Sammanställning av myndigheternas och kommunernas
Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Länsstyrelsen Norrbottens län 971 86 Luleå Telefon 010-225 50 00 Utgiven av: Vattenmyndigheterna i samverkan Ansvarigt distrikt: Bottenhavets vattendistrikt Författare: Jean Esselström, Felix Everbrand, Malin Naess, Malin Andersson, Björn Lagerdahl Layout: Carina Nanker Foto framsida: Töllstorps vattenkvarn © Tomas Magnusson Kartbilder: Mathias Cramér Upplaga: Endast digital utgåva Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 871 86 Härnösand 721 86 Västerås Telefon 0611-34 90 00 Telefon 021-19 50 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se Länsstyrelsen Kalmar län 391 86 Kalmar Telefon 010-223 80 00 Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Telefon 010-224 40 00 Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Sammanfattning Sveriges fem vattendelegationer beslutade i december 2009 om Åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av myndigheter och kommuner inom sina respektive ansvarsområden. Den första åtgärden i Åtgärdsprogrammet säger att myndigheter och kommuner varje år ska rapportera föregående års genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna. Sammanställningen ska underlätta för läsaren att skapa sig en övergripande bild av hur långt myndigheter och kommuner har kommit i åtgärdsarbetet. Sammanställningen resumerar 2014 års åtgärdsarbete och jämför utvecklingen sedan 2013. I likhet med rapporteringen för 2010, 2011, 2012 och 2013 läggs de fullständiga svaren från myndigheterna upp på vattenmyndigheternas webbplats, www.vattenmyndigheterna.se. I sammanställningen redovisas svaren från berörda nationella myndigheter, alla länsstyrelser och för de 256 av landets 290 kommuner som rapporterat. För länsstyrelserna och kommunerna har goda exempel lyfts fram i syfte att öka kunskap och sprida framgångsrika modeller för hur åtgärdsarbete kan bedrivas. Slutsatser Återrapporteringen från nationella myndigheter visar att 7 åtgärder är färdigställda och 19 åtgärder är pågående. Alla myndighetsåtgärder har påbörjats. Även om en åtgärd anges vara påbörjad kan den vara långt ifrån slutförd. Ett sådant exempel är Jordbruksverkets åtgärd 16, där åtgärden att utveckla föreskrifter och andra styrmedel ännu inte kommit igång i tillräcklig omfattning. Under 2015 beräknas ytterligare 2 åtgärder kunna slutföras. De 17 åtgärder som inte slutförs upptas troligen i kommande åtgärdsprogram i reviderad eller vidareutvecklad form. Orsaken är i många fall att åtgärden är kontinuerlig, exempelvis rådgivning inom jordbruket. I en del fall anges bristande ekonomiska resurser eller avsaknad av tid för samarbete vara orsaker till att åtgärden inte kommer att slutföras under innevarande förvaltningscykel. Framgångsrika myndighetssamarbeten utgår ofta från gemensamma projektinsatser, ett exempel på detta är arbetet inom projektet ReMiBar –fria vandringsvägar i vattendrag. Samordning mellan myndigheter ger resultat i form av bättre planeringsunderlag för att tydligöra lokala åtgärdsbehov. Återrapporteringen från länsstyrelserna visar inga större förändringar i åtgärdstakten men däremot tydliggörs åtgärdsarbetet i många exempel och beskrivningar. Åtgärdsarbetet bedöms i helhet som pågående, samtliga åtgärder riktade till länsstyrelserna kräver kontinuerligt arbete och behöver vidareutvecklas i kommande vattenförvaltningscykel. I 2014 års återrapportering har 256 av landets 290 kommuner svarat, och ingår i sammanställningen. Antalet kommuner som rapporterar har ökat varje år under vattenförvaltningscykeln vilket i sig visar på ett ökat arbete kring vattenfrågorna. Det märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Åtgärd 34, om inrättande av vattenskyddsområden, är ett sådant exempel där 77 kommuner svarar att arbete med att inrätta vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter har påbörjats. I jämförelse med föregående år är det ytterligare 15 kommuner som svarat att kommunen har vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för alla dricksvattentäkter. Ett nära samarbete mellan kommuner och länsstyrelserna är av största vikt för åtgärdernas genomförande. Inför framtagande av nästa åtgärdsprogram har exempelvis vattenmyndigheten i Bottenhavet samverkat med 144 tjänstemän och politiker från 39 kommuner i distriktet. 3 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................3 Slutsatser ..............................................................................................................3 Innehåll .................................................................................................................4 De centrala myndigheternas rapportering .............................................................5 Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ....................5 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) ........................................................ 10 Trafikverket ..................................................................................................... 13 Boverket .......................................................................................................... 15 Jordbruksverket .............................................................................................. 16 Kammarkollegiet ............................................................................................. 20 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ..................................... 21 Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ......................................................................... 22 Skogsstyrelsen.................................................................................................. 23 Livsmedelsverket (SLV) ................................................................................... 25 Statistiska Centralbyrån (SCB) ........................................................................ 26 Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) ............................... 27 Länsstyrelsernas rapportering ............................................................................. 30 Åtgärd 28 ......................................................................................................... 30 Åtgärd 29 ......................................................................................................... 33 Åtgärd 30 ......................................................................................................... 34 Åtgärd 31 ......................................................................................................... 36 Åtgärd 15 ......................................................................................................... 37 Åtgärd 17 ......................................................................................................... 38 Åtgärd 20 ......................................................................................................... 39 Kommunernas återrapportering .......................................................................... 40 Åtgärd 32 ......................................................................................................... 41 Åtgärd 33 ......................................................................................................... 42 Åtgärd 34 ......................................................................................................... 43 Åtgärd 35 ......................................................................................................... 44 Åtgärd 36 ......................................................................................................... 45 Åtgärd 37 ......................................................................................................... 46 Åtgärd 38 – Gäller endast kustkommuner i Södra Östersjön och Västerhavet.. 47 4 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 De centrala myndigheternas redovisning Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) I samband med bildandet av HaV 1 juli 2011 övergick vissa ansvarsområden från Naturvårdsverket och Fiskeriverket till Hav. HaV är sedan bildandet ansvariga för åtgärderna 3, 4 och 7. Åtgärd 2 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående. Föreskrifter har varit ute på remiss och ska fastställas under 2015 och myndigheten deltar löpnade i prövningar av avloppsreningsverk. Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk utgår i första hand från att implementera avloppsdirektivet och reglera utsläppskontrollen på avloppsreningsverken på ett så bra sätt som möjligt. Naturvårdsverkets föreskriftsrätt medger inte att Naturvårdsverket kan meddela hårdare krav än direktivets minimikrav. Länsstyrelserna har haft möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång. Naturvårdsverket deltar i prövningar av större avloppsreningsverk med en belastning på över 10 000 person ekvivalenter, mestadels genom skriftliga yttranden till tillståndsprövande instans. I sina yttranden beaktar Naturvårdsverket aktuella miljökvalitetsnormer när de föreslår vilka krav som ska gälla för avloppsreningsverken. Detta arbete sker löpande och avstämningar görs med berörd länsstyrelse. Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. HaV bedömde i december 2014 att åtgärden är färdigställd. En kombination av styrmedel som kan öka åtgärdstakten för små avlopp redovisades av HaV i september 2013 som svar på regeringsuppdraget Enskilda avlopp. Uppdraget utfördes i samråd med Boverket och slutrapporteringen innehåller förslag på föreskrifter, ekonomiska styrmedel och åtgärder för en effektiv tillsyn. Naturvårdsverket och två länsstyrelser fanns representerade i en referensgrupp i arbetet. Ärendet är fortfarande under beredning hos miljödepartementet. En vägledning för VA-planering är färdig och publicerad och en vägledning för tillsyn av små avloppsanläggningar kommer att bli klar under våren 2015. HaV kommer under 2015 att sprida vägledningsmaterial för effektiv tillsyn vid sex regionala träffar. HaV:s utlysning av projektmedel för projekt som kan underlätta tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar resulterade i att elva projekt fick dela på 4,8 miljoner kronor under 2014. En ny utlysning av projektmedel kommer att göras under 2015. 5 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten) Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bedömde åtgärden i december 2014 som pågående. I juni 2014 fick HaV ett regeringsuppdrag att analysera och föreslå hur verksamhetsutövares egenkontroll av vattenrecipienter bättre kan samordnas med regional och nationell miljöövervakning. Regeringsuppdraget redovisas 31 mars 2015. Samordningen ska bidra till uppföljningen av de vattenanknutna miljömålen och rapporteringen enligt relevanta EU-direktiv. I regeringsuppdraget kommer förutsättningarna för att genomföra de åtgärder som föreslås i Vattenmyndighetens åtgärd 4 att belysas och en handlingsplan för fortsatt arbete tas fram. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 31 mars 2015. HaV har anslutit sig till Naturvårdsverkets initiativ att skapa en valideringstjänst som utför kontroller på levererade data innan dessa passerar till datavärd. För att öka möjligheten att jämföra olika datamängder sätter Naturvårdsverket och HaV upp ett nationellt stationsregister med unika identifierare. En utvecklingsmöjlighet HaV ser är att ge datavärdarna i uppdrag att utveckla webbtjänster så att Vattenmyndigheterna kan bygga verksamhetsstödjande system direkt mot datavärdarna för exempelvis parameterklassningar. Åtgärden finansieras genom HaV:s förvaltningsanslag och ramanslaget för miljöövervakning. 6 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 5 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status. Naturvårdsverket(NV) rapporterar åtgärden som pågående. Arbetet med att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag om förekomst av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen sker fortlöpnade. Nya och mindre kända ämnen screenas kontinuerligt och vissa av de prioriterade och särskilda förorenade ämnena ingår i den löpnade nationella miljöövervakningen. Nedan några exempel på projekt som genomförts under 2014: • • • • • Ett projekt kring riksmodellering av växtskyddsmedel för ytvatten med MACROSE har delfinansierats av NV och redovisas i rapport från Länsstyrelsen i Skåne. Ett liknande projekt (som ovan) avseende risker för påverkan på grundvatten kommer att slutrapporteras av Kompetens Centrum för Kemiska Bekämpningsmedel (SLU) under början av 2015. Ett projekt avseende omräkningsfaktorer för högfluorerande ämnen mellan olika vävnader i fisk har avslutats. Projektet har genomförts för att bättre kunna nyttja resultat från den löpnade miljöövervakningen vid klassificering av kemisk status. Motsvarande projekt (som ovan) avseende omräkningsfaktorer för metaller kommer att slutrapporteras under början av 2015. Screeningen av nya ämnen, samt de tre läkemedel som hamnat på det reviderade prioämnesdirektivets första bevakningslista har avslutats och rapporterades från Sweco till NV under 2014. Utöver detta har flera screeningar påbörjats under året. Se vidare i Naturvårdsverkets fullständiga redovisning till Vattenmyndigheterna. När det gäller förbättrat kunskapsunderlag om de prioriterade ämnenas miljöeffekter deltar NV i arbetsgruppen om kemisk status inom EU. Under året har arbetet med att ta fram den första bevakningslistan för prioämnesdirektivet samt arbetet med revideringen av listan påbörjats. När det gäller arbetet med förbättrat kunskapsunderlag för särskilda förorenande ämnens effekt på ekologisk status har NV under 2014 deltagit i HaV:s arbete med att revidera föreskriften om klassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten. Under 2014 har NV deltagit i EU-arbetsgrupper som bl.a. tagit fram vägledning för hur prioriterade och särskilda förorenande ämnen ska övervakas och bedömas, tagit fram vägledning avseende implementering av miljökvalitetsnormer för biota samt deltagit i ett projekt med att ta fram vägledning avseende biotillgänglighetsmodeller för metaller. Eftersom ansvaret för övervakning i vattenmiljö är delad mellan NV och HaV krävs ett nära samarbete mellan de två myndigheterna. Samverkan sker även med Kemikalieinspektionen, SGU, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna. 7 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 6 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen. Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående. Arbetet har i stora delar varit vilande då Naturvårdsverket (NV) väntar på närmare direktiv från Havs- och vattenmyndigheten. Eftersom det är HaV som kommer att stå för den huvudsakliga drifts- och förvaltningskostnaden för både insamling av data och utökade vattenrelaterade datavärdskap kan inte NV driva frågan. Istället har Naturvårdsverket fortsatt utvecklingen av en fristående och gemensam valideringstjänst för miljödata samt ett gemensamt stationsregister för alla övervakningsstationer i Sverige. För båda tjänsterna finns prototyper framtagna som har testats. Stationsregistret har under 2014 varit föremål för en remissrunda till verksamma inom vattenförvaltningen och till berörda datavärdar. Remissvaren var överlag positiva. Naturvårdsverket har även arbetat med en tredje viktig tjänst inom miljödatasamverkan – ett register över alla kemiska parameternamn mm. Den totala listan består av drygt 3000 namn. Dessa ska göras åtkomliga via en webbtjänst via standardgränssnitt för såväl maskiner som människor. Enligt NV:s och datavärdarnas bedömning är dessa tre tjänster några av de viktigaste webbtjänsterna för att åstadkomma en stabil dataförsörjning inom Sverige oavsett datatyp eller kvalitetsfaktor. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten samverkar vid denna utveckling. Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bedömde åtgärden i december 2014 som genomförd. HaV har fortsatt med kvalitetsförbättringar under 2014 och framhåller att det i nuläget saknas ett tillförlitligt underlag för att bedöma nykalkning i landet. Även om ambitionen begränsas till att omfatta potentiellt försurade vattenförekomster skulle kostnaden bli orimlig för att ta fram ett sådant underlag. HaV anser istället att insatser för att verifiera försurningspåverkan och därefter bedöma behovet av nykalkning bör prioriteras till sådana vatten där kalkningen är viktig för att gynna hotade arter eller stammar. Genom att HaV granskar länsstyrelsernas åtgärdsplaner, kommunicerar resultaten och ger förbättringsförslag åstadkommer HaV en nationell styrning mot mer ändamålsenlig och effektiv kalkning. Under kommande vattenförvaltningscykel kommer fokus fortsatt ligga på åtgärder för kvalitetsförbättringar av pågående kalkningar och anpassning till rådande försurningssituation. Det kommer också att bli aktuellt att uppdatera den nationella planen för kalkning av sjöar och vattendrag. 8 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 8 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående. Naturvårdsverket har under 2014 arbetat fram en nationell plan med prioriteringsgrunder för att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden. Arbetet med att efterbehandla förorenade områden sker kontinuerligt och har en rad olika prioriteringsgrunder. Den viktigaste prioriteringsgrunden för att bevilja bidrag är om ett förorenat område kan orsaka negativa hälsoeffekter, både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Sedan beaktas en rad olika miljöaspekter, likaså här på kort sikt och lång sikt. Om ett förorenat område riskerar att förorena en vattenförekomst är det en prioriteringsgrund som Naturvårdsverket tar i beaktande. Utöver förstärkning av tillsyn och tillsynsvägledning på länsstyrelserna fördelar Naturvårdsverket även sedan 2009 medel till särskilda tillsynsprojekt. Under 2014 fördelades medel till drygt 30 projekt. Många av projekten för 2014 utgörs liksom tidigare år av olika typer av tillsynsvägledning vilket är ett tecken på att detta är en del av arbetet som annars inte hade genomförts eller hade genomförts i väsentligt mindre utsträckning. Några exempel på projekt som kan ha stor påverkan på vattenförekomster ses nedan. • • Kommuner i Uppsala, Stockholm, Södermanland, Västerås, Örebro samt Gotlands län inbjuds årligen till träffar som syftar till kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och vägledning vad gäller förorenade områden. Under 2014 lyftes bland annat brandövningsplatser och perfluorerade ämnen (PFOS mfl.) samt bekämpningsmedel vid plantskolor för de 132 deltagarna. Utbildningen riktar sig till 81 kommuner vilket innebär att denna insats når en stor del av landets kommuner samtidigt. I Norrbottens och Västerbottens län pågår projekt som rör nedlagda gruvors påverkan på recipienter. I det ena fallet undersöks om det fortfarande finns ett oacceptabelt läckage av metaller från tidigare åtgärdade gruvor och i det andra fallet utvecklas ett GIS-baserat handläggarstöd för att underlätta möjligheten till en övergripande bild av hur ett gruvområde påverkar en recipient. Under 2015 kommer man utöver att slutföra dessa projekt att i Västerbotten driva ett projekt om tillsynen inför och vid efterbehandling av gruvor. Sedan tidigare finns även ett aktivt nätverk för efterbehandling av gruvor som startades upp av bland annat Dalarnas län inom ramen för ett tidigare tillsynsprojekt. Naturvårdverket har under året tagit 40 beslut om medel för åtgärder, 31 nya saneringar och 9 fördyrade saneringar. Exempel på pågående åtgärdsobjekt med direkt vattenanknytning är Oskarshamns hamn (Kalmar län), Kagghamra-Sjöbergs varv (Stockholms län) och Klippans läderfabrik (Skåne län). 9 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Åtgärd 9 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. SGU bedömde att åtgärden i december 2014 var genomförd. Under 2014 togs ett kartunderlag fram för att bedöma åkermarkens textur vid SLU. Detta underlag kan tillsammans med annan information användas i modellering för fosforerosion från åkermark. I det fortsatta arbetet där SLU:s metodik för att ta fram detaljerade kartor av matjordens lerhalt används, bedömer SGU att högupplösta lerhaltskartor kan tas fram för all jordbruksmark i Sverige. Denna information kan i sin tur användas för frågeställningar kring ex kalkningsbehov och att identifiera platser med risk för fosforerosion. Det ger även bättre förutsättningar för att bedöma risk för läckage av kväve och bekämpningsmedel från jordbruksmark. Resultaten av SGU:s undersökningar av sura sulfatjordar har nu utvärderats och kommer att presenteras under våren 2015. Under 2015 kommer SGU även att vara medsökande till två interregprojekt tillsammans med länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten. Projekten är treåriga, beräknas starta under 2015 och syftar till att ta fram åtgärderför att minska negativa effekter som sura sulfatjordar har på vissa kustnära vatten. Åtgärden har finansierats genom SGU:s anslag och till viss del av Jordbruksverket. Åtgärd 10 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. SGU bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Åtgärden anknyter till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU. I kartläggningen ingår även att avgränsa grundvattenmagasinens tillrinningsområden. Detta har nu gjorts genom fältkartering för 10 % av landets grundvattenförekomster. SGU har utvecklat metoder och rutiner för att generera tillrinningsområden och kontaktzoner mot akvatiska och terrestra ekosystem i GIS-miljö. I och med detta kan information ges om vattenbalans mellan grund- och ytvatten vid de grundvattenberoende akvatiska ekosystemen. Ett sådant underlag finns hos Vattenmyndigheten. Under 2015 har ett projekt för att identifiera grundvattenkemiska påverkansfaktorer på terrestra och akvatiska naturtyper färdigställts och slutrapporterats. Deltagande har varit Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Havs och Vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket. I den fördjupade utvärderingen för miljömålsarbetet som ska redovisas under 2015 föreslår SGU bland annat framtagande av bedömningsgrunder för grundvattenberoende ekosystem. Detta arbete behöver utvecklas tillsammans med övriga expertmyndigheter i kommande vattenförvaltningscykel. 10 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärden har finansierats med medel för kartläggning av grundvatten, miljömålsarbetet och vattenförvaltningen. Åtgärd 11 Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster. SGU bedömde i december 2014 åtgärden som pågående/delvis genomförd. SGU betraktar åtgärden som bestående av tre delar: a) Insamling av information om allmänna vattenverk/vattentäkter med kommunal huvudman Insamling av analysdata görs på frivillig basis och det är svårt för SGU att ställa krav på leveranser. Samtliga laboratorier som SGU har kontakt med levererar årligen. Drygt 30 nya allmänna vattenverk lades in under 2014. SGU anser att det vore en stor vinst för tidsåtgång och säkerhet i kopplingen mellan provdata och provtagningsplats att införa ett system för provplats-ID. Åtgärden pågår. b) Insamling av information om större enskilda vattenanläggningar med privat ansvar I databasen vattentäktsarkivet finns ca 700 större anläggningar registrerade från ca 100 kommuner. SGU föreslår att vid uppföljning av kommunernas åtgärdsarbete bör man se över möjligheten att information som lämnas till Vattenmyndigheten som omfattar uppgifter i vattentäktsarkivet, hämtas direkt ur vattentäktsarkivet. SGU vill också understryka behovet av att verka för att få igenom en lagreglerad råvattenkontroll för att säkerställa kvaliteten på analyser. När det gäller ett system för att lagra och tillhandahålla information om större enskilda vattentäkter är åtgärden genomförd. När det gäller insamling av ytterligare anläggningar saknas resurser och denna del av åtgärden betraktas som pågående. c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster Åtgärden pågår. Se även svar under åtgärd 10. SGU ser ett behov av förtydligande vad vattentäktsinformationen används till och hur kommunerna kan dra nytta av den. SGU vill även påminna om att vattenmyndigheterna har möjlighet att begära information från kommunerna enligt 3 kap 3 § i vattenförvaltningsförordningen. För arbetet med åtgärden har medel från stöd till vattenmyndigheterna, medel från Livsmedelsverket, medel från SGU:s ramanslag och medel från SGU:s särskilda kvalitetshöjande insats använts. Åtgärd 12 Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. SGU bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Åtgärden berör gemensamma frågeställningar under åtgärd 10. SGU har under 2013 tagit arbetet med grundvattenberoende ekosystem ett steg vidare. Under 2014 har SGU tagit fram underlag som identifierar ekosystem ur Natura2000-nätverket som, på grund av 11 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 antropogent betingade grundvatteneffekter, identifierats som hotade. Det som återstår är att göra en genomgång av skadliga ämnen inklusive halter och vattenbalanser. Ett nära samarbete med Vattenmyndigheterna och HaV blir nödvändigt för att ta fram och revidera bedömningsgrunder för yt- och grundvattnets kemiska och för ytvattnets ekologiska status. SGU kommer att jobba vidare med kunskapsuppbyggnad och omvärldsanalys kring grundvattenberoende ekosystem även under 2015. För mer information om åtgärden, se även svar under åtgärd 10. 12 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Trafikverket Banverket och Vägverket blev 1 april 2010 sammanslagna till myndigheten Trafikverket. Åtgärderna 13 och 27 övergick därmed till Trafikverket. Åtgärd 13 Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Se svar under åtgärd 27 nedan. Åtgärd 27 Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. Trafikverkets genomförande av åtgärd 13 och 27 var vid slutet av 2014 pågående. Under 2014 har Trafikverket har arbetat med kartläggning av vandringshinder. Alla kontaktpunkter eller trummor kommer inte ha identifierats till 2015 varför Trafikverket inte kan svara sammantaget på hur många konfliktpunkter som finns. Trafikverket har under 2014 utfört 29 åtgärder mot vandringshinder för fisk och 54 åtgärder mot vandringshinder för utter vid väg och järnväg. Under vår- sommar 2014, avslutades ”projektet Nationell IT-lösning för miljödata Miljöwebb landskap” och systemet lämnades över till förvaltningen. Miljöwebben lanserades internt för miljöspecialister under höst – vinter 2014. Förvaltningen har arbetat fram riktlinjer som beskriver ansvarsfördelning för ajourhållning av data som finns i miljöwebben, stöddokument för hantering av IT frågor, behörighetsfrågor, definitionslista på attribut basfakta, definitionslista på attribut loggboken samt instruktion för systemet (hur systemet fungerar helt praktiskt). Denna dokumentation är fastställd. Arbetet med att ta fram inventeringsmetodik har påbörjats för vissa företeelser, bl.a. artrika miljöer. Detta arbete sker i den funktionella gruppen för natur-/kulturmiljöfrågor inom Trafikverket. Inventeringsmanualer som beskriver metodiken kring inventeringar av företeelser i fält. Övrig kartläggning som översvämningskänsliga trafikövergångar vid vattendrag har inte samordnats med kartläggningsarbetet av vandringshinder under 2014. Under 2014 har det skett en aktiv dialog mellan flera trafikverksregioner och övriga regionala aktörer och myndigheter. Exempelvis i Region Nord sker samverkan inom Remibar-projektet. Trafikverket i Nord har även deltagit i referensgrupp till Bottenvikens vattendistrikt. Region Stockholm har medverkat i arbetet med restaurering av ett våtmarksområde i Värmdö. I samband med restaureringen har åtgärder för vattenlevande djur genomförts bl a en utterhylla. Utbildning med avseende på åtgärdsbehov för vandringshinder för projektledare inom väg- och järnvägsunderhåll har genomförts under 2014. I Region Väst informeras 13 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 entreprenörerna c:a 4 ggr/år om insatser inom bl a trumläggning. I Region Nord planeras interna och externa utbildningsinsatser inom projektet Remibar. Kunskapshöjande information för intern personal har ägt rum. Under 2014 deltog 238 personer i Trafikverkets miljöutbildning för projektledare inom väg- och järnvägsunderhåll. Trafikverket har även verkat för eller anordnat utbildningar/seminarier för övriga vägoch banhållare, till exempel inom projektet Remibar i Region Nord har medverkan skett vid ett antal konferenser i syfte att sprida kunskap t ex utbildning och exkursion (Sävarådagen). Trafikverket har arbetat med översyn och revidering av rutin för olyckshantering vid olycka med miljöfarligt ämne på järnväg/väg gällande el- och trafiksäkerhetsrelaterade olyckor. Möjligheten att revidera den med tanke på hantering av föroreningar varit begränsad. Det pågår även en diskussion med Trafikförsäkringsföreningen om ansvar för vägolyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inte bidragit till arbetet. Trafikverket deltar bl a i det Nationella nätverket för dricksvatten som administreras av Livsmedelsverket och i referensgruppen i Dricksvattenutredningen. Internationellt medverkar Trafikverket i samarbetet inom CEDR (Confrence of European Directors of Roads), framför allt inom området TG 15, Water Quality, som handlar om yt- och grundvattenskydd av vägar. Trafikverket har inte arbetat kartläggning med skydd av yt- och grundvatten med avseende på saltinträngning i vattenskyddsområden under 2014. Ett mätprogram avseende skydd av yt- och grundvatten som syftar att kontrollera vissa osäkerheter i kunskapen om spridning och nedbrytning av herbicider har startat. Egenkontrollen är bredare och mätprogrammet är endast en del i det. Trafikverket arbetar med skydd av yt- och grundvatten vid vattenförekomster med risk för olyckor med utsläpp som följd i enlighet med den metodik som utvecklats. Arbetet med att utveckla/revidera dokumentet Yt-och grundvattenskydd har fortsatt under 2014. Arbetet är nu inne i en slutfas som beräknas vara klart under 2015. Riskbedömningar har genomförts även under 2014 och för de högst prioriterade konfliktsträckorna mellan väg och grundvattenförekomster har arbetet med åtgärdsvalsstudier påbörjats. Parallellt med arbetet med åtgärdsvalsstudier så har Trafikverket under 2014 genomfört fysiska skyddsåtgärder bl a har ett antal avsättningsmagasin byggts i projektet Norra länken i Stockholm. Inom ramen för samverkan som sker inom bland annat det Nationella nätverket för dricksvatten, där Livsmedelsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ingår, har Trafikverket fortsatt redogjort för sitt arbetssätt och sin metodik. 14 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Boverket Åtgärd 14 Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Boverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Under 2014 har Boverkets interna Vattennätverk bidragit till att samordna Boverkets synpunkter och deltagande inom utredningar såsom dricksvattenutredningen och miljömålsberedningens utredning om hållbar användning av mark och vatten. Sakområden som behandlats under 2014 är bland annat: dricksvatten, dagvatten, enskilda avlopp, havsplanering, havsmiljöförvaltningen, vattenförvaltningen, material i kontakt med dricksvatten, klimatanpassning samt översvämningar. Boverket har i sitt deltagande i dricksvattennätverket under 2014 drivit frågor som berör hur dricksvatten beaktas i den kommunala och regionala planeringen, bygglov och byggande, däribland frågor som relaterar till material i kontakt med dricksvatten. En bra hänsyn till dricksvattenförekomster i den kommunala planeringen bidrar till målen inom vattenförvaltningen. Under 2014 har Boverket arbetat med att ta fram en vägledning för hur dagvatten kan hanteras genom Plan- och Bygglagen i detaljplaner. Flera möten och diskussioner hållits med Svenskt Vatten. Boverket har även deltagit som föreläsare vid Svenskt Vattens arrangemang om dagvattenhantering. Boverket medverkar även i en referensgrupp till ett projekt finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten där skriften ”Planera vatten och avlopp” ska uppdateras. Boverket följer kommunernas arbete med vattenfrågor inom tillämpningen av PBL och upplever en ökad efterfrågan på vägledning inom vattenområdet. Boverket bevakar kontinuerligt den rättspraxis som utvecklas vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten och klimatanpassning. Boverket har för 2015 ett regeringsuppdrag att tillsammans med HaV se över relationen mellan prövningsförfarandena enlig PBL och Miljöbalken avseende inrättande m.m. av små avlopp. 15 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Jordbruksverket Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Jordbruksverket bedriver, sedan ett antal år, rådgivning inom ramen för Greppa Näringen. Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller tillförseln av fosfor, kväve och rester av bekämpningsmedel. Rådgivningen berör även åtgärder gällande klimatpåverkan av växthusgaser. Under 2014 har rådgivningsaktiviteten varit något lägre än åren 2012 och 2013, med sammanlagt 3807 gårdsbesök. Finansieringen från Landsbygdsprogrammet har varit osäker under året med sena besked om tilldelning av medel. Under hösten har de fyra nordligaste länen integrerats med Greppa Näringens verksamhet och viss rådgivning har påbörjats i dessa län (startbesök). Under 2014 har ett arbete pågått för att förnya beräkningsprogrammet STANK som innefattar beräkningar av stallgödsels mängd och innehåll av näringsämnen och utlakning av kväve. Programmet planeras att bli lanserat i juni 2015. En stor del av de personer som arbetar med Greppa Näringen centralt på Jordbruksverket har varit upptagna av detta utvecklingsarbete vilket lett till att färre fortbildningskurser för rådgivare anordnats än de två föregående åren. Även oklarhet om inriktning på det kommande Landsbygdsprogrammet har gjort att satsningen framåt varit något avvaktande. Flera av de kurser som har genomförts har varit inriktade på klimatfrågan och behovsanpassad utfodring. Samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Under 2014 har länen inom Greppa Näringen organiserats i fem samverkansregioner. Tanken är att regionerna ska ge en mer enhetlig verksamhet med bland annat samordnad upphandling av rådgivning från externa rådgivningsaktörer. Tanken är även att man i regionerna ska kunna diskutera hur rådgivningen kan prioriteras bättre till utpekade vattenförekomster enligt ramdirektivet för vatten. I samband med omorganisationen har även Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län inkluderats i Greppa Näringen och de har bildat en egen region (Nord). Förutsättningarna och behovet av miljörådgivning skiljer sig från de jordbruksintensiva slättbygderna i södra Sverige och till att börja med fokuserar länsstyrelserna efter samråd med LRF och rådgivningsaktörerna på rådgivning kring vall, bete, utfodring och djurhållningens klimatpåverkan. Behov av bättre kartläggning av lokala problem med vattenkvalitet med hänsyn till övergödning har dock framkommit och diskussion pågår om hur kartläggningen kan effektiviseras. Länsstyrelserna ordnade, vid sidan av den enskilda rådgivningen, även gruppträffar kombinerat med enskilda besök kring utpekade vattenförekomster i grupper om ca 8 lantbrukare. I Skåne, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län, registrerades under året 307 deltagare på 39 träffar, i ca 25 vattendragsgrupper. Flest rådgivningar har utförts i de jordbruksintensiva länen Skåne, Västra Götaland, Östergötland, Hallands och Uppsala län. I de fem län där rådgivning påbörjades under 2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och 16 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Gävleborgs län utfördes totalt 438 gårdsbesök, vilket är en ökning, med 110 jämfört med året innan. 5% växtnäringsbalanser 5% 11% gödsling precisionsodling 32% mark, dränering, växtf. växtskydd vall o bete 14% 5% 6% 10% klimat, energi Stallmiljö 9% Utfodring våtmark 3% Individuell rådgivning i Greppa Näringen 2014 uppdelat på sakområden, totalt 3087 besök. Jämfört med 2013 har rådgivningsbesöken om dränering och växtskydd ökat något medan rådgivningen om vall och bete och våtmarker minskat, men fördelningen av de olika besöken har varit tämligen lika de båda åren. För närvarande finns 8688 rådgivningsmedlemmar registrerade som aktiva i databasen. Av dessa har 451 medlemmar tillkommit det senaste året. En genomgång av förteckningen över rådgivningsmedlemmar har gjorts inför planeringen av verksamheten i det nya Landsbygdsprogrammet. Vid denna genomgång har endast medlemmar som lämnat in en SAM-ansökan 2014 och som fått rådgivning de senaste fyra åren räknats med och då blir antalet ca 7500. 1680 medlemmar har enbart anmält sig för våtmarksrådgivning, 179 endast vattenskyddsområde och 1521 endast IT-tjänster. Totalt antal medlemmar alla kategorier är således 12068. Flest nya medlemmar har tillkommit i Skåne, Uppsala, Kalmar och Norrbottens län. Totalt tillkom 53 i kategorin endast våtmark och 31 till ”endast vattenskydd”. I medlemskategorin -endast IT, tillkom 74 stycken under året. Total nettoökning alla kategorier var 927 stycken. Greppa Näringen är beroende av anslag från EU:s landsbygdsprogram och eftersom det fortfarande saknas besked om hur mycket som kommer att beviljas, så finns det oklarheter inför genomförandet av Greppa Näringen 2015. Jordbruksverket uppskattar att åtgärdens status i slutet av år 2015 som både pågående och färdigställd för olika delar av åtgärden. 17 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 16 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Denna bedömning grundar sig på att Jordbruksverket tagit fram underlag för styrmedel genom projektet ”Styrmedel för bättre vattenkvalitet” och det tekniska underlaget för landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket prioriterade att åtgärd 16 i huvudsak skulle genomföras genom åtgärder i landsbygdsprogrammet. Eftersom det nya landsbygdsprogrammet inte var beslutat under 2013 och det var oklart vilka åtgärder som skulle komma med i landsbygdsprogrammet kunde inte åtgärd 16 anses vara färdigställd. Regeringen beslutade om landsbygdsprogrammet under 2014 och det behandlas nu av EU-kommissionen. Några nya ersättningsformer för att förbättra vattenkvaliteten kunde därför inte påbörjas under 2014. I det kommande programmet kommer det att finnas åtgärder som syftar till att förbättra vattenkvaliteten. Några av dessa ska enligt planerna öppna för anslutning under 2015 och några under 2016. Under 2015 kommer det troligen att vara möjligt att söka ersättning för anläggning och restaurering av våtmarker och dammar och andra miljöinvesteringar som förbättrar vattenkvaliteten. Från 2016 ska det vara möjligt att söka ersättning för anläggning av tvåstegsdiken och reglerbar dränering. Jordbruksverket har under 2014 färdigställt en översyn av de nitratkänsliga områdena enligt nitratdirektivet. Resultatet av översynen ledde till att regeringen underrättade EUkommissionen om att det kommer att ske en viss utvidgning av de nitratkänsliga områdena i Sverige. De nitratkänsliga områdena uppgår till ca 1,9 miljoner hektar åkermark, vilket motsvarar 75 % av den totala åkermarksarealen. De åtgärder som följer av att ett område är nitratkänsligt är så kallade grundläggande åtgärder som ska ingå i åtgärdsprogrammen enligt vattendirektivet. Jordbruksverket har under 2014 bistått Havs- och vattenmyndigheten med tolkning av vad som kan anses vara grundläggande åtgärder enligt nitratdirektivet. Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har under 2014 tillsammans drivit ett projekt som syftar till att ta fram underlag för att kunna väga miljöeffekter till följd av åtgärder, som innebär att åkermarkens brukande försvåras eller förhindras, mot värdet av att kunna bruka jordbruksmarken (baserat på miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap). Hittills har projektet varit avgränsat till åtgärder med betydelse för hydromorfologi/ fysisk påverkan. Arbetet med åtgärd 16 finansieras genom Jordbruksverkets förvaltningsanslag. Jordbruksverket uppskattar att åtgärdens status i slutet av år 2015 som både pågående och färdigställd för olika delar av åtgärden. 18 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående, men till vissa delar färdigställd. Det gäller föreskriften och allmänna råd om integrerat växtskydd och behörighetsutbildningen. Jordbruksverket har fortsatt arbetet med att genomföra direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Under 2014 har man beslutat om föreskrifter för behörighet att använda växtskyddsmedel och integrerat växtskydd. Detta innebär bland annat att behörighetsutbildningarna har två inriktningar, inomhus och utomhus, för att bättre anpassa kursplan och innehåll efter deltagarnas produktion. Integrerat växtskydd har införts som en del i behörighetsutbildningar och rådgivning samt i tillsynsvägledningen för kommuninspektörer. Ett särskilt projekt för att utbilda kommuninspektörer i integrerat växtskydd har planerats och förberetts men huvuddelen av arbetet sker under 2015. Arbetet med föreskrifter för funktionstest av sprutor och dokumentationskrav har fortskridit. Handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel har under 2014 granskats av EU och Jordbruksverket har deltagit i EU:s arbetsgruppsmöten om direktivet. Planen beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av växtskyddsmedel för människors hälsa och miljö. Jordbruksverket har också haft möten med de övriga myndigheter som är involverade i handlingsplanen angående uppföljning och utvärdering av de åtgärder som nämns i handlingsplanen. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket deltar i arbetet med att införliva direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och i arbetet med handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel. Samverkan med länsstyrelserna sker främst via Greppa Näringen men Jordbruksverket har också tät dialog med länsstyrelserna angående behörighetsutbildningarna. År 2014 var ett speciellt år för Landsbygdsprogrammet eftersom det tidigare programmet avslutades 2013 och det nya ännu inte fanns på plats. Det gick dock att förlänga åtaganden om miljöersättningar till ekologisk produktion under 2014. Finansieringen av växtskyddscentralerna och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning sker via landsbygdsprogrammet. Utöver det finansieras vissa åtgärder via Jordbruksverkets regleringsbrev t.ex. försöks- och utvecklingsverksamhet. Antalet vattenförekomster med status sämre än god är litet så utifrån den nuvarande klassificeringen är finansieringen tillräcklig. Troligtvis underskattas behovet vilket gör att det är omöjligt att göra en komplett bedömning. Generellt kan sägas att det saknas tillräcklig finansiering av tillämpad forskning och forskningskompetens inom vissa delar för att jobba långsiktigt med en hållbar produktion ur växtskyddssynpunkt. Jordbruksverket uppskattar att åtgärdens status i slutet av år 2015 som pågående, men vissa delar är färdigställda. Det gäller föreskriften och allmänna råd om integrerat växtskydd och behörighetsutbildningen. 19 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Kammarkollegiet Åtgärd 18 Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential. Åtgärd 18 har färdigställts. I oktober 2013 slutredovisade Kammarkollegiet åtgärd 18 genom skrivelsen Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. Under 2014 har Kammarkollegiet hållit föredrag om implementeringen av strategin vid Havs- och vattenmyndighetens samverkansmöten i Göteborg, Luleå, Härnösand, Kalmar och Västerås. Vidare har kollegiet deltagit och hållit föredrag om implementeringen av strategin vid flera utbildningstillfällen och seminarium. Under 2014 har Kammarkollegiet i ett antal pågående tillståndsmål i mark- och miljödomstolarna samverkat med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och berörd länsstyrelse. Vidare har ett antal yttranden skrivits där länsstyrelser och kommuner har efterfrågat särskild vägledning om äldre avgörandens omfattning m.m. Kammarkollegiets bedömning är att länsstyrelsernas tillsynsarbete behöver utvecklas och bli mer fokuserat på att inhämta underlag (egenkontroll, naturvärdesinventeringar, uppgifter om hur tillstånden efterföljs etc.) för att myndigheten ska vara väl förberedd med underlag för pågående och kommande tillståndsprövningar. I huvudsak är kollegiet av uppfattningen att mer egeninitierad tillsyn med inriktning på att få fram underlag för bedömning av återkallelser eller omprövningar behöver ske. Vidare behöver samarbetet mellan enheter inom områdesskydd och tillsyn förstärkas. Länsstyrelserna har hittills fokuserat på att förelägga de verksamheter som inte har tillstånd t.ex. urminnes hävd. Detta har resulterat i tillståndsprövning eller föreläggande om utrivning. Förfarandet är i enlighet med strategin. 20 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Åtgärd 19 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har arbetat med åtgärden sedan 2009 genom att ta fram en handbok. I slutet av 2013 skickades ett utkast av handboken på remiss till Naturvårdsverket, Havs och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning(SGU), Trafikverket samt länsstyrelserna. Efter ett möte med Vattenmyndigheterna den 9 september 2014 avbröts framtagandet av handboken på grund av oklarheter av det ursprungliga uppdraget. MSB kommer dock under våren 2015 att sammanställa och revidera handboken efter inkomna remissvar. MSB och Vattenmyndigheterna för pågående samtal om åtgärdens genomförande och utvecklande av handbokens innehåll. Därefter avser MSB att tillsammans med Kustbevakningen, vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten definiera vad en eventuellt reviderad åtgärd i Åtgärdsprogram 2015-2021 omfattar. Delar av den tidigare handboken kan då vara en utgångspunkt för fortsatt arbete. Det finns ett behov av kringinformation för att underlätta undersökande övervakning ex. om jordarternas genomströmningsförmåga vid ett olycksområde. Under 2014 har MSB på grund av resursbrist både hos MSB och SGU inte gått vidare med denna fråga. MSB har ingen avsikt att informera och utbilda exempelvis SOS-alarm, räddningstjänsten, kommunerna och länsstyrelserna om undersökande övervakning, enligt det ursprungliga uppdraget i åtgärd 19, utan avser att avvakta nästa åtgärdsprogram. Genomförandet av åtgärden har under 2014 finansierats via ordinarie förvaltningsanslag. Inga övriga kostnader har uppstått under 2014. MSB anser att finansiering bör följa med uppdraget. 21 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Åtgärd 20 är pågående och utförs stegvis i regionala projekt. I första hand görs en byråmässig inventering av kulturmiljöer och lämningar vid vatten utifrån befintliga registrerade kulturlämningar och bebyggelse, bland annat med uppgifter från bebyggelseregistret, och fornminnesregistret. Enligt Riksantikvariets sammanställning i december 2014 har tre länsstyrelser inte påbörjat någon inventering nio har pågående arbete med inventering och nio har färdigställt inventeringen. Det är framförallt Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt har kommit långt med den byråmässiga inventeringen. I övriga vattendistrikt kvarstår mer arbete. Olika metoder har använts med olika tyngdpunkt på byrå- eller fältmässiga inventeringar. Riksantikvarieämbetet gör bedömningen att åtgärd 20 inte kommer att vara genomförda hos alla länsstyrelser i december 2015. Under 2014 har Riksantikvarieämbetet inte arbetat med nationell vägledning för det regionala arbetet hos länsstyrelserna med att värdera och prioritera bevarandevärda miljöer. Det finns en stor variation av medelförbrukningen vid olika länsstyrelser för kunskapsunderlag gällande vattenanknutna kulturmiljöer. Jönköpings län och Västra Götalands län har använt över 600 000 kr vardera medan Jämtlands län endast förbrukat något över 20 000 kr. Sammanlagt har ca 4 miljoner kr förbrukats av 15 länsstyrelser under 2014. Riksantikvariet anser att det uppstår oklarheter i genomförande av åtgärdsprogrammet eftersom det inte åtföljts av tydliga regeringsuppdrag till myndigheterna. Hösten 2014 deltog Riksantikvarieämbetet i ett möte arrangerat av Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt om arbetsformer för planering och projektering av åtgärder i vattendrag. Mötet tog bland annat upp vikten av att inkludera antikvarisk kompetens i samband med detaljprojektering av åtgärder i vatten. 22 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Skogsstyrelsen Åtgärd 21 Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås. Skogsstyrelsen arbetar med åtgärd 21 indelat i nio aktiviteter under namnet Vattenförvaltningen i skogen. Av dessa nio bedöms sex som helt avklarade, två som delvis avklarade och en som pågående. Samtliga planerade aktiviteter under åtgärd 21 har därmed påbörjats och majoriteten har slutförts. Åtgärd 21 bedöms inte vara genomförd i sin helhet i december 2015. De delaktiviteter som Skogsstyrelsen själv råder över bedöms dock bli slutförda enligt plan. De ännu inte slutförda delaktiviteterna pågår i olika omfattning och Skogsstyrelsen får fortsätta samverka med andra myndigheter för att komma framåt i frågorna. Under 2014 har stödmedel för genomförande av vattenrelaterade natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås) beviljats för ca 1,9 Mkr. Under 2014 utbetalades ca 1,6 Mkr för genomförande av 102 åtgärder, en del av dessa åtgärder har beviljats tidigare år men genomförts under 2014. Vilket är en minskning från 2013 då 137 åtgärder genomfördes. Skogsstyrelsen har under 2014 arbetat med kompetenshöjande aktiviteter såsom enskild rådgivning och skogsträffar inom kompetensutvecklingsprojektet ”Klimatanpassat Skogsbruk och vatten”. Syftet har varit att öka förståelsen för skogslandskapets vattenmiljöer och vikten av god hänsyn vid alla skogliga åtgärder. Under året har projektet nått 384 personer på enskild rådgivning och 1685 personer har deltagit i skogsträffar. Skogsstyrelsen har inrättat biotopskydd och tecknat naturvårdsavtal med markägare på skogsmark med koppling till vattenmiljöer. Under 2014 tecknades 10 avtal för biotopsskyddsområden vilket är en halvering från 2013. Antalet är dock representativt för genomsnittet de senaste fem åren på 12 avtal per år. Under 2014 tecknades 12 naturvårdsavtal vilket är en halvering sedan 2013 då 23 avtal ingicks. Naturvårdsavtalen har minskat i såväl antal som areal under de senaste fem åren. Skogsstyrelsens nya tekniska plattform för planproduktion heter pcSKOG proffs. Skogsstyrelsens nya planläggare genomför en obligatorisk grundutbildning avseende målklassning och naturvärdesbedömning. Den utbildningen innehåller övningsmoment kring vatten och vattenkvalitet kopplat till beståndsavgränsning och val av målklass (PG, PF, NS eller NO). Under 2014 har ca 1500 avverkningar inventerats avseende miljöhänsyn. Resultat som sammanställts 2014 (uppföljningar till och med 2013) visar bland annat på en mycket svag positiv trend i hänsynstagandet när det gäller vattenanknutna hänsynskrävande biotoper. Nuläget innebär att ca 2 av 3 vattenanknutna hänsynskrävande biotoperna är utan negativ påverkan vid föryngringsavverkning. Resterande tredjedel utsätts för negativ påverkan. Under de senaste 10 åren syns ingen skillnad mellan olika landsdelar. För skyddszoner mot vatten är situationen likande den för vattenanknutna hänsynskrävande biotoper. Tidigare skillnader mellan landsdelar har jämnats ut och en svag positiv trend går att utläsa. I dagsläget bedöms funktionella skyddszoner lämnas i ca 70 % av fallen. 23 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Antalet avverkningar där körning över vattendrag har skett har minskat över tiden enligt hänsynsuppföljningen. Enligt resultaten 2013 korsades vattendrag vid var 5:e avverkning (24 %). Detta är nästan en halvering mot början av 2000-talet då körning över vattendrag förekom på 43 % av avverkningarna. Andelen körning över vattendrag med ingen påverkan har enligt hänsynsuppföljningen varierat lite över tiden. Andelen med stor påverkan har ökat till 17 %. Det motsvarar ca 2200 passager (beräknat på 55000 avverkningar per år) över vattendrag där stor påverkan bedöms ha skett på vattendraget. Så även om mängden överfarter har minskat över tiden minskar inte skadorna i samband med de överfarter som ändå görs. Noterbart är också att den senaste resultatsammanställningen (2014) visar på en ökning av antalet överfarter igen. 24 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Livsmedelsverket (SLV) Åtgärd 22 Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m3/dygn eller försörjer fler än 50 personer. Livsmedelsverket rapporterade att åtgärden var pågående i december 2014. Livsmedelsverket bedömer att åtgärden kommer att vara slutförd i december 2015. Under 2014 har Livsmedelsverket arbetat med att ta fram riskhanteringsåtgärder och nationella hälsomål i form av acceptabel risk för Cryptosporidium i dricksvatten. En kommande regeländring ska innehålla krav på att dricksvattenproducenten karaktäriserar sitt råvatten samt undersöker förekomsten av fekala indikatorer och utifrån resultatet eventuellt analysera Cryptosporidium i råvattnet. De nya reglerna kommer att innebära tydligare krav på provtagningsfrekvens och analys av råvatten som är avsett att efter beredning användas som dricksvatten. I förordning (EG) nr 852/2004, artikel 8, anges att nationella riktlinjer för god hygienpraxis ska utarbetas och spridas av livsmedelsbranschen samt att medlemsstaterna ska uppmuntra utarbetandet av dessa riktlinjer. Det finns en möjlighet att godkänna, publicera och anmäla till Kommissionen att det finns nationella branschriktlinjer för råvattenkontroll och krav på råvattenkvalitet. Nationella branschriktlinjer är branschens egen beskrivning av hur företagen kan göra för att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. Nationella branschriktlinjer utgör även ett stöd för kontrollmyndigheterna när de i kontrollen kan hänvisa till hur branschen anser att reglerna kan tillämpas. Arbetsgången är att branschorganisationen kontaktar Livsmedelsverket och ger förslag på nationell branschriktlinje. Därefter granskar Livsmedelsverket innehållet så att det inte står i strid med gällande livsmedelslagstiftning. Om riktlinjerna uppfyller kraven kommer de nationella branschriktlinjerna att publiceras på Livsmedelsverkets webbplats och rapporteras till Kommissionen. Under 2014 har Livsmedelsverket genomfört revisioner i syfte att granska och utvärdera om kontrollmyndigheterna uppfyller kraven i lagstiftningen. Revisionerna är vägledande i kommunernas arbete med dricksvattenanläggningar. Vägledning till dricksvattenföreskrifterna reviderades och fastställdes i december 2014. Den ersätter den gamla versionen från 2006. Vägledning ska ge stöd i tillämpning av lagstiftningen så att syftet med lagstiftningen uppnås. Avsikten med vägledningen är att beskriva innehållet i dricksvattenföreskrifterna samt ge exempel som anknyter till dem. Vägledningen innehåller dessutom ytterligare information jämfört med föreskrifterna, med syfte att öka förståelsen för föreskrifternas krav. Den riktar sig till producenter, tillhandahållare och användare av dricksvatten samt till kontrollmyndigheter och laboratorier. Enligt vägledningen är det viktigt att råvattnet har så bra kvalitet som möjligt. Bra råvattenkvalitet gör det lättare att producera ett bra dricksvatten genom att beredningen i vattenverket kan göras enkel. Det är viktigt att, bland annat genom en noggrann faroanalys, skaffa sig kunskap om föroreningskällor i råvattentäkten och tillrinningsområdet och kontinuerligt arbeta för att avlägsna eller minimera utsläppen från dessa. Det är bättre att motverka en förorening av vattentäkten än att införa en beredningsmetod med syfte att ta bort föroreningen. 25 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Kunskap om variationer i råvattnets mikrobiologiska och kemiska kvalitet på kort och lång sikt är en förutsättning för att kunna utforma beredningen i vattenverket, liksom för styrning av beredningsprocesserna. Det är speciellt viktigt att kartlägga de sämsta förhållandena i råvattnet och att se till att beredningen klarar dessa. Beredningen utformas så att det är möjligt att leverera ett fullgott dricksvatten under förhållanden med sämsta råvattenkvalitet och maximal förbrukning. Därför bör trender i råvattenkvaliteten övervakas. Den 21 augusti 2014 anordnade Livsmedelsverket ett seminarium om råvatten och olika myndigheters roller och behov av råvattendata för kontroll eller miljöövervakning. Syftet var att få en gemensam bild av läget samt att komma vidare i arbetet med råvattenkontroll för dricksvatten-beredning enligt livsmedelslagstiftningen respektive miljöövervakning av yt- och grundvatten inom vattenförvaltningsområdet. På mötet medverkade representanter från Dricksvattenutredningen, Folkhälsomyndigheten, Havsoch vattenmyndigheten, Sveriges Geologiska undersökning, Sveriges Kommuner och Landsting, Sydvatten/Svenskt Vatten, Vattenmyndigheterna och Vatten och Miljöbyrån. Statistiska Centralbyrån (SCB) Åtgärd 23 Statistiska centralbyrån behöver tillhandahålla samhällsekonomisk statistik på avrinningsområdesnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. Under 2013 levererade SCB den beställda statistiken samt en omvärldsbevakning för de fem vattendistrikten. Detta levererades både i form av tabeller med data och i form av en rapport ”Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012”. Resultatet har använts i beskrivande texter av distriktens förutsättningar i förslaget till Förvaltningsplan 2015-2021 som är på samråd under perioden 1 nov 2014 till 30 april 2015. Materialet har även varit en viktig referens för den konsekvensanalys som tagits fram till förslaget till Åtgärdsprogram 2015-2021. Nedan följer Statistiska Centralbyråns rapportering avseende gödselmedelsundersökningen. Statistiska centralbyrån rapporterade för 2013 om försöken att få en permanent finansiering för en utökad gödselmedelsundersökning. Denna ingick i SCB:s budgetunderlag för 2015-2017. Trots förankring hos Miljö- och Landsbygdsdepartementen beviljades inga ny medel. Under hösten 2014 gavs besked om att området inte heller är prioriterat inför framtiden, varför inget nytt äskande görs för 2016-2018. Under 2014 har arbetet med gödselmedelsundersökningen genomförts enligt plan. Statistiskt meddelande för gödselmedelsundersökningen 2013 publicerades 26 juni 2014. Data har leverarats till SLU på uppdrag av SMED. Data från gödselmedelsundersökningen 2013 används som indata till utlakningsberäkningarna som just nu görs av SLU till PLC6. Under hösten 2014 påbörjades planeringen inför gödselmedelsundersökningen 2015. Anslaget för statistikområdet gödselmedel och kalk, där gödselmedelsundersökningen utgör den största delen, har legat på samma nivå under väldigt lång tid. Det innebär att SCB i takt med ökade kostnader för framförallt insamlingsdelen, under 2015 står inför valet att antingen försämra den regionala upplösningen eller att genomföra undersökningen mer sällan. För att undvika en sådan försämring skulle ett alternativ 26 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 kunna vara att undersökningen genomförs som tidigare med tillskott av extern finansiering. Någon sådan finns inte i dagsläget. Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) Åtgärd 24 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. En viktig insats från SMHI under 2014 har varit att stödja statusklassificeringen av ytvattenförekomster i land och kust. SMHI fick stort ansvar för att stödja den nya klassificeringen av hydrologisk regim som utarbetats i föreskrifterna (HVMFS 2013:19), och beräknade ett antal parametrar i klassificeringen. En utbildning arrangerades även för andra myndigheter för att förklara hur underlaget beräknats och bör användas. Exempel på olika aktiviteter och projekt som genomförts under 2014: - Observationer. Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen och SMHI har under det gångna året samverkat inom Sjölyftet, ett försök att ge arbetslösa i sysselsättningsfasen en meningsfull arbetsuppgift. SMHI har bidragit med själva arbetsuppgifterna, vägledning och insamling av mätdata. Uppgiften i fält har varit att välj en eller flera sjöar, bestäm en referenspunkt någonstans utefter strandlinjen, mät höjdskillnaden mellan referenspunkt och sjöns vattenyta, och avsluta med att rapportera mätdata i ett webbformulär. – Svenskt vattenarkiv (SVAR). Sedan 2013 arbetar Lantmäteriet och SMHI med att kartlägga svenska vattendrag och sjöar i ett projekt, där också Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Havs- och vattenmyndigheten och Vinnova är med och delfinansierar. Hydrografi i Nätverk har målet att skapa kartobjekt för ytvatten och flödesnätverk i skala 1:10 000 för hela Sverige. En bättre geografisk beskrivning och en sammanhållen struktur ökar möjligheterna att göra korrekta miljöbedömningar och hitta effektiva miljöåtgärder, exempelvis när det gäller övergödning, översvämningar och spridning av farliga ämnen i vattensystemet. Under 2014 har 14 huvudavrinningsområden i södra Sverige kartlagts, och under kommande år arbetar SMHI sig allt längre norrut. Den nationella kartläggningen ska vara klar 2017. – Övergödning och Fysisk påverkan. Förbättrade modeller för sjöar, vattendrag och kustzon. Inom vattenförvaltningen har underlagen för att bedöma miljötillståndet förbättrats under 2014. En ny version av den hydrologiska modellen (S-HYPE) har driftsatts i Vattenwebb. Modellen har samma geografiska indelning som tidigare men har fått förbättrade indata och kalibrering. Bland annat innehåller den nya versionen näringsämnesbelastning från enskilda avlopp som sammanställts av Vattenmyndigheterna med högre rumslig upplösning än tidigare, vilket ger en förbättrad källfördelning på lokal skala. – Miljögifter. NET: Hydrologiskt beräkningssystem för godtyckliga ämnen. Listan över ämnen som anses farliga för miljö och hälsa blir successivt längre och det finns ett växande behov i miljöarbetet att förstå hur olika ämnen transporteras med vatten och sprids i landskapet. SMHIs forskningsavdelning har därför utvecklat ett beräkningssystem för godtyckliga ämnen (NET) som inledningsvis testats med kväve, fosfor och kol med goda resultat. – Vattenwebb. HydroNu: Visualisering av vattenflöden nytt stöd i miljöarbetet. HydroNu har redan fått stor användning inom miljöövervakningen, där t.ex. planeringen av vattenprovtagning kan förbättras med aktuell flödesinformation. Viss provtagning bör 27 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 undvikas när flödet är onormalt högt eller lågt för att proverna ska vara jämförbara med tidigare prover. Andra provtagningar kanske snarare bör utföras under hög- eller lågflöden för att beskriva extrema ämnestransporter eller koncentrationer. – Vattenwebb är en webbapplikation som erbjuder nedladdning, visualisering och analys av data, Antalet besökare på vattenwebb.smhi.se fortsätter att öka och nådde drygt 48000 under 2014. Samtliga produkter i Vattenwebb är tillgängliga i http://vattenwebb.smhi.se och är beskrivna i detalj i Vattenwebb referensguide. Tabell 2. Besöksstatistik för SMHI Vattenwebb. 2014 Besök på Vattenwebb (startades i april 2010) 48 148 2013 2012 2011 2010 2009 33 363 23 913 18 710 4 695 - – Expertis och samverkan. Den 26 mars 2014 höll SMHI en workshop kring bedömning av fysisk påverkan. På workshoppen beskrevs hur regleringar i SHISs modeller och hydrologiska kvalitetsfaktorer beräknas. Under 2014 har SMHI bland annat även: • deltagit i Kompetensnätverket kring fysisk påverkan (f.d. Hymo-gruppen) och administrerar samtidigt kompetensnätverkets samlingsplats för dokument på Projectplace.com. • deltagit i vattenförvaltningens koordineringsgrupp samt vattenförvaltningens styrgrupp, • organiserat möten med Operativa gruppen (SMHI, Havs- och vattenmyndigheten, vattenmyndigheterna) där vattenförvaltningens behov av data/verktyg från SMHI diskuteras. - Finansiering av åtgärd 24 har till största del kommit från sakanslaget för vattenförvaltningsarbete, och till mindre del från SMHIs allmänna ramanslag. Eftersom det finns en generell strävan efter bättre underlag inom vattenförvaltningen kvarstår behovet av ett fortsatt arbete med kunskapshöjande åtgärder bortom 2014-1231. De observationer, databaser och webbtjänster som utvecklats inom åtgärd 24 kommer enligt SMHI att behöva fortsatt underhåll och förbättringsarbete. Sammanfattning. Under 2014 genomfördes många arbetsinsatser vid SMHI som syftar till att stötta statusklassificering men även förbättra dataunderlaget i stort. Den hydrografiska indelningen förbättras, nya mätningar genomförs, modellverktygen uppdateras och förbättras, och samverkan med andra myndigheter har stärkts. Det är glädjande att antalet besökare i Vattenwebb fortsätter växa och att de data som publiceras används. Arbetssättet med stor öppenhet ger utomstående inblick i SMHIs arbete och samtidigt större möjligheter att påverka vad SMHI bör arbeta med. SMHI väljer att spela en aktiv roll inom svensk vattenförvaltning, där beslutsunderlag tas fram på ett kostnadseffektivt sätt till nytta för alla aktörer inom miljöområdet. Åtgärd 25 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden. 28 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 SMHI har tidigare angett åtgärden som färdigställd, men beroende på åtgärdens karaktär finns det uppgifter som behöver bedrivas och utvecklas kontinuerligt. SMHI har under 2014 tagit fram rapporten ”Nedskalning av RCP-scenarier” efter önskemål om en enhetlig studie för hela Sverige baserat på den senaste klimatforskningen. Den nya generationens strålningsdrivningsscenarier, så kallade RCP-scenarier, presenterades av FN:s klimatpanel 2013 (IPCC AR5 WG1) och inom projektet har de senaste resultaten från klimatforskningen använts för detaljerade analyser om Sveriges framtida klimat. I projektet så har hydrologiska modeller körts (både HBV-SV och S-HYPE) med klimatscenarier, nedskalade med DBS-metoden. Nio klimatmodeller som kombinerades med två strålningsdrivningsscenarier RCP4.5 och RCP8.5 användes och fick på så sätt resultat från två ensembler, en med stor klimatpåverkan och en med lite mindre. Ett antal hydrologiska index, så som förändring i avrinning, antal dagar med snö, 100-årsflöden m.m. räknades fram och utgör tillsammans med meteorologiska index en gedigen databas med klimatindex. Syftet med databasen är att underlätta fortsatta studier inom framtida klimat på länsnivå och rapporten beskriver därför även osäkerheten i resultaten. Samhället står inför enorma utmaningar när klimatet förändras och det kommer att krävas stor fokus på “klimatsäkrade åtgärder” för att få önskad effekt på vattenmiljön. SMHI anser därför att åtgärd 25 bör finnas med som kunskapshöjande åtgärd, men kan inte avgöra om det ska inkluderas tillsammans med övriga styrmedelsåtgärder. Åtgärd 26 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram fysikalisk och hydrografisk information som beskriver vattenomsättningen i kustområden med relevans för vattenförvaltningens behov. SMHI har tidigare angett åtgärden som färdigställd, men beroende på åtgärdens karaktär finns det uppgifter som behöver bedrivas och utvecklas kontinuerligt. En ny version av Kustzonsmodellen har driftsatts i Vattenwebb. Den nya versionen är numera helt baserad på indelningen av kustvattenförekomster och hanterar randvillkor mot utsjön bättre. Även kalibreringen har förbättrats och modellberäkningarna förlängts i tiden t.o.m. år 2013. Inflödet av vatten och näringsämnen från land till kust har beräknats med nya versionen av S-HYPE (se åtgärd 24). Den nya versionen levererar resultat per vattenförekomst och inte som tidigare havsområden. I övrigt har en känslighetsstudie för Kustzonsmodellen utförts genom att djupdata och drivning från land och utsjön varierats. I likhet med övriga kunskapshöjande åtgärder finns ett ständigt behov av att uppdatera och förbättra informationen om kustvattenförekomsterna som fortsätter även i nästa arbetscykel. En stor potential till förbättring är att nyttja Sjöfartsverkets detaljerade djupdatabas för att beräkna vattenvolymer i vattenförekomsterna och tvärsnittsarealer vid sunden. Hittills har arbetet hindrats av stora kostnader eftersom Sjöfartsverkets detaljerade data inte ingår i Geodatasamverkan, men ett avtal mellan Havs- och vattenmyndigheten och Sjöfartsverket kan möjliggöra informationsutbyte mellan SMHI och Sjöfartsverket. 29 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Länsstyrelsernas rapportering Länsstyrelserna har rapporterat genomförandet av åtgärdsprogrammet till vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i ett frågeformulär. Nedan anges de olika åtgärderna som är riktade till länsstyrelserna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. Länsstyrelserna har tillsammans med övriga berörda åtgärdsmyndigheter svarat på åtgärd 15, 17 och 20, vilket redovisas efter länsstyrelsernas huvudsakliga åtgärder. 21 länsstyrelser har inkommit till vattenmyndigheterna med rapportering för genomförandet av åtgärdsprogrammet under 2014. Åtgärd 28 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Har länsstyrelsen påbörjat sitt arbete med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärd 28? Även i årets rapportering är det 15 länsstyrelser som svarar att de påbörjat översynen av tillståndspliktiga verksamheter med visst beaktande av avrinningsperspektiv. De 6 länsstyrelser som ännu inte har påbörjat åtgärden uppger ger olika anledningar till detta. Länsstyrelsen i Södermanland uppger att omprövning av tillstånd endast sker utifrån ålder på tillstånd och Länsstyrelsen i Uppsala anger att ingen av de anläggningar som de har tillsynsansvar över är i behov av omprövning. De flesta län svarar att deras prioritering för omprövning sker enligt andra väl inarbetade prioriteringsgrunder men där miljökvalitetsnormen för vatten ingår som en del i detta. Det finns en stor variation i länens tillvägagångsätt för genomförandet av åtgärd 28. Något län har kopplat sin översyn till att i första hand prioritera avloppsreningsverk, medan andra arbetar för att göra fler verksamhetutövare delaktiga i processen med att göra en översyn och förnya sina tillstånd. Genomgående i svaren är att man lyfter problematiken med att arbetet med omprövningar är tidskrävande och att man främst arbetar med de omprövningar som initieras av verksamhetsutövarna. 30 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Ett exempel på arbettsätt beskriver länsstyrelsen i Halland där miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Halland sedan 2009 har, på begäran av tillsynsmyndigheterna, omprövat två tillståndspliktiga verksamheter med hänvisning till miljökvalitetsnormer för vatten enligt 24 kap 5 § miljöbalken. I ett tiotal prövningar av tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken, har strängare krav än normalt ställts med motivering att den påverkade vattenförekomsten inte uppfyller kraven för god ekologisk status. B.) Finns det en plan för framtida arbetet med översynen? I den fortsatta planeringen av arbetet med översynen svarar 14 länsstyrelser att en prioritering för det fortsatta arbetet med omprövningar finns framtaget. Som exempel på arbetssätt skriver länsstyrelsen i Värmland att man under 2014 har fortsatt sitt arbete med att se över hur verksamhetsutövarnas egenkontroll förhåller sig till de parametrar som är avgörande för bedömningen av ekologisk och kemisk status. Utan full kontroll på vilka utsläpp som sker från verksamhetsutövarna samt i vilken mängd de olika ämnena släpps ut, är det inte möjligt att begära omprövning enligt Miljöbalkens 24 kapitel 5§, då denna paragraf kräver både bördefördelning samt att utsläppen från verksamhetsutövaren kan kvantifieras. 31 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 C.) Har länsstyrelserna påbörjat översyn av kap 11 verksamheter? Alla län arbetar med en översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken. Flera av länsstyrelserna beskriver hur de har prioriterat att utveckla arbetet med tillsynsplaner för dammar och kraftverk. Detta ger ett verktyg för att bedöma om en verksamhet behöver tillståndsprövas (då det är relativt få verksamheter som är tillståndsprövade) eller omprövas. Under året har även många av länsstyrelserna arbetat med att utöva tillsyn på ett antal av dessa objekt och arbetet fortsätter kommande år. Flera av länen lyfter även att det har påbörjats och pågår ett antal rättsliga processer gällande kraftverksdammar och vattenverksamhet. Till exempel skriver länsstyrelsen i Kalmar län att det i några av de värdefullaste vattendrag pågår rättsliga processer och diskussioner vid ett antal kraftverk, för att få moderna tillstånd och därmed bättre hänsyn till miljökvalitetsnormerna. Som ytterligare ett exempel kan beskrivas att länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram en behovsutredning och en tillsynsplan för vattenverksamheter i länet med utgångspunkt från laglighet, ekologisk status och naturvärden. I Rällsälven har länsstyrelsen i Örebro län ett gott samarbete med en kraftverksägare och man söker just nu medel för att driva en omprövning och samtidigt medfinansiera åtgärder vid två medelstora kraftverk. Åtgärderna är mycket angelägna för att rädda beståndet av flodpärlmussla i älven. 32 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 29 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? I årets rapportering har 18 Länsstyrelser svarat att de under året har arbetat med att utveckla befintliga egenkontrollprogram (samt samordnade recipientkontrollprogram), inkluderat vattenförvaltningens behov eller med avseende på den information som finns för vattenförekomsterna. Flertalet län svarar att kraven på egenkontrollprogram sker löpande inom ramen för ordinarie tillsyn, men det finns även län som har intensifierat arbetet inom ramen för olika projekt. Länsstyrelsen i Jönköpings län skriver att man i den löpande hanteringen av tillsynsärenden ställer krav på redovisning av egenkontrollen. Man pekar på att eftersom länsstyrelsens tillsynsplanering har påverkan på vattenförekomsters status som en prioriteringsgrund har dessa ärenden en hög prioritet. Till länsstyrelsen i Norrbotten har flera verksamhetsutövare under året föreslagit förändringar av gällande egenkontrollprogram varvid länsstyrelsen framfört synpunkter på programmen utifrån verksamhetens inverkan på recipientens status. Länsstyrelsen har vidare under året i samband med tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter ställt krav utifrån verksamhetens inverkan på recipientens status. Krav som resulterat i villkor om olika undersökningar. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Trots att länsstyrelsernas svar på fråga 29 B visar att ungefär lika många svarat att strategi finns som att en sådan saknas så visar tillhörande texter till svaren på att en uttrycklig skriftlig strategi för arbetet med åtgärd 29 saknas i en stor majoritet län. I samband med prövning eller omprövning arbetar länsstyrelsen i Västerbottens län i samrådsprocessen för att underlagen (MKB) för prövningen ska omfatta möjligheten att bedöma MKN. Tillståndets utsläppsvillkor tar höjd för att normerna inte försämras eller överskrids. Miljömålen och miljökvalitetsnormer för vatten, med fokus på vatten som inte 33 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 uppnår eller riskerar att inte uppnå god status, ligger till grund för länsstyrelsen i Västerbottens strategi och prioriteringar av tillsynsarbetet. I detta ingår även frågor om egenkontroll. Länsstyrelsen i Dalarna skriver att man i samverkan med länets kommuner att driva ett tillsynsprojekt av miljöfarliga verksamheter med fokus på utsläpp till vatten och dess miljöeffekter. Som ett led i detta projekt ska även en översyn av verksamheternas egenkontroll genomföras. Projektet kommer att genomföras 2015 och 2016. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Sammanlagt 16 Länsstyrelser svarar att de anpassat sin tillsyn och tillsynsvägledning på ett sätt som möjliggör bedömningen av verksamhetens inverkan på vattenkvaliteten utifrån ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Flera län skriver i sina svar att de under året har arbeta med tillsynsprojekt och/eller tillsynsvägledning tillsammans med kommunerna inom olika sakområden som berör MB kap 9 och 11. Åtgärd 30 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Samtliga 21 länsstyrelser har svarat att de har upprättat eller har påbörjat arbetet med att upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete. Genomförandet i framtagandet av planerna skiljer sig åt mellan länen, då vissa län prioriterar att göra planen med fokus på avrinningsområden framför miljöproblem och vice versa, men i princip berör samtliga läns planer i någon form båda parametrarna. 34 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 A.) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med att upprätta en plan för prioritering av avrinningsområden? Flertalet län hänvisar till arbete med att upprätta planer som de redovisat i tidigare återrapporteringar och beskriver hur arbetet fortlöper. I sina svar lyfter länsstyrelserna arbetet med sina strategier för att få till det tvärsektoriella vattenrelaterat åtgärdsarbete internt på respektive myndighet. Utformningen av arbetet skiljer sig åt mellan länsstyrelserna, men syftar till att tydliggöra ansvar och samordning mellan samtliga enheter och avdelningar som på något sätt arbetar med vatten. Flertalet av länsstyrelserna har med planen i sin verksamhetsplanering och integrerar därmed genomförandet av åtgärd 30 med övriga vattenrelaterade uppdrag. Som exempel skriver länsstyrelsen i Västmanlands län att åtgärdsplanen utgör ett underlag till verksamhetsplaneringen (VP), enligt beslut av landshövding och länsråd. Vilka åtgärder som kommit med i VP och vilka åtgärder som genomförts har följts upp i ledningsgruppen under året. Även länsstyrelsen Västernorrland har under 2014 arbetat fram en plan för länsstyrelsens vattenarbete med riktlinjer för prioriteringar av områden och objekt. Planen sätter ramarna för framtagandet av konkreta och till förutsättningarna anpassade handlingsplaner för åtgärdsarbetet i utpekade områden i länet. Åtgärdsområden som omfattar Ljungans och Selångersån avrinningsområde i länet har valts ut som första geografiska område att där handlingsplaner ska tas fram. B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planerats med angränsande län? De flesta länen (16) svarar att de arbetar länsövergripande med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv. Ett par län har valt bort detta synsätt och valt andra utgångspunkter som prioritering för sitt åtgärdsarbete. Dock säger samtliga län att man vid behov samverkar i olika frågor och sakområden. För Dalarna och Gotlands län överensstämmer länsgränsernas administrativa gräns med avrinningsområdenas naturgivna gränser och därmed behövs ingen samverkan på avrinningsområdes nivå. Som exempel skriver Stockholms län i sitt svar att man främst beaktar avrinningsområdesperspektivet inom ramen för delaktighet i olika vattenvårdssamarbeten i länet och tillsammans med angränsande län inom vattendistriktet. Vidare har länsstyrelsen i Stockholm i sin plangranskning en aktiv granskning av påverkan på miljökvalitetsnormer ur ett avrinningsområdesperspektiv. Stockholms länsstyrelse avser även att gå in som medfinansiär och ta en aktiv roll arbetet med det omfattande projektet Life IP North Baltic. 35 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 De län som inte arbetar med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, hänvisar till att de gör sina planer utifrån det område som de har rådighet över. Åtgärd 31 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Hur arbetar eller avser länsstyrelsen att arbeta med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenade ämnen, till de vatten förekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status? Hur integreras detta arbete i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Samtliga 21 länsstyrelserna svarar att de arbetar löpande med föroreningsskadade markoch vattenområden och att det är ett arbete som till sin natur är tvärsektoriellt. Detta gör i sin tur att det blir omfattande kontakter inom respektive länsstyrelse, liksom med andra myndigheter, kommuner, verksamhetsutövare, m fl. De flesta länen säger att de i första hand prioriterar objekt utifrån de som har en hög riskklass, när de inventerats enligt metodiken i MIFO (metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918). I praktiken innebär detta ofta att de förorenade områden som påverkar vattenförekomster, som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status, prioriteras aktivt i verksamheten. Länsstyrelsen i Skåne skriver i sitt svar att ett nytt objekt har kommit in i Naturvårdsverkets åtgärdsram och kommer att saneras under de kommande åren. Objektet är beläget intill Kävlingeån och åtgärder kommer att utföras för att minska spridning av föroreningar till ån. Det pågår även sedan tidigare åtgärder på fler platser i Skåne län där vattenförekomster är det primära skyddsobjektet. Länsstyrelsen i Skåne skriver även att skydd av vatten finns med som en prioriteringsgrund i alla skeden i arbetet med förorenade områden, från inventering till åtgärd. B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planeras arbetet att göras tillsammans med angränsande län? Svaren på denna fråga har en stor spridning mellan länen och det blir tydligt att länsstyrelserna har valt olika förhållningssätt till om och hur de väljer att arbeta med föroreningsskadade mark- och vattenområde utifrån ett avrinningsperspektiv. Det är sju av länsstyrelserna som svarar att de arbetar länsövergripande och ur ett avrinningsperspektiv. De poängterar dock att föroreningsskadade mark- och vattenområden oftast har en lokal påverkan och inte belastar angränsande vattenförekomster. I de fall då föroreningen påverkar en större del av ett avrinningsområde och det därmed kan finnas behov, så försöker man samverka länsövergripande. Länsstyrelsen i Östergötland har haft objekt nära länsgränsen, t.ex. Ydrefors träförädling, där föroreningsspridningen påverkat nedström liggande vattenförekomster som då funnits i ett annat län. I dessa fall har ärendet och prioriteringen samrått med berörda län och dess kommuner som berörts av området. Ett annat exempel där länsstyrelsen i 36 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Östergötland arbetar utifrån avrinningsperspektivet, även om det inte sker över länsgränsen, är Miljöprojekt Gusum, där det finns ett flertal förorenade områden som påverkar Gusumsån. Genom att kombinera operativa tillsynsinsatser med statliga bidragsmedel kommer de förorenade områdena längs Gusumsån att åtgärdas succesivt. I november 2013 åtgärdades PCB-deponin av ett ansvarigt bolag och sedan december 2013 har sanering pågått med statliga medel vid gamla bruket i Gusum. Saneringen kommer pågå fram till sommaren 2015. Målet att spridningen av koppar och zink till Gusumsån ska minska med 80 %. Åtgärd 15 15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Liksom föregående år så anger alla länsstyrelser, utom Norrbotten och Västernorrland, att de genomfört rådgivning till jordbruksföretag med syfte att minska problemen med övergödning. Sedan 2014 ingår samtliga län i Greppa Näringen, dock med olika tillgång på resurser och lite olika fokus på rådgivningen beroende på vilka behov och efterfråga som finns i respektive län. Flertalet länsstyrelser anger att de prioriterar sin rådgivning antingen utifrån utpekade nitratkänsliga områden eller vattenmyndigheternas statusklassificering med fokus på de vattenförekomster som inte når god ekologisk status. Fokus ligger på individuell rådgivning på gårdsnivå, men även vissa gruppaktiviteter och vattendragsvandringar har genomförts. Några länsstyrelser anger att de på grund av osäkerheter med utformning av och tidsplan för det nya landsbygdsprogrammet inte har drivit rådgivning inom ramen för Greppa Näringen lika intensivt som tidigare år. Det är inte enbart på grund av osäkerheter kring genomförandet av Greppa Näringen 2015, utan även beroende på att man inte vet resurserna t ex för anläggande av våtmarker och andra miljöersättningar. Ett par län anger att de har fokuserat befintliga resurser på rådgivning till befintliga medlemmar och har avvakta med att ansluta nya medlemmar. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Under 2014 har organisationen för Greppa Näringen förändrats och numera är landet indelat i fem Greppa Näringen-regioner. Syftet med att dela in i regioner är ökad effektivitet genom t ex gemensamma upphandlingar och genom ett förbättrat erfarenhetsutbyte. Dessutom bjuder Jordbruksverket årligen in till två möten med samtliga länsstyrelser, länsstyrelseråd, för att diskutera organisation och genomförande av projektet. Förutom länsstyrelseråd så finns länsstyrelserna representerade i Greppa Näringens styrgrupp och projektgrupp. Jordbruksverket håller i fort- och utbildningstillfällen för rådgivarna inom Greppa Näringen och noterbart för 2014 års verksamhet är att nu finns det även certifierade Greppa Näringen rådgivare i norra Sverige. 37 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Flera av länsstyrelserna hyser förhoppningar om att rådgivningen i det nya landsbygdsprogrammet, när den kommer igång, kommer att bli mer målstyrd till skillnad från tidigare då rådgivningen varit efterfrågestyrd. Åtgärd 17 17. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Länsstyrelserna arbetar fortsättningsvis med behörighetsutbildningar för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Målet är att öka riskmedvetenheten vid hantering och fokus läggs ofta på information om skydd av vatten. Behörighetskurser och repetitionskurser hålls även för växtskyddsmedel i trädgård, golfbanor och andra grönytor i stadsmiljö. Prioritering av områden görs på olika sätt. Många anger att man prioriterar genom arbetet med Greppa näringen. Andra anger att ingen prioritering görs eftersom frågan är lika stor/liten i hela länet och att arbetet därför ser likadant ut för alla områden. Ibland styrs frågan mer av lantbrukarnas efterfrågan på information än vattenförekomsters status. Skåne län och även Västmanlands län anser att det sker för lite rådgivning inom Greppa Näringen vad gäller att minska användningen och förbättra hanteringen av växtskyddsmedel. Dessa två länsstyrelser lyfter specifikt problem med grundvatten och behov av att öka åtgärdsarbetet rörande dessa frågor. Arbetet med rådgivning och utbildning har pågått länge på länsstyrelserna och det fortsätter i invanda spår och frågor rörande vattenförvaltning har hittills inte så stort genomslag. En länsstyrelse, Norrbotten, har inte lämnat något svar på frågan. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Som tidigare år svarar flertalet länsstyrelser att de har ett bra samarbete med Jordbruksverket. Länsstyrelserna förlitar sig mycket till Jordbruksverkets verksamheter och kunnande vad gäller växtskyddsfrågor. Samverkan sker genom tillsynsvägledning och fortbildning för länsstyrelsernas arbete med behörighetsutbildningarna och grundkurser och fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa näringen. Ett flertal länsstyrelser ger även positiva kommentarer rörande samverkan med Jordbruksverkets regionala växtskyddscentraler. Flertalet länsstyrelser anger att deras kontakt med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektion främst sker via Jordbruksverket. Några anger dock att de rådfrågar myndigheterna och även tar del av olika rapporter som publiceras. 38 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 20 20. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Enligt Riksantikvariets sammanställning av länsstyrelsernas arbete i december 2014 har tre länsstyrelser inte påbörjat någon inventering, nio har pågående arbete med inventering och nio har färdigställt inventeringen. Det är framförallt Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt har kommit långt med den byråmässiga inventeringen. I övriga vattendistrikt kvarstår mer arbete. Olika metoder har använts med olika tyngdpunkt på byrå- eller fältmässiga inventeringar. Riksantikvarieämbetet gör bedömningen att åtgärd 20 inte kommer att vara genomförda hos alla länsstyrelser i december 2015. Många Länsstyrelser har jobbat i projektform antingen inom den egna länsstyrelsen eller i samarbetsprojekt mellan flera länsstyrelser eller med andra myndigheter. Arbetsformerna varierar mellan länsstyrelserna men flertalet utför kartläggningen av kulturmiljövärden i och vid vatten genom byråmässiga inventeringar och hämtar underlagsdata från befintliga inventeringar, dokumentationer och planeringsunderlag, geografisk litteratur samt biotopkarteringar av vattendrag, dammregister etc. Utöver detta arbete är det flera länsstyrelser som har utfört fältmässiga inventeringar. Många länsstyrelser har fördjupat arbetet vid utvalda vattendrag eller specifika kulturmiljöer. En av fördelarna med ett tematiskt arbetssätt är att kunskapen ökar fort inom ett område. Västmalands Länsstyrelse beskriver däremot nackdelen med att det enbart blir fokus på kunskapsunderlag för vattenförekomster där åtgärder behöver utföras för att uppnå god ekologisk och kemisk status. Detta leder, enligt länsstyrelsen, till att kunskapsunderlagen inte speglar helheten och att kulturmiljöer värderas punktvis i landskapet utifrån vattenförvaltningens behov. I Västerhavets vattendistrikt pågår samarbetsprojektet ”Vakul – vattenförvaltning och Kulturmiljö” mellan länsstyrelserna och i Södra Östersjöns vattendistrikt pågår projektet "Kulturmiljö och vattenförvaltning - planeringsunderlag" Flera länsstyrelser bedömer att arbetet med den kulturhistoriska inventeringen inte kommer att avslutas under pågående vattenförvaltningscykel och behöver kvarstå i nästa förvaltningscykel. Bakgrunden till detta anges vara bristande resurser och ett stort behov av att utföra kulturmiljömiljöinventeringar och åtgärder tillsammans med biotoprestaurering vid påverkade vattendrag. 39 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Kommunernas återrapportering Kommunerna har redovisat genomförandet av åtgärderna till vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i en enkät på webben. Information kring detta skickades ut via e-post till kommunernas officiella adresser för vidarebefordran till rätt handläggare inom kommunen. Totalt ingår 256 av landets 290 kommuner i sammanställningen. Antalet kommuner som rapporterat har ökat varje år under vattenförvaltningscykeln vilket i sig kan påvisa ett ökat arbete kring vattenfrågorna. I 2014 års återrapportering märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Bland annat åtgärd 34 om inrättande av vattenskyddsområden där 77 kommuner svarar att arbete med att inrätta vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter har påbörjats under 2014 för en eller flera vattentäkter. Det är också 15 fler kommuner som svarat att de har vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för samtliga av sina dricksvattentäkter jämfört med föregående år. En positiv utveckling är att informationen i databasen VISS tycks användas i allt större omfattning i kommunernas praktiska arbete. Många kommuner anger att underlagen i VISS används inom vid tillsyn, prövning och fysisk planering, t.ex. vid framtagande av LIS-områden och prioritering av tillsynsarbete. Nedan återges de olika åtgärderna som är riktade till kommunerna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. I sammanställningen lyfts några kommuner fram som exempel på hur kommunerna genomför åtgärderna. Vattenmyndigheterna har utökat sin samverkan med kommunerna på distrikts och länsnivå. Samverkan bör fördjupas ytterligare för att tydligöra det arbete som utförs på lokal nivå och underlätta arbetet framförallt för mindre kommuner. Inför kommande åtgärdsprogram förs diskussioner med handläggare på kommunerna i olika sakfrågor för att förtydliga bilden av vilka praktiska möjligheter och utmaningar som föreligger i genomförande av åtgärdsprogrammet. Kommunernas fullständiga svar återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 40 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Finns det någon form av plan eller beslut som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten? 193 kommuner svarar att det finns en sådan plan eller beslut vilket är en ökning jämfört med föregående år då 177 kommuner svarade ja på frågan. Miljökvalitetsnormerna finns med i så väl tillsynsplaner och översiktsplaner som i verksamhetsplaner. På frågan om hur kommunen har arbetat med planeringen under 2014 svarar Arvidsjaur kommun att de har inventerat och ställt krav på åtgärder av bristfälliga avlopp vid övergödda sjöar utifrån VISS-databasen. De har även inventerat nedlagda kommunala avfallsdeponier samt hänvisat till gällande miljökvalitetsnormer i remissyttranden om skogsgödsling. Översiktsplanen i Södertälje kommun redogör för situationen vad gäller vattendirektivet. Arbete har även inletts för att utforma en heltäckande vattenplan för kommunen med utgångspunkt i vattendirektivet och avrinningsområden som berör kommunen. Planeringsarbete har bedrivits i samverkan med Nykvarns kommun. Laholms kommun har tillsammans med flera andra kommuner varit delaktig i miljösamverkan Hallands projekt Vattendirektivet lantbrukstillsyn. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen och samsynen hos miljö- och hälsoskyddsinspektörer och lantbrukare kring åtgärder för att minska mängden näringsämnen till vattenförekomsterna vilket ska leda till en förbättrad status av vattenförekomster i Halland. Inom projektet har en plan för hur arbetet ska genomföras tagits fram. Laholms kommun har arbetat enligt denna plan i den dagliga tillsynen inom lantbruk. B) Om kommunen inte har en sådan plan som avses i fråga A, avser kommunen i så fall att omarbeta detta med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? 41 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Många kommuner hänvisar till att hänsyn till miljökvalitetsnormerna tas i arbetet med tillsyn och planering även om en särskild plan för detta ändamål inte har tagits fram. Flera kommuner anger att man lagt särskilt fokus på miljökvalitetsnormerna för vatten inom vissa arbetsområden som exempelvis enskilda avlopp. Åtgärd 33 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. A) och B) Har kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på högskyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status? Om ja på fråga A, har vattenmyndighetens underlag (t.ex. VISS, vattenkartan åtgärdsprogram) använts? 172 kommuner svarar att kommunen fastställt områden med högskyddsnivå för enskilda avlopp sedan 2009, för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 139 av dessa har använt sig av Vattenmyndighetens underlag vid utredning av hög skyddsnivå. Flera kommuner skriver att de infört krav på hög skyddsnivå i hela kommunen medan andra kommuner gör en bedömning för varje enskilt fall. I Ludvika kommun har man ställt krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp inom vattenskyddsområde för en ytvattentäkt. I Vingåkers kommun hanteras hela kommunen som område med krav på hög skyddsnivå för fosfor. Dock ställs inte krav på hög skyddsnivå för kväve i hela kommunen utan avgörs i varje enskilt fall. Inom vattenskyddsområden i Habo kommun tillämpas hög skyddsnivå oavsett ekologisk status. Bland de kommuner som svarat nej på frågan anger flera att bedömning av skyddsnivå avgörs från fall till fall, att det inte förekommer problem med övergödning i kommunernas vattenförekomster eller att det finns få eller inga enskilda avlopp inom kommunen. C) Om nej på fråga A, finns det en plan, beslut eller liknande för utredning av hög skyddsnivå? 42 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 18 kommuner svarar att det finns en plan eller liknande för hur man ska arbeta med hög skyddsnivå. Åtgärd 34 Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. A) Finns det vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? 113 kommuner svarar att de har vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för samtliga av sina dricksvattentäkter vilket är en ökning jämfört med föregående år då 97 kommuner svarade ja på frågan Förutsättningarna varierar mellan kommunerna. Vissa kommuner har ett stort antal vattentäkter medan andra saknar allmänna vattentäkter inom kommunens gränser. B) Finns vattenskyddsområden där kommunen bedömer att vattenskyddsområdet/bestämmelserna är otillfredsställande? 63 kommuner svarar att det finns vattenskyddsområden eller bestämmelser som bedöms som otillfredsställande. På frågan om hur kommunerna avser att åtgärda bristerna anger många kommuner att arbetet med att revidera äldre vattenskyddsområden och tillhörande skyddsföreskrifter planeras eller är pågående. Andra åtgärder som anges är t.ex. utökning av VA-områden för att hantera avlopp som ligger uppströms vattentäkter. Några kommuner anger också att deras ansökningar om vattenskyddsområde är inlämnade till länsstyrelsen och att de inväntar beslut. 77 kommuner svarar att arbete med att inrätta vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter har påbörjats under 2014 för en eller flera vattentäkter. 43 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 35 Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. A) Har kommunen vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga icke kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? Endast 27 av de kommuner som svarat anger att de har vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga icke kommunala dricksvattentäkter vilket dock är en ökning motföregående år då 16 kommuner svarade ja på frågan. 76 kommuner anger att det inte finns några icke kommunala dricksvattentäkter inom kommunens gränser. B) Hur har kommunen arbetat med att skydda de icke kommunala dricksvattentäkterna under 2014? Många kommuner anger att de arbetar med tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen, framtagande av VA-planer samt rådgivning och information. Flera kommuner skriver också att man arbetar med att kartlägga och inventera dricksvattentäkter som inte är kommunala. Ett exempel är Norrtälje kommun som anger att de arbetar med att registrera enskilda vattentäkter och ta fram skyddsföreskrifter och egenkontrollprogram. I Malmö kommun ingår enskilda dricksvattentäkter i "Plan för Malmös vatten" som kommer att bli ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Kommunen har även arbetat med frågan vid framtagande av en ny VA-utbyggnadsplan för Malmö, vilken har lämnats till kommunstyrelsen i slutet av 2014, för godkännande och överlämning till kommunfullmäktigt för antagande. 44 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 36 Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. A) Finns det program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning (bygglov m.m.) genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? 126 svarar att det finns ett program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna vilket är en ökning jämfört med föregående år. På frågan om hur kommunen har beaktat miljökvalitetsnormerna i prövning under 2014 anger bland annat Luleå kommun att de använder VISS som underlag vid prövning. I Avesta kommuns arbete med att ta fram områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen anges Vattenmyndighetens åtgärdsplan och miljökvalitetsnormerna ha varit ett mycket viktigt underlag. Många kommuner skriver att hänsyn tas till normerna vid prövning av enskilda avlopp. Exempelvis Umeå kommun som vid tillståndprövning för små avloppsanläggningar utgår ifrån skyddsnivåerna. Ligger en fastigheten inom område med hög skyddsnivå godtas endast de anläggningar som uppfyller reningskraven för denna nivå. B) Finns det program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen i fysisk planering tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? 165 kommuner svarar att det finns ett program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten i arbetet med fysisk planering. Göteborgs stad genomför i samband med planläggning en behovsbedömning där planens inverkan på beslutade miljökvalitetsnorm belyses. Vidare har staden antagit lokala miljömål som gäller miljökvalitetsnormer för vatten och hänsyn tas till dessa i den fysiska planeringen. Strängsnäs kommun har tagit fram en egen blå plan som ett underlag till kommunens nya översiktsplan. Den blå planen syftar till att tydligare koppla samman vattenförvaltning och miljökvalitetsnormer med fysisk planering. Den blåa planen och den nya översiktsplanen har lett till en diskussion om att initiera arbetet med en vattenplan. 45 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Beslut om det tas i början av år 2015. I Alingsås kommuner anger man att alla nya översiktsplaner, program och detaljplaner hanterar miljökvalitetsnormer för vatten. På frågan om det finns det andra sätt för kommunen att ta hänsyn tas till miljökvalitetsnormer för vatten lyfter Huddinge kommun fram komplexiteten med att vattenförekomster påverkas av allt som sker inom dess avrinningsområde och att dessa vanligen är mycket större områden än en detaljplan. Samhällsplaneringens påverkan på vattenstatusen behöver därför sättas i relation till berört avrinningsområde. Detaljplaner har hittills föregåtts av fördjupade översiktsplaner eller program vilka inte avgränsas efter avrinningsområden. Huddinge kommun har därför börjat göra utredningar av berörda avrinningsområden. Åtgärd 37 Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. A)Har kommunen någon form av övergripande/strategisk vatten- och avloppsvattenplan? 116 112 kommuner svarar att de har någon form av övergripande, strategisk vatten- och avloppsvattenplan. Samma siffra föregående år var 112 kommuner. I Falu kommun används miljökvalitetsnormerna som kriterium i prioriteringen av vilket område som ska byggas ut med allmänt vatten och avloppsvatten samt vilka områden som ska tillsynas vad gäller små avlopp. Kalmar kommun anger att vatten- och avloppsvattenplanen kommer att bli ett tematiskt tillägg till översiktsplanen och att åtgärder i planen syftar till att uppnå kraven i åtgärdsprogrammet så att miljökvalitetsnormen kan uppfyllas. Som exempel nämns att miljökvalitetsnormen varit en viktig faktor vid prioritering av olika områden som ska anslutas till kommunalt vatten och avloppsvatten. B) Om nej på fråga A, tänker kommunen ta fram en sådan under 2014? 112 kommuner svarar att de har för avsikt att ta fram någon form av övergripande/strategisk vatten- och avloppsvattenplan under 2015. 46 (48) Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014 Åtgärd 38 – Gäller endast kustkommuner i Södra Östersjön och Västerhavet Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A)Har kommunen sedan 2009 påbörjat arbetet med åtgärden? Endast 4 kommuner svarar att man har påbörjat arbetet jämfört med föregående år då 56 kommuner svarade jakande på frågan. Totalt berörs 62 kommuner av åtgärden. Exempel på åtgärder som angetts är anläggande av båtbottentvätt, tömningsstation för båtavlopp samt sugtömningsstation, Vidare anges att kontinuerliga dialoger förs med båtklubbar och marinor angående latrintömning och båtbottentvätt. 47 (48)
© Copyright 2024