Ulrika Englund
SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA
Enheten för aktivitet och hälsa
Handikappvetenskap
Örebro universitet
[email protected]
ÖKAD FRAGMENTERING AV RESURSER
INDIVIDENS BEHOV AVGÖR NÄR SAMVERKAN BEHÖVS
”Barnets eller den unges behov av insatser för sin utveckling avgör vilka
verksamheter som utifrån en helhetssyn behöver samverka och på vilket sätt.
Ibland kan det vara tillräckligt att den eller de som ger stöd och insatser
informerar andra verksamheter om sina insatser. Samverkan är inget mål i
sig.” (Socialstyrelsen, 2013)
SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA
– PROFESSIONELLT PERSPEKTIV –
Föräldrar
(vårdnadshavare)
Barn
och ungdomar
”Jag tycker att det är mycket tydligare
att man faktiskt pratat med barnen innan
man börjar diskutera med andra.”
”När vi hade en utvärdering av
skolresursen så kom det fram att man
hittat nya vägar till föräldrarna i det här
nya samarbetet.”
”Att man får föräldrarna involverade,
det är ju en förutsättning.”
GRUPPEN FÖR STUDIER AV SAMVERKAN
Samverkan för barns psykiska hälsa
Sveriges kommuner och landsting (senare Psynk, arbete enligt SIP)
Samverkansteam kring barn och föräldrar i samband med
separation
Stiftelsen Allmänna Barnhuset (pågående)
Samverkan kring barn och unga som far eller riskerar att fara
illa, 2007-2009
Myndigheten för skolutveckling (Skolverket)
Regeringsbeslut U2006/5879/S (99 projekt)
Samverkansprojekt och sen då? – samverkan kring barn och
unga som far eller riskerar att fara illa
Avhandlingsprojekt (pågående)
PROCESSVERKTYG SAMVERKAN #1
Tillgång till
resurser (t.ex. tid)
Kunskap om barns
psykiska hälsa…
Ledningens
engagemang och
stöd
Andra parters
engagemang
Föräldrasamverkan
Samsyn kring
arbetssätt
Kunskap om
samverkanspartners
Informationsflödet
mellan parterna
Parternas
regelverk
harmonierar
RESULTAT #1
PROCESSVERKTYG SAMVERKAN #2
ENKÄTVERKTYG – 58 kvalitetsindikatorer
Exempel på påståenden:
Styrande regelverk har granskats med syfte att identifiera samverkanshinder
Samverkan är förankrad på politisk-/lednings-/verksamhetsnivå
 Mätbara mål för samverkan har formulerats
 Arbetsfördelningen inom samverkansgruppen är tydliggjord
 En helhetssyn råder på det samverkar avser
Ju högre grad av överensstämmelse i ett påstående, desto högre grad av kvalitet i
samverkan indikeras. Med ökad kvalitet i samverkan ökas chanserna för att
samverkan mellan parterna kan gynna, hjälpa och stödja målgruppen.
RESULTAT #2 (SAMVERKANS STYRNING)
Samverkan förankrad på politisk nivå
Samverkan förankrad på ledningsnivå
Samverkan förankrad på verksamhetsnivå
Ansvarsfördelningen tydligt uttalad
Samordnad uppföljning av samverkan
Samordnad utvärdering av samverkans effekter
Beslutsfattande känt
Regelverk granskade
Regelverk - motstridigheter för samverkan ej identifierade
Regelverk - motstridigheter i samverkan undanröjda
Regelverk - hanteringsinstruktioner för motstridigheter finns
0
Hög baslinje (2008)
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hög slutlinje (2009)
Hög uppföljning (2014)
”SAMVERKANSPROJEKT, OCH SEN DÅ?
– OM INTERORGANISATORISK SAMVERKAN KRING BARN SOM FAR ELLER
RISKERAR ATT FARA ILLA”
FOKUS PÅ FRÄMJANDE FAKTORER
(salutogent perspektiv)
Till förmån för målgruppen
Polis
BUP
Socialtjänst
Skola
POPULATIONEN
Utvecklingen av samverkan inom 66 verksamheter (tidigare samverkansprojekt)
har följts genom 3 studier.
UTIFRÅN EN LONGITUDINELL ANSATS STUDERAS:
• HUR TIDIGARE PROJEKTBASERAD – OCH POLICYINRIKTAD – SAMVERKAN
KRING MÅLGRUPPEN UTVECKLATS ÖVER TID (EFTER PROJEKTTIDENS SLUT)
• VARFÖR SAMVERKAN HAR UTVECKLATS PÅ DET SÄTT DEN HAR
Fokusområden för utveckling (n=66):
* Samverkande parter, sakområden för samverkan, målgrupp
(beskriva)
* Samverkans kvalitetsindikatorer (beskriva)
* Påverkansfaktorer (förklara)
* (Främjande) mekanismer (förklara)
* Sammantagna erfarenheter av en policysatsningen på samverkan
kring målgruppen (implikationer för framtiden)
NÅGRA RESULTAT
Samverkan kring målgruppen:

har ökat

har permanentats

har årligen fungerat bra/mycket bra

samverkansparter stabila (skola, socialtjänst)

kontinuitet i sakfrågor (helhetsgrepp, skolfrånvaro)

är försämrad på detaljnivå (sämre än BL)

inkluderar i 4 av 10 fall barn/unga med funktionsnedsättning

påverkats negativt av en föränderlig organisationsstruktur

främjats av ledningens stöd/engagemang, tydlighet och förmågan till
helhetssyn
 Hälften av verksamheterna (51%) svarar att samverkan i stor/mycket
stor utsträckning gynnat målgruppen.
”Svåra” föräldrar blev engagerade och skapade nätverk.”
”Samverkansparter kommer närmare varandra, knyter kontakter, vilket
underlättar samarbetet. Alla vuxna "pratar samma språk" runt barnen.”
”Svårt att bedöma. Vi vill ju tro att ett ökat samarbete gynnar barnet,
familjen. En ökad medvetenhet om betydelsen av samverkan skapar i sig en
bättre kommunikation med vårdnadshavarna.”
TACK!
Ulrika Englund
Örebro universitet
[email protected]
019 - 30 14 11