Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 Datum Diarienummer 2015-09-02 2015:421 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Förslag till beslut Eskilstuna kommun ställer sig positiv till den nya strategin för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Sammanfattning Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län har utvecklats genom en process som letts av länsstyrelsen med stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Syftet är att skapa gemensamma rutiner för samverkan med aktörs gemensamma rutiner för krisberedskap, räddningstjänst, kriskommunikation, samband och teknik samt infrastruktur. Eskilstuna kommun ställer sig positiv till den nya inriktningen generellt och hoppas på ett större fokus på dessa frågor. Samverkan föreslås ske både före, under och efter en samhällsstörning, vilket redan är en realitet i det nuvarande arbetet. Eskilstuna kommun framför dock en reservation till hur samordning och inriktning inom länet prioriteras, då det är en politisk inriktning att prioritera samverkan inom ramen för de fyra Mälarstäderna; Västerås, Enköping, Strängnäs och Eskilstuna. Västerås och Enköping tillhör två andra län, men arbete fortgår att utveckla en gemensam plan för mycket av det förebyggande arbetet som nämns i den föreslagna inriktningen från länsstyrelsen. Detta behöver inte konkurrera med varandra, då arbetet inom området till stor del styrs av nationella riktlinjer. Inom räddningstjänst ser man inte någon risk att olika samverkansinriktningar ska hamna i en konflikt. Däremot inom krisberedskap finns denna risk i prioritering av resurser, utarbetning av styrdokument och rutiner samt medverkan på bland annat utbildning och övning, där Västerås blivit en nära samverkanspartner. Det bör därför framgå att Eskilstuna kommuns primära samverkan sker inom ramen för de fyra Postadress Besöksadress Telefon, växel Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget 016-710 10 00 E-post 63186 Eskilstuna [email protected] Fax Mobiltelefon 070-0866206 Webbplats Eskilstuna – den stolta Fristaden Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 2015-09-02 2015: 2 (2) Mälarstäderna och att vid en eventuell resurskonflikt är detta den prioriterade inriktningen. Med denna reservation vill Eskilstuna kommun ställa sig positiv till förslaget på en ny strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län. Finansiering och konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation En ny strategi för inriktning och samordning för krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län innebär inga kostander för kommunen. Konsekvenserna för Eskilstuna kommun blir fortsatt samverkan och fördjupade förebyggande arbeten. En förutsättning för en hållbar utveckling är möjligheten att inom både krisberedskap och räddningstjänst kunna påverka fortsatt arbete. En hållbar utveckling och effektiv organisation kräver en tydlig samverkan och prioritering av resurser till de olika samverkansforum inom vilken kommunen förbundit sig att delta. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Postadress Besöksadress Tryggve Lundh, utvecklingsdirektör Telefon, växel Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget 016-710 10 00 E-post 63186 Eskilstuna [email protected] Fax Webbplats Mobiltelefon 070-0866206 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN ”Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera händelser snabbare och säkrare.” E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N INLEDNING Länets samlade krishanteringsaktörer har sett ett behov av att reformera Södermanlands krisledningsråd och bad därför rådet om uppdraget att föreslå ett nytt råd med tillhörande nätverk. Behovet består i ökad sam ordning och gemensam inriktning i krishanteringsarbetet. Sveriges krishantering bygger på att man löser kriser i samverkan och för att kunna göra det krävs förberedelser och gemensamma strukturer för samverkan. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en process, med bred representation från länets offentliga krisaktörer, genom förts för att föreslå ett nytt råd och nya samverkansstrukturer. Resultatet av processen är denna strategi och underliggande rutiner för samverkan. Denna strategi ersätter den befintliga DSAM överenskommelsen som där med upphör att gälla. ESKILSTUNA STRÄNGNÄS G N E S TA VINGÅKER Ett samarbete mellan kommuner, landstinget, polisen, försvars makten och länsstyrelsen FLEN K AT R I N E H O L M TROSA NYKÖPING OXELÖSUND S T R AT E G I F Ö R R E G I O N A L S A M O R D N I N G O C H I N R I K T N I N G AV K R I S B E R E D S K A P O C H R Ä D D N I N G S TJ Ä N S T I S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N VI SKA TILLSAMMANS VÄ R N A O C H S A MV E R K A F Ö R AT T U P P R ÄT T H Å L L A SAMHÄLLETS S K Y D D S VÄ R D E N : • Människors liv och hälsa • Samhällets funktionalitet • Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter • Miljö- och ekonomiska värden • Nationell suveränitet S K Y D D S VÄ R D E N O C H SAMVERKANSBEHOV Det moderna samhället är komplext och vi är beroende av varandra, både privata och offentliga aktörer, vilket ställer höga krav på förmågan att samverka. Vid en oförut sedd händelse eller samhällsstörning kan ett behov av resurssamordning och andra samordningsinsatser uppstå. Detta kan innebära att många aktörer behöver bidra och framgången i samverkan kan avgöra hur händelsen hanteras och utvecklas. Alla aktörer vid en sam hällsstörning är skyldiga att samverka med övriga. Länsstyrelserna i Sverige har en särskild roll genom sitt geografiska områdesansvar. Länsstyrelserna ska agera sammanhållande mellan kommunerna, sektorsmyndigheter och privata aktörer vid samhällsstörningar som kräver samverkan i det egna länet. Det är självklart för alla att man ska samverka, frågan är hur och denna strategi är Söder manlands svar. Den här strategin för samverkan före, under och efter en samhällsstörning är undertecknad av länets kommuner, lands tinget, polisen, försvarsmakten och läns styrelsen. F Ö R H Å L L N I N G S S ÄT T I vår samverkan visar vi respekt för varan dras verksamheter, mandat och uppdrag utifrån ett medborgarfokus. All samverkan genomsyras av proaktivitet, effektivitet och ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla tar ett gemensamt ansvar; att utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före-, under och efter en samhällsstörning (olycka eller kris) som påverkar Södermanlands län. E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N SAMVERKAN FÖRE EN SAMHÄLLSSTÖRNING I N I T I A LT Ä R D E T INOM FEM OMRÅDEN SOM SAMVERKAN SKA SKE; • Krisberedskap • Räddningstjänst • Kriskommunikation • Samband och teknik • Infrastruktur Merparten av krishanteringsarbetet sker i det förebyggande och förberedande skedet. Det är där aktörerna skapar den förmåga behövs för att i samverkan kunna hantera samhällsstörningar. För att uppnå sam ordning och inriktning i det arbetet ska följande organisation finnas; rå det för krisberedskap och skydd mot olyckor, beredningsgrupp, nätverk och arbetsgrupper. RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH S K Y D D M O T O LY C K O R ( R K S ) För att kunna svara upp mot samhällets och medborgarnas krav och behov av trygghet och säkerhet har rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor följande ansvar: • Att säkerställa att krishanteringsarbetet i länet sker samordnat och mot en gemensam inriktning. • Att vara mottagare av den regionala risk- och sårbarhetsanalysen och utvärderingar av händelser samt de åtgärdsbehov som finns i länet för att s äkerställa en god krishanterings förmåga. • Att besluta om arbetsområden och vilka gemensamma nätverk som ska finnas. • Att fastställa gemensamma rutiner, mallar, checklistor, teknik, verktyg, utbildningar och övningar som behövs för att klara krishantering i samverkan. • Att besluta om revidering av samverkansformerna. Rådet utgör styrgrupp för länets samlade krishantering och beslutar om den gemen samma inriktningen samt säkerställer att arbetet sker samordnat. Rådet har inte mandat att besluta över enskilda aktörer utan beslut sker i konsensus. Det regio nala rådet förvaltas av länsstyrelsen. Rådet består av representanter för länets samver kande aktörer. Följande ingår; länsledning, polisområdeschef, landstingsdirektör, länets kommundirektörer samt ledning för mili tärregion mitt. Landshövdingen/länsråd är ordförande och länsstyrelsens beredskaps direktör är sekreterare. BEREDNINGSGRUPP Rådet har en beredningsgrupp där länsstyrelsens beredskapsdirektör är ordförande. I beredningsgruppen ingår representanter för medverkande organisationer och nätverk. Represen tanterna utses av rådet utifrån läns styrelsens förslag och fokus ligger på helhetssyn och att berörda aktörers olika behov tillgodoses i beredning och genom förande av rådets beslut. S T R AT E G I F Ö R R E G I O N A L S A M O R D N I N G O C H I N R I K T N I N G AV K R I S B E R E D S K A P O C H R Ä D D N I N G S TJ Ä N S T I S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N O R G A N I S AT I O N RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP O C H S K Y D D M O T O LY C K O R ( R K S ) BEREDNINGSGRUPP KRISBEREDSKAPS N ÄT V E R K E T RÄDDNINGSTJÄNSTN ÄT V E R K E T KRISK O M M U N I K AT I O N S N ÄT V E R K E T Beredningsgruppen har följande ansvar. • Att bereda ärenden till rådet • Att genomföra rådets beslut • Att utvärdera och föreslå förbättringar av samverkansstrategin och dess rutiner. För att kunna skapa samverkan och ökad krishanteringsförmåga finns nätverk och arbetsgrupper, som beredningsgruppen ansvarar för. R K S N ÄT V E R K Initialt är det inom fem områden som samverkan ska ske: krisberedskap, räddningstjänst, kriskommunikation, samband och teknik samt infrastruktur. Inom dessa områden tillsätts nätverk och arbetsgrupper av beredningsgruppen utifrån rådets beslutade inriktning. • Krisberedskapsnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla krisberedskapen utifrån övergripande länsperspektiv. • Räddningstjänstnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla INFRASTRUKTURN ÄT V E R K E T TEKNISKA SAMBANDS- OCH K O M M U N I K AT I O N S N ÄT V E R K E T räddningstjänsten utifrån övergripande länsperspektiv. • Kriskommunikationsnätverket. S yftet med nätverket är att skapa förutsättningar för att snabbt kunna få ut ett samlat bud skap till berörda målgrupper i länet då det finns behov att samordna informationen och att vid större och långvariga händelser kunna säkra kommunikationsresurser inom länet genom att låna resurser av varandra. • Infrastrukturnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla förmågan till samverkan inom främst teleel och transportsektorn. • Tekniska sambands- och kommunika tionsnätverket. Syftet med nätverket är att kartlägga och samordna tekniska lösningar för kommunikation i Sörmland. ARBETSGRUPPER Beredningsgruppen tillsätter arbets grupper utifrån de behov som finns. E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N FLÖDESSCHEMA SAMHÄLLSTÖRNING SOM KAN BERÖRA FLERA TiB MEDDELAR LÄNETS ÖVRIGA TiB MÅL OCH SYFTE: S K A PA M E D V E T E N H E T AT T N Å G O T H Ä N T, S O M K A N K O M M A AT T BERÖRA ANDRA. SAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLERASAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLER T i B K O N TA K TA R LÄNSSTYRELSENS TiB LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL TiB SAMVERKANSMÖTE LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL SAMVERKANSMÖTE MÅL OCH SYFTE: BEGÄRA ELLER SAMRÅDA OM ETT SAMVERKANSMÖTE SKA HÅLLAS. INLEDANDE/FÖRBEREDANDE MÖTE INFÖR SAMVERKANSMÖTE OCH B E S L U TA R O M N Ä S TA M Ö T E S S Y F T E . FINNS BEHOV KALLAS TILL SAMVERK A N S M Ö T E PÅ L E D N I N G S N I VÅ D I R E K T. S A M V E R K A N S M Ö T E H Å L L S F Ö R AT T GE SAMORDNING OCH INRIKTNING V I D H A N T E R I N G AV S A M H Ä L L S S T Ö R N I N G . B E S L U TA R ÄV E N O M F O R T S AT T S A M V E R K A N . SAMVERKAN UNDER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Under en händelse sker alltid samverkan. För att kunna skapa en gemen sam inriktning och samordning utgår vi från den nationella inriktning en för samverkan som grundar sig på ansvars, närhets- och likhetsprin cipen, där ingen övertar någon annans ansvar. Länets samverkan bygger på att det finns en tjänsteman i beredskap (TiB) som kontaktyta mellan aktörer och att samverkanskonferenser sker utifrån behov. Grunden för samverkan i form av, bland annat, larmvägar, rutiner och mallar ska vara samma oavsett händelse. S T R AT E G I F Ö R R E G I O N A L S A M O R D N I N G O C H I N R I K T N I N G AV K R I S B E R E D S K A P O C H R Ä D D N I N G S TJ Ä N S T I S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N TJÄNSTEMAN I BEREDSK AP (TiB) E L L E R M OT S VA R A N D E Länets samverkande aktörer, som antagit strategin, har alla en funktion som ständigt är tillgänglig; tjänsteman i beredskap eller motsvarande. Denne har till uppgift att ta emot larm eller annan information och vid behov påbörja samverkan enligt rådets beslutade rutin. Funktionen, tjänsteman i beredskap, eller motsvarande, ska ha möjlighet att starta aktörens krisledningsor ganisation. INRIKTNING OCH SAMORDNINGSFUNKTION Vid en händelse eller samhällstörning uppmärksammar aktörerna varandra på detta tidigt. Detta sker också om händelsen kan komma att påverka flera kommuner eller aktörer i länet. Ansvaret för detta ligger på respektive tjänsteman i beredskap eller motsvarande funktion. Om någon aktör ser behov av samverkan begärs ett samverkansmöte av länsstyrelsen. Syftet med mötet ska klargöras mellan den som begär samverkansmöte och länsstyrelsen. Länsstyrelsen kallar till samverkansmöte och är ordförande vid mötet. Alla inblan dade aktörer delger varandra underlag inför mötet. Samverkan ska ske utifrån en samlad lägesbild och helhetssyn. Länets aktörer utgår från gemensamma principer för vad och hur man delger varandra läges bilder och genomför samverkansmöten. Södermanlands inriktnings och sam ordningsfunktion utgörs i första hand av samverkansmötena. Är samhällsstörningen stor och den samlade lägesbilden komplex kan länsstyrelsen komma att utöka sin kris ledningsorganisation med representanter från andra aktörer i syfte att kunna skapa en samlad lägesbild utifrån en helhetssyn. Om samhällsstörningen kräver det, kommer en fast gruppering kunna skapas för gemen sam inriktning och samordning. I N F O R M AT I O N S S A M O R D N I N G I alla händelser finns ett stort behov av att kunna ge korrekt och samordnad informa tion. På samverkanskonferensen ska behov av informationssamordning tas upp och eventuella åtgärder överenskommas. Vid behov ska särskilda samverkansmöten för informationssamordning genomföras. SAMVERKAN EFTER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Samverkan kring alla större händelser och samhällsstörningar ska följas upp och utvär deras vid behov. Beredningsgruppen ansva rar för att det genomförs och föreslår åtgär der till rådet för krisberedskap och lagen om skydd mot olyckor. E T T S A M A R B E T E M E L L A N K O M M U N E R , L A N D S T I N G E T, P O L I S E N , F Ö R S VA R S M A K T E N O C H L Ä N S S T Y R E L S E N Detta dokument är överenskommelsen för skapandet av Rådet för Krishantering och lagen om skydd mot olyckor i Södermanlands län. Tecknare är länets offentliga krishanteringsaktörer: Länsstyrelse, försvarsmakt, landsting, polis samt länets nio kommuner. Överenskommelsen har ta gits fram i bred samverkan mellan länets krishanteringsaktörer i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi som undertecknar denna överenskommelse förbinder oss att tillsammans hantera samhällsstörningar på ett effektivt sätt för att öka tryggheten för alla som vistas i länet. ETT SAMARBETE MELLAN: Datum Dnr 2015-08-20 457-463-2013 Missiv Remiss - Strategi för regional inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanland. Länsstyrelsen erhöll följande uppdrag från länets krisledningsråd den 2013-03-06 (dnr 4505552-2012) Sörmlands krisledningsråd ställer sig bakom förslaget att se över rådets sammansättning och uppgift samt de nätverk som finns inom krishanteringsområdet i Sörmland. Länsstyrelsens ges huvudmannaskap för att organisera och driva översynen. Översynen ska utmynna i förslag till en förbättrad struktur för det regionala krishanteringsarbetet i Sörmland. Förslaget ska remitteras till rådets myndigheter/organisationer under framtagandeprocessen och vara klar för ställningstagande vid nästa krisledningsrådsmöte. Översynen ska särskilt beakta Behov som motiverar ett krisledningsråd Syfte och mål med krisledningsråd I översynen ska även ingå ett reviderat förslag till ny DSAM-överenskommelse. Länsstyrelsen har i bred samverkan med länets krisaktörer via en arbetsgrupp(bilaga1), med stöd av myndigheten för samhällskydd och beredskap tagit fram remissversionen av strategin. Strategin ersätter nuvarande DSAM överenskommelse och även om förslaget inte innebär några större förändringar har fokus varit på en förstärkt samverkan och samordning. Redan idag finns ett flertal nätverk i länet där syftet är att samordna det förebyggande och förberedande arbetet inför en eventuell större händelse. Med start i höst påbörjas förändringsarbetet genom att uppdrag förbereds och presenteras för befintliga och nya nätverk. Länsstyrelsen ser att det kommer finnas aktörer som inte deltar i rådet eller nätverken. Länsstyrelsen har som avsikt att skapa exempelvis årliga krisaktörskonferenser eller liknande träffar, där dessa aktörer kan delta för att stärka samverkan i länet. Remissvaren sammanställs under oktober och till 1 november skickas den färdiga versionen ut. Under november förväntas strategin antas av länets aktörer. Första kvartalet 2016 avses första rådsmötet att hållas. Avsikten är att rådet där fastställer sina former och en första inriktning i länet för det samlade krishanteringsarbetet. Under hösten arbetar en interimistisk beredningsgrupp med att förbereda rådsmötet. Länsstyrelsen önskar synpunkter på remissen senast den 25 september, ställt till [email protected] Tomas Birgegård tf Beredskapsdirektör Bilaga 1. Deltagare i arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har varit: Trosa kommun: Johan Sandlund, kommunchef Nyköpings kommun och Sörmlandskustens räddningstjänst: Stefan Ekholm, räddningschef, Peter Kangedal, säkerhetssamordnare, Annica Nilsson, kommunikatör Vingåkers kommun: Maria Pestrea, kommunikationschef Eskilstuna kommun: Lars Lagebo, räddningschef Strängnäs kommun: Johan Harter, säkerhetsstrateg Polismyndigheten: Jan-Erik Granström, beredskapssamordnare Försvarsmakten: Roberto Gonzalo, samverkansofficer Landstinget Sörmland: Thorbjörn Ohlsson, Enheten för kris och katastrof Länsstyrelsen Södermanland: Lars Jonsson, beredskapsdirektör, Patrik Nissen, enhetschef, Tomas Birgegård, handläggare, Jonas Lundborg, handläggare. MSB: Nils-Olov Nilsson och Tommy Söderholm, båda processledare Sändlista Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Försvarmakten Polisen Landstinget i Södermanland Trafikverket Kustbevakningen Sjöfartsverket Post och telestyrelsen Svenska kraftnät Sveriges radio P4 SOS Alarm AB Västra Sörmland räddningstjänst MSB Länsstyrelsen i Östergötland Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Stockholm
© Copyright 2024