1. No category

Agunnaryds förskola, skola och fritidshem
En väl fungerande skola är en
viktig start i livet. Sådan vill vi
presentera med vår förskola och
skola upp till 6-an i Agunnaryd.
Bakgrund
Barnen i socknen, som inte bodde i Bråna, d
v s centrala Agunnaryd, gick förr i tiden hela
eller delar av sin skolgång i småskolor ute i
byarna. Utöver Bråna har det funnits skolor
i Stjärneberg, Elmtåsa, Tjurkö, Trinshult och
Trekanten. Bråna- och bybarnen strålade i
viss mån samman i kyrkskolan, en byggnad
mitt emot kyrkan, nuvarande församlingshem. Den byggdes och skolan kom igång där
1868 och tjänstgjorde till 1963. 1957 var alla
byskolorna nerlagda och alla barnen samlade
i en och samma skola, kyrkskolan.
Till denna skola tog sig även som ung
skolpojke, numera bygdens stolthet Ingvar
Kamprad.
1963 byggdes en modern skola. Det har
således hunnit gå 50 år sedan bygdens barn
fick en för ändamålet byggd skola, till elever
upp till årskurs sex. Förskola och fritidshemsverksamhet tillkom intill den befintliga
skolan 1990.
Innan dess fanns det dagmammor vid behov
av barnomsorg samt lekskola för sexåringar.
Lokaler och utemiljö
Förskolans utemiljö och lokaler är det första
som möter besökare till enheten. Från skolgården, som delvis omsluts av byggnaderna,
når man skolan. Förskoleklass och fritidshemsverksamhet delar sedan 1996 utrymmen
intill skolans matsal. Mellan förskoleklass
och förskola finns en korridor med tre innanförliggande klassrum. Det finns också
slöjdsal, idrottssal och personalutrymmen
liksom tillagningskök och matsal på enheten.
För skol- och fritidsbarnen finns en skolgård
med möjlighet att spela bandy, fotboll, volleyboll, gunga, gräva i sanden, åka linbana
och mycket annat roligt att göra under raster
och på fritids. I vintras spolade vaktmästaren
upp en is för skridskoåkning.
Barnantal och organisation
Genom åren har barn- och elevantalet på
förskola, skola och fritidshem varierat. Som
mest fanns det i slutet på nittiotalet över
hundra barn från förskola till årskurs sex
på enheten. Hot om nedläggning av skolan
föreligger inte i nuläget och har från centralt
håll inte funnits under de 50 år som gått.
Förskolan Agundagården har för närvarande
22 barn inskrivna i åldrarna 1-5 år. Ca 3-4
personal arbetar där. Deras åldersspann är
dock bredare än barnens… För närvarande
byggs förskolans lokaler om. Till sitt förfogande har verksamheten även en utegård med
lekredskap som är anpassade för yngre barn.
I förskoleklass och upp till årskurs sex finns
under läsåret 2012-2013, 55 elever, ca 30 av
dessa är inskrivna på Rockstugans fritidshem
som har öppet före och efter skoltid.
Verksamheten på skolan har genom åren
mestadels organiserats efter så kallad B-form
som innebär att klasserna är åldersblandade,
dvs. en 1-2:a, en 3-4:a och en 5-6:a. Undantaget är förskoleklassen som består enbart
av sexåringar. Klasslärarna är behöriga att
undervisa för de åldrar och i de flesta av de
ämnen som de ansvarar för.
20
Personal
Förskolechef tillika rektor är Lena Söderlind
som sedan 1992 pendlat till Agunnaryd från
hemmet i Ljungby. På frågan vad som är det
bästa med Agunnarydsenheten och vad som
kan vara dilemman svarar Lena att det som
är positivt, att alla känner alla, också kan vara
negativt. Som fördelar nämns att barnen följs
under många år, från 1-12 års ålder, vilket ger
goda möjligheter att följa och stimulera deras
utveckling samt specifika behov. Andra fördelar är närheten till och insynen i varandras
verksamheter vilket kan leda till en röd tråd
som genomsyrar arbetet.
Lena är chef över femtontalet personal.
Förutom pedagogisk personal som barnskötare, förskollärare, fritidspedagog och
grundskollärare med olika inriktningar finns
även servicepersonal i form av vaktmästare,
lokalvårdare och kokerska på enheten. Några
lärare från den kommunala musikskolan är
liksom slöjdlärare på plats vid vissa tider i
veckan. Dessutom är elevhälsopersonal som
skolläkare, skolsköterska, skolkurator och
specialpedagog tillgänglig på enheten vid
särskilda tillfällen.
Personalen har inte bara skiftande arbetsuppdrag och kompetenser utan också olika
antal år på enheten. Den personal som arbetat
längst på skolan är mellanstadielärare Eva
Axelsson som varit skolan trogen i 36 år,
ända sedan1977! En annan trotjänare är speciallärare Annette Axelsson. Trots samma efternamn har de båda Axelsson inget som helst
släktskap. En av dem bor i bygden medan
den andra har rest från Alvesta kommun till
Agunnarydskolan sedan 1981. Mona-Lisa
Andersson tillhör också skaran personal med
lång erfarenhet på stället. Hon har skött om
barn på förskolan ända sedan starten, det vill
säga under 23 år och kommer i ännu några
år att bl.a. gunga barnen på Agundagården.
En lång yrkeskarriär på samma enhet tolkar
undertecknad beror på mycket god trivsel
med både barn, kollegor och verksamhet!
Nilsson. Frukost kan köpas av alla skolelever
som inte är inskrivna på fritids men som
önskar äta innan skoldagen börjar. Matsalen
har öppet för allmänheten under lunchen,
då orten inte har tillgång till någon lunchrestaurang. Många är de barn och personal
som genom åren nöjda utropat: ”God mat
idag Åsa!” Välkomna att utforska om denna
bedömning stämmer!
Förtjänster
Såväl den lilla landbygdskolan som den stora
stadsskolan har såväl fördelar som nackdelar.
Det torde inte finnas någon skola, oavsett
kategori, där allt är av godo. En av de styrkor
som lyfts fram gällande Agunnarydsenheten
är närheten till skiftande natur. Det finns fantastiskt fina miljöer med både ängar, skogar
och vatten på promenadavstånd. Andra fördelar är att barnen kan umgås över åldrarna,
precis som i ”verkliga” livet utanför skolans
värld, där vi normalt sett inte sorteras utifrån
födelseår.
Närheten till vuxna, och då inte enbart pedagogisk personal, skapar goda förutsättningar
för anknytning och trygghet. All personal
känner alla barn och tvärtom. ”Familjärt”
är ett ord som nämns i sammanhanget. Vid
plötslig personalfrånvaro kan vem som helst
vikariera en kort tid. Närheten till varandra
och det låga barnantalet synliggör barn, kanske både på gott och på ont. En fördel är att
inga barn ”faller mellan stolarna” utan både
sociala och inlärningsproblem är lätta att
upptäcka och blir därmed möjliga att hantera.
På den lilla enheten arbetar personalen i team
snarare än att var och en ”kör sitt eget race”. I
detta är all personal engagerad, inte bara den
pedagogiska, utan alla barn är allas ansvar,
oavsett om du är vaktmästare eller lärare.
Närheten till varandra och varandras verksamhet ger möjlighet för personalen att vara
spontan; att snabbt planera om och gemensamt besluta om att ta tillvara t.ex. det väder
som för tillfället råder. Kanske är det äntligen
pulkaåkningsförhållanden för första gången
på mycket länge eller liknande. Det lilla formatet innebär också korta beslutsvägar kring
frågor som den egna enheten själva rår över.
Fallgropar
Skolmåltiderna
Förr i tiden hade barnen med sig matpaket
till skolan. Numera har alla förskole- och
skolbarn rätt till näringsriktig kost. Det til�lagas både frukost, lunch och mellanmål i
tillagningsköket på enheten till förskolan,
fritidshemmet samt skolan av kokerskan Åsa
Det finns helt klart fördelar med den lilla
landsbygdsskolan, som inte kan uppnås på
stora enheter i en större ort. Det finns också
rikser och negativa faktorer. Det kan t.ex.
finnas få barn med ungefär samma ålder.
och den sociala möjligheten att hitta ”sin
like” kan minska. Även pedagogiskt kan
det vara en utmaning att möta olikheter i
utvecklingsnivå, förvisso även oavsett ålderblandad eller åldershomogen organisation.
Samtidigt kan olikheterna vara berikande och
innebära möjligheter. Ur personalens synvinkel, oavsett om det gäller pedagogisk- eller
servicepersonal, finns få kollegor att bolla
professionsfrågor med.
Stadens fördelar kan vara svåra att ta del
av, både av praktiska och kostnadsskäl. Det
gäller t.ex. simundervisning, skridskoåkning,
biblioteksbesök (även om bokbuss kommer
med mycket god service varannan vecka),
teater och i vissa fall musikskola. Den lilla
idrottssalen har också sina begränsningar.
Det som är hindrande kan också ha en positiv sida då det kan innebära att kreativa
lösningar på problem kläcks. Kanske blir
dessa lösningar mer lyckosamma än vad
som annars hade varit fallet? T.ex. har det
skapats olika sorters nätverk där personal
kan ha utbyte med andra enheter vilket ger
en annan dimension på det egna yrket och
den egna enheten.
Skolskjuts och fortsatt skolgång
För de barn som behöver och har rätt till det
anordnas skolskjuts till och från skolan.
Från årskurs sju har samtliga elever i bygden rätt till skolskjuts till högstadieskolor i
Ljungby stad, oavsett om det gäller friskola
eller kommunal skola.
Bäst resultat i länet
Agunnarydskolan ingår i Ljungby kommuns
skolverksamhet vilken rankas som bäst i
Kronobergs län när det gäller kunskapsuppdraget mätt utifrån slutbetyg, ämnesprov och
omvärldskunskap. Det är det sammanvägda
resultatet av alla dessa faktorer som gör att
Ljungby kommun hamnar på 75:e plats av
Sveriges alla 290 kommuner och alltså på en
hedrande förstaplats i länet!
A:et i ”Aikia”
Ortsnamnet Agunnaryd är genom IKEA sedan länge vida känt över, inte bara Sverige,
utan nästan hela världen. Även om Agunnaryd inte kan anses vara världens medelpunkt
så kan världen numera enkelt ”tas” till Agunnaryd. Via dagens teknik är Agunnarydskolan
inte längre en isolerad landsbygdsskola utan
eleverna är i högsta grad världsmedborgare
med ”närhet” till omvärlden såväl som till
hembygden! Kanske möts det bästa av två
världar i just Agunnaryd?
Text: Jasmin Johansson
Foto: Ellen Johansson
21