1. No category

1
KAROLINSKA INSTITUTETS UNDERLAG INFÖR FORSKNINGSPROPOSITIONEN
2016
Sammanfattning





Karolinska Institutet anser att bemyndiganden bör ges i budgetprocessen och att
ändringar bör göras i högskoleförordningen respektive inkomstskattelagen för att
kunna:
o ge lärosätena ökade beslutsbefogenheter, bl.a. för att vid internationell
samverkan kunna använda anslagsmedel utomlands
o förlänga tiden för meriteringsanställningen forskarassistent från fyra till sex
år, för att skapa en grundbult i ett tydligare karriärsystem för unga forskare
o förbättra möjligheterna för rekryteringar av ledande, etablerade
internationella forskare
Karolinska Institutet anser att en betydande ökning av basanslagen är nödvändig
under den närmaste tioårsperioden bl.a. för att:
o öka antalet meriteringsanställningar för unga forskare
o anställningar som lektor och professor i högre utsträckning än nu ska kunna
finansieras via basanslaget
o möjliggöra införskaffande av ny nödvändig teknisk infrastruktur
o skapa förutsättningar för ökad internationalisering
o stärka utbildningens forskningsanknytning
Karolinska Institutet anser att Vetenskapsrådets och Fortes anslag för projektbidrag
ska höjas eftersom dessa är kvalitetsdrivande, har stor betydelse för forskningens
förnyelse och för forskare i början av karriären
Karolinska Institutet anser att särskilda satsningar bör göras på svensk forskning
inom miljögenomik och precisionsmedicin vid SciLifeLab, på svensk forskning
inom toxikologiska vetenskaper vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper
(Swetox), på etablering av en nationell stamcellsbiobank vid KI, och på
translationsforskningscentra belägna vid tre av landets universitetssjukhus för
implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården
Karolinska Institutet anser att den särskilda satsningen på Strategiska
forskningsområden (SFO:er) ska fortsätta med oförändrad total anslagsram
2
Det här är KI
Karolinska Institutet (KI) är ett av världens ledande medicinska universitet och Sveriges i
särklass högst rankade universitet på den globala arenan, senast dokumenterat i Times Higher
Education World University Rankings 2015-2016. KI bedriver sin forskning och utbildning
på två campusområden, i Solna och Huddinge, samt vid flera av Stockholms läns sjukhus och
öppenvårdsmottagningar. KI samverkar aktivt med andra nationella universitet och högskolor,
ledande internationella universitet, sjukvårdsorganisationer, myndigheter, nationell och
internationell industri, och olika organisationer över hela världen. KI:s breda kontaktnät
lägger grunden för framgång. I Sverige står KI för mer än 40 procent av den medicinska
akademiska forskningen, har det bredaste utbudet av medicinska utbildningar och svarar för
cirka 12 procent av den svenska högskolans samlade forskarutbildning. De senaste årens
statliga satsningar på medicinsk forskning har möjliggjort den starka internationella ställning
KI har idag.
KI:s verksamhet genererar ny kunskap, nya upptäckter och nya innovationer, som i sin tur
vidareutvecklar hälso- och sjukvården och ger ekonomisk tillväxt inom den svenska Life
Science-sektorn. KI bidrar också till att minska det lidande och de kostnader för samhället
som ohälsa och många sjukdomar orsakar. De investeringar som KI gör i nya forsknings- och
lärandemiljöer kommer, tillsammans med Stockholms läns landstings (SLL:s) investeringar i
nya sjukhus och specialistvårdsmottagningar, att ge ökade möjligheter för nyskapande
tvärvetenskaplig utbildning, forskning, innovation, och implementering av ny kunskap inom
hälso- och sjukvården.
Det här gör KI
KI utbildar och förser det svenska samhället med läkare, tandläkare, sjuksköterskor och andra
specialister inom en bred panel av hälsoprofessioner. KI utbildar också biomedicinare för
akademi och industri, såväl inom som utom landet. För att tillgodose samhällets behov av
kompetensutveckling, erbjuder KI också ett stort antal vidareutbildningar i samverkan med
vårdgivare. För att ytterligare höja kvalitén i grundutbildningen arbetar KI målmedvetet med
att utveckla dess forskningsanknytning.
KI utbildar doktorander inom medicinsk vetenskap. Mer än 2000 doktorander bidrar i stor
utsträckning till den forskning som utförs vid KI. Av de ca 350 doktorander som avlägger
doktorsexamen varje år fortsätter en stor andel att, med fördjupade kunskaper och färdigheter,
bidra till forskning och utbildning inom universitetsvärlden. Andra övergår till kvalificerade
funktioner inom samhället, t ex inom hälso- och sjukvård, näringsliv och offentlig
verksamhet. Ytterligare andra bidrar med sin nyvunna kunskap till utveckling i sina
hemländer, inte minst i medel- och låginkomstländer. KI utvecklar ständigt sin
forskarutbildning, bl.a. genom användning av olika utvärderingsverktyg, obligatorisk
handledarutbildning och särskilda forskarskolor.
Vid KI bedrivs ett brett spektrum av medicinsk forskning, från ren grundforskning till
patientnära klinisk forskning. Här bedrivs också forskning inom områden som medicinsk
psykologi, folkhälsa och global hälsa, arbets- och miljömedicin samt försäkringsmedicin. KI
3
arbetar kontinuerligt för att ytterligare stärka sin position i den främsta internationella
forskningsfronten inom samtliga dessa områden. Nya karriärvägar har skapats för unga
forskare och framgångsrika strategiska rekryteringar har genomförts. KI gör nu omfattande
investeringar i sin infrastruktur. År 2019 kommer KI att ha forsknings- och
undervisningsmiljöer och utrustning i internationell toppklass, vilket kommer att ytterligare
höja universitetets attraktivitet och ge nya förutsättningar för rekryteringar, internationell
samverkan och genombrottsforskning.
Infrastruktursatsningar sker också i samarbete med hälso- och sjukvården, för att i än högre
grad sammanlänka och integrera forskning med klinisk verksamhet. Den kliniknära forskning
som bedrivs vid KI ger mycket goda förutsättningar för att experimentella rön snabbt överförs
i tillämpning, och återkoppling från kliniken ger grund för ny forskning. En avsevärt förstärkt
strategisk samverkan med näringslivet ger väsentligt förbättrade förutsättningar för
kunskapsöverföring och nyttiggörande av nyvunna forskningsresultat.
Ett stort internationellt utbyte med inresande och utresande studenter och forskare är ett
viktigt element i KI:s internationalisering. På ledningsnivå har ett stort antal avtal slutits om
samverkan med internationellt ledande universitet. KI bidrar också till institutionsbyggande i
många utvecklingsländer. Exempel på det senare är KI:s insatser i Uganda och Vietnam.
Det här vill KI
KI:s vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Målet för KI:s
forskning är att nå vetenskapliga genombrott som resulterar i upptäckter som förändrar synen
på såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom. Forskningsresultaten ska också leda
till innovationer och praktisk tillämpning inom hälso- och sjukvård och inom andra
organisationer av betydelse för människors hälsa.
I KIs färdplan för åren 2014-2018, Strategi 2018, som utgör basen för verksamheten under
den kommande tioårsperioden, identifieras fyra huvudområden för strategiska insatser,
nämligen Medarbetare, Infrastruktur, Samverkan och Finansiering.
Medarbetare Färdplanen definierar hur strategiska, ofta internationella rekryteringar ska
kompletteras med ett tydligt karriärsystem för organisk tillväxt inom universitetet. Resurser
ska disponeras så att antalet anställningar med fasta resurser kan öka. Det akademiska
ledarskapet och incitament för kvalitet ska utvecklas.
Infrastruktur Färdplanen beskriver målsättningen med de stora projekt som nu pågår för att
skapa nya avancerade forsknings- och lärandemiljöer. KI:s IT-stöd för lärare och studenter
behöver utvecklas. KI måste bidra till utvecklingen av en sammanhållen informatikstruktur,
dvs. tekniker för att koppla samman t.ex. biobanksdata, patientjournaler och befolkningsdata
som idag finns i flera olika system inom forskning och hälso- och sjukvård.
Samverkan Färdplanen beskriver hur samverkan med KI:s viktigaste samverkanspartner SLL
bör styras av en gemensam strategi för forskning och utbildning. Strategin för internationella
samarbeten behöver utvecklas. Innovationsfrågor och samverkan med näringslivet ska lyftas
4
upp på ledningsnivå, och en bättre integrering med kärnverksamheten bör eftersträvas för att
främja nyttiggörandet av upptäckter.
Finansiering Färdplanen beskriver vilka investeringar som behövs för de stora
infrastruktursatsningar som nu genomförs. Resurser för dessa infrastruktursatsningar behöver
mobiliseras från befintliga medel, ökade statsanslag för forskning, ökad upplåning från staten,
samt genom donationer. Kostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning behöver också
finansieras.
Det här behöver KI
För att KI:s positiva utveckling ska kunna fortsätta och ge goda effekter för samhället som
helhet, behöver KI även fortsättningsvis regeringens aktiva och starka stöd. Det är KI:s
bestämda uppfattning att Sverige behöver ett mindre antal universitet i absolut internationell
toppklass, bl.a. för att säkerställa en konkurrenskraftig bas för industrin inom Life Scienceoch IT-sektorerna. En forskningspolitik som främjar högsta vetenskapliga kvalitet är grunden
för samarbeten och utbyten med andra globalt ledande forsknings- och utbildningsmiljöer och
för möjligheten att rekrytera lärare, forskare och studenter från hela världen.
Den verksamhet som nu bedrivs och planeras vid KI utgår från den tillväxt som gällt för KI:s
intäkter under den senaste tioårsperioden. Vi utvecklar i det följande något om de effekter
som kan uppnås i Sverige med ett utökat ekonomiskt stöd till den verksamhet som bedrivs vid
KI. Ett antal ytterligare åtgärder som är nödvändiga för att underlätta en positiv utveckling av
KI beskrivs också nedan under rubriken ”Ändringar i regelverk”.
1. Ändringar i regelverk
Utökade beslutsbefogenheter KI anser att lärosätena inom ramen för myndighetsformen bör få
utökade beslutsbefogenheter enligt tidigare förslag ”Ökad handlingsfrihet för statliga
lärosäten”, som överlämnades till regeringen i maj 2015 från Stockholm – Uppsala
universitetsnätverk (SUUN). Det gäller t.ex. rätten att ta emot och fritt förfoga över
donationsmedel - att bygga upp eget kapital - att äga, förvärva och avyttra egna bolag samt
skapa stiftelser - att äga, förvärva och avyttra fastigheter - att etablera och bedriva verksamhet
internationellt och därvid använda begränsade delar av anslagsfinansieringen utanför landets
gränser – och att till begränsad del få använda det statliga forskningsanslaget till
innovationsbefrämjande verksamhet. Basanslaget till forskning ska kunna användas till tidig
finansiering (”seed funding”) av projekt som ännu inte nått en sådan mognadsgrad att de är
attraktiva för finansiering via riskkapital eller Life Science-företag. Utökade
beslutsbefogenheter förutsätter bl.a. att bemyndiganden ges i budgetprocessen.
Sexåriga meriteringsanställningar KI anser att den nuvarande tiden för meriteringsanställning
som forskarassistent, fyra år, är för kort. För att medge en realistisk möjlighet till meritering
och utvärdering efter fem år och en marginal för framtida vägval (grundbult i ett tydligare
karriärsystem), anser KI att meriteringsanställning som forskarassistent ska förlängas till sex
år. Detta förutsätter en ändring i HF, 4 kap. 12§.
5
Ändrat upplägg för forskarutbildningen I syfte att underlätta forskarutbildningssamarbeten
med utländska partnerlärosäten anser KI att forskarutbildningen i vissa fall ska kunna ha ett
1+3-årigt upplägg. Förslaget går ut på att lärosätet inrättar ett ettårigt utbildningspaket med
kurser och projektarbete som sedan automatiskt tillgodoräknas om/när beslut om antagning
till forskarutbildning fattas. En sådan regeländring skulle förbättra svenska universitets
möjligheter att framgångsrikt kunna konkurrera om EU-medel för forskarutbildning, i första
hand inom Marie Sklodowska-Curie programmen. De studenter som inte fortsätter med en
forskarutbildning erhåller i detta upplägg en ”Master by research”. Detta förutsätter en
ändring i HF, 6 kap. 6§.
Expertskatten Internationella rekryteringar av ledande, etablerade seniora forskare är en
central komponent i KI:s fortsatta strävanden mot att förstärka lärosätets ställning som ett av
världens ledande medicinska universitet. Förlängning av den nu treåriga s.k. expertskatten
(reglerad i inkomstskattelagen) till att omfatta 5 år skulle påtagligt förstärka KI:s, liksom
näringslivets, konkurrenskraft. Denna åtgärd skulle underlätta för inflyttande forskare och
andra experter att etablera sig i en ny miljö med ett högt kostnadsläge. Den skulle också
underlätta en övergångsperiod med boende och verksamhet i två länder, något som är vanligt
förekommande. Detta förutsätter en ändring i inkomstskattelagen 11 kap. 22-23 §§.
Statliga finansiärers krav på medfinansiering KI anser att statliga forskningsfinansiärers krav
på medfinansiering från universitet och högskolor bör upphöra, detta då lärosätenas enda
medfinansieringskälla är det statliga basanslaget. Basanslaget bör utnyttjas till de ändamål det
tilldelats för av regeringen, såsom finansiering av professorer och lektorer, viss del av
forskarutbildningen och teknisk infrastruktur samt till strategisk verksamhetsutveckling.
Statliga forskningsfinansiärers uppgift är att finansiera forskning vid universitet och
högskolor - inte att indirekt styra dem genom krav på medfinansiering.
Kombinationsanställningar Ett fördjupat och vidgat samarbete mellan hälso- och sjukvård,
forskning och utbildning är av avgörande betydelse för att främja universitetssjukvårdens
utveckling. För att de båda arbetsgivarna, staten och landstinget, ska kunna bedriva och förena
forskning, utbildning och klinisk verksamhet, krävs medarbetare med kvalifikationer och
möjligheter att verka inom båda organisationerna. Högskolelagen (3 kap. 8 §) och
Högskoleförordningen (4 kap. 2 §) medger detta genom att en anställning som lärare vid
högskolan kan vara förenad med en anställning som specialistutbildad läkare eller annan
anställning inom hälso- och sjukvården. En sådan anställning benämns som förenad
anställning eller kombinationsanställning. Det statliga pensionsavtalet PA 03 4 kap. 13 § p. 4
medger emellertid endast förenade anställningar om tjänsten vid landstinget är ”fast förenad
med kliniska arbetsuppgifter”. En anställning med verksamhetsansvar (chef inom sjukhus)
kan därför inte kombineras med en anställning som lärare vid ett lärosäte. Detta utgör ett
hinder för en fortsatt integrering av hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. För den
fortsatta utvecklingen är det avgörande att även medarbetare med kliniskt verksamhetsansvar,
och med tydligare strategiskt inflytande, får möjlighet att kombinera sitt uppdrag med
forskning och utbildning.
6
2. Ökade anslag till fria projektbidrag från Vetenskapsrådet och Forte
Vetenskapsrådets (VR:s) och Fortes anslag för fria projektbidrag bör utökas, vilket är särskilt
viktigt för grundforskningen, för forskare i början av karriären och för forskningens förnyelse.
KI välkomnar att ämnesråden nu överväger ett tredelat anslagssystem för projektbidragen,
med separata nivåer för ”starting, consolidator och advanced grants”, enligt den modell som
tillämpas av European Research Council. Projektbidrag är en av de centrala
finansieringskällorna för KI:s verksamhet och är dessutom med dess utformning starkt
kvalitetsdrivande. Inom ramarna för en ökad budget för fria projektbidrag bör också den
nuvarande satsningen på särskilt framstående yngre forskare respektive internationellt
etablerade toppforskare byggas ut.
3. Ökat basanslag
Bakgrund KI anser liksom företrädare för svensk industri att en dubblering av statens
sammantagna anslag till forskning, innovation och utbildning är nödvändig under de
kommande tio åren. Det ökade basanslaget behövs för att ge universiteten och högskolorna
större strategiskt handlingsutrymme, bl.a. för att öka antalet meriteringsanställningar, för
finansiering av teknisk infrastruktur som inte utgör nationella plattformar, för
internationalisering, och för att öka antalet professorer som är kvinnor. Det behövs också i
form av ökad ersättning per studenthelårsplats för att möjliggöra en ytterligare
kvalitetshöjning inom utbildningen genom starkare forskningsanknytning och fler
statsanslagsfinansierade läraranställningar på professors- och lektorsnivå.
De ökade basanslagen bör i betydligt högre utsträckning än vad som nu är fallet fördelas
utifrån lärosätenas faktiska prestationer inom forskning och utbildning. Lärosätenas eget
kvalitetsansvar inom forskning, utbildning och samverkan bör tydliggöras och stärkas. Ett
effektivt utnyttjande av statens sammantagna basanslag till lärosätena kräver också en
tydligare profilering och rollfördelning mellan lärosätena. Sverige kan endast finansiera ett
begränsat antal universitet på en nivå som möjliggör en internationellt ledande position inom
annat än enstaka specifika forskningsområden. Endast KI och ett par andra svenska
universitet har förutsättningar att långsiktigt uppehålla en internationell topposition.
Ökade basanslag till lärosätena får inte verkställas inom ramarna för ett oförändrat statligt
anslag till forskning, innovation och utbildning, genom omföring/reduktion av anslagen till de
statliga forskningsfinansiärerna. Då de senare fördelar projektbidrag i öppen konkurrens
skulle ökade basanslag inom en oförändrad total statlig anslagsram försvaga de
forskningsstarka, internationellt konkurrenskraftiga svenska universiteten, särskilt KI, genom
att resurserna för forskning de facto markant reduceras. Detta skulle få negativa konsekvenser
för KI och redan på kort sikt allvarligt hota KI:s ställning som ett internationellt ledande
universitet, en position som har stor nationell betydelse, inte minst för den svenska hälso- och
sjukvårdens utveckling och för hela Life Science-sektorn.
Av stor vikt är att den särskilda satsningen på Strategiska forskningsområden (SFO:er)
fortsätter med oförändrad total anslagsram och oförändrad inriktning.
7
De större, internationellt konkurrenskraftiga, svenska universiteten har med jämna mellanrum
kritiserats av regeringen för oförmåga att effektivt utnyttja sin finansiering från statliga
bidragsgivare. I vissa fall har de även betraktats som överfinansierade mot bakgrund av att
lärosätena successivt ackumulerat ”myndighetskapital”. Vid årsskiftet 2014/15 hade KI 1,4
miljarder kronor i myndighetskapital. Av dessa medel är 0,9 miljarder kronor eller 67 procent
statlig finansiering (motsvarande ett kvartal av KI:s totala medelsförbrukning för forskning).
För KI är dock endast 22 procent eller 287 miljoner kronor att betrakta som obundet och
disponibelt, dvs. kan användas som fritt myndighetskapital. Resterande belopp är bundet i
anläggningar (32 procent), semesterlöneskuld (4 procent) eller avsatt för medfinansiering av
bidrag som ej medger full kostnadstäckning (8 procent) samt för redan beslutade strategiska
satsningar (34 procent).
Det nuvarande fria myndighetskapitalet är en strategisk reserv som KI behöver utnyttja för att
täcka de ökade kostnader som uppkommer i samband med de stora investeringar i framtida
forskningsmiljöer som universitetet just nu genomför. Det fria myndighetskapitalet är också,
med det ökande beroende av externa anslag som KI utvecklat under senare år, en nödvändig
reserv. Den utnyttjas för att säkerställa att doktorander kan slutföra sin utbildning om
ambitiösa forskningsprojekt inte kan slutföras enligt ursprungliga tidsplaner och/eller initialt
beviljad projektspecifik finansiering. Den utnyttjas också för att kunna behålla kompetens i
avvaktan på ny finansiering eller för medfinansiering av stora, strategiska forskningsprojekt
när externa finansiärer så kräver. Myndighetskapitalet är därmed en viktig resurs i KI:s
verksamhet, som bl.a. möjliggör ett mer offensivt förhållande till externa finansiärer.
Avsaknad av ett fritt myndighetskapital på den aktuella nivån skulle påtagligt reducera KI:s
konkurrenskraft genom att förutsättningarna för framåtsyftande infrastrukturella satsningar
och långsiktighet i verksamheten kraftigt begränsas.
Meriteringsanställningar Meriteringsanställningar, tillsatta i öppen internationell konkurrens,
utgör en viktig del i universitetets karriärstruktur och bör av denna anledning i väsentligt
högre utsträckning än vad som nu är möjligt kunna finansieras med basanslaget. När det gäller
en ökning av antalet meriteringsanställningar för forskare och lärare i början av karriären
behövs såväl heltidsanställningar som förenade anställningar som medfinansieras av hälsooch sjukvården. För att dessa anställningar ska vara attraktiva för de allra bästa nationella och
internationella sökandena måste de under de första åren vara förenade med forskningsresurser
i form av ett etableringsbidrag. Etableringsbidraget utgör en förutsättning för att yngre
forskare omedelbart ska kunna påbörja sin verksamhet, samtidigt som man i öppen
konkurrens söker och erhåller ytterligare projektstöd från externa forskningsfinansiärer. Det
senare är oftast en flerårig process.
Teknisk infrastruktur Basanslaget är det verktyg universiteten har att tillgå när allt färre
forskningsfinansiärer ställer resurser till förfogande för infrastrukturella satsningar eller för att
täcka de löpande kostnader som investeringar i infrastruktur genererar. Samtidigt växer
lärosätenas nota för forskningens infrastruktur och behoven av ytterligare sådana satsningar
blir alltmer påträngande i den ökade internationella konkurrensen. Lärosätenas förmåga att
med egna medel – och utan att taxera den egna forskningen – finansiera dyr infrastruktur har
blivit alltmer begränsad. Därmed reduceras möjligheten att fullt ut utnyttja externa
8
forskningsanslag och åstadkomma banbrytande forskning. Ett ökat basanslag är ett viktigt
verktyg för att framgångsrikt hantera denna utmaning.
Internationalisering Svenska lärosäten behöver internationaliseras. Detta kräver bl. a. nya
resurser till ett stipendiesystem som kan attrahera och stödja de främsta internationella
studenterna som inte är EU-medborgare eller kommer till Sverige via speciella samarbeten.
Lärosätena saknar också resurser för medfinansiering av långsiktiga samarbeten med
internationella elituniversitet, vilket gör oss mindre attraktiva som partners. Därutöver är en
ökning av antalet tidsbegränsade gästprofessurer för internationellt rekryterade toppforskare
viktig för svenska lärosätens internationalisering. Det administrativa stödet för internationellt
utbyte är strategiskt viktigt och resurser för etablering av ett konkurrenskraftigt stöd till både
in- och utresande studenter, forskare och lärare måste säkras. Basanslaget är en central
finansieringskälla för samtliga ambitioner inom området internationalisering.
IT-struktur och informatik KI:s och de medicinska fakulteternas samverkan med sjukvården
inom ramen för hälsoinformatik behöver utvecklas ytterligare. Utvecklingen pekar mot
användning av allt större datamängder (”Big data”) som genereras från allt fler källor,
inklusive patientgenererade data. Tillgången till sådana data kan bara erbjudas det universitet
som till fullo kan garantera datasäkerhet och övriga regelkrav avseende datatillgång. Sådan
sofistikerad informatik bör av rationella skäl lösas på universitetsnivå och inte som idag ofta
på projektnivå. Informationsteknik samt e-Hälsa spelar idag en mycket viktig roll inom
vården och tekniken kommer att få en avgörande betydelse inom den närmaste framtiden. KI
vill ligga i framkant i denna utveckling och är därför i starkt behov av att kunna erbjuda en
samordnad och professionell funktion samt infrastruktur kring innovativ informationsteknik.
Forskningens kvalitet, transparens och effektivitet skulle idag kunna höjas genom en kraftfull
satsning på digitala verktyg för t.ex. datainsamling, redovisning, säker arkivering och
tillståndshantering. Omvärldens tillit till forskningen riskeras om inte fullgod dokumentation
finns inom all forskning.
Innovation och näringslivssamverkan Life Science-sektorn utgör ett av Sveriges viktigaste
framtidsområden och är redan den sektor som har det högsta förädlingsvärdet. De stora
universitetens, och inte minst KI:s, forskning håller inom ett antal områden högsta
internationella klass. Sektorn är även utanför akademin en av landets mest forskningsintensiva
verksamheter. Både utveckling och produktion av läkemedel, medicinteknik och bioteknik är
branscher där Sverige fortfarande står sig starkt. För att säkerställa en fortsatt positiv
utveckling i en snabbt hårdnande global konkurrens krävs nu kraftfulla satsningar.
Universitetens innovationssystem behöver resurssättas ytterligare vid sidan av de satsningar
som nu görs via statliga forskningsorgan som Vinnova. En mindre del av ett ökat basanslag
behöver öronmärkas för användning till tidig ”seed funding” av projekt som ännu inte nått en
sådan mognadsgrad att de är attraktiva för finansiering via riskkapital. Ökad utväxling av nya
anslagsmedel kan uppnås genom att KI medverkar i medfinansiering av en investeringsfond
tillsammans med intresserade företag, riskkapitalister, filantropiska investerare (”venture
philanthropists”) och European Investment Fund, där den senare institutionella investeraren
kräver universitetets medverkan som finansiär. Gemensamma ”centres of excellence” behöver
också etableras inom universitetets campusområden för effektivare translation av
9
grundvetenskapliga upptäckter till ny prevention, diagnostik och terapi, genom att den
komplementära kompetens som finns inom akademin och industrin utnyttjas bättre. Detta
kräver medfinansiering från universiteten, genom statsanslagen, av ny infrastruktur medan
industripartnern tillför program- och projektmedel.
Ökad andel professorer som är kvinnor Svenska universitet och högskolor behöver fler
professorer som är kvinnor. Detta gäller även KI. En mer jämställd miljö främjar kvalitet och
innebär också fler förebilder för unga kvinnor i forskarkarriären. KI har med framgång drivit
en försöksverksamhet, där en del av institutionernas anslagstilldelning baserats på antalet
nyrekryterade professorer och gästprofessorer som är kvinnor. Detta har lett till en ökning av
det totala antalet professorer vid KI som är kvinnor. Med ett förstärkt basanslag kan KI
permanenta denna satsning. En permanentning kommer att leda till ett relativt sett ökat antal
professorer som är kvinnor, en målsättning som delas av KI, departement och regering.
Forskningsanknytning av utbildning En stark forskningsanknytning av utbildning innebär för
KI att studenter involveras i pågående forskning, att lärarna är forskningsaktiva och har ett
vetenskapligt förhållningssätt som förmedlas med adekvata pedagogiska metoder. Det innebär
också att huvudområdet, och utbildningens innehåll, är förankrade i vetenskapliga metoder
och i aktuella forskningsresultat och att det vid lärosätet bedrivs aktiv forskning inom aktuellt
huvudområde. Fullfinansierade lärartjänster med lärare som också är aktiva forskare är ett
viktigt element i en forskningsanknuten utbildning. Särskilt viktigt är att öka antalet s.k.
förenade anställningar, med både utbildning och forskning, inom den kliniska verksamheten.
4. Särskilda satsningar
SciLifeLab - miljögenomik och molekylär precisionsmedicin Uppbyggnaden av SciLifeLab
som nationell infrastruktur har haft mycket stor betydelse för utvecklingen inom de
molekylära livsvetenskaperna. Den teknikutveckling som nu pågår vid SciLifeLab främjar
framväxten av två helt nya forskningsområden, miljögenomik och molekylär
precisionsmedicin. Genom storskaliga analyser av arvsmassan kan samverkan mellan gener
och miljö studeras i såväl enskilda celler och organismer som i hela populationer. SciLifeLab,
tillsammans med Swetox, möjliggör helt nya sätt att analysera miljögifters påverkan på
människor och djur. Genom att identifiera de biologiska processer som störs kan man koppla
exponering av kemikalier till sjukdomar och funktionsnedsättningar. Snabbare analyser av
nya kemikaliers effekter på levande organismer kommer att ge kunskaper som kan leda till
minskade utsläpp av skadliga kemikalier. Med SciLifeLab som plattform finns förutsättningar
att utveckla världsledande forskning inom området.
Det faktum att varje individ är unik, avseende både arv och miljö, utnyttjas idag i mycket
begränsad omfattning inom hälso- och sjukvården. Precisionsmedicin utvecklar strategier för
sjukdomsprevention och behandling som utgår från varje individs, eller grupper av individers,
förväntade sjukdomsutveckling och svar på viss behandling. Bättre effekt och färre
biverkningar ger i förlängningen ett minskat lidande och lägre kostnader för individen och
samhället. Här finns också betydande möjligheter för innovation och kommersialisering. En
riktad nationell satsning mot miljögenomik och precisionsmedicin bör ha hög prioritet.
10
Swetox – toxikologisk forskning och en kemikaliesäker omvärld Sverige har en internationellt
stark ställning när det gäller forskning och utbildning om kemikalier, hälsa och miljö. För
detta krävs tillgång till bästa möjliga expertis och underlag. Svenskt centrum för toxikologiska
vetenskaper, Swetox, som bildades år 2014 och där elva svenska universitet ingår, erbjuder
denna möjlighet. Swetox fokuserar initialt på forskning om hormonstörande ämnen,
läkemedel och nanomaterial. Inom konsortiet vidareutvecklas svensk utbildning i ämnet och
Swetox samverkar med berörda nationella och internationella aktörer, universitet,
myndigheter och företag. För att säkerställa verksamhet och fortsatt utveckling inom Swetox,
behövs en strategisk satsning där vart och ett av de deltagande universiteten i konsortiet
erhåller medel för verksamhet inom toxikologiska vetenskaper.
Etablering av en nationell stamcellsbiobank Sverige har en internationell särställning när det
gäller utveckling och etablering av humana embryonala stamcellslinjer. Det embryonala
stamcellsfältet har utvecklats snabbt under senare år och nu finns metoder för att utveckla
specifika typer av celler och vävnader från embryonala stamcellslinjer. Idag pågår kliniska
prövningar på kroniska tillstånd med celler deriverade från embryonala stamceller. Det finns
ett stort intresse från forskarsamhället och industrin att få tillgång till embryonala
stamcellslinjer utvecklade i Sverige för att fortsätta dessa studier. Eftersom KI har en
särställning inom fältet bör en human embryonal stamcellsbank etableras vid KI, som kan
förse forskarsamhället och industrin med sådana cellinjer. Denna enhet skulle också ansvara
för fortlöpande utveckling av nya stamcellslinjer med GMP-kvalitet.
Translationsforskningscentra Nyttan med forskningsresultat och innovationer uppstår först
när produkten eller tjänsten tas i praktiskt bruk. Ofta kräver detta förändringar i rådande
organisation och arbetssätt vilket är en utmaning. Utländska exempel visar på goda
möjligheter att stimulera samverkan mellan universitet och universitetssjukvård som främjar
nyttiggörande. I England finansieras med statliga medel samverkan inriktad på att sprida och
implementera forskningsresultat och stödja anpassningen av sjukvårdsorganisationerna till
bruket av de nya metoderna. Nyckeln till detta har varit en kraftfull satsning på translationsoch innovationscentra i samarbete mellan sjukvården och de ledande universiteten
(Biomedical Research Centres, BRC). Dessa satsningar har påskyndat överföringen av nya
upptäckter från forskningen till sjukvården, ledande multinationella Life Science-företag har
etablerats i anslutning till dessa centra och antalet kliniska prövningar har ökat betydligt.
Slutord
Med detta underlag vill KI understryka betydelsen av regeringens aktiva och starka stöd för
utvecklingen av KI:s verksamhet, och dess förmåga att åstadkomma goda effekter för
vetenskapen, för människors hälsa och för samhället som helhet. Vi har beskrivit vilka
effekter som kan uppnås i verksamheten med ett utökat ekonomiskt stöd men också ett antal
andra viktiga åtgärder bl.a. avseende det regelverk som omgärdar universitetets verksamhet.