Styrande dokument - Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning
Forskning och innovation
1(4)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-03-09
Handläggare:
Viktoria
LS 1310-1325
Ankom
Stockholms läns landsting
Björk
Landstingsstyrelsens
forskningsberedning
2015 -03- 2 4
RM H
Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och
innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och
kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 20152019
Ärendebeskrivning
I ärendet föreslås en ny strategi för forskning, utbildning, utveckling och
innovation för Stockholms läns landsting för åren 2015-2019.
Beslutsunderlag
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 9 mars 2015
Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och
sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting
2015-2019
Rapport över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälso- och
sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting
den 9 mars 2015.
Förslag till beslut
Forskningsberedningen föreslå arbetsutskottet att besluta föreslå
landstingsstyrelsen besluta föreslå landstingsfullmäktige besluta
att godkänna Strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation
för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms
läns landsting 2015-2019 att gälla för all landstingsfinansierad verksamhet
under perioden 1 juni 2015 - 31 december 2019
att den tidigare strategin för forskning, utveckling och utbildning LS 10050483 beslutad i landstingsfullmäktige den 22 mars 2011 upphör att gälla.
Stockholms läns landsting
2
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-03-09
Förvaltningens förslag och motivering
Sammanfattning
I ärendet föreslås landstingsfullmäktige att ersätta den nu gällande
strategin för forskning, utveckling och utbildning, beslutad av
landstingsfullmäktige den 22 mars 2011 (LS 1005-0483), med en ny. Den
nya strategin för forskning, utbildning, utveckling och innovation (FUUI)
föreslås gälla för all landstingsfinansierad verksamhet till och med år 2019.
Syftet med strategin är att tydliggöra landstingets ambitioner och
förväntningar på landstingsfinansierade verksamheter och de parter som
har eller i framtiden kommer att ha ett samarbetsavtal med landstinget
inom forskning, utbildning, utveckling och innovation.
Bakgrund
Sedan den nu gällande strategin för forskning, utveckling och utbildning
beslutades av landstingsfullmäktige (LS1005-0483) den 22 mars 2011 har
mycket förändrats. Kort efter beslutet i landstingsfullmäktige inleddes
arbetet med framtidsplanen för hälso- och sjukvården som påverkar den
kliniska forskningen och utbildningen. Den 18 februari 2014 beslutade
landstingsfullmäktige om Stockholmsöverenskommelsen (LS 1401-0037)
som innebär att tunnelbanan ska byggas ut. Landstingsfullmäktige
beslutade den 18 november 2014 (LS 1408-0934) 1 att godkänna ett nytt
nationellt ALF-avtal som innebär stora förändringar jämfört med det
nationella ALF-avtalet från 2004. Sammantaget motiverar dessa
förändringar att landstingsfullmäktige nu beslutar om en ny strategi för
forskning, utbildning, utveckling och innovation.
Under år 2014 gjordes en bred utredning om den nuvarande situationen
inom forskning, utbildning, utveckling och innovation utifrån de senaste
årens utveckling internt och externt i landstinget. Utredningens rapport
kartlägger såväl utmaningar som möjligheter och ger en fördjupad bild av
hur forskning, utbildning, utvecMing och innovation kan medverka till att
bidra till ökad kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården.
Rapporten över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälsooch sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns
landsting biläggs detta tjänsteutlåtande.
Överväganden
Rapporten över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälsooch sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns
landsting ger en fördjupad bakgrund och beskrivning av utmaningar och
möjligheter inom FUUI-området. I rapporten lyfts även särskilda områden
(4)
LS 1310-1325
Stockholms läns landsting
3 ( 4 )
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-03-09
som utgör grunden till den nya strategin. Prioriterade utmaningar har
därefter lyfts fram separat och formulerats i konkreta strategiska åtagande
för landstinget. Dessa strategiska ställningstaganden föreslås utgöra
strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation 2015-2019 för
Stockholms läns landsting, i enlighet med bilagt förslag.
Den nya strategin för Stockholms läns landsting anger inriktningen för
Stockholms läns landstings prioriteringar de kommande åren inom klinisk
forskning, utbildning, utveckling och innovation. Strategin är ett styrande
dokument och anger inriktning för arbetet med FUUI för alla landstingets
förvaltningar och bolag samt för de verksamheter som Stockholms läns
landsting har avtal med.
Forskning, utvecMing, innovation samt utbildning är ett verktyg för att
investera i landstingets kärnverksamheter utöver de
infrastrukturinvesteringar som görs. Strategin betonar vikten av att
forskning och utbildning är en integrerad verksamhet i hälso- och
sjukvården och att förutsättningar för att bedriva Minisk forskning och
utbildning ska beaktas i beslut som rör hälso- och sjukvården.
Denna strategi utgår från det som fastsälldes i strategin från 2011 om att
den Miniska forskningen ska säkerställa såväl bredd som spetsforskning i
hälso- och sjukvården. Den ska också inriktas på att motverka
kunskapsluckor för att säkerställa en evidensbaserad hälso- och sjukvård.
Förutsättningarna för nya samarbeten inom forskning och utvecMing har
utvecMats i positiv riMning för landstinget. I EU:s nya
forskningsramsprogram som inleddes den 1 januari 2014 betonas
inMuderandet av slutanvändarna dvs. hälso- och sjukvården och
patienterna i forskningsprojekt som söker finansiering. Även
näringslivssamarbeten är en förutsättning för att beviljas europeisk
forskningsfinansiering. Detta öppnar nya möjligheter för extern
forskningsfinansiering till länet vilket också utgör en del i den föreslagna
strategin.
Landstingets ansvar för Minisk medicinsk forskning anges i hälso- och
sjukvårdslagen. Klinisk utbildning regleras däremot inte i lag. Därför
fastslås ett utbildningsuppdrag i strategin samt att all landstingsfinansierad
vård är ålagda att medverka i Minisk utbildning av elever och studenter. Det
är av största vikt att hälsoprofessionernas grundutbildningar motsvarar
hälso- och sjukvårdens behov av kompetens. Därför är en del i strategin att
landstinget ska medverka i utformningen av utbildningarna och betona
LS 1310-1325
JIL Stockholms läns landsting
4(4)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-03-09
vikten av interprofessionellt lärande som tränar studenter i den kliniska
vardagen som de möter efter examen.
I strategin föreslås även att landstinget utökar satsningar på forskning och
utveckling inom kollektivtrafiken. Landstinget har numera samarbetsavtal
med både Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet som
båda har en bred kompetens inom frågor som rör kollektivtrafiken.
Slutligen lyfter strategin särskilt vikten av ett sammanhängande
innovationssystem inom landstinget. Syftet är att stärka landstingets
innovationsförmåga ytterligare för att implementera innovationer i hälsooch sjukvården samt kollektivtrafiken.
Förvaltningen föreslår därför att Strategi för forskning, utbildning,
utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och
kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting ska gälla för all
landstingsfinansierad verksamhet under perioden i juni 2015 - 31 december
2019. Vidare föreslås att den nuvarande strategin för forskning, utveckling
och utbildning LS 1005-0483, beslutad i landstingsfullmäktige den 22 mars
2011, upphör att gälla. Ekonomiska konsekvenser av beslutet att godkänna
strategin i föreliggande ärende för inte med sig några nya ekonomiska
konsekvenser. Den föreslagna strategin innehåller dock förslag till helt nya
strategiska inriktningar för forskning, utbildning, utveckling och innovation
som kan komma attfinansierasgenom omprioritering inom befintliga
budgetramar. För att kunna genomföra strategin fram till år 2019 kommer
det därför behöva fattas beslut i särskild ordning avseende eventuella
omprioriteringar inom befintliga budgetramar.
Miljökonsekvenser av beslutet
I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn
till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en
miljökonsekvensbedömning i detta ärende.
Toivo Heinsoo
Landstingsdirektör
Forskningsdirektör
LS 1310-1325
STRATEGI
Diarienummer
LS 1310-1325
Strategi för forskning, utbildning,
utveckling, och innovation för hälso- och
sjukvården, tandvården och
kollektivtrafiken i Stockholms läns
landsting 2015-2019
Gäller för all landstingsfinansierad verksamhet
Dokumenttyp
Fastställd
Giltig till och med
Dokumentnummer
Fastställd av
Upprättad av
Informationssäkerhetsklass
Verksamhetstyp
Strategi
2 (10)
STRATEGI
Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................................................3
Klinisk forskning ............................................................................................3
Klinisk utbildning ...........................................................................................5
Utbildningsuppdrag i Stockholms läns landsting ..........................................5
Interprofessionellt lärande .............................................................................5
IT-stöd för forskning, utbildning, utveckling, och innovation ...................... 6
Stockholms kollektivtrafik.............................................................................. 7
Innovation ......................................................................................................7
Ordlista: ......................................................................................................... 8
Diarienummer
LS 1310-1325
3 (10)
STRATEGI
Inledning
Landstingets satsningar på forskning, utbildning, utveckling och innovation
(FUUI) skapar grunden för framtidens hälso- och sjukvård, tandvård och
kollektivtrafik. Det förutsätter samverkan med universitet, näringsliv och
andra kunskapsorganisationer som bidrar till att möta invånarnas behov.
Syftet är att skapa och sprida kunskap i ett mångkulturellt samhälle för
invånarnas bästa.
FUUI ska genomsyra landstingets hela verksamhet. Därför ska alla beslut
som påverkar hälso-och sjukvårdens utformning säkerställa möjligheten att
bedriva klinisk forskning, utbildning och utveckling.
Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv är en viktig aspekt vid landstingets
arbete med forskning, utbildning, utveckling och innovation. Vid
utlysningar av landstingsmedel till olika typer av forskningsprojekt ska det
vara ett krav att jämställdhets- och mångfaldhetsperspektivet i projektet
redovisas i ansökan. Jämställdehets- och mångfaldhetsperspektivet ska
även utgöra en bedömningsgrund för beviljande eller avslag på
projektansökan.
I landstingets årliga uppföljning av beviljade forskningsbidrag, ska
könsuppdelad statistik avseende huvudansökande redovisas och analyseras.
Klinisk forskning
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet som
landstinget har ett nära samarbete med. Stockholms läns landsting ska i
samverkan med Karolinska Institutet gemensamt utveckla kvaliteten i
hälso- och sjukvården där patientnyttan ska vara vägledande. Den nya
universitetssjukvården, som fastställs i det regionala ALF-avtalet, medför
att klinisk forskning inom hälso- och sjukvården successivt ska struktureras
om så att den når patientens hela vårdprocess. Alla delar av hälso- och
sjukvården ges möjlighet att ansöka om att vara en del av den nya
universitetssjukvården.
Det ska finnas ett tydligt akademiskt ledarskap med ansvar för att utveckla
kvaliteten i hälso- och sjukvården och att skapa de bästa förutsättningarna
för klinisk forskning och utbildning. Medarbetarnas rörlighet inom hälsooch sjukvårdssystemet ska öka för att ständigt utveckla kompetensen och
sprida kunskap.
Stockholms läns landstings resurser till klinisk forskning ska inriktas på att
motverka kunskapsluckor och skapa prevention, behandling och bot av
kroniska folksjukdomar. Fokus ska vara på den patientnära forskningen
Diarienummer
LS 1310-1325
4 (10)
STRATEGI
och att forskningens resultat snabbare implementeras i hälso- och
sjukvården. Den kliniska forskningen ska medverka till att införa nya
metoder och utrangera gamla icke evidensbaserade metoder.
Landstingets satsningar på klinisk forskning ska inkludera alla delar av
hälso- och sjukvården. Landstinget ska säkerställa att klinisk forskning,
som utgår från invånarnas behov av hälso- och sjukvård, ges utrymme för
såväl excellens som bredd. Resultaten ska regelbundet utvärderas utifrån
klinisk nytta av nya metoder, behandlingar eller preventionsinsatser.
Landstinget ska fortsätta satsningen på program 4D och vidareutveckla,
kunskaper och resultat så att erfarenheter från programmet skapar
förutsättningar till förbättring och verksamhetsutveckling av fler delar av
hälso- och sjukvården.
Bild 1: Målbilden för 4D har sin utgångspunkt i individens väg genom vården. Det är ett
unikt samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Syftet är att skapa bättre förutsättningar och beslutsstöd för vård och forskning samt öka
delaktigheten för individen.
Landstinget ska aktivt delta i samarbetsprojekt tillsammans med akademin
och industrin inom Horisont 2020 som utgår ifrån samhälleliga
utmaningar med tydligt fokus på implementering och värde för
slutanvändare. I detta arbete ska landstinget vara en ledande aktör i att
förstärka regionens konkurrensförmåga inom ramen för EU:s program och
fonder.
Diarienummer
LS 1310-1325
5 (10)
STRATEGI
Landstinget ska utveckla nya former för näringslivssamarbeten inom
forskning, utveckling och innovation med syfte att motverka
kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården.
Landstinget ska med hjälp av forskning och utveckling förbättra tandhälsan
för länets invånare, fokus ska vara på barn, ungdomar och äldre.
Klinisk utbildning
Alla vårdgivare har skyldighet att medverka i utbildning och tillhandahålla
kliniska utbildningsplatser för elever och studenter inom
hälsoprofessionerna. Medarbetare ska medverka i att utbilda
morgondagens personal som handledare för studenter och elever.
Landstinget ska ha ett inflytande över utbildningens dimensionering och
kvalitet för att säkerställa att den motsvarar hälso- och sjukvårdens
kompetensbehov.
Utbildningsuppdrag i Stockholms läns landsting
Utbildningsuppdraget för all landstingsfinansierad vård är att:
-
-
-
tillhandahålla ändamålsenliga lärandemiljöer för de delar av
utbildningarna som förläggs till hälso- och
sjukvårdsverksamheterna,
medverka till att examensmålen för respektive utbildning uppnås,
säkerställa en lokal organisering av utbildningsuppdraget samt
pedagogisk handledarkompetens,
medverka till en utvecklad användning av IKT (informations- och
kommunikationsteknologi) för e-lärande,
tillhandahålla interprofessionella lärandemiljöer,
tillhandahålla högskolemässiga utbildningsmiljöer där studenter
kan integrera teori och praktik, utveckla en kritisk, reflekterande
och problemlösande hållning, följa kunskapsutvecklingen inom sitt
område samt pröva, värdera och analysera sina kunskaper,
färdigheter och förhållningssätt,
säkerställa att lärandet utgår ifrån studentens lärandemål och
patientens vårdbehov,
inrätta samfinansierade tjänster som kombinerar klinisk vård,
forskning och utbildning.
Interprofessionellt lärande
Stockholmsregionen ska vara föregångare inom interprofessionellt lärande
både i grundutbildning och genom hela yrkeslivet såväl nationellt som
internationellt. Verksamhetsintegrerat lärande ska vara den prioriterad
Diarienummer
LS 1310-1325
6 (10)
STRATEGI
pedagogiska modellen i landstinget. Landstinget ska stärka och öka
kapaciteten inom de kliniska träningsmiljöerna såsom kliniskt
träningscentrum (KTC), kliniska utbildningsavdelningar (KUA) och
kliniska utbildningsmottagningar (KUM).
Landstingets anställda ska vara under ett ständigt lärande och kontinuerligt
utveckla sin yrkesspecifika kunskap. Varje vårdgivare ansvarar för
kompetensutveckling 1 av sina medarbetare.
IT-stöd för forskning, utbildning, utveckling, och
innovation
Stockholms läns landsting ska verka för att tillgängliggöra patientdata för
kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården samt för klinisk forskning
utifrån gällande etiska riktlinjer och med stor respekt för den enskilda
patientens integritet. I utformningen av detta arbete är ett nära samarbete
med Karolinska Institutet en framgångsfaktor. Ett led i detta ska även vara
det fortsatta arbetet med Stockholms medicinska biobank. Landstinget ska
skapa ett enhetligt system för kvalitetsutveckling och arbete med
patientsäkerhet i hela hälso-och sjukvårdssystemet.
Goda förutsättningar för klinisk forskning, utbildning och innovation ska
säkerställas i samband med utveckling och samordning av IT-lösningar
inom hälso- och sjukvården.
Med kompetens menas förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa
kunskap och färdigheter. Kompetensutveckling är en aktivitet för att bredda/höja
individers/gruppers kompetens.
SIF 624070
1
Diarienummer
LS 1310-1325
7 (10)
STRATEGI
Bild 2: Genom att informationen följer patienten genom hälso- och sjukvårdssystemet blir
vården säkrare. Det skapar också förutsättningar för klinisk forskning som ytterligare
bidrar till att utveckla och höja kvalitén i hälso- och sjukvården.
Stockholms kollektivtrafik
Landstinget ska genom forskning och innovation möta den kraftigt ökande
efterfrågan på kollektivtrafik och utveckla ett långsiktigt hållbart,
miljövänligt och ett fossilbränslefritt transportsystem. Ett nära samarbete
med universitet, industri och andra aktörer ger förutsättningar för att möta
behovet av en hög förnyelsetakt och utveckling av transportsystemet.
Utgångspunkten ska vara de regionala behoven. Landstinget ska
tillhandahålla testbäddar inom en mängd delområden, som infrastruktur,
fordon, bränslen, trafiksäkerhet, miljö, tillgänglighet, trafikantbeteenden,
styrmedel, regelverk med mera.
Innovation
Stockholms läns landsting ska präglas av en kreativ och
innovationsfrämjande kultur, där nytänkande premieras och innovation
och ständigt förbättringsarbete ses som en del av kärnuppdraget. All
Diarienummer
LS 1310-1325
8 (10)
STRATEGI
landstingsfinansierad verksamhet ska vid behov medverka i landstingets
innovationsarbete genom att öppna upp verksamheterna för utvärdering av
nya innovationer. Genom ökad samordning av landstingets nuvarande
innovationsmiljöer ska ett sammanhängande innovationssystem etableras.
Gemensamma processer ska skapas för idémottagning, bedömning, tester
och utvärdering. Landstingets innovationsförmåga ska stärkas för att
förverkliga innovation och skapa värde för både invånare, patienter,
medarbetare, forskare och entreprenörer. Fokus ska vara på produkt- och
tjänsteutveckling, innovationsupphandling samt verksamhetsstyrning.
Innovationsarbetet syftar till att skapa tillväxt, förbättra hälsa och skapa
samhällsnytta.
Ordlista
4D
Program 4D är ett pilotprojekt i samarbete mellan Stockholms läns
landsting och Karolinska Institutet som inleddes år 2012. 4D står för de
fyra första diagnoserna i programmet som är områdena artrit, bröstcancer,
diabetes och hjärtsvikt. Syftet med programmet är att utveckla generiska
modeller inom olika diagnoser för att generera kunskap och skapa
beslutstöd för patienten, vården och forskningen.
ALF-avtalet (Avtal om läkares utbildning och klinisk forskning)
Nationella ALF-avtalet har i september 2014 ingåtts mellan svenska staten
och Stockholms läns lansting, Landstinget Uppsala län, Östergötlands läns
landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Örebro läns landsting
och Västerbottens läns landsting. Avtalet definierar universitetssjukvård i
avtalets första paragraf. Avtalet innefattar även grundutbildning av läkare,
klinisk forskning och utveckling. De nationella ALF-avtalen ska
kompletteras med regionala ALF-avtal mellan de ovan nämnda landstingen
och regionerna samt de medicinska fakulteterna i respektive län.
Stockholms läns landsting ska ingå ett nytt regionalt ALF-avtal med
Karolinska Institutet som träder i kraft den 1 januari 2016. I det avtalet ska
bland annat de regionala grundläggande förutsättningarna för
universitetssjukvård anges.
Framtidsplan för hälso- och sjukvården
För att kunna erbjuda en modern vård som uppfyller patienternas
förväntningar och för att möta framtidens vårdbehov, har Stockholms läns
landsting beslutat om Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Totalt ska
42 miljarder satsas på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län.
Diarienummer
LS 1310-1325
9 (10)
STRATEGI
Hälso- och sjukvård
Med hälso- och sjukvård avses i strategin samtliga vårdinstanser som
landstingets huvudmannaskap omfattar.
KTC, Kliniskt träningscentrum
Är en specialutrustad enhet på akutsjukhusen som erbjuder simulerad
metodträning för studenter och medarbetare i hälso- och sjukvården.
Metodträning utförs på attrapper och simulatorer och innebär att man
tränar sina praktiska färdigheter utifrån ett helhetsperspektiv som
innefattar ett etiskt förhållningssätt, aktuella hygien- och klädregler, säker
teknik och ett säkert arbetssätt.
KUA, Klinisk utbildningsavdelning
Vid kliniska utbildnings avdelningar tränar studenter interprofessionellt
teamarbete vid en vårdavdelning med riktiga patienter. Detta sker under
senare delen av utbildningen när de har börjat utveckla sin professionella
yrkesroll.
KUM, Klinisk utbildningsmottagning
Vid kliniska utbildnings mottagningar tränar studenter interprofessionellt
teamarbete vid en akutmottagning med riktiga patienter. Detta sker under
senare delen av utbildningen när de har börjat utveckla sin professionella
yrkesroll.
Horisont 2020
År 2014 inleddes EU:s nya programperiod vars övergripande strategi är en
smart, hållbar och inkluderande tillväxt. En viktig del av de
utvecklingsmedel som ska stödja strategin är de fonder som ska stärka
forskning och innovation i Europa, bland annat EU:s
forskningsramsprogram Horisont 2020. Den totala budgeten för Horisont
2020 uppgår till ca 80 miljarder euro under åren 2014-2020. Horisont
2020 är indelat i tre olika program, excellent forskning, industriellt
ledarskap och samhälleliga utmaningar. Den del av Horisont 2020 som är
inriktad på samhälleliga utmaningar, har ett tydligt fokus på
implementering och slutanvändare. Tydlig forskningsfokus ska vara
betydelsen av forskningsresultatet för slutanvändarna, det vill säga för
patienterna.
Testbädd
Den generella innerbörden av en testbädd är att testa nya idéer (vanligtvis
produkter) i verklighetstrogna miljöer inom hälso- och sjukvården. Det kan
vara en testbädd där industri och offentlig sektor gemensamt testar nya
idéer, oftast i en tidig utvecklingsfas av produkten för att utvärdera behov
eller utformning. Testbäddar kan vara en klinik eller annan vårdmiljö, eller
Diarienummer
LS 1310-1325
10 (10)
STRATEGI
en autentiskt uppbyggd vårdmiljö. Testbäddar är viktiga för att utveckla,
testa, certifiera och demonstrera processer, produkter, och tjänster innan
de är färdiga för att säljas på en marknad.
Verksamhetsintegrerat lärande (VIL)
VIL är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på
samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan
ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök,
auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och
sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet.
Diarienummer
LS 1310-1325
RAPPORT
LS 1310-1325
Rapport
över forskning, utveckling, utbildning
och innovation i hälso- och sjukvården,
tandvården och kollektivtrafiken i
Stockholms läns landsting
Bilaga LS 1310-1325
Dokumenttyp
Fastställd
Giltig till och med
Dokumentnummer
Fastställd av
Upprättad av
Informationssäkerhetsklass
Verksamhetstyp
2 (48)
RAPPORT
Innehållsförteckning
1. FRAMTIDEN FÖR KLINISK FORSKNING OCH UTVECKLING I HÄLSO- OCH
SJUKVÅRDEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING................................................. 5
1.1
FORSKNINGEN KNYTS NÄRMARE VÅRDEN ........................................................... 8
1.2
GEMENSAMT IT-SYSTEM FÖR INSAMLING AV DATA .............................................. 9
2. FORSKNING, UTBILDNING, UTVECKLING OCH INNOVATION I HÄLSO- OCH
SJUKVÅRDEN, TANDVÅRDEN OCH KOLLEKTIVTRAFIKEN I STOCKHOLMS LÄNS
LANDSTING .................................................................................................... 12
2.1
TID FÖR MEDARBETARE ATT MEDVERKA I KLINISK FORSKNING OCH UTBILDNING ...... 12
2.2
PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEMEDVERKAN ......................................................... 13
2.3
SAMARBETEN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR ............................................ 13
3.
KLINISK FORSKNING OCH UTVECKLING .................................................... 13
3.1
FORSKNINGSSAMARBETEN ............................................................................. 14
3.2
UNIVERSITETSSJUKVÅRD................................................................................ 14
3.3
AKADEMISKT LEDARSKAP ............................................................................... 15
3.4
REGISTER OCH PATIENTDATA.......................................................................... 15
3.5
KLINISKA STUDIER ........................................................................................ 16
3.6
INFORMATIONSMILJÖ (IT) OCH EHÄLSA ........................................................... 16
3.7
INFORMATIONSMILJÖ (IT) SOM FÖRUTSÄTTNING FÖR KLINISK FORSKNING OCH
UTVECKLING ............................................................................................................ 18
3.8
PROGRAM 4D – FYRA DIAGNOSER OCH INFORMATIK.......................................... 18
3.9
INTERNATIONALISERING AV KLINISK FORSKNING I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ... 19
3.10 FORSKNINGSSAMARBETEN MED NÄRINGSLIVET ................................................. 20
4.
UTBILDNING............................................................................................ 21
4.1
UTBILDNINGSSAMARBETEN............................................................................ 21
4.2
UTBILDNINGSUPPDRAG I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ........................................... 21
i. Grundutbildningar .................................................................................. 22
ii. Fortsättningsutbildningar ...................................................................... 22
iii.
Övriga utbildningar ............................................................................ 22
4.3
E-LÄRANDE SOM EN DEL AV MEDARBETARES KOMPETENSUTVECKLING .................. 23
4.4
INTERPROFESSIONELLT LÄRANDE..................................................................... 23
4.5
LÄRANDEMILJÖER ........................................................................................ 24
4.6
KLINISKT TRÄNINGSCENTER (KTC) FÖR STUDENTER OCH MEDARBETARE ................ 24
4.7
SAMFINANSIERADE TJÄNSTER ......................................................................... 25
5.
INNOVATION .......................................................................................... 25
5.1
DEFINITION AV INNOVATION .......................................................................... 26
5.2
INNOVATIONSARBETE I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ...................................... 26
LS 1310-1325
3 (48)
RAPPORT
5.3
5.4
ETT SAMMANHÅLLET INNOVATIONSSYSTEM I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ........ 27
INNOVATIONSUPPHANDLING.......................................................................... 28
6.
TANDVÅRDEN ......................................................................................... 28
6.1
ODONTOLOGISK FORSKNING .......................................................................... 28
6.2
AKADEMISKT CENTRUM FÖR ÄLDRETANDVÅRD (ACT) ........................................ 29
6.3
UTBILDNING................................................................................................ 29
7.
KOLLEKTIVTRAFIK I STOCKHOLMS LÄN ..................................................... 30
7.1
ALLMÄNT OM KOLLEKTIVTRAFIK I STOCKHOLMS LÄN .......................................... 31
7.2
MEDVERKAN I TESTBÄDDAR FÖR UTVECKLING FÖR ETT HÅLLBART
KOLLEKTIVTRANSPORTSYSTEM .................................................................................... 31
7.3
MILJÖ OCH ENERGI I KOLLEKTIVTRAFIKEN ......................................................... 32
7.4
INNOVATION INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN........................................................... 33
7.5
UTBILDNING INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN ........................................................... 33
8.
INFRASTRUKTUR FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING ............................... 34
8.1
BIOCLINICUM, ETT KLINISKT FORSKNINGSCENTRUM ............................................ 36
8.2
N-KVARTERET SAMT L-KVARTERET .................................................................. 37
8.3
STIFTELSEN CENTRUM FÖR MOLEKYLÄR MEDICIN ............................................. 37
8.4
STIFTELSEN CANCERCENTRUM KAROLINSKA ..................................................... 37
8.5
BIOMEDICUM .............................................................................................. 38
8.6
SCIENCE FOR LIFE LABORATORY (SCILIFELAB) ................................................... 38
8.7
NOVUM FORSKNINGSPARK ............................................................................ 39
8.8
VECURA -EN UNIK GMP FACILITET FÖR REGENERATIV MEDICIN ............................ 39
8.9
KAROLINSKA INSTITUTETS NYA FORSKNINGSHUS, NEO, I HUDDINGE ..................... 40
8.10 KAROLINSKA TRIAL ALLIANCE (KTA) - STÖDFUNKTION FÖR LANDSTINGETS KLINISKA
STUDIER 41
8.11 STOCKHOLMS MEDICINSKA BIOBANK (SMB) ..................................................... 42
8.12 AKADEMISKA VÅRDCENTRALER (AVC) ETT UNIKT KONCEPT I SVERIGE ................... 43
8.13 FOUUI VERKSAMHET INOM AKUTSJUKHUSEN ................................................... 44
8.14 KUNSKAPSSTYRNING GENOM AVDELNINGEN FÖR EVIDENSBASERAD MEDICIN.......... 45
8.15 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN ÄR LANDSTINGETS EXPERTORGAN I ÖVERGRIPANDE
LÄKEMEDELSFRÅGOR ................................................................................................ 46
8.16 SVERIGES EXPERTCENTER INOM TOXIKOLOGI – SWETOX...................................... 46
8.17 3R SAMARBETET FÖR NÄSTA GENERATION IT-STÖD I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ...... 46
8.18 NYA IT-LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ............................. 48
LS 1310-1325
4 (48)
RAPPORT
I föreliggande rapport presenteras det underlag som ger en fördjupad bild
av forsknings-, utbildnings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i
Stockholms läns landsting. Rapporten är en nulägesbeskrivning och har
utgjort ett underlag i arbetet för att kartlägga och definiera de utmaningar
som landstinget står inför. Stockholms läns landsting har ett fördelaktigt
utgångsläge, men måste samla sina resurser och kunskap för att dra fördel
av regionens samlade fördelar inom forskning, utbildning, utveckling och
innovation. Denna rapport har varit ett förarbete för att formulera
strategiska ställningstaganden till landstingsfullmäktige i en Strategi för
forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården,
tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019.
LS 1310-1325
5 (48)
RAPPORT
1. Framtiden för klinisk forskning och utveckling i
hälso- och sjukvården i Stockholms läns
landsting 1
Hur kan vi bäst generera och sprida kunskap?
Med väl fungerande sjukvård ska landstinget skapa förbättrad hälsa för
invånarna och en stabil ekonomi. Valfrihet, mångfald, hållbar tillväxt och
attraktiv miljö utgör viktiga ledord. Nu skapas stora möjligheter för länets
och landstingets utveckling genom en kraftfull investering i infrastruktur.
Det gäller inte minst för framtidens hälso- och sjukvård, färdigställandet av
Nya Karolinska Solna, den stora tunnelbaneuppgörelsen med nio nya
tunnelbanestationer, nya pendeltåg, miljövänliga bussar och en lång rad
andra viktiga investeringar. Våra medborgare och patienter behöver ett
modernt, effektivt Stockholms läns landsting som ska ligga i framkant vad
gäller kvalitet, effektivitet och säkerhet genom akademisk utbildnings-,
forsknings- och innovationssamverkan. Därför är det viktigt att knyta till
sig den bästa kompetensen och ge medarbetare möjlighet att
kompetensutvecklas.
Under den kommande 5-årsperioden kommer landstinget att investera upp
till ca 74 miljarder kronor på utveckling av kollektivtrafik och hälso- och
sjukvård. Framtidens hälso- och sjukvårdsplan, fokuserar på patienternas
ökande inflytande och valfrihet samt samarbete mellan vårdgivarna i
sammanhållna vårdprocesser. Vården blir mer individanpassad och
processorienterad. Även vårdbehoven förändras - fler äldre betyder större
vårdbehov, men samtidigt blir befolkningen som helhet allt friskare.
Individens rättigheter står i fokus, men även integritet och säkerhet.
Befolkning behöver ett förebyggande och behandlande vårdsystem som
upptäcker riskfaktorer både i samhället och hos individen redan innan de
manifesterat sig i sjukdom. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med
30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos, vilket
innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre
år 2050. Sammantaget ställer detta krav men skapar också en unik
potential för att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholm så att den blir
än mer innovativ, patientcentrerad och effektiv.
1
Trafiknämnden har beslutat om en vision för kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting.
Mot den bakgrunden berörs endast vision för forskning, utveckling, innovation och
utbildning i hälso- och sjukvården i detta kapitel.
LS 1310-1325
6 (48)
RAPPORT
I den kraftfulla upprustning som landstinget nu genomför, den största
satsningen på 70 år, knyts den prehospitala vården, geriatriken, psykiatrin,
primärvården, närsjukhusen, specialistsjukhusen, akutsjukhusen och
Karolinska Universitetssjukhuset ihop i en koncernledning. Samtidigt
omstruktureras den kliniska forskningen och utbildningen genom
införandet av universitetssjukvård i ett nytt ALF avtal. Skälet är att bättre
kunna följa hela sjukdomsförlopp vilket är nödvändigt för att patientens
sammanlagda vårdprocess ska kunna kartläggas, effektiviseras, utvecklas
och kvalitetsvärderas.
Utbyggnad av både sjukhus och primärvård
Den framtida sjukvårdsstrukturen innebär att akutsjukhusen renodlas till
att ta hand om de patienter som kräver dess resurser. En upprustning av
akutsjukhusen har påbörjats. Dessutom byggs närsjukhusen om och rustas
för att kunna ta emot fler patienter i en modern vårdmiljö. Utbyggnaden av
den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen sker också
fortlöpande, genom bland annat en utveckling av vårdvalet inom de
somatiska specialiteterna i såväl öppen- som slutenvård. Större integration
mellan somatisk specialistvård och psykiatrisk vård har en stor potential.
Detta ställer krav på att även de vårdgivare som är verksamma utanför
akutsjukhusen deltar i forskning, utveckling och utbildning.
Framtidsplanens målbild innebär att utbyggnaden av vården i stor
utsträckning ska ske utanför akutsjukhusen och att patienter i större
utsträckning ska tas om hand i primärvård samt hos specialistsjukhus.
En satsning på totalt 42 miljarder kronor ska resultera i mer vård, bättre
lokaler och nya arbetsmetoder. I Framtidsplanen skapas ca 870 nya
vårdplatser, vilket ger utrymme för nästan 52 000 nya vårdtillfällen. Ca 10
000 vårdtillfällen flyttas från akutsjukhusen till sjukhus med samordnad
specialistvård. Framtidens vård och omsorg kräver systematiska effektiviseringar, genom nya arbetssätt, en innovationsfrämjande kultur samt genom
fortsatta satsningar på forskning och utveckling. För att möta dessa
utmaningar krävs multidisciplinära samarbeten över professionsyrkenas
gränser och effektivare IT-verktyg. Patienterna måste kunna kommunicera
direkt med ansvarig vårdinstans samt ge online-information om sitt
sjukdomsförlopp. Hälso- och sjukvårdens roll som beställare, testmiljö för
nya produkter och tjänster samt som första kund är avgörande för att
landstingets samarbete med akademin och näringslivet ska skapa
utveckling och tillväxt.
LS 1310-1325
7 (48)
RAPPORT
Universitetssjukvård i framtidens nätverkssjukvård
Begreppet universitetssjukvård kompletterar universitetssjukhuset som
uttryck för att parterna2 i ALF-avtalet gemensamt ska främja hälso- och
sjukvårdens utveckling genom ett fördjupat och vidgat samarbete inom
forskning, utbildning, utveckling och innovation. Universitetssjukvården
ska kännetecknas av en hälso- och sjukvård av hög kvalitet,
sjukvårdshuvudmannens uttalade medverkan i forskning och utbildning, en
innovativ kultur och en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling.
Som en central del i det nationella ALF-avtalet införs en kontinuerlig
utvärdering av universitetssjukvårdens struktur, process och resultat i fråga
om forskning, utbildning och utveckling. En nationell styrkommitté har
skapats för utvecklande av ALF-avtalet och för kvalitetsutvärderingen.
Universitetssjukvården ska bedriva forskning och utbildning av hög
nationell och internationell kvalitet och följa den internationella
utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård.
Den ska bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra
egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande
utvärdera etablerade och nya metoder och förmedla resultatet av sin
verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården och i samverkan med
patientorganisationer
2
ALF-avtalet från september 2014 har ingåtts mellan svenska staten och landstingen i Stockholm,
Uppsala, Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Örebro och Västerbotten. Avtalet innefattar utbildning
av läkare, klinisk forskning och utveckling.
LS 1310-1325
8 (48)
RAPPORT
Bilden illustrerar patientens val och väg genom hälso- och
sjukvårdssystemet. Till vänster finns primärvården (grå cirklar) med sina
akademiska vårdcentraler (röda kuggar) och i mitten specialist- och
närsjukhusen, till höger akut- och universitetssjukhusen. I detta ryms
många organisationer inklusive all verksamhet som innefattar SLSO.
1.1
Forskningen knyts närmare vården
Europas modernaste universitetssjukhus, Nya Karolinska Solna (NKS),
invigs 2016. NKS fokuserar på högspecialiserad och specialiserad vård,
region- och rikssjukvård, samt vård som är särskilt forsknings- och
investeringstung. Forskning och utveckling vid Karolinska
Universitetssjukhuset behövs för att fortlöpande kunna förbättra vården –
öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt.
Stockholmsregionen har med Karolinska Institutet, den starkaste
medicinska forskningen i landet och inom vissa specialiteter även
internationellt. Universitetssjukhusets forskning, utveckling, innovation
samt utbildningsuppdrag inkluderar nya behandlingsmetoder,
effektivisering, ökat fokus på patientsäkerhet samt forskning om hur man
bättre förebygger och behandlar de stora folksjukdomarna, bland annat
hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa. Införande av
universitetssjukvårdsbegreppet innebär att forskningen vid Karolinska
Universitetssjukhuset knyts närmare till den dagliga verksamheten i övriga
vården. Förändringen genomförs för att skapa bättre förutsättningar för
utbildning och forskning i den moderna nätverkssjukvården som nu formas
för att få en individfokuserad hälso- och sjukvård. Universitetssjukhuset
ska i sina forskningsuppdrag samarbeta med samtliga akut- och
specialistsjukhus samt med primärvård, prehospital vård, psykiatri och
geriatrik och därigenom säkerställa att ett värdebaserat hälso- och
sjukvårdsystem kan implementeras. Sjukhuset ska samverka och vara
starkt integrerat med resten av landstingets hälso- och sjukvård samt med
den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen som sker i hela
nätverkssjukvården. Denna samverkan kan utveckla hälso- och
LS 1310-1325
9 (48)
RAPPORT
sjukvårdssystemet till att bli internationellt ledande inom prediktiv,
preventiv och individualiserad diagnostik och behandling tack vare
tillgången till samlad patientdata och kvalitetsregister som inkluderar stora
longitudinella provsamlingar.
Framtidens forskning, utveckling, innovation samt utbildning kommer i allt
högre grad att bygga på tillgång till stora väldefinierade patientmaterial. En
landstingsövergripande styrning av forskning, utveckling, innovation samt
utbildning blir nödvändig för att skapa samverkan i hela vården och
därmed kunna följa patientens väg genom hela vårdkedjan. Genom att
kombinera unika patientmaterial samlade i Stockholms medicinska
biobank (SMB) med datainsamling från kvalitetsregister ges möjligheter för
forskargrupper som kartlägger komplexa sjukdomsorsaker, att utveckla
individualiserad terapi samt ny diagnostik. Detta utgör basen för
morgondagens kunskapsbyggande i hälso- och sjukvården. Tillgång till
provsamlingar i biobanker är en viktig del som förväntas få allt större
medicinsk betydelse för att studera och förebygga både folksjukdomar och
mer ovanliga sjukdomar samt utveckla nya läkemedel. Kraft bör läggas på
att marknadsföra Stockholms läns landstings konkurrensfördelar för
genomförande av prövningsverksamhet (eHälsa, register, biobank,
vårddata, sammanhållen vårdkedja och värdebaserad vård).
1.2
Gemensamt IT-system för insamling av data
Information samlas in, delas, förädlas och integreras för att skapa ökad
precision i hälso- och sjukvården. Processen för kunskapsbyggande
utvecklas därmed kontinuerligt. Nyckeln till framgång är att alla aktörer i
en specifik hälso- och sjukvårdsprocess samverkar. Individen, vården,
forskningen, utbildningen samt industrin är intressenter och
samarbetspartners som medverkar och arbetar mot samma mål.
Dokumentation av resultat och behandling av patienterna i landstinget som
årligen omfattar 16 miljoner vårdbesök genererar omfattande mängder
data. Dessa data består av allt från information om blodprover på genetiska
analyser och proteinmönster, diagnos, behandling och uppföljning, till
patienternas egen rapportering och kvalitetsrapportering. För att kunna
hantera och analysera all information utvecklar landstinget ett gemensamt
IT-system för alla vårdgivare (en IT-vårdmiljö). Genom bättre IT-system för
hälso- och sjukvården kan uppgifter från olika källor (till exempel
patientjournaler, eHälsa-konton, kvalitetsregister och biobanker) på ett
smidigare sätt länkas och därmed effektivisera arbetet för alla parter och
individualisera omhändertagandet.
LS 1310-1325
10 (48)
RAPPORT
Bilden illustrerar hur landstinget tillsammans med Karolinska Institutet
skapar en ny kunskapsbas genom att patienterna och hälso- och
sjukvården samverkar genom hela vårdkedjan. Komplett information
kring individuella patienters sjukdomshistoria skapas samtidigt som
vårdens kvalitet utvärderas och kommuniceras och forskningen får
tillgång till nödvändiga data och prover.
Alla källor som innehåller information om patienten (exempelvis
kvalitetsregister, journalsystem, provsvar och läkemedel) integreras med
den analyskunskap som forskning och vård kan bidra med. Detta sker utan
inskränkning av patientintegriteten. Informationen används också till att ta
fram tekniska lösningar till bättre datatillgång genom läsplattor och
mobiltelefoner. Detta utvecklingsarbete sker i samverkan både med
professionella inom vården och med patienter. De tekniska verktygen kan
sedan användas av vårdgivare, forskare och patienter, som därmed också
får tillgång till den evidensbaserade kunskap som finns integrerad med
informationen. Från forskningen återförs sedan kunskapen till vården i
form av nya metoder för screening, prevention, tidig diagnostik eller
behandling. För att informationsöverföringen ska omvandlas till kunskap
och generaliserbara modeller krävs, utöver patientmedverkan,
strukturerade vårddata och ett systematiskt tillvägagångssätt vid
insamlingen och analys av data.
Stockholms medicinska biobank (SMB) är ett samarbetsprojekt
mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
SMBs uppdrag är att på regional nivå bygga upp en infrastruktur för
samordning och standardisering av prover med tillhörande data samt att
LS 1310-1325
11 (48)
RAPPORT
öka insamlingen av prover. SMB bygger också upp ett system för
tillgängliggörande av prover och data för vårdgivare, forskare och
näringsliv. Den ska vara tillgänglig för såväl patientens vård och behandling
(i form av diagnostik och målinriktad behandling och uppföljning), som för
forskningens behov av prover och data för studier av sjukdomars orsak och
förlopp. Proverna har också ett stort värde för life-science vid utveckling av
nya metoder för diagnostik och för nya behandlingsmetoder.
Bilden illustrerar att Stockholms läns landsting genom att analysera alla
data från kompletta sjukdomsförlopp, vårdinsatser samt kvalitetsregister
skapar helt ny kunskap för bättre förutsägelse (prediktion) av varje
enskilt sjukdomsfall. Det leder till ökad precision i prevention,
terapiåtgärder och utveckling av hälsa och formar grunden för
kvalitetsutvecklad, effektiv och säker hälso- och sjukvård.
LS 1310-1325
12 (48)
RAPPORT
2. Forskning, utbildning, utveckling och innovation
i hälso- och sjukvården, tandvården och
kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting
Den kliniska forskningen och utbildningen är redan i dag en integrerad del
av hälso- och sjukvården. I Stockholms läns landsting schemaläggs årligen
ca 87 000 (år 2013) elev- och studentveckor i hälso- och sjukvården
(exklusive allmän- och specialisttjänstgöring för läkare). Inklusive AT- och
ST- utbildningarna uppgår det till totalt ca 150 000 schemalagda
utbildningsveckor och därför måste behovet av den verksamhetsförlagda
utbildningen tillvaratas i samband med organisering och styrning av hälsooch sjukvård. Detta förutsätter en väl fungerande pedagogisk struktur som
möjliggör genomförande av utbildningsuppdraget inklusive
kompetensutveckling. För att skapa kvalitet i utvärderingen av
vårdproduktionen måste klinisk forskning och utveckling bedrivas i en
större del av hälso- och sjukvården. Enbart på Karolinska
Universitetssjukhuset finns ca 2000 akademiskt aktiva kliniska forskare,
varav ca 225 är professorer eller lektorer. Cirka 2200 vetenskapliga artiklar
publiceras årligen främst från Karolinska Institutet från forskare
verksamma på bland annat Karolinska Universitetssjukhuset. Dessutom
bedrivs klinisk forskning, utveckling och utbildning på övriga akutsjukhus
och i primärvård, geriatrik och psykiatrin i en ökande omfattning.
2.1
Tid för medarbetare att medverka i klinisk
forskning och utbildning
Den kliniska forskningen och utbildningen måste ges de förutsättningar
som krävs för att kunna medverka i den nödvändiga utvecklingen och
förbättringen av att förebygga, behandla och bota patienter. Det innebär i
huvudsak två saker: att kliniskt verksamma medarbetare ska kunna bedriva
forskning samt att fler medarbetare medverkar i utbildningsuppdraget.
För att kunna bibehålla en hög nivå på den kliniska forskningen som
bedrivs i Stockholms läns landstings lokaler, är det avgörande att delar av
landstingets medarbetare ska kunna dela sin tjänst mellan forskning,
utbildning och vård. Den patientnära forskningen måste värnas för att
förhindra stagnation av utvecklingen av hälso- och sjukvården.
Att erfarna och engagerade kliniskt verksamma medarbetare medverkar i
att utbilda morgondagens personal, exempelvis som handledare för
studenter och elever är också helt avgörande för att landstinget ska kunna
tillhandahålla en god och säker hälso- och sjukvård till länets invånare. Den
teoretiska kunskapen som universitet och högskolor ansvarar för utgör
grunden i studenters utbildning, men den kliniskt verksamhetsförlagda
LS 1310-1325
13 (48)
RAPPORT
utbildningen kräver kliniskt verksamma och engagerade medarbetare som
introducerar och lär ut hälsoprofessionernas kliniska vardag till studenter
och elever. Det är avgörande för Stockholms läns landsting att medarbetare
är engagerade i att medverka till att uppfylla utbildningsuppdraget.
2.2
Patient- och närståendemedverkan
En global trend inom hälso- och sjukvården är en alltmer långtgående
specialisering och individanpassad behandling. En utmaning är därför att
utveckla den alltmer individanpassade vården tillsammans med patienten
och dennes närstående. Även inom ramen för forskning, utveckling,
innovation och utbildning måste detta samarbete utvecklas.
Kvalitetsevaluering ska bygga på involvering av patienter, anhöriga och
vårdpersonal för att skapa förutsättningar för att fånga upp nya behov av
utveckling och förändring. Patientens deltagande är avgörande för en hög
kvalitet på såväl klinisk forskning som klinisk utbildning i hälso- och
sjukvården. Detta gäller även närstående till patienter eftersom de ofta har
god kunskap och viktiga perspektiv som kan bidra till att utveckla vården.
Det betyder att patienter och närstående aktivt måste rekryteras och
informeras för att ingå i den kliniska forskningen och utbildningen i hälsooch sjukvården.
2.3
Samarbeten med universitet och högskolor
Stockholms läns landsting har formella samarbeten med ett flertal
universitet och högskolor i länet. Särskilt fördjupande samarbeten sker med
Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och de enskilda
högskolorna Ersta Sköndal Högskola, Sophiahemmet Högskola, Röda
Korsets Högskola, som alla bedriver utbildningar i vårdyrken. Med
Karolinska Institutet finns även ett särskilt fördjupat samarbete rörande
klinisk medicinsk forskning. Stockholms Universitet har kompletterande
forskning och utbildning inom ett flertal områden. Stockholms läns
landsting måste samarbeta med fler universitet och högskolor som bidrar
till att möta behoven av utveckling och utbildning av hälso- och sjukvården
och dess medarbetare.
3. Klinisk forskning och utveckling
Stockholms läns landstings resurser för att medverka i klinisk forskning ska
inriktas på att motverka kunskapsluckor och skapa prevention och bot av
kroniska folksjukdomar samt cancer. Det innebär att både systematiskt
identifiera nya kunskapsluckor och att åtgärda kända kunskapsluckor. Då
bidrar landstingets forskningsresurser till ökad patient- och samhällsnytta
och forskningen bidrar till att såväl utveckla som att säkerställa att all
hälso- och sjukvård och tandvård blir evidensbaserad. Stockholms läns
LS 1310-1325
14 (48)
RAPPORT
landsting lägger stor vikt vid den patientnära forskningen och att
forskningens resultat snabbare kommer hälso- och sjukvården till del.
Förutom forskningen inom de stora folkhälsosjukdomarna vill landstinget
utveckla forskning kring sjukdomsprevention, behandling och
tillfrisknande och skapa effektivare och säkrare vårdprocesser kring
cancersjukdom och psykisk ohälsa.
Stockholms läns landsting medverkan i klinisk forskning bör därför
inkludera sjukdomsförebyggande arbete, den prehospitala vården,
primärvården, geriatriken, psykiatrin och den högspecialiserade vården.
3.1
Forskningssamarbeten
Karolinska Institutet har antagit en ny kvalitetshöjande strategi för
universitetet (Strategi 2018) baserat på ett fokus på excellens. Stockholms
läns landsting bör ur ett invånarperspektiv säkerställa en fortsatt bredd
inom sin medverkan i den kliniska forskningen. Landstinget bör på
motsvarande sätt som sker inom utbildningen, tydliggöra att landstingets
medfinansiering av den kliniska forskningen ska kunna omsättas i klinisk
patientnytta. De investeringar som inte är direkta investeringar i
patientnytta eller klinisk forskning ska i mindre grad finansieras eller
medfinansieras av Stockholms läns landsting. Avsikten är att säkerställa
möjligheten till både excellens och bredd i klinisk forskning som utgår från
länets invånares behov av hälso- och sjukvård i framtiden. Medverkan ska
ske i investeringar i FoU-infrastruktur som stärker förutsättningarna för
den kliniska forskningen. Principen för forskningsbidrag från Stockholms
läns landsting bör vara att det ska konkurrensutsättas.
3.2
Universitetssjukvård
Det nya nationella avtalet om läkares grundutbildning och klinisk forskning
(ALF-avtalet) mellan regeringen och berörda landsting och regioner,
innebär från och 2015, ett införande av så kallad ”universitetssjukvård”. Det
nationella ALF-avtalet ska omvandlas i regionala ALF-avtal där Stockholms
läns landsting är avtalspart med Karolinska Institutet.
Det senaste nationella ALF-avtalet gällde under 2004-2014 och har bidragit
till en sammanhållen bred infrastruktur för forskning och utbildning i
hälso- och sjukvården. Stockholms läns landsting ska betona vikten av att
behålla den etablerade och välfungerande struktur för klinisk forskning och
utbildning som byggts upp de senaste tio åren. Det av största vikt att det
regionala ALF-avtalet anpassas till de nya förutsättningarna i hälso- och
sjukvårdssystemet i och med genomförandet av Framtidsplanen. Det
betyder att samtliga vårdgivare med avtal med Stockholms läns landsting, i
enlighet med tydliga kriterier definierade i det regionala ALF-avtalet, ska
LS 1310-1325
15 (48)
RAPPORT
kunna söka om ackreditering för att medverka i universitetssjukvården.
Universitetssjukvården bör inkorporera tillämpliga delar av befintlig
forsknings- och utbildningsstruktur samt det grundläggande konceptet för
program 4D. 3 Stockholms läns landsting samverkar med Karolinska
Institutet i fråga om utformningen av universitetssjukvården.
3.3
Akademiskt ledarskap
3.4
Register och patientdata
Ett tydligt ”akademiskt ledarskap” (klinikprofessor) i universitetssjukvården är av central betydelse för att utveckla kvaliteten på hälso- och
sjukvården samt den kliniska forskningen och utbildningen. En viktig länk i
denna samverkan mellan stat och landsting är de så kallade kombinationsanställningarna (samfinansierade tjänster), där forskare och
lektorer vid universitet och högskolor också innehar en del av tjänst i
sjukvården. Det akademiska ledarskapet kan utformas så att Karolinska
Institutet och Stockholms läns landsting gemensamt utarbetar kriterier för
tjänster i universitetssjukvården som har ett särskilt uppdrag i att för
verksamheten fördela tid för klinisk forskning och utbildning samt
tillhörande sjukvårdsuppdrag. Detta avser tjänster med linjeansvar som
processledare (verksamhetschef, ämnesansvarig eller divisionschef) i
universitetssjukvården. Även karriärtjänster för forskare i olika fas i sin
utveckling bör kunna ha tidsbegränsade kombinationstjänster (klinisk
lektor eller liknande). Eftersom ett akademiskt ledarskap är viktigt för att
fördela tid för sjukvårdsuppdraget och för den kliniska forskningen och
utbildningen bör både Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting
medverka vid tillsättningen av dessa tjänster.
Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet samordnar idag
nationella kvalitetsregister och ett stort antal regionala register.
Landstinget har vårddatabaser för uppföljning av all vård inom landstinget.
Den så kallade VAL-databasen omfattar ett tiotal olika databaser med
vårdstatistik av olika slag. Detta är en unik kunskapskälla som kan utgöra
basen för en extensiv forskning kring säkerhet och effektivitet exempelvis
kring olika sorters interventioner, behandlingar och läkemedel. Allt fler
register omfattar patientrapporterade mått, som till exempel hälsorelaterad
livskvalitet, funktionsförmåga eller upplevelser av bemötandet från
sjukvården. Denna typ av data skapar möjligheter till bättre beslutsfattande
och effektivare vård och illustrerar potentialen i de data som finns i
kvalitets- och vårddatabasregister. Det blir viktigare att samarbeta med fler
vårdenheter än akut- och universitetssjukhuset då framtidens hälso- och
3 Program 4D är ett pilotprojekt inom Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting, som utvecklar
generiska modeller för att generera kunskap och skapa beslutstöd för patienten, vården och forskningen
i första hand inom områdena artrit, bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt.
LS 1310-1325
16 (48)
RAPPORT
sjukvård baseras på nätverkssamverkan. Då behöver forskningen kunna
följa enskilda sjukdomsförlopp, i synnerhet vid kroniska sjukdomar (som
utgör den största kostnaden för hela västvärldens hälso- och
sjukvårdssystem), för att förstå sjukdomsprocesser och för att kunna
utvärdera förebyggande och behandlande insatser. De register och
patientdata som hälso- och sjukvården samt tandvården har, gör
Stockholms läns landstings sjukvårdssystem världsunikt. De möjligheter
som dessa utgör för klinisk forskning, har hitintills inte länkats samman
eller på enhetligt sätt tillgängliggjorts för klinisk forskning. Register och
patientdata utgör en strategisk resurs för att möjliggöra klinisk forskning av
hög internationell kvalitet. Register och patientdata i Stockholms läns
landsting kommer att tillgängliggöras för forskning i enlighet med etiska
riktlinjer där patientintegriteten är central.
3.5
Kliniska studier
Kliniska studier av prevention, läkemedel, medicintekniska produkter eller
behandlingsmetoder har varit en styrka i länet, men under senare år har
färre kliniska studier genomförts. Hälso- och sjukvårdsprioriteringar och
patientengagemang är viktiga drivkrafter. Inom läkemedelsområdet pågår
en strukturomvandling och de globala läkemedelsföretagen gör
omprioriteringar i utvecklingen av nya läkemedel. Nu söker
läkemedelsbolagen direkt kontakt med hälso- och sjukvården för att få
tillgång till patienter och vårdflöden. Detta är en helt ny strategi hos
läkemedelsbolagen. Om Stockholm ska vara ett nationellt center för denna
verksamhet behöver samarbetet med Life science-industrin stärkas. Det
finns stor potential att etablera Stockholm som ledande region i Sverige
såväl som i Europa för kliniska studier inom hälso- och sjukvården.
För att lyckas behöver Stockholms läns landsting, i lämpliga kliniska
miljöer, tillhandahålla testbäddar för utveckling av nya varor, tjänster,
diagnos-, prevention och behandlingsmetoder samt prototyper.
Landstinget ska arbeta för att stärka förutsättningarna för kliniska studier i
hälso- och sjukvården, både avseende forsknings- och industridrivna
studier.
3.6
Informationsmiljö (IT) och eHälsa
Sedan ca år 2005 används den svenska termen eHälsa (eHealth) ofta som
beteckning på den samling tjänster som utvecklas för att brett stödja
modern vård med hjälp av informationsteknik (IT) 4. Ett sätt att skilja
4
Med informatik avses traditionellt den vetenskap som studerar interaktion som sker mellan naturliga
och artificiella system som lagrar, bearbetar och förmedlar information. Med medicinsk informatik
avses det vetenskapsområde som sysslar med frågor om hur man med hjälp av informationsteknik kan
LS 1310-1325
17 (48)
RAPPORT
mellan begreppen informatik, informationsteknik och eHälsa, är att
använda informatik som beteckning på kunskapsområdet (vetenskap)
medan IT-implementerade tjänster eller produkter kan kallas eHälsa.
Med IT-miljö avses här grundläggande datorteknik, elektronik,
medicinteknisk utrustning för diagnostik eller mätningar och direkt
interaktion med människokroppen och data som samlas in. Med eHälsa
avses här de tjänster och produkter som utvecklas för att stödja modern
vård med hjälp av IT. Sveriges register har mycket hög kvalitet vilket gör
tillgången till informationen attraktiv för akademin och företagen samt
bidrar till att skapa goda förutsättningar för att öka kvaliteten inom vården
genom att använda dessa för forskning och utveckling. Gemensamma ITverktyg för journaler, patientrapporterade data, biobanker och
kvalitetsregister-hantering kan skapa en framtida effektiv och kvalitativ
sjukvård men också möjliggöra och säkerställa högkvalitativ och attraktiv
forskning. Den utveckling som har påbörjats med ett ökat deltagande av
patienterna själva i sin egen vård kommer också att ställa helt nya krav på
de IT-verktyg och system som vården använder. Insamling av patientdata
med hjälp av IT-system måste vara av hög kvalitet och tillräckligt
omfattande för att de ska vara användbara och kunna bearbetas.
Samordning av befintliga och utveckling av nya samordnade IT-verktyg och
system för vården är ett måste för en framtida kvalitativ hälso- och sjukvård
och för forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. eHälsa handlar
om patienters tillgång till information om den egna vården. Det skapar nya
möjligheter till behandling utanför den sjukvård vi känner idag men ställer
också nya krav på system och på säkra samt lättanvända eHälsotjänster.
Stockholms läns landsting vill vidta åtgärder för att stärka
förutsättningarna för klinisk forskning i samband med utveckling och
samordning av IT-system och eHälso-lösningar i hälso- och sjukvården.
Vårdguiden 1177 är en ledstjärna för denna eHälsa-utvecklingen
stöda, styra och utveckla vård och omsorg, folkhälsoarbete samt forskning och utbildning inom
medicinens olika discipliner inklusive basal biovetenskap.
LS 1310-1325
18 (48)
RAPPORT
3.7
Informationsmiljö (IT) som förutsättning för
klinisk forskning och utveckling
Forskningen och vården har behov av varandra och delar gemensamma mål
att kunna följa patienten genom vårdkedjan. En sammanhängande
informationsstruktur i hälso- och sjukvården, som exempelvis journaler,
databaser, biobanker och register, är essentiell. Även patientrapporterade
data inklusive sociala värden och eHälsa blir allt viktigare. Individens val i
hälso-och sjukvården är av central betydelse. Informatikstrukturen bör ge
förutsättningar för tre beslutsunderstöd: för patientens val, för utveckling
av sjukvårdens effektivitet och säkerhet samt för att forskningen ska kunna
evaluera resultaten av nya angreppssätt samt identifiera kunskapsluckor.
Bilden illustrerar hur landstingets datasamling kan göras tillgänglig för
externa, akademiska eller industriella aktörer för att utveckla hälso- och
sjukvården, skapa nya terapier, innovationer samt utveckla ny kunskap.
Den heldragna linjen representerar landstingets ansvar och ägande av
källdata. Den streckade linjen omfattar samarbetspartners som ska
medverka i att analysera data för att upptäcka och åtgärda
kunskapsluckor.
3.8
Program 4D – fyra diagnoser och informatik
Program 4D är ett samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och
Stockholms läns landsting med syfte att skapa bättre förutsättningar för
vård, forskning och näringslivssamverkan. Ny kunskap ska snabbt leda till
individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. Utöver de
fyra diagnoser som ingår i programmet finns ett eget projekt för informatik.
LS 1310-1325
19 (48)
RAPPORT
Projektet omfattar fyra folksjukdomar: artrit, bröstcancer, diabetes typ 2
och hjärtsvikt. De representerar olika medicinska behov och utmaningar
längs patientens väg genom vården och forskningen. De nya arbetsmetoder
och modeller för kunskapsbyggande inom vård och forskning, som skapas
inom program 4D är tänkta att appliceras på fler folksjukdomar och
implementeras med en större grupp individer och patienter, även i den
förebyggande vården. Informationsöverföring är centralt, och genom nya
informationssystem från olika källor (till exempel patientjournaler, ehälsokonton, kvalitetsregister och biobanker) skapas data för alla parter.
Dessa parter kan vara invånare, såväl friska som sjuka, vårdgivare samt
forskningsenheter. Individer får på så sätt också större möjlighet att bygga
egen kunskap och vara med och påverka sin egen hälsa och vård samt delta
i forskning. Målet är att skapa generaliserbara modeller som passar flertalet
diagnoser. Därför är det viktigt att alla aktörer i hälso- och
sjukvårdsprocessen samverkar i Program 4D.
Landstinget och Karolinska Institutet vill att Program 4D ska skapa bättre
förutsättningar för vård och forskning som gör att den snabbt kan omsätta
ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och
behandling. Program 4D kan leda till generaliserbara modeller som passar
flertalet diagnoser och forma basen för trippel-helixsamverkan mellan
akademi, industri och landsting.
3.9
Internationalisering av klinisk forskning i
Stockholms läns landsting
År 2014 inleddes EU:s nya programperiod vars övergripande strategi är en
smart, hållbar och inkluderande tillväxt. En viktig del av de
utvecklingsmedel som ska stödja strategin är de fonder som ska stärka
forskning och innovation i Europa, bland annat Horisont 2020 och
Regionalfonden. Den totala budgeten för Horisont 2020 uppgår till ca 80
mdr euro och Regionalfonden i Stockholm till ca 370 miljoner kr. Den del
av Horisont 2020 som är inriktad på samhälleliga utmaningar, med tydligt
fokus på implementering och slutanvändare ligger väl i linje med
inriktningen på landstingets insatser som rör forskning och innovation.
Tydlig forskningsfokus ska ligga på betydelsen av forskningsresultatet för
slutanvändarna, det vill säga för patienterna.
De stora satsningar inom framtidens hälso- och sjukvård som nu görs i
regionen väcker ett stort internationellt intresse. Mot bakgrund av detta
finns det därför goda förutsättningar att få större utväxling av EU:s fonder
för olika typer av utvecklingsbehov som landstinget står inför.
Regionalfondsprogrammet innehåller för landstinget viktiga insatsområden
LS 1310-1325
20 (48)
RAPPORT
såsom exempelvis att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
och att öka små och medelstora företags konkurrenskraft.
Arbetet med att stärka kopplingar mellan Regionalfonden och Horisont
2020 kommer att utvecklas för att lägga grunden för ett bredare deltagande
i Horisont 2020. Horisont 2020:s delområden Spetskompetens, Industriellt
ledarskap och Samhälleliga utmaningar skär på olika sätt in i
Regionalfondens övergripande tema ”Hållbar stadsutveckling”. Det finns
därför förutsättningar att också ytterligare stärka Stockholmsregionens
styrkeområden genom investeringar i bland annat forskning och innovation
samt stöd till små och medelstora företags innovationsprocesser. För att
främja ett ökat internationellt landstingsdeltagande behöver vår
konkurrenskraft stärkas, såväl inom landstinget, som med externa parter i
form av akademi, näringsliv, offentliga aktörer i länet och europeiska
partners.
3.10 Forskningssamarbeten med näringslivet
Stockholms läns landstings forskning, utveckling, innovation samt
utbildning ska utveckla sin samverkan med Life science-industrin för att
vidareutveckla forsknings- och innovationsarbetet. Life science-industrin
framför att ”beröringsskräck” och problem relaterade till att ”hitta rätt
ingångar” är särskilda utmaningar för dem i kontakterna med den stora
landstingsorganisationen. Stockholms läns landsting bör fortsätta arbeta
med att utveckla nya och innovativa samarbeten med tydlig nytta för
patienter, anhöriga och medborgare i stort. Det betyder samarbeten med
läkemedelsföretag samt medicintekniska- och diagnostekniska bolag. Även
aktörer som Stockholms läns landsting traditionellt inte har utfört
forskning tillsammans med är aktuella för samarbeten, exempelvis inom IT,
telefoni och andra branscher.
Stockholmsregionen har en unik chans att bli ett internationellt ledande
centrum för forskning och innovation. Stockholms läns landsting ska
arbeta för att dra till sig kapital och talanger från hela världen. Landstinget
bör delta i att Stockholmsregionen blir ett internationellt
utvecklingscentrum genom att satsningen på näringslivssamarbeten, ökar
möjligheten för att egna medel till forskning, kompletteras med externt
tillförda medel från näringslivet. Den samlade satsningen av
forskningsmedel blir större. Stockholms läns landsting bör därför utöka
omfattningen och takten på medverkan i forskning, implementering och
innovation. Därmed skapas incitament för landstingsdriven och
landstingsfinansierad vård för de kostnader forskningen, utveckling eller
innovation medför, vilket är en av de barriärer som i dagsläget står i vägen
för framgång.
LS 1310-1325
21 (48)
RAPPORT
4. Utbildning
Stockholms läns landsting har ett långtgående ansvar att medverka i
utbildning av hälsoprofessionsyrkena på både grund- och specialistnivå.
Antalet utbildningsplatser för hälsoprofessionen vid länets universitet och
högskolor utökas kontinuerligt och landstingsfinansierade vårdgivare ska
medverka i utbildningen. Landstingets roll i utbildningen av
hälsoprofessionerna 5 är att säkerställa att utbildningens innehåll, kvalitet
och dimensionering motsvarar hälso-och sjukvårdens personal och
kompetensbehov, samt att tillhandahålla ändamålsenliga lärandemiljöer
inom hela hälso- och sjukvården.
4.1
Utbildningssamarbeten
För att utbilda morgondagens vårdpersonal så att de är rustade att möta
framtidens utmaningar kommer det att krävas ett ökat interprofessionellt
lärande och nya former av utbildningssamarbeten. Ett exempel är den
snabba tekniska utveckling som sker inom hälso- och sjukvården, som inte
motsvaras av den tekniska kompetens vårdutbildningarna erbjuder. Det
betyder att Stockholms läns landsting aktivt måste medverka i
utformningen av kursplaner i sitt samarbete med universitet och högskolor.
Det innebär också att Stockholms läns landsting ska säkerställa inflytande
över utformning och fördelning av landstingets egen finansiering av den
kliniska delen i vårdutbildningarna.
4.2
Utbildningsuppdrag i hälso- och sjukvården
Stockholms läns landsting ska tillhandahålla ändamålsenliga
lärandemiljöer av hög kvalitet för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) 6 i
kliniska miljöer. Landstingets roll i utbildningen av hälsoprofessionerna7
är att säkerställa att utbildningens innehåll, kvalitet och dimensionering
motsvarar hälso-och sjukvårdens kompetensbehov, samt att tillhandahålla
ändamålsenliga lärandemiljöer inom hela hälso- och sjukvården. Alla
vårdgivare har skyldighet att medverka i utbildning och tillhandahålla
kliniska utbildningsplatser för elever och studenter inom
hälsoprofessionerna. Medarbetare ska medverka i att utbilda
morgondagens personal som handledare för studenter och elever.
5
Med hälsoprofessioner avses legitimerade vårdyrken och övriga yrken inom hälso- och
sjukvårdsområdet, utbildade vid gymnasium och yrkeshögskola.
6 Verksamhetsintegrerat lärande, VIL är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger
på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av
verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom
öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet.
7 Med hälsoprofessioner avses legitimerade vårdyrken och övriga yrken inom hälso- och
sjukvårdsområdet, utbildade vid gymnasium och yrkeshögskola.
LS 1310-1325
22 (48)
RAPPORT
Stockholms läns landsting bör medverka i utformningen av kursplaner för
att säkerställa att utbildningarnas innehåll och dimensionering motsvarar
hälso- och sjukvårdens kompetensbehov. Stockholmsregionen bör även
vara föregångare inom interprofessionellt lärande både i grundutbildning
och genom hela yrkeslivet såväl nationellt som internationellt.
Verksamhetsintegrerat lärande ska vara den prioriterade pedagogiska
modellen i landstinget.
Nedan återges en lista på samtliga utbildningar som i dag bedrivs inom
hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting indelat i
grundutbildning, fortsättningsutbildning och övriga utbildningar. Samtliga
utbildningar nedan schemaläggs med ca totalt 150 000 veckor per år i
hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting.
-
i. Grundutbildningar
Läkare
Sjuksköterskor
Audionomer
Biomedicinsk analytiker
Arbetsterapeuter
Röntgensjuksköterskor
Fysioterapeuter
Psykologer Karolinska Institutet
Psykologer Stockholms universitet
Dietister
Apotekare
Socionomer/Kuratorer
Sjukhusfysiker
-
ii. Fortsättningsutbildningar
Läkare Allmäntjänstgöring (AT)
Läkare Specialisttjänstgöring (ST)
Barnmorska
Specialistsjuksköterskeutbildning
Forskarutbildning
-
iii. Övriga utbildningar
Gymnasieutbildning
Yrkeshögskoleutbildningar
Fort- och vidareutbildning för medarbetare
Examensarbeten, olika utbildningar och lärosäten
LS 1310-1325
23 (48)
RAPPORT
4.3
E-lärande som en del av medarbetares
kompetensutveckling
Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården och en
ökande produktionstakt ställer höga krav på utbildning och
kompetensutveckling för både studenter och medarbetare. En utvecklad
användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) för elärande bidrar till kompetensutveckling och ett livslångt lärande. IKT och elärande gör kompetensutveckling tillgänglig för stora målgrupper på ett
kostnads- och tidseffektivt sätt och medför också en ökad patientsäkerhet.
Kompetens inom IKT är också en förutsättning för utveckling av metoder
inom eHälsa. Stockholms läns landsting kommer att vidareutveckla
användandet av en gemensam elektronisk läroplattform för
landstingsfinansierade vårdgivare med kvalitetssäkrade utbildningar för elärande. För detta krävs en säkrad tillgång till IKT för alla målgrupper samt
en tydlig organisation och förvaltning som ansvarar för dess innehåll,
pedagogiska utformning samt metoder för uppföljning.
4.4
Interprofessionellt lärande
Interprofessionellt lärande sker när två eller flera professioner lär av, om
och med varandra. Hälso- och sjukvården kräver förmågan att arbeta i team
för att möjliggöra ett effektivt samarbete och förbättrat hälsoresultat. 8 För
att möta människors mångfacetterade vårdbehov och erbjuda god och
patientsäker vård krävs att de medverkande professionerna har kunskap
om varandras kompetensområden och kan arbeta tillsammans. Det innebär
att utbildning av hälsoprofessioner måste inkludera interprofessionella
gruppövningar. Obligatoriska interprofessionella utbildningsmoment ingår
idag i utbildningarna för hälsoprofessionerna och studenternas
interprofessionella lärande och träning 9 kan ske på olika sätt.
Stockholmsregionen ska vara föregångare både nationellt och
internationellt inom detta område genom att utveckla och tillhandahålla
interprofessionella lärandemiljöer för studerande inom samtliga
vårdområden. Grundutbildningarna bör innehålla interprofessionella
utbildningsmoment som förbereder studenter inför den kliniska vardagen.
Stockholmsregionen vill vara föregångare både nationellt och
internationellt inom interprofessionellt lärande.
8
WHO Study Group bildades 2007 med uppdraget att utarbeta en vägledning för medlemsstaterna
gällande interprofessionellt lärande, för att skapa mer flexibla hälsovårdssystem som både kan bemöta
vårdbehov och maximera resurser. 2010 publicerades WHO: s” WHO’s Framework for Action on
Interprofessional Education and Collaborative Practice. Ramen belyser interprofessionellt lärande i
världen, identifierar de mekanismer som formar framgångsrika lagarbeten, och föreslår en rad
åtgärdspunkter som kan användas i lokala hälso- och sjukvårdssystem.
9 Med lärandemiljö avses den kliniska avdelningsmiljön med patienter. Träningsmiljö omfattar olika
former av miljöer där professioner tränar med hjälp av simulerade situationer. Exempel på
träningsmiljöer som finns idag är exempelvis Kliniskt träningscentrum (KTC).
LS 1310-1325
24 (48)
RAPPORT
4.5
Lärandemiljöer
Studerande och medarbetare ska ges möjlighet att träna och utveckla sin
yrkesroll i autentiska situationer som en del av vårdteamet. Den
pedagogiska strukturen för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) utgår från
tre perspektiv: studentcentrerat lärande, personcentrerat lärande och
interprofessionellt lärande. Lärandemiljöer är viktiga för studenters och
medarbetares kompetensutveckling inriktad på behovet av att träna och
utveckla en mångfacetterad yrkesroll som innefattar att hålla sig à jour med
ny kunskap inom medicin, omvårdnad och rehabilitering och förklara de
senaste forskningsrönen för patienten. Träning i en simulerad miljö för att
förbättra tekniska-, problemlösande-, beslutfattande-, kommunikationsoch teambaserade färdigheter. Kommunikation och återkoppling mellan
kollegor sker för att lära sig av varje situation vilket är ett förhållningssätt
som innebär att det är patienten som gynnas av kunskaper och färdigheter.
Det finns idag olika former av lärandemiljöer särskilt utformade för VIL,
såsom studentsalar, studentenheter, kliniska utbildningsavdelningar
(KUA), kliniska utbildningsmottagningar (KUM) och kliniska
träningscenter (KTC). KUA och KUM har särskilt fokus på
interprofessionellt lärande. Den kliniskt förlagda utbildningen sker
integrerat i den kliniska vardagen i hälso- och sjukvården. Förutsättningen
för att kunna bedriva klinisk utbildning av hög kvalitet för studenter och
medarbetare, är en grundläggande infrastruktur för utbildning i hälso- och
sjukvården. Landstinget bör även stärka och öka kapaciteten inom de
kliniska träningsmiljöerna såsom kliniskt träningscentrum (KTC), kliniska
utbildningsavdelningar (KUA) och kliniska utbildningsmottagningar
(KUM).
4.6
Kliniskt träningscenter (KTC) för studenter och
medarbetare
Stockholms läns landsting bör säkerställa att akutsjukhusen har
lärandemiljöer där handledare kan bedriva klinisk utbildning av hög
kvalitet och försäkra sig om att studenten har tid, känner sig trygg och kan
lära sig att på ett etiskt och praktiskt sätt ta hand om patienter. Simulering
är en pedagogisk metod för både studenter och medarbetare att träna och
uppdatera sina kunskaper i en säker och verklighetstrogen miljö. Kliniska
träningscenter (KTC) erbjuder studenter och medarbetare praktisk träning
av kliniska färdigheter och teoretiska kunskaper inför möten med patienter.
KTC är en mötesplats för alla utbildningskategorier där erfarenheter kan
utbytas och ökat samarbete mellan olika yrkesgrupper främjas.
Medarbetare och studenter kan genom självstyrt lärande träna kliniska
färdigheter för att få kompetens och trygghet i mötet med patienter. KTC är
LS 1310-1325
25 (48)
RAPPORT
utrustat med simuleringsutrustning för övning av verklighetstrogna
händelser där kliniska metodövningar vävs samman med ledarskap och
teamarbete.
4.7
Samfinansierade tjänster
Uppbyggnaden av akademiska miljöer i hälso- och sjukvården förutsätter
tjänster som kombinerar klinisk vård, forskning och utbildning. Det finns
idag olika typer av samfinansierade tjänster, exempelvis
kombinationstjänster (läkare och sjuksköterskor) samt adjungerade
kliniska adjunkter (så kallade AKA som till största del finansieras av
Stockholms läns landsting). AKA utgör bryggan mellan akademi och hälsooch sjukvård. Uppdraget är att medverka till utveckling av handledarrollen i
VIL och att vara ett pedagogiskt stöd för studerande och handledare.
Uppdraget omfattar samtliga studerande inom den egna professionen vid
avdelningen eller motsvarande. Adjungeringen ska omfatta 20-50 procent
av heltidsbefattning och kombineras med minst 50 procent klinisk
tjänstgöring inom verksamheten. Det finns möjlighet att utveckla nya typer
av samfinansierade tjänster, så som exempelvis skett med
kombinationstjänster som fram till för några år sedan endast omfattade
läkare.
Syftet med dessa tjänster är att dels stärka kliniskt ledarskap i utvecklingen
av hälso- och sjukvården, dels utveckla den kliniska lärande- och
forskningsmiljön. Eftersom all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård
omfattas av landstingets utbildningsuppdrag betyder det att det ska finnas
så kallade samfinansierade 10 tjänster även hos vårdgivare som har avtal
med landstinget. Personer som innehar dessa tjänster ska medverka i
utbildningarnas genomförande och examination och samtidigt vara aktivt
verksamma på kliniken och därmed uppdaterade på verksamhetsinnehåll
och riktlinjer. Adjungerade kliniska adjunkter har ett viktigt uppdrag i
hälso- och sjukvården, som ett pedagogiskt stöd för studenter och
handledare genom att sammanföra teori och praktik i vårdens vardag.
5. Innovation
Innovation är avgörande för att möta de stora utmaningar som landstinget
står inför; en åldrande befolkning, hälsoproblem, ökade vårdbehov och
införandet av Framtidsplanen (FHS). Innovation är också grundläggande
för en fortsatt hållbar tillväxt för näringslivet, välfärden och ekonomin i
regionen. Det är nödvändigt för att stå fortsatt starka i den nationella och
internationella konkurrensen.
10
Samfinansierade mellan landstinget och universitet och/eller högskola.
LS 1310-1325
26 (48)
RAPPORT
Ett av Stockholms läns landstings fyra övergripande mål innefattar
förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt en hållbar
och miljövänlig kollektivtrafik. Ett systematiskt arbete med att utveckla
innovationsprocesser i hälso- och sjukvården samt i trafiken medverkar till
att uppfylla målet genom användning av ny kunskap som införts på ett
ordnat sätt. Den regionala utvecklingsplanens (RUFS 2010) vision är att
Stockholm ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion och ett av
målen är att Stockholm ska vara en ledande tillväxtregion.
Innovation fordrar att många olika funktioner och kompetenser samlas
för att lyckas
5.1
Definition av innovation
Med begreppet innovation avses i detta sammanhang att omsätta ny
kunskap i praktisk verksamhet. Det kan betyda införandet av ny teknik, nya
behandlingsmetoder, arbetssätt och organisering i hälso- och sjukvården
och i kollektivtrafiken. Det betyder att en idé inte blir en innovation per
definition, förrän den har omsatts i verkligheten och skapar nytta i form av
exempelvis förbättrad vård för patienten, patientsäkerhet samt attraktiva
transportmedel.
5.2
Innovationsarbete i Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting bör verka för att innovationsarbete är att all
verksamhet vill, vågar och agerar för innovation. Det betyder att såväl
ledningsnivå som all personal stödjer och arbetar mot detta. Att stödja en
struktur där individer uppmuntras att medverka i innovationsarbete är en
nödvändig förutsättning för att skapa innovationer.
LS 1310-1325
27 (48)
RAPPORT
Stockholms läns landsting ska stödja en kreativ och innovationsfrämjande
kultur i hälso- och sjukvården där nytänkande belönas. Verktyg för att
underlätta implementering och tillämpning av innovationer kring
ersättningsmodeller och upphandling bör användas. Stockholms läns
landstings innovationsarbete ska främja ett samarbete med akademin,
näringslivet samt patientorganisationer på regional, nationell och
internationell nivå.
Innovationsprocessen, från idé till implementering, ska vara tydlig och
resultaten ska följas upp.
Landstinget behöver samverka med alla dessa externa aktörer för att
skapa ett kraftfullt innovationssystem. Detta fordrar en konsolidering av
landstingets innovationsresurser.
5.3
Ett sammanhållet innovationssystem i
Stockholms Läns Landsting
Landstinget behöver i större utsträckning uppmuntra innovation inom
hälso- och sjukvården samt inom kollektivtrafiken. För att uppnå detta
behöver Stockholms läns landsting utveckla former för dialog, idéutveckling
och partnerskap. Det ska vara lätt för medarbetare, entreprenörer,
företagare och forskare att hitta rätt i landstinget för att få stöd och råd vid
utveckling av nya produkter och tjänster. Detta kräver ett väl fungerande
system för innovation där landstingets egna innovationsstödjande
organisationer arbetar i nära samverkan med varandra och med andra
LS 1310-1325
28 (48)
RAPPORT
aktörer. Utvecklingsmiljöer (testbäddar) ska vara lätta att hitta och
samarbeta med. Incitament ska skapas för att öka medarbetarnas vilja till
att medverka i innovationsarbete.
5.4
Innovationsupphandling
Innovationsupphandling som instrument kräver hög kunskap om både det
aktuella sakområdet och om regelverket kopplat till offentlig upphandling.
På så sätt skapas möjligheter att bidra till att hälso- och sjukvården i
samarbete med industrin gemensamt utifrån ett tydligt behov, tar ansvar
för att utveckla innovationer. Möjliga insatser inom detta område ska
därför inriktas på att utveckla innovationsupphandling som verktyg men
också bidra till marknadsintroduktionen av nya produkter eller tjänster.
Stockholms läns landsting stimulerar innovationsverksamhet genom att
tillgängliggöra infrastruktur för forskning och utveckling exempelvis i form
av testbäddar, pilot- och demoprojekt.
6. Tandvården
Landstinget har ett särskilt ansvar för att utföra och finansiera tandvård för
barn och ungdomar samt för vuxna med särskilda tandvårdsbehov på grund
av sjukdom eller funktionsnedsättning. Landstingets kostnader för denna
vård uppgår till drygt 900 miljoner kronor per år.
Landstingets ansvar för tandvården framgår av tandvårdslagen (1985:125).
Tandvårdslagen är i stora delar densamma som hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763). I motsats till denna innehåller tandvårdslagen inte någon
föreskrift om att landstingen ska medverka vid finansiering, planering och
genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens
område. Genom det regionala ALF-avtalet från 2004 är Karolinska
Institutet och Stockholms läns landsting överens om att fördjupa och
bredda sitt samarbete. Samverkan omfattar, utöver läkarutbildningen, alla
utbildningar inom Karolinska Institutet med inriktning mot vården och
från och med år 2010 beslutade Stockholms läns landsting att samarbetet
med Karolinska Institutet även ska omfatta tandvård. Tandvården inom
Stockholms läns landsting utförs inom det landstingsägda bolaget
Folktandvården Stockholms län AB samt av privata utförare av tandvård.
En mindre del av vården utförs även vid Institutionen för odontologi vid
Karolinska Institutet.
6.1
Odontologisk forskning
Svensk tandvård och odontologisk forskning har ett gott renommé i världen
och forskningens kvalitet bedöms generellt vara mycket god. Statens
LS 1310-1325
29 (48)
RAPPORT
beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har emellertid i flera rapporter
konstaterat att det finns stora kunskapsluckor inom odontologin och att
många behandlingar saknar evidens. Prioriterade områden inom
Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting samarbetet avseende
odontologisk forskning är orofacial hälsa, koppling orofacial hälsa/allmän
hälsa, epidemiologi, äldretandvård och behandlingsforskning. Ett skäl till
avsaknad av evidens inom vissa områden inom tandvården i Sverige idag är
bland annat, att i jämförelse med hälso- och sjukvården, utförs färre
kliniska studier. Stockholms läns landsting har nationellt sett, störst
patientkohorter och andra fördelaktiga förutsättningar för att kunna bli
ledande region för kliniska studier inom tandvården.
6.2
Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT)
Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) är ett samarbete mellan
Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Stiftelsen Stockholms
Sjukhem. ACT ska genom klinisk forskning, utbildning och vård öka
kunskapen om oral hälsa och förbättra tandhälsan i Stockholms län för
äldre. Centrumet ska även förmedla kunskaper och information om äldres
orala hälsa samt bidra till implementering av ny kunskap. Ambitionen är att
centrumet ska få nationell status.
Stockholms läns landsting har tillsammans med Karolinska Institutet tagit
initiativ till ett samarbete om forskning och utveckling inom barn- och
ungdomstandvård. Avsikten är att under år 2015 etablera ett akademiskt
barntandvårdscentrum (ABC) för forskning, utveckling och utbildning inom
barn- och ungdomstandvård. Ambitionen är att även detta centrum som
organiseras som ett virtuellt kunskapscentrum ska få nationell status.
Stockholms läns landsting ska genom forskning och utveckling i samarbete
med Karolinska Institutet och privata tandvårdsaktörer förbättra
tandhälsan i länet och utveckla kostnadseffektiva behandlingsmetoder,
företrädesvis inom barn- och ungdomstandvård samt äldretandvård, inom
vilka områden landstinget har ett särskilt ansvar.
6.3
Utbildning
För att tillförsäkra invånarna tillgång till god tandvård krävs tillgång till
välutbildad personal i form av främst specialist- och allmäntandläkare samt
tandhygienister. Sedan år 2013 anges i tandvårdslagen att det i landstingen
ska finnas möjlighet till anställning för tandläkares specialisttjänstgöring i
en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare
med specialistkompetens. Stockholms läns landsting har regelbundet gjort
kartläggningar av specialisttandvården i länet, senast år 2012. Omkring
hälften av specialisttandvården utförs inom Folktandvården och hälften
LS 1310-1325
30 (48)
RAPPORT
inom den privata sektorn. En mindre del vård utförs vid Institutionen för
odontologi. Tillgången på specialisttandvård i länet är god men på grund av
pensionsavgångar bör utbildningsplatserna utökas.
Den kliniska utbildningen av allmäntandläkare sker helt inom Institutionen
för odontologi, (Karolinska Institutet), där staten driver en tandvårdscentral. På andra utbildningsorter är den kliniska utbildningen integrerad
med Folktandvårdens verksamhet. Flera utvärderingar har pekat på
önskvärdheten av ökad klinisk träning genom verksamhetsförlagd
utbildning (VFU) i Stockholm. Stockholms läns landsting ska aktivt
medverka till att förbättra den kliniska delen av tandvårdsutbildningen,
Stockholms läns landsting ska i samarbete med Karolinska Institutet
överväga att inrätta så kallad verksamhetsförlagd utbildning inom
tandvården på samma sätt som inom hälso- och sjukvården.
7.
Kollektivtrafik i Stockholms län
Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet och
bidrar till en hållbar regionförstoring. Bara under de kommande fem åren
investeras ca 34 miljarder i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken måste
utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen. En
utvecklad hållbar kollektivtrafik är en förutsättning för att förena stark
tillväxt och bibehållen god livs- och verksamhetsmiljö i regionen.
Utvecklingen inom exempelvis kollektivtrafikens miljöprestanda är
tillfredställande, men det finns förbättringsbehov inom den vattenburna
kollektivtrafiken. Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting har det
övergripande ansvaret för Storstockholms Lokaltrafik, SL-trafiken.
Trafikförvaltningen har utarbetat sex olika strategier och en vision för
kollektivtrafiken i länet som trafiknämnden beslutat att fastslå.
Vision för kollektivtrafiken i länet:
En attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att
Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion.
Trafiknämnden i Stockholms läns landsting har beslutat om sex strategier
för kollektivtrafiken.
-
Trafikstrategi
Infrastrukturstrategi
Affärsstrategi
Strategi för hållbar utveckling
Kommunikationsstrategi
LS 1310-1325
31 (48)
RAPPORT
-
Kundservicestrategi
Trafikförvaltningen har i viss utsträckning redan etablerade
utvecklingssamarbeten med externa partners som utgår ifrån ovan nämnda
strategier. Till skillnad från den kliniska medicinska forskningen i hälsooch sjukvården har forskning och utveckling inom kollektivtrafiken dels
ingen motsvarande paragraf i kollektivtrafiklagen (jf HSL 26 b), dels inga
egna forskningsbidrag allokerade i trafikförvaltningens budget.
7.1
Allmänt om kollektivtrafik i Stockholms län
Trafiksatsning Stockholm är samlingsbegreppet för de gemensamma
satsningar som Trafikverket, Länsstyrelsen, Stockholms stad, Stockholms
läns landsting och Kommunförbundet nu genomför. Satsningen innefattar
byggen som Citybanan, Slussen, en omfattande utbyggnad av
kollektivtrafiken och fler cykelvägar och gångvägar. Varje dag reser ca 800
000 människor med kollektivtrafiken i Stockholms län. Stockholms läns
landsting har det övergripande ansvaret att trygga framkomligheten i länet i
framtiden för att alla som bor i eller besöker länet ska ha tillgång till en väl
utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. De olika
färdsätten samordnas i ett ständigt växande trafiknät. En väl fungerande
kollektivtrafik är en förutsättning för regionens utveckling och tillväxt.
Innovationsstödjande åtgärder inom trafiken handlar om att stärka och
utveckla samarbetet mellan trafikförvaltningen, akademin, universiteten
och industrin.
7.2
Medverkan i testbäddar för utveckling för ett
hållbart kollektivtransportsystem
Trafikförvaltningens samlade utmaning är att kunna möta en kraftigt ökad
efterfrågan på kollektivtrafik och samtidigt utveckla ett långsiktigt hållbart,
miljövänligt fossilbränslefritt transportsystem till 2030. Det förutsätter en
förnyelse av transportsystemets alla delar i en högre takt än tidigare. Länets
kollektivtrafik ska vara tillgänglig, tillförlitlig och hålla hög kvalitet. Mot
bland annat den bakgrunden har trafiknämnden beslutat att fastställa en
vision med sex strategier för kollektivtrafiken i länet. 11
Området har potential att utvecklas till ett forsknings- och
innovationsområde som ger utrymme för många olika infallsvinklar. Ett
effektivt, robust och hållbart transportsystem är en förutsättning för hållbar
tillväxt och samhällsutveckling. Forskning och utvecklingssamarbeten med
länets universitet kan stärka arbetet med visionen och de sex strategierna
för kollektivtrafiken i länet.
Trafikstrategi, Infrastrukturstrategi, Affärsstrategi, Strategi för hållbar
utveckling, Kommunikationsstrategi och en Kundservicestrategi.
11
LS 1310-1325
32 (48)
RAPPORT
7.3
Miljö och energi i kollektivtrafiken
För att nå kollektivtrafikens miljömål behövs forskning och utveckling.
Spårtrafiken är redan långt framme med förnybar el och
energieffektivisering. Över 80 procent av SL:s bussar drivs på förnybart
bränsle. De åtgärder som är mest angelägna gäller busstrafiken och
energieffektiviseringskrav. Det finns mycket att göra inom elområdet.
Trafikförvaltningen har därför under 2014 tagit fram en behovsanalys för
eldriven busstrafik. Behovsanalysen adresserar behovet av nya lösningar för
att nå målet om en energieffektivare busstrafik. Förutom
energieffektiviseringen finns flera skäl till att sträva efter en högre andel
eldrift i busstrafiken. Eldrift ger lägre buller och minskar, eller
eliminerar, utsläppen av hälsoskadliga ämnen. Driftkostnaderna kan på sikt
bli lägre än för konventionella bussar. Emellertid leder eldriften till ett
behov av infrastruktur för laddning, antingen i depå eller vid hållplats.
Eldrift för bussar har utvecklats starkt under de senaste åren. Både
kostnadsbilden och teknikmognaden kring eldrivna bussar och dess
laddningsinfrastruktur är osäker. De närmaste årens demonstrationsförsök
kommer att ge en tydligare bild. Rekommendationen från denna
behovsanalys är att fortsätta ställa krav om energieffektivisering och
genomföra beslutade demonstrationsprojekt med nya tekniker för att vinna
värdefulla erfarenheter, men att avvakta med ett snabbare införande av
eldriven busstrafik. Avseende kollektivtrafik på vatten är den främsta
miljöutmaningen att finna förnybara drivmedel för fartyg.
De miljöutmaningar som kollektivtrafiken står inför, både på land och på
vatten är utmaningar som Stockholmsregionen delar med många övriga
delar av Europa, men där Stockholm kanske är den region som kommit
långt och har höga ambitioner. Inom ramen för EU:s
forskningsramprogram Horisont 2020, finns flera komponenter där
forskningsfinansiering finns att söka inom ramen för samhälleliga
utmaningar. Stockholms läns landsting ska därför aktivt öka sitt deltagande
inom europeiska samarbeten med hjälp av Horisont 2020 och andra
relevanta program och fonder inom EU. Där finns förutsättningar att öka
både extern forskningsfinansiering till Stockholms läns landsting och
samarbeten inom EU med universitet och industri.
Stockholms läns landsting vill öka sin medverkan inom EU:s program och
fonder avseende forskning och innovation inom miljö och energi i
kollektivtrafik på land och vatten.
LS 1310-1325
33 (48)
RAPPORT
7.4
Innovation inom kollektivtrafiken
Fordonsindustrin är en för Storstockholmsregionen viktig industrigren. De
fordonstillverkande företagen driver på teknikutvecklingen. Sektorn svarar
för ca 25 procent av den samlade tillverkande industrins regionala
investeringar i forskning och utveckling, både internt och i samverkan med
Stockholms universitet och högskolor samt industriforskningsinstitut.
Andelen forskning och utveckling som utförs av landstingsanslutna
leverantörer ökar stadigt, och leverantörerna svarar i dag för merparten av
både värdeskapandet och antalet jobb inom sektorn. Svensk
fordonsindustri har länge varit i frontlinjen när det gäller säkerhet och
miljö, men även produktkvalitet och produktionsteknik måste vara i
världsklass. Vägtrafiken använder och är beroende av fossila drivmedel och
svarar därför för en stor del av koldioxidutsläppen. Den omställning som är
nödvändig för att fasa ut det fossila beroendet har redan inletts, men det
kommer att ta minst ett par decennier till att genomföra den fullt ut.
Regionens mål om fossiloberoende fordon 2030 är ett första steg. För
svensk fordonsindustris konkurrenskraft är det avgörande att Stockholm
fortsatt går i spetsen också inom forskning och utveckling inom ny
framdrivningsteknik och effektiva fordon. Det pågår utvecklings- och
demonstrationsprojekt som innehåller innovationer av olika karaktär. Det
finns utrymme att i högre utsträckning utveckla kollektivtrafiken i länet
som testbäddar och demonstrationsprojekt.
8.4
Klimatsmart sjöfart i Stockholm
Stockholms skärgård är unik, ingen annanstans i världen finns det en så
vidsträckt Skärgård i ett skyddat innanhav och så nära en storstadsregion.
De värden som finns i skärgården – kulturella, miljömässiga, traditioner,
företag och boende – är förpliktigande inte minst för landstinget, som
spelar en central roll för skärgården. Landstinget har omfattande åtaganden
i och för skärgården, med allt ifrån kollektivtrafik, vårdfilialer, ambulanser
och fraktbidrag. Utvecklingen visar att det redan idag är möjligt att utveckla
snabb, bekväm och klimatsmart sjöfart för person- och godstrafik i
Stockholm. Miljöanpassade sjötransporter kan avlasta både väg och järnväg
i Stockholmsområdet och öka framkomligheten på land.
7.5
Utbildning inom kollektivtrafiken
Utbildning inom kollektivtrafiken utgör en stor skillnad jämfört med hälsooch sjukvården, då det inte handlar om legitimationsyrken. Däremot finns
ett behov att i samarbete med universitet och högskolor säkerställa att det
finns ett rekryteringsunderlag utifrån kollektivtrafikens behov. Det kan
innefatta ett flertal olika utbildningar och kompetenser inom signalsystem
till olika ingenjörsspecialiteter. Liksom i hälso- och sjukvården kan det även
LS 1310-1325
34 (48)
RAPPORT
finnas kompetensbehov där det i dag inte finns motsvarande utbud av
utbildningar. Utvecklingen går ibland i snabbare takt än motsvarande
förändring i utbildningsutbudet. Vidare finns det stor potential att
introducera samarbeten med både trafikförvaltningen och universitet i
länet rörande examensarbeten (grundutbildning), doktorander och
industridoktorander (avancerad utbildningsnivå). Dessa typer av
utbildningssamarbeten kan utgöra en viktig rekryteringsbas för Stockholms
läns landsting samt bidra till utveckling av verksamheten.
8. Infrastruktur för forskning och utveckling
Europas mest moderna universitetssjukhus ska forma en effektiv, säker,
patientfokuserad, individuell och dynamisk vård.
Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet kan samverka
för att ytterligare nyttja organisationernas gemensamma styrkor. Genom att
geografiskt och organisatoriskt samla de två organisationerna (Landstinget
och Karolinska Institutet) kommer man att kunna skapa en infrastruktur
(personliga möten under samma tak)som ökar möjligheterna att ta
ledningen såväl i Sverige som inom Europa för såväl vårdkvalitet,
undervisning som klinisk forskning.
LS 1310-1325
35 (48)
RAPPORT
Infrastrukturen för forskning, utbildning och utveckling i norr;
LabFoU-klustret består av; U2-byggnaden (Bioclinicum), L8 (CMMbyggnaden), Thorax-huset (N-huset) ”romben” kommer att tillföras på
innegården, samt Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL) i övriga L-hus
(L1 till L7) där ytterligare en byggnad planeras (X-huset) där patolog- och
cytologlaboratoriet ska få plats omkring 2021. Till detta tillkommer även
lokaler i Q-huset (Astrid Lindgren-huset). Detta kluster kommer att ha
direkta förbindelser med U1 (NKS-huset), där även kliniknära FoU-lokaler
föreligger och där även en klinisk prövningsenhet (KPE och KTA) planeras.
FoU-klustret kommer även att ha direkt kontakt med Biomedicum,
Karolinska Institutets experimentella forskningslaboratorium på andra
sidan av Solna vägen, består av 4 prekliniska institutioner. Man kommer att
kunna gå inomhus mellan samtliga dessa byggnader med undantag för Qhuset. Detta kommer att leda till en dynamisk interaktion med många
mötesplatser mellan olika företrädare som förhoppningsvis skapar
mötesplats för nya tankar och projekt.
Organisationen;
Inom LabFoU-klustret kommer ett flertal organisationsstrukturer att
interagera. Universitetssjukhuset inom ramen för Karolinska
Universitetssjukhuset, samtliga kliniska institutioner i Solna från
Karolinska Institutet men även från de prekliniska institutionerna t ex
Mikrobiologi Tumör Immunologiska Centret (MTC), två stiftelser Centrum
för Molekylär Medicin (CMM) och CancerCentrum Karolinska (CCK) samt
olika lärandemiljöer såsom KAC (kliniskt anatomiskt center) och KTC
(kliniskt träning centrum). Detta kommer att ställa krav på en genomtänkt
organisation, där pragmatism måste vara ledordet.
FoUU lokaler i Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset har mycket stor forskning och utbildning
verksamhet i Huddinge. Det finns flera profilområden kopplade till
forskningen i Huddinge, och ett av många sådana områden med stor
potential är regenerativ medicin, inkluderande bland annat
transplantationsverksamheten. I dagsläget finns ca 31 000 m2 FoU-ytor i
Huddinge, förlagda i dels sjukhusbyggnaderna och dels en separat
forskningsbyggnad (Novum). Detta exkluderar Karolinska Institutets (KIs)
lokaler i t ex Tandläkarhögskolan. Som stöd för forskningen finns det ett
antal core-faciliteter förlagda inom sjukhuset. Dessa inkluderar:
• Kliniskt Forskningscentrum i Novum som bl.a. innehåller:
o Vecura – en stor facilitet för genterapi och
cellterapiprodukter
o Mutationsanalysenheten
o Elektronmikroskopienheten
LS 1310-1325
36 (48)
RAPPORT
•
•
Karolinska Trial Alliance(KTA) – läkemedelsstudier, inkl fas-1prövningar
Prekliniskt laboratorium – djuravdelning i nya moderna lokaler
Det finns också ett antal större FoU-enheter anslutna till sjukhuskliniker
verksamma på Huddinge. Bland dessa kan nämnas: Astrid Lindgrens
Barnsjukhus, Infektionskliniken - Centrum för Infektionsmedicin (CIM),
Geriatriska klinikens FoU-enhet, Hematologi och regenerativ medicin /
Wallenberginstitutet för regenerativ medicin (HERM/WIRM),
Lungkliniken, Neurologiska kliniken samt laboratorier kopplade till de
kliniker som tillhör Karolinska Universitetslaboratoriet. Det finns även en
mycket omfattande utbildningsverksamhet på Karolinska
Universitetssjukhuset Huddinge. Beträffande utbildningslokaler kan
särskilt nämnas: Kliniskt träningscentrum med HLR-utbildning samt
Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning. Till detta
kommer den mycket omfattande undervisning som drivs av olika
högskolor. Det pågår omfattande nybyggnationer i Huddinge till gagn för
forskning och utbildning, och dessa drivs både i sjukhusets egen regi liksom
av olika samarbetspartners såsom NEO i KI´s regi, KTH och Röda Korset.
För sjukhusets del planeras ett Centrum i Huddinge för Operation och
Intervention (CHOPIN).
8.1
Bioclinicum, ett kliniskt forskningscentrum
Forskningshuset U2 i Karolinska Universitetssjukhuset Solna utgör en
viktig länk mellan sjukhusbyggnaden U1 och Karolinska Institutet. Det
utgörs av nära 25 000 kvm och kommer att rymma ca 800 forskare.
Verksamheten bygger på närheten mellan den kliniska sjukvården vid
Stockholms läns landstings och Karolinska Institutets gemensamma
forskningsverksamheter och förväntas bli en viktig del i den translationella
forskningen. U2-huset färdigställs till 2017 och kommer att innehålla
viktiga infrastrukturer som cyklotroner, radiokemi, radiofarmakologi,
utbildnings- och konferenslokaler och funktionsenheter för klinisk och
translatorisk forskning. Här finns både forskningslaboratorier och
administrativa platser. Forskningsverksamheterna i U2 har planerats i
samverkan med Karolinska Institutet och forskargrupper inom dagens
FoUU vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna inom ramen för ett antal
forskningsteman som inkluderar kvinnors och barns hälsa, genetik,
inflammation/infektion, cancer, kardiovaskulära sjukdomar,
neurovetenskap och endokrinologi- och diabetesforskning. Även ett nytt
Bioelektroniskt medicinskt centrum är under planering. Bioclinicum är
placerat mitt emot Karolinska Institutets nya experimentella centrum,
Biomedicum. Bioclinicum kommer också att utgöra en stark resurs för den
kliniska utbildningen samt innehålla viktiga kärnverksamheter som också
ska användas för utveckling och innovationsverksamhet.
LS 1310-1325
37 (48)
RAPPORT
8.2
N-kvarteret samt L-kvarteret
Med sin placering mellan forskningen i U2 och laboratorieverksamheten i
L-kvarteret har N-kvarteret goda förutsättningar att bli en integrerad del av
forskningsklustret. Lokalerna behövs också för vårdstödjande
verksamheter. Därför föreslås att N-kvarteret används för en kombination
av FoUU och vårdstödjande verksamheter. Karolinska
Universitetssjukhuset har genomfört behovsanalys och en utredning kring
den framtida användningen av fastigheterna inom N- och L-kvarteren. Nkvarteret kommer bland annat att inrymma lokaler för hälsoprofessioner,
medicinsk teknik, regional biobank i samverkan med Karolinska Institutet,
provtagningscentral, bibliotek och radiofarmakologi. Även patologi/cytologi
som i dag ligger vid Radiumhemmet placeras i N-kvarteret och kopplas till
FoUU i U2-huset. Karolinska Universitetslaboratoriet bibehålls
huvudsakligen i L-kvarteret som anpassas för en samlad mikrobiologi med
gemensam biobank för landstinget och Karolinska Institutet, samordnad
med mikrobiologisk diagnostik. L-kvarteret kommer även att inrymma
lokaler för sjukhusets stabsfunktioner.
8.3
Stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin
Detta är en av de mest framgångsrika forskningsinstitutionerna i Sverige.
Centret byggdes 1997 för att utveckla den medicinska forskningen vid
Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm med målsättningen att kunna
ge lindring eller bota. Centrum för Molekylär Medicin som omfattar ca
8 000 m2 laboratorium rymmer ca 450 forskare. Det är beläget inom
Karolinska Universitetssjukhusets område i Solna och är en forskningsö
bland alla kliniker. Där kan läkaren fortsätta att söka svar på de frågor som
uppkommer vid behandling av patienter på kliniken. Under 1990-talet
gjordes stora framsteg inom molekylär- och cellbiologi, vilka kulminerade i
den kompletta kartläggningen av människans arvsmassa. Under samma
period upplevdes en brist på större framsteg när det gällde behandlingen av
många folksjukdomar, till exempel psoriasis, reumatiska sjukdomar, hjärtoch lungsjukdomar samt MS. Läkarna var hänvisade till att lindra symptom
och kände stor frustration över att behandlingar misslyckades. Centrum för
Molekylär Medicin har sitt fokus inom dessa sjukdomar och har bidragit till
att Stockholms kliniska forskning inom inflammationssjukdomar inte minst
inom biologisk terapi ligger i den internationella frontlinjen.
8.4
Stiftelsen CancerCentrum Karolinska
All experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset har
samlats inom CancerCentrum Karolinska, vars verksamhet stärker den
kliniska cancerforskningen vid sjukhuset. Stiftelsen bildades 1994 och
samlar idag ca 500 personer med kliniska erfarenheter från Karolinska Uni-
LS 1310-1325
38 (48)
RAPPORT
versitetssjukhuset och forskningskompetens från Karolinska Institutet för
att forska inom cancersjukdomarna. Genom att klargöra de molekylära
mekanismerna bakom sjukdomarna går det att utveckla bättre diagnostik,
behandling och förebyggande åtgärder. CancerCentrum Karolinskas
verksamhet stärker den kliniska cancerforskningen vid sjukhuset. Tanken
med verksamheten är att nya forskningsrön med bättre diagnostik och
behandlingsmetoder snabbare ska kunna omsättas i praktiken. Den fysiska
närheten till Radiumhemmet underlättar detta. På CancerCentrum
Karolinska kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare
för att på bästa sätt driva translationell forskning. Denna forskning ger en
möjlighet att omsätta teoretisk kunskap i klinisk användbarhet.
8.5
Biomedicum
Den experimentella forskningen vid Karolinska Institutet växer och behovet
av mer avancerade laboratorier och modernare lokaler på campus Solna är
stort. Därför låter Karolinska Institutet uppföra en ny byggnad för
experimentell forskning över vetenskapliga gränser och för samverkan med
klinisk forskning. Allt i syfte att underlätta för övergången mellan
grundforskning och kliniska studier och därmed främja praktisk
tillämpning. Experimentell medicinsk forskning samlas i Biomedicum som
färdigställs till 2018. Byggnaden rymmer ca 1700 personer inom sina
55 000 kvm yta som även inkluderar en toppmodern djurfacilitet.
Biomedicum lokaliseras omedelbart mittemot Bioclinicum och dessa
strukturer ska samverka med kompetenser samt kärnverksamheter.
Biomedicum kommer att utrustas med gemensam infrastruktur som
innebär att exempelvis avancerade teknologiplattformar och dyrbar
utrustning kan utnyttjas av fler och forskargrupper kommer att samverka
för att nå nya resultat. Laboratoriet blir ett av Europas modernaste och ska
locka medarbetare från hela världen.
8.6
Science for Life Laboratory (SciLifeLab)
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt centrum för
molekylär biovetenskap med inriktning på hälso- och miljöforskning.
Centret kombinerar den bästa tekniska kompetensen med fördjupade
kunskaper om translationell medicin och molekylär biovetenskap.
SciLifeLab är ett samarbete mellan Karolinska Institutet Karolinska
Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och
Uppsala universitet, men fungerar som en nationell resurs för hela Sverige.
Infrastrukturen vid SciLifeLab innehåller avancerad teknik för
storskaligmolekylär biovetenskap. SciLifeLab är beläget på två noder: en i
Stockholm och en i Uppsala. Fler än 200 forskargrupper är knutna till
SciLifeLab. Stockholms nod SciLifeLab är beläget på Tomtebodavägen på
LS 1310-1325
39 (48)
RAPPORT
Campus Solna och rymmer 16 000 kvm laboratorium. Närheten till
Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset underlättar
avsevärt samarbeten med kliniskt orienterade grupper och ger dessa
grupper tillgång till etablerad infrastruktur. Idag är SciLifeLab ett nationellt
centrum som utvecklar, använder och ger tillgång till avancerad teknik för
molekylär biovetenskap med fokus på hälsa och miljö. Det nationella
SciLifeLab tillförs ca 300 miljoner kronor per år i statliga medel som
inkluderar medel för läkemedelsforskning.
SciLifeLab främsta mål är att förklara den molekylära grunden för
komplexa sjukdomar och kartlägger genomet hos människor och beskriver
proteiners strukturer, egenskaper och deras placering i celler från friska
eller sjuka individer. Härigenom kan olika sjukdomsorsaker kartläggas och
nya behandlingsmetoder samt nya läkemedel utvecklas. I storskaliga
experiment, där stora mängder prover av biologiskt material exempelvis
från biobanker, analyseras gemensamt, ges möjligheter att upptäcka
genetiska och livsstilsrelaterade samband. Dessa samband ger en större
förståelse för biologiska och medicinska processer och sjukdomar.
Stockholms läns landsting har en stor uppgift i att säkerställa att det skapas
adekvata väl karakteriserade patientkohorter i de stora folksjukdomarna
och relevanta kliniska frågeställningar som kan belysas genom SciLifeLabs
insatser. Då kan SciLifeLabs fulla potential utnyttjas till fullo.
8.7
Novum forskningspark
Detta är en ca 20 000 kvm stor forskningspark i Flemingsberg, Huddinge
kommun, söder om Stockholm. I Novumbyggnaden finns både privata
företag och institutioner för akademisk forskning samt rent klinisk
forskning. Tanken är att skapa ett kunskapskluster för klinisk,
biovetenskaplig och medicinsk forskning av absolut världsklass, där
vetenskapliga upptäckter från forskningsinstitutionerna kan föras vidare till
företag som kommersialiserar upptäckterna och skapar marknadsdugliga
produkter i form av bland annat mediciner. Byggnaden innehåller en
toppmodern djurfacilitet samt en dynamisk GMP-facilitet (steril cellodling
för kliniskt bruk) för cell-, gen- och proteinproduktion. Den senare är helt
unik för Stockholmsregionen och den enda i sitt slag. Här inryms
verksamheten för regenerativ medicin.
8.8
Vecura -en unik GMP facilitet för regenerativ
medicin
GMP-faciliteten Vecura är en core facilitet som tillverkar genterapivektorer
och cellterapiprodukter för kliniska prövningar. Laboratoriet är en del av
Kliniskt forskningscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
LS 1310-1325
40 (48)
RAPPORT
Lokalerna finns i Novum forskningspark i Huddinge. Kompetens och
resurser finns för att utveckla skräddarsydda produktionsprocesser. Vecura
erbjuder tjänster till sjukhus, universitet, bioteknikföretag i Sverige och
andra europeiska länder. Vecura har i mer än tio år fungerat som
kontraktstillverkare av genterapivektorer till kliniska studier runt om i
Europa. Verksamheten är godkänd av Läkemedelsverket för tillverkning av
cell- och genterapiprodukter för kliniska prövningar. Vecura innehar även
vävnadsinrättningstillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)
för hantering av celler och vävnader för patientbehandling. Exempel på
verksamhetsområden är cellterapi, plasmidvektorer, virala vektorer,
frysförvaring och kvalitetskontroll av nya läkemedelsprodukter.
8.9
Karolinska Institutets nya forskningshus, Neo, i
Huddinge
Ett nytt forskningshus (Neo) planeras på Karolinska Institutets campus i
Huddinge. I slutet av 2014 tecknades ett startavtal för projektet. Huset ska
stå färdigt år 2017. Ett startavtal är tecknat för den nya byggnaden mellan
Karolinska Institutet och TKV Fastighets AB, som får i uppdrag att utarbeta
program- och systemhandlingar. Med en lokalyta på 15 000 kvm planeras
precis som för forskningshuset Biomedicum på campus Solna en
toppmodern anläggning för experimentell forskning, även om Biomedicum
blir väsentligt större med sina 55 000 kvm.
Även det nya gemensamma forskningscentret för Karolinska Institutet och
Astra Zeneca – Integrated Cardio Metabolic Centre (Karolinska
Institutet/AZ ICMC) är förlagt till Huddinge. Hit rekryteras nu upp till sex
forskargrupper med vardera sammanlagt 20–30 forskare inom
kardiovaskulära och metabola sjukdomar från AstraZeneca respektive
Karolinska Institutet.
Förutom Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Södertörns
högskola och Röda Korsets högskola kommer även Polishögskolan att flytta
till campus Huddinge. Flera lokaler längs Alfred Nobels allé och Novum ska
ses över och byggas om. Målet är en förtätad lärandemiljö och en mer
effektiv användning av resurser och lokaler. Planerna går under namnet
”Vision Huddinge”.
Andra projekt är inte lika långt framskridna: Projektet Framtidens
laboratorium står i startgroparna och handlar om hur lokalerna i Huddinge,
där i huvudsak institutionen för odontologi och institutionen för
laboratoriemedicin huserar idag, kan byggas om och upplevas mer som ett
modernt forskningscentrum. I Zanderska huset, på Huddinge campus ska
Friskvården samlas och här görs nu också fler lärosalar som enligt
konceptet ”Lärandemiljö”, kommer att erbjuda en helt ny utbildningsmiljö.
LS 1310-1325
41 (48)
RAPPORT
8.10 Karolinska Trial Alliance (KTA) - stödfunktion
för landstingets kliniska studier
Karolinska Trial Alliance är landstingets kliniska prövningsverksamhet.
Karolinska Trial Alliance kan också möjliggöra helt nya typer av kliniska
studier genom utnyttjande av Stockholms biobanks unika provsamlingar
samt dess framtida koppling till regionala kvalitetsregister..
Karolinska Trial Alliance finns idag placerad vid Karolinska
Universitetssjukhuset och fungerar som ett kunskaps- och resurscentrum
för rådgivning, utbildning, samordning och genomförande av sjukhusets
kliniska prövningar. Karolinska Trial Alliance är uppdelad på tre enheter,
KTA Support, KTA Prim, samt en Fas I-enhet för kliniska prövningar. KTA
Support erbjuder tjänster som studierådgivning, utbildningar,
projektledning, avtalsgranskning, ansökan till Läkemedelsverket och
etikprövningsnämnd, kostnadsberäkningar, monitorering samt annan
dokumentation som krävs för kliniska studier. KTA Prim är en
mottagningsverksamhet inom öppenvården i Stockholms läns landsting för
kliniska prövningar i Fas II–IV.
För att bygga en stark miljö för kliniska studier i landstinget bör sju särskilt
viktiga framgångsfaktorer utvecklas som inkluderar mobilisering av
patientengagemanget, så att patienter får och ser nytta av sin medverkan.
Tillit och långsiktighet i relationerna mellan vård, akademi och industri, så
att man med utgångspunkt från sina olika roller kan arbeta nära
tillsammans. Integrering av forskning i det löpande vårdarbetet, så att
kliniska studier fortlöpande stödjer och stimulerar utvecklingen av det
vardagliga arbetet samt i vårdval och sjukhusavtal. Snabba och effektiva
regulatoriska processer, så att både internationella och inhemska forskare
ser Sverige som ett attraktivt land att förlägga sina studier i. Karolinska
Trial Alliance blir en viktig portal. Kompatibla och sökbara system för att
hitta patienter underlättar för att även studier som kräver specifika
patientunderlag kan hanteras i Sverige. IT-strukturen förstärks. Goda
utvecklingsmöjligheter för lovande kliniska forskare, för att främja en god
återväxt av forskare med internationell lyskraft. Effektiva former för
svenskt, nordiskt och internationellt samarbete, med syftet att skapa
nödvändiga samarbetsrelationer.
LS 1310-1325
42 (48)
RAPPORT
8.11 Stockholms medicinska biobank (SMB)
Landstinget inrättade år 2014 en gemensam medicinsk biobank för vårdens
alla prover som inkluderar alla vårdgivare inom hela hälso-och
sjukvårdsstrukturen. SMB omfattar upp till 6 miljoner prover årligen. Med
långsiktiga uppföljningar av patienters sjukdomstillstånd där kliniska data
är kopplade till biobanksprov, får landstinget och akademin möjlighet att
genomföra kontinuerlig kunskapsutveckling och högkvalitativ forskning
som kan användas för att skapa hälso- och sjukvård i världsklass. Tillgång
till standardiserade prover, provdata och kliniska uppgifter har ett stort
värde också för läkemedels- och diagnostikindustrin, som kan omsätta
möjligheten i nya läkemedel och diagnostiska metoder. Program 4D 12
bidrar till att utveckla Stockholms medicinska biobank. Nu skapas
provsamlingarna som ska användas till att utreda sjukdomsförloppens
koppling till genetisk mottaglighet samt hur påverkan på förloppen sker
genom olika livsstilar. Genom att koppla kliniska data till standardiserade
biobanksprover i SMB kan Stockholm skapa en unik förutsättning inför
framtiden som regionen kan kapitalisera kunskap kring.
Biobanken ansvarar för förvaring och utlämning av samlade prover från
hälso- och sjukvården och inkluderar alla vårdgivare inom landstinget
12 Program 4D är ett pilotprojekt inom Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting, som utvecklar
generiska modeller för att generera kunskap och skapa beslutstöd för patienten, vården och forskningen
i första hand inom områdena artrit, bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt.
LS 1310-1325
43 (48)
RAPPORT
8.12 Akademiska vårdcentraler (AVC) ett unikt
koncept i Sverige
Akademiska Vårdcentraler (AVC) som inrättades i Stockholms läns
landsting 2010 (LS 0910-0829) är ett unikt koncept i Sverige, där övriga
landsting och regioner nu börjar införa liknande system i primärvården.
Syftet är att stärka klinisk patientnära forskning, utveckling och utbildning
inom primärvården. Detta för att möjliggöra en mer evidensbaserad och
patientsäker vård. Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) tillhör
organisatoriskt Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och är ett
samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet
(Karolinska Institutet) (Institutionen för neurovetenskap, vårdvetenskap
och samhälle, NVS). AVC ska ses som CeFAM:s förlängda arm ut i
primärvården. Ett syfte med AVC är att öka kvaliteten på
verksamhetsförlagd utbildning inom primärvården samt skapa
förutsättningar för ett verksamhetsintegrerat lärande. Det senare ska bland
annat ha som målsättning att öka de interprofessionella inslagen i samtliga
utbildningar (IPE, Interprofessional Education). För att AVC ska ha en
kontinuerlig kompentensutveckling och akademisk förankring föreslås att
kliniker anställda vid AVC har del av sin anställning förlagd till Karolinska
Universitetssjukhuset.
I samverkan med Karolinska Institutet bedriver Stockholms läns
sjukvårdsområde forskning och utbildning inom allmänmedicin, psykiatri,
beroendevård, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och folkhälsa.
Organisationen för forskning, utbildning och utveckling inom geriatrik är
unik i Sverige. Här finns stor utvecklingspotential.
Genom aktiv samverkan bidrar det akademiska sjukvårdssystemet till att
stärka uppföljnings- och förbättringsarbetet i den dagliga vården. Inom
Stockholms läns sjukvårdsområde finns sex organisationer som bedriver
forskning:
•
•
•
•
Centrum för psykiatrisk forskning – CPF – forskning inom psykiatri
och beroendevård i samarbete med Karolinska Institutet.
Centrum för allmänmedicin – CeFAM – forskning, utbildning och
utveckling inom primärvården i samarbete med Karolinska
Institutet.
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin – CES –
folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt
folkhälsoarbete i samarbete med Karolinska Institutet.
Centrum för arbets- och miljömedicin – CAMM – identifierar och
förebygger kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala
LS 1310-1325
44 (48)
RAPPORT
•
•
risker i arbets- eller omgivningsmiljön. CAMM arbetar med
praktiskt tillämpat arbete (patientmottagning), utredning,
kartläggning, informationsspridning, undervisning och forskning.
Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning –
CHIS.
FOU nu bedriver forskning om äldrevård och ägs av Stockholms
läns landsting samt de sju kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna,
Sollentuna, Solna stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby.
8.13 FoUUI verksamhet inom akutsjukhusen
Södersjukhusets FoUU verksamhet präglas av toppkvalitet inom stroke
forskning samt forskning inom infarkt/hjärtsvikt och akutmedicin.
Dessutom finnas ledande utbildningsverksamhet i synnerhet kring
teamutbildning i akutmedicin. Ett exempel är CEPS: Centrum för
patientsimulering. CEPS, är en pedagogisk modell för teamträning i
simulator som har utarbetats vid Södersjukhuset i Stockholm och som har
fått en utbredning i hela Sverige. Fokus under övningarna ligger på
samarbete och kommunikation i hälsoteamet. Genom att träna tillsammans
på akuta situationer kan personalen agera rätt när situationen väl blir
verklig. ”Studenternas närvaro i vården värderas högt av Södersjukhusets
medarbetare trots den tunga kliniska vardagen. Att handleda och lotsa in
blivande kollegor och arbetskamrater i vården ses oftast som en positiv del
av arbetet." CEPS: Centrum för patientsimulering Södersjukhuset, CEPS, är
en pedagogisk modell för teamträning i simulator som har utarbetats vid
Södersjukhuset i Stockholm och som har fått en utbredning i hela Sverige.
Fokus under övningarna ligger på samarbete och kommunikation i teamet.
Genom att träna tillsammans på akuta situationer kan personalen
(studenter) agera rätt när situationen väl blir verklig.
Danderyds sjukhus FoUUI verksamhet bottnar i det stora patientunderlaget
och den samlade kunskapen om folksjukdomarna ger goda förutsättningar
för klinisk forskning inom områden som diabetes, hjärt- och
kärlsjukdomar, stroke och övervikt. Andra viktiga forskningsområden är
förlossningsvård, gynekologi, ortopedi, njurmedicin samt omvårdnad,
rehabilitering efter hjärnskador och behandling av stress- och
utmattningssyndrom.
SLL Innovation är ett kompetenscentrum för medarbetare inom hälso- och
sjukvården med goda idéer som kan förenkla det dagliga arbetet. Dessa
idéer uppstår ur verkliga behov och kan med rätt stöd även omvandlas till
en produkt. SLL innovation samarbetar med medicintekniska företag och är
en länk mellan näringslivet och vården. SLL Innovation skapar möjligheter
för medarbetare eller företagare inom hälso- och sjukvården, som har en
idé till förbättring.
LS 1310-1325
45 (48)
RAPPORT
Drygt 2 000 studenter spenderar delar av sin kliniska utbildning på
Danderyds sjukhus. Merparten ingår i Karolinska Institutets
utbildningsprogram av blivande läkare, specialistsjuksköterskor,
arbetsterapeuter, sjukgymnaster, barnmorskor och logopeder samt i
sjuksköterskeutbildningen vid Sophiahemmet Högskola.
Utbildningsenheterna inkluderar områdena allmän kirurgi, diagnostisk
radiologi, internmedicin inklusive kardiologi, klinisk fysiologi, klinisk kemi,
obstetrik och gynekologi samt ortopedisk kirurgi. Utbildningen rankas högt
i studentutvärderingar och kirurgkursen har utsetts till Sveriges bästa flera
år i rad.
Södertälje sjukhus och Tiohundra i Norrtälje är akutsjukhus som har
samarbete med Södersjukhuset respektive Danderyds sjukhus avseende
sina FoUU verksamheter. De bidrar både i utbildning- och
forskningsinsatser till landstingets FoUU verksamhet. Capio St. Göran- har
en egen FoUU verksamhet med fokus framförallt inom utbildning.
8.14 Kunskapsstyrning genom avdelningen för
evidensbaserad medicin
Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin samlar alla länets sakkunniga
inom de olika medicinska specialistområdena; Stockholms läns
läkemedelskommitté, Stockholms medicinska råd, Spesak, Spesam,
Vårdsak och HTA (Health Technology Assesment). HTA ansvarar för
validering av medtech-lösningar för hela hälso- och sjukvården. Utöver den
medicinska kompetensen inrymmer avdelningen även specialistkunskaper
inom farmakologi, kommunikation, processledning och fortbildning.
Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin ingår som en del av Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning i Stockholms läns landsting.
Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin inkluderar Kommittén för
kunskapsstyrning (KUST) och sakkunnigstrukturen och dess samarbete
med olika verksamheter inom Stockholms läns landsting och
metodutvärderingen HTA. Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicins
övergripande uppdrag är att med evidensbaserad kunskap medverka till en
säker, rationell och kostnadseffektiv vård och läkemedelsanvändning i
Stockholms läns landsting. Fokus ligger på att ge kunskapsstöd till all
landstings finansierad hälso- och sjukvård i landstinget och därigenom
medverka till en bättre och effektivare vård. Arbetet med kunskapsstyrning
inom Stockholms läns landsting omfattar bland annat att med stöd från
sakkunniga fånga upp ny kunskap, hantera nationella riktlinjer och andra
nationella kunskapsunderlag och hur de kan användas inom
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Analysera och se vilka
förbättringsområden som finns inom vården, hantera den snabba medicintekniska utvecklingen, se till att bästa tillgängliga medicinska kunskap finns
att tillgå för beslutsfattande på alla nivåer i vårt sjukvårdssystem.
Avdelningen har en egen specifik FoUU-budget som främst finansierar
FoUU inom primärvård och psykiatri samt ST och AT-utbildning.
LS 1310-1325
46 (48)
RAPPORT
8.15 Läkemedelskommittén är landstingets
expertorgan i övergripande läkemedelsfrågor
Läkemedelsenheten är ett administrativt stöd till Läkemedelskommittén i
frågor rörande bland annat ekonomi, information, utbildningar,
seminarier, konferenser och utvecklingsarbete. Läkemedelsenheten och
Läkemedelskommittén har i många frågor, i synnerhet gällande
hälsoekonomi, ett mycket nära samarbete. Enheten ska ur ett
landstingsperspektiv bevaka utvecklingen av läkemedelsförskrivning och
läkemedelskostnader, samordna och delge information i läkemedelsfrågor
samt stödja landstingsledning och verksamheterna inom ekonomiskt
uppföljningsarbete för läkemedel och läkemedelsrelaterade produkter.
Syftet omfattar att verka för en behovsbaserad, medicinskt ändamålsenlig
och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och att i övrigt främja
användningen av rationella behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården.
Dessutom att erbjuda förskrivare av läkemedel en obunden och
kunskapsbaserad information om läkemedel, samt att förmedla en
samstämmig information om läkemedel till patienter.
8.16 Sveriges expertcenter inom toxikologi – Swetox
Swetox är norra Europas mest moderna toxikologiska anläggning.
Forskningen fokuseras kring hur kemikalier påverkar människan och
miljön. Elva universitet plus Stockholms läns landsting finansierar
verksamheten. Inom Swetox är forskningsfokus, det som går under
benämningen 3M (Mekanismer, Markörer, Modeller), centralt. Med
kunskap om toxikologiska mekanismer så kan Swetox identifiera
biomarkörer och utveckla nya modeller för säkerhetsbedömning. De
metoder som Swetox utvecklar baseras bland annat på in vitro, in silico och
kemiska analyser. Exempel på landstingsinitierade projekt inkluderar
antibiotikanedbrytning och resistensutveckling samt dubbdäckens roll i
luftföroreningar som bidrar till ateroskleros och hjärtinfarktutveckling.
8.17 3R samarbetet för nästa generation IT-stöd i
hälso- och sjukvården
Med 3R 13 initiativet i vården finns en möjlighet att sätta grunden för en
öppen standardiserad arkitektur som både underlättar informationsflödet
samt avlastar vården den tunga administrativa börda man idag har. En
13
3R är ett samarbete mellan de tre största landstingen/regionerna (Stockholm, Västra
Götaland och Region Skåne).. Syftet är att ta fram nästa generation systemstöd för hantering av
vårdinformation.
LS 1310-1325
47 (48)
RAPPORT
öppen global standard med fokus på informatiken ger möjlighet till
kommunikation mellan alla aktörer och säkerställer långsiktig forskning
och evidensbaserad information för kunskapsdelning.
Patienten i centrum med morgondagens IT-lösningar som håller ihop
informationsflödet kring varje patient.
Trender inom IT:
•
•
”Internet of things” morgondagens lösning måste ta höjd för att
hantera alla typer av medieformat och information oavsett källa.
Detta innebär en genomtänkt Big Data strategi som bygger på
den semantiska interoperabilitetsmodellen som Stockholms läns
landsting har för avsikt att implementera, förhoppningsvis enligt
den globala standard som finns.
Bimodal IT - Två IT-kulturer existerar idag sida vid sida. Den
ena driver utvecklingen mot stabila och säkra IT-lösningar
medan den andra fokuserar på flexibla och snabba lösningar,
som exempelvis appar. Funktionalitet kommer att kräva
multimodala IT-lösningar för samtidig kommunikation mellan
flera databaser.
LS 1310-1325
48 (48)
RAPPORT
•
Behörighetslösningar för ökad säkerhet som hanterar allt från
integritet till intrång.
Syfte med 3R initiativet:
•
•
•
•
•
•
•
•
Skapa incitament för verksamhetsutveckling.
Etablera standardiserad informationsteknik.
Ge invånaren ökad tillgänglighet till och enklare kommunikation
med vården.
Ge invånaren möjlighet till att ta aktiv del i och ansvar för sin
hälsa och sjukvård.
Ge vårdverksamheten tillgång till en användarvänlig
informationsmiljö i realtid med besluts- och processtöd.
Ge verktyg för forskning, utveckling och utbildning.
Ge kvalitetssäkrad information.
Ge ett lättillgängligt verktyg för myndigheter och vårdgivare.
8.18 Nya IT-lösningar för framtidens hälso- och
sjukvård
Samarbetet i 3R har resulterat i insikten att Stockholms läns landsting bör
välja en lösning i enlighet med redan existerande globala standarder.
Detta innebär tålamod och samarbete samt upphandling i nya modeller.
Det är angeläget att välja lösningar som främjar öppenhet, klarar framtida
volymer och hjälper verksamheterna att jobba enhetligt.
Den stora utmaningen är inte tekniken utan hur man väljer att hantera
informationen för olika syften. En gemensam linje för hur informatiken ska
se ut och hur medarbetare och partners ska förhålla sig till den är en
förutsättning för framgång. I strävan efter en effektiv IT-lösning är det
viktigt att se det framtida syftet med att informationen också ska kunna
nyttjas för att göra prognoser. Då först får beslutssystemen sin rätta
betydelse och mening.
LS 1310-1325