29. Yttrande över Strategi för regional inriktning och samordning av

Kommunstyrelsen
Kommunledningskontoret
Demokrati och välfärd
Katarina Reigo, 016-7108718
Datum
Diarienummer
2015-09-02
2015:421
1 (2)
Yttrande över Strategi för regional samordning
och inriktning av krisberedskap och
räddningstjänst i Södermanlands län
Förslag till beslut
Eskilstuna kommun ställer sig positiv till den nya strategin för regional samordning
och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.
Sammanfattning
Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och
räddningstjänst i Södermanlands län har utvecklats genom en process som
letts av länsstyrelsen med stöd från Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap. Syftet är att skapa gemensamma rutiner för samverkan med
aktörs gemensamma rutiner för krisberedskap, räddningstjänst,
kriskommunikation, samband och teknik samt infrastruktur. Eskilstuna
kommun ställer sig positiv till den nya inriktningen generellt och hoppas på
ett större fokus på dessa frågor.
Samverkan föreslås ske både före, under och efter en samhällsstörning, vilket
redan är en realitet i det nuvarande arbetet. Eskilstuna kommun framför dock
en reservation till hur samordning och inriktning inom länet prioriteras, då
det är en politisk inriktning att prioritera samverkan inom ramen för de fyra
Mälarstäderna; Västerås, Enköping, Strängnäs och Eskilstuna. Västerås och
Enköping tillhör två andra län, men arbete fortgår att utveckla en gemensam
plan för mycket av det förebyggande arbetet som nämns i den föreslagna
inriktningen från länsstyrelsen.
Detta behöver inte konkurrera med varandra, då arbetet inom området till
stor del styrs av nationella riktlinjer. Inom räddningstjänst ser man inte någon
risk att olika samverkansinriktningar ska hamna i en konflikt. Däremot inom
krisberedskap finns denna risk i prioritering av resurser, utarbetning av
styrdokument och rutiner samt medverkan på bland annat utbildning och
övning, där Västerås blivit en nära samverkanspartner. Det bör därför framgå
att Eskilstuna kommuns primära samverkan sker inom ramen för de fyra
Postadress
Besöksadress
Telefon, växel
Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget 016-710 10 00
E-post
63186 Eskilstuna
[email protected]
Fax
Mobiltelefon
070-0866206
Webbplats
Eskilstuna – den stolta Fristaden
Eskilstuna kommun
Datum
Diarienummer
2015-09-02
2015:
2 (2)
Mälarstäderna och att vid en eventuell resurskonflikt är detta den prioriterade
inriktningen.
Med denna reservation vill Eskilstuna kommun ställa sig positiv till förslaget
på en ny strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap
och räddningstjänst i Södermanlands län.
Finansiering och konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv
organisation
En ny strategi för inriktning och samordning för krisberedskap och räddningstjänst
i Södermanlans län innebär inga kostander för kommunen.
Konsekvenserna för Eskilstuna kommun blir fortsatt samverkan och fördjupade
förebyggande arbeten. En förutsättning för en hållbar utveckling är möjligheten att
inom både krisberedskap och räddningstjänst kunna påverka fortsatt arbete.
En hållbar utveckling och effektiv organisation kräver en tydlig samverkan och
prioritering av resurser till de olika samverkansforum inom vilken kommunen
förbundit sig att delta.
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
Pär Eriksson
Kommundirektör
Postadress
Besöksadress
Tryggve Lundh,
utvecklingsdirektör
Telefon, växel
Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget 016-710 10 00
E-post
63186 Eskilstuna
[email protected]
Fax
Webbplats
Mobiltelefon
070-0866206
S T R A T E G I
F Ö R
REGIONAL SAMORDNING OCH
INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP
OCH RÄDDNINGSTJÄNST I
SÖDERMANLANDS LÄN
”Med våra gemensamma
resurser i Södermanland
står vi starkare tillsammans
och kan hantera händelser
snabbare och säkrare.”
E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T,
P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N
INLEDNING
Länets samlade krishanteringsaktörer har sett ett behov av att reformera
Södermanlands krisledningsråd och bad därför rådet om uppdraget att
­föreslå ett nytt råd med tillhörande nätverk. Behovet består i ökad sam­
ordning och gemensam inriktning i krishanteringsarbetet.
Sveriges krishantering bygger på att man löser kriser
i ­samverkan och för att kunna göra det krävs förberedelser
och gemensamma strukturer för samverkan.
Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en
process, med bred representation från länets offentliga krisaktörer, genom­
förts för att föreslå ett nytt råd och nya samverkansstrukturer. Resultatet
av processen är denna strategi och underliggande rutiner för samverkan.
Denna strategi ersätter den befintliga DSAM överenskommelsen som där­
med upphör att gälla.
ESKILSTUNA
STRÄNGNÄS
G N E S TA
VINGÅKER
Ett samarbete
mellan kommuner,
landstinget,
polisen, försvars­
makten och
länsstyrelsen
FLEN
K AT R I N E H O L M
TROSA
NYKÖPING
OXELÖSUND
S T R AT E G I F Ö R R E G I O N A L S A M O R D N I N G O C H I N R I K T N I N G AV K R I S B E R E D S K A P O C H R Ä D D N I N G S TJ Ä N S T I S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N
VI SKA TILLSAMMANS
VÄ R N A O C H
S A M­V E R K A F Ö R
AT T U P P R ÄT T H Å L L A
SAMHÄLLETS
S K Y D D S VÄ R D E N :
• Människors liv och hälsa
• Samhällets funktionalitet
• Demokrati, rättsäkerhet och
mänskliga fri- och rättigheter
• Miljö- och ekonomiska värden
• Nationell suveränitet
S K Y D D S VÄ R D E N O C H
SAMVERKANSBEHOV
Det moderna samhället är komplext och vi
är beroende av varandra, både privata och
offentliga aktörer, vilket ställer höga krav
på förmågan att samverka. Vid en oförut­
sedd händelse eller samhällsstörning kan
ett behov av resurssamordning och andra
samordningsinsatser uppstå. Detta kan
innebära att många aktörer behöver bidra
och framgången i samverkan kan avgöra
hur händelsen hanteras och utvecklas.
Alla aktörer vid en sam­
hällsstörning är skyldiga
att samverka med övriga.
Länsstyrelserna i Sverige har en särskild
roll genom sitt geografiska områdesansvar.
Länsstyrelserna ska agera sammanhållande
mellan kommunerna, sektorsmyndigheter
och privata aktörer vid samhällsstörningar
som kräver samverkan i det egna länet. Det
är självklart för alla att man ska samverka,
frågan är hur och denna strategi är Söder­
manlands svar.
Den här strategin för samverkan före,
­under och efter en samhällsstörning är
undertecknad av länets kommuner, lands­
tinget, polisen, försvarsmakten och läns­
styrelsen.
F Ö R H Å L L N I N G S S ÄT T
I vår samverkan visar vi respekt för varan­
dras verksamheter, mandat och uppdrag
utifrån ett medborgarfokus. All samverkan
genomsyras av proaktivitet, effektivitet och
ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla
tar ett gemensamt ansvar; att utifrån ett
helhetsperspektiv arbeta för att förbättra
samverkan och samordningen före-, under
och efter en samhällsstörning (olycka eller
kris) som påverkar Södermanlands län.
E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N
SAMVERKAN
FÖRE EN
SAMHÄLLSSTÖRNING
I N I T I A LT Ä R D E T
INOM FEM OMRÅDEN
SOM SAMVERKAN
SKA SKE;
• Krisberedskap
• Räddningstjänst
• Kriskommunikation
• Samband och teknik
• Infrastruktur
Merparten av krishanteringsarbetet sker i det före­byggande och
­förberedande skedet. Det är där aktörerna skapar den förmåga behövs
för att i samverkan kunna hantera samhälls­störningar. För att uppnå sam­
ordning och inriktning i det arbetet ska följande organisation ­finnas; rå­
det för krisberedskap och skydd mot olyckor, beredningsgrupp, ­nätverk
och arbetsgrupper.
RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH
S K Y D D M O T O LY C K O R ( R K S )
För att kunna svara upp mot samhällets och
medborgarnas krav och behov av trygghet
och säkerhet har rådet för krisberedskap
och skydd mot olyckor följande ansvar:
• Att säkerställa att krishanterings­­­arbetet i länet sker samordnat och
mot en ­gemensam inriktning.
• Att vara mottagare av den ­regionala
risk- och sårbarhetsanalysen och
­utvärderingar av händelser samt de
åtgärdsbehov som finns i länet för
att s­ äkerställa en god krishanterings­
förmåga.
• Att besluta om arbetsområden och
vilka gemensamma nätverk som ska
­finnas.
• Att fastställa gemensamma rutiner,
mallar, checklistor, teknik, verktyg,
­utbildningar och övningar som behövs
för att klara krishantering i samverkan.
• Att besluta om revidering av
­samverkansformerna.
Rådet utgör styrgrupp för länets samlade
krishantering och beslutar om den gemen­
samma inriktningen samt säkerställer att
arbetet sker samordnat. Rådet har inte
mandat att besluta över enskilda aktörer
utan beslut sker i konsensus. Det regio­
nala rådet förvaltas av länsstyrelsen. ­Rådet
består av representanter för länets samver­
kande aktörer. Följande ingår; länsledning,
polisområdeschef, landstingsdirektör, länets
kommun­direktörer samt ledning för mili­
tärregion mitt. ­Lands­hövdingen/länsråd är
ordförande och länsstyrelsens beredskaps­
direktör är sekreterare.
BEREDNINGSGRUPP
Rådet har en beredningsgrupp där
­läns­styrelsens beredskapsdirektör
är ­ord­förande. I beredningsgruppen
­ingår representanter för medverkande
­organisationer och nätverk. Represen­
tanterna utses av rådet utifrån läns­
styrelsens förslag och fokus ­ligger på
helhetssyn och att berörda ­aktörers olika
behov tillgodoses i beredning och genom­
förande av rådets beslut.
S T R AT E G I F Ö R R E G I O N A L S A M O R D N I N G O C H I N R I K T N I N G AV K R I S B E R E D S K A P O C H R Ä D D N I N G S TJ Ä N S T I S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N
O R G A N I S AT I O N
RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP
O C H S K Y D D M O T O LY C K O R ( R K S )
BEREDNINGSGRUPP
KRISBEREDSKAPS­
N ÄT V E R K E T
RÄDDNINGSTJÄNSTN ÄT V E R K E T
KRISK O M M U N I K AT I O N S N ÄT V E R K E T
Beredningsgruppen har följande ansvar.
• Att bereda ärenden till rådet
• Att genomföra rådets beslut
• Att utvärdera och föreslå förbättringar
av samverkansstrategin och dess rutiner.
För att kunna skapa samverkan och ökad
krishanteringsförmåga finns nätverk och
arbetsgrupper, som beredningsgruppen
ansvarar för.
R K S N ÄT V E R K
Initialt är det inom fem områden som
samverkan ska ske: krisberedskap,
­räddningstjänst, kriskommunikation,
­samband och teknik samt infrastruktur.
Inom dessa områden tillsätts nätverk och
arbetsgrupper av beredningsgruppen
­utifrån rådets beslutade inriktning.
• Krisberedskapsnätverket. Syftet med
nätverket är att samordna och utveckla
krisberedskapen utifrån övergripande
­länsperspektiv.
• Räddningstjänstnätverket. Syftet med
nätverket är att samordna och utveckla
INFRASTRUKTURN ÄT V E R K E T
TEKNISKA
SAMBANDS- OCH
K O M M U N I K AT I O N S N ÄT V E R K E T
räddningstjänsten utifrån övergripande
länsperspektiv.
• Kriskommunikationsnätverket. S­ yftet
med nätverket är att skapa förutsättningar
för att snabbt kunna få ut ett samlat bud­
skap till berörda målgrupper i länet då det
finns behov att samordna informationen
och att vid större och långvariga händelser
kunna säkra kommunikationsresurser inom
länet genom att låna resurser av varandra.
• Infrastrukturnätverket. Syftet med
­nätverket är att samordna och utveckla
­förmågan till samverkan inom främst ­teleel och transportsektorn.
• Tekniska sambands- och kommunika­
tionsnätverket. Syftet med nätverket är att
kartlägga och ­sam­ordna tekniska lösningar
för ­kommunikation i Sörmland.
ARBETSGRUPPER
Beredningsgruppen tillsätter arbets­
grupper utifrån de behov som finns.
E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N
FLÖDESSCHEMA
SAMHÄLLSTÖRNING SOM KAN BERÖRA FLERA
TiB MEDDELAR
LÄNETS ÖVRIGA TiB
MÅL OCH SYFTE:
S K A PA M E D V E T E N H E T AT T N Å G O T
H Ä N T, S O M K A N K O M M A AT T
BERÖRA ANDRA.
SAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLERASAMHÄLLSTÖRNING
SOM BERÖR FLER
T i B K O N TA K TA R
LÄNSSTYRELSENS TiB
LÄNSSTYRELSEN KALLAR
TILL TiB SAMVERKANSMÖTE
LÄNSSTYRELSEN KALLAR
TILL SAMVERKANSMÖTE
MÅL OCH SYFTE:
BEGÄRA ELLER SAMRÅDA OM ETT
SAMVERKANSMÖTE SKA HÅLLAS.
INLEDANDE/FÖRBEREDANDE MÖTE
INFÖR SAMVERKANSMÖTE OCH
B E S L U TA R O M N Ä S TA M Ö T E S S Y F T E .
FINNS BEHOV KALLAS TILL SAMVERK A N S M Ö T E PÅ L E D N I N G S N I VÅ D I R E K T.
S A M V E R K A N S M Ö T E H Å L L S F Ö R AT T
GE SAMORDNING OCH INRIKTNING
V I D H A N T E R I N G AV S A M H Ä L L S S T Ö R N I N G . B E S L U TA R ÄV E N O M
F O R T S AT T S A M V E R K A N .
SAMVERKAN UNDER
EN SAMHÄLLSSTÖRNING
Under en händelse sker alltid samverkan. För att kunna skapa en gemen­
sam inriktning och samordning utgår vi från den nationella inriktning­
en för samverkan som grundar sig på ansvars, närhets- och likhetsprin­
cipen, där ingen övertar någon annans ansvar. Länets samverkan bygger
på att det finns en tjänsteman i beredskap (TiB) som kontaktyta mellan
aktörer och att samverkanskonferenser sker utifrån behov. Grunden
för samverkan i form av, bland annat, larmvägar, rutiner
och mallar ska vara samma oavsett händelse.
S T R AT E G I F Ö R R E G I O N A L S A M O R D N I N G O C H I N R I K T N I N G AV K R I S B E R E D S K A P O C H R Ä D D N I N G S TJ Ä N S T I S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N
TJÄNSTEMAN I BEREDSK AP (TiB)
E L L E R M OT S VA R A N D E
Länets samverkande aktörer, som ­antagit
strategin, har alla en funktion som ­ständigt
är tillgänglig; tjänsteman i ­beredskap eller
motsvarande. Denne har till uppgift att ta
emot larm eller annan ­information och vid
behov påbörja sam­verkan enligt rådets
beslutade rutin. Funktionen, tjänsteman
i beredskap, eller motsvarande, ska ha
möjlighet att starta aktörens krisledningsor­
ganisation.
INRIKTNING OCH
SAMORDNINGSFUNKTION
Vid en händelse eller samhällstörning
­uppmärksammar aktörerna varandra på
detta tidigt. Detta sker också om händelsen
kan komma att påverka flera kommuner
­eller aktörer i länet. Ansvaret för detta
­ligger på respektive tjänsteman i beredskap
eller motsvarande funktion. Om någon
aktör ser behov av samverkan begärs ett
samverkansmöte av länsstyrelsen. Syftet
med mötet ska klargöras mellan den som
begär samverkansmöte och länsstyrelsen.
Länsstyrelsen kallar till samverkansmöte
och är ordförande vid mötet. Alla inblan­
dade aktörer delger varandra underlag
inför mötet. Samverkan ska ske utifrån en
samlad lägesbild och helhetssyn. Länets
aktörer utgår från gemensamma principer
för vad och hur man delger varandra läges­
bilder och genomför samverkansmöten.
Södermanlands inriktnings och sam­
ordningsfunktion utgörs i första hand av
sam­verkansmötena. Är samhällsstörningen
stor och den samlade lägesbilden komplex
kan länsstyrelsen komma att utöka sin kris­
ledningsorganisation med representanter
från andra aktörer i syfte att kunna skapa en
samlad lägesbild utifrån en helhetssyn. Om
samhällsstörningen kräver det, ­kommer en
fast gruppering kunna skapas för gemen­
sam inriktning och samordning.
I N F O R M AT I O N S S A M O R D N I N G
I alla händelser finns ett stort behov av att
kunna ge korrekt och samordnad informa­
tion. På samverkanskonferensen ska behov
av informationssamordning tas upp och
eventuella åtgärder överenskommas. Vid
behov ska särskilda samverkansmöten för
informationssamordning genomföras.
SAMVERKAN EFTER EN
SAMHÄLLSSTÖRNING
Samverkan kring alla större händelser och
samhällsstörningar ska följas upp och utvär­
deras vid behov. Beredningsgruppen ansva­
rar för att det genomförs och föreslår åtgär­
der till rådet för krisberedskap och lagen om
skydd mot olyckor.
E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N
Detta dokument är överenskommelsen för skapandet av
Rådet för Krishantering och lagen om skydd mot
olyckor i Södermanlands län. Tecknare är länets ­offentliga
krishanteringsaktörer: Länsstyrelse, försvarsmakt, landsting,
­polis samt länets nio kommuner. Överenskommelsen har ta­
gits fram i bred samverkan mellan länets krishanteringsaktörer i
­samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Vi som ­undertecknar denna överenskommelse förbinder oss att
­tillsammans hantera samhällsstörningar på ett effektivt sätt för
att öka tryggheten för alla som vistas i länet.
ETT SAMARBETE MELLAN:
Datum
Dnr
2015-08-20
457-463-2013
Missiv
Remiss - Strategi för regional inriktning och samordning av krishantering och
räddningstjänst i Södermanland.
Länsstyrelsen erhöll följande uppdrag från länets krisledningsråd den 2013-03-06 (dnr 4505552-2012)
Sörmlands krisledningsråd ställer sig bakom förslaget att se över rådets sammansättning och
uppgift samt de nätverk som finns inom krishanteringsområdet i Sörmland. Länsstyrelsens ges
huvudmannaskap för att organisera och driva översynen. Översynen ska utmynna i förslag till
en förbättrad struktur för det regionala krishanteringsarbetet i Sörmland. Förslaget ska
remitteras till rådets myndigheter/organisationer under framtagandeprocessen och vara klar
för ställningstagande vid nästa krisledningsrådsmöte. Översynen ska särskilt beakta


Behov som motiverar ett krisledningsråd
Syfte och mål med krisledningsråd
I översynen ska även ingå ett reviderat förslag till ny DSAM-överenskommelse.
Länsstyrelsen har i bred samverkan med länets krisaktörer via en arbetsgrupp(bilaga1), med
stöd av myndigheten för samhällskydd och beredskap tagit fram remissversionen av strategin.
Strategin ersätter nuvarande DSAM överenskommelse och även om förslaget inte innebär några
större förändringar har fokus varit på en förstärkt samverkan och samordning. Redan idag finns
ett flertal nätverk i länet där syftet är att samordna det förebyggande och förberedande arbetet
inför en eventuell större händelse. Med start i höst påbörjas förändringsarbetet genom att
uppdrag förbereds och presenteras för befintliga och nya nätverk. Länsstyrelsen ser att det
kommer finnas aktörer som inte deltar i rådet eller nätverken. Länsstyrelsen har som avsikt att
skapa exempelvis årliga krisaktörskonferenser eller liknande träffar, där dessa aktörer kan delta
för att stärka samverkan i länet.
Remissvaren sammanställs under oktober och till 1 november skickas den färdiga versionen ut.
Under november förväntas strategin antas av länets aktörer. Första kvartalet 2016 avses första
rådsmötet att hållas. Avsikten är att rådet där fastställer sina former och en första inriktning i
länet för det samlade krishanteringsarbetet. Under hösten arbetar en interimistisk
beredningsgrupp med att förbereda rådsmötet.
Länsstyrelsen önskar synpunkter på remissen senast den 25 september, ställt till
[email protected]
Tomas Birgegård tf Beredskapsdirektör
Bilaga 1.
Deltagare i arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har varit:
Trosa kommun: Johan Sandlund, kommunchef
Nyköpings kommun och Sörmlandskustens räddningstjänst: Stefan Ekholm,
räddningschef, Peter Kangedal, säkerhetssamordnare, Annica Nilsson, kommunikatör
Vingåkers kommun: Maria Pestrea, kommunikationschef
Eskilstuna kommun: Lars Lagebo, räddningschef
Strängnäs kommun: Johan Harter, säkerhetsstrateg
Polismyndigheten: Jan-Erik Granström, beredskapssamordnare
Försvarsmakten: Roberto Gonzalo, samverkansofficer
Landstinget Sörmland: Thorbjörn Ohlsson, Enheten för kris och katastrof
Länsstyrelsen Södermanland: Lars Jonsson, beredskapsdirektör, Patrik Nissen,
enhetschef, Tomas Birgegård, handläggare, Jonas Lundborg, handläggare.
MSB: Nils-Olov Nilsson och Tommy Söderholm, båda processledare
Sändlista
Eskilstuna kommun
Flens kommun
Gnesta kommun
Katrineholms kommun
Nyköpings kommun
Oxelösunds kommun
Strängnäs kommun
Trosa kommun
Vingåkers kommun
Försvarmakten
Polisen
Landstinget i Södermanland
Trafikverket
Kustbevakningen
Sjöfartsverket
Post och telestyrelsen
Svenska kraftnät
Sveriges radio P4
SOS Alarm AB
Västra Sörmland räddningstjänst
MSB
Länsstyrelsen i Östergötland
Länsstyrelsen i Västmanland
Länsstyrelsen i Örebro
Länsstyrelsen i Stockholm