Årsredovisning 2014

Årsredovisning
Umeå kommun 2014
www.umea.se/kommun
Befolkningsökning i Umeå 1971–2014
119 613
120 000
115 000
110 000
105 000
100 000
95 000
90 000
85 000
80 000
75 000
70 000
65 000
60 000
55 000
1 januari 1974 sammanlades Holmsund, Sävar, Hörnefors, Holmön och Umeå kommuner.
1974
2
1984
1994
2004
2014
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Innehåll
3 Innehållsförteckning
4 Gränslös samverkan och ökad effektivitet
6 Ledamöter, mandatfördelning och kommunorganisation
Förvaltningsberättelse
Verksamhet i kommunen och kommunens bolag
10 Omvärldsanalys
14 Utbildning
18 Social omsorg
21 Kultur och fritid
25 Planering och samhällsbyggande
28 Hållbar utveckling
31 Kraftverksamhet
33 Måluppfyllelse mot medborgare
68 Medarbetare
77 Beskrivning av kommunkoncernens företag
99 Finansiell analys – Umeå kommun och koncernen
122 Fem år i sammandrag/Så används pengarna
Ekonomisk redovisning
124 Resultaträkning/Kassaflödesanalys
126 Balansräkning
Årsredovisning 2014
Produktion: Ekonomifunktionen och
kommunikationsfunktionen, Umeå kommun
127 Tillämpade redovisningsprinciper
132Noter
142 Driftsredovisning
Layout: Pondus Kommunikation
143Investeringsredovisning
Omslagsbild: Patrick Trädgårdh
146 Revisionsberättelse
Övriga bilder: Anna Flatholm, Fredrik Larsson, Tina Jonsson
Jaakko J. Salo, Erland Segerstedt, Thomas Henriksson
148 Begrepp och nyckeltal
3
Gränslös samverkan och ökad effektivitet
Kulturen satte onekligen sin prägel på 2014. Utöver ett impone­
rande utbud resulterade kulturhuvudstadsåret i en mycket positiv
utveckling för besöksnäringen. Bland annat ökade antalet gäst­
nätter första halvåret med 20 procent. Press- och visningsresorna
under perioden januari–mars 2014 resulterade i 569 publiceringar
till ett samlat pressvärde av 75 mnkr.
Fortsatt uppmärksamhet kommer det att bli för Umeås nya mötesplats Väven.
Umeå kommun valde att inviga sina ytor i Väven med en 14 dagar lång kulturfolkfest,
som startade den 21 november. Programmet skapades av personer från kommunala
verksamheter, föreningslivet och andra grupper med det gemensamma målet att
erbjuda ett utbud med något för alla.
Premiärveckorna bjöd på 142 publika arrangemang, bland annat olika föreställningar,
barnaktiviteter, invigning av Kvinnohistoriskt museum och filmvisningar. Umeå kultur
bedömer att 57 700 personer besökte de kommunala ytorna på Vävens plan 1 till 4
under de två veckorna.
Fjolåret kännetecknades också av olika typer av samverkan. Ett exempel är Kvarken­
hamnar, ett aktiebolag som ägs till hälften vardera av Umeå Kommunföretag och
Vasa Stad och som ska sköta driften av de båda hamnarna. Detta bedöms kunna
4
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
effektivisera och förstärka affärsutvecklingen och leda till ökade volymer av gods och
passagerare över Kvarken. Med Kvarkenhamnar uppstår möjligheter till bland annat
stordriftsfördelar inom produktion och administration, minskat investeringsbehov,
ökad konkurrensförmåga, samordning av marknadsföring/affärsutveckling och
sam­ordning med miljömål.
Både Vasa och Örnsköldsvik är med i det samarbete som Näringslivsservice har tagit initia­
tiv till inom Cleantech (teknik, tjänster och innovationer inom miljö- och energiområdet).
Det tvååriga projektet Funktionell arbetsmarknad Umeå-Örnsköldsvik avslutades i okto­
ber. Projektet finansierades av Umeåregionen och hade två projektledare, en placerad
i Örnsköldsvik och en i Umeå. Samtliga projektmål uppfylldes, och arbete pågår på flera
håll med att arbeta vidare med det projektet resulterat i.
Umeå kommun har också blickat i andra väderstreck. En it-driftsamverkan med
Skellefteå är etablerad med gemensam nämnd från och med den 1 juli 2014.
Inom ramen för Umeåregionen har ett samverkansavtal slutits med samtliga kommuner.
Avtalet stärker incitamenten för och kraven på att söka gemensamma lösningar som
minskar kostnaderna för våra kommuner.
Även inom den kommunala organisationen görs åtgärder för ökad samverkan. Skapan­
det av en enda förvaltning följdes 2014 av ett avskaffande av kommundelsnämnderna.
Deras ansvarsområden har överförts till för- och grundskolenämnden, fritidsnämnden,
kulturnämnden, individ- och familjenämnden samt äldrenämnden. Fördelar med denna
nyordning är likvärdighet för medborgarna och undvikande av dubbelarbete.
Effektivitet är viktigt med tanke på de stora ekonomiska utmaningar som kommunen
står inför. Vi måste fokusera på vårt förbättringsarbete, där målet är att säkerställa att
vi gör rätt saker på rätt sätt, på rätt plats och i rätt tid.
En avgörande faktor i sammanhanget är att ta tillvara på medarbetarnas kompetens
och prestationsförmåga. Genom lyssnande och delaktighet frigörs idéer, kunskap, förbätt­
ringar och lärande. Allt annat vore slöseri med kraften hos kommunens medarbetare.
Hans Lindberg (S)
ordförande, kommunstyrelsen
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
5
Kommunfullmäktige
Marie-Louise
Rönnmark (S),
ordförande
Marianne
Carin Nilsson
Löfstedt (M),
(S), vice
vice ordförande ordförande
Mandatfördelning
Socialdemokraterna
Moderata samlingspartiet
Vänsterpartiet
Miljöpartiet de gröna
Folkpartiet liberalerna
Centerpartiet
Kristdemokraterna
Arbetarpartiet
6
25
13
7
6
5
4
4
1
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kommunstyrelsen*
Lennart
Holmlund (S),
ordförande
Anders Ågren (M),
vice ordförande
Marie-Louise
Rönnmark (S),
andre vice
ordförande
Åsa Ögren (S),
ledamot
Gunilla Berglund (M), Elmer Eriksson (M),
ledamot
ledamot
Tamara Spiric (V),
ledamot
Veronica Kerr (KD),
ledamot
Christer Lindvall (S),
ledamot
Eva Andersson (S),
ledamot
Hans Lindberg (S),
ledamot
Mattias Larsson (C),
ledamot
Nasser Mosleh (MP),
ledamot
Lasse Jacobson (V),
ledamot
Peder Westerberg (FP),
ledamot
* Uppgifter om ordförande och ledamöter samt mandatfördelning gäller för
mandatperioden 2010–2014 som avslutades 2014-11-24.
Ersättare
Tomas Wennström (S)
Margareta Rönngren (S)
Andreas Lundgren (S)
Lena Karlsson Engman (S)
Peter Burström (S)
Ingela Wallrud (S)
Mattias Sehlstedt (V)
Daniel Kallos (V)
Stefan Nordström (M)
Tina Lindsten (M)
Marianne Löfstedt (M)
Ulrica Westerlund (FP)
Sven-Olov Edvinsson (C)
Sture Eriksson (KD)
Alireza Mosahafi (MP)
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
7
Nämndernas ordförande*
Beatrice Årebrandt (S),
Holmsund-Obbola
kommundelsnämnd
Bengt Holm (S),
Sävar kommundels­
nämnd
Ingela Wallrud (S),
Hörnefors
kommundelsnämnd
Eva Andersson (S),
socialnämnden
Tomas Wennström (S), Lennart Arvidsson (V),
kulturnämnden
fritidsnämnden
Åsa Ögren (S),
byggnadsnämnden
Lena Karlsson
Engman (S),
miljö- och hälso­
skyddsnämnden
Lasse Jacobson (V),
tekniska nämnden
Margareta Rönngren (S), Hans Lindberg (S),
för- och grundskole­
gymnasie- och
nämnden
vuxenutbildnings­
nämnden
Åke Lindgren (S),
överförmyndar­
nämnden
* Uppgifter om ordförande och ledamöter samt mandatfördelning gäller för
mandatperioden 2010–2014 som avslutades 2014-11-24.
Stadsdirektörens ledningsgrupp 2014
8
Jonas Jonsson, stadsdirektör
Birgitta Forsberg, personaldirektör
Ann-Christine Gradin, skoldirektör, för- och grundskolan
Fredrik Lindegren, kulturchef
Ewa Klingefors-Hedlund, socialdirektör
Håkan Kemi, skoldirektör, gymnasie- och vuxenutbildningen
Margaretha Alfredsson, samhällsbyggnadsdirektör
Jan Bergman, kommunikationsdirektör
Johan Gammelgård, administrativ direktör
Roland Carlsson, näringslivschef
Susanne Aidanpää, ekonomidirektör
Stefan Hildingsson, fritidschef
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kommunkoncernens organisation
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Valnämnd
Kulturnämnd
Revision
Miljö- och
hälsoskyddsnämnd
Byggnadsnämnd
Jämställdhetsutskott
Fritidsnämnd
Socialnämnd
Moderbolag
Umeå Kommunföretag AB
Sävar
kommundelsnämnd
För- och
grundskolenämnd
Dotterbolag
AB Bostaden i Umeå
Hörnefors Företagscentrum AB
Infrastruktur i Umeå AB
Kompetensspridning i Umeå AB
Gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnd
Teknisk nämnd
Kulturhuvudstadsbolaget i Umeå AB
Umeå Energi AB
Umeå Hamn AB
Umeå Parkerings AB
Holmsund-Obbola
kommundelsnämnd
Överförmyndarnämnd
Umeå Vatten och Avfall AB
Västerbottens Museum AB
Dotterbolag som avvecklats
under 2014
Hörnefors
kommundelsnämnd
Dragonens Idrotts och Mässcentrum AB
UKF Bussprojekt AB
UKF Software AB
Intressebolag
Uppdragsföretag
Verksamhet
Kvarkenhamnar AB
Andel av verksamhetskostnad %
2014
2013
Vård och omsorg, äldre:
Särskilt boende, SOL
Hjälp i hemmet
European CBRNE Training Centre AB
Norrlandsoperan AB
Nolia AB
1,9
6,4
23,7
22,8
Vård och omsorg, funktion:
LSS-boende
Väven i Umeå AB
Visit Umeå AB
Uminova Innovation AB
Uminova Expression AB
14,9
15,0
Hjälp i hemmet, SOL
35,4
30,7
Personlig assistent, LSS/LASS
83,6
80,0
Umeå Folkets Husförening U.P.A
NLC Ferry AB/OY
Individ- och familjeomsorg:
Vårdinsatser, barn/unga
69,4
69,8
Vårdinsatser, vuxna
84,8
83,5
8,3
7,4
Fritid:
Idrotts- och fritidsanläggningar
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
9
Förvaltningsberättelse
Omvärldsanalys
Umeås befolkningsökning ligger på en fortsatt hög nivå,
men takten måste öka om kommunen ska uppnå visionen om
200 000 invånare år 2050. Bostadsbyggandet har tagit fart,
vilket är positivt med tanke på behoven hos en ökande befolkning.
Större inflyttning
Umeå hade 119 613 invånare vid årsskiftet, efter att befolkningen under 2014 ökat med
1 264 personer. Umeås ökning ger en 20:e plats bland kommunerna i Sverige. Noteras
kan att flyttningsnettot var närmare 700 personer under förra året, vilket i huvudsak
beror på ett betydligt förbättrat resultat mot övriga Sverige. Inflyttningen från övriga
landet har ökat, medan utflyttningen är i stort sett oförändrad. Överskottet från utlandet
är fortsatt högt. Nettotillskottet från övriga länet ligger stabilt runt 350 personer per år.
Antalet födda var det lägsta på många år och hamnade för 2014 på strax över 1 400
barn. Antalet döda varierar inte så mycket över tid, och födelsenettot blev 588 personer.
Sysselsättningen ökade mer än i riket
Sysselsättningen i Umeå ökade med 1 110 personer under 2013. Det motsvarar en
ökning med 1,8 procent från året innan, vilket var dubbelt så mycket som i riket
i stort (0,9 procent).
10
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Sysselsättningsökningen i Umeå var på samma nivå
som i Uppsala och Linköping, medan exempelvis
Lund, Örebro och Jönköping hade blygsammare
ökningar. Även Gävle och Sundsvall uppvisade en
mindre ökning än Umeå. I Västerås och Luleå ökade
sysselsättningen med 2,1 procent, alltså något mer
än i Umeå.
Sett över längre tid har sysselsättningen i Umeå
ökat kraftigt. Bakom detta ligger bland annat en
hög byggverksamhet, en växande it-sektor och till­
växt inom företagstjänster, hotell och restauranger.
Den öppna arbetslösheten i Umeå uppgick i januari
2015 till 2 011 personer (3,3 procent) vilket är lägre
än riksgenomsnittet, 4,4 procent. Ungdomsarbets­
lösheten var vid samma tidpunkt 4,7 procent, jämfört med rikets 5,8 procent.
Högre takt i byggandet
Under 2014 färdigställdes 578 bostäder, varav ett 80-tal var småhus. Det är något mer
än under 2013 och en efterlängtad ökning från de tidigare årens bottennivåer, men inte
alls tillräckligt mot bakgrund av den bristsituation som råder.
Mer än hälften av flerbostadshuslägenheterna som byggts är hyresrätter, en tredjedel
är bostadsrätter och övriga är äganderätter samt en mindre del är ombyggnationer.
Byggandet rör framförallt Öbacka Strand, Sandåkern och Tomtebo, men det har även
producerats bostäder på Haga, Nydalahöjd och i centrala staden. I byggandet ingår ett
äldreboende med 60 lägenheter. Det har färdigställts ovanligt få småhus under 2014
men många hus är under produktion, som blir färdigställda kommande år.
Omkring 900 lägenheter beräknas bli klara i år, och mer än hälften är hyresrätter.
Även för 2016 och åren därefter ligger produktionsplanerna mycket högt.
Generell bostadsbrist
Vid en tillväxt på 1 000 personer per år ligger bostadsbehovet i kommunen på cirka
500 nya bostäder per år. De senaste årens byggande har legat betydligt lägre samtidigt
som tillväxten har varit högre är 1 000 personer och ungdomskullarna ovanligt stora.
Det har lett till en bristsituation. Detta är ett problem i hela landet, men Umeå har trots
allt hållit sig väl framme i jämförelse med andra universitetsorter.
Hög investeringstakt
2014 har präglats av en hög aktivitet i näringslivet och byggsektorn med nya investe­
ringar och nyrekryteringar av anställda. Nya jobb har främst skapats inom byggsektorn,
it-branschen och företagstjänster. Den höga investeringsverksamheten har, förutom
nya bostäder, även innefattat tillkomsten av nya butiker, nya kommersiella lokaler
och kulturhuset Väven.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
11
Tillväxt gav tredjeplats
Förvaltningsberättelse
I Företagarnas och UCs årliga undersökning ”Årets företagarkommun” placerade
sig Umeå på tredje plats i landet, mätt i företagens ekonomiska tillväxt. Företagarnas
undersökning visar inte bara att det finns många duktiga företagare utan även bra
förutsättningar att utveckla lönsamma företag i Umeå.
En studie visar att Umeås it-företag behöver rekrytera över 1 000 personer den
kommande treårsperioden.
Flygplatsen slog rekord
Intresset för kulturhuvudstadsåret bidrog sannolikt till att Umeå Airport under
2014 var en av Sveriges snabbast växande flygdestinationer. Flygplatsen passerade
för första gången 1 000 000 årspassagerare.
Befolkningsutveckling i Umeå kommun
År
12
Födelse­
netto Inflyttning
Utflyttning
Flytt­ Därav mot
netto egna länet
Antal
Förändring
Födda
Döda
annat län
utlandet
2009
114 075
1 347
1 493
828
665
6 974
6 291
683
420
-416
679
2010
115 473
1 398
1 471
790
681
7 241
6 513
728
349
-345
724
2011
116 465
992
1 513
782
731
6 757
6 499
258
373
-451
336
2012
117 294
829
1 464
871
593
6 672
6 438
234
360
-256
130
2013
118 349
1 055
1 493
828
665
6 562
6 184
378
359
-469
488
2014
119 613
1 264
1 422
834
588
6 851
6 173
678
325
-129
482
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Umeå 2014: Ett framgångsrikt kulturhuvudstadsår
Förvaltningsberättelse
2014 var året då världens ögon riktades mot Umeå och gav staden möjlighet att visa upp sin
kreativa kraft. Umeå smygstartade kulturhuvudstadsåret som värd för SM-veckan i vintersport.
Den första månaden präglades av ett intensivt förberedelsearbete inför invigningshelgen.
I slutet av januari bytte stora delar av centrala Umeå skepnad när kulturhuvudstadsåret
invigdes i tre dagar. Höjdpunkten för firandet blev ceremonin Burning Snow på Umeälvens is.
55 000 Umeåbor och gäster från hela Europa lockades till stadens centrum.
Programverksamheten omfattade tusentals evenemang inklusive ett 40-tal festivaler. Kultur­
journalisterna är eniga om att utbudet i Umeå under 2014 har varit massivt, högklassigt och
med lokal förankring. Under året som europeisk kulturhuvudstad har kulturlivet i Umeå
utvecklats tillsammans med resten av Europa. Bildmuseet, NorrlandsOperan, Umeå teater­
förening och många andra lokala arrangörer har lyft sig med stöd från Umeå2014. Elektra,
Norrlandsoperans stora utomhusuppsättning, blev en publiksuccé. Alla föreställningar blev
utsålda och kritikerna var lyriska.
Programmet för kulturhuvudstadsåret var uppbyggt kring de åtta samiska årstiderna.
Umeå2014-teamet producerade själva invigningshelgen, de åtta årstidsceremonierna och
avslutningsshowen Northern Light. Umeå2014 har arbetat med de kännetecken som genom­
syrat kulturhuvudstadsåret: jämställdhet, tillgänglighet, miljö/hållbarhet och medskapande.
För att öka intresset, medvetenheten och kunskapen om samer, Sapmi och Umeås samiska
kulturarv har Umeå2014 i samarbete med samiska representanter genomfört projektet
Samiskt kunskapsspår.
Att knyta kommunikationen till årstiderna visade sig vara en framgångsrik strategi. Ett nära
samarbete med Visit Umeå har resulterat i att Umeå2014 kunnat ta emot många utländska
journalistbesök. Umeå har synts och hörts långt ut i världen. Bara till invigningen kom cirka
200 journalister, varav ett hundratal internationella. Umeås synlighet i medier runt om världen
passerade 2 miljarder unika besökare under perioden 1 november 2013–31 januari 2015.
PR-värdet för samma period är 380 mnkr.
Redan i maj hade 67 procent av Umeåborna tagit del av kulturhuvudstadsårets evenemang,
enligt SCB. Bildmuseet ökade sitt besöksantal med 30 procent under perioden januari till
november. Biljettcentrum noterade en 52-procentig ökning av biljettförsäljningen under 2014.
Besöksnäringen har noterat en ökning av antalet gästnätter med 24,4 procent och antalet
resenärer via Umeå Airport ökade med 5 procent.
Vilka effekter kulturhuvudstadsåret har lett till håller på att utvärderas av EU, Stats­kontoret
och PwC, men det står klart att året har öppnat upp för många sam­arbeten. 23 statliga
myndigheter har samverkat med Umeå2014. De sex sponsringsavtal som tecknades under
2013 plus ett tillkommande avtal ledde till att det totala sponsrings­värdet uppgick till 32 mnkr.
Samarbetet med de fyra nordliga länen har fortsatt. Kulturhuvudstadskontor fanns i Piteå,
Skellefteå, Härnösand, Örnsköldsvik och Sundsvall. Även Östersund var delaktigt genom att
uppmärk­samma en av årstids­invigningarna i samband med Skidskytte-VM.
Den 13 december arrangerades Umeå2014:s grand finale på Rådhustorget med en mängd artister
och fantasifulla ljusprojektioner. Cirka 11 000 personer kom för att se showen, som inte bara var
en avrundning av Umeå2014. Scenprogrammets många unga artister kunde bekräfta att Umeå är
en kulturstad som blickar framåt.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
13
Förvaltningsberättelse
Utbildning
För- och grundskolenämnden har fortsatt att prioritera förbättrade
studieresultat, ökad likvärdighet och en trygg och kreativ arbets­
miljö. Många elever söker sig till den kommunala gymnasie­skolan,
inte minst de olika idrottsutbildningarna.
Trygghet och trivsel
En elevenkät riktad till elever i förskoleklass till och med årskurs sex, visar att eleverna
fortsätter att i hög grad känna sig trygga och trivas i skolan. De största förbättringarna
rör de allra yngsta eleverna när det gäller att få sätta upp egna mål för skolarbetet
och få en ökad variation på undervisningen. Generellt är flickor mer nöjda än pojkar.
Ett identifierat förbättringsområde är kategorin arbetsro i klassrummet, som minskat
sedan förra mätningen 2012.
Positivt i hälsoenkät
I februari fick alla ungdomar i årskurs 7–10 och gymnasiet möjlighet att besvara Unga 14,
en folkhälsoenkät om elevernas hälsa och mående i skolan, på fritiden och hemma. Det
var hög svarfrekvens, 79 procent. Rapporten visar att de allra flesta unga i Umeå kommun
upplever att de bestämmer över sitt liv och sin vardag och är trygga i sitt bostadsområde.
14
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Flickorna drar ifrån
Förvaltningsberättelse
Andelen elever i åk 9 från Umeås kommunala grundskolor som är behöriga till något pro­
gram i gymnasieskolan är för tredje året i rad 89 procent. Andelen elever i åk 9 som upp­
nått målen i alla ämnen har varit relativt oförändrat under den senaste treårs­perioden, ca
80 procent. Det genomsnittliga meritvärdet är även det oförändrat 217 poäng (211 poäng
på riksnivå). Flickors meritvärde 2014 är 235, pojkars 203. Trenden i Umeå är att skillnaden
mellan flickors och pojkars meritvärde ökar, medan det minskar i riket.
Skolverkets tillsyn avslutad
För förskoleverksamheternas del ansåg Skolverket i april 2014 att de påtalade bristerna
inom kvalitetsuppföljning och modersmålsstöd är avhjälpta. Inom grundskolan har
beslut om åtgärder inom påtalade bristområden fattats, exempelvis nya rutiner för
anmälan om kränkande behandling.
Tidiga insatser
Under hösten 2014 förstärkte de kommunala grundskolorna arbetet med tidiga insatser,
genom tidig screening av barn i förskoleklass och årskurserna 1–3 för att fånga alla barn
i behov av stöd inom läs- och skrivområdet.
Samverkansrutiner för området Unga (för- och grundskola, gymnasieskola, IFO Unga
samt funktionsnedsättningar Unga) har arbetats fram med barnkonventionen som
grund. Samverkansmöten bör hållas inom 14 dagar.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
15
Karriärtjänster
Förvaltningsberättelse
Den 1 januari 2014 tillträdde
de första 31 förstelärarna inom
för- och grundskolan, och under
året rekryterades ytterligare
cirka 60 förstelärare. Tillsätt­
ningarna grundar sig på skol­
områdesvisa analyser. Syftet är
att göra läraryrket mer attraktivt,
få en förbättrad undervisning
för elever samt nå nationella mål
och goda resultat.
Övriga satsningar
Andra aktiviteter för högre måluppfyllelse har till exempel varit förbättringar i strukturer
i undervisningen för nyanlända elever, deltagande i SKL:s matematiksatsning PISA 2015,
genomförande av ferieskola, deltagande i PRIO och samordning av studie- och yrkes­
vägledning. Samverkan med lärarhögskolan vid Umeå universitet har pågått under året.
Gymnasieskolan
Den kommunala gymnasieskolan (UGS) har ca 79 procent av marknaden, vilket är oför­
ändrat. Antalet sökande till yrkesprogram har ökat mest, och även idrottsutbildningarna
har ett högt söktryck. Under året kom förfrågningar om att starta fler idrottsutbildningar.
Dragonskolan har förstärkt sin position som den mest attraktiva gymnasieskolan i regio­
nen. Några skäl är en stark idrottsprofil, nyrenoverad skola, ett teknikcentrum i världs­
klass och ett rykte om trivsel, hög kvalitet och ett brett programutbud. Umeå kommuns
övriga tre gymnasieskolor har inte kunnat fylla sina organisationsplatser fullt ut.
Den ökade elevtillströmningen till Umeå från andra kommuner innebär ökade krav på
elevhemsboende både vad gäller volym och kvalitet.
Yrkes-SM
Under två dagar i maj arrangerades Yrkes-SM, som lockade 15 000 besökare. 75 procent
av de ungdomar som tillfrågades under dagarna säger sig ha fått ett ökat intresse för
yrkesutbildningar.
Förstelärare
Närmare 30 förstelärare anställdes i augusti. Tjänsterna löper på tre år, och efter
utvärdering ska beslut fattas om hur arbetet med karriärtjänster ska utvecklas vidare.
Studie- och yrkesvägledning
Uppdraget att samordna kommunens studie- och yrkesvägledning i syfte att skapa
bättre förutsättningar för eleverna har pågått under året. En skolgemensam väg­
ledningschef har rekryterats.
16
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Idrottshall
Förvaltningsberättelse
Budgetfullmäktige har beslutat att prioritera byggandet av en idrottshall kopplad till
Midgårdsskolan, förhoppningsvis kan byggstart ske under 2015.
Vuxenutbildning
Största efterfrågan gäller främst behörighetskurser och yrkesutbildningar inom vård,
mark/anläggning och bygg. Inom många områden är de sökande betydligt fler än
antalet platser. Tydligt är också ett växande behov hos elever som har gått ut nya
gymnasieskolan och behöver komplettera kurser för att nå en gymnasieexamen.
Nya yrkeshögskoleutbildningar har startats och några befintliga utbildningar har
fått klartecken för nya intag. Söktrycket har varit över förväntan, exempelvis har
tandsköterske­utbildningen haft 143 sökande till 33 platser.
Arbetsmarknad
Den tidigare uppdelningen mellan unga och vuxna inom VIVA arbetsmarknad har upp­
hört. Arbetsmarknadsenheten har arbetat med 1 082 personer under året, varav drygt
hälften har kunnat gå vidare till egen försörjning.
Ferieverksamheten hade under året drygt 700 personer i jobb och 27 personer i ferie­
skolan. De flesta (127 stycken) arbetade inom äldreomsorgen.
Introduktion
Verksamheten har inte kunnat nå upp till det avtal som finns angående hur många
nyanlända som ska tas emot och etableras i kommunen. Främst skälet är bostadsbrist.
En översyn av barnomsorgen för flyktingbarn har lett till att den ”egna” förskole­
avdelningen Tellus avskaffats. Nyanlända barn kommer istället att ingå i ordinarie
förskoleverksamhet.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
17
Förvaltningsberättelse
Social omsorg
Året inom vård och omsorg har i stor utsträckning präglats av
arbete med ekonomi och förbättringsarbete avseende arbetsmiljö
och arbetsvillkor. Ett exempel är den stora satsning som påbör­
jats utifrån de 25 mnkr som beviljades av kommunfullmäktige
för att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen.
Ekonomiska utmaningar
Socialnämnden uppvisar en negativ budgetavvikelse. Äldreomsorg har haft en ekonomi
i balans, medan handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg vid årets slut fort­
farande hade ett bekymmersamt ekonomiskt läge. Trenden avseende försörjningsstöd­
kostnader är fortsatt positiv. Inkluderat de projektmedel socialnämnden fått, uppvisar
nämnden en budget i balans.
Utsatta EU-medborgare
Under våren 2014 uppstod en för Umeå kommun ny situation, då ett större antal utsatta
EU-medborgare utan etablering på reguljär bostads- eller arbetsmarknad anlände till
Umeå. Tre lägerbildningar uppstod under våren/sommaren och den huvudsakliga
för­sörjningskällan för dessa individer har under året varit tiggeri i gatumiljö. Utöver
att socialtjänsten hanterat orosanmälningar har ett hundratal hemresor beviljats inom
ramen för akut bistånd. Såväl privatpersoner som ideell sektor har uppvisat ett stort
18
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
engagemang för dessa individer, och socialnämnden har under året gått in med
förenings­bidrag till ideell sektor för att stödja engagemanget. Företeelsen har inneburit
ett stort arbete med att samordna både kommunala verksamheter och ideell sektor.
I samverkan med ideell sektor har två av de tre lägerbildningarna lösts ut. Under
hösten fastslogs att frågan, på grund av att den påverkar i stort sett alla kommunala
verksamheter och många av de kommunala bolagen, ska hanteras och samordnas
på högsta kommunledningsnivå.
Samordning och likställighet
Under hösten genomfördes planenligt nedläggning av de tre kommundelsnämnderna
samtidigt som socialnämnden delades upp i äldrenämnd respektive individ- och familje­
nämnd. För verksamheterna har detta dels inneburit en viss administrativ belastning
samtidigt som förutsättningarna för samordning och likställighet bedöms kunna öka.
Brukarfokus
En brukarenkät om hur handikappomsorgen bedrivs har genomförts under året, och
verksamheten arbetar för att utveckla brukarnas inflytande. I område vuxna med intel­
lektuell funktionsnedsättning har de flesta verksamheterna regelbundna husmöten där
brukarna ges tillfälle att förmedla synpunkter och idéer. Arbete med förstärkt brukar­
medverkan pågår inom området i samarbete med kranskommunerna. Daglig verksam­
het inom verksamhetsområdet utvecklar metod och teknik för brukare att kunna vara
mer självständiga i sin sysselsättning.
Socialpsykiatrin har forum för brukarinflytande på samtliga enheter.
Barn och unga
Individ- och familjeomsorg för barn/unga har två övergripande målsättningar:
• 100 procent av förhandbedömningarna ska vara avslutade inom 14 arbetsdagar.
• Antalet barnavårdsutredningar med handläggningstid över 4 månader ska vara noll
(om det inte finns synnerliga skäl).
Utmaningarna på dessa områden har varit mycket stora och verksamheten har inte
nått upp till målvärdena, men arbetet har börjat ge resultat. Verksamheten har också
prioriterat att barn, ungdomar och föräldrar ska erbjudas ett samordnat stöd när de är
i behov av stöd från flera olika aktörer. Viktiga verktyg är samverkansrutiner för skola
och socialtjänst samt samordnade planer tillsammans med landstinget.
Försörjning
Kostnaderna för försörjningsstöd har minskat. Antalet barn som lever i hushåll som upp­
bär försörjningsstöd har minskat jämfört med föregående år (-1 procent). 65 personer
står i kö för bostad och därmed är nollvisionen för hemlöshet inte uppnådd, vilket främst
beror på en svår bostadsmarknad.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
19
Prevention
Förvaltningsberättelse
Antalet fallolyckor inom äldreomsorgens vård­
boenden har minskat jämfört med 2013, och
därmed är målvärdet uppnått. Däremot har
antalet fallavvikelser ökat, vilket sannolikt beror
på en tidigare underrapportering av fall.
Andelen personer som har fått en årlig läkemedels­
genomgång på de särskilda boendena har minskat
från 92 procent 2013 till 90 procent 2014. Minsk­
ningen förklaras av att en boendeenhet inte har
haft några läkemedelsgenomgångar, vilket också
gäller nyinflyttade i ett vårdboende för äldre.
Risken för fall har minskat. Risken är lägre i Sverige
i stort, men de boende i Umeå får såväl planerade
som utförda åtgärder i större utsträckning jämfört med Sverige som helhet.
Risken för undernäring är oförändrad jämfört med 2013, medan risken för trycksår
har minskat.
20
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Kultur och fritid
Kulturhuvudstadsårets många arrangemang och premiären för
kommunens verksamheter i Väven satte färg på 2014. För Umeå
fritid sträckte sig verksamheten under året från olika SM-tävlingar
till fortsatta breddsatsningar.
• Ny organisation för Umeå kultur antogs under året, och under bemanningsprocessen
erbjöds alla medarbetare lämna en intresseanmälan om önskad plats i organisationen.
• Umeå kommuns verksamheter i Väven hade premiär 2014-11-21, och under
invignings­perioden genomfördes 145 gratisarrangemang under 14 dagar med
närmare 60 000 besökare.
• Under september till och med december genomfördes runt 100 visningar och
studiebesök i Väven för bland andra Umeås föreningar, andra kommuner, lokala,
regionala och nationella organisationer samt privata grupper. Intresset för att se
Vävens lokaler håller i sig.
• På uppdrag av kulturnämnden påbörjades en översyn av kulturfestivalerna.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
21
Förvaltningsberättelse
• Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att tillföra fastighets- och verksamhets­
medel till Väven för åren 2014 och 2015. I december fattades beslut att separera
verksamhetsmedel (kulturnämnden) från hyreskostnad (kommunstyrelsen).
• Överenskommelse mellan Umeå kultur och Kungliga biblioteket om depåverksam­
hetens framtida lokalisering i Idun 1 upprättades under året.
• Stängningen av stadsbiblioteket under tre månader påverkade resultatmåtten
negativt i form av lägre utlåningssiffror och besökare.
• I slutet av juni undertecknades överenskommelser om driftsupport till Väven
med Umeå folkets hus och Teaterföreningen/ Biljettcentrum.
• Graffitifestivalen Avalanche 2014 genomfördes 16–17 augusti.
• Under 2014 fattades beslut om tre större konstnärliga gestaltningsuppdrag,
två i Väven och ett i det nya badhuset Navet.
• Intraprenaden Grubbebiblioteket upphörde 2014-12-31.
• Under kulturhuvudstadsåret genomfördes ett antal större projekt med förstärkt
finansiering från kulturhuvudstadsutskottet.
Fritidsgårdar
Fritid unga hade under året en aktiv roll i kom­
munens lokala förebyggande råd. Fritidsgårdarna
bidrog till ökad spontanverksamhet genom att hålla
idrottshallarna öppna under helgkvällar.
Lovverksamhet prioriterades under året liksom
aktiviteter inom sociala medier för att nå ungdo­
mar för dialog. Ett nationellt projekt med riktade
insatser för ungdomar med funktionsnedsättning
genomfördes på Hamnmagasinet.
Föreningsstöd
Föreningsbyrån var delaktig i den framgångsrika SM-veckan vinter i januari, och i början
av augusti genomfördes SM i friidrott. Ett annat arrangemang med stöd från förenings­
byrån var Kulturverkets ”Fair Game”, där musik, fotboll och teater blandades på
Gammlia idrottscenter.
En förstudie har genomförts tillsammans med Göteborg och Malmö kommuner för att
utreda möjligheten att konstruera ett nytt boknings- och bidragssystem. Förenings­
byrån har arbetat med implementering av projekten ”Drop In” och ”Fritid för alla”. Ett
inkluderingsbidrag har införts för att få fler föreningar att skapa aktiviteter för personer
med funktionsnedsättning.
22
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Idrotts- och fritidsanläggningar
Förvaltningsberättelse
SM-veckan vinter kunde trots stor snöbrist genomföras med framgång, framförallt
genom en stor insats från driftpersonalen. En snöfattig vinter påverkade alla vinter­
idrotter med kortare säsonger, färre öppna anläggningar men också lägre energi­
förbrukning och drivmedelskostnader. På grund av det milda vädret var det bara möjligt
att underhålla konstsnöspåret vid Nydala och SM-spåret på Stadsliden. Ett kortare spår
på Ersboda samt på Mariehemsängarna kunde också köras.
Den fina sommaren bidrog till markant ökning av antalet besökare på många frilufts­
anläggningar, inte minst baden. Under 2014 uppmättes över 300 000 passeringar
vid Nydalasjön.
Investeringar
Ett omfattande röjningsarbete har genomförts dels på Bölesholmarna, dels vid grill­
platser efter Umeälven. Två nya utegym, som blivit populära besöksställen, har byggts
på Stadsliden och Bräntberget.
Sargen i T3 Center har bytts för att minska skaderisken, en investering på 600 000 kronor.
Nytt golv har lagts på Udominate arena. Nytt draperi har satts upp på de övre läktarna
i Exel arena, vilket ger bättre inramning av matcher som inte har publik på övre läktarna.
SM, bad och båtar
Totalt genererade SM-veckan vinter ett turistekonomiskt värde på över 30 miljoner kro­
nor, vilket motsvarar 20 årsarbeten. För Umeås föreningar uppskattas att SM-veckan gav
en vinst på cirka 2 miljoner kronor, som kan återanvändas i verksamheten. SM i friidrott
samlade 500 aktiva, lika många ledare samt 300 funktionärer från olika Umeåföreningar.
De totala tittarsiffrorna för tre dagars sändning på SVT var omkring 700 000.
Bygget av ett nytt badhus startade hösten 2013, och det ska stå färdigt i mitten av 2016.
Från och med januari 2015 återgår Umeå simhall i kommunal drift, och alla kommunala
bad samordnas i en organisation.
Umeå fritid har genomfört en kartläggning av villkoren för fritidsbåtsverksamheten.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
23
Fiske
Förvaltningsberättelse
Återställnings- och restaureringsarbeten avslutades i Sävarån i oktober. Totalt återställ­
des cirka 5,4 km av Sävarån, 2 km samt vissa justering kvarstår. Arbetet med att bilda
ytterligare ett nytt fiskeområde i Umeälven har fortgått med positiv utveckling. Totalt
har 13 föreningar anslutit sig via fiskekort.se. Fiskekortsförsäljningen via internet under
2014 (1 886 stycken) ökade med 240 procent jämfört med 2013 (550 stycken).
Umebrå
Umebrås arbete har präglats av mer fokus på struktur och organiseringsformer och
mindre på ämnesområden. En uppföljning har skett av processkartläggning ”Observera
och agera vid missbruk bland unga” liksom uppföljning av Umebrå-projekt som nu blivit
ordinarie verksamhet. Det har också genomförts föräldramötesutbildning om drog­
förebyggande arbete, nattvandringar och arbetet med kommunens handlingsplan för
graffiti och klotter. Under året har även arbetssättet för ”Trygg krogmiljö” förändrats.
24
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Planering och samhällsbyggande
Planering för bostäder, ett flertal större fastighetsprojekt samt fort­
satt arbete med ombyggnad av Vasaplan och Rådhusesplanaden
var några inslag under året. Gator och parker har fokuserat på ett
omfattande besparingsprogram och fortsatt effektivisering.
Bygglov
Den totala ärendeingången inom bygglovverksamheten ökade med cirka 12 procent
jämfört med 2013. Den främsta anledningen är den förändring i plan- och bygglagen
som trädde i kraft i början av juli, och som innebar att vissa bygglovbefriade åtgärder
under vissa förutsättningar är anmälningspliktiga. Verksamheten beviljade cirka 900
bygglov, vilket är något färre än 2013. Drygt 600 startbesked meddelades (en ökning
med cirka 30 procent).
Arbetet med ständiga förbättringar har fortgått under året. Ett e-tjänstprojekt har
som syfte att erbjuda möjligheten att söka bygglov och kommunicera med kontoret
via webben.
Planverksamhet
Under året inkom 60 ärenden, det vill säga ungefär som tidigare år, och 22 detaljplaner
vann laga kraft. Nio detaljplaner överklagades, varav två är avgjorda. Verksamheten
medverkade i drygt ett dussin kommungemensamma utredningar och remissvar,
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
25
bland annat trafiksäkerhetsprogram, vattenskydd för Vindelälvsåsen samt remisser
avseende buller, byggregler och plan- och byggfrågor.
Förvaltningsberättelse
Flertalet ärenden har omfattat bostäder, många med stort allmänt intresse och hög
prioritet, som Fridhem, Östra Dragonfältet, Västra Brinkvägen, Kvarnvägen, Hedlunda
och Stadsliden.
Efter beslut i kommunstyrelsen fick Detaljplanering medel för rekrytering, och fem
personer anställdes under året. Verksamheten har hämtat upp tidigare års underskott
och kan lämna ett överskott inför kommande år.
Lantmäteri
För Lantmäteriverksamheten var 2014 ett bra år, vilket avspeglas i det ekonomiska
resultatet. Stora resurser lades på att ajourhålla gång- och cykelnätet i kartbasen.
Ärende­mängden ökade inom framförallt förrättningsverksamheten. Kommunens
3D-webb driftsattes och har fått bra respons från de verksamheter som har använt den.
Bostadsanpassning
Antalet inkomna bostadsanpassningsärenden var det högsta någonsin, 1 032 stycken.
Många komplexa och kostnadskrävande ärenden ledde till ett negativt ekonomiskt
årsresultat. Fortfarande är många ärenden kopplade till att möjliggöra kvarboende
för äldre och att tidigarelägga hemgång från sjukhus. Av de sökande var 42 procent
80 år eller äldre, och kvinnorna var i klar majoritet. Uppsatt mål klarades av, nämligen
att minst 90 procent av alla ärenden ska vara påbörjade inom två månader. Genomförd
kundenkät visade ett mycket bra resultat.
Större fastighetsprojekt
• ­Guitars, ombyggnad av före detta Vasaskolan
• Scharinska, renovering
• Ersboda torg, färdigställande av det första
av fem äldreboenden
• Tomtebo gård skola, om- och tillbyggnad
1 700 kvm
• Hedlunda passivhusförskola
• Bergakungen, särskilt boende med sex
separata lägenheter, första ”radhus­modellen”
med egen ingång
• Påbörjande av gamla Ålidhemskolan
• Kulturhuset Väven
• Stadshusområdet
26
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Väghållning
Förvaltningsberättelse
Den milda och blöta vintern medförde stort slitage
på asfaltbeläggningar, och överskottet från vinter­
väghållningen har använts för att åtgärda detta och
andra eftersatta behov. Underhållet av broar har
skett enligt plan. Även här är behoven stora och an­
slagna medel motsvarar inte behoven. Arbetet med
att ta fram en långsiktig handlingsplan för underhåll
av gator och gång- och cykelvägar har fortsatt. Ett
annat prioriterat område är en förbättrad dagvatten­
avledning för att minska risken för översvämningar.
Gatubelysning
Fortsatt installation av ny styrutrustning ger möjlighet till betydligt mer aktiv och för­
finad styrning för sänkt energiförbrukning. Till exempel blir dimring möjligt och med det
nya systemet mäts den verkliga energiförbrukningen. Utrustningen finns nu monterad
i Holmsund/Obbola, i västra stadsdelarna och i centrala staden.
Parker
Alla parker, inte minst nytillskotten Broparken,
Rådhusparken närmast älven och första etappen
av Årstidernas park, användes flitigt under den
rekordvarma sommaren. Blomsterfestivalen
”Bloom” genomfördes i juli. Umeå kommun till­
delades Sveriges stadsträdgårdsmästares kommun­
pris för sitt nytänkande arbete i det offentliga
rummet samt också Övre Norrland arkitekturpris
för stadsdelsförbindelsen vid Umeå centralstation.
Cykeltrafik
Omställning till mer hållbara färdsätt forsätter genom åtgärder som gynnar cyklister,
gående och kollektivtrafik, till exempel genom att omvandla ett körfält till cykelväg
på Nygatan. 132 nya cykelparkeringar har skapats och 80 procent av vägvisningen för
fotgängare och cyklister är genomförd.
Färdtjänst
Färdtjänstens verksamhet har under året fungerat väl, antalet reklamationer har varit
lågt och mätt nöjdhet i den årliga enkäten är god. Resandet har minskat med 7 procent
under perioden, främst i vanlig taxi.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
27
Förvaltningsberättelse
Hållbar utveckling
Miljö- och hälsoskydd har även under det gångna året genomfört
ett stort antal inspektioner. Umeå kommun har genom konferen­
ser, utåtriktade aktiviteter och goda exempel bekräftat ambitionen
att ligga i framkant inom hållbar stadsutveckling.
Livsmedelskontroll
750 planerade kontroller genomfördes under året. Inriktning på tillsynen var bland annat
material i kontakt med livsmedel samt märkning och presentation. Behovet av uppföl­
jande kontroller låg på ungefär samma nivå som föregående år, 8 procent. Provtagning
visade ingen förekomst av hästkött i livsmedel innehållande nötkött. Ingenting anmärk­
ningsvärt har uppmärksammats vid kontrollerna av försäljning av receptfria läkemedel.
Serveringstillstånd
Antalet ansökningar av nya serveringstillstånd var på samma höga nivå som föregående
år. Tillsyn nattetid riktades främst till miljöer där unga vistas (nattklubbar, student­ställen
samt festivaler/tillfälliga arrangemang), men även många barer/restauranger fick till­
synsbesök under året. Totalt delades 13 erinranden och en varning ut under året.
28
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Miljöplanering och konsumtion
Utöver detaljplanearbetet deltar verksamheten bland annat i kommunens arbete med
VA-strategi och nytt åtgärdsprogram för luft. Vattenrapporter med sjöars ekologiska
status har publicerats och statusrapporter för kustvikar är under sammanställning.
Utåtriktade aktiviteter var bland annat medverkan i hållbarhetsveckan (See-veckan)
och Fairtrade city. Verksamheten har även ansvarat för att anordna Earth hour och
Earth hour city challenge. Umeå bjöds som enda kommun in till Sveriges arbete i FN:s
10-åriga ramverk för hållbar konsumtion.
Fortsatt stor efterfrågan finns på konsumentrådgivningen med cirka 1 200 ärenden/år.
Under 2014 inkom 87 ärenden till budgetrådgivning.
Miljöskydd
Verksamheten medverkade i tre nationella projekt: smycken i detaljhandeln, hårfärg
och städning och ventilation på skolor (pågår även 2015). Två kampanjer har genom­
förts, en som rörde särskilt farliga kemikalier och en om vikten av att tvätta bilen
på en biltvätt. Ett projekt med inriktning på insamling av skräp i skogen utvecklades
till en ”tragisk succé”, då omkring hundra släpvagnslass och ett tiotal bilar insamlades.
Appen ”Infrakontroll” förenklade för allmänheten att anmäla nedskräpning.
Livsmiljöbarometern
Under året vidareutvecklades Livsmiljöbarometern, som är ett verktyg för att följa
upp att kommunen har en hållbar utveckling. På livsmiljo.umea.se finns fakta om miljö
och natur, jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet samt näringsliv och konsumtion.
Utgångspunkten för Umeå kommuns långsiktiga arbete är att det ska vara ekologiskt,
socialt och ekonomiskt hållbart.
Europas miljöhuvudstad
Umeå kommun avancerade under året tillsammans med Essen, Ljubljana, Nijmegen
och Oslo till andra steget inför utnämningen till Europas miljöhuvudstad 2016, som
slutligen gick till Ljubljana. En ny ansökan har lämnats in av Umeå kommun inför
utnämningen för 2017.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
29
Storsatsning på elbussar
Förvaltningsberättelse
Umeå kommunföretag beslutade under året att köpa in åtta nya elbussar och bygga
två nya laddstationer, för ett världsunikt storskaligt projekt. Satsningen är en viktig del
i arbetet med att komma till rätta med överskridandena av miljökvalitetsnormerna och
bullerproblem i centrum. Behovet av en miljövänlig kollektivtrafik förstärks av ambitio­
nen att förtäta staden i de centrala områdena.
Passivhus med genuspedagogik
På Hedlunda öppnade under året Europas nordligaste passivhus för förskoleverk­samhet.
Huset har mer isolering och är tätare än andra hus. Energianvändningen för uppvärm­
ning är 15 kWh/kvm, vilket kan jämföras med normala 120 kWh/kvm.
Verksamheten står för social hållbarhet genom att drivas utifrån Reggio Emilia-filosofin.
Förskolan ska ligga i framkant när det gäller arbete med genus i pedagogisk verksamhet.
Måltidsservice ansvarar för alla måltider med målsättning att tillaga från grunden och
använda ekologiska, närproducerade råvaror.
Smarta Umeå trea i Europa
Umeå rankas som den tredje smartaste av Europas mellanstora städer med minst ett
universitet. I rankningen, som är gjord av Wiens tekniska universitet, ingår sex katego­
rier och Umeå rankas etta inom Smart Environment (miljö). Här ingår bland annat för­
nybara energikällor, övervakning av föroreningar, gröna byggnader, grön stadsplanering,
resurseffektivitet, återanvändning och avfallshantering.
Jämställdhetsarbete
Ett stort antal delegationer, nationella och internationella, tog under året del av Umeå
kommuns jämställdhetsarbete genom bussturen ”det könade landskapet”. Jämställdhets­
utskottet var en av arrangörerna till konferensen G14, som lockade cirka 300 deltagare.
Av utskottets andra aktiviteter kan till exempel nämnas delaktighet i genomförandet av
Mänskliga rättighetsdagarna och ett stort antal utbildningsinsatser.
30
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kraftverksamhet
Förvaltningsberättelse
Umeå kommun äger 25,9 procent av kraftproduktionen i Stornorrfors vattenkraftverk,
som till elproduktion är Sveriges största. Kommunen ansvarar för sin del av kostnaderna
för drift och investeringar i anläggningen och erhåller för detta en andelskraft på
i genomsnitt 650 GWh/år.
Den operativa delen i Kraftverksamheten är elhandeln. Elhandelsverksamheten bedrivs
i två separata portföljer, en ”produktionsportfölj” där hela den erhållna andelskraften
säljs och en ”inköpsportfölj” där kommunen köper el för egen förbrukning.
Krafthandeln budgeteras med fokus på att nå en stabil försäljningsintäkt i produktions­
portföljen samt en jämn inköpskostnad i inköpsportföljen. Detta stabila förhållande ska
nås genom prissäkring, ett indexförfarande där terminsaffärer genomförs kontinuerligt
och strukturerat i vardera portfölj. Genom att kontinuerligt över tiden fylla på de
säkrade volymerna för varje kalenderår uppnås en prisutjämnande effekt.
Elmarknadens rörliga spotpris har under 2014 varit mycket lågt. Priset uppgår i genom­
snitt till 286 kr/MWh. Tack vare indexförfarandet har försäljningspriset i produktions­
portföljen blivit betydligt högre än marknadspriset. Produktionsmängden i Stornorrfors
har under året varit 15 procent lägre än budgeterad mängd, vilket berott på en lägre
vattentillförsel till Stornorrfors.
En ej budgeterad kostnad på cirka 7,0 mnkr har tillkommit under året, och den avser en
förlikning med markägare om ansvar för fiskevård i älvslandskapet. Kraftverksamhetens
externa resultat uppgick till 56,0 mnkr (79,3 mnkr) vilket är 23,3 mnkr lägre än föregåen­
de år och 19,0 mnkr lägre än budgeterat externt resultat.
Årsresultat kraftverksamhet
mnkr
250
200
150
100
50
0
2010
2011
2012
2013
2014
År
Budget
Resultat
Resultat, externt (exkl. interna poster)
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
31
Årsproduktion kraftverksamhet
Förvaltningsberättelse
GWh
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2010
2012
2011
Budget
2013
2014
År
Utfall
Spotpriser kraftverksamhet
mnkr
450,00
400,00
350,00
300,00
250,00
200,00
150,00
100,00
50,00
0,00
Jan
2012
32
Feb
Mar
2013
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
År
2014
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Måluppfyllelse
Överförmyndarnämnden
Mål
Resultatmått
Umeås tillväxt ska klaras
med bibehållen social,
ekologisk och ekonomisk
hållbarhet med visionen
om 200 000 medborgare
2050
Antal genomförda utbildningar
för gode män och förvaltare för
att få kunniga ställföreträdare
som bidrar till att även de
svagaste i samhället får en god
omsorg och hälsa. (antal)
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
4
4
4
6
Mål­
värde
Mät­
värde
Mål­
uppf
Föränd
Û
Kommunstyrelsen
Mål
Resultatmått
Öka brukarnyttan och
effektivisera servicen
genom att utveckla proces­
ser, samordna, stödja och
leda verksamheterna
Andelen politiker som arbetar
med digitala nämndsmöten (%)
Kontinuerliga kontroller ska visa
att kommunikations­funktionens
pressmed­delanden/media­
insatser får genomslag i lokala
media (%)
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Föränd
100,0 %
90,0 %
82,0 %
Umeå kommuns webbplats ska
vara bland Sveriges bästa vid
SKL:s informationsindex­mätning
av kommunala webbplatser
(antal)
15
5
Umeå ska ha Sveriges
bästa folkhälsa 2020
Alla nämnder ska genomföra
minst en mätbar aktivitet med
fokus på ett aktivt folkhälso­
arbete (antal nämnder) (antal)
13
13
Umeås tillväxt ska klaras
med bibehållen social,
ekologisk och ekonomisk
hållbarhet med visionen
om 200 000 medborgare
2050
Antalet dygn med över­
skridanden av miljökvalitets­
normerna för kvävedioxid
minskar jämfört med medel­talet
för åren 2004–2009 (dygn)
Detaljplaneberedskap på
kommunal mark ska minst
omfatta två års byggande av
bostäder (1 000 bostäder),
varav 50 % byggklart (antal)
Mål­
uppf
85,0 %
37
85,0 %
37
Ü
7
1 000
1 250
Måluppfyllelse: röd 0–89 %, gul 90–96 %, grön 97 % eller högre.
NMI, ledarskap och kompetens och utveckling anges som ett indexvärde, övriga värden i procent
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
33
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Andel nöjd kund,
Näringslivs­service (värde)
5,33
5,33
5,30
5,43
Ú
Antal företagsbesök/
företagskontakter (antal)
194
194
200
200
Û
10
10
10
12
Û
Antal nätverksträffar med
företagsgrupperingar/närings­
livets organisationer (antal)
208
208
100
173
Ü
Antal nya företag/innova­tioner/
affärsideer via samverkande
organisationer (antal)
360
360
400
580
Û
Antal nyetableringar av företag
där vi medverkar (antal)
11
11
10
17
Û
75
59
200 000
200 000
Mål
Resultatmått
Vi ska skapa förutsättning­
ar för fler arbetstillfällen
i Umeå genom tillväxt
i näringslivet i samverkan
med näringsliv, universitet
m.fl.
Vi ska skapa förutsättning­
ar för fler arbetstillfällen
i Umeå genom tillväxt
i näringslivet i samverkan
med näringsliv, universitet
m.fl. (forts.)
Antal genomförda nätverks­
träffar mellan studenter och
näringslivet (antal)
Antal paketerbjudanden från
företag på visitumea.se inom
prioriterade områden (antal)
Detaljplaneberedskap på
kommunal mark ska minst
omfatta två års byggande
av och verksamhetslokaler
(100 000 m2 mark) (m²)
Vi ska skapa förutsättning­
ar för kvinnor och män att
ha samma makt att forma
sam­hället såväl som sina liv
Alla nämnder ska genomföra
minst en mätbar aktivitet med
fokus på ett aktivt jämställd­
hetsarbete (antal nämnder)
(antal)
13
Vi skall förstärka vår
ställning som inter­na­tionell
kulturstad och aktivt verka
för kultur som investering
och inspiration för ett
hållbart samhälle, tillväxt
och global utveckling
Antal journalister på pressresor
i samarbete med VisitSweden
och kultur­huvudstad 2014
(antal)
50
36
6,00
5,70
8,0 %
44,0 %
Nöjdkundindex,
Turistbyrån (värde)
Öka den totala turistomsättning­
en i Umeåregionen genom att
tillsammans med Visit Umeå AB
samordna arbete och resurser
mer säljinriktat och effektivt (%)
34
5,80
5,80
Mål­
uppf
Föränd
Ú
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Tekniska nämnden
Mål
Resultatmått
Barn och unga ska ha
tillgång till stimulerande,
gröna, trygga och säkra
utomhusmiljöer i sin
närmiljö, både i skolan,
vägen till skolan och på
fritiden och i trafiken
Andel av huvudnätet för gångoch cykel som går på separat
gång- och cykelvägnät ska öka.
På sikt är målet 100 %
Interna processer ska via
samverkan och proces­sam­
ordning ge service som
är konkurrenskraftigt
ur ett kvalitets- och
prisperspektiv
Kommunens invånare
ska genom dialog och
medskapande kunna
påverka det offentliga
rummets utformning
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
94,0 %
92,0 %
Mål­
uppf
Föränd
Antal lekplatser som årligen
förnyas och tillförs nytt innehåll
(antal)
4
4
1
2
Ü
Antal skolor med plan för
trafikmiljö (antal)
4
4
5
0
Ü
Trafiksäkerheten för barn
och unga ska öka (antal)
6
6
5
5
Û
Andel nöjd kund,
Fastighet (värde)
3.96
3.96
4.40
3.65
Ü
Andel nöjd kund,
FM-gruppen (värde)
4.64
4.64
4.70
4.75
Û
Andel nöjd kund,
It och telefoni (värde)
4.71
4.71
4.85
4.61
Andel nöjd kund,
Översten (värde)
4.91
4.91
4.95
4.85
Ú
Andel nöjd kund,
Ryttmästaren (värde)
4.95
4.95
5.00
4.38
Ü
Andel nöjd kund,
Städservice (värde)
4.63
4.63
4.70
4.53
Ü
Andel nöjd kund,
Stadshusservice (värde)
4.70
4.70
4.70
4.30
Ü
Andel upphandlingar av verk­
samhetssystem där IT deltagit
och följt modellen för
IT-upphandling (%)
100.0 %
100.0 %
Öka antalet datorer som tjänst
(antal)
2 500
1 600
4
4
Antal medborgardialogprojekt
(antal)
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
3
3
Û
35
Mål­
värde
Mät­
värde
Den upplevda tryggheten
utomhus ska öka enligt SCB:s
mätning (värde)
71.00
69.00
Den upplevda tryggheten
utomhus ska öka, andel kvinnor.
(värde)
66.00
61.00
Den upplevda tryggheten utom­
hus ska öka, andel män (värde)
76.00
76.00
Mål
Resultatmått
Offentliga utomhusmiljöer
ska ha hög kvalitet. De ska
erbjuda vackra, trygga,
rena och hållbara miljöer
varje dag för alla
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
uppf
Föränd
Förnya gatunätet med oföränd­
rad standardm, m2. (m²)
111 182
111 182
80 000
134 995
Û
Resultatet i mätningen av kom­
munens myndighetsutövning
gällande markupplåtelse ska
motsvara medelvärde av delta­
gande kommuner 2011 (värde)
61.00
61.00
61.00
61.00
Ú
1
1
3
1
Ú
178
178
177
177
Ú
69
69
68
68
Ú
Vid mätning av nedskräpning
i centrum ska Umeå vara bland
de tre bästa svenska städer som
utför skräpmätning (antal)
Processerna för byggande
och förvaltning av kom­
munens verksamhetsfast­
igheter ska präglas av hög
energieffektivitet.
Energianvändningen i fastig­
heterna ska minska (kwh)
Umeå kommun ska vara en
säker och trygg kommun
att bo, verka och vistas i så
att den enskilde kan känna
trygghet för sitt liv och sin
hälsa samt egendom och
miljö. De som bor, verkar
och vistas i kommunen ska
ha förmåga att förebygga
och/eller begränsa kon­
sekvenserna av oönskade
händelser för människor
Påbörja arbetet med skade­
avhjälpande åtgärder inom
10 minuter, där tidsfaktorn är
kritisk, inom huvudstations
insatszon (%)
90.0 %
89.0 %
SCB Medborgarundersökning
Räddningstjänsten (värde)
74.00
76.00
Utryckning inom 120 sekunder
där tidsfaktorn är kritisk (%)
80.0 %
87.0 %
Umeå ska bli en grönare
stad. En mångfald av
upplevelserika parker,
naturområden och gröna
stråk säkrar alla med­
borgares tillgång till ett
brett utbud av aktiviteter
och rekreation
Antal kvm parkyta inom
Centrala staden ska inte minska
(FÖP CS) (m²)
Koldioxidutsläppet i fastig­
heterna ska minska (kg)
Antal parker som årligen förnyas
och tillförs nytt innehåll (antal)
Antal träd i hårdgjord yta inom
Centrala staden ska inte minska
(FÖP CS) (antal)
Antal träd i park inom
Centrala staden ska inte
minska (FÖP CS). (antal)
36
Mätvärde
Fg År
898 697
898 697
892 736
819 129
Ü
2
2
1
1
Ü
2 324
2 324
2 328
2 261
Ü
5 940
6 062
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål­
värde
Mät­
värde
Antal trädarter i park,
centrala staden (antal)
75
95
Antalet trädarter i hårdgjord yta
inom Centrala staden ska öka
med 1 % (FÖP CS). (antal)
11
22
Mål
Resultatmått
Umeå ska bli en grönare
stad. En mångfald av
upplevelserika parker,
naturområden och gröna
stråk säkrar alla med­
borgares tillgång till ett
brett utbud av aktiviteter
och rekreation (forts.)
Umeå ska vara en trygg
och säker kommun med
avseende på skydd mot
olyckor. Brandförsvar och
säkerhet ska förhindra
skador och begränsa all­
varliga konsekvenser, samt
säkerställa att kommun­
invånarna har förmåga
att skydd sig själva och
andra mot olyckor. KF-mål
Andel nöjda,
utbildningsinsatser (%)
Umeås infrastruktur ska
stimulera till ökat kollek­
tivt resande, mer cykling,
fler gående och minskat
bilåkande. Infrastrukturen
ska vara effektiv, säker och
tillgänglig för alla året runt
Andel deltagare I Umecyklisten
läsåret 13/14 (andel elever i åk 4
av alla åk 4 i Umeå kommun) (%)
Medborgarnöjdhet för parker
och grönområden enligt SCB:s
medborgarundersökning (värde)
Andelen godkända stickprov
för vinterväghållning enligt
kvalitetsdeklarationen (%)
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
75.00
75.00
73.00
Ü
98.6 %
98.6 %
90.0 %
98.0 %
Ú
75.0 %
92.0 %
80.0 %
88.0 %
2 000
1 938
13 500
14 750
56.00
58.00
56.00
59.00
89.0 %
89.0 %
Antalet cyklister ska öka (st)
58.00
58.00
Medborgarnöjdhet för gator
och vägar (värde)
Umeås tillväxt ska klaras
med bibehållen social,
ekologisk och ekonomisk
hållbarhet med visionen
om 200 000 medborgare
Föränd
75.00
Antalet cykelparkeringar
i centrumfyrkanten ska öka (st)
Medborgarnöjdhet för
gång- och cykelvägar (värde)
Mål­
uppf
Ú
Ú
Medborgarnöjdheten vinterväg­
hållning gång- och cykelvägar
enligt SCB:s mätning (värde)
57.00
57.00
56.00
59.00
Û
Medborgarnöjdheten vinter­
väghållning gator enlligt SCB:s
mätning (värde)
59.00
59.00
56.00
61.00
Û
50.0 %
50.0 %
90.0 %
92.0 %
Andel förskolor med möjlighet
till sortering av avfall (%)
Andel nöjd kund Särskild
kollektivtrafik/färdtjänst (%)
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
89.0 %
89.0 %
Û
37
Byggnadsnämnden
Mål
Resultatmått
3-dimentionell data ska
nyttjas för att skapa
effektivare arbetsmetoder
och möjliggöra en enkel
kommunikation
Andelen resurser för särskilda
kvalitetshöjande åtgärder av
kartdata i förhållande till kost­
nadsbudgeten, Lantmäteri (%)
All information och råd­
givning ska ha hög kvalitet
och vara lättillgänglig för
alla kommunmedborgare
Andelen kunder som vid kontakt
med Detaljplanering upplever ett
bra bemötande och att de fått
god eller mkt god information
såväl för kvinnor som män (%)
Ett systematiskt arbets­
sätt ska användas för att
synliggöra och höja den
generella respekten för
jämställdhet
Kunder som erhållit bostads­
anpassningsbidrag ska uppleva
att bemötandet och servicen
har varit lika god oavsett kön
(differens mellan män och
kvinnor i %-enheter) (%)
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
8.6 %
8.6 %
9.0 %
8.5 %
90.0 %
82.0 %
5.0 %
5.0 %
90.0 %
97.0 %
5.0 %
5.0 %
Samtliga processer ska
Andel kunder som upplever
sträva efter utveckling med sig nöjda med hanteringen av
avseende på en ökad dialog lantmäteriärendet (%)
och medskapande
Andel resurser för teknisk
utveckling i förhållande till kost­
nadsbudgeten, Lantmäteri (%)
Föränd
Ú
Ú
8.1 %
8.1 %
9.0 %
9.5 %
Û
Andelen bostadsanpassnings­
ärenden påbörjade inom
8 veckor (%)
94.0 %
94.0 %
90.0 %
93.0 %
Ú
Andelen kunder som har känt
delaktighet och haft insyn i sitt
bostadsanpassningsärende (%)
97.0 %
97.0 %
94.0 %
97.0 %
Ú
Andelen kunder som upplever
att möjligheten till dialog och
medskapande har varit god eller
mycket god, Bygglov (%)
73.0 %
73.0 %
90.0 %
85.0 %
Û
Andelen kunder som vid kontakt
med Bostadsanpassning upplever
att de fått god eller mycket god
information och rådgivning (%)
96.0 %
96.0 %
94.0 %
96.0 %
Ú
Antal informations- och sam­
rådsmöten i procent av antalet
antagna detaljplaner per år (%)
30.0 %
30.0 %
25.0 %
50.0 %
Û
Genomsnittlig effektiv handlägg­
ning i mediantid per detaljplan,
antal dagar (dagar)
564
564
330
565
Ú
Genomsnittlig handläggningstid
av kompletta bygglovsärenden
som inte strider mot någon be­
stämmelse, antal veckor. (veckor)
6
6
5
5
Û
100.0 %
83.0 %
Hålla utlovad tid i planbesked (%)
38
Mål­
uppf
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
70.00
70.00
70.00
Mät­
värde
Mål
Resultatmått
All information och råd­
givning ska ha hög kvalitet
och vara lättillgänglig för
alla kommunmedborgare
Nöjdkundindex (värde)
Miljöarbetet ska präglas av
helhetssyn och samverkan.
Genomförda aktiviteter enligt
plan för miljöövervakning (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
Tillsyns- och kontroll­arbetet ska utformas så
att det samlade tillsyns­
behovet minskar.
Genomförda aktiviteter enligt
tillsynsplan för livsmedels- och
alkohollagstiftning (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
Genomförda aktiviteter enligt
tillsynsplan för miljöbalken
(ja/nej)
100.0 %
100.0 %
Andel beslut om tillstånd
för anläggande av enskild
avlopps­anläggning inom
20 arbetsdagar (%)
96.0 %
99.0 %
Andel genomförda åter­
kopplingar på klagomål inom
10 arbetsdagar (%)
96.0 %
87.0 %
Andel skickade svar på anmälan
om installation av värmepump
inom 10 arbetsdagar (%)
96.0 %
100.0 %
Andel som har fått återkoppling
på e- postfråga till Hållbar kon­
sumtion inom tre arbetsdagar (%)
96.0 %
100.0 %
Andel som har fått rådgivande
samtal inom 15 arbetsdagar
efter kontakt med Hållbar
konsumtion (%)
96.0 %
100.0 %
Andel verksamhetsutövare som
får återkoppling inom 15 arbets­
dagar efter utförd inspektion (%)
96.0 %
99.0 %
Andel verksamhetsutövare som
får besked senast 15 maj om
miljörapport från tillstånds­
pliktig verksamhet behöver
kompletteras (%)
96.0 %
100.0 %
75
103
Genomförda aktiviteter enligt
plan för energi- och klimat­
rådgivning (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
Genomförda aktiviteter enligt
plan för konsumentvägledning
och budget- och skuldrådgivning
(ja/nej)
100.0 %
100.0 %
Umeås tillväxt ska klaras
med bibehållen social,
ekologisk och ekonomisk
hållbarhet med visionen
om 200 000 medborgare
2050
Antal förbättrade enskilda avlopp
som resultat av tillstånd och till­
syn (indirekt miljöaspekt) (antal)
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål­
uppf
Föränd
39
Socialnämnden
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
1 022
1 022
1 021
1 013
Ú
Andelen förebyggande hem­
besök ska öka jämfört med
föregående år (%)
60.0 %
60.0 %
61.0 %
70.0 %
Û
Minst 40 % av brukarna ska
ha sin dagliga verksamhet
i ett företag/förening/offentlig
sektor (%)
31.0 %
31.0 %
40.0 %
35.0 %
Û
Samtliga verksamheter ska ha
minst ett utvecklingsarbete
med andra aktörer/samarbets­
partners (ja/nej)
88.9 %
88.9 %
100.0 %
100.0 %
Û
100% av förhandsbedömningar­
na ska vara avslutade inom
14 arbetsdagar (%)
94.0 %
94.0 %
100.0 %
95.0 %
Ú
80% av de som genomgått
behandling i sluten- alternativt
öppenvård ska inom ett år efter
avslutad behandling inte ha
behov av nya vårdinsatser (%)
86.0 %
86.0 %
80.0 %
85.0 %
Ú
Alla verksamheter ska genom­
föra aktiviteter under kultur­
huvudstadsåret i samverkan
med berörda brukargrupper
och/eller brukarorganisationer
(ja/nej)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
90.0 %
Ü
Alla verksamheter ska utveckla
former för inflytande och
medskapande för brukar/
brukar­organisationer (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
93.8 %
Ü
Andelen personer som har en
plan för sysselsättning, boende
och fritid inför avslutning av
vård-och behandlingsinsatser
ska vara 100% (%)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
50.0 %
Ü
Andelen som upplever trygghet
i boendet ska öka jämfört med
föregående år (%)
73.9 %
73.9 %
74.0 %
84.9 %
Û
Antalet besök vid varje social
träffpunkt ökar (antal)
41 708
41 708
41 709
44 106
Û
Resultatmått
Barnfattigdomen ska
minska
Antalet barn som lever i hushåll
som uppbär försörjningsstöd
ska minska (antal)
Socialtjänsten skapar
mervärde för den enskilde
genom gränsöverskridande
samverkan
Socialtjänsten stärker den
enskildes förmåga att leva
ett självständigt liv
40
Mätvärde
Fg År
Mål
Mål­
uppf
Föränd
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Antalet bidragsmånader för
de 18–24 år som uppbär
försörjningsstöd på grund av
arbetslöshet ska minska jämfört
med föregående år (antal)
497
497
496
491
Ú
Antalet bidragsmånader för de
24 år och uppåt som uppbär
försörjningsstöd på grund av
arbetslöshet ska minska jämfört
med föregående år (antal)
1 345
1 345
1 344
1 333
Ú
Antalet fallolyckor ska vara färre
jämfört med föregående år
(antal)
40
40
39
33
Û
Antalet omplaceringar för barn
och ungdomar ska minska jäm­
fört med föregående år (antal)
16
16
15
37
Ü
Brukare i särskilda boenden LSS
ska genom ökade färdigheter
ges möjlighet att byta boende­
form (antal)
6
6
1
4
Ü
Brukare med boendestöd inom
IFO ska genom ökade färdig­
heter ges möjlighet att klara
sitt boende själv (antal)
12
12
1
7
Ü
1
14
Mål
Resultatmått
Socialtjänsten stärker den
enskildes förmåga att leva
ett självständigt liv (forts.)
Brukare med boendestöd inom
Socialpsykiatrin ska genom
ökade färdigheter ges möjlighet
att klara sitt boende själv (antal)
Mål­
uppf
Föränd
De äldres helhetsbedömning
av hemtjänsten ska vara
på minst samma nivå som
före­gående år (%)
92.0 %
92.0 %
92.0 %
93.0 %
Ú
De äldres helhetsbedömning
av särskilt boende ska vara
på minst samma nivå som
före­gående år (%)
80.5 %
80.5 %
80.5 %
78.0 %
Ü
100.0 %
100.0 %
100.0 %
90.0 %
Ü
42
42
41
25
Û
Minst en brukare från daglig
verksamhet ska övergå till någon
form av anställning (antal)
0
0
1
1
Nollvision för brukare som får
stöd av socialtjänsten gällande
suicid (antal)
2
2
0
1
Den som söker försörjningsstöd
ska inom 30 dagar erbjudas en
aktivitet/aktiviteter som har
egen försörjning som mål (%)
Minskat antal vårdrelaterade
infektioner jämfört med
föregående år (antal)
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Û
41
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
50
50
0
65
Ü
Risken för vårdskada /fall/
ska minska jämfört med
föregående år (%)
79.0 %
79.0 %
78.0 %
77.5 %
Ú
Risken för vårdskada /trycksår/
ska minska jämfört med före­
gående år (%)
37.5 %
37.5 %
36.5 %
32.0 %
Û
Risken för vårdskada /under­
näring/ ska minska jämfört
med föregående år (%)
61.0 %
61.0 %
60.0 %
68.0 %
Ü
221
221
221
164
Û
0
5
Mål
Resultatmått
Socialtjänsten stärker den
enskildes förmåga att leva
ett självständigt liv (forts.)
Nollvision mot hemlöshet (antal)
Väntetiden till särskilt boende
SoL och LSS ska inte överstiga
väntetiden föregående år
(dagar)
Väntetiden vid ej akuta behov av
hjälpmedel ska inte överstiga tre
månader (antal)
Socialtjänstens verksam­
heter ska präglas av
öppenhet, tillgänglighet
och vara av god kvalitet
Föränd
Alla brukare ska ha en årlig
läkemedelsgenomgång om
man bor i särskilt boende eller
omfattas av hälso- och sjukvård
i hemmet (%)
64.0 %
64.0 %
100.0 %
69.3 %
Û
Andelen äldre personer som
är mycket nöjd med hur maten
smakar ska öka jämfört med
föregående år (%)
61.5 %
61.5 %
62.5 %
71.0 %
Û
Andelen som uppger att de är
nöjda med personalens bemö­
tande ska uppgå till 100% (%)
95.7 %
95.7 %
100.0 %
96.0 %
Ú
Antal överklaganden som
resulterar i dom mot myndig­
hetsbeslut ska minska jämfört
med föregående år (antal)
2
2
1
1
Û
108
108
109
108
Ú
97
97
0
68
Û
Handläggare, familjerätten
exkluderad, ska inte överstiga
tre per hushåll (antal)
0
0
0
0
Handläggningstiden för ansök­
ningar enligt LSS ska minska
jämfört med föregående år
(dagar)
50
50
50
40
Antal platser i trygghetsbo­
enden ska öka jämfört med
föregående år (antal)
Antalet barnavårdsutredningar
med handläggningstid över 4
månader ska vara noll (om det
inte finns synnerliga skäl) (antal)
42
Mål­
uppf
Û
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Fritidsnämnden
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack Mål­värde
Mät­
värde
Mål­
uppf
Mål
Resultatmått
Föreningskommunen –
Umeå kommun ska med
olika stödformer erbjuda
förutsättningar för ett
jämlikt och berikande
fritidsutbud.
Antal aktiva flickor i åldern
7–20 år i procent (%)
60.7 %
60.7 %
61.0 %
60.6 %
Ú
Antal aktiva pojkar i åldern
7–20 år i procent (%)
63.0 %
63.0 %
61.0 %
63.4 %
Ú
Antal aktiva totalt i åldern
7–20 år i procent (%)
61.9 %
61.9 %
61.0 %
62.0 %
Ú
Flickornas andel av antalet
aktiviteter i procent (%)
44.1 %
44.1 %
40.0 %
45.3 %
Û
Pojkarnas andel av antalet
aktiviteter i procent (%)
55.9 %
55.9 %
60.0 %
54.7 %
Û
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, alla
(värde)
71.00
71.00
68.00
71.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, kvinnor
(värde)
74.00
74.00
68.00
73.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, män
(värde)
68.00
68.00
68.00
69.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
alla (värde)
7.80
7.80
7.50
7.90
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
kvinnor (värde)
8.10
8.10
7.50
8.10
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
män (värde)
7.60
7.60
7.50
7.70
Ú
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, alla (värde)
7.30
7.30
7.30
7.10
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, kvinnor (värde)
7.30
7.30
7.00
6.90
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, män (värde)
7.30
7.30
7.00
7.30
Ú
Hälsokommunen – Umeå
kommun ska erbjuda alla
invånare en livsmiljö som
främjar god folkhälsa med
möjligheter till spontan­
verksamhet, motion,
rekreation och friluftsliv
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Föränd
43
Mål
Resultatmått
Idrottskommunen – Umeå
ska kännetecknas av ett
brett idrottsutövande,
idrott på elitnivå, ett stort
utbud av arrangemang
och samverkan med hög­
skolan/universitetet
Ranking - bästa idrottsstad (SVT)
(placering)
Ungdomskommunen –
Umeå kommun ska erbjuda
en utvecklande, främjande
och trygg miljö med focus
på ungas medskapande
och deltagande i den
demokratiska processen
44
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack Mål­värde
Mät­
värde
Mål­
uppf
Föränd
5
5
10
8
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, alla (värde)
7.10
7.10
7.00
7.30
Û
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, kvinnor (värde)
7.60
7.60
7.00
7.60
Ú
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, män (värde)
6.60
6.60
7.00
6.90
Û
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONS­
ANLÄGGNINGAR, alla (värde)
69.00
69.00
68.00
70.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONSAN­
LÄGGNINGAR, kvinnor (värde)
71.00
71.00
68.00
71.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONS­
ANLÄGGNINGAR, män (värde)
68.00
68.00
68.00
69.00
Ú
Flickornas andel av besök fredag
och lördag på fritidsgårdar (%)
40.0 %
35.0 %
Flickornas andel av besök
fredag och lördag på
Ung­domens hus (%)
40.0 %
48.0 %
Flickornas andel av besök
måndag till torsdag på fritids­
gårdar (%)
42.0 %
42.0 %
40.0 %
42.0 %
Ú
Flickornas andel av besök
måndag till torsdag på
Ung­domens hus (%)
48.0 %
48.0 %
48.0 %
48.0 %
Ú
Pojkarnas andel av besök fredag
och lördag på fritidsgårdar (%)
60.0 %
65.0 %
Pojkarnas andel av besök
fredag och lördag på
Ungdomens hus (%)
60.0 %
52.0 %
Pojkarnas andel av besök
måndag till torsdag på
fritidsgårdar (%)
58.0 %
58.0 %
60.0 %
58.0 %
Ú
Pojkarnas andel av besök
måndag till torsdag på
Ungdomens hus (%)
50.0 %
50.0 %
50.0 %
52.0 %
Ü
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kulturnämnden
Mål
Resultatmått
Biblioteken ska vara en
kulturell mötesplats
tillgänglig för alla och
verksamheten ska
utvecklas med avseende
på såväl fysiska som
virituella tjänster genom
samverkan med skola,
studieförbund, föreningsliv
och andra kulturaktörer
Antal aktiva låntagare (antal)
Tillgängligheten ska
förstärkas genom fortsatt
utveckling och samverkan
mellan kulturinstutitioner,
folkbildning och föreningar
för att alla medborgare
ska vara delaktiga och
medskapande i kulturlivet
Umeås offentliga rum skall
stärkas och utvecklas,
så att attraktivare stadsoch kulturmiljöer skapas
Antal besökare på
minabibliotek.se (antal)
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack Mål­värde
Mät­
värde
38 509
37 570
Mål­
uppf
Föränd
853 155
853 155
777 741
930 007
Û
Antal fysiska besökare på
biblioteken (antal)
1 089 427
1 089 427
1 093 220
936 252
Ü
Antal lån på biblioteken (antal)
1 127 023
1 127 023
1 104 913
1 047 146
Ü
Antal öppettimmar per vecka
på biblioteken (timmar)
287
287
248
235
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
biblioteken, alla (värde)
8.20
8.20
8.20
8.20
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
biblioteken, kvinnor (värde)
8.40
8.40
8.40
8.40
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
biblioteken, män (värde)
8.00
8.00
8.00
7.90
Ú
SCB:s medborgarundersökning,
teaterföreställningar och
konserter, alla (värde)
7.40
7.40
7.40
7.30
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar och
konserter, kvinnor (värde)
7.70
7.70
7.70
7.40
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar och
konserter, män (värde)
7.00
7.00
7.00
7.20
Û
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
alla (värde)
7.40
7.40
7.40
7.50
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
kvinnor (värde)
7.70
7.70
7.70
7.70
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
män (värde)
7.10
7.10
7.10
7.30
Û
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, alla (värde)
7.50
7.50
7.50
7.40
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, kvinnor (värde)
7.80
7.80
7.80
7.60
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, män (värde)
7.20
7.20
7.20
7.10
Ú
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
45
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack Mål­värde
Mät­
värde
Mål­
uppf
Mål
Resultatmått
Föränd
Vi skall förstärka vår
ställning som internationell
kulturstad och aktivt verka
för kultur som investering
och inspiration för ett håll­
bart samhälle, tillväxt och
global utveckling
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, alla (värde)
74.00
74.00
74.00
73.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, kvinnor (värde)
78.00
78.00
78.00
78.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, män (värde)
70.00
70.00
70.00
69.00
Ú
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
För- och grundskolenämnden
46
Mål­
uppf
Mål
Resultatmått
En skola där alla barn och
ungdomars rätt att känna
sig trygga, respekterade,
sedda och hörda bekräftas
Andel elever i grundskolan som
upplever att de har arbetsro (%)
78.0 %
78.0 %
81.0 %
70.0 %
Ü
Andel elever i grundskolan som
upplever att de har inflytande
(%)
72.0 %
72.0 %
81.0 %
77.0 %
Û
Andel elever i grundskolan som
upplever trygghet och trivsel (%)
93.0 %
93.0 %
100.0 %
92.0 %
Ú
Andel föräldrar i förskolan
som upplever att barnen ges
trygghet och trivsel (%)
97.0 %
97.0 %
100.0 %
97.0 %
Ú
Andel föräldrar i förskolan
som upplever att barnen
uppmuntras till inflytande
och delaktighet (%)
74.0 %
74.0 %
74.0 %
74.0 %
Ú
Andelen föräldrar i förskolan
som upplever att barnen ges
lugn och ro (%)
65.0 %
65.0 %
65.0 %
65.0 %
Ú
En skola där alla barn och
ungdomars rätt till lärande
och kunskap uppfylls
Andel elever i åk 3 som inte kan
läsa (%)
15.0 %
15.0 %
12.0 %
14.0 %
Û
Andelen elever som inte uppnår
kravnivån för godtagbara kun­
skaper i matematik ämnespro­
vet i åk 3 (%)
23.0 %
23.0 %
15.0 %
27.0 %
Ü
En skola där alla barn
och ungdomars rätt till
stimulerande och kreativa
lärandemiljöer tillgodoses
Andel föräldrar som upplever
att den fysiska ute- och inne­
miljön som barnen erbjuds är
stimulerande (%)
91.0 %
91.0 %
89.0 %
91.0 %
Ú
Umeås tillväxt ska klaras
med bibehållen social,
ekologisk och ekonomisk
hållbarhet med visionen
om 200 000 medborgare
2050
Andel ekologiska livsmedel
Förskola (%)
27.4 %
27.4 %
30.0 %
29.0 %
Û
30.0 %
29.0 %
Andel ekologiska livsmedel
Skola (%)
Föränd
Andel förskolor som innehar
utmärkelsen för hållbar
utveckling (%)
72.0 %
72.0 %
100.0 %
66.0 %
Ü
Andel grundskolor som innehar
utmärkelsen för hållbar
utveckling (%)
82.0 %
82.0 %
100.0 %
43.0 %
Ü
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Vi ska skapa förutsättning­ Andel flickor med positiva
ar för kvinnor och män att
erfarenheter av inflytande
ha samma makt att forma i skolan (%)
samhället såväl som sina liv
Andel pojkar med positiva
erfarenheter av inflytande
i skolan (%)
72.0 %
72.0 %
81.0 %
76.0 %
Û
73.0 %
73.0 %
81.0 %
77.0 %
Û
Vi ska utveckla kunskaps­
staden Umeå med god
utbildning och ett livslångt
lärande
Andel elever behöriga till
gymnasieskolan (%)
89.0 %
89.0 %
100.0 %
89.0 %
Ú
Andel elever i grundskolan
som upplever arbetsmiljön
positiv (%)
79.0 %
79.0 %
81.0 %
79.0 %
Ú
Andel elever i grundskolan
som upplever den pedagogiska
verksamheten positiv (%)
77.0 %
77.0 %
79.0 %
78.0 %
Ú
Andel elever med positiv
skattning av sina personliga
och sociala förmågor (%)
79.0 %
79.0 %
81.0 %
80.0 %
Ú
Andel föräldrar i förskolan som
upplever att barnen ges ett gott
stöd i att utvecklas personligt
och socialt (%)
84.0 %
84.0 %
89.0 %
84.0 %
Ú
Andel föräldrar i förskolan som
upplever barnens arbetsmiljö
positivt (%)
82.0 %
82.0 %
85.0 %
82.0 %
Ú
Andel föräldrar som upplever
den pedagogiska verksamheten
i förskolan positiv (%)
85.0 %
85.0 %
87.0 %
85.0 %
Ú
Andelen elever med godkänt
i alla ämnen i årskurs 9 (%)
80.0 %
80.0 %
100.0 %
80.0 %
Ú
Genomsnittligt meritvärde
i åk 9 (värde)
217.00
217.00
216.00
217.00
Ú
Mål
Resultatmått
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål­
uppf
Föränd
47
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Andelen elever inom högskole­
förberedande program som haft
kontakt med arbetsliv/avnämare
gm tex praktik, studiebesök,
internat utbyten ska öka (%)
44.8 %
44.8 %
60.0 %
52.0 %
Û
Andelen elever som
full­följer sin gymnasie­
utbildning ska årligen öka
med det långsiktiga målet
att uppnå 100 procent
Andelen elever med fullföljd
gymnasieutbildning inom fyra år
ska öka jmf fg år. (%)
77.0 %
77.0 %
80.0 %
70.1 %
Ü
Andelen elever med fullföljd
gymnasieutbildning inom tre år
ska öka jmf fg år (%)
88.0 %
88.0 %
90.0 %
84.0 %
Ü
Den studerande ska upp­
leva att stödet som getts
under utbildningstiden och
studiernas upplägg var
anpassat till den studeran­
des behov
Andelen elever med minst G
i betyg efter avslutad kurs inom
SFI ska öka jmf fg mätning (%)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
100.0 %
Ú
En skola där alla barn och
ungdomars rätt att känna
sig trygga, respekterade,
sedda och hörda bekräftas
Andelen elever som säger sig
veta vem de ska vända sig till
på skolan om någon utsatts för
kränkande behandling ska öka
jmf fg mätning. (%)
73.3 %
73.3 %
80.0 %
72.2 %
Ú
Mål
Resultatmått
Andelen elever i gymnasie­
skolan som inom ramen
för sin utbildning har aktiv
och löpande kontakt med
arbetslivet genom ex APU,
praktik, fältstudier eller
genom internationella
utbyten ska öka
En skola där alla barn och
ungdomars rätt till lärande
och kunskap uppfylls
Andelen elever som tycker
att andra elever agerar när de
får reda på att någon utsatts
för kränkning ska öka jmf fg
mätning. (%)
85.0 %
Andelen elever som tycker att
personal agerar när de får reda
på att någon utsatts för kränk­
ning ska öka jmf fg mätning. (%)
90.0 %
Andel elever med grundläggan­
de behörighet till universitet och
högskola ska öka jmf fg år. (%)
Föränd
81.0 %
81.0 %
85.0 %
69.0 %
Ü
Andelen elever som uppger att
de blivit motiverade till lärande
(värde)
4.76
4.76
5.00
4.95
Û
Andelen lärare som arbetar med
formativ bedömning ska öka jmf
fg mätning (värde)
4.80
4.80
5.00
4.63
Ü
75
75
100
83
Û
Antalet elever som får studie­
handledning på sitt modersmål
ska öka jmf fg mätning (antal)
48
Mål­
uppf
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Andelen elever som engagerar
sig i elevråd eller motsvarande
ska öka (%)
30.7 %
30.7 %
40.0 %
36.6 %
Û
Andelen elever som säger sig
ha blivit väl bemött på sin skola
(värde)
5.30
5.30
5.00
5.40
Ú
Andelen elever som upplever
skolans lärmiljö som en viktig
del av sitt lärande (värde)
4.79
4.79
5.00
4.50
Ü
Antal anställda årsarbetare med
lönesubvention ska öka inom
Umeå kommun jämfört med
fg år. (antal)
10
4
VIVA arbete unga ska aktivt
medverka till att Ungdoms­
torget når sitt samlade mål om
andelen som går vidare till egen
försörjning. (%)
45.0 %
48.0 %
VIVA resurs ska aktivt medverka
till att "Vuxenslussen" når sitt
samlade mål om andelen som
går vidare till egen försörjning
(%)
55.0 %
55.0 %
Mål
Resultatmått
En skola för alla där barns
och ungdomars behov och
rätt till stimulerande och
kreativa lärmiljöer med
god social gemenskap
tillgodoses
Möjliggöra för flera med
funktionsnedsättning att
få anställning inom Umeå
kommun
Umeås gymnasieskolor
Andelen elever som väljer en
(UGS) ska hålla så hög
kommunal gymnasieskola ska
kvalitet att det naturligt blir öka jmf fg år. (%)
elevernas förstahandsval.
Unga och vuxna med
särskilda behov ska mötas
av samordnade insatser
kring egen försörjning
Utbudet av vuxenutbild­
ning ska tillgodose det
individuella behovet av
vuxenutbildning och svara
mot näringslivets och den
offentliga sektorns behov
av kompetens
Alla som begär tid för vägled­
ningssamtal ska erbjudas det
senast inom 1 vecka (%)
Mål­
uppf
Föränd
81.0 %
81.0 %
80.0 %
79.0 %
Ü
100.0 %
100.0 %
100.0 %
100.0 %
Ú
100.0 %
96.0 %
Alla ungdomar som aktualise­
ras hos VIVA arbete unga ska
efter 2 veckor ha en individuell
planering (%)
Andelen elever med godkända
betyg ska öka jmf fg mätning (%)
80.0 %
80.0 %
85.0 %
86.0 %
Û
Avbrott i studier efter tredje
veckan ska minska i förhållande
till föregående mätning (%)
14.9 %
14.9 %
10.0 %
15.0 %
Ú
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
49
Holmsund-Obbola kommundelsnämnd
Mål
Resultatmått
Barnfattigdomen ska
minska
Antalet barn som lever i hushåll
som uppbär försörjningsstöd
ska minska (antal)
Biblioteken ska vara en kul­
turell mötesplats tillgänglig
för alla och verksamheten
ska utvecklas med avse­
ende på såväl fysiska som
virituella tjänster genom
samverkan med skola,
studieförbund, föreningsliv
och andra kulturaktörer
Antal aktiva låntagare (antal)
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
95
95
94
74
3 268
3 385
Mål­
uppf
Föränd
Û
Antal besökare på
minabibliotek.se (antal)
853 155
853 155
777 741
930 007
Û
Antal fysiska besökare på
biblioteken (antal)
119 470
119 470
119 470
121 948
Û
Antal lån på biblioteken (antal)
123 789
123 789
123 798
131 096
Û
Antal öppettimmar per vecka
på biblioteken (timmar)
73
73
60
58
Ü
SCB:s medborgarundersök­
ning...biblioteken, alla (värde)
8.20
8.20
8.20
8.20
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
biblioteken, kvinnor (värde)
8.40
8.40
8.40
8.40
Ú
SCB:s medborgarundersök­
ning...biblioteken, män (värde)
8.00
8.00
8.00
7.90
Ú
Andel elever i grundskolan som
upplever att de har arbetsro (%)
74.0 %
74.0 %
81.0 %
67.0 %
Ü
Andel elever i grundskolan
som upplever att de har
inflytande (%)
70.0 %
70.0 %
81.0 %
76.0 %
Û
Andel elever i grundskolan som
upplever trygghet och trivsel (%)
94.0 %
94.0 %
100.0 %
92.0 %
Ü
Andel föräldrar i förskolan som
upplever att barnen ges trygg­
het och trivsel (%)
96.0 %
96.0 %
100.0 %
Andel föräldrar i förskolan
som upplever att barnen
uppmuntras till inflytande
och delaktighet (%)
79.0 %
79.0 %
74.0 %
Andelen föräldrar i förskolan
som upplever att barnen ges
lugn och ro (%)
60.0 %
60.0 %
65.0 %
En skola där alla barn och
ungdomars rätt till lärande
och kunskap uppfylls
Andel elever i åk 3 som inte kan
läsa (%)
18.0 %
18.0 %
12.0 %
Andelen elever som inte uppnår
kravnivån för godtagbara
kunskaper i matematik ämnes­
provet i åk 3 (%)
14.0 %
14.0 %
15.0 %
22.0 %
Ü
En skola där alla barn
och ungdomars rätt till
stimulerande och kreativa
lärandemiljöer tillgodoses
Andel föräldrar som upplever
att den fysiska ute- och inne­
miljön som barnen erbjuds är
stimulerande (%)
94.0 %
94.0 %
89.0 %
En skola där alla barn och
ungdomars rätt att känna
sig trygga, respekterade,
sedda och hörda bekräftas
50
Mätvärde
Fg År
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Antal aktiva flickor i åldern
7–20 år i procent (%)
82.0 %
82.0 %
61.0 %
61.0 %
Ü
Antal aktiva pojkar i åldern
7–20 år i procent (%)
83.0 %
83.0 %
61.0 %
63.0 %
Ü
Antal aktiva totalt i åldern
7–20 år i procent (%)
82.0 %
82.0 %
61.0 %
62.0 %
Ü
Flickornas andel av antalet
aktiviteter i procent (%)
44.0 %
44.0 %
40.0 %
45.3 %
Û
Pojkarnas andel av antalet
aktiviteter i procent (%)
44.0 %
44.0 %
60.0 %
54.7 %
Ü
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, alla
(värde)
71.00
71.00
68.00
71.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, kvinnor
(värde)
74.00
74.00
68.00
73.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, män
(värde)
68.00
68.00
68.00
69.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
alla (värde)
7.80
7.80
7.50
7.90
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
kvinnor (värde)
8.10
8.10
7.50
8.10
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
män (värde)
7.60
7.60
7.50
7.70
Ú
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, alla (värde)
7.30
7.30
7.30
7.10
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, kvinnor (värde)
7.30
7.30
7.00
6.90
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, män (värde)
7.30
7.30
7.00
7.30
Ú
Mål
Resultatmått
Föreningskommunen –
Umeå kommun ska med
olika stödformer erbjuda
förutsättningar för ett
jämlikt och berikande
fritidsutbud.
Hälsokommunen – Umeå
kommun ska erbjuda alla
invånare en livsmiljö som
främjar god folkhälsa med
möjligheter till spontan­
verksamhet, motion,
rekreation och friluftsliv
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål­
uppf
Föränd
51
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
5
5
10
8
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, alla (värde)
7.10
7.10
7.00
7.30
Û
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, kvinnor (värde)
7.60
7.60
7.00
7.60
Ú
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, män (värde)
6.60
6.60
7.00
6.90
Û
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONS­
ANLÄGGNINGAR, alla (värde)
69.00
69.00
68.00
70.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONSAN­
LÄGGNINGAR, kvinnor (värde)
71.00
71.00
68.00
71.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONS­
ANLÄGGNINGAR, män (värde)
68.00
68.00
68.00
68.00
Ú
40.0 %
35.0 %
Resultatmått
Idrottskommunen – Umeå
ska kännetecknas av ett
brett idrottsutövande,
idrott på elitnivå, ett stort
utbud av arrangemang och
samverkan med högskolan/
universitetet.
Ranking - bästa idrottsstad (SVT)
(placering)
Socialtjänsten skapar
mervärde för den enskilde
genom gränsöverskridande
samverkan
Socialtjänsten stärker den
enskildes förmåga att leva
ett självständigt liv
52
Mätvärde
Fg År
Mål
Minst 40 % av brukarna ska
ha sin dagliga verksamhet
i ett företag/förening/
offentlig sektor (%)
Mål­
uppf
Föränd
Samtliga verksamheter ska ha
minst ett utvecklingsarbete
med andra aktörer/samarbets­
partners (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
87.5 %
Ü
100% av förhandsbedömning­
arna ska vara avslutade inom
14 arbetsdagar (%)
90.0 %
90.0 %
100.0 %
97.0 %
Û
80% av de som genomgått
behandling i sluten- alternativt
öppenvård ska inom ett år efter
avslutad behandling inte ha
behov av nya vårdinsatser (%)
100.0 %
100.0 %
80.0 %
88.0 %
Ü
Alla verksamheter ska genom­
föra aktiviteter under kultur­
huvudstadsåret i samverkan
med berörda brukargrupper
och/eller brukarorganisationer
(ja/nej)
85.7 %
85.7 %
100.0 %
85.7 %
Ú
Alla verksamheter ska utveckla
former för inflytande och
medskapande för brukar/
brukarorganisationer (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
85.7 %
Ü
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Andelen personer som har en
plan för sysselsättning, boende
och fritid inför avslutning av
vård-och behandlingsinsatser
ska vara 100 % (%)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
100.0 %
Ú
Andelen som upplever trygghet
i boendet ska öka jämfört med
föregående år (%)
90.0 %
90.0 %
91.0 %
89.0 %
Ú
1
9 120
Mål
Resultatmått
Socialtjänsten stärker den
enskildes förmåga att leva
ett självständigt liv (forts.)
Antalet besök vid varje social
träffpunkt ökar (antal)
Mål­
uppf
Föränd
Antalet bidragsmånader för
de 18–24 år som uppbär
för­sörjningsstöd på grund av
arbetslöshet ska minska jämfört
med föregående år (antal)
65
65
64
37
Û
Antalet bidragsmånader för de
24 år och uppåt som uppbär
försörjningsstöd på grund av
arbetslöshet ska minska jämfört
med föregående år (antal)
192
192
191
155
Û
6
6
5
0
1
3
Antalet fallolyckor ska vara
färre jämfört med föregående
år (antal)
Brukare i särskilda boenden
LSS ska genom ökade färdig­
heter ges möjlighet att byta
boendeform (antal)
De äldres helhetsbedömning
av hemtjänsten ska vara på
minst samma nivå som före­
gående år (%)
92.0 %
92.0 %
92.0 %
93.0 %
Ú
De äldres helhetsbedömning
av särskilt boende ska vara
på minst samma nivå som
före­gående år (%)
96.0 %
96.0 %
96.0 %
78.0 %
Ü
Minskat antal vårdrelaterade
infektioner jämfört med
före­gående år (antal)
8
8
7
11
Ü
Nollvision för brukare som får
stöd av socialtjänsten gällande
suicid (antal)
0
0
0
0
Risken för vårdskada /fall/
ska minska jämfört med
före­gående år (%)
92.0 %
92.0 %
91.0 %
79.0 %
Û
Risken för vårdskada /trycksår/
ska minska jämfört med
före­gående år (%)
34.0 %
34.0 %
33.0 %
38.0 %
Ü
Risken för vårdskada
/under­näring/ ska minska
jämfört med föregående år (%)
71.0 %
71.0 %
70.0 %
67.0 %
Û
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
53
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Alla brukare ska ha en årlig
läkemedelsgenomgång om
man bor i särskilt boende eller
omfattas av hälso- och sjukvård
i hemmet (%)
38.0 %
38.0 %
100.0 %
50.0 %
Û
Andelen äldre personer som
är mycket nöjd med hur maten
smakar ska öka jämfört med
föregående år (%)
78.0 %
78.0 %
79.0 %
71.0 %
Ü
Andelen som uppger att de är
nöjda med personalens bemö­
tande ska uppgå till 100 % (%)
99.0 %
99.0 %
100.0 %
94.5 %
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar och
konserter, alla (värde)
7.40
7.40
7.40
7.30
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar och k
onserter, kvinnor (värde)
7.70
7.70
7.70
7.40
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar och
konserter, män (värde)
7.00
7.00
7.00
7.20
Û
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
alla (värde)
7.40
7.40
7.40
7.50
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
kvinnor (värde)
7.70
7.70
7.70
7.70
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
män (värde)
7.10
7.10
7.10
7.30
Û
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, alla (värde)
7.50
7.50
7.50
7.40
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, kvinnor (värde)
7.80
7.80
7.80
7.60
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, män (värde)
7.20
7.20
7.20
7.10
Ú
Resultatmått
Socialtjänstens verksam­
heter ska präglas av
öppenhet, tillgänglighet
och vara av god kvalitet
Tillgängligheten ska
förstärkas genom fortsatt
utveckling och samverkan
mellan kulturinstutitioner,
folkbildning och föreningar
för att alla medborgare
ska vara delaktiga och
medskapande i kulturlivet
Umeås offentliga rum skall
stärkas och utvecklas, så
att attraktivare stads- och
kulturmiljöer skapas
Umeås tillväxt ska klaras
med bibehållen social,
ekologisk och ekonomisk
hållbarhet med visionen
om 200 000 medborgare
2050
54
Mätvärde
Fg År
Mål
Andel ekologiska livsmedel
Förskola (%)
25.0 %
Andel ekologiska livsmedel
Skola (%)
25.0 %
Antal samverkansträffar inom
skolan per år (antal)
8
Antal samverkansträffar
per år (antal)
8
Mål­
uppf
Föränd
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål­
värde
Mät­
värde
Flickornas andel av besök fredag
och lördag på fritidsgårdar (%)
40.0 %
19.0 %
Flickornas andel av besök
måndag till torsdag på
fritidsgårdar (%)
40.0 %
21.0 %
Pojkarnas andel av besök fredag
och lördag på fritidsgårdar (%)
60.0 %
81.0 %
Pojkarnas andel av besök
måndag till torsdag på
fritidsgårdar (%)
60.0 %
79.0 %
Mål
Resultatmått
Ungdomskommunen –
Umeå kommun ska erbjuda
en utvecklande, främjande
och trygg miljö med fokus
på ungas medskapande
och deltagande i den
demokratiska processen
Vi ska skapa förutsättning­ Andel flickor med positiva
ar för kvinnor och män att
erfarenheter av inflytande
ha samma makt att forma i skolan (%)
samhället såväl som sina liv
Andel pojkar med positiva
erfarenheter av inflytande
i skolan (%)
Vi ska utveckla kunskaps­
staden Umeå med god
utbildning och ett livslångt
lärande
Vi skall förstärka vår
ställning som internationell
kulturstad och aktivt verka
för kultur som investering
och inspiration för ett håll­
bart samhälle, tillväxt och
global utveckling
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
uppf
Föränd
69.0 %
69.0 %
81.0 %
76.0 %
Û
71.0 %
71.0 %
81.0 %
76.0 %
Û
Andel elever behöriga till
gymnasieskolan (%)
92.0 %
92.0 %
100.0 %
95.0 %
Û
Andel elever i grundskolan
som upplever arbetsmiljön
positiv (%)
77.0 %
77.0 %
81.0 %
77.0 %
Ú
Andel elever i grundskolan
som upplever den pedagogiska
verksamheten positiv (%)
72.0 %
72.0 %
79.0 %
75.0 %
Û
Andel elever med positiv
skattning av sina personliga
och sociala förmågor (%)
76.0 %
76.0 %
81.0 %
77.0 %
Ú
Andel föräldrar i förskolan som
upplever att barnen ges ett gott
stöd i att utvecklas personligt
och socialt (%)
85.0 %
85.0 %
89.0 %
Andel föräldrar i förskolan
som upplever barnens arbets­
miljö positivt (%)
82.0 %
82.0 %
85.0 %
Andel föräldrar som upplever
den pedagogiska verksamheten
i förskolan positiv (%)
87.0 %
87.0 %
87.0 %
Andelen elever med godkänt
i alla ämnen i årskurs 9 (%)
83.0 %
83.0 %
100.0 %
91.0 %
Û
Genomsnittligt meritvärde
i åk 9 (värde)
212.00
212.00
216.00
230.00
Û
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, alla (värde)
74.00
74.00
74.00
73.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, kvinnor (värde)
78.00
78.00
78.00
78.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, män (värde)
70.00
70.00
70.00
69.00
Ú
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
55
Hörnefors kommundelsnämnd
Mål
Resultatmått
Barnfattigdomen ska
minska
Antalet barn som lever i hushåll
som uppbär försörjningsstöd
ska minska (antal)
Biblioteken ska vara en
kulturell mötesplats
tillgänglig för alla och
verksamheten ska
utvecklas med avseende
på såväl fysiska som
virituella tjänster genom
samverkan med skola,
studieförbund, föreningsliv
och andra kulturaktörer
Antal aktiva låntagare (antal)
En skola där alla barn och
ungdomars rätt att känna
sig trygga, respekterade,
sedda och hörda bekräftas
En skola där alla barn och
ungdomars rätt till lärande
och kunskap uppfylls
En skola där alla barn
och ungdomars rätt till
stimulerande och kreativa
lärandemiljöer tillgodoses
56
Antal besökare på
minabibliotek.se (antal)
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
14
14
13
19
1 221
1 163
Mål­
uppf
Föränd
Ü
853 155
853 155
777 741
930 007
Û
Antal fysiska besökare på
biblioteken (antal)
52 557
52 557
52 557
42 596
Ü
Antal lån på biblioteken (antal)
42 958
42 958
42 958
43 113
Ú
40
40
30
30
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
biblioteken, alla (värde)
8.20
8.20
8.20
8.20
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
biblioteken, kvinnor (värde)
8.40
8.40
8.40
8.40
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
biblioteken, män (värde)
8.00
8.00
8.00
7.90
Ú
Andel elever i grundskolan som
upplever att de har arbetsro (%)
74.0 %
74.0 %
81.0 %
66.0 %
Ü
Andel elever i grundskolan som
upplever att de har inflytande
(%)
70.0 %
70.0 %
81.0 %
75.0 %
Û
Andel elever i grundskolan som
upplever trygghet och trivsel (%)
85.0 %
85.0 %
100.0 %
92.0 %
Û
Andel föräldrar i förskolan
som upplever att barnen ges
trygghet och trivsel (%)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
Andel föräldrar i förskolan
som upplever att barnen upp­
muntras till inflytande
och delaktighet (%)
76.0 %
76.0 %
74.0 %
Andelen föräldrar i förskolan
som upplever att barnen ges
lugn och ro (%)
69.0 %
69.0 %
65.0 %
Andel elever i åk 3 som inte
kan läsa (%)
14.0 %
14.0 %
12.0 %
6.0 %
6.0 %
15.0 %
13.0 %
Ü
86.0 %
86.0 %
89.0 %
Antal öppettimmar per vecka
på biblioteken (timmar)
Andelen elever som inte uppnår
kravnivån för godtagbara
kunskaper i matematik ämnes­
provet i åk 3 (%)
Andel föräldrar som upplever
att den fysiska ute- och inne­
miljön som barnen erbjuds är
stimulerande (%)
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Antal aktiva flickor i åldern
7–20 år i procent (%)
82.0 %
82.0 %
61.0 %
61.0 %
Ü
Antal aktiva pojkar i åldern
7–20 år i procent (%)
83.0 %
83.0 %
61.0 %
63.0 %
Ü
Antal aktiva totalt i åldern
7–20 år i procent (%)
82.0 %
82.0 %
61.0 %
62.0 %
Ü
Flickornas andel av antalet
aktiviteter i procent (%)
44.0 %
44.0 %
40.0 %
45.3 %
Û
Pojkarnas andel av antalet
aktiviteter i procent (%)
44.0 %
44.0 %
60.0 %
54.7 %
Ü
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, alla
(värde)
71.00
71.00
68.00
71.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, kvinnor
(värde)
74.00
74.00
68.00
73.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, män
(värde)
68.00
68.00
68.00
69.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
alla (värde)
7.80
7.80
7.50
7.90
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
kvinnor (värde)
8.10
8.10
7.50
8.10
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
män (värde)
7.60
7.60
7.50
7.70
Ú
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, alla (värde)
7.30
7.30
7.30
7.10
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, kvinnor (värde)
7.30
7.30
7.00
6.90
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, män (värde)
7.30
7.30
7.00
7.30
Ú
Mål
Resultatmått
Föreningskommunen –
Umeå kommun ska med
olika stödformer erbjuda
förutsättningar för ett
jämlikt och berikande
fritidsutbud.
Hälsokommunen – Umeå
kommun ska erbjuda alla
invånare en livsmiljö som
främjar god folkhälsa med
möjligheter till spontan­
verksamhet, motion,
rekreation och friluftsliv
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål­
uppf
Föränd
57
58
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
5
5
10
8
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, alla (värde)
7.10
7.10
7.00
7.30
Û
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, kvinnor (värde)
7.60
7.60
7.00
7.60
Ú
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, män (värde)
6.60
6.60
7.00
6.90
Û
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONS­
ANLÄGGNINGAR, alla (värde)
69.00
69.00
68.00
70.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONSAN­
LÄGGNINGAR, kvinnor (värde)
71.00
71.00
68.00
71.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONS­
ANLÄGGNINGAR, män (värde)
68.00
68.00
68.00
69.00
Ú
Socialtjänsten skapar
mervärde för den enskilde
genom gränsöverskridande
samverkan
Samtliga verksamheter ska ha
minst ett utvecklingsarbete
med andra aktörer/samarbets­
partners (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
80.0 %
Ü
Socialtjänsten stärker den
enskildes förmåga att leva
ett självständigt liv
100% av förhandsbedömning­
arna ska vara avslutade inom
14 arbetsdagar (%)
94.0 %
94.0 %
100.0 %
100.0 %
Û
80% av de som genomgått
behandling i sluten- alternativt
öppenvård ska inom ett år efter
avslutad behandling inte ha
behov av nya vårdinsatser (%)
100.0 %
100.0 %
80.0 %
100.0 %
Ú
Alla verksamheter ska genom­
föra aktiviteter under kultur­
huvudstadsåret i samverkan
med berörda brukargrupper
och/eller brukarorganisationer
(ja/nej)
75.0 %
75.0 %
100.0 %
75.0 %
Ú
Alla verksamheter ska utveckla
former för inflytande och
medskapande för brukar/
brukar­organisationer (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
75.0 %
Ü
Andelen personer som har en
plan för sysselsättning, boende
och fritid inför avslutning av
vård-och behandlingsinsatser
ska vara 100% (%)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
100.0 %
Ú
Andelen som upplever trygghet
i boendet ska öka jämfört med
föregående år (%)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
89.0 %
Ü
Mål
Resultatmått
Idrottskommunen – Umeå
ska kännetecknas av ett
brett idrottsutövande,
idrott på elitnivå, ett stort
utbud av arrangemang och
samverkan med högskolan/
universitetet.
Ranking - bästa idrottsstad (SVT)
(placering)
Mål­
uppf
Föränd
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål
Resultatmått
Socialtjänsten stärker den
enskildes förmåga att leva
ett självständigt liv (forts.)
Antalet besök vid varje social
träffpunkt ökar (antal)
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
1
3 394
Mål­
uppf
Föränd
Antalet bidragsmånader för
de 18–24 år som uppbär
försörjningsstöd på grund av
arbetslöshet ska minska jämfört
med föregående år (antal)
7
7
6
5
Û
Antalet bidragsmånader för de
24 år och uppåt som uppbär
försörjningsstöd på grund av
arbetslöshet ska minska jämfört
med föregående år (antal)
25
25
24
7
Û
3
3
2
0
De äldres helhetsbedömning
av hemtjänsten ska vara
på minst samma nivå som
föregående år (%)
92.0 %
92.0 %
92.0 %
93.0 %
Ú
De äldres helhetsbedömning
av särskilt boende ska vara
på minst samma nivå som
föregående år (%)
83.0 %
83.0 %
83.0 %
78.0 %
Ü
Minskat antal vårdrelaterade
infektioner jämfört med
före­gående år (antal)
9
9
8
0
Nollvision för brukare som får
stöd av socialtjänsten gällande
suicid (antal)
0
0
0
0
Risken för vårdskada /fall/
ska minska jämfört med
föregående år (%)
85.0 %
85.0 %
84.0 %
90.0 %
Ü
Risken för vårdskada /trycksår/
ska minska jämfört med
föregående år (%)
34.0 %
34.0 %
33.0 %
21.0 %
Û
Risken för vårdskada
/undernäring/ ska minska
jämfört med föregående år (%)
61.0 %
61.0 %
60.0 %
48.0 %
Û
Alla brukare ska ha en årlig
läkemedelsgenomgång om
man bor i särskilt boende eller
omfattas av hälso- och sjukvård
i hemmet (%)
32.0 %
32.0 %
100.0 %
100.0 %
Û
Andelen äldre personer som
är mycket nöjd med hur maten
smakar ska öka jämfört med
föregående år (%)
83.0 %
83.0 %
84.0 %
71.0 %
Ü
Andelen som uppger att de är
nöjda med personalens bemö­
tande ska uppgå till 100 % (%)
99.0 %
99.0 %
100.0 %
94.5 %
Ü
Antalet fallolyckor ska vara
färre jämfört med föregående
år (antal)
Socialtjänstens verksam­
heter ska präglas av
öppenhet, tillgänglighet
och vara av god kvalitet
Mätvärde
Fg År
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
59
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar och
konserter, alla (värde)
7.40
7.40
7.40
7.30
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar och
konserter, kvinnor (värde)
7.70
7.70
7.70
7.40
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar och
konserter, män (värde)
7.00
7.00
7.00
7.20
Û
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
alla (värde)
7.40
7.40
7.40
7.50
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
kvinnor (värde)
7.70
7.70
7.70
7.70
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
män (värde)
7.10
7.10
7.10
7.30
Û
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, alla (värde)
7.50
7.50
7.50
7.40
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, kvinnor (värde)
7.80
7.80
7.80
7.60
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, män (värde)
7.20
7.20
7.20
7.10
Ú
Mål
Resultatmått
Tillgängligheten ska
förstärkas genom fortsatt
utveckling och samverkan
mellan kulturinstutitioner,
folkbildning och föreningar
för att alla medborgare
ska vara delaktiga och
medskapande i kulturlivet
Umeås offentliga rum skall
stärkas och utvecklas,
så att attraktivare stadsoch kulturmiljöer skapas
Umeås tillväxt ska klaras
med bibehållen social,
ekologisk och ekonomisk
hållbarhet med visionen
om 200 000 medborgare
2050
Andel ekologiska livsmedel
Förskola (%)
25.0 %
Andel ekologiska livsmedel
Skola (%)
25.0 %
Ungdomskommunen –
Umeå kommun ska erbjuda
en utvecklande, främjande
och trygg miljö med focus
på ungas medskapande
och deltagande i den
demokratiska processen
Flickornas andel av besök
måndag till torsdag på
fritidsgårdar (%)
40.0 %
31.3 %
Vi ska skapa förutsättning­ Andel flickor med positiva
ar för kvinnor och män att
erfarenheter av inflytande
ha samma makt att forma i skolan (%)
samhället såväl som sina liv
Andel pojkar med positiva
erfarenheter av inflytande
i skolan (%)
60
Mål­
uppf
Föränd
75.0 %
75.0 %
81.0 %
76.0 %
Ú
65.0 %
65.0 %
81.0 %
75.0 %
Û
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Andel elever behöriga till
gymnasieskolan (%)
91.0 %
91.0 %
100.0 %
93.0 %
Û
Andel elever i grundskolan
som upplever arbetsmiljön
positiv (%)
76.0 %
76.0 %
81.0 %
76.0 %
Ú
Andel elever i grundskolan
som upplever den pedagogiska
verksamheten positiv (%)
75.0 %
75.0 %
79.0 %
76.0 %
Ú
Andel elever med positiv
skattning av sina personliga
och sociala förmågor (%)
77.0 %
77.0 %
81.0 %
77.0 %
Ú
Andel föräldrar i förskolan som
upplever att barnen ges ett gott
stöd i att utvecklas personligt
och socialt (%)
86.0 %
86.0 %
89.0 %
Andel föräldrar i förskolan som
upplever barnens arbetsmiljö
positivt (%)
83.0 %
83.0 %
85.0 %
Andel föräldrar som upplever
den pedagogiska verksamheten
i förskolan positiv (%)
89.0 %
89.0 %
87.0 %
Andelen elever med godkänt
i alla ämnen i årskurs 9 (%)
87.0 %
87.0 %
100.0 %
85.0 %
Ü
Genomsnittligt meritvärde
i åk 9 (värde)
207.00
207.00
216.00
213.00
Û
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, alla (värde)
74.00
74.00
74.00
73.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, kvinnor (värde)
78.00
78.00
78.00
78.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, män (värde)
70.00
70.00
70.00
69.00
Ú
Mål
Resultatmått
Vi ska utveckla kunskaps­
staden Umeå med
god utbildning och ett
livslångt lärande
Vi skall förstärka vår
ställning som internationell
kulturstad och aktivt verka
för kultur som investering
och inspiration för ett
hållbart samhälle, tillväxt
och global utveckling
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål­
uppf
Föränd
61
Sävar kommundelsnämnd
Mål
Resultatmått
Barnfattigdomen ska
minska
Antalet barn som lever i hushåll
som uppbär försörjningsstöd
ska minska (antal)
Biblioteken ska vara en
kulturell mötesplats
tillgänglig för alla och
verksamheten ska
utvecklas med avseende
på såväl fysiska som
virituella tjänster genom
samverkan med skola,
studieförbund, föreningsliv
och andra kulturaktörer
Antal aktiva låntagare (antal)
En skola där alla barn och
ungdomars rätt att känna
sig trygga, respekterade,
sedda och hörda bekräftas
En skola där alla barn och
ungdomars rätt till lärande
och kunskap uppfylls
62
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
34
34
33
22
1 318
1 441
Mål­
uppf
Föränd
Û
Antal besökare på
minabibliotek.se (antal)
853 155
853 155
777 741
930 007
Û
Antal fysiska besökare
på biblioteken (antal)
56 196
56 196
56 196
55 798
Ú
Antal lån på biblioteken (antal)
54 700
54 700
54 700
54 755
Ú
Antal öppettimmar per vecka
på biblioteken (timmar)
37
37
29
17
Ü
SCB:s medborgarundersök­
ning...biblioteken, alla (värde)
8.20
8.20
8.20
8.20
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
biblioteken, kvinnor (värde)
8.40
8.40
8.40
8.40
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
biblioteken, män (värde)
8.00
8.00
8.00
7.90
Ú
Andel elever i grundskolan som
upplever att de har arbetsro (%)
73.0 %
73.0 %
81.0 %
61.0 %
Ü
Andel elever i grundskolan
som upplever att de har
inflytande (%)
67.0 %
67.0 %
81.0 %
70.0 %
Û
Andel elever i grundskolan som
upplever trygghet och trivsel (%)
92.0 %
92.0 %
100.0 %
89.0 %
Ü
Andel föräldrar i förskolan
som upplever att barnen ges
trygghet och trivsel (%)
98.0 %
98.0 %
100.0 %
Andel föräldrar i förskolan
som upplever att barnen
uppmuntras till inflytande
och delaktighet (%)
77.0 %
77.0 %
74.0 %
Andelen föräldrar i förskolan
som upplever att barnen ges
lugn och ro (%)
67.0 %
67.0 %
65.0 %
Andel elever i åk 3 som inte
kan läsa (%)
21.0 %
21.0 %
12.0 %
Andelen elever som inte
uppnår kravnivån för godtag­
bara kunskaper i matematik
ämnesprovet i åk 3 (%)
39.0 %
39.0 %
15.0 %
27.0 %
Û
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Andel föräldrar som upplever
att den fysiska ute- och inne­
miljön som barnen erbjuds är
stimulerande (%)
91.0 %
91.0 %
89.0 %
Antal aktiva flickor i åldern
7–20 år i procent (%)
82.0 %
82.0 %
61.0 %
61.0 %
Ü
Antal aktiva pojkar i åldern
7–20 år i procent (%)
83.0 %
83.0 %
61.0 %
63.0 %
Ü
Antal aktiva totalt i åldern
7–20 år i procent (%)
82.0 %
82.0 %
61.0 %
62.0 %
Ü
Flickornas andel av antalet
aktiviteter i procent (%)
44.0 %
44.0 %
40.0 %
45.3 %
Û
Pojkarnas andel av antalet
aktiviteter i procent (%)
44.0 %
44.0 %
60.0 %
54.7 %
Ü
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, alla
(värde)
71.00
71.00
68.00
71.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, kvinnor
(värde)
74.00
74.00
68.00
73.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
FRITIDSMÖJLIGHETER, män
(värde)
68.00
68.00
68.00
69.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
alla (värde)
7.80
7.80
7.50
7.90
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
kvinnor (värde)
8.10
8.10
7.50
8.10
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Möjligheterna att kunna utöva
fritidsintressen (t.ex. sport,
friluftsliv, föreningsliv, kultur),
män (värde)
7.60
7.60
7.50
7.70
Ú
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, alla (värde)
7.30
7.30
7.30
7.10
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, kvinnor (värde)
7.30
7.30
7.00
6.90
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . belysningen på kommunens
motionsspår, män (värde)
7.30
7.30
7.00
7.30
Ú
Mål
Resultatmått
En skola där alla barn
och ungdomars rätt till
stimulerande och kreativa
lärandemiljöer tillgodoses
Föreningskommunen –
Umeå kommun ska med
olika stödformer erbjuda
förutsättningar för ett
jämlikt och berikande
fritidsutbud.
Hälsokommunen – Umeå
kommun ska erbjuda alla
invånare en livsmiljö som
främjar god folkhälsa med
möjligheter till spontan­
verksamhet, motion,
rekreation och friluftsliv
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mät­
värde
Mål­
uppf
Föränd
63
64
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
5
5
10
8
Ü
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, alla (värde)
7.10
7.10
7.00
7.30
Û
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, kvinnor (värde)
7.60
7.60
7.00
7.60
Ú
SCB:s medborgarundersökning
. . . tillgången till idrottsevene­
mang, män (värde)
6.60
6.60
7.00
6.90
Û
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONS­
ANLÄGGNINGAR, alla (värde)
69.00
69.00
68.00
70.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONSAN­
LÄGGNINGAR, kvinnor (värde)
71.00
71.00
68.00
71.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
IDROTTS- OCH MOTIONS­
ANLÄGGNINGAR, män (värde)
68.00
68.00
68.00
69.00
Ú
Socialtjänsten skapar
mervärde för den enskilde
genom gränsöverskridande
samverkan
Samtliga verksamheter ska ha
minst ett utvecklingsarbete
med andra aktörer/samarbets­
partners (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
83.3 %
Ü
Socialtjänsten stärker den
enskildes förmåga att leva
ett självständigt liv
100 % av förhandsbedömning­
arna ska vara avslutade inom
14 arbetsdagar (%)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
80.0 %
Ü
80% av de som genomgått
behandling i sluten- alternativt
öppenvård ska inom ett år efter
avslutad behandling inte ha
behov av nya vårdinsatser (%)
100.0 %
100.0 %
80.0 %
100.0 %
Ú
Alla verksamheter ska genom­
föra aktiviteter under kultur­
huvudstadsåret i samverkan
med berörda brukargrupper
och/eller brukarorganisationer
(ja/nej)
75.0 %
75.0 %
100.0 %
75.0 %
Ú
Alla verksamheter ska utveckla
former för inflytande och
medskapande för brukar/
brukarorganisationer (ja/nej)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
80.0 %
Ü
Andelen personer som har en
plan för sysselsättning, boende
och fritid inför avslutning av
vård-och behandlingsinsatser
ska vara 100 % (%)
100.0 %
100.0 %
100.0 %
100.0 %
Ú
Mål
Resultatmått
Idrottskommunen –Umeå
ska kännetecknas av ett
brett idrottsutövande,
idrott på elitnivå, ett stort
utbud av arrangemang
och samverkan med hög­
skolan/universitetet
Ranking – bästa idrottsstad
(SVT) (placering)
Mål­
uppf
Föränd
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål
Resultatmått
Socialtjänsten stärker den
enskildes förmåga att leva
ett självständigt liv (forts.)
Andelen som upplever trygghet
i boendet ska öka jämfört med
föregående år (%)
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
90.0 %
90.0 %
91.0 %
89.0 %
1
1 806
Antalet besök vid varje social
träffpunkt ökar (antal)
Mål­
uppf
Föränd
Ú
Antalet bidragsmånader för
de 18–24 år som uppbär
för­sörjningsstöd på grund av
arbetslöshet ska minska jämfört
med föregående år (antal)
16
16
15
9
Û
Antalet bidragsmånader för de
24 år och uppåt som uppbär
försörjningsstöd på grund av
arbetslöshet ska minska jämfört
med föregående år (antal)
15
15
14
17
Ü
1
1
0
0
De äldres helhetsbedömning
av hemtjänsten ska vara
på minst samma nivå som
föregående år (%)
92.0 %
92.0 %
92.0 %
93.0 %
Ú
De äldres helhetsbedömning
av särskilt boende ska vara
på minst samma nivå som
föregående år (%)
82.0 %
82.0 %
82.0 %
78.0 %
Ü
Minskat antal vårdrelaterade
infektioner jämfört med
föregående år (antal)
0
0
0
0
Nollvision för brukare som får
stöd av socialtjänsten gällande
suicid (antal)
0
0
0
0
Ü
Risken för vårdskada /fall/
ska minska jämfört med
föregående år (%)
66.0 %
66.0 %
65.0 %
78.0 %
Ü
Risken för vårdskada /trycksår/
ska minska jämfört med
föregående år (%)
24.0 %
24.0 %
23.0 %
24.0 %
Ú
Risken för vårdskada
/under­näring/ ska minska
jämfört med föregående år (%)
57.0 %
57.0 %
56.0 %
64.0 %
Ü
Antalet fallolyckor ska vara
färre jämfört med föregående
år (antal)
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
65
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
värde
Mät­
värde
Alla brukare ska ha en årlig
läkemedelsgenomgång om
man bor i särskilt boende eller
omfattas av hälso- och sjukvård
i hemmet (%)
88.0 %
88.0 %
100.0 %
95.0 %
Û
Andelen äldre personer som
är mycket nöjd med hur maten
smakar ska öka jämfört med
föregående år (%)
71.0 %
71.0 %
72.0 %
71.0 %
Ú
Andelen som uppger att de är
nöjda med personalens bemö­
tande ska uppgå till 100 % (%)
93.5 %
93.5 %
100.0 %
94.5 %
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar
och konserter, alla (värde)
7.40
7.40
7.40
7.30
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar
och konserter, kvinnor (värde)
7.70
7.70
7.70
7.40
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
teaterföreställningar
och konserter, män (värde)
7.00
7.00
7.00
7.20
Û
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
alla (värde)
7.40
7.40
7.40
7.50
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
kvinnor (värde)
7.70
7.70
7.70
7.70
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
tillgången till kulturevenemang,
män (värde)
7.10
7.10
7.10
7.30
Û
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, alla (värde)
7.50
7.50
7.50
7.40
Ú
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, kvinnor (värde)
7.80
7.80
7.80
7.60
Ü
SCB:s medborgarundersökning...
utställnings- och konstverksam­
heten, män (värde)
7.20
7.20
7.20
7.10
Ú
Resultatmått
Socialtjänstens verksam­
heter ska präglas av
öppenhet, tillgänglighet
och vara av god kvalitet
Tillgängligheten ska
förstärkas genom fortsatt
utveckling och samverkan
mellan kulturinstutitioner,
folkbildning och föreningar
för att alla medborgare
ska vara delaktiga och
medskapande i kulturlivet
Umeås offentliga rum skall
stärkas och utvecklas,
så att attraktivare stadsoch kulturmiljöer skapas
Umeås tillväxt ska klaras
med bibehållen social,
ekologisk och ekonomisk
hållbarhet med visionen
om 200 000 medborgare
2050
66
Mätvärde
Fg År
Mål
Andel ekologiska livsmedel
Förskola (%)
25.0 %
Andel ekologiska livsmedel
Skola (%)
25.0 %
Mål­
uppf
Föränd
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mål­
värde
Mät­
värde
Flickornas andel av besök fredag
och lördag på fritidsgårdar (%)
40.0 %
41.0 %
Flickornas andel av besök
måndag till torsdag på
fritidsgårdar (%)
40.0 %
39.0 %
Pojkarnas andel av besök fredag
och lördag på fritidsgårdar (%)
60.0 %
61.0 %
Pojkarnas andel av besök
måndag till torsdag på
fritidsgårdar (%)
60.0 %
61.0 %
Mål
Resultatmått
Ungdomskommunen –
Umeå kommun ska erbjuda
en utvecklande, främjande
och trygg miljö med focus
på ungas medskapande
och deltagande i den
demokratiska processen
Vi ska skapa förutsätt­
ningar för kvinnor och
män att ha samma makt
att forma samhället såväl
som sina liv
Vi ska utveckla kunskaps­
staden Umeå med god
utbildning och ett livslångt
lärande
Vi skall förstärka vår
ställning som internationell
kulturstad och aktivt verka
för kultur som investering
och inspiration för ett
hållbart samhälle, tillväxt
och global utveckling
Mätvärde
Fg År
Mätvärde
Fg År Ack
Mål­
uppf
Föränd
Andel flickor med positiva
erfarenheter av inflytande
i skolan (%)
66.0 %
66.0 %
81.0 %
70.0 %
Û
Andel pojkar med positiva
erfarenheter av inflytande
i skolan (%)
68.0 %
68.0 %
81.0 %
70.0 %
Û
100.0 %
96.0 %
Andel elever behöriga till
gymnasieskolan (%)
Andel elever i grundskolan
som upplever arbetsmiljön
positiv (%)
76.0 %
76.0 %
81.0 %
74.0 %
Ü
Andel elever i grundskolan
som upplever den pedagogiska
verksamheten positiv (%)
73.0 %
73.0 %
79.0 %
74.0 %
Ú
Andel elever med positiv
skattning av sina personliga och
sociala förmågor (%)
77.0 %
77.0 %
81.0 %
78.0 %
Ú
Andel föräldrar i förskolan som
upplever att barnen ges ett gott
stöd i att utvecklas personligt
och socialt (%)
84.0 %
84.0 %
89.0 %
Andel föräldrar i förskolan som
upplever barnens arbetsmiljö
positivt (%)
83.0 %
83.0 %
85.0 %
Andel föräldrar som upplever
den pedagogiska verksamheten
i förskolan positiv (%)
86.0 %
86.0 %
87.0 %
Andelen elever med godkänt
i alla ämnen i årskurs 9 (%)
74.0 %
74.0 %
82.0 %
81.0 %
Û
Genomsnittligt meritvärde
i åk 9 (värde)
208.00
208.00
216.00
227.00
Û
Inflytandeindex grundskola (%)
67.0 %
67.0 %
81.0 %
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, alla (värde)
74.00
74.00
74.00
73.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, kvinnor (värde)
78.00
78.00
78.00
78.00
Ú
SCB:s medborgarundersökning
Kultur, män (värde)
70.00
70.00
70.00
69.00
Ú
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
67
Förvaltningsberättelse
Medarbetare
Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser
Uppdrag enligt uppdragsplan för inre kvalitet
• Minska sjukfrånvaron
• Skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv
Hälsofrämjande arbete och attraktiva förmåner
I februari trädde nya avtal i kraft som avser företagshälsovård och tolv specialisttjänster
med kompetens inom arbetsmiljöområdet och rehabilitering.
Under året anordnades utbildningar för 180 hälsoinspiratörer varav 60 nya. Totalt finns
cirka 300 utbildade hälsoinspiratörer i våra olika verksamheter. De fungerar som stöd
till chefer i hälso- och arbetsmiljöarbetet och bidrar till att främja delaktighet och
engagemang på arbetsplatsen.
Kommunens friskvårdserbjudande har fortsatt att locka många medarbetare. Det nyttja­
des av omkring 3 900 medarbetare, vilket motsvarar 40 procent av de månadsavlönade.
Under året startades nya Kom-igång-kurser, där medarbetare har fått individuell hälso­
coaching samt möjlighet att göra en hälsoprofilbedömning.
68
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Intresset för mindfulness ökade under året och
inom personalfunktionen finns nu tre utbildade
instruktörer. Föreläsningar genomfördes på ett
antal arbetsplatser och två kurser vände sig till
samtliga medarbetare.
Ett hälsoprojekt har genomförts för all
personal som arbetar med intellektuella
funktions­nedsättningar.
Det tobaksförebyggande arbetet fortsatte, bland
annat i form av erbjudanden till alla medarbetare
om kostnadsfri tobaksavvänjning. Dialogen om
rökfri arbetstid och tobaks­fria möten för barn och
unga har fortsatt. Umeå kommun har även medverkat i ett länsövergripande nätverk
kring det nationella initiativet för ett Rökfritt Sverige 2025.
Personalföreningen Sporren arrangerade en mängd aktiviteter i samarbete med andra
aktörer. Totalt cirka 3 000 personer tog del av bland annat föreläsningar, studiebesök,
utlottning av biljetter, dans, yoga, körsång, löparkvällar och trädgårdskurser.
Inspirationsdagar med tonvikt på psykisk ohälsa lockade runt 300 deltagare.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Den årligen återkommande arbetsmiljöutbildningen för nya skyddsombud, som
omfattar fem dagar, hade 40 deltagare.
Skräddarsydda arbetsmiljöutbildningar för ledningsgrupperna för äldreomsorgen och
intellektuella funktionsnedsättningar har genomförts och introduktionsprogram för
nyanställda med fokus på arbetsmiljö har utvecklats tillsammans med IFO Unga.
Samtliga chefer har fått en personlig konsult för ärenden som rör hälsa, arbetsmiljö
och rehabilitering.
Inom området Unga påbörjade Arbetsmiljöverket två inspektioner. Den ena avsåg bland
annat rutiner för hot, våld och arbetsbelastning och den andra stressrelaterad ohälsa
inom förskolan. Ergonomiombud i förskolan har också utbildats.
Inom området Vuxna har det gjorts insatser för de 25 miljoner kronor i extramedel
som beviljats av kommunfullmäktige. De flesta aktiviteterna har inriktats på att minska
arbetsbelastningen i äldreomsorgsverksamheterna. Bland annat har helgtjänstgöring
glesats, grundbemanningen ökats och vikariepooler inrättats.
Inom Samhällsbyggnad påbörjades under hösten en riktad kartläggning. Samtliga chefer
fick i uppdrag att analysera arbetsmiljön och klarlägga behovet av stöd.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
69
Förvaltningsberättelse
Kvalitetssäkrad rehabilitering
En kartläggning har genomförts i samarbete med Försäkringskassan av samtliga
pågående sjukskrivningsärenden inom särskilt boende, för att stötta cheferna i de
mest komplicerade ärendena.
Samtliga sjukskrivningar längre än 365 dagar har analyserats för att få en tydligare
bild över orsaken till sjukfrånvaron, samt att identifiera individer som saknar en
tydlig planering.
1 846 rehabiliteringsärenden påbörjades och 1 819 avslutades. Vid årets slut fanns
totalt 922 öppna ärenden i dokumentationssystemet och 1 134 ärenden om tidiga
insatser registrerades.
Antalet ärenden om arbetsmiljöbrister, tillbud och arbetsskador var något färre
under 2014 än under 2013. Under året har totalt 1 004 ärenden inrapporterats och
motsvarande siffra för 2013 var 1 134.
Ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat
Uppdrag enligt uppdragsplan för inre kvalitet
• Underlätta för chefer att vara ledare
• Utbilda chefer i genuskunskap
Stöd, utvecklingsinsatser och ledardagar
Samtliga chefer har erbjudits stöd gällande utvecklingsinsatser med fokus på
värdegrund och medarbetarskap, grupputveckling, enskilt stöd och handledning
samt förändringsarbete.
82 personer deltog i den obligatoriska utbildningen för nya chefer och en särskild
utbildning anordnades för personer som har ledaruppdrag utan att formellt vara chef.
Omkring 50 chefer har tagit del av individuellt stöd, handledning och stöd med grupp­
utveckling. Cheferna har också erbjudits stöd i arbetet med värdegrund och medarbetar­
skap, och seminarier har arrangerats vid fyra tillfällen med olika teman och föreläsare.
Cirka 350 chefer närvarade vid stadsdirektörens chefsdialoger.
Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott ska chefer utbildas i genusfrågor.
Numera innehåller därför den grundläggande chefsutbildningen en övergripande
presentation runt jämställdhet, makt och kön.
70
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Engagerade medarbetare med rätt kompetens
Uppdrag enligt uppdragsplan för inre kvalitet
• Klara kompetensförsörjningen
• Stärk värdegrund och medarbetarskap
Arbetsgivarvarumärket ska utvecklas
Umeå kommun behöver stärka och tydliggöra organisationen ur ett arbetsgivar­
perspektiv. Rekryteringsbehovet och konkurrensen om arbetskraft kommer att öka
dramatiskt. Under året inleddes därför ett arbete som ska stärka Umeå kommuns
identitet som arbetsgivare.
Yrkes-SM
Som ett led i att klara den långsiktiga kompetensförsörjningen var Umeå kommun
medarrangör till Yrkes-SM, som är Sveriges största satsning för att öka intresset och
säkerställa rekryteringen till moderna yrkesutbildningar. Under tre dagar fick elever
möjlighet att inspireras och se Sveriges mest yrkesskickliga ungdomar tävla i ett
trettiotal framtidsyrken.
Många söker jobb
Under året inkom fler ansökningar än 2013, närmare 21 000 ansökningar på 651
annonser. Antalet anmälda personalbehov längre än 14 dagar uppgick till 2 357 stycken,
varav 1 497 löstes via personalplanering och företrädesrätt.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
71
Förvaltningsberättelse
När drygt 500 semestervikarier för verksamheterna inom vård och omsorg skulle
rekryteras var antalet sökande drygt 1 600, och cirka 350 intervjuer med helt nya
kandidater genomfördes.
Bemanningscentrum ansvarar för att tillgodose behovet av korttidsvikarier, anställningar
under 14 dagar, inom för- och grundskolan, måltidsservice samt vård och omsorg.
Där hanterades över 39 000 behov, vilket är 6 000 fler än 2013.
Umeå kommun har stora behov av korttidsvikarier. Det pågår ett ständigt arbete med
att utveckla och implementera ett väl fungerande arbetssätt och effektivare rutiner.
Värdegrund och medarbetarskap
Under 2014 har arbetet med värdegrund och medarbetareskap fokuserat på att alla
medarbetare ska få utbildning och ha dialog om medarbetarskap och värdegrund.
Förutom medarbetarpolicy och informationsmaterial har chefer erbjudits stöd med
processen på arbetsplatsen. Drygt 60 chefer har utnyttjat detta under 2014.
Höstens Ledardag hade temat ”Kvinnor, män och alla vi andra” och syftet var att
inspirera till fortsatt dialog kring den gemensamma värdegrunden. Även olika
inspirations­aktiviteter har genomförts, till exempel medverkade forskare inom
området medarbetarskap vid skolans höstuppstart.
Rutiner och frågor för uppföljning av arbetet har utvecklats, bland annat genom
den återkommande medarbetarenkäten och beslutsstödet. Dessa visar att runt
60 procent av medarbetarna har deltagit i dialog kring medarbetarskap och värde­grund på sina arbetsplatser.
Traineeprogram för akademiker
Trainee norra Norrland är ett samarbetsprojekt som omfattar sju kommuner.
Projektet som vänder sig till nyutexaminerade akademiker startades under 2014,
gav elva traineer en årslång anställning. Traineeprogrammet innehåller utbildningar
inom bland annat ledarskap, medarbetarskap, jämställdhet och projektledning. Umeå
kommun tillhandahåller projektkoordinator och har fyra traineer; två inom strategisk
utveckling, en inom samhällsbyggnad och en inom fritid.
Attrahera, behålla och utveckla medarbetare
Inom Unga har rekrytering av förstelärare fortsatt. Vid årsskiftet fanns 143 anställda.
Det har även pågått ett arbete med att få in lärarlegitimationer från samtliga lärare.
Samhällsbyggnad har arbetat med att ta tillvara kompetensen hos projektanställda
vars projekt avslutats eller är på väg att avslutats. De flesta har kunnat erbjudas annat
arbete inom kommunen.
Under perioden 2010–2014 har samhällsbyggnad marknadsfört Umeå kommun som
en attraktiv arbetsgivare för blivande arkitekter och ingenjörer på bland annat
Lunds universitet, Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Chalmers
tekniska högskola.
72
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Tekniksprånget är ett praktikprogram för avgångselever under 21 år som är behöriga
att söka en ingenjörsutbildning. De kan söka en anställning under fyra månader för att
få erfarenhet och inspiration att söka vidare till universitet eller högskola. Inom Umeå
kommun startades detta upp under 2014 och avsikten är att det ska pågå till 2016.
Samhällsbyggnad finansierar sex praktikplatser under perioden.
Medarbetarenkäten
Årets medarbetarenkät besvarades av 7 647 medarbetare, vilket motsvarar 87,6 pro­
cent och den högsta svarsfrekvensen sedan starten 2002. Det övergripande resultatet,
nöjd medarbetarindex (NMI), blev på en sexgradig skala 4,8. Det är samma värde som
vid förra mätningen 2012.
De högsta värdena återfanns på faktorn arbetsgemenskap följd av engagemang och
meningsfullhet samt information. Det lägsta värdet noterades för faktorn resultatoch utvecklingssamtal samt lön.
Kvinnor och män hade samma NMI sett till undersökningen som helhet och vid jäm­
förelse mellan de olika faktorerna var skillnaderna små. Kvinnor hade ett högre värde
på faktorerna resultat- och utvecklingssamtal samt lön, ansvarstagande och initiativ­
förmåga, information samt engagemang och meningsfullhet medan männen låg högre
på faktorn hälsa och arbetsbelastning.
I samband med årets enkät utvecklades ett stödmaterial för att underlätta analys av
resultaten och fortsatt förbättringsarbete i arbetslagen.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
73
Förvaltningsberättelse
Arbetsvärdering
En arbetsgrupp med representanter för olika verksamhetsområden har tillsammans
med en konsult gjort en genomgång och en värdering av samtliga yrkesgrupper.
Resultaten har redovisats för såväl centrala samverkansgruppen som personalutskottet
och kommer att ligga till grund för det fortsatta löneöversynsarbetet.
Heltid och tillsvidareanställning som norm
Heltidsanställda
Andelen heltidsanställda var 72 procent, marginellt lägre än året innan. Mellan nämn­
dernas verksamheter var skillnaderna stora. Det högsta värdet, 96 procent, noterades
för miljö- och hälsoskyddsnämnden och det lägsta för socialnämnden, 55 procent.
Inom området Vuxna är heltidsfrågan nära kopplad till bemanningsplanering och beman­
ningsekonomi. Stora ansträngningar behöver göras för att tilldelade medel ska räcka.
Under 2014 har det i dialog med Kommunal pågått ett arbete på lokal nivå för att så
långt det är möjligt erbjuda heltidanställningar.
I början av året genomfördes en utbildning i bemanningsekonomi för ledningen inom
området Vuxna. I november 2014 genomfördes två strategidagar vars syfte var att göra
en handlingsplan för hållbar bemanning.
Ett planeringsverktyg för att underlätta bemanningsplaneringen har successivt införts
under året inom området Vuxna. Verktyget kommer även att skapa förutsättningar för
att åstadkomma fler heltider.
Inom Samhällsbyggnad pågår ett fortlöpande arbete för att kunna erbjuda heltids­
anställning till alla, och för området Unga handlar det främst om att behålla den relativt
sett höga andelen heltidsanställda.
Sysselsättningsgrad
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden låg kvar på samma nivå som för 2013,
93 procent. Skillnaderna mellan nämndernas verksamheter låg mellan 89 och
99 procent. Det lägsta värdet hade Hörnefors kommundelsnämnd och det högsta
hade miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Inom korttidsbemanningen har bättre rutiner utvecklats för vård och omsorg så
att deltidsanställda, både tillsvidare och visstid, enklare kan anmäla önskemål om att
jobba mer, upp till heltid.
Av de som besvarade årets medarbetarenkät hade 92,1 procent den sysselsättningsgrad
de önskade och 9,2 procent ville utöka den om det var möjligt.
74
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Tillsvidareanställning
Andelen tillsvidareanställda var 81 procent, marginellt högre än 2013. Socialnämnden
hade det lägsta värdet med 72 procent och tre nämnder hade 90 procent eller högre;
miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden och fritidsnämnden.
Ett lokalt kollektivavtal slöts mellan Umeå kommun och Kommunal som innebär att
visstidsanställda som arbetat två år eller längre har rätt till tillsvidareanställning.
Sjukfrånvaroprocent per ålder och kön (alla anställda)
2014
2013
6,3
6,0
62,7
60,6
Sjukfrånvarotid, kvinnor
7,2
6,8
Sjukfrånvarotid, män
4,0
3,8
Sjukfrånvarotid, 29 år eller yngre
3,8
4,1
Sjukfrånvarotid, 30–49 år
6,6
6,0
Sjukfrånvarotid, 50 år eller äldre
7,1
6,7
2014
2013
Heltidsanställda
7 230
7 064
Deltidsanställda
2 430
2 283
Timanställda
1 851
1 733
11 320
10 915
Sjukfrånvarotid
varav tid med långtidssjukfrånvaro
Antal anställda
Totalt
Siffrorna gäller för december månad.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
75
Resultatmått – utfall och måluppfyllelse mot kommunens övergripande målvärden 2014
Förvaltningsberättelse
Attraktiva och hälso­
främjande arbetsplatser
Andel
långtids­
SjukNMI
friska frånvaro
Ledarskap som
skapar förutsättningar
för goda resultat
Engagerade medarbetare
med rätt kompetens
Årliga
Genomförda
utvecklings­
Ledar­ lönebeskeds­
Kompetens
samtal/
skap
samtal och utveckling
planer
Heltid och tillsvidare­anställning som norm
Genom­
Andel
snittlig
Andel tillsvi­
syssel­
heltids­ darean­ sättnings­ Alla
antsällda ställda
grad mått
Målvärde Umeå
kommun %
5,0
75
5,0
4,7
100
4,8
100
80
95
95
Överförmyndar­
nämnd
*
73
2,2
*
100
*
90
92
85
97
Kommunstyrelse
4,8
77
4,0
4,8
100
4,9
90
89
82
96
Teknisk nämnd
4,9
68
5,5
4,8
100
4,9
90
95
87
98
Byggnadsnämnd
4,8
77
4,9
4,4
100
4,9
90
94
90
98
Miljö- &
hälsoskydds­
nämnd
4,5
74
5,8
3,9
100
4,8
90
96
91
99
Socialnämnd
4,7
59
7,5
4,5
100
4,7
90
55
72
91
Fritidsnämnd
4,7
70
4,0
4,2
100
4,8
90
88
90
96
Kulturnämnd
4,9
67
6,9
4,8
100
4,9
90
83
87
92
För- och grund­
skolenämnd
4,9
66
6,3
4,8
100
4,9
90
86
88
95
Gymn- och
vuxenutb.nämnd
4,8
79
4,3
4,7
100
4,8
90
81
86
93
HolmsundObbola KDN
4,9
65
5,2
4,7
100
4,9
90
60
81
91
Hörnefors KDN
4,9
58
8,7
5,0
100
4,8
90
58
77
89
Sävar KDN
4,8
64
5,8
4,6
100
4,9
90
68
80
93
Totalt Umeå
kommun
4,8
65
6,3
4,7
100
4,8
90
72
81
93
Måluppfyllelse: röd 0–89 %, gul 90–96 %, grön 97 % eller högre.
NMI, ledarskap och kompetens och utveckling anges som ett indexvärde, övriga värden i procent
* Överförmyndarnämndens resultat för NMI, ledarskap och kompetens och utveckling ingår
i kommunstyrelsens resultat
76
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Umeå kommun
Delägda dotterbolag Ägd andel
Umeå Folkets Husförening U.P.A 98 %
Intressebolag NLC Ferry AB/OY
Umeå Kommunföretag AB
Helägda dotterbolag Ägd andel
AB Bostaden i Umeå
100 %
Hörnefors Företagscentrum AB
100 %
Infrastruktur i Umeå AB
100 %
Kompetenssprpridning i Umeå AB 100 %
Kulturhuvudstadsbolaget i Umeå AB100 %
Umeå Energi AB
100 %
Umeå Hamn AB
100 %
50 %
Umeå Parkerings AB
Umeå Vatten och Avfall AB
100 %
100 %
Delägda dotterbolag
Västerbottens Museum AB
Ägd andel
60 %
Intressebolag
Kvarkenhamnar AB
Väven i Umeå AB
Ägd andel
50 %
50 %
Förvaltningsberättelse
Beskrivning av
kommunkoncernens bolag
Röstandel
6%
50 %
European CBRNE Training Centre AB Norrlandsoperan AB
Nolia AB
Visit Umeå AB
Uminova Innovation AB
Uminova Expression AB
50 %
40 %
33 %
28 %
25 %
25 %
Umeå Kommunföretag AB
www.ukf.umea.se
Styrelseordförande: Hans Lindberg
Verkställande direktör: Mikael Öhlund
Uppdrag
Bolagets övergripande mål är att stödja Umeå kommuns utveckling utifrån politiska
visioner och mål. Förutom rollen som moderbolag för kommunens bolag har
Umeå Kommunföretag även uppdraget att vara ansvarigt för all kollektivtrafik inom
Umeå kommun samt att med lokaler och personal medverka till utveckling av unga
entreprenörer (BIC Factory).
Årets händelser
Under året har dotterbolagen UKF Software AB och Dragonen Idrotts- och
Mäss­centrum AB avvecklats samt UKF Bussprojekt AB avyttrats.
Tillsammans med Vasa Stad har Umeå Kommunföretag AB 2014 bildat ett gemensamt
hamnbolag, Kvarkenhamnar AB. Samarbetet ska bidra till att stärka hamnarnas
marknadsposition i det växande handelsutbytet mellan Östersjöländerna.
UKF AB förvärvade 1 oktober 2014 fastigheten IDUN 1, som tidigare inrymt stads­
biblioteket, av Umeå kommun. Uppdraget är att förädla fastigheten och inrymma huset
med ny verksamhet.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
77
Förvaltningsberättelse
Kollektivtrafik: År 2014 slutade med ett prydligt resanderekord för lokaltrafiken. Drygt
6,6 miljoner resor genomfördes i Umeå tätort vilket är en ökning med nära 4 procent
jämfört med 2013. Kostnadsutvecklingen har varit låg beroende på låg inflation och låga
drivmedelspriser. Under sommaren placerades de första biljettautomaterna ut i Umeå
tätort. Detta i samarbete med UPAB. Användandet av dessa är över förväntan.
BIC: Verksamheten på företagsinkubatorn BIC Factory har utvecklats väl. Projektet
har slutredovisats till Tillväxtverket och Region Västerbotten per 2014-05-31 och under
resten av perioden har projektet finansierats av Umeå kommun.
Under 2014 har totalt 17 företag verkat i inkubatorn, 8 nya företag har flyttat in under
året och fler är på väg in i början av 2015.
Miljö och hållbar utveckling
Kollektivtrafik: Planeringen fortlöper inför införandet av åtta fullelektriska elbussar.
Arbetet med att minska utsläppen från kollektivtrafiken fortskrider genom ytterligare
tester med elektriska bussar.
BIC: Projektet har ett tydligt hållbarhetsfokus.
Måluppfyllelse
Kollektivtrafik: Kundnöjdheten är den högsta under den senaste tioårsperioden.
BIC: Från 1999-06 till 2014-12 har 95 nya företag, och totalt cirka 160 personer, fått
delta i inkubatorverksamheten. Idag finns totalt cirka 250 anställda i 93 företag som
drivs av ”BIC-are”. 87 procent av dessa företag har sitt säte i Umeå. 32 av de utflyttade
företagen omsätter cirka 316 mnkr tillsammans i sina senaste bokslut enligt tillgängliga
uppgifter från www.allabolag.se. Företaget Aptum har utsetts till Gasellvinnare
i ”DI-Gasell” för andra året i rad.
Framtiden
Ett nytt investeringsbolag, Umeå Investment Management AB, bildas. Bolag ska ägas
av Umeå Kommunföretag AB och Umeå Universitet (Uminova Holding) gemensamt.
Verksamheten startar 2015.
Kollektivtrafiken: Fokus ligger för närvarande på att underlätta betalningar utanför bus­
sen genom att utveckla befintlig webbshop och betalningsmöjligheter via mobiltelefonen.
BIC: Intresset för BIC Factory är fortsatt stort både från andra inkubatorverksamheter,
näringsliv, politiker och unga entreprenörer.
Under 2015 ansöker bolaget om nya projektmedel för att stärka förutsättningarna för
global marknad. Projektidén går under namnet ”Unga entreprenörer gör digitala affärer”.
78
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Koncernbidrag 2014 (mnkr)
Mottagna
–
14,9
16,4
–
Dåva Deponi, dotterbolag till Umeå Vatten och Avfall AB
3,1
–
Hörnefors Företagscentrum AB
1,7
–
Umeå Parkerings AB
7,1
–
AB Bostaden i Umeå
6,0
–
–
6,2
Umeå Kommunföretag AB
Umeå Energi AB
Umeå Hamn AB
Infrastruktur i Umeå AB
Nyckeltal (mnkr)
Nettoomsättning
Resultat efter finansnetto
–
13,2
34,4
34,4
2014
UKF-koncernen
2013
2014
Moderbolaget
2013
2 904,9
2 859,1
87,7
78,7
335,1
230,5
–14,9
–14,5
12 077,4
11 599,6
8 286,8
8 098,2
2 406,6
2 197,7
380,6
330,6
19,9
19,0
54,6
57,1
Nettoinvesteringar
1 032,0
773,7
144,3
21,5
Räntebärande skulder
8 384,8
8 312,4
182,8
182,8
771
737
9
9
Balansomslutning
Justerat eget kapital
Soliditet (%), exklusive internbank
Årsarbetare
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Givna
79
Förvaltningsberättelse
Umeå Energi AB
www.umeaenergi.se
Styrelseordförande: Mikael Berglund
Verkställande direktör: Göran Ernstson
Koncernförhållanden
Umeå Energi AB äger följande helägda bolag i koncernförhållande:
• Umeå Elhandel AB
• Umeå Energi Elnät AB
• Umeå Energi UmeNet AB
• Umeå Energi Sol Vind och Vatten AB
Umeå Energi är delägare i följande bolag:
• BioEndev AB (59,0 procent)
• Norrlands Etanolkraft AB (2,6 procent)
• SEKAB Bio fuel industries AB (1,8 procent)
Uppdrag
Umeå Energi ska främja kommunens utveckling och med stor hänsyn till miljön trygga
en uthållig energiförsörjning, nu och i framtiden. Näten för eldistribution och bredband
ska skötas kostnadseffektivt med hög leveranssäkerhet.
80
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Umeå Energi är energibolaget som utgår från varje kunds unika behov av säkra,
prisvärda och miljöanpassade produkter och tjänster. Bolaget köper, producerar
och säljer energi, förbränner avfall och erbjuder det öppna stadsnätets möjligheter.
Umeå Energi erbjuder tjänster som minskar kundernas energianvändning.
Årets händelser
Umeå Energis snabba bredband har kommunicerats långt utanför Umeå och landets
gränser. Antalet visningar på nätet uppgick till 5 miljoner visningar. Kundmätningar visade
att varumärket är mycket starkt i Umeå kommun och fler kunder väljer Umeå Energi.
Leveranserna av värme, el och bredband har tryggt och säkert nått kunderna.
Året har varit 14,4 procent varmare än ett normalår. Producerad och såld värmevolym
och elleveranserna i elnätet har varit lägre än föregående år. Tillsammans med lägre
elpriser innebär det också lägre nettoomsättning jämfört med föregående år.
Elpriserna har varit låga under året vilket är positivt för kunderna. All el som säljs
är förnybar.
Arbetsområde Elnät är en säker och kvalitetsmedveten leverantör av nättjänst och
nyanslutningar. Elnätet är ett av landets mest leveranssäkra. Investeringar samt under­
håll för fortsatt säkerhet har genomförts enligt plan under året. En årlig oberoende
mätning visar att Umeå Energis elnätsavgifter även i år är 8:e lägsta i landet.
Senaste investering i förnybar energi är tre vindkraftverk i Robertsfors. Vindkraftverken
är nu tio till antalet.
Arbetsområde Värme har en kostnadseffektiv produktion med goda miljöprestanda.
Produktionen av värme sker i huvudsak med biobränsle och avfall. Oljan i produktions­
mixen är på rekordlåg nivå, under en procent. Sammantaget är bränslemixkostnaden
till följd av en långsiktig avtalsportfölj, tillgång och pris på en gynnsam kostnadsnivå.
Producerad el i kraftvärmeverket Dåva uppgår till ny rekordnivå.
Ett positivt kassaflöde och lägre räntor har lett till lägre finansiella kostnader och årets
investeringar har finansierats med egna medel och de långsiktiga krediterna har minskat.
Umeå Energi har under året investerat i forskning och utveckling och ökat ägandet
i bolaget Bio Endev AB som nu är ägs till 59 procent.
Miljö och hållbar utveckling
All el som säljs är förnybar och kommer från vind och vatten med ett litet inslag av sol.
Umeå Energi producerar el med biobränsle och vind. Totalt produceras två tredjedelar
av all förnybar såld el från närområdet och resterande anskaffas och är ursprungsmärkt.
Arbetet med att vara helt klimatneutrala 2018 fortsätter. Tre nya vindkraftverk som ökar
elproduktionen av förnybar el i regionen är uppförda.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
81
Måluppfyllelse
Umeå Energi har tryggt och säkert levererat till våra kunder.
Förvaltningsberättelse
Framtiden
Umeå Energi vill ge kunderna en enklare vardag och regionen en hållbar utveckling.
Bolagets värderingar är Enkelhet, Närhet och Ansvar. Medarbetarna har en huvudroll
och de arbetar med ständiga förbättringar.
Umeå Energi använder den starka lokala förankringen och varumärket för att bygga
en nära relation med kunderna. I nära samarbete med kund och partners ska bolaget
snabbt kunna erbjuda produkter och tjänster som på ett enkelt sätt möter kundernas
behov inom bolagets produktområden. För att förbättra konkurrenskraften, bibehålla
leveranskvalitén och förbättra servicenivån, med långsiktig lönsamhet, har en ny
organisation bildats för större affärsfokus och effektivisering av leveransprocessen.
Ett nytt koncernöverbryggande arbetssätt för att arbeta med utvecklings- och
förändringsfrågor är infört.
Nyckeltal (mnkr)
2014
2013
Nettoomsättning
1 336,7
1 376,7
140,2
111,1
Balansomslutning
4 621,9
4 683,3
Justerat eget kapital
1 049,5
960,8
24,0
21,0
149,0
267,2
2 969,8
3 213,6
3,5
3,4
250,0
126,0
341
314
Resultat efter finansnetto
Soliditet (%)
Nettoinvesteringar
Räntebärande skulder
Genomsnittlig låneränta (%)
Självfinansieringsgrad (%)
Årsarbetare
82
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
AB Bostaden i Umeå
www.bostaden.umea.se
Styrelseordförande: Bernt Andersson
Verkställande direktör: Ann-Sofi Tapani
Koncernförhållande
AB Bostaden i Umeå äger följande helägda dotterbolag:
• AB Holmsundsbyggnader
• AB Lokalen i Umeå
• AB Servicebostäder i Umeå
• Kommunicera i Umeå AB
Uppdrag
Bostaden och dess dotterbolag har till uppgift att vara Umeå kommuns organ för att
utveckla Umeås bostadsmarknad. Bostaden äger, bygger, förvärvar, förvaltar och hyr ut
bostäder och lokaler inom Umeå kommun.
Årets händelser
Under året fortsatte byggnationen av 229 lägenheter på Öbackasåg och 90 lägenheter
färdigställdes för inflyttning under hösten 2014. Det stora renoveringsprojektet av drygt
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
83
Förvaltningsberättelse
400 lägenheter på Ålidhem är i sitt slutskede och endast markarbeten kvarstår.
På Böleäng pågår en ROT renovering av 70 lägenheter. I dotterbolaget AB Service­
bostäder pågår en nyproduktion av ett särskilt boende med 6 lägenheter i Mariedal.
En fastighet på Böleäng (Fröhuset 12) samt 3 300 kvm mark på Ön har avyttrats
under året.
Under året har det skett en stegvis hyreshöjning. 1 februari höjdes hyrorna med i genom­
snitt 1 procent samt 1 oktober gjordes ytterligare en hyreshöjning med 1,5 procent.
Miljö och hållbar utveckling
Under året slutfördes projektet Hållbara Ålidhem. Vid summering av projektet är
resultatet mycket positivt. Energianvändningen har minskat med cirka 35,0 procent
i det område som renoverats och arbetet har rönt stort intresse. I maj tilldelades
Hållbara Ålidhem det nationella priset ”Energy Globe Award”. En rad studiebesök har
genomförts med besökare från flera länder, andra kommuner och fastighetsbolag.
Projektet har bland annat presenterats på konferenserna Energiutblick, Nolia fastighet
och på Building Sustainability SGBC 14.
De erfarenheter Bostaden har fått är till stor nytta när renoveringar ska göras på andra
områden. Hållbara Ålidhem ses som ett spjutspetsprojekt och projektet har visat att
det går att producera el i solceller även i vårt nordliga läge. Inte minst den grundliga upp­
följningen som skett genom Umeå universitet har gett Bostaden en god överblick över
vad man ska tänka och inrikta sig på i ett stort renoveringsprojekt.
Måluppfyllelse
Bostadens vision och företagsmål relaterar till hur bolaget genom systematiskt arbete
formar verksamheten så att den blir långsiktigt hållbar. Målen följer de tre områdena
social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och delas upp i bostadssociala, ekologiska
och ekonomiska mål.
Sociala mål innehåller kundnöjdhet vilket har uppnåtts genom mycket höga nöjdhets­
index. Bostadsförsörjning är det enda mål som inte fallit väl ut – beroende på att plan
och byggprocesser inte har fungerat.
Miljömålen består av mål som minskad energiförbrukning, ökad kunskap och medveten­
het, avfallssortering, införande av förnyelsebar energi och minskade interna transporter.
Tydliga resultat har uppnåtts inom alla områden.
Ekonomiska mål uttrycks i nivån för driftnetto och soliditet samt avkastning.
Alla målen är uppfyllda.
84
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Framtiden
Förvaltningsberättelse
Inom de närmste åren ser Bostaden ett stort behov av större ombyggnads- och under­
hålls-insatser i några av de bostadsområden som byggdes under perioden 1965–1975.
Bolaget ser en fortsatt positivt utveckling för hyresmarknaden och strategin är att
bygga små lägenheter i centrala lägen, som passar flera målgrupper. Arbetet med
energi­effektiviseringar fortsätter med målet att spara 20 procent fram till år 2020.
Planer för produktion av cirka 400 bostäder de närmaste tre åren finns bland annat
i områdena centralt i Umeå, Böleäng och Sävar.
Den inslagna vägen fortsätter inom alla verksamhetsområden och produktionsprojekt
som utgår från de tre hållbarhetsperspektiven.
Bolaget verksamhet, resultat och ställning påverkas av ett antal riskfaktorer. Dessa är
främst relaterade till fastigheter, skatt och finansiering.
Nyckeltal (mnkr)
2014
2013
Nettoomsättning
998,1
973,7
186,1
107,9
Balansomslutning
Resultat efter finansnetto
5 481,0
5 414,3
Justerat eget kapital
1 223,1
1 173,7
22,1
21,2
335,4
269,4
3 998,0
3 991,3
3,5
3,5
Självfinansieringsgrad (%)
94,0
94,0
Årsarbetare
182
180
Uthyrningsgrad bostäder (%)
99,4
99,7
Soliditet (%)
Nettoinvesteringar
Räntebärande skulder
Genomsnittlig låneränta (%)
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
85
Förvaltningsberättelse
Umeå Vatten och Avfall AB (Umeva)
www.umeva.se
Styrelseordförande: Per-Erik Johansson
Verkställande direktör: Tomas Blomqvist
Koncernförhållande
Umeå Vatten och Avfall AB äger följande helägda dotterbolag:
• Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB
Uppdrag
Umeå Vatten och Avfall AB ansvarar för produktion och distribution av vatten samt
avledning och rening av avloppsvatten inom verksamhetsområdet i Umeå kommun.
Bolaget ansvarar även för insamling av hushållsavfall, slamtömning och hushållens
grovavfall i Umeå kommun.
Årets händelser
Om- och tillbyggnaden av Öns reningsverk pågår för fullt sedan 2009. Byggnationerna
har gått helt enligt tid- och betalningsplan. Huvuddelen av byggnationerna är klara och
första etappen är driftsatt. I oktober 2015 är invigning av hela reningsverket planerad.
Under året utvecklades dialogen med Vindelns kommun i frågan om att Umeva ska
ta över VA- samt avfallsverksamheten i Vindelns kommun. Inriktningen är att bilda ett
gemensamt regionalt driftbolag årsskiftet 2015/2016.
86
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Under året omorganiserades avfalls- och VA-verksamheten för att dels effektivisera sig
samt möjligöra bildandet av ett regionalt driftbolag.
Förvaltningsberättelse
Ett flerårigt samarbetsprojekt med den kinesiska staden Xian avslutades under året.
Projektet har bland annat resulterat i att Xian har beslutat om en avfallsplan liknande
Umeås. Umevas framgång har noterats nationellt och det innebar att Kungliga
Vetenskapsakademin valde att förlägga sin årliga resa till Umeå för att ta del av Umevas
arbete. Umeå kommun beslöt under året att Umeva ska verka för att vara en mentor
i FN-s regi inom avfallsområdet.
Umeva fick under året utmärkelsen Umeå kommuns stadsmiljöpris för avloppspump­
stationen U9, belägen intill Öbacka strand. I en omröstning genomförd på kommunens
hemsida utsågs den nyligen ombyggda och renoverade pumpstationen som vinnare
i konkurrens med nio andra nominerade projekt. Utmärkelsen visar att medborgarna
uppskattar insatserna i den offentliga stadsbilden.
Miljö och hållbar utveckling
Arbete har under året fortgått med att etablera en reservvattentäkt. En handlingsplan
för att prioritera åtgärder gällande bräddning av spillvatten har utarbetats.
Åtgärderna inbegriper både förbättrad mätning av frekvens och volym samt tekniska
åtgärder för att minska bräddningen. Enligt handlingsplanen skall 30 bräddpunkter
hanteras under de nästkommande tre åren. En förnyad miljöutredning har genomförts.
Arbetet med att införliva den globala vägvisaren för hållbart ansvarstagande i företag
och organisationer (ISO 26 000, hållbarhet) har framgångsrikt inletts under året. Målet
är att under 2016 ansluta UMEVA till standarden.
Måluppfyllelse
De ekonomiska utfallet har bra. Ett resultat av den systematiska satsningen på miljö-,
arbetsmiljö-, samt kundsystem.
Självfinansieringsgraden för rullande fem år är genomsnittligt 31,4 procent. Målet var
högre än 30 procent på grund av omfattande investeringar.
Personalkostnaderna har legat lägre än budgeterad nivå samtidigt som övertidsuttaget
har minskat.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
87
Framtiden
Förvaltningsberättelse
Tillsammans med Region Västerbotten har förslag för organisation av VA- och avfalls­
verksamheten i Västerbotten framskrivits under 2014. Förankring och beslut återstår
kring de olika alternativen. För Umevas och Vindelns del har arbetet intensifierats och
under 2015 ska underlag för personalövergång, driftansvar, miljöansvar, ekonomi,
taxenivåer, stödsystem framarbetas i syfte att kunna driftsätta en ny organisation per
2016-01-01, givet beslut i respektive kommuns fullmäktige.
Arbetet som kommunen driver kring fastställandet av en VA-strategi fortsätter.
Om bestlutet fastställs så kommer det att krävas stora personella resurser för Umeva
som då måste driva arbetet med kommunalt avlopp i våra omvandlingsområden till
kostnader upp emot 500 miljoner kronor för de första etapperna.
Nyckeltal (mnkr)
2014
2013
Nettoomsättning
304,5
303,7
17,2
30,3
1 194,7
1 054,2
103,5
88,0
8,7
8,1
Nettoinvesteringar
185,3
212,3
Räntebärande skulder
822,2
677,6
3,5
3,6
Självfinansieringsgrad (%)
18,5
31,3
Årsarbetare
117
117
Resultat efter finansnetto
Balansomslutning
Justerat eget kapital
Soliditet (%)
Genomsnittlig låneränta (%)
88
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Umeå Hamn AB
www.umeahamn.se
Styrelseordförande: Lennart Holmlund
Verkställande direktör: Bertil Hammarstedt
Uppdrag
Bolaget skall bedriva hamn- och terminalverksamhet i Umeå-området. Bolagets verk­
samhet skall i första hand bestå av tillhandahållande och utveckling av tjänster och
infrastruktur för hamnverksamhet. Verksamheten bedrivs inom olika områden, näm­
ligen torrlast-, olje- och färjetrafik samt uthyrning av mark och lokaler. Verksamheten
bör inriktas på att genom en fullgod serviceorganisation inom de fyra affärsområdena
tillhandahålla kvalitetstjänster på konkurrenskraftiga villkor inom hamnverksamhet.
Bolaget bör sträva efter ett effektivt utnyttjande av samtliga produktionsresurser
i hamnen för att kunna tillhandahålla kostnadseffektiva lösningar.
Bolaget bör sträva efter att med stark kundinriktning utveckla hamnen där de styrande
faktorerna bör vara effektivitet, service, affärsmässighet samt flexibilitet. För att öka
godsmängden i hamnen skall hamnbolaget tillsammans med övriga aktörer aktivt
marknadsföra hamnen.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
89
Årets händelser
Förvaltningsberättelse
Två stora EU-finansierade projekt har pågått i Hamnen (Bothnia Atlantica och Midway
Alignment). Infrastruktur kring färjeterminalen och byggnaden samt kringliggande
infrastruktur har varit en stor del i projekten.
Den nygamla färjan Wasa Express har trafikerat sträckan Umeå–Vasa sedan nyårs­helgen
2013. Det blev en succé direkt, under året åkte cirka 161 000 personer med färjan
mellan Sverige och Finland. Så många passagerare har inte åkt färjan sedan ”tax freetidens” dagar på 1990-talet. Även godsvolymerna visar bra tillväxt med en ökning på
cirka 7 procent jämfört med föregående år.
Den europeiska konjunkturen har under 2014 fortsatt att vara relativt svag vilket också
har märkts i hamnen.
Umeå Hamn håller ställningarna trots den långvariga ekonomiska krisen i södra Europa,
där en betydande del av regionens trävaror normalt har sin avsättning.
Miljö och hållbar utveckling
Umeå Hamn bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser
fortsatt och utökad hamnverksamhet på fastigheten Holmsund 2:65. Den huvudsakliga
yttre miljöpåverkan avser utsläpp till luft och vatten samt förbrukning av resurser. Under
2014 förbrukades 1,43 kWh per hanterad ton gods. Det förbrukades 0,06 liter drivmedel
per hanterat ton.
Måluppfyllelse
Förräntning kan på grund av de omfattande investeringarna på Hillskärsområdet accep­
teras ligga på noll (0) procent. Soliditeten bör långsiktigt ha ett mål på 20 procent.
Framtiden
Nuvarande verksamhet överlåts från och med 1 januari 2015 till det nya bolaget Kvarken­hamnar. Bolaget ägs av Umeå kommunföretag och Vasa stad, 50 procent vardera.
Nyckeltal (mnkr)
2014
2013
Nettoomsättning
50,3
48,8
Resultat efter finansnetto
–5,0
–3,0
208,8
209,3
Justerat eget kapital
45,0
42,7
Soliditet (%)
22,0
20,4
Nettoinvesteringar
8,2
15,9
Årsarbetare
20
20
Balansomslutning
90
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Infrastruktur i Umeå AB (INAB)
www.infrastrukturiumea.se
Styrelseordförande: Lennart Holmlund
Verkställande direktör: Bertil Hammarstedt
Koncernförhållande
Infrastuktur i Umeå AB äger följande helägda bolag:
• Frakten i Umeå AB
• Umeå Vagnverkstad AB
• Umeå Badhus AB
• Umeå C Utveckling AB
Uppdrag
Bolaget arbetar med att utveckla, initiera och marknadsföra infrastrukturlösningar för
miljövänligare transporter innefattande logistiska lösningar för järnvägs-, fartygs-, och
vägtransporter. Bolaget är kommunens ställföreträdare i de frågor som rör kommunens
arbete med att utveckla Umeå inom järnvägs- och sjöfartsområdet.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
91
Årets händelser
Förvaltningsberättelse
Uppförandet av Umeå Badhus fortskrider enligt plan och beräknas färdigställt april 2016.
Bolaget äger och förvaltar resecentra Umeå Ö och Hörnefors. Bolaget arrenderar NLC
Terminal (Umeå godsbangård) av Trafikverket och svarar för att utse terminaloperatör.
Förvärv av mark från Jernhusen har genomförts och verksamheten bedrivs i nybildade
dotterbolaget Umeå C Utveckling AB. Umeå C Utveckling AB kommer att uppföra ett
p-hus samt utveckla ett resecentrum intill befintlig järnvägsstation.
Infrastruktur i Umeå AB deltar som aktiv part i projektet Midway Alignment of the
Bothnian corridor som delvis finansieras av EU.
Framtiden
Från och med 1 januari 2015 har Inab förvärvat Umeå Hamn AB som nytt dotterbolag.
Nyckeltal (mnkr)
2014
2013
Nettoomsättning
20,6
18,1
Resultat efter finansnetto
–12,9
–13,2
Balansomslutning
572,6
375,7
Justerat eget kapital
149,5
99,5
26,0
26,5
203,6
40,9
5
4
Soliditet (%)
Nettoinvesteringar
Årsarbetare
92
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Umeå Parkerings AB (UPAB)
www.upab.umea.se
Styrelseordförande: Paulina Granberg
Verkställande direktör: Håkan Gustafsson
Uppdrag
Bolaget ska tillhandahålla väl belägna och attraktiva parkeringsanläggningar, driva
parkerings rörelse och parkeringsövervakning. Tillhandahålla tillstånd för tillfällig
torghandel samt handlägga avtal med fastighetsägare om parkeringsköp.
Årets händelser
Upab har under året intensifierat arbetet med att skapa nya parkeringsplatser eftersom
alla byggprojekt i centrum tar många platser i anspråk.
Arbetet med att bygga nya p-hus fortskrider. Badhusets p-hus är under uppförande och
Upab kommer att hyra anläggningen av Umeå Badhus AB. Planeringen av övriga projekt,
Muraren, Järnvägsallén och Ymer pågår.
Planering för en upprustning av Västra Kyrkogatan mellan p-huset Nanna och nya
badhuset tillsammans med INAB och kommunens avdelning för Gator och Parker
har genomförts.
Upab har under året lanserat en ny varumärkesplattform och i december även ett nytt
telefonparkeringssystem ”Parkster”.
Upab har under året tecknat två nya avtal om parkeringsköp för totalt 16 platser.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
93
Miljö och hållbar utveckling
Mål: Sänka elförbrukningen med 10 procent 2010–2014.
Förvaltningsberättelse
Resultat till och med 2014: –31,5 procent.
Mål: Från och med 2013 endast använda miljöbilar.
Resultat: Sju bilar av åtta är miljöklassade.
Måluppfyllelse
Målen anses vara uppfyllda.
Framtiden
De kommande åren kommer att kräva stora resurser beträffande de planerade p-husen.
P-husen är nödvändiga för att tillgodose behovet av parkering i centrala Umeå.
Nyckeltal (mnkr)
2014
2013
Nettoomsättning
70,1
65,9
7,1
5,8
111,4
68,5
Justerat eget kapital
22,6
12,2
Soliditet (%)
20,2
17,8
Nettoinvesteringar
3,9
3,4
Årsarbetare
22
18
Resultat efter finansnetto
Balansomslutning
94
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Västerbottens Museum AB
www.vbm.se
Styrelseordförande: Anders Lidström
Verkställande direktör: Ulrica Grubbström
Umeå kommun äger 60 procent av Västerbottens Museum AB.
Uppdrag
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta och vårda bolagets fastigheter,
markområden och byggnader. Bolaget skall bedriva museiverksamhet, bland annat
genom att förvalta och vårda de byggnader och samlingar som ägs av Stiftelsen
Västerbottens museums samlingar och hålla dem tillgängliga för allmänheten samt
bedriva annan därmed förenlig och närstående kulturell verksamhet.
Årets händelser
Västerbottens museum öppnade kulturhuvudstadsårets program med en invigningshelg
som föregicks av ett intensivt förberedelsearbete både vad gäller programverksam­
heten och iordningställande av lokalerna. Museet har med befintliga medel inför kultur­
huvudstadsåret anpassat lokalerna för att möta behoven. Tre större teman dominerade
programmet 2014 och det var projektet Rock Art in Sapmi, det nyöppnade Sune Jonsson
Centrum för Dokumentärfotografi samt konstverksamheten. I övrigt arrangerades
ett digert utställnings- och eventprogram riktat till en bred publik. Museet har också
fokuserat på barn och unga med anledning av att en ny barnverkstad byggts och större
förutsättningar för barnverksamheten nu finns.
Resultaten har visat sig uppskattade och besöken till museet ökade markant 2014.
Den arkeologiska uppdragsverksamheten, främst vid den planerade vägdragningen vid
västra länken drevs under sommaren 2014 i något mindre omfattning än föregående år.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
95
Förvaltningsberättelse
Museets projekt löpte enligt plan och alla utom ett projekt avslutas vid årsskiftet
2014/2015. Under året har flera anställda på museet ingått i Region Västerbottens
projektutbildningar i syfte att förbereda institutionen för framtida projekt.
Sommarens verksamhet på friluftsmuseet Gammlia har bedrivits i en något annan tapp­
ning med tematiserade program. En ny lekladugård riktad till barn och nyfikna vuxna
öppnades i juni samt att en i övrigt bred programverksamhet har bedrivits under sommar­
månaderna. Höstens program har varit varierat med fortsatt hög publiktillströmning.
Miljö och hållbar utveckling
I ombyggnationen av museibyggnaden har miljöhänsyn tagits vid materialval och
energilösningar. Den nya utställningen Textil hanterar hållbar utveckling, klimatfrågor
och miljöaspekter.
Måluppfyllelse
Västerbottens museum har under det Europeiska kulturhuvudstadsåret nått det finan­
siella målet till följd av ett effektivt arbete av samtliga budgetansvariga medarbetare.
Ombyggnationen inför invigningen av 2014 samt utbud och program under året har
följt tidplan och avsatt budget. Museet har fortsatt aktivt strävat efter att finna fler och
andra finansiärer liksom nya finansieringslösningar som komplement till ägartillskotten.
Detta har under året till största del skett genom projektfinansiering och uppdrag.
Ägartillskotten utgör under året cirka 50 procent av museets totala intäkter. I övrigt
följer museet de mål som anges i ägardirektiv samt i gällande regionala kulturplan
Framtiden
Den relativt låga uppräkningen av anslagen urholkar anslagsekonomin 2015. Därtill ska
tilläggas att museets projektverksamhet inför 2015 befinner sig i ett unikt läge med
enbart ett pågående projekt som följer med in på det nya året. Sammantaget innebär
det en ekonomisk utmaning för det sedan 2013 dubbelt så stora länsmuseet. År 2015
har museet internt utpekat som mångkulturår. Detta innebär att verksamheten
i museets olika delar ska beakta mångkulturaspekten. Det mål- och visionsdokument
som styrt museets verksamhet de senaste fyra åren ska under år 2015 revideras och
museets kulturhistoriska profil ska förstärkas. Viktiga satsningar på längre sikt är
nya mer permanenta kulturhistoriska utställningar, utökade alternativt nya arkiv för
museets pappers- och fotosamlingar samt därtill en fortsatt god utveckling av museets
profilområden, dokumentärfotografi och berättande.
Nyckeltal (mnkr)
2014
2013
Nettoomsättning
69,5
61,3
7,4
2,2
39,7
37,1
Resultat efter finansnetto
Balansomslutning
96
Justerat eget kapital
11,3
5,5
Soliditet (%)
28,0
14,8
Nettoinvesteringar
2,3
15,5
Årsarbetare
72
71
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Umeå Folkets Husförening U.P.A.
www.umea.fh.se
Styrelseordförande: Ingela Wallrud
Verkställande direktör: Håkan Bäckström
Umeå Folkets Husförening U.P.A. ägs till 98 procent av Umeå kommun.
Uppdrag
Umeå Folkets Husförenings uppgift är att tillgodose umebornas behov av lokaler till
kulturverksamhet, föreningsverksamhet och kommersiell verksamhet.
Umeå Folkets Hus (UFH) uppför, förvaltar och tillhandahåller allmänna samlingslokaler.
UFH erbjuder hyresgästerna möjlighet att bedriva förenings-, kultur-, bildnings- och nöjes­
verksamhet samt att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Föreningen kan också
i egen regi svara för sådan verksamhet och i anslutning driva restaurangverksamhet.
Årets händelser
Under året har UFH bedrivit verksamhet inom affärsområdena kultur/förening,
konferens/kongress, restaurang och nöjen. Stort fokus har lagts på att färdigställa
ombyggnationen av lokalen Idun, som nu är den största lokalen av denna karaktär
norr om Stockholm.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
97
Förvaltningsberättelse
Genomförandet av Kulturhuvudstadsåret 2014 har påverkat UFH positivt i mycket stor
utsträckning, detta gäller både antalet genomförda kulturarrangemang som genomförts
i huset under året samt antalet bokade konferenser/kongresser. Beläggningen under
året har varit den högsta sedan verksamheten startade.
Miljö och hållbar utveckling
Umeå Folkets Hus båda restauranger (Äpplet och TC) är numera Svanen-märkta.
Arbete med Svanen-märkning pågår för hela konferensanläggningen. Vår satsning på
Miljö­kronan fortsätter och genom detta klimatkompenseras våra mötesdeltagare.
Måluppfyllelse
Alla ekonomiskt fastställda mål för 2014 har uppfyllts, detta gäller både företagsöver­
gripande mål samt de avdelningsvisa. Årets höga beläggning, både vad gäller vår
kultur/förenings- och kommersiella verksamhet har givetvis varit en grund för detta.
Framtiden
Arbetet med att utveckla anläggningen och dess verksamheter fortsätter och under
sommaren 2015 skall restaurang Äpplet renoveras. För närvarande ryms 650 sittande
matgäster i lokalen och målet är att det till hösten skall rymmas 800 matgäster. Detta
skall bland annat ske genom att ta bort alla befintliga upphöjningar och sarger, flytta
scenen till en av lokalens kortsidor samt även ändra barernas placeringar. Lokalen
kommer att kunna avdelas genom en skjutbar ljudisolerad vägg. Detta innebär att
anpassning av lokalens storlek kommer att kunna göras allt efter behov.
Nyckeltal (mnkr)
2014
2013
Nettoomsättning
81,0
65,5
Resultat efter finansnetto
98
1,0
0,1
Balansomslutning
93,9
86,4
Justerat eget kapital
24,5
22,2
Soliditet (%)
26,0
26,0
Nettoinvesteringar
8,1
40,3
Årsarbetare
93
86
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys av kommunen
och kommunkoncernen
Samhällsekonomisk utveckling i Sverige
Sveriges kommuner redovisar ett sämre resultat för 2014 jämfört med föregående år.
Kommunernas totala resultat beräknas uppgå till 5,0 mdkr (16,0 mdkr) vilket motsvarar
1,1 procent av skatter och bidrag. Den främsta anledningen till försämringen är utebliven
återbetalning av försäkringspremier från AFA. Därtill har inga höjningar av generella
statsbidrag skett under 2014.
Den svenska ekonomin redovisar en förhållandevis svag utveckling under 2014, främst
beroende på en fortsatt svag internationell utveckling som därmed påverkat den svenska
exporten negativt.
BNP tillväxten i Sverige ökade med 1,9 procent under 2014 (1,3 procent). Tillväxten
i Sverige är dock bättre än genomsnittet inom Euroområdet (0,8 procent) men lägre än
genomsnittet för hela världen (3,5 procent). För 2015 förväntas BNP tillväxten i Sverige
uppgå till 2,9 procent.
Arbetsmarknaden har utvecklats positivt med ökat antal sysselsatta. Men andelen
arbetslösa kvarstår vid 8,0 procent (8,1 procent), det är en svag förbättring. Ökat antal
sysselsatta har påverkat volymen arbetade timmar som därmed påverkat det reala
skatteunderlaget som ökat med 1,6 procent under 2014 (1,5 procent). Antalet arbetade
timmar ökade med 2,1 procent 2014 (0,4 procent).
Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt de kommande åren bland annat till följd
av den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar
mest, men även antalet gymnasieungdomar har börjat öka igen efter en längre tids
minskning. Volymökningen utgör 2,0 procent för åren 2014–2015 och 1,7 procent för
åren 2016–2018.
För att Sveriges kommuner ska nå ett resultat på 1,0 procent av skatter och generella
bidrag de kommande åren behöver förmodligen skattesatsen höjas. Kommunernas
medelskattesats under året var 20,6 procent (20,5 procent).
För kommunerna är de största verksamheterna skola, äldreomsorg, förskola och omsorg
om funktionshindrade. Störst procentuell ökning har omsorg om funktionshindrade.
Investeringar i Sveriges kommunkoncerner fortsätter att öka. Under 2013 ökade investe­
ringarna med 2,1 procent till 92,4 mdkr. Under perioden 2007–2013 har investeringarna
ökat med i genomsnitt 2,8 procent per år. Kommunkoncernernas avskrivningar ökar
något snabbare än investeringarna vilket minskar behovet av att finansiera investering­
arna med årets resultat, försäljning av anläggningstillgångar eller upplåning. För Sveriges
kommuner var självfinansieringsgraden för gjorda investeringar nästan 100 procent
under 2013.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
99
Förvaltningsberättelse
Under de närmaste åren står kommunerna inför ett antal utmaningar. De demografiska
förändringarna innebär ett fortsatt tryck på vissa verksamheter och behov av ompriori­
teringar mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökat antal asylsökande som leder till
tryck på integrationsarbetet. En annan svårhanterlig fråga är det stora antalet statliga
reformer som försvårar planeringsförutsättningarna för kommunerna.
Väsentliga händelser under året i Umeå
Kulturhuvudstadsåret har pågått under hela året. Kulturhuvudstadsåret har medfört att
många nya besökare sökt sig till Umeå. Antalet gästnätter i regionen har ökat och detta
har haft en positiv effekt både för de kommunala bolagen (till exempel färjetrafiken,
bussåkning, parkeringsplatser, konferenser och besökare till muséet) och det lokala
näringslivet (till exempel shopping, restauranger, hotell m.m.). Under november månad
invigdes Väven med bland annat det nya biblioteket.
Det byggs många nya bostäder i Umeå och produktionen uppgår vid årsskiftet
till 1 600 bostäder.
En stor satsning har påbörjats under året för att förbättra arbetsmiljön inom
äldreomsorgen.
Under året har två stora SM-arrangemang hållit. SM-veckan i januari samlade drygt
1500 aktiva idrottsutövare inom 16 olika sporter. Friidrotts-SM hölls i augusti. Totalt
antalet aktiva friidrottare uppgick till 500 personer inom 37 olika grenar.
Umeås varumärke som en attraktiv idrottsstad har stärkts ytterligare genom allt fler sö­
kande till våra riksrekryterande- och nationella idrottsutbildningar inom gymnasieskolan.
Arbetet med att införa förstelärartjänster inleddes under året. Förstelärarna inom
för- och grundskolan uppgår till cirka 90 tjänster. Inom gymnasieskolan finns cirka
30 förstelärare. Syftet med förstelärarna är att göra läraryrket mer attraktivt, få en
förbättrad undervisning för elever, nå nationella mål och goda resultat. De avslutar
sina uppdrag den sista juni 2017.
Umeå kommunföretag (UKF) har under året bildat ett nytt gemensamt hamnbolag till­
sammans med Vasa Stad. Samarbetet ska stärka hamnarnas marknadsposition i handels­
utbytet mellan Östersjöländerna. Under hösten sålde Umeå kommun fastigheten som
tidigare inrymde stadsbiblioteket. Köpare av fastigheten var Umeå Kommunföretag AB.
Umeå Energi har investerat i ytterligare tre vindkraftverk som ett led i att satsa på
förnybar energi.
Energianvändningen har minskat med 35,0 procent på Ålidhem tack vare projektet
”Hållbara Ålidhem”. Delar av området Ålidhem har renoverats och projektet går bland
annat ut på att producera el i solceller.
Umeva har avslutat ett flerårigt samarbetsprojekt med staden Xian i Kina. Resultatet har
blivit att Xian beslutat om en avfallsplan liknande Umeås. Umeå kommun beslöt under
året att Umeva ska verka för att vara mentor i FNs regi inom avfallsområdet.
100
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Upab fortsätter arbetet med att bygga nya parkeringshus i samarbete med Infrastruktur
AB. Ett nytt telefonparkeringssystem ”Parkster” har lanserats.
Västerbottens museum har under Kulturhuvudstadsåret haft flera stora teman bland
annat projektet Rock Art in Sapmi och Sune Jonsson Centrum dokumentärfotografi.
Besöken till museet har haft en kraftig ökning.
Förvaltningsberättelse
Antalet färjepassagerare till Finland över Kvarken har ökat. Under året åkte 161 000
personer mellan Sverige och Finland. Detta är rekord och så många passagerare har inte
åkt färja sen 1990-talet då taxfree-försäljning fortfarande fanns.
På Folkets Hus har ombyggnationen av Idun färdigställts. Lokalen är nu den största i sitt
slag norr om Stockholm.
Väsentliga händelser efter årets slut
Kulturhuvudstadsåret avslutades 29 januari i samband med att den åttonde och sista
samiska årstiden avslutades.
Stadshusprojektet med nybyggnad och ombyggnationer inom Stadshusområdet
har färdigställts.
Driften av hamnverksamheten i Umeå och Vasa hamnar sker från och med årsskiftet
i ett gemensamt ägt bolag – Kvarkenhamnar AB.
Från och med årsskiftet är Umeå Hamn AB ett förvaltningsbolag för Umeås hamn­
anläggningar. Bolaget är dotterbolag till Infrastruktur AB.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
101
Resultat
Förvaltningsberättelse
Kommunkoncernens resultat
Kommunkoncernens resultat efter dispositioner och skatt uppgick till 182,4 mnkr
(136,1 mnkr) och är fortsatt stabilt.
I bolagskoncernen redovisar moderbolaget UKF ett resultat på 0,0 mnkr (0,0 mnkr),
Umeå Energi 92,0 mnkr (75,7 mnkr), Bostaden 141,1 mnkr (43,3 mnkr) och Umeva
0,4 mnkr (0,0 mnkr).
Tillämpning av det nya redovisningsregelverket K3 med komponentvisa avskrivningar av
anläggningar har påverkat kommunkoncernens resultat med 89,0 mnkr. Störst påverkan
på resultatet redovisar AB Bostaden med 80,0 mnkr, Umeå Energi AB med 7,0 mnkr
och Umeå hamn AB med 2,0 mnkr. Dessa bolags resultat är något bättre jämfört med
föregående år när effekten av komponentvisa avskrivningar frånses.
Moderbolaget UKF AB ökade intäkterna med 8,8 mnkr varav 5,4 mnkr avser kollektiv­
trafikintäkter. Resandeintäkterna ökade med 4,6 procent. Resandevolymen ökade
med 3,7 procent.
Årets resultat kommunkoncernen
mnkr
400
300
298,3
242,5
182,4
200
136,1
100
0
102
64,2
2010
2011
2012
2013
2014
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Koncernmellanhavanden
Försäljning
Driftbidrag
Lån
Köpare
Säljare
Givare
191,6
34,1
118,4
1,0
1,6
29,6
208,5
133,7
90,0
Infrastruktur i Umeå AB
3,3
1,3
Umeå Parkerings AB
7,0
2,2
Umeå Hamn AB
3,2
0,2
Hörnefors Företagscentrum AB
1,7
2,7
Umeå Vatten och Avfall AB
37,2
69,8
Västerbottens Museum AB
1,7
0,1
17,7
Umeå Folkets Husförening
3,3
3,4
20,7
Kompetensspridning i Umeå AB
1,3
0,8
Övriga
0,2
0,1
414,8
414,8
Umeå kommun
Umeå Kommunföretag AB
Umeå Energi AB
AB Bostaden i Umeå
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Mottagare
Givare
Borgen
Mottagare
7 639,0
80,0
Givare
Mottagare
831,8
7 582,4
182,8
613,9
Förvaltningsberättelse
Koncernmellanhavanden, mnkr
35,1
118,4
118,4
56,6
7 639,0
7 639,0
831,8
831,8
103
Kommunens resultat
Kommunens resultat för perioden uppgick till -75,6 mnkr (0,1 mnkr).
Förvaltningsberättelse
Helårsprognosen som gjordes i augusti visade ett prognosticerat resultat på -114,3 mnkr.
Kommunfullmäktiges beslutade budget uppgick till 0. Årets kostnad för projekt utanför
budget uppgick till 103,2 mnkr (97,5 mnkr). Dessa projekt redovisas som undantag från
balanskravsutredningen som synnerliga skäl.
I årets resultat ingår kraftverksamhetens med 56,1 mnkr (79,3 mnkr).
Under året har inga Fora-premier erhållits till kommunen. Den återbetalda premien
från FORA föregående år uppgick till 90,3 mnkr. År 2012 uppgick återbetalningen
till 91,7 mnkr.
Resultat, mnkr
mnkr
40,0
20,0
0,0
-20,0
Bokfört resultat
2014
0,0
0,1
Budget 2014
Bokfört resultat
2013
Helårsprognos
2014
-40,0
-60,0
-80,0
-75,8
-100,0
-120,0
-114,3
-140,0
Verksamhetens totala intäkter för året uppgick till 1 521,3 mnkr (1 498,3 mnkr). Ökningen
mellan åren uppgår till 23,1 mnkr. Reavinsterna ökade med 74,3 mnkr jämfört med före­
gående år, i reavinsten ingår försäljningen av Mimerskolan med 60,0 mnkr. Bidragsintäk­
terna ökade med 18,5 mnkr. Intäkterna från taxor och avgifter minskade med 82,7 mnkr.
Verksamhetens kostnader uppgick till 7 035,5 mnkr (6 826,9 mnkr). Detta är en ökning
med 208,6 mnkr. Personalkostnaderna ökade under året med 71,6 mnkr. Anledningen
till ökningen beror på ökat antal årsarbetare. Volymen för köp av verksamhet är
oförändrad jämfört med föregående år, dock har kostnaderna mellan åren minskat
med 4,0 mnkr. Lokalkostnaderna ökade med 29,0 mnkr. Ökningen av övriga drifts­
kostnader uppgick till 112,5 mnkr. Ökningen beror på ökade utrangering av anläggnings­
tillgångarna med 44,7 mnkr, konsultarvoden med 28,0 mnkr, förbrukningsinventarier
med 24,9 mnkr och leasing med 13,2 mnkr.
Avskrivningarna uppgick till 373,1 mnkr (349,8 mnkr). Detta är en ökning med 23,3 mnkr
mellan åren. Under året färdigställdes 773,9 mnkr (97 procent).
104
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Skatteintäkter och skattutjämning uppgick till 5 822,3 mnkr (5 616,2 mnkr). Ökningen
mellan åren är 206,1 mnkr. Ökningen beror delvis på ökad befolkning i kommunen.
Resultat de senaste fem åren (mnkr)
250
213,2
Förvaltningsberättelse
Finansnettot är negativt och uppgick till -10,7 mnkr (-27,5 mnkr). Förbättringen mellan
åren är 16,8 mnkr.
200
150
111,2
100
50
0,1
0
0,0
-50
-100
-75,6
2010
2011
2012
2013
2014
Verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter och utjämning
För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning ska balans finnas mellan verksam­
hetens intäkter och kostnader.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bör verksamhetens nettokostnader
uppgå till högst 98 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär,
enligt SKL, ett resultat som uppgår till 2 procent av skatteintäkterna. Enligt denna
rekommendation borde Umeå kommuns resultat uppgå till 116,4 mnkr (112,3 mnkr).
Årets skatteintäkter uppgick till 5 822,3 mnkr (5 616,2 mnkr). Verksamhetens netto­
kostnader uppgick till 5 887,4 mnkr (5 588,7 mnkr).
Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter och generella bidrag uppgick
till 101,1 procent (99,5 procent). Intäkterna från elkraft har påverkat nettokostnaderna
positivt men har minskat de senaste åren.
Skatteintäkterna och verksamhetens nettokostnadsutveckling framgår av bilderna
nedan. Genomsnittet för de senaste fem åren uppgår till 98,8 procent.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
105
Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag
Förvaltningsberättelse
120 %
100 %
96,0 %
99,3 %
97,9 %
99,5 %
101,1 %
2010
2011
2012
2013
2014
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
Skatteintäkter och statsbidrag samt verksamhetens nettokostnadsutveckling de
senaste fem åren (mnkr)
6 000
5 887
5 616
5 380
5 500
5 202
5 054
5 164
5 000
5 822
5 588
5 267
4 853
4 500
2010
2011
2012
2013
2014
Skatteintäkter och statsbidrag
Nettokostnader
Finansnetto
Kommunkoncernens finansnetto uppgick till -293,5 mnkr (-318,4 mnkr). Förändringen
mellan åren är positiv och uppgår till 24,9 mnkr. Förbättringen mellan åren är till största
delen hänförlig till sänkt diskonteringsränta för pensionerna år 2013.
Finansnettot för kommunen uppgick till -10,7 mnkr (-27,5 mnkr). Förändringen mellan
åren var positiv med 16,8 mnkr. Upplåningsräntan per 2014-12-31 var 2,85 procent.
106
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Balanskrav enligt kommunallagen
I varje delårsbokslut och årsbokslut upprättas en balanskravsutredning.
Balanskravsutredningen utgår från årets resultat. Därefter justeras resultatet med åter­
läggning av årets reavinster samt justering av årets kostnader för projekt som beviljats
utöver budget. Vid ett negativt balanskravsresultat ska återläggning av det negativa
beloppet göras inom tre år.
Förvaltningsberättelse
Kommunens ekonomi ska planeras och styras så att balanserat resultat uppnås.
Med balanserat resultat menas att intäkterna ska överstiga kostnaderna både i budget
och i utfall. När synnerliga skäl finns kan avvikelse från regeln medges förutsatt att
kommunen under flera år byggt upp eget kapital som medger detta.
Årets balanskravsresultat 2014, efter att synnerliga skäl åberopats, är negativt och
uppgår till -48,6 mnkr (124,0 mnkr). Detta innebär för Umeå kommun att resultatet
ska återläggas senast 2017.
Avstämning mot kommunallagens balanskrav (xxx)
2014
2013
Årets resultat
-75,6
0,1
Återläggning av reavinster
Årets balanskravsresultat
Synnerliga skäl
Ränta på pensionsskuld
Balanskravsresultat 2014 efter att synnerliga skäl åberopats
-76,2
0,0
-151,8
0,1
103,2
97,5
0,0
26,4
-48,6
124,0
I årsboksluten 2008–2012 har 408,6 mnkr avsatts utanför ordinarie budget till specifika
projekt för vilka synnerliga skäl åberopas. Per 2014-12-31 kvarstår 114,8 mnkr av projekt­
medlen att användas under 2015. Projekten ska vara avslutade senast 2015.
Under året har 103,2 mnkr (97,2 mnkr) använts till dessa specifika projekt. I balans­
kravsutredningen redovisas projekten utöver budget som ”synnerliga skäl”. Projekten
redovisas per nämnd enligt nedanstående sammanställning.
Kommunstyrelsen: Kulturhuvudstadsåret (43,1 mnkr), Satsning mot ungdomsarbets­
löshet (3,0 mnkr) och Sociala investeringar (22,9 mnkr).
Byggnadsnämnden: Bostadsanpassning (2,0 mnkr).
För- och grundskolenämnden: Trygga reformen 15 barn i förskola (3,5 mnkr), Trygga
kunskapsresultat i grundskola (9,2 mnkr).
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:
Sommarjobb och praktik i gymnasieskola (2,0 mnkr).
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
107
Socialnämnden: Åtgärder av arbetsförhållanden inom äldreomsorgen (1,4 mnkr) och
Barn och ungas välmående (16,1 mnkr).
Förvaltningsberättelse
Beviljade projekt utöver budget per nämnd (synnerliga skäl, mnkr)
80,0
70,0
69,0
71,7
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
13,0
10,0
0,0
12,7
2,0
KS
BN
2014
17,5
8,3
2,0
FOG
4,5
GVN
0,0
SN
2013
Känslighetsanalys
Umeå kommuns ekonomi påverkas av omvärlden och ett flertal olika faktorer. Detta
innebär att kommunen måste ha en beredskap som ger ekonomiskt handlingsutrymme
för att hantera både interna och externa oförutsedda händelser.
Känslighetsanalys
Befolkningsförändring med 100 invånare (19–64 år)
+/-4
Förändring av intäkter för taxor och avgifter 2 procent
+/-4
Lönekostnadsförändring med 1 procent
+/-40
Prisförändring köp av entreprenader och tjänster 1 procent
+/-12
Elhandel, prisförändring 1 öre/kWh
Skattedebitering med 1 krona
+/-6
+/-230
Generella statsbidrag och utjämning 1 procent
+/-4
Årlig avskrivningskostnad vid en investeringsökning med 100 mnkr
(viktad komponentavskrivning)
+/-7
Ränteförändring med 1 procent på befintliga lån
108
(mnkr)
+/-12
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kapacitet
Umeå kommuns invånare ökar stadigt. Vid årsskiftet uppgick invånarantalet till 119 613
invånare. Visionen är att Umeå år 2050 ska ha 200 000 invånare. För att lyckas nå visio­
nen behövs stora investeringar framöver för att möta behovet av utökad infrastruktur,
bostäder, skola och omsorg.
Förvaltningsberättelse
Investeringar
Umeå kommunkoncerns investeringar 2014 uppgick till 1 430,7 mnkr (1 461,5 mnkr). Inom
koncernbolagen har investeringar huvudsakligen gjorts inom reningsverk, infrastruktur,
vindkraftverk, forskning och utveckling, samt renovering och nyproduktion av fastigheter.
Kommunens investeringar uppgick till 801,3 mnkr (799,1 mnkr). Budgeterade investe­
ringar uppgick till 961,0 mnkr. Kommunens största investeringar har skett inom förskola,
skola och omsorgsverksamhet. Under året har byggandet av Umeå nya och centrala
badhus fortskridits, likaså arbetet med det nya handelområdet söder om staden. Väven
med bland annat det nya biblioteket och Kvinnohistoriskt museum invigdes i november.
Investeringar i fastigheter för förskola, skola och omsorgsboende uppgick till 441,0 mnkr
(144,6 mnkr). Investeringar i gator och parker uppgick till 123,7 mnkr (204,8 mnkr).
Investeringar i kraftverksamhet uppgick till 31,8 mnkr (19,3 mnkr).
Inom området fastigheter har bland annat en ombyggnation färdigställts i Tegs äldre­
center, nybyggnation har gjorts av ny förskoleavdelning vid Storsjöanläggningen
i Holmsund, ombyggnad av förskolan Lockropet på Mariehem och utemiljön på
förskolan Spiltan har under året färdigställts.
Inom område gator och parker har Årstidernas park som ligger i anslutning till
Rådhusparkens förlängning färdigställts samt etapp två och tre på Strandgatan.
De senare tillhör satsningar för att genomföra älvvisionen, Staden mellan broarna.
Självfinansieringsgrad
Självfinansieringsgrader visar hur stor del av investeringarna som finansierats
med egna medel.
Umeå kommunkoncerns självfinansieringsgrad uppgår till 53,5 procent (57,6 procent).
Självfinansieringsgraden för kommunen uppgår till 37,8 procent (43,8 procent) och är
den lägsta under de senaste fem åren. Genomsnittet för de senaste fem åren uppgår
till 42,2 procent. Orsaken till den sjunkande självfinansieringsgraden beror på höga
investeringar i kombination med svagt resultat.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
109
Självfinansieringsgrad (%)
Förvaltningsberättelse
100 %
91,4 %
89,7 %
62,6 %
55,3 %
50 %
0%
2010
57,6 %
51,6 %
41,7 %
2011
Självfinansieringsgrad kommunen
43,8 %
2012
2013
53,5 %
37,8 %
2014
Självfinansieringsgrad kommunkoncernen
Soliditet
Soliditet visar hur stor andel av tillgångarna, i procent, som finansieras med eget kapital.
Nyckeltalet beskriver kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Vid hög soliditet har
största delen finansierats med eget kapital, detta innebär en låg finansiell risk.
I Umeå kommuns beräknade soliditet har hänsyn tagits till pensionsåtaganden, inklusive
löneskatten.
Umeå kommunkoncerns soliditet uppgår för året till 16,9 procent (17,5 procent).
Kommunens soliditet inklusive pensionsförpliktelser är oförändrad och uppgår till
16,0 procent (16,5 procent).
Genomsnittet för Sveriges alla kommuner uppgår till 3,7 procent.
Genomsnittet för kommuner med fler invånare än 100 000 uppgår till 22,8 procent.
Umeå kommuns soliditet är därmed lägre än genomsnittet, anledningen till detta
beror på en svag resultatutveckling i kombination med upplåning för att finansiera
kommunens investeringar.
110
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Soliditet (%)
25,0 %
16,0 % 16,5 %
Förvaltningsberättelse
22,8 %
30,0 %
16,9 % 17,5 %
20,0 %
10,0 %
3,7 %
5,0 %
0,0 %
Umeå kommun
Umeå
kommunkoncern
2014
Snitt för Sveriges
Snitt för Sveriges
samtliga kommuner samtliga kommuner
över 100 000
(2013)
invånare (2013)
2013
Soliditet för de senaste fem åren
30,0 %
26,2 %
25,0 %
20,0 %
18,4 %
20,0 %
17,0 %
20,3 %
18,3 %
2011
2012
17,5 %
16,5 %
16,0 % 16,9 %
2013
2014
15,0 %
10,5 %
5,0 %
0,0 %
2010
Soliditet kommunen inkl. pensionsförplikterser
Soliditet koncernen inkl. pensionsförplikterser
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
111
Risker
Förvaltningsberättelse
Hemsjukvård
Under år 2013 övertog Umeå kommun hemsjukvården från Västerbottens Läns Lands­
ting. Budgetavvikelsen för året uppgår till -14,7 mnkr. På grund av att kommunernas
samlade avvikelse överstiger 2 skatteöre, genomförs en förhandling mellan landstinget
och kommunerna för att justera skatteväxlingen från och med 2016.
Kraftverksamhet
De två största riskerna i elhandeln är risken för ett torrt år med låg vattentillgång samt
risken för låga priser i försäljningsportföljen. För att minska kommunens risker med
fluktuerande elpriser som styrs av spotmarknadens prissättning säkrar kommunen
enligt en fastslagen strategi priserna både i produktions- och inköpsportföljen.
Detta sker genom elterminer som binder priser på olika nivåer, löptider och mängder.
Med denna säkring minskas också risken för stora budgetavvikelser.
Internbanken och lånefinansierade investeringar
Internbanken är kommunkoncernens ”centralbank” och ansvarar för att förvalta den
gemensamma kreditportföljen i enlighet med beslutade strategier och regler. Kommun­
koncernens lån uppgår till 9 674,4 mnkr (9 388,9 mnkr). Detta är en ökning med 285,5
mnkr. Umeå kommuns låneskuld uppgår till 1 233,0 mnkr (993,0 mnkr). Umeå kommuns
låneskuld har ökat med 240,3 mnkr.
Bolagens andel av lånestocken är 87,0 procent och kommunens andel är 13,0 procent.
Kommunkoncernens genomsnittliga ränta under året uppgick till 3,04 procent. Med
anledning av EU:s statsstödsregler lägger internbanken på ett marknadsmässigt påslag
om 0,45 procent vid räntesättningen av de kommunala bolagens krediter. Vi årets
utgång uppgick ränta till 2,85 procent.
Låneskulden i koncernen (mnkr)
2014
2013
Umeå kommun
1 233,0
992,7
AB Bostaden i Umeå
3 997,9
3 991,3
Umeå Energi AB (inklusive leasing)
2 862,0
3 098,0
Umeva
822,2
659,9
Umeå Kommunföretag AB
237,3
182,8
Infrastruktur i Umeå AB
373,8
234,3
6,0
6,5
152,6
153,3
Umeå Folkets Husförening
56,6
53,2
Västerbottens Museum AB
17,7
16,1
-84,7
0,8
9 674,4
9 388,9
Hörnefors Företagscentrum AB
Umeå Hamn AB
Övriga bolag plussaldo
Totalt
112
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Nedan redovisas kapital- och räntebindning för internbankens lånestock per balans­
dagen. Kommunkoncernens låneskuld är finansierad till 8 872,0 mnkr från internbanken
och till 802,4 mnkr direkt från externa kreditgivare.
Med kapitalbindning avses hur stor lånevolym som förfaller till betalning under respek­
tive kalenderår och som ska refinansieras eller amorteras. Med räntebindning avses
hur stora lånevolymer som per kalenderår kan komma att byta räntevillkor.
Kapitalbind­
ning (mnkr)
Räntebindning
(mnkr)
2015
3 779,5
1 623,6
2016
1 313,6
1 410,6
2017
2 226,9
629,9
2018
541,2
1 286,4
2019+
1 010,8
3 921,5
Totalt
8 872,0
8 872,0
År
Lån i Umeå kommunkoncern (mnkr) 2010–2014
12 000,0
10 000,0
9 766,0
9 389,0
9 209,0
9 388,5
9 674,4
8 000,0
6 000,0
4 000,0
2 000,0
0,0
360,0
830,0
859,0
993,0
1 233,0
2010
2011
2012
2013
2014
Koncernbolagen
Kommunen
Finansiell riskhantering
Reglerna för hantering av finansiella risker har fastställts av kommunfullmäktige.
Reglerna gäller hela kreditportföljen och avser kapital- och räntebindning. För att
finansiera verksamheterna inom kommunkoncernen har kommunens internbank en
skuld med ett flertal lån som löper med rörlig ränta och olika räntebindningstider.
För att minska svängningar i räntekostnaderna som en rörlig ränta medför använder
internbanken räntederivat. Dessa finansiella instrument omvandlar en rörlig ränta
till en fast. Genom att arbeta med räntederivat på olika löptider uppnår kommunen
även i tider av stora ränterörelser en jämn räntenivå.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
113
Förvaltningsberättelse
Vid utgången av 2014 uppgick internbankens skuld med rörlig ränta till 6,6 mdkr.
Nominella beloppet av räntederivaten som räntesäkrar delar av denna skuld var
5,8 mdkr kronor och hade ett för kommunen negativt marknadsvärde på 682,0 mnkr.
När marknadsräntan är lägre (högre) än ett räntederivats överenskomna villkor uppstår
ett för kommunen negativt (positivt) värde. Vid fallande marknadsräntor ökar kom­
munens negativa marknadsvärden/minskar kommunens positiva marknadsvärden
i räntederivat. Det omvända gäller vi stigande marknadsräntor. Effekten blir densamma
oavsett om man hanterar ränterisken med räntederivat eller använder lån med fasta
räntor. Marknadsvärdet är en ögonblicksbild och går mot noll vid bindningstidens slut.
Upplåningsräntan för lån med rörlig ränta, inklusive derivat, var 3,06 procent och med
en räntebindningstid på 4,10 år. Om räntesäkring inte använts och räntan bibehållits
rörlig hade den uppgått till 0,62 procent med en räntebindningstid om 0,11 år, ett
risk­tagande som hade stridit mot kommunens riskfilosofi. Den totala portföljens upp­
låningsränta inklusive fasta lån låg på 2,85 procent med en räntebindningstid om 3,9 år.
Utöver räntederivat som säkrar internbankens lånestock med rörlig ränta finns
ytterligare ett antal räntederivat som Umeå kommun förmedlat till Umeå Energi för
ränte­säkring av bolagets leasing. Leasingskulden var vid årsskiftet 620,0 mnkr och det
nominella beloppet av räntederivaten 580,0 mnkr med ett negativt marknadsvärde
på 80,0 mnkr. Påverkan på årets räntekostnad var för denna post 0 kr för Umeå
kommun då kostnaderna belastar dotterbolaget.
Borgensåtagande
Kommunens borgensåtagande uppgår till 945,0 mnkr (957,0 mnkr) och minskade med
12,0 mnkr jämfört med föregående år. Borgensåtagandet motsvarar 7,9 tkr (8,0 tkr) per
invånare. Inga borgensåtaganden har under året infriats.
114
Kommunens borgensåtagande (mnkr)
2014
2013
Umeå Kommunföretag AB
182,8
182,8
Umeå Energi AB (Dåvas anläggning)
614,0
670,4
Umeå Vatten och Avlopp AB
35,0
35,0
Bostadsrättsföreningar/egna hem
63,5
64,0
Ideell föreningsverksamhet
49,7
4,8
945,0
957,0
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
NLC Ferry
Förvaltningsberättelse
Färjetrafiken mellan Umeå Hamn och Vasa går med underskott bl.a. på grund av skärpta
miljöregler. Detta har belastat bolagets resultat. Värdet på aktieandelarna i bolaget har
under 2014 nedskrivits med 5,0 mnkr. Fortsätter bolaget att redovisa underskott
i framtiden kan ytterligare nedskrivning av färjans värde behöva göras. Därtill ökar
risken för Umeå kommun samt Vasa stad att behöva tillskjuta ytterligare kapitaltillskott.
Umeå kommuns fordran på NLC Ferry är 34,3 mnkr.
Pensionsförpliktelser
Enligt beräkningar som KPA har gjort kommer pensionskostnadernas andel av skatte­
intäkter och utjämning att öka de kommande åren fram till och med år 2020 för att
därefter sjunka succesivt.
Ingen ändring av RIPS räntan har skett under året.
En helhetsbild över pensionskostnader och pensionsförpliktelser visas i nedanstående
tabell. Aktualiseringsgraden uppgår till 96,0 procent (82,0 procent).
Årets pensionskostnader (mnkr)
2014
2013
Avsatt till pensioner
30,5
12,5
8,9
11,4
-28,5
35,4
-6,9
8,6
131,2
131,7
31,8
31,9
115,3
112,4
28,5
28,3
Årets pensionskostnad
310,8
372,2
Pensionsförpliktelser mnkr
2014
2013
Avsättning i balansräkning
332,0
295,3
80,6
71,6
2 139,9
2 180,2
519,1
528,8
3 071,6
3 075,9
0
0
3 071,6
3 075,9
Löneskatt på avsättning till pensioner
Avsatt till pensionsstiftelse
Löneskatt på avsättning till pensionsstiftelse
Avgiftsbestämd del av årets intjänade pension
Löneskatt på avgiftsbestämd pension
Årets pensionsutbetalningar
Löneskatt på årets pensionsutbetalningar
Löneskatt på avsättning
Ansvarsförbindelse
Löneskatt på ansvarsförbindelse
Totalt pensionsförpliktelser
Finansiella placeringar avseende pensionsmedel
Återlånade medel
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
115
Kontroll
Förvaltningsberättelse
Utfall jämfört med budget och prognos, kommunkoncernen
Budgetavvikelse
Kommunkoncernens resultat blev 182,4 mnkr vilket är 28,9 mnkr sämre än ursprunglig
årsbudget som uppgick till 211,3 mnkr. Kommunens resultat blev 75,6 sämre än budgete­
rat 0,0 mnkr. Koncernbolagen redovisade 46,7 mnkr bättre resultat än budgeterat 211,3.
Prognos jämfört med utfall
I samband med delårsbokslutet i augusti lämnades en sista årsprognos för kommunkon­
cernen på 106,3 mnkr varav koncernbolagen 220,6 mnkr och kommunen -114,3 mnkr.
Koncernbolagens årsprognos avser resultat före dispositioner och skatt.
Koncernbolagens resultat blev 37,4 mnkr bättre än årsprognosen som lämnades
i augusti. Årets resultat för koncernbolagen uppgick till 256,6 mnkr. Kommunens resultat
blev 38,7 mnkr bättre än årprognosen och uppgick till -75,6 mnkr.
Bland koncernföretagen redovisar Umeå Energikoncernen 21,5 mnkr bättre resultat före
dispositioner och skatt än prognostiserat. Gynnsammare prisnivåer för inköp av bränsle
till produktion av fjärrvärme och el samt övergång till komponentvisa avskrivningar av
anläggningarna har påverkat resultatet positivt.
AB Bostaden koncernen redovisar före dispositioner 47,0 mnkr bättre resultat än
prognostiserat främst beroende på ändrade principer för avskrivning av anläggningar
enligt det nya redovisningsregelverket K3.
Umeå Vatten och Avfalls resultat är 10,4 mnkr bättre än prognostiserat 6,8 mnkr.
Övriga koncernbolags rörelseresultat överensstämmer med senast lämnad årsprognos.
Utfall jämfört med budget och prognos, kommunens nämnder och styrelser
Budgetavvikelse
Budgetavvikelsen för styrelser och nämnder inklusive kommungemensamma kostnader
uppgick för året till -75,6 mnkr.
Vid första tertialet redovisade styrelser och nämnder inklusive kommungemensamt en
budgetavvikelse på -4,9 mnkr och andra tertialet 27,9 mnkr.
Årets budgetavvikelse för styrelse och nämnder uppgick till -92,0 mnkr. Kommun­
gemensam avvikelse uppgick till 16,4 mnkr. I kommungemensamt ingår bland annat
skatteintäkter och utjämning med 10,4 mnkr och finansnetto med 1,0 mnkr.
I avvikelsen -92,0 mnkr för styrelser och nämnder redovisas 40,3 mnkr i den löpande
verksamheten. Resterande -132,3 mnkr består av kraftverksamhet -22,0 mnkr), kostna­
der utom ram (-7,1 mnkr) och projekt utanför budget (-103,2 mnkr).
116
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Förvaltningsberättelse
Tekniska nämnden redovisar en budgetavvikelse för den löpande verksamheten med
31,8 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens avvikelse i den löpande verk­
samheten uppgick till 16,7 mnkr och Kommunstyrelsens budgetavvikelse för löpande
verksamhet uppgick till -20,8 mnkr. Övriga nämnders avvikelse för löpande verksamhet
uppgår till 12,6 mnkr.
Budgetavvikelsen för tekniska nämnden avser i huvudsak fastighetsverksamhet genom
högre hyresintäkter samt lägre kostnader för media, skötsel/tillsyn, skador, personal och
kapitalkostnader för reinvesteringar.
Budgetavvikelsen för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beror främst på minska­
de kostnader inom gymnasieskolan genom att färre elever än beräknat valt fristående
skolor. Vidare har antalet elever som valt att studera i annan kommun minskat och fler
elever från andra kommuner valt att studera i Umeå kommun.
Budgetavvikelsen för kommunstyrelsen avser främst kostnader för kulturverksamhet
där uttag ur eget kapital beviljats med 17,2 mnkr.
Prognos jämfört med utfall
Budgetavvikelsen -75,6 mnkr är bättre jämfört med årsprognosen som gjordes i augusti,
-114,3 mnkr. Skillnaden mellan budgetavvikelsen för helåret och augusti­prognosen
uppgick till 38,7 mnkr. Förklaringen till differensen mellan prognos och budgetavvikelse
ligger främst i att flera nämnder under året inte använt beviljade medel för ej budge­
terade projekt.
I augusti visade prognosen att 141,9 mnkr skulle användas för projekt utöver budget men
utfallet i slutet av året blev 103,2 mnkr (se även balanskravsutredningen, särskilda skäl).
Årsprognosen per sista april uppgick till -13,1 mnkr respektive -114,3 mnkr per sista augusti.
Kraftverksamheten redovisar 12,9 mnkr sämre resultat jämfört med augustiprognosen.
Priserna har varit stabila genom prissäkringar men försäljningsvolymen har varit lägre
på grund av den milda vintern.
Störst prognosavvikelse redovisar tekniska nämnden med 41,1 mnkr och gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnden med 6,7 mnkr. Tekniska nämnden redovisar högre hyresin­
täkter och lägre driftkostnader. Gymnasieskolan har fått flera elever samtidigt och färre
elever har valt att studera i annan kommun.
Kommungemensam verksamhet redovisar 34,3 mnkr sämre resultat än prognostiserat.
Kostnaderna för ökade utrangeringar av anläggningar har ökat med 26,9 mnkr
i samband med ombyggnationer. Planmässiga avskrivningarna ökade med 2,0 mnkr
jämfört med prognosen.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
117
Styrelse och nämnder budgetavvikelse och lämnad årsprognos 2014, mnkr
Förvaltningsberättelse
2014-04
2014-12
Styrelse/nämnder
Års­
Ack
Utfall prognos
netto­
budget­
budget­
utfall avvikelse avvikelse
Ack
Utfall
netto­
budget­
utfall avvikelse
Kommunstyrelse (inkl. kraft,
utom ram, proj utanför budget)
-151,8
-36,2
-110,5
-294,9
-55,3
-113,3
-488,1
-111,4
1,9
– varav KS löpande verksamhet
-137,7
-0,3
-27,1
-289,7
1,8
-24,3
-476,2
-20,0
3,5
– varav kraftverksamhet
30,8
2,2
-1,2
58,9
-6,6
-9,1
78,0
-22,0
-12,9
– varav projekt utanför budget
-39,8
-39,8
-84,2
-56,3
-56,3
-83,9
-69,0
-69,0
-15,7
– varav Mex utan ram
-5,1
1,7
2,0
-7,9
5,8
4,0
-20,9
-0,3
-4,3
Överförmyndarnämnd
-3,0
0,6
0,5
-5,9
1,5
0,6
-9,3
1,7
1,1
Kommunfullmäktige/Revision
Års­
prognos
budget­
avvikelse
Ack
Utfall
netto­
budget­
utfall avvikelse
Års­
prognos
budget­
avvikelse
-0,5
0,6
0,0
-1,7
0,6
-0,6
-3,4
0,0
0,6
-117,8
15,3
-18,4
-191,5
35,4
-12,8
-322,9
24,4
37,1
-76,9
16,4
-17,5
-107,9
39,4
-9,3
-196,1
31,8
41,1
-8,8
-2,4
-0,9
-18,7
-6,0
-6,0
-28,0
-8,8
-2,8
– varav kapitalkostnader utom ram
-32,1
1,3
0,0
-64,8
2,0
2,5
-98,8
1,4
-1,1
Byggnadsnämnd
-10,6
2,2
-0,2
-21,1
3,0
1,3
-34,7
2,6
1,3
– varav BN löpande
-10,1
2,8
2,0
-19,5
4,6
3,3
-32,7
4,6
1,3
-0,5
-0,5
-2,2
-1,6
-1,6
-2,0
-2,0
-2,0
0,0
Teknisk nämnd (inkl. utom ram)
– varav TN löpande verksamhet
– varav lediga lokaler m.m. utom ram
– varav projekt utanför budget
Miljönämnd
-4,8
0,0
0,0
-7,9
0,5
0,1
-12,9
0,4
0,3
Socialnämnd
-629,2
-1,2
-29,0
-1 259,4
-16,7
-38,0
-1 930,2
-17,6
20,4
– varav SN löpande verksamhet
-620,8
7,2
10,0
-1 242,6
0,1
0,0
-1 912,6
-0,1
-0,1
-8,4
-8,4
-39,0
-16,8
-16,8
-38,0
-17,5
-17,5
20,5
Fritidsnämnd
-53,6
-1,4
-1,0
-103,9
0,6
0,0
-157,6
-0,9
-0,9
Kulturnämnd
-32,8
0,0
0,0
-62,5
0,6
0,0
-96,5
0,6
0,6
För- och grundskolenämnd
-610,0
1,8
-11,0
-1 094,3
1,6
-8,0
-1 738,0
-6,4
1,6
– varav FGN löpande verksamhet
-605,1
6,7
5,0
-1 086,2
9,7
8,0
-1 725,3
6,4
-1,6
-4,9
-4,9
-16,0
-8,1
-8,1
-16,0
-12,8
-12,8
3,2
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd
-177,4
3,0
0,0
-341,1
11,1
8,0
-543,2
14,7
6,7
– varav GN löpande verksamhet
-175,4
5,0
2,0
-339,1
13,1
10,0
-541,2
16,7
6,7
-2,0
-2,0
-2,0
-2,0
-2,0
-2,0
-2,0
-2,0
0,0
Holmsund kdn
-108,6
-0,7
0,0
-203,4
-3,3
-2,1
-312,1
-0,1
2,0
Hörnefors kdn
-50,9
0,2
0,0
-97,1
-1,2
-0,4
-150,0
-1,5
-1,1
– varav projekt utanför budget
– varav projekt utanför budget
– varav projekt utanför budget
Sävar kdn
-77,0
1,1
0,0
-141,9
1,6
0,1
-224,5
1,5
1,4
Styrelse och nämnder totalt
-2 028,0
-14,5
-169,6
-3 826,6
-19,9
-165,0
-6 023,6
-92,0
73,0
– varav styrelse och nämnders
löpande verksamhet
-1 957,2
38,4
-26,1
-3 709,3
69,6
-14,5
-5 850,6
41,1
54,8
-70,8
-52,8
-143,5
-117,3
-89,6
-150,5
-173,0
-133,1
18,2
1 986,8
9,6
156,5
4 002,3
47,8
50,7
5 947,9
16,4
-34,3
-41,2
-4,9
-13,1
175,6
27,9
-114,3
-75,6
-75,6
38,7
– varav kraftverks, utom ram och
ej budgeterade projekt
Kommungemensamt
Umeå kommun totalt
118
2014-08
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Avstämning av kommunens finansiella mål
Med god ekonomisk hushållning menas att kommunens finansiella mål ska uppnås både
på kort och på lång sikt.
Förvaltningsberättelse
God ekonomisk hushållning, enligt kommunallagen och den kommunala redovisnings­
lagen, innebär att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning med riktlinjer och
mål för sin ekonomi och verksamhet. Det är kommunfullmäktige som i samband med
budgetarbetet beslutar om riktlinjerna för god ekonomisk hushållning.
Kommunfullmäktige har i budgeten för 2014 beslutat om verksamhetsplaner och mål.
Planen och målen ska uppnås inom de anvisade ramar som fastställts för de kommunala
verksamheterna. De finansiella målen följs upp både i delårs- och årsbokslut.
Umeå kommun har tre finansiella mål som fastslagits i budgeten:
• Oförändrad skatt.
• Investeringar ska långsiktigt finansieras med egna medel.
• Skatter och avgifter ska över tid finansiera verksamheten till 100 procent.
Oförändrad skatt
Kommunens mål är under året uppfyllt.
Oförändrad skatt
25,00 kr
22,80 kr
22,80 kr
Måluppfyllelse
Mål
20,00 kr
15,00 kr
10,00 kr
5,00 kr
0,00 kr
Investeringar ska långsiktigt finansieras med egna medel
Kommunens mål om att investeringar långsiktigt ska finansieras med egna medel är för
året inte uppfyllt.
Självfinansieringsgraden uppgår till 37,8 procent. Självfinansieringsgraden beräknas på
årets resultat plus av- och nedskrivningar i förhållande till årets investeringar.
Investeringarna under året uppgår till 801,3 mnkr (799,0 mnkr). Självfinansieringsgraden
i snitt de senaste fem åren är 42,2 procent. Investeringarna har under året till största
delen finansierats med externa lån.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
119
Självfinansieringsgrad
Förvaltningsberättelse
120,0 %
100,0 %
100,0 %
80,0 %
60,0 %
40,0 %
37,8 %
20,0 %
0,0 %
Måluppfyllelse
Mål
Skatter och avgifter ska över tid finansiera verksamheten till 100 procent
Målet om att skatter och avgifter ska finansiera verksamheterna till 100 procent upp­
nås inte under året. Målet nås inte eftersom verksamhetens nettokostnader överstiger
skatteintäkterna med 1,1 procent.
Verksamhetens nettokostnader för året uppgår till 5 887,4 mnkr (5 588,7 mnkr).
Skatteintäkterna uppgår till 5 822,3 mnkr (5 616,2 mnkr).
Verksamhetens nettokostnader har tidigare genomsnittligt varit lägre än skatteintäkterna
under de senaste fem åren. Genomsnittet uppgår till 98,8 procent. För åren 2012 och 2013
minskades verksamhetens nettokostnader av återbetalda försäkringspremier från Fora.
Finansiering av verksamhet
120,0 %
100,0 %
80,0 %
101,1 %
100,0 %
60,0 %
40,0 %
20,0 %
0,0 %
120
Måluppfyllelse
Mål
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Sammanfattning
Förvaltningsberättelse
Utvärdering av den ekonomiska ställningen
Umeå kommun har fastställt riktlinjer för vad som är god ekonomisk hushållning.
God ekonomisk hushållning uppnås när såväl kommunens finansiella som verksamhets­
mässiga mål infrias. Verksamheten ska bedrivas långsiktigt, ändamålsenligt och effek­
tivt. Ekonomiska aktiviteter som beslutas ska ske i enlighet med lagar, regler och etable­
rade normer. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att god ekonomisk
hushållning upprätthålls.
Den ekonomiska planeringen skall utgå från försiktighetsprincipen som innebär att
säkerhet i antaganden är en viktig grundförutsättning. I den fastställda budgeten för
2014 ingår en beräknad intäkt för återbetalning av försäkringspremier från Fora,
beloppet uppgår till 45,0 mnkr. Ingen återbetalning har under året erhållits från Fora.
Långsiktigt ska kommunens resultat uppgå till lägst 2 procent av skatteintäkter, gene­
rella statsbidrag och utjämning. För 2014 innebär denna riktlinje att resultatet borde
uppgå till 116,4 mnkr att jämföras med utfallet -75,6 mnkr. För de senaste fem åren
uppgår kommunens genomsnittliga resultat till 0,9 procent av skatteintäkter och
generella statsbidrag.
Resultat i % i förhållande till skatteintäkter
6,0 %
4,0 %
4,2 %
2,1 %
2,0 %
0,0 %
-2,0 %
0,0 %
0,0 %
-1,3 %
2010
2011
2012
2013
2014
Verksamhetens nettokostnader får inte öka snabbare än skatteintäkter, generella stats­
bidrag, utjämning och finansnetto. Under 2014 ökade verksamhetens nettokostnader
med 299,1 mnkr (5,4 procent) medan skatteintäkter, bidrag, utjämning och finansnetto
ökade med 223,4 mnkr (4,0 procent).
Umeå kommuns verksamhet styrs av kommunfullmäktiges mål och budgetramar. För
2014 har beviljade ekonomiska ramar medfört att kostnaderna överskridit intäkterna
och därmed är budgeten inte i balans enligt lagstiftarens intentioner.
De i budget och uppdragsplan angivna målen med indikatorer skall följas upp under
budgetåret och avrapporteras i bokslut. Målen avrapporteras i bokslut nämndvis
men mångfalden av angivna mål i fastställd årsbudget försvårar möjligheten till en
aggregerad och samlad uppföljning på kommunnivå (fullmäktigenivå).
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
121
Förvaltningsberättelse
För de senaste 5 åren (2010-2014) har verksamhetens nettokostnader ökat med
25,6 procent medan skatteintäkter, bidrag, utjämning och finansnetto har ökat
med 22,1 procent.
Fem år i sammandrag
2014
2013
2012
2011
2010
119 613
118 349
117 294
116 465
115 473
22,8
22,8
22,6
22,6
22,6
–5 887,2
–5 588,1
–5 266,8
–5 163,7
–4 853,3
5 822,3
5 615,7
5 379,5
5 202,0
5 054,2
Verksamhetens nettokostnader i procent av skatteintäkter
100,5
99,5
97,9
99,3
96,0
Finansnetto (mnkr)
–10,7
–27,5
–1,5
–38,3
12,3
Årets resultat (mnkr)
–75,6
0,1
111,2
0,0
213,2
Nettoinvesteringar (mnkr)
810,9
799,1
488,8
716,7
960,8
37,8
43,8
89,7
41,7
55,3
Tillgångar totalt, mnkr
14 233,5
13 857,4
13 586,8
13 948,8
13 671,6
Tillgångar per invånare (kr)
118 996
117 089
115 835
119 768
118 397
Skulder, avsättningar totalt (mnkr)
10 556,3
10 104,6
9 834,1
10 288,6
10 011,4
Skulder per invånare (kr)
88 254
85 380
83 841
88 341
86 699
Ansvarsförbindelse för pensioner,
inklusive löneskatt (mnkr)
3 583,3
2 709,0
2 520,6
2 489,3
2 217,9
Per invånare (kr)
29 957
22 890
21 490
21 374
19 207
Eget kapital totalt, mnkr
3 677,2
3 752,8
3 752,7
3 660,2
3 660,2
Eget kapital per invånare (kr)
30 742
31 710
31 994
31 427
31 697
Borgenförbindelse (mnkr)
945,0
957,0
972,5
996,6
1 020,9
Borgenförbindelse per invånare (kr)
7 900
8 086
8 291
8 557
8 841
16,0
16,5
20,3
20,0
26,2
Personal antal årsarbetare, totalt
9 474,0
9 297
9 147
8 908
8 784
Personal löner (mnkr)
2 805,7
2 696,8
2 585,4
2 449,1
2 396,8
182,4
136,1
242,5
64,2
298,3
5 956,8
5 830,1
5 694,0
5 470,2
5 406,0
16,5
17,6
18,3
17,0
18,4
Nettoinvesteringar (mnkr)
1 841,4
1 612,9
1 121,9
1 585,7
1 676,9
Antal årsarbetare, totalt
10 338
10 120
9 938
9 695
9 553
Umeå kommun
Folkmängd 31/12
Kommunal utdebitering per 100 kr
Verksamhetens nettokostnader (mnkr)
Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr)
Självfinansieringsgrad investeringar (%)
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner (%)
Umeå kommunkoncern
Årets resultat (mnkr)
Eget kapital (mnkr)
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse
för pensioner i procent
122
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Så används pengarna
2,6 %
1,8 %
2,1 %
2,2 %
Skatteintäkter, 62,8 %
Intäktsutjämning, 12,4 %
6,8 %
Fastighetsavgift, 2,3 %
2,8 %
2,3 %
Förvaltningsberättelse
Härifrån kommer pengarna, 2014
Finansiella och extraord. intäkter, 4,1 %
4,1 %
Taxor och avgifter, 2,8 %
62,8 %
12,4 %
Elkraftsförsäljning, 2,2 %
Hyror och arrenden, 2,1 %
Bidrag, 6,8 %
Försäljning av verksamhet, 1,8 %
Övrig försäljning m.m., 2,6 %
Så används pengarna, 2014
Personalkostnad, 50,3 %
14,3 %
4,2 %
Hyra, leasing, fastighetsunderhåll, 4,0 %
Bidrag, transfereringar, 5,8 %
Bränsle, material och värme, 5,2 %
6,9 %
50,3 %
4,5 %
Övrig verksamhetskostnad, 4,8 %
Avskrivningar, 4,5 %
Avgifter i utjämningssystemet, 6,9 %
4,8 %
5,2 %
5,8 %
Finansiella kostnader, 4,2 %
Entreprenad och köp av verksamhet, 14,3 %
4,0 %
Till dessa ändamål används pengarna, 2014
0,5 %
8,1 %
5,8 %
7,9 %
35,6 %
Politisk verksamhet 8,1 %
Infrastruktur, skydd m.m. 5,8 %
Fritids- och kulturverksamhet 7,9 %
Pedagogisk verksamhet 42,1 %
Vård och omsorg 35,6 %
42,1 %
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Särskilt riktade insatser 0,5 %
123
Ekonomisk redovisning
Räkenskaper RR, BR
och kassaflödesanalys
Resultaträkning, mnkr
Umeå kommun
2014
2013
2014
2013
Verksamhetens intäkter
Not 1
1 521,4
1 498,3
4 179,3
4 080,6
Verksamhetens kostnader
Not 2
-7 035,5
-6 826,9
-8 643,8
-8 498,3
Jämförelsestörande poster
Not 3
0,0
90,3
0,0
90,3
Avskrivningar
Not 4
-373,1
-349,8
-803,1
-792,9
-5 887,2
-5 588,1
-5 267,6
-5 120,3
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Not 5
5 188,1
5 007,6
5 188,1
5 007,6
Generella statsbidrag och utjämning
Not 6
634,2
608,1
634,2
608,1
Finansiella intäkter
Not 7
336,2
380,0
75,3
96,5
Finansiella kostnader
Not 8
-346,9
-381,1
-368,8
-388,5
Jämförelsestörande finansiella poster
Not 9
0,0
-26,4
0,0
-26,4
-75,6
0,1
261,2
177,0
0,0
0,0
-2,4
-0,7
0,0
0,0
-76,4
-40,2
-75,6
0,1
182,4
136,1
Resultat före extraordinära poster
Minoritetsandel
Skatter
Årets resultat
124
Kommunkoncernen
Not 10
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kassaflödesanalys
Resultat efter finansiella poster
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
–75,6
0,1
261,2
177,0
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Ekonomisk redovisning
Umeå kommun
782,5
Avskrivningar och nedskrivningar
377,3
349,8
808,1
793,9
0,0
0,0
–16,7
–5,5
–30,0
0,8
–44,3
–1,5
45,5
57,6
110,2
93,4
0,0
2,2
0,0
5,9
317,2
410,5
1 118,5
1 063,2
23,9
-38,9
17,1
–18,7
–11,0
99,5
–5,4
79,4
Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder
68,8
62,2
63,3
141,2
Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital
81,7
122,8
75,0
201,9
398,9
533,3
1 193,5
1 265,1
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
–50,0
–16,6
–39,9
–16,9
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
–718,4
–657,3
–1 626,3
–1 467,7
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
–5,5
0,0
–22,6
–20,5
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
132,1
12,8
117,0
107,1
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,0
0,0
–641,8
–661,1
–1 571,8
–1 398,0
Förändring av långfristiga fordringar
–93,5
–20,8
32,8
5,7
Förändring av långfristiga skulder
337,4
149,8
471,9
120,3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
243,9
129,0
504,7
126,0
Ökning (+)/minskning (-) av likvida medel
1,0
1,2
126,4
-6,9
Likvida medel vid årets början
2,5
1,3
52,4
59,3
3,5
2,5
178,8
52,4
533,0
393,1
533,0
393,1
536,5
395,6
711,8
445,5
Betald skatt
Realisationsvinster/-förluster
Förändring av avsättningar
Utrangeringskostnad
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
Förändring av rörelsekapital
Ökning (-)/minskning (+) av varulager
Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Not 1
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Likvida medel vid årets slut
Not 2
Outnyttjad koncernkontokredit
Totalt tillgängliga likvida medel
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Not 2
125
Balansräkning, mnkr
Ekonomisk redovisning
Umeå kommun
Kommunkoncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Not 1
6,1
1,4
65,2
48,8
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Not 2
4 629,7
4 416,5
10 936,0
10 703,6
Pågående anläggningar
Not 3
695,1
708,5
1 780,3
1 543,1
Maskiner och inventarier
Not 4
343,3
298,2
4 260,9
4 071,3
Aktier, andelar, bostadsrätter
Not 5
291,9
246,9
126,5
109,5
Långfristiga fordringar
Not 6
7 654,3
7 560,8
90,9
123,7
13 620,4
13 232,3
17 259,8
16 600,0
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Programvaror och licenser
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd och lager, exploateringsfastigheter
Not 7
93,5
117,4
193,4
210,5
Kortfristigar fordringar
Not 8
516,1
505,2
978,7
973,3
Likvida medel
Not 9
3,5
2,5
178,8
52,4
613,1
625,1
1 350,9
1 236,2
14 233,5
13 857,4
18 610,7
17 836,2
3 752,8
3 752,7
5 830,1
5 694,0
0,0
0,0
–55,7
0,0
–75,6
0,1
182,4
136,1
3 677,2
3 752,8
5 956,8
5 830,1
0,0
0,0
4,6
2,2
Not 11
412,5
367,0
842,5
732,3
Långfristiga skulder
Not 12
8 872,1
8 534,7
10 023,4
9 551,5
Kortfristiga skulder
Not 13
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Not 10
Ingående eget kapital
Ändrad redovisningsprincip
Årets resultat
Summa eget kapital
Minoritetsandel
Avsättningar
Skulder
1 271,7
1 202,9
1 783,4
1 720,1
Summa skulder
10 143,8
9 737,6
11 806,8
11 271,6
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
14 233,5
13 857,4
18 610,7
17 836,2
Panter och ansvarsförbindelser
126
Ställda panter
Not 14
0,0
0,0
2,3
1,7
Ansvarsförbindelser
Not 15
3 583,3
3 675,9
2 753,3
2 834,5
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Tillämpade redovisningsprinciper
Ekonomisk redovisning
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och
rekommendationer från rådet för kommunal redovisning (RKR). Umeå kommun följer
lagen och rekommendationerna med undantag av RKR 11.4 och RKR 18.1.
Undantag från RKR 11.4
Rekommendationen innebär att anläggningstillgångar ska indelas i komponenter och
därefter avskrivas komponentvis.
Umeå kommuns fastigheter indelas fr.o.m. år 2005 i komponenter. Innan år 2005 är
fastigheterna inte uppdelade i komponenter.
Ett arbete har påbörjats som innebär att även komponentindela äldre anläggnings­
tillgångar (Fastigheter, exploateringsfastigheter, gator och parker).
Undantag från RKR 18.1
Rekommendationen innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutnings­
avgifter periodiseras över en anläggningstillgångs nyttjandeperiod.
I Umeå kommun redovisas investeringsbidrag och anläggningsbidrag som en minskning
av en tillgångs värde. Bidraget periodiseras under samma period som tillgången och
minskar tillgångens anskaffningsvärde under avskrivningsperioden.
Motivet till undantaget beror på att kommunen valt att redovisa på ett likartat sätt
som koncernbolagen.
Leasing
Finansiell leasing innebär ett avtal där äganderätten kan överföras till leasetagaren vid
avtalsperiodens slut. Operationell leasing är att jämställa med ett avtal där ägande­
rätten inte kan övergå till leasetagaren till exempel hyresavtal. Inom Umeå kommun
finns endast operationell leasing. Operationell leasing med kommunen som leasetagare
består av bostäder, fordon, inventarier och teknisk utrustning.
Säkringsredovisning
Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat
säkringssamband. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det
finns en entydlig koppling mellan säkringsinstrument och den säkrade posten.
Det krävs också att säkringen skyddar den risk som är avsedd att säkras. Effektivi­
teten ska löpande vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och säkrings­
dokumentation. Bedömningen om hur säkringsredovisning ska tillämpas ska göra
vid inträdet av säkringsrelationen. Redovisningen av värdeförändringen beror på
vilken typ av säkring som har ingåtts. Förluster hänförliga till den säkrade risken
redovisas inte så länge som säkringsförhållandet består.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
127
Säkringsredovisningen upphör när säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller
löses in samt när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisningen.
Ekonomisk redovisning
Värdering
Den övergripande värderingsprincipen är försiktighetsprincipen, det vill säga att skulder
inte får undervärderas och tillgångar inte övervärderas.
Omsättningstillgångar värderas som det lägsta av anskaffningsvärdet eller verkligt värde.
En kortfristig fordran är en fordran med förfallotid inom ett år från balansdagen. Anlägg­
ningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Räntekostnader
och/eller andra finansiella kostnader ingår inte i aktiverade anläggningstillgångar.
Pågående anläggningar aktiveras som anläggningstillgång vid tidpunkt för färdig­
ställandet. Anläggningars framtida servicepotential prövas årligen i samband med
planerade underhållsåtgärder.
Exploateringstillgångar som är färdiga att avyttras redovisas som omsättningstillgångar.
Skulder med löptid kortare än ett år redovisas som kortfristig skuld. Skulder med löptid
längre än ett år redovisas som långfristig skuld. Klassificering mellan långfristiga och
kortfristiga lån definieras utifrån ändamålet med lånen och inte efter löptid. Lån med
kortare löptid omsätts och ersätts med nya lån. Låneskulder påverkas inte av marknads­
värdering av derivat (ränteswappar, cap’s och floor’s).
Elcertifikat värderas till anskaffningsvärde på balansdagen och redovisas som lagertillgång.
Definition investering
En investering är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller för ett innehav
med nyttjandeperiod om minst tre år. Investeringen ska aktiveras som anläggnings­
tillgång i BR när beloppet överstiger ett prisbasbelopp eller när en individuell bedöm­
ning har gjorts om att investeringen är en anläggningstillgång.
Periodisering
Ej utbetalda men beslutade bidrag till utomstående har skuldförts om de överstiger
ett halvt prisbasbelopp. Externa utgifts- och inkomsträntor har periodiserats liksom
internbankens räntor mot kommunens bolag.
Driftsprojekt som ej är avslutade kostnadsförs i sin helhet enligt fastställd projekt
budget vid årets utgång. Umeå kommuns VA-verksamhet bedrivs genom kommun­
koncernbolaget Umeå Vatten och Avfall AB. Anslutningsavgifter till VA-nätet
periodiseras 30 år enligt Bokföringsnämndens allmänna råd.
128
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s december prognos.
Ekonomisk redovisning
Jämförelsestörande poster
Händelser som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder redo­
visas som jämförelsestörande poster. Som jäm¬förelsestörande poster redovisas intäkter
och kostnader i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten.
Jämförelsestörandeposter är alltid av engångskaraktär och överstiger 10 mnkr.
Pensionsförpliktelser
Pensioner redovisas enligt redovisningslagens blandmodell som innebär att pensioner
intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse.
Pensionsförmåner som årligen intjänats från och med 1998 redovisas som
kostnad i resultaträkningen.
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt
RIPS07-modellen. Pensionsåtagande för anställda i de övriga företag som ingår
i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd.
Förtroendevaldas pensionsskuld per 2014-12-31 är delvis skuldförd som avsättning
i balansräkningen och delvis redovisad bland ansvarsförbindelsen.
Pensionskostnader
Kommunkoncernens bolag har tryggat sina pensionsåtaganden genom bildandet
av en pensionsstiftelse.
Kommunen har en lösning där en mindre del sätts av till en pensionsstiftelse och till
en försäkringsslösning. Huvuddelen ligger i en ansvarsförbindelse.
Intjänade pensioner fr.o.m. 1998-01-01 avsätts till balansräkningen. Kommunens årliga
pensioner redovisas dels som en utbetalning av pensioner ur ansvarsförbindelsen och
dels som en årlig avsättning enligt KAP-KL (en finansiell kostnad samt årets avgifts­
bestämda pension inklusive särskild löneskatt). Årets intjänade pensioner avseende den
avgiftsbestämda pensionen (4,5 procent av lönen) betalas i sin helhet ut till kommunens
anställda för individuell placering.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för
avskrivningar. För tillgångarna sker planenlig av¬skrivning efter bedömd nyttjandetid.
Avskrivning av maskiner och inventarier påbörjas vid anläggningens ianspråktagande
och för byggnader vid färdigställandetidpunkt.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
129
Ekonomisk redovisning
Från och med 2005 indelas nyproducerade fastigheter eller anläggningar i sex olika
komponent-grupper. Varje komponentgrupp delas därefter upp i sex olika komponent­
typer. Respektive komponenttyp har en avskrivningstid mellan 10 och 60 år.
Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:
• Immateriella tillgångar, 3–7 år
• Maskiner och inventarier, 3–10 år
• Nyproducerade fastigheter och anläggningar komponentvis avskrivning, 10–60 år
• Övriga fastigheter och anläggningar, 20, 33 eller 50 år
• Aktier, andelar, bostadsrätter och konst avskrivs inte.
• Mark avskrivs inte.
• Infrastrukturella bidrag har inte lämnats under 2014.
Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen i kommunkoncernen omfattar kommunen och samt­
liga bolag där kommunen har minst 50 procent i röstandel. Intressebolag som är indirekt
ägda av Umeå kommun genom holdingbolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Under året har förändringar skett i kommunkoncernens sammansättning.
Umeå kommun upprättar sammanställd redovisning enligt godkänd metod som utgår
ifrån underkoncerns bokslut. Koncernbolagen följer årsredovisningslagen (ÅRL) samt
Bokföringsnämndens allmänna råd. Interna mellanhavanden har eliminerats.
Uppskjuten skatteskuld som utgör del i obeskattade reserver klassificeras och redovisas
som avsättning. Umeå kommun och bolagen kan tillämpa olika redovisningsprinciper
som aktivering av räntor.
Ändrade tillämpningar under året samt effekter av ändrade
uppskattningar och bedömningar
Från och med 2014 har ändring av redovisningsprinciper skett i kommunens koncernbolag.
Bolagens och bolagskoncernens årsredovisningar har upprättats i enlighet med års­
redovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning, K 3.
De kommunala bolagens årsredovisningar har upprättats för första gången i enlighet
med detta allmänna råd eller redovisningsregelverk.
I bolagen och bolagskoncernen har övergången gjorts i enlighet med föreskrifterna
i K 3s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om
och att dessa jämförelsetal presenteras i bolagens samtliga räkningar och noter.
Motsvarande omräkning har i den sammanställda redovisningen redovisats under 2014,
som en tillkommande eller avgående post i berörda noter och som en förändring av eget
kapital. Övergången har bland annat påverkat redovisning av materiella anläggnings­
130
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Ekonomisk redovisning
tillgångar genom införande av komponentavskrivningar. Kravet på komponentavskrivning
finns från 2014 även på den kommunala redovisningen. Av denna anledning har de
ändringar som gjorts i bolagen fått effekt även i den sammanställda redovisningen.
I bolagen har byggnader, maskiner och inventarier indelats i betydande komponenter med
väsentligt olika nyttjandeperioder. Tidigare har prestandahöjande ansatsen tillämpats
vilket inneburit att om ett byte av komponent inte höjt ursprungligt prestanda har den
kostnadsförts. Enligt K 3 regelverket ska ett sådant komponentutbyte läggas till tillgångens
värde och skrivas av över sin nyttjandeperiod. Detta innebär att de komponentbyten som
kostnadsförts i de fastställda resultat- och balansräkningarna för 2013 ändrats till att redo­
visas som en ökning av tillgångens värde i de omräknade resultat- och balansräkningarna
för 2013 i bolagens redovisning och i kommunkoncernen under 2014.
Nettoeffekten redovisas mot balanserat resultat.
Övergången till komponentavskrivning har medfört följande
effekter på ingående eget kapital:
AB Bostaden i Umeå
–68,0
Umeå Energi AB
9,6
Umeå Hamn AB
1,5
Infrastruktur i Umeå AB
–0,2
Umeva
–0,4
Upab
0,2
Umeå Folketshusförening
1,6
Totalt
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
–55,7
131
Resultaträkningens noter, mnkr
Ekonomisk redovisning
Not 1: Verksamhetens intäkter, mnkr
Kommunen
Taxor och avgifter
Försäljning elkraft
Hyror och arrenden
Bidrag
Försäljning
Realisationsvinster
Koncernföretag
Umeå Kommunföretag AB koncern
Övriga bolag
Avgår interna intäkter
Summa koncernen
Not 2: Verksamhetens kostnader, mnkr
Kommunen
Lön, ersättningar och sociala avgifter
Årets avsättning till pensioner
Pensioner årets avgiftsbestämd del
Utbetalda pensioner och pensionsförsäkringar
Pensionsavsättning till Pensionsstiftelsen återläggning
Löneskatt på pensionsavsättning
Löneskatt på pensioner avgiftsbestämd del
Löneskatt på utbetalda pensioner och pensionförsäkringar
Löneskatt på pensionsavsättning till pensionsstiftelsen återläggning
Bidrag
Entreprenader, köp av verksamhet, köp av tjänster
Hyror, leasing och fastighetsunderhåll*
Material och energi
Realisationsförluster
Fastighetsskatt
Energiskatt
Övriga rörelsekostnader
* Varav leasing av maskiner och inventarier
Koncernföretag
Umeå Kommunföretag AB koncern
Övriga bolag
Avgår interna kostnader
Summa koncern
132
2014
2013
230,8
180,6
177,2
565,5
289,9
77,4
1 521,4
222,7
202,6
172,7
547,0
350,6
2,7
1 498,3
2 904,9
99,4
2 859,1
83,8
-346,4
-360,6
4 179,3
4 080,6
2014
2013
-3 883,3
-30,5
-131,2
-115,4
28,5
-8,9
-31,8
-28,5
6,9
-4 194,2
-3 750,4
-12,5
-131,7
-112,4
-35,4
-11,4
-31,9
-28,3
-8,6
-4 122,6
-485,8
-1 309,8
-334,6
-435,9
-47,4
-55,5
-12,6
-160,2
-7 036,0
-477,2
-1 283,2
-294,6
-436,1
-2,7
-55,9
-12,8
-141,8
-6 826,9
27,5
29,0
-1 863,5
-90,7
-1 952,9
-76,5
346,4
358,0
-8 643,8
-8 498,3
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Not 3: Jämförelsestörande poster, mnkr
2013
Kommunen
Återbetalning av AFA premier från 2005-2006
0,0
90,3
Koncernföretag
Umeå Kommunföretag AB koncern
0,0
0,0
Summa koncernen
0,0
90,3
2014
2013
Not 4: Nedskrivningar och avskrivningar, mnkr
Ekonomisk redovisning
2014
Kommunen
Programvaror och licenser
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
-0,8
-1,8
-297,0
-276,5
-75,3
-71,5
-373,1
-349,8
-424,9
-437,6
-5,8
-6,2
0,7
0,7
-803,1
-792,9
2014
2013
5 200,1
5 033,4
Koncernföretag
Umeå Kommunföretag AB koncern
Övriga bolag
Avgår interna kostnader
Summa koncernen
Not 5: Skatteintäkter, mnkr
Kommunalskatt preliminär för innevarande år
Preliminär slutavräkning för innevarande år
0,8
-28,6
-12,8
2,8
5 188,1
5 007,6
Not 6: Statsbidrag och utjämning, mnkr
2014
2013
Inkomstutjämning
Slutavräkning föregående år
809,0
798,6
Strukturbidrag
12,3
0,0
Införandebidrag
82,7
0,0
Regleringsbidrag
27,4
53,4
Bidrag för LSS utjämning
89,1
70,4
Fastighetsavgift
187,9
184,8
Bidragsintäkter
1 208,4
1 107,2
Kostnadsutjämning
-574,2
-499,1
Bidragskostnader
-574,2
-499,1
634,2
608,1
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
133
Not 7: Finansiella intäkter, mnkr
2014
2013
331,9
374,3
4,3
5,7
336,2
380,0
17,9
6,3
0,0
0,0
-278,8
-289,8
Summa koncernen
75,3
96,5
Not 8: Finansiella kostnader, mnkr
2014
2013
-334,6
-372,8
Ekonomisk redovisning
Kommunen
Ränteintäkter koncernutlåning
Borgensavgifter, övriga finansiella intäkter
Koncernföretag
Umeå Kommunföretag AB koncern
Övriga bolag
Avgår interna intäkter
Kommunen
Räntekostnader lån, inkl. erhållna räntebidrag
Räntekostnad, värdesäkring pensionsåtaganden
-6,2
-7,3
Bankavgifter, övriga finansiella kostnader
-1,1
-1,0
Nedskrivning av aktier
-5,0
0,0
-346,9
-381,1
-298,8
-296,2
-1,9
-1,0
278,8
289,8
-368,8
-388,5
2014
2013
0,0
-26,4
0,0
-26,4
2014
2013
-16,7
-5,5
Koncernföretag
Umeå Kommunföretag AB koncern
Övriga bolag
Avgår interna kostnader
Summa koncernen
Not 9: Jämförelsestörande finansiella poster, mnkr
Sänkning av diskonteringsräntan för pensionsskulden
Not 10: Skatter, mnkr
Koncernföretag
Årets skattekostnad
Uppskjuten skattekostnad
134
-59,7
-34,7
-76,4
-40,2
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Noter till kassaflödesanalysen, mnkr
Ekonomisk redovisning
Kommunkoncernen
Not 1: Förvärv av finansiella, materiella
och immateriella anläggningstillgångar
2014
2013
Umeå kommun
723,9
673,8
Umeå Kommunföretag AB
66,7
7,1
Umeå Energi AB
151,6
267,6
Infrastruktur i Umeå AB
203,6
40,9
Umeå Parkerings AB
3,9
3,3
Umeå Hamn AB
8,2
18,1
AB Bostaden i Umeå AB
335,4
226,4
Umeå Vatten och Avfall AB
185,3
212,3
Hörnefors Företagscentrum AB
0,0
0,0
UKF Bussprojekt AB
0,0
0,7
Umeå Folketshusförening
7,9
39,4
Västerbottens Museum AB
2,3
15,5
1 688,8
1 505,1
Not 2: Likvida medel utgörs av banktillgodohavanden utanför koncernkontot
Balansräkningens noter, mnkr
Kommunen
Not 1: Programvaror och licenser, mnkr
Kommunkoncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
18,4
18,4
134,5
114,0
Årets anskaffning
5,5
0,0
22,6
20,5
Utrangering
0,0
0,0
0,0
0,0
Ingående anskaffningsvärde
0,0
0,0
3,1
0,0
Utgående anskaffningsvärde
Omklassificering
23,9
18,4
160,2
134,5
Ingående ackumulerade avskrivningar
-17,0
-15,2
-85,7
-75,6
Årets avskrivning
-0,8
-1,8
-7,3
-10,1
Utrangering
0,0
0,0
0,0
0,0
Omklassificering
0,0
0,0
-2,0
0,0
-17,8
-17,0
-95,0
-85,7
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående planenligt restvärde
Avskrivningstider
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
6,1
1,4
65,2
48,8
3–7 år
3–7 år
3–7 år
3–7 år
135
Kommunen
Not 2: Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr
Ekonomisk redovisning
Ingående anskaffningsvärde
Ändrad redovisningsprincip
Kommunkoncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
7 677,9
7 108,9
16 320,7
15 582,9
0,0
0,0
38,6
0,0
Årets anskaffning
598,2
570,8
780,4
795,7
Försäljning, utrangeringar
-394,3
-1,8
-402,2
-22,0
Omklassificering
Utgående anskaffningsvärde
Ingående nedskrivning
0,0
0,0
89,1
-35,9
7 881,8
7 677,9
16 826,6
16 320,7
-28,1
-28,1
-60,9
-66,4
Årets nedskrivning
0,0
0,0
0,0
0,0
Försäljning, utrangering
0,8
0,0
0,7
0,0
Återförd nedskrivning
0,0
0,0
26,6
5,5
-27,3
-28,1
-33,6
-60,9
-3 233,3
-2 957,9
-5 556,2
-5 105,1
Utgående nedskrivning
Ingående ackumulerade avskrivningar
0,0
0,0
-0,6
0,0
Avskrivningar försäljning, utrangering
Ändrad redovisningsprincip
305,6
1,0
309,6
1,8
Årets avskrivning
-297,1
-276,4
-476,7
-452,7
Omklassificering
Utgående ackumulerade avskrivningar
Avskrivningstider
Utgående planenligt restvärde
Markreserv
Verksamhetsfastigheter
Affärsfastigheter
Publika fastigheter
Andra fastigheter
0,0
0,0
-133,1
-0,2
-3 224,8
-3 233,3
-5 857,0
-5 556,2
10–60 år
10–60 år
10–60 år
10–60 år
4 629,7
4 416,5
10 936,0
10 703,6
87,6
93,9
87,6
93,9
2 906,3
2 794,3
9 212,6
9 081,4
154,4
143,3
154,4
143,3
1 279,9
1 150,7
1 279,9
1 150,7
201,5
234,3
201,5
234,3
4 629,7
4 416,5
10 936,0
10 703,6
Kommunen
Not 3: Pågående anläggning, mnkr
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
708,5
695,4
1 543,1
998,7
0,0
0,0
-0,6
-7,5
Årets anskaffningar
801,3
779,1
1 430,7
1 461,5
Omklassificering
-814,7
-766,0
-1 192,6
-909,6
Utgående anskaffningsvärde
695,1
708,5
1 780,6
1 543,1
Ingående anskaffningsvärde
Försäljning, utrangering
Ingående ackumulerade avskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets avskrivning
0,0
0,0
-0,3
0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar
0,0
0,0
-0,3
0,0
695,1
708,5
1 780,3
1 543,1
Utgående planenligt restvärde
136
Kommunkoncernen
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kommunen
Not 4: Maskiner och inventarier, mnkr
Ändrad redovisningsprincip
Årets anskaffning
Försäljning, utrangering
Omklassificering
Utgående anskaffningsvärde
Ingående nedskrivning
Årets nedskrivning
Utgående nedskrivning
Ingående ackumulerade avskrivningar
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
895,2
864,3
7 971,7
8 013,5
0,0
0,0
9,5
0,0
120,2
62,4
241,2
127,0
-4,8
-31,5
-66,1
-202,7
0,0
0,0
287,2
33,9
1 010,6
895,2
8 443,5
7 971,7
-4,8
-4,8
-5,5
-5,5
0,0
0,0
0,0
0,0
-4,8
-4,8
-5,5
-5,5
-3 634,2
-592,2
-552,2
-3 894,9
Ändrad redovisningsprincip
0,0
0,0
5,8
0,0
Avskrivning försäljning, utrangering
5,0
31,5
57,3
76,7
Årets avskrivning
-75,3
-71,5
-346,0
-335,0
Omklassificering
0,0
0,0
0,7
-2,4
Utgående ackumulerade avskrivningar
-662,5
-592,2
-4 177,1
-3 894,9
Utgående planenligt restvärde
343,3
298,2
4 260,9
4 071,3
3–10 år
3–10 år
3–10 år
3–10 år
Avskrivningstider
Not 5: Aktier, andelar, bostadsrätter, mnkr
Kommunen
Kommunkoncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
246,9
233,6
119,4
108,6
50,0
16,6
18,0
16,8
0,0
-3,3
0,0
-6,0
* 296,9
246,9
137,4
119,4
Ingående nedskrivning
0,0
0,0
-9,9
-9,9
Årets nedskrivning
-5,0
0,0
-5,0
0,0
Återförd nedskrivning
0,0
0,0
4,0
0,0
Utgående nedskrivning
-5,0
0,0
-10,9
-9,9
291,9
246,9
126,5
109,5
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffning
Försäljning, utrangering
Utgående anskaffningsvärde
Ekonomisk redovisning
Ingående anskaffningsvärde
Kommunkoncernen
* Varav aktier och andelar i koncernföretag 240,9 mnkr
Utgående restvärde
Kommunen
Not 6: Långfristiga fordringar, mnkr
Lån till koncernföretag
Lån till övriga
Övriga långfristiga fordringar
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kommunkoncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
7 639,1
7 542,0
0,0
0,0
15,2
18,8
15,2
18,8
0,0
0,0
75,7
104,9
7 654,3
7 560,8
90,9
123,7
137
Kommunen
Not 7: Förråd, lager och exploateringsfastigheter, mnkr
Ekonomisk redovisning
Förråd, lager
Exploateringsfastigheter
Kommunkoncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
2,5
2,6
102,4
95,7
91,0
114,8
91,0
114,8
93,5
117,4
193,4
210,5
Kommunen
Not 8: Kortfristiga fordringar, mnkr
2014-12-31
Kommunkoncernen
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Kundfordringar *
69,1
71,3
234,9
263,2
Interimsfordringar
359,2
299,8
474,7
494,5
Preliminär slutavräkning årets skatteintäkter
0,8
0,0
0,8
0,0
Slutavräkning föregående års skatteintäkter
0,0
55,3
0,0
55,3
87,0
78,8
268,3
160,3
516,1
505,2
978,7
973,3
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
3,5
2,5
178,8
52,4
Övriga kortfristiga fordringar
* Varav fordringar som är äldre än en månad 10,1 (10,2) mnkr.
Not 9: Likvida medel, mnkr
Kassa och bank
Kommunen
Kommunkoncernen
Kommunen
Not 10: Förändring i eget kapital, mnkr
Eget kapital ingående värde
Ändrad redovisningsprincip enligt K 3 i bolagskoncernen 2013
Ändrad redovisningsprincip enligt K 3 i bolagskoncernen 2014
Periodens resultat
138
Kommunkoncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
3 752,7
3 752,7
5 830,1
5 694,0
0,0
0,0
42,0
0,0
0,0
0,0
-97,7
0,0
-75,6
0,0
182,4
136,1
3 677,1
3 752,7
5 956,8
5 830,1
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kommunen
Not 11: Avsättningar, mnkr
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
295,4
249,0
295,4
249,0
Pensionsutbetalningar
0,0
-16,3
0,0
-16,3
Nyintjänad pension
0,0
29,6
0,0
29,6
Ränte-och beloppsuppräkningar
0,0
7,3
0,0
7,3
Sänkning av diskonteringsräntan
0,0
26,3
0,0
26,3
36,6
-0,5
36,6
-0,5
332,0
295,4
332,0
295,4
71,6
60,4
71,6
60,4
8,9
11,2
8,9
11,2
80,5
71,6
80,5
71,6
412,5
367,0
412,5
367,0
Övrig pensionsavsättning
0,0
0,0
0,8
0,0
Uppskjuten skatteskuld
0,0
0,0
398,6
335,8
Avsättning depåni Dova anläggning
0,0
0,0
30,6
29,5
Övrigt
0,0
0,0
0,0
0,0
412,5
367,0
842,5
732,3
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
8 872,1
8 528,9
9 674,4
9 388,5
0,0
5,8
0,0
6,0
Övrigt *
Pensionsavsättning utgående värde, aktualiseringsgrad 96 %
Ekonomisk redovisning
Pensionsavsättning ingående värde
Kommunkoncernen
* Förändring av avsättning ovan går ej att särredovisa 2014
p.g.a. byte av administratör 140501
Löneskatt på pensionsavsättning ingående värde
Löneskatt på årets pensionsavsättning
Löneskatt utgående värde
Summa pensionsavsättning inklusive löneskatt
Kommunen
Not 12: Långfristiga skulder, mnkr
Lån från kreditinstitut inklusive nyttjad checkräkningskredit
Lån från övriga
Övriga långfristiga skulder
Kommunkoncernen
0,0
0,0
349,0
157,0
8 872,1
8 534,7
10 023,4
9 551,5
Kommunen
Not 13: Kortfristiga skulder, mnkr
Kommunkoncernen
2014-12-31
2013-12-31
Leverantörskulder
390,1
300,0
583,9
470,4
Semesterlöneskuld och övertidsskuld
190,2
181,6
190,2
181,6
Årets pensioner avgiftsbestämd del
131,2
131,7
131,2
131,7
63,8
61,1
63,8
61,1
15,5
Löneskatt pensioner avgiftsbestämd del
Löneskatt på avsättning till Umeå kommuns pensionsstiftelse
Avsättning till Pensionsstiftelsen
Övriga interimsskulder
Övriga kortfristiga skulder
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
2014-12-31
2013-12-31
8,6
15,5
8,6
35,4
63,9
35,4
63,9
320,3
275,5
496,5
486,9
132,1
173,6
273,8
309,0
1 271,7
1 202,9
1 783,4
1 720,1
139
Kommunen
Not 14: Ställda panter, mnkr
Ekonomisk redovisning
Fastighetsinteckningar
Övrigt
Kommunkoncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
0,0
0,0
1,7
1,7
0,0
0,0
0,6
0,0
0,0
0,0
2,3
1,7
Kommunen
Not 15: Ansvarsförbindelser, mnkr
2014-12-31
Kommunkoncernen
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Borgensåtaganden
Kommunägda företag
0,0
0,0
0,0
0,0
Övriga företag
Bostadsföretag
831,8
888,2
0,0
0,0
Summa
831,8
888,2
0,0
0,0
Bostadsändamål
63,5
64,0
63,5
64,0
Övrig borgen
49,7
4,8
49,7
4,8
Summa
113,2
68,8
113,2
113,8
Totalt borgensåtaganden
945,0
957,0
113,2
113,8
0,0
0,0
0,0
0,0
Extern borgen
Infriande av borgen
Umeå kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga
nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har
ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret
mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret
fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels
i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Umeå kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras
att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till
290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 7 086 922 823 kronor och andelen av de
totala tillgångarna uppgick till 6 884 314 863 kronor.
Pensionsförpliktelser
2 180,2
2 028,5
2 180,1
2 028,5
Pensionsutbetalningar
Pensionsförpliktelser ingående värde
0,0
-94,3
0,0
-94,4
Ränte- och beloppsuppräkningar
0,0
68,1
0,0
68,0
Sänkning av diskonteringsräntan
0,0
172,0
0,0
172,1
Nyintjänade
0,0
0,7
0,0
0,7
Aktualisering
Övrigt *
Pensionsförpliktelser utgående värde
0,0
5,4
0,0
5,4
-101,5
-0,2
-101,5
-0,2
2 078,7
2 180,2
2 078,6
2 180,1
* Förändring av pensionsförpliktelser går inte att redovisa för 2014
på grund av byte av administratör.
140
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Kommunen
Not 15: Ansvarsförbindelser, mnkr (forts.)
Löneskatt utgående värde
Summa pensionsförpliktelser inkl löneskatt
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
19,9
36,7
19,9
36,8
548,7
528,8
548,8
528,9
2 627,4
2 709,0
2 627,4
2 709,0
Ekonomisk redovisning
Löneskatt förändring
Kommunkoncernen
Pensioner för pensionärer födda 1940–1941 är tryggade genom försäkring tecknad 2005. Den totala förpliktelsen har minskats med
88,0 mnkr genom detta. Överskottsmedel med 0,0 mnkr finns i försäkringen.
Pensioner för pensionärer födda 1935 och tidigare är delvis tryggade genom Umeå kommuns pensionsstiftelse. Den totala förpliktelsen
har minskats med 183,0 mnkr inklusive särskild löneskatt vilket är den belopp som är tryggat i pensionsstiftelsen.
Av kommunen förvaltade donationsfonder
Övriga ansvarsförbindelser
Totalt ansvarsförbindelser
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
10,9
9,9
10,9
9,9
0,0
0,0
1,8
1,8
3 583,3
3 675,9
2 753,3
2 834,5
141
Driftredovisning
Ekonomisk redovisning
Kommunens driftsredovisning, netto, mnkr
Blockindelad verksamhet
Politisk verksamhet
10 Nämnd- och styrelse
11 Stöd till politiska
12 Revision
Budget 2014
Budgetavvikelse 2014
444,7
484,0
39,3
36,6
34,8
-1,9
4,5
7,5
3,0
3,4
3,4
0,0
13 Kommungem verks/adm
266,9
288,0
21,1
14 Kommunpolitisk adm
129,5
131,2
1,8
19 Fastigheter
3,9
19,2
15,3
366,8
375,8
8,9
20 Fysisk- o teknisk pl
63,8
71,7
7,9
21 Näringslivsbefr. Åtg
20,1
20,4
0,3
1,8
1,7
-0,1
-0,5
Infrastruktur, skydd m.m.
22 Konsument energirådg
23 Turistverksamhet
5,3
4,8
175,0
177,1
2,1
41,9
38,0
-3,9
26 Miljö- och hälsoskyd
10,1
10,5
0,4
28 Räddningstjänst
49,0
51,8
2,8
24 Gator och vägar
25 Parker
Fritids- och kulturverksamhet
479,9
422,0
-57,8
30 Kulturverksamhet
288,1
230,3
-57,8
31 Fritidsverksamhet
191,7
191,7
0,0
Pedagogisk verksamhet
2 590,4
2 592,4
2,0
40 Gymnasieskola
399,8
409,4
9,5
41 Skolövergripande
300,3
306,9
6,6
42 Förskola
659,0
649,0
-9,9
46,9
48,7
1,8
849,9
830,3
-19,6
57,4
61,5
4,1
184,2
191,6
7,3
29,6
34,6
5,0
0,0
0,0
0,0
43 Förskoleklass
44 Grundskola
45 Särskola
46 Skolbarnomsorg
47 Fdaghem/fritidhem
48 VIVA vägledning
49 Vuxenutbildning
63,3
60,5
-2,8
2 186,0
2 121,7
-64,3
949,0
945,6
-3,5
51 Handikappomsorg
741,4
726,8
-14,5
52 Individ och familj
368,1
327,5
-40,6
53 Försörjningsstöd
Vård och Omsorg
50 Äldreomsorg
104,6
121,7
17,2
54 Tilda
22,9
0,0
-22,9
Särskilt riktade insatser
33,7
35,6
2,0
60 Arbetmarknadsåtg
33,6
35,6
2,0
0,0
0,0
0,0
70 Näringsliv och bostäder
71 Kommunikationer
0,0
0,0
0,0
Affärsverksamhet
-78,0
-100,0
-22,0
72 Kraftverksamhet
-78,0
-100,0
-22,0
6 023,6
5 931,6
-92,0
Summa verksamhet
142
Utfall 2014
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Sammanställning per styrelse/nämnd
Budget 2014
Budgetavvikelse 2014
488,1
376,7
-111,4
Överförmyndarnämnden
9,3
11,0
1,7
Kommunfullmäktige/revision
3,4
3,4
0,0
Tekniska nämnden
322,9
347,3
24,4
Byggnadsnämnden
34,7
37,2
2,6
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
12,9
13,3
0,4
Socialnämnden
1 930,2
1 912,6
-17,6
Fritidsnämnden
157,6
156,7
-0,9
Kulturnämnden
96,5
97,1
0,6
1 738,0
1 731,6
-6,4
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
543,2
558,0
14,7
Holmsund kommundelsnämnd
312,1
312,1
-0,1
Hörnefors kommundelsnämnd
150,0
148,5
-1,5
Sävar kommundelsnämnd
224,5
226,0
1,5
6 023,6
5 931,6
-92,0
Utfall 2014
Budget 2014
Avvikelse
1,6
9,0
-7,4
Kommunstyrelsen
För- och grundskolenämnden
Summa nämnder (inkl kraftverksamhet,
utom ram, ej budgeterade projekt)
Ekonomisk redovisning
Utfall 2014
Investeringsredovisning
Kommunens investeringsredovisning, netto, mnkr
10 Nämnd- och styrelseverksamhet
13 Kommungem verksamhet/administration
56,9
5,8
51,1
441,0
249,8
191,2
20 Fysisk- och teknisk planering
53,7
181,9
-128,2
24 Gator och vägar
69,7
137,7
-68,0
25 Parker
56,4
30,4
26,0
0,0
0,3
-0,3
19 Fastigheter
26 Miljö- och hälsoskydd
1,5
4,0
-2,5
30 Kulturverksamhet
28 Räddningstjänst
50,7
60,2
-9,6
31 Fritidsverksamhet
5,0
12,2
-7,2
40 Gymnasieskola
9,6
11,0
-1,5
41 Skolövergripande
0,7
16,8
-16,1
42 Förskola
2,3
108,5
-106,2
44 Grundskola
8,1
113,9
-105,8
45 Särskola
0,1
0,0
0,1
49 Vuxenutbildning
0,2
0,0
0,2
50 Vård och omsorg, funktionshindrade
8,8
163,0
-154,1
51 Vård och omsorg, äldre
1,0
29,1
-28,2
52 Individ- och familjeomsorg
2,1
6,8
-4,7
31,8
23,5
8,3
801,3
1 164,1
-362,7
72 Kraftverksamhet
Summa investeringar
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
143
Exempel på några större enskilda projekt, mnkr
Ekonomisk redovisning
Utfall 2014
Budget 2014
Umeå Hamn
-30,7
-32,9
Värdepapper och andelar
50,0
Utrustning/uthyrning
19,3
15,0
5,2
6,1
Vasaskolan
8,7
9,7*)
Linnean förskola
5,5
4,7*)
Kommungemensamt
Utrustning servrar
Fastigheter
9,4
21,4*)
Nolia, tak
Scharinska villan
16,4
19,3*)
Stadshuset
89,6
106*)
Mariehemsskolan/Älgen förskola
4,5
4,3*)
Skärgårdsskolan
3,3
3,0*)
Umeå Arena
4,4
3,4*)
18,3
20,7
5,9
8,0
Förskola
Berghemskolan förskola
Linnean förskola
Stöcke förskola
4,2
18,0
Hedlundaskolan förskola anpassning
23,9
17,0
Hemmet 4, ombyggnad 4-5 avdelning
förskola
3,7
Sävar ny förskola
17,7
30,9
Östtegs skola, enligt lokalutredning
23,9
16,0
Tomtebo skola, nybyggnad
23,0
21,8
Flurkmark skola
20,0
10,4
57,5
87,0
Elektrifiering järnvägsspår Umeå Hamn
38,1
30,7
Entré Syd
16,2
53,0
Tavleliden
3,5
16,0
Grundskola
Äldreomsorg
Ersboda Ersmark äldreboende
Fysisk planering
*) avser projektets hela budget, inte bara årets budget
144
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Utfall 2014
Budget 2014
Armatur och stolpbyten
2,6
5,1
Backenvägen, Storgatan/Tvärvägen
2,6
1,6
Umeå C
3,1
3,1
Rådhusesplanaden
6,9
6,4
Nygatan, Östra Kyrkogatan/Järnvägsgatan
5,8
8,2
Styrutrustning gatubelysning
5,0
8,2
Gammåkersvägen, Täfteå
3,4
5,1
Kylgränd och Glassgränd
3,2
Fordon
4,7
4,5
Strandgatan
10,9
4,6
Rådhusparkens förlängning
12,7
Park Lugn och ro
24,7
6,4
46,4
47,1
4,2
6,9
11,5
14,8
5,1
3,4
10,9
2,4
Ekonomisk redovisning
Gator och parker
Kulturverksamhet
Kulturväven, utrustning och inventarier
Fritidsverksamhet
Kompletterande investeringar i befintliga
anläggningar
Kraftverksamhet
Förnyelse Kraftverk
Förnyelse Dammar
Övriga investeringar Stornorrfors
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
145
Revisionsberättelse för år 2014
Ekonomisk redovisning
Till fullmäktige i Umeå kommun
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits
i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar, samt genom utsedda lekmanna­
revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag och förbund.
Styrelse, nämnder och beredningar/utskott ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt
gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.
De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till
fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räken­
skaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål
samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal
verksam­het och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts
med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning
och ansvarsprövning. EY och KPMG har biträtt oss vid granskningen.
Vår slutsats efter genomförd granskning är att kommunen inte följer Lag om kommunal
redovisning kap 5 § 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 44 mkr som skuld
i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Felet bör
rättas och detta bör göras direkt mot eget kapital, i enlighet med hur rättelse av fel ska
redovisas enligt RKR (Rådet för kommunal redovisning). I och med att felet detta år inte
påverkar resultaträkningen, bedömer vi ändå att räkenskaperna ger en rättvisande bild.
En analys av den samlade måluppfyllelsen för de verksamhetsmål som fastställts av
fullmäktige samt vilka slutsatser kommunledningen drar av utfallet med bäring på
året som gått och framtiden, saknas i årsredovisningens förvaltningsberättelse.
Vi kan därför inte till fullo bedöma om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt
med fullmäktiges verksamhetsmål.
Årsredovisningen visar på ett negativt resultat för 2014. Umeå kommuns balanskravs­
resultat efter att synnerliga skäl åberopas uppgår till –48,6 mkr. Mot bakgrund av det
negativa resultatet, bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt
med de finansiella mål som fullmäktige uppställt.
Vi bedömer att styrelse, nämnder och beredningar i Umeå kommun har bedrivit verk­
samheten på ett i huvudsak ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsstäl­
lande sätt.
Vi bedömer att räkenskaperna är rättvisande.
Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas/utskottens interna kontroll
har varit tillräcklig.
146
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Ekonomisk redovisning
Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med de finansiella
mål som fullmäktige uppställt. Huruvida resultatet enligt årsredovisningen är förenligt
med de verksamhetsrnål som fullmäktige ställt upp kan vi inte uttala oss om enligt vad
som beskrivits ovan.
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och
beredningar/utskott samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att
kommunens årsredovisning för 2014 godkänns.
Umeå den 19/3 2015
Till revisionsberättelsen hör bilagorna:
Revisionsredogörelse för 2014
Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i Umeå kommuns bolag UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
147
Begrepp och nyckeltal
Ekonomisk redovisning
Kommunens redovisningsmodell regleras av den kommunala redovisningslagen och
består av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Kommunen följer
därutöver rekommendationer från Rådet för Kommunal redovisning.
Aktualiseringsgrad
Andelen personakter, för den anställda personalen, som är uppdaterad med tidigare
pensionsgrundande anställningar.
Ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelser
Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998, samt andra pensionsförpliktelser som
redovisas som ansvarsförbindelse.
Avsättning för pensioner
Pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998 och som redovisas som avsättning.
Balanskrav
Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi vara i balans. Med detta menas
att årets resultat efter justering för bland annat realisationsvinster ska vara positivt.
Eventuellt negativt resultat ska återställas inom tre år.
Balansräkning
Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen i form av
det bokförda värdet för kommunens tillgångar, skulder och eget kapital.
Tillgångar
Tillgångar är uppdelade i omsättnings- och anläggningstillgångar. Omsättningstillgångar
regleras i det korta perspektivet (<1 år) medan anläggningstillgångar är avsedda att
nyttjas under en längre tidsperiod (>1 år).
Skulder och eget kapital
Skulderna redovisar andelen externt finansierade tillgångar. Skulderna är uppdelade
i kortfristiga skulder med planerad reglering inom ett år och långfristiga skulder med
planerad reglering efter ett år.
Eget kapital visar verksamhetens egenfinansierade tillgångar.
Avsättningar
Avsättningar utgörs av kommunens beräknade pensionsskuld till de anställda inklusive
särskild löneskatt och som intjänats från och med 1998.
Derivatinstrument
Derivater är finansiella instrument vars värde eller värdeförändring är relaterade till
underliggande instrument, till exempel optioner, terminer och swappar. Internbankens
148
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
handel med finansiella instrument syftar till att förändra ränterisker och prisrisker vid
upptagande av lån och elhandel.
Finansnettot består huvudsakligen av ränteintäkter och räntekostnader. Ränteintäkter
kommer från vidareutlåning till koncernbolag samt ränta på likvida medel och avkast­
ning på placeringar. Räntekostnader kommer från externa låneskulder.
Internbanken
Ekonomisk redovisning
Finansnetto
Internbanken inom kommunen fungerar som ”centralbank” för kommunkoncernen,
d. v.s. för kommunen själv samt koncernbolagen. Kommunens balansomslutning beskrivs
därför både inklusive och exklusive intern vidareutlåning till de kommunala bolagen.
Internbanken visar hur externa lån fördelar sig mellan kommunen och dess bolag.
Jämförelsestörande poster
Ekonomisk händelse som är av engångskaraktär och av betydande storlek vilket
påverkar jämförelse mellan åren.
Kassflödesanalys
Kassaflödesanalysen redovisar hur likvida medel har tillförts och hur dessa har använts.
Analysen utgår från årets in- och utbetalningar. Skillnaden mellan tillförda och använda
medel beskriver hur kommunens rörelsekapital har förändrats under året. Rörelse­
kapital består av varulager, kortfristiga fordringar och skulder samt likvida medel.
K3
Så kallat K 3 regelverk är en förkortning av Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR
2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Detta regelverk gäller för aktiebolags­
rättsliga företag i Sverige från och med redovisningsåret 2013.
Regelverket tillämpas av koncernbolagen för första gången i 2014 års räkenskaper. Bolag
och bolagskoncernen har omräknat 2013 års räkenskaper enligt det nya regelverket.
Räkenskaper för 2013 har inte omräknats i denna årsredovisning.
Nedskrivning
När en värdeminskning bedöms vara bestående kan en nedskrivning av en tillgång göras.
Vid en nedskrivning görs en bedömning om en tillgångs verkliga värde eller service­
potential (på balansdagen) är lägre än anskaffningsvärdet minus gjorda avskrivningar.
Nettoinvestering
Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter
Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag beskriver
i procent hur väl kommunen kan finansiera sina löpande kostnader och investeringar
med löpande intäkter. Detta är en indikator på god ekonomisk hushållning.
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
149
Pensionsförpliktelse
Ekonomisk redovisning
Juridiskt bindande utfästelse till anställd eller förtroendevald. Förpliktelsen innebär
pensionsutbetalningar efter anställningens upphörande.
Periodisering
Inkomster och utgifter redovisas i rätt period för att erhålla ett rättvisande resultat.
Resultaträkning
Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader i två steg.
I det första resultatsteget redovisas verksamhetens nettokostnader definierade som
verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar.
I det andra steget redovisas summan av skatteintäkter, generella statsbidrag som ska
täcka verksamhetens nettokostnader samt finansiella intäkter och kostnader. Redovisat
nettoresultat därefter utgör verksamhetens resultat före extraordinära poster. I före­
kommande fall tillkommer extraordinära intäkter och kostnader.
RIPS 07
Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning. Sveriges Kommuner och Landstings beräknings­
modell för pensionsförpliktelser.
Ränteswappar
En ränteswapp innebär en överenskommelse mellan två aktörer om att under en
bestämd tids-period utbyta ränteflöden. Exempelvis kan en aktör välja att betala en
fast ränta i utbyte mot att erhålla rörliga räntebetalningar. Ett företag har ett lån som
löper med rörlig ränta. För-etagets ledning skulle föredra att lånet istället löpte till fast
ränta för att minska ränterisken. Ett alternativ till att lägga om själva lånet hos banken
kan vara att ingå ett swappavtal där företaget betalar en avtalad fast ränta och istället
erhåller rörlig ränta på samma underliggande belopp.
Spotpris
Priset för el per timme. Rörligt spotpris är medelpris per månad för elen.
Uppdragsföretag
Uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av
kommunal­lagen har överlämnat en kommunal angelägenhet och där inflytandet är
mindre betydande. Så kan vara fallet när kommunal verksamhet bedrivs i företag
där kommunens röstetal understiger 20 procent eller där verksamheten bedrivs på
entreprenad, det vill säga av juridiska personer där kommunen helt saknar formellt
inflytande. Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader eftersom de
tillkommer genom avtal med staten.
150
UMEÅ KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014
Besök: Stadshuset, Skolgatan 31A
Postadress: 901 80 Umeå
090–16 10 00
[email protected]
www.umea.se/kommun