Poikel_planbeskrivning_utkast
VINDIN AB OY EDSVIK VINDKRAFTPARK AB Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark Planbeskrivning / utkast FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 21.1.2015 P20387 Planbeskrivning / utkast Salomaa Kristina 1 (79) 21.1.2015 Innehållsförteckning 1 INLEDNING ..................................................................................................................... 5 2 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN SAMT TIDTABELL ........................... 5 3 INTRESSENTER OCH DELTAGANDE .................................................................................... 6 4 UTREDNINGAR ................................................................................................................ 7 5 NULÄGE .......................................................................................................................... 8 5.1 5.2 5.3 5.4 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen ............................................ 8 5.1.1 Läge ............................................................................................................ 8 5.1.2 Bebyggelse .................................................................................................. 9 5.1.3 Markägoförhållanden ..................................................................................... 9 5.1.4 Trafik .......................................................................................................... 9 5.1.5 Radar- och kommunikation .......................................................................... 10 5.1.6 Elnät ......................................................................................................... 10 Planer som berör området ...................................................................................... 11 5.2.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) ...................................... 11 5.2.2 Österbottens landskapsplan.......................................................................... 12 5.2.3 Etapplandskapsplaner .................................................................................. 13 5.2.4 General- och detaljplaner ............................................................................. 14 5.2.5 Byggnadsordning ........................................................................................ 15 5.2.6 Övriga planer och beslut .............................................................................. 15 Naturmiljö ............................................................................................................ 16 5.3.1 Berggrund och jordmån ............................................................................... 16 5.3.2 Yt- och grundvatten .................................................................................... 16 5.3.3 Flora och värdefulla naturtyper ..................................................................... 16 5.3.4 Fauna ........................................................................................................ 17 5.3.5 Skyddsområden .......................................................................................... 19 5.3.6 Fågelbestånd .............................................................................................. 20 5.3.7 IBA- och FINIBA-områden ............................................................................ 23 Landskap och kulturmiljö ........................................................................................ 24 5.4.1 Allmänt ...................................................................................................... 24 5.4.2 Nationellt värdefulla landskapsområden ......................................................... 24 5.4.3 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) ............................................. 24 5.4.4 Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) .................................... 26 5.4.5 Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården ................................................................................................... 26 5.4.6 Områden som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården ............................................................................................ 27 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki Planbeskrivning / utkast Salomaa Kristina 5.4.7 6 7 2 (79) 21.1.2015 Fornlämningar ............................................................................................ 27 PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN ......................................................................................... 27 6.1 Placering av vindkraftverken ................................................................................... 27 6.2 Vindkraftparkens konstruktioner .............................................................................. 27 PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM ........................... 28 7.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen ................................................................... 28 7.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen ........................................................ 28 8 PLANERINGSMÅL ........................................................................................................... 29 9 DELGENERALPLANEPROCESSEN SAMT FÖRÄNDRINGAR SOM HAR GJORTS UNDER PROCESSENS GÅNG ........................................................................................................................... 30 9.1 Planläggningen anhängig samt PDB ......................................................................... 30 9.2 Delgeneralplaneutkast ............................................................................................ 30 9.3 Delgeneralplaneförslag ........................................................................................... 30 9.4 Godkänd delgeneralplan ......................................................................................... 31 10 AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN ....................... 31 10.1 Planens centrala innehåll ........................................................................................ 31 10.2 Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen .............................. 31 10.3 Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken ................. 31 10.4 Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald ................................. 32 10.5 Andra beteckningar och bestämmelser ..................................................................... 32 10.6 Allmänna bestämmelser ......................................................................................... 32 11 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER ............................................................................ 33 11.1 Allmänt om konsekvensbedömning .......................................................................... 33 11.2 Typiska konsekvenser för vindkraft .......................................................................... 33 11.3 Bullerkonsekvenser ................................................................................................ 33 11.3.1 Riktvärden och metoder ............................................................................... 33 11.3.2 Konsekvenser under anläggningen och demonteringen .................................... 35 11.3.3 Konsekvenser under driften .......................................................................... 35 11.4 Skuggningskonsekvenser ....................................................................................... 37 11.4.1 Riktvärden och metoder ............................................................................... 37 11.4.2 Konsekvenser under driften .......................................................................... 38 11.5 Konsekvenser för berggrund och jordmån ................................................................. 41 11.6 Konsekvenser för yt- och grundvatten ...................................................................... 41 11.7 Konsekvenser för flora ........................................................................................... 41 11.8 Konsekvenser för faunan ........................................................................................ 43 11.9 Konsekvenser för skyddsområden ............................................................................ 44 11.10 Konsekvenser för fågelbeståndet ........................................................................ 45 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki Planbeskrivning / utkast Salomaa Kristina 3 (79) 21.1.2015 11.10.1 Häckande fågelbestånd ............................................................................... 45 11.10.2 Flyttande fågelbestånd ................................................................................ 46 11.11 Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden .... 48 11.12 Konsekvenser för landskap och kulturmiljö ........................................................... 52 11.12.1 Metoder och granskningsområden ................................................................ 52 11.12.2 Konsekvenser för landskap och kulturmiljö .................................................... 52 11.12.3 Konsekvenser för fornlämningar ................................................................... 60 11.13 Konsekvenser för trafiken .................................................................................. 60 11.14 Konsekvenser för luftövervakning och flygsäkerheten ............................................ 61 11.15 Konsekvenser för kommunikationsförbindelser ...................................................... 61 11.16 Konsekvenser av 110 kV kraftledningen inom planområdet .................................... 61 11.17 Konsekvenser för säkerheten .............................................................................. 62 11.18 Sammantagna konsekvenser .............................................................................. 63 11.18.1 Buller ....................................................................................................... 63 11.18.2 Skuggningar .............................................................................................. 63 11.18.3 Landskap .................................................................................................. 63 11.18.4 Fågelbestånd ............................................................................................. 64 11.18.5 Trafik........................................................................................................ 67 11.18.6 Människors levnadsförhållanden ................................................................... 67 12 DELGENERLPLANEN I FÖRHÅLLANDE TILL BEFINTLIGA PLANER ........................................... 67 12.1 De riksomfattande målen för områdesanvändning...................................................... 67 12.2 Österbottens landskapsplan och etapplandskapsplaner ............................................... 69 12.3 Innehållskrav för generalplaner ............................................................................... 71 12.4 Särskilda innehållskrav för generalplaner som gäller utbyggnad av vindkraft ................. 72 13 GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN ........................................................................ 72 Bilagor: Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Program för deltagande och bedömning (reviderad 8.1.2015) Bullermodelleringar. Skuggbildningsmodelleringar. Synlighetsanalys och fotomontage. Naturutredningar (endast för myndighetsbruk) Fladdermusutredningar. Arkeologiska inventeringar. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki Planbeskrivning / utkast Salomaa Kristina 4 (79) 21.1.2015 KONTAKTUPPGIFTER Korsnäs kommun Strandvägen 4323 66200 Korsnäs, Finland [email protected] Ulf Granås, teknisk chef 06-3479 130 [email protected] FCG Design och planering Ab Företagaregatan 14 / PB 186 65101 Vasa Satu Taskinen 044 704 6231 [email protected] Projektchef Kristina Salomaa 044 298 2006 [email protected] Planerare VindIn Ab Oy Adress: Närpesvägen 9 64200 Närpes Finland Kontaktperson: Christina Hillforth Telefon: +46 70 957 75 37 E-post: [email protected] FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 5 (73) 21.1.2015 Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark 1 INLEDNING VindIn Ab Oy och Edsvik Vindkraftpark Ab planerar uppföra en vindkraftpark bestående av nio (9) vindkraftverk öster om Korsnäs kommuncentrum. Delgeneralplaneområdet är ca 800 hektar stort. Området Poikel har i Österbottens etapplandskapsplan för vindkraft (godkänd 12.5.2014) betecknats som ett område för en vindkraftpark av regional betydelse. Planläggningstillstånd för vindkraft har beviljats på Korsnäs kommunstyrelses sammanträde 5.11.2012 för området Edsvik i södra Poikel (KST § 277) samt för området Korsnäs Kyrka (KST § 278) i norra Poikel. Program för deltagande och bedömning för Korsnäs Kyrka vindkraftpark var framlagd under 8.4.2013-7.5.2013, efter vilket vindkraftparkens namn har ändrats till Norra Poikel vindkraftpark. Program för deltagande och bedömning för området Södra Poikel (Edsvik) var framlagd till påseende under 3.11.2014-17.11.2014. Korsnäs kommunstyrelse har under sitt sammanträde 20.10.2014 (KST § 233) beslutat att planläggningen för vindkraftparkerna Norra Poikel och Södra Poikel går vidare som en gemensam delgeneralplan vid namn Poikel vindkraftpark. ELY-centralen i Södra Österbotten har beslutat att ett miljökonsekvensförfarande inte behöver tillämpas för de separata projekten (Norra Poikel 29.11.2012 och Södra Poikel 7.3.2013). Motiveringen för besluten grundar på MBK-lagen som från och med 1.6.2011 inte fodrar en miljökonsekvensbedömning när projektet omfattar mindre än 10 vindkraftverk eller en sammanlagd effekt på under 30 MW. Beslutet innebär att konsekvenserna för projektet kan utvärderas i samband med delgeneralplaneringen. Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. Vindkraftparken består förutom kraftverken även av servicevägar till kraftverken och av en elstation som byggs på området. Via elstationen överförs elen vidare till 110 kV elnätet. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a §. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Korsnäs kommunfullmäktige. 2 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN SAMT TIDTABELL Planläggningen anhängig Korsnäs kommunstyrelse har 25.3.2013 godkänt programmet för deltagande och bedömning (PDB) för Korsnäs Norra Poikel vindkraftpark. PDB:n har varit framlagt under tiden 8.4.-7.5.2013. Programmet för deltagande och bedömning för Södra Poikel vindkraftpark har godkänts 20.10.2014 och varit framlagt under tiden 3.11.201417.11.2014. Inledningsskedets myndighetssamråd för Norra Poikel ordnades 13.5.2013. ett arbetsmöte med berörda myndigheter har ordnats 13.2.2014. Inledningsskedets myndighetssamråd för Södra Poikel ordnades 13.2.2014. Korsnäs kommunstyrelse har under sitt sammanträde 20.10.2014 beslutat att delgeneralplaneringen för projekten förs vidare som en gemensam delgeneralplan för Poikel vindkraftpark, bestående av 9 kraftverk enligt justerad layout. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 6 (73) 21.1.2015 Delgeneralplanens utkastskede (december 2014 – februari 2015) Ett arbetsmöte med berörda myndigheter ordnades 19.1.2015. När materialet för delgeneralplanen är färdigställt läggs planen till allmänt påseende om vilket det kungörs offentligt. Intressenterna och kommuninvånare har möjlighet att framföra sin åsikt om planeutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 §). Delgeneralplanen är framlagd under tiden __.__.2015-__.__.2015. Myndigheternas utlåtande om planen begärs och responsen sammanställs. Delgeneraplanens förslagsskede (mars – maj 2015) Myndighetssamråd ordnas vid behov efter att responsen från planutkastet har sammanställts. Enligt den preliminära planen färdigställs delgeneralplanförslaget under våren 2015. Korsnäs kommun lägger planen till påseende under 30 dagar. Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har rätt att lämna in en anmärkning om planförslaget. Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till kommunstyrelsen innan påseenedetidens utgång. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Delgeneralplanen godkänns (juli 2015) Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planförslaget ges motiverade svaromål. Korsnäs kommunfullmäktige godkänner delgeneralplanen och godkännandebeslutet kungörs officiellt. 3 INTRESSENTER OCH DELTAGANDE Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 § skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Innan ett planförslag läggs fram offentligt har en intressent möjlighet att föreslå närings-, trafik- och miljöcentralen samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Om programmet är uppenbart bristfälligt, ska närings-, trafik- och miljöcentralen utan dröjsmål ordna samråd med kommunen för att utreda behoven av att komplettera programmet (MBL 64 §). Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och -innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Sammanslutningar som representerar invånare, t.ex. boendeföreningar eller byaråd FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 7 (73) 21.1.2015 Sammanslutningar som representerar ett visst intresse eller en viss befolkningsgrupp, t.ex. naturskydds- och jaktföreningar Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk samt radiofrekvensers användare och operatörer (vattentjänstverket i Korsnäs, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: 4 Kommunens nämnder och förvaltningsorgan samt sakkunniginstanser Södra Österbottens NTM-central, Österbottens NTM-central, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens museum, Försvarsmakten, grannkommunerna (Närpes stad och Malax kommun), Forststyrelsen, Österbottens naturskyddsdistrikt, Viltoch fiskeriforskningsinstitutet UTREDNINGAR Som grund för delgeneralplanearbetet har det uppgjorts följande utredningar: Korsnäs Kyrka arkeologisk inventering, K-P:n ArkeologiaPalvelu, 20.6.2012 Vindkraftutredning för Korsnäs Kyrka vindkraftpark, FCG Design och planering Ab, 28.6.2012 Korsnäs Kyrka fladdermusutredning, Thomas Lilley, 31.8.2012 Korsnäs Norra Poikel naturutredning, FCG Design och planering Ab, 2/2014 (endast för myndighetsbruk) Södra Poikel arkeologisk inventering, K-P:n ArkeologiaPalvelu, 1.9.2014 Bullermodellering,10/2014. FCG Design och planering Ab. Skuggmodellering, 10/2014. FCG Design och planering Ab. Poikel vindkraftpark synlighetsanalys och fotomontage 10/2014, FCG Design och planering Ab Korsnäs Södra Poikel fladdermusutredning. Thomas Lilley & Jenni Prokkola 7.11.2014. Södra Poikel naturutredning, FCG Design och planering Ab 12/2014 (endast för myndighetsbruk) Vid bedömningen av konsekvenser för det flyttande fågelbeståndet har man utnyttjat utredningar och material som har uppgjorts i samband med Molpe-Petalax MKB (FCG 2014, www.miljo.fi/molpepetalaxvindMKB) samt Kalax MKB (FCG 2014, www.miljo.fi/kalaxvindMKB). I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet för förslaget till Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar 27-53 Österbottens vindkraft och specialtransporter Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 8 (73) 21.1.2015 Övriga utredningar och material som gäller området: 5 Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket 2009. Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) NULÄGE 5.1 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen 5.1.1 Läge Planläggningsområdet är cirka 800 ha stort och är beläget i Österbotten i Korsnäs kommun, öster om Korsnäs kommuncentrum. Strandvägen (673) löper intill planeområdet på den västra och norra sidan. I förhållande till vindkraftverken är avståndet till kommuncentrum cirka 2 kilometer och avståndet till Strandvägen som närmast cirka 1,7 kilometer. Avståndet till Malax kommungräns från planläggningsområdet är cirka fyra kilometer mot öst. Figur 5.1. Planområdet är beläget öster om Korsnäs kommuncentrum. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 9 (73) 21.1.2015 5.1.2 Bebyggelse Planläggningsområdet består i huvudsak av skogsbruksdominerad mark. På planområdet finns även Stormossens återvinningsstation i samband med Edsvik gamla avstjälpningsplats. Bebyggelsen i omgivningen är koncentrerad till Korsnäs kommuncentrum i väst och Korsbäck by i öst. Inom 1,5 kilometer från de planerade kraftverken finns det enligt Lantmäteriverkets databas 23 fasta bostäder och 1 fritidsbostad. Avståndet till närmaste bostad är 1,2 km. Norr om planområdet finns en pälsfarm. Enligt YKR 2010 klassificeras planområdet delvis som landsbygd medan de mittersta delarna av planområdet inte har klassificerats. Korsnäs kommuncentrum är klassat som en tätort, Korsbäck och Bjurbäck som byar och Västanlid norr om planområdet som en liten by. Figur 5.2. Bosättning och samhällsstruktur kring planområdet. 5.1.3 Markägoförhållanden Markägare på området är Korsnäs församling samt privatpersoner. Projektörerna VindIn Ab Oy samt Edsvik Vindkraftpark Ab har ingått arrendeavtal med markägarna på området. 5.1.4 Trafik Planeområdet för Poikel vindkraftpark omges av Strandvägen (673) till väst och norr samt Korsbäckvägen (6781) till öst. Trafikmängden på Strandvägen intill planeområdet var år 2013 cirka 1285 fordon per dygn och på Korsbäckvägen var motsvarande cirka FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 10 (73) 21.1.2015 220 fordon per dygn. Antalet tunga fordon på Strandvägen var 72 fordon per dygn. (Trafikverket, 2013) På planeområdet finns det körvägar och körstigar som breddas och utnyttjas vid anläggningen och driften av vindkraftparken. 5.1.5 Radar- och kommunikation Konsekvenser för kommunikationsförbindelserna är relativt sällsynta. All radiokommunikation formar en förbindelse mellan sändarantennen och mottagarantennen med elektromagnetiska vågor. Vågen påverkas av alla elledande material såsom metall, jord och vid frågan om större frekvenser också av fuktig luft och skog. Vindkraftverk har i vissa fall konstaterats orsaka störningar i tv-signalen i närheten av kraftverken. Förekomsten av störningar beror bland annat på kraftverkens läge i förhållande till sändarmasten och TV-mottagarna, styrkan och riktningen av sändarens signal samt på terrängens former och på eventuella andra hinder mellan sändaren och mottagaren. Generellt sett är risken för störningar mindre vad gäller digitala sändningar än analoga. Radio- och TV- sändarnas positioner har uträtts på basen (http://www.digita.fi/kuluttajat/karttapalvelu) och SveaTVs (http://www.anvia.fi/yksityisille/tv/kanavapaketit/kanavapaketit). av Digitas databaser Enligt Digita Ab:s karttjänst täcker inte tv-sändningen från Vasa och Bötombergens sändarstationer hela Korsnäsområdet. SveaTV:s sändning täcker kusten från Närpes till Karleby. Figur 5.3. Digita Abs och SveaTVs sändningsområden i Korsnäs. 5.1.6 Elnät Anslutningspunkten för Poikel vindkraftpark har i detta skede inte ännu fastställts. Alternativa anslutningspunkter för vindkraftparken är elstationerna i Petalax eller Taklax. Elöverföringen inom och utanför vindkraftparken kommer att ske med FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 11 (73) 21.1.2015 jordkablar. Jordkablarna inom vindkraftparken placeras i mån av möjlighet i samband med servicevägarna. 5.2 Planer som berör området 5.2.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut 30.11.2000, de justerade målen vann laga kraft 1.3.2009) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för Poikel vindkraftpark gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 12 (73) 21.1.2015 landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983). Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. 5.2.2 Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på projektområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet 21.12.2010. I Österbottens landskapsplan har det betecknats ett förbindelsebehov för kraftledning (z) och ett förbindelsebehov för naturgasledning (k) som går genom planområdet. Planområdet är beläget på ett område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation (mv-13). Området avser Hinjärv sjö, myrmarker och kusten ur natursynvinkel och bebyggelsen i byarna samt ladlandskapen ur kultursynvinkel. Strandvägen (673) som går genom Korsnäs kommuncentrum och vidare förbi planområdet i sydvästlig-nordostlig riktning har betecknats som regional väg eller huvudgata (st) i landskapsplanen. Korsbäckvägen öster om projektområdet har klassificerats som förbindelseväg (yt). Strandvägen har även betecknats som kulturhistoriskt betydande vägsträckning och invid den löper en cykelled. Det löper ytterligare en datakommunikationsförbindelse (tl) och överföringsavloppsförbindelse (jv) söder om Strandvägen. Väster om projektområdet i Korsnäs kommuncentrum finns beteckningar för bl.a. område för tätortfunktioner (A), område för centrumfunktioner (c), industri- och lagerområde (t), avloppsreningsverk (et-j) samt en punktbeteckning för rekreationsobjekt/turistattraktion. Hela Korsnäs kommuncentrum har även betecknats med rasterbeteckningen för ett område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Korsungfjärden norr om planområdet har betecknats som ett område som är särskilt viktig med tanke på naturens mångfald (luo). Med beteckningen anges viktiga fågelområden utanför skyddsområden (Halsö grund). Halsö grund hör till Finlands viktiga fågelområden. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 13 (73) 21.1.2015 Direkt sydost om planområdet har det i landskapsplanen betecknats ett SL2-område och Natura 2000-område. Området, Degermossen, är ett naturskyddsområde som tillhör myrskyddsprogrammet. I landskapsplanen finns även tre vindkraftsområden, två ytterom Korsnäs och Sidebys kust samt ett på Bergö. Figur 5.4. Planområdet i förhållande till Österbottens landskapsplan. Planområdets riktgivande läge har betecknats med blått på kartan. 5.2.3 Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplandskapsplaner. Dessa består av etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). Förslaget till etapplandskapsplan I fastställdes av Miljöministeriet 4.10.2013 och i planen har inga beteckningar angetts för planområdet. I etapplandskapsplan II är tyngdpunkten på vindkraften. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för en period fram till år 2030. Arbetet påbörjades i december 2009. I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende 14.10.-13.11.2009. En utredning av förnybara energikällor och deras placering i Österbotten färdigställdes i december 2012. Etapplandskapsplanens första utkast var till påseende 16.1–17.2.2012. Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen 18.2.2013 och var framlagt 11.3.-9.4.2013. Naturabedömningen för etapplandskapsplanen var framlagd 5.8.2013-5.2.2014. På basen av Naturabedömningen har tre vindkraftområden tagits bort ur den fortsatta FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 14 (73) 21.1.2015 planläggningen; Gillermossen, Blaxnäs och Sidlandet. Förslaget till etapplan 2 godkändes vid Österbottens förbunds landskapsfullmäktiges möte 12.5.2014 och har i juni 2014 skickats till Miljöministeriet för fastställelse. Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftparker (tv-1). Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt. Korsnäs Poikel planområde är beläget på ett markområde som lämpar sig för byggande av vindkraft. Figur 5.5. Planområdet i förhållande till Österbottens etapplandskapsplan II, vindkraft. Planområdet har betecknats med blått på kartan. 5.2.4 General- och detaljplaner På planområdet finns inga generalplaner med rättsverkningar. Den närmaste generalplanen är Korsnäs strandgeneralplan som täcker hela Korsnäs kustlinje och skärgård. Strandgeneralplanen har fastställts 19.5.2000. Strandgeneralplanen styr markanvändningen längs med kusten norr och väster om planområdet. Beteckningar som anvisats i strandgeneralplanen i närheten av planområdet är jord- och skogsbruksdominerade områden (M), rekreationsområden FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 15 (73) 21.1.2015 (V), bostadsområden (A), områden för fritidsbostäder (RA), och båthamnsområden (LV-1). Avståndet från planområdet är knappa 1,4 kilometer. Figur 5.6. Planområdet i förhållande till Korsnäs strandgeneralplan. Planområdet har betecknats med blått på kartan. 5.2.5 Byggnadsordning Korsnäs kommuns byggnadsordning har trätt i kraft den 4.6.2003. 5.2.6 Övriga planer och beslut I Österbottens landskapsöversikt 2040 strävar man till att entydiga och snabba beslut skall medge planläggning av vindkraftsområden och byggnad av vindkraftverk. Därmed skall tilltron till det egna teknologiska kunnandet i Österbotten stärkas. Enligt landskapsprogrammet 2011–2014 skall investeringar i infrastruktur för vindkraftsteknologins transporter, installation av marina vindkraftverk samt för eldistributions- och transmissionsnät främjas. I enlighet med har Österbottens förbund utarbetat Etapplandskapsplan II för förnybara energiformer och deras placering i Österbotten som har skickats till Miljöministeriet för fastställande. En av målbilderna 2040 i Österbottens landskapsstrategi 2014-17 är att Österbotten är självförsörjande på energi. El- och värmeproduktionen samt trafiken är koldioxidneutrala. För att bli energisjälvförsörjande krävs att landskapets energiproduktion nästan helt grundar sig på förnybara energikällor. Enligt landskapsprogrammet 2014-17 ska målet förverkligas bl.a. genom att främja byggandet av vindkraft och beredskapen att utnyttja vindkraftspotentialen regionalt. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 16 (73) 21.1.2015 5.3 Naturmiljö 5.3.1 Berggrund och jordmån Berggrunden på planområdet består huvudsakligen av glimmergnejs och jordmånen av blandade fraktioner av sten. På planområdet finns det inga värdefulla bergsområden. Sura sulfatjordar förekommer längs med Finlands kust inåt land längs med den linjen som i forna tider uppgjort kusten till Litorina havet. I Österbotten förekommer sura sulfatjordar i huvudsak på områden belägna under 60 m.ö.h (Österbottens förbund 2010). Poikel planområde är i sin helhet beläget inom denna kustremsa och därför är det möjligt att det förekommer sura sulfatjordar inom planområdet. Utifrån en kartgranskning finns planområdet på ett område där sannolikheten för att det förekommer sura sulfatjordar är mycket liten (GTK 2014, preliminär tolkningskarta 1:250 000). 5.3.2 Yt- och grundvatten Planområdet är beläget på Bottenhavets huvudavrinningsområde (83). Huvudavrinningsområdet är indelat i mindre enheter, varav planområdet överlappar Storbäckens avrinningsområde (83.106) i öst och Innerfjärd dikets (83.104) avrinningsområde i väst. Genom planområdet i nord-sydlig riktning flyter Poikeldiket och myrmarkerna som förekommer på planeområdet är utdikade för skogsbrukets behov. Grundvatten förekommer inte på planområdet, de närmaste är Boviksanden A och B cirka två kilometer väst om planeområdet. 5.3.3 Flora och värdefulla naturtyper I Finlands växtlighetsgeografiska regionindelning för skogstyper placerar sig planområdet för Poikel vindkraftpark i sydborealiska växtlighetszonen som hör till Österbottens kustområde. Sydborealiska växtlighetszonen sträcker sig längs med kusten ungefär från Björneborg till Jakobstad. Växtligheten och naturtyperna har karterats i de norra delarna av planområdet under maj-juni 2012 och i de södra delarna av området i juni 2014 (bilaga 5). På basen av flygfoton och kartor över området fäste man speciellt uppmärksamhet på områden som kunde ha naturvärde, som t.ex. äldre skogsområden, bäckar och trädfattiga myrmarker. Planområdet är huvudsakligen i ekonomiskogsanvändning. Största delen av skogarna är monotypiska plantskogar i olika ålder. I de norra delarna av planområdet, väster om Poikeldiket, finns ett mindre mönster av äldre lundartad moskog av Oxalis–Myrtillustyp. I de mellersta och södra delarna av planområdet finns det två outdikade mossar, Lövismossen och delar av Högmossen. Mossarna har vid naturkarteringarna klassats som andra naturskyddsmässigt värdefulla objekt och som ökar mångfalden på planområdet. I de mellersta delarna av planområdet har det förekommit flygekorre. På området har det dock utförts avverkningar vid vilka man endast har besparat flygekorrens hålträd. Vid karteringarna upptäckte man inte hotade, missgynnade eller sällsynta naturtyper. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 17 (73) 21.1.2015 Figur 5.7. Högmossen i de södra delarna av planområdet. 5.3.4 Fauna Vanliga djurarter och stora rovdjur Faunan på området har karterats i samband med naturutredningarna 2012 och 2014. Vanliga däggdjur i Österbotten är älg, lo, räv, skogshare, mårdhund och utter. Vanligen förekommande djur på området är även bl.a. sork, mus, mård, ekorre och grävling. Vid karteringarna observerade man inte däggdjur, men under karteringarna 2012 observerade man liggplatser för älg. Webbportalen riistahavainnot.fi, som upprätthålls av RKTL, visar den generella förekomsten av stora rovdjur (rutor 10 km x 10 km). Enligt webbportalen och den ruta som täcker planområdet har man observerat spår av lo i november 2014. På området förekommer det inte öppna vatten förutom mindre bassänger i samband med den gamla avstjälpningsplatsen. Enligt observation är insektfaunan på området vanligt förekommande i ekonomiskogar. Arter som är hotade eller missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Flygekorre Allmänt Uppgifterna om flygekorrens levnadssätt är bristfälliga. Individerna rör sig utanför boet vanligen i skymningen på kvällen och efternatten, och idag bygger taxeringen av flygekorre uteslutande på observationer av spillning. Flygekorrens biotop är grandominerade blandskogar med mångsidig åldersstruktur och inslag av stora aspar. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 18 (73) 21.1.2015 Honornas revir är cirka åtta hektar, hanarnas i medeltal 60 hektar (Jokinen m.fl. 2007, Miljöministeriet 2010). Flygekorren förekommer i huvudsak i södra och mellersta Finland. Utbredningsområdets norra gräns går i Uleåborg-Kuusamotrakten. Exakta uppgifter om antalet individer finns inte. Enligt en undersökning publicerad år 2006 finns det 143 000 flygekorrhonor i Finland (Hanski 2006). Enligt Sulkava m.fl. (2008) ligger det verkliga antalet närmare 50 000. Flygekorrstammen vid den österbottniska kusten är Finlands tätaste (Hanski 2006). Flygekorren har i Finland klassificeras som en sårbar art och enligt naturvårdslagen (NVL 49 §) är det förbjudet att förstöra och försämra platser där flygekorren förökar sig och rastar. Lagen ålägger bl.a. skyldighet att lämna ett tillräckligt trädbestånd omkring flygekorrens bo. Avvikelser från förbuden i det strikta skyddssystemet får endast göras på de grunder som anges i artikel 16 i habitatdirektivet. Tillstånd till avvikelse beviljas i enstaka fall, och den regionala ELY-centralen fattar beslut om tillstånden med stöd av NVL 49 § 3 mom (Miljöministeriet 2005). Enligt UHEX-registret har flygekorren förekommit i de mellersta delarna av planområdet år 2006. Flygekorrens utbredningsområden Flygekorrens utbredningsområden har karterats under maj-juni 2012 och i juni 2014 (bilaga 5). Under karteringarna fann man inte spillning av flygekorre. Området där man observerat flygekorre år 2006 har avverkats och på området finns endast hålträdsasparna kvar. Kring asparna fanns inte längre övrigt trädbestånd och troligen har reviret ödelagts vid tillfället. Fladdermus Finlands fladdermusbestånd I Finland har 13 fladdermusarter påträffats och de är alla fridlysta med stöd av naturvårdslagen (NVL 29 §). De hör också till de arter som tas upp i bilaga IV (a) till EU:s habitatdirektiv. Det är förbjudet att förstöra och försämra de platser där arterna förökar sig och rastar. Av de fladdermusarter som förekommer i Finland är endast fem allmänna. Den nordligaste utbredningen har den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssonii), som förekommer upp till den 69 breddgraden. Fladdermössen trivs vanligen i småskaliga landskap med gamla byggnader och ihåliga träd som används som daggömmor samt frodiga fångstområden, såsom stränder och strandskogar vid vattendrag (Chiropterologiska föreningen i Finland r.f. 2013). Fransfladdermus har i Finland klassats som starkt hotad (EN) och trollfladdermus har klassats som sårbar (VU) enligt Rassi m.fl. 2010. Lokala populationer och områden som används av fladdermöss Fladdermusen karterades på de norra delarna av området 16.7.2012 och 17.8.2012. Under karteringen upptäcktes tre olika fladdermusarter; nordisk fladdermus, vattenfladdermus och mustaschfladdermus. Sammanlagt gjordes tio fladdermusupptäckter under karteringen, men inga viloplatser hittades. Det låga antalet upptäckta exemplar och det att man inte upptäckte ungar, tyder på att det inte finns viloplatser på området. Lokala fladdermöss har karterats i de södra delarna av FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 19 (73) 21.1.2015 planområdet under 19.6, 21.6., 10.7., 11.7., 15.8. och 16.8.2014. Under denna kartering observerade man enskilda nordiska fladdermöss samt som fåtaligare mustaschfladdermus. Vattenfladdermus observerades inte på området. Även den södra delen av planområdet konstaterades vara av låg kvalitet för fladdermöss. (Bilaga 6) Flyttande fladdermöss Flyttande fladdermöss har karterats med passivdetektor i de mellersta delarna av planområdet. På basen av karteringen under perioden maj-september 2014 flyttar fladdermöss inte alls över området, vilket är ovanligt för karteringar som har utförts i närheten av kusten. Det är troligt att det inte finns samlingsplatser eller klara ledlinjer i terrängen som skulle styra fladdermössens flytt över området. (Bilaga 6) 5.3.5 Skyddsområden På planeområdet för Poikel vindkraftpark finns det inga områden som hör till Natura 2000-nätverket eller andra skyddsområden. Natura 2000-områden som finns inom tio kilometer från planområdet är Degermossen (FI0800019), Kvarkens skärgård (FI0800130), Kackurmossen (FI0800018), Närpes skärgård (FI0800135) samt Hinjärv träsk (FI0800059). Degermossen är belägen invid planområdet, cirka 650 meter sydost om närmaste planerade vindkraftverk och tillhör även skyddsprogrammet för myrar (SSO100263). Naturaområdes skydd har genomförts genom upprättande av privata skyddsområden (Degermossen 1-19) och är skyddat med stöd av habitatdirektivet (SCI). Kvarkens skärgård finns knappa 4 kilometer nordväst om närmaste vindkraftverk och hör även till skyddsprogrammet för stränder (RSO100058) och skyddsprogrammet för fågelvatten (LVO100212). Naturaområdet Kvarkens skärgård är till sin areal 11 8620 hektar stort och den består av större områden i Korsnäs, Korsholm, Vasa, Malax samt Vörå. Kvarkens skärgård infördes sommaren 2006 på UNESCOs världsarvslista och är Finlands enda geologiska världsarv. Naturaområdet är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Kackurmossen är belägen cirka 6,5 kilometer öst om närmaste kraftverk och tillhör samtidigt skyddsprogrammet för myrar (SSO100262). Området är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Närpes skärgård tillhör även skyddsprogrammet för stränder (RSO100056) och finns på knappa 8 kilometers avstånd väst om närmaste vindkraftverk. Naturaområdet är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Hinjärv träsk är beläget på ett avstånd av knappa åtta kilometer från närmaste kraftverk. Hinjärv träsk är en till sitt avrinningsområde litet och humushaltigt träsk beläget ca 10 kilometer från havet. De södra delarna av träsket har betydelse som livsmiljö för vattenfåglar. Naturaområdet består av två delområden, varav det andra är beläget väster om träsket. Norrmossen är en ung och karg myrmark. Naturaområdet är skyddat med stöd av fågeldirektivet och habitatdirektivet SPA/SCI. Hinjärv träsk ingår även i skyddsprogrammet för fågelvatten. De privata och statliga skyddsområdena i närheten av området sammanfaller med Natura 2000-områdena. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 20 (73) 21.1.2015 5.3.6 Fågelbestånd Häckande fågelbestånd Det häckande fågelbeståndet har karterats under 18.5., 21.5. och 19.6.2012 samt 24.6.2014. Dessutom utnyttjades öppna databaser, den lokala ornitologiska föreningens publikationer och observationer, miljöförvaltningens databaser, Helsingfors universitets ringmärkningsbyrås uppgifter samt häckningsinformation om skyddsvärda arter av Naturhistoriska centralmuseet (åren 2005-2012). Man fäste uppmärksamhet på alla skyddsmässigt värdefulla arter som upptas i Röda boken 2010 över utrotningshotade och nära hotade arter, i fågeldirektivets bilaga I, Finlands naturskyddslag och naturskyddsförordning, utrotningshotade arter och arter som arter som bör skyddas samt arter Finland har internationellt specialansvar för. Dessutom observerade man speciellt arter som kan anses orsakas risker av vindkraften. Planområdet är i Finlands tredje fågelatlas (Valkama m.fl. 2011) beläget i rutan ”Korsnäs-Harrström”. I rutan häckar säkert 43 arter, troligen 61 arter och möjligen 9 arter (sammanlagt 113 arter). Av rovfåglarna häckar säkert brun kärrhök, duvhök och tornfalk i atlasrutan. Troliga häckande fågelarter är bl.a. sparvhök och silltrut. Anmärkningsvärt är att fiskgjuse, havsörn och ormvråk inte häckar i rutan. En ruta i fågelatlaset är 10 x 10 km stor. Enligt UHEX-registret och ringmärkningsbyråns data finns det inte observationer av hotade arter eller arter som finns upptagna i fågeldirektivets bilaga 1. De närmaste kända havsörnsbona är belägna på ett avstånd av knappa 4 km nordväst om det nordligaste kraftverket. Boet har varit aktivt 2005. Nordväst om planområdet på Halsön finns det även ett flertal observationer som är från år 2006 eller äldre. Det närmaste fiskgjuseboet finns sydost om planområdet på ett avstånd av 1,75 km från närmaste kraftverk. Boet har varit aktivt 2012 då häckningen har lyckats och man har ringmärkt ungarna. Under karteringarna 2012 tolkade man 48 arter som häckande på planområdet och under 2014 var det motsvarande antalet 29 arter. Arterna är huvudsakligen typiska för finska skogar i ekonomibruk. Under karteringarna 2012 observerade man på planområdet nio skyddsvärda fågelarter och under karteringarna 2014 observerade man på planområdet fyra arter med skyddsstatus. Orre observerades 2014 på Högmossen och dess avföring på Lövismossen, som båda är gynnsamma livsmiljöer för arten. Tabell 5.1. Fågelarter som observerats på planområdet eller precis invid under karteringarna av det häckande fågelbeståndet. Art Skyddsstatus Karteringsår Storspov EVA 2012 Göktyta NT 2012 Rödstjärt EVA 2012 Spillkråka dir 2012 Törnskata dir 2012 Rosenfink NT 2012 Järpe dir 2012, 2014 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 21 (73) 21.1.2015 Grönsångare NT 2012 NT, dir. EVA 2012, 2014 Ängspiplärka NT 2014 Ljungpipare dir 2014 Orre Skyddsstatus: NT= nära hotade arter (IUCN kategori), dir. =upptas i EU:s fågeldirektivs bilaga I, EVA = arter Finland har internationellt specialansvar för. Flyttande fågelbestånd Vårflyttningen har följts upp under mars-maj 2013 (24 dagar) i samband med naturutredningarna för Kalax vindkraftpark i Närpes (söder om Poikel planområde) och Molpe-Petalax vindkraftpark i Korsnäs och Malax (nordost om Poikel planområde). Höstflyttningen observerades från samma områden som vårflyttningen under september-november 2012 under 19 dagar. Flyttande fågelbeståndet observerades av de erfarna ornitologerna Turo Tuomikoski och Harry Lillandt. Målet med flyttfågelobservationerna är inte att observera alla flyttfåglar under en viss säsong, utan att bilda en överblick över huvudflyttsträcken i närheten av den planerade vindkraftparken. Väderleken inverkar i stor mån på flyttsträcken och huvudflyttens tidpunkter. Figur 5.8. Observationsplatser för det flyttande fågelbeståndet. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 22 (73) 21.1.2015 Speciellt fästes uppmärksamhet på arter som är i risk att kollidera med vindkraftverken samt på arter som är fåtaliga eller utrotningshotade samt hur planområdet är beläget i förhållande till viktiga flyttrutter. Det är även möjligt att dra slutsatser på basen av vilka arter man inte observerat under uppföljningarna. På basen av flyttdata flyttar betydande mängder trana, säd- och grågås samt havsörnar i närheten av planområdet. Man observerade även sångsvan och fjällvråk vid uppföljningarna. Storlom och skrattmås observerades inte i betydande mängder, fastän det i Naturabedömningen för Etapplan II konstaterats att dessa arter är riskbenägna för kollisioner i Poikelområdet. Under våren observerade man i Gålören och i Petalax rikligt med gäss medan man observerade mindre antal i Närpes. Från Närpes styrs flytten sannolikt öster om planområdet. Svanarna flyttade enligt observation längs med motsvarande flyttsträck på våren. Under hösten flyttade gässen mot sydväst i närheten av planområdet och även i Närpes längre västerut. Materialet över svanarnas höstflytt indikerar att arten flyttar öster om planområdet på hösten. Tranans flyttsträck går på våren närmare riksväg 8 öster om planområdet. Under höstflytten riktas de i Sverige häckande tranornas flyttsträck norr om Korsnäs i närheten av planområdet. Vid uppföljningarna observerade man troligen de viktigaste flyttdagarna för tranor, eftersom antalet var relativt rikligt. Flyttmängderna ökas dock av att man i Petalax och Närpes även observerat tranor som rörde sig mellan födo- och vilo-områden. I den direkta närheten av Poikel finns det dock inte stora åkerområden som kunde fungera som vilo- och födoområden. Figur 5.9. Rutter och flyttriktningar för gäss enligt projektområde hösten 2012 och våren 2013 (Kalax MKB). observationer vid Kalax Figur 5.10. Rutter och flyttriktningar för gäss enligt observationer vid Molpe-Petalax FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 23 (73) 21.1.2015 projektområde hösten 2012 och våren 2013 (Molpe-Petalax MKB). Figur 5.11. Rutter och flyttriktningar för trana enligt observationer vid Kalax projektområde hösten 2012 samt potentiella rutter mellan kända övernattnings och födo-områden (Kalax MKB). Figur 5.12. Rutter och flyttriktningar för trana enligt observationer vid Molpe-Petalax projektområde hösten 2012 samt våren 2013 (Molpe-Petalax MKB). Havsörnens flyttsträck löper invid Bottenhavets kustlinje. Under våruppföljningen i Närpes observerade man havsörnens flytt ca två kilometer västerut från observationsplatserna och likaså västerut från observationsplatsen i Petalax. Vid observationsplatsen i Gålören var flytten mer spridd till både öst och väst. Fjällvråkens flytt observerades löpa längs med kusten i likhet med havsörnens, medan man inte observerade större mängder andra flyttfåglar. Vid flyttfågeluppföljningarna observerade man endast små mängder vadare, vilket indikerar att deras flytt löper längre ut till havs. 5.3.7 IBA- och FINIBA-områden IBA-områdena, dvs. internationellt viktiga fågelområden, är BirdLife Internationals projekt för att identifiera och skydda viktiga fågelområden. I världen har cirka 10 000 internationellt viktiga fågelområden identifierats. Dessa är viktiga också för den övriga biologiska mångfalden (Heath & Evans 2000). FINIBA-områdena är viktiga fågelområden i Finland. Områdena har valts ut utifrån kartläggningar som gjorts av Finlands miljöcentral och BirdLife Finland (Leivo m.fl. 2001). FINIBA-projektet är inte FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 24 (73) 21.1.2015 ett skyddsprogram, men största delen av FINIBA-områdena hör till skyddsprogrammet för fågelvatten eller till förslaget till Natura 2000-nätverket. FINIBA- och IBA-områden som finns i närheten av planeområdet är Halsön matalikot (FINIBA 730039), Kvarkens skärgård (FINIBA 730001, IBA) och Harrström (FINIBA 730006). Närmast av dessa områden finns Halsön matalikot som är beläget cirka 2 kilometer norr om närmaste vindkraftverk. Kvarkens skärgård finns nordväst om planområdet, som närmast på ett avstånd av knappa 4 kilometer. FINIBA-området Harrström är beläget dryga 4 kilometer sydväst om planområdet. 5.4 Landskap och kulturmiljö 5.4.1 Allmänt Indelat i landskapsområden ligger planområdet i Österbotten, i Södra Österbottens kustregion. Karaktäristiskt för Södra Österbottens kustregion är tämligen smala ådalar med odlingsområden, mellan vilka det finns karga moränåsar (Miljöförvaltningen 2013). Poikel planområde omges på västra och östra sidorna av byastruktur och tillhörande mindre koncentrationer av odlingsmark. Kusten präglar landskapet norr och väster om planområdet, medan planområdet i sig består av odlad skogsmark. Höjdförhållandena i närheten av kusten är jämna. Korsnäs byggnadsstruktur är koncentrerad längs med Strandvägen (673), i huvudsak till väster om vägen. Planområdet är beläget öster om Strandvägen, där sikten från vägen till Poikel planerade vindkraftpark till stora områden skyms av skog. 5.4.2 Nationellt värdefulla landskapsområden På planeområdet för landskapsområden. Poikel vindkraftpark finns det inga nationellt värdefulla Det nationellt värdefulla landskapsområdet som finns närmast planeområdet är Övermalax-Åminne landskapsområde (MAO100109). Området är beläget i Malax kommun på ett avstånd av 21 kilometer från närmaste kraftverk, nordost om planeområdet. En uppdaterande och kompletterande inventering av de nationellt värdefulla landskapsområdena pågår som bäst vid miljöministeriet. Huvudmålsättningen för de uppdaterande och kompletterande inventeringarna är att granska områdesurvalet, värdeklassificeringen samt avgränsningarna, så att de motsvarar de förnyade mekanismerna för genomföring och styrning av landskapsvård. På basen av inventeringarna uppgörs förslag om nationellt betydande landskapsområde. Områdena revideras och fastställs under 2015. Inom 12 km från de planerade kraftverken finns kulturlandskapet vid Harrström ådal. Harrström ådal representerar ett ungt landskap som sent har stigit ur havet, där kustbyarnas kulturella särdrag förenas med åkerslätten längs ådalen med sitt laduhav. I Harrströms bylandskap har många av kustbyarnas utmärkande kulturdrag bevarats; fiskehamnen med sina gamla fiskeskjul och båthus, kvarnbacken med sina väderkvarnar och ekonomibyggnader. (Kuoppala m.fl. 2013) 5.4.3 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) På planeområdet finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 25 (73) 21.1.2015 Objekt inom 0-5 km från planområdet Korsnäs kyrka och prästgård (RKY 4807) består av Korsnäs kyrka, Korsnäs kyrka klockstapel och prästgård. Avståndet från kyrkonejden till närmaste kraftverk är dryga 2 kilometer. Korsnäs kyrka är en av de korskyrkor i trä som ritades på intendentskontoret i början av 1800-talet och byggdes under ledning av den kända österbottniska kyrkosläkten Kuorikoski. I miljön kring kyrkan ingår den samtidigt uppförda prästgården med ekonomibyggnader. Korsnäs kyrka och prästgård utgör en enhetlig bebyggd kyrkomiljö som bevarats intakt. (Museiverket, 2009) Figur 5.13. Korsnäs kyrka och prästgård, bild MV/RHO Tuija Mikkonen 2007 Harrström by och fiskehamn (RKY 2043) är beläget sydväst om planeområdet, 4,5 kilometer från närmaste kraftverk. Fiskehamnen skildrar näringshistorian i Österbotten och består av en by, naturlig hamn samt tiotals små strand- och båtbodar. I byn finns välbevarade småskaliga gårdar. (Museiverket, 2009) Objekt inom 5-12 km från planområdet Molpe fiskehamn (RKY 2044) är belägen på 8,5 kilometers avstånd från närmaste kraftverk, nordost om planområdet. Fiskehamnen i Molpe by har varit ett av de största hamnområdena längs den österbottniska kusten med tanke på sjöfart och fiske. Båtoch nothusen av olika åldrar ligger utspridda i en lång rad längs Finnhamnsvikens och Finnhamnens stränder. (Museiverket, 2009) Fyr- och lotsöarna i Kvarkens skärgård (RKY 5110) är belägna på det område som även inkorporerats i UNESCOS världsarv. Fyr- och lotsöarna skildrar hur viktig sjöfarten har varit för området och hur fyrtekniken har utvecklats. Lotsöarna är belägna nordväst om planområdet, 12 kilometer från närmaste kraftverk. (Museiverket, 2009) Objekt inom 12-25 km från planområdet Objekt Avstånd till kraftverk Adolf Fredriks postväg 17 km Bergö hamnar och skärgårdsby 20 km Bränno by 23 km Malax kyrka och prästgård 24 km Åminne fiskehamn 24 km FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 26 (73) 21.1.2015 Industritida gårdar i Österbotten, Åminneborg 24 km 5.4.4 Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) På planområdet finns inga värdefulla byggda kulturmiljöer av landskapsintresse. Objekt inom 0-5 km från planområdet: Korsnäs kyrkonejd (RKY 1650) finns väster om planeområdet och överlappar största delen av Korsnäs kommuncentrum. Objektet motsvarar Korsnäs kyrka och prästgård som beskrivits ovan. Avståndet till närmaste kraftverk är 1,7 kilometer. Harrström by och fiskehamn (RKY 1651) finns på ett avstånd av ca 4 km och är lite större till sin avgränsning än det motsvarande RKY 2009-objektet. Objekt inom 5-12 km från planeområdet: Inom 12 km från planområdet finns två värdefulla byggda kulturmiljöer av landskapsintresse, Molpe fiskeby (RKY 1334), och Petalax kyrkonejd (RKY 1686). Avstånden till objekten från närmaste kraftverk är 7 km och 9 km. Objekten i Harrström och Molpe är större till avgränsningen än de motsvarande RKY 2009objekten. Petalax kyrkonejd finns nordost om planområdet. Petalax träkyrka är byggd 1805 och till kyrkonejdens helhet hör dessutom en gammal prästgård och ett sockenmagasin. (Museiverket 1993) Objekt inom 12-25 km från planområdet Objekt Avstånd till kraftverk Närpes ådal kulturlandskap 16 km Pörtom kyrka med omgivning 18 km Bergö öbosättning 19 km Malax ådal kulturlandskap 21,5 km 5.4.5 Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Områden som har betecknats som nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården i Österbottens landskapsplan är: Objekt Korsnäs kyrkoby Harrström Molpe Petalax kyrkoby FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Avstånd till kraftverk 1,7 km 4 km 7,7 km 9 km Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 27 (73) 21.1.2015 5.4.6 Områden som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Områden som har betecknats som värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården i Österbottens landskapsplan är: Objekt Avstånd till kraftverk Korsbäck 2,5 km Råbacken 3,7 km Helenelund Lolax Vägviksfjärden 5 km 11 km 11,5 km 5.4.7 Fornlämningar Enligt fornlämningsregistret finns det inga kända fornlämningar på området. I de norra delarna har det utförts en arkeologisk inventering 13.6.2012 och i de södra delarna 7.5.2014. Under inventeringarna fann man inte nya fornlämningar eller andra kulturhistoriskt värdefulla lämningar. (Bilaga 7) 6 PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN 6.1 Placering av vindkraftverken Enligt den plan som utarbetats för vindkraftsparken Poikel kan nio vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också en elstation, byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken. Jordkablarna följer väglinjerna i mån av möjlighet. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö m.m. i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av buller- och skuggeffekterna. 6.2 Vindkraftparkens konstruktioner Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Vindkraftverkens navhöjd är 137 meter och rotorns diameter är 126 meter. Rotorbladens längd skulle då vara 63 meter och vindkraftverkets totalhöjd 200 meter. I modeller och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har en sannolik kraftverkstyp använts. Kraftverkets enhetseffekt är ca 3,5 MW. För anläggningen av vindkraftverken behövs ett internt vägnät som kan användas året runt. I mån av möjlighet utnyttjar man det befintliga nätverket av skogsbilvägar och förstärker dem efter behov. För att klara specialtransporterna skall vägytan vara ca 5 m bred. Beroende på terrängen anläggs därtill dikerenar om upp till 2 meter. Uppskattningsvis behövs cirka 4 800 m 3 grus per kilometer ny väg då vägens slitlager är 20 cm och bärlagret 40 cm tjockt. Motsvarande mängd för att iståndsätta befintliga FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 28 (73) 21.1.2015 skogsbilvägar är cirka 2 800 m3 per kilometer väg. Längs vägarna transporteras byggmaterial och materiel som behövs för resningen av vindkraftverken. Efter anläggningen används vägnätet för service- och övervakningsåtgärder vid vindkraftverken. Vid varje kraftverksplats byggs ett uppställningsområde för resande av vindkraftverket. Vindkraftverkets komponenter transporteras och lagras i uppställningsområdet och inför installationen av kraftverket monteras en mobil lyftkran. En 500 tons lyftkran som kan anses räcka till för arbetet behöver en operationsyta på cirka 40 x 60 meter. Därtill förutsätter resandet av komponenteran ytterligar en yta på cirka 20 x 150 meter. Utöver kraftverksområdet kommer ankomstvägen till kraftverksområdet att utnyttjas vid resningen av komponenter. I anläggningsskedet röjs därmed trädbeståndet på ett cirka ett hektar stort område för att man ska kunna bygga fundamentet och resa vindkraftverket. Det röjda uppställningsområdets storlek beror på val av vindkraftsleverantör. Under byggnadsskedet krävs därtill ett cirka 30 x 60 meter stort plant gruslagt kontorsområde för byggnadsbaracker och upplagring av arbetsredskap. Elöverföringen utanför vindkraftparken avgörs via en separat EMV-process. 7 PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM 7.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen Inom 20 kilometer från Poikel planerade vindkraftpark finns det två vindkraftverk i drift, Korsnäs 1 och Korsnäs 3. Vindkraftverken ägs av VS Vindkraft Ab och deras effekt uppgår till 200 kW respektive. (VTT 2014) 7.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen Inom 20 kilometer från Poikel vindkraftpark finns det i alla fall 11 planerade vindkraftprojekt. Projekten och deras basinformation presenteras i tabellen nedan. (VTT 2014) Tabell 7.1. Vindkraftsprojekt som planeras inom 20 km från Poikel vindkraftspark. Antal vindkraftverk 15-29 st (50100 MW) 5 st Avstånd till Poikel 5 km Planläggning, förslagsskede Planläggning, förslagsskede 4 st (12 MW) 6 km 5 st (12-18 MW) 14 km Planläggning 20 st 14 km Planläggning 10 st 15 km Miljökonsekvensbedömning, avbrutet Planläggning, utkastskede 120-160 (600800 MW) 8 st 16 km Projekt Status Molpe-Petalax VindIn Ab Oy Granskog Otsotuuli Harrström Smålands Miljöenergi Ab Petalax Ribäcken Österbottens Miljöenergi Ab Björkliden Prokon Wind Energy Finland Oy Hedet Prokon Wind Energy Finland Oy Korsnäs WPD Finland Oy Långmossa Miljökonsekvensbedömning, planläggning Planläggning FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi 5 km 16 km Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 29 (73) 21.1.2015 Långmossa Wind Sidlandet, EPV Tuulivoima Oy Norrskogen EPV Tuulivoima Oy Planläggning, avbrutet Bygglov 15-20 st (3060 MW) 28 st 17 km 18 km Figur 7.1. Vindkraftprojekt som planeras i närheten av Poikel vindkraftpark. Poikel planområde har markerats med blått på kartan. 8 PLANERINGSMÅL Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av Poikel vindkraftpark i Korsnäs kommun med beaktande av naturvärden på planområdet samt miljökonsekvenser. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 30 (73) 21.1.2015 Målsättningen med vindkraftparken är i sin tur att främja de klimatpolitiska mål Finland har bundit sig till. Finlands mål är att höja den mängd energi som produceras med vindkraft från nuvarande knappa 500 MW till 2 500 MW fram till år 2020. (VTT 2014) Under planläggningen strävar man även till att beakta möjliga andra behov för områdesanvändningen samt de målsättningar som uppstår under planeprocessens gång. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a §. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Korsnäs kommunfullmäktige. 9 DELGENERALPLANEPROCESSEN SAMT FÖRÄNDRINGAR SOM HAR GJORTS UNDER PROCESSENS GÅNG 9.1 Planläggningen anhängig samt PDB Under processens gång har planen för vindkraftparken behandlats i samråd med myndigheter och Korsnäs kommuns tjänstemän. Planen för vindkraftparken har justerats under processens gång. 5.11.2012 Korsnäs kommunstyrelse beviljat planläggningstillstånd för vindkraft i området Poikel (KST § 277 och 278) 29.11.2012 ELY-centralen i Södra Österbotten har beslutat att ett miljökonsekvensförfarande inte behöver tillämpas, norra delområdet. 7.3.2013 ELY-centralen i Södra Österbotten har beslutat att ett miljökonsekvensförfarande inte behöver tillämpas, södra delområdet. 8.4.20137.5.2013 Program för framlagd. 13.5.2013 Första myndighetssamråd för norra delområdet. 13.2.2014 Första myndighetssamråd för södra delområdet. Arbetsmöte för norra delområdet med berörda myndigheter. 20.10.2014 Korsnäs kommunstyrelse beslöt att vindkraftplanerna på området Poikel förs framåt som en gemensam delgeneralplan efter att program för deltagande och bedömning för södra delområdet varit framlagd. 3.11.201417.11.2014 Program för framlagd. 19.1.2015 Arbetsmöte med berörda myndigheter deltagande deltagande och och bedömning bedömning för för norra södra delområdet delområdet 9.2 Delgeneralplaneutkast Delgeneralplaneutkastet sätts fram till påseende under februari 2015. 9.3 Delgeneralplaneförslag Kompletteras under planläggningens gång. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 31 (73) 21.1.2015 9.4 Godkänd delgeneralplan Kompletteras under planläggningens gång. 10 AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN 10.1 Planens centrala innehåll Planen har utarbetats med den preliminära planeringen, utredningarna och programmet för deltagande och bedömning som grund. De centrala bestämmelserna i generalplanen är anvisningarna för byggandet av vindkraftparken. Ytterligare har områdets naturvärden och kulturmiljö beaktats. Planen har utarbetats som sådan generalplan med rättsverkningar som avses i 77 a § i markanvändnings- och bygglagen. Delgeneralplanen kan i enlighet med generalplanen användas som grund för att bevilja bygglov för vindkraftverken på områden som anvisats för dem (tv-1 -områden). Planområdets yta är cirka 800 hektar. Generalplanen möjliggör att bygga 9 vindkraftverk på Poikel planområde i Korsnäs kommun. Vindkraftverkens totala höjd får inte överskrida 205 meter. Planbestämmelsen lämnar på ett ändamålsenligt sätt utrymme för valet av kraftverkstyp. I delgeneralplanen anvisas även servicevägarnas och jordkablarnas placering samt elstationen. I planeringen av vägnätet har man strävat till att utnyttja det befintliga vägnätet i mån av möjlighet. 10.2 Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. Området är huvudsakligen reserverat för skogsbruk. Vindkraftverk får placeras på områden som anvisats särskilt för dem samt servicevägar och tekniska nätverk i anslutning till dem. På området tillåts byggande som anknyter till jord- och skogsbruk. 10.3 Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. Talet anger hur många vindkraftverk som får placeras i området. Vindkraftverkens totala höjd får vara högst 205 meter. RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY JORDKABEL. Jordkablarna ska i första hand placeras längs servicevägarna. RIKTGIVANDE PLACERING FÖR EXTERN ELÖVERFÖRING. Extern elöverföring skall förverkligas med jordkabel. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 32 (73) 21.1.2015 RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY VÄG. Med beteckningen anvisas nya servicevägar för vindkraftverken. RIKTGIVANDE PLACERING AV ELSTATION. 10.4 Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald Vid naturinventeringarna observerades inga lagenliga skyddsobjekt ur natursynvinkel. 10.5 Andra beteckningar och bestämmelser DELGENERALPLANENS GRÄNS. OMRÅDESGRÄNS. BEFINTLIG VÄG / VÄG SOM SKA FÖRBÄTTRAS 10.6 Allmänna bestämmelser Generalplanen kan användas som grund för beviljandet av byggrätt i anvisade områden för vindkraftverk (tv-1 områden). Denna generalplan är uppgjord med rättsverkan enligt markandvändnings- och bygglagen (MBL 77a§). På områden för vindkraftverk som anvisas i delgeneralplanen kan sammanlagt placeras 9 vindkraftverk jämte den byggnadsrätt de kräver. Elöverföringen inom vindkraftparken ska genomföras med jordkablar. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165§ i luftfartslagen erhållas. Innan beviljandet av bygglov måste projektet godkännas av Försvarsmakten. När vindkraftverken har tagits ur bruk ska deras delar ovan jord rivas inom en rimlig tid som fastställts av byggnadstillsynen. Vindkraftverken bör ej orsaka buller som överskrider ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärden. Vindkraftverken bör ej heller orsaka blinkningar eller skuggningar som överskrider ikraftvarande rekommendations- eller riktvärden. För att försäkra detta bör man i samband med bygglovet framföra buller- och skuggningsmodelleringar uppgjorda enligt vald kraftverkstyp. Ifall modelleringarna påvisar att ikraftvarande riktvärden, planeringsriktvärden eller rekommendationer överskrids ska konsekvenserna granskas i miljötillstånd. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 33 (73) 21.1.2015 11 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER 11.1 Allmänt om konsekvensbedömning I samband med delgeneralplaneringen värderas de centrala konsekvenserna i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Vindkraftverken orsakar konsekvenser för sin omgivning genom att förändra landskapet och producera buller och skuggningar. Byggandet av vindkraft kan även ha konsekvenser för naturvärden och människans livsmiljö. Konsekvensbedömingen baseras på gjorda utredningar och expertbedömningar. Vid konsekvensbedömningen har man utnyttjat miljöministeriets riktlinjer angående byggandet av vindkraft och bedömningen av dess konsekvenser. Beroende på konsekvenstypens natur och uttrycksform har konsekvenserna olika stora konsekvensområden. Vissa konsekvenser begränsas intill byggnadsområdet (bl.a. konsekvenserna för vegetationen och fornlämningar), vissa konsekvenser begränsas till ett smalare bandformat område (bl.a. konsekvenserna av servicevägarna och jordkablarna) och en del konsekvenser sträcker sig över större områden (bl.a. konsekvenserna för landskapet och fågelbeståndet). 11.2 Typiska konsekvenser för vindkraft Konsekvenser som är typiska för vindkraft är buller- och skuggningskonsekvenser, konsekvenser för landskapset samt konsekvenser för flyttfåglar. Dessa är konsekvenser som huvudsakligen uppstår under vindkraftparkens drift och varar därmed i ca 25 år. Konsekvenser som är kortvarigare är konsekvenser som uppstår under anläggningen och demonteringen, som t.ex. konsekvenser för trafiken och bullerkonsekvenser av byggarbetet. 11.3 Bullerkonsekvenser 11.3.1 Riktvärden och metoder Bullermodelleringarna samt beräkningarna av det lågfrekventa bullret för Poikel vindkraftpark har uppgjorts i enlighet med Miljöministeriets anvisningar (2/2014). Utgångsbullernivån för det modellerade kraftverket eno 126 är 105,5 dB(A). För att säkerställa att inga hälsoeffekter uppkommer till följd av ett vindkraftprojekt har social- och hälsovårdsministeriet rekommenderat att det utförs noggranna bullermodelleringar för området inom två kilometer från vindkraftverken (Keinänen & Pekkola 2014). De genomsnittliga ljudnivåerna vid bostäder jämförs med de planeringsvärden miljöförvaltningens anvisningar för vindkraft anger (Miljöministeriet 2012) eller senare anvisningar om så finns tillgängliga. Om bullret från vindkraftverken innehåller tonala, smalbandiga eller impulsartade komponenter eller om det är tydligt amplitudmodulerat, ska man enligt anvisningarna tillägga fem decibel till modelleringsresultatet innan man jämför det med planeringsriktvärdet. Eftersom riktvärdet redan innehåller buller som är karaktäristiskt för vindkraftverk, ska ovan nämnda ljudkaraktäristika vara ovanligt kraftiga från vindkraftverk för att det ska vara nödvändigt att tillägga fem decibel till modelleringsresultatets ljudstyrka. Enligt tillverkarens anmälan innehåller det modellerade kraftverkets utljud inte dessa komponenter. Ifall kraftverkstypen förändras under processens gång och man kan konstatera att kraftverkstypen innehåller dessa ljud beaktas ett tillägg på 5 decibel enligt miljöministeriets anvisningar. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 34 (73) 21.1.2015 Tabell 11.1. Planeringsriktvärden för buller miljöministeriets anvisningar 2012 (MM 4/2012). Planeringsriktvärden utbyggnad av vindkraft för utomhusbuller vid för vindkraftsprojekt enligt LAeq kl. 7−22 LAeq kl. 22−7 Områden som används för boende, områden som används för fritidsboende i tätorter, rekreationsområden 45 dB 40 dB Områden utanför tätorter som används för fritidsboende, campingområden, naturskyddsområden* 40 dB 35 dB tillämpas inte tillämpas inte Utomhus Övriga områden (t.ex. industriområden) *Nattvärdet tillämpas inte för naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer under natten. En förordning för buller av vindkraft är under arbete för tillfället. Förordningsutkastet har lagts fram till påseende mellan 18.11-15.12.2014. Förslagen till utomhusbullernivåer avviker från miljöministeriets planeringsriktvärden för vindkraft 2012 främst angående bullernivåer för fritidsbosättning och naturskyddsområden. I utkastet har man inte specificerat bullernivåer för naturskyddsområden (Miljöministeriet 2014). Tabell 11.2. Förslag till utomhusbullernivåer enligt förordningsutkastet 2014. Statsrådets förordning för bullernivåer av vindkraft, utkast LAeq kl. 7−22 LAeq kl. 22−7 45 dB 40 dB 40 dB - Utomhus Fast bosättning, fritidsbosättning, sjukvårdsläroanstalter*, rekreationsområden*, lägerområden och Nationalparker* * Nattvärden tillämpas inte på läroanstalter, rekreationsområden eller nationalparker. Tabell 11.3. Lågfrekventa ljudets riktvärden i bostäder inomhus (SHM 2003). Ters, Hz 20 25 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Medelljudnivå LZeq,1h, dB 74 64 56 49 44 42 40 38 36 34 32 Om man på basen av de utförda bullermodelleringarna kan anta att ljudnivåerna inte underskrider givna riktvärden för buller, skall man enligt Miljöministeriets anvisningar (2/2014 Modellering av buller fån vindkraftverk) göra en mer noggrann modellering före miljö- eller byggnadstillstånd kan ges för vindkraftverken. Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats med programmet WindPRO 2.9 enligt standarden ISO 9613-2. I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. I modelleringen användes som kraftverkets utgångsbullernivå enligt kraftverksleverantörerna uppgifter, som vindens hastighet 8 meter per sekund, som FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 35 (73) 21.1.2015 lufttemperatur 15 °C, som lufttryck 101,325 kPa och som luftens relativa fuktighet 70 %. I modelleringen gjordes inga amplitudmodulationer och utgångsljudet antogs sprida sig i alla riktningar. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 dB(A)). I modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat. Det bör beaktas att modelleringen inte tar i beaktande bakgrundsljud, som t.ex. vindar, trafikljud etc. Vindkraftverkens lågfrekventa buller (20-200 Hz) beräknades utgående från det valda vindkraftverkets käll-ljuds angivna oktavband omvandlat till tredjedelsoktavband. Därefter modellerades den lågfrekventa ljudspridningen till det bostadshus där ISO 9613-2 modellen påvisade den högsta bullernivån. Omvandlingen och modelleringen gjordes av Paulina Kaivo-oja med ett Excel baserat program utvecklad av FCG Design och planering Ab, Ing. Mauno Aho. Bullermodelleringens resultat presenteras i bilaga 2. samt beräkningarna av det lågfrekventa ljudet 11.3.2 Konsekvenser under anläggningen och demonteringen Konsekvenserna av buller under byggandet av vindkraftparken är lokala och tämligen kortvariga och bedöms inte orsaka någon betydande olägenhet med tanke på bosättning. Mest konsekvenser av buller under anläggningstiden uppstår i bostads- och fritidsbyggnaderna närmast de planerade vindkraftverken. Under anläggningen av vindkraftsparken kan bosättningen i Korsnäs kommuncentrum samt Korsbäck utsättas för måttliga bullerkonsekvenser på grund av de ökade tunga transporterna. Konsekvensen bedöms dock vara kortvarig och reversibel eftersom transporterna upphör efter anläggningstiden. 11.3.3 Konsekvenser under driften Inga fasta bostäder eller fritidsbostäder är belägna inom bullerområdet 40 dB(A). Bullerkurvan 40 dB(A) överlappar hörnet av Natura 2000-området Degermossen som är belägen sydost om planområdet. För denna del överskrids miljöministeriets dagsplaneringsriktvärden för vindkraftbuller på naturskyddsområden. Området där planeringsriktvärdet överskrids är ca 0,5 hektar av det ca 508 hektar stora naturskyddsområdet. Eftersom skyddsområdet inte används för nattiakttagelser tillämpas inte planeringsriktvärdet för vindkraftbuller nattetid. Det finns fem privata skyddsområden belägna inom området där bullernivåerna överstiger 35 dB(A). De privata skyddsområdena är belägna i samband med Natura 2000-området Degermossen. Enligt Lantmäteriverkets databas finns det tre bostäder i norra Innerfjärden som är belägna inom bullerområdet 35 dB(A). Miljöministeriets planeringsriktvärden för buller underskrids vid alla närliggande bostäder. Pälsfarmen norr om planområdet är till en liten del belägen inom bullerområdet 35 dB(A). Det finns inga riktvärden för buller som kan tillämpas på pälsfarmer, men farmen är belägen på ett avstånd på över 700 m i enlighet med Profurs utlåtande (Finlands pälsdjursuppfödares förbund rf, 2013). Avståndet till farmen är 900 meter från närmaste kraftverk och avståndet till fastighetsgränsen är dryga 700 meter. Bullerkonsekvenserna bedöms vara lindriga, eftersom miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller inte överskrids vid en enda fast bostad eller fritidsbostad. Planeringsriktvärdet för buller vid naturskyddsområden överskrids FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 36 (73) 21.1.2015 marginellt vid Degermossens Natura 2000-område, men konsekvenserna bedöms helhetsmässigt förbli lindriga. Figur 11.1. Bullermodellering för Poikel vindkraftpark. Tabell 11.4. Antalet objekt i de olika bullerzonerna. Bullermodelleringen har utförts med ett kraftverk vars utgångsbullernivå är 105,5 dB(A). Utomhusbuller ≥35 dB(A) ≥40 dB(A) ≥45 dB(A) Fasta bostäder 3 st 0 st 0 st Fritidsbostäder som är belägna inom områden som har planlagts för fritidsboende 0 st 0 st 0 st Övriga fritidsbostäder 0 st 1 st 1 st Campingområden, naturskyddsområden 6 st 1 st 0 st Lågfrekvent buller Eftersom det inte i detta skede kan definieras hur väl närliggande bostäder är isolerade har man beräknat det lågfrekventa ljudet till en punkt som är belägen utanför huset och även jämfört detta värde med de riktvärden som gäller inomhus. Det lågfrekventa ljudet inomhus har därefter räknats ut genom att använda en standardvägg enligt den danska förordningen Bekendtgørelse om støj fra vindmøller BEK nr 1284, 15.12.2011. Dessa resultat jämförs med Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa samt hörseltröskeln. I tabell 11.5 har man sammanställt beräkningarna och jämfört dem till riktvärde och hörseltröskel. Social- och hälsovårdsministeriets riktvärde har även jämförts med den FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 37 (73) 21.1.2015 lågfrekventa ljudnivån som har beräknats till utanför bostaden. Ifall riktvärdet överskrids eller underskrids kan man läsa från den mittersta kolumnen i tabellen. Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa underskrids vid alla objekt. Det lågfrekventa ljudet underskrider även sannolikt hörseltröskeln inomhusvid alla objekt. Vid pälsfarmen överskrider det lågfrekventa ljudet utomhus de riktvärden som SHM har fastställt för bostäder inomhus. Riktvärdet gäller dock inte anläggningar för djur och det finns inte tillgänglig forskning om hur pälsdjur uppfattar det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk, varpå man inte kan bedöma konsekvenserna av lågfrekvent ljud för pälsdjuren. Det finns stora skillnader i hur väl byggnaderna isolerar de lågrekventa ljuden, men det är mycket sannolikt att riktvärden för buller inomhus underskrids vid alla objekt och vid alla terser. Den isoleringsstandard som har använts vid beräkningarna anger en isolering som i allmänhet är mindre än en ”normal” yttervägg i Finland. Tabell 11.5. De mest hörbara terserna utom- och inomhus jämfört med SHM-riktvärden för boendehälsa och hörbarhet inomhus. Bokstäverna anger modellerat bostad i bilaga 2. Byggnad A Bostad (Nykärr) Ljudnivå ute L eq,1h riktvärde Hz inne 3,7 100 Ljudnivå inne L eq,1h riktvärde Hz inne -9,9 50 Hörbarhet inne L eq,1h hörseltrö Hz skel -1,8 200 B Bostad (Björklund) 2,7 100 -10,8 50 -2,9 200 C Bostad (Innerfjärden) 4,2 100 -9,4 50 -1,3 200 D Bostad (Andtfolk) 4,8 100 -8,8 50 -0,6 200 E Bostad (Maars) 3,7 100 -9,8 50 -1,8 200 F Bostad (Härinjärtat) 0,2 100 -13,2 50 -5,8 200 G Korsnäs farmområde 3,7 100 -9,9 50 -1,7 200 H Bostad (Holtlund) 2,4 100 -11,1 50 -3,3 200 Vindkraftparken begränsar bostads- och semesterbyggandet i vindparksområdet och dess omedelbara närhet då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. Bullernivåerna på vindparksområdet medför inga hälsorisker för dem som exempelvis idkar friluftsliv eller jakt i området. Bullret från vindkraftverken hindrar inte att området används, men enligt bedömningen kan områdets rekreationsvärde försämras på grund av bullret. Ifall man upplever buller från vindkraftverken som störande är individuellt. 11.4 Skuggningskonsekvenser 11.4.1 Riktvärden och metoder I Finland har myndigheterna inte utfärdat några allmänna bestämmelser om den maximala varaktigheten av skuggbildningen som orsakas av vindkraftverk eller om grunderna för bedömningen av skuggbildningen. I Miljöministeriets anvisningar för planering av vindkraftsutbyggnad föreslås att man använder sig av de rekommendationer som andra länder har gett om begränsning av blinkeffekter (Miljöministeriet 2012). En rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland (förordningen WEASchattenwurf-Hinweise) innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse, vilken omfattas av bostads- och fritidshus med tillhörande tomter, inte bör FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 38 (73) 21.1.2015 överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen. Skuggningseffekterna från vindkraftverken modellerades med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från den så kallade verkliga situationen (real case). Modelleringen har uppgjorts för en situation som inte beaktar befintlig skog och för en situation som beaktar befintlig skog enligt Corine 2006 (en generalisering av marktäcket i Europa). Modelleringen beaktar höjdskillnaderna i terrängen. Som utgångsdata för solskensmängderna användes de månatliga solskensmängder som mätts i samband med långtids-uppföljningen vid väderstationen i Umeå i Sverige. Resultaten från skuggmodelleringen åskådliggörs med en karta. Skuggningseffektens omfattning (1, 8 och 20 timmar i året) framgår av kartan. I modelleringen har också effekterna för känsliga objekt i omgivningen kring vindkraftparken räknats ut separat. Skuggningsmodelleringens resultat presenteras i bilaga 3. 11.4.2 Konsekvenser under driften På konsekvensområdet där skuggtimmarna har modellerats uppgå till över 20 h/a finns det inga fasta eller fritidsbostäder. Inom skuggningsområdet som överstiger 1 h/a finns det enligt modelleringen som inte beaktar den omgivande skogen 34 fasta bostäder och två fritidsbostäder. Figur 11.2. Skuggningsmodellering för Poikel vindkraftpark. Modelleringen beaktar höjdförhållanden men inte omkringliggande skog. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 39 (73) 21.1.2015 Enligt den modellering som beaktar den befintliga skogen enligt Corine 2006 finns det inom skuggningsområdet som överskrider 1 h/a 16 fasta bostäder och en fritidsbostad. Skuggningskonsekvenserna har modellerats till närliggande byggnader. Då man beaktar den befintliga skogen uppstår det skuggningar i Innerfjärden, västra Korsbäck och på Degermossen. Figur 11.3. Skuggningsmodellering för Poikel vindkraftpark. Modelleringen beaktar höjdförhållanden samt omkringliggande skog. Tabell 11.6. Modellerade skuggningar till närliggande objekt. Skuggtimmarna har modellerats utan att beakta omkringliggande skog och genom att beakta befintlig skog. Modellerad skuggningsnivå (h/a) Real case, no forest Modellerad skuggningsnivå (h/a) Real case, forest A Bostad (Nykärr) 8 h 2 min - B Bostad (Björklund) 3 h 8 min 1 h 14 min 7 h 19 min 7 h 19 min 7 h 0 min 7 h 0 min E Bostad (Maars) 8 h 52 min 8 h 52 min F Bostad (Härinjärtat) 0 h 56 min - G Korsnäs farmområde 4 h 41 min - H Bostad (Holtlund) 1 h 38 min 1 h 38 min Bostad C Bostad (Innerfjärden) D Bostad (Andtfolk) FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 40 (73) 21.1.2015 Enligt modelleringen som inte beaktar skogen överskrids riktvärdet 8 h/a vid bostad A och bostad E. Bostäderna är belägna nordost och väster om den planerade vindkraftparken. Då man beaktar den befintliga skogen uppstår det inte skuggningar vid bostad A. Då man i skuggningsmodelleringen beaktar den befintliga skogen uppkommer det inte skuggningar vid bostad A nordost om Poikel vindkraftpark. Ifall området mellan bostaden och vindkraftparken skulle vara kalhuggen, skulle det uppstå skuggningskonsekvenser sammanlagt 8 timmar och 2 minuter per år. Skuggningarna skulle då uppkomma från halva oktober till slutet av februari mellan kl. 11.30-17. Mellan bostaden E och vindkraftparken finns det ett åkerområde, vilket betyder att skogen inte har en motsvarande skymmande effekt för skuggningar som vid bostad A. Vid bostad E beräknas skuggtimmarna uppgå till 8 timmar och 52 minuter per år. Skuggningarna infaller under april-september mellan kl. 5-8 på morgonen. Eftersom skuggningarna infaller under tidig morgon och inte överskrider riktvärdet i betydande mån bedöms skuggningskonsekvenserna vara måttliga för bosättningen i Innerfjärden. I närheten av bostad E finns även några andra bostäder vid vilka det uppkommer skuggningar under tidig morgon, även om skuggtimmarna inte överskrider riktvärden. Helhetsmässig är skuggningskonsekvenserna små för bosättningen kring Poikel vindkraftpark. Liksom buller är skuggning ett fenomen som kan upplevas störande trots att angivna riktvärden underskrids. Ifall konsekvenserna av skuggbildning för bostäderna och fritidsbostäderna upplevs störande kan konsekvenserna lindras genom att köra ner FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 41 (73) 21.1.2015 enskilda kraftverk för den tid kraftverken kastar störande skuggor så att de indikativa riktvärdena för skuggbildning inte överskrids eller fenomenet inte upplevs som oskäligt störande. 11.5 Konsekvenser för berggrund och jordmån Vindkraftparkens konsekvenser för jord- och berggrunden anses vara små. På vindparksområdet finns inga värdefulla eller skyddade bergsområden eller objekt vars jordmån bör skyddas, vilka skulle kunna utsättas för konsekvenser. Ifall byggnadsingrepp för vindkraftparken görs på områden med sura sulfatjordar, kan det leda till att det via oxidering frigörs surhet och metaller till jordmånen och vattendragen från de svavelhaltiga sulfidsedimenten som förekommer naturligt i jordmånen. Det kan ha en negativ konsekvens för jordmånen och ytvattnets kvalitet. På grund av planområdets läge och markytans höjdnivå är det möjligt att det finns sura sulfatjordar på planområdet. Alla kraftverken, kabeldiken och servicevägarna är belägna på områden där sannolikheten för sura sulfatjordar har utvärderats vara mycket liten. Sura sulfatjordar är lera, mjäla eller finmo och innehåller ofta även gyttja och deras geotekniska egenskaper är ofta svaga (Geologiska forskningscentralen 2014c). Eftersom det inte finns forskningsdata om förekomsten av sulfatjordar på områdena som ska byggas, kan man inte exakt bedöma de eventuella konsekvenserna i form av försurning av jordmånen eller ytvattnet som beror på sulfatjordarna. Risken för försurning på grund av sulfatjordar bedöms dock vara osannolik. 11.6 Konsekvenser för yt- och grundvatten I anslutning till byggandet av vindkraftverkens fundament, vägar och jordkablar kan indirekta olägenheter för ytvattnen förorsakas i närliggande områden. Avlägsnandet av ytjorden under byggarbetet ökar tillfälligt erosionen av den schaktade jorden, vilket kan öka avrinningen och sedimentbelastningen i vattendragen. Vindkraftparkens konsekvenser för ytvattnet anses vara små. Det finns inga sjöar och vattendrag som är värdefulla eller skyddade med tanke på naturskyddet, fiskerihushållningen eller vattenlagen på planområdet. Under servicen av kraftverken hanteras maskinolja och andra kemikalier, men konsekvenserna för vattendragen av underhållet anses vara obetydliga och lokala. Vid anläggning av servicevägar anläggs vägtrummor för att inte förändra avrinningsriktningarna av t.ex. skogsdikningar. Eftersom det inte finns grundvattenområden på projektområdet eller i dess närhet uppstår det inte konsekvenser för grundvattenområden. 11.7 Konsekvenser för flora Resultaten från naturinventeringarna har beaktats i planeringen av vindkraftparken så att de preliminära platserna för kraftverken och vägarna är placerade på områden med generella naturvärden och värdefulla naturobjekt lämnas utanför byggnadsåtgärder. Naturmiljön på det område som krävs för att bygga vindkraftverken blir byggd miljö. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena samt på området för elstationen. Det är möjligt att huvudsakligen utnyttja befintliga skogsbilvägar på området, vilket minskar på arealen av naturenliga områden som behöver röjas. Området är i skogsbruksanvändning och därmed är motsvarande bearbetningar av skogen sedvanliga för området. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 42 (73) 21.1.2015 Figur 11.4. Naturobjekt på och i närheten av planområdet. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 43 (73) 21.1.2015 Naturobjekten som vid inventeringarna har klassats som värdefulla är belägna i närheten av befintliga skogsbilvägar. Förbättrande av de befintliga vägdragningarna bedöms inte orsaka betydande konsekvenser för objektens vattenhushållning och där igenom för objektens värde. Därmed är konsekvenserna för de värdefulla naturobjekten och floran överlag lindriga. 11.8 Konsekvenser för faunan Vanliga djurarter och stora rovdjur Konsekvenserna för regionalt typiskt förekommande djurarter bedöms vara små, eftersom den livsmiljö som går förlorad är typiskt förekommande i regionen och till ytan väldigt liten. Olägenheterna som uppstår vid byggandet av vindkraftparken och människornas ökade verksamhet leder troligtvis till att de stora rovdjuren undviker området. Djuren kommer sannolikt att vänja sig vid det ljud som uppstår från vindkraftverken och övriga störande effekter och det är möjligt att djuren återvänder till området när anläggningsskedet har avslutats. Man kan utgå ifrån att djurarterna i området redan i någon mån har anpassat sig till de förändringar i livsmiljön som härrör från skogsbruket. Enligt uppskattning kommer den konsekvens i form av splittring av skogsområdena som åtföljs av vindkraftsparken endast obetydligt att förstärka de konsekvenser som skogsbruket redan har medfört. Förändringarna är mycket lokala och begränsar sig närmast till byggplatsernas omedelbara närhet. Omfattande utredningar som har gjorts i Europa tyder dessutom på att vindkraftverk med tillhörande förbindelsevägar inte nämnvärt påverkar ekologiska korridorer (Rydell m.fl. 2012). Arter som är hotade eller missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Flygekorre Området där man tidigare har observerat flygekorre har avverkats och för tillfället finns endast hålträden kvar. Området har troligen övergetts i samband med avverkningarna. Ifall trädbeståndet kring hålträden växer är det möjligt att området kan vara passande som livsmiljö för flygekorren. Som närmast är ett kraftverk eller en väg planerat på ett avstånd av nästan 500 meter från det avverkade området. Även om flygekorren skulle återvända till det gamla området så är konstruktionerna belägna på ett tillräckligt avstånd för att det inte skall uppstå betydande konsekvenser för flygekorre. Fladdermöss På basen av antalet observerade fladdermöss bedöms planområdet inte vara betydande för de lokala fladdermössen. Vid karteringarna observerade man främst nordisk fladdermus och inga ungar, vilket även tyder på att det på eller i närheten av området inte finns viloplatser för fladdermusen. Eftersom området har ringa betydelse för arten bedöms vindkraftparken inte heller orsaka konsekvenser för fladdermössen. På basen av karteringen av flyttande fladdermöss flyttar fladdermössen inte över området och därmed uppstår det inga konsekvenser för de flyttande fladdermössen. Åkergroda Inga åkergrodor påträffades i planområdet och anläggningen av vindkraftparken medför inga direkta eller indirekta konsekvenser för eventuell förekomst av åkergroda, eftersom byggnationer inte placeras på ett område som kunde tänkas vara en potentiell FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 44 (73) 21.1.2015 livsmiljö för arten. Utifrån befintliga uppgifter förstör eller försämrar inte realiseringen av projektet åkergrodans fortplantnings- eller rastområden. 11.9 Konsekvenser för skyddsområden Natura 2000 I samband med uppgörandet av Österbottens etapplandskapsplan II för vindkraft uppgjordes även en naturabedömning för valda områden, av vilka området Poikel var ett. Den uppskattade genomsnittliga kollisionsrisken överskrider enligt Naturabedömningen 1 individ per år för lomfåglar, skrattmås och trana. För havsörn var den beräknade kollisionsrisken 0,2 individer/år. Vid Naturabedömningen har man beräknat antalet kraftverk till 2,5 per kvadratkilometer, vilket är högre än det planerade antalet vindkraftverk. I bedömningen har konsekvenserna för Naturaområden i närheten av Poikel bedömts bli små. Enligt bedömningen kan måttliga konsekvenser uppkomma för lomfåglar samt för häckande och flyttande havsörn. Av de 13 vindkraftområden som bedömdes i Naturabedömningen för etapplan II bedömdes Poikel orsaka näst lägsta konsekvenser. Natura 2000-området Degermossen är beläget på ett avstånd av som närmast 660 meter från närmaste vindkraftverk. Degermossen är ett Naturaområde vars skydd är baserat på habitatdirektivet (SCI). Kraftverken som är placerade i närheten av Naturaområdet är belägna invid befintliga vägdragningar, vilket betyder att anläggningen av vindkraftverken eller tillhörande konstruktioner inte i betydande mån bedöms förändra ytvattnets avrinning och därmed inte heller myrnaturtyperna på skyddsområdet. Inga konsekvenser bedöms uppstå för de växt- och däggdjursarter som anges i skyddsgrunderna för Naturaområdet. Eftersom utbredningen och representativiteten av de naturtyper som förekommer i Naturaområdet enligt gjorda bedömningar inte kommer att förändras, kommer inte heller helheten av Naturaområdet enligt bedömningen att påverkas av några signifikanta konsekvenser. Det närmaste Naturaområdet som har skyddats som ett SPA-område är Kvarkens skärgård på ett avstånd av knappa fyra kilometer till närmaste vindkraftverk. En stor del av områdets kriteriefågelarter är arter som är bundna vid skärgården eller som flyttar genom skärgården och över havsområdena (dvs. inte över planområdet). Med beaktande av de häckande arternas ekologi och beteende samt avståndet mellan vindkraftsparken och Naturaområdet och flyttfågelarternas huvudsakliga flyttningsrutter anses konsekvenserna av vindkraftsprojektet för fåglarna på Naturaområdet Kvarkens skärgård bli små. Planområdet är beläget på så långt avstånd från Naturaområdet Kackurmossen (SCI) att inga konsekvenser bedöms uppstå för naturtyper eller växt- och däggdjursarter som anges i skyddsgrunderna för Naturaområdet. Eftersom utbredningen och representativiteten av de naturtyper som förekommer i Naturaområdet enligt gjorda bedömningar inte kommer att förändras, kommer inte heller helheten av Naturaområdet enligt bedömningen att påverkas av några signifikanta konsekvenser. De nordligaste delarna av Naturaområdet Närpes skärgård är beläget väster om planområdet på ett avstånd av ca åtta kilometer. En stor del av områdets kriteriefågelarter är arter som är bundna vid skärgården eller som flyttar genom skärgården och över havsområdena. Det är inte heller sannolikt att stannfågelarterna på Naturaområdet i betydande mån skulle besöka planområdet. Konsekvenserna för Natura 2000-området bedöms vara små. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 45 (73) 21.1.2015 Skyddsprogram Skyddsprogrammen inkluderas huvudsakligen i Natura 2000-områdena nämnda ovan. Konsekvenserna för skyddsprogrammen motsvarar de konsekvenser som har bedömts ovan för Naturaområdena. Eftersom strandskyddsprogrammen är belägna på långa avstånd från den planerade vindkraftparken uppstår det inte konsekvenser för dessa. 11.10 Konsekvenser för fågelbeståndet 11.10.1 Häckande fågelbestånd Det häckande fågelbeståndet är vanligt för finska skogar som är i skogsbruksanvändning. Andelen mark vars användning förändras eller som röjs är liten i förhållande till hela projektområdet. Vid planeringen av vindkraftparken har man strävat till att avgränsa de områden som kan anses vara viktiga livsmiljöer för det häckande fågelbeståndet. De områden som man ämnar ta i bruk för vindkraftparkens konstruktioner anses inte vara värdefulla biotoper. Sparvfågelbeståndet, till vilket konsekvenserna huvudsakligen riktas, är vanliga i Finland och allmänna sparvfåglar har en god förmåga och möjlighet att finna nya häckningsområden i motsvarande livsmiljöer. Vid anläggning av vindkraftparken kan den ökade andelen mänsklig aktivitet på området temporärt dock inverka på de häckande fåglarnas häckningssuccé. Konsekvenserna som orsakas av vindkraftparkens anläggning kan liknas vid motsvarande konsekvenser som uppstår av skogsbruket. Då man i samband med skogsvården gallrar och avverkar skog måste de häckande fåglarna finna nya livsmiljöer. Man kan anta att vindkraftparkens splittrande effekt är mindre och även orsakar mindre konsekvenser för sammanhållna livsmiljöer än kalhyggena, eftersom arealen för ett kraftverks konstruktioner är mindre än ett kalhygge. Vid anläggningen av vindkraftparken utnyttjar man även det befintliga nätverket av skogsvägar för att minimera de konsekvenser som uppstår för det häckande fågelbeståndet. Konsekvenserna som orsakas för fåglarnas livsmiljöer är bestående för den tid som vindkraftparken är i drift. Kollision med vindkraftverkens rotorblad resulterar oftast i den kolliderade fågelns död. Planområdets läge, fågelbeståndets storlek samt artbeståndet inverkar på fåglarnas kollisionsrisk. Konsekvenserna är störst för de arter som är långlivade, förökar sig långsamt och vars artbestånd är litet, som till exempel havsörnen. Det häckande fågelbeståndet bedöms inte vara utsatt eller känsligt för kollisioner med vindkraftverkens rotorblad. På de preliminära byggplatserna häckar inga arter som är skyddsvärda eller speciellt känsliga för förändringar i livsmiljön. Naturtyper som är värdefulla för fågelbeståndet samt habitat för värdefulla arter (t.ex. livsmiljön för myrmarksfåglar) har lämnats utanför byggområden. På planområdet observerade man inte förekomster av tjäder. Av de andra skogshönsfåglarna observerade man orre och järpe vid karteringarna. På Högmossen observerade man orre på ett avstånd av dryga 100 meter från närmaste planerade kraftverk och på Lövismossen observerade man spillning på ett avstånd av dryga 300 meter från närmaste kraftverk. Anläggningen av vindkraftparken ökar endast i liten mån den splittring som skogsbruket har medfört på området och har inte konsekvenser för de myrmarker som på projektområdet har bedömts vara passande livsmiljöer för arten. Observationen av järpe gjordes i planområdets utkanter, där man inte har planerat utföra byggåtgärder. Konsekvenserna för hönsfågelarterna bedöms inte vara betydande. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 46 (73) 21.1.2015 I de västra delarna av planområdet observerade man tornfalk. Mindre rovfåglar, som tornfalken, bedöms vara flexibla i fråga om sin livsmiljö, eftersom de ofta häckar i miljöer som har bearbetats av människan och även i bebodda trakter. Det närmaste kända havsörnsboet finns ca fyra km nordväst om planområdet. Det finns en risk för att havsörn vid jakt och födosök skulle kollidera med vindkraftverk. Risken för kollision är ökad när individerna de samlar in höjd cirklande på områden där det finns uppvindar t.ex. bergsområden, trädlösa, solbelysta områden och branta sluttningar (WWF 2010). Sådana regelbundna termikflygningsområden eller områden med kraftiga uppåtstigande vindar förekommer enligt kartgranskning och bedömning inte på planområdet. Havsörnarnas flygrutter bedöms huvudsakligen riktas mot kusten, eftersom det inte finns passande födosökningsområden öster om planområdet. På Degermossen, sydost om planområdet, har fiskgjuse häckat senast år 2012. Avståndet till boet är 1,75 km. Potentiella jaktområden för paret finns vid alla vädersträck, havskusten väster och norr om planområdet samt Hinjärv träsk söderut och Nojärvsträsket på Kackurmossen. Avståndet till dessa vattenområden är kring fem kilometer. 11.10.2 Flyttande fågelbestånd Poikel vindkraftpark bildar ett dryga en kilometer brett och 3,5 km långt hinder för det flyttande fågelbeståndet. Vindkraftparken är belägen i riktning med kusten och även de nuvarande flyttriktningarna, vilket betyder att de flyttande fåglarna sannolikt relativt enkelt kan flyga förbi den planerade vindkraftparken. Det finns möjlighet för flyttfåglarna att väja till väst eller öst om vindkraftparken. Att kringgå vindkraftverken leder på sin höjd till någon extra kilometers flygning och en extra energiåtgång som inte torde vara värd att nämna i relation till den upp till tusental kilometer långa flyttningen. Flyttstråken för ett flertal arter löper genom skärgården och över havsområdet. Vid observationerna i samband med Molpe-Petalax och Kalax vindkraftparker observerade man att flytten för t.ex. sjöandar som alfågel och sjöorre, lomfåglar, storskarvar, vadare och måsar koncentreras klart till havsområdet väster om kusten. Påverkan för dessa arter bedöms vara försumbar eller låg. Att en fågel flyger genom de roterande rotorbladen på ett vindkraftverk innebär inte i sig dödlig utgång, utan de flesta fåglar klarar sig oskadda. Då vindkraftsparken byggs kommer den sannolikt i någon mån att öka vuxendödligheten bland de arter som flyttar via vindkraftsparken. Enligt en svensk litteratursammanfattning är det observerade antalet fågelkollisioner i Europa och Nordamerika i genomsnitt 2,3 fåglar per kraftverk och år (Rydell m.fl. 2012). Detta skulle teoretiskt innebära en dödlighet på 20 fåglar per år. Enligt en allmän uppskattning är största delen av de fåglar som kolliderar med vindkraftverken vanliga lokalt häckande fåglar som rör sig i närheten av kraftverken under en längre tid än flyttfåglarna som passerar via området två gånger om året. Det bedöms inte vara troligt att en sällsynt eller utrotningshotad flyttfågelart skulle kollidera med ett vindkraftverk i Poikel vindkraftspark. På projektområdet finns inte sådana terrängformationer (åsar, vattendrag) som de fåglarna som helst flyttar över landområdena skulle följa under sin flytt. Små och medelstora fågelarter löper dock mindre risk för kollisioner tack vare sina fysiska egenskaper (t.ex. förmåga att snabbt byta riktning). De vanliga arternas känslighet för kollisionskonsekvenser reduceras också av deras goda ungproduktion, korta generationer och stora populationer. Dessutom flyttar de flesta småfågelarterna typiskt under rotorbladens höjd och bedöms också därför inte vara speciellt utsatta för kollisionsrisk. Populationerna av dessa vanliga arter är så stora att det skulle krävas FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 47 (73) 21.1.2015 extremt många kollisioner under en flytt för att arterna ska påverkas negativt på populationsnivå. Störst kollisionsrisk för flyttande fåglar föreligger för stora arter som flyttar i stora mängder igenom eller i närheten av projektområdet. Arter av denna typ observerades i samband med observationerna vid Molpe-Petalax projektområde vara gäss, trana speciellt på hösten, havsörn och också fjällvråk. I samband med observationerna i Kalax var motsvarande arter sångsvan och gäss, trana speciellt på hösten och havsörn på våren. Kollisionsrisken för gäss, svanar och tranor är dock minskad vid Poikel vindkraftpark, eftersom det inte finns några betydande rastplatser eller vilo-områden som skulle innebära en ökad rörelseaktivitet mellan kusten och fastlandet och därmed uppstå kollisionsrikser med vindkraftverken. Havsörnens flyttstråk löper ofta nära kusten, speciellt från observationspunkten vid Gålören gjorde man rikligt med observationer av havsörnar som rörde sig i närheten av kusten. Enligt observationerna koncentrerades flytten dock till Petalax. I Kalax observerade man att ca hälften av havsörnarna flög öster om projektområdet, d.v.s. längs med Närpes ådal. Det är svårt att fastställa örnarnas huvudflyttstråk, då arterna vid sin flyttning utnyttjar det lyft som varmare luftströmmar ger. Då kan flyttstråken variera märkbart (Nousiainen 2013). Antalet havsörnar i Finland som övervintrar och flyttar har uppskattats till 2 000–3 000 individer. Häckande havsörnar är stannfåglar som håller sig inom sina revir året om. Kringströvande örnar rör sig på området året runt, eftersom fåglar som inte häckar samt ungfåglar inte är bundna till något häckningsrevir. Studier som gjorts utomlands visar att den rovfågeldödlighet som orsakas av vindkraftverk som helhet betraktad är obetydlig (Garvin m.fl. 2011). Det är sannolikt att de rovfåglar som flyttar via projektområdet kommer att ta sig runt vindkraftverken eller flyga över dem. Vid observationerna i samband med respektive Molpe-Petalax och Kalax vindkraftparker konstaterade man att sångsvanen i regel flyttade på relativt låg höjd, vilket minskar på kollisionsrisken för arten. Artens häckningsbestånd är dock livskraftigt i Österbotten och utveckling av populationen är ökande i hela Finland, varför eventuella enstaka kollisioner inte kännbart kommer att påverka arternas populationsnivå. Tranans huvudflyttrutter i närheten av Molpe-Petalax och Kalax observerades löpa längs med Petalax ådal och Närpes ådal. På basen av flygsättet (långsam, kretsande flygstil) anser man generellt att tranan är en av de arter som är mest riskbenägen för att kollidera med vindkraftverkens rotorer. Artens flytt bedöms dock inte i betydande mån löpa precis i närheten eller över Poikel vindkraftpark, vilket minskar på den möjliga kollisionsrisken. Tranorna flyttar dock vanligen på mycket hög höjd och vid klart väder då sikten är god. Detta reducerar risken för att de ska kollidera med kraftverken. 11.10.3 IBA- och FINIBA-områden Konsekvenserna för FINIBA-området Halsön matalikot bedöms vara obetydliga. Kriteriarter är sothöna och bergand, som är bundna vid skärgårdsbiotoper och med beaktande av dess ekologi och det beteende som kännetecknar dem förmodas de inte i nämnvärde utsträckning röra sig på vindkraftparkens område. Flyttrutterna för båda fågelarterna är belägna vid kusten eller i skärgården och man observerade inte någondera av arterna i samband med flyttobservationerna. Deras flyttrutter löper sannolikt inte i betydande grad via vindkraftsparken som är belägen på fastlandet. Konsekvenserna för IBA- och FINIBA-området Kvarkens skärgård bedöms obetydlig. Området ligger så långt ifrån projektområdet för vindkraftsparken (4 km) att dess FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 48 (73) 21.1.2015 fågelbestånd inte antas vara utsatt för några signifikanta störningar under bygg- eller driftsperioden. Dessutom är största delen av kriteriearterna i området arter som är så bundna vid skärgården och kusten att de med beaktande av den ekologi och det beteende som kännetecknar dem inte i nämnvärd utsträckning förmodas röra sig på den planerade vindkraftsparkens område. Av kriteriearterna kan man endast anta att fiskgjuse och måsfåglarna även rör sig utanför IBA-området vid häckningstid. Flyttrutterna för kriteriefågelarterna är belägna vid kusten eller i skärgården och löper sannolikt inte i betydande grad via vindkraftsparken som är belägen på fastlandet. Arterna som observerades i samband med Molpe-Petalax flyttfågelobservationer var endast en del sångsvanar, storskrake och fiskmås samt en rödbena. De möjliga kollisions- och hinderkonsekvenser som kan uppstå för dessa arter bedöms förbli så små, att det inte bedöms uppkomma konsekvenser för IBA-området för dessa arters del heller. Konsekvenserna för FINIBA-området Harrström är likaså sannolik obetydliga. Områdets kriterieart är kärrsnäppa, som är bunden vid skärgårdsbiotoper och med beaktande av dess ekologi och det beteende som kännetecknar arten förmodas den inte i nämnvärd utsträckning röra sig på vindkraftparkens område. 11.11 Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Markanvändning Projektet strider inte mot de riksomfattande målen för områdesanvändningen. I enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen utnyttjar projektet bland annat förnybara energikällor och vindkraftverken har placerats i grupper med flera kraftverk. Således är konsekvenserna positiva. På planområdet har man i Österbottens landskapsplan betecknat förbindelsebehov för kraftledning och naturgasledning. Förbindelsebehovet för kraftledning anknyter till behov för vindkraft och därmed förverkligar Poikel delgeneralplan Österbottens landskapsplan. Anläggningen av vindkraftparken förhindrar inte heller sträckningen av naturgasledningen. Vindkraftparken är belägen på ett område som i Österbottens landskapsplan har betecknats som ett utvecklingsområde för turism och rekreation. Ur natursynvinkel härrör beteckningen till Hinjärv sjö söder om planområdet, myrmarkerna och kusten. Ur kultursynvinkel härrör beteckningen till byarna och ladlandskapen. Vindkraftparken inhägnas inte, vilket betyder att området även i fortsättningen kan användas för rekreation, vilket främst härrör till olika former av utnyttjande av allemansrätten. Det är dock möjligt att ljudet från vindkraftverken samt deras synlighet upplevs ha en minskande inverkan på hur gärna man använder området till rekreation. Ifall man upplever vindkraftverken som störande för rekreation är dock individuellt. Eftersom området Poikel även är betecknat i etapplandskapsplan II som ett område för vindkraft bedöms inte vindkraftparken ha en försvagande eller förhindrande inverkan på mv-13 beteckningen i Österbottens landskapsplan. Vindkraftverken som planeras på Poikel vindkraftpark är belägna inom tv-1- området som har anvisats som ett område som lämpar sig för byggande av fler vindkraftverk eller en vindkraftpark. I etapplandskapsplan II har gränsen för en regionalt betydande vindkraftpark bedömts vara 10 kraftverk eller fler. Poikel vindkraftpark ligger därmed under gränsen för en vindkraftpark av regional betydelse, men beteckningen i etapplandskapsplan II stöder vindkraftparkens läge som passande. Vid konsekvensbedömningen för delgeneralplanen har man fäst uppmärksamhet och bedömt konsekvenserna för boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 49 (73) 21.1.2015 tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion. Poikel vindkraftpark står inte i konflikt med andra planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden. Då vindkraftparken är i drift begränsar det boendeoch fritidsboende i närheten av vindkraftverken. Anledningen till detta är bullret från vindkraftverken, vilken kommer att överstiga miljöministeriets anvisningar i den omedelbara närheten av kraftverken. Miljöministeriets anvisning är 40 dB för fasta bostäder och 35 dB för fritidsbostadsområden. Inom planområdet finns inga generaleller detaljplaner. I vindparksområdet finns det inte heller kända markanvändningsplaner som inte är fastställda och för vilka projektet kunde medföra negativa konsekvenser. Vindkraftparken bedöms inte ha negativa konsekvenser för den framtida utvecklingen av samhällsstrukturen eller boende i Korsnäs kommun. Enligt kommunen utvidgas kyrkbyn främst väster om Strandvägen, vilket inte står i konflikt med planerna för vindkraftparken. Tillväxten i Korsbäck by sker likaså i samband med befintlig struktur och bullerområdet 40 dB(A) är beläget på ett tillräckligt avstånd från byn för att det inte skall uppstå konsekvenser. Vindkraftparken planeras på ett område som lämpar sig för verksamheten och grundar sig till stor del på befintlig infrastruktur. Samhällsstrukturen splittras inte, eftersom inga nya bostads-, arbetsplats- eller serviceområden måste byggas för projektet. Planområdet är obyggt och huvudsakligen skogsbruksområde och förverkligandet av vindkraftparken utgör inga hinder för skogsbruksverksamheten med undantag av områden för själva vindkraftverken och servicevägarna. Utgångspunkten är att vindkraftparken inte ska inhägnas. Vindkraftparken hindrar inte att man rör sig på området eller använder det för rekreation som jakt och friluftsliv. Byggandet av vindkraftparken ändrar dock på områdets karaktär. De som rör sig i området kan uppleva att vindkraftverken stör rekreationsbruket. Konsekvenserna för rekreationen och trivseln som kraftverken hör samman med personliga erfarenheter och känslor. Näringar Planens konsekvenser för sysselsättningen och regionalekonomin anses vara positiva. Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. Näringar som bedrivs på området är huvudsakligen skogsbruk. Det trädbestånd som ska fällas för att få rum för konstruktionerna är litet i förhållande till hela vindkraftområdet. Projektet bedöms medföra endast små konsekvenser för bedrivandet av skogsbruk i området. I de centrala delarna av vindkraftparken finns en gammal avstjälpningsplats som har sanerats efter att verksamheten har upphört. På området finns i dagens läge en återvinningsstation som är öppen en dag i veckan. Återvinningsstationen är belägen inom ett område där bullernivåerna överskrider 45 dB(A). I närheten av återvinningsstationen finns även annan verksamhet där tunga arbetsmaskiner är i användning. Återvinningsstationen samt annan befintlig verksamhet kan fortsätta på området även efter att vindkraftparken är i drift. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 50 (73) 21.1.2015 Figur 11.5. Stormossens återvinningsstation är belägen i de södra delarna av planområdet. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 51 (73) 21.1.2015 Figur 11.6. I närheten av återvinningsstationen finns även annan verksamhet, i samband med vilken det används tunga arbetsmaskiner. Norr om planområdet finns en pälsfarm. Avståndet mellan farmen och närmaste vindkraftverk är dryga 900 meter och avståndet till fastighetsgränsen är dryga 700 meter. Utomhusbullernivåerna som har modellerats till farmen är 35,4 dB(A). Skuggningskonsekvenserna som modellerats uppstå ifall området mellan kraftverken och pälsfarmen var kalhygge är 4 h 41 min, medan modelleringen som beaktar den befintliga skogen visar att skuggningar inte uppstår vid farmen. Finlands Pälsdjursuppfödares Förbunds (FPF) rf har rekommenderat (29.10.2013) ett minimiavstånd, som beroende på kraftverkets storlek bör vara minst 700–800 meter. Enlig förslaget kan eventuella skadliga effekter av buller, isslungning och andra miljökonsekvenser elimineras genom att multiplicera den teoretiska iskastformen ((HH+RD)*1,5) med två, där HH står för rotornavets höjd från markytan och RD för rotorns diameter. Människors levnadsförhållanden Med konsekvenser för levnadsförhållandena och trivseln avses konsekvenser som riktar sig mot människor, olika samfälligheter och samhället och som ger upphov till förändringar i människornas dagliga liv och i trivseln i boendemiljön (s.k. sociala konsekvenser). Konsekvenserna av projektet kan rikta sig direkt mot människors levnadsförhållanden och trivsel, men de kan också rikta sig mot till exempel naturen och landskapet och på så sätt påverka människorna indirekt. Enligt opinionsundersökningar är finländarna positivt inställda till en utbyggnad av vindkraften. Till exempel är 91 procent av de personer som besvarade undersökningen finländarnas energiattityder (n = 1 501) positivt inställda till en utbyggnad av vindkraften, medan endast två procent är negativt inställda. Av de olika energiformerna FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 52 (73) 21.1.2015 förhöll man sig mest positivt till en utbyggnad av vindkraften. (Yhdyskuntatutkimus Oy och ÅF-Consult Oy, 2009). Faktorer som riktar sig mot människornas levnadsförhållanden är huvudsakligen bullerskuggnings- och landskapskonsekvenser, som har bedömts i kapitlen 11.3, 11.4 och 11.12. Konsekvenserna för dessa bedöms inte bli betydande, vilket innebär att konsekvenserna för människornas levnadsförhållanden inte heller bedöms bli betydande. Avståndet från ett kraftverk till närmaste fasta bostad är 1,2 km. 11.12 Konsekvenser för landskap och kulturmiljö 11.12.1 Metoder och granskningsområden Konsekvenserna för landskapet bedöms på basen av kart- och flygfotogranskningar, synlighetsmodellering samt fotomontage. Synlighetsanalysen är en kalkylmodell över kraftverkens synlighet. I modelleringen har navhöjden använts som högsta punkt och vingen har således inte beaktats i kalkylen. I verkligheten kan kraftverken synas vid goda väderförhållanden också längre bort ifrån vindkraftparken än resultaten från synlighetsanalysen visar. Med ökat avstånd försvagas kraftverkens synlighet och deras dominans i landskapet minskar. Den färg som har etablerats för vindkraftverken är en gråvit nyans som har konstaterats lämpa sig bäst för olika ljus- och väderförhållanden. Kraftverken syns oftast mot en ljus bakgrund och den gråaktiga färgen jämnar då ut kontrasterna (Weckman 2006). Fotomontage har uppgjorts från närliggande platser kring den planerade vindkraftparken (bilaga 4). För bedömningen av landskapskonsekvenserna och särskilt de visuella konsekvenserna har man grovt definierat fem avståndszoner i detta arbete. Vindkraftparkens konsekvenser för landskapet är av olika betydelse i de olika zonerna. I konsekvensbedömningen har avståndszoner använts, som ovan nämns. I konsekvensbedömningen har man betonat det så kallade närområdet och mellanområdet, där landskapskonsekvenserna är störst. Vad gäller det teoretiska maximala synlighetsområdet har en översiktlig bedömning gjorts. Nedan definieras storleken på granskningsområdena mer ingående. 1) Omedelbart konsekvensområde: avståndet från vindkraftverken cirka 0– 200 meter. Främst skuggbildning, buller, konsekvenser under anläggningen. 2) Närområde: avståndet från vindkraftverken cirka 0–5 km. Ett synligt kraftverk är ett dominerande element i alla typer av områden. 3) Mellanområde: avståndet från vindkraftverken cirka 5–12 km. Kraftverket är väl synligt i omgivningen, men det kan vara svårt att uppfatta dess storlek eller avståndet till det. 4) Fjärrområde: avståndet från vindkraftverken cirka 12–25 km. Kraftverket syns, men de övriga landskapselementen minskar dess dominans i takt med att avståndet växer. Vindkraftparkens konstruktioner ”smälter in” i fjärrlandskapet. 5) Teoretiskt maximalt synlighetsområde: 25–35 km från vindkraftverken. Tornet kan urskiljas i goda förhållanden. 11.12.2 Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Planområdet är till sin prägel låglänt skogsmark. Då man tittar mot vindkraftsområdet från öppna jordbrukslandskap eller havsområden är vindkraftsparkens konsekvenser för FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 53 (73) 21.1.2015 landskapet som störst, eftersom vindkraftverken syns bäst i dessa områden. I de här områdena kan vindkraftverken upplevas som dominerande element i landskapet då de är synliga. Figur 11.7. Synlighetsanalys för Poikel vindkraftpark i förhållande till närliggande bosättning. Vindkraftparkens närområde sträcker sig till 5 km och mellanområdet från 5-12 km. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 54 (73) 21.1.2015 Figur 11.8. Synlighetsanalys för Poikel vindkraftpark samt värdeobjekt i närheten. Vindkraftparkens konsekvenser vindkraftverken cirka 0-5 km på närområdet: avståndet från Jordbrukslandskap var ifrån kraftverken kommer att vara synliga i närområdet enligt synlighetsanalysen är belägna väster om planeområdet i Norra Innerfjärden, i byarna Bjurbäck och Taklax sydost om planområdet samt från Korsbäck öster om planområdet. Dessutom kommer kraftverken enligt synlighetsanalysen delvis att vara synliga till Korsnäs kommuncentrum. Bosättningen i närområdet är även huvudsakligen belägen i dessa nämnda områden. Trädbeståndet längs med Strandvägen skymmer huvudsakligen sikten in mot vindkraftparken. Den omgivande skogen innebär även att vindkraftverken är synliga endast delvis till den omgivande bosättningen. För bosättningen uppstår de största landskapskonsekvenserna vid Norra Innerfjärden, där landskapet mellan bosättning och vindkraftverk huvudsakligen är åkerområden och därmed öppna. Från området har det uppgjorts två fotomontage, nr. 5 och 6. Några av FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 55 (73) 21.1.2015 bostäderna i Norra Innerfjärden är belägna inom vindkraftverkens landskapsmässiga dominansområde, som enligt Weckman definieras som 10 x navhöjden. Avståndet från fotoplatserna 5 och 6 till närmaste kraftverk är 1,3-1,4 km. Till Norra Inderfjärdsvägen är endast ett av de fyra nordligaste kraftverken synliga och detta till ca hälften av tornet. Av de fem södra kraftverken är tre synliga till två tredjedelar och två till hälften eller mindre på grund av att den förliggande skogen skymmer kraftverken. Dessa kraftverk är dock belägna på ett avstånd över 2 km till närmaste hus. Landskapskonsekvenserna kan närma sig betydande för någon av de närliggade bostäderna, men eftersom kraftverken även delvis skyms av skog är landskapskonsekvenserna till Norra Innerfjärden helhetsmässigt minst måttliga. Figur 11.9. Fotomontage draft 5 från Norra Innerfjärden. Avstånd till närmaste vindkraftverk (nr 1) är 1,4 km. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 56 (73) 21.1.2015 Figur 11.10. Fotomontage draft 6 från Norra Innerfjärden. Avståndet till närmaste kraftverk (nr 1) är 1,3 km. Till bosättningen i Korsnäs kommuncentrum är landskapskonsekvenserna små till måttliga, eftersom trädbestånd och byggnader huvudsakligen skymmer en rak insikt till vindkraftparken. Till kommuncentrum är möjligen något rotorblad synligt, medan kraftverken i övrigt inte syns. Figur 11.11. Fotomontage 4 från Korsnäs kommuncentrum. Avstånd till närmaste kraftverk är dryga 2 km. Till en del av bosättningen som är belägen längs med Strandvägen är landskapskonsekvenserna högst måttliga, eftersom gårdarna och vägarna omges av växtlighet och byggnation och därmed bildar ett mer slutet landskapsrum varifrån utsikten till vindkraftparken inte är direkt. Till Korsbäck by är vindkraftparken synlig till bosättningen som är belägen i de östra delarna av byn. Norr om Korsbäck finns jordbruksområden från vilka kraftverken är synliga, dock inte till betydande andelar av kraftverkets torn. Till bosättningen som är belägen intill Korsbäckvägen i de västra delarna av Korsbäck by syns kraftverken inte, eftersom skogen kantar vägen och hindrar en öppen utsikt till vindkraftparken. Till Bjurbäck by sydost om Poikel är kraftverk synliga till södra delar av byn, eftersom det finns åkerområden i den direkta närheten av gårdarna. Kraftverken är även synliga till Degermossen. Till Taklax by söder om projektområdet är enligt synlighetsanalysen kraftverk synliga, men gårdarna och bostäderna är belägna på områden dit kraftverkens synlighet skyms av skog. Enligt synlighetsanalysen är alla kraftverk synliga till Degermossen sydost om planområdet. Myren är ca 1,7 km bred och som närmast är de främre kraftverken belägna på under en kilometers avstånd, som längst är de mest avlägsna kraftverken FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 57 (73) 21.1.2015 belägna på ett avstånd av dryga 5 kilometer. Antalet människor som rör sig på myren är troligen relativt litet och koncentreras till människor som använder myren för rekreation eller naturupplevelser. Speciellt vintertid är det möjligt att röra sig på myren med skidor. För dessa personer kan landskapskonsekvenserna upplevas som negativa, eftersom de närmaste kraftverken är belägna nära och eftersom myren är trädfattig är kraftverken även synliga till nästan hela myrområdet. Ifall landskapskonsekvenserna upplevs som mycket negativa inverkar det även negativt på rekreationsanvändningen av Degermossen. Antalet människor som kan förväntas använda området är dock förhållandevis litet och därmed bedöms konsekvenserna även förbli små. Enligt synlighetsanalysen är Poikel vindkraftpark inte synlig till fritidsbosättningen längs med Korsnäs kust och endast till enstaka fritidsbostäder vid Halsöns kust. Helhetsmässigt är landskapskonsekvenserna av Poikel vindkraftpark måttliga i parkens närområde. Landskapskonsekvenserna för några av de närliggande bostäderna kan lokalt vara minst måttliga eller närma sig betydande. Hur betydande konsekvensen är för invånarna i området kan dock variera, eftersom landskapskonsekvenserna är upplevda och högst beroende av ifall man ser vindkraftverken i landskapet som neutrala eller ifall man upplever dem som negativa. Nationellt värdefulla landskapsområden Kulturlandskapet vid Harrström ådal har föreslåtts som ett nationellt värdefullt landskapsområde. Slutligt beslut om vilka områden som kommer att lyftas till nationellt värdefulla har inte ännu gjorts. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga till harrström by samt till de sydvästra delarna av objektet, till Helenelunds åkerområden. Dessa åkerområden är dock redan belägna på ett avstånd som överskrider 5 km. Eftersom avståndet är relativt långt och kraftverken endast synliga till en mindre del av objektet är konsekvenserna högst måttliga. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Den närmaste byggda kulturmiljön av riksintresse, Korsnäs kyrka och prästgård, ligger i Korsnäs kommuncentrum på dryga 2 kilometers avstånd från närmaste kraftverk. På basen av fotomontage och synlighetsmodellering är kraftverken inte synliga till den bebyggda kulturmiljön av riksintresse, utan skog och kraftverk skymmer utsikten till vindkraftparken. Figur 11.12. Fotomontage 2 från Korsnäs prästgårdsmuseum. Från prästgården har uppgjorts två fotomontage, 2 och 3. Kraftverken är inte alls synliga från gårdsmiljön, eftersom befintlig byggnation skymmer kraftverken helt. Fotopunkt 2 och 3 är tagna intill varandra från Kyrkobyvägen. Växtligheten och FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 58 (73) 21.1.2015 byggnaderna skymmer utsikten mot vindkraftparken och inga kraftverk är synliga från punkterna. Landskapskonsekvenserna är mycket lindriga. Harrström fiskehamn och by är beläget på ett avstånd av 4,5 km. Enligt synlighetsanalysen är kraftverk synliga till mindre delar av objektet. På basen av flygfoto är det dock inte sannolikt att det från objektet bildas klara insynsvinklar mot vindkraftparken. Landskapskonsekvenserna är små. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) De byggda kulturmiljöerna av landskapsintresse motsvarar kulturmiljöerna av riksintresse, men är större till sin utsträckning. Korsnäs kyrkonejd motsvarar nästan hela kommuncentrum. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga till stora delar av objektet, men den verkliga synligheten är sannolikt mindre, eftersom det finns mycket träd- och byggbestånd som skymmer insikten. Detta är situationen även för Harrström by och fiskehamn. Konsekvenserna för objekten är högst måttliga. Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Objekten motsvarar RKY 1993-objekten Korsnäs kyrkonejd samt Harrström by och fiskehamn och har bedömts ovan. Områden som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Till objekten Korsbäck, Råback och Helenelund är kraftverken huvudsakligen inte synliga och därmed är konsekvenserna små. Den kulturhistoriskt betydande vägsträckningen Strandvägen (673) omger planeområdet till väst och norr. Från Strandvägen är kraftverken synliga främst vid Korsnäs kommuncentrum, vilket har åskådliggjorts i fotomontage från fotopunkterna 4 och 7. Sett från kommunbiblioteket på Silverbergsvägen är det svårt att urskilja kraftverk bland den befintliga samhällsstrukturen. Byggnader, lyktstolpar och träd skymmer sikten. Från de södra delarna av kommuncentrum, från fotoplats 7, är kraftverken som mest synliga till 2/3. Från fotopunkten är landskapet öppet, även om det finns skog och en lagerbyggnad i förgrunden. Vindkraftparkens konsekvenser vindkraftverken cirka 5-12 km på mellanområdet: avståndet från I mellanområdet finns det bosättning främst i Petalax, Molpe och Töjby samt fritidsbosättning läns med kusten och på öarna utanför kusten. Övrig bosättning är mer spridd längs med vägar. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga till centrala delarna av Petalax by, men inte till Molpe eller Töjby. På grund av avståndet är landskapskonsekvenserna för bosättningen små i mellanområdet. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Byggda kulturmiljöer av riksintresse i mellanområdet är Molpe fiskehamn och Fyr- och lotsöarna i Kvarkens skärgård. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken inte synliga till Molpe, medan de nog är synliga till Svettgrund, som är del av fyr- och lotsöarna i Kvarkens skärgård. Avståndet är dock just vid 12 km och därmed uppstår det endast små konsekvenser då kraftverken inte mera dominerar landskapet. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 59 (73) 21.1.2015 Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Molpe fiskeby och Petalax kyrkonejd är belägna i mellanområdet. Avgränsningarna täcker hela byarna. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga endast till Petalax by. Det är dock mycket sannolikt att kraftverken på grund av sitt avstånd och befintligt trädbestånd inte är synliga till Petalax kyrka. Konsekvenserna är lindriga för Petalax kyrkonejd och det uppstår inga landskapskonsekvenser för Molpe fiskeby. Områden som är nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Objekten motsvarar RKY 1993-objekten Molpe fiskeby och Petalax kyrkonejd och har bedömts ovan. Områden som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Objekt på mellanområdet är Lolax och Vägviksfjärden. Kraftverk är inte synliga till objekten och det uppstår därmed inga konsekvenser. Vindkraftparkens konsekvenser vindkraftverken cirka 12-25 km på fjärrområdet: avståndet från I fjärrområdet kan kraftverken synas men andra element i landskapet minskar deras dominans i takt med att avståndet växer. Konsekvenser för landskapet på fjärrområdet bedöms inte uppkomma eller så bedöms de vara mycket lindriga. Inom området finns det ett nationellt värdefullt landskapsområde, Övermalax-Åminne. Avståndet till landskapsområdet är 21 km och kraftverken är inte synliga till området. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Objekt Avstånd till kraftverk Synlighet och konsekvens Adolf Fredriks postväg 17 km Inte synligt, inga konsekvenser. Bergö hamnar och skärgårdsby 20 km Inte synligt, inga konsekvenser. Bränno by 23 km Inte synligt, inga konsekvenser. Malax kyrka och prästgård 24 km Inte synligt, inga konsekvenser. Åminne fiskehamn 24 km Inte synligt, inga konsekvenser. Industritida gårdar i Österbotten, Åminneborg 24 km Inte synligt, inga konsekvenser. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) Objekt Avstånd till kraftverk Synlighet och konsekvens Närpes ådal kulturlandskap 16 km Inte synligt, inga konsekvenser. Pörtom kyrka med omgivning 18 km Inte synligt, inga konsekvenser. Bergö öbosättning 19 km Inte synligt, inga konsekvenser. Malax ådal kulturlandskap 21,5 km Inte synligt, inga konsekvenser. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 60 (73) 21.1.2015 Vindkraftparkens konsekvenser på det teoretiska synlighetsområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 25-35 km maximala Projektet medför inga konsekvenser på det teoretiska maximala synlighetsområdet. Avståndet är så långt att inga särskilda negativa konsekvenser kan uppstå ens vid klart väder. 11.12.3 Konsekvenser för fornlämningar Enligt fornlämningsregistret samt på basen av utförda inventeringar finns det inte fornlämningar på planområdet. Därmed uppstår det inte konsekvenser för fornlämningar. 11.13 Konsekvenser för trafiken Vindkraftparkens konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten är mest betydande under anläggningstiden och gäller närmaste anslutningar och allmänna vägar i omgivningen. Specialtransporterna medför dock längs hela sin rutt betydande men kortvariga och förbigående olägenheter för trafiken. De olägenheter som specialtransporterna orsakar vägtrafiken är mycket beroende av transportrutten och tidpunkten. Tunga transporterna till planområdet sker via riksväg 8 samt via Strandvägen (673). Både riksväg 8 och förbindelsevägen har kapacitet att ta emot den ökade trafiken. Det finns befintliga skogsbilvägar som utnyttjas som servicevägar på planområdet. Degermoss skogsbilväg löper in till planområdet i sydväst och en befintlig skogsbilväg förenar planområdet med Standvägen i norr. De slutliga transportlederna bestäms bl.a. enligt från vilken hamn vindkraftverkens komponenter transporteras till planområdet och varifrån det byggmaterial som behövs för projektet transporteras. Under anläggningen av vindkraftsparken kan bosättningen längs Strandvägen utsättas för måttliga konsekvenser på grund av de ökade tunga transporterna. Konsekvensen bedöms dock vara kortvarig och reversibel eftersom transporterna upphör efter anläggningstiden. Under vindkraftparkens drifttid består trafiken endast av servicetrafik. Servicetrafiken är begränsad och kortvarig, varför den inte bedöms ha några betydande konsekvenser för trafikfunktionerna och -smidigheten och säkerheten, eller orsaka buller- eller dammolägenheter. I de mellersta delarna av planområdet planerar man efter anläggningen att sätta upp en bom för att förhindra genomfartstrafik genom vindkraftparken. Syftet med bommen är att förhindra att ökad trafik orsakar störningar för pälsfarmen norr om planområdet. Tabell 11.7. Trafikmängder som anläggningen av vindkraftparken medför under anläggningstiden. Förklaring Antal kraftverk Poikel vindkraftpark 9 Antal tunga transporter 3 800 Antal specialtransporter 120 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 61 (73) 21.1.2015 Tabell 11.8. I tabellen presenteras den maximala trafik som orsakas i omgivningens vägar under vindkraftparkens anläggning. Väg Strandvägen MDT 2013 Fordon / dygn Trafik som orsakas av projektet Fordon / dygn Andel av hela trafiken % MDT 2011 Tung trafik Fordon / dygn 1490 40 2,6 72 Tung trafik Andel av hela som orsakas tunga trafiken % av projektet Fordon / dygn 14 16 11.14 Konsekvenser för luftövervakning och flygsäkerheten Utlåtande om att få uppföra vindkraftverk på området för vindkraftparken har begärts av Försvarsmakten. Enligt huvudstabens utlåtande (AK9780 256/73/2014) 9.5.2014 motsätter sig Försvarsmakten inte byggandet av vindkraftverken. Enligt flyghinderutlåtande (28.8.2013 438/521/2013) av Finavia inverkar vindkraftverken inte på flygsäkerheten. Dock skall kraftverken förses med flyghinderljus. 11.15 Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Vindkraftverk har i vissa fall konstaterats orsaka störningar i tv-signalen i kraftverkens närhet. Förekomsten av störningar beror bland annat på kraftverkens läge i förhållande till sändarmasten och TV-mottagarna, styrkan och riktningen av sändarens signal samt på terrängens former och på eventuella andra hinder mellan sändaren och mottagaren. Det har förekommit färre störningar i digitala sändningar än i analoga. Enligt Digita Ab:s karttjänst täcker inte tv-sändningen från Vasa och Bötombergens sändarstationer hela Korsnäsområdet i nuläget. SveaTVs närmaste sändarstationer finns i Töjby och i Malax och områdena kring vindkraftparken täcks troligen av dessa stationer. SveaTVs sändningar bedöms troligen inte förorsakas konsekvenser av vindkraftparken. Privata radiolänkar, så som elnätets fjärrkontroll, kan utsättas för konsekvenser om de går genom vindkraftsparken. Meterologiska institutets närmaste väderradar är belägen i Vindala (Vimpeli) vid Lakeaharju. Avståndet till väderradarn är cirka 170 km och vindkraftsprojektet väntas inte ha någon inverkan på radarn. 11.16 Konsekvenser av den externa kraftledningen inom planområdet Elöverföringen från vindkraftparken till stamnätet sker via jordkabel till Petalax elstation eller alternativt till Taklax elstation. Elstationen placeras centralt på planområdet. Inom vindkraftparken löper kraftledningen längs med befintlig vägstruktur. På en sträcka av ca en kilometer löper jordkabeln i skogsmark. Jordkabeln förutsätter ett 5-10 m brett trädfritt område. Elöverföringen inom vindkraftparken innebär inte nämnvärt ökade konsekvenser för markanvändningen, naturen eller ytvattenförhållandena än de konsekvenser som uppstår i samband med anläggningen av vindkraftparken. Kraftledningens konsekvenser för näringsverksamheten gäller främst skogsbruket. När kraftledningen placeras på ett skogsområde ändras skogsbruksmark till impediment och en enskild markägare kan förlora den skog som han eller hon har skött om. I skogsområdena är den negativa konsekvensen långvarig, FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 62 (73) 21.1.2015 eftersom man inte kan odla skog i ett kraftledningsområde. Vid kabeldragningen bör befintliga dikningar i området beaktas för att inte orsaka konsekvenser för ytvatten i området. Elöverföringsledningen orsakar buller under byggtiden. Bullerkonsekvenserna under byggandet av kraftledningen kan anses vara lokala och kortvariga, eftersom byggplatsen förflyttas inom en mycket kort tid, i genomsnitt inom några dagar förbi det objekt som är känsligt för buller. De mest betydande konsekvenserna gäller ställen där det finns fasta bostäder intill kraftledningen. Byggandet av elstationen orsakar normalt byggbuller som är lokalt mer påtagligt och mer långvarigt än bullret från kraftledningsbygget. Det finns ingen bosättning i närheten av kraftledningen eller elstationen. Under driften ger kraftledningen inte upphov till ljud. 11.17 Konsekvenser för säkerheten De säkerhets- och miljörisker som hänför sig till vindkraftverken är mycket små, men möjliga. För människor som rör sig i närområdet kan farliga situationer uppstå till följd av att delar lossnar från vindkraftverket när det är i drift. Risken är enligt den befintliga informationen dock mycket liten. Enligt den skotska organisationen Caithness Windfarm Information Forum har det skett ca 1600 olyckor med vindkraftverk världen över sedan början av 1990-talet. Av dessa har 125 olyckor lett till att människor kommit till skada enligt CWIF-statistiken. De mest frekventa olyckorna har med rotorbladen att göra. Sedan år 2000 fram till september 2014 har CWIF registrerat 264 fall av tappade eller trasiga vingar. Vid något tillfälle har ett rotorblad flugit så långt som 400 meter innan det nått markytan. Det näst mest frekventa vindkraftshaveriet är brand. CWIF har bokfört 230 bränder från 2000 till och med september 2014. Det tredje vanligaste problemet är att tornet eller turbinen kollapsar i mycket hårt väder. Dock har det också hänt mer oförklarliga olyckor då vindkrafttorn rasat eller turbiner kollapsat. Endast 26 fall med iskast har rapporterats sedan början av år 2000. Enligt CWIF har längst iskast som rapporterats varit 140 meter. I dagsläget finns över 320 000 MW vindkraft installerat olika länder världen runt, vilket uppskattningsvis motsvarar minst 200 000 vindkraftsverk. År 2013 registerades 165 haverier orsakade av vindkraftverk. Mindre än 1 av 1000 kraftverk i drift förväntas orsaka något haveri under ett år. Det ringa antalet registrerade olyckor visar på att skaderisken i anknytning till vindkraftverk är mycket liten. Till exempel har miljödomstolen i Sverige med hänvisning till de negativa konsekvenserna för miljön i sitt beslut (M 3735–09) fastställt att vindkraftverk inte får inhägnas för att förbättra säkerheten. I motiveringen konstateras att säkerhetsriskerna i anknytning till kraftverken i praktiken är mycket små. Dessutom konstateras att man till följd av EU:s maskindirektiv (artikel 5) numera iakttar mycket hårda säkerhets- och hälsokrav vid anläggningen och underhållet av kraftverk. Arbetet med att anlägga och resa vindkraftverken är förknippat med säkerhetsrisker för arbetstagarna. Dessa risker kan minimeras genom att man iakttar bygg- och arbetarskyddsbestämmelserna. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 63 (73) 21.1.2015 11.18 Sammantagna konsekvenser Poikel vindkraftpark bedöms huvudsakligen kunna bilda sammantagna och kumulativa konsekvenser med övriga vindkraftparker som planeras i närheten av Poikel. Vindkraftprojekten i Harrström, Molpe-Petalax och Granskog är belägna på ett avstånd av över 5 kilometer från Poikel vindkraftpark. VS Tuulivoima Oy planerar två moderna vindkraftverk på Bredskäret på ett avstånd av 11 kilometer. I övrigt är vindkraftparker som planeras i närheten belägna på ett avstånd av över 14 kilometer. 11.18.1 Buller Poikel vindkraftpark orsakar inte sammantagna bullerkonsekvenser med någon planerad vindkraftpark i närheten, eftersom avståndet mellan projekten är relativt långt. 11.18.2 Skuggningar Poikel vindkraftpark orsakar inte sammantagna skuggningskonsekvenser med någon planerad vindkraftpark i närheten, eftersom avståndet mellan projekten är relativt långt. 11.18.3 Landskap Eftersom projekten Molpe-Petalax och Granskog är belägna så nära inpå varandra är det svårt att urskilja kraftverken på Granskog från kraftverken på Molpe-Petalax. I praktiken finns det mycket få platser där dessa projekt skulle vara synliga från samma punkter. Huvudsakligen begränsas dessa platser till Korsnäs norra kust och de öppna havsområdena. Från havet är det möjligt att vindkraftparkerna Poikel, Molpe-Petalax och Granskog är synliga. Havsområdena mellan Halsön och fastlandet är de enda havsområden som är belägna inom 5 km från kraftverk på Poikel, Molpe-Petalax och Granskog. Den befintliga skogen mellan kusten och projekten innebär dock att kraftverken endast är synliga till små delar av tornet och rotorbladen. Till övriga havsområden är vindkraftparkerna synliga så att något av projekten är belägna i förgrunden och det andra i bakgrunden. Eftersom projekten är belägna på ett avstånd av 5 km från varandra, innebär det att det projektet som blir i bakgrunden av det andra i regel finns på ett avstånd av 12 km eller mer. Därmed förstärker det projektet som finns i bakgrunden inte landskapskonsekvenserna i betydande mån. De sammantagna landskapskonsekvenserna till havsområdena är högst måttliga. I övrigt är de ställen dit Molpe-Petalax, Granskog och Poikel är synliga Petalax bycentrum, Häggvik by och de västra delarna av Korsnäs kommuncentrum. Till de områden i Petalax och Korsnäs kommuncentrum dit dessa vindkraftparker är synliga finns det växtlighet och trädbestånd på gårdar och längs med vägkanter som utgör ställvisa hinder för den direkta insikten mot vindkraftparkerna. Till byarna som finns mellan projekten, d.v.s. Häggvik och Korsbäck, är vindkraftparkerna inte synliga i samma vy. Skogen utgör även en skymmande faktor och kraftverk är sannolikt synliga endast till mindre delar. Poikel är delvis synlig till Harrström by, vilket betyder att både Harrström och Poikel vindkraftparker kan synas ställvis. Till byarna Taklax och Helenelund, belägna öster och sydost om Harrström vindkraftpark samt söder om Poikel vindkraftpark, är troligen båda vindkraftparkerna synliga. De sammantagna landskapskonsekvenserna bedöms dock vara små, eftersom det finns skogsområden mellan vindkraftparkerna och FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 64 (73) 21.1.2015 bosättningen. Avståndet från Poikel till Helenelund by är över 7 km, vilket betyder att landskapskonsekvenserna förblir lindriga. 11.18.4 Fågelbestånd Vid bedömningen av de sammantagna konsekvenserna har man särskilt granskat konsekvenserna för stora flyttfågelarter som är känsliga för vindkraftsparkernas konsekvenser, såsom tranor, svanar, gäss, skogshönsfåglar och rovfåglar. Vid bedömningen utnyttjades utredningar av flytt- och häckfågelbeståndet som har gjorts för vindkraftsprojekten samt andra utredningar av fåglarnas flyttstråk och viktiga rastområden som gjorts i Österbotten och Satakunta (bl.a. Nousiainen & Tikkanen 2013, Nousiainen 2013, Vilén m.fl. 2012, Ahlman & Luoma 2013, BirdLife 2014). Flera av de vindkraftsparker som planeras i Bottenhavets kustområde ligger helt eller delvis på ett flyttstråk för fåglar. Flera vindkraftsparker på samma flyttstråk kan ge upphov till sammanlagda (kumulerade) konsekvenser för de fåglar som flyttar via kustområdet och deras populationer. Konsekvenserna uppkommer främst i form av eventuella kollisioner och förändringar i fåglarnas flyttstråk. Delvis andra arter och andra individer flyttar i kust- och havsområdet än i vindparksområdet på fastlandet och därför är bedömningen att de havsvindparker som planeras i Bottenhavet inte märkbart ökar de sammanlagda konsekvenserna tillsammans med de vindkraftsparker som planeras på land. Poikel vindkraftpark och de vindkraftparker som planeras i närheten av Poikel är belägna på sångsvanens, havsörnens, sädgåsens, tranans och fjällvråkens vårflyttstråk som är betydande på riksnivå (BirdLife 2014). Dessutom är vindkraftparkernas områden även belägna på platser där tranans höstflyttstråk löper (BirdLife 2014). På den lokala nivån styrs fåglarnas flyttrutter till stor del av terrängformer och rådande vindriktningar. Vindkraftparkerna Molpe-Petalax, Granskog och Harrström ökar möjligheterna för sammantagna konsekvenser, trots att det mellan dessa projekt lämnas en bred flyttled som flyttfåglarna kan utnyttja för att väja till nordväst och sydost. Dessa parker utgör tillsammans hinder i fåglarnas naturliga flyttriktning. Denna sammanlagda hindereffekt lindras dock av att vindkraftparkerna är belägna efter varandra i enlighet med fåglarnas naturliga flyttriktning. De hinder som vindkraftparkerna utgör är belägna i flera etapper, vilket betyder att fåglarna vid varje park ställs framför valet att väja eller flyga igenom vindkraftparken. För svanarnas och gässens del, som vid normala omständigheter flyger på 40-100 meters höjd, är det inte antagbart att de skulle lyfta sin flyghöjd till 200 meter och flyga över vindkraftparkerna. Det är inte heller troligt att fåglarna skulle flyga mellan trädtopparna och rotorytan, eftersom man kan anta att den rörelse som orsakas av de roterande rotorbladen är en tillräcklig avskräckning för fåglarna för att de skall flyga runt vindkraftparkerna redan på ett längre avstånd. Från flera håll ute i världen finns det starka antydningar på att fåglarna väjer för vindkraftparkerna på ett tillräckligt avstånd för att de skall undvika att kollidera. Man har kunnat konstatera att fåglarna väjer för vindkraftverken både till havs och till land och till och med under natten. Endast en liten del av de observerade fåglarna flög vidare genom vindkraftparkerna. Det är mer troligt att tranorna och rovfåglarna flyger över vindkraftparkerna, eftersom dessa arters naturliga flyghöjder är högre än svanarnas och gässens. Speciellt tranornas, medelstora rovfåglarnas och gässens flyttrutt kommer troligen att styras till öster om projektområdena, där låglänta skogsområden och åkrar bildar den ganska naturliga flyttrutt som de använder i nuläget. Vid projektområdet är Bottenvikens kustlinje ganska splittrad, vilket innebär att de fågelarter som undviker stora öppna FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 65 (73) 21.1.2015 havsområden även troligen flyttar öster om vindkraftparkerna. Havsörnens nuvarande huvudflyttrutt har sin tyngdpunkt vid kusten, vilket innebär att artens flyttrutt skulle styras mer mot kusten ifall man förverkligade vindkraftparkerna. Fjällvråkens och tranans flytt som riktas mot nordväst (till Sverige) kan ske söder om Poikel eller motsvarande norr eller söder om Molpe-Petalax. Mellan projektområdena förblir ca 3-6 km breda områden som är fria från vindkraftverk. Figur 11.13. Möjliga rutter och flygriktningar för flyttfåglar i förhållande till existerande och planerade vindkraftparker i närheten av Poikel vindkraftpark (Bild: Molpe-Petalax MKB-beskrivning). Även naturliga orsaker kan resultera i att tranornas och gässens flyttstråk förflyttas. Då det råder väst-sydvästlig vind sker flytten längre österut än vanligt. Flytten bland fåglar som flyttar över fastlandet i Syd-Österbotten styrs oftast av ådalar samt myrar och våtmarker som lämpar sig som födo- och rastområden (Nousiainen 2013). Om flyttstråken förflyttas kan betydelsen av bl.a. rastområdena i Petalax som samlingsställe försämras, medan betydelsen av åkerområdena längre österut kan öka (Tikkanen m.fl. 2013). När det råder nordostlig och ostlig vind kan flyttstråken förtätas väster om vindkraftsparkerna och då framhävs betydelsen av samlingsställena i FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 66 (73) 21.1.2015 närheten av kusten (Tikkanen m.fl. 2013). Man har strävat efter att beakta viloområden i planeringen av de olika vindkraftsprojekten. Det är dock inte troligt att en eventuell förflyttning av flyttstråken har någon särskilt stor betydelse, eftersom den extra flygsträckan runt vindkraftsparkerna är ganska kort jämfört med den tusentals kilometer långa flyttsträckan som fåglarna redan har flyttat. En förlängd flygsträcka bedöms i allmänhet inte ha någon stor inverkan på fåglarnas energihushållning. Dessutom finns det sannolikt tillräckligt många ersättande åkerområden i närheten som lämpar sig för rast och födosök även längs de nya flyttstråken (bl.a. Tikkanen m.fl. 2013). Om de vindkraftsparker som anges i landskapsplanerna för Södra Österbotten och Österbotten byggs har det grovt uppskattats att de ger upphov till några hundra döda fåglar per år på grund av kollisioner (Peltonen & Saarteenoja 2013, Tikkanen m.fl. 2013). Enligt modellerna är kollisionsdödligheten på en stor del av de granskade vindparksområdena relativt liten och uppgår till högst några enstaka fåglar per kraftverk per år (Tikkanen m.fl. 2013). I teorin väjer upp till 98–99 procent av fåglarna för rotorerna (bl.a. Desholm & Kahlert 2006, Scottish Natural Heritage 2010). Konsekvensen av den eventuella kollisionsdödligheten på populationsnivå varierar från art till art, men som helhet medför de möjliga kollisionerna knappast någon betydande konsekvens för någon flyttfågelart. De största riskerna löper arter vars bestånd är sjunkande och som flyttar allmänt över områdena, såsom sädgåsen. De fåglar som övervintrar i kustområdena i de södra delarna av Nordsjön och Östersjön, till exempel en del gäss och svanar, stöter redan i nuläget på vindkraftverk på många avsnitt av flyttstråken och i övervintringsområdena. Till följd av detta är fåglarna sannolikt delvis vana vid vindkraftverk och har lärt sig att väja för dem, vilket lindrar konsekvenserna för fåglarna. Sammanlagda konsekvenser kan uppstå även för det lokala häckande fågelbeståndet på grund av förändringar i livsmiljön samt genom att vindkraftverken utgör hinder eller leder till kollisioner. De stora rovfåglarnas revir är vanligen mycket stora och därför kan det hända att flera vindkraftsprojekt planeras på reviren. Flera projekt kan tillsammans orsaka konsekvenser för livsmiljöerna och hinder- och kollisionskonsekvenser för de rovfåglar som häckar på områdena intill projektområdena. Arter som löper risk att kollidera med vindkraftverken är stora dagrovfåglar (t.ex. havsörn, kungsörn och fiskgjuse), som inte alltid märker de stora rotorbladen. Det har dock allmänt konstaterats att rovfåglar ganska sällan kolliderar med vindkraftverk, såvida inte kraftverken finns på områden som är särskilt populära bland rovfåglarna. Man har strävat efter att beakta sådana områden vid planeringen av enskilda vindkraftsparker. Dessutom finns det även lugnare områden på stora revir, ifall störningarna från vindkraftverken skrämmer bort rovfåglarna från vindparksområdena. I Syd-Österbotten förekommer en måttlig hönsfågelstam. De sammanlagda konsekvenserna kan närmast gälla tjädern, som anses vara mest känslig för förändringar i skogarnas struktur. De områden som är värdefulla för hönsfåglar har beaktats i de olika enskilda projekten. Det är viktigt att beakta att hönsfåglarna hör till arter som jagas, vilket betyder att deras populationer regleras av det tryck som jakten utgör. Exempelvis jagades år 2013 1 100 hönsfåglar (tjäder, orre och järpe) på området Kust-Österbotten (VFFI 2014). Även skogsbruket förändrar hönsfåglarnas livsmiljöer och kan inverka på de olika arternas populationsutvecklig. De sammantagna konsekvenserna av vindkraftparkerna bedöms endast i mindre mån öka dessa nämnda konsekvenser. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 67 (73) 21.1.2015 11.18.5 Trafik Strandvägen är upptagen som transportrutt för både Molpe-Petalax och Poikel. Ifall dessa projekt byggs samtidigt innebär det en ökning av trafikmängderna jämfört med det som bedömts enskilt för Poikel. Då projektören för Molpe-Petalax och Poikel är densamma, är det möjligt att koordinera transporterna till projekten så att de inte orsakar större trafikolägenheter eller försämrar trafiksäkerheten i betydande mån. Riksväg 8 är upptagen som specialtransportrutt och vindkraftverken fraktas som specialtransporter till projektområdena via denna väg. Specialtransporterna är tillståndsbelagda, vilket betyder att det är mycket osannolikt att specialtransporterna skulle orsaka betydande konsekvenser för trafiksmidigheten. Ifall vindkraftparkerna byggs direkt efter varandra kommer trafikkonsekvenserna att vara längre än ifall endast någon av vindkraftparkerna byggs. 11.18.6 Människors levnadsförhållanden Vindkraftsparkernas mest betydande sammanlagda konsekvenser för människors levnadsförhållanden hänför sig till förändringar i landskapet. Enligt bedömningen av landskapskonsekvenserna är dock kraftverken i de närliggande vindkraftparkerna synliga samtidigt endast till vissa områden. Indirekt påverkas även rekreationsanvändningen av skogsområdena, då flera områden förändras till områden för elproduktion. Skogsmiljön förändras även om det också i fortsättningen är tillåtet att använda områdena för jakt och svamp- eller bärplockning eller dylikt. Invånarnas inställning till vindkraft spelar en stor roll i bedömningen av hur kraftiga konsekvenserna för människans levnadsförhållanden anses vara. Ifall det finns invånare i Korsnäs som använder flera av projektområdena för rekreation är de sammantagna konsekvenserna större för dessa personer. Ofta används dock närskogen av de som bor intill, vilket betyder att det inte är sannolikt att projektområdena för Poikel, Molpe-Petalax samt Harrström används för rekreation av samma personer. 12 DELGENERLPLANEN I FÖRHÅLLANDE TILL BEFINTLIGA PLANER 12.1 De riksomfattande målen för områdesanvändning De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) är en del av systemet för planeringen av områdesanvändningen i enlighet med MBL. De riksomfattande målen för områdesanvändning ska beaktas och förverkligandet av dem ska främjas i kommunernas planläggning. I de riksomfattande målen för områdesanvändning framförs principiella linjedragningar och förpliktelser vilka har grupperats i helheter på basen av sakinnehållet. Riksomfattande mål för områdesanvändningen Förverkligande i delgeneralplanen för Poikel vindkraftpark Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Poikel vindkraftpark utgör inte något hinder för en balanserad områdesutveckling i Korsnäs. De befintliga skogsbilvägarna på planområdet utnyttjas till stor del. Etablering av vindkraft i området förstärker även det lokala näringslivets konkurrenskraft och erbjuder arbetstillfällen för lokala entreprenörer. Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall Enligt utlåtande från försvarsmakten 21.12.2012 har projektet inga betydande konsekvenser för försvarsmaktens regionala verksamhets- FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 68 (73) 21.1.2015 garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. förutsättningar, militärflyget eller förbindelserna inom försvarsmaktens fasta nätverk av radiolänkar. Utlåtande begärs på nytt då de slutgiltiga placeringarna av vindkraftverken har fastställts. Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Utbyggandet av förnybar energi främjer ett hållbart samhälle. Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Utbyggandet av förnybar energi skapar förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Poikel vindkraftpark orsakar enligt bedömning inte betydande olägenheter. Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Vindkraft är en förnybar energikälla och projektet främjer förverkligandet av de riksomfattande målen. Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Enligt konsekvensbedömningen som utförts för Poikel vindkraftpark orsakar anläggningen inte betydande konsekvenser för kulturmiljön eller byggnadsarvet. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Värdefulla och känsliga områden som har identifierats vid befintliga och för planläggningen uppgjorda utredningar har betecknats i delgeneralplanen och de är belägna utanför byggåtgärderna. I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. De riksomfattande inventeringarna har utnyttjats i konsekvensbedömningen av projektet. Det uppstår inte betydande konsekvenser för kulturmiljön eller naturarvet. Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Projektet medför inte betydande konsekvenser för yt- eller grundvatten. Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Vindkraft är en förnybar energikälla och projektet främjer förverkligandet av de riksomfattande målen. Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Finavia och TraFi konsekvenser som förorsaka flygtrafiken. ger utlåtanden om de projektet eventuellt kan Aktörernas utlåtanden begärs under planprocessens gång. Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Elöverföringen inom och utanför vindkraftparken för förverkligas som jordkabel. I första hand följer kabeldikena vägdragningar. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. Poikel vindkraftpark i Korsnäs består av 9 kraftverk. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 69 (73) 21.1.2015 12.2 Österbottens landskapsplan och etapplandskapsplaner Österbottens landskapsplan: Delgeneralplanen för Poikel vindkraftpark i Korsnäs står inte i konflikt med den i kraft varande Österbottens landskapsplan. Österbottens landskapsplan Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark Argument för avvikelse Förbindelsebehov för kraftledning (z) Poikel vindkraftpark ansluts till det nationella elnätet genom en 110 kV jordkabel till elstationen i Petalax eller Taklax. Ingen avvikelse. Med beteckningen anvisas förbindelsebehov för kraftledningar från vindkrafts- och andra områden. Förbindelsebehov för naturgasledning (k) Med beteckningen anges alternativa förbindelsebehov för en naturgasledning. Elöverföringen utreds via en tillståndsprocess med Energimarknadsverket. Delgeneralplanen stöder förverkligandet av Österbottens landskapsplan. Förbindelsebehovet har inte betecknats i delgeneralplanen. Förbindelsen är dock möjlig att förverkliga trots detta. Förbindelsebehovet har inte betecknats i delgeneralplanen för Poikel vindkraftpark eftersom det inte i nuläge finns en planerad eller bestämd noggrannare sträckning för förbindelsen. Anläggningen av vindkraftparken förhindrar inte att en naturgasledning kan dras genom planområdet. Det är dock skäl att beakta vindkraftparkens konstruktioner vid en möjlig anläggning av naturgasledning. Utvecklingsområde för turism och rekreation (mv-13) Ur natursynvinkel härrör beteckningen till Hinjärv sjö söder om planområdet, myrmarkerna och kusten. Ur kultursynvinkel härrör FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Vindkraftparken inhägnas inte, vilket betyder att området även i fortsättningen kan användas för rekreation, vilket främst härrör till olika former av utnyttjande av allemansrätten. Det är dock möjligt att ljudet från Ingen avvikelse. Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 70 (73) 21.1.2015 beteckningen till byarna och ladlandskapen. vindkraftverken samt deras synlighet upplevs ha en minskande inverkan på hur gärna man använder området till rekreation. Ifall man upplever vindkraftverken som störande för rekreation är dock individuellt. Eftersom området Poikel även är betecknat i etapplandskapsplan II som ett område för vindkraft bedöms inte vindkraftparken ha en försvagande eller förhindrande inverkan på mv-13 beteckningen i Österbottens landskapsplan. Österbottens etapplandskapsplan I: I etapplan I har man delgeneralplaneområdet. inte anvisat några områdesbeteckningar för Österbottens etapplandskapsplan II: I etapplan II har området betecknats som ett område för vindkraftparker av regional betydelse. Österbottens etapplandskapsplan II Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark Argument för avvikelse Område för vindkraftverk (tv-1) Delgeneralplanen för Poikel vindkraftpark stöder förutsättningarna att förverkliga Österbottens etapplandskapsplan II. Ingen avvikelse. Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för vindkraftsparker av regional betydelse. Områdena berörs inte av bygginskränkning enligt 33 § i markanvändnings- och bygglagen. Vid planering av området ska man beakta konsekvenserna för fast boende, fritidsboende, rekreation, landskap, kulturmiljöer och fåglar samt sträva efter att förhindra negativa konsekvenser. De begränsningar som FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi En vindkraftpark av regional betydelse är enligt etapplandskapsplan II en vindkraftpark med 10 eller fler kraftverk. Antalet kraftverk har under planeringens gång reducerats från 11 kraftverk till 9 kraftverk i samförstånd med Korsnäs kommun. Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 71 (73) 21.1.2015 flygtrafiken och försvarsmaktens verksamhet medför ska också beaktas. Vid den mer detaljerade planeringen av vindkraftsområdena ska uppmärksamhet fästas vid att betydande bullerkonsekvenser inte uppstår för boende, att kulturmiljöernas värden bevaras samt att förekomsten av arter i habitatdirektivet IV a och förutsättningarna för primärnäringar och marktäkt tryggas. 12.3 Innehållskrav för generalplaner Vid utarbetandet av en generalplan ska innehållskraven för generalplaner som definierats i MBL (39 §) utredas och beaktas i den mån styrningen och noggrannheten i den generalplan som är under arbete kräver. Generalplanen får inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. När en generalplan utarbetas ska beaktas: 1. att samhällsstrukturen fungerar, ekonomin och ekologin är hållbara, 2. att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3. att behov i anslutning till boendet och tillgången till service tillgodoses, 4. att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och den lätta trafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och hållbart sätt med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin, 5. möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö, 6. att verksamhetsbetingelser ordnas för kommunens näringsliv, 7. att miljöolägenheterna minskas, 8. att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt 9. att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Innhållskraven i enlighet med 39 § i MBL har beaktats vid utarbetandet av delgeneralplanen för Poikel vindkraftpark i Korsnäs kommun. Vindkraftsparken utnyttjar huvudsakligen befintlig infrastruktur. Vindkraftsparken kan på ett ändamålsenligt sätt knytas till elnätet. Delgeneralplanen är baserad på inventeringar, utredningar och konsekvensbedömningar av landskapet, den byggda miljön, naturvärdena och miljöolägenheter (buller, skuggeffekter). De områden som krävs har betecknats i planen och arrangemangen för tekniska servicen och eldistributionen har beaktats. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 72 (73) 21.1.2015 12.4 Särskilda innehållskrav för generalplaner som gäller utbyggnad av vindkraft Utöver de innehållskrav som har ställts upp för generalplaner har man även ställt upp speciella innehållskrav för generalplaner som styr utbyggnad av vindkraft enligt MBL § 77a. När en i 77 a § avsedd generalplan som styr utbyggnad av vindkraft utarbetas ska det, utöver vad som annars föreskrivs om generalplaner, ses till att: 10. generalplanen styr byggandet och annan områdesanvändning på området tillräckligt, 11. den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, 12. det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och eldistribution. De särskilda kraven på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft har beaktats i delgeneralplanen för Poikel vindkraftspark i Korsnäs kommun. Innehållet, framställningssättet och måttskalan har utarbetats med beaktande av delgeneralplanens styrande verkan. Generalplanens måttskala är 1:10 000. Områdena för vindkraftverken har avgränsats på plankartan för att planen ska kunna föras direkt till bygglovsförfarandet. I samband med planeringen har vindkraftverkens konsekvenser för landskapsbilden, naturvärden, bevarandet av kulturhistoriska värden samt fornlämningar utretts. Vid planeringen och planläggningen har arrangemangen för teknisk försörjning och eldistribution beaktats i och med att skapa möjligheter för kabeldragning och anslutning till elnätet. 13 GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN Byggande av vindkraftparken kräver att ett bygglov i enlighet med markanvändningsoch bygglagen. Byggloven kan beviljas direkt på basen av en delgeneralplan med rättsverkan. Delgeneralplanen kan genomföras från och med att delgeneralplanen för vindkraftparken har vunnit laga kraft genom en kungörelse. FCG DESIGN OCH PLANERING AB Upprättad av : Satu Taskinen projektchef, FM, YKS-543 Kristina Salomaa Planerare, FM FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning / utkast 73 (73) 21.1.2015 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 12, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki
© Copyright 2024