1. No category

Bilaga 7.
Lagar, förordningar, regler och mål
Bilaga till Avfallsplan 2016-2019
2
1 Inledning
1.1 EU-lagstiftning
I denna bilaga presenteras övergripande lagar och förordningar som är styrande för avfallshanteringen
i Sverige samt de miljömål som har antagits på nationell och lokal nivå.
Lagstiftningen i Sverige bygger på EU:s avfallsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv
2008/98/EG) som implementerades i miljöbalken och avfallsförordningen sommaren 2011. I EU:s
avfallsdirektiv återfinns avfallshierarkin som anger prioriteringsordningen för beslut och lagstiftning
inom avfallsområdet. Förebyggande av avfall har högsta prioritet, följt av återanvändning, återvinning
och slutligen säkert omhändertagande eller bortskaffande av avfall. I avfallsdirektivet ställs också krav
på att samtliga EU länder ska upprätta planer för hur avfall ska kunna förebyggas. Naturvårdsverket
har tagit fram Sveriges program för att förebygga avfall, ”Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och
resurseffektivt samhälle”.
1.2 Svensk lagstiftning
Avfallshanteringen i Sverige regleras genom ett omfattande regelverk där de viktigaste är miljöbalken
(SFS 1998:808), avfallsförordningen (SFS 2011:927) och förordningar om producentansvar. Utöver
detta finns förordningar och lagar som reglerar specifika avfallsströmmar, behandling och transport av
avfall. Styrande när det gäller kommunernas arbete med avfallsfrågor är kommunallagen (SFS
1991:900) och plan- och bygglagen (PBL) (SFS 2010:900).
I miljöbalkens 15 kap. 11§ fastslås att varje kommun ska ha en renhållningsordning som innehåller
föreskrifter om hantering av avfall i kommunen och en avfallsplan. Avfallsplanen ska bl.a. innehålla
uppgifter om kommunens planerade åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet.
Kompletterande bestämmelser om innehållet i en avfallsplan anges i Naturvårdsverkets föreskrifter
(NFS 2006:6).
I miljöbalken anges också att kommunen är ansvarig för behandling och transport av allt hushållsavfall
som uppstår inom kommunen. Definitionen av vad som räknas som hushållsavfall och därmed jämförligt avfall återfinns också i miljöbalken 15 kap. 2§.
De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel, riktar sig till verksamhetsutövare. Hänsynsreglerna slår fast flera centrala principer inom miljölagstiftningen som försiktighetsprincipen, kunskapskravet, produktvalsprincipen och hushållningsprincipen. Reglerna ska förebygga negativa
effekter på miljön och människors hälsa samt främja resurshushållning så att ett kretslopp uppnås.
1.3 Nationella Miljömål
Sveriges riksdag har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. Dessa utgör riktmärken för vårt
nationella miljöarbete. De miljömål som främst berör avfallslagstiftningen är;
1. Begränsad klimatpåverkan
4. Giftfri miljö
15. God bebyggd miljö
Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet, där ett generationsmål anger
inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen.
3
Miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till och etappmål
är steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Det finns två etappmål som rör avfallsområdet:

Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan
Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst
40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.

Ökad resurshushållning i byggsektorn
Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020.
1.4 Nationell avfallsplan
Med utgångspunkt ifrån avfallsdirektivet och miljömålen har Naturvårdsverket tagit fram en nationell
avfallsplan, ”Från avfallshantering till resurshushållning 2012-2017”. Huvudsyftet med den nationella
avfallsplanen är att den ska styra avfallshanteringen så att den blir mer resurseffektiv. Den innehåller
mål och en beskrivning av åtgärder för ett antal prioriterade områden. Åtgärderna ska bidra till att
minska avfallets mängd och farlighet, bättre ta vara på resurserna i avfallet, stoppa spridningen av
farliga ämnen och generellt förbättra avfallshanteringen. Prioriterade områden är:

Hantering av avfall i bygg- och anläggningssektorn

Hushållsavfall

Resurshushållning i livsmedelskedjan

Avfallsbehandling

Illegal export av avfall till andra länder
Mål inom området hushållsavfall

Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning

Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka.

Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka och minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda
med insamlingen.

Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall.

Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster.
Mål inom området hushållsavfall

Matavfallet ska minska.

Senast år 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger
sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas,
så att även energi tas tillvara.
Mål inom området hushållsavfall

Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska. Alla kommuner och
länsstyrelser ska ha identifierat, inventerat och riskklassat alla nedlagda deponier.
4
1.5 Lokala miljömål
Norrtälje kommun har i sin verksamhetsplan för 2016-2018 slagit fast ett antal övergripande mål. Två
av dessa berör avfallsområdet:

En god kommunal service. Den kommunala servicen i Norrtälje kommun ska vara god. Servicen
bör utvecklas i dialog med medborgarna genom medskapande och delaktighet.

Norrtälje kommun ska vara klimatsmart. Som medborgare ska det vara enkelt att vara klimatsmart och kommunens verksamheter ska klimatanpassas.
1.6 Producentansvar
I miljöbalken 15 kap. 6-7§ bemyndigas regeringen meddela föreskrifter om skyldigheter för producenter att samla in, transporteras bort, återvinna, återanvända eller bortskaffa avfall som deras produkter genererar. Skyldigheterna framgår av producentansvarsförordningarna.
2 Sammanställning författningar som påverkar avfallshanteringen
Nedan finns de lagar och förordningar som främst berör avfallsområdet:
Miljöbalk
SFS 1998:808
Avfallsförordning
SFS2011:927
Förordning om deponering av avfall
SFS 2001:512
Förordning om förbränning av avfall
SFS 2013:253
Förordning om producentansvar för returpapper
SFS 2014:1074
Förordning om producentansvar för förpackningar
SFS 2014:1073
Förordning om producentansvar för elutrustning
SFS 2014:1075
Förordning om producentansvar för glödlampor
och vissa belysningsarmaturer
SFS 2000:208
Förordning om producentansvar för batterier
SFS 2008:834
Förordning om producentansvar för bilar
SFS 2007:185
Förordning om producentansvar för däck
SFS 1994:1236
Förordning om producentansvar för läkemedel
SFS 2009:1031
Plan- och bygglag
SFS 2010:900
Arbetsmiljölag
SFS 1977:1160