Åk F-9 (pdf 2,5 MB)
SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk F-9 Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Tryck: via AstraZeneca Innehåll VETENSKAPENS HUS, BOKNING OCH KOSTNAD 3 F-ÅK 6 BIOLOGI FYSIK MATEMATIK En ek, en bok, en björk åk F-2 5 Från råvara till vara åk 1-3 6 Hur långt kan ett frö flyga? åk F-3 7 I Linnés fotspår åk F-6 8 Istidsspår åk 1-3 9 Jul i växthuset åk F-6 10 Kontinenter på drift åk 1-3 11 Mat från hela världen åk F-6 12 Mineraldetektiv åk F-6 13 Pollen, frukter och frön åk 4-6 14 Regnskogsträd eller ökenväxt åk 1-6 15 Skördetid åk F-2 16 Titta det gror åk F-2 17 Tropisk hetta åk F-3 18 Trädvandring åk 3-6 19 Under ytan åk F-3 20 Växtdetektiv åk 1-3 21 Växter till nytta och nöje åk 4-6 22 Det låter och lyser åk 4-6 23 Energiomvandlingar åk 4-6 24 Inspiration: Lasergrottan och supraledning åk 4-6 25 Rymdresor åk 4-6 26 Upptäck stjärnhimlen åk 1-3 27 Upptäck vårt solsystem åk 4-6 28 Färgläggning åk 6 29 Kodning åk 6 30 Naturlig matematik åk F-3 31 Trassel åk 6 32 ÅK 7-9 BIOLOGI FYSIK KEMI MATEMATIK TEKNIK Cellen åk 7-9 33 Genetik åk 7-9 34 I Linnés fotspår åk 7-9 35 Jul i växthuset åk 7-9 36 Kärleksliv åk 8-9 37 Mat från hela världen åk 7-8 38 Mat, miljö och rättvisa åk 9 39 Regnskogsträd eller ökenväxt åk 7-9 40 Växter till nytta och nöje åk 7-9 41 Energiomvandlingar åk 7-9 42 Exoplaneter – transitmetoden åk 8-9 43 Inspiration: Lasergrottan och supraledning åk 7-9 44 Rymdresor åk 7-9 45 Solcellens effektivitet åk 7-9 46 Solpaneler åk 9 47 Undersök toner, besök Lasergrottan åk 8-9 48 Upptäck ljus med linser och färger åk 7-9 49 Upptäck ljus: ljusets hastighet, Lasergrottan åk 8-9 50 Upptäck strålning åk 8-9 51 Upptäck universum åk 7-9 52 Vindkraft åk 8-9 53 Även solen har fläckar åk 7-9 54 Doftens kemi åk 7-9 55 Grätzelsolceller åk 7-9 56 Reaktioner och observationer åk 7-9 57 Djungelmatte åk 7-9 58 Färgläggning åk 7-9 59 Kodning åk 7-9 60 Kryptering åk 7-9 61 Trassel åk 7-9 62 Bygga dator åk 7-9 63 Internetsäkerhet – spionage och intrång åk 7-9 64 Material som skyddar åk 7-9 65 Miljövänlig sopsortering åk 7-9 66 Produktdesign med 3D-skrivare åk 7-9 67 Skapa din egen robot åk 7-9 68 ÄGARE OCH PARTNERS 69 Vi möter 60 000 elever och lärare varje år Hos oss möter du och dina elever runt hundra skolprogram för låg-, mellan- och högstadiet samt gymnasiet. Du kan också delta i ett tjugotal läraraktiviteter per år. Denna katalog presenterar skolprogram för elever. Lärarfortbildningarna kan du läsa mer om på vår hemsida. Låt er inspireras och hitta ny kunskap i en miljö som visar naturvetenskap, teknik och matematik på riktigt! MÖT OSS I TVÅ HUS OCH PÅ STAN Möt oss i laboratorierna vid AlbaNova universitetscentrum där vi erbjuder en mångfald av hands onexperiment med modern utrustning och en bred variation av naturvetenskaplig problemlösning. Upplev också den unika pedagogiska miljön invid Naturens Hus i Bergianska trädgården där vi håller både natur- och växthusvandringar. Ni möter oss även genom aktiviteter på stan såsom ForskarFredag, Fysik i Kungsan och flera andra evenemang i samarbete med andra likasinnade. HANDLEDDA AKTIVITETER FÖR UNGDOMAR Våra skolprogram för elever samt helg- och sommarkurser för barn och ungdomar handleds av studenter från KTH och Stockholms universitet. Dessa är viktiga förebilder för våra unga besökare, då de beskriver sin egen utbildning och berättar om livet som student. Alla våra skolprogram följer skolans styrdokument. Hela vårt utbud hittar du på vår hemsida. LÄRARFORTBILDNINGAR Våra fortbildningar ger dig som lärare möjlighet att möta forskningen och fördjupa dig inom dina ämnesområden. Vi arbetar både ämnesfördjupande och ämnesövergripande för att tillmötesgå krav i kurs- och ämnesplaner. Vårt utbud hittar du via vår hemsida, nyhetsbrev samt i Pedagog Stockholms kalendarium. Så här bokar du • Välj skolprogram för dina elever. • Gör din bokningsförfrågan genom att maila oss. Bekräftad bokning är bindande. • Avanmälan görs minst en vecka före aktiviteten. I annat fall faktureras en avgift på 800 kr. ANGE VID BOKNING BOKNING OCH FRÅGOR OM SKOLPROGRAM • önskat skolprogram, datum och tid, BIOLOGI: [email protected] • antal elever, årskurs, skola och kommun, FYSIK: [email protected] • fakturaadress och organisationsnummer, KEMI: [email protected] • namn på kontaktperson, e-post och telefonnr, MATEMATIK: [email protected] • speciella önskemål eller behov. TEKNIK: [email protected] Läs mer om priser och avtal på nästa sida och på vetenskapenshus.se. 3 Fördelar med att ingå samarbetsavtal Det lönar sig oftast att bli samarbetspartner med oss genom att teckna avtal. Så snart din skola eller kommun har tecknat avtal med oss är elevaktiviteter och lärarfortbildningar fria att nyttja som ett komplement till skolans resurser. Avtalet ger också era elever möjlighet till prao och handledning av gymnasiearbeten. Din skola respektive kommun kan också använda sig av partnerskapet i sin marknadsföring och de skolor/kommuner som har tecknat avtal med oss är presenterade på vår hemsida. Priser utan samarbetsavtal Om din skola eller kommun inte har tecknat avtal med oss så betalar ni per aktivitet, som faktureras i efterhand. Du är också välkommen att kontakta oss direkt för prisuppgifter. ELEVGRUPPER med aktiviteter i Vetenskapens Hus vid AlbaNova GRUPPSTORLEK BESÖKSTID PRIS 1 – 16 60 – 120 min 1 600:- 2 - 3,5 tim 2 000:- 60 – 120 min 2 400:- 2 - 3,5 tim 3 200:- 17 - 32 ELEVGRUPPER med aktiviteter i Naturens Hus i Bergianska trädgården (nya priser fr.o.m. vt16) GRUPPSTORLEK BESÖKSTID PRIS 1 – 16 45 – 60 min 800:- 60 – 90 min 1 000:- 45 – 60 min 1 200:- 60 – 90 min 1 600:- 17 - 32 LÄRARFORTBILDNINGAR 800 kr per tillfälle, betalas via faktura. Avanmälan görs minst en vecka före aktiviteten. I annat fall faktureras en avgift på 800 kr. Priserna gäller 2015/16, med reservation för eventuella ändringar. Frågor om priser och avtal: [email protected] 4 En ek, en bok, en björk Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 2 Vilka är våra vanligaste träd och vilka finns i våra efternamn? Träden har genom tiderna haft stor betydelse för oss människor både till vardags och till fest. Björk och Ek är vanliga efternamn i Sverige Teori och laboration Vi lär oss känna igen våra vanligaste lövträd till exempel ek, alm, al, bok och rönn med hjälp av alla våra sinnen. Vi berättar om några träd, om hur de används idag och hur de har använts i ett historiskt perspektiv. Eleverna får pressa varsitt blad från det träd de undersökt närmare och ta med sig det tillbaka till skolan. Anknytning till kursplan Enklare fältstudier, observationer i närmiljö och naturvetenskapliga undersökningar. Hur växter kan sorteras, grupperas och artbestämmas. Namn på några vanligt förekommande arter. Olika materials användning i vardagen ur ett historiskt perspektiv. Inför besöket behövs inga förkunskaper, men aktiviteten genomförs utomhus, så det är viktigt att klä sig rätt. Detta skolprogram kan användas som en introduktion till att arbeta med träd, men också som en avslutning eller fördjupning. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls maj-sep, för max 20 elever i Bergianska trädgården. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_En_ek_en_bok_en_bjork_grF2_01verH www.vetenskapenshus.se 5 Från råvara till vara Skolprogram i biologi och geologi för grundskolan åk 1-3 Vad tillverkar man dricksglas, SL-kort och jeans av? Vi funderar över hur olika produkter tillverkas, vilka råvaror som används och hur de kan komma tillbaka in i kretsloppet genom återvinning eller återanvändning. Bomullsplantan och en av produkterna som tillverkas från dess frukter Teori och laboration Vi går igenom begrepp som råvara och produkt samt pratar om skillnaden mellan förnyelsebar och icke förnyelsebar råvara. Vi går även igenom hur man kan minska resursanvändningen genom att recirkulera våra olika produkter. Eleverna funderar gruppvis över några olika produkter som vi nyttjar i vår vardag och försöker komma på vilken råvara som behövs för att tillverka dem. Vi pratar även om vad vi gör med olika produkter när vi inte längre vill ha dem. Aktiviteten avslutas med en genomgång av ett kretslopp, från råvara via fabrik till produkt, via returinsamling åter in i fabriken. Man kan konstatera att det går åt mindre av den ursprungliga råvaran när produkterna återvinns. Anknytning till kursplan Granskning av information som rör ekologisk hållbarhet. Enkla observationer i närmiljön. Material från och tillverkning av vardagliga föremål samt källsortering. Naturens egna processer, hur människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. Värdering av lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor. Tillgång, exploatering och användning av olika råvaror. Inför besöket är det bra om eleverna känner till lite om kretslopp och återvinning. Detta skolprogram tar 60 minuter och hålls året runt, för max 25 elever i Naturens Hus, Bergianska trädgården. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Fran_ravara_till_vara_gr13_02verG www.vetenskapenshus.se 6 Hur långt kan ett frö flyga? Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3 Visste du att en kokosnöt kan flyta över 500 mil i havet för att sedan spolas upp på en strand och gro, medan jordnötsplantan själv borrar ner sina frukter direkt i jorden? Det finns många olika sätt som växterna sprider sina frukter och frön på. Växterna får hjälp med fröspridning på många sätt Teori och laboration I det här skolprogrammet undersöker vi hur olika frukter och frön kan förflytta sig. Vad är egentligen en frukt och vad har den för funktion? Vi berättar att alla frukter har börjat som blommor. Vi lär oss att alla frukter har frön som gror och växer upp till nya plantor. Eleverna arbetar utomhus i grupper och letar efter frukter och frön. De funderar på hur frukterna de samlat förflyttar sig med hjälp av vind, vatten eller djur. Anknytning till kursplan Enklare naturvetenskapliga undersökningar samt fältstudier och observationer i närmiljön. Växters livscykler, växter i närmiljön, namn på några vanligt förekommande arter. Inför besöket kan det vara bra att tala om växternas livscykel. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls utomhus intill Naturens Hus i Bergianska trädgården under perioden aug-sep, för max 32 elever. Det är viktigt att klä sig för att vara utomhus. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Hur_langt_kan_ett_fro_flyga_grF3_03verG www.vetenskapenshus.se 7 I Linnés fotspår Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 6 Vi reser tillbaka till 1700-talet för att gå en vandring genom Bergianska trädgården och genom Carl von Linnés liv. Hur levde Linné och vad gjorde han för vetenskapen? Vi möter också många intressanta växter, både svenska och exotiska, som Linné och hans lärjungar mötte och studerade. Carl von Linné på vår hundrakronorssedel Teori och laboration Besöket består av en vandring i Bergianska trädgården, där vi följer Linnés liv i mer eller mindre kronologisk ordning – från uppväxten i Småland och läkarutbildningen, till Lapplandsresan och lärjungarnas äventyr ute i världen. På vägen tar vi upp hur det var att leva i 1700-talets Sverige, dåtidens läkekonst och läkeväxter, samt några av Linnés bidrag till taxonomin och systematiken – och hur dessa upptäckter förhåller sig till dagens vetenskap. Anknytning till kursplan Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara naturen; skildringar av livet förr och nu; arter i närmiljön samt hur arter kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Inför besöket, i samband med bokning kan du som lärare önska nivå på undervisningen. Skolprogrammet kan fungera antingen som en introduktion till studier om Linné och växter eller som en fördjupning. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls för max 20 elever. Samlingsplats utanför Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Detta skolprogram kan med fördel kombineras med Växtdetektiven, som passar bra att genomföra i halvklass parallellt med detta program. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_I_Linnés_fotspår_grF6_04verF www.vetenskapenshus.se 8 Istidsspår Skolprogram i geologi för grundskolan åk 1-3 Vi lever i en föränderlig värld där rinnande vatten, vågor, glaciärer och kontinentalplattors rörelser ständigt formar vår omgivning. De senaste istiderna har med stor kraft påverkat landskapet och lämnat många olika spår. Inlandsisen har format landskapet och gett oss sjöar och våtmarker Teori och laboration Istidsspår är en vandring i Bergianska trädgården där vi studerar några olika spår som lämnats efter den senaste istiden, samt talar om hur vi idag använder det material som inlandsisen och smältvattnet har lämnat efter sig. Vi tar upp begrepp som flyttblock, rullstensåsar, isräfflor och landhöjning. Dessutom talar vi om istidsspårens samhällsnytta förr och nu. Några av frågorna som belyses är var det är bäst att odla eller placera våra bostäder, men vi berör även rullstensåsarnas förmåga att rena vatten. Anknytning till kursplan Genom enklare fältstudier och observationer i närmiljön tar vi upp berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Inför besöket är det bra om man har introducerat istiden och talat om några olika istidsspår och plattektonik. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls apr-okt i Bergianska trädgården. Det är viktigt att tänka på att klä sig efter vädret. Aktiviteten går att hålla för max 25 elever, men fungerar bäst i halvklass. Istidsspår kan gärna kombineras med något annat skolprogram för andra halvan av gruppen, som Mineraldetektiv eller Kontinenter på drift. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Istidsspar_gr13_05verG www.vetenskapenshus.se 9 Jul i växthuset Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 6 Saffran, ingefära och kakao. Vad vore väl julen utan alla de växter som förgyller vår mörka vinterperiod med dofter, smaker och härliga färger från världens alla hörn. En dyr krydda med många förfalskningar Teori och laboration Vilka kryddor döljer sig i pepparkakan, hur växer kanel och hur gör man choklad? Följ med på en vandring och upptäck några av julens viktiga växter i Edvard Andersons växthus med besök i både tropikerna, öknen och medelhavsområdet. Anknytning till kursplan Ett inspirationsbesök med betoning på julens växter och med en upplivande blixtvisit på varmare breddgrader. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Under en kort period i adventstid anordnar vi en 45 minuters vandring i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Aktiviteten utförs med max 20 elever. Tidigare år har vi tagit emot grupper i Bergianska trädgårdens inspirerande julutställning i Gamla orangeriet, men detta år anordnas det tyvärr ingen utställning, så denna aktivitet ersätter Jul i Bergianska. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Jul_i_växthuset_grF6_06verH www.vetenskapenshus.se 10 Kontinenter på drift Skolprogram i geologi för grundskolan åk 1-3 Sverige är ute på en ständig resa jorden runt. Följ med på denna resa framåt och bakåt i tiden till när vårt land låg vid ekvatorn, när det fanns vulkaner i Skåne och när man kunde bada i det urgamla Tethyshavet. Spår efter bergskedjeveckning Teori och laboration Vi tar upp vad som händer när kontinentalplattor glider isär och kolliderar. Veckning av bergskedjor, jordbävningar och olika typer av vulkaner berörs. Vi bygger Pangea, funderar på hur det kan finnas fossiler från havet i Himlaya, tittar på en animation för att se hur jorden har förändrats de senaste 500 miljoner åren. Vi gör en bergartsövning, där eleverna får sortera bergarter i sedimentära, metamorfa samt magmatiska yt- (vulkaniska) och djupbergarter. Grunden är att man i en sten kan avläsa hur den har bildats och vad den har varit med om. Eleverna får varsitt fossil eller bergart med sig hem efter avslutat pass. Anknytning till kursplan Jordgloben, kontinenternas och världshavens lägen, naturens processer, plattektonik samt hur jordytan formas och förändras. Inför besöket är det bra att ha gått igenom världsdelarna, och haven och att jordens yta ständigt förändras och består av kontinentalplattor. Aktiviteten tar 60 minuter, utförs med max 15 elever/halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva, förslagsvis Mineraldetektiv, Istidsspår eller Tropisk hetta. Vi håller till i Naturens Hus, Bergianska trädgården. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Kontinenter_på_drift_gr13_18verH www.vetenskapenshus.se 11 Mat från hela världen Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 6 Hur långt reser bananerna innan den hamnar i elevernas magar? Vi tar reda på varifrån vår mat kommer och studerar växternas roll som föda åt oss. I det tropiska växthuset kan vi se några viktiga nyttoväxter. Bananstock i Victoriaväxthuset Teori och laboration Vi funderar över varifrån vår mat kommer. Med de yngsta tar vi upp vad som är växter respektive djur. Vad har de ätit till frukost eller ska äta till lunch? Vilka djur brukar de äta? Med de äldre tar vi upp varifrån maten kommer, ursprung samt var den odlas. Hur påverkas vår miljö beroende på vad vi väljer? Vi pratar om hur vi som konsumenter påverkar både människor och miljö. Vi gör en övning anpassad efter årskurs och avslutar i växthuset där eleverna får se några av växterna vi har undersökt. Anknytning till kursplan Året runt i naturen. Natur och samhälle. Människans påverkan på naturen. Biologisk mångfald. Lokala ekosystem. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 60 eller 90 minuter och utförs för max 30 elever i Naturens Hus och Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Mat_fran_hela_varlden_grF6_07verH www.vetenskapenshus.se 12 Mineraldetektiv Skolprogram i geologi för grundskolan F-åk 6 Vi arbetar naturvetenskapligt och systematiskt för att undersöka, identifiera och fascineras av mineral i olika färger och former. Efter denna upplevelse kommer en vanlig sten att bli ett spännande mineral – vi kommer att se stenen med en geologs ögon! En mineralnyckel används för att identifiera olika mineral Teori och laboration Vi arbetar som geologer, beskriver och identifierar några av Sveriges vanligaste mineral. Eleverna får själva upptäcka skillnader på till synes lika mineral och sätta ord på skillnaderna. För de äldre eleverna så inför vi också de naturvetenskapliga beskrivande begreppen som mussligt brott och fettglans, som man hittar i mineralhandböcker. Vi går även igenom och testar hur man kan identifiera mineral med hjälp av streckfärg, magnetism och hårdhet. Som avslutning får eleverna med hjälp av en bestämningsnyckel och sina nyvunna kunskaper identifiera ett antal okända mineral. De får också med sig ett mineral hem. Aktiviteten har utvecklats i samarbete med professor Alasdair Skelton på Stockholms universitet, Institutionen för geologiska vetenskaper. Anknytning till kursplan Observationer och naturvetenskapliga undersökningar. Utforska materials olika egenskaper, sortera föremålen efter deras egenskaper. Inför besöket är det bra om eleverna är bekanta med en bestämningsnyckel. Aktiviteten tar 60 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva, t.ex. Naturlig matematik, Kontinenter på drift eller Tropisk hetta. Vi håller till i Naturens Hus, Bergianska trädgården. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Mineraldetektiv_grF6_08verG www.vetenskapenshus.se 13 Pollen, frön och frukter Skolprogram i biologi för grundskolan åk 4-6 Hur gör insektfångande växter för att undvika att fånga sina pollinatörer och varför är chilifrukten så stark? Vi tittar på märkliga och fascinerande exempel på pollination och frukt- och fröspridning ute i Bergianska trädgården och dess växthus. Humlan bär ett tungt lass Teori och laboration Vi doftar och tittar på blommor med annorlunda pollinatörer som asflugor, fladdermöss och fåglar. Vi studerar frukter som ska bäras iväg av myror, flyta över haven eller ätas av elefanter. Besöket kan anpassas efter önskemål och fokus kan ligga antingen på pollination eller frukt- och fröspridning. Aktiviteten går bra att kombinera med NTA-aktiviteten Frö-frö. Anknytning till kursplan Växternas livscykel, samband mellan organismer i ekosystem, ekologiska samband och enkla observationer. Inför besöket är det bra om eleverna vet vad pollination är och känner till några vanliga pollinatörer samt vet vad en frukt är. Besöket tar 60 minuter och utförs med max 32 elever, men halvklass rekommenderas. Aktiviteten genomförs i Bergianska trädgården och i Victoriaväxthuset under april-september. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Pollen_fron_och_frukter_gr46_19verH www.vetenskapenshus.se 14 Regnskogsträd eller ökenväxt Skolprogram i biologi för grundskolan åk 1-6 Hur kan växter överleva i öknen? Genom årmiljonerna har växterna anpassat sig till varma torra öknar, höga berg och fuktiga regnskogar. Kaktusar i ökenmiljö Teori och laboration Vi talar om jordens klimatzoner, vad som påverkar klimatet och studerar växters anpassningar till torka, ljusbrist och brand. Vi gör en vandring i Edvard Andersons växthus där vi studerar och besöker en tropisk låglandsregnskog, öknar i Kalifornien och södra Afrika samt medelhavsområdets varmtempererade klimat. Anknytning till kursplan Europeiska natur- och kulturlandskap, växters liv och ekosystem. Inför besöket är det bra om eleverna är bekanta med jordens klimatzoner. Aktiviteten tar 60 minuter och utförs med max 16 elever och kan kombineras med annan aktivitet för andra halvan av gruppen. Besöket genomförs i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Samlingsplats utanför Edvard Andersons växthus. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Regnskogstrad_eller_okenvaxt_gr16_16verH www.vetenskapenshus.se 15 Skördetid Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 2 Morötter, broccoli, paprika och tomater är grönsaker som vi alla känner till. Men vilken del av växten är det vi äter? Är det rötter, frukter, stammar eller kanske blomknoppar? Hur känns det på tungan och hur låter det när vi undersöker olika grönsaker med munnen? Grönsaker redo att undersökas Teori och laboration Vi tar upp växtens olika delar och talar om deras funktion. Eleverna undersöker själva vanliga grönsaker som t.ex. sallat, palsternacka, morot, tomat och blomkål och funderar på vilken del av växten det är. Är det en rot, stam, blad eller kanske en blomma? Eleverna undersöker sedan grönsakerna genom att smaka på dem. Smakar de sött eller beskt och hur låter det när man tuggar? Som avslutning går vi till Bergianska trädgårdens köksväxtland och ser hur grönsakerna växer. Detta skolprogram passar bra som uppföljning på vårt skolprogram Titta det gror. Anknytning till kursplan Observationer i närmiljön och enkla naturvetenskapliga undersökningar. Växters livscykler. Namn på vanligt förekommande arter. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 60 minuter och utförs utomhus under augsep, för max 25 elever men vi rekommenderar halvklass. Besöket kan kombineras med Hur långt kan ett frö flyga. Vi träffas vid Naturens Hus i Bergianska trädgården. Det är viktigt att klä sig för utomhusvistelse. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Skordetid_grF2_09verG www.vetenskapenshus.se 16 Titta det gror Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 2 Alltifrån små örter till gigantiska träd har alla börjat sitt liv som ett frö. Ett frö kan vara stort som en kokosnöt eller litet så att man knappt ser det. I detta skolprogram undersöker vi frön och talar om hur de gror. Vi sår ett frö och lär oss mer om växternas livscykel Teori och laboration Vi undersöker Limabönor och går igenom fröets olika delar och funktion samt funderar på hur man på bästa sätt sår ett frö så att det kan gro. Vi tar även upp växternas livscykel och pratar om vilka frön vi äter. Vi avslutar med att alla barn får så frön som de tar med tillbaka till skolan för att följa vidare under livscykeln. Följ gärna upp aktiviteten med Skördetid eller Hur långt kan ett frö flyga, under hösten. Anknytning till kursplan Växters livscykler och anpassningar. Namn på några vanligt förekommande arter. Inför besöket krävs inga förberedelser. Vi håller till i Naturens Hus i Bergianska trädgården. Aktiviteten tar 60 minuter under april-juni och kan genomföras i helklass med max 25 elever, men vi rekommenderar halvklass. Vi är delvis utomhus varför det är viktigt att klä sig för utomhusvistelse. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Titta_det_gror_grF2_10verF www.vetenskapenshus.se 17 Tropisk hetta Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3 Följ med på en utflykt till tropikerna där vi upplever den tropiska hettan och smakar på tropikerna. Utflykt till tropikerna där jättenäckrosen växer Teori och laboration Vi upplever det tropiska klimatet och artrikedomen i ett av växthusen i Bergianska trädgården. Vi tittar närmare på några tropiska nyttoväxter som banan, ris, kakao och kanel. Vi visar var tropikerna ligger och vad som kännetecknar de tropiska regnskogarna som exempelvis stora blad, lianer och epifyter. Anknytning till kursplan Ett inspirationsbesök som lär oss namnen på några vanligt förekommande arter. Inför besöket är det bra att titta på en karta eller glob och se var ekvatorn och tropikerna ligger. Aktiviteten tar 45 minuter och hålls för max 20 elever, men det fungerar bäst i halvklass. Vi samlas vid Victoriaväxthuset. Skolprogrammet genomförs främst under maj-september, men går även andra perioder. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Tropisk_hetta_grF3_12verG www.vetenskapenshus.se 18 Trädvandring Skolprogram i biologi för grundskolan åk 3-6 Vad finns det för olika träd och hur använder vi oss av dem? Under en vandring i Bergianska trädgården lär sig eleverna mer om vanliga och ovanliga träd. Gingkoträdets vackra grönska Teori och laboration Vi bekantar oss med våra vanliga trädarter, vad vi använder dem till nu och i ett historiskt perspektiv. Vi tar också upp några ovanliga träd och belyser deras spännande historia och användning. De yngsta eleverna får pressa blad att ta med sig hem. Vår vandring i Bergianska trädgården kan vid önskemål om möjligt avslutas med besök i ett växthus. Anknytning till kursplan Enkla fältstudier. Ekosystemtjänster berörs. Några namn på vanligt förekommande arter. Inför besöket är det möjligt att önska vilka träd vi ska berätta om. Eleverna kan ha arbetat med träd som tema inför besöket och aktiviteten blir då en avslutning eller fördjupning. Det går också bra att besöka oss som en introduktion inför arbete med träd. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls under perioden maj-sep för max 32 elever. Det är viktigt att klä sig för utomhusvistelse. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Tradvandring_gr36_11verG www.vetenskapenshus.se 19 Under ytan Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3 Vilka småkryp och andra organismer gömmer sig i våra vatten? Vi undersöker det myllrande livet under vattenytan och håvar upp ryggsimmare, vattenskorpioner och andra spännande små djur från Bergianska trädgårdens dammar. Dammsnäckan kan gömma sig väl! Teori och laboration Vi pratar om vilka djur som är växtätare respektive rovdjur, hur djuren tar upp syre, hur de undviker att bli uppätna och hur de kan förflytta sig. Vi tar även upp olika djurs livscykler, som till exempel trollsländans. Eleverna får själva håva och upptäcka den mångfald som döljer sig under vattenytan. Djuren samlas i ett akvarium och som avlutning sätter vi oss runt akvariet och berättar om djuren vi håvat upp. Anknytning till kursplan Enkla fältstudier och observationer av några vanliga djur i dammen. Näringskedjor. Inför besöket behövs inga speciella förberedelser. Aktiviteten genomförs utomhus under april-juni, så det är viktigt att klä sig rätt. Ta gärna med föräldrar eller andra vuxna, eftersom det krävs en del tillsyn. Aktiviteten tar 75 minuter och kan utföras med helklass, 32 elever. Vi träffas vid Naturens Hus i Bergianska trädgården. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Under_ytan_grF3_13verI www.vetenskapenshus.se 20 Växtdetektiv Skolprogram i biologi för grundskolan åk 1-3 Kronbladen är rosa och bladen flikiga. Den rödaktiga stjälken är hårig, alldeles klibbig och luktar illa… Vilken växt kan det vara? Vi gör som Linné - beskriver växterna, och med hjälp av ledtrådar som färg och doft tar vi oss fram till rätt art. Hm, hur många kronblad har blomman? Teori och laboration Vi går igenom växtens olika delar och funderar på hur man kan beskriva en växt. Eleverna tar fram ett växtsignalement och söker efter en fingerat ”försvunnen växt”. Med hjälp av lupp och ledtrådar som hårig eller klibbig stjälk, samt färg och doft leds vi fram till rätt växt. Avslutningsvis får varje grupp pressa sin växt och ta med sig tillbaka till skolan tillsammans med gruppens växtbeskrivning. Anknytning till kursplan Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text. Inför besöket behövs inga förberedelser, men det är bra om eleverna känner till Linné. Aktiviteten genomförs utomhus under maj-juni och tar 60 minuter och kan utföras med helklass, 25 elever, men halvklass rekommenderas. Det passar bra att kombinera med annan aktivitet i halvklass, exempelvis I Linnés fotspår där vi lär oss mer om Linné eller Under ytan. Vi håller till vid Naturens Hus, Bergianska trädgården. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Vaxtdetektiv_gr13_14verH www.vetenskapenshus.se 21 Växter till nytta och nöje Skolprogram i biologi för grundskolan åk 4-6 Växterna ger oss bland annat mat, läkemedel, byggnadsmaterial och bränsle och de förgyller vår tillvaro både till vardags och fest. Under vår vandring berättar vi om hur vi använder och har använt växter genom tiderna. Kakaofrukten växer direkt på trädets huvudstam Teori och laboration Besöket kan beroende på årstid genomföras i Edvard Andersons växthus eller utomhus i Bergianska trädgården, med avslutande besök i Victoriaväxthuset. Edvard Andersons växthus: Vi berättar om några av våra viktiga nyttoväxter från medelhavsområdet och tropikerna och upplever deras olika livsmiljöer. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt aktuell forskning. Bergianska trädgården och Victoriaväxthuset: Vi berättar om många av våra svenska och tropiska nyttoväxter. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt forskning. Anknytning till kursplan Natur och samhälle. Fotosyntes och biologisk mångfald, namn på vanliga arter. Biologin och världsbilden. Historiska och nutida upptäckter. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten går att anpassa efter önskemål, exempelvis med fokus mot läkeväxter, köksväxter, fiberväxter eller annat. Besöket kan göras som en introduktion till arbete med våra nyttoväxter, men också som en avslutning eller fördjupning. Önskad nivå på innehåll meddelas vid bokning. Aktiviteten tar 60 minuter, kan utföras med 16 elever, och kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Vaxter_till_nytta_och_noje_gr46_15verI www.vetenskapenshus.se 22 Det låter och lyser Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6 Studera ljud och ljus genom demonstrationer och laborationer med linser, speglar och ett dataprogram samt besök Lasergrottan med interaktiva optiska experiment. Världen genom ett par gitterglasögon Teori och laboration Vi pratar om och demonstrerar hur ljud uppstår genom svängningar och hur ljud och ljus utbreder sig. Genom demonstrationer får eleverna själva uppleva att vitt ljus består av olika färger, och se skillnader på olika lampor. Eleverna får studera ljusets brytning och reflektion i linser och speglar, och undersöka hur färgerna på en dataskärm uppstår med hjälp av ett dataprogram för färgblandning. Vi besöker Lasergrottan där eleverna får studera optiska fenomen som laser, holografi och fluorescens. Anknytning till kursplan Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur med hjälp av olika sinnen. Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 120 minuter och utförs med max 32 elever som delas upp i två grupper. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Det later_och_lyser_gr46_05verF www.vetenskapenshus.se 23 Energiomvandlingar Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6 Vad är energi och hur kan den omvandlas? Eleverna ges en kort introduktion om energi och får sedan arbeta praktiskt genom att undersöka och jämföra olika energiomvandlingar. Vi kör olika ångmaskiner, genererar egen ström och undersöker elektriska kretsar. Energiomvandling från handrörelse till lysande lampor Teori och laboration Vi pratar om vad energi är och att den inte kan förstöras eller skapas. Vi tittar på vilka olika energiformer som finns, och diskuterar hur de kan omvandlas mellan varandra. Vi diskuterar energikällor, energibärare och energianvändning, och tittar på framdrivning av fordon. Eleverna får generera ström med vev-generatorer och solceller samt omvandla elenergin till olika energiformer. Eleverna provar på att köra ångmaskiner och kan tävla mot varandra. Anknytning till kursplan Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Elektriska kretsar och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Några historiska (ångmaskinen) och nutida (solcellen) upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Inför besöket bör eleven ha kunskap om energiomvandlingar och bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Energiomvandlingar_gr46_01verF www.vetenskapenshus.se 24 Inspiration: Lasergrottan och supraledning Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6 Vi demonstrerar bland annat supraledning och gör experiment med flytande kväve. Lasergrottan ger oss många exempel på tillämpningar och spännande fenomen inom optiken. Denna aktivitet fungerar utmärkt som en introduktion till de naturvetenskapliga ämnena eller som en inspirerande aktiviteter inom fysik. När laserstrålar gå igenom några olika linser visar sig ljusets egenskaper Teori och laboration Vandring i Lasergrottan. Vi vandrar runt i en interaktiv utställning på ca 60 kvm. Här finner vi 30 olika experiment i mörkret, som visar på ljusets egenskaper och användningsområden. ”Hur skapar man ett hologram?”. ”Led en laserstråle genom olika linsformer”, ”UV-ljus i praktiken” är några av temana. Supraledning och flytande kväve. Vi fryser ner olika saker i flytande kväve, och visar fascinerande saker man kan göra med en vätska som har en kokpunkt på -196°C. Bland annat kyler vi ner supraledande material så att vi kan få dem att sväva över en magnetbana. Anknytning till kursplan Fysiken och världsbilden. Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Inspiration_Lasergrottan_supraledning_gr46_02verF www.vetenskapenshus.se 25 Rymdresor Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6 Skicka ut en raket i omloppsbana och försök att resa ut ur planetsystemet. Vi använder ett simuleringsprogram som heter Kerbal. Jebediah Kerman på utflykt på månen med hemplaneten Kerbin i bakgrunden Teori och laboration Vi går igenom teorin bakom raketuppskjutning och omloppsbanor. Med hjälp av datorprogrammet Kerbal kan eleverna själva testa att skicka upp en raket i omlopp. Eleverna kan också prova på att resa ut ur planetsystemet. Programmet har en mycket avancerad simuleringsmotor som gör att man får en realistisk bild av hur man reser i rymden. Vi avslutar med en diskussion av de erfarenheter eleverna fått av sina försök. Anknytning till kursplan Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas. Människan i rymden och användningen av satelliter. Inför besöket bör eleverna känna till lite om krafter och rörelse. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Rymdresor_gr46_13verF www.vetenskapenshus.se 26 Upptäck stjärnhimlen Skolprogram i fysik för grundskolan åk 1-3 Vad är egentligen skillnaden på natt och dag? Hur rör sig månen runt jorden? Eleverna får med hjälp av modeller och datorprogram upptäcka stjärnhimlen, vårt solsystem, dag och natt samt månens faser. Tydliga modeller besvarar många frågor om vårt solsystem Teori och laboration Vi pratar om solen, månen och hur det är att leva på rymdstationen ISS. Eleverna får lära sig om jordens, solens och månens rörelse i förhållande till varandra och hur dessa kan förklara månens faser, dag och natt samt stjärnhimlens utseende på olika tider av året. Genom att studera modeller av solsystemet får eleverna en tydlig bild av himlakropparnas rörelse och kan därifrån dra slutsatser om uppkomsten av dag och natt samt månens faser. Eleverna får studera stjärnhimlens utseende vid olika tider på året med datorprogrammet Stellarium. Anknytning till kursplan Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 120 minuter och utförs med max 32 elever som delas upp i två grupper. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_stjarnhimlen_gr13_03verF www.vetenskapenshus.se 27 Upptäck vårt solsystem Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6 Vad ser vi på himlen en klar natt? Hur beskriver man årstider, mån- och solförmörkelse? Hur är det att leva på rymdstationen ISS? Eleverna studerar stjärnhimlen, planeternas rörelser, dag och natt samt årstider med hjälp av modeller och ett dataprogram. Stjärnhimlen och planeterna illustreras med tydliga modeller Teori och laboration Vi pratar om solen och planeterna, och om hur det är att leva på rymdstationen ISS. Vidare får eleverna studera modeller av solsystemet där de själva kan se hur jordens rörelse ger upphov till variation i dagens längd och dra egna slutsatser om årstidernas uppkomst. Med dataprogrammet Stellarium får eleverna studera hur stjärnhimlens utseende och planeternas position på himlen varierar under året. Anknytning till kursplan Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. Människan i rymden. Inför besöket är det bra om eleverna känner till solsystemets olika delar. Aktiviteten tar 120 minuter och utförs med max 32 elever som delas upp i två grupper. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_vart_solsystem_gr46_04verF www.vetenskapenshus.se 28 Färgläggning Skolprogram i matematik för grundskolan åk 6 Kan matematik vara så här kul? Går det att täcka ett spelbräd med klossar som har en viss form? I en lekfull aktivitet där problemlösning står i fokus introducerar vi eleverna till problemlösning av lite annorlunda typ. Genom att testa sig fram och färglägga spelbrädet upptäcks snart mönster som motiverar förvånande lösningar på problemen! Färgläggning med hjälp av färgade klossar och ett bräde Teori och laboration Vi lär oss en exotisk teknik – nämligen att ”färglägga”. Denna metod härstammar från ett område inom kombinatorik och används ofta inom tävlingsinriktad matematik. Med hjälp av logik och färgläggning lär sig eleverna snabbt att dra stringenta, matematiska slutsatser. Eleverna arbetar i mindre grupper och med hjälp av spelplaner, färgpennor, klossar och brickor får eleverna i uppdrag att svara på kluriga frågor. Slutsatserna redovisas sedan och eleverna får öva sig på att föra matematiska resonemang och på att kommunicera matematik med varandra. Anknytning till kursplan Resonemangsförmåga övas. Analys av valda strategier och diskussion kring lösningar. Inför besöket krävs inga förberedelser. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! MA_Farglaggning_gr6_01verF www.vetenskapenshus.se 29 Kodning Skolprogram i matematik för grundskolan åk 6 Går det att använda matematik för att skapa eller knäcka koder? Hur kan man skicka meddelanden på ett säkert sätt och hur räknar en dator? I skolprogrammet Kodning tar vi reda på detta genom att bland annat undersöka den binära talbasen med våra 8-bitsenheter. Problemlösning med våra binärlådor Teori och laboration Det binära talsystemet ligger till grund för hur datorer räknar och handskas med tal. Vi människor är däremot mer vana vid och införstådda med hur det decimala talsystemet fungerar. Det visar sig att det inte är något speciellt med de här talbaserna utan att tal kan representeras i vilken talbas som helst utan att reglerna för hur vi räknar ändras. Eleverna får diskutera för- och nackdelar med olika talbaser och konstruera egna representationer av tal. Anknytning till kursplan Taluppfattning, aritmetik och algebra. Problemlösning. Föra matematiska resonemang och skapa strategier för problemlösning. Positionssystem, talbas, binära tal och algoritm. Inför besöket kan det vara bra att ha pratat om vad en talbas är. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! MA_Kodning_gr6_02verF www.vetenskapenshus.se 30 Naturlig matematik Skolprogram i matematik för grundskolan F-åk 3 Hur många stenar får det plats i en kvadrat? Kan alla tal läggas i kvadrater eller finns det speciella kvadrattal? Genom konkreta aktiviteter och naturinspirerade arbetsmaterial närmar vi oss dessa frågor och upptäcker några av de positiva heltalens allra mest grundläggande egenskaper. Kvadrattal tas fram på en rutig duk med vackra stenar Teori och laboration Genom att undersöka vilka tal som går att lägga i kvadrater och rektanglar inser vi att alla tal inte har samma egenskaper. Med hjälp av vackra stenar och rutmönster upptäcker vi de första kvadrattalen. Arbetet sker i mindre grupper och eleverna får motivera och berätta om sina slutsatser för varandra. Förutom att vi pratar om kopplingen mellan tal och geometriska objekt så befästs även räkneramsan för de allra yngsta. Anknytning till kursplan Taluppfattning, räknefärdighet med multiplikation, kvadrater, rektanglar och andra geometriska objekt. Naturliga tal utifrån ett geometriskt perspektiv. För elever i åk 2-3 tar vi även upp något om primtal och lägger fokus på multiplikation. Inför besöket passar det bra att prata om vilka egenskaper en kvadrat har. Aktiviteten tar 60 minuter, utförs i halvklass och kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva – förslagsvis Mineraldetektiv. Vi håller till i Naturens Hus i Bergianska trädgården där det går bra att äta medhavd matsäck. Tänk på att det kan behövas flera vuxna som följer med gruppen. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! MA_Naturlig_grF3_03verF www.vetenskapenshus.se 31 Trassel Skolprogram i matematik för grundskolan åk 6 Kan tilltrasslade rep verkligen ha något med matematik att göra? I allra högsta grad visar det sig. Vi undersöker hur en speciell typ av knutar, så kallade trassel, kan beskrivas med rationella tal och därför kan knytas upp med hjälp av gammal hederlig bråkräkning. Två tilltrasslade rep reder vi ut med bråkräkning Teori och laboration Laborationen bjuder på en både oväntad och lekfull användning av bråkräkning. I mindre grupper trasslar vi först upp knutar enligt samma regler som vi trasslade till dem. Därefter får vi bekanta oss med en hopparning mellan de knutar vi konstruerat och de rationella talen. Hopparningen bevarar också struktur så att vi med hjälp av bråkräkning bokstavligt talat kan räkna ut hur knutarna ska lösas. Anknytning till kursplan Problemlösning, taluppfattning, bevisföring och bråkräkning. Matematiska formuleringar av frågeställningar. Föra matematiska resonemang. Hitta strategier för problemlösning samt reflektera över valda strategier. Inför besöket kan det vara bra att repetera grundläggande bråkräkning. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! MA_Trassel_gr6_04verF www.vetenskapenshus.se 32 Cellen Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9 Vad är en cell och vad sker i den? Att förstå cellen och dess mekanismer är central kunskap i dagens samhälle när vi ska förstå våra kostbehov, läkemedelsmekanismer och förstå livets utveckling i allmänhet. Vi går igenom cellens organeller och låter eleverna jobba med både färdiga vävnadspreparat och egna mikroskoppreparat. Mikroskopiering av en växtcell Teori och laboration Vi förklarar hur cellen är uppbyggd och vad de olika organellerna har för funktioner. Eleverna får lära sig använda faskontrastmikroskop och studera färdiga vävnadspreparat samt bereda prover från höinfusion, växtceller och egna infärgade celler, som eleverna även har möjlighet att fotografera. Anknytning till kursplan Kropp och hälsa. Biologins metoder och arbetssätt. Biologi och världsbilden. Inför besöket är det en fördel om eleverna har viss laborationsvana och kan använda mikroskop. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Cellen_gr79_01verF www.vetenskapenshus.se 33 Genetik Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9 Förändringar i DNA leder till en genetisk variation hos en art. Vi studerar bananflugan (Drosophila melanogaster) och låter eleverna förstå att förändringar i DNA leder till synliga förändringar hos flugorna. De får också lösa korsningsscheman och knyta an den Mendelianska genetiken med Darwins evolution så att de förstår kopplingen mellan genetisk variation och det naturliga urvalet. Med bananflugans hjälp kan vi studera flera intressanta mutationer Teori och laboration Besöket inleds med en introduktion där vi förklarar strukturen i DNA och hur mutationer kan uppkomma, och vi leder detta resonemang vidare till de bananflugor eleverna sedan får studera tillsammans med korsningsscheman. Den genetiska variationen kopplas ihop med evolutionen och vi visar hur man bygger upp ett fylogenetiskt träd med hjälp sekvensinformation. Föreläsningen är interaktiv med eleverna med hjälp av mentometrar/klickers. Anknytning till kursplan Natur och samhälle. Kropp och hälsa. Biologins metoder och arbetssätt. Biologi och världsbilden. Inför besöket behöver eleverna kunna använda stereoluppar och bör känna till Mendels ärftlighetslära. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Genetik_gr79_02verF www.vetenskapenshus.se 34 I Linnés fotspår Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9 Vi gör en vandring genom Bergianska trädgården och genom Carl von Linnés liv. Hur levde Linné och vad gjorde han för vetenskapen? Vi möter också många intressanta växter, både svenska och exotiska, som Linné och hans lärjungar mötte och studerade. Carl von Linné på vår hundrakronorssedel Teori och laboration Besöket består av en vandring i Bergianska trädgården, där vi följer Linnés liv i mer eller mindre kronologisk ordning – från uppväxten i Småland och läkarutbildningen, till Lapplandsresan och lärjungarnas äventyr ute i världen. På vägen tar vi upp hur det var att leva i 1700-talets Sverige, dåtidens läkekonst och läkeväxter, samt några av Linnés bidrag till taxonomin och systematiken – och hur dessa upptäckter förhåller sig till dagens vetenskap. Vi avslutar med ett besök i tropikerna. Anknytning till kursplan Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Inför besöket krävs inga förberedelser. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls för max 20 elever under maj-sept. Samlingsplats utanför Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Detta skolprogram kan med fördel kombineras med Regnskogsträd eller ökenväxt, som passar bra att genomföra i halvklass parallellt med detta program. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_I_Linnés_fotspår_gr79_04verF www.vetenskapenshus.se 35 Jul i växthuset Skolprogram i biologi för grundskolan för åk 7-9 Saffran, ingefära och kakao. Vad vore väl julen utan alla de växter som förgyller vår mörka vinterperiod med dofter, smaker och härliga färger från världens alla hörn? Några av julens växter som växer i Sverige Teori och laboration Vilka kryddor döljer sig i pepparkakan, hur växer kanel och hur gör man choklad? Följ med på en vandring och upptäck några av julens viktiga växter i Edvard Andersons växthus med besök i både tropikerna, öknen och medelhavsområdet. Anknytning till kursplan Ett inspirationsbesök med betoning på julens växter och med en upplivande blixtvisit på varmare breddgrader. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Under en kort period i adventstid anordnar vi en 45 minuters vandring i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Aktiviteten utförs med max 20 elever. Tidigare år har vi tagit emot grupper i Bergianska trädgårdens inspirerande julutställning i Gamla orangeriet, men detta år anordnas det tyvärr ingen utställning, så denna aktivitet ersätter Jul i Bergianska. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Jul_i_växthuset_gr79_03verF www.vetenskapenshus.se 36 Kärleksliv Skolprogram i biologi för grundskolan åk 8-9 Förälskelse, lust och preventivmedel är några aspekter av vårt kärleksliv som berörs under denna interaktiva föreläsning och växtvandring i Bergianska trädgården. Vi berättar om växterna i parfym, kosmetika och preventivmedel och tar upp hur människorna gjorde innan dagens preventivmedel fanns. Sveriges äldsta kondom Teori och laboration Hur lockar vi till oss någon? Vi anknyter till senaste forskningen och funderar över vad som kan vara lockande. Besöket består av en föreläsning i Naturens Hus samt en vandring i Bergianska trädgården, där vi tittar närmare på de växter som påverkar vårt välbefinnande och vår sexuella lust. Vad har p-piller och kondomer med växter att göra? Under en vandring i Bergianska trädgården berättar vi om växternas betydelse för vår sexualitet, lust och hälsa. Vi anknyter även till människoapornas sexualitet. Om tiden räcker till bekantar vi oss även med Linnés sexualsystem och drar kopplingar till hur växterna lockar till sig sina pollinatörer för sin förökning. Anknytning till kursplan Kropp och hälsa. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet och kärlek. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet på individnivå, global nivå och i ett historiskt perspektiv. Biologin och världsbilden. Historiska och nutida upptäckter. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter och utförs med max 32 elever, som delas upp i två grupper. Aktiviteten genomförs året om i Naturens Hus samt i Edvard Andersons växthus eller i Bergianska trädgården beroende på säsong. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Karleksliv_gr89_04verH www.vetenskapenshus.se 37 Mat från hela världen Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-8 Pasta, tacos eller fiskpinnar? Vi tar reda på varifrån vår mat kommer och hur den reser innan den hamnar på våra fat? I det tropiska växthuset kan vi se några viktiga nyttoväxter. Bananstock i Victoriaväxthuset Teori och laboration Vi funderar över varifrån vår mat kommer, grödornas ursprung samt var de odlas. Hur påverkas vår miljö lokalt och globalt beroende på våra val? Vi berör även hur dessa val påverkar människor, djur och natur samt gör en övning anpassad efter årskurs och avslutar i växthuset där eleverna får se några av de tropiska nyttoväxter som vi har undersökt. Anknytning till kursplan Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Våra möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter och utförs helst med halvklass, max 30 elever, i Naturens Hus och Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Mat_fran_hela_varlden_gr78_07verI www.vetenskapenshus.se 38 Mat, miljö och rättvisa Skolprogram i biologi för åk 9 Kväveläckage från åkrar, bananer från Costa Rica och genmanipulerad majs. Vi diskuterar hur maten vi äter odlas, transporteras och förädlas. Vilka val kan man göra i mataffären? Hur påverkar våra matvanor människor, djur, natur och miljö i andra länder? Äpplen från trädgården eller från kontinenten? Teori och laboration Vi diskuterar vilken miljöpåverkan vår matproduktion har och hur våra val kan förändra och påverka natur och levnadsförhållanden i världen. Vi pratar om hur vårt sätt att bruka jorden har förändrats historiskt och hur detta har påverkat miljön och den biologiska mångfalden. Olika miljömärkningar och deras innebörd tas upp. Eleverna får under en övning fundera över olika aspekter på hållbar livsmedelskonsumtion. Vi avslutar med besök i ett växthus för att närmare studera några olika tropiska kulturväxter som vi har studerat under övningen. Anknytning till kursplan Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Inför besöket är det en fördel om eleverna känner till skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling, samt har kännedom om olika typer av miljömärkning. Vi håller till i Naturens Hus och Edvard Andersons växthus, Bergianska trädgården. Aktiviteten tar 90 minuter och genomförs i halvklass, med max 20 elever året om. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Mat_miljo_och_rattvisa_gr9_09verF www.vetenskapenshus.se 39 Regnskogsträd eller ökenväxt Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9 Hur kan växter överleva torka i flera månader. Hur kan de växa högt upp i ett regnskogsträd utan rötter? Växter har genom årmiljonerna anpassat sig till varma torra öknar, höga berg och fuktiga regnskogar. Kaktusar i ökenmiljö Teori och laboration Vi talar om jordens klimatzoner, vad som påverkar klimatet och studerar växters anpassningar till torka, ljusbrist och brand. Vi gör en vandring i Edvard Andersons växthus där vi besöker en tropisk låglandsregnskog, öknar i Kalifornien och södra Afrika, samt medelhavsområdets varmtempererade klimat. Anknytning till kursplan Jordens klimat- och vegetationszoner, biologisk mångfald, evolution och ekosystem. Inför besöket är det bra om eleverna är bekanta med jordens klimatzoner. Aktiviteten tar 60 minuter och utförs med max 16 elever och kan kombineras med annan aktivitet för andra halvan av gruppen. Aktiviteten genomförs i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården under hela året. Samlingsplats utanför Edvard Andersons växthus. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Regnskogstrad_eller_okenvaxt_gr79_08verG www.vetenskapenshus.se 40 Växter till nytta och nöje Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9 Växterna ger oss bland annat mat, läkemedel, byggnadsmaterial och bränsle och de förgyller vår tillvaro både till vardags och fest. Under vår vandring berättar vi om hur vi använder och har använt växter genom tiderna. Kakaofrukten växer direkt på trädets huvudstam Teori och laboration Besöket kan genomföras i Edvard Andersons växthus eller utomhus i Bergianska trädgården med avslutande besök i Victoriaväxthuset. Edvard Andersons växthus: Vi berättar om några av våra viktiga nyttoväxter från medelhavsområdet och tropikerna och upplever deras olika livsmiljöer. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt aktuell forskning. Bergianska trädgården och Victoriaväxthuset: Vi berättar om många av våra svenska och tropiska nyttoväxter. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt forskning. Anknytning till kursplan Natur och samhälle. Fotosyntes och biologisk mångfald. Namn på vanliga arter. Biologin och världsbilden. Några historiska och nutida upptäckter. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten går att anpassa efter önskemål, exempelvis med fokus mot läkeväxter, köksväxter, fiberväxter eller annat. Besöket kan göras som en introduktion till arbete med våra nyttoväxter, men också som en avslutning eller fördjupning. Önskad nivå på innehåll meddelas vid bokning. Aktiviteten tar 60 minuter, kan utföras med 16 elever, och kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! BI_Vaxter_till_nytta_och_noje_gr79_07verI www.vetenskapenshus.se 41 Energiomvandlingar Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vad är energi och hur kan den omvandlas? Eleverna ges en kort introduktion om energi och får sedan arbeta praktiskt genom att undersöka och jämföra olika energiomvandlingar. Vi kör olika ångmaskiner, genererar egen ström och undersöker elektriska kretsar. Energiomvandling från handrörelse till lysande lampor Teori och laboration Vi pratar om energins oförstörbarhet och vilka energiformer som finns. Vi tar upp energikvalitet och vad det innebär för begränsningar med omvandlingar. Vi pratar om olika energikällor och att solen är ursprunget till de flesta. Vi diskuterar problem med energilagring. Vi tittar på framdrivning av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster. Eleverna får generera ström med vevgeneratorer och solceller, och får prova på att lagra energin i olika former. De får konstruera en egen ”energikedja” med så många energiomvandlingar som möjligt. Eleverna provar på att köra ångmaskiner och kan tävla mot varandra. Anknytning till kursplan Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Inför besöket bör eleven ha kunskap om energiomvandlingar och vara bekanta med enklare elektriska kopplingar. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Energiomvandlingar_79_01verF www.vetenskapenshus.se 42 Exoplaneter - transitmetoden Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer tagna med rymdteleskopet Spitzer. Vi analyserar bilder och mäter hur ljusstyrkan varierar och letar efter en förmörkelse från en planet. FOTO: NASA Teori och laboration Vi diskuterar hur man letar efter planeter runt andra stjärnor än solen. Vi går konkret igenom vad transitmetoden är och hur man använder den för att hitta planeter. Denna metod använder sig forskarna till exempel av för att undersöka om det finns möjlighet till liv på andra platser i universum. Eleverna får själva studera astronomiska bilder med hjälp av datorprogrammet ExoDo och leta efter en förmörkelse av en planet på en stjärna. Vi analyserar därefter mätdata. Anknytning till kursplan Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Fysikens metoder och arbetssätt. Inför besöket bör eleverna känna till solsystemets uppbyggnad och vara bekanta med Excel eller motsvarande. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Exoplaneter_transitmetoden_gr89_02verG www.vetenskapenshus.se 43 Inspiration: Lasergrottan och supraledning Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vi demonstrerar bland annat supraledning, och gör experiment med flytande kväve. Lasergrottan ger oss många exempel på tillämpningar och spännande fenomen inom optiken. Med experiment i Lasergrottan utforskar vi ljusets egenskaper Teori och laboration Vandring i Lasergrottan. Vi vandrar runt i en interaktiv utställning på ca 60 kvm. Här finner vi 30 olika experiment i mörkret, som visar på ljusets egenskaper och användningsområden. ”Hur skapar man ett hologram?”, ”Led en laserstråle genom olika linsformer” och ”UV-ljus i praktiken” är några av temana. Supraledning och flytande kväve. Vi fryser ner olika föremål i flytande kväve, och visar fascinerande saker man kan göra med en vätska som har en kokpunkt på -196°C. Bland annat kyler vi ner supraledande material så att vi kan få dem att sväva över en magnetbana. Anknytning till kursplan Fysiken och världsbilden. Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Inspiration_Lasergrottan_supraledning_gr79_03verF www.vetenskapenshus.se 44 Rymdresor Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Skicka ut en raket i omloppsbana och försök att resa till månen eller kanske till och med en planet. Vi använder ett simuleringsprogram som heter Kerbal. Raketuppskjutning från Kerbin Space Center Teori och laboration Vi går igenom teorin bakom raketuppskjutning och omloppsbanor. Med hjälp av datorprogrammet Kerbal kan eleverna själva testa att skicka upp en raket i omlopp. Nästa steg är att skicka raketen mot månen och få den i omlopp runt denna. Eleverna kan också prova på att resa ut ur planetsystemet eller till andra planeter. Programmet har en mycket avancerad simuleringsmotor som gör att man får en realistisk bild av hur man reser i rymden. Vi avslutar med en diskussion av de erfarenheter eleverna fått av sina försök. Anknytning till kursplan Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas. Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Inför besöket bör eleverna vara bekanta med begreppen hastighet, acceleration och kraft, samt hur de förhåller sig till varandra. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Rymdresor_gr79_13verF www.vetenskapenshus.se 45 Solcellens effektivitet Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Laboration med solceller för att öka förståelsen för begrepp som effekt och energiomvandling, med fokus på det vetenskapliga arbetssättet. Mätning av en solcells effekt Teori och laboration Vi diskuterar det naturvetenskapliga arbetssättet och introducerar några egenskaper hos solcellen. Vad menas med att arbeta vetenskapligt? Hur gör vi mätningar på till exempel en solcell? Eleverna får göra en fri laboration där de undersöker solcellers egenskaper och effektivitet. De får formulera egna frågeställningar och hypoteser samt planera egna experiment. Vi avslutar med att gemensamt sammanfatta och utvärdera solcellers egenskaper, effekt, energi och samband dem emellan, utifrån vad vi observerat under experimenten. Anknytning till kursplan Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel temperatur, avstånd och effekt. Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang. Inför besöket bör eleverna vara bekanta med enklare elektriska kopplingar. Aktiviteten tar 90-120 minuter, utförs med max 32 elever som då delas upp i halvklass. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Solcellens_effektivitet_gr79_04verF www.vetenskapenshus.se 46 Solpaneler Skolprogram i fysik för grundskolan åk 9 Hur ska vi kunna tillgodose vårt energibehov när de fossila bränslena sinar? Ett mångfasetterat alternativ är att använda solpaneler, det vill säga paneler som fångar solens energi och omvandlar detta till energiformer vi har nytta av. Vi testar olika typer av solpaneler och försöker avgöra hur de bäst kan användas. Teknik som ger energi från en ren källa Teori och laboration Vi diskuterar hur man fångar upp energin från solen. Vi går igenom hur man kan beräkna effekten från solpaneler av olika typ. Vi jämför resultaten från olika typer av solpaneler och diskuterar vilken typ som är lämplig i olika sammanhang. Vi jämför olika solpanelers mottagna effekt. Eleverna delas in i fyra grupper och får olika typer av solpanel att studera. Vi använder oss av luftsolfångare, kiselsolcell, vattensolfångare och vakuumrörsolfångare. Istället för sol använder vi halogenlampor. Anknytning till kursplan Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Inför besöket bör eleverna känna till begreppen arbete och effekt. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Solpaneler_gr9_05verF www.vetenskapenshus.se 47 Undersök toner, vandra i Lasergrottan Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Vad skiljer egentligen ljudet från en gitarr från ljudet av en trumpet? Varför låter din röst olik din kompis röst? Vi undersöker ljudets egenskaper med hjälp av ett datorprogram där vi kan se en avbild av ljudet från rösten och musikinstrument. Vi fördjupar oss också i vågornas egenskaper i Lasergrottan. Analys av toners klangfärg Teori och laboration Vi tar upp hur grund- och övertoner bygger upp ljud. Genom att använda ett datorprogram kan vi analysera ljudet. Med en mikrofon kopplad till en dator får eleverna undersöka och analysera ljud från ett instrument eller från stämbanden. Vi studerar de toner som bygger upp ljudets grundtoner och klangfärg. Men vad menas med rena och falska toner och vad har egentligen matematik med musik att göra? Vi gör också en vandring i Lasergrottan, en interaktiv utställning på 60 kvm där vi finner 30 olika experiment i mörkret som visar på ljusets egenskaper och användningsområden. Några exempel på teman är ljusfenomen, laserteknik och hologram. Anknytning till kursplan Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter. Inför besöket bör eleverna känna till begreppen våglängd, frekvens, grundton och överton. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Undersok_toner_vandra_i_Lasergrottan_gr89_06verF www.vetenskapenshus.se 48 Upptäck ljus med linser och färger Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vi studerar brytning, reflektion, strålgångar och fokusering av vitt ljus samt studerar färgblandning. Vi laborerar med ljus och färger Teori och laboration Vi går igenom strålgångar, brytning, reflektion samt färgblandning. Vi studerar optikens grunder med hjälp av lampor, speglar, linser, prismor och färgfilter och tittar närmare på strålgångar, fokusering av ljus, brytning, reflektion av ljus samt blandning av färger. Vi använder också ett dataprogram för att visa hur färgerna uppstår på en dataskärm. Vi diskuterar även om det finns fler färger som vi inte kan se. Anknytning till kursplan Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten kan användas antingen som introduktion eller avslutning till optiken och tar 90 minuter. Den utförs med max 32 elever som delas upp i två grupper. Aktiviteten går att kombinera med ett besök i Lasergrottan, och blir då 30 minuter längre. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_ljus_med_linser_och_farger_gr79_12verF www.vetenskapenshus.se 49 Upptäck ljus, ljusets hastighet och vandra i Lasergrottan Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Vi bestämmer ljusets hastighet genom att mäta den sträcka ljuset färdats och hur lång tid det tar. Vi ställer oss frågan om det är möjligt att mäta ljusets hastighet med 100 % noggrannhet? Sedan besöker vi Lasergrottan där vi undersöker olika egenskaper hos ljus. Vi mäter ljusets hastighet med oscilloskop och måttband Teori och laboration Vi går igenom hur man kan beräkna ljusets hastighet från tid och sträcka. Vi förklarar hur vi kan få ut tiden från ett oscilloskop genom att mäta på ljuspulser som gått olika lång väg i ett laborationssystem. Tiden det tar för ljuset att tillryggalägga en viss sträcka mäts med oscilloskopet och sträckan mäts med ett måttband. Utifrån uppmätta värden beräknas ljusets hastighet. Eleverna uppmuntras att göra flera försök, att fundera över vilka felkällor som finns och hur experimentet kan förbättras. Vi vandrar runt i Lasergrottan, den 60 kvm interaktiva ljusutställning som ligger i tunnlarna under huset. I utställningen finns 30 experiment som på ett underhållande och klargörande sätt visar olika ljusfenomen, till exempel holografi, laserteknik och interferens. Anknytning till kursplan Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Inför besöket bör eleverna kunna beräkna hastighet utifrån sträcka och tid. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_ljus_ljusets_hastighet_vandra_i_Lasergrottan_gr89_07verF www.vetenskapenshus.se 50 Upptäck strålning Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Vi demonstrerar strålning på olika sätt. Besöket består av två lika långa delar, ena delen är en laboration, där vi mäter absorption av strålning i olika material. Andra delen är en serie demonstrationer, där vi visar hur man kan se spår av partiklar i en dimkammare och hur man mäter energin för strålningen med spektrometrar. Spår av partiklar från kosmos i dimkammaren Teori och laboration Vi diskuterar vad olika strålningstyper består av och deras egenskaper avseende påverkan på biologiska system. Absorptionen av olika strålningstyper för olika material undersöks och analyseras. Spektrometrar – demonstration. Demonstration av strålningsmätning av alfa-, beta- och gammastrålning. Vi tittar på energifördelningen av de olika typerna av strålning och diskuterar vilka slutsatser vi kan dra utifrån dem. Vi visar hur en gammaspektrometer fungerar och används. Dimkammaren – demonstration. Demonstration av en stor dimkammare där man kan se spår efter radioaktivitet och kosmisk strålning. I dimkammaren kan vi se spåren av laddade partiklar på riktigt, helt utan hjälp av datorer och bildskärmar. Anknytning till kursplan Partikelstrålning. Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Inför besöket bör eleverna ha hört talas om alfa-, beta- och gammastrålning. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever som delas i två grupper. Det passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_stralning_gr89_08verF www.vetenskapenshus.se 51 Upptäck universum Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vad ser vi på himlen en klar natt? Hur beskriver man årstider och mån- och solförmörkelse? Varifrån kommer alla grundämnen? Vi tittar på solsystemets rörelser och diskuterar hur vi påverkas av dem. Vi pratar om stjärnor och universums utveckling. Solsystemet illustrerat med tydliga modeller Teori och laboration Vi ger ett kort föredrag om universum och stjärnornas liv och utveckling för att väcka intresse och sätta igång tankarna. Vi pratar om universums struktur och hur stjärnornas utveckling ger upphov till de olika grundämnena, och diskuterar rörelser i solsystemet, årstider, månens faser och förmörkelser. Vi uppmuntrar till frågor och diskussioner. Eleverna får sedan studera modeller av solsystemet där de själva kan se hur jordens rörelse ger upphov till variation i dagens längd och dra egna slutsatser om årstidernas uppkomst. Med dataprogrammet Stellarium får eleverna studera hur stjärnhimlens utseende och planeternas position på himlen varierar under året. Anknytning till kursplan Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser och avstånd. Inför besöket bör eleven känna till solsystemets olika delar och atomers och molekylers uppbyggnad. Besöket tar 90 minuter och utförs med max 16 elever. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_universum_gr79_09verF www.vetenskapenshus.se 52 Vindkraft Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Eleverna får upptäcka några faktorer som är viktiga för ett vindkraftverks elproduktion. De får optimera med avseende på antal vingar och vingform hos en vindkraftverksmodell som till stor del skrivits ut med vår 3D-skrivare. Vindkraftverk på Vetenskapens Hus Teori och laboration Vi diskuterar hur vindkraftverk är utformade för att så effektivt som möjligt omvandla vinden till energi. Eleverna får själva optimera modeller av vindkraftverk, där de kan studera effekten av vingarnas form och antal. De får själva utforma undersökningen och redovisar sedan muntligt för hela gruppen. Anknytning till kursplan Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Inför besöket bör eleverna känna till begreppen arbete och effekt. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Vindkraft_gr89_05verF www.vetenskapenshus.se 53 Även solen har fläckar Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vi diskuterar vår närmaste stjärna solen och vi studerar solfläckar och protuberanser. Solen fotograferad genom vårt solteleskop Teori och laboration Vi ger ett kort föredrag om solens liv och utveckling för att väcka intresse och sätta igång tankarna. Vi tar upp allt från solen och planeterna till olika stjärnors utveckling. Eleverna uppmuntras till att ställa frågor och diskutera. Vid fint väder observerar vi solens yta med hjälp av vårt solteleskop och solvaggor. Med hjälp av ett datorprogram analyserar vi bilder av solytan och mäter storleken på solfläckar. Anknytning tillkursplan Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Inför besöket bör eleverna känna till solsystemets uppbyggnad. Besöket tar 90 minuter och utförs med max 16 elever. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! FY_Även_solen_har_fläckar_ gr79_10verF www.vetenskapenshus.se 54 Doftens kemi Skolprogram i kemi för grundskolan åk 7-9 Under denna laboration utforskar vi kemin bakom doftsinnet. Genomgång växlas med praktisk doftanalys av ett antal okända prover. Vi tittar också på parfymernas historia och hur parfymer är uppbyggda. Avslutningsvis får eleverna själva agera parfymörer och komponera en alldeles egen parfym. Vi komponerar egna parfymer Teori och laboration Vilka biokemiska processer finns bakom doftsinnet? Kopplingar görs till funktionella grupper och intermolekylära krafter. Vi doftar på ett antal olika prover som kopplas till molekylernas struktur. Vi pratar om parfymers uppbyggnad och avslutningsvis får eleverna komponera en egen parfym att ta med hem. Exempel på kemisk kommunikation via dofter och feromoner tas också upp. Anknytning till kursplan Kemin i naturen, kemin i vardagen och samhället. Inför besöket är det en fördel om eleverna har grundläggande kunskaper om molekylstrukturer och intermolekylära krafter. Nivån anpassas beroende på årskurs. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever som delas i två. Det passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! KE_Doftens_kemi_gr79_01verF www.vetenskapenshus.se 55 Grätzelsolceller Skolprogram i kemi för grundskolan åk 7-9 Att göra oss oberoende av fossila bränslen är en av de största utmaningar som mänskligheten kommer att ställas inför under de kommande decennierna. Eleverna får under besöket stifta bekantskap med förnybar energi i form av solceller genom att montera dem och mäta deras prestanda. De mätresultat som eleverna erhåller diskuteras och det genomförda kontrollerade experimentet granskas. Sintrat glas som är infärgat med ett unikt färgämne Teori och laboration Eleverna erhåller ett glas bestruket med titandioxid – så kallad sintring. Det sintrade glaset infärgas med ett unikt färgämne, medan ett annat glas erhåller en katalysator. Tillsammans med elektrolyt monteras de två glasbitarna till en färdig solcell. Solcellens prestanda mäts och verkningsgraden räknas ut. Teorin tar upp Peak Oil, tillgången på olja, och visar hur solceller kan vara ett alternativ bland förnybara energikällor. Grätzelsolcellens redoxmekanism förklaras. Anknytning till kursplan Reaktioner och förändringar. Kemins karaktär och arbetssätt. Hållbar utveckling och teknik. Inför besöket bör eleverna känna till Ohms lag samt atomens struktur. Aktiviteten tar 90 minuter och utförs med max 16 elever. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! KE_Gratzelsolceller_gr79_03verG www.vetenskapenshus.se 56 Reaktioner och observationer Skolprogram i kemi för grundskolan åk 7-9 Ett undersökande arbetssätt präglar denna laboration. Eleverna blandar tre olika komponenter i en påse och undersöker med skärpta sinnen: Blir det varmt eller kallt? Bildas det gas? Vilken färg får jag? Vad händer om jag byter ut två komponenter? Vad gör de olika komponenterna? Frågorna blir många och eleverna drar sina egna slutsatser för att avsluta med egna experiment som bekräftar vad de tror. Okända komponenter blandas metodiskt i påsar och resultatet analyseras Teori och laboration Kort introduktion som följs av eget arbete där eleverna testar tre komponenter åt gången, alltid två torra och en våt kemikalie. Resultat antecknas och eleverna får dra egna slutsatser. För att bekräfta slutsatserna får eleverna avsluta laborationen genom att förutsäga vad som kommer att hända innan de blandar ihop komponenterna. Anknytning till kursplan Kemins metoder och arbetssätt, i synnerhet systematiska undersökningar med formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Inför besöket bör eleverna ha en viss laborativ vana. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och går bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! KE_Reaktioner_och observationer_gr79_04verF www.vetenskapenshus.se 57 Djungelmatte Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9 Vad är oändligheten och hur räknar man med ett sådant begrepp? Vi möter väldigt många apor – alla mycket förtjusta i bananer och frågar oss vad skillnaden mellan oerhört många och oändligt många apor egentligen består i? Följ med på en intresseväckande utflykt i den oändligt stora djungeln! Teori och aktivitet Detta skolprogram behandlar den teori från mängdläran som handlar om oändligt stora mängders kardinalitet. Detta illustreras ofta med det klassiska exemplet ”Hilberts Hotell” och aktiviteterna har inspirerats av detta exempel. Oändligheten är ett svårt filosofiskt begrepp att smälta, men genom att långsamt närma oss den via fantasifulla och konkreta problem skapar vi en förtrogenhet med formalismen som finns för den mest naturliga oändliga mängden – mängden av naturliga tal. Aktiviteten går ut på att eleverna i mindre grupper får ägna sig åt problemlösning med löpande återkoppling från besöksledare och resten av gruppen. Genom ingångarna till dessa problem klarnar det teoretiska resonemanget vartefter. Begrepp som behandlas är bland annat oändligheten, mängder, naturliga tal, mängdteori, kardinalitet och hopparningar eller bisektioner. Anknytning till kursplan Storlek på mängder. Föra egna resonemang. Matematiska insikter om hur oändligheten kan formaliseras. Taluppfattning. Problemlösning. Inför besöket kan det vara bra att ha bekantat sig något med grundläggande mängdlära, men det är inget krav för att kunna tillgodogöra sig innehållet. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! MA_Djungelmatte_gr79_01verF www.vetenskapenshus.se 58 Färgläggning Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9 Kan matematik vara så här kul? Går det att täcka ett spelbräde med klossar som har en viss form? I en lekfull aktivitet där problemlösning står i fokus introducerar vi eleverna till problemlösning av lite annorlunda typ. Genom att testa sig fram och ”färglägga” spelbrädet upptäcks snart mönster som motiverar förvånande lösningar på problemen! Problemlösning med hjälp av en spelplan, färgpennor och klossar Teori och laboration Vi lär oss en exotisk teknik – nämligen att ”färglägga”. Denna metod härstammar från ett område inom kombinatorik och används ofta inom tävlingsinriktad matematik. Med hjälp av logik och färgläggning lär sig eleverna snabbt att dra stringenta, matematiska slutsatser. Eleverna arbetar i mindre grupper och med hjälp av spelplaner, färgpennor, klossar och brickor får eleverna i uppdrag att svara på kluriga frågor. Slutsatserna redovisas sedan och eleverna får öva sig på att föra matematiska resonemang och att kommunicera matematik med varandra. Anknytning till kursplan Resonemangsförmåga, analys av valda strategier och diskussion av lösningar. Inför besöket krävs inga förberedelser. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! MA_Farglaggning_gr79_02verF www.vetenskapenshus.se 59 Kodning Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9 Går det att använda matematik för att skapa eller knäcka koder? Hur kan man skicka meddelanden på ett säkert sätt och hur räknar en dator? I skolprogrammet Kodning tar vi reda på detta genom att bland annat undersöka den binära talbasen med specialtillverkade 8-bitsenheter. Problemlösning med binärlåda Teori och laboration Det binära talsystemet ligger till grund för hur datorer räknar och handskas med tal. Vi människor är däremot mer vana vid och införstådda med hur det decimala talsystemet fungerar. Det visar sig att det inte är något speciellt med de här talbaserna utan att tal kan representeras i vilken talbas som helst utan att reglerna för hur vi räknar ändras. Eleverna får diskutera för- och nackdelar med olika talbaser och konstruera egna representationer av tal. Anknytning till kursplan Taluppfattning, aritmetik och algebra. Problemlösning. Föra matematiska resonemang. Skapa strategier för problemlösning. Positionssystem, talbas, binära tal, algoritm. Inför besöket kan det vara bra att ha pratat om vad en talbas är. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! MA_Kodning_gr79_03verG www.vetenskapenshus.se 60 Kryptering Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9 Hur fungerar en krypteringsapparat? Vilken matematik ligger bakom de algoritmer som används för att kryptera ett hemligt meddelande? Sverige har en intressant och internationellt sett framstående kryptohistoria där många skickliga, svenska matematiker figurerar med sina bidrag till området. Totalförsvarets Signalskyddstjänsts krypteringsapparat 301 användes i fält under åren 1963-1995 och ett par utbildningsexemplar av dessa apparater finns nu i Vetenskapens Hus. Totalförsvarets Signalskyddstjänsts krypteringsapparat 301 Teori och laboration Detta skolprogram går ut på att sätta sig in i apparaternas krypteringsalgoritm genom intresseväckande övningar. Vid passets slut har besökaren förståelse för hur KRYAPP-301 fungerar och kan användas. Det matematiska fokuset ligger på beräkningar med binära tal, problemlösning och strategier för problemlösning. Anknytning till kursplan Taluppfattning, binära tal, kryptering, algoritm, aritmetik och algebra. Egenskaper hos mängden av heltal. Matematiska resonemang. Skapa strategier för problemlösning. Inför besöket behöver eleverna kunna räkna med binära tal. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! MA_Kryptering_gr79_05verG www.vetenskapenshus.se 61 Trassel Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9 Kan tilltrasslade rep verkligen ha något med matematik att göra? I allra högsta grad visar det sig. Vi undersöker hur en speciell typ av knutar, så kallade trassel, kan beskrivas med rationella tal och därför kan knytas upp med hjälp av gammal hederlig bråkräkning. Två tilltrasslade rep reder vi ut med bråkräkning Teori och laboration Laborationen bjuder på en både oväntad och lekfull användning av bråkräkning. I mindre grupper trasslar vi först upp knutar enligt samma regler som vi trasslade till dem. Därefter får vi bekanta oss med en hopparning mellan de knutar vi konstruerat och de rationella talen. Hopparningen bevarar också struktur så att vi med hjälp av bråkräkning bokstavligt talat kan räkna ut hur knutarna ska lösas. Anknytning till kursplan Problemlösning, taluppfattning, bevisföring, bråkräkning. Matematisk formulering av frågeställningar. Föra matematiska resonemang. Reflektera över valda strategier. Inför besöket kan det vara bra att repetera grundläggande bråkräkning. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! MA_Trassel_gr79_04verF www.vetenskapenshus.se 62 Bygga dator Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9 Montera ihop komponenter till en fungerande dator! Vilken funktion har de olika delarna? Kommer det att gå att starta datorerna när eleverna är klara? Under huven på datorn Teori och laboration Vi inleder med att gå igenom komponenterna i en stationär dator, såsom moderkort, hårddisk, RAM-minne, spänningstransformator, kylare och grafikkort. Vi tar reda på vad komponenterna har för funktion i datorn. Vi kopplar sedan ihop enklare komponenter för att eleverna ska få förståelse för hur elektroniken på kretskorten fungerar. Vi går vidare med att montera ihop färdiga kretskort. Eleverna arbetar i grupper med att montera ihop komponenterna. Vid slutet av laborationen är datorn startklar. Anknytning till kursplan Tekniska lösningar. Tekniska lösningar inom informationsteknik. Grundläggande elektroniska komponenter. Hur komponenter och delsystem samverkar i större system, t ex vid distribution av elektricitet. Teknik, människa och miljö. Internet och andra globala system. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! TK_Bygga_dator_gr79_05verF www.vetenskapenshus.se 63 Internetsäkerhet – spionage och intrång Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9 Eleverna får bygga egna datornätverk samt prova hur skyddade våra uppgifter på nätet är. Vad ska vi tänka på och vilka uppgifter kan vi lämna ut på nätet? Så säkert är ditt Internet Teori och laboration Vi går igenom hur ett nätverk är uppbyggt och olika nätverksinställningar i Windows 8. Vi tittar också på vad IP-nummer är, och varför de är viktiga. Eleverna får bygga ett litet nätverk för att se hur datorerna kommunicerar med varandra. De får också testa hur skyddade våra uppgifter på Internet är och vi lär oss att spionera fram varandras lösenord. Frågeställningar som tas upp inkluderar hur data hittar rätt, brottslighet på Internet och integritetsfrågor i samband med IT-användning. Anknytning till kursplan Utveckla tekniskt kunnande och medvetenhet. Orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Tekniken i vardagen. Teknik, människa, samhälle och miljö. Tekniska lösningars användbarhet. Internet och andra globala tekniska system – systemens fördelar, risker och sårbarhet. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information. Inför besöket krävs inga förkunskaper, men under laborationen använder vi Windows 8. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! TK_Internetsakerhet_gr79_01verF www.vetenskapenshus.se 64 Material som skyddar Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9 Vi går igenom vilka egenskaper olika material har och varför vissa material skyddar bättre än andra. Eleverna får bygga sin egen prototyp av en skyddsväst och sedan prova hur hållbar den är. Vissa materialegenskaper kan rädda liv Teori och laboration Vi går igenom vad som avgör ett materials hållfasthet och vilka egenskaper olika material har. Tjocka material är inte alltid bättre än tunna. Så vad är det som avgör hållfastheten? Vi fördjupar oss i hur skyddsvästar är uppbyggda för att kunna rädda liv. Vilka samband kan vi hitta mellan den tekniska utvecklingen och vetenskapliga framsteg. Eleverna får själva testa olika material och göra en egen prototyp av en skyddsväst. Vi testar och förbättrar prototyperna för att se vilket material som har bäst hållfasthet och hur prototypen ska vara uppbyggd för att få maximal effekt. Laborationen utgår delvis från forskning vid KTH Materialvetenskap och delvis från verksamhet på företaget Krut, som utvecklar skyddsutrustning åt svenska försvaret. Andra delar av laborationen är mer traditionell hållfasthetslära där geometrins betydelse för hållfastheten poängteras. Anknytning till kursplan Konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Betydelsen av egenskaper vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av material. Dokumentation i form av manuella skisser. Ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenliga funktioner. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! TK_Material_som_skyddar_gr79_02verF www.vetenskapenshus.se 65 Miljövänlig sopsortering Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9 Programmera en sopsorteringsstation för att få effektiv sortering av soporna! Den pneumatiska sopsorteringen med sensorer ska programmeras så att den automatiskt kan sortera olika typer av avfall. Modell av effektiv sopsortering Teori och laboration Vi går igenom hur grunderna i pneumatik fungerar. Vi använder programmeringsspråket ”Lab view” som används brett inom automationsindustrin. Styrteknik och pneumatik är nytillkomna områden i grundskolans teknikämne. Eleverna får i denna laboration programmera en pneumatisk sopsorteringsanläggning med sensorer för olika typer av sopor, så att den automatiskt kan sortera soporna. För att få sopsorteringsanläggningen att fungera så effektivt som möjligt arbetar eleverna i grupp. Vi går igenom produktion av sopor lokalt och globalt samt vikten av återvinning. Anknytning till kursplan Kunskaper och tekniken i vardagen. Uppfylla behov med teknik. Hållbar utveckling. Principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik och elektronik. Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system. Hantering av avfall. Inför besöket är det en fördel om eleverna har viss kunskap om hur sopsortering går till, samt vilka olika kategorier av sopor som finns. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! TK_Miljovanlig_sopsortering_gr79_03verF www.vetenskapenshus.se 66 Produktdesign med 3D-skrivare Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9 Designa, vidareutveckla och producera en egen produkt! Vi erbjuder moderna material och högteknologisk utrustning i form av CAD-program och 3D-skrivare. 3D-skrivaren bygger upp ett mobiltelefonskal Teori och laboration Vad kan vi skriva ut med en 3D-skrivare idag, och vad kan användningen vara i framtiden? Hur hållfast blir konstruktionen beroende på vilken form den har, och hur vidareutvecklar vi produkter så de blir ännu bättre? Eleverna skapar produkter i ett CAD-program och skriver ut dem i 3Dskrivaren i miljövänlig plast och får sedan prova hållfastheten i produkten. Vi analyserar och förbättrar prototypen tills vi är nöjda. Diskussion kring hur möjligheten att skriva ut fysiska objekt kan påverka patent och äganderätt. Anknytning till kursplan Teknikutvecklingsarbete. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Konstruktions- och teknikutvecklingsarbete samt tekniska lösningars användbarhet. Ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Utveckla intresse för teknik. Inför besöket är det bra om eleverna har provat att använda och rita i ett CAD-program. Vetenskapens Hus tillhandahåller förslag på webbaserat CAD-program som kan användas för att förbereda eleverna inför laborationen. Aktiviteten tar 90-120 minuter och utförs med max 32 elever som då delas upp i halvklass. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! TK_Produktdesign_med_3D_gr79_04verF www.vetenskapenshus.se 67 Skapa din egen robot Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9 Eleverna tilldelas varsin robottyp. Utifrån vilken sysselsättning den kan utföra ska vissa robotar byggas och andra programmeras till att utföra olika uppgifter, beroende på hur de är byggda och vilka sensorer de utrustas med. Avslutningsvis ska alla grupper jämföra sina resultat för att kunna samarbeta kring att sammanställa en landning och bosättning på planeten Mars. Programmerad LEGO-robot utför uppdrag på en bana Programmerad robot på banan Teori och laboration Eleverna lär sig att skapa program som styr Lego-roboten genom att välja att kombinera och sätta ihop olika färdiga moduler. Eleverna väljer aktivt värden som ställs in, prövas och justeras. De lär sig att programmera varje modul med instruktioner som styr hastighet och riktning samt vilken sensor som ska användas för att roboten ska mäta avstånd och inte köra på något. Anknytning till kursplan Utveckla tekniskt kunnande och medvetenhet. Orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Tekniken i vardagen. Teknik, människa, samhälle och miljö. Tekniska lösningars användbarhet. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: [email protected]. Välkommen att boka besök! TK_Skapa_din_egen_robot_gr79_05verF www.vetenskapenshus.se 68 ÄGARE OCH SPONSORER Vetenskapens Hus ägs av KTH och Stockholms universitet. Stockholms stad är långsiktig partner. Verksamheten får också bidrag och stöd från företag och organisationer. ADRESSER TILL VÅRA TVÅ LOKALER Vetenskapens Hus vid AlbaNova universitetscentrum Roslagstullsbacken 29 T-bana: Tekniska högskolan Buss: 61 till Ruddammen eller 50 till Roslagstull Naturens Hus i Bergianska trädgården Gustavsborgsvägen 20 T-bana eller Roslagsbanan till Universitetet Buss 50 eller 540 till Universitetet. KONTAKT Telefon: 08- 5537 84 60 E-post: [email protected] Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Anmäl dig på vår hemsida!
© Copyright 2024