Mötesanteckningar
Datum
2015-02-12
Handläggare
Maria Jäderholm
Väg- och järnvägsavdelningen
Enheten verksamhetsutveckling och stöd
Sektion omvärld
Mötesanteckningar branschrådet för järnväg
Datum
Tid
Plats
2015-01-27
09:30 – 15:30
Quality hotel Galaxen, Borlänge
Närvarande:
Mats Andersson, Transportstyrelsen
Maria Jäderholm, Transportstyrelsen
Åke Lewerentz, Transportstyrelsen
Stefan Sollander, Transportstyrelsen
Alf Nilsson, Transportstyrelsen
Folke Bark, Transportstyrelsen
Anders Ullvén, Transportstyrelsen
Susanne Karlsson, Transportstyrelsen
Christer Södergren, SJ AB
Claes Elgemyr, Transportstyrelsen
Ove Damlin, Transportstyrelsen
Bengt Hillman, Svenska Privatvagnsföreningen
Curt-Peter Askolin, Swedac
John Abbate, Euromaint Rail
Anders Larsson, Euromaint Rail
Anne-Marie Olovsdotter, Autolink Logistics AB
Martin Hedberg, Transportstyrelsen
Anders Svensson, JHRF
John-Åke Halldén, Trafikverket
Anders Gustard, Stockholmståg AB
Håkan Sjöström, Green Cargo
Mathias Häggblom, Transportstyrelsen
Terje Jonsson, Trafikverket
John-Olov Hermansson, Vanaheim AB
Andreas Häggbom, Sweco
Thomas Brunnberg, Railcare
Håkan Nordqvist, Atumo
Jonatan Björse, Tüv Süd
Maria Norin, Transportstyrelsen
Conny Strand, Svensk kollektivtrafik
Ludvig Wallmann, Interfleet
Benny Wahlström, Bombardier
Hans Duberg, Konsultgruppen I Bergslagen
Claes Gotthold, Transdev Sverige AB
1 (12)
Datum
2015-02-12
Hans Höwitz, Transdev Sverige AB
Jan Åström, NSRA-JArre Consulting
Ronny Fredriksson, Infranord AB
Patric Warnebo, Trafikverket
Robert Bylander, Transportstyrelsen
Thomas Käck, Swedtrac
Carina Gyll, Transportstyrelsen
Magnus Jonsson, Midwaggon AB
Jerker Stubbans, Transportstyrelsen
Peter Sjöquist, SJ AB
Peter Lindberg Elsäkerhetsverket
Caj Rönnbäck, Kollektivtrafikförvaltningen UL,
Landstinget i Uppsala län
Urban Vester, Transportstyrelsen
Björn Busk, Transportstyrelsen
Hans Wolff, Trafikverket
Bernt Andersson, Transportstyrelsen
Inledning
Mats Andersson hälsade de närvarande välkomna till det artonde mötet med
Branschrådet för järnväg.
Branschrådet på webben:
http://www.transportstyrelsen.se/sv/Jarnvag/branschradet/
1
Godkännande av dagordning
Dagordningen godkändes.
2
Mötesanteckningar från föregående möte med
branschrådet för järnväg
Mötesanteckningarna godkändes och lades till handlingarna.
3
Uppföljning
3.1
Utestående punkter:
-
3.2
-
Presentation från ev. workshop
2 (12)
Datum
2015-02-12
3.3
Återkoppling cross audit (Anders Ullvén)
Cross Audit är en revision som ERA driver och handlar om hur
medlemsstaterna har införlivat säkerhetsdirektivet och jobbar därefter. För
Sverige startade denna omfattande revision hösten 2013. De sektioner
inom Transportstyrelsen för berördes av detta är främst ektion
järnvägsföretag, sektion infrastyrkur och sektion teknik järnväg. Under juni
2014 besökte ERA Transportstyrelsen och gick igenom arbetssätt och hur
Transportstyrelsen sköter sina uppgifter. En del avvikelser hittades, vilket
brukar hända vid en revision. Revisionen avslutades med ett slutmöte och
en slutrapport som redovisade de avvikelser som påträffades.
Transportstyrelsen har utifrån denna slutrapport gjort en handlingsplan som
presenterar de aktiviteter som ska vidtas:
-
-
4
Transportstyrelsens hemsida ska uppdateras och göras mer
användarvänlig (på svenska och engelska)
Hitta en lösning på att kategorisera större och mindre åtgärder,
identifiera vad som är akut och inte akut.
Hur handläggningstiden beräknas på ett ärende. 4 månader från
att ansökan är komplett.
Beakta Transportstyrelsens riskmodell, hur den kan utvecklas.
Hur gör Transportstyrelsen en första check vid ett ärende. Är allt
komplett? Vi gör inget förrän ansökan är betald? Är avgiftstiden
ett hinder?
Kolla över våra interna processer. Systemsynsätt, hur kan vi
göra vår process bättre för de vi finns för.
Beslutsnivåer, vem ska besluta om vad?
Aktuellt
Internationell regelutveckling
4.1
Tagna beslut och behandlade frågor vid RISC samt
kommande RISC (Stefan Sollander)
Vid mötet i RISC den 5-6 november 2014 beslutades följande:
-
-
Ny specifikation för bromsblock i TSD Godsvagnar
(Kompositbromsblock). Standardgodsvagnar ska kunna köra i
alla länder och fungera i nordiskt vinterklimat.
TSD Drift och trafikledning.
Tillägg T i TSD:n tas bort, denna behandlar bromstabeller som
infrastrukturförvaltaren idag tar fram. Enligt beslutet ska
infrastrukturförvaltaren endast ange de tekniska data som är
nödvändiga för att beräkna bromsprestanda för ett tåg t.ex.
signalavstånd och lutningar. Järnvägsföretaget kan sedan själva
3 (12)
Datum
2015-02-12
beräkna nödvändig bromsförmåga för tåget vid en viss
hastighet. Infrastrukturförvaltaren får dock ange bromstabeller
enligt den BVS-standard som används idag. Transportstyrelsen
anser att detta medför att Trafikverket inte får ändra sina BVSstandarder för projektering avATC2. Trafikverket ifrågasatte
detta och bad om en tydligare förklaring.
Tillägg B i TSD Drift som behandlar gemensamma driftregler
blir också uppdaterad. Förslaget innebär att fler harmoniserade
operativa regler för tågdriften införs och blir lika inom hela EU.
Kommissionen beslutade och publicerade 6 nya/ändrade TSD:er i december. De
blir nya förordningar som gäller sedan den 1 januari 2015 (Ny TSD Lok och
passagerarfordon EU 1302/2014, Ny TSD Infrastruktur EU 1299/2014, Ny TSD
Energi EU 1301/2014, Ändrad TSD Tunnelsäkerhet EU 1303/2014, Ändrad TSD
Funktionshindrade EU 1300/2014, Ändrad TSD Buller EU 1304/2014). Detta
innebär även en sammanslagning av höghastighet med det konventionella
järnvägssystemet (höghastighet och konventionella systmen försvinner) samt en
utvidgning av TSD till att gälla hela EU:s järnvägsnät(ej förortståg, tunnelbana och
spårväg).
Diskussioner (notera att inget ska upp till beslut) i RISC i februari 2015 är följande:
-
-
-
-
4.2
EU:s lista med parametrar för nationaell regler avsende
järnvägsfordon ska uppdateras. ERA:s referensdatabas (RDD)
för korsacceptans som bygger på denna lista måste modifieras
för att underlätta kompl. godkännande av fordon
CSM Riskvärdering (402/2013) bör uppdateras med,
Konstruktionsmål för vådahändelser som påverkar enstaka
individer. Förslaget är att högst 10-7 fel/h accepteras för
fnktioner som kan medföra sådana vådahändelser.
ERA arbetar med ”Maintenance release 2” i ERTMSspecifikationerna som anges i TSD Trafikstyrning.ERA arbetrar
också med ”Register” över stationer för funktionshindrade.
Kommissionen vill dikutera nationella planer för att införa TSD
Drift
ERA arbetar också med en uppdatering av TSD
Telematikapplikationer för passagerare
Tagna beslut och behandlade frågor vid SERAC samt
kommande SERAC (Susanne Karlsson)
I omarbetningen av SERA-direktivet finns en kommitté, Single European
Railway Area Committee (SERAC). Under kommittén finns flera
arbetsgrupper som förbereder förslagen innan beslut i kommittén. Det finns
även ett nätverk för nationella regleringsorgan (bl a Transportstyrelsen) att
lämna synpunkter till förslagen. Förutom dessa forum finns också en
4 (12)
Datum
2015-02-12
permanent arbetsgrupp för godskorridorerna. Kommissionen håller i alla
dessa organ och det finns ingen koppling till ERA.
Beslut som tidigare fattats i SERAC är följande:
-
-
Ny persontrafik på järnväg: Genomförandeförordning 869/2014
som föreskriver en öppen marknad för internationell persontrafik
Kriterier för sökande av infrastrukturkapacitet:
Genomförandeförordning 2015/10 som reglerar
infrastrukturförvaltares möjlighet att kräva ekonomisk garanti av
järnvägsföretag och andra sökande av kapacitet.
Licens: Röstad om, men ännu inte beslutad och publicerad.
Fortsatt arbete under första halvåret 2015:
-
-
4.3
Differentierade avgifter pga buller, skriftlig omröstning då
kommissionen vill ha genomförandeakten på plats snart.
Genomförandeakt om direkta kostnader, Syftet är att harmonisera
beräkningen av kostnader för banavgifter. röstning i mars 2015
RMMS - Rail Market Monitoring System: Årlig (senast 31/12
varje år) rapporteringsskyldighet som riktar sig till medlemsstaterna
om marknadsövervakningen. Röstning i mars 2015.
Ramavtal: Valfritt för infrastrukturförvaltare att använda ramavtal.
Denna omröstning har dragit ut på tiden då det är svårt att hitta en
modell som passar alla. Röstning i juni 2015.
Det fjärde järnvägspaketet (Susanne Karlsson)
Det fjärde järnvägspaketet innehåller två delar, en teknisk del (Ändring av
säkerhetsdirektivet 2004/49/EG och driftskompatibilitetsdirektivet 2008/57/EG
samt en ny ERA-förordning som ersätter förordning (EG) nr. 881/2004) och
politisk del (Ändring av SERA-direktivet 2012/34/EU och EU:s
kollektivtrafikförordning (EG) 1370/2007 och Förordning som upphäver
förordning (EEG) nr. 1192/69 om införande av enhetliga regler för
järnvägsföretagens redovisning).
Just nu är det Lettland som är ordförande i rådsarbetsgruppen och för den tekniska
delen pågår just nu ett trepartsamtal mellan EU-kommissionen, Rådet och
Parlamentet. Målsättningen är att samtalen ska avslutas under ordförandeskapet.
För den politiska delen har Lettland presenterat ett kompromissförslag som ska
diskutera i februari. Parlamentet väntar på rådet för att inleda samtalen. Rådet har
enats om att de stödjer kommissionen med att öppna marknaden och att
kollektivtrafik ska upphandlas med vissa restriktioner.
Den tekniska delen börjar bli klar nu bli klar, men man vill dock inte dela paketet,
vilket innebär att man ev. väntar in den politiska delen.
5 (12)
Datum
2015-02-12
4.4
Utvärderingen av lokförardirektivet (Carina Gyll, Maria
Norin)
År 2007 trädde lokförardirektivet i kraft där det bl a finns en artikel (art. 33) om att
ERA ska ta fram en rapport till kommissionen där rekommendationer kring
förbättringar ska redovisas. Utifrån denna rapport ska sedan Kommissionen föreslå
eventuella ändringar av direktivet om de anser det vara nödvändigt. ERA har nu
tagit fram denna rapport, som baseras på bl a en enkätundersökning som gjorts till
varje medlemsstat. Rapporten pekar ut 21 st områden/punkter som ERA som ska
arbetas vidare med, rapporten beskriver dock inte hur detta arbete ska ske. Dessa
21 punkter omfattar hela området för behörighetsprövning av förare, vilket
resulterade i att ERA nu startat en ny arbetsgrupp som har till uppgift att ta fram ett
förslag på hur dessa 21 punkter ska tas om hand. Tidplanen för arbetsgruppen är
snäv, den sträcker sig från december 2014 till december 2015 då förslaget ska vara
klart. De 21 punkterna behandlas enligt fastställd plan, en fråga behandlas i taget,
och det finns inget utrymme att diskutera eventuella förbättringar utöver dessa 21
punkter. Målet med arbetet är att öka rörligheten inom EU. Just nu arbetar
Transportstyrelsen med att analysera och upprätta svenska ståndpunkter till arbetet.
Generellt kan redan nu sägas att hela området behöver effektiviseras och göra mer
ändamålsenligt eftersom Sveriges erfarenheter vid implementering av
lokförardirektivet inneburit en hög administration för berörda aktörer. Förutom det
övergripande perspektivet behöver en ståndpunkt per punkt tas fram.
Transportstyrelsen efterlyser branschens synpunkter och finns intresse att ingå i en
referensgrupp till detta arbete inbjuds även till det.
Transportstyrelsen har även skapat ett mer informellt samarbete med Norge och
Danmark för att hitta gemensamma inspel till ERA och goda samarbeten mellan
länder.
Nästa möte i ERA:s arbetsgrupp är den 17 februari. Rapporten där de 21 punkterna
presenteras finns publicerad på branschrådets sida. Här finns även kontaktväg till er
som vill lämna synpunkter eller ingå i en referensgrupp.
http://www.transportstyrelsen.se/sv/jarnvag/branschradet/Moten/2015/Motet-den27-januari-2015/.
4.5
ERA revidering av CSM gällande säkerhetsintyg del A och
del B och CSM tillsyn (Folke Bark)
Ett uppdrag finns från kommissionen som nu är fastställt i RISC att nuvarande
CSM:er (1158/2010, 1169/2010, 1077/2012 och 653/2007) behöver en översyn och
revidering för att säkerställa att ett mer konsekvent synsätt antas hos alla
medlemsstater. Målet är att harmonisera bedömningen och få en likartad hantering
bland medlemsstaterna. Lagstödet för denna översyn finns i Säkerhetsdirektivet
6 (12)
Datum
2015-02-12
2004/49/EG art 6(2) och 6(4). Kommissionen har gett ERA i uppdrag att se över
dessa CSM:er, vilket resulterade i att ERA startade en arbetsgrupp där inriktningen
är single safety certificat och att samarbetet mellan nationella
säkerhetsmyndigheter blir bättre. ERA ska senast den 15 juli 2016 lämna en
rekommendation, utfall från arbetsgrupper, rådfrågning med medlemsstater och
NSA Network och resultat av genomförda konsekvensanalyser. Målet är att år
2017 börja tillämpa single safety certificate, detta är dock en tidplan som är satt vid
början av diskussionerna till det fjärde järnvägspaketet, men man försöker dock att
hålla tidplan.
Utifrån arbetsgruppen under ERA ska ett flertal undergrupper bildas för mer
specifika frågor till revideringen av CSM:erna. Sverige har anmält intresse att delta
i följande undergrupper:
För tillstånd:
– SMS functions
– Restructuring/reviewing the assessment criteria
– Harmonised Part B requirements
– Decision making criteria
– Application for safety certificate/authorisation
För tillsyn:
– Risk based approach to Supervision
– Supervision techniques
– Risk based decision making for enforcement
Transportstyrelsen vill gärna bilda en extern referensgrupp för att dessa arbeten.
Anmäl intresse på vår hemsida
http://www.transportstyrelsen.se/sv/jarnvag/branschradet/Moten/2015/Motet-den27-januari-2015/. Nästa möte i ERA:s arbetsgrupp är den 19 februari 2015.
4.6
ERTMS (Stefan Sollander)
Ändringar i TSD Trafikstyrning (CCS) 2015/14/EU innebär bl a att krav på
ERTMS Baseline 2 och Baseline 3 är uppdaterade. I Sverige används Baseline 2 på
Botniabanan och Haparandabanan. Ändringen i TSD:n innebär även att
godkännande av ombordsystem utan alla funktioner blir möjlig. Det anmälda
organet (NoBo) får skriva intyg avseende ETCS-system med avvikelser.
Avvikelserna ska dock vara tydligt angivna i Nobo-intyget och den sökande får
skriva EG-kontrollförklaring för system med avvikelser. Transportstyrelsen får
godkänna systemet, om avvikelserna inte påverkar säkerhet och driftskompatibilitet
på det svenska järnvägsnätet. Troligen kan Transportstyrelsen godkänna t.ex.
Bombardiers ombordsystem EOS3 efter den 1 juli 2015. Transportstyrelsen får
också säga nej om motiv för detta finns.
7 (12)
Datum
2015-02-12
4.7
GSM-R (Robert Hellström)
I takt med att nya teknologier för kommunikation (3G/UMTS, 4G/LTE)
introduceras i 900Mhz-bandet har det visat sig att det uppstår störningar mot
järnvägens kommunikationsnät GSM-R. Post och telestyrelsens (PTS) beslut
att införa dessa teknologier överklagas av Trafikverket eftersom detta innebär
stora konsekvenser för järnvägen då GSM-R används både för
talkommunikation och som databärare för ERTMS. Förvaltningsrätten
fastställer och ändrar delvis PTS beslut genom att besluta om villkor i
mobiloperatörerna licenser som innebär begränsad signalstyrka längs med
järnvägen till och med 30 juni 2015. Överenskommelsen innehöll tre delar som
måste vara uppfyllda vid denna tidpunkt och innebar en delad börda mellan
tågsektorns aktörer och mobilsektorns aktörer
• Mobiloperatörerna får begränsad signalstyrka
• Trafikverket måste vidta åtgärder i sitt GSM-R-nät MobiSIR
• Skyddsåtgärder måste vidtas på järnvägsfordonen
De två första punkterna är uppfyllda, däremot återstår åtgärder för på fordonen.
Här anses filter vara den bästa lösningen, trots vissa problem med storleken på
filtret. Transportstyrelsen har tittat på denna lösning och Trafikverket har
upphandlat ett filter med möjlighet att slå av och på filterfunktionen (s.k.
“switchbart”-filter). Transportstyrelsen bedömer att när filtret är avslaget,
uppfyller talradion gällande krav i tekniska specifikationer för
driftskompatibilitet (TSD) för delsystemet trafikstyrning och signalering. En
installation av sådana filter kan alltså genomföras innan 1:a juli 2015, innan
dess kommer inte heller Transportstyrelsen att utföra någon tillsyn. Installation
av filter eller andra skyddsåtgärder är dock frivilligt, vilket kan vara ett
problem då utländska fordon utan filter inte kan trafikera det svenska nätet och
Transportstyrelsen har ingen möjlighet att ställa nationella särkrav gällande
skyddsåtgärder för GSM-R. Detta är anmält till kommissionen.
En hearing angående samexistensen mellan GSM-R och 4G äger rum den 28
januari 2015 mellan Näringsdepartementet, Post- och telestyrelsen,
Transportstyrelsen, Trafikverket, trafikförvaltningen SL, tågoperatörer (BTO,
SJ, Green Cargo, Transitio, Hector Rail, MTR, Veolia) och mobiloperatörer
(Telia, Tele2, Telenor). Dock berörs alla som använder GSM-R av detta, vilket
gör att vissa aktörer saknas vid hearingen. Transportstyrelsen ska framföra
detta.
4.8
Ny gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och
riskbedömning (CSM RA) i maj 2015 (Martin Fridleifer,
Martin Hedberg)
ERA har uttryckt att olika bedömning och acceptans av förändringar har utgjort ett
hinder för gränsöverskridande trafik och godkännande av järnvägsprodukter i de
olika medlemsstaterna. Ett riskbaserat tillvägagångssätt med harmoniserade
metoder för bedömning kommer dock att bidra till att förbättra ömsesidiga
erkännanden. Undantagna från kraven av CSM RA är tunnelbana och spårväg,
järnvägsföretag som enbart bedriver persontrafik i lokal-, stads- eller förortstrafik
8 (12)
Datum
2015-02-12
på nät som är funktionellt helt åtskilda från resten av järnvägssystemet och efter
lagändring järnvägsföretag som enbart kör eget gods på egen infrastruktur. En
intern arbetsgrupp vid Transportstyrelsen har gått igenom förordningen och även
haft kontakter med Norge, Danmark, Swedac, Näringsdepartementet och ERA.
Slutsatsen är att processen i CSM RA till stora delar är densamma. Skillnaden rör
bedömningsorganen som gör oberoende bedömningar av arbetet. Enligt
förordningen måste de nu vara ackrediterade eller erkända och den nationella
säkerhetsmyndigheten, dvs Transportstyrelsen, skulle kunna agera
bedömningsorgan, om de erbjuder den tjänsten och uppfyller kraven i ISO
17020:2012. Transportstyrelsen kommer dock inte att erbjuda tjänsten som
bedömningsorgan, eftersom det då krävs ett oberoende från resten av dess
verksamhet. Detta skulle innebära för stora ingrepp på Transportstyrelsens
organisation. Transportstyrelsen kommer inte heller att ta på sig rollen som erkänt
organ och erkänna bedömningsorgan. Transportstyrelsen kommer dock i sin tillsyn
att bevaka efterlevnaden av EU 402/2013.
Nationell regelutveckling
4.9
Förändringar gällande tillstånd att bedriva trafik samt
säkerhetsstyrningssystemet (2007:1 och 2013:43) (Jerker
Stubbans)
En revidering av föreskrifterna 2007:1 och 2013:43 pågår. I och med denna
revidering har också Järnvägstyrelsen föreskrifter (JvSFS 2007:3) om ansökan om
tillstånd för järnvägsverksamhet också setts över. Anledningen till revideringen är
att Transportstyrelsen sett en dubbelreglering i CSM RA och även andra
förordningar som riktats till hur granskning av företag ska göras. Ett problem för
dessa typer av regleringar har varit att reglerna som riktats direkt till branschen är
övergripande medan de regler som riktar sig till Transportstyrelsen har varit mer
detaljerade. Förutom detta föreslås i den Ds om införande av SERA-direktivet i
järnvägslagen att ett nytt nationellt tillstånd för järnvägsföretag ska finnas och att
nuvarande särskilt tillstånd och auktorisation slopas. Transportstyrelsen har nu
arbetat fram ett förslag där Transportstyrelsen kommer att ge ut gemensamma
föreskrifter till infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag. De CSM-förordningar
som riktar sig till Transportstyrelsen ska införlivas i dessa föreskrifter. Tidplanen är
att föreskrifterna fr. o. m. den 27 januari 2015 är på externremiss. Ändringen i
järnvägslagen ska träda i kraft den 4 juni 2015. Övergångsregler finns dock för de
som idag har särskilt tillstånd, dessa företag får fortsätta bedriva trafik till 2018.
9 (12)
Datum
2015-02-12
4.10 Gemensamma trafikregler, branschens övertagande av
JTF, (Terje Johnsson, Trafikverket)
JTF, både föreskrift och förvaltning, ligger idag på Transportstyrelsen.
Transportstyrelsen ska upphöra med detta den 31 december 2015. Frågan är då om
detta regelverk helt ska tas bort? Efter en genomgång bland berörda aktörer blir
svaret är nej. Frågan blir då istället hur formen blir och vem/vilka tar över ansvaret.
Trafikverket ska hitta en lösning till detta, och Terje Jonsson har nu fått uppdraget
att komma i mål med detta innan december 2015. Fas ett i arbetet har varit analys
och kartläggning. Fas 2 kommer att bli val av design, presentera ett huvudförslag
och att konkretisera detta. Fas 3 blir själva implementeringen.
Nuläge är fas 1 då en beskrivning görs vad syftet med JTF är och att se vikten med
det. Uppdraget har tittat på hur nuvarande förvaltning av JTF ser ut och vad det
innebär, detta har Transportstyrelsen, främst Margareta Lövgren, hjälp till med.
Uppdraget har även tittat på hur andra länder, Norge och Danmark, arbetar med
detta och konstaterat att det fungerar på olika sätt. För Sverige är målet att få en
bestående lösning, inte något som bara fungerar kortsiktigt. Faktorer som vad
utmaningarna är, modernisering, Europeisk reglering, tänkbara organisationsformer
tas om hand för att kunna svara på var ansvaret ska ligga. Branschen delaktighet är
viktig i uppdraget. Ett möte har varit med BTO där man delegerat arbetet till en
fokusgrupp som finns bildad. Terje Jonsson ser gärna mer delaktighet från andra, t
ex infrastrukturförvaltare. Kontaktuppgift är: [email protected]
5
Framtid
Nya engagemang och frågor
5.1
Järnvägstrafiksutredningen (Åke Lewerentz)
Denna utredning ska inte förväxlas med Gunnar Alexanderssons utredning om
järnvägens organisation. Detta är istället en civilrättslig utredning som är uppdelad
i två delar som inleddes i september 2013, utredare är Svante O Johansson.
Del ett gäller om Sverige ska tillträda COTIF 1999. Sverige har tillträtt COTIF
1980, men när denna gjordes om stämde inte vissa regler överens med EU:s regler,
därför blev Sveriges tillträde till COTIF 1999 förskjutet. Nu föreslås det dock att
Sverige ska tillträda utan reservation. Just nu är det bara Irland och Sverige som
inte har tilltätt inom EU.
Del två i utredningen gäller järnvägstrafiklagen, och om COTIF:s regler även ska
införas på nationell trafik. COTIF gäller bara internationell trafik. Här är regressrätt
den största frågan, dvs om järnvägsföretaget ska betala skadestånd för sådant som
det är skyldig till och hur ska detta i så fall regleras i nationell trafik. Utredningen
har använt VTI som konsult för att ta fram en rapport där man tittar särskilt på om
10 (12)
Datum
2015-02-12
det är bra med regressrätt och vad det syftar till samt hur det ska utformas. Just nu
finns fem alternativ för regressrätt:
-
Att använda regleringen som finns i COTIF 1999,
Att använda COTIF och även tågpassagerarförordningen som grund,
Att begära ersättning i kommande lag om kortare resor,
Att bara använda kvalitetsavgifter som idag finns och ev. utveckla,
Att infrastrukturförvaltaren betalar ut den ersättning som är lagreglerat med tar
tillbaka det som ska ersättas.
Utredningen kommer den 4 mars 2015.
Vid branschrådet uppkom frågan om tredje part orsakar skadan, vid sådana
tillfällen är infrastrukturförvaltaren alltid skadeståndsskyldig, precis som finns
skrivet i COTIF 1999.
5.2
Kvalitetsavgifter rapport (Nils Enberg)
Punkten utgick pga sjukdom.
6
Övriga frågor
En övrig fråga inkom angående Transportstyrelsens arbete med nationella
säkerhetsregler och arbetets status. Transportstyrelsen informerade att vi har
deltagit vid ett möte som ERA anordnade för nationella säkerhetsmyndigheter.
Syftet med det mötet var att få en bild av hur långt medlemsstaterna kommit med
sin översyn och eventuella rensning av nationella regler. Idag arbetar
Transportstyrelsen med att harmonisera sina nationella regler med EU-regler i våra
föreskriftsarbeten, bl a införandet av TSD drift samt i revideringen av 2007:1 och
2013:43.
Trafikverket har även inkommit via e-post med frågor kring ett flertal
regelgivningsarbeten där Transportstyrelsen avser att svara via e-post och vid
kommande branschrådsmöten. En del av frågorna besvarades äevn under dagen
presentationer.
7
Behov av workshop
Inga önskemål uttrycktes under mötet.
8
Förslag till förbättringar av mötet
Ett önskemål att Transportstyrelsens styrelse återigen besöker branschrådet
för järnväg.
11 (12)
Datum
2015-02-12
9
Nästa möte
Nästa möte planeras till den 28 maj 2015.
10
Utestående frågor
Samtliga utestående punkter är nu avslutade. Rubriken kommer dock att kvarstå i
både mötesanteckningarna och i dagordningen då nya frågetecken kan uppstå under
kommande möten med branschrådet för järnväg.
12 (12)