen samt hur hög turtäthet tåget har. Närhetseffekten till stationen avtar generellt kraftigt när arbetsplatsen ligger längre än 600 meter från stationen. 7 I Danmark kom man fram till att det är ungefär dubbelt så många som nyttjar kollektivtrafik jämfört med bil för sina resor då en arbetsplats eller bostad är stationsnära. Stationsnära bostadslokalisering medför ökad andel kollektivtrafik men effekterna är mindre och mer osäkra än för arbetsplatslokalisering. För varje stationsnära boende, (bostad inom 5600 meters radie från station), sparas 5 kilometer daglig bilkörning i förhållande till om bostäder placeras icke-stationsnära. 8 Ett radiellt avstånd på ungefär 1 200 meter kan dock anses som stationsnära för bostäder 9. Den faktiska tillgängligheten till spårstationen beror på hur gen och tydlig kopplingen är till stationen eller om stora barriärer finns som försämrar eller till och med omöjliggör tillgången till spårstationen. De stationsnära lägena behöver stödjas av busstrafikering. 5 En radie på 600 meter motsvarar ett verkligt gångavstånd på cirka 1 000 meter. (Köpenhamns regionplan 1989) Peter Hartoft Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet, 2002 7 Radiellt avstånd, Peter Hartoft Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet, 2002 8 Katarina Schylberg, Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden, 2008 (Vuxna mellan 18-74, "boende" är en vuxen individ och att den bilkörning som minskar baseras på dess dagliga resor till och från arbetet/skola.) 9 Potential med stationsnärhet finns beskrivet i Underlagsrapport till trafikstrategi för Huddinge kommun, mars 2013. 6 Sida 12 av 20 3.2 PLANERA UTIFRÅN ETT STAMNÄT FÖR KOLLEKTIVTRAFIK RIKTLINJER Genom att planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik skapas förutsättningar för en kollektivtrafik med kortare restider, högre turtäthet och ökad pålitlighet. Huddinge kommuns vision för kollektivtrafiken om kortare restider och ökad pålitlighet ska nås genom att planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik, se figur 5. Stamnätet ska utgöra kollektivtrafikens huvudnät i kommunen och omfatta såväl spårbunden kollektivtrafik som busstrafik. Nätet består av gena och tydliga kopplingar som täcker in viktiga start- och målpunkter i kommunen. Busstrafik som ingår i stamnätet har även en funktion att knyta ihop kommunens spårbundna stationer. Övriga busslinjer kommer fortsättningsvis att trafikera gator som inte pekas ut i stamnätet. Stamnätet kan förändras över tiden, till exempel utifrån nya utvecklingsområden inom kommunen. Stamnätet är inget linjenät och ska heller inte blandas ihop med Trafikförvaltningens stomnät. Stamnätet för Huddinge kommun har tagits fram utifrån principen att de utvalda stråken ska ge underlag för tät kollektivtrafik och god framkomlighet samt att kollektivtrafiken i stamnätet ska prioriteras framför biltrafiken. Eftersom utrymmet ofta är begränsat behöver kollektivtrafiken prioriteras för att säkerställa en god framkomlighet. Med god framkomlighet för kollektivtrafiken kan restiderna kortas, vilket ökar potentialen att flytta över resande från bil till kollektivtrafik. En undersökning från Regionplanekontoret i Stockholm visar att om det inte tar mer än 20 procent längre tid med kollektivtrafiken jämfört med bilen skulle cirka 75 procent välja kollektivtrafiken istället. 10 Figur 5. Stamnät kollektivtrafik Då avancerade bussystem byggs ut projekteras ofta anläggningarna så att en övergång till spårväg ska vara möjlig. Linjeföringen av en spårväg med stora radier och ofta höga framkomlighet skulle också ge positiva effekter för busstrafiken. Därför bör detta synsätt 10 Sveriges kommuner och landsting, Trafikverket, 2010. Hållbart resande i praktiken Sida 13 av 20 användas för åtgärder i stamnätet även om en övergång till spårväg på många sträckor aldrig kan bli aktuell. En linjeföring med större radier kan dock medföra att mer mark kan behöva tas i anspråk. Gatuparkering längs stamnätet är inte att föredra. När kollektivtrafikens turtäthet kommer ner mot 10 minuter, har det visat sig att resenärerna inte längre bryr sig om tidtabellerna. Tanken med stamnätet är att turtätheten i stråken ska uppnå detta flexibla system, där resenärerna inte behöver fundera över tidtabellen. Även om den faktiska restiden med kollektivtrafiken är viktig för dess attraktivitet är det särskilt viktigt att restiden för kollektivtrafiken inte är alltför lång i förhållande till biltrafiken. Restidskvot är ett mått på hur lång restiden är med kollektivtrafik jämfört med att åka bil mellan två punkter. En restidskvot på 2 innebär att en resa med kollektivtrafiken tar dubbelt så lång tid som med bil. För att kollektivtrafiken ska bli ett attraktivt alternativ till bilen bör inte restidskvoten överstiga 1,5. Det innebär att kollektivtrafiken är 50 procent långsammare än biltrafiken. I relationer där restidskvoten är högre än 1,5 anses kollektivtrafiken i allmänhet ha låg konkurrenskraft. 11 12 Figur 6. Samband mellan restidskvot och kollektivtrafikandel för reserelationer med över 250 resor. T.ex. vid en restidskvot på 1,2 väljer cirka 75 procent att ta kollektivtrafik. God framkomlighet för kollektivtrafik bidrar även till ökad pålitlighet. Pålitligheten är mycket viktig för kollektivtrafikens attraktivitet då kollektivtrafikresor ofta innebär byten. En försening på några minuter kan innebära en missad anslutning. Om bytet sker till en mindre frekvent linje kan restiden öka med 30 minuter medan den för en bilist stannar vid några minuter. En kollektivtrafik som är pålitlig även vid händelser som påverkar framkomligheten i vägnätet, t.ex. trafikolyckor och vägarbeten, stärker attraktiviteten jämfört med bil. 11 Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, 2013. Stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2 – remissversion 12 Sveriges kommuner och landsting, Trafikverket, 2012. Kol-TRAST. Planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik Sida 14 av 20 3.3 ÖKA ANDELEN HÅLLPLATSNÄRA BOENDEN RIKTLINJER Genom att planera nya bebyggelseområden i anslutning till hållplatser i stamnätet skapas förutsättningar för en mer turtät kollektivtrafik. För att få ner transportbehovet med bil är kommunens spårstationer mest lämpade för bebyggelseförtätning. Längs stamnätet finns potential för en attraktiv trafikering med buss. Inom ett avstånd på cirka 400 meter från möjliga busshållplatslägen i stamnätet räknas som sekundära bebyggelse- och förtätningsområden. Bebyggelse här räknas som kollektivtrafiknära. Bäst förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande längs stamnätet är inom de hållplatsnära lägena där restidskvoten 13 är som lägst. Figur 7 illustrerar vilka dessa områden är. Figur 7. Stationsnära- och hållplatsnära lägen i Huddinge kommun. 3.4 TILLGÄNGLIG OCH JÄMSTÄLLD KOLLEKTIVTRAFIK RIKTLINJER Kollektivtrafikens bytespunkter ska vara tillgängliga och bidra till en jämställd kollektivtrafik. Ingen ska hindras från att åka kollektivt på grund av funktionsnedsättning. 13 Restidskvot är ett mått på hur lång restiden är med kollektivtrafik jämfört med att åka bil mellan två punkter. Sida 15 av 20 En jämställd kollektivtrafik bidrar till att alla människor har makt att själva välja vilket transportsätt de vill. Det ska vara enkelt att använda kollektivtrafiken för vardagliga resor, oavsett ålder, funktionsnedsättning eller resor med barn. Med tillgänglighet menas här människans möjlighet att nå målpunkter i samhället. Stationer och hållplatser utgör viktiga målpunkter i staden, även om de inte är mål i sig utan bytespunkter i resekedjor. Ett utvecklat samspel mellan bytespunkter och omgivningen ger en attraktivare kollektivtrafik vilket kan medföra ett minskat bilberoende, ökad valfrihet för kommuninvånarna samt fler förflyttningsmöjligheter. Bytespunkterna är alltså en strategisk plats som fungerar som en mötesplats mellan människor och kan även stimulera stadsutveckling i närområdet. En attraktiv kollektivtrafik innebär också att resenärerna känner sig trygga. Grundläggande faktorer som påverkar trygghetskänslan kan vara gestaltning av bytespunkterna, bra belysning samt frånvaro av skymda vrår. Ett pålitligt kollektivtrafiksystem med få inställda turer etc. ger också en upplevd trygghet. När det gäller gångvägar och hållplatser är god belysning också viktig. Längs gångvägen bör det inte finnas vegetation eller annat som ger dolda ytor. Smala gångtunnlar upplevs ofta som obehagliga. Problemet med otrygghet är mindre där det vistas folk. Därför är det viktigt att ha kollektivtrafiken som utgångspunkt i planeringen av nya bebyggelsestrukturer, men också att, vid planering av nya hållplatslägen, ta hänsyn till befintlig bebyggelsestruktur. Hela resan perspektiv Även om kollektivtrafiknät planeras för att tillgodose så många direktresor som möjligt är ofta byten oundvikliga och därför goda bytespunkter nödvändiga. Det är inte alltid ekonomiskt rimligt att tillgodose alla resebehov med bytespunkter. En avvägning är därför ofta nödvändig för att göra kollektivtrafiken attraktiv och konkurrenskraftig mot bilen. Behov av stopp längs en linje ställs mot den totala restiden. Utifrån ”hela resan-perspektivet” är det viktigt att resan inte bryts eller försvåras på grund av bristande tillgänglighet. Det är väsentligt att bytespunkterna ges hög tillgänglighet med tydlig information, effektiva byten samt god och trygg miljö. Annars kommer inte hela resan att uppfattas som attraktiv. Den vanligaste kombinationen av färdsätt är gång- och cykel plus kollektivt färdmedel. Vid stationer för tågtrafik och större bytespunkter för busstrafik bör det finnas attraktiva cykelparkeringar, se cykelplan för Huddinge kommun. Bytespunkterna bör alltså ha god koppling till gång- och cykelnät. Figur 8. Exempel på resekedja. Sida 16 av 20 4. Uppföljning Kollektivtrafikplanen ska tydliggöra vad kommunen vill uppnå med kollektivtrafiken i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att följa upp planen och dess aktualitet. Det viktigaste i en strategi är inte hur man uppnår målen utan att de uppnås. Dock innebär inte alltid att ett ökat resande att kollektivtrafiken upplevs bra. Resvane- och kundundersökningar är därför viktiga verktyg för att få reda på hur resenärerna upplever kollektivtrafiken. För att lättare kunna följa upp de uppsatta målen har ett antal indikatorer, kopplat till de strategiska inriktningarna i trafikstrategin och kollektivtrafikplanen tagits fram. Beskrivningen av hur effektmålen och indikatorerna ska följas upp redovisas nedan. 4.1 ÖKA ANDELEN KOLLEKTIVTRAFIKRESOR Kollektivtrafikplanens övergripande mål är att andelen resor som genomförs med kollektivtrafik ska öka. Utgångsläget för att mäta utvecklingen av andelen kollektiva resor är RVU 2011 14, se figur 9. Den kommunövergripande resvaneundersökning som ingår i uppföljningen av kommunens Trafikstrategi, och som ska göras var femte år, ska användas för att följa upp kollektivtrafikplanens övergripande mål. bil annat till fots cykel kollektivtrafik 2% 57% 41% 13% 4% 24% Figur 9. Andelen av resor som genomförs med kollektivtrafik 2011. 4.2 ÖKA ANDELEN STATIONSNÄRA BOENDE OCH ARBETEN STATIONSNÄRAPRINCIPEN För att stödja en effektiv transportförsörjning behöver bebyggelseplaneringen utgå från stationsnärhetsprincipen. Detta för att andelen stationsnära boende och arbetare ska öka. Utgångsläget för att mäta utvecklingen av andelen stationsnära boende och arbetare finns i rapporten Uppföljning av trafikstrategin 15. Andelen stationsnära boende och arbetare ska följas upp var tredje år och ingår i uppföljningen av kommunens Trafikstrategi. 14 15 PM: Resvanor i Huddinge kommun år 2011, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2012 Huddinge kommun (2014). Uppföljning av trafikstrategin År 2013 Sida 17 av 20 Figur 10: Andel stationsnära arbetare i Huddinge kommun år 2012 4.3 Figur 11: Andel stationsnära arbetare i Huddinge kommun år 2012 PLANERA UTIFRÅN ETT STAMNÄT FÖR KOLLEKTIVTRAFIK Genom att planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik skapas förutsättningar för en kollektivtrafik med kortare restider, högre turtäthet och ökad pålitlighet. ATR-data, system för automatisk trafikanträkning från Trafikförvaltningen, sammanställs och följs upp varje år. Följande mått tas fram för att följa upp målet: • Medelhastighet för samtliga stombusslinjer • Medelhastighet utifrån skyltad hastighet • Andel stopptid av totala restiden. Ovanstående mått ger en fingervisning om framkomlighet och tillgänglighet. Till exempel så påverkar tiden som kollektivtrafiken står stilla vid station/hållplats den totala restiden och restidskvoten. 4.4 ÖKA ANDELEN HÅLLPLATSNÄRA BOENDEN Antalet bostäder som byggs innanför och utanför definierade hållplatsnära lägen räknas varje år och kompletterar uppföljningen av exploatering i de primära förtätningsområdena enligt översiktsplanen. Sida 18 av 20 4.5 INDIKATORER För att lättare kunna följa upp de uppsatta målen har ett antal indikatorer, kopplat till de strategiska inriktningarna i trafikstrategin och kollektivtrafikplanen tagits fram. Beskrivningen av hur indikatorerna ska följas upp redovisas nedan. Tabell 1: Indikatorer och uppföljning Indikator Mätvariabel Mätmetod Resenärernas upplevelse av kollektivtrafiken Andel av resenärerna som är nöjda med: • Framkomlighet • Tillgänglighet • Utformning bytespunkter • Fordonen • Trygghet Kombinationsresor med kollektivtrafik och cykel/gång De Nöjd Kundundersökningar som görs av Trafikförvaltningen redovisas i tillämpliga delar för berörda nämnder. Ett samarbete med operatörerna i frågan kan också prövas Egna uppföljningar av resenärernas uppfattningar kan göras i samband med RVU. Kan följas upp genom intervjuer vid stationer eller med hjälp av SIFO t ex Attraktiv kollektivtrafik Restidskvot Restidskvot sammanställs vart femte år för ett antal (5-6) återkommande områden samt för ytterligare några områden som kan variera. Smidiga byten mellan färdmedel Nya områdens restidskvot bör följas upp i närmaste uppföljning Restidskvot beräknas för nya detaljplaner som tas fram. Tillgänglig och jämställd kollektivtrafik Andel stationer/hållplatser med: • God belysning • Väderskydd • Realtidsinformation • Tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning Inventering utförs av samtliga stationer och hållplatser. Brister dokumenteras och åtgärdsplan upprättas Förändringar följs upp varje år i samband med budgetarbete och i årsredovisning Behov av standardhöjning Sida 19 av 20 5. Referenser Huddinge kommun, Trafikstrategi för Huddinge kommun, GK-2007/175.441, 2013 Huddinge kommun, Översiktsplan 2030, Maj 2014 Trivector, Åtgärdsförslag – Detaljstudie av Huddinge kommuns stamnät för kollektivtrafik, Rapport 2014:33 Trivector, Framkomlighetsstudie och förslag på åtgärder – analys av Huddinge kommuns stamnät, Rapport 2013:63 Trivector, Huddinge Kollektivtrafikutredning, Rapport 2013:33 Atkins. PM-Kollektivtrafik i hållplatsnära lägen, Trafikanalys Huddinge kommun, 2014-08-22 Spacescape. Stationsnära lägen. Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge kommun. Dnr: GK-2007/175.441 Sida 20 av 20 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-15 AN-2015/74.381 1 (2) Äldreomsorgsnämnden Johan Andersson 08-53537805 [email protected] Förslag till Badplatsprogram - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Förslag till badplatsprogram - remissvar och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Badplatsprogrammet är en sammanställning av kommunens samtliga badplatser. Syftet med sammanställningen är att säkerställa att badplatserna håller en hög standard. Beskrivningarna av platserna tar upp hur de ser ut idag samt vilka behov som finns gällande upprustning. Förvaltningen ser positivt på en allmän upprustning av badplatserna och åtgärder som ökar tillgängligheten och säkerheten. Tillgängliga toaletter och bänkar är viktiga inslag vid badplatserna. Beskrivning av ärendet Syftet med badplatsprogrammet är att få en överblick av kommunens badplatser och de åtgärder som behöver utföras för att de ska hålla en hög och jämn standard. Programmet beskriver de tre typer av badplatser som finns i kommunen, där de olika typerna och storlekarna ställer olika krav avseende utrustning, tillgänglighet och skötsel. De badplatser som klassas som närbad är mindre platser med små möjligheter att utökas. Ofta på grund av naturliga begränsningar. Vid dessa platser ska finnas en standardutrustning som inkluderar livboj, sittplats, cykelställ och soptunnor. De något större platser som klassas som lokalbad ska förutom standardutrustningen innehålla torrtoalett, brygga, sandstrand samt bilparkering. De ska också vara barnvänliga. De största badplatserna klassas som kommunbad och ska också erbjuda kiosk, dricksvatten samt vara tillgänglighetsanpassade. Dessa badplatser kallas också EU-bad. Programmet går igenom kommunens samtliga badplatser, beskriver deras nuvarande karaktär och tillstånd samt presenterar förslag på åtgärder för att göra platserna mer tilltalande och tillgängliga. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-15 AN-2015/74.381 2 (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på en allmän upprustning av badplatserna i Huddinge. Särskilt viktiga är åtgärder som syftar till att öka säkerheten och tillgängligheten. Viloplatser i form av bänkar är viktiga inslag vid samtliga badplatser, liksom torrtoaletter under sommarmånaderna. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Remiss av förslag till badplatsprogram Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden REMISSUTGÅVA 2014-10-27 BADPLATSPROGRAM Gatu- och trafikavdelningen Huddinge kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rakel Edqvist projektledare, landskapsarkitekt, gatu- och trafikavdelningen Lars Winterstain Staffan Löfmarck Christer Karlsson Jocke Liukkonen Emelie Roupe Tiina Laantee Bo Svensson Alexandra Mattsson Annika Feychting Lars Lantz lagförman, gatu- och parkdriftsavdelningen lagförman, gatu- och parkdriftsavdelningen lagförman, gatu- och parkdriftsavdelningen lagförman, gatu- och parkdriftsavdelningen landskapsarkitekt, gatu- och trafikavdelningen ekolog, naturvårdsavdelningen miljöinspektör, miljötillsynsavdelningen gatu- och trafikavdelningen gatu- och trafikavdelningen gatu- och parkdriftsavdelningen Bakgrund Innehåll och avgränsning Standardklasser Definitioner Drift och underhåll Tillgång och tillgänglighet Karta över kommunens bad Flottsbrobadet Vårbybadet Gömmarenbadet Nyboviksbadet Sundby gård Stortorpsbadet Sjöängsbadet Mörtviksbadet Badudden Lännabadet Tranparksbadet (kommande badplats) Tabell - åtgärder, kostnader, tidplan 2 3 3 4 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 BADPLATSPROGRAM Bakgrund Innehåll och användning Huddinge kommun är rikt på sjöar och det finns ett stort utbud av badplatser. Storleken och utbudet på badplatserna varierar, med allt ifrån små klippbad och bryggor till större strandbad med sand, olika aktivitetsytor och servering. I kommunen finns främst kommunala badplatser, men även bad som sköts av olika föreningar. Detta program tar upp de badplatser som ägs av kommunen och sköts av kommunens egen driftspersonal samt av Huge. Driften sköts av kommunens egen driftspersonal om inget annat anges i beskrivningen av badplatserna. Beroende på badets storlek och läge varierar antalet besökare och möjligheten att ha ett brett utbud av aktiviteter, parkering och tillgänglighetsanpassning på platsen. Många av kommunens bad har ett begränsat upptagningsområde och används främst av de som bor i närheten. Dessa bad är i regel mindre och erbjuder framför allt bad i en naturskön miljö. Syftet med badplatsprogrammet är att få en överblick av kommunens badplatser och de åtgärder som behöver utföras för att de ska hålla en hög och jämn standard. Badplatsprogrammet bygger på det arbete som ut-fördes inom traineeprogrammet år 2012, på uppdrag av MSB Huddinge kommun. (Se Huddinges badplatser, Huddinge kommun, Miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen, 2012). I programmet beskrivs olika standardklasser som kommunens bad delas in i. Det tar även upp de krav på skötsel som ställs på badplatserna. En översiktlig karta visar badens lokalisering i kommunen och därefter följer en kort beskrivning av samtliga badplatser. Beskrivningarna tar upp hur baden ser ut idag och åtgärder som behövs för att höja badens standard. Slutligen innehåller programmet en tabell där åtgärder, övergripande kostnader och tidplan presenteras. 3 Kommunala badplatser: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Flottsbrobadet, Flottsbro Vårbybadet, Vårby Gömmarenbadet, Glömsta Nyboviksbadet, Gladö kvarn Sundby gård, Sundby Stortorpsbadet, Trångsund Sjöängsbadet, Trångsund Mörtviksbadet, Skogås Badudden, Skogås Lännabadet, Länna Tranparksbadet, Segeltorp - kommande bad Standardklasserna Badplatserna delas i standardklasser med olika krav på utrustningsnivå – närbad, lokalbad och kommunbad. Samtliga badplatser ska som basutbud vara utrustade enligt standardklassen närbad. Utöver det finns badplatser med krav på högre standard beroende på läge och upptagningsområde. De naturliga förutsättningarna vid baden kan begränsa möjligheterna att t.ex. öka tillgängligheten, skapa ett barnvänligt bad eller utöka parkeringen. Närbad Närbaden är begränsade till ytan och har små möjligheter att utökas. De är även lokaliserade i kommunen så att upptagningsområdet är ganska litet eller att annan badplats finns i närheten. Utbudet och utrustningen är begränsade och platsens främsta syfte är att erbjuda bad till de som bor i närheten. Hit tar man sig enklast med cykel eller till fots. Vid närbadplatserna ska det finnas ett standardutbud av utrustning som är ett minimikrav för samtliga kommunala badplatser. Utrustning närbad: - Livboj - Sittplats/bänk - Cykelställ - Soptunna/papperskorg - Soptunna för engångsgrillar - Informationsskylt med adress/koordinater Lokalbad Lokalbaden har ett lite större upptagningsområde och ett något större utbud av utrustning. Hit tar sig personer lite mer långväga ifrån vilket gör att det måste finnas möjlighet att parkera bilen vid badet. Lokalbaden vänder sig dock främst till de som bor i närheten. Utrustning lokalbad - samma som för närbad samt dessutom: - Toalett (en torrtoalett alt. bajamaja som vi ställer ut på sommaren) - Brygga - Sandstrand - Barnvänligt - Möjlighet till parkering med bil Kommunbad Kommunbaden är större och har ett brett utbud med olika aktivitetsmöjligheter. De vänder sig till många olika brukargrupper och lockar människor från hela kommunen, samt från angränsande kommuner. Vid kommunbaden är kraven höga på till exempel tillgänglighet. De klassas även som EU-bad. Utrustning kommunbad - samma som för när- och lokalbad samt dessutom: - Kiosk - Dricksvatten 4 - Tillgänglighetsanpassning Utrustning som ytterligare berikar en badplats men som ej är något standardkrav: - Bastu - Flytbrygga - Lekutrustning - Aktivitetsutrustning - Grillplats Definitioner Informationsskylt: Ska innehålla en beskrivning av badplatsen samt adress och koordinater till platsen för korrekt information till räddningstjänsten. De större baden ska även informera om den aktuella badvattenkvalitén. Aktivitetsutrustning: Möjlighet att använda och/eller hyra utrustning för aktiv rekreation, såsom kanot eller minigolf. Barnvänligt: Det ska vara lätt för föräldrar att hålla uppsikt över sina barn. Långgrunt vatten med avgränsning vid behov. Underlaget ska ej vara halt. Familjer ska kunna ta sig dit utan svårigheter. Tillgänglighetsanpassning: Badplatsen ska vara utrustad med omklädningsrum. Gångstråk mellan HCP-parkering och omklädningsrum samt vatten bör vara hårdgjorda. Badplatsen är utrustad med ramp ner i vattnet. Drift och underhåll Badplatser måste vara säkra vilket gör att kraven på skötsel är höga. Beroende på besöksfrekvens och läge städas strand och vattenbryn en eller flera gånger i veckan. Soliga sommardagar är baden ofta välbesökta och därmed blir behovet av städning och underhåll större. Målet är att kommunens badplatser ska vara säkra, hela och rena. Utöver det kontinuerliga underhållet som sker under säsongen utförs även årligt underhåll av badplatserna. Inför varje säsong genomförs dykningar för att städa och säkerställa standard och säkerhet på sjöbotten. Vid sandstränderna grävs översta lagret av sanden upp och silas för att få bort skräp. Vid behov påförs ny sand. alger och placering av kontrollpunkter. • Information om badplatsen och aktuell vattenkvalitet samt information om badvattenförvaltning och vägledningsdokument. Ökad standard och mer utrustning kräver även en ökning/effektivisering av resurser för drift och underhåll av kommunens badplatser. I dagsläget finns inga exakta siffror för hur mycket underhållet av kommunens bad kostar per år. Detta är något som bör dokumenteras för att ge ett bra underlag för att bättre kunna räkna på kommande kostnader. Även vattenkvaliteten ska säkerställas vid badplatser. Provtagning genomförs därför minst 4 ggr per badsäsong. Bad som besöks av fler än 200 personer per dag vid badsäsong, så kallade EU-bad, har speciella krav på registrering och kontroll av vattenkvaliten. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten (2008) ska det för varje badplats finnas: • En kontrollplan för kvalitetskontroll • En badvattenprofil med beskrivning av badplatsen, föroreningskällor, risken för blomning av cyanobakterier, risk för utbredning av makroalger/ 5 För att ytterligare höja standarden på kommunens badplatser behöver några av baden rensas på vattenväxter. Detta sker idag endast från stranden men bör även utföras med båt från sjösidan. Detta berör inte alla badplatser utan främst de i Drevviken och troligtvis även det kommande badet i Långsjön. En utredning av hur detta ska ske och med vilka resurser måste genomföras. Vid röjning vid baden bör en dialog med kommunens ekologer föras för att minimera påverkan på ovanliga eller känsliga växter och djur. Tillgång och tillgänglighet I Huddinge kommun finns även bad som inte ägs eller drivs av kommunen. Utöver det finns bad som riktar sig till till exempel hundägare eller naturturister. För mer information om övriga bad i kommunen hänvisas till Huddinges naturguide (http://www.huddinge.se/sv/natur/friluftsliv/bad/). Där finns kartor och korta beskrivningar av baden samt information om kommunens olika sjöar och vattendrag. Badplatserna i kommunen har olika bra förutsättningar att kunna vända sig till många olika användare. I vissa fall är ytan begränsad och det finns inget utrymme att göra i ordning parkering för bilar, aktivitetsytor eller sandstrand som rymmer många besökare. Terrängen vid badplatserna kan även försvåra möjligheten att tillgänglighetsanpassa området. I dag är ingen av kommunens bad fullt tillgänglighetsanpassade och de bad som har bäst förutsättningar att bli det drivs av Huge. I programmet föreslås full tillgänglighetsanpassning vid några bad och tillgänglighet till viss del vid andra. För att få fram bra underlag för kostnader och genomförande krävs separata projekteringar, med utgångspunkt i de olika platsernas förutsättningar. Vid några av baden i kommunen finns idag skyltar som informerar om badplatsen. Samtliga av kommunens bad ska få nya skyltar med kort information om badplatsen och vilken adress man ska uppge till räddningstjänsten vid eventuell nödsituation. Några av badplatserna ligger i eller intill naturreservat. I dessa fall kan det finnas ett behov att samordna skyltningen av platserna. Att ha många olika skyltar med olika information och design kan ge ett rörigt intryck. 6 KARTA ÖVER KOMMUNENS BAD Kommunala badplatser: 2 1. Flottsbrobadet, kommunbad, Flottsbro Långsjön Vårbyviken 11 2. Vårbybadet, kommunbad, Vårby 3. Gömmarenbadet, lokalbad, Glömsta Gömmaren 3 4. Nyboviksbadet, lokalbad, Gladö kvarn Drevviken Albysjön 5. Sundby gård, kommunbad, Sundby 6 1 7 6. Stortorpsbadet, närbad, Trångsund 7. Sjöängsbadet, lokalbad, Trångsund 8 9 Drevviken 5 4 10 Orlången 8. Mörtviksbadet, närbad, Skogås 9. Badudden, närbad, Skogås 10. Lännabadet, närbad, Länna 11. Tranparksbadet, närbad, Segeltorp Kvarnsjön (kommande badplats) 7 1. FLOTTSBROBADET KOMMUNBAD Albysjön, Flottsbro Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Beskrivning Läge och tillgänglighet Flottsbros friluftsområde med dess stränder är en av Stockholms mest välbesökta. Sandstranden är ca 100 meter lång och kantar Albysjön. Här finns två badbryggor samt en stor variation av aktivitets- och lekmöjligheter som kan locka många olika människor. Flottsbro badplats är belägen i västra delen av kommunen med Albysjön i norr och grannkommunen Botkyrka med stadsdelen Alby i väster. Det finns goda möjligheter att ta sig till badet med kollektivtrafik, cykel eller bil. Platsen är viktig för hela kommunen genom de olika aktiviteter som erbjuds året om. I Flottsbro finns uthyrning av stugor, kanot, trampbåt, minigolf, bastu, beachvolley och en liten elbilsbana. Det finns även vandringsleder och utmanande mountainbikeleder i den kuperade omgivningen. Badet har en stor gräsyta och ett antal grillplatser som används flitigt. Fastän det är kommunens största och mest välbesökta badplats är den inte tillgänglighetsanpassad och bör bland annat kompletteras med en HCP-parkering och ramp. Det saknas även cykelställ. Länets högsta skidbacke finns här och möjligheten till friluftsliv och rekreation är stort året runt. Ägare och förvaltare är Huge fastigheter som hyr ut en restauranglokal till en näringsidkare. 8 Kollektivtrafik från Huddinge C: 40-60 min,500 m Cykel från Huddinge C: 35 min Bil från Huddinge C: 15 min Åtgärder Utbudet i Flottsbro är brett och badet ska fungera som ett kommunbad. För att uppfylla standardkraven måsta badplatsen kompletteras med cykelställ, infoskylt samt tillgänglighetsanpassas. Soptunnor för engångsgrill saknas. Annat som skulle höja standarden ytterligare är en dusch, fler grillar och dricksvatten vid badet. 2. VÅRBYBADET KOMMUNBAD Vårbyviken, Vårby Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Huddinge C: 25-30 min, 50m Cykel från Huddinge C: 40 min Bil från Huddinge C: 20 min Beskrivning Vårbybadet är en stor badplats som besöks av många barnfamiljer. Här finns en bred strand med långgrunt vatten som lämpar sig väl för de mindre barnen. Närheten till E4an bidrar till en bullrig miljö. Platsen är öppen och belägen nära den nedlagda Spendrupsfabriken. I anslutning till badplatsen finns även lugnare miljöer med gräs, träd och buskar. Där finns också grillplatser men dessa tycks inte vara så välanvända. Istället verkar de som vill grilla ta med sig egna grillar och hålla till närmare stranden. Det finns flytbryggor och gott om lekutrustning bestående av flera olika gungor, rutschkanor och klätterställningar. Det finns även boulebanor och stora gräsytor. Här finns en kiosk, ombytesmöjligheter samt tre torrtoaletter. Drift och underhåll sköts av Huge. Läge och tillgänglighet Badet är beläget vid Vårbyviken, Mälaren, långt västerut i kommunen nära gränsen till både Stockholm och Botkyrka kommun. För att nå platsen finns bra gång- och cykelförbindelser. Det är svårt att finna parkering för bil och cykel. En liten bilparkering ligger ca 500 m från badet. En närbelägen busshållplats gör det enkelt att ta sig hit kollektivt. Det finns även en tunnelbanestationer på gångavstånd från badet. Gångvägarna inom området är flacka och utan hinder vilket underlättar för personer med nedsatt rörelseförmåga. Beläggningen består dock av grus och gräs vilket försvårar framkomligheten med till 9 exempel rullator och rullstol. Åtgärder För att uppnå standardkraven för ett kommunbad behövs cykelställ, informationsskylt, nya soptunnor, fler bänkbord samt tillgänglighetsanpassning. Rumsbildande och avskärmande växtlighet skulle kunna öka trevnadskänslan på platsen samt göra den lugnare och mer intim. Omplacering av torrtoaletterna, fler grillar, ommålning av befintliga bänkar samt soptunna för engångsgrillar skulle kunna öka trivselkänslan. 3. GÖMMARENBADET LOKALBAD Gömmaren,Glömsta Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Huddinge C: 30-45 min, 1200m Cykel från Huddinge C: 20 min Bil från Huddinge C: 15 min Beskrivning Vid sjön Gömmaren, ligger det populära Gömmarenbadet i en spännande och variationsrik natur. Badet ligger i Gömmarens naturreservat i en kuperad miljö som erbjuder ett intressant friluftsliv. Vid sjön finns flera olika alternativa platser att bada vid. Själva badplatsen ligger nära en parkering och innehåller en brygga, sandstrand samt flacka klippor mot vattnet. En bit bort finns brantare klippor att bada ifrån och lite mer avsides finns flacka bergshällar för de som söker lugnare platser. Vid sjön finns även hänvisade platser för hundbad. Gömmaren har fina naturkvalitéer med varierad flora och fauna, klippor och sandstrand. Förutom vacker natur finns även livboj, soptunnor, grillplats och sittplatser. Det finns även sittytor i form av klipphällar samt en mindre gräsyta längre in mot skogen. Drift och underhåll av badet sköts av kommunens naturvårdsavdelning, med undantag för tömning av sopor som sköts av gatu- och parkdriften. Läge och tillgänglighet Tillgängligheten till badet är delvis begränsad då det är långt att gå till badet från närmaste busshållplats. Cyklister kan ta sig till badet via anslutande villagator Badet är inte tillgänglighetsanpassat. 10 Åtgärder Det som saknas för att badet ska uppfylla standardkraven för lokalbad är infoskylt samt soptunna för engångsgrill. Soptunnorna behöver bytas ut för att höja standarden på badplatsen. En fast grill intill bänkborden skulle öka trivselkänslan och marken på stranden bör avjämnas för att göra platsen mer tillgänglig. 4. NYBOVIKSBADET LOKALBAD Kvarnsjön, Gladö kvarn Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Huddinge C: 20 min, 50m Cykel från Huddinge C: 35 min Bil från Huddinge C: 15 min Beskrivning Nyboviksbadet ligger vid Kvarnsjön och är en småskalig, lättillgänglig badplats för boende och sommargäster i området. Badplatsen utgörs av en öppen, kortklippt gräsyta som ramas in av träd och buskar. Inga bord eller ordnade sittplatser finns att tillgå. En ”u- formad” brygga bildar en mindre avgränsad ”bassäng”. Den avgränsande bryggan i kombination med den öppna gräsytan gör badplatsen relativt barnvänlig, trots att badet inte är långgrunt. I anslutning till badplatsen finns en fotbollsplan. Soptunnor, två toaletter, livboj, brygga, flytbrygga och enklare cykelställ finns, samt möjlighet till ombyte i kurer. Badplatsen ingår i Ågesta Lida som är ett stort område med betydelse för friluftslivet. Läge och tillgänglighet Nyboviksbadet är beläget vid Kvarnsjön i Gladö kvarn, sydöst om Huddinge centrum. Badplatsen nås lätt med bil, cykel eller buss från Huddinge station. Avstånd från Huddinge centrum är knappt 8 km. I närområdet bor många barnfamiljer och badet bör behålla sin barnvänliga karaktär. Gångvägen ner till stranden från parkeringen är bitvis ojämn och behöver förbättras för att göra stranden mer tillgängligt för t.ex. rullstolsburna och besökare med barnvagn. Ramp saknas. 11 Åtgärder Badet saknar sittplatser, soptunna för engångsgrill och infoskylt. För att ytterligare höja standarden vid badet kan säkra grillplatser byggas. Röjning av vegetation samt avjämning av mark för ökad framkomlighet, nya cykelställ, handikappanpassad och tydligt skyltad parkering skulle också bidra till ett mer attraktivt bad. 5. SUNDBY GÅRD KOMMUNBAD Orlången, Sundby Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Huddinge C: 20 min, 250m Cykel från Huddinge C: 25 min Bil från Huddinge C: 15 min Beskrivning Sundby gård är en badplats med många kvalitéer. Själva stranden är ganska liten och många besökare väljer att slå sig ner på de stora gröna ytorna ovanför stranden. Sundby gård erbjuder flera olika aktiviteter. Här finns en beachvolleybollplan, gungor samt uthyrning av roddbåt och kanot. Det är även nära till rekreation i omgivande naturreservat. Skogen som omger de öppna gräsytorna skapar ett lugn på platsen. Själva strandmiljön innehåller både en fast brygga och en flytbrygga. Stranden erbjuder endast en anlagd sittplats med bord för medhavd fika. Det finns grillplatser utspridda vid gräsytorna. Sundby gård bedriver restaurang- och caféverksamhet. Området ägs av Huge som även har hand om drift och underhåll. busshållplats. Området är flackt vilket gör det lätt att röra sig mellan de olika platserna. Markmaterialet varierar och består av gräs, grus, sand och asfalt. Läge och tillgänglighet Åtgärder Sundby gård är beläget centralt i kommunen vid södra delen av sjön Orlången, i Orlångens naturreservat. Platsen nås med cykel, buss eller bil. Från Huddinge och Stuvsta går det cykelvägar till badet och väl framme finns det gott om cykelparkeringar. Cykelvägarna från kommunens östra delar är i betydligt sämre skick. 300 meter från stranden finns bilparkering och en 12 För att badet ska uppnå standardkraven för ett kommunbad måste det tillgänglighetsanpassas med bland annat ramp ner i vattnet samt förses med en informationsskylt. Dusch, större brygga och hopptorn skulle öka attraktiviteten ytterligare. 6. STORTORPSBADET NÄRBAD Drevviken, Trångsund Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Trångsund C: 15 min, 600m Cykel från Trångsund C: 10 min Bil från Trångsund C: 10 min Beskrivning Stortorpsbadet utgörs av en kort sandstrand i en vik och är en liten, barnvänlig badplats. Här finns en stor gräsyta som används frekvent av besökare för picknick och lek. Det finns också klippstränder som är något otillgängliga. Dessa kan fungera som mer avskilda alternativ till sandstranden. Det finns ingen anlagd lekplats men fina skogsdungar som kan fungera som naturliga lekplatser. Det finns torrtoalett och fikabord. Utrustningen i övrigt är bristfällig. Läge och tillgänglighet Badet är beläget norr om Trångsund, strax väster om en mindre udde i Drevviken. Badet ligger nära gränsen till Stockholms kommun och ligger inom gång- och cykelavstånd från Trångsund, Skogås och Farsta. Det finns ingen kollektivtrafik i direkt anslutning till badet, men busshållplats och pendeltågsstation finns ca en kilometer bort. Även en tunnelbanestation finns på promenadavstånd från badplatsen. Möjligheten att komma hit med bil är mycket begränsad, precis som möjligheten att parkera bilen vid badet. 13 De infartshinder som finns på vägen ner till vattnet förfular omgivningen något. Grusvägen som leder ner till stranden är inte tillgänglighetsanpassad. Åtgärder Badplatsen saknar cykelställ och soptunna för engångsgrill. Den är i behov av en tydligare informationsskylt, fler sittmöjligheter samt upprustning av parkutrustning. Beskärning av träd samt slyröjning skulle göra platsen mer läsbar och attraktiv. Torrtoaletten var vid inventeringstillfället placerad mitt på gräsytan och skulle behöva en annan placering för ökad trivsel. 7. SJÖÄNGSBADET LOKALBAD Drevviken, Trångsund Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptuna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Trångsund C: 15 min, 800m Cykel från Trångsund C: 10 min Bil från Trångsund C: 5 min Beskrivning Sjöängsbadet består av en liten sandstrand som övergår i partier av klipphällar mot vattnet. En lång brygga leder ut besökarna till en större klippö. Klippön är en spännande plats att vistas på. Det finns mindre strandhällar i den nära omgivningen för den som söker mer avskilda platser. I närhet av badet finns en stor fotbollsplan. Sandstranden ramas in av vegetation. I vegetationen finns öppningar där stigar leder ut mot klippstränderna. Soptunnor och toalett är placerade vid entrén till badet. Bänkar finns utplacerade, men bord saknas. Läge och tillgänglighet Åtgärder Badet är beläget vid Drevviken, norr om Skogåsoch Trångsunds centrum. Badet ligger nära gränsen till Stockholms kommun och inom gång- och cykelavstånd från både Trångsund och Skogås. För att uppnå standardkraven krävs informationsskylt, soptunna för engångsgrill och cykelställ vid badplatsen (cykelställ gärna i anslutning till cykelvägen). Det finns ingen kollektivtrafik i direkt anslutning till badet, men busshållplats och pendeltåg finns på gångavstånd. Möjligheten att komma hit med bil är god, då det finns många parkeringsplatser. Röjning av vegetation längs stigar, breddning av sandstranden mot entrén, byggnation av ytterligare en brygga, fler sitt- och grillmöjligheter skulle ytterligare kunna höja standarden. Badplatsen skulle även kunna vara lämplig att tillgänglighetsanpassa ytterligaredetta genom hårdgjorda gångstråk, HCP-parkering samt ramp ner till vattnet. Lutningarna på platsen kan dock utgöra vissa svårigheter. Närhet till stora strövområden i skogsmiljö finns. 14 8. MÖRTVIKSBADET NÄRBAD Drevviken, Skogås Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Huddinge C: 15-20 min, 450m Cykel från Huddinge C: 10 min Bil från Huddinge C: - min Beskrivning Mörtviksbadet är en liten bostadsnära badplats som ligger i ett skyddat läge i direkt närhet till Trångsundsskogens naturreservat. Badplatsen innehåller en barnvänlig sandstrand och bergshällar i norr. Badet är varierat med både intima och mer rymliga överskådliga platser vilket kan locka olika brukargrupper. Omgivande skog skapar en tydlig avgränsning av badplatsen. Läge och tillgänglighet Åtgärder Mörtviksbadet ligger i ett stort villaområde i Östra Skogås, invid sjön Drevviken. Besökare kan nå badet via lokalgatorna Midvintervägen och Vitnäsvägen. Cykelställ, informationsskylt och soptunna för engångsgrill behövs för att uppnå standardkraven. Bilvägen har en mycket brant lutning vilket gör det svårt att för personer med nedsatt rörlighet att ta sig fram. Vid badet finns soptunnor, en bänk och livboj. Det finns en informationstavla om det intilliggande naturreservatet, men information om badet saknas. 15 En grill och fler sittplatser skulle kunna öka trivseln. Avjämning av marken bör göras för att öka tillgängligheten. 9. BADUDDEN NÄRBAD Drevviken, Skogås Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Skogås C: 10 min -700m Cykel från Skogås C: 15 min Bil från Skogås C: 10 min Beskrivning Badudden är liten till ytan men är placerad i en variationsrik natur och kuperad terräng. Här finns både sandstrand och flacka berghällar som övergår i en kortklippt gräsmark med barr- och lövskog längre in mot land. Sandstranden är långgrund, barnvänlig och relativt liten. Berghällarna utgör mindre, mer avskilda platser för den som söker det. Den omgivande skogen avgränsar badet. Det finns livboj och parkbänk med bord. En förfallen grillplats finns även på platsen. Belysningsstolpar står uppställda längst den anslutande gång- och cykelvägen. Läge och tillgänglighet Åtgärder Badudden ligger i Östra Skogås, på södersidan av en udde i Drevviken. Besökare når badplatsen via en grusad gång- och cykelväg som ansluter till lokalgatorna Midnattsvägen och Österleden. Badplatsen saknar cykelställ, soptunna för engångsgrill och informationsskylt. Parkeringsplatser för 18 bilar finns 120 meter från badet. Inom 700 meter ligger närmaste busshållplats. Det finns goda förutsättningar för att promenera och cykla till badplatsen utmed den anlagda gångvägen som sträcker sig mellan Österleden och Midnattsvägen. 16 Badplatsen har stor potential och ett bra läge. För att uppnå standarden för ett lokalbad krävs även brygga, offentlig toalett. Här skulle även ökad tillgänglighetsanpassning vara möjligt genom hårdgjorda gångstråk och ramp ner till vattnet. Fler sittplatser- och en ny grillplats skulle kunna öka standarden. 10. LÄNNABADET NÄRBAD Drevviken, Länna Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Trångsund C: 30 min- 1100 m Cykel från Trångsund C: 25 min Bil från Trångsund C: 15 min Beskrivning Lännabadet är litet till ytan och utgörs av en långrund sandstrand och bergshällar som ramas in av en tät blandskog. Här saknas sammanhängande plana ytor. Genom den intillväxande vegetationen skapas en stark rumslighet och intim karaktär. Badet innehåller ytterst lite faciliteter, den utrustning som finns är livboj och soptunnor. Läge och tillgänglighet Lännabadet ligger 250 meter väster om Torstugevägen och tillhör Lännaviken. Badet omges av ett skogsområde som avgränsar till villabebyggelsen i norr. Besökare har möjlighet att nå badplatsen via en grusad gång- och cykelväg som ansluter till Torstugevägen och vidare till Sjöviksvägen. Kollektivtrafiken är begränsad. Närmaste busshållplats är Vallmyravägen och Länna gård. En närliggande vändplats används som parkering till badet och ligger 250 meter bort. Tillgängligheten till och inom badplatsen är relativt begränsad. Marken är brant och ojämn vilket försvårar framkomligheten för rörelsehindrade besökare. Skyltning till badet saknas vilket gör det svårt att hitta dit med tanke på att platsen ligger avgränsad från vägar och omges av skog. 17 Åtgärder För att uppnå standardkraven måste badplatsen kompletteras med sittplatser, soptunna för engångsgrill, cykelställ och informationsskylt. Grillplats och röjning av vass skulle öka platsens attraktivitet. Vid entrén till badplatsen behövs marken avjämnas. 11. TRANPARKSBADET NÄRBAD Långsjön, Segeltorp Ännu inte kommunlt bad Befintlig utrustning: Närbad Livboj Sittplats/bänk Cykelställ Soptunna Informationsskylt Soptunna engångsgrill Lokalbad Toalett Brygga Sandstrand Barnvänligt Parkering Kommunbad Kiosk Dricksvatten Tillgängligt Kollektivtrafik från Huddinge C: 13 min, 200m Cykel från Huddinge C: 20 min Bil från Huddinge C: 10 min Beskrivning Platsen ligger i Tranparken omgärdat av villor och radhus. Det finns planer på att göra i ordning en badplats här, men för att göra det krävs fler utredningar och kontroll av bottenförhållandena. Om förhållandena är goda kommer det byggas en liten barnvänlig badplats för de som bor i närområdet. På platsen finns stora gräsytor, sittplatser och karaktärsskapande lövträd. Platsen är öppen och erbjuder både skugga och sol. Lekplatsen som ligger i anslutning kommer inom kort kommer rustas upp till en temalekplats. En liten strandpromenad ansluter österut och möjliggör promenad runt sjön. Läge och tillgänlighet Åtgärder Tranparksbadet ligger vid Långsjön, mellan Tranvägen och Notariestigen. På andra sidan sjön ligger Stockholms kommun med det mycket större Långsjöbadet. Badplatsen saknar livboj, cykelställ och informationsskylt för att uppnå standardkraven för ett närbad. Till badplatsen kan man promenera eller cykla på villagator och bitvis utmed en strandpromenad. Ett annat alternativ är att ta sig till platsen via Häradsvägen. Busshållplats finns ett par hundra meter från badet. Från Huddinge centrum går bussarna regelbundet. Gångvägar och gräsytor är relativt plana och tillgängliga. 18 För att badet ska bli barnvänligt krävs åtgärder på botten och vid strandbrynet, där röjning, rensning och påförande av sand måste ske. Eventuellt behöv även en ny brygga som avgränsar till den grunda delen av badet. Tidplan och uppskattade kostnader för utveckling av Huddinge kommuns badplatser Åtgärder Uppskattad kostnad kommunbad 2 grillar, 2 cykelställ, infoskylt och tillgänglighetsanpassning 82 000 kr+ tillgänglighetsanpassning kräver separat projektering drift - Huge 2. Vårbybadet, Vårbyfjärden kommunbad 108 000 kr +tillgänglighetsanpassning kräver separat projektering drift - Huge 3. Gömmarbadet, Gömmaren lokalbad 2 grillar, 1 cykelställ, infoskylt, soptunna för engångsgrillar, 5 soptunnor, 3 bänkbord , buskoch trädplantering, ommålning bänkar och tillgänglighetsanpassning 4. Nyboviksbadet, Kvarnsjön lokalbad 5. Sundby, Orlången kommunbad infoskylt och tillgänglighetsanpassning 6. Stortorpsbadet, Drevviken närbad infoskylt, 1 cykelställ, 2 bänkbord, soptunna för engångsgrillar, 2 bänkar 52000 kr 7. Sjöängsbadet, Drevviken lokalbad 1 grill, infoskylt, 2 st cykelställ, soptunna för engångsgrillar , 2 bänkbord, 1 bänk, avjämning mark, tillgänglightesanpassning 81 000 kr (+tillgänglighetsanpassning kräver separat projektering) 8. Mörtviskbadet, Drevviken närbad 1 grill, 1 bänk, infoskylt och 1 cykelställ, avjämning mark, soptunna för engångsgrill 57000 kr Badplats 1. Flottsbrobadet, Albysjön Önskad standard infoskylt, 3 st soptunnor, avjämning mark, 1 grill, soptunna för engångsgrill 1 grill, 3 st bänkbord, infoskylt, cykelställ, avjämning mark, 2 bänkar och soptunna för engångsgrillar 19 Tidsplan för åtgärd 45000 kr 2015 72 000kr 2015 7000 kr + tillgänglighetsanpassning kräver separat projektering 2015 2015 Övriga anmärkningar drift - Huge Badplats Önskad standard 9. Badudden, Drevviken närbad 10. Lännabadet, Drevviken närbad 11. Tranparksbadet, Långsjön närbad Åtgärder 1 cykelställ, infoskylt, återställning mark , 2 bänkar, 3 bänkbord, grill, soptunna för engångsgrill 1 grill, avjämning mark vid entrén, 1 cykelställ, infoskylt, soptunna för engångsgrill, soptunnor, 1 bänkbord, 1 bänk iordningsställande av barnvänligt bad Uppskattad kostnad Tidsplan för åtgärd Övriga anmärkningar 88000 kr 2015 78000 kr 2015 drift i sammarbete med bostads/ villaförening separat projektering 2015 ännu ej kommunalt bad, utredning och provtagning pågår under 2014. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-05 AN-2014/373.732 1 (3) Äldreomsorgsnämnden Pernilla Jensen 08-535 312 04 [email protected] Tillsyn och Inspektion av Kullagårdens demensboende – utförd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av tjänsteutlåtandet gällande Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsrapport av Kullagårdens demensboende som är en enhet inom äldreomsorg i egen regi. Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde den 3 september 2014 en anmäld inspektion av Kullagårdens demensboende. Inspektionens syfte var att granska hur Kullagården bedriver sitt faktiska kvalitetsarbete och att Kullagården säkrar att uppnådda goda resultat i form av åtgärder som stödjer en vård och omsorg med så få inslag som möjligt av både tvångs-, skyddsoch begränsningsåtgärder blir varaktiga. Inspektionen hade även till syfte att identifiera brister och ställa krav på åtgärder utifrån dem. Vid inspektionen intervjuades representanter från personalgruppen, en gruppintervju hölls med tillförordnad enhetschef, tillförordnad sektionschef samt sjuksköterska. Inspektörerna tog även del av riktlinjer och rutiner. IVO bedömde att verksamheten har kunskap om gällande regelverk och att det finns ett medvetet förhållnings- och arbetssätt när det gäller den enskildes integritet, medinflytande och självbestämmande. Beskrivning av ärendet Regeringen har gett IVO i uppdrag att genomföra en särskild tillsynsinsats i verksamheter där vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga bor eller vistas. IVO ska särskilt granska hur verksamheter bedriver sitt faktiska kvalitetsarbete och säkrar att, uppnådda goda resultat i form av åtgärder som stödjer en vård och omsorg med så få inslag som möjligt av både tvångs-, skydds- och begränsningsåtgärder blir varaktiga. Syftet är också att identifiera brister och ställa krav på åtgärder utifrån dem. IVO gjorde utifrån detta uppdrag en inspektion på Kullagårdens demensboende den 3 september 2014. Tillsynen gjordes genom intervjuer av 3 representanter ur personalgruppen, en gemensam intervju med tillförordnad POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-05 AN-2014/373.732 2 (3) enhetschef (Elisa Reinikainen), tillförordnad sektionschef (Jessica Kindbom) och sjuksköterska. IVO tog även del av: ”Riktlinjen för hantering av medicintekniska produkter”, ”Rutin för användning av skyddsåtgärder på Kullagården” samt ”Utredningshjälp för ställningstagandet av skyddsåtgärder”. Fakta om verksamheten På Kullagårdens demensboende finns totalt 29 lägenheter, vid tillfället för inspektionen var det 26 boende varav 6 var män. Enheten är organiserad med två avdelningar separerade av en hisshall. Varje avdelning består av två korridorer med lägenheter. Mellan de båda korridorerna finns en dörr som alltid är öppen. Sammanfattning av IVO:s beslut och bedömning av tillsynen Den 28 november 2014 inkom till förvaltningen IVO:s beslut av tillsynen. I beslutet går att utläsa en redovisning och bedömning av: Boendets utformning Bedömning: IVO anser att boendets utformning i stort sett är anpassad för målgruppens behov och förutsättningar. Bemanning Bedömning: IVO bedömer att boendet är väl bemannat då avdelningarna aldrig lämnas obemannade. Arbetssätt och arbetsmetoder för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder Bedömning: Samtlig personal arbetar enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Kompetens Bedömning: IVO konstaterar att samtliga intervjuade anser att personal, oavsett profession, har kompetens i förhållande till målgruppens behov. Systematiskt kvalitetsarbete Bedömning: IVO bedömer att riktlinjer om ledningssystem och framtagna processer för att säkra verksamhetens kvalitet är formulerade på ett sådant sätt att de inte står i strid med gällande lagar och föreskrifter. Sammanfattningsvis bedömer IVO att verksamheten har kunskaper om gällande regelverk och att det finns ett medvetet förhållnings- och arbetssätt när det gäller den enskildes integritet, medinflytande och självbestämmande. IVO är särskilt positiv till Kullagårdens arbete med att ta ställning till SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-05 AN-2014/373.732 3 (3) eventuella behov av åtgärder som kan hänföras till skydds- och begränsningsåtgärder. IVO har därmed beslutat att ärendet är avslutat. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på tillsynen från IVO. Tillsynen är ett stöd i utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen. Förvaltningen noterar att IVO:s tillsyn visar ett gott resultat när det gäller Kullagårdens arbete med regelverk och systematiskt kvalitetsarbete. IVO understryker att verksamheten har ett medvetet arbetssätt kring de boendes medinflytande, integritet och självbestämmande. Det är även positivt att IVO framhåller verksamhetens samverkan när det gäller att ta ställning till tvångs-och begränsningsåtgärder. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Hansson Verksamhetschef Bilagor Tillsyn och inspektionsmeddelanden Beslut efter genomförd tillsyn Beslutet delges Huddinge kommuns pensionärsråd SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 AN-2015/128.739 1 (3) Äldreomsorgsnämnden Ulrika Torseke Ström 08-535 312 30 [email protected] Äldreomsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte verkställts till och med 31 december 2014 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens rapport och vidare att rapporten översänds till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning Enligt bestämmelser i socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som syftar till att stärka rättsäkerheten för den enskilde som har beviljats insats. I enlighet med nämnda regler ska äldreomsorgsnämnden varje kvartal lämna en rapport till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) över beslut som inte har verkställts inom tre månader. Beskrivning av ärendet Kommunen är skyldig att anmäla till IVO om en beviljad insats inte verkställs inom tre månader. Kommunen ska på motsvarande sätt också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har nämnda myndighet en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift. Förvaltningsrätten kan, när den fastställer avgiften, ta hänsyn till hur lång tid dröjsmålet med verkställandet av insatsen har pågått samt hur allvarligt dröjsmålet anses vara. Rapport 31 december 2014 Beslut som har verkställts till och med aktuellt datum har inte tagits med. Beslut som, på den enskildes begäran, har avslutats till och med aktuellt datum har inte heller tagits med. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 AN-2015/128.739 2 (3) Tackat nej till Vilken typ av bistånd beslutet avsåg erbjuden plats (1) Antal dagar Kvinna eller man Beslutsdatum Rapportdatum Särskilt boende 2013-04-12 2014-12-31 628 K 1 Särskilt boende 2013-08-02 2014-12-31 516 K 1 Särskilt boende 2014-01-28 2014-12-31 337 M 1 Särskilt boende 2014-03-14 2014-12-31 292 K 1 Särskilt boende 2014-03-24 2014-12-31 282 M 1 Särskilt boende 2014-04-09 2014-12-31 266 K 1 Särskilt boende 2014-04-15 2014-12-31 260 K 1 Särskilt boende 2014-04-25 2014-12-31 250 K 1 Särskilt boende 2014-04-30 2014-12-31 255 K 1 Särskilt boende 2014-05-20 2014-12-31 225 K 1 Särskilt boende 2014-05-28 2014-12-31 217 K 1 Särskilt boende 2014-05-28 2014-12-31 217 M 1 Särskilt boende 2014-05-28 2014-12-31 217 K 1 Särskilt boende 2014-06-11 2014-12-31 203 M 1 Särskilt boende 2014-06-26 2014-12-31 218 K 1 Särskilt boende 2014-07-16 2014-12-31 168 M 1 Särskilt boende 2014-07-22 2014-12-30 162 M 1 Särskilt boende 2014-07-22 2014-12-30 162 K 1 Särskilt boende 2014-07-31 2014-12-30 153 K 1 Särskilt boende 2014-08-13 2014-12-30 140 K 1 Särskilt boende 2014-08-21 2014-12-30 132 M 1 Särskilt boende 2014-08-22 2014-12-30 133 M 1 Särskilt boende 2014-08-28 2014-12-30 127 M 1 Annan orsak(2) Resursbrist (3) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 AN-2015/128.739 3 (3) Tackat nej till Vilken typ av bistånd beslutet avsåg erbjuden plats (1) Antal dagar Kvinna eller man Beslutsdatum Rapportdatum Särskilt boende 2014-09-04 2014-12-30 118 K 3 Särskilt boende 2014-09-09 2014-12-30 113 M 3 Särskilt boende 2014-09-09 2014-12-30 113 K 3 Särskilt boende 2014-09-12 2014-12-30 110 K 3 Särskilt boende 2014-09-15 2014-12-30 107 M 3 Särskilt boende 2014-09-15 2014-12-30 107 M 1 Särskilt boende 2014-09-15 2014-12-30 107 K 1 Särskilt boende 2014-09-16 2014-12-30 106 M 3 Särskilt boende 2014-09-18 2014-12-30 104 K 3 Särskilt boende 2014-09-24 2014-12-30 96 K 3 Särskilt boende 2014-09-24 2014-12-30 96 K 3 Särskilt boende 2014-09-25 2014-12-30 95 K 3 Särskilt boende 2014-09-25 2014-12-30 95 M 3 Särskilt boende 2014-09-30 2014-12-30 92 K 3 Annan orsak(2) Resursbrist (3) Förvaltningens synpunkter Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Beslutet delges Kommunstyrelsen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 1 (10) Äldreomsorgsnämnden Berit Heidenfors 08-535 312 77 [email protected] Uppföljning av ramavtal särskilt boende över 65 år Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens rapport. Sammanfattning Uppföljningen gäller ramavtalen med nummer 2012-027 och avser enstaka platser i särskilt boende för personer över 65 år med totalt 57 avtal inom området. Kommunen har avtal med 21 utförare (en utförare kan ha avtal inom flera kategorier). Avtalet började gälla den 18 januari 2013 och gäller längst fram till den 17 januari 2017. Under avtalsperioden kan avtalet förlängas tre gånger med ett år vardera. Uppföljning har genomförts och en del förändringar och avvikelser har framkommit. Det har inte framkommit något som innebär att något avtal bör sägas upp. Beskrivning av ärendet Uppföljningen gäller ramavtalen med nummer 2012-027 och avser enstaka platser i särskilt boende för personer över 65 år. Avtalet började gälla den 18 januari 2013 och gäller längst fram till den 17 januari 2017. Under avtalsperioden kan avtalet till förlängas tre gånger med ett år vardera. Uppföljningen är av en övergripande karaktär och uppföljningar på individnivå görs av biståndskansliet. Kommunen har totalt 57 avtal på området med 21 utförare. Av dessa har 17 utförare en pågående permanent placering. 17 utförare återfinns i Stockholmstrakten och övriga finns i Stensjön, Vittsjö, Vikmanshyttan och Smedjebacken. En utförare kan ha flera avtal utifrån olika kategorier. Insatserna beviljas enligt 4 kap 1§ socialtjänstlagen. Under perioden 1 januari 2013 till 31 december 2013 gjordes 87 placeringar avseende korttidsplats inom ramavtalet. Den genomsnittliga kostnaden var POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 2 (10) 1855 kronor per dygn. 38 procent av de permanenta placeringarna gällde särskilt boende på grund av fysiska funktionsnedsättningar medan 51 procent avsåg plats på särskilt boende med demensinriktning. Övriga placeringar avsåg särskilt boende med psykisk nedsättning med 7 procent och särskilt boende med demensinriktning och särskilda behov med 4 procent. Under samma tidsperiod var 72 personer permanent boende i olika kategorier inom ramavtalet. Den genomsnittliga kostnaden 2031 kronor per dygn. Avtalstrohet Avtalstroheten är 89 procent för permanent boende. Övriga behov kan inte tillgodoses inom ramavtalet. Kategorier Särskilt boende, korttidsplats Särskilt boende, permanent plats Särskilt boende med demensinriktning, korttidsplats Särskilt boende med demensinriktning, permanent plats Särskilt boende med demensinriktning och särskilda behov, korttidsplats Särskilt boende med demensinriktning och särskilda behov, permanent plats Särskilt boende med inriktning mot psykisk funktionsnedsättning, korttidsplats Särskilt boende med inriktning mot psykisk funktionsnedsättning, permanent plats Antal avtal 5 13 8 14 4 4 4 4 Uppföljning Metod för uppföljning: 1. De utförare där Huddinge kommun beviljat permanent boende under första halvåret 2013 besöktes under andra halvåret 2014. Metoden för uppföljningen bestod av intervjuer och dokumentgranskning. 2. Brev med frågor (se bilaga) skickades till övriga utförare den 13 augusti 2014. Svar begärdes in till den 1 september 2014. 3. Enkät till handläggare om hur de uppfattar utförarna. Avtalsförändringar sedan avtalstidens början Inga avtalsförändringar har skett. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 3 (10) Ekonomisk uppföljning Samtliga utförare har kontrollerats hos Skattemyndigheten och Creditsafe. Det krav som ställs på utförarna är minst god kreditvärdighet. Samtliga utförare uppfyller kravet. Uppföljning av utförare som inte haft uppdrag från Huddinge kommun Fyra utförare har inte haft uppdrag från Huddinge kommun under avtalstiden. Uppföljningen av dessa har skett genom brev med frågor och en begäran om att få ta del av utförarens kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelsen. Rapporterade förändringar i verksamheten Tre särskilda boenden har fått ny verksamhetschef. Tre särskilda boenden har införlivats med annan vårdgivare. Tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) IVO har utfört tillsyn vid ett särskilt boende under avtalsperioden. Brukarundersökningar Samtliga utförare har gjort någon form av brukarundersökning under året och uppger att man använder resultatet i sitt förbättringsarbete. Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen ger en bild av det kvalitetsarbete som utförarna gjort under 2013. Områden som återfinns hos flera utförare är egenkontroll, synpunkts-och klagomålshantering, avvikelser och riskbedömningar. Kvalitet och omfattning av kvalitetsberättelsen varierar mellan utförarna. Koncerner med flera enheter samlar beskrivningen av kvalitetsarbete i ett gemensamt dokument vilket gör det svårt att urskilja den enskilda utföraren. En utförare har inte sammanställt någon kvalitetsberättelse för 2013. Patientsäkerhetsberättelse Samtliga utförare har gjort en patientsäkerhetsberättelse för 2013. Områden som beskrivs av flera utförare omfattar bland annat fallprevention, riskbedömningar, vårdskador, avvikelsehantering och dokumentation. Koncerner med flera enheter samlar patientsäkerhetsberättelsen i ett övergripande dokument vilket gör det svårt att urskilja den enskilda utföraren. Huddinge kommuns värdegrund och kvalitetsdeklarationer Kunskapen om Huddinge kommuns värdegrund och kvalitetsdeklarationer varierar. Samtliga utförare har en egen värdegrund och egna kvalitetsdeklarationer. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 4 (10) Krav vid inflyttning Inflyttning Kravet är att den enskilde, närstående och eventuell företrädare ska erbjudas ett personligt samtal inom fem dagar för muntlig och skriftlig information med kontaktuppgifter och information om verksamheten. Samtliga utförare har rutiner för detta. I vissa fall lämnas informationen innan ankomst till boendet. Vid ankomstsamtalet deltar kontaktperson, sjuksköterska och rehabiliteringspersonal. Några utförare har en informationspärm som den enskilde får. Samtliga utförare som avtalat om korttidsplats kan ta emot nya boende alla dagar i veckan. De utförare som avtalat om permanent plats har också möjlighet att ta emot nya boende alla dagar i veckan men flera utförare föredrar att inflyttning styrs till vardagar och i början av veckan. Kontaktmannaskap För samtliga utförare gäller att det finns en kontaktansvarig och en vice kontaktansvarig för varje boende och att man får träffa sin kontaktperson inom sju dagar från inflyttning. Den enskilde har möjlighet att byta kontaktansvarig om de önskar. Kontaktansvarig ansvarar för att upprätta en genomförandeplan tillsammans med den boende, ha kontakt med anhöriga och ha det övergripande ansvaret. Flera utförare har en utbildning för certifierat kontaktmannaskap. I utbildningen tas upp vad som ingår att arbeta med i ett kontaktmannaskap, vad som ska dokumenteras, hur dokumentation ska ske samt vilka policyer och rutiner som gäller. Mat och måltider Samtliga utförare har resurser för olika typer av specialkost. I övervägande del är maten som serveras av halvfabrikat. Tillbehör och färskvaror tillreds på de olika enheterna. Ofta finns det möjlighet att välja mellan flera olika rätter, antingen genom att det serveras två rätter eller genom att det finns frysta alternativ. På enheterna bakar man ofta bröd och bakverk. Matsedeln planeras oftast i 5-veckorsintervall men anslås på anslagstavlor för en vecka. Vissa demensavdelningar anslår matsedel dagligen. Samtliga utförare har någon form av kostråd för en nära dialog med boende och anhöriga. Detta ger god kunskap om hur maten upplevs och möjlighet att planera in maträtter som efterfrågas. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 5 (10) Nutritionsansvaret åligger oftast en sjuksköterska eller dietist. Många utförare har en hög ambition kopplat till mat och måltidssituationen. En utförare serverar tre-rätters middag varje helg, flera har Nobelmiddag och vid födelsedagar bjuds anhöriga in för att äta en middag utifrån den boendes menyönskemål. En utförare har valt att servera såväl frukost som lunch i bufféform där det finns möjlighet att välja tidpunkt för måltiden. En utförare serverar Pajala-gröt utifrån ett klassiskt recept vilket gett en ansenlig minskning av laxerande medel. En utförare som Huddinge kommun har 8 avtal med har utsett 2014 som ”Måltidens år” och har därför haft mat och måltider som särskilt fokusområde. Samtliga utförare har någon form av uppföljning av grad av nöjdhet. Dokumentation utifrån bestämmelser i socialtjänstlagen Genomförandeplaner Då äldreomsorginspektören från biståndskansliet följt upp den sociala dokumentationen fanns samtliga genomförandeplaner gällande boende med permanent plats. Enligt avtal ska genomförandeplanen formuleras inom 7 dagar från placering. Åtta utförare uppger att arbetet med att formulera genomförandeplan tar två veckor. Samtliga utförare uppger att genomförandeplanen utformas i samråd med den boende när det är möjligt alternativt med anhöriga eller god man. Genomförandeplanen revideras i samtliga fall minst en gång per år och vid behov. Gällande löpande dokumentationen har utförarna kommit olika långt. Några utförare har arbetat under flera år för att få en hög kvalitet på dokumentationen medan andra utförare har en mer varierande kvalitet som man arbetar med för att förbättra. Hantering av egna medel och nycklar Rutiner för hantering av egna medel och nycklar som motsvarar de krav som ställs i avtalet finns hos samtliga utförare. Lex Sarah enligt 14 kap 2§ SoL 1 (SOSFS 2008:10) Rutin för rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah finns hos samtliga utförare. Generellt informeras personal i samband med introduktionen. Under 2014 har fyra utförare gjort en rapport enligt lex Sarah. Rapporterna gällde larm, dokumentation, delaktighet och samtycke. 1 Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 6 (10) Samverkan och information Rutiner för hur samverkan och information till beställaren ska ske finns hos samtliga utförare i olika variationer. Utförarna arbetar självständigt utifrån befintliga uppdrag och genomförandeplaner och upplever att samverkan med beställare är välfungerande. Allmänna hälso-och sjukvårdkrav Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Alla utförare har en MAS. De flesta har en MAS som är centralt placerad i den koncern man tillhör och som har ansvar för flera särskilda boenden inom regionen. Tre utförare har verksamhetschefer som även har rollen som MAS. Anmälningsskyldigheten gällande lex Maria åligger den medicinskt ansvarige sjuksköterskan. Sjuksköterskebemanning Andelen omvårdnadsansvariga sjuksköterskor varierar beroende på det särskilda boendets storlek. Bemanningen bedöms som tillräcklig. Flera utförare hanterar sjuksköterskebemanningen nattetid med centralt mobilt team inom koncernen eller genom avtal med annan utförare. Läkarinsatser Samtliga utförare har avtal gällande läkarinsatser liksom rutiner för hur dessa kontaktas i akuta situationer. För de flesta utförare innebär rutinen att vårdpersonal kontaktar tjänstgörande sjuksköterska som i sin tur kontaktar läkare. Dokumentation utifrån bestämmelser i hälso- och sjuvårdslagen (HSL) Kraven är att dokumentationen ska påbörjas omgående vid inflyttning, att en individuell patientjournal ska upprättas inom sju dagar samt att en individuell vårdplan/hälsoplan ska upprättas inom 14 dagar. Samtliga utförare uppfyller kraven. Läkemedelshantering För samtliga utförare har mediciniskt ansvarig sjuksköterska (MAS) upprättat en lokal rutin för läkemedelshantering. Kvalitetsgranskning av rutinen sker en gång per år. Delegering Samtliga utförare har rutiner för delegering. Dessa kvalitetsgranskas en gång per år. Sjuksköterskan delegerar inom sitt ansvarsområde. Hygien Flera utförare har avtal med Vårdhygien och deltar i infektionsregistreringen. Hygienrond sker årligen. Vanligt förekommande är hygienombud och SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 7 (10) webbaserad hygienutbildning. Flera utförare har hygienråd och avdelningsknutna hygienombud. Munhälsa och tandvård Samtliga utförare har överenskommelse med en tandvårdsenhet. Munhälsobedömningarna erbjuds alla på permanenta platser årligen och alla berättigade på korttidsplatser. En utförare har avtal med en tandvårdsenhet med demensutbildning. Fotsjukvård En utförare saknar rutin för fotsjukvård och remisshantering. De flesta utförare har avtal med behöriga utförare, i annat fall remitteras den boende till behörig utförare. Vård i livet slut Samtliga utförare har riktlinjer för vårdplaner i livets slutskede. Tre utförare är inte anslutna till palliativa registret. Rehabilitering Samtliga särskilda boenden har arbetsterapeut och sjukgymnast i varierande omfattning. Den paramedicinska personalen deltar oftast vid ankomstsamtalet tillsammans med sjuksköterska och kontaktperson samt vid fallriskbedömning. Funktionsbedömningen av nyinflyttade görs inom en vecka på permanenta platser och oftast omgående på korttidsboenden. Aktivering Samtliga utförare har särskilda tjänster med ansvar för de boendes aktiviteter. Omfattningen av tjänsterna varierar mellan en halvtidstjänst till två deltidstjänster beroende på boendets storlek. Vanligt förekommande är fasta schemalagda aktiviteter anpassade till de boendes behov. Aktiviteterna planeras i samråd med de boende och deras anhöriga. Gruppaktiviteterna är ofta gymnastik, utflykter, olika typer av musikupplevelser, utevistelser och tidningsläsning. Matlagning, bakning, museibesök samt fredagsmys med tipspromenad förekommer också. En utförare har vårdhund och en annan utförare hade besök av hästar. Individuella aktiviteter planeras utifrån den enskildes önskemål och behov. I samverkan med andra samarbetspartners har två utförare haft ungdomar i boendet, bland annat för hår-och skönhetsvård. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 8 (10) Avvikelsehantering Egenkontroll och riskanalys All personal har skyldighet att avvikelserapportera. Samtliga utförare har strukturer och system för att hantera avvikelser och för att systematiskt dokumentera sitt förbättringsarbete. Verksamhetschefen sammanställer och analyserar avvikelserna, rapporterar till sin ledning och vidtar åtgärder. Allvarliga avvikelser rapporteras till uppdragsgivare och kommunens MAS. Eventuella internutredningar sker i ofta samråd mellan MAS och verksamhetschef. Vanligt förekommande är kvalitetsombud som har möte (kvalitetsråd) en gång per månad där man går igenom avvikelser, händelser och klagomål. Resultatet från mötet protokollförs. Verksamhetschefer följer regelbundet upp verksamheten utifrån de checklistor som kvalitetssystemet påbjuder. Kvalitetsområdena utgår från lagstiftning samt de olika utförarnas mål och policyer. Resultatet av uppföljningen utgör grund för en riskanalys. Synpunkts- och klagomålshantering Rutin för synpunkter och klagomål finns hos samtliga utförare. Av rutinerna framgår att skriftliga och muntliga synpunkter och klagomål dokumenteras och tas upp kontinuerligt på utförarnas arbetsplatsträffar. En sammanställning över inkomna synpunkter och klagomål ska göras en gång per år. Allvarligare klagomål rapporteras omedelbart. Rapporterade allvarliga händelser Inga allvarliga händelser har rapporterats. Personal och bemanning Omvårdnadspersonal Samtliga utförares omvårdnadspersonal uppfyller kraven om treårig omvårdnadsutbildning, likvärdig utbildning eller 36 månaders erfarenhet. Flera utförare har omvårdnadspersonal som under anställningstiden utbildat sig till undersköterska. Vid nyanställningar ställer samtliga utförare krav om undersköterskeutbildning. Rutiner finns för introduktion av nyanställda finns med checklista som förtydligar vad som ska ingå i introduktionen. Hos de flesta utförare behärskar personal det svenska språket i tal och i skrift. I de fall där omvårdnadspersonalen har brister erbjuder utföraren utbildning i vårdsvenska och utbildning i svenska på folkuniversitetet. Många utförare har SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 9 (10) omvårdnadspersonal av annan etnicitet som tillför språkkompetens. All personal bär synlig namnidentifikation. Kompetensutveckling En utförare saknar en övergripande kompetensutvecklingsplan. Medarbetarnas individuella kompetensutvecklingsplaner tas fram i samband med de årliga medarbetarsamtalen. Kompetensutvecklingen bland flera utförare gäller bland annat dokumentation, bemötande, lyftteknik, brandsäkerhet, livsmedelshygien, riskbedömning och inkontinens. Flera utförare har utbildningar för att höja kompetensen gällande demenssjukdomar. En koncern har ett koncept som ger all personal tre dagars utbildning och där ett antal medarbetare utbildas till demenshandledare. Demenshandledarens uppgift blir att hålla grupper för reflektion i arbetet med personer med demens. De flesta utförare tillhandahåller intern handledning och ger möjlighet till extern handledning vid behov. Meddelarfrihet Samtliga utförare har rutiner för hur man informerar sin personal om meddelarfrihet. Medarbetare informeras vid nyanställning och vid arbetsplatsträffar. En utförare har infört ett ”whistleblower-system” där medarbetaren anonymt kan anmäla missförhållanden till en oberoende samarbetspartner. Handläggarsynpunkter De placerande handläggarna på biståndskansliet har fått en enkät att besvara. Handläggarna har valt att svara gemensamt på enkäten. Enkätsvaret visar att leverantörerna tagit emot nya boende alla dagar i veckan såväl gällande korttidsplats som permanent plats, att genomförandeplaner upprättats , att leverantörerna omgående kontaktat biståndskansliet om den enskildes hälsa förändrats i sådan grad att biståndsbeslutet behövde omprövas samt att leverantörerna omgående meddelat biståndskansliet om den enskilde har avlidit, tagits in på sjukhus eller är avflyttad. De krav om att leverantören halvårsvis ska rapportera inkomna klagomål och åtgärder, samt inom 5 arbetsdagar redogöra för inkommen lex Sarah-rapport samt planerade och vidtagna åtgärder kan handläggarna inte kommentera då inga sådana rapporter inkommit till biståndskansliet. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2015 AN-2014/735.732 10 (10) Förvaltningens synpunkter Uppföljning har genomförts och en del förändringar och avvikelser har framkommit. Det har inte framkommit något som innebär att något avtal bör sägas upp. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Heidenfors, Berit Utvecklingsledare Bilagor Förteckning över utförare Enkät till utförare Enkät till BK Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingsavdelningen Leverantörer och boenden - ramavtal för enstaka platser för personer över 65 år Attendo Sverige AB Attendo Holding AB Skutan Ekehöjden Lindhovshemmet Aleris Omsorg AB Aleris Holding AB Vårbacka Plaza Båthöjden Plaza Kavat vård AB Orusthälsan AB Brahem Björksätra vård- och omsorgsboende Norrbärke sjukhem AB Norrbärke sjukhem Nömmeberg vårdhem AB Sydsvenska Hälsogruppen AB Nömmeberg vårdhem Opalen vård AB Vardaga Äldreomsorg AB Vendelsögården Lillängen Villa Agadir Marieberg Sandstugan Söndagsgården Byholmen Lindegården Saltsjöbadens sjukhus AB Vardaga Äldreomsorg AB Saltsjöbadens sjukhus Wikmansgården AB Wikmansgårdens sjukhem Vittsjö sjukhem AB Sydsvenska Hälsogruppen AB Vittsjö sjukhem Vård i Rosstorp AB Team Vårdpilen AB Rosstorp äldreboende SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN DATUM REFERENS 13 augusti 2014 ERT DATUM SIDA 1 (3) ER REFERENS Verksamhetsuppföljning av ramavtal - enstaka platser i särskilt boende för personer över 65 år Huddinge kommun följer upp ramavtal som avser enstaka platser för personer över 65 år. De leverantörer som har flera enheter med ramavtal ska besvara frågorna för varje enhet. Observera att svaret enbart ska innehålla uppgifter som rör personer över 65 år och som har placerats utifrån ramavtal med beteckning UH-2012-027. Ni som inte har haft några uppdrag från Huddinge kommun under perioden ska ändå besvara frågan om det skett förändringar i företagets organisation samt om Inspektionen för vård och omsorg utfört tillsyn på boendet. Ni ska även särskilt uppge att ni inte har haft några uppdrag från Huddinge kommun. Svaren skickas till: Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Berit Heidenfors Vi vill ha ert svar senast den 1 september 2014. Allmänna uppgifter Enhet: Ramavtalsnummer: Kontaktperson: e-post: Antal uppdrag från Huddinge från avtalsstart till och med 2014-06-30. Uppgiftslämnare: POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen Kvalitetsenheten 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 6tr Huddinge 08-535 300 00 08-535 378 20 [email protected] SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN DATUM REFERENS 13 augusti 2014 ERT DATUM 2 (3) ER REFERENS Frågor Har det skett några förändringar i företagets organisation under avtalsperioden som är av betydelse för avtalet? Ja Nej Om ja, beskriv vilka förändringar som gjorts.. Vi vill även att ni bifogar företagets verksamhetsberättelse för 2013 Har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, utfört tillsyn på enheten under avtalsperioden? Ja Nej Om ja, var vänlig bifoga inspektionsprotokoll, utlåtande och beslut från IVO. Har ert tillstånd förändrats under avtalsperioden? Ja Nej Om ja, i vilket avseende? Har ni genomfört egna brukarundersökningar under avtalsperioden? Ja SIDA Nej Om ja, vänligen bifoga resultat av undersökningen. Kvalitet Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (SOSFS 2011:9). Huddinge kommun vill därför ta del av den dokumentation som finns för enheten i detta avseende, till exempel verksamhetens kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelse eller motsvarande dokumentation av verksamhetens kvalitet bifogas. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN DATUM REFERENS 13 augusti 2014 ERT DATUM 3 (3) ER REFERENS Kvalitetsberättelse eller motsvarande dokumentation av verksamhetens kvalitet skickas separat. Hälso- och sjukvård För bedömning av ert arbete kring hälso- och sjukvård ber vi er skicka in patientsäkerhetsberättelsen för 2013 snarast efter det att den har färdigställts. Patientsäkerhetsberättelsen bifogas. Patientsäkerhetsberättelsen skickas separat. Övriga synpunkter till kommunen. Tack för er medverkan! Berit Heidenfors Utvecklingsledare 08-535 312 77 HUDDINGE KOMMUN 141 85 Huddinge Social- och äldreomsorgsförvaltningen www.huddinge.se SIDA SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SIDA PM 1 (4) DATUM DIARIENUMMER 23 juni 2014 HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 [email protected] Uppföljning av ramavtal För drygt ett år sedan började nuvarande ramavtal för enstaka platser för personer över 65 år att gälla. Avtalen förlängs med ett år i taget och samtliga avtal har förlängts med ytterligare ett år. Avtalen kan som längst gälla till januari 2017. För att följa upp avtalen behöver vi ställa några frågor till dig som är biståndshandläggare. Frågorna är kopplade till några av de krav som ställts i upphandlingen. I bilagan hittar du alla boenden som omfattas av ramavtalen. Namn: <Skriv här> Enhet: <Skriv här> Korttidsboende. Leverantören ska kunna ta emot nya boende alla dagar i veckan. Har detta krav uppfyllts? Ja Nej Om nej, vilken eller vilka boenden har inte uppfyllt kravet? <Skriv här> Permanent boende. Leverantören ska kunna ta emot nya boende alla vardagar i veckan eller enligt överenskommelse med kommunen, den enskilde, närstående eller eventuell företrädare. Har detta krav uppfyllts? Ja Nej Om nej, vilket eller vilka boenden har inte uppfyllt kravet? <Skriv här> POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen Kvalitetsenheten 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 6tr Huddinge 08-535 300 00 08-535 378 47 [email protected] SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SIDA Bilaga DATUM 2 (4) DIARIENUMMER 23 juni 2014 En genomförandeplan ska upprättas för den enskilde inom sju arbetsdagar från placeringen. Om genomförandeplanen inte upprättats för den enskilde inom sju dagar utgår vite med 2000 kronor. Har detta krav uppfyllts? Ja Nej Om nej, vilket eller vilka boenden har inte uppfyllt kravet? <Skriv här> Har det för dessa boenden utkrävts vite? Ja Nej Leverantören ska omgående kontakta biståndskansliet om den enskildes hälsa förändras i sådan grad att den enskildes biståndsbeslut behöver omprövas. Detta ska vara skriftligt dokumenterat. Leverantören har ansvar för att tillgodose de behov som finns hos den enskilde i avvaktan på eventuell omprövning av beslut. Har detta krav uppfyllts? Ja Nej Om nej, vilket eller vilka boenden har inte uppfyllt kravet? <Skriv här> Leverantören ska halvårsvis rapportera till kommunen angående klagomål och med anledning av dessa också vidtagna åtgärder. Vid klagomål av allvarlig karaktär ska dessa rapporteras omedelbart till beställaren. Har ni mottagit någon rapport angående klagomål? Ja Nej Om ja; från vilket eller vilka boenden? <Skriv här> Om klagomålen var av allvarlig karaktär, fanns det med en redogörelse över vilka åtgärder som vidtagits? Ja Nej Om nej; från vilket eller vilka boenden saknades det en redogörelse? SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SIDA Bilaga DATUM 3 (4) DIARIENUMMER 23 juni 2014 <Skriv här> Lex Sarah Leverantören ska inom ett dygn påbörja utredning och vid behov planera vidtagna åtgärder. Inom fem arbetsdagar från inkommen anmälan ska leverantören redogöra för kommunen planerade och vidtagna åtgärder. Har ni mottagit någon redogörelse över planerade och vidtagna åtgärder med anledning av en anmälan enligt lex Sarah? Ja Nej Om ja, från vilket eller vilka boenden? <Skriv här> Leverantören ska omgående meddela kommunens biståndskansli om den enskilde har avlidit, tagits in på sjukhus eller är avflyttad. Utföraren ska varje månad rapportera skriftligt alla avvikelser enligt den rutin/instruktion som upprättas av kommunen. Har detta krav uppfyllts? Om nej, vilken eller vilka enheter har inte uppfyllt kravet? <Skriv här> SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SIDA Bilaga DATUM 4 (4) DIARIENUMMER 23 juni 2014 Leverantörer och boenden - ramavtal för enstaka platser för personer över 65 år Attendo Sverige AB Skutan Ekehöjden Lindhovshemmet Aleris Omsorg AB Vårbacka Plaza Båthöjden Plaza Kavat vård AB Brahem Björksätra vård- och omsorgsboende Norrbärke sjukhem AB Norrbärke sjukhem Nömmeberg vårdhem AB Nömmeberg vårdhem Opalen vård AB Vendelsögården Lillängen Villa Agadir Mariebeerg Sandstugan Söndagsgården Byholmen Lindegården Saltsjöbadens sjukhus AB Saltsjöbadens sjukhus Vikmansgården AB Vikmansgårdens sjukhem Vittsjö sjukhem AB Vittsjö sjukhem Vård i Rosstorp AB Rosstorp äldreboende SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 AN-2015/43.731 1 (2) Äldreomsorgsnämnden Natalie Vaneker 08-535 316 74 [email protected] Uppföljning av Alerta AB Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av resultatet av genomförd avtalsuppföljning. Vid uppföljningen identifierades två brister: avsaknad av information om meddelarfrihet och att utföraren inte använder Huddinge kommuns verksamhetssystem Procapita. Alerta AB har sedan besöket i verksamheten åtgärdat de brister som identifierades i samband med avtalsuppföljningen. Förvaltningen bedömder att Alerta AB uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Sammanfattning Alerta AB uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Beskrivning av ärendet Förfrågningsunderlaget för upphandling av hemtjänst som ligger till grund för upphandlingen inom ramen för lag om valfrihetssystem har används sedan augusti 2009. Den 19 februari 2014 antog äldreomsorgsnämnden ett reviderat förfrågningsunderlag genom tillämpning av lag om valfrihetssystem 2008:962 (LOV). Revideringen av förfrågningsunderlaget syftar främst till att tydliggöra de krav på kvalitet som ställs. Införandet av kundvalssystem ställer krav på systematisk uppföljning av verksamhet oavsett om den bedrivs i privat eller kommunal regi. Uppföljningen sker utifrån en fastställd mall som utgår från kravformuleringarna i förfrågningsunderlaget. Den systematiska uppföljningen genomförs av representanter från kvalitetsenheten och ekonomienheten. Representanterna som ansvarar för uppföljningen har rätt att göra oanmälda och anmälda besök. De har också rätt att ta del av den dokumentation och de underlag som krävs för att kunna följa upp att uppdraget efterlevs och att kunderna får den hjälp de har beviljats. Förvaltningen genomförde en uppföljning av Alerta AB den 20 november 2014. Verksamheten hade den 1 januari 2015 två kunder i Huddinge kommun. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 AN-2015/43.731 2 (2) Förbättringsområde 1. Meddelarfrihet Vid besök i verksamheten framkom det att all personal inte har kännedom om att de omfattas av meddelarfrihet, jämställt med det skydd som offentligt anställda har. Den anställde har enligt detta skydd rätt att meddela till exempel press utan att utföraren har rätt att efterforska vem som har lämnat uppgifter. Alerta Omsorg har inkommit med rutin avseende meddelarfrihet. Förbättringsområde 2. Dokumentation Dokumentation ska ske enligt socialtjänstlagens bestämmelser samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Vid uppföljningen granskades en kunds genomförandeplan. Utföraren använder sig inte av Huddinge kommuns verksamhetssystem Procapita. Alerta AB använder sedan januari 2015 Huddinge kommuns verksamhetssystem Procapita. Förvaltningens synpunkter Alerta AB har åtgärdat de brister som framkommit i samband med avtalsuppföljningen. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Natalie Vaneker Utvecklingsledare Beslutet delges Alerta AB
© Copyright 2025