Här kan du läsa hela ärendet
iMark SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-05-27 § 79/2015 Sida 10(27) Dnr 2009-574 214 Detaljplan för del av Öxabäcks Stom 1:42, Öxabäck Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för del av Öxabäcks Stom 1:42, daterad 2015-03-23, godkänns. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut. Ärendet Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bebyggelse för handel och centrumverksamhet nedanför Öxabäcks kyrka. Detaljplanen har upprättats med normalt planförfarande. Ärendets behandling Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande den 28 oktober 2009. Kommunstyrelsen beslutade den 9 november 2009, § 206, att begära att plan- och byggnadsnämnden reviderar gällande detaljplan så att ett läge för butik kan skapas på del av fastigheten Mark Öxabäcks Stom 1:42. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet den 22 november 2010, § 187. Kommunstyrelsen beslutade den 13 december 2010, § 156, att samrådsredogörelse och planprogram för del av Öxabäcks Stom 1:42 daterade den 12 oktober 2010 godkänns. Bygg- och miljökontorets tjänsteutlåtande den 12 augusti 2014. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 20 augusti 2014, § 122, att förslag till genomförandekalkyl enligt alternativ 3 som riktlinje för framtagande av planhandlingar för utställning av planen godkänns. Bygg- och miljökontorets tjänsteutlåtande den 5 september 2014. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 1 oktober 2015, § 176, att planbeskrivningens genomförandedel godkänns. Bygg- och miljökontorets tjänsteutlåtande den 27 april 2015. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet den 6 maj 2015, § 112, där följande föreslås: Detaljplan för del av Öxabäcks Stom 1:42, daterad 2015-03-23, godkänns. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan anta arbetsutskottets förslag, och finner att så sker. Justerandes sign j Utdragsbestyrkande Sida 1(1) i Mark Tjänsteställe: Handläggare: Datum: Beteckning: Bygg- och miljökontoret Lena Boden 2015-04-27 PBN 2012-414 214 KS 2009-574 214 Kommunstyrelsens arbetsutskott Detaljplan för del av Öxabäcks Stom 1:42. Öxabäck Ärendet Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bebyggelse för handel och centrumverksamhet nedanför Öxabäcks kyrka. Detaljplanen har upprättats med normalt planförfarande. Ärendets hantering Planprogram godkändes av Kommunstyrelsens au 2010-12-13 § 156/2010 Beslut om samråd i PBN 2013-12-18 § D 711 Beslut om granskning i PBN 2014-10-08 § 137 Beslut om godkännande i PBN 2015-04-01 § 47 Beredning Berörda sakägare har inte lämnat in några synpunkter på planförslaget, varken vid samråd eller granskning. Länsstyrelsen, som sammanfattar de statliga myndigheternas synpunkter, har endast detaljsynpunkter. Trafikverket är kritiskt till planförslaget liksom Öxabäcks bygdelag och Öxabäcks fastighetsförvalting HB. Förslag till beslut Att godkänna detaljplan för del av Öxabäcks Stom 1:42, daterad 2015-03-23. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2012/414 214 Detaljplan för DEL AV ÖXABÄCKS STOM 1:42, Öxabäck, Marks kommun, Västra Götalands län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad 2015-03-23 Bygg- och miljökontoret, Marks kommun Detaljplan för del av ÖXABÄCKS STOM 1:42 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygg och miljökontoret, Marks kommun 1 (9) Sammanfattning Berörda sakägare har inte lämnat in några synpunkter på planförslaget, varken vid samråd eller granskning. Länsstyrelsen, som sammanfattar de statliga myndigheternas synpunkter, har endast detaljsynpunkter. Trafikverket är kritiskt till planförslaget liksom Öxabäcks bygdelag och Öxabäcks fastighetsförvalting HB. Efter granskning har följande ändringar gjorts i förslaget Planbeskrivning och plankarta korrigeras så att rätt benämning för gemensamhetsanläggningar anges och så att delningen mellan s/89 och s/114 är korrekt. Planbestämmelserna och planbeskrivningen ändras så att flaggning kan tillåtas inom planområdet. Ett tillägg görs under rubriken ”ansvarsfördelning” under planbeskrivningens genomförandefrågor med ett förtydligande om att fastighetsägaren har ansvar för drift och underhåll av dagvattenanläggning och oljeavskiljare inom kvartersmarken. Utöver ovan redovisade ändringar har endast redaktionella ändringar gjorts i förslaget. Beslutsförslag Då inte några principiella ändringar av planen föreslås Plan- och byggnadsnämnden godkänna detaljplanen och sända den till Kommunfullmäktige för beslut om antagande. Bygg- och miljökontoret, Marks kommun _______________________ _______________________ Tord Lundborg Förvaltningschef Lisa Östman Stadsarkitekt Detaljplan för del av ÖXABÄCKS STOM 1:42 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygg och miljökontoret, Marks kommun 2 (9) Syfte med granskning I 2 kap 1§ PBL står att prövningen av förslaget ska ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. Även avvägning mellan motstående enskilda intressen skall göras. De allmänna intressena omfattar (2 kap 3§): natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter, en estetiskt tilltalande utformning, god livsmiljö som är tillgänglig för alla, en långsiktig god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror, goda miljöförhållanden, god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Hur samråd/granskning bedrivits Plan- och byggnadsnämnden beslutade vid sammanträde 2014-10-08 att godkänna planförslaget upprättat 2013-12-19, reviderat 2014-09-15 för granskning. Planförslaget har varit på granskning under tiden från 23 oktober 2014 till 21 november 2014. Kungörelse/planhandlingar har för yttrande översänts till följande: Kommunala nämnder/styrelser/förvaltningar: Teknik- och servicenämnden, Miljönämnden och Barn-och utbildningsnämnden. Statliga verk och myndigheter: Länsstyrelsen, SGI, Lantmäteriet samt Trafikverket. Övriga: Sakägare enligt fastighetsförteckning, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Vattenfall Eldistribution AB, Skanova AB, Västtrafik AB, Lödöse Museum, Mark Kraftvärme AB, Marks Naturskyddskrets och Öxabäcks bygdelag. Förslaget har funnits utställt på Bygg- och miljökontorets lokaler i Kinnaström samt funnits tillgängligt via kommunens hemsida. Synpunkter framförda under utställningen Teknik- och servicenämnden och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har inkommit med yttrande utan erinringar eller synpunkter på förslaget. Statliga verk och myndigheter Länsstyrelsen Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Av den anledningen bedömer Länsstyrelsen att planen kan accepteras och inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Bemötande: Noteras. Detaljplan för del av ÖXABÄCKS STOM 1:42 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygg och miljökontoret, Marks kommun 3 (9) Lantmäteriet Beroende på hur kvartersmarken avstyckas kan det krävas gemensamma lösningar för fastigheterna inom planområdet för exempelvis VA och utfartsvägar. Detta bör lämpligen säkerställas genom bildande av gemensamhetsanläggningar. Vid fastighetsbildning kan fastighetsbestämning krävas mot planområdets yttergränser då kvaliteten på fastighetsgränserna inte är tillräckligt bra och ny gräns skall skapas mot samfällighet. Kostnaderna för fastighetsbestämning fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt. Under konsekvenser betecknas s/84, s/89 och s/114 som gemensamhetsanläggningar vilket inte stämmer. Rätt benämning är samfälld vägmark. Karta: Delningen mellan s/89 och s/114 går i förlängning av gränsen mellan Öxabäck Stom 1:42 och Öxabäcks Stom 1:53. Bemötande: Planbeskrivning och plankarta korrigeras så att rätt benämning för gemensamhetsanläggningar anges och så att delningen mellan s/89 och s/114 är korrekt. Övriga synpunkter noteras. SGI Förutsätter att grundläggning samt utformning av ny bebyggelse med hänsyn till geotekniska förhållanden bevakas vid bygglovhanteringen. SGI har inte granskat markmiljötekniska frågor inklusive radon. Bemötande: Noteras. Trafikverket Trafikverket anser att detaljplanen fortfarande inte har säkerställt en godtagbar trafiksäkerhet. Trafikverket noterar att utfartsförbud införts på väg 1533 vilket medför att anslutningen måste ske till väg 1530 vilket är ett betydligt sämre alternativ för trafiksäkerheten då väg 1530 har mer trafik och dåliga siktförhållanden dessutom råder vid det läge som undantagits från utfartsförbudet. Vidare är genomförandet för det tillkommande farthindret på väg 1530 inte säkerställt då det saknas en överenskommelse mellan kommunen och trafikverket om att åtgärden ska genomföras. Trafikverket vill även uppmärksamma kommunen på att området betecknat med ”dike” hör till vägområdet och därmed ska ha användningen ”Genomfart”. Det byggnadsfria avståndet bör även utökas med några meter så att byggande och underhåll kan ske utanför vägområdet samt att möjlighet finns till komplettering av gångbana vid behov. Mot bakgrund av de dåliga siktförhållandena längsmed väg 1530 inom planområdet anser Trafikverket att kommunen ska återgå till den ursprungliga idén att ansluta utfarten till Detaljplan för del av ÖXABÄCKS STOM 1:42 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygg och miljökontoret, Marks kommun 4 (9) området via väg 1533 och att utfartsförbud längs hela väg 1530 införs. Ett genomförandeavtal mellan Trafikverket och kommunen gällande placering, utformning och utförande för såväl hastighetsdämpande åtgärder och anslutning till det statliga vägnätet behöver undertecknas innan planen förs till antagande. Rättelse: I samrådsyttrandet framgick det att tillstånd till den nya anslutningen till väg 1530 måste sökas hos Trafikverket i enlighet med § 39 Väglagen. Rätt lydelse ska vara att i samband med detaljplanen gör Trafikverket en prövning av läget för anslutningen. Trafikverket beklagar felskrivningen. Bemötande: Den befintliga genomfarten (väg 1530, Överlidavägen) är idag planlagd med ett vägområde som har samma bredd som förslaget i denna detaljplan. Trafikverket har i samrådsyttrande inte inkommit med synpunkter om att allmänna platsen bör breddas, utan enbart att vägens dike och dagvattendiket ska vara separerade från varandra, vilket också har tillmötesgåtts genom ett förtydligande i granskningshandlingarna. Kommunen uppfattar inte att sikten vid den föreslagna utfarten är ett stort problem. Dels då trafikflödet är mycket lågt och hastigheten låg. Trafikflödet på Överlidavägen är cirka 1380 fordon per dygn. Gällande hastighet över planområdet är 30 km/h dagtid och 50 km/h övrig tid. Vid ett genomförande av planen ska en fartbegränsning anläggas utmed genomfartsgatan, vilket Trafikverket inte motsatt sig i samråds- eller granskningsyttranden. Vid en placering av utfart så långt mot nordost som möjligt inom angiven utfart i detaljplanen (enligt bild 1) finns en viss begränsning av sikt för fordon som kommer från sydväst på Överlidavägen drygt 100 meter från utfarten. Från sydväst har fordon dock uppförsbacke fram mot planområdet varför kommunen bedömer att det inte bör vara något stort problem att hinna bromsa in i tid för att undvika eventuell kollision. Bild 1 Detaljplan för del av ÖXABÄCKS STOM 1:42 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygg och miljökontoret, Marks kommun 5 (9) Kommunen bedömer att sikten är mycket god vid en placering av utfart så långt mot sydväst som möjligt då man från utfarten har uppsikt över i stort sett hela vägbanan (se bild 2). Bild 2 Mot nordost bedöms inga siktproblem råda då det finns en fem meter bred zon med byggförbud mot Överlidavägen. Vid ett genomförande av planen ska även en fartbegränsning anläggas nordost om utfarten, vilket innebär att hastigheten från nordost blir mycket begränsad. Kommunen ska samråda med Trafikverket om exakt placering av utfart från planområdet till Överlidavägen, samt placering, utformning och utförande av hastighetsdämpande åtgärder, i samband med planens genomförande. Kommunen anser att ett genomförandeavtal med Trafikverket inte bör vara nödvändigt att teckna inför antagandet av planen. Trafikverket har rådighet över åtgärder på väg 1530 och ska göra en prövning av läget för anslutning. Även hastighetsdämpande åtgärder måste samrådas med Trafikverket i samband med genomförande. Kommunala nämnder Miljönämnden Miljönämnden påpekar att det vid genomförande av planen är viktigt att säkerställa långsiktiga skötselrutiner av dagvattendiken med oljeavskiljare. Bemötande: Fastighetsägaren har enligt planbeskrivningen ansvar för all byggnation och anläggningsarbeten inom kvartersmarken. Detaljplan för del av ÖXABÄCKS STOM 1:42 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygg och miljökontoret, Marks kommun 6 (9) Ett tillägg görs under rubriken ”ansvarsfördelning” under planbeskrivningens genomförandefrågor med ett förtydligande om att fastighetsägaren har ansvar för drift och underhåll av dagvattenanläggning och oljeavskiljare inom kvartersmarken. Västtrafik AB Har inga synpunkter på planen då den inte påverkar utbudet av kollektivtrafik i området. Vill dock vara med i det fortsatta arbetet då hållplatserna planeras. Bemötande: Planering av busshållplatser görs av Trafikverket i samråd med Västtrafik och kommunen. Övrig allmänhet Öxabäcks Bygdelag Vi är mycket förvånade, tillika mycket kritiska till det sena beslutet att ta bort väg 1533, gamla Bredhultsvägen från planområdet. Denna väg har från allra första stund varit huvudalternativet in till detaljplanområdet. Vilket vi hela tiden poängterat i mötena med kommunala företrädare, politiker eller tjänstemän. Oss veterligt har ingen heller haft en avvikande åsikt om denna självklarhet. För att ytterligare accentuera denna klara viljeinriktning - Bra trafikmiljö - tog vi redan innan detaljplanens första utformning kontakt med Trafikverket för att få dessa att föreslå en trafiksäker in- och utfart till området. Deras tydliga rekommendation, efter avsyning av hela området, var: Alla trafikrörelser - in och ut från området - skall vara på och genom väg 1533. Enligt dessa trafikexperter är denna väg den enda säkra in- och utfarten till området. Bland annat beroende på de goda sikt- och säkerhetsförhållanden som uppnås vid anslutning till väg 1530, Överlidavägen. Samt att väg 1533 inte inkräktar på de oskyddade trafikanter som rör sig utmed sporthallen och skolan. Dessa tunga fakta sammanföll också till 100 procent med erfaret livsmedelsbranschfolks uppfattning av hur en bra in och utfart skall utformas för området ifråga. Branschföreträdarna var oerhört noga med att poängtera att trafikseparation krävs till en nyanläggning av livsmedelshandel. Det får helt enkelt inte blandas tung trafik med persontrafik/fotgängare in mot en handelsplats. Detta helt beroende på säkerhetsaspekter, vilket varken branschföreträdarna, trafikverket eller vi prutar på. Den tunga trafiken in på området måste separeras från den övriga trafiken på ett trafiksäkert sätt. Vidare skall man inte inkräkta på områdets byggbara areal. Deras rekommendation blev således: Det är väg 1533 som gäller som matarled in-och ut från området. Detaljplan för del av ÖXABÄCKS STOM 1:42 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygg och miljökontoret, Marks kommun 7 (9) Noterar också att Trafikverket i sitt första remissvar skrivit att trafikutbytet med planområdet bör ske via väg 1533, gamla Bredhultsvägen. Bland annat beroende på att trafiken på väg 1530 bedöms öka. Med andra ord krävs ett rejält omtag i frågan och att ni omedelbart arbetar in väg 1533, gamla Bredhultsvägen i planförslaget igen, för detta är pulsådern in och ut från området. Detta innebär också att vi föreslår att utfartsförbudet längs samma väg (1533) tas bort. Vi noterar också i remissmaterialet att inga remissorgan förordat en borttagning av matarled 1533, gamla Bredhultsvägen till planområdet. Därför förvånar det än mer när detta riktigt dåliga förslag - att ta bort in och utfarten till planområdet - dök upp i sista samrådet. Kommunal utformning av torgmiljön, enligt gängse regler, rekommenderas samt önskas. Normal skyltning och flaggning inom planområdet bör tillåtas. Bemötande: Kommunstyrelsen beslutade 2014-08-20 (§ 122/2014) att godkänna en genomförandekalkyl som innefattar genomförande av fartdämpande åtgärder på väg 1530 och in-/utfart. I genomförandekalkylen klargörs att väg 1533 inte ska användas för in-/utfart till planområdet. Av den anledningen har utfartsförbud till väg 1533 införts i detaljplanen. Angående sikt och trafiksäkerhet, se bemötande av Trafikverkets synpunkter, samt bilder 1 och 2. Fastighetsägaren har ansvar för alla anläggningar och all byggnation inom kvartersmarken. Planbestämmelserna och planbeskrivningen ändras så att flaggning kan tillåtas inom planområdet. Skyltar på tak eller fristående fasta skyltar ska inte tillåtas. Ej bygglovpliktiga fristående skyltar kan användas inom planområdet. Intill väg 1530 och 1533 kan dock tillstånd från Trafikverket krävas även för ej bygglovpliktiga skyltar. Kommunen noterar övriga synpunkter, men bedömer att det inte finns anledning att göra ytterligare förändringar i planens bestämmelser eller beskrivning. Öxabäcks Fastighetsförvaltning HB Ifrågasätter minskningen av planområdets västra del. Hur skall trafiksäkerheten uppnås när denna utfartsmöjlighet tas bort från förslaget? Denna utfart har alla aktörer varit överens om är den säkraste. Detaljplan för del av ÖXABÄCKS STOM 1:42 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygg och miljökontoret, Marks kommun 8 (9) Byggbar yta begränsas betydligt om tillfart skall ske från Överlidavägen av både varutransporter och kundtrafik. Kostnader för alternativ infart från väg 1533, är av ringa betydelse när det som vi ser det som en ökad trafiksäkerhet. Bemötande: Se bemötanden av synpunkter från Trafikverket och Öxabäcks bygdelag. Bygg- och miljökontoret, Marks kommun Lena Bodén Planhandläggare Stefan Wallner JAWA samhällsbyggnad AB Medverkande tjänstemän: Exploateringsingenjör, Magnus Bergström. Detaljplan för del av ÖXABÄCKS STOM 1:42 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygg och miljökontoret, Marks kommun 9 (9) ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2012-414 214 Detaljplan för DEL AV ÖXABÄCKS STOM 1:42 M FL Öxabäck, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING Upprättad 2013-12-19, reviderad 2015-03-23 Stefan Wallner, Arkitekt SAR/MSA, JAWA samhällsbyggnad AB Bygg- och miljökontoret, Marks kommun Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 1 (19) Förord Denna samrådshandling beskriver det förslag till detaljplan för del av Öxabäcks Stom 1:42 m fl som håller på att arbetas fram. Planering och byggande regleras genom Plan- och bygglagen (PBL). Detaljplaner görs för mindre områden och är juridiskt bindande. Detaljplanen för del av Öxabäcks Stom 1:42 handläggs med normalt planförfarande. När planen är antagen av kommunfullmäktige och har vunnit laga kraft är den juridiskt bindande för efterföljande beslut, såsom till exempel bygglov. Samråd om planförslaget pågår xx januari – xx februari 2014. Syftet med samråd är att förbättra Figur 1. Planprocess med normalt planförfarande Innehåll Planens syfte och huvuddrag Förutsättningar Planförslag Genomförande Konsekvenser 3 4 11 14 16 Handlingar Detaljplanen består av en plankarta i skala 1:1000 med tillhörande planbestämmelser samt planbeskrivning med genomförandebeskrivning. BYGG- OCH MILJÖKONTORET 2015-03-23 Tord Lundborg Förvaltningschef Lisa Östman Stadsarkitekt Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 2 (19) Planens syfte och huvuddrag Syfte och bakgrund Detaljplan för del av Öxabäcks Stom 1:42 m fl syftar till att möjliggöra ny bebyggelse för handel och centrumändamål i centrala Öxabäck. I Öxabäck finns idag en ICA-butik i lokaler som inte är ändamålsenliga för den dagligvaruhandel. Det finns ett behov att tillskapa möjlighet att komplettera Öxabäck med nya ändamålsenliga lokaler för dagligvaruhandel. Kommunen äger ett markområde i centrala Öxabäck som är lämplig för ändamålet. Det finns i dagsläget ingen extern beställare av detaljplanen eller känd intressent för att driva en ny butik i Öxabäck. Det är därför viktigt att planen får en flexibilitet för att kunna möta ett framtida behov av handel och annan verksamhet. Kommunstyrelsen begärde 2009-11-09 att plan- och byggnadsnämnden skulle revidera gällande detaljplan så att ett läge för butik kan skapas på fastigheten Mark Öxabäcks Stom 1:42. Eftersom förslaget inte var förenligt med den fördjupade översiktplanen för Öxabäck har ett planprogram först upprättats för att utreda möjligheter och hinder till en sådan bebyggelse på den föreslagna platsen. I programmet konstaterades att den föreslagna bebyggelsen kan vara lämplig under vissa förutsättningar. Figur 2. Avgränsning av planområdet. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 3 (19) Plandata Läge och areal Planområdet Öxabäcks Stom 1:42 (del av) ligger söder om Överlidavägen i Öxabäck, cirka 230 meter nordost om korsningen mellan länsväg 1532 och länsväg 1530. Planområdet omfattar även en del av vägområdet vid Överlidavägen (väg 1530). Avståndet till Kinna är 1,7 mil. Fastigheten är ca 4500 kvm. Markägoförhållanden I planområdet finns idag två fastighetsägare. Öxabäcks Stom 1:42 ägs av Marks kommun och huvudman för vägområdena är Trafikverket. Figur 3. Markägoförhållanden. I planområdet finns idag två fastighetsägare, Marks kommun och Trafikverket. Skrafferingen visar på kommunägd mark. Förutsättningar Tidigare ställningstagande Planuppdrag Kommunstyrelsen begärde 2009-11-09 (§206) att plan- och byggnadsnämnden skulle revidera gällande detaljplan. Plan- och byggnadsnämnden beslutade att upprätta planprogram och detaljplan 2009-12-16 (§212). Kommunstyrelsens arbetsutskott godkände planprogrammet 2010-11-22 (§187). Plan- och byggnadsnämnden beslutade 2011-05-11 (§68) att planuppdraget skulle vara Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 4 (19) vilande i avvaktan på önskemål från sökande att påbörja planarbetet. Efter önskemål från kommunstyrelsen om planberedskap för en eventuell affärsetablering i Öxabäck beslutade plan- och byggnadsnämnden 2011-11-09 (§162) att planuppdraget skulle återupptas igen. Plan- och byggnadsnämnden beslutade 2013-06-12 (§98) om förnyat planuppdrag för att upprätta en detaljplan för del av Öxabäcks Stom 1:42 för att möjliggöra att handläggningen sker enligt den nya planoch bygglagen PBL 2010:900, då detta är önskvärt. Planområdet har utökats i förhållande till planområdet i planprogrammet, för att även innefatta anslutande gator i väster och söder om Öxabäcks Stom 1:42. Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Översiktsplan I kommunens fördjupade översiktsplan (FÖP) för Öxabäck 1990 anges området som jordbruk där särskild hänsyn ska tas till kulturvärden. FÖP anger också att detaljplaneläggning krävs inom området. Detaljplaner Planområdet omfattas av detaljplan från 1955-03-07 med bestämmelser som för planområdet medger allmän plats - park eller plantering. Mot öster medger samma detaljplan fristående bostadshus i en våning med inredd vind, samt kyrko- och begravningsändamål. Mot norr vid Överlidavägen medger samma detaljplan område för allmänt ändamål (skola). Planområdet omfattas även av detaljplan från 1989-05-31 med bestämmelser som för planområdet anger allmän plats – genomfart respektive natur. I övrigt medger planen bostäder i två våningar, skola, idrott och centrumbebyggelse. Figur 4. Planöversikt Öxabäck Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 5 (19) Planprogram Då föreslagen byggnation inte har stöd i FÖP påbörjades planläggningen med att utreda planens lämplighet i ett planprogram. Kommunstyrelsen beslutade 2010-12-13 att godkänna planprogrammet för del av Öxabäcks Stom 1:42. Riksintressen Geografiska områden som är av nationell betydelse kan vara utpekade som områden av riksintresse enligt miljöbalken, vilka långsiktigt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden. Planområdet berörs inte av några riksintressen. Natur- och kulturmiljö Landskapsbild, mark och vegetation Öxabäcks Stom 1:42 är en öppen åkermark som sluttar svagt nedåt mot väster, mot Överlidavägen. Fastigheten ligger i anslutning till kuperad åkermark. I norra fastighetsgränsen finns en stenmur som bör bevaras. Bexellvägen upp mot kyrkan kantas av karaktäristiska hamlade träd i en allé. Uppe på kyrkbacken växer större lövträd och stora fina ekar finns på höjderna i odlingslandskapet kring gården söder om kyrkan. Figur 5. Vy över planområdet, kyrkan och stenmuren i planområdets norra gräns. Planområdet gränsar till ett stort öppet odlingslanskap (25 ha) som både är utpekat i det kommunala kulturmiljöprogrammet och som naturvärdelandskap i naturdatabasen. I kulturmiljöprogrammets riktlinjer framgår att en oförändrad markanvändning är önskevärd och att det öppna odlingslandskapet bör hävdas och nuvarande arrondering bibehållas. Förändringar av befintlig bebyggelse inom området bör ske med varsamhet och, liksom ny bebyggelse, ansluta Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 6 (19) till lokal byggnadstradition bland annat vad gäller skala, fasadutformning, materialval och färgsättning. De gamla vägarna bör bevaras. Bebyggelse och service Planområdet gränsar i nordost och nordväst till bostadsbebyggelse. Norrut utmed Överlidavägen finns bland annat mataffär, Öxabäckskolan, idrottshall och ett litet centrum med distriktssköterskemottagning. På en höjd i sydost ligger Öxabäcks kyrka, kyrkogård och församlingshem. I övrigt är området omgärdat av öppen åkermark. Fastigheten Öxabäcks Stom 1:42 är obebyggd och centralt belägen i samhället. Bebyggelsen i planens närområde visar upp en stor variation i utformning, färgsättning och detaljer. Byggnaderna längs Överlidavägen nära fastigheten utgörs av rödaktiga tegelhus i 1- 2 våningar från 50- och 90-talet. Skolans byggnader och utformning är av hög arkitektonisk kvalitet. Sporthallen har plåt och delvis träfasad. Det finns även inslag av träpanelhus i omgivningen. Omgivningen nordost om fastigheten är av villakaraktär. Området avspeglar en bystruktur och odlingslandskap i den västgötska skogsbygden vid slutet av 1800-talet. Kyrkan i Öxabäck är ett viktigt landmärke. Dess karaktäristiska tandkantade fasad och torn syns över byn och dess omgivningar. Idag är kyrkan på toppen av kullen och resten av Öxabäck visuellt sammankopplade. Siktlinjen mot kyrkan kommer att brytas från ett avsnitt i centrum ungefär vid idrottshallens parkering. Däremot kommer siktlinjen att finnas kvar från större delen av infarten till Öxabäck. I planprogrammet har följande riktlinjer fastställts för gestaltning av ny byggnad, för att mildra negativ påverkan på kulturmiljön: Lägre och mer kompakt utformning i kontrast mot kyrkan (dvs. inte konkurrera med kyrkan och dess kulturmiljö). Gestaltning skall arkitektonisk förhålla sig till grannhusen utmed Överlidavägen. Nya byggnaden skall placeras parallellt till grannhusen och Överlidavägen. Taklutning och takutformning bör få en förankring i befintlig landskapsstruktur- och intilliggande hus. Fasadutformning och materialval är viktigt. Storlek och placering av fönsterpartier skall ske med stor omsorg. Hastighetssäkrad gångpassage med tillhörande fartdämpande åtgärder behövs för att knyta ihop nya byggnaden med centrum. Materialval i markbeläggning runt om huset och vid hastighetssäkrad gångpassage kan med fördel samspela med centrumhusets för att förstärka centrums identitet. Parkeringsytan bör inte göras större än nödvändigt så att den inverkar så lite som möjligt på landskapsbilden i kyrkbacken. Gränsen ut mot det öppna landskapet mot öster och söder behöver också gestaltas t.ex. genom släntutformning, vegetation eller stenmurar. Särskilda krav på byggnadsomgivning bl.a. skyltar, flaggspel och belysning ska ställas. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 7 (19) Figur 6. Vy från kyrkan mot planområdet. Risker och Störningar Geotekniska förhållanden Geoteknisk utredning har utförts av Ramböll 2013-01-14. Fastigheten sluttar svagt och marken består av siltig sandig morän som överlagrar berg på 0-4 meters djup. Totalstabiliteten bedöms som tillfredställande. Områdets norra del (60 meter från norra fastighetsgränsen) är mest lämpat för placering av byggnad med tanke på det ytliga grundvattnet i områdets södra del. Södra delen kan med fördel fyllas ut för parkering eller grönytor. För grundläggning av byggnad föreslås kantförstyvad platta på mark förstärkt med plintar grundlaggda på underliggande berg. Radon Öxabäck klassificeras som normalradonmark i kommunens översiktliga inventering av markradon. Gränsvärden för radon får inte överskidas. För närvarande gäller 200 Bq/kbm för nya byggnader. Buller Befintlig affär ligger redan i dagsläget vid Överlidavägen. Flytten av affären bedöms därför inte leda till ökad trafikmängd eller ökade ljudnivåer på Överlidavägen. Dagvatten Dagvatten är ett samlingsnamn för regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från exempelvis hårdgjorda ytor, vägar och hustak, och som via diken eller ledningar rinner ut i vattendrag. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller för hantering av dagvatten och för verksamheter som till exempel kan förorena dagvatten. Enligt miljöbalken ska dagvatten avledas, renas och tas om hand på ett sätt som innebär att olägenhet för hälsa eller miljö inte uppkommer. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 8 (19) Idag finns inga hårdgjorda ytor inom planområdet. Dagvattnet från fastigheten och kyrkbacken (ett 2,65 ha stort avrinningsområde) samlas idag upp i ett dike söder om Överlidavägen och avleds sedan i kulvert under vägen till dagvattensystemet och vidare ut i Sävsjön. Flödet från avrinningsområdet överstiger kulvertens kapacitet och kan förklara varför sydvästra delen av fastigheten är vattensjuk. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar registrerade inom aktuellt planområde eller dess direkta närhet. Det närmaste fornminnet (yta) ligger 170 m söder om planområdet. Vattenskyddsområde Enligt förslaget till vattenskyddsområde för Öxabäck vattentäkt ligger planområdet inom sekundär skyddszon. De föreslagna skyddsföreskrifterna är ännu inte antagna, men i förslaget framgår tillståndsplikt för bland annat: Hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga produkter, för andra ändamål än hushållsbehov (sortimentet i butiken kan utgöra en sådan hantering). Schaktning, pålning, spontning, underjordsarbete. Borrning i jord och berg. Nyetablering av anläggning för lagring och utvinning av värmeenergi i berg, mark och vatten. Etablering av verksamhet som enligt miljöbalken är anmälningsplikt och som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten. Vägar och trafik Biltrafik och parkering Trafikflödet på Överlidavägen vid planområdet är 1380±10% fordon per dygn (2012). Gällande hastighet vid planområdet är 30 km/h dagtid utanför skolan och 50 km/h övrig tid. Trafikverket är huvudman för Överlidavägen (länsväg 1530) samt länsväg 1533. Mittemot planområdet, på andra sidan av Överlidavägen vid distriktssköterskemottagningen finns ett flertal centrumparkeringsplatser. I planprogrammets samrådsredogörelse framkommer att ny bebyggelse inte får skymma sikt för intilliggande anslutningar. Siktlinjer ska mätas 5 meter in på anslutande vägar/utfarter. Det ska även finnas en säkerhetszon på minst tre meter från körbanekanten, där ska inga byggnader eller parkeringsplatser får finnas. I samband med byggnation av butik bör även en hastighetssäkrad gångpassage anordnas över väg 1530. Tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik Tillgänglighet till livsmedelsbutiker är ett grundläggande behov för alla. Därför är det viktigt att vid planläggning för livsmedelsbutiker studera hur tillgängligheten ser ut även för dem som av Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 9 (19) olika skäl inte har tillgång till bil, och hur denna eventuellt kan förbättras. En trottoar finns utmed norra sidan av Överlidavägen mittemot planområdet. Trottoaren växlas sedan till gång och cykelstråk på sträckan mellan Hallabrovägen och Brokvarnsvägen För övrigt sker gång- och cykeltrafik på lokalgatorna nära planområdet. Som ett bekvämt gångavstånd till butik räknas cirka 300 meter fågelvägen, med hänsyn till att man bär matkassar och kanske behöver vila på vägen mm, eller maximalt 600 meter när förhållandena är mer gynnsamma. Figuren nedan redovisar inom vilka delar av Öxabäck man når den planerade butiken med bekvämt respektive maximalt gångavstånd. På samma sätt kan 1100 meter användas som ett bekvämt cykelavstånd och 1600 meter som ett maximalt. Hela Öxabäck har bekvämt cykelavstånd till planområdet. Figur 7. Tillgänglighet till planområdet för gående: Lila ring = bekvämt gångavstånd, röd ring = maximalt gångavstånd. Från Öxabäck finns bussförbindelse dels via Kinna, Skene och vidare mot Göteborg och dels via Mjöbäck mot Älvsered. Närmsta busshållsplatser (Öxabäck) är belägna vid Överlidavägen direkt mittemot planområdet respektive ca 200 meter nordost om planområdet. Öxabäck trafikeras av följande linjer: - Linje 371 (Skene-Kinna-Öxabäck-Mjöbäck) har åtta turer via Öxabäck på vardagar mot Överlida-Mjöbäck. En stannar redan i Holsjunga, sju går vidare till Överlida och fem av dessa fortsätter till Mjöbäck för vidare anslutning till Älvsered. Två turer startar i Örby, medan de övriga utgår från Kinna-Skene. Inga turer på helger. Under sommarperioden går det färre turer. - Linje 371 (Mjöbäck-Öxabäck-Kinna.Skene) har sju turer via Öxabäck på vardagar mot Kinna-Skene. En av dessa startar i Överlida, medan övriga utgår från Mjöbäck. En tur går till Örby och övriga turer fortsätter till Kinna-Skene. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 10 (19) Teknisk försörjning Planområdet ligger inom verksamhetsområde för VA i Marks kommun. Ledningar för anslutningar finns för spillvatten och dricksvatten med anslutningar väster om Överlidavägen på fastigheten Öxabäcks Stom 1:9 (sydväst om planområdet) och i Bexellsvägen (vid kyrkan). Anslutning för dagvatten finns i planområdet utmed Överlidavägen. Ledningar för el ligger i mark utmed Överlidavägen. Kablar korsar en del av det sydvästra hörnet av planområdet, samt ligger utmed planområdets nordöstra gräns. Vattenfall Eldistribution är huvudman för ledningarna. Planförslag Markanvändning och bebyggelse Användningen av allmän platsmark föreslås utgöras av trafikområde. Planförslaget medger långväga trafik genom en tätort (GENOMFART). För kvartersmarken föreslås ändamålen handel, centrumverksamheter, kontor och hantverk (HCKJ1). Med handel (H) avses i första hand livsmedelshandel, men bestämmelsen kan omfatta alla slag av köp och försäljning av varor och tjänster för allmänheten. Handelsändamålet preciseras inte ytterligare i detaljplanen då det inte finns stöd för detta i en handelsutredning eller dylikt. Användningen centrumverksamheter, kontor och hantverk (CKJ1) syftar till att möjliggöra en flexibel användningen av bebyggelsen i framtiden, och ger planen en längre hållbarhet. Med centrumändamål avses all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor. Här kan ingå butiker, service, gym, kontor, bio, bibliotek, teater, bank, samlingslokal, restaurang, hotell med mera. Vid ändrad användning från handel till centrum, ska omgivningspåverkan med hänsyn till omgivande bostäder beaktas vid bygglovsprövningen. Med kontor avses kontorsverksamhet, konferenslokaler och liknande personaltät verksamhet som inte är störande för omgivningen. Med hantverk avses hantverksverksamheter som inte är störande för omgivningen. Bebyggelse tillåts till en högsta totalhöjd på +152 meter över nollplanet. Den sammanlagda byggrätten inom kvartermarken är 700 kvm byggnadsarea. Södra delen lämnas öppen med hänsyn till vyn mot kyrkbacken, vilket regleras genom byggnadsförbud (prickmark). Inom denna del är det trots byggnadsförbudet tillåtet att anlägga parkeringsplatser och torgyta med exempelvis anslagstavla, bänkar, planteringar och torghandelstånd. Natur och friytor Ingen allmän platsmark för natur har avsatts inom planområdet. Beteckningen n1 inom kvartersmarken anger att stenmur utmed nordöstra plangränsen ska bevaras. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 11 (19) Gestaltning Utformningen behöver anpassas till omgivningen och underordnas kulturmiljön vid kyrkan och dess omgivning. Egenskapsbestämmelsen f1 anger att skyltning får ske på byggnad, men att skyltning inte får ske på tak och inte heller som fristående skyltar i form av pyloner. Egenskapsbestämmelsen f2 anger att byggnader ska utföras med vita eller ljusgrå fasader, som med fördel kan brytas med glasade partier. Trafik och parkering Inom trafikområdet behöver en hastighetssäkrad gångpassage anordnas samt en ny busshållplats på södra sidan av Överlidavägen som kompletterar den befintliga. En ny busshållplats kan även samordnas med den befintliga, samt med en hastighetssäkrad gångpassage i form av exempelvis en förhöjd timglashållplats. Utfartsförbud från kvartersmarken är föreslagen för hela planområdet, förutom en sträcka på 30 meter utmed Överlidavägen, där in- och utfarter anordnas för kundtrafik och varutransporter. Kundparkering till ny verksamhet ska ske inom kvartersmark och ska anordnas enligt gällande parkeringsnorm för Marks kommun. Eventuella lastkajer och andra angöringar för gods ska placeras så att varutransporter inte utgör en risk för oskyddade trafikanter. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten ligger inom kommunens verksamhetsområde för VA. Ledningar för anslutning finns idag väster och Överlidavägen på fastigheten Öxabäcks Stom 1:9 och i Bexellsvägen. Läge för ny anslutningspunkt i fastighetgräns ska utredas i samband med detaljprojektering av området. Dagvatten En dagvattenutredning har genomförts (Ramböll 2013-01-14). För att kunna reglera flödet från avrinningsområdet efter exploateringen (3000 m3 hårdgjord yta med byggnad och parkering) krävs ett fördröjningsmagasin som rymmer 150 m3 vatten och med en avtappning begränsad till 20 l/s. Utredningen föreslår att vatten fångas upp i ett fördröjningsmagasin, förslagsvis utfört som ett underjordiskt magasin med en fyllning av 450 m3 makadam för att magasinera 150 m3 dagvatten. Magasinet kan exempelvis utformas som ett 1 meter djupt, 4 meter brett och 115 långt makadamdike längs med Överlidavägen. Magasinet ska utföras med ett bräddavlopp för att dagvattnet ska kunna brädda ut ur magasinet vid regn som är häftigare än ett 10-års regn. Förslagvis kan dagvatten från bräddavloppet avledas till bäcken som ligger sydost om exploateringsområdet. Det föreslås även att ett avskärande dike skall grävas mellan fastigheterna 1:42 och 1:9 utmed planområdets sydöstra gräns, för att förhindra dagvatten från att flöda in på fastigheten. Vattnet som samlas upp i diket kan därefter avledas till det föreslagna makadamdiket. Egenskapsbestämmelsen magasin anger att dagvatten ska fördröjas i magasin med 150 m3 vattenvolym och att maximalt avlett dagvattenflöde får vara 20 l/s. Avvattning av kvartersmarken kommer inte påverka vägområdets dike. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 12 (19) Figur 9. Dagvattenutredningens föreslagna åtgärder. Eftersom fastigheten Öxabäck Stom 1:42 ligger inom Öxabäcks vattenskyddsområdes sekundära skyddszon, bör dagvattnet som avleds från en framtida parkeringsplats renas från olja samt andra farliga hälsoskadliga och miljöfarliga produkter. Det kan exempelvis göras genom att installera dagvattenfilter i dagvattenbrunnarna. Egenskapsbestämmelsen yta1 anger att dagvatten från parkering ska renas från olja. Exakt placering och utformning av magasinet och dess brädd, samt avskiljning av hälsoskadliga och miljöfarliga produkter tas fram i en detaljprojektering i samband med byggnation. Energiförsörjning Mindre teknikbyggnad, exempelvis en ny transformatorstation medges inom planområdet., för att säkerställa framtida elförsörjning. Egenskapsbestämmelsen u anger att marken utmed nordvästra och sydöstra plangränsen ska vara tillgänglig för underjordiska ledningar. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 13 (19) Genomförandefrågor Organisatoriska frågor Tidplan Preliminär tidplan för detaljplanen är: Samråd 1 kvartalet 2014 Granskning 4 kvartalet 2014 Antagande 1-2 kvartalet 2015 Tidplanen bygger på att förutsättningarna för planarbetet står fast, att alla nödvändiga beslut tas och att inget annat oförutsett sker. Under förutsättning att planen vinner laga kraft enligt ovan, kan byggstart tidigast ske sommaren 2015 efter beslut om bygglov. Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det att planen vunnit laga kraft. Begreppet genomförandetid innebär att fastighetsägare vid ansökan om bygglov har en garanterad rätt att få bygga i enlighet med planen, och detaljplanen får inte ändras utan synnerliga skäl. Efter genomförandetidens slut kan planen ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. Ansvarsfördelning Fastighetsägaren ansvarar för all byggnation och anläggningsarbeten inom kvartersmark. Fastighetsägaren har ansvar för drift och underhåll av dagvattenanläggning och oljeavskiljare inom kvartesmarken. Marks kommun ansvarar för de åtgärder som krävs för att uppnå fartdämpning vid gångpassage över Överlidavägen. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och fastighetsbildning Marks kommun äger fastigheten Öxabäcks Stom 1:42. Övriga markägoförhållanden beskrivs i figur 3 på sidan 4. Planen innebär att mark för handel, centrumverksamheter, kontor och hantverk möjliggörs. Kommunen ansöker om fastighetsbildning när köpeavtal tecknats med köpare efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Förrättningskostnaden debiteras köpare i samband med försäljning. Rättigheter Befintlig ledning för starkström längs Överlidavägen säkerställs genom ett U-område i planen. Övriga ledningar och anordningar för el, vatten, avlopp samt dagvatten inom kvartersmark säkerställs genom servitut/ledningsrätt. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 14 (19) Tekniska frågor Tekniska utredningar Följande tekniska utredningar utgör underlag för detaljplanen: 1. Geoteknisk utredning 2. Dagvattenutredning VA-ledningar Planområdet ligger inom verksamhetsområde för vatten och avlopp. Ledningar för anslutningar finns för spill- och dricksvatten väster och Överlidavägen på fastigheten Öxabäcks Stom 1:9 och i Bexellsvägen. Dagvattenanläggningar Anslutning för dagvatten finns i planområdet utmed Överlidavägen. Miljökontoret ska vara delaktigt vid detaljprojektering av dagvattenhanteringen. Dagvattenanläggning ska utformas på ett miljösäkert sätt. Vägar Genomförandet av detaljplanen innebär att gångpassage över Överlidavägen behöver fartdämpas. Parkering All parkering ska ske inom kvartersmark. Ekonomiska frågor Plankostnader Kommunen bekostar framtagande av detaljplan. Planavtal har tecknats som reglerar plankostnaden varför planavgift inte ska tas ut vid bygglov. I plankostnaden ingår även genomförd dagvatten- och geoteknikutredning. Kostnader för åtgärder på allmän platsmark Planen föranleder ingen utbyggnad av allmän platsmark men ett genomförande av planen medför kostnader för Marks kommun avseende fartdämpning vid gångpassage över Överlidavägen. Kostnader för åtgärder på kvartersmark För alla kostnader som uppstår i samband med projektering och exploatering på kvartersmark, till exempel dagvattenanläggning ansvarar berörd fastighetsägare. Vid eventuellt behov av arkeologisk undersökning, tillstånd och samråd enligt miljöbalkens regler och/eller ytterligare markundersökningar inom aktuellt planområde, bekostas detta av fastighetsägaren. Kostnader för fastighetsbildning och fastighetsreglering Berörd fastighetsägare bekostar behövlig fastighetsbildning och fastighetsreglering inom planområdet. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 15 (19) Kostnader för servitut, ledningsrätt, gemensamhetsanläggning etc Kostnader som är förknippade med att skapa rätt för anläggning på annans mark, såsom servitut, ledningsrätt, gemensamhetsanläggning och/eller annan nyttjanderätt, bekostas av ägare till anläggningen/rättigheten. Kostnader för VA, dagvatten och el Anläggningsavgift avseende tillkommande VA- och dagvattenanslutningar tas ut i enlighet med Marks kommuns gällande VA-taxa. Dagvattenanläggning och drift för dagvattenanläggning inom kvartersmark bekostas av berörd fastighetsägare. Elanslutningsavgifter tas ut i enlighet med gällande taxa. Konsekvenser Miljöbedömning En Miljöbedömning enligt Plan- och Bygglagen bedöms inte som nödvändig. Förslaget anses inte utgöra en betydande miljöpåverkan eftersom: - Natura 2000 inte berörs. Kommande detaljplan ger inte förutsättningar för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i bilaga 1 eller 3 till MKB-förordningen SFS 2005:356. Kommande detaljplan är liten och på lokal nivå och inte omfattas av kriterierna i MKBförordningens bilaga 4. Verksamheter som enligt planförslaget tillåts kommer inte att medföra att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller att människor utsätts för varaktig störning. Kommunen har samrådit med länsstyrelsen 2010-02-23. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att miljöbedömning inte är nödvändig. Konsekvenser för sakägare och andra berörda Sakägare Fastigheter i anslutning till planområdet och andra sakägare enligt fastighetsförteckningen, bedöms bli berörda på följande sätt av planförslaget. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 16 (19) Sakägare Konsekvenser Öxabäcks Stom 1:9 Förbättrat omhändertagande av dagvatten minskar risk för översvämningar. Öxabäcks Stom 1:53 Eventuellt tråkigare utsikt mot sydväst. Kortare avstånd till dagligvaruhandel. Öxabäcks Stom 1:112 Förbättrat omhändertagande av dagvatten minskar risk för översvämningar. Öxabäcks Stom 1:114 Förbättrat omhändertagande av dagvatten minskar risk för översvämningar. Ökad trafiksäkerhet genom hastighetssäkrad gångpassage Öxabäcks Stom 1:115 Eventuellt tråkigare utsikt mot sydost. Kortare avstånd till dagligvaruhandel. Ökad lokal koncentration av bilar och varutransporter. Risk för bländning. Ökad trafiksäkerhet genom hastighetssäkrad gångpassage. s/84 Samfälld vägmark. Bedöms inte påverkas. s/89 Samfälld vägmark. Bedöms inte påverkas. s/114 Samfälld vägmark. Bedöms inte påverkas. Andra berörda Planförslaget bedöms ge följande konsekvenser för andra berörda grupper: Funktionsnedsatta: Åtgärderna kan öka tillgänglighet för framför allt personer med fysiskt funktionshinder eller – nedsättning då möjlighet att anlägga generösa handikapparkeringsplatser som är lätta att angöra nära butiksentré är god. En upphöjd gångpassage medger även god tillgänglighet för övergång från busshållplats och trottoar till butik. Gående och kollektivtrafikresenärer: En hastighetssäkrad gångpassage som föreslås på Överlidavägen bedöms höja trafiksäkerheten i närområdet. Cyklister: Det centrala läget i anslutning till cykelbana och moderna cykelställ i direkt anslutning till entrén, bör kunna underlätta valet att ta cykel istället för bil till butiken. Bilister: För bilister till verksamheter i Öxabäck innebär en ny kundparkering att tillgängligheten till parkering ökar. Konsekvenser för miljön och människors hälsa Transportarbete Det kan tyckas onödigt med ytterligare parkeringar i Öxabäck, men denna del av kommunen är relativt glest befolkad och de allra flesta är idag beroende av bil för sina inköp. En större parkeringsyta kan även samutnyttjas för andra verksamheter och behov, som exempelvis torghandel. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 17 (19) Det är ett stort allmänt intresse i Öxabäck att möjliggöra för en affärs- och centrumbyggnad med centralt läge. Butikens läge och i direkt anslutning till cykelbana, medför att en satsning som gör det möjligt för en butik i Öxabäck att fortleva, underlättar betydligt mer för icke-bilburna att ta sig till en livsmedelsbutik, än om butiken lägger ner. Sett i ett större perspektiv bedöms därför planen innebära ett minskat transportarbete, trots att den föreslår en ny större parkeringsyta för bilar. Planförslaget ökar inte i sig transporterna av varor eller kunder till butiken, eftersom den befintliga butiken i Öxabäck, nordost om planområdet, redan idag genererar motsvarande transporter. Den lokala ökningen av transporter till och från planområdet, bedöms ha begränsade negativa effekter på miljön. Landskapsbild och gaturum Byggnation enligt planförslaget kommer att förändra gatu- och landskapsbilden i området. Siktlinjen och de öppna vyerna mot kyrkan kommer att brytas från ett avsnitt i centrum ungefär vid idrottshallens parkering. Den förändrade bilden kan dock komma att begränsas genom att byggnadshöjden hålls nere och att särskilda utformningsbestämmelser medger en anpassning till omgivande bebyggelse. En butik som vänder sin entré mot Överlidavägen kan komma att skapa ett mer livfullt gaturum. Natur och växtlighet Den produktiva jordbruksmarken och naturvärdelandskapet kommer att minska i omfång vilket bedöms medföra en förändring för omgivningen. Dagvatten och översvämningsrisker Trots att planförslaget innebär att upp till 3000 kvm hårdgörs och att mängden dagvatten som ska tas om hand därmed ökar, bedöms föreslagna dagvattenlösningen där dagvatten från hårdgjorda ytor inom planområdet och från högre liggande områden fördröjs och infiltreras inom planområdet, innebära en kraftigt förbättrad dagvattensituation i området och en minskad risk för översvämningar i området. Med föreslagen lösning för omhändertagande av dagvatten bedöms inte miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas negativt. Buller och luftföroreningar Utbyggnad enligt detaljplanen bedöms medföra något ökad trafikmängd lokalt i anslutning till planområdet. Den sammantagna trafikmängden i planens närområde bedöms däremot inte öka i samband med utbyggnad av en ny butik då denna ska ersätta en befintlig butik i centrum. Miljökvalitetsnormer för buller och för utomhusluft bör därför inte påverkas negativt av planförslaget. Hushållningsbestämmelser och riksintressen enligt miljöbalken (MB) kap 3-4 Planförslaget bedöms medföra en från allmän synpunkt god hushållning av mark och vatten (MB 3:1). Planområdet omfattas i övrigt inte av riksintressen eller andra grundläggande bestämmelser i MB 3, eller av särskilda hushållningsbestämmelser enligt MB 4. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 18 (19) Konsekvenser för samhället Kostnader för kommunen De kostnader som planförslaget medför åt kommunen och därmed skattebetalarna, är kopplade till de åtgärder som föreslås på allmän platsmark för att hastighetssäkra en gångpassage över Överlidavägen. Kommunen är också huvudman för VA-nätet, vilket generellt medför kostnader vid förändringar av anslutningar från allmän ledning till förbindelsepunkt i fastighetsgräns. Dessa kostnader regleras av VA-taxan. Kostnader för framtagande av detaljplanen medför initialt kostnader för kommunen. Dessa kostnader tas senare ut som planavgift i samband med beviljande av bygglov. I övrigt bedöms inte detaljplanen medföra några kostnader för kommunen. Utvecklingen av Öxabäck Även om det i dagsläget inte finns någon känd intressent för att exploatera och/eller driva dagligvarubutik inom planområdet, medför detaljplanen en god framförhållning för att möjliggöra en utveckling av orten med en ny attraktiv butik. Planens flexibilitet medger även en generell utbyggnad för icke störande verksamheter om sådana behov uppstår. Öxabäcks Stom 1:42 ANTAGANDEHANDLING Bygg- och miljökontoret, Marks kommun 19 (19) 141 14 ( E 149 7 14 142.6 15 3.8 2 14 14 3.3 q q 153 .4 e dik ( q 143 E farthinder 155.1 l ( E e1 700 154.4 ( ( 150 .4 ( ( E ( 142 .9 143 152 144 151 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden för planområdet är 5 år från den dagen planen vinner laga kraft Högsta exploateringsgrad i bruttoarea per fastighetsarea Kommunen är inte huvudman för allmän plats Normalt planförfarande. 151.2 150 149 149.1 Dike för dagvatten n1 Maximal hårdgöring inklusive takytor 3000 kvm. n2 Stenmur ska bevaras dagvattenflöde 20 l/s 147 145 E 146.3 5.9 14 137.2 Mindre teknikbyggnad får uppföras Farthinder ska anläggas 146.1 140 E E Radonhalten i arbetslokal får inte överstiga 400 Bq/kbm. magasin Dagvatten ska fördröjas i magasin med 150 m3 vattenvolym. Maximalt avlett 148 E 142.7 E 8.6 13 149 ? 141 E E 8 14 Planhandlingar 146 147 .0 147 198750 148 Plankarta med illustrationskarta och bestämmelser Grundkarta Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning 143.3 146 147 145 ( E Godkänd för 144 145 E E 146 137.4 E 198700 198650 198600 198550 137.4 E 147 .9 E dike 2.7 15 E 138 6364160 Byggnader ska utföras med vita eller ljusgrå fasader. De kan brytas av med glasade partier. Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar u 153.2 Ø E 139 8.9 13 8 13 E f2 E E E E Skyltning får ske på byggnad. Skyltningen får inte ske på tak, som pylon eller flaggor. GENERELLA BESTÄMMELSER .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..Marken får inte bebyggas, parkering är tillåten .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 14 3.8 E Centrum, handel, kontor, hantverk f1 .3 149 136.8 6364200 Genomfartstrafik BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE .0 154 1:106>2 Högsta byggnadshöjd i meter över nollplanet Utförande Kvartersmark E 143 141 140 14 3 +152 UTNYTTJANDEGRAD ( 3.5 14 ) UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER Ø 142 E GENOMFART CHKJ1 151 150 149 147 6 14 14 4 1:95 1:68 E 144 q 14 0.0 E ) E 143 1:112 149.0 148 145 Ø q 142 .9 E E 156.1 2.6 14 E 1:9>9 E E E l 1 q ? 14 3 q 1:72 ? ( 1:113 Utformning Allmänna platser E 156.6 q q q Ø q 1:42>2 1:54 E 42 .3 6364280 6364240 1:53 l ( Körbar utfart får inte anordnas ( PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Användningsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 154 .8 q q q q .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1:115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (. .l . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...n... 2... ... ... ... ... ... ... ... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. T.. .. .. .. .. ..(.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..1:42 . . .. ..R.. .. ..(.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ...F... A ........................... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. M .. .. .. ...(... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. N .. ..O.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1:114 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..E.. .. .. ..(.. ..ik..e.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. G . . . . . . .d. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. farthind .. .. .. .. .. ..er.. ... ...(u... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..magasin .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4..2...9 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..yta ............................. s/ .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..1 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..CHKJ . . . . . . . 1. . e. .1 .700 . . . . . . . . . .1:9 .............. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. +152 . . . . . .f1. .f.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 142.3 .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..n..1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ÖXABÄCKS . . . . . . . . . .STOM .......... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..u.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..s../8..4.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Planområdesgräns Egenskapsgräns 3 15 14 3 1:71 152 q q 14 3.0 E Ø q ( 1:69>2 E 6364320 Utfart, Stängsel GRÄNSBETECKNINGAR 15 2 4 11 s/ E Dagvatten från parkering ska renas från olja MARKENS ANORDNANDE Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. 153.6 1:55 6.3 14 E E Endast angiven användning och utformning är tillåten. E 15 1 146 15 0 141 148 ( 14 2.1 E 1:15>1 yta Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. 151. 9 q E 6364360 14 1.7 PLANBESTÄMMELSER .5 148 1:50 1:67 .9 149 Ø 142 q E147.0 E 149.8 15 3 140.6 .0 141 q E E 151 PLANKARTA E E l E 140 5 14 Samråd Granskning Antagande Laga kraft 3 14 PBN 2013-12-18 PBN 2014-10-08 Antagandehandling Detaljplan för Del av Öxabäcks Stom 1:42 Teckenförklaring Grundkarta Höjdkurva Byggnadslinje Fastighetsgräns Kommundel: Grundkarta upprättad 2014 av Bygg- och miljökontoret, Marks kommun. Lars Kjellgren Skala1:1 000 0 10 20 40 Meter ± Kommun: Öxabäck Mark Skapad datum: 2014-09-15 Planförfattare: Lena Diarienummer: Bodén PBN 2012-414 Bygg- och miljökontoret Marks Kommun Koordinatsystem i plan: SWEREF99_12_00 Koordinatsystem i höjd: Rh 70b Mark SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-05-27 § 82/2015 Sida 13(27) Dnr 2015-185 106 Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Årsredovisningen för Sjuhärads samordningsförbund för verksamhetsåret 2014 godkänns. Frågan om beviljande av ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens ledamöter för verksamhetsåret 2014 överlämnas till kommunfullmäktige utan förslag till beslut. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut. Ärendet Sjuhärads samordningsförbund har översänt årsredovisning och revisionsberättelse 2014 för Sjuhärads samordningsförbund. Förbundets medlemmar har att, var för sig, pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Ärendets behandling Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande den 25 mars 2015. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet den 6 maj 2015, § 116, där följande föreslås: Kommunstyrelsen godkänner årsredovisningen för Sjuhärads samordningsförbund för verksamhetsåret 2014. Frågan om beviljande av ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens ledamöter för verksamhetsåret 2014 överlämnas till kommunfullmäktige utan förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan anta arbetsutskottets förslag, och finner att så sker. Expedieras till: Sjuhärads samordningsförbund Justerandes sign to- » Utdragsbestyrkande 1 Mark Tjänsteställe: Handläggare: Datum: Beteckning: Er beteckning: Kommunledningskontoret Kerstin Guth 2015-03-25 KS 2015-185 106-2 Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund Ärendet Sjuhärads samordningsförbund har översänt årsredovisning och revisionsberättelse 2014 för Sjuhärads samordningsförbund. Förbundets medlemmar har att, var för sig, pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Beredning Sjuhärads samordningsförbund har till uppgift att svara för f i nansiell samordning inom rehabiliteringsområdet enligt lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabilitering inom det geografiska området för de i Sjuhärads kommunalförbund ingående kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. De i förbundet ingående parterana är, förutom kommunerna i Sjuhärad, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen. Målgruppen för verksamheten är arbetssökande personer mellan 18 och 64 år som är arbetsföra men inte omedelbart anställningsbara. Personen ska dessutom vara aktuell för åtgärder hos minst två av de ingående parterna. Enligt verksamhetsplanen ska rehabilitering med tydligt fokus på arbetslinjen erbjudas individer med behov av samordnat stöd, vilket främst skett genom individuellt anpassade insatser. Under året som gått har det varit dels individinriktad verksamhet, dels konferenser och utbildning som riktats till personal inom de samverkande parterna. Medel från samordningsförbundet bekostar verksamheter i samtliga ingående kommuner. Det är möjlighet för deltagarna att ingå i verksamhet i valfri kommun men det är i mycket liten utsträckning som deltagare väljer att delta i verksamhet i annat än hemkommunen. Parterna bidrar med lika stort bidrag, för år 2014 var bidraget 3 760 000 kronor per part. Kommunernas andel fördelas i relation till folkmängen vid föregående halvårsskifte vilket för Marks Sida 1(2) Sida 2(2) Mark kommun innebar att kommunen för 2014 bidrog till den totala finansieringen med 597 000 kronor. Mark har under året fått 2 667 000 tillbaks i form av verksamhet för målgruppen. En del av verksamheten i Mark har utförts av externa aktörer. Till detta kommer gemensamma satsningar bl a i form av konferenser och utbildningar. Utöver den ordinarie verksamheten tillkommer ESF-projektet KRUT som sträcker sig över samtliga kommuner och vars aktiviteter för transnationellet utbyte har haft deltagare från samtliga kommuner utom Tranemo. Förbundsstyrelsen har fastställt årsredovisningen och överlämnat den till förbundets revisorer som granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning. Revisorerna bedömer att styrelsen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och den interna kontrollen har varit tillräcklig. Resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda enligt förbundsordning och verksamhetsplan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning. Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner årsredovisningen för Sjuhärads samordningsförbund för verksamhetsåret 2014. Frågan om beviljande av ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens ledamöter för verksamhetsåret 2014 överlämnas till kommunfullmäktige utan förslag till beslut. Kerstin Guth Planeringsledare SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA ÅRSREDOVISNING FÖR SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND 2014-01-01 – 2014-12-31 Innehåll: Innehåll: .................................................................................................................................................................. 1 Inledning och ändamål........................................................................................................................................ 2 Årets verksamheter .............................................................................................................................................. 2 Strukturövergripande samverkan ................................................................................................................... 2 Individinriktade insatser .................................................................................................................................. 4 Uppföljning av budgetriktlinjer och mål ........................................................................................................... 6 Styrelsen ........................................................................................................................................................... 11 4-parts grupp ................................................................................................................................................... 11 Personal och lokaler ....................................................................................................................................... 12 Externa resurser .............................................................................................................................................. 12 Resultaträkning ............................................................................................................................................... 13 Balansräkning .................................................................................................................................................. 14 Sammanfattning .............................................................................................................................................. 15 Ägarparternas bidrag ...................................................................................................................................... 15 Finansieringsanalys ......................................................................................................................................... 15 Underskrifter ....................................................................................................................................................... 16 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Inledning och ändamål Finansiell samordning av resurser inom rehabiliteringsområdet möjliggörs enligt lag (2003:1210) under förutsättning att Försäkringskassa, Arbetsförmedling, landsting/region och kommuner deltar som parter. Genom finansiell samordning kan myndigheterna verka tillsammans och komma närmare varandra i en permanent samarbetsform. Den finansiella samordningen bedrivs genom ett fristående samordningsförbund där parterna är representerade. Sjuhärads samordningsförbund omfattar sedan 2011 ett område med ca 210 000 invånare. Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Herrljunga och Vårgårda svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och berörda kommuner i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De gemensamma resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska återta eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Årets verksamheter Strukturövergripande samverkan Verksamheterna har sinsemellan erbjudit stor variation och oftast utförts av personal med grundanställning i Sjuhärads olika kommuner. Utöver olika grad av kontakter med primärvård och/eller psykiatri, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan har verksamheterna ofta samverkat med individ- och familjeomsorg, socialtjänst och socialpsykiatri. Dessutom har flertalet haft kontakter med företag och andra aktörer i näringslivet. I ett par verksamheter utfördes tjänster av personal med grundanställning i vård eller hos Arbetsförmedlingen medan Försäkringskassans personal i förekommande fall medverkat inom sina ordinarie uppdrag. Ett myndighetsteam vid Boda vårdcentral har i sin helhet finansierats inom parternas ordinarie verksamhet. De har mötts för samordningsbehov kring patienter med komplex problematik. Vid Svenljunga vårdcentral har en annan form av strukturövergripande samverkan fortsatt att utvecklas under året. Dessa grupper liksom övriga verksamheter med blandad personalgrupp värderar att kunskapsutbytet och träffarna bidrar till utökade kunskaper om parternas olika uppdrag och ökar strukturövergripande samverkan. Konferenser och utbildningstillfällen har riktats till personal inom de samverkande parterna, både i form av egna arrangerade konferenser samt som föredrag i samband med konferenser eller informationer som parterna själva eller andra arrangerat. Många av dessa framträdanden har fokuserat på det utvecklingsarbete som bedrivits inom Projekt KRUT, men andra tema förekommer med. Exempelvis arrangerades en egen lokal spridningskonferens för just projektet medan Psykiatrins dag anordnades i samverkan med Borås stad och Västra Götalandsregionen då projektet var en del av helheten. Utbildning i det nationella uppföljningssystemet SUS har hållits för handläggare och personal och kompetensutveckling har skett både om och riktat till sociala företag som ytterligare exempel. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 2 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 ESF-rådet har bjudit in till flera olika föredragningar. Spridning av KRUT Över Gränserna har tex skett till samtliga förstudier i Västsverige, och transnationell koordinator har medverkat vid bla en europeisk sammankomst, TLN Mobility. Internationella föredragningar har även skett vid besök från tyska samarbetspartner och då en delegation från olika Norska myndigheter varit på genomresa i Västra Götalandsregionen. De har fått information om förbundet samt parternas uppdrag och aktiviteter för personer i behov av samordnad rehabilitering. ESF och flera av förbundets ägarparter har önskat och fått samordningsmöten för att uppmärksamma gemensamma frågor och samverkansmöjligheter mellan olika förstudier och ESF-projekt i Sjuhäradsområdet. I samverkan med övriga samordningsförbund i Sverige, arrangerat av Nationella rådet och NNS samt Finsam Gotland, hölls frukostseminarie och offentligt samtal som två olika informationspass i Almedalen. Därefter har förbundet genom projekt över gränserna medverkat med ytterligare information vid ytterligare ett möte hos Finsam Gotland. Projektet KRUT Över Gränserna har även medverkat genom föredrag på Eu-Mass, internationella försäkringsmedicinska kongressen i Stockholm, och spridit information om utförande och koncept till ledningen av förbundets olika medlemmar samt flera samordningsförbund i Västsverige. I samband med första deltagargruppen utomlands utan ESF-finansiering gjorde delar av styrelsen ett studiebesök på Island. Styrelsemedlemmarna träffade deltagarna inför, under och efter resan och har bidragit i utveckling av förbundets fortsatta transnationellt arbete. ESF-projektet Consensio har i Stockholm gett en föreläsningsserie kallad Baskurs i psykiatri. Denna kompetensutveckling har i delar visats som streamade föreläsningar i Ulricehamn och Borås. I samband med dessa gemensamma möten har personal från olika parter samlats för gemensamma samtal, och vid övriga tillfällen har personal kunnat ta del av föreläsningarna från egen dator. Föregående års initiativ om strukturövergripande fokus på sociala företag har fortsatt genom att stödja och utbilda den del av målgruppen som driver de sociala företagen. Coachande administration och olika utbildningar har kunnat nyttjas av de sociala företagen i samverkan. De har valt att köpa stöd till stor del genom Coompanion samt genom externa utbildningsföretag. I april höll förbundet en seminariedag om sociala arbetsintegrerade företag. Då belystes dessa företags förutsättningar ur såväl politiskt, juridiskt och inte minst medmänskligt perspektiv. Under 2014 har processer inletts för att skapa bättre samverkan kring sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst och kompetensutveckla handläggare i samverkan kris/traumareaktioner och beteenden som av många associeras till PTSD. Frågan om unga med psykisk ohälsa har varit central och en förundersökning kring orsaker till ungas väg till aktivitetsersättning och huruvida myndigheterna regelverk stödjer eller motverkar varandra har skett genom FoU Välfärd Sjuhärad. Vid samordningsförbundets dag informerades om de olika parternas uppdrag och utmaningar samt samlade kraft till önskade kommande projekt i förbundets regi. Att vid konferenser föredrag och möten samla en blandning av politiker, chefer, medarbetare och deltagare har vid olika sammankomster bidragit till otraditionella grupperingar med strukturövergripande syfte. Dessa träffar har blivit något av ett signum för förbundet som genom att involvera den direkta målgruppen har breddat perspektiven för samtliga inblandade. Flera verksamheter har under året bidragit till synlighet och marknadsföring genom att media uppmärksammat olika insatser, tagit emot riksdagsledamotsbesök eller genom olika former av öppet hus och föredrag vid egna och externa arrangemang samt politiska samlingar etc. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 3 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Individinriktade insatser Verksamhetsplanen anger att rehabilitering med tydligt fokus på arbetslinjen ska erbjudas individer med behov av samordnat stöd och detta har främst skett genom individuellt anpassade insatser. Alla parter har varit delaktiga i remitteringar, men till mindre del direkt från vården, vilket också är logiskt med tanke på Försäkringskassans samordningsansvar. Målgruppen har under verksamhetsåret generellt varit arbetssökande personer mellan 18-64 år som är arbetsföra men ej omedelbart anställningsbara, och som är aktuella hos minst två myndigheter. Oftast fanns sammansatt problematik och lång frånvaro, eller avsaknad debut, i arbetslivet. Många som skulle ha riskerat passivisering till följd av arbetslöshet eller sjukdom har också deltagit. Vissa verksamheter har haft avgränsade. Korta beskrivningar följer nedan: Projekt Krut i samtliga kommuner Krutprojektet påbörjades 2012 och avslutades med stöd av EU-finansiering under 2014. Under 2014 har verksamhetsfokus varit spridning och implementering av projekt Krut. Som beskrivits ovan har projektet funnits som en integrerad del i förbundets verksamhet vilket är i linje med att verksamheten under första halvåret finansierats av ESF, Europeiska socialfonden, och under andra halvåret finansierats av förbundet och dess utförare. Utöver den finansiering som tillkommit från ESF har flera av förbundets övriga verksamheter bidragit till medfinansiering, och i synnerhet kommunerna har gjort egna åtaganden för att fortsatt kunna bedriva verksamheten och göra anpassningar för att till nästkommande år kunna behålla delar av utbudet. Kanslipersonal har stöttat delprojektverksamheterna med administration och strukturövergripande insatser som tex processledning, möten och konferenser samt har representerat vid spridning. Under 2014 utfördes en kompletterande projektaktivitet kring delimplementering. Framförallt de transnationella aktiviteterna ansågs behöva extra resurser för att lyckas i implementering och både styrelse, verksamheter och personal har lagt stort engagemang för att stödja processen. Projektet har uppmärksammats positivt både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Aktiv Hälsa i samtliga kommuner Aktiviteten har fortsatt att erbjudas och utvecklas även i de områden som inte erbjudit Aktiv hälsa innan det tillkom inom projekt Krut. I Borås är Primärvården Södra Älvsborg sedan tidigare utförare i Friskis & Svettis lokaler och på övriga platser är respektive kommun utförare i egna eller hyrda lokaler. Under året har fortsatt vissa externa hälsoföretag involverats. Oavsett vem som är utförare eller i vilken kommun deltagande skett gäller att deltagare vid fullföljande har varit inskrivna i aktiviteten under 12 veckor i följd. Ett flertal fysiska aktiviteter har skett varje vecka på bestämda tider. Tanken har varit att deltagaren som vid ett arbete ska komma upp på morgonen, få struktur på vardagen samt ta eget ansvar, tex för att ta kontakt vid förhinder. Försäkringskassan initierar det stora flertalet deltagande och oftast remitterar även kommunerna många. Flera deltagande har i sin handlingsplan haft att parallellt med annan verksamhet delta i Aktiv hälsa. Byggstenen i Tranemo Deltagare har generellt varit inskrivna på Byggstenen upp till 3 månader. Tranemo kommun är huvudman för verksamheten som har finansierats med stöd av förbundet sedan 2006, med tydligare pre-rehab inriktning sedan januari 2010. Verksamheten har erbjudit varierande arbetsuppgifter kopplade till iordningställande och försäljning av skänkta begagnade kläder, husgeråd, möbler mm. I samverkan med resurser inom projekt Krut har viss överbryggning mot extern praktik eller arbete kunnat ske genom så kallad arbetsstödjare. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 4 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Gröna Vägen i Borås Tekniska förvaltningen i Borås Stad har (med hel finansiering från förbundet) utfört verksamheten. Tidsbegränsning har skett till 12 veckors deltagande per individ och avgränsning har fortsatt varit deltagare med stressrelaterad problematik. Intag av nya deltagare har kontinuerligt skett var tredje vecka enligt årets planläggning och de flesta remitterades via Försäkringskassan. Flertalet inskrivna upplevs ha haft en mycket oviss arbetskapacitet initialt. Verksamheten har funnit sig väl tillrätta i Björbostugan vid Ramshulan på Rya åsar. Därutöver har även vistelser förlagts till naturen. Såväl remittenter som deltagare har påvisat ett stort värde med den gröna inriktning och lugna miljö som erbjudits. Kartläggning och arbetsträning i Herrljunga, Mark, Svenljunga, Ulricehamn och Vårgårda Vid respektive arbetsmarknadsenhet har bedrivits olika verksamheter med delfinansiering från samordningsförbundet. Inskrivningstiden och insatserna har anpassats efter deltagaren. Uppdragsgivaren har angett uppdrag och syfte vid ansökan. Aktuella handläggare har tillsammans med respektive deltagare planerat omfattningen och personliga anpassningar. Arbetstiden har som vid flera andra aktiviteter ofta varit låg från början (under tio timmar per vecka) för att sedan gradvis ökas. Framförallt nyttjades verksamheterna lokalt baserat på tidigare verksamheter inom respektive arbetsmarknadsenhet. Utöver den kommunegna verksamheten har fortsatt vissa verksamheter gjort gemensamma aktiviteter i form av tex utflykter, matlagning och kreativt skapande vilket breddar deltagarnas vyer och erfarenheter. I Svenljunga har arbetsterapeut, hälsoutvecklare och sjuksköterska arbetat i ett team, och flera av deras deltagare har erbjudits platser i den nyutvecklade Vintagebutiken. Även näringslivet har upplåtit arbetsträningsplatser där teamet i samverkan kunnat kartlägga individernas stödbehov och bistå i utveckling vid behov. I Mark har externa aktörer utfört större delen av uppdraget. Verksamheten påbörjades under mars månad efter den upphandling som avslutades i januari. Som ett komplement till de deltagarplatser Folkuniversitetet erbjudit har de sociala företagen i samverkan genom Musketörerna sålt arbetsträningsplatser vid sina olika arbetsintegrerande företag. Geografisk placering av platserna är i Marks kommun samt Borås Stad. Lotsen blev Jobb Borås Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad har varit huvudman för Lotsen som startade i samverkan 2007. Lotsen har under året helt inkluderats i arbetet som utvecklats inom Jobb Borås och därmed har Arbetsförmedlingens medverkan under senare delen av året förlagts helt i ordinarie placering istället för tidigare utlokaliserad personal. Den tidigare Lotsens personalgrupp har nyttjats i alla de steg/moment som ingår i Jobb Borås och en strukturerad utveckling för individen likt Lotsens tidigare arbetssätt följs i hela organisationen. Inom Jobb Borås återfinns såväl Krutaktiviteter som specialkompetenser för att handlägga särskilt komplexa fall. Flödet för hur en deltagare tas emot av en handläggare och därefter får stöd i utveckling genom aktiviteter individuellt och i grupp fram till en arbetsplatsplacering är i stort lika som tidigare. Genom förbundets delfinansiering av Jobb Borås har det koncept Lotsen format kunnat erbjudas till fler och externt intresse för verksamheten har fortsatt. Bla har Hallands samordningsförbund gjort studiebesök hos Jobb Borås under året. Ung Kraft i Bollebygd Kommunen är utförare av och personalen samverkar inom uppdragen om Ung Kraft, Krut och Aktiv hälsa. Många gånger kompletterar verksamheterna varandra. Inskrivningstiden har som i flera andra verksamheter anpassats efter deltagaren, med en beräknad sluttid inom 18 månader. Aktiviteten har utgjort en mötesplats som stimulerat ungdomar med coachande samtal, sociala kontakter och arbetssökaraktiviteter. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 5 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Uppföljning av budgetriktlinjer och mål Samtliga insatser registreras i ett nationellt system för uppföljning av samverkan, SUS. Vissa aktiviteter har som planerat registrerat antal deltagare anonymt då dessa inte har haft som direkt inriktning att påverka individens försörjning (Hälsostärkande aktiviteter har endast indirekt bidragit till detta genom ökad anställningsbarhet). Flertalet aktiviteter har till största del registrerat med utförligare uppgifter som efter utskrivning ger uppföljningsmöjligheter av förändrad försörjning etc. Personer med exempelvis skyddad identitet har även i dessa verksamheter undantagits från registrering och istället noterats anonymt. Deltagarantal Insatsnamn Totalt Budget Antal Antal Antal Antal antal Antal unika nya avslut nya delt delt delt delt delt anonyma 890 924 518 525 223 Aktiv Hälsa i Herrljunga 24 22 Aktiv Hälsa i Tranemo 15 7 Aktiv Hälsa i Ulricehamn 25 6 Aktiv Hälsa i Vårgårda 26 10 Aktiv Hälsa Bollebygd 25 8 Aktiv Hälsa Mark 45 40 Aktiv Hälsa Svenljunga 45 39 Aktiv Hälsa i Borås 75 80 Byggstenen 48 36 36 27 32 Folkuniversitetet, i Mark 60 72 72 72 38 Gröna Vägen 40 56 55 45 43 Kartläggning/Arbetsträning i Mark *** 21 21 25 45 45 22 6 180 322 318 182 118 KRUT Herrljunga ¤ 24 19 19 13 6 KRUT Mark 45 16 16 5 2 KRUT Svenljunga 25 39 37 23 39 KRUT Tranemo 15 4 4 KRUT Ulricehamn 25 72 72 37 72 KRUT Vårgårda 26 39 39 12 41 41 KRUT Bollebygd KRUT Brygghuset Borås Lotsen** praktik, Sociala företag i samverkan Budget antal vinsats Antal vinsats 330 439 330 439 10 1 9 33 12 10 samverkan, information och konferenser¤ Ulricehamnsprojektet 60 91 91 52 91 Ung Kraft i Bollebygd 25 51 51 28 26 ***Medfinansierar Krut Mark och inkluderas i budgeterat antal tillsammans. ** Då Lotsen under året haft strukturövergripande mål, att arbetssättet implementeras genom att helt integreras i Jobb Borås, och förbundet endast delfinansierar utförandet har ingen antalsbudget registrerats. Endast deltagare direkt knutna till projekt Krut har kunnat särskiljas ur helheten. * Statistik sammanförd. Anonyma deltagare återfinns bland deltagare Aktiv hälsa som ingått i krut ¤ Antal hålls lågt och har endast noterats för arrangemang helt ägda och finansierade av förbundet. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 6 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Övergripande, långsiktigt Antalet anonyma deltagare är 223 och antalet deltagare som registrerats med fullständiga personuppgifter är 924 personer, dvs 1147 anonyma och komplett registrerade tillsammans. Alla registreringar är inte unika individer. En deltagare kan avslutas och börja på nytt i samma aktivitet, se avvikelser i rött ovan, eller delta i två olika aktiviteter samtidigt eller efter varandra vilket inte kan anges exakt med tanke på att flera är anonyma. För att uppnå en effektiv resursanvändning krävs att verksamheter bedrivs i samverkan och att god fördelning sker till de deltagare som behöver tillgång till utvalda insatser. Överlag har tillgången till aktiviteter varit god och utan köer. Vissa platser har periodvis haft en väntetid på någon/några veckor inför deltagande. Aktiv hälsa i Borås kommer att byta utförare i början av 2015 och för att underlätta ur individperspektiv har nyinskrivning tillfälligt pausats i december. Verksamheter har bedrivits med bred geografisk spridning och platser har fördelats till både kvinnor och män. Drygt 60% av registrerade deltagare är 16-30år, med en inbördes variation mellan insatserna beroende på om utbudet varit specifikt riktat eller ej. Andel kvinnor och män har varierat något mellan olika ålderskategorier men bildar tillsammans en mycket jämn könsfördelning för de deltagarinsatser som registrerar med kompletta uppgifter. (53%kvinnor, 47%män) I åldersintervallet från 30år och uppåt är kvinnornas andel överrepresenterad (63% mot 37%) medan männen istället är något fler än kvinnorna i de yngre åldrarna. Bland anonyma deltagare, vilket främst gäller aktiv hälsa, finns däremot fler kvinnor totalt.(122 kvinnor och 91män) Kännedomen om förbundet har ökats genom digitala nyhetsbrev, fortsatt utdelning av trycksaker samt inte minst med olika studiebesök, konferenser, mötesplatser och ökade spridningsinsatser med anledning av förbundets båda Socialfondsprojekt. För konferenser, dialogmöten etc har antalsregistrering noterats till 439 deltagande. Endast de aktiviteter som förbundet själva arrangerat har då räknats. Styrgruppsaktiviteter, referensgrupp etc ses som en persons deltagande även då upprepade träffar varit aktuella. Strukturövergripande volymregistreringar har således medvetet hållits på en låg nivå och speglar inte hur många personer som totalt nåtts av information. För individen Generellt är utbildningsnivån låg hos deltagarna. 38% har bara grundskola som högsta avslutade studieform, och 42% har gått ut gymnasiet (dock ej säkerställt att det är med kompletta/godkända betyg) Av de knappt 12% som har någon form av högskolestudier eller eftergymnasial utbildning är 5/6 kvinnor. Målet är en ökad grad av egenförsörjning och en förbättrad arbetsförmåga, vilket oftast inleds genom utveckling av hälsa och livskvalitet, eller påbörjande av studier. Beroende på verksamheternas inriktning finns således en skiftande målsättning även om de i ett långsiktigt perspektiv har samma syfte. Verksamheterna har, inte minst genom projekt Krut, gett förutsättningar till flexibilitet och personligt anpassade lösningar och aktiviteter för ökad anställningsbarhet. Deltagare har i hög utsträckning varit aktiva i planering och genomförande och har därmed stärkts i aktivitetsförmåga och tilltro till sin förmåga vilket styrks av positiva uttalanden etc. även om det inte genast leder hela vägen till egenförsörjning. De deltagare som involverats i samband gemensamma konferenser etc ger starka vittnesmål om nyttan med att bli sedd, ta del av ansvaret och sträva mot egenuppsatta aktiviteter. Deltagare som gjort praktik i utlandet påvisar särskilt stora framsteg. En ökad daglig deltagandetid (utökad tid från insatsens början till utskrivning) kan ses som en annan indikator på uppnått mål. Förbättrad sömn, kosthållning och minskade smärtproblem är exempel på mjuka effekter som har lyfts fram. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 7 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 För verksamheterna Genom projekt Krut har flertalet verksamheter fortsatt haft utbyte och konkret samverkan med andra verksamheter i förbundet så att framgångsrika ideer spridits. Exempelvis gemensamma utflykter, studiebesök och olika former av erfarenhetsutbyten. Projekt Kruts aktivitet för transnationellt utbyte har haft deltagare med geografisk spridning från samtliga kommuner utom Tranemo. Bland övriga insatser förekommer deltagande över kommungränserna i liten skala. För förbundet Målet om grundläggande god ekonomisk hushållning som att driva verksamhet inom fastslagna medelsramar har uppfyllts under året. Budgeten har följts upp och rapporterats till medlemmarna kvartalsvis. Samtliga beräknade kostnader för utveckling av verksamheter har inte upparbetats vilket gör att det egna kapitalet inte minskat fullt ut enligt budget. Ekonomin är i balans och ger möjlighet till att ytterligare eget kapital kan tas i bruk vilket skapar handlingsfrihet inför 2015. Förbundet har inte haft några avkastningskrav, vilket är helt i linje med lagstiftningens intention. För samhället Målsättningen är minskade sjuktal och minskad andel personer i arbetsför ålder som är beroende av offentlig försörjning samt att fler förvärvsarbetar. 54% av alla unika avslutade deltagare var vid inskrivning beroende av försörjningsstöd. Denna andel minskar till 27% av i samband med utskrivning. 17 personer totalt var i arbete i samband med inskrivning, men ej i full utsträckning (Tillsammans motsvarade deras arbetsinsats motsvarande 5,9 heltidstjänster) Vid utskrivning förvärvsarbetar 108 personer. 61 av dessa har arbete utan subventioner och 47 med någon form av lönesubvention. Omräknat motsvarar deras gemensamma arbetsinsats 90,5 personer i heltidstjänster. Av de 106 avslutade som hade sjukpenning/rehabpenning vid inskrivning har 73 personer kvar samma ersättning vid utskrivning, 12 personer har istället sjuk/aktivitetsersättning och övriga har aktivitetsstöd, ingen offentlig försörjning, a-kassa och 3personer har annan offentlig försörjning. Det kan tolkas som att många ökat sina möjligheter till framtida arbete även om de inte i dagsläget nått fram till förvärvsarbete, medan ca 11% tidigare kan ha haft fel ersättningsform vilket då har korrigerats för bättre resursnyttjande. Antalet personer som efter avslutat aktivitet inte längre är beroende av offentlig försörjning tredubblas nästan från 34 till 96 personer. Förändringsprocenten för män och kvinnor avviker ibland från varandra. Bland de som efter avslutad åtgärd fortsatt har sjukpenning/rehabpenning är kvinnorna exempelvis klart överrepresenterade. Männen lämnar i 50% av fallen sjukskrivning medan motsvarande siffra för kvinnorna är ca 25 %. Generellt hämtas statistik om antal deltagande, resultat och mål ur det nationella systemet för uppföljning av samverkan, SUS. Noteras kan att SUS fortfarande är ett system under uppbyggnad och fortsatt har vissa svagheter. Som ett komplement till det nationella systemet sammanställdes under året en fristående utvärderingsrapport av Ehneström utvärdering AB, för att mäta resultat och mål efter genomförande av projekt Krut. I ett stycke om socioekonomiska vinster ur Ehneströms rapport anges tex de samhällsekonomiska vinsterna av att fyra (av totalt sex) deltagare från Marks kommun kommit i arbete efter genomförd utlandspraktik. Förutsatt att de inte åter hamnar i utanförskap skulle värdet för samhället förenklat kunna omräknas schablonartat till exempelvis 87platser i äldreomsorgen eller 128 förskoleplatser. Även om det är ett kalkylverktyg och inte exakta siffror ger det en indikation om att arbetet som görs för målgruppen är ekonomiskt lönsamt för samhället. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 8 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Uppföljning per kostnadsställe: Nettokostnad i tkr per område FÖRBUNDSVERKSAMHETER Utfall Budget jan-dec 2014 jan-dec 2014 Avvikelse Prognos helår jan-dec 2014 2014 Budget helår 2014 1001 Styrelse (arvoden, konferenser, bilers etc) -335 -280 -55 -300 -280 1003 Gemensamma kostn. (revision, SUS, ek service) -193 -250 57 -250 -250 1010 Kansli (personal, hyra, IT, div mtrl) -996 -1 375 379 -1 000 -1 375 -1 -75 74 -75 -75 -1 500 -1 500 0 -1 500 -1 500 3002 Aktiv Borås -310 -300 -10 -300 -300 3004 Kartläggning/uppföljning/utvärdering -100 -300 200 -100 -300 3005 Utbildning/Utveckling -3 925 -4240 315 -3 900 -4240 3006 Gröna Vägen i Borås -1 200 -1 200 0 -1 200 -1 200 -228 -228 0 -228 -228 -2 439 -2 600 161 -2 500 -2 600 3010 Aktiv Hälsa Bollebygd -79 -79 0 -79 -79 3011 Unga Vuxna Bollebygd -671 -671 0 -671 -671 3012 Aktiv Hälsa Svenljunga -290 -290 0 -290 -290 3013 Arbetslivsinriktade aktiviteter Svenljunga -665 -665 0 -665 -665 3015 Byggstenen i Tranemo -1 195 -1 195 0 -1 195 -1 195 3016 Ulricehamnsprojektet Arbetscenter -1 668 -1 668 0 -1 668 -1 668 3018 Vårgårda arbetslivsinriktad verksamhet -763 -763 0 -763 -763 3019 Herrljunga arbetslivsinriktad verksamhet -763 -763 0 -763 -763 3020 Tranemo Aktiv hälsa -36 -36 0 -36 -36 3021 Ulricehamn Aktiv hälsa -77 -77 0 -77 -77 -17 434 -18 555 1 121 -17 560 -18 555 2000 Information (del av VG-informatör, trycksaker) 3001 Lotsen i Borås 3007 Aktiv Hälsa i Mark 3008 Arbetslivsinriktade aktiviteter Mark Delumma * Kostnadsställe 3005 omfattar utbildningsinsatser till sociala företag och personal samt utvecklingsinsatser kring Krut i Jobb Borås och utlandspraktik efter projektperioden. * Kostnadsställe 3008 omfattar Marks kommun, och Folkuniversitetet samt Musketörernas insatser De positiva avvikelserna på kostnadsställe 1010 härrör främst från att kansliets personal tagit större uppdrag inom projekt över gränserna än vad som budgeterats och att ESF då bekostat tjänsterna. I övrigt kan noteras att det strukturövergripande kartläggningsuppdraget (kst 3004) begränsades efter en inledande förstudie och beträffande kostnadsställe 3005 och 3008 är det främst utlandspraktik samt uppstart av ny verksamhet som lett till mindre kostnader än beräknat. Uppstart av upphandlad verksamhet tog lite tid initialt och de sociala företagen har inte fullt ut nyttjad kostnadsposten för utbildningar och coachande administration. Obs! Fortsättning följer på nästa sida med externt finansierade projekt samt totala verksamhetskostnader och utfall Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 9 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Uppföljning per kostnadsställe (Forts. från föregående sida.) Nettokostnad i tkr per område PROJEKT KRUT 3024 Krut Gemensamma resurser Utfall Budget jan-dec 2014 jan-dec 2014 Avvikelse Prognos helår jan-dec 2014 2014 Budget helår 2014 -1 039 -2 092 1 053 -1046 -2 092 -458 -159 -299 -458 -159 -2 644 -1 738 -906 -2662 -1 738 3027 Krut Herrljunga -328 -179 -149 -328 -179 3028 Krut Mark -210 -223 13 -210 -223 3029 Krut Svenljunga -272 -340 68 -326 -340 -94 -119 25 -94 -119 3031 Krut Ulricehamn -292 -215 -77 -292 -215 3032 Krut Vårgårda -267 -183 -84 -267 -183 -5 604 -5 248 -356 -5683 -5 248 3025 Krut Bollebygd 3026 Krut Borås 3030 Krut Tranemo Delsumma Notera att en förskjutning har skett så att främst transnationella kostnader har belastat kst 3025 och 3026 istället för 3024 där de budgeterats. Resursen har nyttjats gemensamt men köpts genom dessa kommuner. Nettokostnad i tkr per område PROJEKT ÖVER GRÄNSERNA Utfall Budget jan-dec 2014 jan-dec 2014 Avvikelse Prognos helår jan-dec 2014 2014 Budget helår 2014 3033 Krut implementeringsprojekt -1 040 -1 316 276 -1316 -1 316 Delumma -1 040 -1 316 276 -1316 -1 316 Nettokostnad i tkr per område Utfall Budget SAMMANSTÄLLNING ALL VERKSAMHET jan-dec 2014 jan-dec 2014 delsumma Förbundsverksamhet -17 434 -18 555 1 121 -17 560 delsumma Krut -5 604 -5 248 -356 -5683 -5 248 delsumma Över Gränserna -1 040 -1 316 276 -1316 -1 316 Total summa verksamhet -24 078 -25 119 Nettokostnad i tkr per område Avvikelse Prognos helår jan-dec 2014 2014 1 041 Utfall Budget KOSTNADER AVRÄKNAT ESF- STÖD jan-dec 2014 jan-dec 2014 summa verksamheter -24 078 -25 119 1 041 3034 Erhållna intäkter/bidrag KRUT implementering 3035 Erhållna intäkter/bidrag KRUT Summa Österlångatan 74, 503 37 Borås -24 559 Avvikelse Prognos helår jan-dec 2014 2014 -24 559 Budget helår 2014 -18 555 -25 119 Budget helår 2014 -25 119 980 1 316 -336 1316 1 316 5 821 4 928 893 5821 4 928 -17 277 -18 875 1 598 -17 422 -18 875 www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 10 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Ledning och administration Styrelsen Styrelsen som leder Sjuhärads samordningsförbund har bestått av fyra ledamöter och tio ersättare. Kommunerna, som tillsammans utgör en part, har vardera haft en representant som fördelas på en ledamot och sju ersättare medan övriga tre parter haft en ledamot och en ersättare per part. Styrelsen har under året haft sex möten: 10 januari (enkom för upphandling av verksamhet), 27 januari, 24 mars, 8 maj, 19 augusti samt 27 november. Ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande har under året bildat presidium som har träffats inför styrelsemöten. Styrelsen har med flera representanter deltagit i årets nationella konferens i Uppsala samt med några representanter deltagit vid Sociala företagskonferensen, projekt krut slutkonferens samt andra viktiga event. Ordförande och vice ordförande höll föredrag den 30/6 samt 2/7 i Almedalen. Under året har styrelsen särskilt uppmärksammat den transnationella aktiviteten över gränserna. Sex representanter träffade deltagarna före, under och efter förbundets första egenarrangerade utlandspraktik. Vid besöket på Island träffade ledamöter och personal även ett flertal lokala myndigheter och stödorganisationer. Vid förbundets egen dag den 24/10 förmedlades erfarenheter och då inbjöds även ägarrepresentanter för samtliga parter till särskilt ägarsamråd. Beslutande ledamöter: Margareta Lövgren (M), Marks kommun, Ordförande Dan Rodahl Försäkringskassan, Vice ordförande tom 23nov. from 24nov var istället Ann Larsson beslutande för Försäkringskassan Hanne Jensen (S), Västra Götalandsregionen, Andre vice ordförande Kerstin Söderlund, Arbetsförmedlingen tom 2014 06-30 därefter tillträdde Peter Sand Larsson som beslutande för Arbetsförmedlingen Ersättare Jonas Ryhr, Arbetsförmedlingen tom 2014 01-31 var Lars Hermansson, Försäkringskassans ersättare, Ann Larsson, Försäkringskassan var ersättare 1/2 -23/11 och from 24/11 var Andreas Pettersson, Försäkringskassan ersättare (då Ann utsetts till beslutande ledamot) Peder Danesved (Fp), Västra Götalandsregionen Lars-Åke Johansson (S), Borås Stad Rune Pettersson (C), Svenljunga kommun Gulli Håkanson (Fp), Ulricehamns kommun Margaretha Almqvist-Malmsjö (M), Bollebygds kommun Viktoria Haraldsson (C), Tranemo kommun Christina Abrahamsson (M) Herrljunga kommun Marianne Andersson (C), Vårgårda kommun 4-parts grupp Till stöd inför vissa av styrelsens beslut konsulterades under första delen av året en 4-partsgrupp bestående av en representant per part. (uppdraget ryms inom respektive organisations ordinarie verksamhet) Parallellt med detta fanns första halvåret en styrgrupp med motsvarande funktion. Under andra halvåret, efter att styrgruppen för Projekt Krut upphört, har en representant per medlem kallats till 4-partsmöte. Styrgruppen för ESF projekt Krut gav en möjlighet för samtliga parter att påverka och följa utvecklingen vilket saknats för förbundet som helhet. Mot slutet av året tog styrelsen initiativ till att förnya förankrings och behovsprocessen så att parterna oavsett projekt eller inte skall ha en för alla medlemmar transparent och tydlig beredningsväg till styrelsen. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 11 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Personal och lokaler Förbundet har inte haft egen anställd personal under året. För varje individinriktad verksamhet har en utförande part haft egenanställd eller inhyrd personal som de har tagit ansvar för och hållit med lokaler för i enlighet med årets verksamhetsavtal. För gemensam övergripande administration har förbundet fortsatt under året köpt tjänster från medverkande parter: Förbundschef, Anna Fagefors, En heltidstjänst för förbundets övergripande förvaltning enligt styrelsens anvisningar. Processledare/projektledare, Pernilla Knutsson heltidstjänst för central ledning av Projekt Krut och Över Gränserna samt därefter processledning samt verksamhetsutveckling. Projektekonomi och administration, Helena Thelin och Malin Ekunger, Två deltidstjänster (80 resp 50 % av heltid) kopplat till ESF-Projekt Krut samt Över Gränserna. Samlokalisering har skett med NKA, Nationellt kompetenscenter för anhöriga på adress Olovsholmsgatan 32 i Borås fram till slutet av maj. Därefter har kansliet delat lokaler på Österlånggatan 12A med personal inom Lotsen/Jobb Borås i väntan på att kunna tillträda mer permanenta lokaler på Österlånggatan 74 i enlighet med överenskommelse genom Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad. Därutöver har möteslokaler återkommande hyrts för baskurs i psykiatri samt ett flertal andra små och stora sammankomster. Externa resurser Ytterligare resurser köps in av förbundets parter eller andra externa leverantörer. Bokföring, redovisning och hantering av styrelsens arvoden etc. köps av Västra Götalandsregionen och utförs av ekonomiservice i Mariestad samt Löneservice i Vänersborg. Förbundet har även finansierat en andel av resurspersoner som på deltid gemensamt nyttjas av alla samordningsförbund i Västra Götaland: Helena Johansson har arbetat med verksamhetsuppföljning, analyser, rapporter och utbildning kopplat till SUS (sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan). Uppdrag kring information kopplat till hemsidan www.samverkanvg.se har under året köpts av Västra Götalandsregionen och utförts av Ann-Sofie Mellqvist. Nyttan och kostnaden fördelas på samtliga samordningsförbund i Västra Götaland. Under året har uppdatering av hemsidan påbörjats För projekt Krut har fortsatt fristående följeforskning/utvärdering anlitats av Ehneström utvärdering AB i enlighet med den upphandling som utfördes vid projektstart. Konsulter/Föredragshållare har även anlitats i samband med olika konferenser och informationsinsatser. Tjänster har köpts för att ta del av kunskap från professionella föredragshållare och även för att ta del av erfarenheter från tidigare deltagare. Förbundet betalar en årlig kostnad för revision. Kommunerna och regionen har genom Regionfullmäktige utsett Thomas Gustafson till gemensam revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utses en gemensam revisor. Sedan 2012 har Deloitte upphandlats, för avtalsperiod om tre år, och Pernilla Rehnberg har utsetts som revisor. Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 12 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Ekonomi Resultaträkning Utfall jan-dec 2014 Utfall jan-dec 2013 6 800 598,00 7,32 6 800 605,32 8 471 789,00 -2,55 8 471 786,45 Intäkter Övriga bidrag Not. Krut Medel från ESF-rådet Övriga intäkter Summa Verksamhetens intäkter Kostnader Arvoden Reseersättning Sociala avgifter Övriga Personalkostnader Verksamhetsanknutna kostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Verksamhetens kostnader RES1 Verksamhetens nettokostnad Erhållna bidrag från huvudmännen Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Summa Finansiella intäkter/kostnader -186 991,91 -84 768,44 -53 434,00 -1 005 135,57 -22 527 967,54 Not 2 -9 975,00 -210 037,29 Not 3 -24 078 309,75 -140 250,44 -19 821,10 -39 096,00 -647 220,90 -22 814 916,25 -23 699,00 -214 108,08 -23 899 111,77 -17 277 704,43 15 060 000,00 20 956,03 -1 156,00 15 079 800,03 -15 427 325,32 15 060 004,00 81 072,92 -1 708,00 15 139 368,92 RES2 Res. före extraordinära poster spec beslut -2 197 904,40 -287 956,40 RES3 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader PERIODENS RESULTAT 0,00 0,00 -2 197 904,40 0,00 0,00 -287 956,40 Not 2 Verksamhetsanknutna kostnader 5538 Verksamhetsanknutna IT-kostnader 5539 Övriga verksamhetsanknutna tjänster 5540 Övriga verksamhetsanknutna kostnader 5541 Verksamhetsanknutna personalkostnader 5542 Verksamhetsanknutna resekostnader 5543 Verksamhetsanknutna lokalkostnader 5544 Verksamhetsanknutna utbildnings-, kurs- & konferenskostnader 5545 Verksamhetsanknutna trycksaker 5547 Verksamhetsanknuten postbefordran 5548 Verksamhetsanknuten telefonkostnad, mobil 5549 Verksamhetsanknuten hyrbilskostnad Summa: Not 3 övriga kostnader 6230 Datakommunikation 6419 Övriga förbrukningsinventarier 6451 Kontorsmaterial 6471 Trycksaker 6799 Övriga frakter och transporter 6911 Kostnader för information och 7071 Representation (ej personal) 7212 Tele, mobil 7251 Postbefordran 7541 IT-tjänster 7551 Konsultarvoden spec utredn 7599 Övriga tjänster 7619 Övriga kostnader Summa: Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Jan-dec 2014 -22 577,53 -10 616 465,58 -8 406 514,16 -1 094 423,00 -394 864,46 -29 625,00 -1 830 360,29 -90 582,00 -16 012,80 -23 498,86 -3 043,86 -22 527 967,54 Jan-dec 2014 -7 801,20 -8 245,60 -8 511,91 -3 144,00 -1 920,00 -613,26 -3 161,08 -2 545,00 -1 622,40 -204,00 -89 828,00 -76 741,00 -5 699,84 -210 037,29 Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 13 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Balansräkning Ingående balans 2014-01-01 Förändring Utgående balans 2014-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar 5 501 099,34 6 559 805,57 12 060 904,91 -2 665 757,34 85 401,02 -2 580 356,32 2 835 342,00 Not 1 6 645 206,59 Not 2 9 480 548,59 SUMMA TILLGÅNGAR 12 060 904,91 -2 580 356,32 9 480 548,59 6 367 351,27 0,00 6 367 351,27 0,00 -2 197 904,40 -2 197 904,40 6 367 351,27 -2 197 904,40 4 169 446,87 5 693 553,64 5 693 553,64 -382 451,92 -382 451,92 12 060 904,91 -2 580 356,32 0,00 0,00 EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER Eget kapital Eget kapital Periodens resultat Summa Eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITEL, AVS. och SKULDER NOTER Not 1: Kortfristiga fordringar 1511 Kundfordringar 1687 Redovisningskont, Ludvikamoms 1712 Upplupna intäkter Summa: Not 2: Likvida medel 1930 Bankgiro 1970 Företagskonto Summa: 2411 2711 2931 2991 Not 3: Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Innehållen personalskatt Upplupna sociala avgifter Upplupna kostnader Summa: Österlångatan 74, 503 37 Borås 5 311 101,72 Not 3 5 311 101,72 9 480 548,59 UB 2014-12-31 78 272,00 174 570,00 2 582 500,00 2 835 342,00 6 560 056,62 85 149,97 6 645 206,59 3 575 705,00 11 095,00 9 040,00 1 715 261,72 5 311 101,72 www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 14 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Sammanfattning Belopp i tkr Utfall jan-dec 2014 -17 258 Budget jan-dec 2014 -18 875 Avvikelse jan-dec 2014 1 617 Prognos helår 2014 15 060 15 060 3.Resultat -2 198 -3 815 4.Utgående EK 4 169 1.Nettokostnad och finansnetto 2.Bidrag -17 422 Budget helår 2014 -18 875 Utfall jan-dec 2013 -15 348 0 15 060 15 060 15 060 1 617 -2 362 -3 815 -288 6 367 Ägarparternas bidrag * kommunerna bidrar med andel i relation till befolkningsmängd vid föregående halvårsskifte. Resp kommun andel i kr: Bidrag i kr Försäkringskassa 3 765 000 Arbetsförmedlingen 3 765 000 Kommuner* 3 765 000 Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 765 000 Totalt Bollebygd 151 000 Borås 1862 000 Herrljunga 164 000 Mark 597 000 Svenljunga 182 000 Tranemo 205 000 Ulricehamn 408 000 Vårgårda 196 000 15 060 000 ( Övriga bidrag, ESF 6 800 598 ) Finansieringsanalys Löpande verksamhet Årets resultat Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar Kortfristiga skulder Överlåtelse inkomster Förändring av rörelsekapital Investeringar Investeringar Investeringsnetto Finansieringar Långfristiga fordringar Långfristiga skulder Finansieringsnetto FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Kontroll (Se Balansrapporten) UB Likvida medel IB Likvida medel Summa: Österlångatan 74, 503 37 Borås -2 197 904,40 -2 197 904,40 2 665 757,34 -382 451,92 2 283 305,42 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 85 401,02 6 645 206,59 6 559 805,57 85 401,02 www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 15 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 Underskrifter Borås 2015- 02 - 24 …………………………………………….. Margareta Lövgren Marks Kommun Ordförande …………………………………………….. Cecilia Andersson, Västra Götalandsregionen …………………………………………….. Ann Larsson Försäkringskassan Ordinarie ledamot …………………………………………….. Peter Sand Larsson Arbetsförmedlingen Vice ordförande Österlångatan 74, 503 37 Borås www.samverkanvg.se Org.nr. 22 20 00 – 2105 sid 16 I Mark SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-05-27 § 83/2015 Sida 14(27) Dnr 2015-218 003 Reglementsöversyn a n g å e n d e gränsdragningen mellan socialnämnden och äldreomsorgsnämnden Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Reglementena för socialnämnden och äldreomsorgsnämnden revideras enligt upprättade förslag. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut. Ärendet Kommunfullmäktige fattade den 18 juni 2014, § 77, beslut om reglemente för den nyinrättade äldreomsorgsnämnden och ändring av reglementet för socialnämnden att gälla från och med den 1 januari 2015. Fråga har nu uppkommit om viss revidering av reglementena för att ändra gränsdragningen mellan nämnderna på så sätt att äldreomsorgsnämnden inte är en renodlad äldrenämnd. Ärendets behandling Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 20 april 2015. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet den 6 maj 2015, § 119, där följande föreslås: Reglementena för socialnämnden och äldreomsorgsnämnden revideras enligt upprättade förslag. Beslutsgång Ordföranden f r å g a r o m kommunstyrelsen kan anta arbetsutskottets förslag, och finner att så sker. Justerandes sign . p> Utdragsbestyrkande i Mark Tjänsteställe: Handläggare: Datum: Beteckning: Kommunledningskontoret Helena Blomqvist 2015-04-20 KS 2015-218 003-3 Reglementsöversyn angående gränsdragningen mellan socialnämnden och äldreomsorgsnämnden Ärendet Kommunfullmäktige fattade den 18 juni 2014, § 77, beslut om reglemente för den nyinrättade äldreomsorgsnämnden och ändring av reglementet för socialnämnden att gälla från och med den 1 januari 2015. Fråga har nu uppkommit om viss revidering av reglementena för att ändra gränsdragningen mellan nämnderna på så sätt att äldreomsorgsnämnden inte är en renodlad äldrenämnd. Beredning Äldreomsorgsnämnden beslutade den 30 mars 2015, § 47, om förslag till reviderat reglemente för äldreomsorgsnämnden. Samma dag, § 48, beslutade socialnämnden om motsvarande förslag till reviderat reglemente för socialnämnden. Enligt gällande reglemente ansvarar äldreomsorgsnämnden för kommunens uppgifter inom socialtjänsten vad avser äldreomsorg, den kommunala hälso- och sjukvården, färdtjänst, riksfärdtjänst samt bostadsanpassningsbidrag. Det anges även att äldreomsorgsnämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453) och socialtjänstförordningen (2001:937) vad avser äldreomsorg. Reglementet för socialnämnden anger att den nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten förutom vad gäller äldreomsorg. Avgränsningen av ansvaret mellan äldreomsorgsnämnden och socialnämnden innebär att den som har behov av insatser som äldreomsorgsnämnden normalt ansvarar för, till exempel hemtjänst, men är under 65 år behöver vända sig till socialnämnden. Det är ett antal personer som socialnämnden på detta sätt har hand om, men där verksamheten egentligen hanteras av äldreomsorgsnämnden. Sida 2(2) Mark Övervägande När äldreomsorgsnämnden inrättades blev det en renodlad äldrenämnd. Det innebär att bland annat hemtjänst, som används främst av äldre personer men även av dem som är yngre, nu hanteras av såväl socialnämnden som äldreomsorgsnämnden. Detsamma gäller vård- och omsorgsboende samt trygghetslarm. Det är bättre att dessa former av bistånd hanteras endast av en nämnd, så som har föreslagits av socialnämnden och äldreomsorgsnämnden. Förslag till revidering av reglementen har tagits fram där det anges att äldreomsorgsnämnden ansvarar för de uppgifter kommunen har enligt socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen, vad avser omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst, vård- och omsorgsboende, trygghetslarm och liknande. För socialnämndens del anges på motsvarande sätt att de ansvarar för kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen, förutom de nu angivna områdena. I samband med den här reglementsöversynen har socialnämnden även lyft att det numera heter folköl och inte öl klass I I . Socialnämndens reglemente behöver därför justeras även i det avseendet. Socialnämndens reglemente anger att nämnden har hand om de uppgifter som kommunen har enligt alkohollagen (1994:1738). Den författningen har upphävts och ersatts av alkohollagen (2010:1622), vilket reglementet bör justeras till. Förslag till beslut Reglementena för socialnämnden och äldreomsorgsnämnden revideras enligt upprättade förslag. Haleh Lindqvist Kommunchef Maria Sivedal Administrativ chef 700.1 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Förslag 2015-04-20 (Ändringar i kursiv stil) Kf 2011-03-24, § 32 Blad 1(2) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Gäller fr o m 2011-05-01. Ändrad av kommunfullmäktige: 2012-06-20, § 83 2014-06-18, § 77, gäller från och med den 1 januari 2015 2014-11-27, § 147, gäller från och med den 1 januari 2015 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar och i kommungemensamt reglemente för nämnderna i Marks kommun gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE Socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten förutom vad gäller omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst, vård- och omsorgsboende samt trygghetslarm. Nämnden ansvarar även för serveringstillstånd och därtill hörande tillsyn, tillsyn av försäljning av tobak, folköl och vissa receptfria läkemedel, skuldsanering, frågor som rör psykiatrisk tvångsvård samt automatspelärenden. Kommunfullmäktige anger nämndens mål och särskilda uppdrag för planeringsperioden i aktuell mål och resultatplan. Uppgifter med hänvisning till författning 1§ Socialnämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har enligt följande lagar och förordningar: 1. Socialtjänstlagen (2001:453), förutom den omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst, vårdoch omsorgsboende, trygghetslarm och liknande och som äldreomsorgsnämnden ansvarar för 2. Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga 3. Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 4. Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 5. Socialtjänstförordningen (2001:937), förutom den omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst, vård- och omsorgsboende, trygghetslarm och liknande och som äldreomsorgsnämnden ansvarar för 6. Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Förslag 2015-04-20 (Ändringar i kursiv stil) Kf 2011-03-24, § 32 7. Skuldsaneringslagen (2006:548) 8. Alkohollagen (2010:1622) 9. Tobakslagen (1993:581) 10. Föräldrabalken (1949:381), förutom vad gäller överförmyndarverksamheten 11. Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 12. Lotteriförordningen (1994:1451) 13. Lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel 14. Förordningen (2009:929) om handel med vissa receptfria läkemedel Övriga uppgifter 2§ Socialnämnden ansvarar även för: 1. Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. 2. Bidrag ur de fonder som förvaltas av socialnämnden. 3. Operativa arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor. SAMMANSÄTTNING Nämnden 3§ Socialnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Utskott 4§ Inom socialnämnden ska finnas ett socialutskott. Socialutskottet består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Inom socialnämnden kan inrättas ett arbetsutskott. _______ 700.1 Blad 2(2) 700.1 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Förslag 2015-04-20 (Ändringar i kursiv stil) Kf 2014-06-18, § 77 Blad 1(2) REGLEMENTE FÖR ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN Gäller fr o m 2015-01-01. Ändrad av kommunfullmäktige: 2014-11-27, § 147, gäller från och med den 1 januari 2015 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar och i kommungemensamt reglemente för nämnderna i Marks kommun gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE Äldreomsorgsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten vad avser omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst, vård- och omsorgsboende samt trygghetslarm. Nämnden ansvarar även för den kommunala hälso- och sjukvården, färdtjänst, riksfärdtjänst samt bostadsanpassningsbidrag. Kommunfullmäktige anger nämndens mål och särskilda uppdrag för planeringsperioden i aktuell mål och resultatplan. Uppgifter med hänvisning till författning 1§ Äldreomsorgsnämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har enligt följande lagar och förordningar: 1. Socialtjänstlagen (2001:453), vad avser omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst, vård- och omsorgsboende, trygghetslarm och liknande 2. Socialtjänstförordningen (2001:937), vad avser omsorg om äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst, vårdoch omsorgsboende, trygghetslarm och liknande 3. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förutom den habilitering, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning som Samrehabnämnden ansvarar för utifrån samråd mellan de samverkande huvudmännen 4. Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag 5. Lagen (1997:736) om färdtjänst 6. Lagen (1997:735) om riksfärdtjänst KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Förslag 2015-04-20 (Ändringar i kursiv stil) Kf 2014-06-18, § 77 Övriga uppgifter 2§ Äldreomsorgsnämnden ansvarar även för: 1. Bidrag ur de fonder som förvaltas av äldreomsorgsnämnden. SAMMANSÄTTNING Nämnden 3§ Äldreomsorgsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Utskott 4§ Inom äldreomsorgsnämnden kan inrättas ett arbetsutskott. _______ 700.1 Blad 2(2) i Mark SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-05-27 § 88/2015 Sida 19(27) Dnr 2015-85 042 Aprilrapport 2015 för Marks kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Aprilrapporten 2015 för Marks kommun godkänns. Reviderande budgetar för kommunens bolag fastställs. Under förutsättning att behovet av åtgärder inte påverkas av barn- och utbildningsnämndens lokalutredning tilldelas teknik och servicenämnden budget för arbetet med fuktrelaterade åtgärder i Stommenskolan, Fritslaskolan samt Sjöbyskolan med 9,7 miljoner kronor för 2015. Teknik- och servicenämndens budget för investeringsprojektet Nybyggnation av elevboende utökas med 1 miljon kronor till 24 miljoner kronor för 2015. Av 2015 års särskilda lönesatsning fördelas 4,8 miljoner kronor genom tilläggsbudgetar till barn- och utbildningsnämnden med 2,4 miljoner kronor, socialnämnden med 0,4 miljoner kronor, äldreomsorgsnämnden med 1,7 miljoner kronor samt teknik- och servicenämnden med 0,3 miljoner kronor. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen noterar att teknik- och servicenämnden nu rekvirerar medel för att åtgärda skredrisker i Hedbo. Ärendet Aprilrapporten är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens totala ekonomi och verksamhet under första tertialet 2015 samt en prognos för resten av året. I samband med att aprilrapporten behandlas tas även aktuella ekonomiska frågor upp till ställningstagande och beslut. Det gäller fastställande av bolagens justerade budgetar, beslut som tagits under året där nämndernas ramar påverkas och framställningar som nämnderna gjort i samband med att de behandlat sina aprilrapporter. Ärendets behandling Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande den 19 maj 2015. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet den 20 maj 2015, § 137, där följande föreslås: Kommunstyrelsen noterar att teknik- och servicenämnden nu rekvirerar medel för att åtgärda skredrisker i Hedbo. Aprilrapporten 2015 för Marks kommun godkänns. Justerandes sign Utdragsbestyrkande iMark SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-05-27 Sida 20(27) Reviderande budgetar för kommunens bolag fastställs. Under förutsättning att behovet av åtgärder inte påverkas av barn- och utbildningsnämndens lokalutredning tilldelas teknik och servicenämnden budget för arbetet med fuktrelaterade åtgärder i Stommenskolan, Fritslaskolan samt Sjöbyskolan med 9,7 miljoner kronor för 2015. Teknik- och servicenämndens budget för investeringsprojektet Nybyggnation av elevboende utökas med 1 miljon kronor till 24 miljoner kronor för 2015. Av 2015 års särskilda lönesatsning fördelas 4,8 miljoner kronor genom tilläggsbudgetar till barn- och utbildningsnämnden med 2,4 miljoner kronor, socialnämnden med 0,4 miljoner kronor, äldreomsorgsnämnden med 1,7 miljoner kronor samt teknik- och servicenämnden med 0,3 miljoner kronor. Dagens sammanträde Ekonomichef Karin Hydén och kvalitetsutvecklare Sara Davidsson redogör för ärendet. Ärendet diskuteras. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan anta arbetsutskottets förslag, och finner att så sker. Justerandes sign Utdragsbestyrkande IMark Tjänsteställe: Handläggare: Datum: Beteckning: Er beteckning: Kommunledningskontoret Kristian Johansson 2015-05-19 KS 2015-85 042-25 Aprilrapport för Marks Kommun 2015 Ärendet Aprilrapporten är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens totala ekonomi och verksamhet under första tertialet 2015 samt en prognos för resten av året. I samband med att aprilrapporten behandlas tas även aktuella ekonomiska frågor upp till ställningstagande och beslut. Det gäller fastställande av bolagens justerade budgetar, beslut som tagits under året där nämndernas ramar påverkas och framställningar som nämnderna gjort i samband med att de behandlat sina aprilrapporter. Beredning Fastställande av justerad budget för bolagen I samband med att aprilrapporten för 2013 behandlades antog kommunfullmäktige en ny princip för fastställande av en justerad budget för kommunens bolag. Syftet är att förenkla uppföljningsprocessen för Spinnerskan och dess dotterbolag genom att ge dem möjlighet att revidera sina ursprungliga budgetar. Exempelvis ges Marks Bostads AB möjlighet att justera sin budget utifrån effekten av hyresförhandlingarna. Principen innebär att kommunfullmäktige i samband med aprilrapporten godkänner de av bolagen reviderade budgetarna. De av fullmäktige fastställda avkastnings- och soliditetskraven måste tillgodoses även i de reviderade budgetarna. I bifogad rapport redovisas de reviderade budgetarna med jämförelse mot de som kommunfullmäktige fastställde i november. I rapporten redovisas också en budget för kommunkoncernen. Sida 1(5) Mark Begäran om utökade Sida 2(5) investeringsramar Teknik- och servicenämnden har i samband med godkännande av sin Aprilrapport 2015 framställt tre yrkanden om investeringsanslag till kommunstyrelsen. "För att hantera den fuktproblematik som föreligger i Stommenskolan, Fritslaskolan samt Sjöbyskolan begär teknikoch servicenämnden en investeringsram 2015 gällande projekt 12249 Fuktrelaterade åtgärder. Totalkalkylen för samtliga tre skolobjekt uppgår nu till ca 10 mnkr varav ca 9 mnkr beräknas förbrukas under 2015. Drygt 700 tkr förbrukades i projektet under 2014. Teknik- och servicenämnden begär att ramen för projekt 12250 Nybyggnation av elevboende utökas från 23 mnkr till 24 mnkr för år 2015 då barn- och utbildningsnämnden som är beställande nämnd, nu fattat beslut om att utnyttja tilläggsoptionen gällande 8 boenden vilket innebär att projektet nu totalt omfattar 40 boenden. Teknik- och servicenämnden begär en utökad investeringsram om 3 mnkr för 2015 till investeringsbudgeten inom gataparkverksamheten för genomförande av investeringsprojekt 13308 Skredrisk Hedbo." Investeringsram för åtgärder i Stommenskolan, Fritslaskolan samt Sjöbyskolan Utredningsutgifter för Stommenskolan finns med i kommunens fastställda investeringsplan för 2015 med 0,5 mnkr i avvaktan på det samlade investeringsbehovet har utretts. Projektet är inte färdigprojekterat men teknik- och serviceförvaltningens bedömning är att den totala utgiften kommer att uppgå till 5,3 mnkr. Fritslaskolan och Sjöbyskolan är färdigprojekterade och utgiften uppskattas till 1,5 respektive 2,9 mnkr. Totalt beräknad investeringsutgift 9,7 mnkr enligt nedanstående tabell. (tkr) Utredning/Projektering/Upphandling Markfrågor Upphandlad entreprenad ÄTA entreprenad Byggledning/kontroll Tillstånd, bygglov, miljödomar mm Övrigt Summa Stommen- Fritsla- Sjöbyskolan skolan skolan 350 170 430 0 0 0 4 700 1 250 2 280 140 60 100 50 25 25 70 30 50 0 0 0 5 310 1 535 2 885 Totalt 950 0 8 230 300 100 150 0 9 730 Mark Nybyggnation av elevboende I kommunens fastställda investeringsplan för 2015 har teknikoch servicenämnden 23 mnkr för byggnation av elevbostäder för gymnasieskolan (RiksIdrottsGymnasiet). Barn- och utbildningsnämnden har som beställande nämnd beslutat att utöka antalet boenden från 32 till 40 vilket medför en utgiftsökning för projektet med 1 mnkr till 24 mnkr. Skredrisk Hedbo Kommunstyrelsen beslutade 2012-09-05, §115, enligt följande; "Marks kommun tar emot bidraget på 4 061 000 kronor för stabilitetshöjande åtgärder vid Hedbo, Skene, från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Marks kommun kommer att utföra stabilitetshöjande åtgärder vid Hedbo, Skene samt finansiera dessa åtgärder som inte bidraget täcker. Beräknad utgift för Marks kommun, 2 708 000 kronor finansieras från kommunstyrelsens investeringsreserver. Teknik- och servicenämnden ansvarar för att åtgärderna vidtas." Total investeringsutgift för projektet uppgår till 6,8 mnkr varav 4,1 mnkr fås i bidrag från MSB. Teknik- och servicenämnden kommer att börja vidta åtgärderna under 2015 och beräknar utgifterna i år till 3 mnkr. Under 2016 kommer projektet att slutföras och resterande utgifterna för detta år uppgår till 3,8 mnkr, totalt 6,8 mnkr. Eftersom kommunstyrelsen redan beslutat i ärendet noteras att teknik- och servicenämnden nu rekvirerar investeringsmedel. Särskild lönesatsning för 2015 I kommunfullmäktiges beslut om budget för åren 2015-2016 avsattes 5 miljoner kronor till en särskild lönesatsning för 2015 och ytterligare 5 miljoner kronor för år 2016. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 21 januari 2015 om fördelningen av dessa medel till olika yrkesgrupper. Löneförhandlingarna avslutades den 11 maj och resultatet har räknats om från satsningar per yrkesgrupp till satsningar per nämnd. Sida 3(5) Sida 4<5) Mark Kronor Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Plan- och byggnadsnämnden Samrehabnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Teknik- och servicenämnden TOTALT Årskostnad inklusive po-pålägg 46 000 2 395 600 49 700 28 600 43 700 139 700 448 400 1 711 200 328 500 5 191 400 Ramar och tilläggsbudgetar avrundas till miljoner kronor med en decimal varför årets ramjusteringar blir enligt nedan. I ramjusteringarna inför 2016 läggs faktiska belopp in så att de tillsammans med tidigare års avrundningar utgör underlag för uppräkningar av ramar. För samrehabnämnden, som driver en samfinansierad verksamhet med Svenljunga och Marks kommuner samt Västra Götalandsregionen, tas ökningen av bidragen upp i samband med kommande ägarsamråd. Bidraget för samrehabnämnden samt effekterna av avrundningen stannar därför kvar i det centrala anslaget inför 2016 års budget. Miljoner kronor Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Plan- och byggnadsnämnden Samrehabnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Teknik- och servicenämnden TOTALT Årskostnad inklusive po-pålägg 0,0 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 1,7 0,3 4,8 Mark Sida 5(5) Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar att teknik- och servicenämnden nu rekvirerar medel för att åtgärda skredrisker i Hedbo. Aprilrapporten 2015 för Marks kommun godkänns. Reviderande budgetar för kommunens bolag fastställs. Under förutsättning att behovet av åtgärder inte påverkas av barn- och utbildningsnämndens lokalutredning tilldelas teknikoch servicenämnden budget för arbetet med fuktrelaterade åtgärder i Stommenskolan, Fritslaskolan samt Sjöbyskolan med 9,7 mnkr för 2015. Teknik- och servicenämndens budget för investeringsprojektet Nybyggnation av elevboende utökas med 1 mnkr till 24 mnkr för 2015. Av 2015 års särskilda lönesatsning fördelas 4,8 mnkr genom tilläggsbudgetar till barn- och utbildningsnämnden med 2,4 mnkr, socialnämnden med 0,4 mnkr, äldreomsorgsnämnden med 1,7 mnkr samt teknik- och servicenämnden med 0,3 mnkr. Ekonomichef Aprilrapport 2015 Delårsbokslut per april Årsprognos för 2015 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Innehåll Innehåll ......................................................................................................................2 Del 1. Inledning och sammanfattning ..........................................................................3 Rapportens struktur ........................................................................................................... 4 Del 2. Förvaltningsberättelse.......................................................................................5 Ekonomiska trender ........................................................................................................... 5 Driftredovisning ................................................................................................................. 6 Investeringsredovisning...................................................................................................... 9 Personalredovisning ......................................................................................................... 12 Verksamhetsuppföljning .................................................................................................. 14 Del 3. Ekonomisk redovisning kommunen .................................................................. 16 Finansiella mål ................................................................................................................. 16 Resultaträkning, kommunen............................................................................................. 17 Balansräkning, kommunen ............................................................................................... 19 Resultaträkning vatten- och avloppsverksamhet ............................................................... 20 Tillämpade redovisningsprinciper ..................................................................................... 22 Del 4. Ekonomisk redovisning Spinnerskankoncernen ................................................ 24 Resultaträkning, Spinnerskankoncernen ........................................................................... 24 Del 5. Verksamhetsberättelse .................................................................................... 25 Kommunfullmäktige......................................................................................................... 25 Revision ........................................................................................................................... 26 Kommunstyrelsen ............................................................................................................ 27 Barn och utbildningsnämnden .......................................................................................... 30 Kultur- och fritidsnämnden ............................................................................................... 35 Miljönämnden ................................................................................................................. 39 Plan- och byggnadsnämnden ............................................................................................ 42 Samrehabnämnden .......................................................................................................... 44 Socialnämnden ................................................................................................................ 46 Teknik- och servicenämnden ............................................................................................ 50 Valnämnden .................................................................................................................... 55 Äldreomsorgsnämnden .................................................................................................... 56 Överförmyndarnämnden .................................................................................................. 59 Marks Bostads AB ............................................................................................................ 60 Marks Fastighets AB ......................................................................................................... 62 Mark Kraftvärme AB......................................................................................................... 64 2 Del 1. Inledning och sammanfattning Delårsrapporten är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens totala ekonomi och verksamhet under de första fyra månaderna 2015 samt en prognos för resten av året. Den är också information till externa intressenter så som näringslivet, leverantörer, kreditgivare, samarbetspartners och andra offentliga myndigheter samt inte minst till kommuninvånarna. Ekonomi Kommunens resultat för året beräknas bli 26,2 miljoner kronor (mnkr) vilket är 12,1 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 14,1 mnkr. De totala verksamheternas avvikelse mot budget beräknas till ett överskott om 15,0 mnkr. Intäkterna från skatter och utjämning beräknas bli 2,4 mnkr lägre än budgeterat och finansnettot pekar på ett underskott gentemot budget om 0,6 mnkr. Nämndernas prognos för verksamhetsåret 2015 pekar mot ett budgetöverskott med 2,2 mnkr. Alla nämnder (utom valnämnden) prognostiserar antingen ingen budgetavvikelse eller budgetöverskott. Resultatet i delårsbokslutet per siste april är överskott, 11,4 mnkr, en ökning jämfört med motsvarande period 2013 då resultatet uppgick till 0,5 mnkr. Under årets första fyra månader har 18 procent eller 29,9 mnkr av årets investeringsanslag på 170 mnkr förbrukats. Nämnderna räknar med att investeringarna 2015 ska uppgå till 141,4 mnkr vilket motsvarar 83 procent av budgeten. Personal Frisktalet, dvs andelen medarbetare med låg sjukfrånvaro är stabilt. Dock visar sjukfrånvaron en fortsatt ökning, främst vad gäller den korta sjukfrånvaron. Personalenhetens stöd mot nämnder och förvaltningar har fungerat väl. Arbetet medarbetsvärdering löper enligt plan. Löneöversynen för 2015 är i stort sett avslutad och utfallet ligger inom den budgeterade nivån. Verksamhet Den samlade bedömningen är att nämnder och styrelser kommer att uppfylla sina uppdrag helt eller i hög grad för de flesta huvudverksamheter. Några uppdrag förväntas bli delvis uppfyllda. 3 Rapportens struktur Del 1. Inledning och sammanfattning Rapporten inleds med en kort sammanfattning. Del 2. Förvaltningsberättelse Här ges en samlad beskrivning av kommunens ekonomi och verksamhet. Förvaltningsberättelsen inleds med ekonomiska trender. Därefter följer driftoch investeringsredovisningar samt en personalredovisning. Uppföljning av verksamheten avslutar detta avsnitt. Del 3. Ekonomisk redovisning kommunen Avsnittet inleds med en avstämning av kommunens finansiella mål. Därefter redovisas ekonomiska rapporter för kommunen i form av resultat- och balansräkning. Efter de finansiella rapporterna kommer en separat redovisning av den taxefinansierade verksamheten vatten och avlopp. Avsnittet avslutas med en beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i denna rapport. Del 4. Ekonomisk redovisning Spinnerskankoncernen Avsnittet beskriver den ekonomiska redovisningen för Spinnerskankoncernen. Del 5. Verksamhetsberättelse I detta avsnitt finns sammandrag per nämnd och bolag om deras verksamhet och ekonomi. 4 Del 2. Förvaltningsberättelse Ekonomiska trender Sveriges Kommuner och landsting (SKL) gör i sin Ekonomirapport i april 2015 bland annat följande bedömningar. Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista året då sektorn kan räkna med återbetalning från AFA Försäkring. Detta, tillsammans med det faktum att skatteintäkterna utvecklas gynnsamt 2015 gör att ekonomin hålls i schack ytterligare ett år, i alla fall för kommunerna sammantaget. Skillnaderna är stora mellan olika kommuner, och landstingen har det generellt sett besvärligare. Framtiden bjuder på ett större demografiskt behov och skatteintäkterna beräknas öka långsammare, vilket gör att det kommer att krävas skattehöjningar både i kommuner och i landsting för att klara av att hålla resultaten över nollstrecket. Långsamt mot återhämtning Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Samtidigt som euroområdets BNP-tillväxt lyfter något fortsätter den relativt starka utvecklingen i både USA och Storbritannien. I år fortsätter det att gå trögt för den för svensk export så viktiga nordiska marknaden, först nästa år förväntas en något bättre utveckling. SKL räknar med att svensk BNP ökar med 3,2 respektive 3,3 procent i år och nästa år. Därefter kommer tillväxten åter igen att utvecklas långsammare. Bra ökningstakt för skatteunderlaget 2015 och 2016 Som en följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ned och tas bort. Denna effekt motsvaras dock av en lika stor minskning av statsbidraget. Justerat för detta ökar skatteunderlaget med 4,5 respektive 5,2 procent 2015 och 2016. Ett av skälen till den höga ökningstakten av skatteunderlaget är att befolkningen nu ökar snabbare i antal än historiska ökningstal. Engångsintäkter stärkte kommunsektorns resultat 2014 Kommunernas och landstingens resultat 2014 blev knappt 14 miljarder, varav drygt 10 miljarder avsåg kommunerna. Även i år kommer kommunerna och landstingen att få engångsintäkter, i form av återbetalda premier. Återbetalningen avser 2004 års inbetalda premier till AFA Försäkring, cirka 5 miljarder, som kommunerna och landstingen nu får tillbaka. Detta är sista gången som återbetalning kommer att göras till kommunsektorn. Kraftigt demografiskt tryck pressar kommunsektorns ekonomi SKL räknar med att kommuner och landsting måste höja skatten för att klara sin framtida ekonomi. Trots antaganden om ökade statsbidrag med två procent i reala termer per år från och med 2017 räknar SKL med att kommunerna måste höja skatten med 40 öre och landstingen med 48 öre, jämfört med dagens nivå, fram till år 2018 för att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag. 5 Driftredovisning Belopp i miljoner kronor (mnkr) Fullmäktige, partistöd och revision Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Plan- och byggnadsnämnden Samrehabnämnden Socialnämnden tom 2014 Socialnämnden från 2015 Äldreomsorgsnämnden Teknik- och servicenämnden -varav skattefinansierad del - varav va-försörjning regleras mot tidigare års resultat - varav avfallshantering regleras mot tidigare års resultat Valnämnden Överförmyndarnämnden Summa nämnder Gemensamma verksamheter VA-verksamheten, skattefinansiering Avfallsverksamheten, resultatreglering Återföring av kapitalkostnader Satsning löner Disposition av tidigare överskott Reserver kommunstyrelsen Gemensamma kostnader/intäkter Nettokostnader före avskrivningar Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Utfall april 2014 Utfall april 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 1,5 27,4 1,6 29,4 4,7 103,3 5,1 119,2 5,1 118,0 0,0 1,2 239,0 22,8 1,6 249,1 21,2 2,4 726,6 68,5 7,1 755,0 72,1 7,3 755,0 71,9 7,3 0,0 0,2 0,0 2,2 7,4 218,0 2,6 3,3 0,0 98,2 129,8 8,9 24,3 667,9 9,4 17,4 0,0 301,6 402,9 9,4 17,4 0,0 301,6 402,9 0,0 0,0 0,0 9,8 10,9 38,1 52,9 52,0 0,9 9,8 -0,1 10,9 -1,6 38,1 -0,5 52,9 0,0 52,0 0,0 0,9 0,0 0,1 -1,5 1,6 -1,8 0,5 -3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,5 -0,9 0,9 1,8 0,0 1,0 3,3 1,2 2,6 0,0 0,1 2,6 0,0 0,2 2,6 0,0 -0,1 0,0 529,7 549,4 1653,1 1 745,6 1 743,3 2,2 51,2 42,1 44,9 37,9 26,2 11,7 0,0 0,0 2,7 2,4 0,3 0,0 0,0 0,3 0,0 0,3 -26,0 -27,3 0,0 -79,0 0,0 -83,1 5,0 -82,6 5,0 -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 1,6 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0 9,0 0,0 25,2 14,7 -34,1 -26,6 -38,5 11,8 554,9 564,2 1619,0 1 718,9 1 704,9 14,0 18,5 19,4 59,0 58,0 1,0 573,4 583,5 1675,1 1 777,9 1 762,9 15,0 6 56,1 Förbrukning första tertialet januari-april Under perioden har 583,5 mnkr av kommunens budgeterade nettokostnader använts. Detta motsvarar 32,8 procent av budgeten. Nettokostnaderna ligger därmed 0,5 procentenheter under en jämn resursförbrukning, som för ett tertial motsvarar 33,3 procent. De redovisade nettokostnaderna för det första tertialet 2015 ökade med 1,8 procent jämfört med samma period 2014. För nämnderna ökade kostnaderna för den aktuella perioden med 3,7 procent jämfört med samma period föregående år. I föregående års aprilrapport noterades ökningen 2 procent för de samlade nettokostnaderna och 2,3 procent för nämnderna. Kostnader för löner och arvoden inklusive arbetsgivaravgifter har för första tertialet i år jämfört med första tertialet förra året ökat med 21,2 mnkr eller 5,4 procent. Denna ökning ligger i nivå med ökningen mellan 2013 och 2014 års första tertial som då uppgick till 20,9 mnkr eller 5,6 procent. Störst procentuell ökning har sjuklönerna där ökningen är 28,1 procent eller 1,4 mnkr. Även ökningen av semesterlönen är bland de större med 15,2 procent eller 2,1 mnkr. Arvoden till förtroendevalda har ökat med 23,9 procent eller 0,6 mnkr. Ökningen av personalkostnaderna är för första tertialet jämfört med samma period 2014 högre än vad årets personalbudget ökar med (3,8 procent). Att personalkostnaderna ökar mer än den budgeterade ökning är inte hållbart i längden men bedömningen är att budgeten för personalkostnader hålls. Detta mot bakgrund av att nämnderna inte använde hela sin personalbudget 2014 utan 2 procent eller 25 mnkr återstod av budgeten vid slutet av året. Detta tillåter en tillfälligt högre ökningstakt jämfört med budget. Lönerevisionen 2015 gav ett utfall runt 3,2 procent inklusive den särskilda lönesatsningen om 5 mnkr. För de verksamhetsposter som redovisas utanför nämnderna ingår ofördelade pensioner, semesterskuldförändring, mm. Utfallet för dessa kostnader är drygt 9 mnkr lägre för det första tertialet 2015 jämfört med samma period 2014. Detta förklaras av att AFA beslutat om återbetalning av 2004 års försäkringspremier vilket innebär en intäkt om 14,7 mnkr. Rensat för denna intäkt har kostnaderna för de gemensamma verksamhetsposterna ökat från 51,2 mnkr till 56,8 mnkr det första tertialet. Ökningen förklaras framförallt av att semesterlöneskulden ökat med 3,9 mnkr mellan åren och uppgår per den siste april till 43,6 mnkr. Detta är ett normalt mönster eftersom skulden arbetas upp av de anställda det första halvåret för att sedan minska i samband med semesteruttag i tertial två. Återföring av kapitalkostnader samt avskrivningarna ligger i stort i linje med föregående år. Årsprognos Prognosen för årsutfallet 2015 innebär att verksamhetens totala nettokostnader ökar med 5,2 procent jämfört med 2014. Den samlade budgetavvikelsen för nettokostnaderna beräknas till ett budgetöverskott på 15,0 mnkr. 7 Nämndernas samlade prognoser för de totala nettokostnaderna innebär en ökning med 5,5 procent mellan 2014 och 2015. Prognosen innebär ett sammantaget budgetöverskott med 2,2 mnkr. Alla nämnder utom valnämnden prognostiserar antingen ingen budgetavvikelse eller budgetöverskott. Utförligare kommentarer till nämndernas utfall finns i Del 5. Prognosen för verksamhetsposterna utanför nämnderna, inklusive avskrivningar, innebär ett budgetöverskott på 12,8 mnkr. Detta förklaras i huvudsak av återbetalningen från AFA som ej ingår i budget samt att pensionskostnaderna prognostiseras bli drygt 3 mnkr högre än budget. 8 Investeringsredovisning Nämnd (ink tillägg) Investeringsram 2015 Utfall janapril 2015 Prognos Avvikelse helår helår Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samrehabnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Plan- och byggnadsnämnden 10,0 6,0 2,0 0,1 1,3 1,7 0,3 1,3 0,5 0,2 0,0 0,2 0,2 0,3 10,0 6,0 1,0 0,1 1,3 1,9 0,3 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 -0,2 0,0 Teknik- och servicenämnden: Skattefinansierad del: Internservice Gator, parker och GC-vägar Summa skattefinansierad del Taxefinansierad del Vatten och avlopp 57,5 11,0 68,5 13,4 2,0 15,4 61,2 14,0 75,2 -3,7 -3,0 -6,7 68,0 11,4 39,3 28,7 - varav överföringsledningsprojektet 30,1 6,7 10,3 19,7 Avfallshantering Summa taxefinansierad del S:a teknik- och servicenämnden 12,1 80,1 148,6 0,3 11,8 27,2 6,3 45,6 120,8 5,8 34,5 27,8 Investeringar totalt 170,0 29,9 141,4 28,6 varav skattefinansierad del 89,9 18,1 95,8 -5,9 varav taxefinansierad del 80,1 11,8 45,6 34,5 Investering i skollokaler* 25,0 *) I investeringsbudgeten finns ett anslag om 25 mnkr för investeringar i skollokaler. Utredning avseende strukturplan för skolan pågår vilken innefattar lokalerna. Exakt belopp som behöver investeras beräknas överstiga 25 mnkr men tidsaspekten finns ännu inte beräknad, beloppet är därför inte inräknat i investeringsplanen enligt antagen budget 20162019. Kommunstyrelsens investeringsram är delad i två delar, 5 mnkr för fastighetsköp och 5 mnkr för övriga investeringar, främst IT-utrustning. Under årets fyra första månader har 1,3 mnkr eller 13 procent använts. Hela summan avser investeringar i IT-utrustning. Prognosen är att hela investeringsbudgeten kommer användas under året. Teknik- och servicenämnden har till och med april investerat för 27,2 mnkr eller 18 procent av budget. Nämnden räknar med att investera totalt 120,8 mnkr (81 procent) under året. Att budgeten inte beräknas följas förklaras främst av förseningar inom överföringsledningsprojekt, 9 ombyggnationen av Skene avloppsreningsverk samt åtgärder i nya projekt ex. åtgärder i skredriskområden på Hedbo och åtgärder mot fuktrelaterade skador i skolor. Följande större projekt är aktuella under 2015: • Hyssna idrottshall färdigställs, invigning är planerad i slutet av maj prognosen för årets investering är 8,5 mnkr av vilka 5,7 mnkr investerats under det första tertialet. • Torestorpskolans om- och tillbyggnad har färdigställts och inflyttning har skett avseende den sista delen med förskolan. Projektet beräknas att slutredovisas i årsbokslutet för 2015. • Projektet med nybyggnation av brandstationen i Horred påbörjas, något försenat, genom projektering av förfrågningsunderlag samt bygglovshandlingar. Årets budget om 8 mnkr förväntas inte gå åt i år på grund av förseningen, prognosen är att 4 mnkr kommer investeras 2015. Projektet beräknas att färdigställas 2016. • Nybyggnad av elevboende för RIG (riksidrottsgymnasiet) pågår i inledningsskedet med markarbeten. Tilläggsoption om ytterligare 8 boenderum är beställd och kommer att genomföras. Årets budget är 23 mnkr och i dagsläget är prognosen att 23,7 mnkr kommer investeras 2015. • Bland åtgärder i befintliga lokaler finns budget om 5 mnkr för investeringar i energibesparing så som solceller, luftvärmepumpar och utbyte av ventilationsanläggningar (4 mnkr). Här finns även planerade investeringar för säkerhetshöjande åtgärder så som larminstallationer och utredning kring kameraövervakning (1 mnkr) prognosen är att dessa delar följer budget. • Inom gata/park är investeringsbudgeten 8 mnkr för 2015. I denna summa ingår bland annat ett investeringsprojekt för ökad trygghet, tillgänglighet och trivsel i orter utanför centralorten. Projektet ska 2015 leda till belysning av den nya gång- och cykelvägen i Hyssna, belysning på Strandvägen i Sätila samt justering och asfaltering av en pendelparkering i Horred för en total utgift om 2 mnkr. • Den planerade nya återvinningscentralen vid Skene skog kommer att handlas upp under sommaren med förhoppning om byggstart i höst. Budgeten om 12 mnkr förväntas inte användas mer än till hälften med anledning av den försening som rått kring projektet. • Överföringsledningsprojektet har 2015 en budget på 30,1 mnkr. Enligt årsprognosen förväntas 10,3 mnkr av dessa investeras. Anledning till detta är att projektet förskjutits i tid på grund av bland annat marktvister, framtagande av detaljplaner och störningar i entreprenaden. 10 • Exklusive överföringsledningsprojektet beräknas knappt 29 mnkr investeras inom vatten- och avloppsverksamheten under 2015 att jämföra med budgeterade 37,9 mnkr. Detta förklaras till stor del av att nästa etapp av renoveringen av Skene reningsverk beräknas påbörjas 2016 istället för 2015. Övriga nämnder har anslag för främst inventarieinköp på sammanlagt 11,4 mnkr. Av detta har hittills 1,4 mnkr förbrukats. Enligt prognosen kommer 10,6 mnkr investeras under 2015. 11 Personalredovisning Frisktalet, d.v.s. medarbetare med 5 eller färre sjukdagar, har minskat något om än marginellt. Fortfarande har åtta av tio medarbetare en frånvaro som uppgår till maximalt fem sjukdagar per år. Sjukfrånvaron visar dock på en fortsatt ökning. Jämfört med samma period för 2014 är ökningen drygt 15 procent. Det är nu korttidsfrånvaron som ökar mest, medan långtidsfrånvaron, d.v.s. den frånvaro som varar i minst 60 dagar, är ganska oförändrad. Försäkringskassans statistik över sjukfrånvaron i landet visar på samma utveckling, alltså att den totala sjukfrånvaron ökar. Samtidigt gör Försäkringskassan en jämförelse med övriga jämförbara länder i Europa (Tyskland, Nederländerna, Danmark, Norge m fl.). Där konstateras att sjukfrånvaron i Sverige är på samma nivå som i dessa länder. För tio år sedan var sjukfrånvaron i Sverige dubbelt så hög i samma jämförelse. Upphandling av företagshälsovård är klar och fortsatt leverantör av denna tjänst är Previa AB. Upphandling av värdegrundsutbildning för alla medarbetare pågår och ska vara klar före sommaren. Utbildningsinsatsen startar därmed under hösten 2015. Kommunledningskontoret fortsätter med utbildningsinsatser inom arbetsmiljöområdet för skyddsombud och chefer. Likaså genomgår alla nya chefer ett introduktionsprogram. En särskild introduktionsdag för nyanställd personal har genomförts. Arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggning kommer att vad avser första etappen att vara färdigt till sommaren. Presentation av arbetet ska ske i koncernledning och i arbetsgivarorganet, samt till de fackliga organisationerna. Under hösten ska lönekartläggningen fortsätta och det underlag som därefter tas fram ska kunna användas för löneöversynen 2016. Löneöversynen 2015 är i sitt slutskede. För medarbetare inom Kommunals avtalsområde gick de nya lönerna ut i april, för övriga kommer den nya lönen att utbetalas från maj månad. Utfallet beräknas ligga på cirka 3,2 procent totalt. 12 Andelen tillsvidare- och tidsbegränsat anställda, som har 5 eller färre sjukfrånvarodagar under perioden januari –mars 2012-2015 i procent Nämnd Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Plan- och byggnadsnämnden Samrehabnämnden Socialnämnden Teknik- och servicenämnden Äldreomsorgsnämnden Kommunen totalt 2012 83,2 93,9 86,0 95,8 72,2 79,4 88,0 80,7 78,5 81,2 2013 85,1 90,8 85,7 90,5 58,8 84,3 99,8 78,9 78,4 82,2 2014 85,1 92,5 84,0 76,2 90,5 81,2 99,8 82,1 79,5 82,8 2015 84,1 91,6 82,3 60,9 80,0 81,5 78,5 75,4 76,2 80,1 Sjukfrånvaro alla anställda under perioden januari–mars 2012-2015 i procent Nämnd Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Plan- och byggnadsnämnden Samrehabnämnden Socialnämnden Teknik- och servicenämnden Äldreomsorgsnämnden Kommunen totalt 2012 5,4 2,7 3,7 3,9 4,7 4,3 7,0 7,4 7,0 6,1 13 2013 6,3 2,2 3,8 4,0 12,8 4,5 8,0 9,4 8,1 7,1 2014 6,1 3,7 5,9 9,5 1,7 5,4 7,0 9,3 8,5 7,1 2015 7,7 3,7 6,0 16,5 5,3 6,8 9,3 7,9 9,7 8,3 Verksamhetsuppföljning Grunduppdrag för huvudverksamheterna I aprilrapporten gör nämnder och styrelser en avstämning av verksamheten samt en första bedömning av om fullmäktiges uppdrag kommer att uppfyllas. Bedömningen av grunduppdragen utgår ifrån hur väl uppdraget gentemot medborgarna uppfylls. I följande tabell redovisas nämnders och styrelsers prognos för hur uppdragen för huvudverksamheterna kommer att uppfyllas. Barn- och utbildningsnämnden April 2015 Helår 2014 Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem I hög grad I hög grad Grundskola/grundsärskola I hög grad I hög grad Gymnasieskola/gymnasiesärskola I hög grad I hög grad Vuxenutbildning I hög grad I hög grad Övergripande utvecklingsfrågor I hög grad I hög grad Styrning och ledning I hög grad I hög grad Kulturskola/kultur för barn och unga I hög grad I hög grad Kultur och fritid I hög grad I hög grad Bibliotek I hög grad I hög grad Folkhälsa I hög grad I hög grad Livsmedelstillsyn Delvis Miljö-, livsmedels- och Miljötillsyn Delvis hälsotillsyn: I hög grad Hälsoskyddstillsyn och enskilda avlopp I hög grad Naturvård I hög grad Naturvård: Helt Helt Helt Helt Helt Stöd till personer med funktionsnedsättning I hög grad I hög grad Individ och familjeomsorg I hög grad I hög grad Vatten- och avloppsförsörjning I hög grad Delvis Avfallshantering Helt Helt Gator Delvis Delvis Vägar Delvis Delvis Parker I hög grad Delvis Helt Helt Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Plan- och byggnadsnämnden Bygglov och detaljplaner Samrehabnämnden Rehabilitering Socialnämnden Teknik- och servicenämnden Valnämnden Val 14 Äldreomsorgsnämnden Vård och omsorg om äldre I hög grad Kommunal hälso- och sjukvård* I hög grad I hög grad - Delvis I hög grad Helt Delvis Helt Helt Produktion och försäljning av värme och ånga Helt Helt Produktion och försäljning av el I hög grad Helt Överförmyndarnämnden Överförmyndarverksamhet Marks Bostads AB Bostadsförsörjning Marks Fastighets AB Lokalförsörjning för industri- och serviceföretag Mark Kraftvärme AB *Nytt uppdrag för 2015 Av totalt 31 uppdrag görs bedömningen att 7 uppdrag uppfylls helt, 18 uppfylls i hög grad, 6 uppfylls delvis och inga bedöms uppfyllas i låg grad eller inte alls. Kommunstyrelsen har tagit del av nämnders och styrelsers bedömning och noterar att de flesta grunduppdrag förväntas bli uppfyllda helt eller i hög grad, några uppdrag förväntas bli delvis uppfyllda. I avsnittet Verksamhetsberättelse (del 5) finns kommentarer till nämnders och styrelsers bedömning. 15 Del 3. Ekonomisk redovisning kommunen Finansiella mål Positiva ekonomiska resultat Mål: Resultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjämning och finansnetto i genomsnitt under fyra år. Målet var 2 procent fram till och med verksamhetsåret 2012. Detta innebär att det genomsnittliga målvärdet för perioden 2012-2015 blir 1,25 procent. Prognos: För perioden 2012-2015 är prognosen 3,2 procent vilket innebär att målet uppnås. För 2015 är prognosen 1,5 procent. Investeringar med egna medel Mål: Investeringsvolymen ska vara lägre än summan av resultat och avskrivningar. Prognos: För att målet ska nås måste självfinansieringsgraden vara minst 100 procent. För perioden 2012-2015 är prognosen att självfinansieringsgraden blir 103 procent. För 2015 nås inte målet baserat på prognosen utan självfinansieringsgraden blir 60 procent. Oförändrad skattesats Mål: Oförändrad skattesats. Resultat: Målet uppfylls för den senaste perioden och för 2015. 16 Resultaträkning, kommunen Belopp i miljoner kronor (mnkr) Nettokostnader exkl avskrivning Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämning S:a skatter och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto S:a skatter, utjämning och finansnetto RESULTAT Utfall april 2014 Utfall april 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 -554,9 -18,5 -573,4 428,5 142,1 570,6 3,7 -0,4 3,3 -564,2 -1718,9 -1 704,9 -19,4 -59,0 -58,0 -583,5 -1 777,9 -1 762,9 446,2 1 344,5 1 343,9 146,6 441,5 439,7 592,8 1 786,0 1 783,6 2,5 6,7 6,3 -0,3 -0,7 -0,9 2,2 6,0 5,4 14,0 1,0 15,0 -0,6 -1,8 -2,4 -0,4 -0,2 -0,6 Budget 2015 573,9 595,0 1 792,0 1 789,0 -3,0 0,5 11,4 14,1 26,2 12,1 Delårsbokslut Verksamhet Nettokostnaderna för kommunens totala verksamhet under årets första fyra månader är 583,5 mnkr. Detta är 32,8 procent av de budgeterade nettokostnaderna och utfallet ligger därmed under en jämn resursförbrukning under året. I kostnaderna ingår bland annat en ökning av semesterlöneskulden med 43,6 mnkr samt en intäkt i form av återbetalning av premier från AFA med 14,7 mnkr. Finansiering Intäkterna från skatter, utjämningsbidrag och kommunal fastighetsavgift var under årets första fyra månader 592,8 mnkr, motsvarande 33,2 procent av budget. De redovisade skatteintäkterna ökade med 3,9 procent jämfört med samma period 2014. Utfallet för finansnettot (ränteintäkter minus räntekostnader) var under perioden 2,2 mnkr, 36,7 procent av budget. Jämfört med motsvarande period föregående år har finansnettot minskat med 1,1 mnkr vilket förklaras av att marknadsräntorna ligger på historiskt låga nivåer. Resultat Resultatet i delårsbokslutet är överskott, 11,4 mnkr, en ökning jämfört med motsvarande period 2014 då resultatet uppgick till 0,5 mnkr. Ökningen av resultatet kan i huvudsak härledas till ökade skatteintäkter, AFAåterbetalning som tillsammans väger upp de ökade kostnaderna i nämnderna samt tidigare nämnd semesterlöneskuld. 17 Årsprognos Verksamhet Nämndernas prognoser innebär en ökning av deras sammanlagda nettokostnader med 5,5 procent mellan 2014 och 2015. Prognosen innebär också ett budgetöverskott för nämnderna på 2,2 mnkr. De totala nettokostnaderna prognostiseras till 1 762,9 mnkr, en ökning med 87,8 mnkr (5,2 procent) jämfört med helårsutfallet 2014. Hänsyn bör dock tas till nämnda AFA-återbetalning (14,7 mnkr) 2015 och att kommunen under 2014 erhöll försäkringsersättning för Vävarevallen med 5,2 mnkr. Beaktas dessa båda poster stiger kostnadsökningen till 5,8 procent vilket är något under budgeterad kostnadsökning som uppgår till 6,1 procent. Nettokostnaderna prognostiseras bli sammanlagt 15,0 mnkr lägre än budget. Finansiering Intäkterna från skatter, utjämningsbidrag och kommunal fastighetsavgift baseras på prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting den 29 april. De prognostiserade intäkterna är 1 783,6 mnkr vilket är 2,4 mnkr lägre än budget. Detta innebär att skatteintäkterna förväntas öka med 4,4 procent (75,6 mnkr) mellan 2014 och 2015. Finansnettot är i prognosen ett bidrag på 5,4 mnkr, vilket är 0,6 mnkr lägre än budget och förklaras av ett generellt lägre ränteläge än vad som budgeterats. Resultat Det prognostiserade resultatet är 26,2 mnkr, vilket är 12,1 mnkr högre än budget. AFA-återbetalningen (14,7 mnkr) är huvudorsaken till det högre resultatet. 2014 blev resultatet ett överskott på 42,0 mnkr. Skillnaderna mellan åren är främst att återbetalningen av AFA-premier inte var aktuellt 2014 samt att nämndernas budgetöverskott 2014 var 34,7 mnkr jämfört med nu prognostiserade 2,2 mnkr. 18 Balansräkning, kommunen Utfall 2014 Belopp i miljoner kr (mnkr). Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekniska anläggningar Maskiner och inventarier S:a materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar S:a anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsområden Fordringar Kassa och bank, korta placeringar S:a omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets förändring enl resultatbudgeten Eget kapital vid periodens/årets slut Avsättningar Avsättning för pensioner+löneskatt Avsättning för deponier mm Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa avsättningar och skulder S:a eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar (inkl löneskatt) Övriga ansvarsförbindelser Summa ansvarsförbindelser 19 Budget 2015 Utfall april 2015 Prognos 2015 0,01 0,0 0,0 0,0 818,5 79,1 897,6 276,7 873,1 119,1 992,2 276,7 1 268,9 829,0 79,2 908,2 277,6 1185,8 894,3 86,7 981 276,7 1 257,7 0,9 5,8 150,2 342,9 499,9 1 768,8 0,9 12,6 187,9 391,5 592,9 1778,7 1,0 5,8 150,2 383,2 540,3 1 797,9 1 359,1 14,1 1 373,2 1369,2 11,4 1380,66 1369,2 26,2 1 395,4 37,8 0,0 37,7 40,8 4,6 45,4 40,1 3 43,1 357,1 404,5 1773,7 34,5 323,5 357,9 395,7 1 768,8 34,8 317,9 352,7 398,1 1778,7 35,9 323,5 359,4 402,5 1797,9 784,2 829,9 768,4 914,9 778,6 828,6 767,5 826,4 1614,1 1 683,3 1607,2 1593,9 1174,3 1,0 12,3 140,36 445,7 599,4 1773,7 1327,2 42 1369,2 41,1 6,3 47,4 32,9 324,2 Resultaträkning vatten- och avloppsverksamhet Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 48 221 50 801 17 326 17 987 52 365 53 695 -1 330 43 440 45 801 15 314 15 864 47 573 47 573 0 Industriavgifter 1 318 1 230 436 582 1 312 1 312 0 Lakvattenavgifter 1 444 1 463 852 683 1 200 2 530 -1 330 Övrigt brandposter mm 1 657 1 790 600 713 1 881 1 881 0 330 363 120 128 399 399 0 32 154 4 17 0 0 0 -50 346 -50 324 -17 194 -16 389 -54 725 -56 415 1 690 -34 240 -34 006 -11 815 -10 691 -35 331 -36 095 764 Förnyelseplanering -845 -236 -21 0 -700 -700 0 Akut/förebyggande underhåll -7 019 -6 090 -1 939 -2 286 -6 673 -6 614 -59 Värdehöjande underhåll -1 814 -2 261 -948 -685 -2 306 -1 877 -429 Avskrivning VAanläggningar -4 510 -4 267 -1 418 -1 404 -4 815 -5 159 344 Ränta VAanläggningar -1 253 -1 790 -529 -671 -2 000 -2 500 500 Avskrivning Överföringsledningar -305 -738 -214 -307 -1 375 -1 645 270 Ränta Överföringsledningar -360 -936 -310 -345 -1 525 -1 825 300 -2 125 477 132 1 598 -2 360 -2 720 360 Skattetillskott VA 2 125 0 0 0 0 0 0 Resultat efter Skattetillskott VA 0 477 132 1 598 -2 360 -2 720 360 Balanserade resultatmedel före årets resultat 3 435 3 435 3 435 3 911 3 911 3 911 Balanserade resultatmedel efter årets resultat 3 435 3 911 3 567 5 509 1 551 1 191 Resultaträkning VA Totala Intäkter Varav VA-avgifter Periodiserade anläggningsavgifter Övriga intäkter, lönebidrag mm Totala Kostnader Varav Drift inkl administration Resultat Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år VA-verksamheten redovisar ett överskott i aprilbokslutet i år på 1,6 mnkr vilket är 1,5 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Skillnaden mellan årens resultat består i huvudsak av lägre driftskostnader 20 för reningsverken och lägre konsultkostnader än beräknat under perioden 2015. På grund av vakanser och ett stort utredningsbehov under 2014 var konsultkostnaderna då högre än i år. Under 2014 upphandlades ett nytt avtal för slamhämtning vilket fick positiv påverkan på driftskostnaderna för Skene reningsverk. De totala intäkterna är ungefär 0,7 mnkr högre än för samma period 2014. Årsprognos Prognosen för årets resultat är – 2,4 mnkr. Detta resultat är 0,4 mnkr bättre än budgeterat. Främsta orsaken är att lakvattnet från deponin i Skene Skog nu kan bräddas till en bäck vilket gör att en budgeterad intäkt för lakvattenbehandlingen för 2015 blir cirka 1,5 mnkr lägre än planerat. Vissa åtgärder som berör ledningsnätet, bl. a läcksökning kommer också att intensifieras under året vilket kommer att generera kostnader. Däremot kommer kapitalkostnaderna bli något lägre än budget till följd av framför allt uppskjutna investeringar i Skene reningsverk samt i överföringsledningsprojektet. 21 Tillämpade redovisningsprinciper För samtliga kommuners ekonomirapporter gäller den kommunala redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (notissum.se samt rkr.se). Marks kommun följer i allt väsentligt regelverket. Avsteg samt i vissa fall nödvändiga förtydliganden redovisas nedan. För Spinnerskankoncernen upprättas rapporterna med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Anläggningstillgångar Tillgångar med anskaffningsvärde över ett halvt basbelopp (ca 22 000 kr) och en ekonomisk livslängd över tre år aktiveras som anläggningstillgångar. Avskrivning sker över den period som motsvarar beräknad användningstid och med hänsyn tagen till det eventuella restvärde som tillgången förväntas ha vid användningstidens slut. Två undantag görs från denna regel. Datorer och därtill hörande utrustning avsedd för enskilda arbetsplatser kostnadsförs det år då inköpet görs. Det andra undantaget rör utgifter inom VAverksamheten. Dessa kostnadsförs eller klassificeras som en anläggningstillgång efter en bedömning av om åtgärden avser att behålla befintlig struktur eller avser nyanläggning. Mindre åtgärder under 88 000 kr, vilka behåller befintlig VA-struktur betraktas som driftkostnad. Som immateriella anläggningstillgångar redovisas licensavgifter för större ITprogram. Detta görs restriktivt, merparten av licensavgifterna kostnadsförs löpande. De vanligaste tillämpande avskrivningstiderna är: Byggnader Vattenledningar; Från och med 2008 Till och med 2007 Fjärrvärmeledningar Bilar, maskiner och inventarier Större systems program/licenser Kommunen 33 år Bolagen 25-50 år 75 år 50 år 5-15 år 3-5 år 40 år 3-20 år Komponentavskrivning Rådet för kommunal redovisning (RKR) beslutade i december 2013 om ett förtydligande gällande avskrivningar av vissa anläggningstillgångar. Detta medför ett tydligare krav på komponentavskrivning, det vill säga en mer detaljerad uppdelning av anläggningstillgångarna utifrån beräknad nyttjandetid. Denna uppdelning tillämpas sedan tidigare i allt väsentligt för kommunens VA-verksamhet. Detsamma gäller för Spinnerskankoncernen vars årsredovisning upprättas enligt regelverket K3 där komponentavskrivning är ett krav. För övriga verksamheter pågår ett arbete med att ta fram ett 22 regelverk för hur den nya rekommendationen ska tillämpas. I arbetet ingår att bevaka utvecklingen av praxis och att där utifrån anpassa regelverket. Avsikten är att det ska tillämpas för större nyinvesteringar samt underhåll av anläggningar från och med årsredovisningen 2015. En väsentlig förändring i förtydligandet från RKR är att vissa underhållsinsatser på kommunens fastigheter och vägar som i dag belastar årets resultat istället kommer att redovisas som anläggningstillgång. Kostnaden för sådana underhållsinsatser kommer då att fördelas över nyttjandetiden i form av avskrivningar. Anläggningsavgifter Anläggningsavgifter i VA-verksamheten redovisas som förutbetald intäkt och periodiseras över samma tid som investeringar i vattenledningar, 75 år. Leasingavtal Värdet av tillgångar som leasas genom finansiell leasing redovisas som en anläggningstillgång samtidigt som motsvarande belopp redovisas som en skuld. Den del av skulden som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig skuld, resterande skuld redovisas som långfristig. Detta är ett avsteg från rekommendationen och motiveras av det ringa mervärde som en fullständig men arbetskrävande efterlevnad av rekommendationen skulle ge. Värdet av tillgångar som finansieras på detta sätt är endast 13,2 mnkr. Personalkostnader Löner bokförs enligt kontantprincipen. Detta innebär att de kostnader för övertid, fyllnadstid, timlöner och andra ersättningar för april som betalas ut i maj redovisas som en kostnad i maj. Motsvarande gäller för vissa ledighetsuttag i april som bokförs som en kostnadsreducering i maj. Detta är ett avsteg från rekommendationen. Eftersom nettot av dessa kostnader inte uppgår till något väsentligt belopp avviker kommunen från rekommendationen. Taxefinansierad verksamhet Enligt ”Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster” ställs krav på en separat balansräkning för VA-verksamheten. Det ackumulerade resultatet för denna verksamhet redovisas därför inte som en del av kommunens egna kapital, utan som en kortfristig skuld. Även det under året uppkomna resultatet har bokförts mot kortfristig skuld. Motsvarande gäller för avfallsverksamheten. För de tidigare år som för jämförelse redovisas i årsredovisningen har motsvarande omföring gjorts vad avser kortfristig skuld och eget kapital men inte vad avser årets resultat eftersom dessa belopp är små. 23 Del 4. Ekonomisk redovisning Spinnerskankoncernen Resultaträkning, Spinnerskankoncernen I den av kommunen helägda Spinnerskankoncernen ingår Marks Bostads AB, Marks Fastighets AB, Mark Kraftvärme AB samt moderbolaget Spinnerskan i Mark AB. Redovisningen för januari-april avser resultatet efter finansiella poster, det vill säga före ej tvingande bokslutsdispositioner och skatt. Bokslutsdispositionerna för koncernbolagen beslutas av styrelsen i moderbolaget i samband med bokslutet varje år, med målet att utnyttja de skattefördelar som koncernbildningen ger och minimera koncernens skatt. Dessa bokslutsdispositioner är därmed inte med i denna rapport. Resultaträkning (belopp i tkr) Intäkter Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 295 013 102 084 105 124 309 330 303 726 5 604 -253 833 -82 603 -87 133 -273 025 -267 793 -5 232 41 180 19 481 17 991 36 305 35 933 372 837 115 232 899 747 152 Finansiella kostnader -30 446 -10 055 -10 022 -31 834 -32 442 608 Resultat efter finansiella poster 11 571 9 541 8 201 5 370 4 238 1 132 Kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Resultaten för koncernbolagen kommenteras under avsnitt 5. 24 Del 5. Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens direktvalda församling med 51 ledamöter. Kommunfullmäktige tillsätter kommunstyrelsen, facknämnderna och bolagsstyrelserna. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen, såsom mål och strategier för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, samt nämndernas organisation och verksamhetsformer. Partistöd utdelas till de partier som är representerade i kommunfullmäktige. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 0 0 0 0 0 0 Kostnader för arvoden -1 288 -328 -640 -1 485 -1 485 0 Övriga kostnader -2 212 -893 -624 -2 015 -2 015 0 Nettokostnader -3 500 -1 221 -1 265 -3 500 -3 500 0 Intäkter Fördelning på huvudverksamhet, netto Kommunfullmäktige -1 398 -343 -624 -1 573 -1 573 0 Demokratiberedning -293 -91 -115 -347 -347 0 0 0 0 0 0 0 -1 568 -787 -527 -1 580 -1 580 0 -3 259 -1 221 -1 265 -3 500 -3 500 0 Int. beredning Partistöd Nettokostnader Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Under perioden januari-april har kommunfullmäktige förbrukat 1,3 mnkr av sin budget vilket motsvarar 36 procent av budgetramen. Utfallet ligger därmed något över en jämn resursförbrukning under året (33 procent). Kostnaderna för arvodena har jämfört med motsvarande period 2014 en högre procentuell budgetförbrukning (50 procent). Detta förklaras dels av att två sammanträden (0,1 mnkr) som avser 2014 har belastat 2015 och dels av att kommunfullmäktige har haft tre utbildningstillfällen för nya och omvalda förtroendevalda. Enbart kostnader för arvoden i samband med utbildning för nya och omvalda förtroendevalda har uppgått till 0,3 mnkr. De övriga kostnaderna ligger på ett utfall på 18 procent eller 0,7 mnkr i relation till budgeten. Jämfört med motsvarande period 2014 har övriga kostnader minskat med 30 procent. Detta beror i huvudsak på att utbetalning av partistöd förra året inte var periodiserat vilket det är 2015. Årsprognos Kommunfullmäktiges prognos för helåret är i enlighet med budget. 25 Revision Revisorerna granskar på kommunfullmäktiges uppdrag nämnders och styrelsers verksamhet. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader -475 -156 -214 -577 -577 0 Övriga kostnader -940 -108 -132 -973 -973 0 Nettokostnader -1 415 -264 -346 -1 500 -1 550 0 0 Intäkter Fördelning på huvudverksamhet, netto Köp av tjänster -902 -84 -84 -882 -882 Arvoden valda revisorer mm -513 -180 -262 -668 -668 -1 415 -264 -346 -1 550 -1 550 Nettokostnader Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år De högre personalkostnaderna för första tertialet 2015 jämfört med 2014 förklaras av att avgående revisorer tjänstgjort under de första fyra månaderna 2015 för att slutföra arbetet med revisionsberättelse för 2014 samtidigt som nyvalda revisorer påbörjat sitt uppdrag vid årsskiftet 2014/2015. Samtidigt har kostnaderna för fortbildning varit lägre på grund av ny mandatperiod. Övriga verksamhetskostnader har varit och kommer att vara högre framöver jämfört med 2014 på grund av övergång från pappershantering till läsplattor. Kostnader avseende konsulttjänster för de aktuella åren är lika stora. Nedlagd tid för kundansvarig är något högre för 2015 jämfört med 2014. Gentemot budget visar utfallet för januari-april inte på någon väsentlig avvikelse, varken över- eller underskott. Årsprognos För helåret 2015 beräknar kommunens revisorer att hålla sig inom ram. Med hänsyn till hur revisionsarbetet är inplanerat under 2015 är det för tidigt att bedöma behov av ombudgeteringar mellan huvudverksamheter. Beroende på hur verksamheten utvecklas för kommunen och dess nämnder kan det bli aktuellt med fler verksamhetsgenomgångar med presidier i specifika frågor förutom under våren redan inplanerade. Arbetet med de årliga allmänna verksamhetsgenomgångarna i oktober 2015 med nämndspresidierna fortsätter enligt plan. Kommunens revisorer har, enligt kommunens styrmodell, en reserv i sin detaljbudget, som bedöms tillräcklig utifrån tidigare års erfarenheter. 26 0 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för frågor som rör Marks kommuns övergripande och långsiktiga utveckling. Den leder och samordnar förvaltningen av kommunen samt har uppsikt över nämndernas verksamhet. Kommunstyrelsen följer frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomi, personal, kvalitet samt kommunikation och IT-frågor. Kommunstyrelsen har dessutom ansvar för kommunens översiktliga planering, välfärds- och utbildningsfrågor, näringslivs- och sysselsättningsfrågor, infrastruktur samt övergripande turistfrågor. Verksamhet Styrelsens bedömning av uppdragen Helt I hög grad Övergripande utvecklingsfrågor X Styrning och ledning X Delvis I låg grad Inte alls Övergripande utvecklingsfrågor Den äldremässa som genomförts i april de senaste två åren ersätts i år med en ”Seniordag” i oktober. Seniordagen blir ett samarrangemang mellan Kommunala pensionärsrådet (KPR) och kommunens folkhälsoarbete. Även för 2015 beräknas ett högt flyktingmottagande. Migrationsverkets bedömning i februari 2015 är att fler personer kommer att söka asyl i Sverige under innevarande år än vad det var år 2014. Prognosen är att 105 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under året. När det gäller mottagande och stöd under etableringstiden så sker det via BREC (Boråsregionens etableringscenter). Även om mottagandet av nyanlända är väl omhändertaget så finns det många frågor kvar att lösa under etableringstiden. Det behövs en person som stöttar förvaltningarna, som håller samman informationsflödet och som ser om det behövs extra insatser för att underlätta för de nyanlända och för berörda förvaltningar. En tjänst som etableringssamordnare har inrättats vid kommunledningskontoret för en tidsperiod om två år. Tjänsten är tillsatt från och med den 1 maj och finansieras genom det från BREC återbetalda överskottet. Översiktplanen för Marks kommun har varit ute på samråd under sommaren och hösten 2014. I samrådshandlingen fanns LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) redovisade på översiktlig nivå. LISutredningen har under vintern 2015 varit på samråd och inkomna synpunkter har sammanställts. Parallellt pågår fördjupad översiktsplan för Mark Nordväst. Arbetet med infrastrukturfrågor och näringslivsservice löper på som planerat. Kommunen deltar i det påbörjade arbetet med åtgärdsvalstudie för väg 156 och åtgärdsvalsstudie för väg 41/Viskadalsbanan. Kommunen deltar också aktivt i planeringen av genomförandet av O-ringen 2015 där en etapp genomförs i kommunen den 19 juli 2015. 27 Styrning och ledning Månatlig ekonomirapportering och årsbokslut för 2014 är lämnade till kommunstyrelsen utifrån helhetsperspektiv och uppsiktsplikt. Inom personalområdet har arbetet med arbetsvärdering nu kommit så långt att alla befattningar har värderats. Sammanställning av arbetet pågår i syfte att skapa underlag för en lönekartläggning och analys av eventuella problem i lönestrukturen utifrån ett könsperspektiv. Upphandling av utbildningsinsats inom området mänskliga rättigheter, mångfald och diskrimineringslagstiftningen pågår. Övriga utbildningsinsatser inom arbetsmiljöområdet för chefer och skyddsombud har genomförts enligt plan, liksom introduktionsdagar för nya chefer och nyanställda medarbetare. Utveckling av ärendehanteringssystemet Public360 pågår och utbildningar har genomförts. Nya mallar för bland annat tjänsteskrivelser är under framtagande. Arbetet med att sälja kommunens fiberkabel, kanalisation och aktiv utrustning till ett av Marks kommunägda bolag, i enlighet med kommunens bredbandsstrategi följer plan och är nu i dess slutfas. Funktionen "Bredbandsombudsman" har haft ett antal kontakter med fiberföreningarna som finns i kommunens geografi, samt även hanterat ett antal ärenden där de begärt medel till deras verksamheter. Inom ramen för arbetet har möten genomförts med några av föreningarna vilket har varit uppskattat av båda parter. Arbetet med en uppdatering av webbplatsen har inletts. En genomgång av olika alternativ har gjorts och kontakt med systemleverantör kommer att tas inom kort. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 52 594 19 043 16 359 45 587 45 087 500 -39 103 -12 428 -13 484 -47 692 -48 192 500 Övriga kostnader -116 769 -34 048 -32 263 -115 895 -116 095 200 Nettokostnader -103 278 -27 433 -29 388 -118 000 -119 200 1 200 -4 405 -1 540 -1 491 -5 116 -5 116 0 Kommunchef -14 091 -3 540 7 987 8 878 8 878 0 Personalchef -7 401 -2 170 -2 139 -8 136 -8 336 200 -47 925 -16 119 -16 552 -50 412 -50 912 500 Ekonomichef (markreserv, skogar, ÖP, mm) -5 022 1 094 -1 139 -2 597 -2 597 0 Administrativ chef -7 926 -2 798 -2 937 -10 007 -10 507 500 -16 884 -3 956 -14 309 -49 806 -49 806 0 376 1 596 1 376 200 200 0 0 0 -184 -1 004 -1 004 0 Intäkter Personalkostnader Fördelning på huvudverksamhet, netto Kommunstyrelsens ordförande Ekonomichef (ekonomienhetet,mm) IT-chef Planeringsledare (etableringssamordning) Kommunikationsstrateg 28 Driftredovisning (belopp i tkr) Nettokostnader Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse -103 278 -27 433 -29 388 -118 000 -119 200 1 200 Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år 2015 uppgår kommunstyrelsens ursprungliga nettoram till 117,5 mnkr. Efter beslut i kommunfullmäktige att kommunstyrelsen får disponera 1,7 mnkr av tidigare års ackumulerade resultat om 1,7 mnkr uppgår budgetramen till 119,2 mnkr. Under årets första tertial har kommunstyrelsen använt 29,4 mnkr, vilket utgör 25 procent av budgetramen. Nettokostnadernas utfall för perioden ligger därmed under en jämn resursförbrukning, som för ett tertial innebär 33 procent. Jämfört med samma period föregående år, 2014, har nettokostnaderna ökat med 2 mnkr. I denna jämförelse bör beaktas att en intäkt i samband med fastighetsförsäljning ingick med 2 mnkr i utfallet för aktuell period 2014. Intäkterna uppgår till 16,4 mnkr och utgör 36 procent i relation till budgeten - vilket är 3 procentenheter över riktvärdet. Detta förklaras i huvudsak av att kommunstyrelsen har mottagit medel från Migrationsverket som ännu inte har fördelats vidare till berörda verksamheter framförallt inom barn- och utbildningsnämnden (1,3 mnkr). Samma period föregående år var intäkterna knappt 2,7 mnkr högre vilket förklaras av ovan nämnd fastighetsförsäljning som stör jämförelsen samt att intäkterna från Migrationsverket var högre 2014. Personalkostnaderna uppgår till 28 procent av budget vilket är 5 procentenheter under en jämn resursförbrukning. I huvudsak förklaras avvikelsen av tillfälliga vakanser, föräldraledigheter och partiella tjänsteledigheter. Jämfört med samma period föregående år är årets utfall 8,5 procent högre än 2014. De övriga kostnaderna har en procentuell budgetförbrukning på 28 procent. Likt personalkostnaderna understiger de övriga kostnaderna riktvärdet för en jämn resursförbrukning. Jämfört med samma period föregående år har kommunstyrelsen minskat sina övriga kostnader med 1,8 mnkr (5 procent) detta förklaras i huvudsak av minskade kostnader inom IT (1,5 mnkr), där bland annat kostnader för hårdvara gått ner 1 mnkr mellan åren. Årsprognos Kommunstyrelsen prognostiserar ett budgetöverskott om 1,2 mnkr. Detta förklaras i huvudsak av lägre kostnader för personal, lönebidrag samt ökade ersättningar för kommungemensam administration. 29 Barn och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, särskola samt skolbarnsomsorg för barn och ungdomar 1-16 år. Nämnden ansvarar också för gymnasieskola och vuxenutbildning. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdragen Helt I hög grad Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem X Grundskola X Gymnasieskola/Gymnasiesärskola X Vuxenutbildning X Delvis I låg grad Inte alls Förskola och pedagogisk omsorg Flera förskolor i kommunen har genomfört kvalitetscertifiering med hjälp av Qualis (ett kvalitetssäkringssystem med utbildning för ledning och personal, självvärdering, enkäter till elever, föräldrar och personal samt skriftlig redovisning och extern granskning). Detta kan komma att utvidgas till fler enheter. Samtliga förskolechefer har även arbetat med aktionsforskning som metod för ökad likvärdighet och kvalitetsutveckling. Grundskola och grundsärskola För att uppfylla uppdraget helt och för att eleverna ska nå högre måluppfyllelse behöver verksamheten fortsätta utveckla arbetsformer, arbetssätt och förhållningssätt. Framför allt när det gäller elever i behov av särskilt stöd och/eller har hög frånvaro. Samarbetet med Borås högskola fortsätter, dels för att utveckla arbetsformerna för elever i behov av särskilt stöd och dels för att öka forskningsanknytningen i undervisningen. Gymnasieskola och gymnasiesärskola För att uppfylla uppdraget helt och för att eleverna ska nå högre måluppfyllelse och lämna gymnasieskolan med fullständiga betyg behöver verksamheten fortsätta utveckla arbetsformer, arbetssätt och förhållningssätt. Framför allt när det gäller elever i behov av särskilt stöd och/eller har hög frånvaro. Samarbetet med Borås högskola fortsätter, dels för att utveckla arbetsformerna för elever i behov av särskilt stöd och dels för att öka forskningsanknytningen i undervisningen. Vuxenutbildningen (Komvux, SFI och Särvux) 30 Efterfrågan och behovet av vuxenutbildning ökar och en stor utmaning är hur verksamheten skall tillgodose detta och tillmötesgå invånarnas ambitioner att vidareutbilda sig. Nämnden ser bland annat över möjligheten till mer distansutbildning och samutnyttjande av resurser med gymnasieskolan. 31 Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 72 933 22 837 22 197 73 000 63 300 9 700 Personalkostnader -460 264 -149 698 -156 988 -483 100 -481 100 -2 000 Övriga kostnader -339 287 -112 146 -114 284 -344 900 -337 200 -7 700 Nettokostnader -726 618 -239 007 -249 075 -755 000 -755 000 0 -154 216 -51 218 -53 440 -162 900 -162 900 0 -1 739 -505 -706 -2 100 -1 700 -400 Fritidshem -49 876 -16 243 -14 457 -45 100 -50 400 5 300 Grundsärskola -14 058 -4 637 -4 795 -15 300 -15 600 300 Grundskola -305 613 -100 976 -110 606 -326 300 -318 800 -7 500 Gymnasieskola och gymnasiesärskola -137 582 -45 544 -45 003 -142 300 -142 300 0 Vuxenutbildning -12 679 -3 875 -3 966 -13 300 -13 300 0 Ledning och administration -50 855 -16 009 -16 102 -47 700 -50 000 2 300 -726 618 -239 007 -249 075 -755 000 -755 000 0 Intäkter Fördelning på huvudverksamhet, netto Förskola och pedagogisk omsorg Vårdnadsbidrag Nettokostnader Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Nettokostnaderna för perioden januari till april uppgår till 249,1 mnkr, vilket är 4,2 procent eller 10,1 mnkr högre jämfört med samma period föregående år. Av årets budget har 33,0 procent förbrukats efter fyra månader (2014 32,7 procent). Intäkterna i perioden är 0,6 mnkr eller 3 procent lägre jämfört med föregående år. Här saknas intäkter från Migrationsverket för perioden på ca 0,9 mnkr avseende nyanlända med permanent uppehållstillstånd samt genomförd SFI-utbildning. Intäkterna finns redovisade under kommunstyrelsen. Intäkter för sålda platser, då barn/elever går i förskola/skola i Marks kommun men är folkbokförda i en annan kommun, har ökat med 0,2 mnkr eller 3,2 procent. Personalkostnaderna är 4,9 procent eller 7,3 mnkr högre än motsvarande period år 2014. Tre procentenheter (ca 4,5 mnkr) avser ökad lönenivå. Antalet timmar bemannad med hjälp av timvikarier, fyllnads- eller övertid ligger i samma nivå som föregående år. Övriga kostnader uppgår till 114,3 mnkr vilket är 1,9 procent eller 2,1 mnkr högre jämfört med föregående år. Kostnaden för köpta platser är oförändrad jämfört med föregående år. 32 Lokalkostnaderna har ökat med 2,5 procent. Internt köp av måltider har ökat med 5,0 procent och IT-kostnader med 10,0 procent. Den stora ökningen av IT-kostnader beror på det sista steget i satsningen på gymnasieskolan med en dator per elev. Kostnad för förbrukningsinventarier- och material ligger 16 procent lägre jämfört med föregående år vilket förklaras av att budgeten totalt för dessa kostnader är minskad med 25 procent år 2015. Årsprognos Nämndens totala nettokostnader bedöms bli 755 mnkr och därmed prognostiserad ingen avvikelse mot budgetramen. Årskostnaden inom förskola 1-5 år (inklusive köpta och sålda platser) beräknas bli enligt budget, 162,9 mnkr. I den i egen regi bedrivna verksamheten har antalet omsorgstimmar minskat något för de mindre barnen (1-2-åringar), medan omsorgstimmar för barn 3-5 år är samma som januari-april år 2014. Kostnaderna för köpta platser var något lägre i början av året men har ökat under mars-april då fler yngre barn skolats in. Totalt för perioden är kostnaderna i samma nivå som föregående år. Andelen verksamhet i annans regi är ca 11 procent. Nettokostnaderna för fritidshem beräknas bli 5,3 mnkr lägre än budgeterat. Schematimmarna i egen regi har ökat årligen under de senaste femårsperioden och utvecklingen ser likadan ut för år 2015. Under tertialet är ökningen av både antal barn och schematimmar på fritidshemmen 5 procent jämfört med samma period år 2014. Kostnaderna för särskola i egen regi är lägre än budgeterat under vårterminen men beräknas öka under höstterminen tillsammans med att elever och behov ökar. Sammantaget för året beräknas prognosen bli ett överskott mot budget med 0,5 mnkr för egen regi och att köpta platser överstiger budget med 0,2 mnkr. Prognosen är att kostnaderna i grundskolan kommer överstiga ramen med 7,5 mnkr. Grundskolan och fritidshemmens verksamhet är integrerade med varandra och ofta svåra att särskilja i ekonomin. Tillsammans är prognosen att dessa verksamheter går med ett underskott om 2,2 mnkr. För att underskottet inte ska bli större under året krävs att ekonomin kontinuerligt följs upp och hösten planeras inom tilldelade budgetramar per enhet. De totala nettokostnaderna för grundskolan tillsammans med fritidshemmen i egen regi har ökat med 6,9 mnkr eller 6,2 procent år 2015 jämfört med samma period föregående år. Ökade kostnader märks både i egen regi och för köpta platser. Antalet elever i egen regi har ökat med 1 procent (40 elever) Antalet köpta platser har ökat med 3 procent (7 elever). Andelen verksamhet i annans regi är 6 procent. Jämfört med föregående år har gymnasieskolans verksamhet i egen regi 1,2 mnkr eller 3,6 procent högre nettokostnader i perioden. Nettokostnaderna för köpta och sålda platser är 1,7 mnkr lägre under januari till april jämfört med 33 föregående år. År 2014 minskade kostnaderna till höstterminen. År 2015 beräknas utvecklingen vara den motsatta med lägre kostnader på vårterminen och högre under höstterminen. Prognosen för året är att kostnaderna kommer rymmas inom budget. Nettokostnaderna för vuxenutbildningen är oförändrade jämfört med föregående år. 34 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturskolan, biblioteken, Rydals museum och övrig kulturverksamhet i Mark, både genom egna aktiviteter och genom ekonomiskt stöd till andra. Nämnden har också ansvar för fritids- och folkhälsofrågor inklusive drogförebyggande arbete, badhuset Kaskad och konsumentrådgivning. Arbetet med ungdomar sker bland annat genom den öppna ungdomsverksamheten och kommunens ungdomsutvecklare. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdragen Helt I hög grad Kulturskola/Kultur för barn och unga X Kultur - fritid X Bibliotek X Folkhälsa X Delvis I låg grad Inte alls Kulturskola/Kultur för barn och unga Utöver de regelmässiga pedagogiska aktiviteterna har kulturskolan haft cafékonserter, en workshop och konsert, en pianoafton, ett rockprojekt med avslutande konsert samt utfört ett uppdrag att spela med Mark Symphonic Band. Vidare har kulturskolan bidragit till grundskolans kulturutbud genom att eleverna framträtt i olika sammanhang. En del kraft har lagts på den återkommande demoveckan i och med att kulturskolan firar 40-års jubileum i år. Kultur i förskola/skola bedrivs genom "Kulturpasset" som ger ett varierat kulturutbud under skoltid. Till exempel har elever sett hbtq-föreställningen "Maria Johansdotter" med efterföljande samtal, varit på skolbio, fått författarbesök och erbjudits teaterföreställning. KLIV 3.0-projektet (kultur och lärande i vardagen) har avslutats under våren. Projektet har varit ett gott exempel på samverkan mellan skola, folkbibliotek, fritidsverksamhet och Rydals museum. Kultur - fritid Arbetet med att etablera en spontanidrottsplats i Skene har tagit fart och berörda skolor och allmänhet har fått lämna önskemål om platsens utformning. Den nya Hyssnahallen har färdigställts och kommer att invigas i maj. Kaskad har utökat simundervisningen för att skapa utrymme för ungdomar och vuxna som inte är simkunniga. Efterfrågan på simundervisning har ökat, framför allt hos gruppen ensamkommande barn. Under sport- och påsklov anordnades ungdomskvällar i samarbete med den öppna ungdomsverksamheten. Kvällarna var välbesökta och uppskattade. På sportlovet anordnades även pantomimteater för barn som handlade om vattenrädsla. Föreningsavtal tecknas för skötsel av vissa badplatser vilket stärker civilsamhället. 35 I den öppna ungdomsverksamheten har, utöver de ordinarie aktiviteterna, en skidresa till Norge arrangerats under sportlovet med stöd av våra handledare. Samtidigt arrangerades en utflykt till Bodaborg för dem som var hemma under lovet. Vidare har det arrangerats temakvällar med LSSgruppen på fritidsgården, ett par badkvällar i samarbete med Kaskad och fredagsmyskvällar. Rydals museum har ändrat sina öppettider med ambitionen att nå ut till flera besökare. Ett stort fokus har legat på planering av den första egenproduktionen som invigs i maj - Viljans kraft – en utställning om kvinnor som satt Mark på kartan. Projektet "Maskinerna lever" har genomförts under våren med syfte att få igång de gamla maskinerna. Samarbete mellan Rydals museum och Textilmuseet i Borås samt med olika nätverk kring textil och vävning har förstärkts; diskussioner förs om ett vävcenter och ett utökat samarbete i Sjuhärad. Bibliotek Öppettider för biblioteken har setts över och ändrats med syfte att genomföra grunduppdragen så bra som möjligt. Dialog kring skolbiblioteken har inletts med barn- och utbildningsförvaltningen för att arbeta med en gemensam skolbiblioteksplan. Fritsla bibliotek har packats ned för att genomgå en renovering. I samband med detta har böcker konverterats till självbetjäningssystem, bokbussen har öppnat två hållplatser i Fritsla och böcker har placerats ut i skolan. Programverksamheten har genomförts enligt plan där biblioteken spelar en betydande roll som kulturarena för allmänkulturen. Inom allmänkulturen har programserierna Fredags och Lördagsgodis samt Lovgodis arrangerats med god publikuppslutning. Skrivarverkstad med Jessica Schiefauer har genomförts för barn och unga i Skene bibliotek. Under våren har också en plan för offentlig utsmyckning utomhus vuxit fram. Folkhälsa Arbetet inom folkhälsan löper enligt plan. Folkhälsan har tilldelats en utökad ram för att arbeta mer för målgruppen äldre där ett planeringsarbete är påbörjat för att arrangera en ”Seniordag” i samarbete med det kommunala pensionärsrådet. Folkhälsan har också bistått barn- och utbildningsförvaltningen med att hantera det kommunala aktivitetsansvaret (omfattar unga som varken studerar eller arbetar, är 16-20 år och som inte har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning). Med anledning av att det i dagsläget saknas en samordnad insats för att kunna uppfylla kraven på den nya lagstiftningen har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp MAKT (Meningsfulla AKTiviteter) tillsats. Syftet är att generera en modell för samordnade insatser som skall öka förutsättningarna för den unge att återuppta eller påbörja studier. Arbetet med en familjecentral har tagit fart genom att kultur- och fritidsnämnden tagit beslut om att en familjecentral bäst etableras på Skene lasarett. 36 Under våren har det varit stökigt bland ungdomar i Skene och i Kinna. Ungdomsutvecklarna har tillsammans med ungdomspoliserna haft gemensam bevakning vissa kvällar - både i Skene och i Kinna. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 15 868 5 952 6 412 14 829 15 161 -332 Personalkostnader -36 690 -12 042 -11 957 -37 651 -38 002 351 Övriga kostnader -47 650 -16 720 -15 652 -49 101 -49 259 158 Nettokostnader -68 472 -22 810 -21 197 -71 923 -72 100 177 -2 392 -915 -710 -2 889 -2 980 91 Kultur- och fritidsverksamhet -47 636 -16 035 -14 471 -49 657 -49 970 313 Bibliotek -10 844 -3 578 -3 673 -11 156 -11 156 0 -7 601 -2 282 -2 342 -8 221 -7 994 -227 -68 473 -22 810 -21 197 -71 923 -72 100 177 Intäkter Fördelning på huvudverksamhet, netto Folkhälsa Kulturskola Nettokostnader Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Kultur- och fritidsnämndens utfall efter första tertialet 2015 ligger på 21,2 mnkr vilket är cirka 29 procent av nämndens budgetram på 72,1 mnkr. Efter samma period föregående år låg utfallet på 22,6 mnkr eller 32 procent av budgetramen. Intäkterna 2015 är högre jämfört med samma period förra året. Detta beror främst på att Museet i år har fått ett bidrag från Riksantikvarieämbetet som ska användas i ett Maskinprojekt, samt att inomhusbadet har haft högre intäkter hittills i år. Periodens personalkostnader ligger, trots löneökningar, något lägre än samma period föregående år. Den främsta anledningen minskningen är att i den öppna ungdomsverksamheten fanns tre extra fritidsledare under våren 2014. Inom administrationen fanns dessutom en tjänst kopplat till besöksnäringen som efter sommaren övergick till kommunstyrelsen. Periodens övriga kostnader ligger på 32 procent (15,7 mnkr), vilket är lägre än under samma period föregående år då utfallet låg på 34 procent (16,5 mnkr). Främsta orsaken är att det hade varit högre utbetalningar av bidrag under perioden 2014 än vad det har varit i år. Från maj månad kommer nämnden att betala hyra för den nya idrottshallen i Hyssna. Årsprognos Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott mot budget på knappt 200 tkr. Prognosen är att folkhälsoverksamheten gör ett överskott på 37 knappt 100 tkr främst beroende på att en tjänst inom föreningsutvecklingen tagit tid att tillsätta. Den övriga kultur- och fritidsverksamheten väntas ge ett överskott mot budget med drygt 300 tkr. Huvudanledningen är en ny vakant tjänst inom den öppna ungdomsverksamheten. Dessutom har konsumentrådgivaren slutat och planen är att tjänsten inte ersätts utan till viss del köps in från annan kommun istället. Utöver det har prognosen för annonskostnader i Markbladet sänkts. Biblioteken förväntas gå enligt budget. Kulturskolan väntas överskrida budget med drygt 200 tkr. Detta beror främst på minskad försäljning av tjänster till barn- och utbildningsnämnden samt på grund av högre kostnader kopplade till IT. 38 Miljönämnden Miljönämnden ansvarar för rådgivning och tillsyn inom miljöskydd, hälsoskydd, livsmedel och naturvård. Miljönämnden samordnar också kommunens naturvårdsarbete och ansvarar för kommunens kalkning. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdragen Helt I hög grad Delvis Livsmedelstillsyn X Miljötillsyn X Hälsoskyddstillsyn och enskilda avlopp X Naturvård X I låg grad Inte alls Livsmedelstillsyn Uppfyllningsgraden för livsmedelstillsyn har delvis uppnåtts. Bedömningen delvis grundar sig på att introduktion av ny medarbetare samt en längre sjukskrivning har inneburit att tillsynsarbetet kommit efter en del. Bedömningen är dock att målet för antalet tillsynsobjekt ska nås vid årets slut. Miljötillsyn Uppfyllnadsgraden för miljöskyddstillsyn har delvis uppnåtts. Extern hjälp har använts för att täcka upp för en vakant tjänst inom förorenat område. Introduktion av ny medarbetare samt omfördelning av arbete har medfört en liten minskning av effektiviteten för tillsynsarbetet. Bedömningen är dock att målen kommer att uppnås vid årets slut. Hälsoskyddstillsyn och enskilda avlopp Vad det gäller tillsynsarbetet för enskilt avlopp och hälsoskydd följer verksamheten de delmål som är uppsatta. Trots att det har förekommit vakanser under en tid samt sjukskrivningar är bedömningen att målen kommer att uppnås vid årets slut. Naturvård Bedömningen för uppdraget naturvård är att målen för verksamheten kommer att uppnås vid årets slut. För att målen ska uppnås förutsätts dock stöd med arbetet kring med bland annat strandskydd och detaljplaner. En lösning för detta ses över för närvarande. 39 Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 7 873 3 083 2 377 8 977 8 779 198 Personalkostnader -9 346 -2 834 -3 011 -10 030 -10 231 201 Övriga kostnader -5 641 -1 852 -1 781 -6 247 -5 848 -399 Nettokostnader -7 114 -1 603 -2 415 -7 300 -7 300 0 -11 339 -3 457 -1 335 -4 131 -3 842 -289 Hälsoskydd 1 944 501 -318 -808 -966 158 Livsmedel 1 141 317 -7 51 40 11 Miljöskydd 1 203 1 177 -604 -1 272 -1 329 57 Naturvård -63 -141 -151 -1 140 -1 203 63 -7 114 -1 603 -2 415 -7 300 -7 300 0 Intäkter Fördelning på huvudverksamhet, netto Miljönämnden Miljönämnden/ledning adm Nettokostnader Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Årets budgetram har ökat med 200 tkr till 7,3 mnkr efter beslut av komunfullmäktige om att nämnden får disponera tidigare års ackumulerade resultat. De 200 tkr som tillförts nämnden ska användas till inventering av enskilda avlopp och av förorenad mark. Nämndens utfall efter första tertialet 2015 ligger på 2,4 mkr vilket är cirka 33 procent av nämndens budgetram på 7,3 mnkr. Efter samma period föregående år låg utfallet på 1,6 mnkr, vilket var 22 procent av budgetramen. Intäkterna samma period förra året var 0,7 mnkr högre än de har varit i år. Detta beror främst på att årsavgifterna inom Miljöskydd hade debiterats vilket ännu inte skett i år. Periodens personalkostnader ligger på 29 procent av budgeterade personalkostnader, vilket är lägre än riktvärdet, men något högre utfall än under samma period föregående år. Främsta anledningen till att personalkostnaderna ligger under riktvärdet för perioden är sjukskrivningar inom förvaltningen. Periodens övriga kostnader ligger i princip på samma nivå som föregående år. Årsprognos Miljönämnden väntas följa budget. Intäkterna väntas överstiga budget med knappt 200 tkr beroende på bidrag som kommit in från Havs- och vattenmyndigheten samt inkomna bidrag för 40 ett fladdermusprojekt och bidrag för projektet Lygnerns norra branter. De övriga kostnaderna väntas överstiga budgeten med 400 tkr främst på grund av kostnader kopplade till naturvårdsprojekt. 41 Plan- och byggnadsnämnden Plan- och byggnadsnämnden har ansvar för bland annat bygglov, detaljplaner, kartproduktion, energirådgivning och strandskyddsfrågor. Nämnden ska också se till att kulturhistoriskt värdefulla byggnadsmiljöer bevaras. Den gör också utredningar om riskerna för skred och ras. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdraget Bygglov och detaljplaner I hög grad Helt I låg grad Delvis Inte alls X Antalet inkomna bygglov för perioden januari till och med april 2015 är högre än motsvarande period förra året. Antal levererade bygglov inom 10 veckor för perioden januari till och med april 2015 uppgår till 87 procent, vilket är samma som föregående år. Lite mer än hälften av ärendena hanteras inom 7 veckor. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 5 911 2 129 2 319 5 535 5 065 470 Personalkostnader -9 817 -3 107 -3 390 -10 821 -11 000 179 Övriga kostnader -4 947 -1 203 -1 496 -4 114 -3 465 -649 Nettokostnader -8 853 -2 181 -2 567 -9 400 -9 400 0 Intäkter Fördelning på huvudverksamhet, netto Planverksamhet - - -471 -1 275 -1 186 -89 Kartverksamhet - - -167 -711 -663 -48 Bygglovsverksamhet - - 348 -455 -1 040 585 Exploatering - - -409 -1 365 -1 294 -71 Översiktsplanering - - -201 -664 -636 -28 Geoteknik - - -150 -270 -170 -100 Nämnd, ledning & administration - - -1 519 -4 660 -4 411 -249 -2 569 -9 400 -9 400 0 Nettokostnader Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Plan- och byggnadsnämndens utfall efter första tertialet 2015 ligger på 2,6 mnkr vilket är cirka 27 procent av nämndens budgetram på 9,4 mnkr. Efter samma period föregående år låg utfallet på 2,2 mnkr eller 23 procent. Årets intäkter är 200 tkr högre än motsvarande period förra året. Detta beror främst på högre intäkter för bygglovsavgifter och startbesked inom 42 bygglovsverksamheten. Antalet inkomna bygglov under första kvartalet 2015 är också fler än motsvarande period förra året. Periodens personalkostnader ligger på ett utfall om 3,4 mnkr eller 31 procent av årets budget, vilket är högre än föregående år, då utfallet låg på 3,1 mnkr eller 28 procent efter samma period. Periodens övriga kostnader ligger på 1,5 mnkr eller 43 procent, vilket är högre än under samma period föregående år då utfallet låg på 1,2 mnkr eller 31 procent. Främsta anledningen till de högre kostnaderna i år kan kopplas till vakanta tjänster på plan- och på byggverksamheten där konsulter har hyrts in för att täcka upp. En annan orsak är att en konsult utrett rasrisk vid golfbanan. Årsprognos Plan- och byggnadsnämnden beräknas förlja budget. Prognosen för intäkter är att de kommer att överstiga budgeten med 470 tkr med anledning av höga intäkter inom bygglovsverksamheten. Beslut om ändring av plan- och bygglagen år 2014 gällande bygglovsbefriade åtgärder har hittills inte påverkat intäkterna så märkbart som förväntades. Bedömningen är att personalkostnaderna kommer att bli 180 tkr lägre än budgeterat eftersom nämnden har vakanta tjänster där rekrytering pågår. Prognosen för övriga kostnader är att de kommer att bli 650 tkr högre än budgeterat. Detta beror främst på de konsultkostnader som uppstår när vakanta tjänster täcks upp av konsulter samt utredningskostnader om rasrisk vid golfbanan. 43 Samrehabnämnden Samrehabnämnden är Västra Götalandsregionens, Marks kommuns och Svenljunga kommuns gemensamma nämnd för rehabilitering. Samrehabnämnden ansvarar för de samverkande huvudmännens uppdrag vad avser arbetsterapi, sjukgymnastik och hjälpmedel i Mark kommun och Svenljunga kommun. Samrehab ger insatser i eget boende, i kommunernas vård- och omsorgsboende, på mottagningar samt på vårdavdelningar vid SÄS i Skene. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdraget Rehabilitering Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls X Nämndens samlade bedömning är att uppdraget har uppfyllts helt. Verksamheten har fortsatt arbetet med att ställa om efter det nya avtalet och har fokus på att få verksamheten att fungera väl utifrån vårdvalsmodellen. Totala antalet besökskontakter för Samrehab som helhet har under första tertialen 2015 varit runt 14 000 jämfört med runt 11 000 första tertialen 2014. Ökningen hänger dels samman med förändrat arbetssätt enligt vårdvalsmodellen, stor efterfrågan på rehab på slutenvård samt en relativt god bemanning. Verksamheten har kunnat uppfylla Krav- och kvalitetsbokens krav på besök inom sju dagar för bedömning och behandling vad gäller primärvårdsdelen. Tillgänglighetsmåttet andel patienter som får en behovsbedömning inom en vecka har uppfyllts till 100 procent. Få synpunkter och verksamhetsavvikelser har rapporterats. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 39 783 13 680 11 168 33 127 33 127 0 Personalkostnader -35 620 -11 336 -10 200 -33 700 -33 700 0 Övriga kostnader -29 063 -9 735 -4 262 -16 827 -16 827 0 Nettokostnader -24 900 -7 391 -3 294 -17 400 -17 400 0 -7 391 -3 300 -17 400 -17 400 0 Intäkter Fördelning på huvudverksamhet, netto Rehabilitering -24 900 Samrehabs verksamhet bedrivs från och med 2015 under nya förutsättningar för finansiering varför jämförelser med föregående år ska göras med försiktighet. Budget och kostnader för personligt förskrivna hjälpmedel har 2015 flyttats till de olika huvudmännen. Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Samrehabnämndens ram har ökats med 0,3 mnkr till 17,4 mnkr genom att nämnden fått disponera tidigare års ackumulerade resultat. 44 Utfallet för Samrehabnämnden under årets första tertial visar ett överskott om 2,5 mnkr jämfört med budget. Den intäktsfinansierade delen av verksamheten (primärvårdsrehabilitering) faktureras utifrån budget och justeras med föregående månads prestation och avdrag för patientintäkter varför viss eftersläpning föreligger och överskottet förväntas jämnas ut kommande månader. Överskottet avseende kommunal rehabilitering beror på lägre personalkostnader än planerat med tillfälliga vakanser under årets början samt en återhållsamhet i övriga kostnader. Årsprognos Årsprognosen för Samrehabnämnden 2015 är ett resultat i enlighet med budget. Förutsättningarna för Samrehabs verksamhet 2015 är förändrade i och med att nya avtal tecknats mellan de olika huvudmännen vilket försvårar jämförelser mellan åren. Bland annat har budget och kostnader för personligt förskrivna hjälpmedel flyttats till de olika huvudmännen. 45 Socialnämnden Socialnämnden ska ge stöd, vård och omsorg till människor som tillfälligt eller långsiktigt har behov av det. Socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten förutom vad gäller äldreomsorg. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdragen Helt I hög grad Stöd till personer med funktionsnedsättning X Individ- och familjeomsorg X Delvis I låg grad Inte alls Stöd till personer med funktionsnedsättning Inom funktionshinder är målgruppen mångfacetterad vilket ställer stora krav på verksamheten; förutsättningar och behov kan ändras snabbt. På flera enheter inom verksamheten har extra resurser krävts periodvis, beroende på brukares mående. I förhållande till motsvarande period förra året har antalet personer med insats av LSS ökat med ca 10 stycken. Ett nytt gruppboende på Malmsätersgatan 3 i Kinna startades i mars. Samtidigt har förberedelser pågått för uppstart av ett nytt serviceboende vilket var klart att öppna den 1 april på Assberg i Skene. Hittills har efterfrågan på dessa boendeplatser varit låg varför personalen på serviceboendet har varit behjälpliga med boendestöd inom LSS. Inom daglig verksamhet har det varit svårigheter att verkställa alla beslut efter brukarens egna önskemål. Det har också varit svårt att tillgodose individuella placeringar på företag. Jämfört med samma period förra året har nämnden ett lägre antal brukare med behov av korttidsvistelse. Anledningen till minskningen antas vara att ett nytt gruppboende öppnat. Även behovet av korttidstillsyn har minskat något mot motsvarande period föregående år. Individ- och familjeomsorg Inom försörjningsstödsverksamheten har antalet hushåll med behov av stöd ökat jämfört med samma period föregående år. Även antalet barn som lever i hushåll med behov av försörjningsstöd är något högre. Verksamheten Redo för arbetsmarknad och sysselsättning (RAMS) som startades under 2014, bedöms ha utvecklat en väl fungerande verksamhet med ett strukturerat innehåll. Barn har vid behov rätt till skyddande insatser och föräldrar ska vid behov ges stöd i sin fostrargärning. Under årets första månader har antalet ansökningar och anmälningar till familjeenheten fortsatt att öka. Detta tillsammans med vakanta tjänster leder till stora påfrestningar för verksamheten. Ett flertal aktiviteter pågår för att komma tillrätta med den ansträngda situationen. 46 Sedan hösten 2014 finns familjebehandlings- och boendeenheten som består av en grupp familjebehandlare och ett boende för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd. Familjebehandlarna arbetar med beviljade bistånd från familjeenheten för familjer, barn och unga. Dessutom arbetar gruppen med umgängesstöd, ungdomstjänst, medlingsärenden, utredningsuppdrag och olika aktiviteter i kommunens generella föräldrastöd. Efterfrågan på PUT-platser kommer inom kort bli större utifrån att antalet anvisade barn till kommunen ökat. Inom vuxenenheten, som ger stöd till människor med sociala problem eller missbruksproblem, har det inkommit fler ansökningar under årets första månader jämfört med motsvarande period förra året. Ambitionen är att kunna genomföra behandlande och stödjande insatser i klientens hemmiljö. Avgörande för detta är att andra vårdgivare, till exempel regionens hälsooch sjukvård förmår att svara upp och bidra med abstinensbehandling och avgiftning. Inom boende för personer med psykiska funktionshinder är för närvarande behovet av särskilt boende större än tillgången på platser. Detta har inneburit att två beslut inte kunnat verkställas samtidigt som det finns nya ansökningar. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 41 828 7 477 17 513 48 685 46 685 2 000 Personalkostnader -174 364 -55 629 -57 833 -185 117 -188 017 2 900 Övriga kostnader -152 373 -48 288 -57 910 -165 168 -160 268 -4 900 Nettokostnader -284 909 -96 440 -98 230 -301 600 -301 600 0 Intäkter Fördelning på huvudverksamhet, netto Ledning, central adm, nämnd, utbildning, projekt -24 814 -8 082 -9 266 -28 325 -27 825 -500 Stöd till personer med funktionsnedsättning -149 420 -55 337 -52 830 -159 948 -157 448 -2 500 Individ- och familjeomsorg -110 675 -33 021 -36 134 -113 327 -116 327 3 000 -284 909 -96 440 -98 230 -301 600 -301 600 0 Nettokostnader Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år I jämförelse med föregående år måste organisationsförändringar vägas in varför jämförelser i huvudsak görs med en periodiserad budget för innevarande år och inte mellan åren. Socialnämnden redovisar ett överskott mot budget om 0,7 mnkr till och med april månad. Fördelat på de två huvudverksamheterna visar funktionshinder ett underskott mot budget motsvarande 1,7 mnkr, medan individ- och 47 familjeverksamheten (IFO) redovisar ett överskott om 2,6 mnkr. Nämndverksamheten redovisar ett underskott om 0,2 mnkr. Intäkterna är 10 mkr högre än motsvarande period föregående år. Skillnaden mellan åren består främst av ersättning för den utökade överenskommelsen med Migrationsverket angående ensamkommande barn (8 mnkr). Samtidigt har även kostnaderna för denna verksamhet ökat. Även intäkterna inom funktionshinder har ökat jämfört med samma period föregående år (2 mnkr). Detta är till största del hänförligt till ökade intäkter från Försäkringskassan avseende en tillfällig volymökning. Personalkostnaderna visar för perioden januari - april ett överskott mot budget med 2,9 mnkr. Funktionshinder redovisar ett totalt underskott mot budget om 2 mnkr. Underskottet mot budget fördelar sig mellan särskilda boenden, personlig assistans (-0,7 mnkr beroende på en tillfällig volymökning) och daglig verksamhet. Personalkostnaderna inom IFO:s verksamheter visar ett sammanlagt överskott mot budget om 5,1 mnkr för perioden. Dessa återfinns främst inom familjeenheten (1,8 mnkr) samt inom flyktingmottagning (ett ännu ej öppnat asylboende, 2,3 mnkr). Sammantaget finns ett 15-tal vakanser alternativt sjukskrivningar inom verksamheten (exklusive ej uppstartat boende). Övriga kostnader till och med april ligger 4,2 mnkr över budget. Underskotten finns främst inom köpta vårdplatser (-4,5 mnkr, varav -2,5 gäller köpta platser för ensamkommande flyktingbarn), köpt personlig assistans (-0,7 mnkr) samt utbetalt försörjningsstöd (-1 mnkr). Underskotten vägs upp av varierande överskott inom övriga kostnader. Årsprognos Socialnämnden prognostiserar ingen avvikelse mot den totala budgetramen för 2015. Underskott inom funktionshinderverksamheter förväntas uppgå till 2,5 mnkr. Detta består framförallt av personalkostnader, men även till viss del köpt vård. Vad gäller individ- och familjeverksamheten bedöms årsprognosen bli ett överskott mot budget med 3 mnkr. Inom verksamheten finns ett större överskott inom personalkostnaderna, men ett underskott mot budget för utbetalt försörjningsstöd och köpta vårdplatser. Nämndverksamheten beräknas överstiga budget med 0,5 mnkr. Fördelat på kostnadsslagen förväntas ett överskott motsvarande 2 mnkr gällande intäkter, främst bestående av ökade statsbidrag. Överskottet avseende personalkostnader om 2,9 mnkr till och med april förväntas bestå under hela året. Överskottet är främst hänförligt till ännu ej uppstartad verksamhet liksom vakanser. Prognosen är något försiktigt lagd och överskottet kan komma att öka ytterligare under året på grund av osäkerhet kring när ny verksamhet kan startas upp (Asylboende) samt att det är svårrekryterat inom individ och familjeverksamheten. Övriga kostnader 48 beräknas öka för köpta vårdplatser, utbetalt försörjningsstöd och köpt personlig assistans. Budgetöverskott inom vissa andra verksamhetskostnader väger till viss del upp underskottet, men bedöms bli en avvikelse mot budget på minus 4,9 mnkr. 49 Teknik- och servicenämnden Vatten och avlopp, avfallshantering, gator, vägar och parker. Det är de stora ansvarsområdena för teknik- och servicenämnden. Dessutom har nämnden ansvar för service inom kommunens egen organisation. Det gäller exempelvis lokaler, fritidsanläggningar, städning och den kost som serveras i förskolor, skolor samt inom äldreomsorgen. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdragen Helt Vatten- och avloppsförsörjning Avfallshantering I hög grad Delvis I låg grad Inte alls X X Gator X Vägar X Parker X Vatten- och avloppsförsörjning Leveranssäkerheten är god med få avbrott som när de uppträder är kortvariga och genom omkopplingar vanligtvis kan begränsas till ett fåtal kunder. Kvaliteten på levererat vatten är också god. Vattenläckor och rörbrott är dock relativt vanligt förekommande, (ca 40 st per år), vilket är en effekt av eftersatt underhåll på ledningsnätet. Vid vissa tillfällen har missfärgat vatten uppträtt hos kunderna vilket till viss del kan undvikas i samband med drifttagandet av det nya vattenverket i Örby. Avloppsvatten behandlas till största delen i Skene reningsverk. Ibland förekommer bräddning, oftast i samband med mycket nederbörd, men i huvudsak så har avloppsvattnet tagits om hand på ett bra sätt. Utgående från ovan angivna punkter är uppfyllelsegraden för vatten- och avloppsförsörjningen satt till i hög grad vilket är en ökning från uppfyllelsegraden i bokslutet 2014 då uppfyllelsegraden var satt till delvis. Avfallshantering För avfallshanteringen är måluppfyllelsen god. Uppdraget utförs enligt plan och med ett bra resultat. Befintlig återvinningscentral är dock sliten och inte helt användaroptimerad. Under 2015 och 2016 kommer en ny återvinningscentral att byggas och i och med detta förbättras processen för både entreprenörer och medborgare. Under 2015 och 2016 ska avfallsplanen revideras. Avfallsplanen innehåller övergripande strategier över hur kommunen tar hand om sitt avfall. Den utgår från en regional och nationell utblick. Hänsyn till miljö, ekonomi och användarvänlighet står i fokus. 50 Under perioden startades upphandlingen av insamling och behandling av hushållsavfall. Gator De budgeterade resurserna för beläggningsunderhåll har under en följd av år varit lägre än vad som behövts för att förbättra vägstandarden totalt sett. Dock har det inte skett någon stor sänkning av vägkapitalet enligt den senaste mätningen som gjordes 2014 och presenterades i april. För året har en extra ram på 3,2 mnkr beviljats för beläggningsunderhåll vilket ger en total budget för beläggningsunderhåll på ca 8 mnkr. Därmed bör vägkapitalet öka något under året. Skador i gatorna och på cykelvägar repareras tämligen snabbt vid anmälan och inspektion. Grönytor i gatuområdena har inte kunnat skötas fullt ut jämfört med förväntat behov. En ramökning för 2015 kommer dock förbättra standarden. Ramökningen innebär att fler personer kunde anställas under februari–april. Under sommaren kommer detta ge resultat i form av mer välskötta grönytor. Vägar Med den definition som gäller för "väg" så finns bara ett fåtal i kommunal regi, t ex Boråsvägen mellan Skene och Kinna. Den absoluta merparten av vägarna i kommunen har Trafikverket som väghållare, bland annat väg 156 som nu byggs om till 2+1 väg från Skene till Skoghem. Vad gäller gång-, cykel- och mopedvägar (GCM-vägar) är en delsträcka mellan Fritsla och Kinnahult färdigställd sånär som på toppskikt med asfalt och justering av belysning. Nämndens trafiksäkerhetsplan där strategier och prioriteringar för utbyggnad av gång-, cykel- och mopedvägar framgår är under revidering. En ny GCM-väg genom Örby har börjat projekteras. Ramen om 3 mnkr per år anses vara för låg och ger en sträcka av ca 600–1000 m per år beroende på omständigheterna. I nämndens budgetförslag gällande 2016–2019 föreslås ramen för gång-, cykel och mopedvägar att ökas till 5 mnkr per år. Parker En storm (Egon) ställde till med en del oreda under vintern och extra resurser fick läggas på bland annat tätortsnära naturmark. En ramökning på 2 mnkr för 2015 gör att två personer har anställts för att höja standarden på den gröna miljön. Även de säsongsanställda har ökats med en person jämfört med 2014. Resurserna kommer att läggas på gräsklippning (full bemanning även under semesterperiod), ogräsbekämpning (tätare rensningsintervall), plantering/skötsel av växter (inköp plantor/blommor, för övrigt tidigare plantering/utsättning av växter), trädskötsel (fler träd blir genomgångna och beskärda), städning samt lövupptagning (snabbare hantering/åtgärder under oktober/november). Resultatet blir en vackrare och mer välskött grön miljö. Med dessa åtgärder borde graden av hur uppfyllt uppdraget är kunna höjas från delvis, i bokslut 2014, till "i hög grad" vid slutet av året. 51 Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 425 263 141 757 144 236 436 425 437 304 -879 Personalkostnader -133 516 -43 153 -43 842 -141 200 -142 644 1 444 Övriga kostnader -329 854 -108 363 -111 245 -347 235 -347 560 325 Nettokostnader -38 107 -9 759 -10 851 -52 010 -52 900 890 477 132 1 596 -2 360 -2 720 360 2 151 656 2 248 540 750 -210 -1 674 -524 -652 -2 900 -3 470 570 0 0 0 0 0 0 -477 -132 -1 596 2 360 2 720 -360 3 286 1 491 1 759 1 715 0 1 715 -3 286 -1 491 -1 759 -1 715 0 -1 715 0 0 0 0 0 0 -29 557 -9 357 -10 451 -37 040 -37 280 240 -5 550 -1 780 -1 834 -7 040 -6 800 -240 Intäkter Fördelning på huvudverksamhet, netto Taxefinansierad huvudverksamhet Vatten- och avloppsförsörjning -Varav ordinarie VA-vht -Varav kapitalkostnad överföringsledning Skattetillskott VA Reglering mot balanserade resultat VA Avfallshantering Reglering mot balanserat resultat Avfall Nettokostnader taxefinansierad vht Skattefinansierad huvudverksamhet Gator och vägar Grön miljö Övrig skattefinansierad verksamhet Ledning, adm, vvförbund -3 652 -1 231 -1 342 -4 800 -4 550 -250 Nämndverksamhet -1 319 -444 -488 -1 600 -1 640 40 -369 -123 -123 -370 -400 30 -1 555 -532 -742 -2 220 -2 230 10 30 -444 -193 0 0 0 0 110 -20 0 0 0 -41 972 -13 801 -15 193 -53 070 -52 900 -170 0 180 185 0 0 0 Lokalförsörjning 2 500 3 822 2 614 1 060 0 1 060 Kost- o städservice 1 365 40 1 543 0 0 0 Nettokostnader internfinansierad vht 3 865 4 042 4 342 1 060 0 1 060 -38 107 -9 759 -10 851 -52 010 -52 900 890 Brandposter NaturvårdslagetArbetsmarknadsåtgärd Kostnadsställe Gata/Park Kostnadsställe VA Rörnät Nettokostnader skattefinansierad verksamhet Stödverksamheter Internservice Redovisning, Löner, Upphandling, Repro Nettokostnader 52 Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Nämndens ursprungliga budgetram uppgår till 49,7 mnkr. Efter beslut i kommunfullmäktige i april utökas nämndens ram med 3,2 mnkr till beläggningsunderhåll totalbudgeten uppgår därmed till 52,9 mnkr. Utfallet totalt för teknik- och servicenämnden uppgår till -10,9 mnkr eller 21 procent efter april månads utgång. Det relativt låga totalutfallet beror främst på det överskott som redovisas inom de internfinansierade verksamheterna. 2014 var totalutfallet cirka 1 mnkr lägre i april då överskottet var något högre för lokalförsörjning samtidigt som utfallet för gata/park var lägre. De taxefinansierade verksamheterna redovisar ett utfall om totalt +3,4 mnkr varav 1,6 mnkr VA och 1,8 mnkr Avfall. Överskotten är reglerade mot verksamhetens balanserade resultat och påverkar inte nämndens totala utfall. VA-verksamhetens aprilutfall avviker med totalt 1,1 mnkr i förhållande till föregående år samma period, vilket främst beror på ökade intäkter på grund av taxehöjning (0,7 mnkr), minskade kostnader för konsulter (0,6 mnkr) samt minskade kostnader för behandling av slam från Skene avloppsreningsverk. Avskrivning och räntekostnader har ökat med knappt 0,3 mnkr. Inom avfallsverksamheten är överskottet knappt 0,3 mnkr högre jämfört med aprilutfallet 2014. Intäkterna är ca 0,5 mnkr högre och utfallet gällande inköp av plastpåsar har ökat i samma omfattning. För övrigt är kostnaden för lakvatten ca 0,3 mnkr lägre än 2014. De skattefinansierade verksamheterna redovisar en nettokostnad om 15,2 mnkr eller 29 procent. I förhållande till periodens utfall 2014 förekommer avvikelser främst gällande utbetalning av vägbidrag till enskilda vägar som i år gjorts tidigare än 2014. För övrigt är årets utfall gällande vinterväghållning 0,3 mnkr högre än i april 2014. Kapitalkostnadsökningen är dessutom hittills i år drygt ca 0,2 mnkr. De internfinansierade verksamheterna redovisar ett överskott om totalt 4,3 mnkr. Inom lokalförsörjning är överskottet 2,6 mnkr eller 1,2 mnkr lägre jämfört med aprilrapporten 2014. Avvikelsen beror främst på att utfallet för underhåll är högre (+1,3 mnkr). Även ett ökat utfall för fastighetsskötsel och säkerhet, bevakning samt larm om totalt cirka 0,5 mnkr minskar verksamhetens totalutfall. Kostnaden för energi är cirka 0,6 mnkr lägre än utfallet 2014. Kost- och städverksamheten redovisar ett överskott om drygt 1,5 mnkr i årets aprilrapport och en nästan lika stor avvikelse från föregående år. Den främsta orsaken till avvikelsen är att kostnaden för livsmedel minskat jämfört med föregående år (1,2 mnkr). Minskningen beror på bättre priser i den nya livsmedelsupphandlingen som började gälla först i slutet av 2014. För övrigt har personalkostnaden ökat med 0,5 mnkr samtidigt som intäkterna har ökat med 1,3 mnkr. Årsprognos Nämnden prognostiserar ett överskott mot budget med 0,9 mnkr. Nämndens intäkter är knappt 0,9 mnkr lägre än budget. Avvikelser förekommer främst inom VA-verksamheten där intäkterna från avfallsverksamheten gällande 53 lakvatten räknats ner. I förhållande till budgeten så är personalkostnaderna totalt ca 1,4 mnkr lägre främst inom lokalförsörjning, VA och administration. Inom gata och avfall är personalkostnaden något uppräknad. Avvikelsen beror på vakanta tjänster och till viss del sjukfrånvaro. Övriga kostnader avviker med totalt 0,3 mnkr och här förekommer både positiva och negativa budgetavvikelser gällande bland annat lägre utfall för avskrivning och ränta, lakvattenavgift Avfall, vinterväghållning, energi, behandlingsavgifter mm samt högre utfall för skadegörelse samt hyra och leasing av tjänstefordon mm. De taxefinansierade verksamheterna redovisar en helårsprognos som överstiger budget med totalt 2 mnkr. Prognosen för VA-verksamheten uppgår till knappt -2,4 mnkr vilket är en avvikelse om +0,3 mnkr i förhållande till budgeterat resultat. Budgetavvikelser förekommer främst gällande minskade intäkter för lakvatten (1,3 mnkr) minskade kapitalkostnader (1,4 mnkr) samt minskade personalkostnader (0,5 mnkr). Kapitalkostnader gällande överföringsledningsnätet belastar VAverksamheten med knappt 2,9 mnkr. Prognosen för avfallsverksamheten uppgår till +1,7 mnkr i förhållande till budgeterat nollresultat vilket främst beror på minskade kostnader för lakvatten samt till viss del minskade kapitalkostnader. Avvikelser inom VA/Avfall balanseras mot tidigare års resultat. Helårsprognosen för de skattefinansierade verksamheterna visar på ett totalt underskott om 0,2 mnkr. De internfinansierade verksamheterna redovisar ett prognostiserat överskott om drygt 1 mnkr. Prognosen för lokalförsörjning om + 1 mnkr härrör främst till minskade kostnader för energi (0,5 mnkr) samt personal (1 mnkr) samtidigt som prognosen för skadegörelse ökat med 0,3 mnkr. Även prognosen för säkerhet och bevakning är något uppräknad (0,2 mnkr). För kost- och städverksamhetens prognostiseras ingen avvikelse. 54 Valnämnden Valnämnden är lokal valmyndighet med ansvar i kommunen för allmänna val. I val som gäller hela landet ansvarar varje kommun också för att det i kommunen finns röstningslokaler som i fråga om öppethållande, tillgänglighet och lokalisering ger väljarna goda möjligheter att rösta. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdraget Val Helt I hög grad I låg grad Delvis Inte alls X Valnämnden har att genomföra rättssäkra val (nästa gång 2018) och styrs av de beslut och rutiner som upprättas av Valmyndigheten och Länsstyrelsen. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 1 085 1 085 0 0 0 0 Personalkostnader -1 249 -33 -27 -80 -80 0 Övriga kostnader -1 055 -177 -2 -70 -20 -50 Nettokostnader -1 219 875 -29 -150 -100 -50 Intäkter Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Valnämnden har 2015 en budgetram på 0,1 mnkr. Under perioden januariapril har 29 tkr av valnämndens budgetram använts. Utfallet motsvarar 29 procent av budgetramen och nettokostnaderna ligger därmed under en jämn resursförbrukning under året. Årsprognos Prognostiserad avvikelse -50 tkr (budget 100 tkr, prognos 150 tkr) Under det innevarande året bedriver valnämnden ingen verksamhet och kostnader för arvoden följer plan. Valnämnden prognostiserar att gå med budgetunderskott. Under året kommer valnämnden att köpa in iPads till förtroendevaldas förfogande, vilket motsvarar en engångskostnad på cirka 50 tkr. 55 Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten vad avser äldreomsorg, den kommunala hälso- och sjukvården, färdtjänst, riksfärdtjänst samt bostadsanpassningsbidrag. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdragen Helt I hög grad Vård och omsorg om äldre X Kommunal hälso- och sjukvård X Delvis I låg grad Inte alls Vård och omsorg om äldre Äldreomsorgen har utfört sitt uppdrag i hög grad under perioden men har förbättringsområden inom handläggning och kvalitetssäkring av vissa rutiner inom hälso- och sjukvård. Inom hemtjänsten har de totalt utförda hemtjänsttimmarna ökat med ca 3000 timmar i jämförelse med förra årets första kvartal, detta motsvarar ca 9 årsarbetare. Andel hemtjänsttimmar som utförs av privata LOV-företag har ökat från 1 procent till 4 procent. Horreds hemtjänst blev i mars utsedd till Sveriges bästa hemtjänst av kvällstidningen GT. På Ekås (äldreomsorgens vård- och omsorgsboende i Horred) har verksamheten utökats med två nya boendeplatser för att kunna verkställa ett beslut om parboende. Samtidigt har Kullabyn (vård- och omsorgsboende i Torestorp) minskat sin verksamhet med två boendeplatser vilket är en del i det omställningsarbete som pågått inom äldreomsorgen med att omvandla vård- och omsorgsplatser till trygghetslägenheter. Beläggningen på korttidsboendet har under våren varit högre än den för verksamheten beräknade optimala beläggningen. Vårdtyngden per brukare har dessutom varit högre än normalt under perioden. I slutet av april har dock beläggningen minskat något. Somatisk dagvård på Kinnaborg är en ny verksamhet som har startats upp i april. Verksamheten kring anhörigstöd och demensteam har fortsatt som planerat. Frivilligsamordnarna har startat motivations- och inspirationsträffar för frivilliga med fortbildning centrerad kring nya sätt att nå ut till och aktivera äldre. Vårdplaneringsteamet har tillsammans med Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) arbetat med att utveckla videovårdplanering i de möten där det är möjligt. Detta kan innebära positiva effekter på arbetsmiljön, effektivitet och miljöbelastning. 56 Kommunal hälso- och sjukvård Det är idag ca 1000 inskrivna brukare i kommunens hemsjukvård och 74 stycken tillsvidareanställda sjuksköterskor. Under våren har en Lex-Maria anmälan har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg rörande läkemedelshantering. Ytterligare en anmälan kommer att göras rörande en annan patient. I båda fallen har åtgärder vidtagits för att undvika att felen upprepas. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 38 700 11 600 20 446 55 987 56 787 -800 -332 279 -104 335 -112 972 -343 723 -343 723 0 Övriga kostnader -89 400 -28 800 -37 255 -115 164 -115 964 800 Nettokostnader -382 979 -121 535 -129 781 -402 900 -402 900 0 -32 893 -11 300 -11 705 -38 340 -39 340 1 000 -350 086 -110 235 -118 076 -364 560 -363 560 -1 000 -382 979 -121 535 -129 781 -402 900 -402 900 0 Intäkter Personalkostnader Fördelning på huvudverksamhet, netto Ledning, central adm, ledning, utbildning, projekt Äldreomsorg Nettokostnader Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år I jämförelse med föregående år måste organisationsförändringar vägas in varför jämförelser görs med en periodiserad budget för innevarande år och inte mellan åren. Äldreomsorgsnämnden visar ett resultat för perioden till och med april om 1,7 mnkr i överskott jämfört med budget. Avvikelsen avseende intäkter består till största delen av retroaktivt återsökt momsbidrag för färdtjänst och föreningsbidrag för åren 2011-2014. Vad gäller periodens personalkostnader är det ett underskott mot budget 1,5 mnkr. Fördelat mellan verksamheterna är det såväl hemtjänsten (-1,5 mnkr) som till vård och omsorgsboende (-1,1 mnkr) som större delen av underskottet kan härledas till. Hemsjukvård och administration visar ett sammanlagt överskott (+0,8 mnkr). Periodens överskott mot budget avseende övriga kostnader ligger främst på kostnader för förbrukningsmaterial, köpta tjänster och bostadsanpassning samt den för 2015 nytillkomna kostnaden för personligt förskrivna hjälpmedel. Samtidigt finns det ett underskott i perioden för köp av huvudverksamhet/privata utförare av hemtjänst och hemservice samt kostnader för färdtjänst. 57 Årsprognos Nämnden prognostiserar ingen avvikelse mot den totala budgetramen vid årets slut. Prognoserna för intäkterna är -0,8 mnkr jämför med budget. Därav +1,2 mnkr i retroaktivt återsökta momsbidrag samt -2,0 mnkr avgiftsreducering Ingen avvikelse mot budget för personalkostnaderna är beräknad. Ökande volymer inom hemtjänst och hög sjukfrånvaro samt osäkerhet kring arbetsgivaravgifter är grund för en försiktig bedömning. För övriga kostnader prognostiseras ett överskott mot budget med 0,8 mnkr. Detta är främst baserat på lägre kostnader för förbrukningsmaterial och hjälpmedelskostnader samt köpta tjänster. Samtidigt förväntas högre kostnader för färdtjänst, hemtjänst/service från privata utförare och ökade kostnader i samband med byte av larmsystem inom hemtjänsten. 58 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens uppgift är att enligt lagstiftningen i föräldrabalken och förmyndarskapsförordningen ha tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Denna tillsyn ska ge garanti mot rättsförluster för personer som inte själva kan ta hand om sin egendom och/eller sörja för sin person. Verksamhet Nämndens bedömning av uppdraget I hög grad Helt I låg grad Delvis Överförmyndarverksamhet Inte alls X Sedan årsskiftet har vissa arbetsuppgifter släpat efter på grund av minskad bemanning. Detta har inneburit vissa förseningar i arvodering till gode män för ensamkommande barn och ungdomar. Arbetet med att granska ställföreträdares årsredovisningar är i full gång. Ekonomi Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 703 118 -63 610 610 0 Personalkostnader -2 024 -631 -549 -1 912 -1 912 0 Övriga kostnader -1 235 -404 -424 -1 298 -1 298 0 Nettokostnader -2 556 -917 -1 036 -2 600 -2 600 0 Intäkter Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Uppbokade intäkter i bokslut 2014 har inte kommit än, vilket förklarar att utfallet för första tertialet 2015 är något högre än samma period 2014. Årsprognos Årsutfallet prognostiseras bli enligt budget. 59 Marks Bostads AB Marks Bostads AB äger ungefär 3 500 lägenheter i Mark och är den klart största hyresvärden i kommunen. Förutom lägenheter äger och förvaltar bolaget också fastigheter för äldreboenden, lokaler och bilplatser. Uppdraget är att bidra till en god tillgång på bostäder i Marks kommun. Verksamhet Styrelsens bedömning av uppdraget I hög grad Helt Bostadsförsörjning I låg grad Delvis Inte alls X Marks Bostads AB skall i snitt bygga 30 nya lägenheter per år från och med 2015, varav 20 i Kinna/Skene/Örby och 10 utanför dessa tätorter. Under året kommer målet att uppfyllas. Byggnation av 32 lägenheter på Grovaliden kommer att färdigställas under juni månad och 16 lägenheter utmed Malmsätersgatan kommer att färdigställas under december månad. Under april färdigställde tre lägenheter på Kullabyn i Torestorp och två lägenheter kommer att färdigställas i Fritsla, i tidigare Folktandvårdens lokaler, under juli månad. Totalt färdigställs 53 lägenheter under året. Renovering av 50–70-talslägenheterna för 2015 följer de uppsatta målen. Ombyggnation av 72 lägenheter på Muraregatan påbörjades förra året. Under året kommer totalt 63 lägenheter att renoveras. Fram till och med april har 741 lägenheter renoverats sedan projektet påbörjades. Ekonomi Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 233 497 76 647 80 769 242 351 241 183 1 168 -201 518 -63 858 -67 638 -212 865 -212 660 -205 31 979 12 789 13 131 29 486 28 523 963 Finansiella intäkter 202 106 45 150 180 -30 Finansiella kostnader -18 476 -6 000 -6 129 -20 085 -20 085 0 Resultat efter finansiella poster 13 705 6 895 7 047 9 551 8 618 933 101 678 0 0 131 000 131 000 0 0 0 0 0 0 0 67 000 0 0 60 000 70 000 10 000 Resultaträkning (belopp i tkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Investeringar och upplåning (tkr) Investeringar Amortering Nyupplåning 60 Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Resultatet för perioden uppgår efter finansiella poster till 7,0 mnkr. Resultatet är i paritet med motsvarande period föregående år (6,9 mnkr). Det är ett starkt resultat och vid en jämförelse med budget är det endast skötselkostnaderna som varit högre. Årsprognos Prognosen visar ett resultat på 9,6 mnkr vilket är 1,0 mnkr bättre än budget. Det är framförallt kostnaderna för uppvärmning som har reviderats ner och gett utrymme för ytterligare underhållsåtgärder. Även intäkterna förväntas bli högre bl. a. till följd av lägenhetsförsäljningar på Risma i Fritsla. Vid en jämförelse med föregående år visar prognosen ett resultat som är 4,1 mnkr lägre. Anledningen är framförallt högre avskrivningar och räntekostnader till följd av omfattande investeringar i ny- och ombyggnation. Prognosen visar att bolaget kommer att klara avkastningskravet på eget kapital med god marginal. Även soliditetskravet kommer att uppnås även om prognosen visar på en nedgång med 1,0 procent till 21,0 procent till följd av nyupplåning i samband med nybyggnation. Analys av investeringar och upplåningsbehov Planerade investeringar för byggnation prognostiseras till 131,0 mnkr och består till största delen av aktiveringar vid nybyggnation på Grovaliden och Malmsätersgatan i Kinna. Men investeringar sker även i samband med renoveringar på Muraren och Snickaren i Kinna och vid komponentbyten (takbyten, fönster m.m.). Till följd av nybyggnationen på Grovaliden och Malmsätersgatan bedömer vi oss ha ett upplåningsbehov på 60,0 mnkr under året. Nyckeltal Utfall 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Årets 7,2 % 5,5 % 4,4 % Fyraårssnitt 7,7 % 7,7 % 7,4 % Krav 5,0 % 5,0 % 5,0 % Utfall 22,0 21,0 21,0 Krav 20,0 20,0 20,0 Budgetavvikel se Avkastning eget kapital Soliditet (%) Prognosen visar att bolaget kommer att klara avkastningskravet på eget kapital med god marginal. Även soliditetskravet kommer att uppnås även om prognosen visar på en nedgång med 1,0 procent till 21,0 procent till följd av nyupplåning i samband med nybyggnation. 61 Marks Fastighets AB Marks Fastighets AB äger lokaler för industri och service som privata företag kan hyra in sig i. Företaget medverkar till att lösa lokalbehov när den privata fastighetsmarknaden för lokaler inte kan tillgodose behoven. Bolaget ska genom uthyrning främja sysselsättning och tillväxt i kommunen. Verksamhet Styrelsens bedömning av uppdraget I hög grad Helt Lokalförsörjning för industri och serviceföretag I låg grad Delvis Inte alls X Utifrån inkomna förfrågningar har Marks Fastighets AB kunnat uppfylla efterfrågat lokalbehov. Kommunstyrelsen har beslutat att Marks kommun skall skriva ett hyreskontrakt med Marks Fastighets AB om förhyrning av ca 130 kontorsplatser i Rydal. Kommunfullmäktige har också fattat beslut om utökad borgensram för Marks Fastighets AB. Ombyggnationen av Hajom 12:4 i Skene skog var färdigställd för inflyttning i februari. Hafa Bathroom Group AB har fortsatt hyra 7 087 m2 och Malwa International AB hyr 1 769 m². Kvar för uthyrning i fastigheten är 537 m². I Hyssnafastigheten Lockö 1:37 har Kapten Krok hyrt in sig på 293 m² från och med 1 mars. Never Mind har utökat sin förhyrning från 170 till 255 m² från och med samma datum. Ett nytt hyresavtal är tecknat med Svenska slottsmässor om att de kommer att hyra stora delar av de tomma lokalerna i Rydal för en mässa den 4–8 november. Ekonomi Resultaträkning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse Intäkter 9 850 3 110 3 120 9 383 9 341 42 Kostnader -7 502,6 -2 459 -2466 -8053 -8 053 0 Rörelseresultat 2 347,4 651 654 1 330 1 288 42 Finansiella intäkter 30 3 1 3 10 -7 Finansiella kostnader -1 031,6 -350 -338 -1 071 -1 078 7 Resultat efter finansiella poster 1 345,8 304 317 262 220 42 0 0 0 2 000 3 000 1 000 744 60 60 744 744 0 Investeringar och upplåning (tkr) Investeringar Amortering 62 Resultaträkning (belopp i tkr) Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 0 0 0 0 0 0 Nyupplåning Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Utfallet för perioden är på ungefär samma nivå som föregående år. Det är heller inte någon större avvikelse mellan prognos och budget. I fastigheten i Lockö, Hyssna, har anpassningsåtgärder gjorts för Kapten Krok under slutet av 2014 och under 2015. Beloppet uppgår till totalt 0,5 mnkr och är redovisat under pågående arbete, det ingår alltså inte i resultatet för perioden. På samma sätt redovisas anpassningsåtgärder i Hajom från slutet av 2014 och under 2015, som gäller Hafa Bathroom Group AB och Malwa International AB. Beloppet uppgår till 2,2 mnkr och är alltså redovisat under pågående arbete. Årsprognos Prognosen är ett resultat i linje med budget. Investeringarna är lägre i prognosen än i budget. Vid arbetet med budget gjordes bedömningen att projekten i Lockö och Hajom sammanlagt förväntades uppgå till 3 mnkr, hela beloppet som investering. Under arbetets genomförande har det dels visat sig att en del av kostnaderna redovisas som underhåll, dels har kostnaderna blivit totalt sett lägre än budgeterat. Utfall 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Årets 6,9 % 1,3 % 1,2 % Fyraårssnitt -32,9 % -31,2 % -31,3 % 35,2 % 35,3 % 38,5 % Nyckeltal Avkastning eget kapital Krav Soliditet (%) Utfall Krav 63 Budgetavvikelse Mark Kraftvärme AB Mark Kraftvärme AB producerar miljövänlig värme och el i fjärrvärmeverket i Skene. Genom ledningar förs den ut till anslutna kunder i tätorterna Kinna, Skene och Örby. I Fritsla finns en panncentral som levererar värme till fastigheter på orten. Bolaget har också i uppdrag att bygga ut fjärrvärmenätet och på sikt öka elproduktionen av fossilfri el. Verksamhet Styrelsens bedömning av uppdragen Helt Produktion och försäljning av värme och ånga X I hög grad Produktion och försäljning av el I låg grad Delvis Inte alls X Bolaget har producerat och sålt fjärrvärme och ånga utifrån kundernas behov utan några leveransproblem. Bolaget har producerat och sålt el utifrån behovet av värmeproduktionen, undantaget några stopp på grund av haverier med cirka en veckas produktionsbortfall av el. Ekonomi Utfall 2014 Utfall 30/4 2014 Utfall 30/4 2015 Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse 74 437 31 163 31 179 81 325 77 380 3 945 Kostnader -64 373 -24 412 -25 808 -72 500 -67 415 -5 085 Rörelseresultat 10 064 6 751 5 371 8 825 9 965 -1 140 Finansiella intäkter 22 4 4 200 0 200 Finansiella kostnader -7 992 -2 699 -2 610 -8 275 -8 175 -100 Resultat efter finansiella poster 2 094 4 056 2 765 750 1 790 -1 040 4 648 0 0 36 000 3 000 -33 000 Amortering 30 000 0 45 000 95 000 95 000 0 Nyupplåning 30 000 0 45 000 95 000 95 000 0 Resultaträkning (belopp i tkr) Intäkter Investeringar och upplåning (tkr) Investeringar 64 Redovisning januari-april jämfört med samma period föregående år Resultatet, för fjärrvärmeverksamheten, efter första tertialet 2015 hamnar på ett plusresultat om 3,1 mnkr och detta är 1,7 mnkr sämre än budget. Fjärrvärmeintäkterna har kommit upp till 92 procent av budget och har varit 28,4 mnkr vilket är 4 procent mer jämfört med intäkterna för samma period 2014. Det fortsatt milda vädret har inneburit att försäljningen av fjärrvärme, ånga och el har varit 49,9 GWH eller 88 procent jämfört med budget och 3 procent mer jämfört med 2014, då försäljningen uppgick till 48,3 GWh. Tertialets graddagar har varit 89 procent av normalårsgraddagarna som kan jämföras med samma period 2014 då graddagarna endast var 80 procent. Elintäkterna har endast kommit upp till 58 procent av budget och till 69 procent i jämförelse med 2014. Detta beror på fortsatt låga elpriser och låga värden på elcertifikat. Bränslekostnaderna har varit 85 procent jämfört med budget och detta beror på den lägre försäljningen. Bränslekostnaderna har ökat med 2 procent i jämförelse med samma period 2014. Övriga externa kostnader och tjänster ligger 19 procent högre än budget och 18 procent högre än för aktuell period 2014. Detta beror till största delen på oförutsedda reparations- och underhållskostnader på pannor. Tas kostnaderna för byggnation av kundcentraler med har kostnaden varit 15 procent högre än årets budget och 2 procent lägre än för 2014 och denna minskning beror på färre antal nya kundanläggningar. Personalkostnaderna har varit 6 procent högre än budget och 11 procent högre än 2014. Från och med februari 2015 finns en nyanställd fjärrvärmeprojektör. Avskrivningskostnaderna följer budgeten i stort sett och är 2 procent högre än för samma period 2014. Räntekostnaderna är något lägre än budget och 3 procent lägre jämfört med 2014. Investeringarna för fjärrvärmeverksamheten kommer att uppgå till 13,5 mnkr och avser till stor del sammankopplingen av fjärrvärmenäten från Kinna till Fritsla som har pågått sedan 2014 och har färdigställts under 2015. Dessutom ingår även en ombyggnad av kontor- och sammanträdesrum på Assbergsverket samt fjärrvärmeförtätningar. Bolagets uppdrag att utveckla och förvalta kommunens stadsnät för elektronisk fiberkommunikation är fortfarande inte klart gällande det ekonomiska övertagandet från Marks kommun. Denna nya bredbandsverksamhet inom bolaget är benämnd Marknet. Resultatet för Marknet efter årets första tertial har hamnat på ett underskott om 0,4 mnkr. Intäkterna om 0,4 mnkr består av aktiverat arbete för egen räkning samt 65 utfört arbete åt Marks kommun. Kostnaderna om 0,8 mnkr består till största delen av personalkostnader. Årets investeringar i bredbandsverksamheten, Marknet, beräknas uppgå till 22,5 mnkr som består av en komplett serverhall för kärnan i vår nya verksamhet. Dessutom beräknas utbyggnaden av fibernät åt Marks Bostads AB:s bostadsområden Snickaren i Kinna, Assbergs- och Hedboområdet i Skene samt vid Ängs- och Fältvägen i Örby vara klart under sommaren. Därefter är planerna att fortsätta fibernätutbyggnaden från Industrigatan i Skene fram till Snickarens bostadsområde i Kinna och till ytterligare bostadsområden inom centralorten. Årsprognos Den nya årsprognosen 2015 pekar på ett positivt resultat om 0,75 mnkr vilket är 1 mnkr sämre än budget och detta beror på ett beräknat utfall för fjärrvärmeverksamheten och årets planerade satsning av bredbandsverksamheten. Nyckeltal Utfall 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Årets 5,2% 1,8% 4,1% Fyraårssnitt -0,7% 1,8% 2,4% Krav 3% 3% 3% Utfall 28 26,5% 29,6% Krav 20 20% 20% Avkastning eget kapital Soliditet (%) 66 Budgetavvikelse Budget 2015 efter revidering av respektive bolagsstyrelse Budget 2015 efter revidering av respektive bolagsstyrelse Innehållsförteckning: Spinnerskankoncernen - Resultatbudget, investeringar, upplåning och nyckeltal per bolag: - Spinnerskankoncernen - Spinnerskan i Mark AB - Marks Bostads AB - Mark Kraftvärme AB - Marks Fastighets AB Kommunkoncernen - Resultatbudget - Kassaflödesbudget - Balansbudget 1 Budget 2015 efter revidering av respektive bolagsstyrelse Spinnerskankoncernen Resultatbudget, investeringar och upplåning Belopp i miljoner kronor (mnkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Investeringar och lån (mnkr) Investeringar Lån Budget 2015 beslutad av KF 2014-12-15 297,7 -261,7 36,0 -31,7 4,3 Budget 2015 efter revidering av bolagen 303,7 -267,8 35,9 -31,7 4,2 129,4 1 043,6 137,0 1 105,5 Förändring 6,01 6,1 -0,1 0,0 -0,1 7,6 61,9 Spinnerskan i Mark AB Resultatbudget, nyckeltal och upplåning Belopp i miljoner kronor (mnkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Soliditet Enligt budget Krav Lån till Marks kommun (mnkr) 1 Budget 2015 beslutad av KF 2014-12-15 2,0 -3,0 -1,0 -3,1 -4,1 Budget 2015 efter revidering av bolagen 2,0 -3,0 -1,0 -3,1 -4,1 14,2% - 14,5% - 0,3% 200,4 200,4 0,0 Förändring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Plustecken betyder ökning av intäkter respektive kostnader Minustecken betyder minskning av intäkter respektive kostnader 2 Budget 2015 efter revidering av respektive bolagsstyrelse Marks Bostads AB Resultatbudget, nyckeltal, investeringar och upplåning Budget 2015 beslutad av KF 2014-12-15 233,2 -204,0 29,2 -19,7 9,5 Belopp i miljoner kronor (mnkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Direktavkastning på totalt kapital Budget 2015 efter revidering av bolagen 241,2 -212,7 28,5 -19,9 8,6 Förändring 7,9 8,7 -0,7 0,2 -0,9 1 Årets budget Krav 5,1% 5,0% 1 Kommunfullmäktige beslutade 2015-03-26 att avkastningskravet gällande Marks Bostads AB ställs i form av direktavkastning på totalt kapital. Kravet för 2015 fastställdes till 5% . Tidigare avkastningskrav var ställt i form av avkastning på eget kapital. Soliditet Enligt budget Krav Investeringar och lån (mnkr) Investeringar Lån 22,2% 20,0% 21,0% 20,0% -1,2% 0,0% 123,4 667,0 131,0 657,0 7,6 -10,0 Mark Kraftvärme AB Resultatbudget, nyckeltal, investeringar och upplåning Belopp i miljoner kronor (mnkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Avkastning eget kapital Årets budget 4-års snitt Krav Soliditet Enligt budget Krav Investeringar och lån (mnkr) Investeringar Lån Budget 2015 beslutad av KF 2014-12-15 78,0 -68,6 9,4 -7,9 1,5 Budget 2015 efter revidering av bolagen 77,4 -67,4 10,0 -8,2 1,8 3,7% 1,4% 3,0% 4,1% 2,4% 3,0% 0,4% 1,0% 0,0% 29,9% 20,0% 29,6% 20,0% -0,3% 0,0% 3,0 210,0 3,0 215,0 0,0 5,0 Förändring -0,6 -1,2 0,6 0,3 0,3 3 Budget 2015 efter revidering av respektive bolagsstyrelse Marks Fastighets AB Resultaträkning, nyckeltal, investeringar och upplåning Belopp i miljoner kronor (mnkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Soliditet Enligt budget Krav Investeringar och lån (mnkr) Investeringar Lån Budget 2015 beslutad av KF 2014-12-15 9,5 -8,4 1,1 -1,0 0,1 Budget 2015 efter revidering av bolagen 9,3 -8,1 1,2 -1,0 0,2 40,0% - 38,5% - -1,5% - 3,0 33,1 3,0 33,1 0,0 0,0 Förändring -0,2 -0,3 0,1 0,0 0,1 Kommunkoncernen Resultatbudget Belopp i miljoner kronor (mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämning Finansiella intäkter Budget 2015 efter revidering av bolagen 619,0 -2 358,5 -1 739,5 1 344,5 441,5 1,4 Finansiella kostnader -27,4 Resultat före skatt 20,5 Uppskjuten skatt Årets resultat -1,9 18,6 4 Budget 2015 efter revidering av respektive bolagsstyrelse Kommunkoncernen Kassaflödesbudget Belopp i miljoner kronor (mnkr) Budget 2015 efter revidering av bolagen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Förändring av eget kapital (årets resultat) 18,6 Justeringsposter: Avskrivningar Avsättningar för pensioner 106,6 -3,4 Avsättning för avfallsdeponier mm Ianspråktagna avsättningar för avfallsdeponier Övriga ej likviditetspåverkande poster -6,3 1,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 116,9 Förändring av rörelsekapital Ökn (-)/minskn (+) av förråd o varulager Ökn (-)/minskn (+) av exploateringsomr Ökn (-)/minskn (+) av kortfristiga fordringar Ökn (+)/minskn (-) av kortfristiga skulder Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten 0,4 6,5 -29,3 -1,5 -23,9 93,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Nettoförändring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -260,5 4,1 -256,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nettoförändring av långfristiga skulder (förutbetalda vaanslutningsavgifter och lån) 71,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 71,3 Årets kassaflöde -92,1 Likvida medel vid årets början 439,1 Likvida medel vid periodens/årets slut 347,0 5 Budget 2015 efter revidering av respektive bolagsstyrelse Kommunkoncernen Balansbudget Belopp i miljoner kronor (mnkr) Budget 2015 efter revidering av bolagen Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar S:a materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar S:a anläggningstillgångar 2 039,0 124,8 15,5 2 179,3 18,9 2 198,2 Omsättningstillgångar Förråd 8,0 Exploateringsområden 5,8 Fordringar 158,7 Kassa och bank, korta placeringar 347,0 S:a omsättningstillgångar Summa tillgångar 519,5 2 717,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets förändring enligt resultatbudgeten Eget kapital vid periodens/årets slut 1 334,0 18,6 1 352,6 Avsättningar Avsättning för pensioner+löneskatt Avsättning för deponier mm 37,7 0,0 Övriga avsättningar 14,5 Summa avsättningar 52,2 Skulder Långfristiga skulder 929,3 Kortfristiga skulder 383,6 Summa skulder 1 312,9 Summa avsättningar och skulder 1 365,1 S:a eget kapital, avsättningar och skulder 2 717,7 6
© Copyright 2025