Mottagande av
ensamkommande barn
1
Lagar och regelverk
FN:s konvention om barnets rättigheter
Dublinförordningen/ EU:s förordning (343/2003)
SFS 1994:137 Lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA)
SFS 1990:52
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
SFS 2001:453 Socialtjänstlagen (SoL)
SFS 2005:429 Lag om god man för ensamkommande barn
SFS 1964:167 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL)
SFS 1998:603 Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU)
SFS 1942:740 Rättegångsbalken
SFS 1962:700 Brottsbalken
SFS 2005:716 Utlänningslagen
Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (FFM)
Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.
Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande.
Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för
asylsökande m.fl.
Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.
Förordning (2007:662) om extra ersättning till kommuner 2007-2009 för att påskynda
utlänningars etablering på arbetsmarknaden
2
Ensamkommande barn och
ungdomar
Överlevare
Studiemotiverade
Nationaliteter
Religioner
Kulturer
Klaner
Samhällsklasser
Skolbakgrunder
Språkkunskaper
Några är traumatiserade
Idrottsintresserade
3
Gemensamt för ungdomarna
 Lämnat sitt sociala och kulturella
sammanhang
 Allt är nytt; språket, kulturen,
landskapet, klimatet
 Känslor ungdomarna beskriver;
rädsla, förvirring, övergivenhet,
ensamhet och hemlängtan
 Ambitiösa och målmedvetna
4
Ett gemensamt ansvar för ensamkommande
barn och ungdomar
Bostadsbolag
Grannar
ÖVERFÖRMYNDARE
God man/SFV
SKOLA
SOCIALTJÄNST
BOENDE
Intresseföreningar
Hälso- o sjukvård
5
Begriplighet
Välbefinnande
”orka”
Hanterbarhet
Kompetens
”kunna”
Meningsfullhet
Motivation
”vilja”
6
Boendet
 Boendet kan vara hem för vård eller boende (HVB) eller familjehem.







Inskrivningssamtal
Eget rum, alla måltider, tillgång till datorer
Skapa relationer, trygghet och tillit
Gemensamma aktiviteter på boendet
Samtal (motiverande och lösningsinriktade)
Skola
Fritidsaktiviteter
 Möjlighet till fortsatt stöd 18+ verksamheter
 Tillsyn från IVO (Inspektionen för vård och omsorg).
7
Uppdrag- viktigt för ungdomarna
 Kompensation för den brist på stöd från föräldrar
och familj som de normalt skulle ha haft.
 Stödjande faktor som möjliggör traumatiserade
ungdomars läkning.
 Början på ungdomens inkludering i samhället
 Nätverket består vanligen av gode män, kamrater,
lärare, boendepersonal m.fl.
 För boendet, gott samarbete med alla i ungdomens
nätverk - kunna ge stöd i akuta kriser och i det
långsiktiga introduktions/integrationsarbetet
8
Samverkansnätverk
Hälso- och sjukv.
Skolan
SOC
UM, kurator
God man/sfv
Bostadsbolag
Överförmyndare
Polisen
AF
IME
Frivilligorganisationer
Föreningar
FTE
MIG.
Gävle
9
Christer Grehn
070-597 01 80
[email protected]