1. No category

Agunnaryd utvecklas
Uppbyggnad Bostadsrättsförening 1987-1991
Informationsprojekt 1987-1988
Att hålla befolkningstalen uppe är viktigt och för det behövs attraktiva
bostäder. Sockenrådet tog 1987 initiativ till att få igång byggnation och
en enskild bostadsrättsförening (BRF). Detta var en ovanlig tanke och
Ljungby kommun motsatte sig hårdnackat projektet och kunde heller
inte förstå behovet eller intresset. Vid den tiden var BRF synnerligen
gynnsamt genom statlig räntesubvention, varför goda uthyrningsvillkor kunde erbjudas.
I tre etapper byggdes så totalt 29 bostäder fördelade på friliggande
villor och lägenheter i parhus. En lokal bostadmarknad uppstod. Äldre
personer flyttade från sina gårdar in i samhället, ungdomar fann ett
eget boende på hemorten. Genom projektet ökade bostadsbeståndet
med 10 %. Även befolkningen i Agunnaryd ökade med 10 % på tre
år, vilket motsvarade 15 års tidigare befolkningsminskning.
Att säkra befolkningstalen är förstås fortfarande angeläget, så att
centrala funktioner och lokal service inte hotas. Aktuellt är att undersöka möjligheterna för bostäder anpassade för äldre. Det är tydligt
att samhället inte kommer att klara utmaningen att bereda bostäder
för den stora gruppen av åldrande befolkning. En förstudie visar att
det finns ett klart positivt intresse, medan de ekonomiska villkoren
allvarligt försvårar genomförandet.
Agunnaryds datorisering 1987-1988
Agunnaryd antog som en av tre socknar i länet 1987 utmaningen att
driva ett informationsprojekt i flera delar med visst ekonomiskt stöd
från Länsstyrelsen, Ljungby kommun och lokala banker.
Turistinformationstavla med Agunnaryds karta och servicefunktioner
och besöksmål ställdes upp på central plats i Agunnaryds samhälle.
Denna har uppdaterats vid olika tillfällen och gjorts om våren 2013
med hjälp av medel från vårt LEADER-projekt. Ett litet bibliotek för
landsbygdsutveckling och nyföretagande arrangerades. En skärmutställning som presenterade olika delar i Agunnaryds utveckling
visades på ett flertal platser och inspirerade andra aktivitetsgrupper.
Vår stora turistinformationstavla är med hjälp av LEADER-medel
helt förnyad våren 2013. Det gäller att våra besökare hittar rätt till
Agunnaryds alla attraktioner.
Miljöansvar – återvinning 1988 -
Inom Informationsprojektet 1987-1988 ordnades datakurser med ett
40-tal deltagare, huvudsakligen 25-40 åringar i lånade lokaler. Där
tränades i PC-datorns barndom allmän datoranvändning, samt vidare
ordbehandling och bokföring med datorns hjälp. Kursen gav datakörkort som gjorde att den anskaffade Sockendatorn med färgskärm (kan
man tänka sig!) och skrivare, som placerades i Församlingshemmet,
fick användas. Projektet hade positiv betydelse för tidig datamognad
i socknen. Illustration kan påminna vilken fantastisk utveckling vi
har fått ta del av.
Vi visade att den moderna tekniken behövdes på landsbygden, även
om vi inledningsvis blev hånade av personer i Ljungbys politiska ledning, som inte kunde förstå, att datorer skulle behövas i Agunnaryd.
Vår ansökan om anslag skickades till Kultur- och Fritid där den inte
landade särskilt tungt. Som en markering exporterade vi dock vidare
vår kunskap till Ljungby och tog in vår datorutrustning till stan. Med
vår utrustning och medverkan hjälpte vi besökarna att skriva ut 600
personliga brev med hälsning från Kulturdagarna 1988.
4
Tidigt insåg bygdens folk vikten av miljöansvar och resurshushållning. Framställan till Ljungby kommun om uppsättning av glasåtervinningscontainer ansågs där inte vara lönsamt, utan godkändes
först efter år av ihärdig bearbetning. Man uttryckte att man såg ingen
problematik att bli kvitt avfallet.
Nu känns det som en främmande tanke, att vi inte skulle sortera vårt
avfall för återvinning och på så sätt spara på våra begränsade naturresurser. Nu finns en större återvinningsstation vid Lanthandeln, där
flera fraktioner av avfall sorteras och går vidare till återanvändning
eller energiråvara.
Agunnaryd utvecklas
Fiskevårdsföreningar 1987 -
Vi har rikligt med sjöar och påstår oss ha landets bästa metevatten.
Detta behöver förvaltas och göras tillgängligt. Sockenrådet tog därför
initiativ till att en arbetsgrupp utsågs, som arbetade med frågan att
etablera fiskevårdsföreningar i bygden. Länsstyrelsen genomförde
fiskerättsutredning, och 1988 bildades två föreningar, Agunnarydoch Stensjöns samt Målasjöns fiskevårdsområden. Dessutom sträcker
sig Agunnaryd ner till Möckeln, där fiskefrågorna organiseras av
Möckelns Fiskevårdsförening.
Fiskebeståndet och fritidsfisket förvaltas därmed av föreningarna och
allmänheten har nu tillgång till fisket genom att fiskekort kan köpas
bl.a. i Agunnaryds Lanthandel.
Årensningsprojekt 2008-2012
Under flera årtionden har underhåll av Lilla Helge å, som rinner
genom socknen, varit eftersatt. Översvämningar vid vårfloder och
regniga somrar har skadat gröda och skogsmark. Vid stormen Gudrun
blev det riktigt stopp, vilket omöjliggjorde kanotfärder från Ryssby
till Möckeln.
Försöka att åtgärda detta startade våren 2008 med markägarmöte i
Bygdegården och inrättande av en styrelse. Efter mycket arbete bl.a.
med tillståndsfrågorna har uppdraget först på nyåret 2012 blivit färdigt.
Faktastöd från anlitade experter och närmast ändlösa diskussioner med
Länsstyrelsen krävdes för att få tillstånden. Styrelsen slutredovisade
och alla kan se det positiva resultatet genom åns vattenföring.
För åtgärderna fanns ingen legal förrättning som kostnader kunde
fördelas efter, men med frivilliga uppgörelser har styrelsen lyckats
få in nödvändiga medel. Älmhults kommun bidrog ekonomiskt,
medan Ljungby kommun vägrat att ta kostnaden för sin del, trots en
dokumenterad allmän samhällsnytta. En sponsor utifrån har bidragit
ekonomiskt till åtgärderna och alla markägare utmed vattendraget har
varit positiva samt tagit sin del, så att åtgärden kunnat genomföras.
Själva uppröjningen av slam och fallna träd utfördes planenligt av
professionella entreprenörer.
Trots starkt vårflöde och stora nederbördsmängder under det gångna
året har översvämningar inte uppstått. Tidsmässigt stämmer underhållsinsatserna också bra då vår sköna kanotled nu åter är farbar och
kanotuthyrningen från Lanthandeln blomstrar. Organisationen har
också skapat beredskap för framtida underhållsbehov.
Majbackens förskola 1993 - 2012
Runt 1990 föddes det i Agunnaryd ovanligt många barn. Behovet
av barnomsorg ökade, vilket ledde till platsbrist på den lokala kommunala förskolan. Föräldrar hänvisades till förskolor i tätorten. Ett
problem hade uppstått! I sann ”agunnarydsanda” kläcktes idéer om
lösning. Efter hårt arbete öppnade i januari 1993 ett föräldrakooperativ, Majbacken.
Även ett unikt samarbete mellan kooperativet och kommunen gällande fritidshemsverksamhet inleddes. På Agunnarydskolan strålade barn från både det kommunala fritidshemmet och kooperativet
samman i en gemensamt finansierad och bemannad verksamhet.
Andra uppmärksammade händelser i kooperativets historia har varit
utmärkelsen MVG! från Skolmatens Vänner, som innebar att förskolan följt livsmedelsverkets rekommendationer gällande bra mat
samt lugn och trevlig miljö i samband med måltiderna. Förskolan
blev även grönflaggcertifierad av Håll Sverige rent och vann pris vid
Tandläkarförbundets tävling Bästa födelsedagsfirandet utan socker!
Förskoleverksamheten har bedrivits för ca 20 barn i en, både in- och
utvändigt, förskoleanpassad tvåvåningsvilla i byn. Verksamheten
fick lägga ner 2011 pga. kraftigt minskade barnkullar, men lever i
viss mån kvar genom den dryga halvmiljon som bl.a. försäljning av
fastigheten inbringade, vilken skänktes till Agunnarydsstiftelsen till
förmån för bygdens unga.
Gemensam postadress och eget postnummer
341 77
Agunnaryd
I gamla tider tillskrev man agunnarydsborna på postadresserna Ryssby
och Målaskog men även Liatorp för Tjurköborna och Pjätteryd kring
Byvärma. Men identiteten är viktig, så 1988 gjorde Sockenrådet
framställan till Postverket i Växjö för att få ett eget postnummer med
postadress Agunnaryd. Detta menade Postverket var administrativt
närmast omöjligt, och det tog ytterligare flera år av bearbetning innan
önskemålet blev verklighet.
För första gången fick vi Agunnaryd som gemensam postadress för
hela socknen och därtill vårt eget postnummer.
Nu skulle ingen agunnarydsbo tänka sig annat än att vårt eget sockennamn – namnet med den ärorika initialen ”A” skulle platsa på våra
brev, som lantbrevbäraren ännu levererar utanför husknuten.
5
Agunnaryd utvecklas
Agunnaryds Allehanda 1996 -
Sedan 1996 har vi gett ut vår egen tidning, först som ”Kolbulletinen”,
oregelbundet, sedan stabilt månatligt i flera år av en ensamredaktör.
En självständig grupp under Sockenrådet tog vid 2002 och fortsätter den månatliga utgivningen nu med en fyrfärgspublikation på 24
sidor som speglar Agunnaryds bygdeliv. Tidningen som nu heter
Agunnaryds Allehanda trycks i 900 exemplar och alla 270 permanentbostadshushåll får den gratis i brevlådan. Tidningen sprids också
till våra 400 utsocknes prenumeranter i ett flertal länder.
Vår ekonomiska stabilitet tillskrivs våra villiga sponsorer, som presenteras på sista sidan. Dessa finansierar 2/3 av den årliga kostnaden
200 000 kr. Resten är prenumerationsintäkter, varför tidningen aldrig
sökt kommunalt ekonomiskt stöd. Ett flertal utbildningar inom grafisk
design, layout och bildbehandling har genomförts för att öka redaktionens kompetens och efter hand göra en bättre tidning. Utbildning och
anskaffning av modern programvara har finansierats med Landsbygdsstöd i projektform. Redaktionen lämnar en produkt helt klar till tryck.
Många tycker att ”Allehanda” som uppmärksammats på olika håll, är
landets bästa bygdetidning. Ljungby kommuns Kulturpris 2011 tillföll
också redaktionen för Agunnaryds Allehanda med motiveringen:
”För det ideella arbetet att med Agunnaryds Allehanda sprida information om aktuella händelser i Agunnaryd, samt genom artiklar om
bygdens historia ha skapat en värdefull samling bilder och texter för
framtidens bygdeforskning.”
Livets tråd 2003
Ett kulturprojekt med temat Livets tråd genomfördes hösten 2003.
Initiativtagaren hade en dröm som gjordes till verklighet – en utställning som beskrev livet. Hon samlade en arbetsgrupp med textilintresserade och kunniga kvinnor som arrangerade en utställning som visades i Agunnaryds kyrka och församlingshem. Här samlade man
ihop textilier från olika tider och olika skeden i människors liv:
dopklänningar, barnkläder, bröllopskläder, sorgkläder och all slags
hemtextil från gamla tider.
Allt arrangerades på ett sätt som väckte intresse, samlade stora besökarskaror och väckte beundran både hos lokalbefolkning, tillresande
och radio och TV.
6
Agunnaryds lanthandel med mack 2005 –
För att säkra lokal service av dagligvaror krävdes 2005 särskilda åtgärder, vilket Sockenrådet tog initiativ till. Lösningen alla ville se var
byggnation av en ny lanthandel och en drivmedelsmack. Detta synes
vara ekonomiskt omöjligt, men efter kontakt med bygdens son och
Sveriges mest framgångsrike entreprenör Ingvar Kamprad ljusnade
läget. Agunnarydsborna och den ekonomiska förening som bildats,
ALEF, fick en utmaning och ett löfte. ”Samla in en halv miljon själva,
så medverkar jag också med en halv miljon.”
På kort tid såldes andelar för över 800 000 kr, bidraget på 500 000 kr
kom, men även medel för Lokal utveckling från Länsstyrelsen. Byggnationen kom så igång för att skapa en långsiktigt fungerande lanthandel. Föreningen organiserade byggnationen och frivilliga arbetsinsatser
noterades till 7 400 timmar. Genom Kamprads medverkan uppnåddes
också god överenskommelse med ST1, som byggde upp macken.
På mindre än åtta månader genomfördes projektet fram till invigningen,
som Ingvar Kamprad förrättade under ett stort pressuppbåd och en jättepublik. Målet var att lanthandeln skulle bli en daglig mötesplats, varför
ett café tillkom, som blivit en succé. Affärslokalen hyrs ut på bästa
möjliga villkor till en lanthandlare som driver affären som Matöppet.
2011 startade kanotuthyrning med lanthandeln som bas. Detta ger
merarbete, men också ökade intäkter och fler kunder till affären.
Lanthandelsutbyggnad Café och Servicecenter 2013
Det var ofta trängsel i caféet och önskemål kom om utökning samt att
tillfoga lokaler för service och hälsovård. Med hjälp av den av Ingvar
Kamprad grundade Agunnarydsstiftelsen samt ytterligare utvecklingsmedel från Länsstyrelsen uppfördes våren 2013 en tillbyggnad, som
invigdes av Ingvar själv i slutet av maj.
Genom utnyttjande av cafélokalen kan Lanthandeln bredda sin
verksamhet genom att ta emot och serva turistgrupper. I planerna
finns också en mer omfattande turistinformation med erbjudande av
besökarpaket.
För att ge agunnarydsborna tillgång till service på hemmaplan ges nu
tillfälle för olika aktörer att nyttja servicelokalerna och göra sitt utbud
av behövliga serviceinsatser från hår till fötter.
Agunnaryd utvecklas
Elmtåsa ängslada på gammalt vis 2005 -
Elmtåsa Ängslada är resultat av en bygdecirkel med start 1995 om
byarna runt Elmtasjön. Man ville ordna en gemensam och bestående mötesplats med anknytning till bygden. Det blev en ängslada, som representerar ett
50-tal sådana som timrades runt Elmtasjön efter sjösänkningen på 1860-talet.
Den nya timmerbyggnaden uppfördes helt i ursprunglig stil och teknik av
ideella krafter som då också fick erfarenhet av gammalt hantverk. Efter två
år av stor entusiasm och idogt arbete stod ladan färdig 2007.
Intresset har ökat för mötesplatsen med olika evenemang såsom årliga friluftsgudstjänster även med dop och bröllop, sagoberättande, gökotta, besök
av skolbarn, pensionärer och enskilda. Vid invigningen 2007 deltog folkdanslag. Vid 5-års jubiléet 2012 arrangerades kulturdag på temat eld, med
smide, demonstration av gamla redskap tjärbränning, samt matlagning på
gammalt sätt. Flera gånger årligen sker fårvallningskurser och uppvisningar.
Platsen är ett trivsamt utflyktsmål nära naturen och tillgängligt för alla.
Torpinventering och folket i ”De små stugorna..”
Agunnaryds Kolarförening 1989-2009
En privat kolmila på Stora Ryds gård 1988 väckte intresse hos många.
Sockenrådet tog med stöd av Sockenstämman 1988 initiativ till att en
offentlig festlighet startade året därpå med kolmilan som samlande
objekt. Inget inträde, enkel underhållning men en uppskattad årlig mötesplats under fem dagar växte snabbt fram. Medel för genomförandet
kunde säkras genom att andelsbrev i det kol som skulle produceras
såldes på förhand. Redan första året räknades c:a 4000 besök under
veckan. Festligheten drevs av en särskild arbetsgrupp, som snart ombildades till en egen förening, Agunnaryds Kolarförening.
Under en lång följd av år samlade Kolarveckan tusentals besökare
där också den nationella eliten inom underhållning medverkade.
Omfattande lokala arrangemang krävdes, att skaffa ved och bygga
milan och sedan ge milan ständig passning och ta hand om kolet.
Men Kolarveckan krävde också skötsel av festområdet, parkeringen,
serveringar, teknisk utrustning, mm och alla planering. Styrelsen och
andra frivilliga gjorde fantastiska ideella arbetsinsatser för att göra
Agunnaryd känt och säkra Agunnaryds Kolarvecka som den mest
attraktiva mötesplatsen i Sydsverige. Där samlades ortsbefolkningen
och träffades hemvändare, folk från Ljungby stad och omgivande
landsbygd och såväl inhemska som utländska turister.
Det blev en stor saknad, när arrangemanget upphörde, då det blev så
stort och i längden så arbetskrävande, att det bara blev för mycket.
Många fina minnen lever kvar i bygden från Agunnaryds största
samlingsplats genom tiderna.
Orkanen Gudrun - den sanna mardrömmen 2005
1988 publicerade Hembygdsföreningen ”De små stugorna och deras folk i
Agunnaryd” som arbetades fram i studiecirkelform av många engagerade
hembygdskännare. Torpplatserna markerades och har senare dokumenterats med koordinater. Boken är slut och efterfrågas, varför en ny variant av
”Torparboken” håller på att ta form, och blir en historik om Agunnaryd av
agunnarydsborna.
Den nya boken fokuserar på människor och levnadsöden som förknippas
med platserna för att ge ökad kunskap om och minnas dem som genom
sekler befolkat vår bygd. Ett stort arbete görs att samla fakta, vilket engagerar
många att bidra med bilder, dokument, kunskap samt forskning i digitala
medier. Boken planeras komma ut 2013-2014.
Släktforskare och andra intresserade kommer att finna information om sitt
ursprung. Torparboken inbjuder nya generationer och besökande till historisk skattjakt i skog och mark med boken i fickan och GPS tillgänglig för att
lära mer om hembygd och lokal historia och hitta till platsen där förfäder levt.
Natten till 9 januari 2005 förändrades hela södra Smålands landskap då
en våldsam orkan drog fram. Bara i Agunnaryd med 85 km2 skogsmark
slog orkanen ner nästan all vuxen skog, c:a 1 miljon m3. Vägarna blev
ofarbara. El- och telefonnätet och även mobiltelefonnätet slogs ut.
Människor blev inlåsta, bostäderna kallnade, maten tog slut.
Under ledning av Agunnaryds LRF-avdelning organiserades snabbt en
kris- och ledningscentral i Församlingshemmet. Villighet, lokalkännedom och god organisation medförde att effektiva insatser gjordes av
ett 70-tal personer att rädda utsatta sockenbor och viktiga funktioner.
Först gjordes insatsen på uppdrag av Räddningstjänsten innebärande
att öppna för transporter till alla bostäder och evakuera om nödvändigt. Den lokala organisationen utnyttjades vidare av Eon, som gjorde
manuellt och maskinellt grovjobb medan Eonfolket kunde koncentrera
sig på det elektrotekniska arbetet. Därmed kunde Eon spänningssätta
nätet igen på rekordtid efter de omfattande skadorna.
7