1. No category

Gestaltningsprogram
Väg 222, tpl Kvarnholmen
Nacka kommun, Stockholms län
2015-01-31
Projektnummer: 107350
1
Dokumenttitel: Gestaltningsprogram, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län
Skapat av: J Lööf
Dokumentdatum: 2015-01-31
Dokumenttyp: Gestaltningsprogram
Dokument ID: 2 L 07 GP00
Ärendenummer:TRV 2014/49933
Projektnummer:107350
Version:
Publiceringsdatum:
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Anna-Maria Erlandsson
Uppdragsansvarig: Dan Olsson, Norconsult AB
Tryck:
Distributör: Trafikverket, Solna strandväg 98, 171 54, Solna, telefon: 0771-921 921
Innehåll
1
2
Inledning ........................................................................................................ 4
1.1
Bakgrund ................................................................................................. 4
1.2
Syfte ......................................................................................................... 4
Landskapsanalys ............................................................................................ 5
2.1
Syfte ......................................................................................................... 5
2.2
Avgränsning ............................................................................................ 5
2.3
Områdets karaktär och form ................................................................... 6
2.4
Rumslighet, trafikantperspektiv ............................................................. 7
2.5
Åskådarperspektivet och vägrummet ..................................................... 9
2.6
Landmärken, orienteringspunkter.........................................................11
2.7
Skyddade områden/Riksintressen natur & kultur: ...............................11
2.8
Naturmiljö och naturvärden ................................................................. 12
2.9
Kulturmiljövärden................................................................................. 12
2.10
Rekreation och friluftsliv ...................................................................... 14
2.11
Regional och kommunal planering ....................................................... 14
3
Övergripande idéer för gestaltning .............................................................. 15
4
Förslag .......................................................................................................... 16
4.1
Cirkulation, droppe och refuger ............................................................ 16
4.2
Övriga sidoområden .............................................................................. 16
4.3
Byggnadsverk ........................................................................................ 17
4.4
Vegetation ............................................................................................. 19
4.5
Jordar .................................................................................................... 19
4.6
Utrustning ............................................................................................. 19
4.7
Konst ..................................................................................................... 19
4.8
Återställande av naturmark .................................................................. 19
4.9
Kompensationsåtgärder ........................................................................ 19
5
Drift- och underhåll ...................................................................................... 21
6
Rekommendationer inför fortsatt arbete ..................................................... 22
6.1
Förfrågningsunderlag ........................................................................... 22
6.1.1
Rapport landskap .............................................................................. 22
6.1.2
Objektspecifik teknisk beskrivning................................................ 22
6.1.3
Ritningar ........................................................................................ 22
6.2
Byggskede .............................................................................................. 22
6.3
Förvaltningsskede ................................................................................. 22
1 Inledning
Figur 1. Orienteringskarta där ungefärligt område för planerad vägutbyggnad är
inringad.
1.1
Bakgrund
Befintlig väg 222 som går mellan Stockholm och Stavsnäs planeras att förses
med en ny trafikplats väster om Nacka trafikplats. Trafikplatsen ansluter till den
nya Kvarnholmsförbindelsen och föreslås få en påfartsramp västerut mot
Stockholm, samt en avfartsramp från väster.
Den nya trafikplatsen hamnar nära trafikplats Nacka, ca 500 meter västerut,
vilket ställer krav på tydlighet för en bra orientering.
Platsen är belägen på gränsen mellan ett naturområde norr om väg 222 och ett
relativt glest bebyggt tätortslandskap söder om väg 222. Nacka kommun har
dock ambitioner att på lång sikt omvandla marken söder om väg 222 till en mer
tät stadsbebyggelse.
1.2
Syfte
I samband med ombyggnad eller anläggning av väg uppförs ett
gestaltningsprogram vars syfte är att samlat redovisa riktlinjer för den estetiska
utformningen. Gestaltningsprogrammet är en del av planerings- och
projekteringsprocessen och ingår som en del av Vägplanen. Arbetet med
gestaltningsfrågor pågår under hela planerings- och projekteringsprocessen från
åtgärdsvalsstudie till byggskede och vidare i drift och underhåll. I tidiga skeden
som åtgärdsvalsstudie och utredning/ samråd handlar gestaltningsarbetet
framförallt om att beskriva och analysera landskapets förutsättningar för att
bedöma om och var det är lämpligt att utföra åtgärder. I vägplanens skiss- och
projekteringsskeden behandlas frågor om vilken utformning vägen/
trafikplatsen ska ha. I skisskedet utformas riktlinjer och principlösningar till
grund för projektering och utformning i det fortsatta arbetet. Under
projekteringsskedet fördjupas gestaltningsprogrammet i takt med att
projekteringen blir mer detaljerad.
Mycket av gestaltningsarbetet handlar om att balansera olika intressen och
skapa en fungerande helhetslösning.
4
2 Landskapsanalys
2.1
Syfte
Landskapsanalysens syfte är att beskriva landskapets karaktärer och kvaliteter.
Avsikten är att definiera och lokalisera de värden som finns i landskapet där
planerade ingrepp kommer att ske. Analysen behandlar natur- och
kulturpräglade faktorer samt visuella värden och övriga funktioner som
tillgänglighet etc. Analysen utgör ett underlag för utformnings- och skissarbetet
i vägplaneskedet för Trafikplats Kvarnholmen.
Figur 2. Utredningsområde.
2.2
Avgränsning
En övergripande analys omfattar väg 222 från Ryssviksvägen i väster och
Vikdalsvägen i öster. Analysen fördjupas vid läget för de planerade
trafikplatserna och ramperna från befintlig gångvägsport vid Griffelvägen till
befintlig gångvägsport vid Birkavägen.
5
Figur 3. Landskapskaraktär, markanvändning
2.3
Områdets karaktär och form
Figur 4. Väg 222 med bergskärningar och Ryssbergen i bakgrunden.
Området präglas av skogsområdet Ryssbergen i norr med dess dramatiska
naturlandskap samt bostads- och verksamhetsområden och handelskomplex
som breder ut sig söder om väg 222.
6
Figur 5. Naturskogskaraktär norr om väg 222 och tätortskaraktär söder om väg 222.
Ryssbergen reser sig brant ur Svindersviken och sluttar svagt upp mot
Järlahöjden. Det är minimal visuell kontakt med Svindersviken längs sträckan.
Väg 222 har en nivåvariation med ca +43 vid Mariestadsvägen, + 49 vid
Birkavägen, en höjdtopp finns på +51,20 vid Nacka gymnasium och därefter
sluttar vägen ner mot ca +37 vid Nacka forum och viadukten Vikdalsvägen.
Berggrunden i Ryssbergen består av granit och området består till största delen
av kalt berg med inslag av bergytor med tunt jordtäcke. Vid södra
tunnelmynningen för Kvarnholmsförbindelsen som är under uppbyggnad finns
ett låglänt område med kohesionsjordar, som mulljord och lera.
Väg 222 löper i östvästlig riktning, delvis på tvärs mot landskapets riktningar
med Ryssbergets nordsydliga sprickdalar men längs med de riktningar som
Svindersviken och Järla sjö utgör. Längs stora delar av utredd vägsträcka finns
branta bergskärningar.
Väg 222 utgör en barriär mellan bostads- och handelsområden söder om leden
och naturområden norr om leden. Inom utredningsområdet finns tre passager
via vägportar; en gång- och faunapassage vid Birkavägen, en trafik- och
gångpassage vid Kvarnholmsförbindelsen/Griffelvägen samt en gångcykelpassage vid Vikdalsvägen. Kvarnholmsförbindelsen och dess
tunnelmynning bildar en barriär för rörelsemöjligheterna inom naturområdet.
2.4
Rumslighet, trafikantperspektiv
Vägavsnittet erbjuder vyer mot storskalig stadsmiljö vid Nacka forum i öster och
i väster (fr.o.m. Ryssviksvägen) mot stadsmiljöer/större bostadshus på
Kvarnholmen, Sickla och Henriksdalsberget.
Landskapstypen är ett tätortsområde med storskaliga delvis höga byggnader
samt skogsmark i form av barrskog med inslag av lövträd (varav en del ädellöv)
samt hällmarksvegetation.
7
Figur 6. Ryssbergen till vänster, Nacka gymnasium till höger och Jarlabergs
vattentorn i fonden.
Till stor del är vägrummet slutet p.g.a. bergskärningar, bullerskyddsvallar och
bullerplank samt trädvegetation tätt inpå vägen. Det finns endast enstaka
utblickar och relativt långa siktlinjer i vägens riktning.
Figur 7. Bergskärningar och bullerskydd.
Det finns få rumsligheter längs med vägen; vid Nacka Forums trafikplats vidgas
vägrummet. Vid Kvarnholmsförbindelsen bildas ett öppnare vägrum.
Trafikantupplevelsen kan sammanfattas som sluten med enstaka landmärken i
form av byggnader, relativt långa siktlinjer i vägens riktning och enstaka
utblickar åt sidorna. Vägens linjeföring med svagt markerade horisontal- och
vertikalkurvor ger viss variation i upplevelsen. Bilisten kan uppleva en känsla av
8
att färdas högt upp i landskapet. Bilister som färdas västerut ges vackra vyer mot
Kvarnholmen och upplevelser av att närma sig Stockholms innerstad.
Figur 8. Riktningar, barriärer och passager
2.5
Åskådarperspektivet och vägrummet
Söderifrån
Utblickar mot vägen söderifrån är begränsade p.g.a. bullerskydd. Som åskådare
befinner man sig ofta något lägre än vägens läge. Nacka gymnasium har sina
angöring- och leveransytor mot väg 222. Dessa ytor påverkas av den planerade
rampen. Högre upp i Nacka gymnasiums lokaler är det fri sikt mot väg och
planerad ramp/trafikplatser.
I och med byggnationen av Kvarnholmsförbindelsen har bullervallar och
vegetation avlägsnats vilket medför att vägen blivit mer påtaglig från Nacka
idrottsparksområde och Griffelvägen.
9
Figur 9. Vy söderifrån från Griffelvägen.
Norrifrån
Väg 222 syns från de gångstråk i Ryssbergens friluftsområde som är belägna
närmast vägen. Längre in i naturområdet upplevs vägen endast p.g.a.
trafikbuller. Vid tunnelmynningen för Kvarnholmsförbindelsen syns den
planerade trafikplatsen, vägporten och väg 222.
Figur 10. Vy från ovan Kvarnholmsförbindelsens tunnelmynning mot sydost och
Nacka forum.
Väg 222 utgör en barriär mellan norr och söder. Befintlig port vid Griffelvägen
används idag av oskyddade trafikanter och förbinder Vikdalens bostadsområde
och omnejd med Nacka gymnasium, idrottsanläggningar m.m. Efter
10
färdigställande av Kvarnholmsförbindelsen kommer porten även hysa
bil/busstrafik.
2.6
Landmärken, orienteringspunkter
Högre utmärkande byggnader mot öster: Jarlabergs vattentorn på
Enspännarvägen, Nacka forum, Nacka gymnasium.
Högre utmärkande byggnader mot väster: vattentornet på Henriksdalsberget,
punkthus i Sickla.
Figur 11. Landmärken, målpunkter och noder.
2.7
Skyddade områden/Riksintressen natur & kultur:
Utredningsområdet angränsar till Riksintresse Kulturmiljövård. Riksintresset är
en farledsmiljö utmed inloppet till Stockholm, men berörs inte.
Inga fornminnen finns registrerade inom utredningsområdet.
Nyckelbiotop (barrnaturskog) i Ryssbergens naturområde berörs.
Naturvärden (barrskog) i Ryssbergens naturområde berörs.
Värmdöleden, väg 222 är riksintresse för kommunikationer. Enligt Trafikverket
är väg 222 av särskild betydelse för regional och interregional trafik.
11
2.8
Naturmiljö och naturvärden
Figur 12. Ryssbergen med väg 222 i bakgrunden.
Området ligger i direkt anslutning till ett grönstråk benämnt NackaVärmdökilen. Den del av grönstråket som ligger i anslutning till aktuellt
vägområde kallas för Ryssbergen. Ryssbergen är ett kuperat skogsområde
beläget på en bergsplatå. Ett par sprickdalar i nordsydlig riktning skär genom
platån. Bildande av naturreservat pågår i Ryssbergen. Större delen av området
planeras bli naturreservat, men exakt avgränsning är inte klarlagd. Grönytor
söder om väg 222 har ej bedömts innehålla några förhöjda naturvärden enligt
naturvärdesbedömning utförd i uppdraget. Det förekommer idag inte några
skyddade områden i utredningsområdet.
I anslutning till inventeringsområdet finns biotopskyddsområden med
naturvärden framför allt i form av gammal tallskog. Rödlistade arter finns i
anslutning till inventeringsområdet. Den del av inventeringsområdet där ramper
och trafikplatser är planerade, består av blockrik terräng med stora
höjdskillnader, hällmark med tallar samt blandskog/lövskog. I sänkområdena
mellan hällpartierna finns mer fuktiga miljöer med högt inslag av lövträd.
Rödlistade talltickan har påträffats inom inventeringsområdet.
Den planerade norra rampens läge sammanfaller till viss del med den
etableringsyta som upprättats för byggnation av Kvarnholmsförbindelsen.
2.9
Kulturmiljövärden
Området är präglat av Svindersvikens farledsmiljö, lämningar efter tidiga
industrianläggningar, storskaliga industrier från 1800-talet, herrgårdarna
Svindersvik och Stora och Lilla Nyckelviken, villaområden från sekelskiftet 1900
bl.a. uppförda som bostäder för arbetare inom verkstadsindustrin.
Väg 222 byggdes 1965-1972 genom eller i anslutning till Ryssbergens
skogsområde.
Ryssbergen saknar bebyggelse. Ett par militära anläggningar från andra
världskriget har funnits, men dessa revs år 2005. Idag finns endast spår kvar i
12
form av betongrester och stenhögar. Deras kulturhistoriska värde bedöms vara
låga. I sydvästra delen av Ryssbergen, nära Värmdöleden har en stensättning
från bronsåldern eller järnåldern funnits. Den är sedan tidigare borttagen.
(Utdrag ur MKB sicklaön 13:3 m.fl.)
Området var under 1800-talet glest bebyggd. Spricklandskapet och den karga
terrängen gav dåliga förutsättningar för jordbruk. Vägar och odlingar följde
sprickdalarna. På karta från 1846 syns sommarherrgårdarna Stora Nyckelviken
och Svindersvik som uppfördes i mitten av 1700-talet av direktörer i Ostindiska
kompaniet. På kartan syns även Järla gård som har anor ända tillbaks till 900talet.
Figur 13. Utsnitt karta från Historiska kartor Lantmäteriet, Nacka karta 1846.
Kvarnholmen var då en ö och kallades Hästholmen.
Saltsjöbanan som byggdes på 1890-talet innebar en utveckling av området med
industrier och bostadsområden som byggdes för arbetarna runt 1900-talet och
exklusiva villasamhällen som Storängen. Ryssbergen var tidigare en del av ett
större sammanhängande grönområde. På karta från 1951 syns hur bebyggelsen
utvecklats kring den gamla Värmdövägen och Saltsjöbanan.
Figur 14. Utsnitt karta från Historiska kartor Lantmäteriet, ekonomiska kartan 1951.
Värmdövägen och Saltsjöbanan har byggts, Väg 222 byggdes några år senare.
13
2.10 Rekreation och friluftsliv
Ryssbergen används för rekreation och friluftsliv men är delvis svårtillgängligt
p.g.a. den kuperade terrängen. Stigar följer dalgångarna och viker av mot
utsiktspunkter som fungerar som målpunkter. Det finns ett fåtal anlagda
promenadstråk däremot genomsyras området av ett nät av upptrampade mindre
stigar. Gångstråket som leder från vägporten vid Griffelvägen upp till
utsikspunkter kommer att påverkas/brytas av den planerade trafikplatsen. Det
är viktigt att möjligheterna att röra sig i friluftsområdet och de gångvägar som
finns säkras/behålls p.g.a. områdets otillgänglighet, samt att förstörda stråk
ersätts.
Figur 15. Utsikt mot Djurgården från Ryssbergen.
2.11 Regional och kommunal planering
RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen.
Västra Sicklaön ingår i den regionala stadskärnan.
Nacka ÖP 2012
I översiktsplanen anges att det ska skapas en tätare och mer blandad stad på
västra Sicklaön genom förtätningar. Kommunen planerar för 25 000 nya
invånare på västra Sicklaön fram till 2030. Kvarnholmen definieras som ett
nyexploateringsområde som är under uppbyggnad. Kvarnholmsförbindelsen och
ökad kollektivtrafik med ny tunnelbanedragning är enligt ÖP en förutsättning
för utbyggnaden.
Grönstrukturplan
Ryssbergen klassas som värdekärna av kommunalt värde. Mycket högt
upplevelsevärde med avseende på utsiktsplatser med vidsträckt utsikt.
Aktuella detaljplaner:
Detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl., antagen 2011-05-23, är gällande för
Kvarnholmsförbindelsen.
14
3 Övergripande idéer för gestaltning
Enligt gestaltningsmålen bör en stadsmässig gestaltning utföras på södra sidan
av väg 222, medan en gestaltning som anknyter till skogs- och naturområdet
Ryssbergen göras på norra sidan av väg 222. Detta p.g.a. Nacka kommuns
långsiktiga inriktning att utveckla Järlahöjden till en mer stadsmässig del och
pga. de planer som finns att inrätta ett naturreservat i Ryssbergen.
Den del av trafikplatsen som kommer att ligga norr om väg 222 kommer att
ligga i direkt anslutning till Ryssbergen, ett naturområde där det finns planer på
att inrätta ett naturreservat. Naturområdet är nästan helt opåverkat av
artefakter och är idag begränsat av Svindersviken i norr, Vikdalen i öster och väg
222 i söder. I och med Kvarnholmsförbindelsen har nyligen gjorts ett stort
ingrepp i naturmiljön, men det är ändå lämpligt att fortsatt se de tre gränserna
som gällande och få Kvarnholmsförbindelsen att smälta in i naturtemat. Norr
om väg 222 föreslås därför naturliknande sidoområden som ansluter till
omgivande skogsmiljöer. Här undviks stödmurar, gräsmattor, planteringar med
hortikulturella inslag etc. Hänsyn tas dock till sikt, inte minst på rampen upp
mot väg 222.
Trafikplatsen som helhet med ramper och tillkommande cirkulationsplats och
droppe ges en utformning som förstärker trafikplatsen som landmärke.
Trafikplatsen behöver förankras väl i befintligt landskap. Detta gäller inte minst
kring cirkulationsplatsen.
15
4 Förslag
4.1
Cirkulation, droppe och refuger
Gestaltningen av cirkulationsplatsen söder om väg 222 görs med inslag av
stödmurar lika de nyligen byggda i samband med Kvarnholmsförbindelsen.
Murarnas höjd varierar från 10 till 50 cm. Rondellen kan med fördel ges ett stort
inslag av hårdgjorda ytor och konst.
Droppen norr om väg 222 gestaltas med marksten närmast kantstenen och med
tema öppen barrskog. Marktäckare av ljung eller motsvarande samt tallar och
enar.
Gång- och cykeltrafik leds från Nacka gymnasium öster om cirkulationsplatsen,
till befintlig gång-och cykelbana genom tunneln under väg 222 till Ryssbergen,
Järlastråket och Vikdalen.
Detaljerad gestaltning görs i samråd med Nacka kommun.
Figur 16.
4.2
Övriga sidoområden
Ytan mellan ramperna och Värmdöleden föreslås planteras med låga
marktäckande buskar för att ytterligare markera platsen och skilja den från
övriga sidoområden längs med väg 222 som mestadels har grässlänter med vissa
inslag av mindre träd samt solitärbuskar.
16
Figur 17. Avfartsramp från Stockholm schaktas ned och slänter gräsbesås.
På norra sidan föreslås marktäckare som passar in i naturområdet Ryssbergen,
förslagsvis ljung eller motsvarande, på södra sidan föreslås mer hortikulturella
arter, exempelvis solitära hagtornsträd.
Slänter görs generellt med magra jordar norr om väg 222 och normala
växtjordar söder om väg 222. Släntkrön rundas med en mindre radie på ca 0,5
meter.
Bergskärningar behöver göras mot Ryssbergen och i anslutning mot Nacka
gymnasium. Schaktens lutning görs lika befintliga schakter längs väg 222.
Figur 18. Påfartsramp mot Stockholm schaktas ned i del av Ryssbergen och slänter
återetableras med liknande vegetation.
4.3
Byggnadsverk
Befintligt bullerskyddsplank på södra sidan mot Nacka gymnasium föreslås
ersättas och ges en ny placering. Form och färg till planket hämtar inspiration
från bullerskyddsplank vid trafikplats Nacka, men ges inslag som gör att den ger
trafikplats Kvarnholmen en egen identitet. T.ex. kan planket delvis förses med
en utanpåliggande spaljé, markerade stolpar eller på annat sätt markera en
distinktion från Nacka trafikplats. Höjdskillnader tas upp med trappning vid
stolparna. Trappning får vara max 20 cm vid respektive stolpe. Vid plankets
västra ände vid avfarten från Stockholm föreslås att planket får ett förhöjt slut
och att planket vinklas 90 grader och fortsätter några meter vinkelrätt mot väg
222.
17
Figur 19. Förslag till utformning av avslutning av bullerskyddsplank vid början av
avfarten från Stockholm. Plankhöjd ca 3 meter ovan körbana för väg 222.
Kring cirkulationsplatsen, belägen utanför vägplansområdet, föreslås att lägre
stödmurar anläggs med en höjd på 10-50 cm, längst ned i slänterna ner mot
rondellen. Utformningen bör vara av samma sort som befintliga nybyggda
stödmurar på denna plats som byggdes i samband med
Kvarnholmsförbindelsen, d.v.s. ofärgad betong utan beklädnad. Nacka kommun
har dock i dagsläget planer på att bygga om den nybyggda korsningen mellan
Kvarnholmsförbindelsen och Griffelvägen.
Figur 20. Exempel på stödmur vid cirkulation.
Längs med rampen på norra sidan av väg 222 kan eventuellt något sorts
släntstabilisering behöva göras. Om möjligt görs denna så att slänten framstår
som en jordslänt med dold stabilisering, alternativt görs en gabionmur som
smälter in i närliggande bergskärning.
18
4.4
Vegetation
Kring cirkulationsplatsen söder om väg 222 görs val av arter som ansluter till
stadsmiljön. Företrädesvis lövträd och buskplanteringar av hortikulturell
karaktär, samt gräsmattor.
Ytan kring droppen norr om väg 222 förses med vegetation som ansluter till
naturkaraktären i Ryssbergen. Arter som växer vilt i detta område används t.ex.
ljung som marktäckare, torktåligt lågt gräs i slänter, tall, en, rönn etc. På den
östra sidan mot den lågt liggande björk- och aspdungen planteras buskar och
buskträd, exempelvis hägg, hassel och skogstry som ett bryn, vilket gör
övergången till den uppvuxna skogen mjukare.
4.5
Jordar
På den norra sidan av väg 222, kring droppen används sandjordar eller
grusjordar till planteringarna. Undantagsfall i anslutning till det lågt liggande
skogen i nordost där ordinarie växtjordar kan användas. Jordvalet görs för att
ansluta till naturkaraktären här.
4.6
Utrustning
Vägutrustning inklusive belysning anpassas till befintlig utrustning på väg 222.
På rampen används samma typ av vägbelysning som används på rampen till
Nacka trafikplats, dvs en eftergivlig ramverksstolpe med enkel arm på ca 4
meter med en stolphöjd på ca 12 meter och likvärdig armatur. Detta under
förutsättning att denna typ fortfarande används på väg 222 i byggskedet av
trafikplats Kvarnholmen. Vid vägplanens gräns övergår belysningen till annan
typ som väljs av Nacka kommun.
4.7
Konst
Vertikala element, t.ex. konstverk, kan med fördel placeras i rondellen. Detta för
att ytterligare stärka orienterbarheten, inte minst sett från högre belägna
Värmdöleden.
4.8
Återställande av naturmark
På norra sidan av väg 222 kan naturområden som använts som etableringsytor
behöva återställas. Magra jordar med mycket friktionsjordar ska användas utom
vid anslutning till det lågt liggande lövskogsområdet dominerat av asp och björk
i nordost. Avbaningsmassor används med fördel. Spontan etablering alternativt
frösådd eller plantering av häckplantor/ungträd rekommenderas. Slutmålet är
en glest bevuxen naturskog av tall, rönn mm med magert fältskikt på ytor med
friktionsjordar. I det lågt liggande lövskogsområdet är målet ett mer frodigt
fältskik med en brynzon mot vägområdet. Området behöver ses över med
röjningar och gallringar till dess naturytorna har etablerats.
4.9
Kompensationsåtgärder
Som kompensationsåtgärd för minskning av naturområdet så föreslås
tillgängligheten vid gång- och faunapassagen under väg 222 vid Birkavägen
förbättras. Marken ordnas och städas upp, avspärrningar av sprängsten ersätts
av betongsuggor av mer estetisk karaktär (tex i form av ett stiliserat djur eller
stadsvapen etc) jämfört med rent funktionella suggor för temporära
avspärrningar. Stigen in i Ryssbergen röjs närmast gångpassagen. Avverkade
träd och även eventuellt stubbar kan placeras i skogsområdet, dock en bit ifrån
vägområdet.
Eventuella kompensationsåtgärder för de ingrepp som görs i naturmiljön kan
19
vara att öka andelen död ved genom ringbarkning av träd i sänkorna. Värdefulla
hällmarker bör bevaras och ingreppet bör förläggas så att naturmiljö med högst
naturvärde prioriteras, kategori c i naturvärdesbedömningen som har utförts i
uppdraget.
20
5 Drift- och underhåll
Sidoområden längs med väg 222 sköts på samma sätt som övriga sträckan. Delar
med mycket inslag av träd och buskar röjs lämpligen för hand med gräsröjare.
På kommunens mark söder om väg 222 föreslås en förhållandevis intensiv
skötsel för att förstärka intrycket av stadsmiljö.
På kommunens mark norr om väg 222 föreslås en förhållandevis extensiv
skötsel då ytorna föreslås ges en naturlik utformning. Viss skötsel behövs dock
för att vidmakthålla utseendet och städning behövs för att undvika att miljön
uppfattas som förbisedd. De återetablerade skogsytorna behöver gallras allt
eftersom träden växer till.
21
6 Rekommendationer inför fortsatt arbete
6.1
Förfrågningsunderlag
6.1.1 Rapport landskap
Rapport landskap ska beskriva varför vägen är utformad på ett visst sätt och ge
den gestaltningsansvarige hos entreprenören förståelse för landskapets
förutsättningar och värden. Innehållet i Rapport Landskap utgår från
gestaltningsprogrammet. Rapport Landskap ska styra entreprenörens val av
utformning där krav inte ställts i Objektspecifik Teknisk Beskrivning (OTB) och
ska ingå i förfrågningsunderlaget.
Framöver är det viktigt att sidoområden vid cirkulationsplatsen söder om väg
222 utformas i samklang med Nacka kommuns framtida utformning i
närområdet. t.ex. hur ska parkeringsplatsen söder om cirkulationsplatsen
hanteras. Detsamma gäller övriga sidoområden och droppen.
Utformning av rondell kan mycket väl involvera konstverk och detta förankras
med Nacka kommun.
Tallar på norra sidan på bägge sidor vid porten under Värmdöleden mäts in och
skyddas
6.1.2 Objektspecifik teknisk beskrivning
I OTB som är ett gemensamt dokument för alla teknikområden ställs
funktionskrav och vid behov tekniska krav. Från gestaltningsprogrammet ska
information om landskapets förutsättningar omvandlas till text i avsnitt C
BEFINTLIG MARK, MILJÖ OCH KONSTRUKTIONER SAMT TILLFÄLLIGA
ANLÄGGNINGAR. Gestaltningskrav förs in i avsnitt D. VÄGANLÄGGNING
under flera olika rubriker. För att skapa förståelse kan det vara bra att använda
illustrationer och målbilder. Det är viktigt att beskriva bildens status. Om
specifika krav ska uppfyllas ska typbilder användas. I avsnitt X.
DOKUMENTATION beskrivs vad entreprenören ska ta fram för dokumentation.
Ett ur gestaltningssynpunkt viktigt dokument är Projekteringsbeskrivning
Landskap där entreprenören ska visa att han har förstått uppdraget och hur det
ska lösas. Handlingen ska överlämnas till beställaren innan byggarbetet får
påbörjas.
6.1.3 Ritningar
En plan som beskriver ytor avseende vegetation (befintlig vegetation som ska
skyddas, eventuell gallring och nyplantering) ska bifogas.
Ytorna på ritningen kopplas till beskrivande text i OTB.
6.2
Byggskede
Viktiga frågor att bevaka under framtagande av bygghandling och byggskede är
bland andra rätt kvaliteter på träd och buskar, rätt material och utrustning,
skydd av bevarandevärda träd, uppbyggnad av växtbäddar, jordkvalité, rätt
skötsel under etableringstiden etc.
6.3
Förvaltningsskede
Drift av vegetationsytor bör kommuniceras tillbaka till projektören och
samordnas mellan Trafikverkets och Nacka kommuns driftentreprenörer.
22
Trafikverket, Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
www.trafikverket.se
23