06 02 Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Året som gick i Järfälla........................................................................................................................... 4 Kommunens organisation ..................................................................................................................... 6 Kommunstyrelsens ordförande summerar året .................................................................................... 7 Fem år i sammandrag ........................................................................................................................... 8 Förvaltningsberättelse ......................................................................................................................... 13 Ekonomiskt resultat ................................................................................................................. 13 Omvärldsanalys ....................................................................................................................... 13 Kommunens styrsystem .......................................................................................................... 15 Måluppföljning ....................................................................................................................... 16 Viktiga händelser ..................................................................................................................... 20 Ekonomisk analys .................................................................................................................... 21 Väsentliga personalförhållanden .............................................................................................. 24 Den samlade kommunala verksamhetens olika enheter ........................................................... 25 Sammanfattning och framtid .................................................................................................. 27 Resultaträkning ................................................................................................................................... 29 Kassaflödesanalys ............................................................................................................................... 29 Balansräkning ..................................................................................................................................... 30 Noter .................................................................................................................................................. 31 Driftredovisning ................................................................................................................................. 40 Investeringsredovisning ...................................................................................................................... 41 Vart gick skattepengarna? ................................................................................................................... 41 Redovisningsprinciper ........................................................................................................................ 42 Begreppsförklaringar .......................................................................................................................... 43 Verksamhetsberättelser i sammandrag – nämnder och bolag .............................................................. 44 Kommunstyrelsen ................................................................................................................... 45 Barn- och ungdomsnämnden .................................................................................................. 52 – För- och grundskola ............................................................................................................. 59 Utbildningsnämnden ............................................................................................................... 64 – Gymnasieskola och vuxenutbildning .................................................................................... 68 Kultur- och fritidsnämnden .................................................................................................... 72 – Kultur och fritid ................................................................................................................... 78 Socialnämnden ........................................................................................................................ 80 – Vård och omsorg .................................................................................................................. 89 – Stöd och behandling ............................................................................................................. 94 Familjerättsnämnden ............................................................................................................... 98 Tekniska nämnden ................................................................................................................ 102 – Fastighet ............................................................................................................................. 111 – Transport och verkstad ....................................................................................................... 115 Miljö- och bygglovsnämnden ................................................................................................ 117 Järfällahus AB ........................................................................................................................ 121 Personalredovisning .......................................................................................................................... 122 Miljöredovisning ............................................................................................................................... 126 Kommunens kvalitet i korthet .......................................................................................................... 132 Revisionsberättelse ............................................................................................................................ 136 Beloppen i tabeller kan vara avrundade och summeras då inte helt exakt. Omslagsbild: Familjen Deweer Lidén var aktiva i projektet Klimatsmarta Järfällabor. Foto: Alexander Mahmoud. Året som gick i Järfälla Järfälla visar vägen är den devis som ska stödja oss i vårt arbete att nå kommunens Vision för år 2015. Visionen har fyra teman; det Öppna, Innovativa, Mälarnära och Samarbetande Järfälla. Nedan redovisas några exempel på händelser under 2014 som ligger i linje med kommunens devis. Med andra ord; Så här visade vi vägen i Järfälla kommun! Ny fritidsgård öppnade i Kallhäll I mars öppnade Station 7, en ny fritidsgård i Kallhälls centrum. Den nya fritidsgården är tänkt att vara en mötesplats för ungdomar, av ungdomar, och erbjuda en fritid med kvalitet. Fritidsgården ska fungera som ett vardagsrum som skapar gemenskap för alla ungdomar, oavsett kön, bakgrund och intressen. Foto: Alexander Mahmoud. Järfällabornas resa till ett klimatsmart liv Under året kunde vi följa tio hushåll i Järfälla som fick lära sig hur de kunde leva mer klimatsmart genom projektet Klimatsmarta Järfällabor. Deltagarna fick vara med på föreläsningar, genomföra uppdrag, bli coachade samt få inspirera andra Järfällabor att bli mer klimatsmarta. Foto: Mikael Nasberg. Surdegsbagaren Sébastien Boudet inspirerade kökspersonal Hembakat, nyttigare och godare bröd – det kan barn och elever se fram emot nu när kökspersonalen på några av Järfällas förskolor och skolor fått utbildning av bagaren och konditorn Sébastien Boudet i konsten att baka surdegsbröd. Mer ekologisk mat i Järfälla Andelen ekologisk mat i Järfällas förskolor, skolor och äldreomsorg har ökat från 16,9 procent till 20,4 procent det senaste året. En bra ökning som lovar gott inför framtiden. – Det har varit en jättebra kurs. Sébastien har en sådan passion för att baka. Han pratar om jäst och salt som om det vore de mest värdefulla ingredienserna på denna jord. Det har varit en fantastisk utbildning, sa Catrin Åhlberg Karassava, arbetsledare för köket i Neptuniskolan. – Vi har haft en god utveckling så här långt och kommer fortsätta satsa på mer ekologisk mat till våra barn, elever och äldre, säger Kristina Lind som är kostkonsult för Järfällas förskolor, skolor och äldreomsorg. 4 Tunnelbana till Järfälla I början av mars godkände kommunfullmäktige avtalet om att bygga tunnelbana och 14 000 nya bostäder i Järfälla. Tunnelbanan börjar byggas 2016 och börjar rulla 2021. Avtalet innebär att tunnelbanan från Akalla förlängs till Barkarby station via Barkarbystaden. Samtidigt ska Järfälla bygga minst 14 000 nya bostäder fram till 2030. Järfälla fick en ny översiktsplan Kommunfullmäktige beslutade den 2 juni att godkänna den nya översiktsplanen. Översiktsplanens övergripande mål är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i Järfälla. Att växa med kvalitet är den övergripande principen för Järfällas långsiktiga utveckling. Foto: Alexander Mahmoud. Matematiklyftet – stor satsning i Järfällas kommunala skolor Foto: Beata Bernmark. Järfällas elever visar bra resultat i matematik i jämförelse med övriga Sverige. Nu görs en stor matematiksatsning i kommunen för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att nå så långt de kan utifrån sin egen potential. Lyckat försök med båttrafik på Mälaren Finns det intresse hos Järfällaborna att upptäcka Mälaren från en båt? I somras testade Strömma Kanalbolaget en ny båtlinje från Järfälla, och det gick snabbt att konstatera att den blev en succé. I våras svarade hela 98 procent av 500 tillfrågade Järfällabor att de var intresserade av en båtlinje från Järfälla. I juli testade Strömma Kanalbolaget en ny tur från ångbåtsbryggan i Bolinder strand, till Skokloster och Sigtuna, med ett väldigt lyckat resultat. Båten M/S Evert Taube var fullsatt vid nästan varje tur. Under tre år ska alla Järfällas lärare i matematik, 260 stycken, delta i kompetensutvecklingen Matematiklyftet. Varje onsdag fram till vårterminens slut träffas lärarna i mindre grupper som leds av en matematikhandledare. I grunden finns en webbaserad utbildning från Skolverket. 5 Kommunens organisation REVISORER KOMMUNFULLMÄKTIGE ÖVERFÖRMYNDARE VALNÄMND KOMMUNSTYRELSE BARN- OCH UNGDOMSNÄMND UTBILDNINGSNÄMND MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMND FAMILJERÄTTSNÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND SOCIALNÄMND TEKNISK NÄMND KONCERNFÖRETAG: JÄRFÄLLAHUS AB KOMMUNALFÖRBUNDET BRANDKÅREN ATTUNDA ÖVRIGA FÖRETAG: BOLINDERS DRABANTSTAD AB KOMMENTUS AB KOMMUNALFÖRBUNDET NORRVATTEN PHALEANOPSIS AB-KONCERNEN STOCKHOLMSREGIONENS FÖRSÄKRINGS AB SÖDERHALLS RENHÅLLNINGS AB (SÖRAB) AB VÅRLJUS MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015–2018 2011–2014 * 20 17 * 6 4 4 4 * 3 3 Socialdemokratiska arbetarepartiet Moderata samlingspartiet Miljöpartiet de gröna Folkpartiet Liberalerna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna 61 Totalt antal mandat * Partier som bildat majoritet 6 * 19 21 4 * 5 3 3 * 2 * 4 61 Några ord om året som gick och dessutom kommer en stor andel av elbehovet att produceras genom solceller på taket. Under ett år hinner det hända mycket, och det är nu dags att blicka tillbaka på året som varit och summera 2014. Järfälla fortsätter att utvecklas och växa, och det är glädjande att allt fler väljer att bli järfällabor. 2014 var året då vi passerade över 70 000 kommuninvånare. 2014 träffades också ett avtal mellan Folkets Hus, HSB och Järfälla kommun som möjliggör en fortsatt utveckling av Kallhälls Centrum med nya bostäder och ett nytt Folkets Hus. I Söderdalen påbörjades första och andra etappen av bostadsbyggande, och under året godkände kommunstyrelsen en avsiktsförklaring med Hemsö Fastighets AB om planering och uppförande av ett sjukhus i Barkarbystaden. Som en konsekvens av Stockholmsförhandlingen fattade kommunfullmäktige under 2014 beslut om att medfinansiera tunnelbanans utbyggnad till Barkarby och uppföra 14 000 nya bostäder i dess närhet. Det gör att vi kan intensifiera bostadsbyggandet de kommande åren, samtidigt som det skapar nya förutsättningar för fler arbetsplatser och ett växande näringsliv i kommunen. Året präglades också av det så kallade supervalåret. Under maj månad genomfördes val till Europaparlamentet, och i september genomfördes val till kommun, landsting, och riksdag. I Järfälla ökade valdeltagandet jämfört med de föregående valen, samtidigt valde allt fler väljare att förtidsrösta. Efter ett gediget arbete antogs en ny översiktsplan för Järfälla av ett enigt kommunfullmäktige, med ett huvudmål om att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. I översiktplanen formulerades dessutom följande delmål för att uppnå huvudmålet: • En varierad, upplevelserik och karaktärsfullt byggd miljö • Levande och rika park-, natur- och kulturmiljöer • En samhällsekonomiskt effektiv, robust och långsiktigt hållbar infrastruktur • Bästa möjliga förutsättningar för utbildning, forskning och näringsliv • En attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla För Järfälla resulterade valet till kommunfullmäktige i ett nytt politiskt styre då Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet bildade en gemensam samarbetskoalition. Det ledde till att kommunfullmäktige i slutet av året antog nya kommungemensamma mål och en ny budget med fokus på ett växande grönt Järfälla – en reformbudget innehållandes satsningar för fler jobb och extra resurser till skolan. Men det får du läsa om i nästa årsredovisning. Fram till dess kan du på de följande sidorna, genom bra redovisning och tydlig statistik, läsa mer om allt det som skedde i Järfälla under 2014. Med utgångspunkt i den nya översiktsplanen genomfördes projektet Program för platsutveckling för att skapa nya arenor och mötesplatser för fortsatt samverkan och platsutveckling. Claes Thunblad Kommunstyrelsens ordförande I Barkarbystaden påbörjades uppförandet av Herrestaskolan som blir den första skolan i Sverige som byggs i massivträ, 7 Fem år i sammandrag 2014 FOLKMÄNGD varav 0–6 år (%) varav 7–15 år (%) varav 16–18 år (%) varav 19–24 år (%) varav 25–44 år (%) varav 45–64 år (%) varav 65–79 år (%) varav 80 år och äldre (%) 70 701 6 542 8 048 2 367 5 488 19 043 16 789 9 467 2 957 KOMMUNALSKATT kronor per intjänad hundralapp ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER PERSONAL Antal anställda Järfälla kommun, antal årsarbetare (inkl timanställda) Järfällahus AB Personalkostnader, mnkr Järfälla kommun, (lönekostnader och personalomkostnadspålägg) Järfällahus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda (9) (11) (3) (8) (27) (24) (14) (4) 2013 69 167 6 382 7 710 2 459 5 368 18 405 16 655 9 331 2 857 (9) (11) (4) (8) (27) (24) (13) (4) 2012 68 210 6 290 7 389 2 653 5 284 18 173 16 570 9 055 2 796 (9) (11) (4) (8) (27) (24) (13) (4) 2011 67 320 6 278 7 210 2 748 5 106 18 010 16 500 8 771 2 697 (9) (11) (4) (8) (27) (25) (13) (4) 2010 66 211 6 175 7 086 2 802 4 924 17 718 16 395 8 479 2 632 (9) (11) (4) (7) (27) (25) (13) (4) 18,98 18,98 18,63 18,63 18,63 314 178 88 253 117 3 816 61 3 825 69 3 559 69 3 379 68 3 295 69 1 831 37 27 1 795 40 28 1 666 37 24 1 572 36 23 1 535 35 22 385,2 218,0 228,2 46,3 98,5 -16,1 -44 0 58 14 28 385 428 -10 218 288 -107 88 413 -64 -54 294 -47 48 227 3 963 3 839 3 745 3 563 3 407 3 212 3 074 2 992 2 865 2 686 99 4 98 3 102 4 102 7 100 6 3 243 3 3 140 7 2 946 5 2 816 5 2 683 7 841 665 80 553 338 88 553 381 62 470 430 18 541 486 36 RESULTAT OCH FINANSER KOMMUNEN Årets resultat, mnkr årets resultat årets resultat enl balanskravet Budgetavvikelse, mnkr nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt Verksamhetens bruttokostnader, mnkr (externa kostnader och avskrivningar) Verksamhetens nettokostnader nettokostnader exklusive realisationsvinster/förluster, mnkr nettokostnadsandel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, % nettokostnadsutveckling, % Skatteintäkter skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, mnkr skatteintäktsutveckling, % Investeringar bruttoinvesteringar, mnkr nettoinvesteringar, mnkr skattefinansieringsgrad (andelen nettoinvesteringar som finansieras med egna medel (årets resultat och avskrivningar)), % 8 Fem år i sammandrag 2014 2013 2012 2011 2010 Tillgångar, mnkr per invånare, kr 6 148 86 958 4 378 63 296 4 063 59 642 3 591 53 342 3 152 47 605 Eget kapital, mnkr per invånare, kr 2 338 33 069 1 956 28 279 1 728 25 366 1 629 24 198 1 674 25 283 38 10 45 4 43 2 45 -1 53 5 3 810 53 889 2 422 35 016 2 335 34 276 1 962 29 144 1 479 22 338 1 130 22 910 26 960 31 957 31 390 14 913 12 914 1 058 15 296 1 522 22 342 1 637 24 317 1 617 24 422 340 560 126 -20 73 4 726 4 987 4 366 4 053 3 931 2 2 5 4 5 18 -13 0 7 7 4 3 5 7 6 917 581 604 94 582 409 508 432 612 556 7 914 6 382 6 142 5 701 5 307 Kassalikviditet, % (likvida medel i % av kortfristiga skulder) 15 16 18 23 18 Soliditet, % (andelen tillgångar finansierade med eget kapital) Soliditet inkl totala pensionsåtagandet, % 40 18 44 16 36 9 37 7 40 12 Eget kapital, mnkr 3 140 2 781 2 220 2 094 2 113 Långfristiga lån, mnkr 2 030 1 953 2 457 2 451 2 030 Lånefinansieringsgrad, % (långfristiga upplåningens andel av anläggningstillgångarna) 29 35 47 47 41 Borgensåtaganden, mnkr 16 16 25 27 29 - - - - 165 Soliditet (andelen tillgångar finansierade med eget kapital), % Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet, % Avsättningar och skulder, mnkr per invånare, kr Långfristiga lån, mnkr Lånefinansieringsgrad, % (långfristiga upplåningens andel av anläggningstillgångarna) Borgensåtagande, mnkr per invånare, kr RESULTAT OCH FINANSER SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Årets resultat, mnkr Intäkter (exklusive finansiella intäkter) Bruttokostnadsutveckling, % (externa kostnader och avskrivningar) Nettokostnadsutveckling, % Nettokostnadsutveckling, % (nettokostnader exklusive realisationsvinter/förluster) Bruttoinvesteringar, mnkr Nettoinvesteringar, mnkr Tillgångar, mnkr Panter, mnkr 9 Årets Järfällafestival i Jakobsbergs centrum var välbesökt och bjöd på bland annat skördemarknad, artistuppträdanden och information om boende i Järfälla. Foto: Rosie Alm. Fler tusen Järfällabor besökte Nationaldagsfirandet vid Görväln den 6 juni. Foto: Andreas Hägerstrand. Hur skapar vi en levande stad och förutsättningar för människors drömmar? Vad krävs för att vidareutveckla platsen till en ännu starkareFoto: destination? Hanna Dessa Magnusson. frågor sökte vi svaret på i tre workshops med inspirerande föreläsare och diskussioner. Arbetet ska mynna ut i en strategi för platsutveckling av en levande stad. Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat 250 218 200 Ekonomiskt resultat 150 Årets resultat uppgår till 385,2 miljoner kronor (mnkr). Motsvarande resultat för år 2013 var 228,2 mnkr. Diagrammet visar årets resultat sedan år 2010. 100 50 46 14 -58 -71 2010 2011 2012 0 -50 ÅRETS RESULTAT (MNKR) -100 2013 2014 385 400 En särskild kompetensfond inrättas från och med 2015 för möjligheter till vidareutbildning och kompetenshöjning för kommunens medarbetare. Avsättning sker med 20 mnkr genom särskilt beslut i samband med behandlingen av årsredovisning för 2014. Fonden specificeras som särskild post i det egna kapitalet. 350 228 200 100 JUSTERAT RESULTAT (MNKR) 300 98 58 -44 2010 2011 Resultatutjämningsreserv (RUR) 2012 2013 Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att, under vissa förutsättningar, reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). 2014 Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås ska inte realisationsvinster från försäljningar av mark och fordon medräknas. RUR är frivillig och kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om RUR ska användas, ska detta framgå av kommunfullmäktigebeslut om god ekonomisk hushållning. Inriktningen i Järfälla är att högsta möjliga belopp reserveras till RUR. I lågkonjunktur kan medel användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter under en konjunkturcykel. I bokslutet för 2014 ingår realisationsvinster på 167,2 mnkr (2013: 207,0 mnkr). Det justerade resultatet 2014 enligt balanskravet blir därmed 218,0 mnkr (385,2 minus 167,2 mnkr). Omvärldsanalys Årets resultat innebär att balanskravet uppfylls. Även kommunens ekonomiska mål om att den långsiktiga betalningsförmågan ska vara god och att soliditeten ska vara positiv med pensionsskulden inräknad, är uppfyllda. Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar Järfälla kommun. Viktiga faktorer är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, pris- och löneutvecklingen, demografiska förändringar och reformer beslutade av riksdagen och andra statliga organ. Resultatet inkluderar också en intäkt i form av en värdeöverföring från Järfällahus AB på 193,5 mnkr. Samhällsekonomisk situation och utveckling Medfinansieringen för utbyggnaden av tunnelbanan till Barkarby hanteras i sin helhet som en extraordinär kostnad på 800 mnkr. Markvärderingen, uttryckt som bedömning av framtida intäkter vid försäljningar, uppgår till 800 mnkr. Detta är angivet som extraordinär intäkt. Nettot av dessa två poster är således noll, och har därmed ingen effekt på utfallet i resultaträkningen. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit i snabb takt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit överraskande stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka de närmaste två åren. Marken klassificeras som en finansiell tillgång. Kommunen är ännu inte formell ägare av marken och kan därmed inte klassificera den som exploateringsmark. Marken är dock en tillgång genom att den är direkt villkorad i avtalet om kommunens medfinansiering. I de nordiska länderna har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det gäller även det ekonomiska läget i euroområdet. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Diagrammet till höger visar kommunens justerade resultat sedan år 2010. 13 Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är, och bedöms fortsatt vara, mycket låga under överblickbar tid. Det inomkommunala utjämningssystemet för LSS-kostnader innebar för Järfällas del en avgift på 36,7 mnkr. Bruttonationalprodukten (BNP) i Sverige växte med 2,1 procent 2014. Såväl den privata konsumtionen som exporten, särskilt i slutet på året, bidrog till tillväxten. År 2015 beräknas BNP öka med närmare tre procent. Befolkningen i Järfälla kommun var vid årsskiftet 70 701 invånare, vilket var en ökning med 1 534 personer eller 2,2 procent. Det är en kraftigare ökning än de senaste sju årens cirka tusen personer per år. Arbetsmarknaden fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring åtta procent. Den beräknas dock successivt minska till omkring 6,5 procent 2016 och 2017, vilket är närmare 1,5 procentenheter lägre än den nuvarande nivån. Ökningen 2014 består dels av ett födelseöverskott på 351 personer (avser 835 födda och 484 döda), dels av ett positivt flyttningsnetto på 1 178 personer (består av 6 199 in- och 5 021 utflyttade personer). Fortsatt befolkningsökning Flyttningsnetto består av tre delar: inflyttning från länet 686 personer och 605 personer från andra länder samt en utflyttning till andra delar av landet på 113 personer. Genom att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas beräknas det reala skatteunderlaget växa relativt snabbt, med närmare 2,5 procent 2015. ANTAL INVÅNARE Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men beräknas ändå bli på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag och regering ställt upp för ett sparande på en procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det inte någon ökning av den offentliga bruttoskulden i förhållande till BNP. 80 000 75 000 70 000 65 000 66 211 67 320 68 210 69 167 70 701 2012 2013 2014 60 000 Hushållens inkomster har utvecklats gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år. Under samma period har hushållens konsumtionsutgifter ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande har därmed stigit kraftigt. Åren 2012 och 2013 nådde hushållens nettosparkvot den högsta nivån i modern tid. 2010 2011 Bostadsbyggande Under 2014 färdigställdes 314 bostäder. De senaste fem åren har det i genomsnitt byggts 190 bostäder per år. 2014 nåddes det högsta talet under perioden. Produktivitetsutvecklingen har varit svag, eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. Enligt prognoser kommer den att öka, om än i långsam takt. ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 314 300 253 250 Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi 200 150 Olika statliga beslut påverkar kommunens förutsättningar att bedriva sin verksamhet. 178 117 100 88 50 Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sina verksamheter trots strukturella skillnader i inkomster och socioekonomiska strukturer som demografi, behovs- och kostnadsskillnader. 0 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetsmarknad Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd uppgick i Järfälla i december 2014 till 8,4 procent av arbetskraften 16–64 år. Det är en minskning med 0,3 procentenheter sedan december 2013. Motsvarande tal för Stockholms län är 6,4 procent, en minskning med 0,5 procentenheter sedan december 2013. För riket som helhet ligger det 8,1 procent, en minskning med 0,5 procentenheter sedan december 2013. Arbetslösheten bland män och kvinnor i Järfälla är på ungefär samma nivå. Inkomstutjämningen garanterar samtliga kommuner 115 procent av den genomsnittliga skattekraften. Då Järfällas skattekraft är lägre får kommunen ett bidrag från systemet. 2014 var bidraget 178,2 mnkr. Även i kostnadsutjämningssystem är Järfälla bidragsmottagare. Bidraget 2014 var 122,1 mnkr. 14 Sett till åldersgruppen 18–24 år var 11,2 procent av arbetskraften öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Järfälla i december 2014. Det är en minskning med 3,1 procentenheter sedan december 2013. Motsvarande tal för Stockholms län är 8,8 procent, en minskning med 1,4 procentenheter sedan december 2013. För riket som helhet var det 14,8 procent, en minskning med 2,6 procentenheter sedan december 2013. Arbetslösheten bland män 18–24 år i Järfälla är betydligt högre (12,9 %) än bland kvinnor (9,4 %). Kommunens styrsystem Beställare och utförare – det dubbla uppdraget Kommunens, eller nämndens, dubbla uppdrag innebär för det första att i egenskap av offentligt samhällsorgan ansvara för det ”nationella samhällsuppdraget”. Med det avses verksamheter och uppgifter som statsmakten gett kommunen i uppdrag att ansvara för. Förutom det nationella uppdraget tillkommer det ”lokala” eller ”kommunala samhällsuppdraget”. Med det menas fullmäktiges uppdrag till nämnderna vad gäller kommunens egna ambitioner, kostnader, kvalitet, kvantitet, inriktning med mera för de olika verksamhetsområdena. Bland utrikes födda var 17,1 procent av arbetskraften öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Järfälla i december 2014. Det är en minskning med 0,2 procentenheter sedan december 2013. Motsvarande tal för Stockholms län är 14,9 procent, en minskning med 0,7 procentenheter sedan december 2013. För riket som helhet var det 21,3 procent, samma nivå som i december 2013. Arbetslösheten bland utrikes födda män i Järfälla är lägre (16,0 %) än bland kvinnor (18,3 %). Det dubbla uppdraget innebär för det andra (om kommunen inte anlitar extern entreprenör) att vara utförare av samhällsuppdraget. I det uppdraget ingår även att leda och samordna den utförande organisationen med dess olika enheter och funktioner, utifrån ett ”ägarperspektiv”. Bland utrikes födda i åldersgruppen 18–24 år var 25 procent av arbetskraften öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Järfälla i december 2014. Det är en minskning med 1,5 procentenheter sedan december 2013. Motsvarande tal för Stockholms län är 21,6 procent, en minskning med 1,3 procentenheter sedan december 2013. För riket som helhet ligger siffran på 34,5 procent, en ökning med 0,5 procentenheter sedan december 2013. Arbetslösheten bland utrikes födda män 18–24 år i Järfälla är lägre (23,7 %) än bland kvinnor (26,5 %). Det är viktigt att hålla isär dessa två uppdrag, ofta kallade beställare och utförare, särskilt när det gäller verksamheter som är kundvalsstyrda och verksamheter som är föremål för upphandlingsförfarande. Samhällsuppdraget Samhällsuppdraget består främst av planeringsfrågor (till exempel bedömning av behovs- och resursutveckling och utarbetandet av mål) och finansieringsfrågor (prislistor, bokslut med mera). Uppdraget innebär också att värna om konkurrensneutralitet (i kundvalssystem och upphandlingsförfarande), att bedriva utvecklingsarbete (omvärldsbevakning, utredning och analyser) samt att ansvara för uppföljning och utvärdering. I uppdraget ingår också myndighetsfrågor (till exempel se till att lagar och föreskrifter efterlevs, framställa riktlinjer för att bedriva verksamheter samt framtagande av taxor). ARBETSLÖSA I DECEMBER (16–64 ÅR) % 2014 2013 10,0% 7,5% 5,0% 2,5% 0,0% Järfälla Stockholms län Riket Ägaruppdraget Källa: Arbetsförmedlingen Ägaruppdraget innebär att verkställa det faktiska uppdraget. Det omfattar verksamhetsansvar (att uppnå angivna mål), resursanvändning (inom givna ramar för pengsystem, överenskomna avtal och regler), svara för arbetsgivaruppgifter (bland annat verkställighet av personalpolitiken) samt i övrigt svara för den interna organisationen. Känslighetsanalys/riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer, både av beslut i kommunen och i omvärlden. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Principorganisation – gemensam grundstruktur KÄNSLIGHETSANALYS Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Ändrad nyttjandegrad förskola Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Förändrad utdebitering Förändring Stockholms fondbörs Ränteförändring FÖRÄNDRING MNKR 1% 40 1% 1% 1% 19 6 3 100 personer 10 öre 1% 1% 4 16 2 17 Nämnderna ansvarar formellt inför fullmäktige för både samhällsuppdraget och ägaruppdraget. Nämnden biträds i dessa båda uppdrag av en förvaltningschef. Till sitt förfogande har förvaltningschefen ett nämndkansli som tar hand om samhällsuppdraget och enhetschefer för att ansvara för driftuppgifterna eller utförarfunktionen. I förekommande fall bistår driftchef förvaltningschef med därtill hörande ansvar och uppgifter. 15 Järfälla kommuns styrmodell Styrningskedjan vidarebefordrar dem till respektive förvaltning. En sammanställning av klagomål och åtgärdsförslag redovisas för nämnden i samband med bokslutet. Nämnden beslutar också om en plan för uppföljning och utvärdering av effektmålen. Nämndövergripande planer och program Portalmål Nämndövergripande planer och program Inriktningsmål I samband med fullmäktiges antagande av Mål och Budget fastställs även ett antal andra mål- och styrdokument. Dokumenten uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden. Dessa dokument är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Effektmål Kvalitetsstyrning – effektmål – åtagande – synpunkts och klagomålshantering – plan för uppföljning och utvärdering Planerad produktion Budget • Riktlinjer för kvalitetsstyrning i Järfälla kommun • Miljöplan för Järfälla kommun 2010–2020 • Personalpolitisk handlingsplan 2012–2015 • Konkurrenspolicy • Kommunikationsstrategi Målstyrning Målstyrningen har som överordnat syfte att ange vad som ska åstadkommas. Därmed betonas syftet med organisationen. Med hjälp av målstyrning koncentrerar de förtroendevalda sig på vad som ska åstadkommas eller uppnås med givna resurser. I och med det sätts kontrollen in på resultat, effekter eller just måluppfyllelse. Målstyrningsmodellen består av två kategorier av mål: inriktningsmål och effektmål. Måluppföljning God ekonomisk hushållning För att styrningen ska fungera optimalt finns ett antal kriterier utifrån vilka målen ska formuleras. Inriktningsmålen, som är kommungemensamma, ska vara allmänt och enkelt formulerade, ange inriktningen på verksamheten, uttrycka en gemensam grundsyn, gälla för en längre tidsperiod och innebära en utmaning. Effektmålen, som är nämndspecifika, ska vara orienterade mot brukare, kommuninvånare och kunder. De ska uttrycka nyttan eller effekterna för dem som verksamheten är till för och vara mät- och uppföljningsbara. Nämndernas effektmål ska härledas från de kommungemensamma inriktningsmålen. Järfälla kommun har två specifika mål för god ekonomisk hushållning, dels att den långsiktiga betalningsförmågan ska vara god och dels att soliditeten ska vara positiv med pensionsskulden inräknad. Båda målen nås i årets bokslut. Inriktnings- och effektmål För verksamheten finns kommungemensamma inriktningsmål och nämndspecifika effektmål. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Det kommungemensamma inriktningsmålet som handlar om God välfärd riktar sig till samtliga verksamhetsområden i kommunen. Samtliga effektmål som nämnderna härlett ur detta inriktningsmål har bäring på god ekonomisk hushållning. I avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål finns även det finansiella målet beskrivet. Ekonomistyrning Styrningen av ekonomin består av olika delar: ekonomistyrregler, budget och budgetprocess, månads- och tertialuppföljningar, bokslut, verksamhetsberättelser och årsredovisning samt hanering av årets resultat och ombudgetering av investeringar mellan åren. Måluppfyllelse för de kommungemensamma målen Kvalitetsstyrningssystem Kvalitetsstyrningssystemet innehåller fyra delar; effektmål, åtaganden, rutiner för hantering av synpunkter och klagomål samt plan för uppföljning och utvärdering. Effektmålen ska uttrycka mätbara mål för verksamheten. Åtagandena kan liknas vid tjänstegarantier, där preciseras innehållet i tjänsterna inom en rad för brukarna angelägna verksamhetsområden som respektive nämnd ansvarar för. I de fall nämnden föreslår nya åtaganden eller revidering av redan beslutade åtaganden ska dessa redovisas i nämndens förslag till mål och budget. Åtagandena har koppling till synpunkts- och klagomålshanteringen och kommuniceras utåt på följande sätt: ”Du ska veta vad du kan förvänta dig från kommunen och vilka krav du kan ställa. Därför har vi preciserat innehållet i många av kommunens tjänster. Vi är tacksamma för att få dina synpunkter om du inte tycker att vi håller vad vi lovar.” Klagomål, synpunkter och idéer samlas in för att förbättra servicen i kommunen. I första hand ska den som är ansvarig för verksamheten kontaktas, men brukarna/allmänheten kan även vända sig med sina klagomål till kommunens kundtjänst, som Portalmålet uttrycker en önskan om hur kommunen ska utvecklas i övergripande strategisk mening. Strukturen med portalmål, som nu har använts under ett antal år, utgår från ett antagande om att uppfyllelsen av underliggande kommungemensamma och nämndspecifika mål, tillsammans med de mål som uttrycks i nämndövergripande planer och program, ska medverka till uppfyllelsen av portalmålet. Uppföljningen av portalmålet är med andra ord tänkt att belysa kommunens utveckling och antas hänga samman med kommunens samlade ansträngningar att nå alla de mål och strategier som kommunfullmäktige beslutar om. Till portalmålet har indikatorer preciserats, som ska användas för att läsa av om den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Uppföljningen av indikatorerna sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs varje år, genom SCB:s Medborgarundersökning. Tidigare år har effektmål härletts ur portalinriktningsmålet. Inför 2014 flyttades flertalet av dessa effektmål in i avsnittet som 16 beskriver kommunstyrelsens mål. Detta för att tydliggöra att det i huvudsak är kommunstyrelsen som genom sitt ansvar för områdena fysisk planering, information och kommunikation samt näringsliv ska arbeta för att dessa mål uppnås. Effektmål finns med andra ord endast med där det samtidigt tydligt framgår vilken nämnd som ansvarar för att arbeta med dem. Måluppföljning – Figurförklaring Mycket positiv trend Negativ trend Positiv trend Mycket negativ trend Trendpilarna visar hur utvecklingen har varit under det senaste året. För vissa mått är det inte möjligt att jämföra med tidigare år. Istället för en trendpil står då i.u (ingen uppgift). Oförändrad trend i.u Ingen uppgift Måluppföljning Portalmål: Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Indikatorer Resultat 2014 1. Järfällas position i länet gällande skattekraftsutveckling sett över en mandatperiod. Järfällas position i länet för skattekraftsutveckling mellan taxeringsåren 2011–2014 placerar Järfälla på plats 25 i länet (Plats 26). 2. Järfällabornas syn på kommunen som en plats att bo och leva på. (Nöjd Region-Index). NRI 59 (63). För kvinnor 62 (64) och för män är det 57 (62). 3. Totalt flyttnetto i Järfälla jämfört med median i Stockholms län. Flyttnetto 1 178 personer (606). Medianen för Stockholms län 587 personer (488 personer). 4. Flyttnetto relativt kommuner i Stockholms län. 686 personer (26 personer). Trend Uppgifterna inom parentes avser år 2013 Figurförklaring ovan. Kommentar och trendanalys som en plats att leva och bo på – gränsen för denna bedömning är ett värde på 55. Utvecklingen under de fem senaste åren har varit svagt negativ för Järfälla. Förändringarna är inte statistiskt säkerställda, vare sig relativt föregående år eller när det gäller könsskillnaderna. Under perioden 2010–2014 finns en statistiskt säkerställd minskning för samtliga respondenter respektive för män. För kvinnorna är betyget inte någon säkerställd förändring. 1. Statistiken över inkomster avser taxeringsår vilket innebär att de intjänade uppgifterna för år t rör år t-1. Det som beskrivs som 2014 i tabellen rör alltså inkomster som är intjänade 2013. Skattekraftsutvecklingen redovisas i tabellen genom att inkomstutvecklingen per person jämförs med Stockholms län. Järfällas skattekraftsutveckling har under perioden varit 5,1 procent vilket innebär att kommunen har länets näst svagaste skattekraftsutveckling. Motsvarande siffra för föregående period var 4,0 procent vilket innebar sista plats av länets 26 kommuner. Järfälla har också haft en svagare skattekraftsutveckling jämfört med riksmedelvärdet, för år 2014 är skattekraften 108 procent av medelskattekraften i riket. Motsvarande siffra var 120 procent år 2004 och 113 procent år 2009. 3 och 4. När det gäller flyttnettot kan konstateras att Järfälla under den senaste femårsperioden har haft ett högre flyttnetto än medianen i Stockholms län för samtliga år. Flyttnettot för 2014 är det högsta under den senaste femårsperioden och ett trendbrott att notera är att inflyttningen från övriga Stockholms län har ökat till 686 personer – den svarar nu för drygt hälften av det totala flyttnettot. Som en jämförelse var inflyttningsöverskottet för 2013 endast 26 personer. 2. Nöjd Region-Index (NRI) består av tre frågor som rör hur man i allmänhet bedömer kommunen som en plats att leva och bo på. Ett index med skala 0–100 skapas genom att betyget för de tre frågorna vägs samman, resultatet kan tolkas som att Järfällaborna är nöjda med kommunen 17 Måluppföljning God välfärd: Inriktningsmål – Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Indikatorer Resultat 2014 1. Andel Järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter. (Nöjd Medborgar-Index, 0–100). NMI 56 (58) För kvinnor är indexet 58 (59) och för män är det 55 (57). 2. Andel Järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare. 85 procent gav godkänt betyg. (76 %). Bland kvinnor var siffran 88 procent (78 %) och bland män 81 procent (74 %). Trend Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Figurförklaring på sid 20. Kommentar och trendanalys 1. Nöjd Medborgar-Index (NMI) beskriver hur kommuninvånarna i allmänhet bedömer kommunens olika verksamheter. Resultatet innebär, i likhet med NRI, att Järfällaborna är nöjda med kommunens verksamheter i allmänhet. Över tid uppvisar indexet en betydande stabilitet och de förändringar som finns är inte statistiskt säkerställda. 2. Andelen som anger ett godkänt betyg för bemötande med kommunens tjänstemän har ökat. Eftersom siffrorna är hämtade ur en urvalsundersökning kan förklaringen vara slumpmässig variation men svaren innebär ett trendbrott relativt tidigare mätningar - trenden har tidigare varit negativ sedan 2010. Måluppföljning Hållbar utveckling: Inriktningsmål: Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Indikatorer Resultat 2014 1. Andel Järfällabor (i åldrarna 20–64) med egen försörjning. 8,4 procent av Järfällaborna är öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska insatser per december 2014 (8,7 % var i motsvarande situation föregående år för december 2013). För kvinnor är siffran 8,3 procent (8,8 %) och för män 8,4 procent (8,6 %). Kommentar och trendanalys 1. Andelen Järfällabor som är arbetslösa överstiger såväl länet som riket för december månad och arbetslösheten är ungefär två procentenheter större i Järfälla jämfört med övriga Stockholms län under 2014. Jämfört med 2013 har skillnaderna gentemot länet och riket ökat till Järfällas nackdel. 18 Trend Måluppföljning Hållbar utveckling: Inriktningsmål: Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Indikatorer Resultat 2014 1. Andel Järfällabor som känner sig trygga. 66 procent gav godkänt betyg (74 %). Bland kvinnor var siffran 63 procent (69 %) och bland män 69 procent (78 %). 2. Andel Järfällabor som anser att bebyggelsen och utemiljön är trivsam. 82 procent gav godkänt betyg för trivsam bebyggelse (86 %). Bland kvinnor var siffran 84 procent (87 %) och bland män var den 81 procent (85 %). Trend Betyget för trivsam utemiljö blev 6,7 på en tiogradig skala. (6,8) Bland kvinnor var siffran 6,8 (7,0) och bland män 6,5 (6,6). Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Figurförklaring på sid 20. Kommentar och trendanalys 1. Trygghetsmåttet som presenteras handlar om hur stor andel av Järfällaborna som ger godkänt betyg för hur tryggt och säkert de kan vistas ute på kvällar och nätter. Resultatet i 2014 års mätning innebär ett negativt trendbrott då den upplevda tryggheten tidigare har utvecklats positivt sedan mätningarna inleddes. En tänkbar anledning till detta som har förts fram vid dialog med polismyndigheten kan vara att den sociala oro som uppstod i Järfälla år 2013 har resultaterat i ökad otrygghetskänsla, i synnerhet bland pojkar/unga män. 2. Betygen för trivsam bebyggelse respektive utemiljö visar små variationer över tid och innebär ett godkänt betyg. Under Barkarbystadens dag var det många besökare som var intresserade av modellen för Barkarbystaden. Foto: Hanna Magnusson. 19 140 stycken signifikant förbättrat sin position på arbetsmarknaden genom fortsatt anställning eller påbörjade studier. Viktiga händelser Arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan för Järfälla slutfördes i juni när kommunfullmäktige beslutade att anta Översiktsplan Järfälla – nu till 2030. Översiktsplanen beskriver inriktningen för kommunens långsiktiga utveckling när det gäller mark- och vattenanvändning. Planens huvudmål är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. En så kallad visslarfunktion har införts för att förenkla anmälan av misstanke om korruption, mutor eller jäv. Funktionen drivs i samverkan med ett externt säkerhetsföretag och innebär att man anonymt kan anmäla missförhållanden i de fall då man av någon anledning bedömer att det inte är möjligt att ta upp dessa i ordinarie kanaler. I syfte att stärka Järfälla kommuns arbetsgivarvarumärke har ett antal insatser genomförts. Ett exempel är deltagande i Framtidsverket, ett samarbete som handlar om att visa för högskolestudenter att kommunen är en attraktiv framtida arbetsgivare. Den 26 september offentliggjordes att Järfälla, tillsammans med Helsingborg, Tyresö, Täby, Umeå och Uppsala nominerats till Universum Awards som Årets kommun 2015 för arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. I mars beslutade kommunfullmäktige om ett avtal med staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Solna stad om utbyggnad av tunnelbanan och nybyggnation av totalt 78 000 nya bostäder i länet. Järfälla åtar sig därmed att medfinansiera tunnelbanans utbyggnad med 800 miljoner kronor och att uppföra 14 000 nya bostäder inom tunnelbanans influensområde i en genomsnittlig takt om 825 bostäder per år fram till år 2030. Landstinget är huvudman och svarar för genomförandet av tunnelbanans utbyggnad. Staten åtar sig att till Järfälla kommun överlåta fastigheten Barkarby 4:1, senast i samband med byggstart av tunnelbanans utbyggnad från Akalla till Barkarby. Utifrån den värdering som gjorts har markens värde bedömts till 800 miljoner kronor. Kommunens utgifter för medfinansiering kan därmed balanseras mot värdet av den mark som överförs till kommunen i samband med byggstart av tunnelbanan. Kommunfullmäktige antog i mars riktlinjer för arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter i Järfälla. Riktlinjerna beskriver formerna för hur lagstiftningens krav på information, främjande av språklig och kulturell utveckling samt samråd med minoriteter ska gå till i Järfälla. Kommunen har under 2014 fått en utdelning av hälften av nettoöverskottet som uppkommit då dotterbolaget Järfällahus AB under 2013 sålt fastigheter. Beloppet uppgick till 193,5 mnkr. Kommunfullmäktige har samtidigt beslutat om nyemission i Järfällahus AB där 193,5 mnkr tillskjuts för att höja bolagets egna kapital. För att möjliggöra nyemissionen har också fullmäktige beslutat att ändra bolagsordningen i Järfällahus AB för att tillåta utgivning av fler aktier i bolaget. Utbyggnaden av bostadskvarteren i Barkarbystaden har fortsatt under året. Inflyttning i Wallenstams och ByggVestas kvarter påbörjades under våren 2014. Inflyttning pågår också i Järntorgets, Folkhems och Erik Wallins nybyggda radhus i kvarterat Flottiljen. Per december 2014 pågår, i olika skeden, utbyggnad av cirka 700 lägenheter i Barkarbystaden. Samtidigt har också ICA Fastigheter och Barkarby Gate öppnat sina handelsanläggningar i området med många nya butiker och verksamheter. Kyrkparken, Barkarbystadens stadspark, invigdes efter sommaren. Kommunfullmäktige antog i mars en ny finanspolicy att gälla från 1 april 2014. Översynen har gjorts mot bakgrund av nya förutsättningar på finansmarknaden samt för att anpassa kommunens arbetssätt inom finansområdet till den förväntade ökade upplåningen som väntas följa med kommunens expansion. Förändringarna innebär bland annat att fler olika typer av finansieringsformer godkändes i syfte diversifiera upplåningen och därmed långsiktigt sänka upplåningskostnaderna. Arbetet inför genomförandet av Mälarbanans utbyggnad med ytterligare två spår mellan Kallhäll och Barkarby är inne i en intensiv fas där arbetena påverkar samhällena i såväl Kallhäll som Jakobsberg och Barkarby. Under första halvåret har fokus huvudsakligen legat på utformning av stationsmiljöerna och omläggning av gator och vägar. I Kallhäll har en tillfällig stationsentré tagits i bruk och stationshuset har rivits. Omdaningen av stationsområdet i Jakobsberg inklusive flytt av gamla stationshuset påbörjades under året och beräknas vara slutförd efter årsskiftet. Kommungemensamt kvalitetsarbete Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) är ett samarbete som leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där syftet är att skapa en överskådlig bild av kommunens kvalitet i olika avseenden som kan användas i styrningen av kommunen. Under 2014 har ett antal insatser genomförts i syfte att bryta det sociala utanförskapet. De innefattar följande: kommunalt utbildningsstöd för yrkesintroduktionsanställningar inom äldreomsorgen, utökad feriepraktiksatsning, sysselsättning inom Tryggt & snyggt för personer långt från arbetsmarknaden, Unga vuxna på gång för att motivera ungdomar utan sysselsättning till studier eller arbete, samt lansering av Praktiktorget, en samordning av kommunens hantering av praktikplatser. Insatserna har sammantaget involverat cirka 745 personer. Av dessa har cirka Kvalitetsmåtten som används i KKiK rör områdena kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, delaktighet och tillgång till information, kommunens effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. Drygt 220 kommuner ingår numera vilket ger mycket goda möjligheter till jämförelser. Järfälla har deltagit i dessa mätningar sedan år 2006, vilket därtill ger möjlighet till att jämföra de egna resultaten över tid. Årets mätning av kvalitetsindikatorer startade under september månad och resultaten presenterades i januari 2015. Ett urval av 20 Verksamhetens nettokostnader exklusive realisationsvinster måtten och årets utfall för Järfällas del jämfört med det genomsnittliga utfallet för samtliga deltagande kommuner, presenteras i det sista avsnittet av årsredovisningen. Enligt resultaträkningen ökar verksamhetens nettokostnader, exklusive realisationsvinster, jämfört med 2013 med 138,5 mnkr (4,5 %) medan skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämningssystem) ökar med 103 mnkr (3,3 %). Kommungemensamt miljöarbete Kommunstyrelseförvaltningen är ansvarig för uppföljning av genomförandet av miljöplanen. Uppföljning har skett av hur arbetet med uppdragen i miljöplanen fortgår, se även avsnittet Miljöredovisning. Finansnettot blev 187,4 mnkr jämfört med -44,8 mnkr 2013. Förbättringen är således 232,2 mnkr. Förklaringen är primärt värdeöverföringen från Järfällahus AB på 193,5 mnkr. Ett av målen i miljöplanen handlar om att öka miljömedvetenheten hos invånarna. För att göra detta bjöds nio hushåll in under parollen Klimatsmarta Järfällabor för att under året vara med och minska sin miljöpåverkan. Projekt innefattade fem teman; energi i hemmet, transporter och resor, kost, avfall och konsumtion. Under året har ett antal seminarier och informationsträffar anordnats inom de olika områdena där även andra medborgare än de deltagande hushållen har haft möjlighet att delta. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER (MNKR) (EXKLUSIVE REALISATIONSVINSTER) 3 500 3 000 1 500 2010 Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entrepenader Bidrag Övriga intäkter Realisationsvinster Summa NETTOKOSTNADSANDEL (%) 110 2010 2011 2012 99 2013 2014 2013 2014 2014 2013 268,1 240,4 104,5 278,5 100,1 176,2 918,4 103,2 309,4 112,2 207,0 972,2 Verksamhetens kostnader ökar med 138,8 mnkr jämfört med 2013. Av ökningen avser 51,8 mnkr personalkostnader och 25,0 mnkr entreprenader och köp av verksamheter. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Verksamhetens nettokostnader avser här exklusive realisationsvinster-/förluster. 98 2012 INTÄKTSSTRUKTUR (MNKR) Verksamheternas nettokostnader som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. 102 2011 Verksamhetens intäkter minskar med 53,8 mnkr (5,5 %) jämfört med 2013. Av detta avser 30,8 mnkr realisationsvinster. Verksamheternas nettokostnader (inklusive avskrivningar) som andel av skatter, generella statsbidrag och utjämning 102 3 212 2 000 Ekonomisk analys 100 2 865 3 074 2 500 Ett annat uppdrag i miljöplanen innebär att kommunen ska utveckla sina rutiner för hantering av miljöaspekter i samhällsplaneringen. Som ett led i detta har kommunen i samarbete med den ideella organisationen Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört en ”testcertifiering” av detaljplanen Barkarbystaden I. Arbetet är ett led i att ta fram en ny miljöcertifiering för stadsdelar som är anpassad till svenska förhållanden. En preliminär bedömning visade att om en certifiering hade genomförts skulle Barkarbystaden I troligen hamnat på betyget 65,3 procent av maxpoäng, vilket motsvarar ”very good”/mycket bra på en skala som löper från ”Pass”/godkänd med minst 30 procent av maxpoäng till ”Outstanding”/enastående med över 85 procent av maxpoäng. 100 2 686 2 992 90 80 70 21 Avskrivningarna KOSTNADSSTRUKTUR (MNKR) Bidrag och transfereringar Löner Övriga personalkostnader (sociala avgifter, pensioner med mera) Entreprenader och köp av verksamhet och konsulter Lokal-, markhyror och fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Interna tjänster avseende investeringsprojekt Summa 2014 2013 138,1 1 336,2 136,5 1 297,2 585,8 573,0 1 221,5 234,4 54,9 82,3 212,7 1 196,5 200,9 57,6 81,6 178,9 -46,9 3 819,0 -42,0 3 680,2 Avskrivningskostnaderna minskar med 14,3 mnkr (9,9 %) jämfört med 2013. Utfallen för de båda åren är dock inte helt jämförbara då det från och med år 2014 sker så kallade komponentavskrivningar med generellt längre avskrivningstider än enligt den gamla metoden. Införandet av komponentavskrivningar innebär 28 mnkr i lägre avskrivningar. Avskrivningarna ökar över tid på grund av investeringar. Skatteintäkterna Skatteintäkterna uppgår till 2 778,5 mnkr, vilket är en ökning med 79,5 mnkr (2,9 %) jämfört med 2013. Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkter tillämpas. Det innebär att Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för slutavräkning 2014 på 0,5 mnkr (7 kronor per invånare) tillförs resultatet. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall (som blir känt i slutet av 2015) kommer att tillföras 2015 års bokslut. Nämndernas budgetutfall Kommunstyrelsens och nämndernas samlade resultat för 2014 visar på ett totalt överskott mot budget på 28 mnkr, jämfört med minus 9,9 mnkr 2013 (trots ett resultatregleringsanslag på 13 mnkr). När det gäller slutavräkningen för 2013 så uppgår den till minus 24 mnkr (-353 kronor per invånare). Av dessa har 16,6 mnkr bokförts år 2013. Återstående belopp som differens mellan prognos och slutligt utfall, 7,4 mnkr belastar 2014 års resultat. Samhällsuppdraget svarar för 26,8 mnkr och den egna regin för 1,2 mnkr. Generella statsbidrag och utjämning Barn- och ungdomsnämndens underskott består till betydande delar av högre volymer samt start- och expansionskostnader. Generella statsbidrag och utjämning, inklusive fastighetsavgift, uppgår till 464,2 mnkr, vilket är en ökning med 23,5 mnkr (5,3 %). Ökningen avser både inkomst- och kostnadsutjämningen beroende på Järfällas låga skattekraftsutveckling och den demografiska utvecklingen. I den egna regin noteras förbättrade resultat för såväl förskola och grundskola som gymnasieskola och vuxenutbildning, även om den senare fortfarande har ett underskott. Finansnettot Budgetavvikelserna fördelar sig enligt följande (mnkr). Finansnettot uppgår till 187,4 mnkr. År 2013 var det -44,8 mnkr. Resultatet 2014 inkluderar värdeöverföringen från JHAB på 193,5 mnkr. Beloppet är hälften av det nettoöverskott som uppstod vid fastighetsförsäljningar i bolaget under år 2013. NÄMNDERNAS RESULTAT (MNKR) Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden - Skattefinansierat Tekniska nämnden - VA Tekniska nämnden - Avfall Miljö- och bygglovsnämnden Verksamheter i egen regi Förskola och grundskola (Bun) Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Transport och verkstad (Ten) Fastighet (Ten) Resultatregleringsanslag Totalt 2014 2013 2,5 -11,8 4,1 1,9 5,0 0,1 8,1 11,6 0,0 5,3 7,0 9,2 1,9 1,1 2,7 0,1 -5,3 -8,2 0,0 1,9 4,2 -12,7 -0,5 5,4 -0,4 2,0 3,2 0,0 28,0 -11,6 -30,2 1,3 0,3 -1,1 0,7 7,4 13,0 -9,9 Exklusive värdeöverföringen och kostnader för förändrad diskonteringsränta 2013 om 25,1 mnkr noteras en förbättring med 13,6 mnkr jämfört med föregående år. Kommunens finansiella risker hanteras i enlighet med av i kommunfullmäktige fastställd finanspolicy för Järfälla kommun. Räntekostnaderna på låneskulden uppgår till 41,3 mnkr. Den genomsnittliga räntan på kommunens lån var vid årsskiftet 2,38 procent (3,15 procent 2013). Kommunen hade den 31 december 2014 ingått ränteswappar med ett nominellt belopp om 310 mnkr i syfte att förlänga räntebindningstiden. Kommunens genomsnittliga snittränta utan hänsyn till dessa derivatinstrument uppgick till 1,98 procent per den 31 december 2014. Den 31 december 2014 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden för låneskulden till 1,6 år och den genomsnittliga kredittiden till 1,7 år. 22 FINANSNETTO (MNKR) Investeringarna 187 Investeringsutgifterna uppgår 2014 till 840,8 mnkr (552,6 mnkr 2013). Av den totala investeringsbudgeten på 1 320,1 mnkr har 479,3 mnkr förskjutits till 2015. Orsakerna är försening (överklaganden, resursbrist etcetera), betalningar efter årsskiftet och periodiseringar av projektbudget mellan åren. 150 100 50 18 -28 -25 -45 2011 2012 2013 Försäljningsinkomsterna uppgår till 175,6 mnkr (215,5 mnkr 2013), vilket är 51,5 mnkr lägre än budgeterat. Största inkomsterna avser markförsäljningar. -50 2010 2014 I januari 1997 avsattes 200 mnkr för kapitalförvaltning. Två externa kapitalförvaltare anlitades för att förvalta 100 mnkr vardera. Nettoinvesteringarna blev således 665,2 mnkr (337,1 mnkr 2013). INVESTERINGAR (MNKR) Marknadsvärdet på kapitalförvaltningen, inklusive upplupna räntor, var 544,9 mnkr den 31 december 2014. Vid utgången av 2013 var motsvarande värde 504 mnkr. brutto 900 netto 841 800 665 700 Resultatet av kapitalförvaltningen, som del av finansnettot, uppgår till 31,8 mnkr 2014. 600 500 541 553 486 470 430 400 553 381 337 300 KAPITALFÖRVALTNING (MNKR) 2010 2011 2012 2013 2014 (MARKNADSVÄRDE 31 DECEMBER) De största budgetavvikelserna finns på fastighetssidan (budget 721,1 mnkr; utfall 414,0 mnkr) och för tekniska nämndens övriga verksamheter (budget 523,3; utfall 378,8 mnkr). 545 504 500 450 445 441 469 400 Stora investeringar har under 2014 gjorts inom främst följande projekt. 350 300 250 Fastigheter: Herrestaskolan 154 mnkr, Ulvsättraskolan 28,2 mnkr, Fornvägen, serviceboende 22,1 mnkr, skolpaviljonger 22,6 mnkr, marksaneringar 26 mnkr och energieffektiviseringar 20 mnkr. 200 2010 2011 2012 2013 2014 Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer får högst 40 procent placeras i aktier medan resterande skall placeras i räntebärande värdepapper. Maximalt hälften av aktiedelen får placeras i internationella aktiefonder. Kapitalets fördelning på olika tillgångsslag framgår av diagrammet nedan. Övriga: Mälarbanan enligt genomförandeavtal 100 mnkr, sopsugsystem i Barkarbystaden 33,2 mnkr, Barkarbystaden (detaljplan 1) 122,1 mnkr, beläggningsarbeten 17 mnkr, Kallhälls trafikplats 11 mnkr och förnyelse av va-nätet 11,7 mnkr, FÖRDELNING AV TILLGÅNGSSLAG (MNKR) Globala aktier 48,7 Svenska aktier 108,1 Inom fastighet är de största avvikelserna mot årsbudgeten: Olovslundsskolan (51,6), tillbyggnad Neptuniskolan (44,7), nytt äldreboende Viksjö (43,2), Herrestaskolan (36,6), Kopparvägen förskola, rivning och nybyggnad (24,1), Fjällenskolan, aula (19,5), Ulvsättraskolan (18,5), Säby ridanläggning (15,7), gruppboende Kallhäll/Jakobsberg (13,0) och Ängsjö motionscentral (10,6 mnkr). Resterande del av avvikelsen består av en mängd projekt med såväl över- som underskridanden. Likvida medel 1,2 Fond av hedgefond 7,0 För tekniska nämndens övriga verksamhetsområden är de största avvikelserna mot årsbudgeten: Växthusvägen (44,9), Rotebroleden (20,0), bullerdämpande åtgärder (18,9), Alpvägen (11,5) och Ormbacka område A (11,5 mnkr). Även här består resterande del av avvikelsen av en mängd projekt med såväl över- som underskridanden. Räntebärande värdepapper 379,9 23 Väsentliga personalförhållanden Låneskulden Antalet årsarbetare De stora investeringsutgifterna 2014 innebär att låneskulden ökar med 400 mnkr till 1 661 mnkr. Antalet årsarbetare är 3 816, nio färre än år 2013. Tre av fyra anställda är kvinnor. 85 procent är tillsvidareanställda. Sjukfrånvaron har ökat från 5,5 till 5,8 procent. LÅNESKULD (MNKR) 1 800 1 661 1 500 1 280 Utförligare redovisning sker i särskilt kapitel, Personalredovisning. 1 260 Pensionsförpliktelserna 1 200 De totala pensionsförpliktelserna för kommunens anställda uppgick till 1 998 mnkr vid årets slut, en minskning med 61 mnkr. Åtagandet redovisas dels som avsättning i balansräkningen, dels inom linjen som ansvarsförbindelse. 800 900 600 350 300 0 2011 2010 2012 2013 Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2014 till 310,5 mnkr (inklusive löneskatt), vilket är en ökning med 15,9 mnkr. 2014 Dessutom finns ett lån på 39 mnkr som upptagits för vidareutlåning till Brandkåren Attunda för brandstationen i Jakobsberg. Soliditeten PENSIONSAVSÄTTNING (MNKR) Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och är det enskilt viktigaste måtten på den ekonomiska styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. 311 295 300 280 Soliditeten minskar från 44,6 till 38 procent. Soliditeten påverkas positivt av årets resultat och negativt genom att avsättningar (därav tunnelbanan 800 mnkr) och skulder (därav ökade lån med 401 mnkr) ökar som andel av tillgångarna. 260 240 259 260 240 Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. 228 220 200 180 182 160 140 2010 Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) förbättras kommunens soliditet 2014 från 4,4 till 10,6 procent. Skälet till ökningen är att ansvarsförbindelsen för pensioner minskar över tid. SOLIDITET (%) 2013 2014 PENSIONSSKULD (MNKR) 70 1 800 53 1 763 1 750 50 45 45 43 38 40 1 700 30 1 674 1 666 2011 2012 1 687 1 650 20 10 2012 Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och är 1 687,5 mnkr (inklusive löneskatt) vid utgången av 2014, en minskning med 75,6 mnkr jämfört med 2013. Båda soliditetsmåtten visas i diagrammet nedan. 60 2011 1 600 11 5 -1 0 2010 soliditet 2011 1,5 2012 4 1 550 2013 1 513 2014 1 500 soliditet inklusive totala pensionsåtagandet 2010 24 2013 2014 Ekonomiskt resultat och kostnadsutveckling Den samlade kommunala verksamhetens olika enheter Årets resultat uppgår till 340,4 mnkr (2013: 560,4 mnkr). Resultatet är således lägre än föregående år. Förklaringen är att Järfällahus AB år 2013 hade realisationsvinster på 387,0 mnkr vid fastighetsförsäljningar. Kommunens samlade verksamhet Kommunkoncern Kommunens förvaltningar Kommunens koncernföretag Järfälla kommuns resultat uppgår till 385,2 mnkr och justerat mot balanskravet är resultatet 218,0 mnkr. JHAB:s resultat uppgår till 130,9 mnkr och Attundas till 3,7 mnkr (22,8 procent av 16,1 mnkr). Kommunala uppdragsföretag Samägda företag utan betydande inflytande Koncernens resultat innehåller elimineringar, främst värdeöverföringen från JHAB till kommunen på 193,5 mnkr. I diagrammet nedan framgår resultatutvecklingen mellan 2010–2014. Kommunala entreprenader ÅRETS RESULTAT KOMMUNKONCERN (MNKR) Friskolor 600 560 400 Kommunens koncernföretag omfattar de större företag och kommunalförbund där kommunen har ett betydande inflytande. Dessa är Järfällahus AB och Kommunalförbundet Brandkåren Attunda. 200 Förutom dessa aktieinnehav äger kommunen 100 procent av aktierna i Bolinders Drabantstad AB och Phalaenopsis AB. 200 340 126 73 -20 0 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunens samägda företag utan betydande inflytande omfattar de företag där kommunens ägarandel varierar mellan 0,1–15 procent. Dessa är Söderhalls Renhållnings AB (SÖRAB), AB Vårljus (HVB-hem), Stockholmregionens Försäkring AB, Kommentus AB och Kommunalförbundet Norrvatten. Verksamheternas intäkter är 1 483,4 mnkr (1 848,9 mnkr 2013). JHAB:s realisationsvinster 2013 på 387 mnkr är främsta förklaringen till minskningen. Vidare förvaltar kommunen en stiftelse och två donationsfonder: Stiftelsen Kerstin Alms Minnesfond, Sven Emil Hagstedts Minne, Stipendiefonden Järfälla Skolor. Skatteintäkterna (inklusive statsbidrag och utjämning) uppgår till 3 242,7 mnkr, vilket är en ökning med 103 mnkr (3,3 %). Verksamheternas nettokostnader är 2 817,6 mnkr (2 383 mnkr 2013). Realisationsvinsten 2013 påverkar även denna jämförelse. Koncernens låneskuld är 2 599,6 mnkr. Kommunkoncernen För att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform redovisas kommunkoncernens samlade ekonomi i det som benämns sammanställd redovisning. Attundas låneskuld uppgår till den del det är upptaget via Järfälla kommun är 39 mnkr och avser brandstationen i Jakobsberg. Soliditet Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och är det enskilt viktigaste måttet på den ekonomiska styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen, Järfällahus AB (JHAB) och Kommunalförbundet Brandkåren Attunda (Attunda). Kommunen äger 100 procent av aktierna i JHAB. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bildades i maj 1997 av de fyra kommunerna, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Järfälla. Förbundet utökades med Knivsta kommun och Sigtuna kommun från 2009. Järfällas ägarandel är 22,8 procent. För 2014 uppgår koncernens soliditet till 39,7 procent mot 43,6 för 2013. Motsvarande siffror för kommunen är 38 procent och 44,6 procent för 2013. Koncernens omsättning var 4 765 mnkr (2013: 5 017,2 mnkr). 25 I diagrammet nedan redovisas soliditet för koncern och kommun de senaste fem åren. Investeringarna uppgår till 72,4 mnkr (41,1 mnkr 2013). Underhållet av fastighetsbeståndet uppgår till 66,2 mnkr (81,6 mnkr 2013). SOLIDITET (%) 80 Soliditeten uppgår till 48,6 procent (40,8 % 2013). 70 60 53 50 40 40 45 45 43 37 36 44 38 JHAB:s verksamhet och ekonomi beskrivs utförligare i ett särskilt kapitel. 40 30 Kommunalförbundet Brandkåren Attunda 20 Attunda redovisar ett resultat på 16,1 mnkr (6,3 mnkr 2013). En stor del av resultatet, som är det högsta sedan bildandet av Attunda, är av engångskaraktär och beror på att pensionsskulden minskade med 12,2 mnkr. Skälet till minskningen är omförhandling av tidigare möjlighet till tidiga pensionsavgångar. 10 0 2010 2011 2012 kommunen 2013 2014 koncernen Borgensåtagandena minskar Samtliga ekonomiska mål är uppfyllda: relationen kostnader och intäkter, resultat, eget kapital och likviditet. Kommunens samlade borgensåtagande uppgick vid utgången av 2014 till 913,3 mnkr, vilket är 144,8 mnkr lägre än vid årets ingång. Investeringarna uppgick till 14 mnkr (44,8 mnkr 2013). Av totalbeloppet avser 899 mnkr borgen för JHAB, en minskning med 143 mnkr. Bolagets totala låneskuld är till 100 procent upptagen med kommunal borgen. Det egna kapitalet uppgår till 36,9 mnkr (20,8 mnkr 2013). Soliditeten uppgår till 12,2 procent (8,1 % 2013). Det bokförda värdet på JHAB:s byggnader och mark uppgår till 1 950 mnkr. Detta torde väl understiga marknadsvärdet i Stockholmsområdet. Sammantaget innebär detta att det finns en god täckning för kommunens åtaganden gentemot JHAB. Järfälla kommuns ägarandel på 22,8 procent innebar ett kommunbidrag på 39,7 mnkr (39 mnkr 2013). I förbundets årsredovisning framhålls bland annat följande: Borgensåtaganden utanför kommunkoncernen har minskat med 1,8 mnkr och var vid årets slut 14,3 mnkr. • Under året genomfördes en stor omorganisation med syfte att skapa effektivare förutsättningar för framtiden. Ledorden i omställningen var kommunikation, relation och resultat. Åtaganden åt föreningslivet har minskat med 1,6 mnkr och uppgår till 13,6 mnkr med säkerhet i form av säkerhetsöverlåtelse. Minskningen avser sedvanliga amorteringar. • Parallellt med omorganisationen genomfördes även en stor förändring i styrning och hantering av det ekonomiska systemet. Inriktningen för denna förändring var att skapa tydlighet och skärpa i underlagen och analyserna. Borgensåtaganden för egna hem uppgår till 0,7 mnkr, vilket är en minskning med 0,2 mnkr. • Knivsta brandstation färdigställdes under våren 2014 och den nya stationen är miljömässigt säkerställd genom en anpassning enligt byggvarubedömningen. Stationen har låg energiförbrukning, är anpassad ur ett jämställdhetsperspektiv samt ger en god arbetsmiljö i det dagliga arbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens riskexponering är förhållandevis låg. Den kan återigen komma att öka när JHAB ska göra investeringar i nybyggnader och ROT (reparationer, till- och ombyggnader). Järfällahus AB • Projekteringsarbetet för en grundlig upprustning och utbyggnad av brandstationen i Upplands-Bro har slutförts under året. En upphandling genomfördes i slutet av året och byggarbetet beräknas komma igång i februari 2015. Bolaget redovisar ett ekonomiskt resultat på 130,9 mnkr. En del av resultatet utgörs av försäljning av en fastighet med en realisationsvinst på 99 mnkr. Motsvarande resultat 2013 var 251,4 mnkr, vilket till stora delar berodde på försäljningar av tre fastigheter. • Under året har diskussioner förts med Sollentuna och Upplands Väsby kommuner om att hitta lämplig tomtmark för att bygga nya brandstationer i dessa kommuner. Resultatet före skatt var 170,3 mnkr (324,3 mnkr 2013). • För att öka trygghet och säkerhet för kommuninvånarna startades ett arbete med hembesöken för att förbättra kunskaper både förebyggande och vid brand. Låneskulden uppgår till 899 mnkr, efter amorteringar under året med 143 mnkr. År 2013 gjordes amorteringar på 455 mnkr. Enligt ägardirektiven skall JHAB redovisa en långsiktig avkastning på 4,5 procent. Med årets resultat uppgår detta till sex procent. Bolagets aktieutdelning till kommunen var 0,9 mnkr. • Antalet trafikolyckor har i jämförelse med 2013 minskat med sju procent, men vid jämförelse med medelvärdet 26 således 665,2 mnkr (337,1 mnkr år 2013). 2009–2013 är antalet dock fem högre. Järfälla, Upplands Väsby och Upplands Bro har sedan 2009 till 2014 visat en relativt jämn eller svagt sjunkande trend gällande frekvensen trafikolyckor som sker i kommunerna. De största budgetavvikelserna finns på fastighetssidan (budget 721,1 mnkr; utfall 414,0 mnkr) och för tekniska nämndens övriga verksamheter (budget 523,3; utfall 378,8 mnkr). • Minskat antal anlagda bränder i skolor. De stora investeringsutgifterna 2014 innebär att låneskulden ökar med 401 mnkr till 1 661 mnkr. Dessutom finns ett lån på 39 mnkr som upptagits för vidareutlåning till Brandkåren Attunda för brandstationen i Jakobsberg. • För att öka trygghet och säkerhet för kommuninvånarna startades ett arbete med hembesöken för att förbättra kunskaper både förebyggande och vid brand. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och är det enskilt viktigaste måtten på den ekonomiska styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. Soliditeten minskar från 44,6 till 38,0 procent. Soliditeten påverkas positivt av årets resultat och negativt genom att avsättningar och skulder ökar som andel av tillgångarna. Sammanfattning och framtid Årets resultat för kommunen uppgår till 385,2 mnkr. Motsvarande resultat för år 2013 var 228,2 mnkr. I resultatet ingår realisationsvinster på 167,2 mnkr (207,0 mnkr 2013). Det justerade resultatet 2014 enligt balanskravet blir därmed 218,0 mnkr. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) förbättras kommunens soliditet 2014 från 4,4 till 10,6 procent. Skälet till ökningen är att ansvarsförbindelsen för pensioner minskar över tid. Resultat innebär att balanskravet uppfylls. Även kommunens ekonomiska mål om att den långsiktiga betalningsförmågan ska vara god och att soliditeten ska vara positiv med pensionsskulden inräknad, är uppfyllda. Resultatet inkluderar en värdeöverföring från Järfällahus AB på 193,5 mnkr. Av de två soliditetsmåtten är det första det viktigaste vid analys av förändringar över tid. Det andra måttet ger den totala bilden av relationen mellan skulder och pensionsavsättningar i relation till tillgångarna. Medfinansieringen för utbyggnaden av tunnelbanan till Barkarby hanteras i sin helhet som en extraordinär kostnad på 800 mnkr. Markvärderingen, uttryckt som bedömning av framtida intäkter vid försäljningar, uppgår till samma belopp. Detta är angivet som extraordinär intäkt. Nettot av dessa två poster är således noll, och påverkar därmed inte utfallet i resultaträkningen. Framtiden Kommunens expansion kräver fokus både på god ekonomisk hushållning i kommunen och koncernen, liksom den samhällsekonomiska utvecklingen. Ekonomin blir mer än tidigare en del av både den fysiska samhällsplaneringen och verksamhetsplaneringen. Den senare avser både lokaler och pedagogik etcetera. Verksamhetens nettokostnader, exklusive realisationsvinster, ökar jämfört med 2013 med 138,5 mnkr (4,5 %) medan skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämningssystem) ökar med 103 mnkr (3,3 %). Såväl finansiering som frågor kring produktivitet och effektivitet kommer i än ökad utsträckning att bli centrala i kommunens planering och uppföljning. Finansnettot blev 187,4 mnkr jämfört med -44,8 mnkr 2013. Förbättringen är således 232,2 mnkr. Förklaringen är primärt värdeöverföringen från Järfällahus AB på 193,5 mnkr. Driftbudgeten och verksamhetsplanen för 2015 upptar mer medel för ökade volymer verksamheter än någon gång tidigare. Särskilt påtagligt är det i de verksamheter som riktar sig till barn och unga, nämligen förskola och skola. Under år 2013 gjordes en skärpning av uppföljningen av ekonomin i nämnder och förvaltningar. Den nya rutinen fungerar väl. Noterbart är att uppföljningarna för 2014 stadigt visade bättre och bättre prognoser för beräknat utfall för helåret. Det slutliga utfallet/resultatet blev ännu bättre för såväl samhällsuppdraget som den egna regin. Även om investeringarna 2014 var högre än någon gång tidigare så innehåller budgeten 2015 ännu högre belopp. Stora investeringsvolymer föreslås ombudgeteras från 2014 års budget till 2015. Den på detta sätt reviderade budgeten blir med stor marginal betydligt högre än någon gång tidigare. För samhällsuppdraget blev utfallet 26,8 mnkr jämfört med budgeten medan resultatet för produktionsverksamheterna blev 1,2 mnkr som skillnad mellan intäkter och kostnader. Investeringsutgifterna leder också till fortsatt kraftigt ökad upplåning och ökade drift- och kapitalkostnader (räntor och avskrivningar). Investeringsutgifterna uppgår 2014 till 840,8 mnkr (552,6 mnkr 2013). Jämfört med budget redovisas en avvikelse på 479,3 mnkr. Försäljningsinkomsterna uppgår till 175,6 mnkr (215,5 mnkr 2013), vilket är 51,5 mnkr lägre än budgeterat. De största inkomsterna avser markförsäljningar. Nettoinvesteringarna blev Räntorna är för närvarande historiskt låga. Det måste finnas medel- och långfristig beredskap för att resultaträkningen ska 27 rymma räntekostnader på helt andra nivåer än dagens. Även om nyinvesteringar som del av kommunens expansion kräver nyupplåning, är det ändå viktigt att så långt möjligt begränsa denna. Reinvesteringar av befintliga anläggningar bör inte finansieras med lån. Medfinansieringen och förskotteringen av tunnelbaneprojektet kommer också att innebära upplåning och räntekostnader. Medfinansieringen ska dock långsiktigt följas av inkomster för markförsäljningar. Förskotteringen av investeringsmedel ska återbetalas. Tidsmässigt rör det sig om förskjutningar på flera år. Kommunens låneskuld år 2009 var 170 mnkr och soliditeteten 60 procent. I årsredovisningen för 2014 är motsvarande tal 1 661 mnkr respektive 38 procent. Verksamheternas nettokostnader (inklusive avskrivningar) som andel av skatter, generella statsbidrag och utjämning har under femårsperioden 2010-2014 legat på i genomsnitt hundra procent. I ett längre perspektiv måste nivån vara lägre för att ha en hållbar ekonomisk utveckling. Detta har särskild aktualitet i en ekonomi som växer. Kravet är att denna nivå också ska rymma det s.k. finansnettot (finansiella kostnader och intäkter, exklusive exempelvis överföringar från ett kommunalt bolag). Respektive årsresultat ska dessutom klara kraven i enlighet med god ekonomisk hushållning. Järfällahus AB:s kommande ny- och ombyggnationer innebär stora investeringar, ökad låneskuld, ökade drift- och kapitalkostnader och dessutom kommunal borgen. Mer fokus kommer att ställas på kommunens roll som ägare av bolaget. Samhällsekonomin Den nationella ekonomin utvecklades förhållandevis svagt under 2014. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. År 2015 ser förutsättningarna bättre ut och bruttonationalprodukten (BNP) beräknas växa med närmare tre procent. BNP i Sverige växte med 2,1 procent 2014. Beräkningar för 2015 visar prognoser på 2,5 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Genom att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas beräknas det reala skatteunderlaget växa relativt snabbt, med närmare 2,5 procent 2015. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är, och bedöms fortsatt vara, mycket låga under överblickbar tid. Eftersom den kommunala sektorn i Sverige är cirka en femtedel av samhällsekonomin är utvecklingen på nationell och internationell nivå av stor betydelse för kommunsektorn. 28 Resultaträkning KOMMUNEN MNKR Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar not 1 not 2 not 3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 918,4 -3 819,0 -144,4 972,2 -3 680,2 -158,7 1 483,4 -4 093,7 -207,3 1 848,9 -4 013,7 -218,8 -3 045,0 -2 866,7 -2 817,6 -2 383,6 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Därav värdeöverföring från JHAB Finansiella kostnader Aktuell skatt Uppskjuten skatt Resultat före extraordinära poster not 4 not 5 not 6 not 6 not 7 2 778,5 464,2 237,5 193,5 -50,1 385,2 2 699,0 440,7 34,4 -79,2 228,2 2 778,5 464,2 38,9 -79,9 -12,9 -30,8 340,4 2 699,0 440,7 28,6 -121,7 -92,8 -9,8 560,4 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat not 8 not 8 not 9 800,0 -800,0 385,2 228,2 800,00 -800,00 340,4 560,4 Kassaflödesanalys KOMMUNEN MNKR DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital not 10 Förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Just förutbet avgifter Vatten o avlopp mot Eget kapital Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar not 11 Investering materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar not 12 not 11 Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupplåning Amortering av skuld Ökning/ minskning av långfristiga fordringar Ökning av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten not 23 not 23 not 16 not 23 Årets kassaflöde Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut Förändring av likvida medel och kortfristig placering SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 385,2 3,5 228,2 -12,3 340,4 -3,3 560,4 -327,4 388,7 215,9 337,1 233,0 0,1 -42,4 311,2 -3,4 654,2 0,7 92,1 79,8 388,5 0,1 -45,7 240,5 -3,4 528,6 0,7 91,5 140,5 465,7 -840,9 175,6 -193,5 -858,8 -549,4 213,9 -3,2 -338,7 -913,1 335,6 -577,5 -2,9 -575,0 675,1 -3,2 94,0 220,0 1,0 36,4 257,4 -50,0 22,1 -27,9 220,0 -143,0 -1,1 36,4 112,3 -505,0 22,1 -482,9 52,8 21,9 63,4 76,8 650,4 703,2 52,8 628,5 650,4 21,9 654,9 718,3 63,4 578,1 654,9 76,8 29 Balansräkning KOMMUNEN MNKR TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Övriga finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 2014 2013 2014 2013 - - 8,2 6,1 not 13 not 14 3 949,4 104,0 3 269,5 106,2 5 897,1 115,3 5 246,9 119,8 not 15 not 16 1 111,7 39,0 5 204,1 118,2 40,0 3 533,9 885,5 30,4 6 936,5 108,5 31,5 5 512,8 1,5 239,2 503,8 199,4 943,9 1,6 196,8 469,3 181,1 848,8 1,5 258,1 503,8 214,5 977,9 1,6 212,4 469,3 185,6 868,9 6 148,0 4 382,7 7 914,4 6 381,7 not 20 2 337,9 385,2 165,0 20,0 1 767,7 1 956,1 228,2 1 727,9 3 139,8 340,4 165,0 20,0 2 614,4 2 780,8 560,4 2 220,4 not 21 not 22 310,5 800,0 1 110,5 294,6 294,6 335,9 871,5 1 207,4 320,4 67,1 387,5 not 23 not 24 1 283,3 1 416,3 2 699,6 1 026,9 1 105,1 2 132,0 2 182,9 1 384,3 3 567,2 2 069,6 1 143,8 3 213,4 6 148,0 4 382,7 7 914,4 6 381,7 not 25 1 687,4 1 763,1 1 690,7 1 766,2 not 26 not 27 not 28 913,3 3,7 3 1 058,1 3,0 3 16,1 3,8 0,6 3 16,1 3,6 0,5 3 not 17 not 18 not 19 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat därav resultatutjämningsreserv därav kompetensfond därav övrigt eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar Övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Leasingavtal Övriga ansvarsförbindelser Avtal om visstidspension – antal SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 30 Noter KOMMUNEN MNKR Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Verksamhetens intäkter Enligt driftredovisningen Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Extraordinära intäkter Verksamhetens intäkter Interna intäkter Summa externa intäkter – kommunen varav jämförelsestörande post realisationsvinst Se förvaltningsberättelsen, tabell Intäktsstruktur Järfälla kommun Järfällahus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Summa externa intäkter – koncernen Verksamhetens kostnader Enligt driftredovisningen Avskrivningar Generella statsbidrag och utjämning Finansiella kostnader Extraordinära kostnader Verksamhetens kostnader Interna kostnader Summa externa kostnader – kommunen varav jämförelsestörande post ändrad diskonteringsränta Se förvaltningsberättelsen tabell Kostnadsstruktur Järfälla kommun Järfällahus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Summa externa kostnader – koncernen Avskrivningar Avskrivning på byggnader och tekniska anläggningar Avskrivning på maskiner och inventarier Summa Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning 2012 varav intäktsförts 2012 Slutavräkning 2013, prognos Slutavräkning 2013 varav intäktsförts 2013 Slutavräkning 2014, prognos Summa SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 8 360,1 -2 778,6 -500,9 -237,5 -800,0 4 043,1 -3 124,7 918,4 167,2 7 198,0 -2 699,0 -469,3 -34,4 3 995,3 -3 023,1 972,2 207,0 - - 892,3 555,4 35,7 1 483,4 948,9 862,6 37,4 1 848,9 -7 974,9 144,4 36,7 50,1 800,0 -6 943,7 3 124,7 -3 819,0 - -6 969,9 158,7 28,7 79,2 -6 703,3 3 023,1 -3 680,2 -25,1 - - -3 769,6 -286,8 -37,3 -4 093,7 -3 633,0 -342,0 -38,7 -4 013,7 -107,8 -36,6 -144,4 -119,9 -38,8 -158,7 -168,2 -39,1 -207,3 175,0 -43,8 -218,8 2 785,5 -24,0 16,6 0,4 2 778,5 2 714,0 31,9 -30,3 -16,6 2 699,0 2 785,5 2 714 31,9 -30,3 -16,6 2 699,0 31 -24,0 16,6 0,4 2 778,5 Noter KOMMUNEN MNKR Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag Strukturbidrag Införandebidrag Avgift till LSS-utjämningen Fastighetsavgift Summa Finansiella intäkter Räntor bankmedel Övriga räntor Aktieutdelning Värdeöverföring från Järfällahus AB Borgensavgifter Kapitalförvaltning Summa varav jämförelsestörande post (värdeöverföring JHAB) Finansiella kostnader Räntor lån Kapitalförvaltning Ränta på pensionsavsättning Övriga räntor Summa varav jämförelsestörande post ändrad diskonteringsränta Extraordinära poster Extraordinära intäkter SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 178,2 122,1 16,0 7,2 78,0 -36,7 99,4 464,2 168,0 170,9 31,0 -28,6 99,4 440,7 178,2 122,1 16,0 7,2 78,0 -36,7 99,4 464,2 168,0 170,9 31,0 -28,6 99,4 440,7 0,0 2,8 1,4 193,5 3,4 36,5 237,5 193,5 1,8 1,0 1,1 5,1 25,4 34,4 - 0,0 2,0 0,4 0,0 0,0 36,5 38,9 - 1,9 0,9 0,3 0,0 25,5 28,6 - -41,3 -4,7 -3,2 -0,9 -50,1 -40,8 -4,1 -31,1 -3,2 -79,2 -70,9 -4,7 -3,2 -1,1 -79,9 -84,7 -4,1 -31,8 -1,1 -121,7 - -25,1 - -25,1 800,0 - 800,0 - -800,0 - -800,0 - 385,2 -166,8 -0,4 218,0 228,2 -206,8 -0,2 25,1 46,3 I avtalet om ”Stockholmsöverenskommelsen” ingår att staten överlåter mark till kommunen. Markens värde vid exploatering har bestämts via två olika värderingar som i genomsnitt uppskattat värdet till 800 mnkr. Extraordinära kostnader Enligt avtalet om ”Stockholmsöverenskommelsen” ska kommunen till Stockholms Läns Landsting medfinansiera byggandet av tunnelbana till Barkarby med 800 mnkr. Not 9 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster mark Avgår realisationsvinster fordon Tillkommer ändrad diskonteringsränta Resultat enligt balanskravet 32 Noter KOMMUNEN MNKR Not 10 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Nyintjänade pensioner inkl ränta Övriga avsättningar (Stockholmsöverenskommelsen) Marktillgång från staten (Stockholmsöverenskommelsen) Realisationsvinst Realisationsförlust Utrangering Övriga ej likvidpåverkande poster Förändrad diskonteringsränta Uppskjuten skatt Summa SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 144,4 15,9 158,7 10,2 207,3 15,5 218,8 12,3 800,0 - 800,0 - -800,0 -167,2 11,1 -0,7 3,5 -207,0 0,7 25,1 -12,3 -800,0 -266,3 11,1 -1,7 30,8 -3,3 -594,1 0,7 25,1 9,8 -327,4 -187,9 -515,3 -32,6 -67,4 -2,6 -35,1 -840,9 -0,4 -315,7 -37,2 -153,0 -10,0 -33,1 -549,4 -256,4 -515,3 -32,6 -67,4 -2,6 -38,8 -913,1 -0,4 -340,7 -37,2 -153,0 -10,0 -33,7 -575,0 -193,5 -193,5 -1 034,4 -3,2 -3,2 -552,6 0,0 -913,1 -3,2 -3,2 -578,2 175,1 0,5 175,6 213,7 0,2 213,9 4,9 155,1 175,1 0,5 335,6 5,2 455,5 213,7 0,7 675,1 Not 11 Investeringar Markreserv Verksamhetsfastigheter Pågående investeringar Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Exploateringsmark Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Medlemsinsats Kommuninvest Ekonomisk Förening Ökning aktier Järfällahus AB Summa finansiella anläggningstillgångar Summa Not 12 Försäljning av anläggningstillgångar Markreserv Verksamhetsfastigheter Exploateringsmark Maskiner och inventarier Summa 33 Noter KOMMUNEN MNKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 4 902,1 805,7 -30,6 -0,4 0,6 5 677,4 -1 632,6 12,4 -107,8 -1 728,0 3 949,4 4 396,0 515,9 -8,2 -1,6 4 902,1 -1 513,3 0,5 -119,8 -1 632,6 3 269,5 7 933,2 875,9 -123,2 -0,4 0,6 8 686,1 -2 667,2 43,2 -165,0 -2 789,0 5 897,1 7 528,0 538,2 -141,7 0,0 -1,6 7 922,9 -2 558,9 59,0 -176,1 -2 676,0 5 246,9 34,3 1 740,4 303,8 760,2 2,9 0,2 366,7 740,9 3 949,4 43,4 1 588,2 278,8 724,1 2,9 0,4 374,7 257,0 3 269,5 34,3 3 688,1 303,8 760,2 2,9 0,2 366,7 740,9 5 897,1 43,1 3 560,5 278,8 724,1 2,9 0,4 374,7 262,1 5 246,6 204,4 157,1 361,5 402,2 157,1 559,3 1 706,2 3 499,4 5 205,6 1 904,0 3 293,6 5 197,6 474,6 35,0 -11,8 -0,6 497,2 -368,4 11,8 -36,6 -393,2 104,0 441,4 33,1 -1,9 2,0 474,6 -331,5 1,9 -38,8 -368,4 106,2 503,0 35,4 -15,6 -0,6 522,2 -383,2 14,1 -37,8 -406,9 115,3 467,6 36,4 -3,0 2,0 503,0 -345,4 3,0 -40,8 -383,2 119,8 7,0 76,5 9,1 11,4 104,0 2,9 84,4 8,5 10,4 106,2 11,1 77,0 15,8 11,4 115,3 13,5 85,5 10,4 10,4 119,8 Not 13 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Stats-/investeringsbidrag Omklassificering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Restvärde Specifikation Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Exploateringsmark Pågående investeringar Summa Taxeringsvärde Mark Byggnader Summa Not 14 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Omklassificering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Restvärde Specifikation Maskiner Inventarier och konst Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på ej ägda fastigheter Summa 34 Noter KOMMUNEN MNKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 118,2 193,5 115,1 - 108,7 0,0 82,3 - 800,0 1 111,7 3,2 118,2 -23,2 800,0 885,5 3,2 23,2 108,7 226,4 32,9 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 42,3 42,3 42,3 42,3 1,2 1,2 1,2 1,2 6,2 6,2 6,2 6,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,5 0,5 0,5 - - 0,1 0,1 31,9 31,9 31,9 31,9 3,2 800,0 3,2 - 3,2 800,0 3,2 23,2 - 1 111,7 118,2 885,5 108,7 Not 15 Övriga finansiella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Ökning Järfällahus AB Medlemsinsats Kommuninvest Ekonomiska Förening Förändring skatteskuld Avtal om mark från staten Utgående anskaffningsvärde Specifikation Aktier Järfällahus AB Antal: 250 000 st Nom värde: 1 000 kr Ägarandel: 100 % Bolinders Drabantstad AB Antal: 1 000 st Nom värde: 100 kr Ägarandel: 100 % Phalaenopsis AB Antal: 2 000 st Nom värde: 50 kr Ägarandel: 100 % Söderhalls Renhållnings AB Antal: 1 200 st Nom värde: 1 800 kr Ägarandel: 15 % Stockholmsregionens Försäkrings AB Antal: 62 342 st Nom värde: 100 kr Ägarandel: 7 % Kommentus AB Antal: 15 st Nom värde: 100 kr Ägarandel: 6,9 % AB Vårljus Antal: 2 415 st Nom värde: 100 kr Ägarandel: 4,83 % SABO Byggnadsförsäkring AB Antal 100 Nom värde 1 000 kr Bostadsrätter Medlemsinsats Kommuninvest Ekonomisk Förening Uppskjuten skattefordran Avtal om mark från staten I avtalet om ”Stockholmsöveremskommelsen” ingår att staten överlåter mark till kommunen. Markens värde vid exploatering har bestämts via två olika värderingar som i genomsnitt uppskattat värdet till 800 mnkr. Summa 35 Noter KOMMUNEN MNKR Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Långfristiga fordringar Ingående värde Amortering Deposition Utgående värde Specifikation Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Deposition Summa Fordringar Kundfordringar Mervärdesskatt Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Övriga interimsposter Övriga kortfristiga fordringar Summa Kortfristiga placeringar Ingående värde Avkastning Utgående värde Specifikation Likvida medel Aktier Räntebärande värdepapper Internationella fonder Fond av Hedgefond Summa Marknadsvärde Kassa och bank Kassa och bank Summa Specifikation Kommunen Järfällahus AB Phalaenopsis AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Summa Beviljad checkräkningskredit varav Järfällahus AB enligt avtal SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 40,0 -1,0 39,0 40,0 40,0 31,5 -1,1 30,4 37,2 -5,7 31,5 39,0 39,0 40,0 40,0 30,1 0,3 30,4 30,9 0,6 31,5 94,6 40,1 2,3 0,5 60,3 41,4 239,2 56,6 34,4 5,0 15,3 53,0 32,5 196,8 107,2 40,1 2,3 0,5 64,3 43,7 258,1 68,8 30,0 5,0 15,3 57,1 36,2 212,4 469,3 34,5 503,8 448,0 21,3 469,3 469,3 34,5 503,8 448,0 21,3 469,3 1,3 85,9 372,9 37,5 6,2 503,8 544,9 1,9 103,3 333,1 24,8 6,2 469,3 504,0 1,3 85,9 372,9 37,5 6,2 503,8 544,9 1,9 103,3 333,1 24,8 6,2 469,3 504,0 199,4 199,4 181,1 181,1 214,5 214,5 185,6 185,6 41,5 164,5 -6,6 199,4 300,0 130,0 51,6 136,0 -6,5 181,1 300,0 130,0 41,5 164,5 -6,6 15,1 214,5 300,0 130,0 51,6 136,0 -6,5 4,5 185,6 300,0 130,0 36 Noter KOMMUNEN MNKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 1 956,1 -3,4 1 952,7 385,2 2 337,9 1 727,9 1 727,9 228,2 1 956,1 2 780,8 -3,4 14,9 7,1 2 799,4 340,4 3 139,8 2 220,4 2 220,4 560,4 2 780,8 0,0 20,0 165,0 2 152,9 2 337,9 4,4 9,3 3,8 1,8 -56,7 1,1 -1,7 -8,2 5,7 15,6 -27,2 6,3 23,6 3,5 15,1 2,9 -0,7 1 956,8 1 956,1 294,6 -10,2 0,0 20,3 3,1 3,1 -0,5 310,5 89,0 259,3 -9,9 0,1 12,3 6,0 6,9 20,1 -0,2 294,6 89,0 320,4 -10,5 0,0 20,3 3,1 3,1 -0,5 335,9 - 283,1 -9,9 0,1 14,4 6,0 6,9 20,1 -0,2 320,4 - 245,6 0,2 4,0 60,6 310,4 230,3 1,1 5,7 57,5 294,6 266,1 0,2 4,0 65,6 335,9 254,3 1,1 5,7 59,3 320,4 Not 20 Eget kapital Ingående eget kapital enl fastställd balansräkning Just eget kapital för VA Effekt byte av redovisningsprincip Järfällahus Effekt ändrad skattesats Järfällahus AB Ingående justerat eget kapital Årets resultat Summa Specifikation Kommunstyrelsen (Kst) Barn- och ungdomsnämnden (Bun) Utbildningsnämnden (Ubn) Kultur- och fritidsnämnden (Kun) Socialnämnden (Son) Familjerättsnämnden (Frn) Tekniska nämnden (Ten) VA-verksamheten (Ten) Avfallshantering (Ten) Miljö- och bygglovsnämnden (Mbn) Förskola och grundskola (Bun) Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Fastighet (Ten) Transport och verkstad (Ten) Delsumma Kompetensfond Resultatutjämningsreserv Övrigt Summa Fullmäktige avsätter 20 mnkr av årets resultat till kompetensfonden och 165 mnkr till resultatutjämningsreserven. Not 21 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående pensionsavsättningar Pensionsutbetalningar Alternativ KAP-KL-utbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Sänkning diskonteringsränta Övrigt Utgående pensionsavsättningar Aktualiseringsgrad (%) Specifikation Pensioner och liknande förpliktelser Särskild avtalspension Visstidspensioner Löneskatt Summa 37 Noter KOMMUNEN MNKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 0,0 800,00,0 - 0,5800,0 66,6 67,1 0,5 - 800,0 0,0 71,5 871,5 66,6 67,1 1 130,0 118,8 34,5 1 283,3 910,0 92,2 24,7 1 026,9 2 029,6 118,8 34,5 2 182,9 1 952,7 92,2 24,7 2 069,6 2,38% 3,15% 2,63% 3,12% Mnkr 570,0 470,0 360,0 100,0 200,0 1 700,0 Andel 34% 28% 21% 6% 12% 100% Mnkr 1 054,6 785,0 360,0 100,0 300,0 2 599,6 Andel 41% 30% 14% 4% 12% 100% Not 22 Andra avsättningar Omstruktureringskostnader Medfinansiering tunnelbana Enligt avtalet om ”Stockholmsöveremskommelsen” ska kommunen till Stockholms Läns Landsting medfinansiera byggandet av tunnelbana till Barkarby med 800 mnkr. Klassificering som avsättning beror på osäkerheten i tid. Uppskjuten skatteskuld Summa Not 23 Långfristiga skulder Svenska lån, banker Anläggningsavgifter -va Investeringsbidrag Summa Genomsnittlig upplåningsränta Specifikation långa och korta lån (not 23, 24) Kreditförfall för lån per 2014-12-31 2015 2016 2017 2018 2019 Summa På balansdagen fanns ränteswappar i kommunen om 310 mnkr. Marknadsvärdet på dessa var -15,2 mnkr. På balansdagen fanns ränteswappar i kommunen inklusive bolag om 859 mnkr. Marknadsvärdet på dessa var -44,1 mnkr. KOMMUNEN MNKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 166,0 -6,7 212,0 26,2 138,3 -6,6 173,0 25,8 0,0 -6,7 258,7 26,2 0,0 -6,6 221,2 26,5 97,9 12,6 94,6 17,6 101,2 12,6 98,7 19,4 77,6 74,5 77,6 74,5 42,0 93,3 12,9 24,0 11,1 8,4 570,0 67,8 0,9 1 416,3 43,6 92,3 4,3 -3,4 8,1 390,0 50,2 2,7 1 105,1 42,0 113,1 12,9 25,1 11,1 8,4 570,0 121,0 11,1 1 384,3 45,0 168,7 0,0 -3,4 8,1 390,0 98,2 3,5 1 143,8 Kortfristiga skulder Not 24 Järfällahus AB Phalaenopsis AB och Spidarör AB Leverantörsskulder Personalens källskatt Semester- och övertidsskuld inklusive personalomkostnader Upplupna räntor Upplupen pensionskostnad - avgiftsbestämd del inklusive löneskatt Upplupen arbetsgivaravgift och övrig löneskatt Övriga upplupna kostnader Momsskuld Förutbetalda skatteintäkter Förutbetalda intäkter - va-verksamheten Förutbetalda intäkter - avfallsverksamheten Kortfristig del av långfristig skuld Övriga förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa 38 Noter KOMMUNEN MNKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 2014 2013 1 358,0 329,4 1 687,4 1 418,9 344,2 1 763,1 1 360,8 330,0 1 690,8 1 421,3 344,9 1 766,2 0,7 899,0 13,6 913,3 0,9 1 042,0 15,2 1 058,1 0,7 13,6 14,3 0,9 15,2 16,1 Not 25 Pensioner som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar Pensioner Löneskatt Summa Not 26 Borgensåtaganden Egna hem Järfällahus AB Föreningar Summa Kommentar till not 26, solidarisk borgen Kommuninvest Järfälla kommun har i april 2013 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Järfälla kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 965 480 004 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 936 388 482 kronor. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Not 27 Leasingavtal Bilar Summa 3,0 3,7 3,0 3,7 3,0 3,0 4,0 4,0 3,6 3,6 3 3 3 3 Not 27 Avtal om visstidspension Ej infriade avtal om visstidspension Förtroendevalda, antal Avtalen förutsätter i princip 12 års tjänstgöring. Samordning sker med eventuellt utfallande lön. 39 Driftredovisning STYRELSE/NÄMNDER MNKR Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden - Skattefinansierad verksamhet Tekniska nämnden - VA Tekniska nämnden - Avfall Miljö- och bygglovsnämnden Verksamheter i egen regi Förskola och grundskola (Bun) Kultur och fritid (Kun) Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Transport och verkstad (Ten) Fastighet (Ten) Summa styrelse/nämnder Gemensamt Gemensamma intäkter/kostnader varav Internränta Semester- och övertidsskuld Pensioner Arbetsgivaravgifter med mera Personalomkostnader Övrigt Realisationsvinster -förluster Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader Summa gemensamt Totalt driftredovisningen INTÄKTER KOSTNADER NETTOKOSTNAD NETTOBUDGET BUDGETAVVIKELSE 148,3 113,2 24,9 0,1 132,5 1,7 75,0 94,4 41,2 17,2 -365,6 -1 428,4 -329,9 -125,5 -1 262,2 -6,1 -193,2 -82,7 -41,2 -22,8 -217,2 -1 315,2 -305,0 -125,4 -1 129,7 -4,3 -118,2 11,6 0,0 -5,6 219,7 1 303,3 309,2 127,3 1 134,7 4,4 126,2 10,9 2,5 -11,8 4,1 1,9 5,0 0,0 8,1 11,6 0,0 5,3 1 163,2 139,0 266,4 481,1 79,7 51,3 438,6 3 267,7 -1 159,1 -139,5 -279,0 -475,7 -80,1 -49,3 -435,4 -6 475,5 4,2 -0,5 -12,7 5,4 -0,4 2,0 3,2 -3 207,8 3 235,8 4,2 -0,5 -12,7 5,4 -0,4 2,0 3,2 28,0 604,3 -612,8 -8,5 27,4 -35,9 88,8 513,5 1,6 167,2 2 778,5 500,9 241,9 800,0 5 092,4 8 360,1 -5,8 -182,1 -400,9 -18,9 -5,0 -36,7 -49,9 -800,0 -1 499,4 -7 974,9 88,8 -5,8 -182,1 -400,9 494,5 -3,0 166,8 2 778,5 464,2 192,0 0,0 3 593,0 385,2 117,4 -187,1 -416,1 513,2 2 788,4 463,2 -43,1 3 235,9 0,1 -28,5 -5,8 5,0 15,2 -18,7 -3,0 166,8 -9,9 1,0 235,1 0,0 357,1 385,1 Driftredovisningen innehåller interna poster, det vill säga personalomkostnadspålägg (39 % för anställda mellan 27–64 år, 22 % för anställda under 26 år samt några olika procentsatser för övriga beroende på ålder och befattning), intern ränta (3 %) samt övriga mellanhavanden utom kommunbidraget. 40 Investeringsredovisning INKOMSTER UTGIFTER NETTOINVESTERING NETTOBUDGET BUDGETAVVIKELSE Kommunstyrelsen Ks Förfogandeanslag Ksau Förfogandeanslag Fastigheter Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden - Skattefinansierad verksamhet Tekniska nämnden - VA Tekniska nämnden - Avfall Miljö- och bygglovsnämnden 175,1 - -32,5 -2,9 -345,1 -25,8 -4,7 -0,1 142,7 -2,9 -345,1 -25,8 -4,7 -0,1 -185,8 7,6 4,8 6,1 0,1 457,2 47,2 6,1 1,1 -43,2 7,6 4,8 3,1 0,1 112,1 21,4 1,4 1,0 Verksamheter i egen regi Förskola och grundskola (Bun) Kultur och fritid (Kun) Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Transport och verkstad (Ten) Fastighet (Ten) Totalt 0,5 175,6 -5,8 -2,1 -3,9 -0,2 -0,4 -3,2 -414,0 -840,8 -5,8 -2,1 -3,9 -0,2 -0,4 -2,7 -414,0 -665,2 7,1 4,0 2,7 0,7 0,5 12,6 721,1 1 092,9 1,3 1,9 -1,3 0,5 0,0 9,9 307,2 427,7 STYRELSE/NÄMNDER MNKR Vart gick skattepengarna? 100 kronor i skatt till Järfälla kommun användes så här: Grundskola Barnomsorg Äldreomsorg Funktionshinder Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Kommungemensam verksamhet Avskrivningar Teknik och miljö Fritid Kultur Vuxenutbildning Räddningstjänst Arbetsmarknadsåtgärder 41 2014 2013 22,30 kr 16,80 kr 13,90 kr 11,20 kr 8,20 kr 8,20 kr 5,30 kr 4,30 kr 3,30 kr 2,30 kr 1,40 kr 1,20 kr 1,20 kr 0,40 kr 21,30 kr 16,80 kr 14,10 kr 10,80 kr 9,30 kr 8,10 kr 5,00 kr 4,20 kr 4,00 kr 2,30 kr 1,30 kr 1,20 kr 1,20 kr 0,40 kr 100,00 100,00 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med reglerna i kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR), såvida inte annat anges. Anläggningstillgångar och investeringar Pensionsutfästelser Anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Intjänade pensionsförmåner redovisas som avsättning respektive kortfristig skuld (avgiftsbestämda delen) i balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 och ej infriade visstidspensioner redovisas som en ansvarsförbindelse. Tillämpad beräkningsmodell är RIPS 07. Anläggningstillgångarna omfattar även exploateringstillgångar. Som investering avses anskaffning av tillgång med en nyttjandeperiod motsvarande minst tre år och med ett anskaffningsvärde på sammanlagt minst 40 000 kronor. Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att, under vissa förutsättningar, reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Avskrivningar och uppdelning i komponenter Kommunen har från och med 2014 börjat tillämpa komponentavskrivning enligt RKR:s rekommendation 11.4. För anläggningstillgångar som anskaffats 2013 eller tidigare bestämdes att återstående restvärde per 2014-02-28 skulle överstiga 5 mnkr för att dela upp dessa i komponenter. För investeringar från och med 2014 görs i samband med aktiveringen en individuell bedömning om den behöver delas upp i komponenter. RUR är frivillig och kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om RUR ska användas, ska detta framgå av kommunfullmäktigebeslut om god ekonomisk hushållning. Inriktningen i Järfälla är att högsta möjliga belopp reserveras till RUR. I lågkonjunktur kan medel användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter under en konjunkturcykel. I kommunen har ingen justering gjorts av tidigare års redovisning. Kommunens dotterbolag Järfällahus AB har också övergått till komponentavskrivning enligt regelverket för K3. De har justerat sin redovisning för 2013 men i den sammanställda redovisningen har justering endast gjorts mot eget kapital. Affärsdrivande verksamhet Kommunen bedriver i egen regi både VA-verksamhet och avfallshantering. Redovisningen för dessa två verksamheter kan särskiljas från kommunens övriga verksamheter. I kommunens årsredovisning ingår dessa men det upprättas även särskilda bokslut för dessa verksamheter. Som utgångspunkt för antaganden om ekonomisk livslängd tillämpas RKR:s förslag till avskrivningstider för kommunal verksamhet. Tillämpade avskrivningstider ligger inom intervallet 3–50 år, med undantag för mark, broar, vägkropp med bestående värde, och konst som inte skrivs av. Linjär avskrivning används. Det sker ingen avskrivning för pågående investeringar. Särskild redovisning av resultat för VAverksamheten och Avfallshanteringen Ett eventuellt ackumulerat överskott redovisas som en förutbetald intäkt (skuld till abonnenterna). Om det ackumulerade resultatet är ett underskott, redovisas det som ett negativt eget kapital. Derivatinstrument i skuldförvaltningen Kommunen tillämpar säkringsredovisning vid användande av derivatinstrument i skuldförvaltningen. När derivattransaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det innebär att kommunens (moderbolagets) bokförda värden på aktier i dotterbolaget eliminerats mot dotterbolagets egna kapital vid förvärvet. Kapitalförvaltning Medlen för kapitalförvaltning redovisas som omsättningstillgång och är värderade som en portfölj till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. I den sammanställda redovisningen ingår Järfälla kommun, Järfällahus AB och Kommunalförbundet Brandkåren Attunda. Helägda bolag vars storlek är ringa konsolideras inte. Leasingkostnader Pensionsavsättningarna i den sammanställda redovisningen redovisas för kommunen och Kommunalförbundet Brandkåren Attunda med en del i balansräkningen och den andra som ansvarsförbindelse. Järfällahus AB gör avsättning till pensioner genom inbetalning till försäkringsbolag. Leasingavtal avseende bilar har, relativt anläggningstillgångarna, ringa omfattning och redovisas därför som leasingkostnader i resultaträkningen och ansvarsförbindelse i balansräkningen. Lånekostnader på investeringsprojekt Lånekostnader redovisas enligt huvudmetoden vilket innebär att investeringsprojekt inte belastas med lånekostnader under byggtiden. 42 Begreppsförklaringar De olika delarna i den kommunala redovisningsmodellen Driftredovisning Kassaflödesanalysen visar betalningsflödet fördelat på den löpande verksamheten respektive investerings- och finansieringsverksamheten. Är årets kassaflöde positivt ökar likvida medel, medan ett negativt kassaflöde minskar likvida medel. Externa/interna intäkter och kostnader RESULTATRÄKNING Externa intäkter – Externa kostnader = Årets resultat Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att innehas under flera år, till exempel mark, byggnader och aktier. Investeringsredovisning Investeringsinkomster – Investeringsutgifter Avskrivningar sker för att en anläggningstillgångs anskaffningsvärde ska fördelas och påverka resultatet under tillgångens nyttjandetid. Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Avsättningar är en ekonomisk förpliktelse vars belopp eller förfallotidpunkt inte är helt bestämd, till exempel avsättning för framtida pensionsutbetalningar. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eget kapital ökar om årets resultat är positivt och minskar om det är negativt. Kassaflödesanalys Inbetalningar – Utbetalningar = Årets kassaflöde Kompetensfonden används för vidareutbildning och kompetenshöjning för kommunens medarbetare. Fonden specificeras som särskild post i det egna kapitalet. Driftredovisningen visar styrelse och nämnders resultat för den löpande verksamheten. Den innehåller samtliga intäkter och kostnader, det vill säga både externa och interna samt avskrivningar. Kapitalförvaltningen består av särskilt avsatta medel placerade i aktier och räntebärande värdepapper och ingår i omsättningstillgångarna. Interna intäkter och kostnader uppstår då kommunens olika förvaltningar utför tjänster åt varandra. Även intern ränta och personalomkostnadspålägg är exempel på interna kostnader och intäkter. Intern ränta utgör ersättning för kapital som binds i anläggningstillgångar. Personalomkostnadspålägget ska finansiera sociala avgifter och pensioner. Likvida medel är en del av omsättningstillgångarna och består av banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar i till exempel statsskuldväxlar och bankcertifikat. Resultaträkningen innehåller alla externa intäkter och kostnader samt avskrivningar. Externa intäkter och kostnader uppstår då inbetalningen eller utbetalningen avser någon utanför den kommunala organisationen, till exempel en kommuninvånare eller leverantör. Skillnaden mellan intäkter och kostnader är årets resultat. Årets resultat påverkar det egna kapitalet. Skulder med en förfallotid inom ett år är kortfristiga och de med en förfallotid efter ett år eller mer är långfristiga. Omsättningstillgångar utgörs av kortfristiga fordringar och har en förfallotid på ett år eller mindre. I omsättningstillgångarna ingår även likvida medel och förråd. Investeringsredovisningen omfattar årets investeringsutgifter i till exempel mark och byggnader. Dessa tillgångar är avsedda att användas under längre tid och ingår i anläggningstillgångarna. Investeringsinkomsterna består i huvudsak av inkomster från markförsäljningar. Rörelsekapital beräknas som skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Resultatutjämningsreserv (RUR) se Redovisningsprinciper på sida 42. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen använt sitt kapital i anläggnings- och omsättningstillgångar och hur dessa finansierats genom upplåning, skulder, avsättningar och eget kapital. 43 Verksamhetsberättelser i sammandrag Nämnder och bolag För att anpassa budgeteringen till kommunens beställar/utförarorganisation används begreppet kommunbidrag i nämndernas (beställarnas) interna budgetar. Kommunbidraget motsvarar de skattemedel som går åt för att finansiera en nämnds verksamhet. Det har skett en viss bearbetning avseende presentationen av mål och måluppfyllelse för att ge dokumentet en mer enhetlig och lättillgänglig utformning. 44 Kommunstyrelsen Ordförande: Cecilia Löfgreen (M), från och med 20 oktober Claes Thunblad (S) Förvaltningschef: Göran Persson • Antal anställda: 159 Ansvarsområde Kommunstyrelsen (Kst) är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning, samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen ansvarar även för utveckling av den kommungemensamma informationsverksamheten, den översiktliga fysiska planeringen, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens medelsförvaltning, arbetsgivarfrågor, främjandet av näringslivet i kommunen samt kommunens informations- och kommunikationsteknologi (IKT) inklusive informationssäkerhet. Kst är också krisledningsnämnd. Kvalitetsredovisning Ekonomiskt utfall Antalet anställda vid kommunstyrelseförvaltningen uppgick till 159 för perioden vilket innebär en ökning med fyra personer relativt föregående år. Andelen kvinnor är 67 procent och andelen män är 33 procent. Inkomna synpunkter och klagomål Kommunens klagomålssystem är en del av kvalitetsstyrningen, tanken är att synpunkter och klagomål ska bidra till en förbättrad service gentemot Järfällaborna. Kommunstyrelsens verksamheter har fått in 97 klagomål, vanligast förekommande är synpunkter på bristande tillgänglighet samt att den tjänst man har använt inte fungerar. Insatser för att förbättra tillgängligheten har genomförts under senare delar av året. Väsentliga personalförhållanden Årets resultat är +2,5 mnkr. Överskottet beror främst på ej budgeterade intäkter och lägre kostnader för att få fler Järfällabor i arbete. Lägre kostnader än budgeterat för centrala utredningsinsatser bidrar också till det positiva resultatet. Sjukfrånvaron vid kommunstyrelseförvaltningen har ökat över tid mätt som andel av den totala arbetstiden och är 2014 3,8 procent. Det är framförallt kvinnornas sjukfrånvaro som ökar vid förvaltningen medan männens frånvaro i princip ligger på samma nivå under perioden. Kommunstyrelsens investeringar omfattar inkomster med 175,1 mnkr och utgifter med 32,5 mnkr. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader exklusive kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat 148,3 146,4 113,6 -336,3 -29,3 -365,6 -217,2 219,7 2,5 -316,9 -33,5 -350,4 -204,0 211,1 7,0 -283,4 -29,2 -312,6 -199,0 182,7 -16,3 175,1 32,5 214,3 31,1 4,4 171,2 98,2 -2,8 Investeringsinkomster Investeringsutgifter Eget kapital Miljöredovisning Ett uppdrag i miljöplanen är att kommunen ska utveckla sina rutiner för hantering av miljöaspekter i samhällsplaneringen. Som ett led i detta har Järfälla i samarbete med den ideella organisationen Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört en ”testcertifiering” av detaljplanen Barkarbystaden I. En preliminär bedömning visade att området om en certifiering hade genomförts troligen skulle hamnat på ett betyg om 65,3 procent av maxpoäng – motsvarande ”very good”/mycket bra på en skala som löper från ”Pass”/godkänd med minst 30 procent av maxpoäng till ”Outstanding”/enastående med över 85 procent av maxpoäng. 45 Viktiga händelser Building Council Sveriges intressantaste hållbara byggprojekt just nu. Ett av dem är Herrestaskolan i Barkarbystaden. I syfte att stärka Järfälla kommuns arbetsgivarvarumärke har ett antal insatser genomförts. Ett exempel är deltagande i Framtidsverket, ett samarbete som handlar om att visa för högskolestudenter att kommunen är en attraktiv framtida arbetsgivare. Kommunstyrelsen godkände i maj en avsiktsförklaring mellan Hemsö Fastighets AB och Järfälla kommun om planering och uppförande av vårdanläggning. Hemsö har med kommunen och landstinget fört dialog om att uppföra en anläggning med inriktning och utrymme för sjukhus, friskvård, hälsa och rehabilitering inom Barkarbystaden I. Förslaget till avsiktsförklaring ger Hemsö en option att under två års tid förhandla med kommunen om markförvärv och avsedd exploatering. Den 26 september offentliggjordes att Järfälla, tillsammans med Helsingborg, Tyresö, Täby, Umeå och Uppsala nominerats till Universum Awards som Årets kommun 2015 för arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. Vinnaren kommer att offentliggöras i mars 2015. I mars gick en inbjudan ut för att finna en aktör som är med och utvecklar konceptet Barkarby College och som tillsammans med kommunen arbetar fram den fysiska utformningen. Tanken är att Järfälla kommun ska sälja mark inom Barkarbystaden II för uppförande av Barkarby College. Kommunfullmäktige antog i mars en ny finanspolicy att gälla från 1 april 2014. Översynen har bedömts vara behövlig mot bakgrund av nya förutsättningar på finansmarknaden samt för att anpassa kommunens arbetssätt inom finansområdet till den förväntade ökade upplåningen som väntas följa med kommunens expansion. Förändringarna innebär bland annat att fler olika typer av finansieringsformer godkändes i syfte diverifiera upplåningen och därmed långsiktigt sänka upplåningskostnaderna. Första och andra etappen om cirka 140 bostäder i Söderdalen är under uppförande. Området ska exploateras under en 10-årsperiod och beräknas fullt utbyggt inrymma drygt 1 250 lägenheter med verksamheter i bottenvåningar, två förskolor, en stadspark och en strandpark vid Bällstaån. Under 2014 har en upphandling av företagshälsovård genomförts. Innehållet i avtalet bygger på tre delar: hälsofrämjande insatser - för att främja en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för medarbetare, grupper och organisation, förebyggande insatser - för att förebygga sjukdom och skador i arbetslivet och rehabiliterande insatser - för att stödja och utreda medarbetares förmåga att återvända till ordinarie eller annat arbete. Planen för Vattmyravallen i Jakobsberg har vunnit laga kraft våren 2014. Bovieran AB uppför här cirka 50 lägenheter i form av ett lågenergihus i tre våningar upplåtna med bostadsrätt. Den innegård som bildas mellan huskropparna glasas in och fungerar som en stor vinterträdgård. Projektet är det första av sin sort i Stockholmsområdet. Utbyggnaden av bostadskvarteren i Barkarbystaden har fortsatt under året. Inflyttning i Wallenstams och ByggVestas kvarter påbörjades under våren 2014. Inflyttning pågår också i Järntorgets, Folkhems och Erik Wallins nybyggda radhus i kvarterat Flottiljen. Per december 2014 pågår, i olika skeden, utbyggnad av cirka 700 lägenheter i Barkarbystaden. Samtidigt har också ICA Fastigheter och Barkarby Gate öppnat sina handelsanläggningar i området med många nya butiker och verksamheter. Kyrkparken, Barkarbystadens stadspark, invigdes efter sommaren. På Snapphanevägen togs första spadtag i augusti för uppförande av drygt 120 nya hyreslägenheter i form av åtta parvis kopplade femvåningshus, med en planerad inflyttning till hösten 2016. Byggherre är Tornet AB. Den tidigare överklagade detaljplanen för Viksjö centrum vann slutligen laga kraft i september. Planen innehåller drygt 220 nya bostäder, varav 40 lägenheter för vård- och omsorgsboende samt cirka 1 800 kvm tillkommande handelsytor. Området byggs ut av HSB, Riksbyggen och Aberdeen AB. Riksbyggen är först ut och säljstartade under oktober månad sitt BONUM-projekt om cirka 55 lägenheter. Parallellt med detaljplanearbetet för Viksjö centrum pågår planering av ett nytt äldreboende i Viksjö. Målet är att ha boendet inflyttningsklart till hösten 2016. Planen har dock överklagats vilket kan påverka färdigställandetidpunkten. Den 7 maj 2014 påbörjades uppförandet av den nya förskolan och grundskolan Herrestaskolan. Skolan blir den första i Sverige som byggs i massivträ och kommer att ge plats för 300 elever i årskurs F-5 och 100 förskolebarn inklusive tillagningskök, en utrustad danssal, ett bibliotek och en stor idrottshall med läktare. Byggnaden ska kunna nyttjas av både skolan, föreningar och allmänhet och bli en mötesplats för alla boende i stadsdelen. Stomme och tak byggs i massivt trä vilket gör den koldioxid-neutral. Byggnaden kommer att uppfylla kraven för Miljöbyggnad i miljöklass guld, vilket garanterar låg energiförbrukning och god inomhusmiljö och en stor del av el-behovet kommer att produceras genom solceller som är placerade på skolans tak. Ett avtal avseende utvecklingen av Kallhälls Centrum träffades i september mellan Folkets Hus, HSB och Järfälla kommun. Avtalet omfattar en exploatering med ett flerbostadshus i tio våningar innehållande cirka 70 bostäder på den plats där Folkets hus idag står. Lägenheterna ska upplåtas som bostadsrätter. På den idag öppna ytan mellan Folkets Hus och COOP-butiken föreslås en ny byggnad om cirka 330 kvm i ett plan innehållande biograf och samlingslokaler för Folkets Hus framtida verksamhet som ersättning för de idag ganska slitna lokalerna i vilka Folkets Hus bedrivit sin verksamhet sedan början av 70-talet. Med den nu träffade överenskommelse kan inom Kallhäll På Sustainable Building Conference i Barcelona den 28–30 oktober, som är världens största konferens för hållbart byggande, presenterade Boverket, Formas och Sweden Green 46 återfinns inom de pågående projekten inom Barkarbystaden. Avvikelser på inkomstsidan beror på förseningar avseende projekten Alpvägen, Kallhälls centrum och Vattmyravallen med sammanlagt -68 mnkr. Centrum totalt cirka 300 nya bostäder byggas under de kommande åren. Detaljplanen för området beräknas kunna antas av kommunfullmäktige under första halvåret 2015. Ett första spadtag för en nybyggd simhall togs den 28 augusti 2014. Den nya simhallen kommer att vara i privat ägo och även drivas i privat regi. Kommunen har avtalat om köp av tjänster till gagn för allmänhet, föreningar, simskolor, grundskolor med flera intressenter. I det vidare beredningsarbetet har framkommit att det anbud som vann upphandlingen av en simhall inte har kunnat lösa finansieringen av sitt åtagande varför uppdraget har gått till den aktör som hade det näst mest fördelaktiga anbudet. Förändringen väntas inte påverka tidplanen för färdigställande, simhallen beräknas alltjämt kunna stå färdig 2017. Framtiden Under 2015 kommer Järfälla kommun att avskaffa sin nuvarande styrmodell med beställare och utförare. Arbetet med att implementera en ny styrmodell väntas pågå under hela året. Järfälla står inför stora utmaningar i samband med den kraftiga bostadsproduktion som planeras. Kommunen måste därför ha framförhållning och en långsiktig lokalförsörjningsplanering för att kunna tillgodose behovet av platser och tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler och anläggningar för förskola, skola och vård- och omsorg, fritid/kultur etc. Enligt en bedömning som har gjorts innebär expansionen ett behovstillskott om cirka 30 förskolor, cirka tio grundskolor, en gymnasieskola, tre nya äldreboenden, cirka 10–15 stycken LSS-boenden under perioden fram till 2030. Utöver detta tillkommer behov av nya anläggningar i form av idrottsplats, simhall (pågår), idrotts-/sporthallar, bibliotek, aktivitetsparker för spontanidrott med mera. Investeringsredovisning Kommunstyrelsens investeringsbudget omfattar exklusive förfogandeanslag utgifter om 41,1 mnkr och inkomster om 226,9 mnkr. Utfallet för året blev på utgiftsidan 32,5 mnkr och på inkomstsidan 175,1 mnkr. Merparten av projekten återfinns inom samhällsbyggnadsområdet med inkomster om 175,1 mnkr och utgifter om 23,7 mnkr. Inkomsterna avser i huvudsak markförsäljningar inom Barkarbystaden men även i Jakobsberg och Viksjö. Även de största utgiftsposterna Ett första spadtag för en ny simhall togs den 28 augusti 2014. Foto: Andreas Hägerstrand. 47 Måluppföljning – Figurförklaring Målet är uppnått Målet är inte uppnått Målet är delvis uppnått i.u Ingen uppgift Måluppföljning KOMMUNSTYRELSEN Effektmål Resultat 2014 1.Soliditeten ska vara positiv, pensionsskulden inräknad. 10,6 procent (4,4 %). 2. Andelen verksamhetsansvariga som använder uppföljning av mål som grund för utveckling av verksamheten ska årligen öka. 59 procent ”Till stor del” (52 %). 35 procent ”Till viss del” (40 %). 6 procent ”Till liten del” (2 %). 0 procent ”Nej” (5 %). 3. Andelen verksamhetsansvariga som anser att den kommungemensamma servicen är tillgänglig, professionell och effektiv ska öka. Tillgänglig: 58 procent (56 %). Professionell: 66 procent (62 %). Effektiv: 57 procent (53 %). 4. Personer som vänder sig till kommunens kundtjänst ska få ett allt snabbare och bättre bemötande. Tillgänglighet e-post: 93 procent (94 %). Tillgänglighet telefon: 48 procent (42 %). Bemötande telefon: 92 procent (98 %). 5. Företagarna ska vara nöjda med företagsklimatet i Järfälla, andelen företagare som bedömer att förutsättningarna för att driva företag i Järfälla är goda ska öka med minst fem procentenheter. Cirka 39 procent (cirka 48 %). 6. Kännedomen om kommunen bland invånarna i Stockholms län ska öka. 49 procent (62 %). 7. Alltfler invånare i Stockholms län ska se Järfälla som en tänkbar plats att bo på. 22 procent (24 %). 8. Antalet arbetstillfällen i Järfälla kommun ska årligen öka med minst 300. 24 547 personer arbetade i kommunen 2013 vilket innebar en ökning med 873 personer relativt föregående år. Antal män var 14 088 vilket innebar en ökning med 605 personer medan antal kvinnor var 10 191 vilket innebar en ökning med 268 personer. Måluppfyllelse Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Soliditeten är positiv och har förstärkts relativt bokslutet 2013. Anledningarna till den positiva utvecklingen är dels att kommunen gör ett positivt resultat, dels att pensionsskulden har minskat under 2014. som uppger att de till stor del använder uppföljning av resultat för att utveckla verksamheten har ökat mellan åren 2013 och år 2014. På utbildningssidan svarade 67 procent ”till stor del”, motsvarande andel för ”annat verksamhetsområde” (bygg- och miljöförvaltningen samt kultur- och fritid) var 62 procent medan endast 45 procent svarade ”till stor del” inom socialförvaltningens verksamheter. En högre andel övergripande chefer (65 %) svarade att de till stor del använder resulta- Effektmål 2: Målet om andelen verksamhetsansvariga som använder uppföljning av mål för att utveckla verksamheten mäts via en enkät till chefer och arbetsledare i kommunen. Resultaten visar att andelen 48 ten för att utveckla verksamheten, än första linjens chefer (58 procent). Vidare visar analysen att chefer som uppger att de känner sig berörda av de målen också använder sig av uppföljningen av resultaten för att utveckla verksamheten i högre grad. Resultaten har diskuterats med verksamhetsföreträdare och insatser för att försöka öka måluppfyllelsen kommande år har identifierats.. Det är en sexgradig skala som används i undersökningen. Medelbetyget för Järfälla är 3,4. Det ligger strax över riksgenomsnittet 3,3 men över tid har resultatet minskat från en toppnotering om 3,8 år 2010. Effektmål 6 och 7: Kännedomen om Järfälla genomförs som en enkätundersökning till personer i Stockholms län. Resultaten visar att kännedomen har sjunkit med 13 procentenheter mellan 2014 och 2015. Kännedomen har också minskat generellt för de flesta kommunerna i undersökningen vilket indikerar att det kan finnas metodproblem i mätningen av kännedom. Enligt undersökningsföretaget som anlitas kan en förklaring vara att frågeställningen kring kännedom inte är så väldefinierad vilket kan leda till att variationen i svar är förhållandevis stor över tid. Inför kommande mätningar ska ett utvecklingsarbete ske kring frågeformuleringen. Andelen som uppger att de kan tänka sig att flytta till kommunen har ökat från 12 procent vid första mättillfället 2009 till 22 procent vid 2015 års mätning. För mätningarna 2013–2015 har utvecklingen varit stabil där de som anger positiva svar ligger runt drygt 20 procent i undersökningen. Effektmål 3: Det kommungemensamma stödet mäts via en enkät till chefer och arbetsledare i kommunen. Resultatet visar på att nöjdheten med effektivitet, professionalism och tillgänglighet ligger relativt konstant på ett medelvärde på 3,6 (något närmare ”instämmer i hög grad” än ”instämmer delvis” till ett antal påståenden på en femgradig skala). Högst betyg får 2014 - i likhet med tidigare år - professionalismen medan effektiviteten får lägst betyg. Skillnaderna är dock små. Effektmål 4: När det gäller kundtjänstens tillgänglighet och bemötande redovisas de siffror som ingår i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK), se separat avsnitt längst bak i årsredovisningen. Resultaten visar att tillgängligheten för e-post respektive bemötandet fortsätter erhålla mycket goda betyg – eftersom undersökningen baseras på ett hundratal kontakter innebär procentsatser på över 90 procent att det handlar om enstaka kontaktförsök som inte får högsta betyg. Tillgängligheten för telefoni ligger på en mer blygsam nivå de senaste två åren, sedan mätningen ändrades till att endast omfatta svar inom en minut, resultatet är dock en förbättring relativt föregående år. Effektmål 8: Antalet personer med sitt huvudsakliga arbetsställe i kommunen, dagbefolkningen, ökar i Järfälla. Antalet män med arbetsplats i Järfälla har ökat med 1 846 personer under perioden 2009–2013 medan antalet kvinnor har ökat med 480 personer under samma tidsperiod. De största sektorerna är handel, tillverkning och utvinning samt utbildning som tillsammans står för nära hälften av det totala antalet arbetsplatser i kommunen. Effektmål 5: Resultatet baseras på en enkätundersökning genomförd under perioden september–november 2013. Resultatet av 2014 års undersökning redovisas i maj 2015. Andelen som anger att företagsklimatet är bra, mycket bra eller utmärkt har minskat med 9 procentenheter. Järfälla fortsätter att ligga i framkant när det gäller medborgarservice. I ett fullbelagt Barkarby Gård genomfördes den 10 oktober återigen konferensen Arena Medborgarservice. I år med deltagarrekord och 120 engagerade besökare från Sveriges alla hörn. Foto: Hanna Magnusson. 49 Matematiklyftet var en stor satsning under året i de kommunala skolorna. Foto: Alexander Mahmoud. Barn- och ungdomsnämnden Samhällsuppdraget (beställardelen) • Ordförande: Bo Winander (FP) Tf Förvaltningschef: Yvonne Lagerhäll • Antal anställda: 21,5 Ansvarsområde Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott på 4,1 mnkr. På kostnadssidan finns ett underskott om 1,2 mnkr för platsbidrag. Antalet barn på fritidshem är 23 fler än budgeterat. Lokalkostnaderna är 1,0 mnkr lägre än budget vilket beror på att egen regi fått lokalkostnadstäckning istället för lokalpeng under året vilket omfördelat lokalkostnader mellan programområdena. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet som utgörs av förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och fritidsklubb. Denna verksamhetsberättelse omfattar nämndens uppdrag som offentligt samhällsorgan. Uppdraget som utförare redovisas i verksamhetsberättelsen för För- och Grundskolor. Utbildning redovisar ett underskott på 2,1 mnkr. Antalet elever i förskoleklass var i nivå med budget, antalet elever i grundskolan var 38 fler än budget och i grundsärskolan nio fler än budgeterat. De högre volymerna motsvarat en högre kostnad för elevpeng på totalt 5,3 mnkr. Lokalkostnaden var 6,2 mnkr lägre än budget vilket beror på omflyttningar av lokalkostnader från programområdet utbildning till programområdet förskola/pedagogisk omsorg med anledning av det nya systemet med lokalkostnadstäckning för egen regi. Ekonomiskt utfall Barn- och ungdomsnämnden redovisar för samhällsuppdraget ett underskott om 11,8 mnkr. Underskottet består av högre volymer av barn och elever än budgeterat samt expansionskostnader vilket Bun kommer att få kompensation för. Förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett underskott på 14,2 mnkr. På kostnadssidan finns ett underskott på 3,4 mnkr för barnpeng som är volymrelaterat. Antal barn inom förskola och pedagogisk omsorg är 36 fler än budgeterat. Lokalkostnaderna är 10,8 mnkr högre än budgeterat vilket beror på kommunens expansion som inneburit en kostnad på 3,6 mnkr samt omflyttningar av lokalkostnader mellan programområdena på 7,2 mnkr. Kvalitetsredovisning Enhetskonsultationerna är en viktig del i kvalitetssystematiken. Syftet är att skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Samtalen vid enhetskonsultationerna för förskolans del har bland annat handlat om lärandet i förskolan och systematiskt kvalitetsarbete, för fritidshemmens del har de bland annat handlat om fritidshemmens kompletterande uppdrag och för skolans del enheternas systematiska kvalitetsarbete och begreppet inkludering. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader (exkl. kapitalkostnader) Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat 113,2 113,9 112,8 1 428,4 0,0 1 428,4 1 315,6 1 303,3 -11,8 1 357,3 0,0 1 357,3 1 243,4 1 252,6 9,2 -1 293,9 0,0 -1 293,9 -1 181,1 1 182,8 1,7 0,0 0,0 9,3 0,0 9,1 Nettoinvesteringar Eget kapital Kvalitetsundersökningen (före detta Skolundersökningen) som görs i samarbete med fyra andra kommuner har genomförts, de andra kommunerna är Lidingö, Sigtuna, Solna och Upplands-Bro. Svarsfrekvensen totalt för Järfälla låg på 75 procent jämfört med svarsfrekvensen för 2013 som låg på 69 procent. Nöjdhetsgraden ligger totalt sett mycket högt. Årets undersökning visar att samtliga mål som redovisas antingen ligger kvar på samma nivå och eller förbättrats något. Föräldrar med elever i grundskolan är nöjda med verksamheten. Vad gäller eleverna är det som tidigare år en utmaning att få eleverna nyfikna på skolarbetet. Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har fort- 52 från årskurs 6 för elever med autismspektrumtillstånd som nu går på Sandvikskolan. På Vattmyraskolan finns sedan höstterminen 2014 en språkpedagogisk inriktning. Tanken är att elever med språksvårigheter ska kunna gå i en skola i kommunen och få stöd där. satt enligt den modell som utarbetats. Anmälda besök görs med regelbundenhet vartannat till vart tredje år. Under 2014 genomfördes anmäld tillsyn på tre enheter. Den form av sanktion som tillsynerna resulterat i är den mildaste formen av sanktion, det vill säga anmärkning. De vanligast förekommande anmärkningarna rör det systematiska kvalitetsarbetet och modersmålsstödet. Övriga anmärkningar har bland annat handlat om Järfälla kommuns åtagande om öppethållande samt likabehandlingsplaner. Årets skolval genomfördes med en ny e-tjänst. När skolvalet var över hade 778 familjer med blivande förskoleklassbarn gjort ett aktivt val till en kommunal skola. 908 barn fanns registrerade. I varje förskola där det finns barn med ett annat modersmål än svenska eller som hör till någon av de nationella minoriteterna ska förskolan anpassa aktiviteter, arbetssätt och miljö till barnens behov. Dessutom ska barnen få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Därför använder all personal i förskolan språkutvecklande arbetssätt för att stärka modersmålet. Modersmålsstödet i förskolan sker i samvaro, i samtal och lek och är en del av verksamheten. Det kan ske genom tvåspråkig personal eller genom ambulerande modersmålslärare. Framtiden Screeningen i fonologisk medvetenhet, som genomförs i förskoleklass, kopplas allt tydligare tillbaka till den förskola barnet kommer ifrån och detta blir en del i modellen som kommer att prövas i uppföljningen av barnens lärande i förskolan. Redovisningen tillbaka till förskolan sker på gruppnivå. Arbetet med inkludering är en pågående process där förhållningssätt hela tiden bearbetas och tydliggörs. Utmaningen framåt är att möta och än mer ta tillvara de olikheter som barnen har och därigenom erbjuda ett sammanhang som möjliggör detta. I förskolan är ett inkluderat arbetssätt väletablerat eftersom förskolans tradition bygger på individens och gruppens utveckling och på att alla barn är en del av gruppen. Screening i fonologisk medvetenhet görs i förskoleklass varje år. Resultaten används för att identifiera barn som behöver extra stöd. Dessutom kommer resultaten på gruppnivå att användas för återkoppling till förskolorna på deras arbete. Lässcreening görs varje år i kommunens skolor i årskurs 2, 4 och 7. Resultaten samlas in och sammanställs av specialpedagog inom Järfälla Barn- och elevhälsa. Syftet med screeningen är att tillsammans med lärarens bedömning hitta de elever som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och som behöver vidare uppföljning. Med hjälp av resultaten går det att få en bild av den enskilde elevens utveckling, en allmän uppfattning om klassen, att utvärdera den undervisning som bedrivits och att få en grund för fortsatt planering av undervisningen. Platserna för elever mottagna i grundsärskolan är begränsade. För närvarande går eleverna på Kolarängskolan och på Sandvikskolan upp till och med årskurs 6. Möjligheten att erbjuda en fortsatt skolgång i kommunen ska ses över och även en eventuell utökning för de yngre åldrarna. Från 2015 kommer en ny modell av viktad peng (tidigare kompletteringsresurs för förskolan och viktat bidrag för skolan) att användas. Kriterierna som ligger till grund för viktad peng är föräldrarnas utbildningsbakgrund som viktas till 70 procent och om barnet är fött utomlands av utländska föräldrar till 30 procent. Underlaget bygger på barn- och elevplaceringar per den 15 februari 2014. Underlaget hämtas från SCB, Statistiska centralbyrån. Viktiga händelser Garantitiden för en plats i förskolan som är fyra månader enligt lag, har under året varit tillgodosedd. Tillgången på platser har efter en utbyggnad legat över behovet. Under 2014 utökades antalet platser ytterligare. Arbetet med att utveckla själva uppföljningen av barnens lärande i förskolan har funnits med som ett utvecklingsområde under några år. Förskolans verksamhet har förflyttats från att vara en omsorgsverksamhet till att bli en fullvärdig del av utbildningssystemet. Detta har inneburit att uppföljningen av verksamheten blivit viktigare och det arbetet har tagit ett steg framåt. Metoder och arbetssätt finns framtagna för att dokumentera och kvalitetssäkra barnens lärande. Kapacitetsfrågor i skolan kommer att ha fortsatt aktualitet. Behov finns av nya skolplatser under kommande år. Från vårterminen 2016 ska Herrestaskolan ersätta Karlslundskolan. Olovslundskolan och Ulvsättraskolan utökas också med nya skolplatser under 2015 och 2016. Befolkningsprognosen i maj 2014 visar på en fortsatt befolkningsökning. Över 3 000 platser i förskola och grundskola behöver skapas till 2022. Antalet anmälda elever på fritidsklubbarna fortsätter att vara relativt högt. 56 procent av eleverna i årskurs 4–6 är anmälda. I samarbete med Södertörns högskola har Järfälla för tredje året deltagit i sommarhögskola. Andra deltagande kommuner är Huddinge och Södertälje. Syftet är att motivera elever från studieovana miljöer till vidare studier på gymnasiet, universitet och högskola. Från höstterminen 2014 erbjuder Fjällenskolan en fortsättning 53 Måluppföljning FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 0–5 ÅR Effektmål Resultat 2014 1. Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Totalt är 88 procent nöjda (88 %). Av flickornas föräldrar är 89 procent nöjda. Av pojkarnas föräldrar är 87 procent nöjda. 2. Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, lägst 86 procent. Totalt är 83 procent nöjda (82 %). Av flickornas föräldrar är 84 procent nöjda. Av pojkarnas föräldrar är 83 procent nöjda. 3. Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år, lägst 93 procent. Totalt är 88 procent nöjda (88 %). Av flickornas föräldrar är 89 procent nöjda. Av pojkarnas föräldrar är 88 procent nöjda. 4. Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 93 procent. Totalt är 88 procent nöjda (87 %). Av flickornas föräldrar är 89 procent nöjda. Av pojkarnas föräldrar är 87 procent nöjda. 5. Andelen barn som känner sig trygga ska öka varje år, lägst 98 procent. Totalt är 93 procent nöjda (93 %). Av flickornas föräldrar är 95 procent nöjda. Av pojkarnas föräldrar är 92 procent nöjda. Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Målet är inte uppnått. Resultatet i 2014 års kvalitetsundersökning ligger på samma nivå som föregående år. Flickornas föräldrar är även vid denna undersökning något mer nöjda än pojkarnas föräldrar. 2015 fortsätter diskussionen och samtalen med föräldrar angående lärandet i förskolan och vad som menas med det. Där fyller utvecklingssamtalen en viktig roll. ger en procentenhet högre än föregående år men kommer inte heller här upp i den målsatta lägstanivån. Av resultaten kan man utläsa att flickornas föräldrar något mer nöjda än pojkarnas avseende alla dessa tre påståenden. Under 2015 ska diskussionen och samtalen fördjupas ytterligare i både föräldra- och personalgrupperna kring arbetet med normer och värden och vilken värdegrund verksamheten vilar på. Effektmål 2, 3 och 4: Målen är inte uppnådda. När det handlar om andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar, ligger en procentenhet högre än föregående år men kommer inte upp i lägsta nivån. Andelen föräldrar som kan rekommendera sin förskola ligger kvar på samma resultat. 88 procent av föräldrarna angav att de är helt eller delvis nöjda med att personalen bemöter barnen på ett bra sätt. Resultatet lig- Effektmål 5: Målet är inte uppnått. Resultatet i 2014 års kvalitetsundersökning ligger på samma nivå som föregående år men kommer inte upp i lägsta nivå. Även i detta påstående är flickornas föräldrar något mer nöjda än pojkarnas. Under året fördjupas diskussionen och samtalen ytterligare i både föräldra- och personalgrupp kring arbetet med likabehandling och vad det innebär. 54 Måluppföljning FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB Effektmål Resultat 2014 1. Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis ska öka varje år, lägst 85 procent. Totalt: 81 procent nöjda. Av flickorna: 83 procent nöjda. Av pojkarna: 79 procent nöjda. 2. Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten i fritidshemmet ska öka varje år, lägst 85 procent. Totalt: 77 procent nöjda. Av flickornas föräldrar: 77 procent nöjda. Av pojkarnas föräldrar: 77 procent nöjda. Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1 och 2: I 2013 års kvalitetsundersökning saknades de frågor som skulle mäta dessa två mål, så en jämförelse mellan åren kan inte göras. Resultaten når dock inte upp till den målsatta lägstanivån så målen är inte uppnådda. 55 Måluppfyllelse Måluppföljning UTBILDNING Effektmål Resultat 2014 1. Andelen elever som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Totalt är 88 procent nöjda (88 %). Av flickornas föräldrar är 90 procent nöjda. Av pojkarnas föräldrar är 87 procent nöjda. 2. Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (A, B, C) ska öka varje år, lägst 61 procent. Exakta uppgifter saknas men bedömningen är, utifrån tillgänglig statistik, att målet inte är uppfyllt. 3. Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 3 ska öka varje år, lägst 85 procent. Exakta uppgifter saknas men bedömningen är, utifrån tillgänglig statistik, att målet delvis är uppfyllt. 4. Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 6 ska öka varje år, lägst 85 procent. Totalt har 76 procent av eleverna nått kunskapskraven 2014. 5. Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 ska öka varje år, lägst 81 procent. Totalt har 76 procent nått målet (79 %). Av flickorna: 78 procent. Av pojkarna: 75 procent. 6. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år, lägst 219 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet är 218 (221). Flickornas meritvärde: 230. Pojkarnas meritvärde: 207. 7. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka varje år. Totalt har 89 procent nått målet (91 %). Av flickorna: 88 procent. Av pojkarna: 90 procent. 8. Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år (elever), lägst 82 procent Totalt är 79 procent nöjda (80 %). Av flickorna: 83 procent. Av pojkarna: 76 procent. 9. Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år (föräldrar), lägst 72 procent. Totalt är 68 procent nöjda (71 procent). Av flickornas föräldrar: 69 procent. Av pojkarnas föräldrar: 67 procent. 10. Andelen elever som kan rekommendera sin skola till en kompis ska öka varje år, lägst 78 procent. Totalt är 73 procent nöjda (73 %). Av flickorna: 75 procent. Av pojkarna: 73 procent. 11. Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns skola ska öka varje år, lägst 88 procent. Totalt är 80 procent nöjda (82 %). Av flickornas föräldrar: 80 procent. Av pojkarnas föräldrar: 82 procent. 56 Måluppfyllelse Måluppföljning UTBILDNING Effektmål Resultat 2014 12. Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av vuxna på skolan ska öka varje år, lägst 90 procent. Totalt är 88 procent nöjda (88 %). Av flickorna: 89 procent. Av pojkarna: 88 procent. 13. Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 88 procent. Totalt är 85 procent nöjda (87 %). Av flickornas föräldrar: 85 procent. Av pojkarnas föräldrar: 87 procent. 14. Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av andra elever på skolan ska öka varje år, lägst 90 procent. Totalt är 86 procent nöjda (84 %). Av flickorna: 84 procent. Av pojkarna: 88 procent. 15. Andelen elever som känner sig trygga ska öka varje år, lägst 93 procent. Totalt är 90 procent nöjda (91 %). Av flickorna: 88 procent. Av pojkarna: 92 procent. 16. Andelen föräldrar som anser att barnen känner sig trygga i skolan ska öka varje år, lägst 94 procent. Totalt är 89 procent nöjda (89 %). Av flickornas föräldrar: 89 procent. Av pojkarnas föräldrar: 89 procent. Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: I kvalitetsundersökningen angav 88 procent av föräldrarna att de är helt eller delvis nöjda med utvecklingen av lärandet, vilket är samma nivå som föregående år. Flickornas föräldrar är något mer nöjda än pojkarnas föräldrar. Effektmål 6: Här rör det sig om en tämligen jämn utveckling de senaste fyra åren. De flesta enheter ligger på en stabil nivå mätt över en fyraårsperiod, men några enheter har förbättrat eller försämrat sig. De fristående skolorna presterar bättre än kommunala skolor. De fristående skolorna nådde i genomsnitt 236 respektive 247 vilket kan jämföras med det kommunala snittet på 211. Vidare presterar flickor bättre än pojkar. Flickornas genomsnittliga meritvärde är 230 och pojkarnas är 207. Effektmål 2: Det har ännu ej gått att ta fram sammanslagen statistik för effektmålet på kommunnivå. Granskas de fem skolor som är berörda av målet enskilt, så framgår det att ingen av skolorna når upp till 61 procent. Samtliga skolor befinner sig i spannet 39–51 procent. Jämfört med föregående år ligger de flesta av skolorna, en eller möjligtvis två undantagna, på en likartad nivå vilket indikerar på en jämn utveckling. Effektmål 7: Enligt Skolverkets statistik var 88,7 (avrundat 89) procent av Järfällas elever behöriga till yrkesprogram läsåret 2014/2015. Jämförs kommunala enheter med fristående så avspeglar sig en tydlig bild. Av de elever som gick på fristående enheter så var i stort sett samtliga elever gymnasiebehöriga enligt tillgänglig statistik. För de kommunala skolorna var siffran 86 procent vilket indikerar på en tydlig skillnad. Samma tydliga skillnader föreligger även när det handlar om de högskoleförberedande programmen där fristående enheter når högre resultat än de kommunala enheterna. Effektmål 3: Då sammanslagen statistik för effektmålet på kommunnivå saknas, får en bedömning utifrån tillgänglig statistik göras. Enligt skolornas egna kvalitetsredovisningar når 15 av 17 skolor målen. Analyseras de nationella proven så framgår det att en tydlig majoritet av eleverna når kunskapskraven i berörda ämnen. På 17 av 23 delprov är andelen Järfällaeelver som når kravnivån 85 procent eller högre. I majoriteten av skolorna har dock inte andelen elever i årskurs 3 som når kravnivån stigit, varför uppskattningen är att effektmålet endast delvis kan anses vara uppfyllt. Effektmål 8–13: Målen som handlar om brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll och personalens bemötande är heller inte uppnådda. Pojkar och deras föräldrar är mindre nöjda än flickorna och deras föräldrar. Någon förklaring till könskillnaderna finns i nuläget inte. Skillnaden mellan flickors och pojkars nöjdhetsgrad har dock minskat. Under kommande år behövs fortsatta diskussioner om hur pojkar respektive flickor bemöts. Andelen föräldrar som är nöjda med personalens bemötande av barnen är relativt hög och där är det inga stora skillnader mellan föräldrar till flickor eller pojkar. Effektmål 4: I nästan alla ämnen är andelen som når betygen A-E över 90 procent. De enda ämnena som understiger 90 procentstrecket är matematik och svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk sticker ut lite, eftersom endast 56 procent av eleverna (45 procent av pojkarna och 70 procent av flickorna) når ett A–E-betyg. Effektmål 14: Målet är inte uppnått. I kvalitetsundersökningen angav 86 procent av eleverna att de är helt eller delvis nöjda med bemötandet av andra elever, vilket är två procentenheter högre än föregående år. Pojkarna är mer nöjda än flickorna. Resultatet visar att 14 procent av eleverna anger att de inte får ett gott bemötande av andra elever, vilket Effektmål 5: De kommunala enheterna presterar sämre än de fristående enheterna. På de fristående enheterna når 94 respektive 84 procent av eleverna kunskapskraven i alla ämnen. På de kommunala skolorna ligger siffran på 72 procent. 57 Effektmål 16: I skolundersökningen angav 91 procent av eleverna att de känner sig helt eller delvis trygga i skolan, vilket är en procent bättre än föregående år. Resultatet behöver dock bli bättre, för var tionde elev känner sig otrygg i skolan. För att nå hög måluppfyllelse i skolan är tryggheten en viktig faktor och resultatet borde vara att 100 procent känner sig trygga. Under kommande år behövs fortsatt arbete med att ta reda på orsaker till varför elever känner sig otrygga. Detta ingår bland annat i skolornas kartläggning av otrygga platser. Kartläggningen är en del i likabehandlingsplanen. är ett oroande resultat. Under kommande år behövs fortsatt analys av orsakerna till varför eleverna svarar så. Ser det olika ut beroende på elevernas ålder? Varierar resultaten mellan skolor? Effektmål 15–16: Trygghetsmålen nås inte. Pojkarna är något mer trygga än flickorna. Föräldrar till flickor och pojkar är emellertid lika nöjda. Resultatet behöver dock bli bättre, då var tionde elev känner sig otrygg i skolan. För att nå hög måluppfyllelse i skolan är tryggheten en viktig faktor och resultatet borde vara att 100 procent känner sig trygga. Under året fortsätter arbetet med att ta reda på orsaker till varför elever känner sig otrygga. Detta ingår bland annat i skolornas kartläggning av otrygga platser. Kartläggningen är en del i likabehandlingsplanen. Verksamhetsmått Gemensamma kostnader för administration och ledning ovanför utförarnivå ingår ej 2014 2013 2012 100,0 -679,4 -579,4 22,6 -556,8 102,9 -657,5 -554,6 9,4 -545,2 102,5 -625,9 -523,4 15,4 -508,0 7 738 4 260 2 917 3 478 3 254 7 583 4 177 2 886 3 407 3 186 7 499 4 141 2 864 3 358 3 148 Nyckeltal Andel inskrivna barn (%) Förskolebarn Skolbarn Bruttokostnad kr per barn Nettokostnad kr per barn Avgiftsfinansiering (%) 90 92 84 880 71 957 9 91 91 85 467 71 898 9 91 93 81 411 67 742 9 UTBILDNING * Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad 9,2 -729,4 -720,2 -18,4 -738,6 7,8 -677,5 -669,7 -21,0 -690,7 8,3 -643,4 -635,1 -24,8 -659,9 8 675 7 316 109 119 89 8 318 7 009 116 107 85 8 072 6 793 100 104 83 83 989 81 982 80 712 BARNOMSORG Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad Volymer Antal barn 1–9 år varav 1–5 år - varav i egen regi varav 6–9 år - varav i egen regi Volymer Antal Järfällaelever Elever i egen regi Från andra kommuner Antal grundsärskoleelever varav i egen regi Nyckeltal Nettokostnad kr per elev * ) förskoleklass, grundskola och grundsärskola. 58 För- och grundskolor Egenregiverksamheten • Chef: Margareta Forsslund • Antal anställda: 1 993 ÅRETS RESULTAT Ansvarsområde MNKR För- och Grundskolor, FoG, bedriver kommuns verksamhet inom skolväsendet för åldrarna 0–16 år. Den omfattar närmare 3 000 barn i åldrarna 1–5 år, 900 barn i förskoleklass och 6 500 elever i grund- och grundsärskola. Cirka 80 procent av barn och elever med Järfälla som hemkommun är inskrivna i någon av FoGs verksamheter. Därutöver tas även cirka 100 elever emot från andra kommuner. Intäkter Kostnader exklusive kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Årets Resultat Verksamheten består av öppen förskola, förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb. Verksamheten är indelad i 25 resultatenheter samt en ledningsfunktion bestående av skolchef och biträdande skolchefer. 22 resultatenheter inkluderar en skola eller en gruppering av förskolor och skolor. Därutöver finns tre stödenheter: Nettoinvesteringar Eget kapital 2014 2013 2012 1 163,2 1 109,8 1 044,5 -1 155,6 -3,4 -1 159,1 4,2 -1 118,3 -3,1 -1 121,4 -11,6 -1 051,2 -2,7 -1 053,9 -9,4 5,8 4,4 15,6 6,1 20,9 Ekonomiskt utfall FoG redovisar ett överskott om 4,2 mnkr. Resultatet belastas av kostnader för lärargruppens löneökning som ligger väsentligt över ramökningen. Bidragande orsak till att det ekonomiska resultatet trots det blir positivt är svårigheter att rekrytera, främst förskolelärare och vissa ämneslärare men även personal inom elevhälsan. Därutöver påverkar även effektivisering i verksamheterna. Det innebär i viss omfattning lägre pedagogtäthet i förskola och skola. 1) Järfälla Språkcentrum ansvarar för ledning, organisation och administration av modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning för barn- och elever från förskola till grundskola. Dessutom säljs undervisningstimmar till gymnasieskola och fristående enheter. 2) Järfälla Barn- och elevhälsa som ansvarar för verksamheten som bedrivs av skolsköterskor, skolläkare, skolkuratorer samt barn- och skolpsykologer. Därutöver inkluderas sedan drygt ett år: En resultatenhet, Söderhöjdens för- och grundskolor, redovisar ett större negativt ekonomiskt resultat, -4,1 mnkr. Tallbohovskolan som är en del i resultatenheten har under en längre period haft ekonomiska problem vilka främst beror på följande: •Ett pedagogiskt stödteam där ett mobilt team, korttidsskola och närvaroteam ingår. • Talpedagoger, hörselpedagoger och specialpedagoger med uppdrag att erbjuda stöd vid läs-, skriv- och matematiksvårigheter. Pedagogerna driver även utveckling inom dessa områden med målet att öka möjligheterna till en inkluderande skola i Järfälla. • Antalet elever minskar vilket delvis beror på beslut om att årskurs 6–9 ska avvecklas. • Svårigheter att anpassa organisationen efter rätt antal elever på grund av att besked från elever i många fall kommer mycket sent eller inte alls. 3) Konsult och stöd har uppdraget att ge stöd till skolchef och enhetschefer på FoG inom områden som personal, ekonomi, kost, IT, arbetsmiljö och fastighetsfrågor. 59 Framtiden • Svårigheter att skapa en optimal organisation då antalet elever understiger en kritisk massa. • Planering för uppskjuten avveckling av Tallbohovskolans åk 6–9. • Social oro har också påverkat attraktionskraften och förmågan att behålla befintliga elever. Mycket har gjorts i detta avseende vilket har fått gradvis ökande effekt under året. • Utvidgning av Mälarskolan, och ombyggnation av före detta Kvarnskolan. Resultatöverskottet om 4,2 mnkr fördelar sig på Omsorg om +22,6 mnkr och Utbildning -18,4 mnkr. I Omsorg ingår verksamhet för barn upp till fem år samt all skolbarnomsorg. Till Utbildning räknas förskoleklass, grundskola och grundsärskola. • Färdigställande av Herrestaskolan på Barkarbyfältet. • Skolorna påbörjar Skolverkets satsning Läslyftet. Viktiga händelser • Byggstart för nya Herrestaskolan på Barkarbyfältet. • Meritering av lärare inför karriärtjänster i grundskolan så kallade förstelärare. • Implementering av FoG:s matematikstrategi på alla nivåer. • Arbete med utvärdering av beslutet om inkludering av elever med behov av särskilt stöd och åtgärder utifrån denna. • Ny språkplan för förskolan har tagits fram. • Nya handlingsplaner för elevers närvaro i skolan. • Förskolan deltar från hösten i Skolverkets satsning på Naturkunskap och Teknik. • Järfälla deltar i Skolverkets utbildningsinsats för en förstärkt elevhälsa. Väsentliga personalförhållanden Antalet anställda ökar till från föregående år med 2,2 procent, från 1 951 till 1 993 personer. Antalet anställda ökar i ungefär samma omfattning som antalet barn och elever. Andelen anställda under 29 år ökar något och andelen 60 år eller äldre minskar. Under 2014 har det aktiva arbetet att minska sjukfrånvaron fortsatt tillsammans med försäkringskassan och företagshälsovården. Sjukfrånvaron ligger på 5,8 procent vilket är något lägre än 2013 (6,0 %) och något högre än 2012 (5,7 %). Inom FoG finns en så kallad bemanningstjänst för att tillgodose behovet av korttidsvikariat i förskola, kostverksamhet samt fritidshem och fritidsklubb. Bemanningstjänst bemannar vikariat från en dag upp till tre månader. Beställarna samt vikarierna arbetar i ett webbaserat bemanningsprogram, Timepool, där vikarierna förfrågas och bokas via sms. Under 2014 förmedlades 8 609 arbetspass om 159 608 timmar vilket motsvarar 76 årsarbetare. Jämfört med 2013 är det en minskning med 4 059 timmar vilket motsvarande cirka två årsarbetare. 60 Sandviks för- och grundskola på promenad. Foto: Alexander Mahmoud. Illustration för Barkarby College i Barkarbystaden. Illustration Atrium Ljungberg. B E B R Y COLLE G KA R A Utbildningsnämnden * Samhällsuppdraget (beställardelen) • Ordförande: Björn Lindforss (M) Förvaltningschef: Annika Ramsell • Antal anställda: 27 * Kompetensnämnden från och med 2015 Ansvarsområde Kvalitetsredovisning Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieutbildning och vuxenutbildning. En gemensam brukarenkät har genomförts i samarbete med KSL och länets alla 26 kommuner. I år ingick även Sfi. Enkäten syftar till att mäta hur anordnarna uppfyller i läroplansmålen. Den totala svarsfrekvensen för länet var 55 procent, 68 procent kvinnor och 32 procent män. Drygt hälften av de studerande som svarat är i åldern 20–30 år. Ekonomiskt utfall Årets resultat är ett överskott om 4,1 mnkr. Gymnasieutbildningen har ett underskott om 1,1 mnkr. Vuxenutbildningen har ett överskott om 4,6 mnkr. Den kraftiga volymutvecklingen inom sfi har avstannat så antalet årsstudieplatser är färre än budgeterat. Även grundläggande vuxenutbildning har lägre antal elever. Framtiden Utbildningsnämnden upphörde den 31 december 2014. Nämndens uppgifter övertas av den nystartade kompetensnämnden som dessutom får ansvaret för arbetsmarknadsåtgärder, ett ökat uppdrag inom feriepraktik och övertar samordnandet av det integrationspolitiska arbetet i kommunen från kommunstyrelsen. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader exklusive kapitalkostnad Kapitalkostnad Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat 24,9 19,2 72,2 -329,9 0,0 -305,0 309,2 4,1 -331,9 0,0 -312,7 314,6 1,9 -394,9 0,0 -322,7 310,6 -12,1 0,0 0,0 3,8 0,0 8,0 Nettoinvestering Eget kapital Utvecklingsområden inom kompetensnämnden är att utveckla former för samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad, fortsatt samverkan för målgruppen 16–24, utveckling av Barkarby College i samverkan med Samhällsbyggnadskontoret och entreprenören. From 2015 har kommunen ett aktivitetsansvar för ungdomar som ännu inte fyllt 20 år och som varken arbetar eller studerar. Ansvaret innebär att kommunen har i uppgift att erbjuda ungdomarna lämpliga individuella åtgärder som ska i första hand syfta till utbildning, men kan också bestå av till exempel arbetslivsträning i form av praktik. Viktiga händelser Inom ramen för kommunstyrelsens anslag för att bryta det sociala utanförskapet har förvaltningen uppdrag inom feriepraktiken, unga vuxna (20–24 år) som står utanför arbetsmarknaden och yrkesintroduktion. Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning Antalet feriepraktikplatser som anordnades var totalt 420 vilket är en fördubbling jämfört med 2013. Erfarenheterna och resultatet från feriepraktiken är goda. Feriepraktikuppdraget är en viktig insats för att bryta det sociala utanförskapet. Tillsynsbesök hos de 24 utbildningsanordnarna har genomförts i samarbete med kommunerna i Vux18. Förvaltningen har deltagit i vissa av tillsynsbesöken. Resultatet för Unga vuxna är mycket bra. Av de cirka 180 ungdomar som projektet kommit i kontakt med har 107 personer gått vidare till studier, praktik eller arbete. Den övervägande delen av dessa, 100 personer, påbörjade studier eller har ansökt inför 2015. Ett nytt elevregistreringssystem infördes. Systemet kommer att underlätta uppföljningen av vuxenutbildningen. Viktiga händelser Unga vuxna på gång är en satsning inom kommunstyrelsens för att bryta det sociala utanförskapet. Målgruppen är ungdomar 20–24 år som varken studerar eller arbetar. Verksamheten blir reguljär from januari 2015. Förvaltningen har gjort en utredning om möjligheten att centralisera studie- och yrkesvägledning för gymnasieungdomar. Utredningen ger förslag till att förstärka och utveckla studieoch yrkesvägledningen. En förstudie riktad till unga kvinnor och män i åldersgruppen 20–24 år som varken arbetar eller studerar har genomförts 64 är fortsatt ett ökat sökandetryck på vuxenutbildningen. med medel från Europeiska socialfonden. Framtiden Kommunen har tilldelats 54 yrkesvuxplatser 2015, en minskning med 73 jämfört med 2014. Detta kommer att medföra en restriktiv hållning gällande antagning till yrkesutbildningar. Till lärlingsutbildning har kommunen tilldelats 12 platser. Det Måluppföljning GYMNASIEUTBILDNING Effektmål Resultat 2014 1. Andelen elever som går från Preparandutbildning till ett nationellt program inom 1 år ska vara minst 75 procent. 48 procent (41 %). 2. Andelen elever som avslutar Språkintroduktion för fortsatta studier inom ett år ska öka. Andel: 26 procent (41 %). 3. Andelen elever som inom Individuellt alternativ går vidare till arbete eller studier inom ett respektive två år ska öka. 24 procent (35 %). Inom två år: Kan ej redovisas. 4. Andelen Järfällaungdomar som påbörjar ett gymnasieprogram direkt efter årskurs 9 ska vara minst 98 procent. Samtliga: 97,7 procent (98,8 procent). Kvinnor: 98,8 procent (98,5 %). Män: 97,1 procent (99,2 %). 5. Vetskapen om Järfällaungdomars (16–20 år) sysselsättning ska vara minst 99 procent. Cirka 97 procent. Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Målgruppen är mycket begränsad. Antalet elever som påbörjade preparandutbildning år 2014 var 23 personer, och av dem gick 11 vidare till nationellt program. För flera av introduktionsprogrammen sker antagning löpande under läsåret. Statistiken tas dock fram per läsår vilket medför möjligheten att en högre andel elever går vidare till ett nationellt program inom ett år beroende på startdatum. Ex: En elev som påbörjar Preparandutbildning ”IMPRE” vid årsskiftet går kanske vidare till ett nationellt program under nästkommande läsår, men finns ej med i statistiken över elever som påbörjar ett nationellt program vid läsårsstarten. Andelen elever som gått vidare från IMPRE till ett nationellt program har ökat jämfört med föregående år, dock nås inte målsättningen 75 procent. Vid en jämförelse mellan IMPREelever i egenregin kontra externa skolor uppträder en markant skillnad. Av IMPRE-eleverna i egenregin har endast 31 procent gått vidare till ett nationellt program inom ett år jämfört 70 procent av de externt placerade IMPRE-eleverna. Kommunens egen regi har dock relativt få elever på IMPRE vilket medför att enstaka elever utgör stor påverkan i statistiken. Ytterligare en förklaring är att många elever i egenregin valt att studera vid IMPRE, trots att de är i behov av det mer omfattande stöd som erbjuds på Individuellt alternativ (IMIND), på grund av det mer omfattande kursutbudet på IMPRE. kvar på språkintroduktion även under nästkommande läsår. Invandringen till Järfälla ökar och man ser också att en stor andel av de nyanlända ungdomarna kommer i gymnasieåldern och påbörjar sina studier vid SI utan att först ha gått i förberedelseklass. Mot den bakgrunden kan det vara svårt att nå målen för utbildningen efter endast ett års studier, trots hög motivation. Effektmål 3: Antalet som påbörjat inom individuellt alternativ är 90 elever, av dem har 22 gått vidare till arbete eller studier. Andelen elever som inom Individuellt alternativ går vidare till arbete eller studier inom två år kan redovisas först nästkommande år. Effektmål 4: Här används Skolverkets statistik avseende andel elever folkbokförda i kommunen som avslutat grundskolan på våren och som går i gymnasieskolan följande höst. Siffran avser således alla Järfällaungdomar och innehåller alla gymnasieprogram (inklusive introduktionsprogram). Effektmål 5: I och med tillgången till ungdoms- och elevdatabasen, får kommunen vetskap om de ständiga, dagliga förändringar som sker i uppföljningsmodulen beroende på avhopp, invandring, inflyttning m.m. Dessa kontinuerliga förändringar medför svårigheter att redovisa ett jämförelsetal, men arbetet med aktiv uppföljning och kontakt har varit framgångsrikt. Antalet folkbokförda Järfällaungdomar i åldersgruppen var totalt 2 741 per 2015-01-23. Kommunen saknade vid samma tidpunkt vetskap om 95 ungdomar som saknar slutbetyg från gymnasiet och skolplacering. Effektmål 2: Även detta mål avser en till antalet liten målgrupp. Antalet som gått Språkintroduktion är 104 personer, av dem har 27 gått vidare till fortsatta studier. Eleverna vid Språkintroduktion (SI) antas löpande under året beroende på datum för invandring, vissa så sent som i maj, vilket delvis torde förklara den stora andel elever som går 65 Måluppföljning VUXENUTBILDNING Effektmål Resultat 2014 1. Andelen studerande som är nöjda med kvalitén på sin utbildning ska öka. Gy 4,3 (4,3), Gr 4,3 (4,3), Sfi 4,2 (4,3) Sfx 4,2 (4,3). 2. Andelen studerande som anser att kursen utvecklar dem ska öka. Gy 4,2 (4,3), Gr 4,2 (4,3), Sfi 4,5 (4,5) Sfx 4,5 (4,5). 3. Andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt ska öka. Matematik 1: 70 procent (Matematik A: 81 %). Engelska 5: 68 procent (Engelska A: 79 %). Svenska 1: 72 procent (Svenska A: 72 %). 4. Andelen elever med godkänt i sfi (uppdelat per nivå) ska ligga över länssnittet. D-nivå: 41 procent (38 %). Länssnittet är inte tillgängligt. 5. Andelen elever som ett år efter avslutad yrkesutbildning har arbete eller studerar ska öka. 92 procent (90 %). 6. Andelen elever som avbryter kurs av annan anledning än arbete eller studier ska minska. Gy 12 procent, Gr 16 procent. Uppgifter avseende föregående år saknas. 7. Andelen Järfällabor som efter kontakt med studievägledningen inom vuxenutbildningen känner sig nöjda ska ligga överlänssnittet. Järfälla 66 procent (72 %). Länssnitt 76 procent (75 %). Måluppfyllelse i.u i.u Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Förkortningarna avser: Gy=Gymnasial vuxenutbildning Gr=Grundläggande vuxenutbildning, Sfi=svenska för invandrare, Sfx=svenska för yrkesutbildare. Kommentar Effektmål 1: I den länsgemensamma enkäten som används för att följa upp målet redovisas inte svar på respektive fråga i andelar utan som ett genomsnittsvärde på en 5-gradig skala. Skillnaden mellan åren är så pass marginell att en analys är svår att göra. B och C samt studieväg 3 av kurserna C och D. Statistik ska insamlas för samtliga nivåer och ska jämföras med siffrorna för länet. Uppgifter om länssnittet finns heller inte tillgängliga ännu, de kommer i mitten av 2015 beroende på att landets kommuner lämnar sina uppgifter till SCB i början av året och SCB behöver tid för att sammanställa statistiken. Effektmål 2: Eleverna i huvudsak är nöjda med den utbildning de fått genom vuxenutbildningen, vilket också detta resultat visar på. Vuxenutbildningen ligger på ett genomsnitt som är mycket bra, något högre än länet där det genomsnittliga omdömet är 4,0. Effektmål 6: Rutinerna för avbrottsrapportering har förbättrats under året och följs nu upp med hjälp av systemet Alvis. År 2013 och halva året 2014 mättes detta manuellt. Målet ändrades inför 2014 från ” Andelen elever som avbryter kurs av annan anledning än arbete ska minska”, till ”Andelen elever som avbryter kurs av annan anledning än arbete eller studier ska minska”. Effektmål 3: Uppgifterna inom parentes bygger på siffror från SCB, de släpar efter ett år. 2014 års uppgifter är hämtade från det nya elevadministrativa systemet (Alvis). 2012 infördes en helt ny reform för vuxenutbildning med nytt betygssystem och betygskriterier vilket medförde att många betyg kan vara satta utifrån de gamla kriterierna pga. att lärarna inte hade kunskaperna om de nya kriterierna. Analys av resultaten i matematik visar att vuxenutbildningen har mycket dåliga resultat i matematik, även jämfört med gymnasieskolan. För att förbättra resultaten har temadagar i ämnet genomförts med alla anordnare. Arbetet fortgår med förhoppningen att resultatet ska bli bättre 2015. Effektmål 7: Några tänkbara förklaringar till vikande resultat: Ett nytt administrativt system inklusive ny webbplattform för ansökningar implementerades under den period enkätundersökningen pågick. Det innebar sämre service avseende öppettiderna och dröjsmål i handläggning av inkommande ärenden. Vägledningsfunktionen är ofta sårbar eftersom det innebär stora förväntningar från allmänheten att få hjälp av en vägledare och om tillgängligheten till vägledningsservicen är begränsad ökar självklart missnöjet. Arbetet med att utveckla rutiner, utvärderingar och ett utökat samarbete med kommunens servicecenter. och med studie- och yrkesvägledare hos utbildningsföretagen pågår ständigt. Effektmål 4: Uppgifter om SFI uppdelat per nivå har inte heller hunnit sammanställas ännu, det finns tre olika studievägar, 1, 2 och 3, som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Studieväg 1 utgörs av kurserna A och B, studieväg 2 av kurserna 66 Verksamhetsmått Gemensamma kostnader för administration och ledning ovanför utförarnivå ingår ej 2014 GYMNASIAL UTBILDNING Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad 5,8 -266,9 -261,1 -13,0 -274,1 6,7 -277,5 -270,8 -30,9 -301,7 69,4 -349,8 -280,5 -7,7 -288,2 Volymer Antal elever varav egen regi varav i annan kommun varav i fristående skola varav i särskola 2 567 854 884 789 40 2 731 1 014 843 830 44 2 877 1 170 808 847 52 Nyckeltal Nettokostnad kr per elev 106 778 110 472 100 173 VUXENUTBILDNING Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad 15,4 -56,3 -40,9 0,3 -40,6 12,5 -50,9 -38,4 0,7 -37,7 2,8 -41,6 -38,8 0,4 -38,4 Volymer Antal helårsstudieplatser varav grundläggande vuxenutbildning varav gymnasial vuxenutbildning varav Sfi varav särvux 1 337 172 390 730 45 1 312 140 399 728 45 1 145 203 344 550 48 30 366 28 735 33 537 Nyckeltal Nettokostnad kr per elev 67 2013 2012 Gymnasieskola och vuxenutbildning Egenregiverksamheten • Antal anställda: 265 Ansvarsområde Viktiga händelser Utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar verksamheter i egen regi inom programområdena gymnasieskola och vuxenutbildning. Kommunförbundet Stockholms Läns arbete med länsprislistan för vår gymnasieregion påbörjades under 2013. Arbetet avslutades sommaren 2014 och förslaget skickades ut till kommunerna för beslut. ÅRETS RESULTAT (MNKR) MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader exklusive kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat 266,4 230,6 251,9 277,5 1,6 279,0 -12,7 258,7 2,2 260,8 -30,2 257,8 2,6 260,4 -8,5 3,9 0,1 -27,2 0,6 3,0 Nettoinvestering Eget kapital I avtalet finns nu strukturtillägg för att säkerställa att elever som är i behov av extra stöd ska få det. Detta är en fråga som varit mycket angelägen för gymnasieskolorna i Järfälla. Under verksamhetsåret har enheterna skrivit sina första kvalitetsredovisningar. Det är en del av det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att huvudman får information om verksamheterna. YTC genomförde ett fantastiskt projekt genom att bygga en replik av Nelson Mandelas cell. Detta fick mycket uppmärksamhet i media och invigningen besöktes av Sydafrikas ambassadör. Ekonomiskt utfall Under året har också ett utredningsarbete gjorts gällande studie- och yrkesvägledningen inom egen regi. Utredningen syftade till att undersöka möjligheter för centralisering av verksamheten. Det blev en omfattande utredning som gav mycken viktig information om uppdraget för studie- och yrkesvägledare men också visade på vikten av hela skolans uppdrag i denna verksamhet och rektors ansvar enligt skolverkets riktlinjer. Nämnden beslöt att avvakta med centralisering och gå vidare efter ytterligare utredning av organisation för denna. Bokslutet för Gymnasieskola och vuxenutbildning redovisar ett underskott på 12,7 mnkr. Störst underskott redovisas för Mälargymnasiet. Järfälla lärcentrum redovisar ett överskott på 0,3 mnkr. Ett ökat antal elever inom alla skolformer har bidragit till överskottet. Inom Lärcentrum visar några verksamheter minus och några plus. NT-gymnasiet har ett negativt resultat för perioden på -1,8 mnkr. Underskottet beror på att elevkullarna krymper och intäkterna minskar. Miljöredovisning YTC redovisar ett överskott på 0,4 mnkr. Prognosen för 2015 ser mer dyster ut på grund av det vikande elevunderlaget. Investeringsredovisning Alla enheter på förvaltningen har miljödiplom guld. YTC har haft miljödiplom guld sedan 2007. Sammanlagts har enheterna investerat för 3,9 mnkr utav de totala medlen på 2,7 mnkr. Den största anledningen till avvikelsen är att Mälargymnasiets kostnader för ombyggnationer av pedagogiska ytor för x-huset blev en mnkr dyrare än kalkylerat. Mälargymnasiet redovisar ett underskott på 11,5 mnkr. Enheten har i dagsläget inte möjlighet att klara en ekonomi i balans. Yrkesprogrammen och Estetiska programmet har för små elevvolymer och färre elever än tidigare år har tagits in till Introduktionsprogrammets Individuella alternativ och Särskolan. Enheten arbetar för att få en så effektiv organisation som möjligt i syfte att minska de underskott som kommer att redovisas de kommande åren. 68 Verksamhetsmått 2014 2013 2012 GYMNASIESKOLORNA Antal elever (snitt vt/ht) NT-gymnasiet YTC Mälargymnasiet varav särskolan Totalt 2222 428 386 378 707 22 1 471 422 428 877 27 1 662 452 454 1 054 31 1 960 LÄRCENTRUM Komvux Antal elever varav från andra kommuner Antal i Sfi Antal elever i särvux 585 51 1 215 42 600 59 1 210 48 552 58 1 140 47 Elever på NT-gymnasiet i Järfälla. Foto Anna Gradén. 69 Prova-på aktiviteter med Kulturskolan på Görvälndagen den 6 juni. Foto: Andreas Hägerstrand. Kultur- och fritidsnämnden Samhällsuppdraget (beställardelen) • Ordförande: Lennart Nilsson (KD) Förvaltningschef: Torbjörn Neiman • Antal anställda: 4 Ansvarsområde Förvaltningen har inom ramen för länssamarbetet arbetat med hur kvalitet kan mätas. Expertisen inom området anser att kvalitet inom kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord. Förvaltningen har därför börjat hålla kvalitets- och uppföljningssamtal med varje enhet med stöd av en modell och ett antal utarbetade kvalitetsfrågor. Resultatet som visas är en sammanvägning av dessa metoder. Nämnden har ansvar för bibliotek, idrott/fritid, fritidsgårdar, kultur samt kulturskola. Ekonomiskt utfall Årets resultat är ett överskott om 1,9 mnkr. Överskottet beror på att projektet för peng/check inte fullföljdes när besked om att medel för projektet inte avsatts för 2015 samt att medel för oförutsedda utgifter inte har använts. Viktiga händelser En detaljplan för Kallhälls centrum har varit ute på samråd. Planen innebär att Kallhälls bibliotek kommer att flytta till närliggande lokaler. ÅRETS RESULTAT MNKR Intäkter Kostnader exklusive kapitalkostnad Kapitalkostnad Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital 2014 2013 2012 0,1 0,1 0,0 -125,5 0,0 -125,4 127,3 1,9 -121,1 0,0 -121,0 122,1 1,1 -119,7 0,0 -119,6 120,1 0,4 0,0 0,0 1,8 0,0 0,6 Herrestaskolan som inkluderar samlings-, kultur- och fritidslokaler har visats upp som ett av Sveriges mest intressanta hållbara byggprojekt. Herrestadsskolan har certifierats i miljöklass guld, den bärs upp av en stomme i massivt trä samt har grönt tak. Den nya biblioteksplanen har färdigställts under 2014. Planen ligger nu till grund för bibliotekets planering och ska aktualiseras på nytt igen senast 2017. Genom ett nytt avtal som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gjort med ett par av de större förlagen kan kostnaderna för e-boklån komma att stiga ytterligare. Kvalitetsredovisning Det upprustade Veddesta motionsspår återinvigdes i september. I anslutning till motionsspåret har ett utomhusgym anlagts. Förvaltningen följer upp samhällsuppdragets övergripande effektmål på flera sätt. Dels genom egna riktade brukarundersökningar, dels genom en fritids- och kulturvaneundersökning som genomförs vartannat år. Dessutom deltar förvaltningen i en övergripande medborgarenkät. På Tallbohovs Idrottsplats har elvamannaplanens grus ersatts genom anläggande av en konstgräsyta. Projekteringen av ett nytt ridstall på Säby gård påbörjades. Byggstart är planerad till våren/sommaren 2015 med en beräknad byggtid på ett år. Fritids- och kulturvaneundersökningen går mera in i detalj på nämndens verksamhetsområden medan medborgarundersökningen omfattar ett stort antal områden där kultur- och fritid är en mindre del. På verksamhetsområdet kulturskola deltar förvaltningen i det kommunövergripande kvalitetsmätningssystemet Våga Visa. Våga Visa är också på väg att implementeras i biblioteksverksamheten. Det första spadtaget för Järfällas nya badanläggning togs i augusti. Anläggningen kommer att byggas och drivas i privat regi. Kommunen kommer att köpa tider i hallen för alla verksamheter som kommunen ska stå för. 72 Nämnden har köpt tjänster för anordnande av sommarverksamhet genom att uppdragsstöd har getts till ett antal föreningar och organisationer. SMU har genomfört dag- och äventyrskollo vid Bruket, Verdandi har anordnat parklek i Riddarparken i Jakobsberg och i bostadsområdet Lilla Ulvsättra i Kallhäll. Dessutom har Unga Örnar haft parklek i Nibbleparken i Jakobsberg. Uppdragsstöd för att kunna genomföra djurläger vid 4 H-gården i Kallhäll har givits till Kallhälls 4H. Görvälns 4H har även de fått uppdragsstöd för att ha djurläger vid Görvälns gård. Byggandet av Herrestaskolan i Barkarbystaden är i full gång. Anläggningen kommer att utvecklas till något av ett ”allhus” med förskola, skola, integrerat folk- och skolbibliotek, samlingslokaler samt kultur-, idrotts- och fritidslokaler. Tidplanen som först innebär driftstart hösten 2015 är nu förändrad till start vårterminen 2016. Förvaltningen kommer att delta aktivt i utformningen av Barkarby College. Planen innehåller större samlingslokal med multifunktionell utformning så att den på ett professionellt vis kan ta emot kulturevenemang av skilda slag samt allehanda andra evenemang. Förvaltningen planerar också för ett nytt bibliotek i Barkarby College. Detta ska fungera som folkbibliotek, gymnasiebibliotek och, om behov finns, högskolebibliotek. KFUM Järfälla Basket och Syrianska Kultur-och Idrottsföreningen Edessa har bedrivit Drive-In idrott på lördagar. Edessa har haft fotboll i Kallhälls sporthall och Järfälla Basket basketboll i Jakobsbergs gymnasieskolors idrottshall. Arbetet med långsiktig anläggningsplanering och energieffektivisering fortsätter och är numera ett arbetssätt som är implementerat i vardagen. I februari invigdes fritidsgården Station 7 i Kallhäll. Framtiden Förvaltningen fortsätter att arbeta med långsiktig planering med sikte på Järfällas framtid och fortsätter att verka för den regionala utvecklingen i hela Stockholms län. Järfälla kommun är en av de ledande aktörerna. Det finns stor potential till starkt ökad regional samverkan med ”vinna vinna-syfte” på ett antal områden; idrottsanläggningar, kulturskoleverksamhet, biblioteksverksamhet, satsningar riktade till personer med funktionsnedsättningar samt givetvis inom kompetensutveckling och kunskapsförsörjning av olika slag. Ungdomarnas behov och samhället förändras och det är viktigt att fritidsgårdarna är med i utvecklingen. Planerna på ett nytt aktivitets- och kulturhus är spännande. Det kan göras till en mötesplats med många samlade och viktiga funktioner. Det är viktigt att ungdomarna får vara delaktiga i planerna av hur det nya huset skulle kunna användas. Måluppföljning KULTUR Effektmål Resultat 2014 1. De enskilda besökarnas betyg på hur nöjda de är med kulturverksamheten ska uppgå till minst 7 på en 10-gradig skala. 6,7 (7,5). Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Resultatet som redovisas är en sammanvägning av resultat från fritids- och kulturvaneundersökningen och brukarenkäter. Fritids- och kulturvaneundersökningen har en femgradig skala. De svarande ger ett betygssnitt på 3,0 vad gäller den av kommunen anordnade kulturverksamheten motsvarar mina förväntningar. Betygssnittet i 2011 års undersökning var 3,2. Bedömningen av kulturaktiviteter i kommunen, anordnade av såväl kommunala som andra anordnare, får betygssnittet 2,9 i 2014 års fritids- och kulturvaneundersökning. I 2011 års undersökning var betygssnittet 3,1. Enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av kommunens kulturverksamhet har svarat (524 personer). I den senaste mätningen bland brukarna/ besökarna gav kvinnor betyget 7,8 och män betyget 6,9. Sammanlagt gav det ett betyg på 7,5. 73 Måluppföljning KULTURSKOLA Effektmål Resultat 2014 1. De enskilda besökarnas betyg på hur nöjda de är med kulturskoleverksamheten ska uppgå till minst 8 på en 10-gradig skala. Målet är enligt bedömningen uppfyllt. Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Kommentar Effektmål 1: Mätningen har genomförts genom ”Våga visa”, en brukarundersökning som görs tillsammans med åtta kommuner i Stockholms län. Eleverna ger betyg på en skala 1–5, sammanlagt har 95 procent givit betyget 4 eller 5. Det är utifrån det som nämnden har bedömt målet. Den föregående ”Våga visa-undersökningen” genomfördes år 2012, då angav 90 procent motsvarande betyg. Måluppföljning BIBLIOTEK Effektmål Resultat 2014 1. De enskilda brukarnas/besökarnas betyg på hur nöjda de är med biblioteksverksamheten ska uppgå till minst 7 på en 10-gradig skala. 7,8 (8,3). 2. Utlåningen till barn och unga ska bibehålla nuvarande position i länet, det vill säga väl över länsgenomsnittet. Utlåningen har ökat med 8,9 procent men länsgenomsnittet har ökat mer. 3. Andelen unika låntagare ska stabilisera sig på 30 procent. 27 procent (30 %). Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Resultatet sammanvägt av två undersökningar, dels fritids- och kulturvaneundersökningen dels brukarenkäter. En fritidsoch kulturvaneundersökning genomfördes under 2014. Järfällabor i åldern 12–75 har fått svara på frågor som täcker hela fritids- och kulturområdet, bland annat om biblioteksverksamheten. När det gäller detta effektmål har enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av biblioteksverksamheten svarat (874 personer). Fritids- och kulturvaneundersökningen har en femgradig skala. De svarande ger biblioteket betygssnittet 3,6 vad gäller bibliotekets verksamhet och medieutbud motsvarar mina förväntningar. Betygssnittet i 2011 års fritids- och kulturvaneundersökning var 3,8. Dessa värden räknas om till en tiogradig skala. I den senaste mätningen bland brukarna/besö- karna gav kvinnor betyget 8,4 och män betyget 8,0. Sammanlagt ett betyg på 8,3 Effektmål 2: Utlåningen till barn och unga har ökat mer än förra året men så har även skett i länets övriga kommuner. Därför är målet inte uppfyllt. Effektmål 3: Målet syftar på andelen av befolkningen som helhet dvs. andelen unika låntagare relaterat till kommuninvånarantalet. Andelen unika låntagare har minskat. Vad detta beror på behöver analyseras vidare. En hypotes nämnden arbetar med är att tappet beror på den snabba befolkningstillväxten. 74 Måluppföljning FRITID – IDROTT Effektmål Resultat 2014 1. De enskilda besökarnas betyg på hur nöjda de är med möjligheterna till idrotts- och friluftsverksamhet i Järfälla ska uppgå till minst 6 på en 10-gradig skala. 7,3 (8,6). 2. Andelen barn med godkända simkunskapsprov i årskurs 5 ska vara minst lika stor som föregående år. 88,5 procent (84,4 procent). 3. Föreningarnas betyg på hur nöjda de är med kommunens anläggningar ska uppgå till minst 6 på en 10-gradig skala. 8,3 (6,8). Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar ökat mellan åren. År 2014 var 698 godkända av 789 simmande, motsvarande siffror för 2013 var 638 godkända av 756 simmande. Effektmål 1: Resultatet är sammanvägt av två undersökningar, av fritids- och kulturvaneundersökningen och brukarenkäter. Mätningarna i fritids- och kulturvaneundersökningen ger något lägre resultat än undersökningarna bland aktiva brukare. Av fritids- och kulturvaneundersökningen framgår att natur- och strövområden, simhall och friluftsbadplatser är de tre områden som de svarande, sett till hela åldersgruppen 12–75 år, anser ska prioriteras högst. I den senaste mätningen bland brukarna/besökarna hur nöjda de är med möjligheterna till idrotts och friluftsverksamhet gav kvinnor betyget 8,7 och män betyget 8,6. Sammanlagt ett betyg på 8,6. Effektmål 3: En webbenkät har skickats ut till de 43 föreningar som är största användare av kommunens anläggningar. Svarsfrekvensen får anses vara låg då endast 19 föreningar har valt att besvara enkäten (44 procents svarsfrekvens). Frågan om huruvida kommunens fritids- och idrottsanläggningar är funktionella och välskötta ges betyget 5,8 på en sjugradig skala (betyget ligger från 4 till 7), omräknat till en 10-gradig skala motsvarar det 8,3. Resultatet är en avsevärd förbättring jämfört med tidigare enkätundersökningar de senaste tre åren, men den statistiska säkerheten är å andra sidan låg eftersom svarsfrekvensen är så pass låg. Effektmål 2: Såväl andelen barn med godkända simkunskapsprov i årskurs 5, som det faktiska antalet barn med godkända simprov har Ängsjö friluftsområde. Foto: Andreas Hägerstrand. 75 Måluppföljning FRITIDSGÅRDAR Effektmål Resultat 2014 Måluppfyllelse 1. De enskilda besökarnas betyg på hur nöjda de är med den öppna fritidsverksamheten ska uppgå till minst 7 på en 10-gradig skala. 8,6 (8,3). 2. Minst 40 procent av alla besökare ska vara pojkar eller flickor. Fritidsgårdar 13 år och uppåt: 39 procent flickor och 61 procent pojkar. Valvet, 16 år och uppåt: 19 procent flickor och 81 procent pojkar. 3. Fritidsgårdsbesökarnas betyg på det inflytande de har över gårdens verksamhet ska uppgå till minst 8 på en 10-gradig skala. 8,0 (7,9). Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1, 2 och 3: Enkätundersökningar har gjorts på samtliga fritidsgårdar för att följa upp de två målen. Mest nöjda är besökarna på Björkeby fritidsgård, deras besökare anger även något högre värden avseende möjligheterna att ha inflytande över den verksamhets som bedrivs. Målet om att könsfördelningen ska vara 40/60 eller jämnare uppnås inte på någon fritidsgård. Alla fritidsgårdar som vänder sig till besökare i åldrarna 13 år och uppåt ligger dock nära målet, medan Valvet som vänder sig till äldre besökare har en betydligt ojämnare könsfördelning. Verksamhetsmått Gemensamma kostnader för administration och ledning ovanför utförarnivå ingår ej. KULTUR OCH BIBLIOTEK Ekonomi, mnkr Kultur, kostnader Bibliotek, kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad Volymer Antal konstutställningar Antal boklån per invånare Antal besök per invånare Bruttokostnad per lån (kr) FRITIDSVERKSAMHET Ekonomi, mnkr Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad Volymer Anmälda i fritidsklubb Besöksfrekvens Antal föreningsaktiviteter 76 2014 2013 2012 -7,7 -25,3 -33,0 -1,1 -34,1 -7,4 -25,0 -32,4 0,4 -32,0 -7,3 -24,5 -34,8 0,0 -34,8 7 4,8 5,9 73 9 4,8 6,2 72 9 4,8 6,2 70 0,0 -77,0 -77,0 0,6 -76,4 0,0 -74,1 -74,1 0,8 -73,3 0,0 -73,6 -73,6 0,3 -73,3 1 285 56 % 45 134 1 269 52 % 45 080 1 158 59 % 49 041 Konstguidning i skulpturparken på Görvälndagen den 6 juni. Foto: Andreas Hägerstrand. Kultur och fritid Egenregiverksamheten • Antal anställda: 153 Ansvarsområde Kultur och fritid ansvarar för kommunens verksamheter i egen regi inom kultur, kulturskola, bibliotek och fritid. ta in extrapersonal samt vid inköp under året. Viktiga händelser Beställningen Görvälns årstider, en evenemangscykel som görs tillsammans med föreningarna i området, rullar nu på i sitt tredje år och är en satsning som lyfter området. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader exklusive kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat 139,0 137,4 134,2 138,3 1,2 139,5 -0,5 133,4 2,8 136,2 1,3 -132,1 -1,7 -133,8 0,4 2,1 1,3 6,3 0,8 5,1 Nettoinvestering Eget kapital För andra året i rad firades Sveriges Nationaldag i kombination med Görvälndagen vid en samlad festdag vid Görvälns Slott den 6 juni. Evenemanget var mycket välbesökt och bjöd på ett strålande väder. Görvälndagens huvudarrangör är Järfälla Hembygdsförening. Arbetet med anläggnings- och underhållsplan och med energibesparande åtgärder inom idrott & fritid har framgångsrikt fortsatt under år 2014. Under år 2014 slutfördes upphandlingen för en ny simhall i Jakobsberg. Byggstart för den nya simhallen beräknas vara våren 2015. Ekonomiskt utfall Järfälla kultur redovisar ett underskott om 0,6 mnkr. Enheten hade för året ett inplanerat underskott om 0,5 mnkr. I början av året invigdes en ny lokal för fritidsgården i Kallhäll. Den nya gården fick namnet Station 7. Järfälla Bibliotekets resultat visar underskott om 0,5 mnkr. I underskottet ingår kostnader för den skadegörelse biblioteket Jakobsberg råkade ut för vid inbrott vars egentliga syfte var att ta sig vidare ut i centrum samt ökade kostnader för IT/datasystem samt för E-medier. Miljöredovisning Miljödiplom guld har Järfälla Idrott och fritid och Järfälla Kultur. Järfälla Bibliotek har brons- och silverdiplom och påbörjar arbetet med guld 2015. Järfälla Fritidsgårdar har miljödiplom brons. Järfälla Idrott & fritid visar ett överskott på 0,4 mnkr. Energioch personalkostnader är lägre än budgeterat. Investeringsredovisning Järfälla Kultur- och fritid har investerat för 2,1 mnkr, där Järfälla Idrott & fritid har den största delen om 1,2 mnkr. Järfälla Fritidsgårdar redovisar ett överskott på 0,3 mnkr. Anledningen är i huvudsak att enheten varit återhållsam med att 78 Verksamhetsmått KULTUR OCH KULTURSKOLA Antal konstutställningar Antal program barn och ungdom Antal barn skolbio (vt och ht) Antal elever Kulturskolan (ht) BIBLIOTEK Antal lån/invånare Antal besök/invånare Kostnad/lån (kr) IDROTT OCH FRITID Intäkter simhallen (tkr) Antal föreningsaktiviteter Antal sålda fritidskort för anställda i kommunen FRITIDSGÅRDARNA Bruttokostnad för verksamhet för barn 10–20 år (exkl fritidsklubbar) (tkr) 2014 2013 2012 7 34 11 810 1 424 9 35 11 985 1 404 9 25 11 568 1 452 4,8 5,9 73 4,8 6,2 72 4,8 6,2 70 5 143 45 134 5 503 45 067 5 349 49 041 588 625 577 16 543 16 593 16 531 På biblioteken finns böcker, tidskrifter, språkkurser, filmer, musik och tv-spel att låna hem. Förutom att läsa böcker kan du även studera på biblioteket. Foto: Mikael Nasberg 79 Socialnämnden Samhällsuppdraget (beställardelen) • Ordförande: Björn Falkeblad (M) Förvaltningschef: Johan Bergman • Antal anställda: 197 Ansvarsområde ett särskilt fokus på individuppföljningar under år 2014. Detta fokus kommer att kvarstå även i framtiden. Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg, funktionshinder, individ- och familjeomsorg exklusive familjerätten, arbetsmarknadsåtgärder, den kommunala hälso- och sjukvården samt uppgifter inom det bostadssociala området (bostadsanpassning). Från den 1 april 2014 ansvarar avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd för uppföljningar på övergripande nivå. Resultaten ska vidareförmedlas till avdelningscheferna som ansvarar för dialogmöten med utförare inom olika insatser samt med avtalsuppföljningar med olika utförare. Socialnämnden har även ansvar för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen, tillsyn över handel med tobaksvaror och nikotinläkemedel, dödsboutredningar, föreningsbidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer. Socialnämnden ansvarar också för psykiskt och socialt omhändertagande när kriser och katastrofer inträffar i kommunen. En uppföljningsplan har upprättats för uppföljningar under perioden 2014–2016. Uppföljningarnas inriktningar ser olika ut bland annat beroende på om uppföljning främst ska avse åtgärder som krävts i tidigare uppföljningar eller om det gäller ett nytt avtal eller nytt uppföljningsområde. Generellt sett finns en ambition att uppföljningar av nya kontrakt ska göras cirka tre månader från att ett företag har fått kunder (gäller upphandlingar enligt LOV) eller fått överta driften av en verksamhet (gäller övriga). Uppföljningar som föranleds av särskilda händelser (återkommande klagomål och missförhållanden, dåliga resultat vid genomförda uppföljningar med mera) kan leda till att omprioriteringar behöver göras, vilket i sin tur kan föranleda att uppföljningsresurserna måste omfördelas. Ekonomiskt utfall Socialnämndens resultat för år 2014 redovisar ett resultat på 5,0 mnkr. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader exklusive kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat 132,5 110,0 119,5 -1 258,6 -3,6 -1 262,2 -1 129,7 1 134,7 5,0 -1 200,6 -3,6 -1 204,2 -1 094,2 1 096,9 2,7 -1 192,5 -2,7 -1 194,7 -1 075,2 1 015, 1 -60,1 2,9 2,3 -56,7 8,0 -59,4 Nettoinvestering Eget kapital Äldreomsorg 2014-års Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) visar att Järfälla kommun har en bra personalkontinuitet och ett serviceutbud över medeltal både avseende hemtjänst och särskilt boende. Kommunens förbättringsområden finns bland annat inom väntetid till särskilt boende samt till viss del inom brukarnöjdhet. Kostnaden som redovisas i måtten avseende särskilt boende och hemtjänst härrör från verksamhetsåret 2013. Den lokala brukarundersökningen som genomfördes med hjälp av Nordiska Undersökningsgruppen uppvisar jämfört med tidigare år ett resultat med en liten sammanlagd försämring med indexvärde 13,06/15,00 under 2014 jämfört 13,13/15,00 under 2013. Möjliga förbättringsområden finns främst kring kännedom av personal samt i viss mån nöjdheten kring måltider. Kvalitetsredovisning Myndighetsenheterna ansvarar för uppföljningar på individnivå. Inom äldreenheten och enheten funktionsnedsättning är individuppföljning ett utvecklingsområde. Därför har det varit 80 Funktionshinder Inom funktionshinder listas just nu endast ett nyckeltal inom KKiK. Det är kring området LSS och det grupp- och serviceboende index vilket aggregeras från Öppna jämförelser inom området. Kommunens värde på nyckeltalet är 92 samtidigt som Riket uppvisar i medeltal 82. I jämförelsegruppen (13 kommuner i Stockholms län) är indexvärdet 80. har fortsatt under året. Arbetet förväntas ge en mer effektiv, likställig och rättssäker handläggning. Fokus är även på att komma till rätta med alla beslut som inte är uppföljda, finna en god dialog med utförare samt geriatriken. I juni beslutade socialnämnden om att ÄBIC ska införas för äldreomsorgen. Framtiden Den lokala brukarundersökningen (Nordiska Undersökningsgruppen) uppvisar ett jämfört med tidigare år något bättre resultat med en liten sammanlagd förbättring indexvärde 17,86/20,00 under 2014 jämfört 17,79/20,0 under 2013. Möjliga förbättringsområden finns kring personalens hjälp att hålla kontakt med familj, släkt och vänner samt medbestämmande kring när saker ska göras. Järfälla kommuns invånare blir som i många andra kommuner äldre, vilket leder till att fler blir aktuella inom äldreomsorgen. Behovet av vård och omsorg kommer att öka över tid trots att många av dessa personer är friska långt upp i åldern. Järfälla kommun eftersträvar att kunna erbjuda personer som behöver ett särskilt boende en boendeplats inom kommunen. Arbetet fortsätter med att få hem personer till kommunen där vi köper boendeplatser utanför kommunen och på så sätt få ned kostnader för köpta permanenta platser. Individ- och familjeomsorg I KKiK finns ett nyckeltal som rör Individ- och familjeomsorgen och mäter andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats i procent. Järfällas värde är här 72, Riket 78 och Jämförelsegruppens (Stockholm läns kommuner) 78 vilket trots en försämring jämfört året innan är ett väldigt gott betyg. Verksamhetsvolymer ÄLDREOMSORG Miljöredovisning 2014 Volymer för ordinärt boende Hemtjänst - Utförda timmar 420 001 Ledsagarservice - Utförda timmar* 10 602 Avlösarservice -Utförda timmar* 3 642 Korttidsboende - Antal dygn 16 560 - Antal platser 46 Köpta korttidsplatser - Antal dygn 0 - Antal platser 0 Sålda korttidsplatser -Antal dygn 1 763 -Antal platser 5 Dagverksamhet - Dagar demens 3 690 - Dagar social 4 176 Trygghetslarm, 31 dec 1 016 - antal utryckningar per år 10 267 Omvårdnadsbidrag, antal personer (årssnitt) 38 Socialnämndens verktyg för att uppnå kommunens övergripande miljömål är att arbeta med miljödiplomering. I december 2012 erhöll samhällsuppdraget den första nivån, bronsdiplomet. I december 2013 togs nästa steg och samhällsuppdraget blev godkänt för silverdiplom och i december 2014 erhölls gulddiplom. I samband med att socialförvaltningen erhöll gulddiplom, erhölls även miljödiplom från Svensk Miljöbas. Gulddiplomet gäller under två år, 2015–2016, och för att förvaltningen därefter skall få behålla diplomet krävs att samtliga enheter inom samhällsuppdraget arbetar kontinuerligt med miljöarbetet. Äldreomsorg Den kommunala äldreomsorgen syftar till att skapa förutsättningar för människor med olika funktionsnedsättningar som orsakats av åldrande, att kunna leva ett så fullvärdigt liv som möjligt. Kommunen erbjuder både individuella insatser och insatser i grupp som ska täcka in olika behov i vardagen. Det kan innebära både öppna insatser som mötesplatser eller anhörigstöd. Det kan även innebära biståndsbedömda insatser som hemtjänst, dagverksamhet, korttidsboende och särskilt boende. 2013 2012 439 202 508 340 11 919 3 016 18 250 50 18 250 50 0 0 452 1,2 1 403 4 3 250 4 607 1 040 10 344 3 517 5 242 993 9 939 44 72 141 840 394 140 760 391 138 360 391 9 485 26 10 965 30 15 025 41 944 2,6 1 753 5 2 054 5,6 *Före 2013 ingick ledsagar- och avlösartimmar i hemtjänst. Volymer för särskilt boende Äldreboende - Antal dygn (360/år) - Antal lägenheter* Köpta platser - Antal dygn - Antal platser (snitt år) Sålda platser - Antal dygn - Antal platser Ekonomiskt utfall Bokslutet redovisar ett överskott på 20,0 mkr. Överskottet beror på minskade timmar inom hemtjänst och ledsagning. Vidare har antalet dagar avseende dagverksamhet och personer som beviljats omvårdnadsbidrag blivit färre än planerat. Köpta permanenta äldreboendeplatser utanför kommunen har minskat från 29 till 20 under året. Viktiga händelser Äldreenhetens arbete med rutiner och hanläggningsprocess *Inkl. 40 nya permanenta lägenheter fr.o.m. 2012-03-01 vid Flottiljen 81 att finansieras med en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna. Funktionen avseende hemsjukvård kommer att byggas upp inom Vård och omsorg (egen regin). Funktionshinder Området Funktionshinder är inriktat på att skapa förutsättningar för människor med olika former av funktionsnedsättning att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. En funktionsnedsättning kan innebära många olikartade begränsningar i möjligheterna till att leva som andra. Därför är funktionshinderområdet en verksamhet med stor mångfald i utbudet av stöd och serviceinsatser, liksom i omfattning av dessa. Stöd- och serviceinsatserna kan till exempel innebära olika former av stöd och service i vardagen. De kan även innebära olika former av boende, sysselsättning eller avlastning för anhöriga. Verksamhetsvolymer FUNKTIONSHINDER Volymer för timrelaterat stöd Antal timmar: Hjälp i hemmet Boendestöd Avlösarservice Ledsagarservice Personlig assistans LSS Personlig assistans LASS (ersättning till Försäkringskassan) exklusive sjuklöner Verksamheten vänder sig till personer under 65 år. Därutöver finns ett antal personer från 65 år och uppåt som bor i bostad med särskild service som handläggs och redovisas kostnadsmässigt inom funktionshinderområdet. Även personer över 65 år med insatsen personlig assistans (LASS) redovisas kostnadsmässigt inom funktionshinderområdet. Kommunen ansvarar också för sociala insatser för personer som har permission från tvångsvård enligt Lag om psykiskt tvångsomhändertagande (LPT) eller Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV). Volymer för timrelaterat stöd Antal personer: Hjälp i hemmet Ledsagarservice, SoL och LSS Avlösarservice, SoL och LSS Boendestöd, SoL Personlig assistans, LSS och LASS Personlig assistans, LASS privat utförare, med betalningsansvar för första 20 tim 36 28 Ekonomiskt utfall Bokslutet redovisar ett överskott på 8,3 mnkr. Överskottet beror främst på förändringar inom bostad med särskild service, bland annat nya avtal med lägre priser. Vidare har åtgärder inom myndighetsutövningen som rör rättssäkra och likvärdiga bedömningar påverkat kostnaderna. Viktiga händelser 2014 2013 2012 82 434 30 086 9 964 30 665 54 997 93 041 23 781 30 275 23 372 59 864 106 395 20 895 19 403 28 358 51 303 153 632 117 703 136 724 307 243 80 259 168 313 242 81 222 158 289 224 79 199 168 75 72 72 Individ- och familjeomsorg Enheten funktionsnedsättnings arbete med rutinhandbok, bedömningsgrunder och utredningstexter har fortsatt under året. Arbetet förväntas ge en mer effektiv, likställig och rättssäker handläggning. Till individ- och familjeomsorgens (IFO) uppgifter hör att vara väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, att i samarbete med andra aktörer främja goda miljöer i kommunen och ett ansvar att utreda, besluta om och följa upp de insatser som beviljats dem som sökt bistånd, eller som genom dom vårdats med tvång. Framtiden Fler personer än tidigare får en diagnos som gör att de omfattas av LSS. Många får diagnos redan som (små) barn. Den medicinska utvecklingen gör även att det är fler som överlever och tillfrisknar efter svåra olyckor och sjukdomar men då ofta med funktionsnedsättningar som leder till behov av stöd i vardagen under många år. Ekonomiskt utfall Bokslutet redovisar ett underskott på 20,9 mnkr. Underskottet 2014 beror främst på placeringar av barn och ungdomar på hem för vård eller boende, HVB. Antalet har ökat från 50 stycken år 2013 till 56 stycken år 2014. Dygnskostnaden har under samma period ökat med 455 kr. Orsakerna till att dygnskostnaden har ökat är att andelen ungdomar med olika typer av framför allt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökat. Dessa ungdomar är ofta mer vårdkrävande vilket förklarar ökningen av dygnskostnaden. Hemsjukvård för LSS(boende och daglig verksamhet) är planerad att införas under hösten 2015. Införande sker under förutsättningen att länets alla kommuner säger jag till förändringen. I den så kallade principöverenskommelsen från 1994-05-27 mellan Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och landstinget, förbinder sig landstinget att utan kostnad för kommunerna fullgöra vad som ankommer på kommunerna avseende hälso- och sjukvård för personer som tillhör LSS personkrets. Vid en kommunalisering av hemsjukvården förändras principöverenskommelsen och kommunerna får själva organisera hälso- och sjukvårdsinsatserna som även inkluderar rehabilitering. Kommunernas övertagande kommer I övrigt har insatser riktade till personer utsatta för våld i nära relationer, det vill säga skyddat boende ökat. Utgifterna för ekonomiskt bistånd har minskat och försörjningsstödsenheten levererar ett positivt resultat om 3 608 tkr. 82 Verksamhetsvolymer/mått Viktiga händelser Avdelningen har under 2014 mottagit fler ensamkommande barn än tidigare, bara under perioden augusti till december kom sexton barn till kommunen. Med anledning av detta har nya avtal tecknats med Vårljus om fler platser för ensamkommande barn. Antalet nyanlända personer ökade också från åtta till arton. För denna grupp åtar sig kommunen att ordna bostad. Bristen på bostäder har präglat arbetet på alla enheter och resulterat i ökade kostnader inom alla områden. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG En allt större del av de missbrukare som söker stöd har också någon form av psykiatrisk problematik. Tendensen är också att medelåldern på dem som söker hjälp är lägre. Den mer komplexa problematik orsakad av samsjuklighet och lägre åldrar ökar kraven på kvalificerade insatser i samverkan med andra berörda. Utredning och öppna insatser på barn- och ungdomsenheterna - antalet inkomna anmälningar har ökat med 59 procent, från 547 till 871 och antalet ansökningar med 8 procent från 159 till 172. Öppenvårdsinsatserna har ökat crika 30 procent. Placeringar - under året har 54 barn och ungdomar varit placerade på hem för vård och boende vilket är 4 fler än förra året. Cirka 35 av dessa är omhändertagna enligt LVU (lagen om vård av unga i vissa fall). Vårdtiden har ökat från 160 dygn 2013 till 177 dygn 2014 per placering. 75 procent av de placerade ungdomarna har en eller flera diagnoser som exempelvis ADHD, asperger, mental retardation samt uppmärksamhetsstörning. 2014 2013 2012 Vuxenvård (enligt SoL och LVM) - Antal placerade - Antal vårddygn betalda - Antal vårddygn/placerad - Antal helårsplatser - Bruttokostnad per vårddygn(snittkostnad kr) 38 3 255 86 8,9 2 160 44 4 252 97 11,7 1 796 44 4 252 97 11,7 1 796 Familjehem - Antal placerade - Antal vårddygn betalda - Antal helårsplatser - Bruttokostnad vårddygn (snittkostnad kr) 3 453 1,2 1 859 3 268 0,7 2 177 6 496 1,4 2 352 104 19 016 52 3 056 88 17 119 47 2 696 69 16 030 44 2 475 76,5 1 486 51 498 72,9 1 547 47 129 83,3 1 488 55 971 9 090 9 069 9 933 8 420 1 094 3,9 8 366 1 061 4,1 8 385 1 228 4,0 Barn- och ungdomsvård (enligt SoL och LVU) (inkl ensamkommande flyktingbarn - Antal placerade - Antal vårddygn betalda - Antal helårsplatser - Bruttokostn per vårddygn (snittkostnad tkr) Försörjningsstöd (snittstorlek per hushåll 1,8 pers/hushåll Bruttokostnad, mnkr Antal unika hushåll Bistånd per hushåll och år (snitt) Biståndstid i månader (enbart årssiffra) Kostnad per biståndsmånad (snitt per hushåll) Biståndskostnad per invånare och år Andel personer i % av befolkningen ”Jobb 100” och ”Tryggt och snyggt” är insatser som ingick i denna nya satsning. Jobb 100 har inneburit att personer som står mycket långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden har erhållit ettåriga anställningar. Arbetet har bedrivits genom en nära samverkan mellan kommunstyrelsen, socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. De allra flesta hushåll som har erbjudits anställning har blivit självförsörjande genom den lön hushållet har erhållit. Framtiden Arbetslösheten i Järfälla kommun bedöms kvarstå på en hög nivå under 2015. Särskilt för grupper med en svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att ha ett fortsatt behov av ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet. Arbetsmarknadsåtgärder Bostadsbristen i Storstockholm är ett betydande problem som befaras kvarstå och troligtvis även öka i omfattning. För hushåll som saknar fast inkomst är det i stort sett omöjligt att få ett förstahandskontrakt. Staten har huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Kommunens roll är att komplettera statens insatser på området samt följa utvecklingen och vidta åtgärder för att förebygga arbetslöshet. Jobbcenter får sina uppdrag från programområdena IFO och Arbetsmarknad genom avtal som grundas på kommunens åtgärdsplan för arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser. Verksamheten riktar sig till personer som ansöker och får försörjningsstöd, är arbetslösa eller har ett arbetshinder. Jobbcenter samverkar med Arbetsförmedlingen för att gemensamt verka för att människor inte fastnar i långvarigt bidragsberoende. Allt fler både bland ungdomar och unga vuxna personer med missbruksproblem har psykiatriska problem. Detta ställer krav på mer flexibla insatser från socialtjänsten och ett ännu mer intensivt samarbete med BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) och vuxenpsykiatrin. Ekonomiskt utfall Bokslutet redovisar ett underskott på 1,7 mnkr. Underskottet beror på engångsposter för lönebidrags- och nystartsjobb inom projekten jobb 200 och jobb 100. 83 Måluppföljning SOCIALNÄMNDEN Effektmål Resultat 2014 1. Andelen kunder som upplever att våra tjänster och insatser är effektiva ska öka. (ÄO och FO). Resultat utifrån index med maxpoäng 35. 30,85 (30,92). 2. Andelen kunder som upplever att de lever ett självständigt liv med god livskvalitet ska öka. (ÄO och FO) Resultat utifrån index med maxpoäng 35. 30,85 (30,92). 3. Andelen överklagade beslut som utfaller i likhet med nämndens beslut ska vara minst 80 procent. 86 procent (-). Måluppfyllelse Kommentar Effektmål 1 och 2: Mäts genom lokal brukarundersökning genom att indexera svarsresultaten. Värdet är fortfarande högt men med en ytterst liten minskning. Effektmål 3: Målet är nytt för året och följdes därför inte upp år 2013. Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Måluppföljning SOCIALNÄMNDEN Effektmål Resultat 2014 1.Antalet hushåll med barn/ungdomar med försörjningsstöd ska minska. 265 hushåll (229 hushåll). 2. Andelen kommuninvånare med försörjningsstöd ska minska. Totalt antal biståndstagare 2 739 (2 834). Cirka 3,87 procent (cirka 4,1 %). 3. Antal hushåll med försörjningsstöd ska minska. 1 514 (1 573). Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Antalet hushåll med barn/ungdomar med försörjningsstöd har ökat mellan åren 2013 och 2014. Ökningen finns främst bland de mycket stora familjerna. Minskningen av antalet bidragshushåll var 59 st. Bidragande orsak till minskat antal bidragshushåll är den fortsatta satsningen för att bryta det sociala utanförskapet som påbörjades under 2013 och har fortsatt under år 2014. ”Jobb 100” och ”Tryggt och snyggt” är insatser som ingick i denna satsning. Jobb 100 har inneburit att personer som står mycket långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden har erhållit ettåriga anställningar. Effektmål 2 och 3: Såväl andelen kommuninvånare med försörjningsstöd, som det faktiska antalet invånare med försörjningsstöd har minskat. Antalet kommuninvånare ökade från 69 167 sista kvartalet år 2013, till 70 701 sista kvartalet år 2014. Samtidigt minskade antalet biståndstagare från 2834 år 2013 till 2739 biståndstagare år 2014. 84 Måluppföljning ÄLDREOMSORG Effektmål Resultat 2014 1. Kunderna ska vara nöjda eller mycket nöjda med deras inflytande över hur, var när insatsen ges. Indexvärden, max 5,0. SÄBO: 4,0 (4,1). HTJ: 4,4 (4,4). DAG: 4,1 (4,1). 2. De äldre ska vara nöjda eller mycket nöjda med äldreomsorgen. Särskilt boende: 78 procent (78 %). Hemtjänst: 86 procent (86 %). 3. Andelen av alla beslut inom hemtjänst som omprövas inom ett år ska vara minst 90 procent. Cirka 81 procent (cirka 72 %). Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: I jämförelse med föregående års resultat är ambitionen att värdena ska öka, vilket de inte har gjort. Dock är värdena fortfarande höga och i princip oförändrade. Effektmål 3: Andelen beslut som omprövas har stigit 9 procentenheter mellan 2013 och 2014, men målet är inte uppfyllt eftersom resultatet inte når upp till den målsatta lägstanivån. En bidragande orsak till detta är den stora personalomsättningen som har varit på äldreenheten. Utifrån resultatet kommer nu analys och förbättringsåtgärder att tas fram och genomföras. Effektmål 2: En lika stor andel av de äldre som bor i särskilt boende, respektive som har hemtjänst, är nöjda år 2014 som 2013. Järfälla ligger emellertid under medlet i länet och i riket. Se även avsnittet om Kommunens Kvalitet i Korthet, sist i årsredovisningen. Förbättringsåtgärder kommer att tas fram och genomföras i dialog med utförarna. När dina behov av vård och omsorg är så stora att du inte längre kan bo kvar hemma kan du ansöka om att flytta till äldreboende. I Järfälla finns åtta äldreboenden. Foto: Sara Norrehed 85 Måluppföljning FUNKTIONSHINDER Effektmål Resultat 2014 1. Utbud och valmöjligheter inom sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning ska öka. 4 utförare (2 utförare). 2. Samtliga personer som bor i en Bostad med särskild service eller ett särskilt boende ska ha en aktuell genomförandeplan. 80 procent (-). 3. Andelen av alla beslut som är omprövade i samband med beslutets utgångsdatum ska vara minst 90 procent. 79 procent (76 %). 4. Samtliga beställningar till utförare ska innehålla mål och syfte med insatsen sa att genomförandeplanerna kan utgå från detta. 100 procent (100 %). Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Utbudet och valmöjligheterna har ökat mellan åren, från 2 till 4, genom införande av LOV och det sätt på vilket kommunen genomför LOV dvs. att företag väljer att bli certifierade i Järfälla. nör, vilket påverkar när upprättande alternativt uppföljning av planen sker. Förbättringsåtgärder kommer att tas fram och genomföras i dialog med utförarna. Effektmål 2: En genomförandeplan ska beskriva när, var och hur hjälpen/stödet till den enskilde ska ske. Planen upprättas i dialog med den enskilde och ska ha följts upp under årets 6 senaste månader. Vissa har genomförandeplaner som inte uppföljda under årets sista månader. En orsak till resultatet är att ett större antal enheter har bytt driftentrepre- Effektmål 3: Andelen omprövade beslut för utgångsdatum har ökat med 3 procentenheter men når inte upp till den målsatta lägsta nivån. Effektmål 4: Detta styrs numera genom verksamhetssystemet, vilket gör att alla beställningar innehåller mål och syfte. 86 Måluppföljning INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Effektmål Resultat 2014 1. Andelen öppenvårdsinsatser ska öka. Målet är uppnått i den meningen att kostnaden för öppenvårdsinsatser har ökat jämfört med föregående år. 2. Andelen biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet ska minska. Andelen med försörjningshinder på grund av arbetslöshet har minskat något trots att antalet har ökat något. 3. Andelen barn och ungdomar som får komma till tals och lyssnas på i sina kontaktar med socialtjänsten ska öka. Handläggningen sker i enligt BBIC (Barnets Behov i Centrum), därigenom är målet uppfyllt till 100 procent. 4. Efter avslutade insatser ska återkommande individärenden minska. Andelen ej återaktualiserade ungdomar efter insats var 72 procent (82 %). 5. Minst 50 procent av alla som anvisas till ”Jobbcenter” ska efter 3 månader ha ett arbete, annan praktik eller studier. (Arbetsmarknad) 50 procent (70 %). Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Andelen öppenvårdsinsatser kan inte jämföras med föregående år då en omläggning har gjorts för hur insatserna registreras i verksamhetssystemet. Istället har uppföljningen utgått från kostnaderna för öppenvårdsinsatser som en indikator. Dessa har ökat mellan åren 2013 och 2014, vilket föranleder slutsatsen att målet är uppfyllt. Effektmål 4: En orsak till minskad andel kan vara mera komplicerade ärenden, men det behöver inte vara dåligt med en minskning eftersom det är beroende också av vilken insats det gäller. En vidare analys kommer att göras och förbättringsåtgärder kommer att tas fram och genomföras. Effektmål 2: Antalet hushåll med försörjningshinder på grund av arbetslöshet har ökat från 906 stycken föregående år till 918 stycken för år 2014, men andelen har minskat något tack vare befolkningsökningen. Effektmål 5: Målet uppnås, minskningen jämfört med föregående år beror på att svårare målgrupper har remitterats till Jobbcenter det senaste året. Effektmål 3: Målet är uppfyllt och i det kommande målarbetet ska utvärderas om nytt mål ska tas fram. 87 Verksamhetsmått Gemensamma kostnader för administration och ledning ovanför utförarnivå ingår ej 2014 2013 2012 47,3 -498,4 -451,1 1,4 -449,7 47,8 -493,9 -446,1 0,2 -445,9 55,3 -505,8 -450,5 -0,6 -451,1 1 631 1 637 1 685 FUNKTIONSHINDER Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad 16,8 -381,4 -364,6 4,0 -360,6 13,2 -354,3 -341,1 0,1 -341,0 17,3 -356,8 -339,5 -0,3 -339,8 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (inklusive ekonomiskt bistånd) Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad 61,9 -323,2 -261,3 -0,4 -261,7 48,0 -300,5 -252,5 -1,1 -253,6 39,9 -284,7 -244,8 -2,5 -247,3 11,4 -97,2 -85,8 7,2 -100,5 -93,3 5,3 -95,9 -90,6 1 486 51 498 9 090 8 420 1 094 1 547 47 129 9 069 8 366 1 061 1 488 55 971 9 933 8 385 1 228 ÄLDREOMSORG Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad Bruttokostnad per dygn i särskilt boende, kr/dygn EKONOMISKT BISTÅND Ekonomi, mnkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Antal hushåll Bistånd per hushåll, kr Biståndstid i månader (enbart årssiffror) Biståndstid per hjälpmånad, kr Biståndskostnad per invånare, kr 88 Vård- och omsorg Egenregiverksamheten • Chef: Arnfinn Kleveland • Antal anställda: 900 Ansvarsområde Väsentliga personalförhållanden Vård och omsorg är kommunens egen regi inom äldreomsorg och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Organisationen innehåller många olika verksamheter. Hemtjänst, äldreboende, mötesplats för äldre, dagverksamhet för äldre, larm- och nattpatrull, daglig verksamhet, sysselsättning, gruppboende, serviceboende, boendestöd, personlig assistans, avlösare, kontaktperson, ledsagare, korttidsfamilj, korttidshem, restauranger, personligt ombud och Järfälla hemstöd. Som stöd till verksamheterna finns Vakansen som är Vård och omsorgs egen vikarieförmedling samt funktionen Ledning och stöd. 900 personer fanns anställda inom Vård och omsorg vid årskiftet 2014, varav 824 personer (cirka 92 procent) var tillsvidareanställda. Antalet anställda har ökat med ca 11 procent från året innan. Antalet årsarbetare har ökat i nästan samma utsträckning. Anledningen till ökningen är övertagande av nya verksamheter samt volymökningar inom hemtjänst. Andelen män är har ökat något. Däremot har andelen tillsvidareanställda män minskat. Andelen heltidsanställda ligger på i stort sett samma nivå, även om männens heltider minskat. Vad gäller medelsysselsättningsgraden har denna, om än marginellt, ökat och ligger på en fortsatt mycket hög nivå. De som arbetar deltid har en genomsnittlig sysselsättningsgrad på 78,2 procent. ÅRETS RESULTAT MNKR Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital 2014 2013 2012 481,1 -475,3 -0,4 -475,7 5,4 460,2 -459,6 -0,4 -460,0 0,3 408,7 -409,4 -0,3 -409,7 -1,0 0,0 0,1 23,6 1,0 23,4 Miljöredovisning Vård och omsorgs mål är att samtliga enheter/uppdrag minst ska ha miljödiplom Brons. Huvuddelen har nått målet. Viktiga händelser Järfälla hemtjänst har under året fortsatt att växa. Dels på grund av att flera väljer dem som utförare, dels på grund av att ett större hemtjänstföretag gick i konkurs under våren. Den ekonomiska ersättningen för utförda timmar har inte fullt ut täckt verksamhetens kostnader trots en effektiv bemanningsplanering. Korttidssjukfrånvaron har ökat till en relativt hög nivå. Boendestödsteamet är i samma situation som Järfälla hemtjänst. Övertagande av uppdrag från privata utförare är en utmaning som har präglat 2014. Sex uppdrag inom området funktionsnedsättning och ett äldreboende har tagits över under året. Att hitta rätt medarbetare till sommarvikariat har varit svårare än tidigare år. Ekonomiskt utfall Vård och omsorg redovisar ett överskott med 5,4 mnkr. Av överskottet hör 1,4 mnkr till äldreomsorgen och resterande 4,0 mnkr till området funktionsnedsättning. Förvaltningen har under året tagit över enheter från externa utförare. Den positiva avvikelsen beror bland annat på att kostnaden för vikarier blev lägre än beräknat. Järfälla Hemtjänst visar på ett underskott. Ersättningen för utförd hemtjänsttimme täcker inte kostnaderna för att driva verksamheten. Samma sak gäller boendestödet. De uppföljningar av kundkvalitet som är gjorda visar på en generellt hög nöjdhetsgrad som är i nivå med uppsatta mål eller högre. Vid uppföljning av resultaten fokuserar Vård och 89 omsorg på de delar som får svagare respons – där kan förbättringar göras. Samtliga uppdrag som Vård och omsorg har ansvaret för under 2014 har genomförts i enlighet med de mål och ambitioner som är uttryckta i kravspecifikationer eller överenskommelser. Framtiden Vård och omsorg har under 2014 styrt och följt upp uppdragen med hjälp av”Balanserat styrkort”. Perspektiven kund, ekonomi och medarbetare har använts. Utfallen redovisas i delårsuppföljningar och verksamhetsberättelse. Respektive uppdrags månadsuppföljningar redovisas på Järfälla kommuns intranät, vilket underlättar för medarbetare att följa utvecklingen. Under 2015 finns det flera stora utmaningar. En är att utveckla de verksamheter som har tagits över från privata utförare. En annan är utvecklingen inom området hemtjänst där ambitionen är att klara av att tillhandahålla tjänster med kvalitet och att minska korttidssjukskrivningarna. En tredje är att hitta personer med rätt kompetens både avseende medarbetare och verksamhetschefer. En fjärde avser att anpassa stödsystem och organisation till den relativt stora tillväxt som har skett det senaste året. Vård och omsorg ser positivt på framtiden. Behovet av omsorg ökar och de satsningar inom fortbildning och kvalitetsutveckling som har gjorts under en rad av år gör att organisation är väl rustad för att anta nya utmaningar. Vård och omsorgs kvalitetsledningssystem har varit certifierat enligt SS-EN ISO 9001:2008 för perioden 2011-01-07–201401-06. Efter en extern revision hösten 2013 har certifikatet förnyats och gäller nu fram till 2017-01-06. Certifikatet omfattar samtliga verksamheter utom de som har tagits över under slutet av 2014. Investeringar Vård och omsorg disponerade 0,7 mnkr för investeringar inom områdena ersättningsinventarier och arbetsmiljö. Utfallet vid årets slut blev 0,2 mnkr. Genomförda investeringar avser ersättningsinventarier. Järfälla Hemstöd ger tips och råd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. Foto: Sara Norrehed 90 Kallhälls dagverksamhet. Foto: Sara Norrehed Fältarna Kristofer, Evelina och Sara jobbar förebyggande för att skapa trygga uppväxtförhållanden för barn och ungdomar i Järfälla. Foto: Mikael Nasberg. Stöd och behandling Egenregiverksamheten • Chef: Alexander Rajsic • Antal anställda: 73 Ansvarsområde Förebyggargruppen Järfälla Stöd och Behandling ,JSB, är en utförarorganisation inom Socialförvaltningen, som på uppdrag av beställarna bedriver allmänt och riktat förebyggande samt uppsökande socialt arbete. Verksamheten erbjuder råd, stöd samt behandlingsinsatser på hemmaplan bland annat genom samarbete med Landstinget och Prima. Detta sker antingen med remiss eller i form av ”öppen dörr”, där allmänheten kan söka hjälpen direkt på eget initiativ och dels i form av biståndsinsatser genom att socialsekreterarna beställer insatser för målgruppen barn/familjer, ungdomar och vuxna. Ansvarsområde Förebyggandegruppen består av åtta olika verksamheter. Dessa verksamheter kompletterar varandra på det sättet att de tillsammans verkar på alla tre preventionsnivåer; den universella nivån med insatser riktade till alla i Järfälla, den selektiva nivån med insatser riktade till riskgrupper och på den indikerade nivå med insatser riktade till individer. Förebyggandegruppens arbete ska främja goda levnadsförhållanden i Järfälla kommun och i förebyggande syfte svara för omsorg, service, upplysningar, råd och stöd till enskilda och grupper enligt socialtjänstlagens intentioner. Inom JSBs verksamhetsområde finns också insatser som omfattar olika slags boenden för ungdomar och missbrukare, samt administrationen av Individ- och familjeomsorgens sociala boendekontrakt. Inom JSB finns också Jobbcenter vars uppdrag i form av arbetsmarknads och sysselsättningsinsatser regleras genom avtal med beställaren och arbetsförmedlingen. Verksamheterna är öppna och kräver inget beslut om bistånd. Förebyggandegruppens verksamheter bygger på ett nära samarbete med aktörer inom och utom den egna förvaltningen. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader Årets resultat 79,7 -80,1 -0,4 102,7 -103,8 -1,1 69,9 - 72,4 -2,5 3,5 4,5 Eget kapital Förebyggandegruppens verksamheter är Ungdomsmottagningen, Drog- och brottsförebyggande verksamheten, Trygghetssamordning med trygghetsvärdar och grannstödsbil, Fältverksamheten, Familjecentral med kuratorer, Gruppverksamheten med barnstöds- och föräldrastödsgrupper, Mobilt team i nära samarbetet med skolans barn- och elevhälsa samt Budget- och skuldrådgivning Nordväst. Beskrivning av respektive verksamhet Gruppverksamheter Ekonomiskt utfall Gruppverksamheternas mål är att ge stöd till föräldrar och barn/tonåringar för att förebygga psykosocial ohälsa. De olika grupper som erbjuds är öppna och kräver ingen biståndsbedömning men socialsekreterare kan remittera sina klienter. Grupperna kan genomföras som en universell insats det vill säga vända sig till föräldrar i allmänhet i kommunen medan andra grupper är insatser på selektiv nivå och därför riktas mot en målgrupp, föräldrar eller barn, med särskild problematik. Verksamheten använder i grupperna metodmaterial baserade på bästa tillgängliga kunskap och erfarenhet. JSB redovisar ett underskott om 0,4 mnkr. Detta är ett resultat av minskade volymer främst från Arbetsförmedlingen. Väsentliga personalförhållanden Antalet anställda uppgick till enbart 131 personer vilket motsvarade 128 helårsarbeten. Detta är en klar minskning i jämförelse med samma tidpunkt föregående år när Projekt 200 pågick. Pågående Projekt 100 har en mindre volym av anställda. 68 personer var tillsvidareanställda, vilket motsvarade 67 helårsarbeten. 94 Familjecentral Trygghetssamordning Verksamhetens basverksamhet är en aktiv samverkan med Järfällas barnmorskemottagningar (BMM), barnavårdscentraler (BVC) och öppna förskolor. Målgruppen är blivande föräldrar samt föräldrar med barn 0–5 år i syfte att främja psykisk och fysisk hälsa hos barn och föräldrar. Målgruppen erbjuds enskilda stödsamtal, riktad gruppverksamhet och deltagande i föräldrautbildning. Uppdraget består i att samordna frivilligarbetet som genomförs inom ramen för trygghetsvärdarnas, nattvandrarnas och grannstödsbilens insatser. Samordnaren har ett nära samarbete med aktörer som Polis, Järfälla Hus AB, kommunala BRÅ samt med ett stort antal föreningar och frivilligarbetare. Trygghetsvärdar Verksamheten ska i samverkan med andra aktörer verka för att Jakobsbergs centrum ska upplevs som en trygg plats. Trygghetsvärdarna rör sig i Jakobsbergs centrum varje fredag- och lördagskväll. Tillsammans med värdarna går Nattvandrare som rekryteras från Järfällas föreningsliv. Drog och brottssamordning Verksamheten bedriver ett kommunövergripande drog- och brottsförebyggande arbete i Järfälla. Syfte med verksamheten är att förebygga missbruk och kriminalitet och främja goda uppväxtförhållanden för barn och ungdomar i Järfälla kommun. I samverkan med andra förvaltningar och myndigheter arbetar verksamheten operativ bland annat med kunskapsinhämtning, informationsspridning, utbildning och opinionsbildning. Verksamheten har en referensgrupp knuten till sig – Drog och Brottsförebyggande gruppen med representanter från grundoch gymnasieskolan, fritidsgårdarna, ungdomsteamet (JSB), ungdomsenheten (IFO), och närpolisen. Grannstödsförare Verksamheten ska bidra till att förhindra brott och skapa trygghet i Järfällas bostadsområden. Genom bil- och fotpatrullering vara närvarande i nämnda miljöer för att störa, observera och rapportera kriminell verksamhet. Budget och skuldrådgivning Verksamheten sker i samverkan mellan kommunerna, Sollentuna, Upplands-Bro och Järfälla. Målgruppen är personer som är skuldsatta eller riskerar att hamna i överskuldsättning. Budget och Skuldrådgivningen erbjuder hushållsekonomisk rådgivning, skuldrådgivning, handläggning och stöd vid skuldsanering. Rådgivningen syftar till ekonomisk rehabilitering och till att förebygga ekonomiska problem i hushållen framöver. Ungdomsmottagningen Ungdomsmottagningen ska främja ungdomars psykiska och fysiska hälsa, stärka ungdomar i identitetsutvecklingen så att de kan hantera sin sexualitet. Verksamheten ska också förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. Målgruppen är ungdomar 13–23 år. Till motagningens basverksamhet hör kurativa samtal, undersökningar och tester av barnmorska/läkare samt att sprida information och arbeta utåtriktat med till exempel skolklasser. Mottagningen har tagit emot 4 024 flickor/kvinnor (11 % färre än 2013) och 672 pojkar/män (15 % fler än 2013). Mottagningen har besökts av grupper från kommunens samtliga grundskolor åk 8 samt från gymnasiesärskolan och introduktionsklasserna. Behandlingsgruppen Ansvarsområde Behandlingsgruppen erbjuder insatser för barn, ungdomar och vuxna samt deras anhöriga som bor i kommunen. Verksamheten erbjuder såväl rådgivande som behandlande insatser. Behandlingsgruppens målsättning är att med brukaren i centrum och utifrån dennes och familjens behov forma insatserna. Mobilt team Spädbarnsverksamheten Fröet Verksamheten bedrivs i nära samarbete med skolans Barn och Elevhälsa och utförs integrerat och samlokaliserat. Målgruppen är barn och ungdomar från förskoleklass till åk 9 i Järfälla kommun och vårdnadshavare och närstående till dessa. Syftet är att förstärka elevhälsoarbetet som utförs i kommunen med hjälp av insatser som är samordnande, stödjande, motiverande, samverkande och förebyggande. Målet är att förhindra att barn och ungdomar aktualiseras inom socialtjänsten. Verksamheten är ett samverkansprojekt mellan Järfälla Stöd och Behandling och Barn och ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Järfälla (BUP). Syftet med verksamheten är att ge hjälp till föräldrar och barn där deras samspel brister. Målgruppen är familjer med barn 0–1 år med anknytningsproblematik, där bristerna orsakar symptom hos barnen och där det finns risk för barnets framtida utveckling. Samspelsbehandlingen sker både i grupp och genom enskilda samtal. Fältverksamheten Familjebehandling/ Ungdomsbehandling (Biståndsbedömda insatser från IFO) Verksamhetens uppdrag är att verka för att förbättra barn och ungdomars uppväxtvillkor. Fältarbetarna ska synliggöra barns och ungdomars behov och resurser och på ett tidigt stadium upptäcka brister i barns och ungdomars uppväxtvillkor, så att tidiga insatser blir möjliga. Basen i Fältverksamheten är det uppsökande arbetet i offentliga ungdomsmiljöer. Samverkan med andra aktörer i syfte att förbättra ungdomars villkor är en viktig del i arbetet. Verksamheten jobbar också med gruppverksamhet, individuella stödkontakter, utbildningsinsatser med mera. Fältverksamhetens målgrupp är ungdomar 10–20 år. Verksamheten erbjuder stöd, rådgivning och familjebehandling till familjer med barn och ungdomar i åldrarna 0-20 år. Verksamheten utgår ifrån biståndsbedömarnas önskemål och behov av insats. Uppdraget är att skapa förutsättningar så att en förändring i familjernas livssituation blir möjlig. Behandlingsarbetet utgår från ett systemiskt/pedagogiskt förhållningssätt med en helhetssyn på familjen. Arbetet syftar till att ge 95 insatser till barn, ungdomar och föräldrar utifrån deras behov. Behandlande insatser sker i form av familjesamtal, enskilda samtal i den miljö som passar familjens behov. Arbetet sker till både i familjernas hemmiljö och i verksamhetens lokaler på plan 5 i Posthuset. Verksamheten erbjuder också individuellt utformat stöd till ungdomar för att motivera till förändring i beteende och tankesätt. insatser för vuxna med beroendeproblematik eller en social problematik. Syftet är att ge stöd och motivation till den enskilde i dennes vardag för att verka för en förändring, uppnå nykterhet och förbättring av livssituationen både för den enskilde och deras omgivning. Insatsen sker innan eller parallellt med andra insatser i from av behandlingssamtal eller andra stödresurser i form av boende, sysselsättning, studier mm. Verksamheten har nära samverkan med landstingets beroende vård samt med Jobbcenter. Föräldramottagningen SAM-teamet Verksamheten är en öppen mottagning för familjer med barn/ ungdomar mellan 0–20 år. Familjerna kan erhålla upp till fem samtal utan biståndsbedömning. Syftet är att föräldrar på ett enkelt och smidigt sätt kan erhålla råd och stöd kring sina barn/ungdomar och på så sätt snabbt komma tillrätta med problem i föräldraskapet eller kring barnet/ungdomen. Verksamheten sker i samverkan med Prima beroendevård och psykiatri. Målgruppen är vuxna med allvarlig psykisk sjukdom eller störning samt med svår eller allvarlig beroendeproblematik. Målsättningen är att genom att arbeta i ett team runt den enskilde tillgodose deras behov av stöd i vardagen för att öka livskvalitén för de enskilda personerna. Familjevåldsmottagningen Vuxenmottagningen Verksamheten är en öppen mottagning för kommuninvånarna och tar emot uppdrag från biståndsbedömarna på IFO. Verksamheten erbjuder upp till tio samtal utan biståndsprövning samt kan även erbjuda barn som bevittnat våld behandling, dock efter biståndsprövning. Verksamheten erbjuder insatser för vuxna missbrukare med begynnande och grava missbruksproblem genom öppen dörr, fem samtal erbjuds utan biståndsbeslut eller via uppdrag beställda från biståndsbedömarna i form av samtals behandlingar för brukare och deras anhöriga. Syftet är att genom samtal erbjuda möjligheter att bearbeta, stödja och förändra livssituationen för brukare och anhöriga. Målsättningen är att uppnå varaktig drogfrihet och en långsiktigt fungerande vardag för de inblandade både avseende familjerelationer, arbete hälsa mm. Verksamheten erbjuder insatser enskilt och i grupp. Familjerådgivningen Verksamheten är en öppen mottagning för alla kommuninvånare och ingår i kommunens kundval för Familjerådgivning. Verksamheten erbjuder samtal för enskilda, par och familjer. Familjerådgivningen är en hjälp att komma vidare i sin livssituation och erbjuder upp till fem samtal, därefter medges ytterligare samtal efter beslut av IFO chef. En egenavgift tas vid varje besök om 244 kr. Förvaltning av sociala lägenheter Verksamheten hanterar de biståndsbedömda beslut om andrahandsuthyrning av bostäder. Verksamheten hanterar förvaltning i from av kontrakt, hyror, störningar, varningar och verkställande av uppsägning. Beslut om verkställighet ligger på myndighet samt även fördelning av lägenheter. Verksamheten hanterar även kontraktsskrivningar för boende på Kvarntorpet. Ungdomsteamet-Mini Maria Verksamheten bedrivs i samverkan med Landstinget och erbjuder biståndsbedömda insatser i form av motiverande samtal, behandling, provtagning samt medicinsk behandling för ungdomar med missbruksproblem. I uppdraget ingår även uppsökande arbete utifrån kommuns Drogpolicy för att öka tidig upptäckt och främja samverkan med interna och externa aktörer i kommunen. Boendeteam unga Verksamheten erbjuder stödboende för ungdomar med olika behov av boendeformer. Insatserna är individuellt utformade utifrån den unges behov. Insatserna sker i form av plats i boende, boendestöd, tillsyn samt vid behov erbjuds även insatser i from av kvalificerat kontaktmanskap. Verksamheten är biståndsbedömd och kan kombineras med andra insatser för familjen, till exempel familjebehandling. Verksamheten erbjuder i dag boende platser utspridda i hela kommunen. Ungdomstjänst På uppdrag från myndighet genomförs arbetspraktik och samtalsdel för ungdomar dömda till ungdomstjänst. Verksamheten rekryterar och handleder arbetsplatser och har en kontinuerlig rapportering till IFO. Kvalificerat kontaktmannateam ungdom Boendeteam vuxna Verksamheten erbjuder individuellt utformade biståndsbedömda insatser för ungdomar som är i behov av enskilt stöd på grund av sitt eget beteende eller brister i hemmiljön. Insatsen riktar sig till ungdomar som har behov av att få stöd i sin nuvarande livssituation eller behov av att förändra och bryta ett negativt beteende, till exempel skolk, självskadebeteende, asocialt beteende, kriminalitet med mera. Verksamheten erbjuder också individuell behandling för unga i form av påverkansprogram för att motivera till förändring. Verksamheten erbjuder olika boendealternativ efter biståndsbedömda beslut. Teamet ansvarar för utformning, stöd, motivation och tillsyn av drogfrihet i de olika boendeformerna. Insatserna utformas utifrån individernas behov och syftar till att ge möjlighet till ett långsiktigt drogfritt liv. Stöd i nykterhet och sysselsättning är viktiga delar i kombination med ett tryggt boende. Målsättningen är att de enskilda skall komma vidare och få möjlighet till ett eget boende under trygga former. Verksamheten förfogar i dag över boendeplaster med olika stöd nivåer. Insatsen kan kombineras med andra individuella insatser i forma av behandlingssamtal, anhörigstöd med mera. Kvalificerat kontaktmannateam vuxen Verksamheten erbjuder biståndsbedömda individuellt utformade 96 Måluppfyllese Jobbcenter Enligt avtal mellan Jobbcenter och IFO ska minst 60 procent (remitterade) av alla anvisade till Jobbcenter ha efter tiden på Jobbcenter ett arbete, annan åtgärd eller studier. Enligt Jobbcenters statistik blev resultatet att 55 procent av alla avslutade insatser blev självförsörjande. Jobbcenter avslutade 941 ärenden under 2014 och av dessa blev 515 självförsörjande. Ansvarsområde Jobbcenter får sina uppdrag från programområdena Individ- och familjeomsorgen och Arbetsmarknad genom avtal för arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser. Verksamheten riktar sig till personer som uppbär försörjningsstöd, är arbetslösa eller har ett arbetshinder. Jobbcenter samverkar med arbetsförmedlingen i syfte att gemensamt verka för att människor inte fastnar i långvarigt bidragsberoende och genomför olika typer av arbetsmarknadsåtgärder. Utförda insatser på Jobbcenter Projekt 100 Jobbcenter har i överenskommelse med beställaren påbörjat ett nytt projekt ”projekt100”, som riktar sig mot dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och har varit bidragsberoende under lång tid på försörjningsstödet. Projektet syftar till att hitta en relevant arbetsplats och anställningen kommer att pågå under 1 år. Detta projekt sker i nära samarbete med Arbetsförmedlingen som beviljar lönestöd. Fram till och med oktober, då projektet svslutades, har 69 personer anställts i projektet. Av dem är 63 procent anställda inom egna verksamheter, 47 procent i externa verksamheter. 11 procent av dem som har anställning i egna verksamheter är på väg ut i externa placeringar. Åtgärd Offentligt skyddade arbeten (OSA) Kommunal arbetspraktik 18 år och uppåt (KAP) Kommunal arbetspraktik för sommarpraktikanter Insatser med anställningsstöd Mottagningsgrupp (jobbsökeri) Summa Totalt 2014 49 310 10 79 599 1 047 Vid kommunens egna sågverk i Görväln tillverkar Jobbcenters OSA-lag bland annat staket till naturreservaten. OSA betyder Offentligt skyddade arbeten. Foto: Anna Gradén. 97 Familjerättsnämnden Ordförande: Ronny Gilderskär (KD) Förvaltningschef: Johan Bergman • Antal anställda: 8 Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Järfälla och Upplands-Bro kommuner har sedan 1 januari 2008 en gemensam familjerätt under en gemensam nämnd. Järfälla är värdkommun. Familjerätten ingår organisatoriskt i Järfälla kommuns socialförvaltning och det övergripande ansvaret för ledning och administration ligger på avdelningschefen för Individ- och familjeomsorg. Bokslutet visar ett nollresultat. Kvalitetsredovisning Enheten är i fas vad gäller faderskapsutredningar och har inga köer för adoption. Utredningstiderna för vårdnads-, boendesoch umgängesutredningar ligger i enlighet med riktlinjerna kring tre till fyra månader. Även vad gäller samarbetssamtal har enheten nått målet med 1–2 veckors väntetid under 2014. Målet 90 procent helt eller delvis enade i sammarbetssamtalen har inte uppnåtts under 2014. Statistiken för 2014 visar på 74 procent en sänkning från 2013 då 80 procent var helt eller delvis enade. Familjerätten inom socialtjänsten är en verksamhet som regleras av föräldrabalken och socialtjänstlagen. Enligt föräldrabalken ska kommunen besluta enligt följande: • faderskap: godkänna faderskapsbekräftelse, utreda faderskap, väcka och föra talan i mål om faderskap, lägga ner utredning om faderskap • umgänge med umgängestöd enligt beslut av domstol • godkänna respektive inte godkänna avtal om vårdnad, boende och umgänge • lämna upplysningar till tingsrätten i vårdnadsmål • utse utredare i ärenden om vårdnad, boende och umgänge • yttra sig i adoptionsärenden Socialstyrelsen gjorde under hösten 2013 en undersökning hur kommunerna hanterar domstolars beslut om umgängesstöd enligt 6 kap 15 c § föräldrabalken, samt på vilket sätt och i vilken utsträckning kommunerna lever upp till sina åtaganden. Familjerätten har därför under 2014 sett över sitt arbete och de rutiner som finns kring umgängesstöd. Bland annat har rutiner utarbetats för att säkerställa att alla barn som är aktuella för umgängesstöd har en egen kontakt med handläggare. Beslut enligt socialtjänstlagen omfattar: • medgivande vid adoption • prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande • återkalla medgivande till adoption • uppföljning av adoptionsärenden En lagändring trädde i kraft1 juli 2014 rörande förstärkta samarbetssamtal som anger att kommunerna är skyldiga att i samarbetssamtal ta upp frågor kring barnets försörjning. Utifrån lagändringen har enheten haft ett antal egna studiecirklar för att jobba med det material som Socialstyrelsen kom ut med under hösten 2014, samt tagit del av andra myndigheters och enheters arbete kring barns försörjning för att kompetensutveckla samtalsledare kring familjeekonomiska frågor. ÅRETS RESULTAT MNKR Intäkter Kostnader exklusive kapitalkostnad Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital 2014 2013 2012 1,7 -6,1 0 -6,1 -4,4 4,4 0,0 1,6 -5,8 0 -5,8 -4,2 4,3 0,1 1,7 -5,6 0 -5,6 -3,9 4,2 0,3 0,0 0,0 1,1 0,0 1,0 Miljöredovisning Familjerätten har under 2014 fortsatt sitt miljöarbete i likhet med övriga förvaltningen. Samtliga i arbetsgruppen har genomgått en miljöutbildning. Förvaltningen har under året uppnått gulddiplom. Viktiga händelser Fyra handläggare har under våren 2014 varit på familjerättssocionomernas rikstäckande utbildningar i Örebro. Två medarbetare har gått grundutbildningen i samarbetssamtal och två medarbetare påbörjade under hösten 2014 en avancerad utbildning i samarbetssamtal som pågår under två terminer 98 att det ansvar som Socialstyrelsen har inom det familjerättsliga området överförs till MIA. och anordnas av Ersta Sköndals Högskola. Detta utifrån den extra satsning som kommer att göras för att metodutveckla och förbättra resultaten för samarbetssamtalen. Socialstyrelsen har under december 2014 på regeringens uppdrag i en rapport kartlagt barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Enheten kommer under 2015 arbeta med de rekommendationer och förbättringsområden som socialstyrelsen tagit fram i rapporten. Alla medarbetare på familjerätten har under våren 2014 genomgått uppdragsutbildningen ”utredningsarbete i den sociala barnavården” som anordnades tillsammans med Ersta Sköndals Högskola. I oktober 2014 påbörjades ett samarbete med Attunda tingsrätt i likhet med de projekt som bedrivs mellan Nacka, Södertörn och Södertälje tingsrätter tillsammans med familjerätterna på Södertörn. Barnperspektivet lyfts fram genom att en familjerättssekreterare med barnkunskap är närvarande vid förhandlingen i tingsrätten. Föräldrarna får mellan förhandlingarna stöd och hjälp att pröva olika lösningar och lära sig fokusera på barnets behov och minska konflikten. Syftet är att hitta varaktiga samförståndslösningar. Verksamhetsvolymer VOLYM (ANTAL BARN) ÅR 2014 (Siffran inom parantes anger volymen år 2013 Fastställda faderskap Samarbetssamtal Snabbupplysning Remisser från tingsrätten angående vårdnad, umgänge, boende Framtiden Från och med 1 mars 2015 kommer myndigheten för internationella adoptioner (MIA) att byta namn till myndigheten för familjerätt och adoption. Myndigheten ombildas genom Järfälla Upplands-Bro Totalt 372 (360 252 (239) 116 (89) 159 (145) 112 (138) 20 (38) 531 (505) 364 (377) 136 (127) 48 (49) 17 (23) 65 (72) Måluppföljning FAMILJERÄTTSNÄMNDEN Effektmål Resultat 2014 1. Alla barn och ungdomar ska bli sedda och komma till tals i familjerättens utredningar. Träffar barnet/barnen vid minst fyra tillfällen i samtliga utredningar. 2. Antalet helt eller delvis enade personer i samarbetssamtal ska uppgå till 90 procent. 74 procent (80 %). 3. Vid konflikt om vårdnad, boende och umgänge för barn och ungdomar ska samtliga föräldrar etc. erbjudas samarbetssamtal inom 1–2 veckor. Två veckor (minskade från tre veckor på våren till två veckor på hösten 2013). Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Samtliga utredningar har granskats och kvalitetssäkrats. För att säkerställa att målet uppfylls finns idag en välarbetad rutin att i samtliga utredningar träffa barnet/barnen vid minst 4 tillfällen, två hembesök och två samtal. medarbetare vidareutbildat sig inom området, dels har handläggarna börjat att i högre utsträckning än tidigare träffa föräldrar i enskilda samtal inför samarbetssamtalen. Effektmål 3: Vad gäller samarbetssamtal har enheten nått målet med 1–2 veckors väntetid under 2014. Genom att koncentrera samtalen till vissa gemensamma tider för handläggarna, det vill säga strukturera arbetstiden effektivare har målet kunnat uppfyllas. Ett långsiktigt arbete som gett resultat. Effektmål 2: Målet 90 procent helt eller delvis enade i sammarbetssamtalen har inte uppnåtts under 2014. Resultatet, 74 procent, är en sänkning från 2013 då 80 procent var helt eller delvis enade. Ett identifierat utvecklingsområde är att utveckla befintliga rutiner och metoder kring detta, det arbetet påbörjades under hösten 2014. Dels har två 99 Erik är Järfällas skogsförvaltare. Kommunen vårdar skogen för att bevara och öka den biologiska mångfalden, men även för att Järfällaborna ska kunna njuta av skogen. Foto: Anna Gradén. Tekniska nämnden Samhällsuppdraget • Ordförande: Emma Feldman(M) Förvaltningschef: Mikael Rångeby • Antal anställda: 78 Ansvarsområde Ekonomiskt utfall Nämnden ansvarar för trafikplaner och trafikfrågor, gatuhållning, gatubelysning, parkeringstillstånd, dagvatten, vatten- och avloppsförsörjning, avfallshantering, park- och naturvård, lantmäteriteknisk verksamhet samt namnsättningsfrågor. Tekniska nämnden är en remissinstans för fysiska planer och andra remisser gällande övergripande infrastrukturfrågor. Tekniska nämnden redovisar totalt ett överskott på 19,7 mnkr. 2013 uppgick resultatet till -13,4 mnkr. På grund av förändring i redovisningslagen genomfördes under 2014 en ny redovisningsprincip i kommunen; komponentavskrivningar när det gäller anläggningstillgångar. Det innebär att förvaltningens tillgångar när det gäller infrastruktur, har fått förändrade avskrivningstider. Med hänsyn tagen till den förändrade redovisningsmetoden skulle resultatet uppgå till +10,5 mnkr Verksamheterna finansieras både genom skattemedel och genom avgifter. I den skattefinansierade delen ryms verksamhetsområdena ledning, administration, projektledning, park och naturvård, väg och trafik samt delar av kart- och mätverksamhet. Dessutom ingår fastighetsenheten, en utförandeenhet inom anläggningsarbeten och fordonsadministration. I den avgiftsfinansierade delen ingår vatten, avlopp och dagvatten samt avfallshantering. Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett överskott på 8 mnkr. För de skattefinansierade verksamheterna blev avskrivningskostnaderna 9,2 mnkr lägre än bud-geterat. Med hänsyn tagen till den förändrade redovisningsmetoden skulle resultatet uppgå till -1,2 mnkr. Kostnader för vinterväghållningen avviker med +6,1 mnkr vid jämförelse med budget 2014. Inom förvaltningens verksamheter ingår insatser för att uppnå de uppsatta regionala miljömålen för Stockholms län, huvudsakligen inom verksamhetsområdena avfall, vatten och avlopp, park och natur, samt väg och trafik. Resultatet för Vatten och avloppsenheten för 2014 redovisas, som ett överskott på +11,6 mnkr. Det verkliga resultatet för verksamheten uppgår till +22,7 mnkr. De resterande 11,1 mnkr redovisas, som en skuld till VA kollektivet. Det positiva resultatet beror till största delen på den nya taxan som trädde i kraft 2014. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkt Kostnad exklusive kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnad Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat 210,5 204,9 210,3 -250,7 -66,4 -317,1 -106,6 126,3 19,7 -262,1 -73,5 -335,6 -130,7 117,1 -13,6 -268,6 -59,6 -328,2 -117,9 109,3 -8,6 375,7 310,9 217,0 -1,7 -8,2 -2,4 0,0 Nettoinvesteringar Eget kapital skattefinansierat avgiftsfinansierat Resultat för avfallsverksamheten redovisas som 0 kr. Det verkliga resultatet för perioden är +0,3 mnkr och redovisas som en ökning av skulden till avfallskollektivet. Den nya taxan, som började gälla 2014 syftar till att stimulera önskade miljöbeteenden i enlighet med avfallsplan 2020. På längre sikt förväntas sorteringen av avfallet öka och den totala avfallsmängden minska. 102 Väsentliga personalförhållanden rarfunktion, Spacetime. Syftet är att medvetengöra resvanor i tjänsten och uppmuntra till miljövänliga alternativ. Bygg- och miljöförvaltningen är testpilot till mars 2015. Under året har elcyklar köpts in. Cykelkurser har genomförts för kommunens invånare. Fem elbilar och två laddningsstationer har köpts in till fastighetsavdelningen. En ny lastbil Scania med miljöklass euro VI har investerats. Antalet årsarbetare uppgick under året till 78 medarbetare. Medelåldern är 47 år. Miljöredovisning Bygg- och miljöförvaltningens miljöarbete utförs i enlighet med kommunens gemensamma miljöplan 2010–2020. I miljöplanen har tekniska nämnden fått ansvar för att utföra flera samt olika uppdrag. Biologisk mångfald Flera insatser har gjorts under året för att bidra till ökad biologisk mångfald. Bland annat har vassöar utanför Säby strandäng slyröjts för att stävja igenväxning och skapa bra förutsättningar för häckande fåglar – exempelvis skrattmåskolonin – inför 2015. Under 2014 har förvaltningen beslutat och genomfört en sammanslagning de tre befintliga miljödiplomen till ett gemensamt för hela förvaltningen.. Entreprenörernas miljöpåverkan Vid upphandlingar av samtliga entreprenader ställs miljökrav. Sedan görs uppföljning av att miljökraven följs. En generell kravstandard är framtagen och i linje med kriteriedokumenten från MSR, miljöstyrningsrådet. Kompletterande röjningsarbeten har genomförts av partier med igenväxningsvegetation (örnbräken) i befintliga hagar i naturreservaten. Högstubbar har skapats och död ved har lämnats till nytta för djurliv, svampar etcetera. Traditionell ängsvårdskötsel har genomförts. Cirka två hektar åkermark har såtts för att hålla viltåkrar inom naturreservaten, för att gynna fågelliv- och däggdjur. Energieffektivisering via beläggningsentreprenaden har minskat med 20 grader i tillverkningsprocessen av lågtempererad asfalt och därmed sänkt CO2 utsläppen. Även läggning av så kallad slaggasfalt ger bättre hållbarhet och förlänger därmed tiden mellan nya asfalteringar. Slaggasfalten har även en bullerreducerande effekt. Avfall Totalt har 5 000 hushåll anslutit sig till matavfallsinsamlingen. Vidare har skåp för insamling av elavfall köpts in, som kommer att ställas ut i alla matbutiker som har plats och vill hjälpa till. Transporters klimatpåverkande utsläpp Bygg- och miljöförvaltningen minskar miljöpåverkan vid tjänsteresor genom att använda en bokningsportal med reseplane- Vattnet är en viktig resurs i Järfälla. För att uppmärksamma att du kan bidra till ett renare vatten genomför kommunen varje år kampanjen Ren bil med rent samvete och ger Järfällaborna rabatt på miljöanpassade biltvättar. Foto: Alexander Mahmoud. 103 Ekonomiskt utfall Skattefinansierad verksamhet Resultatet för Vatten och avloppsenheten för 2014 redovisas, som ett överskott på +11,6 mnkr. Det verkliga resultatet för verksamheten uppgår till +22,7 mnkr. Årets överskott på +22,7 mnkr ska balansera det ackumulerade underskottet på 11,6 mnkr. Kvarstående 11,1 mnkr blir en skuld till VA kollektivet ÅRETS RESULTAT MNKR Intäkter Kostnader exkl. kapital Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital 2014 2013 2012 75,0 -139,8 -53,4 -193,2 -118,2 126,3 8,1 345,1 88,6 -150,3 -60,7 -211,0 -122,4 117,1 -5,3 89,0 -154,1 -52,9 -207,0 -117,9 109,3 -8,6 277,9 -1,7 163,1 2,4 Det positiva resultatet beror till största delen på den nya taxan som trädde i kraft 2014. Taxehöjningen ska täcka tidigare underskott, ökande kostnader orsakade av till exempel höjt pris för inköp av vatten, ökande volymer och succesivt växande kapitalkostnader i samband med intensiva ledningsrenoveringar. Det som påverkade årets kostnader var främst Brommas reningsverks försenade investeringar. Även avskrivningarna är lägre än budgeterat. Dessutom har minskade underhållskostnader från Veolia förbättrat resultatet, som följd av det milda vädret vilket ledde till mindre ledningsskador. Ekonomiskt utfall Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett överskott på 8 mnkr. På grund av förändring i redovisningslagen genomfördes under 2014 en ny redovisningsprincip i kommunen; komponentavskrivningar när det gäller anläggningstillgångar. Det innebär att förvaltningens tillgångar när det gäller infrastruktur, har fått förändrade avskrivningstider. För de skattefinansierade verksamheterna blev avskrivningskostnaderna 9,2 mnkr lägre än budgeterat. Med hänsyn tagen till den förändrade redovisningsmetoden skulle resultatet uppgå till -1,2 mnkr. 2013 uppgick resultatet till -5,1 mnkr. Käppala reningsverks extra avledning av spillvatten på grund av ledningsbrott i Kallhäll kostade drygt 1,5 mnkr mer än budgeterat. Viktiga händelser Arbetet med ledningsförnyelse har fortgått enligt de av Tekniska nämnden uppsatta målen, det vill säga 100 år ledningsförnyelsetakt rullande på en tre års period. Vidare har dagvattennätet spolats och filmats. Sedan tidigare fortsätter arbetet med spolning och filmning av spillvattennätet. Flera stora projekt pågår, som syftar till att förbättra dagvattnet. En ny taxa har började gälla från januari 2014. Den bygger strikt på självkostnadsprincip. Avgiftsfinansierad verksamhet VATTEN OCH AVLOPP Ansvarsområde Vatten- och avloppsverksamheten har haft en större driftstörning i juni då spillvatten läckte uti Mälaren under arbetsområdet med Mälarbanan i Kallhäll. Läckan stoppades samma dag, som den bekräftades, men reparation kvarstår. Trafikverket har gjort en anmälan till arbetsmiljöverket förknippat med detta. Spillvattnet leds förnärvarande till Käppala förbundet. Vatten och avloppsenheten ansvarar för planering, projektering, upphandling av utbyggnad samt drift- och underhåll av kommunens vatten- och avloppsanläggningar och utloppsdiken. I skötseln av vatten- och avloppsnätet ingår även jour och beredskap. Enheten sköter avläsning och byten av vattenmätare. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnad exkl. kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnad Nettokostnad Årets resultat 94,4 -71,0 -11,8 -82,8 11,6 11,6 75,3 -71,9 -11,6 -83,5 -8,2 -8,2 80,4 -74,4 -6,0 -80,4 0,0 0,0 25,8 30,6 -8,2 51,0 0,0 Nettoinvesteringar Eget kapital 104 AVFALL Ansvarsområde Sopsugen i Barkarbystaden startade i maj 2014. Den tar förutom hushållsavfall kunna ta hand om avfallet från papperskorgar. Avfall ansvarar för insamling, omlastning, transport, återvinning och slutligt omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, om inte avfallet har sorterats ut för att omhändertas av producent. Sektionen ansvarar också att ta fram underlag för upphandling av entreprenör för insamling av avfallet samt för information till hushållen. Avfallssektionen utgör kommunens kompetens i avfallsfrågor. Investeringsredovisning Tekniska nämndens totala årsbudget för investeringar uppgår till 510,5 mnkr. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Investeringar har utförts för 375,7 mnkr, vilket utgör 76 procent av årets budget. Intäkter Kostnader exkl. kapital Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat 41,2 -39,9 -1,2 -41,2 0,0 41,1 -40,0 -1,1 -41,1 0,0 40,8 -40,1 -0,7 -40,8 0,0 Avvikelserna beror på orsaker såsom överklaganden, förseningar beroende på andra intressenter i projekten, försenade detaljplaner samt resursbrist på konsultsidan. 4,7 0,0 32,9 0,0 2,8 0,0 Nettoinvestering Eget kapital Skattefinansierad verksamhet Inom den skattefinansierade delen investerades 345,1 mnkr, vilket utgör 76 procent av årets budget. Avgiftsfinansierad verksamhet Ekonomiskt utfall Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade totalt 30,6 mnkr, vilket utgör 57 procent av årets budget. Resultat för avfallsverksamheten redovisas som 0 kr. Resultatet för perioden är 0,3 mnkr och redovisas som en ökning av skulden till avfallskollektivet. Verksamhetens projekt, som avviker mest är utbyggnad av dagvattenledningar på +5,7 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen består främst av förnyelsen av va-nätet, vilket innebär utbyte och renovering av vatten- och avloppsledningar där driftstörningar uppstått samt där vattenkvalitén inte kan upprätthållas. Jämfört med 2013 har resultatet försämrats med -0,8 mnkr. Den nya taxan, som började gälla 2014 syftar till att stimulera önskade miljöbeteenden i enlighet med avfallsplan 2020. På längre sikt förväntas sorteringen av avfallet öka och den totala avfallsmängden minska. Kvalitetsredovisning Uppföljning av insamlingsentreprenörernas utförande sker fortlöpande, dagligen och vid särskilda möten, för att säkerställa att avfall hämtas enligt kommunens avfallsföreskrifter och entreprenadavtal. Kommunen ställer bland annat krav på redovisning av kvalitet, service, miljö, arbetsmiljö och trafiksäkerhet. Kundtjänst deltar i driftmöten. Matavfallsinsamlingen har nu erbjudits samtliga en- och två bostadshus. En större anslutningsgrad förväntas som följd av den miljöstyrande avfallstaxan, som trädde i kraft januari 2014. Viktiga händelser Regeringens utredning för att göra en allmän översyn av avfallsområdet är klar. Kommunens ansvar är i stort sett oförändrad. Delar av beslutet går i samma riktning, som planeringen för Barkarbystaden. Kommunen började under 2014 med att inventera avfallskärlen för restavfall i en- och tvåbostadshus. Inventeringen syftar till att byta ut de kärl, som är gamla och slitna och därmed bristande funktionalitet. De gamla kärlen kommer att materialåtervinnas. Inventeringen visade att en majoritet av kärlen inte höll standarden varför de byttes ut. 105 140 000 vårlökar planterades, två blommor var till alla Järfällabor. Foto: Anna Gradén. Måluppföljning PARK OCH GATA Effektmål Resultat 2014 Måluppfyllelse 1. Nöjdhet med underhållet och skötsel av gator och vägar i kommunen ska öka. 78 procent nöjda (78 %). Av kvinnorna: 79 procent. Av männen: 76 procent. 2. Nöjdhet med underhållet och skötsel av gångoch cykelvägar ska öka. 78 procent nöjda (78 %). Av kvinnorna: 79 procent. Av männen: 76 procent. 3. Minst 80 % ska vara nöjda med Görvälnområdet. - i.u 4. Minst 80 % ska vara nöjda med området kring Säbysjön - i.u 5. Funktionshindrade ska anse att tillgängligheten i utemiljön har förbättrats Medelvärde 3,37 på en femgradig skala i.u 6. Nöjdheten med renhållning av parker och allmänna platser ska öka 80 procent nöjda (77 %). Av kvinnorna: 81 procent. Av männen: 79 procent. 7. Kommuninvånarnas upplevelse av trygghet i parker och på allmänna platser ska öka. - 8. Nöjdheten med kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse ska vara minst 80 procent. 78 procent nöjda (77 %). Av kvinnorna: 78 procent. Av männen: 78 procent. i.u Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1 och 2: Målen är inte uppnådda, andelen nöjda är densamma som i föregående mätning. Undersöks genom SCB:s medborgarundersökning. En åtgärd för att förbättra måluppfyllelsen kommande år är utökad information till medborgarna om pågående aktiviteter. emellertid gjorts för att förbättra tillgängligheten både dessa år. År 2014 tillgänglighetsanpassades bl.a. busshållsplatser. Tillgänglighetsrådet var överlag nöjda, men trottoarer och gator är utpekade föbättringsområden inför kommande år. Effektmål 3: Målet har inte följts upp. Nollbasmätning genomfördes 2013. Effektmål 6: Målet är uppnått. Fortsatta åtgärder planeras såsom centrumlyftet samt riktade insatser/åtgärder. Effektmål 4: Målet har inte följts upp. Varför? Nollbasmätning genomfördes 2013. Vad visade den? Investeringsprojekt för ökad måluppfyllelse har genomförts och pågår, såsom förbättring av vägar, iordningställande av fågeltornet m.m. Effektmål 7: Målet har inte följts upp. Investeringar för ökad trygghet har emellertid genomförts och pågår, såsom förbättrad belysning och gallring av skog. Effektmål 8: Målet är inte uppnått, även om nöjdheten ökat en procentenhet jämfört med föregående år. Effektmål 5: En undersökning genomfördes via tillgänglighetsrådet i oktober 2014. År 2013 genomfördes inte samma undersökning så det går inte att göra någon egentlig jämförelse mellan åren. Satsningar har 108 Måluppföljning VA Effektmål Resultat 2014 1. Antal klagomål på brunt vatten ska minska. Mäts via antal klagomål i Flexite. 23 klagomål (9 klagomål). 22 driftstörningar (15 driftstörningar). Måluppfyllelse Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Målet är inte uppnått, då såväl antalet klagomål som driftstörningar ökat mellan år 2013 och 2014. En åtgärd som planeras för att öka måluppfyllelsen kommande år är investeringar i så kallade vattenkiosker där entreprenörerna kan hämta vatten, dessa ska driftsättas våren 2015. Måluppföljning AVFALL Effektmål Resultat 2014 1. Öka utsorteringsgraden med visionen att allt avfall ska vara rätt sorterat. (Antal behållare, som debiterats för felsortering av SÖRAB). 5 (14) 2. Avfallsmängden ska minska (total mängd insamlat avfall/invånare i samtliga system). - (-) Måluppfyllelse i.u Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Målet är uppnått. Inför kommande år fortsätter informationen till kunderna när avfallet felsorteras. Effektmål 2: Statistik finns endast årsvis och redovisas vid tertial 1 kommande år. 109 Verksamhetsvolymer VÄG OCH TRAFIK Vinterväghållning, kr/m2 Vägskötsel, kr/m2 Gatubelysning, kr/ljuspunkt Väg i m² i tusental PARK OCH NATUR Skötsel av naturreservat och fornminnen Skötsel åkermark Skötsel parkskog Skötsel parkmark Skötsel Riddarparken KART OCH MÄTVERKSAMHET Leveranstid/ärende för husutsättning / lägeskontroll (arbetsdagar) Leveranstid/ärende nybyggnadskarta (arbetsdagar) VATTEN OCH AVLOPP Distribution vatten Levererad mängd vatten Antal läckor/10 km ledning Svinn Vattenledningar Vattenledningar Avledning spill- och dagvatten Energiförbrukning/meter ledning Antal stopp/10 km ledning Spillvattenledningar Dagvattenledningar Ekonomi Årskostnader/debiterad m3 vatten Årskostnader/debiterad m3 spillvatten Normaltaxa, inkl moms AVFALL Total mängd insamlat hushållsavfall, antal ton Insamlad mängd hushållsavfall, kg per invånare Matavfall som hemkomposteras i hushåll och verksamheter, antal ton Matavfall som mals i matavfallskvarn i hushåll (via VA-nätet), antal ton Utsorterat matavfall från verksamheter till biogasanläggning, inklusive mängder som hanteras genom avfallskvarn till uppsamlingstank, antal ton *)Kostnad för underhållsbeläggning ingår ej 110 2014 2013 2012 4,61* 5,43 673 2 413 7,61* 4,98 660 2 388 7,71 5,20 659 2 383 0,46 kr/m² brutto 0,56 kr/m² netto 0,12 kr/m² 0,07 kr/m² 7,5 kr/m² 35,4 kr/m² 0,44 kr/m² brutto 0,54 kr/m² netto 0,10 kr/m² 0,07 kr/m² 6,8 kr/m² 32 kr/m² 0,44 kr/m² brutto 0,54 kr/m² netto 0,10 kr/m² 0,07 kr/m² 7,5 kr/m² 37 kr/m² 3 25 3 25 3 25 5,36 miljoner m³ 1,1 st 11,5% 251 km 62 kr/m 5,77 miljoner m3 1,0 st 16 % 251 km 27 kr/m 5,77 miljoner m³ 1,0 st 17 % 250,8 km 26,7 kr/m 0,78 lWh/m 0,4 st 244 km 204 km 1,24 kWh/m 0,8 st 244 km 204 km 1,24 lWh/m 0,8 st 244 km 204 km 6,47 kr/m³ 6,86 kr/m³ 22,88 kr/m³ 5,95 kr/m3 5,55 kr/m3 16 kr/m3 5,95 kr/m³ 5,55 kr/m³ 16kr/m³ 14 340 211 208 31 14 497 217 215 28,5 14 509 219 265 25 997 547 547 Fastighet Egenregiverksamheten • Driftchef: Roland Eriksson • Antal anställda: 57 Ansvarsområde Väsentliga personalförhållanden Fastighetsavdelningen ska upprätthålla och utveckla kommunens tekniska och ekonomiska beställarkompetens inom områden byggnation och förvaltning av kommunens lokaler och bostäder samt tillhandahålla ändamålsenliga lokaler till kommunens olika verksamheter. Fastighet har 57 anställda medarbetare. Medelåldern är 49 år. Miljöredovisning Fastighetsavdelningen arbetar aktivt för att vara en miljömedveten hyresvärd. Avdelningens arbete sker inom sju huvudområden: • Miljöcertifiering • Information om miljödata till hyresgästerna • Miljökrav vid inköp och upphandlingar • Miljökrav vid energiupphandling (enbart förnyelsebar el) • Miljöplaner vid byggprojekten • Energibesparande åtgärder i kommunens byggnader • Miljöklassning av kommunens byggnader ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader exklusive kapitalkostnad Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat 438,6 434,6 401,1 -295,7 -139,7 -435,4 3,2 -274,3 -152,9 -427,2 7,4 -259,1 -135,6 -394,7 6,4 414,0 200,5 15,1 219,7 7,7 Nettoinvesteringar Eget kapital Viktiga händelser Klimatneutrala Herrestaskolan har utsetts till ett av Sveriges mest tio intressanta byggprojekt. På världens största konferens för hållbart byggande, Sustainable Buildning Conference Series i Barcelona presenterades skolan som ett av de främsta exemplen över vad Sverige har att erbjuda inom hållbart byggande. Ekonomiskt utfall Fastighetsavdelningen redovisar ett överskott på 3,2 mnkr. Det beror främst på lägre kapitaltjänstkostnader beroende på övergången till komponentavskrivningar. Periodiskt underhåll Under vintern och våren har det utförts målningsarbeten på ett flertal fastigheter. På grund av förändring i redovisningslagen genomfördes under 2014 en ny redovisningsprincip i kommunen; komponentavskrivningar när det gäller anläggningstillgångar. Det innebär att fastigheterna har fått förändrade avskrivningstider. Tidigare fördelades en fastighetsinvestering av på samma antal år oavsett vilken typ av komponenter som ingick. Från 2014 delas investeringarna istället upp per komponent och dess livslängd. För fastighet blev avskrivningskostnaderna 18,4 mnkr lägre än budgeterat. Utrangeringar med anledning av byte av avskrivningsmetod uppgick till 10,3 mnkr. Under våren och sommaren har det utförts lagningar av tegelbalkar på Björkebyskolan, omläggning av taket på Jakobsbergskolan hus H samt renoveringar av köken på ett flertal förskolor. Lås, Larm, Brand och Säkerhet Det har genomförts ett antal åtgärder för att förebygga brand, inbrott och olyckor. Den enskilt allvarligaste händelsen under året var branden i Fjällenskolan. Resultatet exklusive den förändrade redovisningsprincipen är -4,9 mnkr och beror främst på avslut av mångåriga tvister som lösts i slutet av 2014. 111 Kvalitetsredovisning Antalet projekt i 2014 års investeringsbudget var 126. Av dessa avslutades 29 projekt, 86 projekt pågår och 11 projekt har inte påbörjats. Måluppfyllnad gentemot miljöplan I miljöplan för Järfälla kommun 2010–2020 finns målsättningen att ”den genomsnittliga energianvändningen i Järfälla kommuns fastighetsbestånd ska till 2020 sänkas med 20 procent per kvadratmeter med 2009 som referensår. Projekten med största avvikelserna redovisas nedan. PROJEKTNAMN Tabellen nedan visar energianvändningen från 2012 till och med 2014 samt målet för år 2020. Skolpaviljonger Marksaneringar Tallbohovskolan Korttidsboende Görvälns slott, upprustning Utbyggnad av matsalar Ombyggnad/ upprustning av Kvarnskolan Jakobsbergskolan tillagningskök Fornvägen, serviceboende Ängsjö, motionscentral Gruppboende Kallhäll / Jakobsberg Säby ridanläggning Ulvsättraskolan Fjällenskolan, aula Kopparvägens förskola, rivning och nybyggnation Herrestaskolan Nytt Äldreboende Viksjö Tillbyggnad Neptuniskolan Olovslundsskolan ENERGIANVÄNDNING FÖRBRUKNING GWH 2014 2013 2012 Mål 2020 El Fjärrvärme Total förbrukning Förbrukning kwh/m2 24,5 24,4 48,9 201,3 25,2 26,4 51,6 211,6 25,5 29,0 54,5 224,8 45,8 195,1 Måluppfyllelse nöjda hyresgäster, Nöjd Kund Index. Fastighetsavdelningen genomför vart annat år en kundundersökning, Nöjd Kund Index (NKI). Undersökningen görs på 30–60 kommunala fastighetsorganisationer. Järfälla kommuns fastighetsavdelning får totalt sett ett starkt medelbetyg. Jämfört med 2012 ges samtliga områden i undersökningen stärkta betyg. NKI ökar från 55 poäng 2012 med fem betygsenheter till 60 poäng 2014. Det är en kraftig ökning och ett högt betyg jämfört med andra kommunala fastighetsorganisationer. Betyget på ”Kundvärde och Service” ökade kraftigt från 64 till det höga betyget 72. Investeringar Den totala årsbudgeten för fastighetsinvesteringar var 721,1 mnkr varav nedlagda kostnader är 414 mnkr, vilket uppgår till 57 procent av årets budget. Utfallet är högre än 2013 vilket i huvudsak beror på övergång från projektering till genomförande för de större projekten. ÅR 2014 2013 2012 Utfall mnkr 414,0 200,5 219,7 Budgetavvikelse, mnkr 112 -12,6 -12,1 -8,4 -7,1 -6,8 5,2 6,9 7,2 7,8 10,6 13,0 15,7 18,5 19,5 24,1 36,6 43,2 44,7 51,6 Ett miljömål som Fastighet arbeter med är att sänka energiförbrukningen i kommunens fastigheter. Foto: Anna Gradén. Transport och Verkstad arbetar bland annat med inköp och försäljning av miljöbränsle till kommunens fordon samt reparation och service av dessa. Foto: Anna Gradén. Transport och verkstad Egenregiverksamheten • Transport- och verkstadschef: Mattias Larsson • Antal anställda: 29 Ansvarsområde föräldraledighet och låg sjukfrånvaro samt att antalet beställningar till Transportservice ökat. Transport och Verkstad är en avdelning underställd Byggoch miljöförvaltningen, Tekniska nämnden. Uppdragen utförs huvudsakligen på beställning av Barn- och ungdomsnämnden, Tekniska nämnden, Kommunstyrelsen samt resultatenheter inom kommunen. Enheten ansvarar för skolskjutstransporter, måltidsdistribution, internposthantering, inköp och försäljning av miljöbränsle till kommunens fordon samt reparation och service av dessa. Sedan 2014 ingår förvaltandet av kommunens fordon i verksamheten. Det innefattar införskaffning, leasing och försäljning av fordon. Transportservice redovisar ett överskott på 1,2 mnkr. Det beror främst på att antalet beställningar ökat och samtidigt har kostnadsnivån hållits nere. Verkstadsservice redovisar ett underskott på 0,6 mnkr. Framförallt beror underskottet på att minskad efterfrågan på smidesarbeten. Fordon redovisar ett överskott på 1,4 mnkr, vilket beror på lägre kostnader för verkstadsarbeten orsakade av personalbrist, avyttring av fordon samt lägre investeringstakt än planerat. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Intäkter Kostnader exkl. kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat 51,3 35,9 36,4 -46,7 -2,6 -49,3 2,0 -35,1 -0,1 -35,2 0,7 -36,8 -0,2 - 37,0 - 0,6 2,7 0,1 2,9 0,0 2,2 Nettoinvestering Eget kapital Väsentliga personalförhållanden Transport och verkstad har 29 anställda medarbetare. Medelåldern är 48 år. Miljöredovisning Fem miljöbilar har införskaffats till hemtjänsten vid övertagande av verksamhet. En ny lastbil har införskaffats till anläggningsavdelningen och två laddstolpar för elfordon har monterats på Girovägen 2. Verksamhetsmått Transport och Verkstad förser övriga verksamheter inom kommunen med miljöbränslet EcoPar, som kan likställas med flytande naturgas. Kostnaden för EcoPar har legat stilla under året och priset har 2014 ökat med 2 procent jämfört med snittpriset 2013. Totalt har inköpta mängden EcoPar minskat med drygt 14 procent jämfört med föregående år. Troligen beror detta mestadels på att de fordon som bytts hos hemtjänsten är bensindrivna och tankas på bensinstationer samt att det varit en mild vinter och bränsleåtgången till snöröjningsfordon varit lägre än normalt. Ekonomiskt utfall Årets resultat för Transport och Verkstad visar ett överskott på 2,0 mnkr. Jämfört med föregående år är det en förbättring med 1,3 mnkr. Resultatförbättringen har olika orsaker. Fortsatt återhållsamhet för att hålla nere kostnaderna, lägre takt i fordonsbyten, avyttring av fordon, lägre personalkostnader på grund av Verksamhetsvolymer Inköp EcoPar mängd, liter Inköp EcoPar kostnad, kr Snittpris kr/liter 2014 2013 2012 187 517 2 672 119 14,25 238 252 3 323 615 13,95 220 213 2 955 182 13,44 115 Kristina, livsmedelsinsektör i Järfälla kommun, gör ett besök hos Eva, kökschef på Fjällenskolan, som varje dag lagar mat till 1 500 personer. Foto: Signe Klintrot. Miljö- och bygglovsnämnden Samhällsuppdraget • Ordförande: Aphram Melki (C) Förvaltningschef: Mikael Rångeby • Antal anställda: 35 Ansvarsområden Ekonomiskt utfall Bygg- och miljöförvaltningen är verkställande organ för miljö- och bygglovsnämnden samt den tekniska nämnden. Under miljö- och bygglovsnämnden sorterar enheterna miljö- och hälsoskydd, bygglov samt miljödiplom. Miljö- och bygglovsnämndens ansvarsområden för tillsyn och bygglovshantering styrs till största delen genom lagar. Miljö- och bygglovsnämnden redovisar ett resultat på +5,3 mnkr för året. Miljö- och bygglovsnämnden är en lokal tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, tobaks- och livsmedelslagen samt planoch bygglagen. Kommunens miljödiplomeringsarbete av företag och verksamheter ingår även i nämndens ansvarsområde. Nämnden är tillsynsmyndighet inom byggväsendet och har en rådgivande verksamhet gentemot allmänheten i byggoch miljöfrågor. Miljö- och hälsoskydd redovisar ett resultat på +2,3 mnkr. Överskottet beror dels på att höjningen av taxan från och med 2014 genererat högre intäkter än budgeterat samt att vakanta tjänster tillsatts senare än planerat. Den politiska verksamheten redovisar ett resultat på +0,9 mnkr. Kostnaderna för arvoden och utbildning har varit lägre än budgeterat. Bygglov redovisar ett resultat på +2,1 mnkr. Överskottet beror framför allt på att intäkterna från bygglovavgifterna ökat mer än budgeterat till följd av att antalet ansökningar om bygglov ökat. ÅRETS RESULTAT MNKR 2014 2013 2012 Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Kostnader exkl. kapitalkostnad Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat 14,6 2,6 17,2 12,0 2,6 14,6 10,1 2,3 12,4 -22,4 -0,4 -22,8 -5,6 10,9 5,3 -23,2 -0,4 -23,6 -9,0 10,9 1,9 -20,7 -0,3 -21 -8,6 11,1 2,5 1,0 0,2 5,7 0,6 3,8 Nettoinvestering Eget kapital Kvalitetsredovisning Effektiviseringav bygglovsprocessen En genomgripande analys av bygglovsprocessen genomfördes 2013 och har under 2014 justerats till ett standardiserat arbetssätt på enheten. Det nya arbetssättet är mer hållbart och effektivt samt positivt för sökande. På två år har handläggningstiden mer än halverats. Tillsyn enlig Plan- och bygglagen En genomgång av enhetens tillsynsarbete genomfördes 2013. Arbetet fortsatte under 2014 och resulterat i ökade personella resurser, ökad kompetens, struktur samt rutiner och mallar. Arbetet fortsätter under 2015. 117 Översyn av miljödiplomeringen Viktiga händelser Projektet påbörjades under 2012 och är i det närmaste färdigställt. Regelverket för diplom har setts över, de kommunala diplomen får en mer ändamålsenlig struktur, kontakten med kommunens företag har ökats och diplomverksamheten är mer synlig. Bygglovenheten har under året handlagt över 900 ärenden, vilket är en ökning med närmare 30 procent sedan 2012. Handläggningstiden har, under samma tvåårsperiod, mer än halverats. Sedan ett halvår tillbaka är handläggningstiden cirka tre veckor per ärende i genomsnitt. Antalet ärenden med handläggningstid över tio veckor har minskat kraftigt. Den positiva utvecklingen beror på ett nytt arbetssätt som en följd av ett effektiviseringsprojekt. Behovsutredning miljöbalken För att bättre prioritera tillsynsarbetet har den så kallade behovsutredningen uppdaterats. Utifrån den planeras sedan tillsynen. På så sätt fokuserar arbetet på den tillsyn som ger mest ”miljönytta”. De flesta ärenden är bygglovsansökningar från privatpersoner. Stora ärenden under året var bland annat flerbostadshus i Barkarbystaden och Polhem samt flera nya industribyggnader. En hel del ärenden har också rört förskolor och skolor. Bättre arbetssätt med kommunala miljödiplom Modellen för de kommunala diplomen har helt förändrats till att bli lättare och effektivare. Enheternas administration av diplomen har minskat. Många och mer omfattande ärenden har rört Mälarbanan. Väsentliga personalförhållanden Miljötillsynen av Mälarbanan fortsätter och handlar främst om utsläpp till vatten, föroreningar i mark, transporter, farligt avfall, buller med mera. Avdelningen har 35 anställda. Medelåldern är 42 år. Miljöredovisning En organisation för tunnelbanan har bildats och inom miljöskydd har de första ärendena gällande tunnelbanan handlagts. Miljömålsarbetet utförs i enlighet med kommunens gemensamma miljöplan 2010–2020. I miljöplanen har nämnden fått ansvar för följande uppdrag: Under året har modellen för de kommunala diplomen förändrats helt. Istället för enhetsdiplom övergick diplomeringen till förvaltningsdiplom, vilket verksamheterna uppskattar mer. Miljödiplomeringen möjliggör att fler företag och verksamheter deltar. Uppdraget att omarbeta miljödiplomsystemet avslutades under året. Alla kommunala enheter omfattas nu. Diplomeringen har utbildat cirka 650 personer, genomfört 43 revisioner och beslutat om 45 nya diplom. Bygg- och miljöförvaltningen har ett Miljödiplom Guld sedan flera år. Amanda, bygglovhandläggare, inspekterar nybyggnation av bostäder. Foto: Anna Gradén. 118 Måluppföljning MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMNDEN Effektmål Resultat 2014 Måluppfyllelse 1. Nöjd Kund Index (NKI), ska vara minst 70 för Miljö & hälsoskyddsverksamheten. NKI: 68 (62). (< 50 mkt lågt, 50–61 lågt, 62–69 godkänt, 70–80 högt, >80 mkt högt). 2. Minst 70 procent av de sökande ska vara nöjda i sin helhet med handläggningen av bygglov. (77 procent). i.u 3. Järfälla kommun ska vara bland de 6 främsta kommunerna gällande handläggningen av bygglov i sin helhet. (Rankad 3 av 16). i.u 4. Miljö- och hälsoskydds tillsyn ska leda till att Radonhalten i alla skolor och förskolor är högst 200 Bq/ m3 år 2014. I stort sett alla skolor och förskolor klarar riktvärdet. För några saknas mätvärden. 5. Miljö- och hälsoskydds tillsyn ska leda till att År 2020 har alla flerbostadshus en radonhalt som inte överstiger 200 Bq/m3. 20 procent ska uppnås 2014. 70–80 procent klarar riktvärdet. 6. Miljö- och hälsoskydds tillsyn ska leda till att skolor, förskolor och äldreboenden med tillagningskök ska ha så bra livsmedelshantering att de klassas i erfarenhetsklass A. 70 procent ska uppnås 2014. 55 procent. 7. Alla nyfunna miljöskyddsobjekt ska få tillsynsbesök inom 6 veckor. Ett objekt fick besök efter 7 veckor. 8. Diplomeringsverksamheten ska leda till att alla kommunala enheterna ska ha gulddiplom 2020. 35 procent ska uppnås 2014. 41 procent (34 %). 9. Diplomeringsverksamheten ska leda till att antal företag med miljödiplom ökar med 5 företag per år. Ökning med ett företag (ökning med två företag). Figurförklaring för måluppfyllelse på sid 50. Uppgifterna inom parentes avser år 2013. Kommentar Effektmål 1: Målet är inte uppnått. För att förbättra måluppfyllelsen kommer ett antal åtgärder att vidtas, bl.a. ska utskicken kvalitetssäkras med hjälp av förbättrade rutiner, tillsynsbesöken ska förbättras med avseende på bemötandet och handläggningen av miljöskyddsärenden ska ses över. Effektmål 7: Ett enda objekt fick besök först efter sju veckor. Befintliga rutiner ska förstärkas kommande år för att säkerställa att målet nås fullt ut. Effektmål 8: Målet är uppnått. Verksamheter som deltagit kortare tid än 2 år är dock inte inräknade eftersom de inte har möjlighet att uppnå guldnivån. Effektmål 2–3: Resultatet har blivit försenat på grund av byte av undersökningsföretag och kommer under 2015. En genomgripande analys av bygglovsprocessen genomfördes 2013 och har under 2014 justerats till ett standardiserat arbetssätt på enheten. Det nya arbetssättet är mer hållbart och effektivt samt positivt för sökande. På två år har handläggningstiden mer än halverats. Effektmål 9: Målet är inte uppnått, för att nå målet planeras ett antal åtgärder kommande år, bland annat ökad dialog med kommunens företag, bättre exponering av diplomerade företag samt miljönätverk för företag. Under första halvåret 2015 genomförs ett projekt för att öka kännedomen om miljödiplom. Effektmål 4: För att säkerställa att det inte saknas mätvärden för någon förskola eller skola ska ett utökat samarbete med kommunens fastighetsavdelning ske, för bättre rutiner kring dessa ärenden. Effektmål 6: Nya kontroller av köken kommer att genomföras i början år 2015, flera kök är på väg till erfarenhetsklass A. Men fastighetsägaren behöver i vissa fall åtgärda sliten inredning/lokaler om verksamheterna ska nå klass A. 119 Verksamhetsvolymer Verksamhetens volym bestäms dels av antalet ärenden dels av ärendenas storlek och komplexitet. Det senare är svårt att redovisa kvantitativt, nedan ges ett mått på anta-let ärenden av olika typer. Antalet bygglovsärenden var under året rekordstort och antalet frågor från kommuninvånare och företag har ökat med 9 procent sedan 2013. MILJÖ OCH HÄLSOSKYDD Utifrån inkommande ärenden: Anmälningsbeslut enligt miljöbalken Avfallsärenden Registreringar enligt livsmedelslagen Yttrande över detaljplaner Bostadstillsyn Värmepumpar Egeninitierad tillsyn: Miljöskyddstillsyn Avfallstillsyn Livsmedelskontroll, revision Offentliga lokaler Övrigt: Åtalsanmälningar Miljösanktionsavgifter Antal frågor från kommuninvånare och företag BYGGLOV * Genomsnittlig handläggningstid för bygglovsansökningar. Antal nämndbehandlade ärenden Antal delegationsbeslut av bygglov kontrollplaner Antal detaljplaneyttranden Antal frågor och klagomål från kommuninvånare 2014 2013 2012 153 54 73 10 19 94 188 33 57 7 34 83 192 29 80 6 36 97 172 7 345 78 145 29 271 87 115 3 135 127 3 24 2 26 6 39 ca 1 100 ca 1 200 ca 600 2,7 veckor 73 3,6 veckor 48 6,3 veckor 33 632 105 11 552 99 10 337 206 6 5 398 4 764 3 346 120 Järfällahus AB Ordförande: Johnny Lennström (M) RESULTATRÄKNING (MNKR) VD: Olof Lindholm • Antal årsarbetare: 61 Företagets uppdrag 2014 2013 595,6 -246,5 -66,2 -59,7 1,6 -35,0 903,0 -260,5 -81,6 -60,9 2,4 -49,0 Resultat efter finansiella investeringar 189,8 453,4 Bokslutsdispositioner -19,5 -129,1 Resultat före skatt Skatter - aktuell skatt - uppskjuten skatt 170,3 324,3 -12,9 26,5 -92,8 19,9 Årets resultat 130,9 251,4 Nettoomsättning Kostnader, drift Kostnader, underhåll Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Ändamålet med bolagets verksamhet är att i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i kommunen. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Ägardirektiv fastställdes av kommunfullmäktige 2011-11-07 och innebär bland annat följande: • en soliditet på minst 20 procent • en långsiktig marknadsmässig avkastning på 4,5 procent mätt som driftnetto plus värdehöjande underhåll dividerat med beståndets marknadsvärde • att lämna utdelning till ägaren • medverka till goda boendemiljöer, stärka boendeinflytandet och miljöarbetet Ekonomi Bolaget tillämpar redovisningsreglerna K3 från 2014. Bolaget tillämpar således komponentavskrivning och investeringsför utbyten av väsentliga komponenter på fastigheterna. Övergången till K3 har gjorts i enlighet med K3s kap 35 innebärande att jämförelsetalen inklusive noter för 2013 har räknats om. BALANSRÄKNING (MNKR) Årets resultat före skatt uppgår till 170,3 mkr. En stor del av resultatet beror på försäljning av en fastighet under året, som genererat en reavinst på 99 mkr. Den marknadsmässiga avkastningen uppgår till 6,0 procent. Resultatet uppfyller därmed den nivå som ägardirektiven anger. 2014 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 1 926,6 170,7 1 999,1 143,4 Summa tillgångar 2 097,3 2 142,5 878,3 181,5 31,6 899,0 106,9 748,5 162,0 28,7 1 042,0 161,3 2 097,3 2 142,5 Eget kapital och skulder Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Underhållet av fastighetsbeståndet ligger på en fortsatt hög nivå och under året har bolaget gått över till komponentredovisning enligt K3 vilket medför att redovisade underhållskostnader blir lägre och en större del redovisas som investering. Underhållskostnaden uppgick under året till 66,2 mkr och investeringar till 72,4 mkr. Summa eget kapital och skulder FÖRVALTAD VOLYM Försäljningar av fastigheter tillsammans med positivt kassaflöde har möjliggjort amortering av lån med 143 mkr (455 mkr). 2014 2 Bostäder Lokaler Den marknadsvärdering av hela fastighetsbeståndet som gjordes i december anger ett värde på 5 580 mkr (5 500 mkr). Avskrivningsnivån har ändrats med övergången till komponentredovisning och varje komponent skrivs av med olika tider beroende på bedömd ekonomisk nytta. Ytor m 418 689 59 601 2013 antal 5 560 465 2 Ytor m 428 009 59 942 antal 5 685 474 Viktiga händelser Under 2013 såldes fyra områden/fastigheter som Brf till boende. För tre av dessa skedde överlåtelse under 2013, den fjärde har överlåtits i februari 2014. Soliditeten uppgår till 48,6 procent (40,8 %). Marknad Investeringar – produktion Uthyrningen av bostäder är näst intill utan vakanser. Vakanser på lokaler uppgår till 5,4 procent (5,7 %). Vakanser på parkeringsplatser uppgår till 10,0 procent (10,4 %). Årets investeringar är 72,4 mkr (föregående år 41,1 mkr). 121 Personalredovisning Den 31 december 2014 hade kommunen 4 062 anställda som var månadsavlönade. Antal årsarbetare, inklusive timanställda, uppgick till 3 816. Det är ungefär samma tal som år 2013. Av kommunens chefer är 66 procent kvinnor och 34 procent män. Det är en liten ökning för kvinnorna i jämförelse med året innan. Av kommunens anställda är 76 procent kvinnor och 24 procent män, vilket är exakt samma fördelning som för 2013. CHEFSSTRUKTUR ANDEL CHEFER % Andelen tillsvidareanställda var 85 procent. Det var 88 procent av kvinnorna och 78 procent av männens som hade en tillsvidareanställning. Det är något högre andelar än 2013. 2012 66 34 64 36 64 36 Åldersstrukturen har inte förändrats avsevärt de senaste tre åren. Majoriteten av kommunens anställda finns i intervallet 40–59 år. Medelåldern är 46 år både för kvinnor och för män. Medellönen för 2014 var 28 414 kronor, för kvinnor 28 108 kronor och för männen 29 371 kronor. Kvinnors lön i procent av männens var 96 procent, vilket är en procentenhet lägre än 2013. ÅLDERSSTRUKTUR (%) ÅLDERSGRUPP 20–29 30–39 40–49 50–59 60 > PERSONALNYCKELTAL 2014 2013 2012 4 062 3 816 4 063 3 825 3 946 3 558 Personalstruktur (%) Kvinnor Män 76 24 76 24 77 23 Andel tillsvidareanställda Kvinnor Män 85 88 78 83 86 74 87 88 83 Andel heltidsanställda Kvinnor Män 76 75 82 77 75 83 77 75 84 Sysselsättningsgrad (%) Kvinnor Män 93 93 94 93 93 94 93 92 95 Personalomsättning % Personalomsättning kvinnor % Personalomsättning män % 11 11 9 - - 28 414 28 108 29 371 96 27 284 27 071 27 939 97 27 154 26 688 28 710 93 Lön (kr) Meddellön Kvinnor Män Kvinnors lön av männens % 2013 Andel kvinnor inom chefsgruppen Andel män inom chefsgruppen Andelen heltidsanställda uppgick till 76 procent och sysselsättningsgraden till 93 procent, även detta i nivå med 2013. Nytt för 2014 är att personalomsättningen tas fram i personalstatistiken och där har kommunen en personalomsättning på elva procent. Antal månadsavlönade Antal årsarbetare(inkl timanst) 2014 MEDELÅLDER Anställdas medelålder Kvinnor Män 2014 2013 2012 8 22 28 27 16 8 23 27 27 15 8 22 27 26 17 2014 2013 2012 46 46 46 46 46 46 46 46 45 Sjukfrånvaro Kommunens totala sjukfrånvaro under 2014 blev 5,8 procent, en ökning jämfört med 2013 med 0,3 procentenheter. Ökningen har skett för både kvinnor och män med en viss tyngdpunkt på kvinnors långtidsjukfrånvaro samt sjukfrånvaro i åldersgruppen 30–49 år. Korttidssjukfrånvaron var 2,8 procent. Långtidssjukfrånvaron ökade från 2,7 till 3 procent och är högre för kvinnor än män. Andelen anställda som inte sjukskrev sig någon gång under året var 32 procent. 122 SJUKFRÅNVAROMÖNSTER 2014 2013 2012 SJUKFRÅNVARO AV ARBETAD TID (%) Sjukfrånvaro totalt kvinnor män yngre än 29 år 30–49 år 50 år och äldre Sjukfrånvaro korttid 1–14 dagar kvinnor män Sjukfrånvaro långtid 15– kvinnor män 5,8 6,6 3,6 5,6 5,7 6,1 2,8 3,1 2,0 3,0 3,5 1,5 5,5 6,2 3,3 5,4 5,1 5,8 2,7 3,0 1,9 2,7 3,2 1,4 5,3 5,6 3,3 5,1 4,9 5,7 2,8 3,1 1,9 2,5 2,9 1,4 SJUKFRÅNVAROMÖNSTER (%) Ingen sjukfrånvaro kvinnor män 32 28 45 32 28 46 31 27 45 En utbildningsplan har tagits fram för arbetsmiljö, rehabilitering och information avseende olycksfall och tillbud och flertalet utbildningar inom arbetsrätt och arbetsmiljö för chefer och medarbetare har genomförts. Fem medarbetarseminarier erbjöds alla medarbetare i kommunen. Teman för dessa har varit att skriva i tjänsten, Järfälla kommuns expansion, Arbetsmiljökompassen, Powerpoint samt pensionsinformation. Det har även genomförts pensionsinformation om löneväxling för medarbetare som fyller 64 år under 2015. I april genomfördes en lönesamtalsutbildning för chefer med 38 deltagare. Inom rekryteringsområdet har det under året genomförts två utbildningar i FAIR rekrytering. Det har även hållits utbildning i Offentliga jobb vid två tillfällen. Kommunstyrelseförvaltningen och personalkonsulter har varit piloter av e-learningsystemet IKNOW. Den kommungemensamma introduktionen för nyanställda har genomförts två gånger med sammanlagt 133 deltagare. Chefsintroduktion genomfördes i oktober och där deltog 24 nya chefer. Riktlinjer för framtagandet av jämställdhetsplan har arbetats fram som ska handleda förvaltningarna i arbetet med att arbeta fram förvaltningsspecifika jämställdhetsplaner under 2015. Kommunövergripande personalinsatser Under hösten genomfördes en ledardag för kommunens samtliga chefer. Temat för ledardagen var kvalitetsutveckling. Det personalpolitiska inriktningsmålet är att Järfälla kommun ska bedriva ett arbete som medverkar till att kommunen är en attraktiv arbetsgivare där uppsatta verksamhetsmål nås genom: • • • • • • • Kommunen har under 2014 fortsatt samarbetet med Framtidsverket som en del i kommunens arbetsgivarvarumärke. I april deltog kommunen i en Framtidsmässa för studenter på universitet och högskolor. Kommunen har också haft två deltagare i Framtidsverkets utvecklingsprogram. aktivt medarbetarskap tydligt och engagerat ledarskap kompetens och professionalism sunda arbetsplatser mångfald och jämställdhet lönebildning i dialog uppföljning som leder till utveckling En upphandling av ny företagshälsovård har genomförts i samarbete med STICK och förberedelsearbete har pågått för att 1 januari 2015 byta leverantör av kommunens företagshälsovård. En genomgång av sjukfrånvarostatistik och framtagande av översiktlig handlingsplan för arbetet med sjukfrånvaron har skett under hösten. Utöver detta har en vägledning vid dödsfall och handlingsplan för alkohol och droger upprättats. Järfälla kommuns akademier utgör en viktig del i kommunens arbete med kompetensutveckling, kompetensförsörjning och som en del i varumärkesarbetet. Under våren avslutades en omgång av Medarbetarakademin och under hösten har en ytterligare omgång startats där fokus är personlig utveckling, organisationskunskap och verksamhetsutveckling. Ledarskapsakademin, som är kommunens ledarförberedande utbildning och som drivs med sex andra kommuner, har avslutats med sexton deltagare från Järfälla och även Arbetsledarakademin har under våren avslutat en omgång. Planering av nya omgångar av båda dessa akademier har påbörjats under året och i oktober startade Arbetsledarakademin. Urvalet till Ledarskapsakademin skedde under hösten och fjorton deltagare valdes ut till nästa omgång som startar i februari 2015. Planering och genomförande av kommunens personalenkät Arbetsmiljökompassen har varit en omfattande insats. Nedan följer en översikt över svarsfrekvensen för Arbetsmiljökompassen som genomfördes i november. ARBETSMILJÖKOMPASSEN ARBETSPLATS Antal inbjudna Antal svar Svarsfrekvens 3 824 2 769 72 % 1 947 189 155 1 093 285 155 1 492 170 116 645 223 123 77 % 90 % 75 % 59 % 78 % 79 % Järfälla kommun Barn och ungdomsförvaltn., Förskola och grundskola Bygg- och miljöförvaltn. Kultur- och fritidsförvaln. Socialförvaltningen Utbildningsförvaltn. Kommunstyrelseförvaln. Kommunens mentorprogram för chefer som drivits med fyra andra kommuner har även det avslutats under 2014 med åtta deltagare från Järfälla kommun. Ett Coach-program för seniora chefer startade i november med 20 deltagare, varav två chefer var från Ekerö och en från Upplands-Bro. Programmet pågår fram till hösten 2015. 123 Utsikt över Mälaren från Gåseborg i Viksjö. Foto: Andreas Hägerstrand Miljöredovisning Ansvarsområde Måluppföljning Miljöredovisningen visar utvecklingen inom ett antal prioriterade miljöområden, utpekade i kommunens miljöplan. Redovisningen omfattar Järfälla som geografisk yta och Järfälla kommun som organisation. Det miljöstrategiska arbetet i kommunen samordnas i den miljöstrategiska gruppen, där alla förvaltningar är representerade. Miljöarbete sker dagligen inom alla förvaltningar bland annat vid tillsyn, upphandling, miljödiplomering, planarbete och teknisk förvaltning. Uppföljningen av miljötillståndet och miljöarbetet i kommunen görs genom att mäta ett antal gröna nyckeltal. Nyckeltalen visar effekterna av miljöarbetet. Uppföljningen är, liksom miljöplanen, uppdelad inom tre områden: det klimatsmarta Järfälla, det miljömedvetna Järfälla och det goda livet i Järfälla. Smileyfigurerna i redovisningen visar bedömning av målen i miljöplanen som ska vara uppnådda år 2020. Trendpilarna visar utvecklingen sedan föregående år och siffror inom parantes visar föregående års siffror. Trenderna ger, i återkommande miljöredovisningar, underlag för en miljörevision där uppnådda resultat i miljöarbetet jämförs mot gällande effektmål. Resultatet ligger sedan till grund för beslut om korrigeringar, exempelvis ambitionshöjningar i miljöarbetet eller justeringar av målnivåer. Viktiga händelser Under året har nämnderna fortsatt sitt arbete med att genomföra uppdragen som finns i miljöplanen. Elva uppdrag är klara eller genomförs kontinuerligt, sju uppdrag är påbörjade och tre uppdrag är försenade. Inom 2014 års miljöfokusår Klimatsmarta Järfällabor, kunde kommuninvånarna följa nio familjer i Järfälla på sin väg att bli mer klimatsmarta. Målet var att familjerna skulle inspirera Järfällabor att bli klimatsmarta samt att minska sin klimatpåverkan med 15 procent. Familjerna klarade målet med råge och minskade sin klimatpåverkan med cirka 27 procent. Under året har kommunen deltagit i ett projekt som drivs av Swedish Green Building Council om att utveckla ett svenskt system för certifiering av stadsdelar. Järfälla har testcertifierat en av detaljplanerna i Barkarbystaden under 2014 och resultatet visade att kommunen beaktar många hållbarhetsaspekter vid planering. Målet uppnått Målet kan uppnås Målet kan delvis uppnås Målet blir svårt att uppnå ? Svårbedömt om målet kan nås Mycket positiv trend Negativ trend Positiv trend Mycket negativ trend Oförändrad trend i.u Ingen uppgift Omvärldsanalys och framtid Målbedömning För att effektivisera miljöarbetet i Stockholmsregionen pågår ett samarbete mellan länsstyrelsen, kommunerna, landstinget och Trafikverket som kallas Miljömålsdialogen. Den regionala miljömålsdialogen fokuserar på följande sex miljömål: God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning samt Ett rikt växt- och djurliv. Fyra stora områden som länet behöver arbeta med är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Nedan redovisas en sammanställning över målbedömningen för alla effektmål i Miljöplanen. Ett urval av målen samt nyckeltal beskrivs mer nedan där det mest väsentliga som har skett under året tas upp. Uppföljning av alla mål och nyckeltal redovisas under Miljöläget i Järfälla på www.jarfalla.se/miljolaget. I Järfälla kommun har den nya koalitionen presenterat en ny politisk plattform, med stort fokus inom miljöområdet. Bland annat står det att ”Järfälla kommun ska vara en föregångskommun och sträva efter länets bästa förutsättningar för hållbar utveckling. Detta innebär en effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning, en hög miljömedvetenhet och en god livsmiljö.” Kommunen ska under 2015 ta fram ett förslag till reviderad miljöplan som utgår från politiska direktiv. Under 2015 kommer fokusåret i Järfälla vara Giftfri miljö, målet är att ta fram handlingsplaner för att kunna bidra till att skapa en miljö med färre kemikalier som kan påverka vår hälsa negativt. Arbetet ska ske med speciellt fokus på den miljö som barn och unga vistas i. 126 Nio effektmål är uppnådda eller ser ut att uppnås Fyra effektmål osäkert om de kan uppnås Två effektmål blir svåra att uppnå ? Fem effektmål kan inte bedömas Det klimatsmarta Järfälla Inriktningsmål: ”Järfälla ska till år 2020 fortsätta växa samtidigt som koldioxidpåverkan/invånare minskar” % Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och den högst prioriterade miljöfrågan. För att långsiktigt klara en hållbar utveckling måste klimatpåverkan minska drastiskt. Detta görs genom att minska energianvändningen och minska användningen av fossila bränslen. Viktiga områden att förändra är uppvärmning av bostäder och lokaler, transporter och resvanor samt val i konsumtion av mat, varor och tjänster. Inom den egna verksamheten ställer kommunen krav på förnybar energi vid upphandlingar och har tagit fram handlingsplan för energieffektivisering av fastigheter. I planprocessen prioriterar kommunen gång- och cykeltrafik samt exploatering av bostäder i kollektivtrafiknära lägen. 100 49 46 2009 2010 2011 50 0 År Andel förnybart bränsle av slutlig användning totalt. Andelen förnybar energi som används per kommuninvånare ökade 2012 till 50 procent, vilket är samma nivå som 2010. Ökningen beror främst på högre andel förnybar energi i fjärrvärmen som 2012 var 99 procent. Statistiken för 2012 är dock ofullständig eftersom uppgifter om mängd förnyelsebart fast bränsle saknas. Energi Mål 2020: Hela kommunen: 50 procent minskad fossil koldioxid för uppvärmning och transporter 43 ? kWh/kvm 300 20 procent ökad användning av förnybar energi/invånare 252,3 235,3 200 Organisation: 20 procent minskad energianvändning per kvadratmeter 224,8 211,6 201,3 2012 2013 2014 100 0 År 2010 2011 Energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler, normalårskorrigerat. % 50 0 0,0 4,7 -16,4 -22,1 -26,0 -30,8 -33,2 -30,8 -30,9 -40,3 90 00 05 06 07 08 09 10 11 12 -50 Kommunens energianvändning fortsätter att sjunka och har minskat med 17,4 procent sedan 2009. För att nå målet återstår en sänkning med 3 procent till 2020. Ett arbete för att energieffektivisera pågår i kommunen. Under 2014 har diverse åtgärder genomförts, bland annat montering av värmepumpar i flera skolor och förskolor, renovering av undercentraler med nya cirkulationspumpar och nya värmeväxlare. Vid Bolindervallen har man använt spillvärme från ishallen för att värma upp vatten och lokaler. I redovisningen ingår inte inhyrda lokaler. År Utsläppstrenden av koldioxid från el och uppvärmning samt transporter per invånare och år i förhållande till 1990. Trenden är positiv och koldioxidutsläpp från el och uppvärmning samt transporter per invånare har minskat med 40 procent sedan 1990. Fram till år 2000 minskade utsläppen från el och uppvärmning och transporter i samma takt. Efter det har en drastisk minskning av koldioxidutsläpp skett när det gäller utsläpp från el och uppvärmning. Utsläppen för transporter ligger betydligt högre men har ändå en nedåtgående trend och har minskat med 18 procent sedan 1990. Målbedömningen är dock svårbedömd då det finns stora osäkerheter i statistiken. Koldioxidutsläpp orsakat av konsumtion där utsläpp sker utanför kommunen är inte inräknat. Minskad påverkan från transporter Mål 2020: Hela kommunen: Ökad utbyggnad av kollektivtrafik och cykelbanor Organisation: 50 procent mindre koldioxidutsläpp från tjänsteresor per kommunanställd 127 Koldioxidutsläppen från tjänsteresor per anställd har ökat med nästan 10 procent under 2014 jämfört med 2013. Ökningen beror framförallt på utsläpp från kommunens personbilar, där användning av bensin har ökat under året. Dessutom har antalet flygresor (för resor under 500 km) ökat. Kommunen arbetar inom flera olika områden för att skapa förutsättningar för att öka användningen av kollektivtrafik och cykel. En ny översiktsplan antogs 2014 och i den prioriteras gång- och cykeltrafik samt bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Bland annat planeras det för byggnation av 14 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser i den kommande tunnelbanans influensområde. Under året har olika åtgärder genomförts för att underlätta för cyklister. Bland annat har utvalda huvudcykelstråk breddats, nya gång- och cykelstråk anlagts, en cykeltunnel rustats och en ny cykelkarta tagits fram. Kommunen arbetar även med att tillgänglighetsanpassa busshållplatser. Under 2014 var 80 procent av busshållplatserna tillgänglighetsanpassade. kg/anställd 150 131 108 104 117 2012 2013 2014 100 50 0 År 2010 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor per heltidsanställd.. På väg ut i naturreservatet. Foto: Andreas Hägerstrand 128 Det miljömedvetna Järfälla Inriktningsmål: ”Järfälla har miljömedvetna medborgare, anställda och företag som tillsammans skapar en bra miljö i kommunen.” Upphandling och inköp För att nå våra miljömål krävs en hög miljömedvetenhet i samhället. Det når Järfälla bland annat genom att systematiskt arbeta med miljöfrågorna i kommunens verksamheter och i miljödiplomerade företag i kommunen. Kommunen har en viktig roll i samverkan med sina egna verksamheter samt med externa aktörer. Fokusåret Klimatsmarta Järfällabor hade som mål att inspirera fler kommuninvånare och öka miljömedvetenheten hos dem. Mål 2020: Organisation: 25 procent ekologiska livsmedel 25 procent inköp av miljömärkta varor och tjänster % Förbättrat miljöarbete 30 20,4 20 Mål 2020: Hela kommunen: Minst 100 miljöcertifierade/diplomerade företag 23,1 16,9 10 5,5 4,5 7,8 9,1 09 10 12,0 0 Organisation: Alla kommunala enheter uppnår miljödiplom guld av anslutna enheter År 07 08 11 12 13 14 Andel ekologiska livsmedel i kommunal verksamhet. Stycken Under 2013 tog kommunen fram en processbeskrivning för hållbar upphandling som bland annat beskriver hur kommunen ska arbeta med miljökrav i hela upphandlingsprocessen. Under 2014 har denna implementerats i verksamheten. 150 72 74 80 78 89 77 90 99 78 06 07 08 09 10 11 12 13 14 100 50 År 0 ISO 14001 ? Andelen ekologisk mat i kommunens verksamhet har haft en positiv trend sedan arbetet påbörjades. Andelen ekologiska livsmedel har sedan 2009 ökat med drygt 15 procentenheter och är nu 23,1 procent. Ökningen beror på att vissa konventionella livsmedel bytts ut till ekologiska i kommunens livsmedelsupphandling, samt att miljöplan och miljömål blivit mer kända. Järfällas miljödiplomering Antal miljödiplomerade och miljöcertifierade företag. % 100 50 17 21 24 10 21 22 24 31 41 0 % 50 År 06 07 08 09 10 11 12 13 14 25 Andel miljödiplomerade enheter med gulddiplom. 23 24 2013 2014 0 Antalet ISO 14 001-certifierade företag minskade under 2014, från 61 till 45 stycken. Däremot är antalet miljödiplomerade företag detsamma. Det är okänt för kommunen vad den stora förändringen av ISO 14 000 certifieringar beror på. År Andelen inköpta miljömärkta varor och tjänster av totalt inköp. Under 2013 implementerades ett e-handelssystem för uppföljning av miljömärkta varor och tjänster. Här redovisas begränsad statistik eftersom alla leverantörer ännu inte kan redovisa miljömärkning på artikelnivå. Miljödiplomeringen fortsätter att visa en positiv utveckling då andelen kommunala enheter med gulddiplom ökade från 31 till 41 procent år 2014. Kommunen har ställt krav på miljöledningssystem vid upphandling av tjänster. Krav på detta har ställts i alla upphandlingar av tjänster under året. 129 Det goda livet i Järfälla Inriktningsmål: ”I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker och naturområden med ett rikt växt- och djurliv och alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbas av negativa miljörelaterade hälsoeffekter.” En miljö med minimalt av miljöstörningar är en grund för att människor, djur och växter ska få ett gott liv i Järfälla. Detta uppnås genom att olägenheter åtgärdas och att miljöfrågorna fortsätter att integreras i samhällsplaneringen. Bland annat genom att ställa miljökrav vid nybyggnation och arbeta med miljöklassningar av befintliga byggnader kan kommunen påverka miljön positivt. Insatser görs också för att bevara biologiskt värdefull mark och därmed bidra till ökad biologisk mångfald. Stycken 2 0 0,01 0,22 0,18 2013 2014 År 2011 2012 Antal planterade träd i förhållande till antal byggda bostäder. Under 2014 färdigställdes det 314 stycken bostäder i Järfälla och det planterades 57 stycken träd. Kommunen nådde därför inte målet 2014. Minskat buller Mål 2020: 20 procent minskad andel bullerstörda Miljöanpassade byggnader och byggande Mål 2020: Alla kommunala fastigheter uppnår miljöklass brons Senaste bullerkartläggningen gjordes 2010 och visade att 31,5 procent bostäder var bullerstörda och hade en bullernivå på över 55 dB(A) vid fasaden. Nästa bullerkartläggning kommer att göras under 2015 och därefter var tredje år. Under år 2014 har kommunen arbetat för att åtgärda utvalda fastigheter med buller över 65 dB(A) vid fasad. Sammanlagt har 41 befintliga kommunala byggnader inventerats för miljöklassning enligt systemet Miljöbyggnad. Fyra procent av kommunens byggnader har hittills fått miljöklassning brons eller högre. Kommunen har ambitionen att uppnå miljöklass guld vid nyproduktion. Ökad biologisk mångfald och tillgång till grönområden Mål 2020: 20 procent ökad yta vårdad biologiskt värdefull mark 1,20 1 Förbättrad avfallshantering I miljöplanen har kommunen inga mål för avfall utan det finns en gemensam avfallsplan för SÖRAB-kommunerna. I miljöredovisningen följs dock en del gröna nyckeltal upp för att se trenden inom området. Redovisad statistik för avfall är från 2013. ? Ett nytt träd planteras per nybyggd bostad Järfälla kommun har en stor andel skyddad mark genom tre naturreservat. Biologiskt värdefull mark i kommunen finns både inom naturreservaten och i grönytor utanför dessa. En viktig förutsättning för att behålla biologisk mångfald på sikt är tillgång till lämpliga livsmiljöer. Kommunen arbetar kontinuerligt med att behålla och öka den biologiska mångfalden i kommunens naturområden. Under 2014 har kommunen utfört slyröjning på strandängarna och häckningsöarna i Säbysjön, för att hindra igenväxningsprocessen och förbättra förutsättningarna för arter som är beroende av öppna hävdade strandängar. Skötselåtgärder har även utförts av småbiotoper och i brynzoner, för att gynna biologiska värden. Skogsvårdsåtgärder har utförts för att bibehålla och utveckla naturvärden. Biologisk mångfald knuten till kulturlandskapet har bevarats och utvecklats genom betesdjur och åkerbruk på kommunens mark och inom naturreservaten. Mängd insamlat kärl- och säckavfall 192 kg/inv (213 kg/inv) Mängd grovavfall 155 kg/inv (159 kg/inv) Insamlade förpackningar och tidningar Mängd insamlat farligt avfall från hushåll via kommunen 4,9 kg/inv (4,7 kg/inv) Insamlat elektronik totalt 11,4 kg/inv (11,0 kg/inv) Mängd hushållsavfall till materialåtervinning 73 kg/inv (74 kg/inv) Mängd matavfall som behandlas biologiskt Mängd hushållsavfall som komposteras eller lämnas via avfallskvarnar Mängd hushållsavfall till förbränning Mängd hushållsavfall till deponi 130 58 kg/inv (58 kg/inv) 15,5 kg/inv (12,7 kg/inv) 3,5 kg/inv (3,6 kg/inv) 192 kg/inv (200 kg/inv) 13 kg/inv (14 kg/inv) Mängden hushållsavfall som återvinns genom biologisk behandling ökar samtidigt som mängden kärl-/säck- och grovavfall minskade under 2013 jämfört med år 2012. Insamlat elektroniskt och farligt avfall har ökar något samtidigt som utvecklingen för inlämnat hushållsavfall och förpackningar till återvinning stagnerat. Foto: Björn Leijon 131 Kommunens kvalitet i korthet Under ett antal år har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) drivit olika projekt med syfte att stärka den kommunala ledningens arbete med att utveckla de kvalitativa aspekterna i styrning och uppföljning av verksamheterna. För att en kvalitetsredovisning ska innehålla information som ger de förtroendevalda god kunskap om kommunens kvalitet har olika verktyg utvecklats som stöd. Under året har några verksamhetsmått tagits bort och några nya tillkommit. Totalt är antalet mått nu 39 stycken. Årets mätning av kvalitetsindikatorer startade under september månad och resultaten presenterades i januari 2015. Nedan redovisas ett urval av måtten och årets utfall för Järfällas del (med 2013 års siffor inom parentes) samt det genomsnittliga utfallet för samtliga deltagande kommuner. Under 2006 startade SKL ett projekt för att utveckla ett nytt enkelt verktyg för kommuners arbete med kvalitetsredovisning. Det skulle kunna användas för att presentera en samlad bild av kommuners kvalitet. SKL tog fram 35 stycken olika mått inom fem områden som bedömdes vara viktiga för kommuninvånarna. Trendpilarna i redovisningen visar hur utvecklingen för nyckeltalet har varit under det senaste året. För vissa mått har definitionen ändrats från tidigare år, andra är helt nya. I dessa fall är det inte möjligt att jämföra med tidigare år. Istället för en trendpil står då i.u (ingen uppgift). Mycket positiv trend Projektets syfte har varit att utveckla en struktur för kvalitetsredovisning utifrån förtroendevaldas perspektiv och behov. Under 2007 prövades och vidareutvecklades verktyget inom projektet ”kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning”. Järfälla var en av 41 kommuner, från Lomma i söder till Piteå i norr, som deltog i projektet. Under 2008 ändrade projektet namn till ”Kommunens kvalitet i korthet” och har sedan dess fortsatt att växa. Negativ trend Mycket negativ trend i.u Ingen uppgift Färgsättningen visar om kommunen har bra eller dåliga resultat jämfört med andra, men visar inte om resultaten är bra eller dåliga i sig. Man kan ha dåliga resultat jämfört med andra, vilket ger röd färg, trots att resultatet egentligen är bra och vice versa. Det ger dock en signal om Järfälla tillhör de bästa 25 procent (grönt), de mittersta 50 procent (gult) eller de sämsta 25 procent (rött). 25 % bästa 50 % mittersta Indikatorer Kommunens resultat Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Webbundersökning, % av maxpoäng 88 % (90 %) 78 % (79 %) Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Medborgarundersökning, index (max 100) 42 (43) 40 (39) Andel röstberättigade som röstade (%) 81,70 % Valdeltagande i kommunvalet Oförändrad trend Utöver trendpilarna, som visar hur årets resultat för Järfälla förhåller sig till föregående mätning, så finns en symbol som visar rött, gult eller grönt ljus. Färgerna används för att visa hur resultatet står sig i jämförelse med andra kommuner. För varje nyckeltal har alla kommuner rangordnats efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. Saknas data på något nyckeltal visas det med grå färg. De flesta kommuner som deltog i projektet 2007 finns kvar och dessutom har många nya kommuner tillkommit. Totalt har drygt 220 kommuner deltagit 2014, vilket ger mycket goda möjligheter till jämförelser. Att Järfälla har deltagit i dessa mätningar sedan år 2006, ger därtill möjlighet till att jämföra de egna resultaten över tid. Deltagande från Stockholms län var förutom Järfälla 17 kommuner däribland; Nacka, Danderyd, Sigtuna, Sollentuna, Tyresö, Täby, Upplands-Väsby och Upplands-Bro. Bland övriga större eller jämförbara kommuner som deltagit finns bland annat Västerås, Eskilstuna, Kungsbacka, Lomma, Strängnäs, Skellefteå, Umeå, Växjö, Örebro och Östersund. Din delaktighet och kommunens information Positiv trend Föregående års siffror inom parentes. 132 25 % sämsta Snitt nätverks- Jämförelse med kommuner andra kommuner i.u 83,20 % Indikatorer Kommunens resultat Snitt nätverkskommuner Hur stor andel får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn? (Tillgänglighetsundersökning) Andel besvarad e-post (%) 93 % (94 %) 83% (79 %) Hur stor andel får kontakt med en handläggare via telefon inom en minut för att få svar på en enkel fråga? (Tillgänglighetsundersökning) Andel svar (%) 48 % (42 %) 49 % (44 %) Hur stor andel uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunen med en enkel fråga? (Tillgänglighetsundersökning) Andel gott bemötande (%) 92 % (98 %) 86% (86 %) Hur stor andel av dem som har erbjudits plats inom förskolan har fått plats på önskat placeringsdatum? Andel som fått plats på önskat datum (%) 46 % (31 %) 67 % (69 %) Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Genomsnittlig väntetid (antal dagar) 6 dagar (11 dagar) 21 dagar (20 dagar) Hur lång är väntetiden för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? Genomsnittlig väntetid (antal dagar) 59 dagar (58 dagar) 52 dagar (50 dagar) Genomsnittlig handläggningstid (antal dagar) 34 dagar (35 dagar) 16 dagar (16 dagar) Din kommuns tillgänglighet Hur lång är handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Trygghetsaspekter i din kommun Indikatorer Kommunens resultat Snitt nätverks kommuner Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Medborgarundersökning, index (max 100) 50 (54) 61 (61) Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst i snitt under en 14-dagarsperiod? Genomsnittligt antal vårdare/14 dagarsperiod 11 st (12 st) 15 (14) Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Planerat antal barn per personal 5,4 (5,9) 5,4 (5,4) Föregående års siffror inom parentes. 133 Jämförelse med andra kommuner Jämförelse med andra kommuner Din kommuns effektivitet Indikatorer Kommunens resultat Kostnad per inskrivet barn 128 tkr (126 tkr) 126 tkr (123 tkr) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i de nationella proven? Andel som uppnår kravnivå (%) 70 % (76 %) 68 % (70 %) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i de nationella proven? Andel som uppnår kravnivå (%) 91 % (92 %) 92 % (93 %) Hur stor andel elever i årskurs 9 är behöriga till något nationellt program på gymnasiet? Andel som uppnår kravnivå (%) 87,8 % (89,4 %) 86,4 % (87,5 %) Kostnad per betygspoäng 365 kr (367 kr) 368 kr (361 kr) Vilket resultat når de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av? Andel som fullföljer gymnasiet inom 4 år (%) 75 % (76 %) 78,3 % (77 %) Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Andel av maxpoäng (%) 79 % Hur stor är andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med sitt särskilda boende? Andel nöjda (%) 78 % (78 %) 84 % (84 %) Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Kostnad per plats 609 tkr (627 tkr) 673 tkr (619 tkr) Andel av maxpoäng (%) 79 % Andel nöjda (%) 86 % (86 %) 91 % (91 %) Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kostnad per vårdtagare 161 tkr (156 tkr) 248 tkr (202 tkr) Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Andel av maxpoäng (%) 92 % Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Hur effektiva är kommunens grundskolor? Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Hur stor är andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med sin hemtjänst? Föregående års siffror inom parentes. 134 Snitt nätverks- Jämförelse med kommuner andra kommuner i.u i.u i.u 66 % 66 % 82 % Din kommuns som samhällsbyggare Indikatorer Kommunens resultat Andel förvärvsarbetande (20–64 år) 78,6 % (78,3 %) 78,5 % (78,6 %) Andel som erhållit bistånd 4,1 % (4,0 %) 4,1 % (4,0 %) Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Antal nya företag per 1000 invånare 5,9 (5,6) 4,9 (5,0) Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Index (max 100) 69 (65) i.u. (67) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Dagar per år 7,5 dagar (6,8 dagar) 9,3 dagar (8,5 dagar) Hur effektiv är kommunens återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet material (%) 40 % (27 %) 36 % (36 %) Hur stor var andelen inköpta ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen årets sex första månader? Andel ekologiska livsmedel 23 % (14 %) 20 % (14 %) Hur ser medborgarna på sin kommun som plats att bo och leva på? Index (max 100) 59 (62) 60 (60) Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? Hur stor andel av invånarna har någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd? Föregående års siffror inom parentes. 135 Snitt nätverks- Jämförelse med kommuner andra kommuner Revisionsberättelse Revisionsberättelse för Järfälla kommun undertecknad av kommunens revisorer. 136 Revisionsberättelse Revisionsberättelse för Järfälla kommun undertecknad av kommunens revisorer. 137 2014 Årsredovisning Järfälla kommun • Årsredovisning 2014 Text och form: Järfälla kommun
© Copyright 2025