1. No category

”Beroendeproblematik bland ensamkommande flyktingbarn med afghansk bakgrund”
av Hossein Vahid Rezah, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Sverige, 2014.
Handledare: Bo Söderpalm, Professor/ överläkare i psykiatri (missbruk/beroende)
Extra handledare: Håkan Leifman, Direktör på centralförbundet för alkohol och
narkotikaupplysning (CAN)
Populärvetenskaplig sammanfattning (svenska)
Droganvändning bland ungdomar har varit ett problem som har funnits länge.
Ensamkommande flyktingbarn med afghansk bakgrund är inga undantag. Efter en
enkätundersökning bland målgruppen kunde man se att andelen tobaks- och
narkotikaanvändare bland den här gruppen är mycket högre än bland svenska
ungdomar. För pojkar i den här målgruppen var prevalensen av rökning 58 %,
alkoholanvändning 44 % och narkotikaanvändning 40 %. Motsvarande siffra för flickor var
48 %, 41 % och 30 %. Den motsvarande siffran bland ungdomar i årskurs nio och andra året
gymnasiet enligt den årliga studien från Centralförbundet för alkohol och
narkotikaupplysningen (CAN) är 19 %, 61 % och 13 % för pojkar när det gäller rökning,
alkohol- och narkotikaanvändning. Bland flickor är siffran 24 %, 64 % och 10 %. Studien
visar att det är en mycket stor prevalens alkohol-, narkotika- och tobakanvändning i studiens
målgrupp, flera gånger större när det gäller rökning och narkotikaanvändning än den i
gruppen som tillfrågas i CAN´s undersökningar. Alkoholkonsumtionen visade sig vara
vanligare bland ungdomar i årskurs 9 och på andra året i gymnasiet (CAN´s undersökningar)
jämfört med målgruppens. Resultatet tyder på att det genomsnittliga värdet som CAN har inte
stämmer för gruppen av ensamkommande flyktingbarn med afghansk bakgrund.
Jämförelsen av droganvändningen i målgruppen mellan hur det var i hemlandet och i Sverige
visar att den har ökat markant både hos pojkar och flickor. I genomsnitt har andelen rökare
tredubblats, andelen alkoholanvändare femdubblats och andelen narkotikaanvändare
sjudubblats.
Sammantaget visar studien att den undersökta gruppen i stor utsträckning kommer i kontakt
med droger. Det är ett faktum som tidigare inte har varit känt och som kräver mycket
uppmärksamhet. Det behövs insatser från staten, kommuner, myndigheter och personal som
jobbar med den här målgruppen för att hjälpa ungdomarna, så att de inte hamnar i avancerat
missbruk av alkohol, tobak och narkotika. Åtgärder och resurser behöver tillskjutas.
Målgruppen har ökat under de senaste åren och anses öka ytterligare och den utgör idag den
största gruppen av ensamkommande flyktingbarn i Sverige. Många av flyktingarna är i en
känslig ålder vad gäller etablerandet av ohälsosamma alkohol-, tobak- och drogvanor.
Rätta åtgärder, stöd och vägledning kan vara avgörande för dessa ungdomars framtid.